• 5 / 2007
• Ledaren Simo Syrilä Ordförande Fältets ansvar ökar Jakten är fortsättningsvis ett naturintresse som bygger på frivillighet. Viltets fredningstider bör alltid fastställas på biologiska grunder. Såhär tryggas produktionen av avkomma och garanteras viltarternas biologiska hållbarhet. Jägaren är en flitig vandrare i skogen och är den som bäst känner viltbestånden inom sitt eget område. Han eller hon varken väntar sig eller behöver en detaljerad och stark centralstyrd reglering av jakttiderna. En lång jakttid för exempelvis hjortdjuren erbjuder möjligheter att planera jakten såväl tidsmässigt som lokalt så att det uppstår så litet skador som möjligt. Vårt land är stort, över 1000 kilometer långt i nord-sydlig riktning. Det gör att förhållandena är mycket olika i landets olika delar. Det är naturligt att älgjakten inleds och avslutas tidigare i norr än i söder. Vi jägare besluter själva tillsammans med våra organisationer när vi jagar. När förvaltningen genom författningar liberaliserar jakttiderna innebär det inte att jakten ska inledas tidigaste möjliga dag och avslutas den sista dagen. Många älgjaktlag inleder fortsättningsvis jakten traditionellt kring medlet av oktober. Särskilt i landets mellersta och södra delar beaktar den här inledningstiden även andra naturintresserade, som t.ex. bär- och svampplockare och andra friluftsmänniskor. En till utgången av året förlängd älgjakt möjliggör också en fokusering av jakten till övervintringsområdena, vilket ger möjligheter att åtminstone lokalt decimera älgstammen effektivt. För rådjurets del minskades förvaltningsbyråkratin och det överfördes ansvar på jägarna. Idag ser resultaten bra ut. Det är skäl att komma ihåg att en del av jägarna i tiden de facto motsatte sig reformen. Om och när vi jägare får mera fullmakter och ansvar bör vi visa att vi är värda fötroendet. Exempelvis hur korrekt och kvalitetsmässigt god information observationerna av stora rovdjur och viltinventeringarna ger visar också i vidare mening jägarnas vilja att bära ansvar. Förvaltningen har redan överfört och kommer ännu förhoppningsvis att föra över alltmer beslutsfattande närmare fältet. Den litar på de inom sina egna områden viktiga och sakkunniga naturintresserade jägarnas kunskaper och omdöme. Jägarnas mål har ju alltid varit just detta. G 2 Jägaren 5 / 2007
• Innehåll Nr 5 10.09.2007, 56. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 19.11.2007. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Raimo Vajavaara Redaktör: Klaus Ekman Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus Redaktionsråd: Tapani Pääkkönen (ordf) Klaus Ekman Juha Immonen (v.ordf) Marko Mikkola Leif Norrgård Jarkko Nurmi och Raimo Vajavaara. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola Vesa Ruusila Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14 01100 Östersundom tel. 09-2727 8116 Adressändringar och jaktkortsärenden: Telefon 0303 9777 Tryckeri: HANSAPRINT2007/ JÄG07_05 Pärmfoto: Hannu Huttu sida 6 NATURA ­ vän eller fiende! sida 18 Ta vara på hornen och förvandla dem till konst! sida 42 Göm fällorna ordentligt 4 JCO meddelar 6 NATURA ­ vän eller fiende! 10 Älgstammen stabiliserar sig - "bara" 53 000 jaktlicenser i år 14 Älghornstroféer 18 Ta vara på hornen och förvandla dem till konst! 24 Resultat från undersökningen av älgkulor 28 Säker vapenhantering för ungdomar 32 Jakten på statens marker: Forststyrelsen sköter viltmiljöer ­ ekologiskt skogsbruk och aktivt restaurerande 33 Augustiinventeringen: Tjädern och ripan minskade medan järpen ökade 34 Jaktföreningsenkäten 2005 del 5: Jaktföreningarna bär sitt ansvar för viltbestånden 38 Det stora frivilliga förbundet: Suomen Metsästäjäliitto ­ Finlands Jägarförbund 42 Göm fällorna ordentligt 46 Rekommendationer för skogsvården i älgens vinterbetesområden 50 Insamlingen av sjöfågelvingar fortsätter 52 Forskarperspektivet: En resurs som dör ut 54 Ungdomsspalten: Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf erhöll stöd för ungdomsverksamheten av JCO 55 Stöd för ungdomsverksamheten kan sökas! 56 Ålandsnytt 58 Av kärlek till mat: Aila Hietala 60 Adresser 61 Affärer Jägaren 5 / 2007 3 Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0355-2683
• JCO meddelar GLÖM INTE ANMÄLAN AV FÄLLDA RÅDJUR! Blankett för anmälan hittar du på JCO:s webbplats www.riista.fi och bl.a. i november månads nummer av Jägaren. JSM informerar: Förbjudet att transportera jaktvapen i terrängbil i terrängen G Under den senaste tiden har det ett flertal gånger tagits kontakt med centralorganisationen om transport av jaktvapen i terrängbil. I en del regioner har man upplevt problem med att vissa personer i jaktsyfte kör omkring i terrängen med terrängbil med jaktvapen i fordonet. I de grövsta fallen har de t.o.m. haft ett laddat vapen utan fodral på ryggen. Transport av jaktvapen i terrängen (och sålunda även på isen i frusna vattenområden) i motordrivna fordon är förbjudet i lag. Vapnet får således inte ens vara med vid körning i terräng. Bestämmelsen gäller vid sidan av bilar, motorcyklar, traktorer och snöskotrar även terrängbilar, de må sedan vara registrerade för användning på väg eller inte. Vid körning på väg med för användning på väg registrerad terrängbil får jaktvapen medföras, men det skall vara oladdat och insatt i fodral eller i skyddat utrymme. Beslutsfattande överförs till jaktvårdsdistrikten genom en ändring av jaktförordningen I Statsrådet gav idag en förordning om ändring av jaktförordningen. Genom ändringen av förordningen harmoniseras och förtydligas förfarandet vid avvikelse från fredningen av vissa viltarter och icke fredade fåglar under häckningstiden. Genom ändringen överförs fattandet av beslut om beviljande av enskilda undantagstillstånd till regional nivå i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Genom förordningen överförs besluten om undantagstillstånd för vildkanin, skogshare, fälthare, ekorre, kanadensisk bäver, bisamråtta, hermelin, skogsmård, vildsvin, rådjur och mufflon samt fågelvilt under fredningstider till de regionala jaktvårdsdistrikten. Efter ändringen beviljar jaktvårdsdistrikten eventuella undantag från fredningstider för sådana arters del, vilkas jakt styrs enbart med fredningstider. Målet är också att göra handläggningen av dessa enskilda beslut om undantagstillstånd snabbare. Det är dock motiverat att fortsättningsvis hålla besluten om beviljande av undantagstillstånd under fredningstider för vissa direktivarters (stora rovdjurs och havssälars) och jaktlicensbelagda hjortdjurs del på ministerienivå pga dessa besluts problematik och vittgående verkningar. Jaktförordningens text ändras så att formuleringen för alla fågelviltarters del motsvarar artikel 9 i fågeldirektivet när det gäller avvikelse från fredning. Ändringen görs pga det övervakningsförfarande kommissionen inlett. Jakttiden för älg förlängs i jaktsäsongens slutända med femton dagar. Enligt de bestämmelser som gällt hittills avslutades älgjakten den 15 december. Enligt ändringen av förordningen avslutas älgjakten härefter den 31 december. I förordningen ingår en övergångsbestämmelse enligt vilken de för innevarande jaktsäsong beviljade älgjaktlicensernas giltighetstid utan särskilda beslut eller särskild ansökan förlängs till utgången av december. Ändringarna träder i kraft den 29.8.2007. I de utåtanden som gavs om den aktuella ändringen av jaktförordningen önskades en mera omfattande ändring av hjortdjurens fredningstider. Dessa förslag togs dock inte med i den nu givna förordningen, för jord- och skogsbruksministeriet har för avsikt att inleda beredningen av en nationell älghushållningsstrategi av samma typ som förvaltningsplanerna för de stora rovdjuren. I det här arbetet kommer det också att tas en mera preciserad ställning till nu gällande fredningstider och organisering av jakten. SMÅROVDJURSJÄGARE OBS! I I syfte att förebygga rabies organiserar livsmedelsverket Evira om vårar och höstar spridning av vaccinbeten utmed vårt lands riksgräns i sydost. Betena sprids från flygplan i en 20-30 km bred zon som sträcker sig från sydkusten i Vederlax fram till Värtsilä i Norra Karelen. Vaccinprogrammets verkningar följs upp genom att undersöka blodprover från rävar, mårdhundar och andra små rovdjur som jagats eller påträffats döda i området. I blodet hos djur som ätit vaccinbete bildas antikroppar, som skyddar djuret mot rabiesviruset. För uppföljning av vaccinets verkningar behöver Evira av jägarna levererade prover av små rovdjur, särskilt från Kymmene jaktvårdsdistrikts verksamhetsområde och från de södra delarna av Norra Karelens verksamhetsområde. Också Södra Savolax samt de östra delarna av Nylands och Östra Tavastland är intressanta områden. För övrig uppföljning av rabies och andra sjukdomar tas också prover av små rovdjur från alla andra delar av landet gärna emot. Också djur som påträffats döda utgör viktigt provmaterial, förutsatt att deras förruttnelse inte framskridit för långt. Proverna sänds så färska som möjligt med anlitande av Matkahuolto till Evira i Uleåborg (adress: Evira, Matkahuolto, Uleåborg). Till försändelsen bifogas en följeblankett av vilken uppgifter om avsändare och provet framgår. En modell för följebrevet hittas på Eviras webbplats http:// www.evira.fi/attachments/elaintauti_ja_elintarviketutkimus/lomakkeet/elaintautitutkimus/pienpetolahete.pdf), men också ett fritt formulerat följebrev duger bra. Evira betalar kostnaderna för sändningen av provet. Proverna skall före inpackningen få kallna (helst till +1 - +5 grader), men så vitt möjligt lönar det sig inte att frysa dem. Djupfrysta prover duger dock också som undersökningsmaterial. Provet slås in i rikligt med papper (tidningspapper) och läggs i en hel plastpåse samt slutligen i en stadig låda. I påsen kan det läggas en kylklamp för att förbättra provets hållbarhet. Också flådda djur duger som prover. Ytterligare info: veterinär Marja Isomursu, tfn 02077 24910, Marja.Isomursu@evira.fi Ändrad adress G Lemi och Taipalsaari jvf: ny verksamhetsledare fr.o.m. 1.8.2007 är Seppo Lappalainen, Rantaniitynkatu 50 53850 Villmanstrand, tfn 0500 752602, e-post seppo.lappalainen@quicknet.inet.fi 4 Jägaren 5 / 2007
• Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet informerar: Av livsmedelsverket given föreskrift förbjuder nyttjande som livsmedel av kött från björnar som märkts i samband med rovdjursforskningen I Livsmedelsverket har, därtill förpliktigat av EU:s bestämmelser, föreskrivit att kött från björnar som behandlats med av VFFI använda preparat inte får användas som livsmedel. Beslutet gäller jaktsäsongen 2007 och genom det förbjuds användning eller försäljning av kött från bandförsedda björnar för allmän konsumtion. Köttet kan och får användas för eget bruk. Begränsningen gäller alla i samband med projektet för stora rovdjur märkta djur. Alla av VFFI märkta björnar har ett öronmärke och en del av dem har ett radiosändarband kring halsen. Alla björnar som i samband VFFI:s rovdjursprojekt är försedda med öronmärken och ett radiosändarband kring halsen (som faller av efter viss tid) har vid behandlingen av dem injicerats med samma preparat som använts även i den skandinaviska björnundersökningen. Dessa läkemedelspreparat har i mer än tio års tid även globalt visat sig vara de bästa ur användar- och djursäkerhetssynpunkt. Med hänsyn till nyttjandet av björnköttet som livsmedel har vi vid märkningarna under de senaste åren tillämpat 2-4 veckors karenstider i förhållande till jakttidens början. Någon liknande begränsning av användningen av köttet har inte tillämpats i motsvarande, avsevärt större svenska forskningsprojekt vid behandlingen av björnar med samma läkemedelspreparat. I fortsättningen strävar vi med Sverige till samma praxis i överensstämmelse med EU:s interna harmoniseringsprincip. Forskningsdirektör Vesa Ruusila Statsrådets förordning nr 491/2007 om ändring av 2 § i statsrådet förordning om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift Given i Helsingfors den 12 april 2007 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, ändras 2 § i statsrådets förordning av den 27 september 2001 om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (823/2001), som följer: 2 § Jaktlicensavgift Jaktlicensavgiften enligt 4 § 1 mom. lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift är för varje fällt hjortdjur: 1) en fullvuxen älg 120 euro 2) en älgkalv 50 euro 3) en fullvuxen dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort eller skogsvildren 17 euro 4) en kalv av dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort eller skogsvildren 8 euro. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 12 april 2007 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Överinspektör Sami Niemi Avgiftsfri tjänst! Jaktmöjligheter på nätet Jägarnas centralorganisation öppnade ifjol tjänsten Jaktmöjligheter som en del av viltinfotjänsten på adressen www.riistainfo.fi . Tjänsten fick en god start och särskilt annonsörerna av kommersiella tjänster insåg fördelarna med den avgiftsfria annonseringsplatsen. Avsikten är dock att tjänsten utöver att vara ett forum för kommersiella jaktföretagare också ska tjäna som en fungerande plats för icke kommersiella annonser om utbud av jakt, särskilt erbjudanden och önskemål om utbyte av jaktmöjligheter. För närvaramde har något över tvåhundra personer registrerat sig vid tjänsten och antalet publicerade annonser är kring fyrtio. Hittills har de intressantaste erbjudande haft över tusen besökare som öppnat annonser för närmare titt och e-postkontakter med dem som erbjudit jaktmöjligheter har i bästa fall tagits av ett tiotal intresserade. En annan form av tjänster som erbjuds av viltinfotjänsten är Ofta ställda frågor, FAQ ­ spalten (Frequently Asked Questions). I den spalten kan man bläddra igenom ofta ställda frågor och svar som funktionärer i vår organisation gett på frågorna.. Dessutom ger tjänsten möjlighet att själv ställa frågor, som registreras i en särskild databas i väntan på publicering av ett eventuellt svar. Totalt har hela Riistainfo-tjänsten för närvarande flera hundra besök dagligen. Erbjud jaktmöjligheter eller sök sådana! I tjänsten Jaktmöjligheter kan du efter registrering föra in din annons om jakterbjudande gratis. Bläddrandet i annonserna kräver inte ens registrering. Annonserna kan gälla bytesjakt, kommersiell jakt eller avtalsjakt. Bland de införda annonserna kan du bläddra utgående från geografiskt läge och viltart. Ta kontakt Genom att klicka på en annons öppnas den för närmare studium och alla uppgifter i annonsen kommer fram. Samtidigt öppnas en möjlighet för bläddraren att lämna en kontaktbegäran till annonsören per e-post. Så här kan den som bjuder ut en jaktmöjlighet ta kontakt t.ex. per telefon med den som är intresserad av möjligheten och närmare underhandlingar kring möjligheten kan inledas. För många jaktföreningar kan särskilt utbytesjaktverksamhet erbjuda nya och efterlängtade nya banor för föreningens måhända stelnade verksamhet. Utbytesjaktaktiviteter kan i bästa fall t.o.m. leda till nya långvariga traditioner och värdefulla samarbetsformer inom ramen för jaktföreningens verksamhet. Annonsera avgiftsfritt! Jägaren 5 / 2007 5
• ura at N ­ vän eller fiende! Här i vårt land låter Natura i mångas öron oftast som en svordom. Kanske det också finns orsak därtill. På åtgärd av förvaltningen förvrängdes programmet Natura 2000 jämte sina direktiv, som berör alla medlemsstater i EU, också till "finska". Härvid svarvade man också till de bestämmelser som behövdes i vår lagstiftning och inrättade de områden som programmet behövde. Vid verkställandet av dessa åtgärder förfor man oskickligt och enligt en del påståenden rentav tendentiöst, utan att tillräckligt sakligt och i tillräcklig omfattning beakta ägarnas och nyttjarnas åsikter och behov. B Er N2K National ambassadör, Veikko eredningen av Natura var i vårt land, åtminstone att döma av de hundratals besvären och rättsfallen, minst sagt summarisk och delvis ogenomtänkt. Informationen om saken och hörandet av de delaktiga var i många fall ytterst bristfällig. Det berodde kanhända på den pressade tidtabellen, men där blev det åtminstone än en gång bevisat vad brådska får till stånd. Situationen har sedermera lappats och preciserats i många repriser, men skadan hade redan skett och programmet Natura 2000, som i sig är inriktat mot helt förnuftiga och goda mål, fick hos oss en starkt negativ prägel. Inte minst i många markägares och naturresursnyttjares, t.ex. jägares, tankar. Direktiv och andra utgångspunkter EU:s ursprungliga direktiv om Naturaprogrammet är ett cirka 200 sidor tjockt dokument, och utgående från detta har det på åtgärd av alla 25 medlemsländer i det här skedet redan inrättats omkring 25000 Naturaområden i Europa, totalt över 60 miljoner hektar, vilket innebär att de täcker närmare 20 % av EU:s yta. Av vårt lands areal omfattas knappa fem procent av Natura. Arealen är uppdelad på ca 1850 separata områden. Den sammanlagda Naturaarealen är dock de facto betydligt större än i de flesta andra medlemsländer. Det grundläggande syftet med Natura 2000projektet är att bevara den rika mångfalden i Europas natur som ett arv till kommande generationer. Natura möjliggör bl.a. ett samarbete mellan alla medlemsstater, t.o.m. över de statliga gränserna, i skyddet av hundratals känsliga arter och förekomstområden. Nätverket av Natura 2000 områden är kärnan i det här projektet och det har en direkt koppling och inverkan på landsbygden och nyttjarna av dessa områden, i synnerhet på jägarna. Givetvis är det viktigt att områdena för- Seuna 6 Jägaren 5 / 2007
• 2004, då FACE (de europeiska jaktorganisationernas förbund, vars medlem också JCO är) och Birdlife International träffade ett principavtal om ömsesidigt sammanjämkande av hållbar jakt och fågelskydd och samtiDet finns ju digt kom överens om att stöda inrättandet av nätverket Natusammanlagt en över 7 miljoner ra 2000. I avtalet ingår bl.a. att punkt där det konstateras jägare i EU:s "Natura 2000 i princip inte står konflikt med jakten". medlemsländer ierkänner vardera partenLikaså vikten och oron för av ett aktivt bevarande av ett effektivt skydd av livsmiljöer och verkningarna i naturen. För en av Natura 2000 mångfalden står vi på samma gångs skull på jakten hade sida av staketet. Från denna utgångspunkt utkommit fram på gick tanken på att få till stånd en många håll. "väckelserörelse" bland jägarna i alla medlemsländer när FACE startade ett projekt som kallas "Projektet för ökad medvetenhet om nätverket NATURA 2000 bland nyttjarna, särskilt jägarna". Det finns ju sammanlagt över 7 miljoner jägare i EU:s medlemsländer och oron för verkningarna av Natura 2000 på jakten hade kommit fram på många håll. Också ELO (de europeiska markägarnas förbund) var en av aktörerna i projektet, likaså deltog Birdlife International. Av projektets budget på 222 000 euro bidrog EU:s kommission med 199 800 euro (90 %), FACE med 17 760 euro och ELO med 4 440 euro. Varje medlemsland ombads utse en representant till detta projekt, som skulle genomföras 2006. Undertecknad fick i uppdrag att representera Finland ­ vilken utmaning. Jag kunde inte då riktigt ana vad jag gav mig in i. Arbetet börjar Gruppen höll sitt första möte i Bryssel i början av juni. Mötet sammanföll med miljötemaveckan Green Week, som lämpligt nog hölls samma vecka i staden. Vi bekantade oss med temaveckans utställning, på vilken också Finland var representerat, bl.a. av vår skogsindustri. I mötessalen var nästan alla länder representerade - under hela projektet lyste dock Sverige med sin frånvaro. Bakom en glasvägg översatte simultantolkarna mötets inlägg till engelska, tyska och franska; det fick de flesta komma tillrätta med. Kommunikationen verkade vara franskdominerad. Själv klarade jag mig dock bra på engelska och tyska. Inledningsvis redogjorde FACE generalsekreterare Yves Lecocq för projektets tillkomst och dess mål och projektkoordinatorn Gille Duperron ackompanjerade. Lecocq lyfte fram huvudpunkterna: Ingen jakt utan mångfald i naturen. En total fredning av Naturaområdena är stört omöjlig för de omfattar en såpass stor del av hela Europa. Hur "naturlig" naturen överhuvudtaget är numera - det finns bara ett fåtal verkliga ödemarker (wilderness). Spår av människan syns överallt ­ omkring 90 % av Naturaområdena är manipulerade av människan. Enligt direktivet ska också ekonomiska, sociala och kulturella detaljer beaktas, likaså regionala och lokala särdrag. Som vägkost åt arbetsgruppen framkastade han att Natura 2000 inte är ett hot mot jakten utan också ska ses som en möjlighet. Lokala myn- valtas och sköts med beaktande av det ursprungliga syftet med skyddet. Det här innebär ändå inte att all verksamhet och allt ekonomiskt nyttjande upphör, utan avsikten är endast att sätta upp de ramar, inom vilka olika aktiviteter kan bedrivas med beaktande av bevarandet av naturens mångfald. Så här ädel är EU:s utgångspunkt som bl.a. grundar sig på fågeldirektivet 79/409 av år 1979 och habitatdirektivet 92/43 av år 1992. Följande år ratificerade EU principerna i Riokonventionen om biologisk mångfald (CBD). 1998 fastställde EU en särskild strategi för mångfalden i naturen. 2001 inkluderades fyra olika aktionsprogram i strategin: Skydd och bevarande av naturresurser, jordbruk, fiske samt ekonomi och utvecklingssamarbete. På gång för närvarande är EU:s sjätte miljöprogram som täcker åren 2002-2012. I programmet är naturen och dess mångfald ett av fyra högprioriterade områden. De övriga tre är klimatförändringen, råvarureserver och avfallshantering samt miljöhygien. EU:s kommission bereder också för närvarande en utvidgning av Natura att också omfatta havsområden. Varthän? Vad betyder då allt detta för oss jägare? Ännu mera begränsningar och byråkrati? Vi kan och vet ju nog hur vi fungerar, eller hur? Men finns det något gott i Natura, kanske t.o.m. möjligheter? Hur säkrar vi jaktmöjligheterna för kommande jägargenerationer? Borde vi göra nånting! Ta lärdomar från annat håll? Åtminstone byta åsikter. Bedriva samarbete med andra aktörer, gå vidare planmässigt och målmedvetet och arbeta för samma mål. Starten har gått En grundläggande och även ur jägarnas synpunkt betydelsefull öppning skedde i oktober Jägaren 5 / 2007 7
• digheters och politikers "missuppfattningar" ska korrigeras - budbärare, sätt igång! Nicholas Hanley från EU-kommissionen talade om uppfattningar som rådde inom kommissionen om Natura och lösningar på konflikter med anknytning till nätverket. Budskapet var att jakten har förlorat områden och att vi nu bl.a. på grund av de många missförstånden har en "hård väg" framför oss. Å andra sidan har exempelvis i England många områden bevarats skyddade just på grund av nyttjandet för jakt! Han underströk också den goda utvecklingen under de två senaste åren i förhållandena mellan de tre intressegrupper som nu är aktiva i det här projektet. Här är det avtal som ingicks 2004 ett utmärkt exempel. Här fortsatte kommissionens representant, mrs Anne Teller, som annars hade avlagt jägarexamen särskilt för att bättre komma underfund med jaktens väsen. Hon redogjorde för EU:s redan ovan nämnda lagstiftning och tolkningen av denna. Också hon uppskattade det avtal FACE och Birdlife träffat och höll det för ytterst viktigt att det utarbetas skötsel- och nyttjandeplander (management plans) för Naturaområdena. Samtidigt underströk också hon vikten av korrekt information för att vanliga medborgare ska förstå vad det är fråga om. Modell- och demonstrationsområden kunde fungera som skyltfönster och vägledande försök, likaså kunde t.ex. klassificering och certifikat för områdenas nivå kunde öka värdesättningen och medvetandet om vad Naturaområdena representerar. Även hon ansåg det internationella samarbetet vara viktigt. Grunden för förvaltningen är "control hunting", vilket innebär att man säkerställer förnyelsen av skogen i området ­ t.ex. ekskogen ­ genom att jaga vildsvin och kronhjort i området. parlamentets intergroup-arbetsgrupp "Sustaineable hunting", hur man där för jaktprojektet vidare. Enligt honom är just den här arbetsgruppen det viktigaste redskapet vid behandlingen av dessa frågor. Ebner var även mycket starkt av den uppfattningen, att medlemsstaternas tolkningar av direktiven inte ens närmelsevis alltid följer EU-parlamentets riktlinjer utan det förekommer landrelaterade interna tolkningar som t.o.m. kan strida mot dessa. Äganderätten till och nyttjanderätten av Naturaområdena kan stundom vara motstridiga. Som tyskspråkig använde han enligt min mening för temat väl lämpade slagord som t.ex. "Naturschutze -> Naturnutze" (från naturskydd till naturnyttjande och "Jäger als Naturschütze" (jägare som naturskyddare). Den spanska representanten för projektets andra part ELO, Thierry de l´Escaille, redogjorde för markägarnas synpunkter i frågan. Markägarna och odlarna är inte idag mera enbart (primär)producenter för utbudet och utvecklingen av olika slags tjänster ökar hela tiden. Man vill också ha många olika slags aktiviteter inom samma område. Är man redo att betala för tjänsterna ­ och vem betalar? ELO ber inte om pengar utan om lön för tjänsterna. Han påpekade ytterligare, att 18 % av landsbygden i Europa är Naturaområden. Före den första dagens avslutande diskussioner konstaterade ännu Birdlife Internationals Konstantin Kreiser genast i början av sitt inlägg att han inte ännu för tio år sedan skulle ha kunnat tro att han deltar i samma arbetsgrupp med detta sällskap. Konstantin Kreiser var alltså också av den åsikten att jägare och markägare förstår sig på naturens och mångfaldens betydelse och understödde varmt ett samarbete. Kreiser efterlyste för alla klara, entydiga och begripliga definitioner för begrepp som används i detta sammanhang, som t.ex. biodiversitet. Vikten av information Vikten av information betonades starkt och från många håll i diskussionerna. Natura 2000, som vi så småningom började kalla för N2K, hade enligt mångas åsikt fått ett dåligt rykte redan enbart på grund av den svagt och ofullständigt skötta bristfälliga informationens skull, som väckte både förutfattade meningar och rykten. Själv redogjorde jag för vår lagstiftnings nuvarande skede, planerade ändringar av naturvårdslagen och jaktpraxis i skyddsområden samt svarade givetvis på frågor om de stora rovdjuren i vårt land. Vi tilldelades fint sagt missionen att fungera som budbärare (mediateurs) och "lärjungar" för att främja uppkomsten av samförstånd i dessa frågor mellan olika nyttjargrupper och markägare, särskilt nya och kommande. Också den internationella aspekten och vikten av informationsutbyte betonades. Sedan var det dags att hoppa i bussen, för att till kvällen hinna till Belgiens Kungliga SaintHubert Clubs "jaktstuga", en flera hundra år gammal restaurerad lantgård på klubbens jaktmarker. Där togs vi emot av områdets själ, gammelfar själv. Väl framme begav vi oss direkt för att bekanta oss i terrängen med ett utmärkt exempel på ett Life Natura projekt, där jakten utgör en del av områdets förvaltning. Grunden för förvaltningen är "control hunting", vilket innebär att man säkerställer förnyelsen av skogen i området ­ t.ex. ekskogen ­ genom att jaga vildsvin och kronhjort i området. Under kvällens supé fortsatte ännu den livliga diskussionen om dagens teman och på morgonen kl. 5.30 var vi redan ute i den efter nattens regn våta skogen för att se på vildsvin och kronhjortar. Genom att smyga lyckades vi komma inom synhåll för några exemplar. Sedan återvände vi till gården och efter frukosten började projektets andra dags första "workshop" med presentation av Belgiens Natura. Men det är redan en annan historia med ett exempel på samexistens mellan jakten och Natura, vilket betyder att fortsättning följer... G Livlig diskussion Från första början uppkom en intressant och livlig diskussion. Härvid framkom tydligt att medlemsstaterna har rätt olika utgångspunkter i inställningen till och praxis för Natura. Därefter berättade EU-parlamentets medlem Michl Ebner, som fungerar som ordförande för På annat håll i Europa är jakten en av de viktigaste formerna för skötseln av Naturaområden. 8 Jägaren 5 / 2007
• Vi tar emot ditt gamla jaktställ vid utbytet! Nu från Erätukku ett unikt utbyteserbjudande för ägare av gamla jaktställ. Ersättning för ett gammalt ställ (ställ som ställ) 50 vid utbyte till det bästa JahtiJakt Premium ­membranstället med alla extra. Ny membranteknologi Ny vattentäthet Ny torkningsförmåga Unik luktspärr Ny andningsförmåga Ny överlägsen lätthet Nytt förmånligt pris direkt från fabriken utan mellanhänder Andra nya egenskaper Ny komfort Ny stil Nytt Extra-paket på köpet till samma pris Ersättning för ditt gamla jaktställ Gör så här: 1. Beställ det nya JahtiJakt PREMIUM membranstället som utbyteserbjudande med kupong, på nätet eller genom att ringa. Nämn utbyteserbjudandet. 2. Du får genast ersättning. 3. Instruktioner för hur det gamla stället returneras får du med din leverans. 50 Presentation av det nya JahtiJakt PREMIUM membranstället och utbyteserbjudandet på följande sidor Alla jaktställ, med eller utan membran, tas emot för utbyte. Trasiga, nedslitna och olika par, så länge det är en jacka och byxor.
• 10 Jägaren 5 / 2007
• Älgstammen stabiliserar sig - "bara" 53 000 jaktlicenser i år För höstens älgjakt beviljades drygt 53 300 jaktlicenser, vilket är nästan en femtedel mindre än i fjol. Överläggningarna med olika intressegrupper i våras gav vid handen att vi har lyckats få älgstammen att minska och att vi kan se tydliga tecken på att stammen håller på att stabilisera sig. Däremot fortsätter licenserna för vitsvansvilt att öka i antal. akten på de licensbelagda hjortdjuren börjar i år den 29 september, det vill säga den sista lördagen i denna månad. För älgens del slutar jaktsäsongen vid utgången av december medan säsongen för jakt på hjort och rådjur fortsätter över årsskiftet och slutar den sista januari. Den stundande jaktsäsongen kommer kanske ändå inte att bli en lika svettig historia som säsongen innan. Utifrån antalet beviljade licenser beräknas avskjutningen nämligen nu stanna en god bit under tidigare års nivå, eller mao på cirka 63 000 älgar. Utifrån det beviljade antalet licenser för vitsvansvilt beräknas avskjutningen för detta vilt totalt sett bli en aning större än året innan och handla om cirka 25 000 djur. J talet licenser klart mindre än i fjol. Där stannade antalet jaktlicenser denna gång under tiotusenstrecket. I nästan hela landet gick det i år mera återhållsamt till än i fjol beträffande beviljandet av älglicenser. Antalet licenser minskade i elva jaktvårdsdistrikt och ökade i bara fyra. Ökningen var tydligast i Satakunda där antalet ökade med nästan en femtedel. I nästan hela landet gick det i år mera återhållsamt till än i fjol beträffande beviljandet av älglicenser. Över 24 000 licenser för vitsvansvilt I gammal känd stil är Egentliga Finland det starkaste vitsvansviltdistriktet i landet, åtminstone om man ser till antalet licenser. Där beviljades 6636 licenser. Ökningen är solklar i jämförelse med fjolåret och uppgår till 11 %. I granndistrikten Satakunda och Nyland ökade också antalet licenser i ungefär samma proportioner. Skogsren jagas i två distrikt Jakten på skogsren är licensbelagd och under den kommande säsongen kommer skogsren att jagas i Mellersta Finlands och Österbottens distrikt. Sammanlagt har 139 jaktlicenser för skogsren beviljats i landet och nästan alla är beviljade för Österbottens jaktvårdsdistrikt. I år har 23 licenser beviljats i Mellersta Finlands distrikt. Dessutom kommer det i Kajanalands jaktvårdsdistrikt att fällas skogsren som bär på arvsanlag av tamren. Jakten på dessa renar sker med specialtillstånd av jord- och skogsbruksministeriet och anknyter till projektet för bevarande av skogsrenen renrasig. I år har Uleåborgs jaktvårdsdistrikt inte beviljat licenser för jakt på skogsren. G SKOGSREN ändr. % 0,0 2006-7 2007-8 ändr. % Flest älglicenser i Uleåborg Uleåborgs jaktvårdsdistrikt har för den stundande jaktsäsongen beviljat sammanlagt 10 822 jaktlicenser för älg, vilket trots allt är nästan en tredjedel färre än året innan (se tabell). Minskningen i antalet licenser är allra störst i Norra Savolax jaktvårdsdistrikt (37 %), men också i Södra Tavastland har nästan en tredjedel av licenserna "smultit" bort. Också i Lapplands jaktvårdsdistrikt är anÄLG Jaktvårdsdistrikt Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland Totalt 2006 2318 4130 5280 4655 2362 10763 15497 4670 2569 1648 4406 2463 1638 2098 1428 65925 2007 1619 3769 4178 3879 2044 9093 10822 3460 1924 1850 2742 1907 1961,5 2447,5 1593 53290 ändr. % -30,2 -8,7 -20,9 -16,7 -13,5 -15,5 -30,2 -25,9 -25,1 12,3 -37,8 -22,6 19,7 16,7 11,6 -19,2 Lika stort antal dovvilt som tidigare Liksom under tidigare år kommer dovvilt att jagas i fyra jaktvårdsdistrikt; Södra Tavastland, Satakunda, Nyland och Egentliga Finland. I Nyland beviljades drygt hälften av alla dovviltlicenser i landet. Det totala antalet licenser är dock så lågt som 249. I Egentliga Finland beviljades en licens mindre än i fjol. Totalt i hela landet beviljades tre procent fler dovviltlicenser än i fjol. VITSVANSHJORT 2006-7 4665 144 315 164 2007-8 4873 167 287 167 ändr. % 4,5 16,0 -8,9 1,8 DOVHJORT 2006-7 26 Pentti Vikberg 2007-8 26 21 23 9,5 10 299 2277 59 226 3968 3880 5972 21969 310 2700 56 277 4300,5 4266 6636 24039,5 3,7 18,6 -5,1 22,6 8,4 9,9 11,1 9,4 20 128 67 241 24 133 66 249 20,0 3,9 -1,5 3,3 147 116 0 116 -100,0 0,0 139 -5,4 Antalet jaktlicenser för hjortdjur jaktsäsongerna 2006-7 och 2007-8 Jägaren 5 / 2007 11
• PREMIÄR FÖR JUBILEUMSNYHETER för 3 - 5 vapen 10-ÅRS JUBILEUM SPRIS! 199 er + leveranskostnad 10-ÅRS JUBILEUM SPRIS! 299 er + leveranskostnad LEIJONA 100 för 3 - 5 vapen LEIJONA 140 för 8-11 vapen 10-ÅRS JUBILEUM SPRIS! 199 er + leveranskostnad 10-ÅRS JUBILEUM SPRIS! 349 + leveranskostnad er Kupongbeställningar: Internetbeställningar: Kupong på sidan 17. SNABBASTE www.eratukku.fi internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV
• 10-ÅRS JUBILEUMSPRIS! ALLA VAPEN och VÄRDESAKER I SÄKERHET 10-ÅRS IS! JUBILEUMSPR 399 er + leveranskostnad 10-ÅRS IS! JUBILEUMSPR 529 + leveranskostnad er för 8-11 vapen Beställ nu stark säkerhet för hemmet till 10-års Jubileumpriset! 10-ÅRS JUBILEUM SPRIS! 449 + leveranskostnad er Telefonbeställning: Mån-Fre 9-18 020 747 7000 BUTIKER: Uleåborg, Vanda, Tammerfors, Brahestad, Haparanda
• st ro orn Älgh Skördetiden närmar sig. Under höstens älgjakt kommer det att fällas över tiotusen älgtjurar. På älgjakt brukar jägarna av tradition ta vara på hornen som ett minne från jakten. Alla troféer håller förstås inte medaljklass men också en mindre hornkrona är värd att spara som trofé. För att trofén ska hålla och för att jägaren ska kunna ställa fram den utan att behöva skämmas så är det bäst att preparera den med omsorg. ven om det under höstens lopp fälls en väldig mängd älgar är det ändå långt ifrån alla troféer som blir utställda eller ens framställda. Ofta glöms de bort och blir liggande i något hörn och skräpar. Och hornen på alla älgar som kommer att fällas under hösten håller inte heller medaljklass. Det stora flertalet av de skjutna älgarna är nämligen unga och har fortfarande en blygsam krona. Men också en mindre hornkrona utgör ett värdefullt jaktminne för jägaren och det är därför värt mödan att preparera den så den tål att ställas ut. Det är i hög grad ärftliga faktorer som avgör fasonen på älgens krona. Antalet taggar är nämligen inget direkt mått på älgens ålder eftersom hornen når sitt ståtlighetsmaximum när älgen är mellan fyra och tio år gammal. En sextaggare kan vara så ung som ett och ett halvt år eller så gammal som fem år, beroende på de ärftliga faktorerna. Det är också arvsanlagen som avgör om det blir stånghorn eller skovelhorn. Den senare typen är vanligare i landets norra delar och ett skovelhorn kan ha allt mellan fem och femton taggar. Ett typiskt stånghorn har däremot bara mellan fyra och sex taggar. Ä Asko Hämäläinen Veli Lappalainen Efter rengöringen följer blekningen, som kan göras med enbart solsken eller genom att använda ett blekningsmedel. Prepareringen av en horntrofé Beredningen av en hornkrona till trofé sker i flera olika arbetsmoment. Efter fällningen lösgörs skallen från kroppen. Avlägsna skinnet från skallen och det mesta av musklerna och de övriga vävnaderna. Därefter kokas skallen, för vid kokningen lossnar resten av vävnaderna rätt så lätt från skallbenet. Vill man inte ha hela skallen så sågar man bort en del av den. Såglinjen lö- På ett stånghorn mäter man inte bara längden på horntaggarna utan också omkretsen på dem. Mätningen görs på vardera hornhalvan, mitt på de fem längsta taggarna. Skovelbredden mäts på skovelns bredaste ställe längs den utåtbuktande ytan. 14 Jägaren 5 / 2007
• oféer r Stångomkretsen mäts på stångens smalaste ställe ovanför rosenkransen. En atypisk tagg. En sådan tagg är vanligen placerad någon annanstans än på hornskovelns kant. Den räknas med i antalet taggar men utelämnas vid mätningen av taggarnas längd och omkrets. Stånghorn. Typen är vanligare i landets södra delar än i de norra. Ett typiskt stånghorn har ungefär fem gaffelformade taggar. I praktiken förekommer det ofta hos älgen olika varianter av mellanformer av stång- och skovelhorn. per då i regel från bakhuvudet genom öron- och ögonöppningarna till en punkt under nosbenet. För trofébedömningen saknar det betydelse hur skallen är sågad eller monterad på skölden. Efter rengöringen följer blekningen, som kan göras med enbart solsken eller genom att använda ett blekningsmedel. För blekningen av skallbenet använder man en cirka trettioprocentig lösning av väteperoxid. Man kan lägga till kritmjöl i lösningen för att få ett ännu vitare slutresultat. Det sista momentet är att montera trofén på en sköld. För permanent montering kan man använda skruvar som dras i från baksidan. Skölden skyddar troféns bendelar mot stötar. Skriv gärna dit lite information som var och när älgen fälldes och vem som äger trofén. Innan en trofé kan bli officiellt mätt måste den torka en tillräckligt lång tid. Under torkningen avgår överskottsfukt från hornen och de krymper lite grann. Torkning i rumstemperatur är det bästa alternativet.Enligt CICs fordringar måste torkningstiden mellan fällningen och mätningen vara minst tre månader lång. Utlägget, det vill säga hornkronans bredd, är lika med kronans största bredd. Man kan tänka sig utlägget som måttet på den dörröppning där hornkronan precis ryms igenom i vågrätt läge. Hornlängden mäts längs ytan på den utåtbuktande sidan. Måttet tas från spets till spets på de yttersta taggarna. Troféutställningar Troféer bedöms endast och enbart på officiella trofeéutställningar som arrangeras med tillstånd av finska CICs utställnings- och trofékommission i samband med olika mässor och andra utställningar och evenemang. På en utställning görs bedömningarna av tre trofédomare, som är utnämnda av finska CICs utställnings- och trofékommission. Alla kategorier av troféer kan bedömas på en utställning. I vårt land ägde den första utställningen och bedömningen av troféer rum år 1976 i Uleåborg. Utställnings- och trofékommissionen för också ett register över troféer som har blivit bedömda i vårt land. Mest är det älghorn som ställs ut på utställningar och i registret finns uppgifterna för över 2000 älghornstroféer. Längden på taggarna mäts längs ytan på utsidan av kronan. Först bestämmer man var taggen börjar och därefter mäter man längs taggens mittlinje. Jägaren 5 / 2007 15
• Uppstoppade älghuvud kan däremot inte bedömas på en utställning. Vid mätningen måste nämligen domaren med egna ögon kunna konstatera att hornen befinner sig i sin ursprungliga ställning fästa vid den ursprungliga skallen utan att ha manipulerats. I sådana fall måste hornkronan helt enkelt bedömas innan huvudet förs till uppstoppning. Horn som sitter på en syntetskalle kan inte heller bedömas eftersom hornens ställning kan ha ändrats, vilket påverkar mätningsresultatet. I vårt land har det dessutom utvecklats ett bedömningsformulär för fällda horn. Horn som har fällts eller lossnat eller som sitter på en syntetskalle eller som av någon annan orsak saknar sitt par kan bedömas enligt det här formuläret. samma sätt. Skillnaden i mätningen kommer i punkt fyra i bedömningsformuläret där mätningen av ett skovelhorn bygger på skovelns bredd medan mätningen av ett stånghorn bygger på taggarnas omkrets. Bedömningen av älghornstroféer bygger nästan uteslutande på mätningar. Dessutom kan domarna ge minuspoäng för bland annat brist på symmetri och taggarnas inbördes längdförhållanden. Mätningsresultaten och de olika koefficienterna ger därefter en sammanlagd poängsumma som i sin tur ger troféns slutliga poäng. Mätnings- och bedömningsdirektiven När ett älghorn mäts tar man följande mått: Stångomkretsen, utlägget, hornlängden, skovelbredden eller taggomkretsen och taggarnas längd. Mätningarna görs med ett böjligt måttband. Mätningsresultaten antecknas i centimeter med en decimals noggrannhet (exempelvis 18,6). Dessutom kan en trofé ges felpoäng på grund av längdskillnader mellan taggarna och brist på symmetri. Den slutliga poängen får man fram genom olika koefficienter vilka framgår av bedömningsformuläret här invid. I det följande ska vi kortfattat gå igenom principerna för mätningen av älghornstroféer. G Bedömningsgrunderna Det förekommer två olika typer av älghorn, nämligen stånghorn och skovelhorn. När bedömningsformulären för älghorn skapades på 1970-talet deltog de finska forskarna Teppo Lampio och Kaarlo Nygrén i CICs arbetsgrupp som tog fram formulären. Stånghornen och skovelhornen har var sitt bedömningsformulär. Till största delen mäts de två horntyperna på ÄLG Alces alces CIC Finland, utställnings- och troféekommissionen TROFÉBEDÖMNING enligt CIC POÄNG Höger ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ (0 - 5 p.) (0 - 3 p.) Vänster Totalt ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ Koeff Stång 1,0 0,5 1,0 2,0 0,65 ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ Skovel ____ ____ ____ ____ MÄTNING 1. 2. 3. 4.1 Stångomkrets Utlägg Hornlängd Skovelhorn: Skovelbredd 4.2 Stånghorn: Taggomkrets (max 5+5) 5. Taggarnas medellängd (alla taggar) 6. Taggarnas antal BEDÖMNING 7. Felpoäng Taggarnas inbördes längd Brist på symmetri SAMMANLAGD POÄNG Medaljklasserna _____ ____ Guld 330 p. Silver 275 p. Brons 250 p. De finska rekorden Skovelhorn: 392,7 poäng, Ylivieska 1982 Stånghorn: 342,6 poäng, Evijärvi 1979 De största måtten De största måtten Poäng Stångomkrets Utlägg Hornlängd Skovelbredd Antal taggar 16 Jägaren 5 / 2007 Typ Skovel Stång Skovel Stång Skovel Stång Skovel Stång Största måttet 30,4 cm 29,2 cm 151,0 cm 149,0 cm 134,0 cm 129,7 cm 36,0 cm 40,5 cm 13 + 13 kpl År 1982 1979 1989 1981 2004 1986 2004 2003 1982 Ort Ylivieska Evijärvi Pyhäntä Vilppula Kärsämäki Juupajoki Kärsämäki Ristijärvi Ylivieska Poäng 392,7 p. 342,6 p. 364,2 p. 281,0 p. 387,5 p. 350,6 p 387,5 p. 323,9 p 392,7 p. Stångomkretsen Bägge stängernas omkrets mäts vid det smalaste stället ovanför rosenkransen. Poängkoefficient 1,0. Utlägget Med utlägget menas hornets största bredd från tagg till tagg och är i praktiken lika med bredden på den dörr där hornkronan precis ryms igenom i vågrätt läge. Utlägget mäts från den yttersta taggen på det ena hornet till den yttersta taggen mittemot på det andra hornet. Måttet får inte avvika mer än tio grader från vågrätt. Poängkoefficient 0,5. Hornlängden Bägge hornhalvornas längd mäts längs den utåtbuktande sidan. Man väljer de taggar vilkas spetsar ligger längst bort från stångens mittlinje. Skovelbredden På horn av skoveltyp mäts bägge skovlarna på det bredaste stället. Mätningen görs längs ytan av den utåtbuktande sidan (se bild). Poängkoefficient 2,0. Taggomkretsen På ett stånghorn mäts taggarnas längd på de längsta taggarna, maximalt fem stycken på vardera sidan. Därefter mäter man omkretsen mitt på taggarna. På skovelhorn mäter man däremot inte omkretsen på taggarna. Poängkoefficienten är 0,65. Eftersom det i praktiken är så, att det ofta förekommer mellanformer av älghorn mäts oklara fall efter både skovel- och stånghornsformuläret. Därefter hänförs hornet i fråga till den typ som ger högre poäng. Taggarnas medellängd Längden på alla taggar mäts på samma sätt i bägge bedömningsformulären. Som taggar räknas alla utskott på skovelns kant som sticker ut minst 2,5 cm och som uppfyller definitionen av en tagg. Utskott på atypiska platser, som exempelvis skovelns utsida, stången eller rosenkransen mäts inte som taggar. även om de kan räknas in i antalet taggar. Mätningen görs på taggens utsida längs mittlinjen och ända ut i spetsen. Längden på taggarna räknas ihop och divideras med antalet taggar, vilket ger deras medellängd. Varje centimeter ger ett poäng. Ett exempel: medellängden 12,9 cm = 12,9 poäng. För stånghorn ges poäng utan någon övre eller undre gräns. För skovelhorn ges det däremot inga längdpoäng alls för taggarna om deras medellängd understiger 5 cm. Den maximala poängen för medellängden på taggarna på ett skovelhorn är 15. Taggantalet Antalet taggar räknas på bägge hornhalvorna. Som taggar räknas alla utskott som är större än 2,5 cm och som uppfyller definitionen av en tagg. En tagg är alltså ett utskott vars längd är större än bredden och på vilken man kan hänga ett föremål som exempelvis ett jakthorn. På skovelhorn ges ett poäng för varje tagg som överskrider antalet tio. Till exempel, om det finns 10 + 9 = 19 taggar ger detta 9 poäng. På ett stånghorn ger varje tagg ett poäng upp till 5 taggar per sida. Till exempel, om det finns 4 + 6 = 10 taggar ger detta 9 poäng. Felpoäng Felpoäng kan ges för längdskillnader mellan taggarna och för brist på symmetri mellan hornhalvorna. För sådana fel kan domaren ge trofén maximalt 8 felpoäng. För att undgå felpoäng ska de båda hornhalvorna vara likadana till formen och placeringen av de olika långa taggarna ska likaså vara symmetrisk.
• LUMICAMO SnöCamo-membranställ utan kostnad när du beställer två produkter! Värde 399,Så här gör du: Nu från Erätukku utan kostnad för beställare av två *produkter! *Förmånen gäller beställningar av JahtiJakt PREMIUM-, CAMO-, PRO- och AIR-TEX-membranställ samt PREMIUM-membranskor. Produkterna är märkta på annonserna med SNÖCAMO 0 -sigillen. 0 1. Se hösten 2007 bästa Erätukku-erbjudanden i denna tidsskrift. 2. Beställ nu två produkter märkta med SNÖCAMO 0 -sigillen KAHDE N OT TU OSTAJA TEEN LL E IC LUM AMO 0 0 (samma eller olika) Katso siv u2 så får du toppnyheten SNÖCAMO AIR-TEX2- membranstället värde 399 utan kostnad 0 . 3. Beställ nu händigt med kupongen nedan eller på nätet www.eratukku.fi 4. Dessutom får de 500 snabbaste kupong- och nätbeställare en JAKTKNIV eller en produktbunden extra förmån (se annonser) på köpet av alla andra förmåner. 5. Beställ flera produkter på samma gång så sparar du leveransutgifter. 6. Försäkra dig om de bästa förmånerna. Beställ idag! 1. Anteckna i kupongen nedan alla produkter som du beställer med produktnamn och -nummer. 2. Fyll i användarmått på respektive platser. 3. Beställ minst två produkter försedda med SNÖCAMO 0 -sigillen (samma eller olika), så får du SnöCamo memb-ranstället utan kostnad. 4. Fyll noggrannt i beställarinformation och underteckna beställningen. 5. Posta kupongen genast, postavgiften är redan betald. Leverans av kupongorder mot postförskott, leveranskostnader tillkommer. JahtiJakt jaktkniv för de 500 snabbaste kupong- eller nätbeställare. Skaftet är format för att ha en bra passform i handen, behandling av villebråd och täljning sker utan svårigheter. Lättskött blad, knivens längd 215 mm. Fodral av starkt läder, tryckknapplås. Värde 39 Du kan även beställa ett SnöCamo-membranställ för 199,90 + leveranskostnader. Produktnummer: JJSC101. Erätukkus beställningskupong Produktnummer finnes i annonserna på produkternas prislapp eller direkt under priset. VI D KÖ utan mellanhänder P 2 AV PRODUKTE R CA SNÖ MO 0 20 Genom att beställa två SNÖCAMO 0 -märkta produkter får du SnöCamo-membranstället utan kostnad. Anteckna även mått för användare av SnöCamo-membranstället. Erätukku betalar kupongens porto Produkter jag beställt Produktnummer Produktnamn SE SIDAN . Användarmått Pris längd cm vikt kg midja. cm Skoanvändarmått fotlängd cm Erätukku Avtal 501247 90003 SVARSFÖRSÄNDELSE Ja, jag beställde på samma gång två eller flera produkter märkta med SNÖCAMO 0 -sigillen och får utan kostnad som beställarförmån JahtiJakt SNÖCAMO membranstället 0,00 Jägaren 5/07 Namn Postnummer och -ort e-mail Adress Mobiltel. alle 18-vuotiaan tilaajan huoltaja Beställarens underskrift Jag ansluter mig samtidigt till Erätukku-klubben och får de nyaste erbjudandena direkt till min e-post. www.ERATUKKU.fi
• en rn ho Ta vara på och förvandla dem till konst! Man kan nästan höra hur vargen ylar vid den slagna renen. 18 Jägaren 5 / 2007
• Ilpo Lahtinen är alldeles som jägarna var förr i världen. Han låter ingenting av viltet gå till spillo utan skapar av horn och ben förunderligt sirliga gestalter. Ilpos arbeten finns utställda på samemuseet Siida i Enare från och med den åttonde september. sedan gjorde han slag i saken med en fundering som han grunnat på i många år: tänk om han skulle börja snida i horn och göra prydnadsföremål med jaktmotiv! Till en början var det förstås svårt, men desto mer fascinerande och han blev mer och mer intresserad av materialet. Steg för steg har han också börjat arbeta i ben. Produktutvecklingen har ju gränslösa möjligheter! I Eero Savisaari lpo Lahtinen har alltid varit fascinerad av älghorn och materialets rikedom på former. Han har tillryggalagt ett oräkneligt antal kilometer till fots på spaning efter horn samtidigt som hans egentliga arbete har skapat högvis av varan. Ilpo har nämligen under de senaste trettio åren förtjänat sitt levebröd som konservator och för några år Verket finns redan inuti hornet När konstnären tar hornet i näven borde han redan liksom se vad det ska bli innan han ens börjar. Det är som om verket skulle vänta inuti hornet på att konstnären ska snida bort allt det överflödiga materialet runt omkring. Det som gör arbetet svårt är nämligen att horn har den storlek som de har. Den som hugger i sten kan välja ett större block vid behov men hornet har det mått som det har och ingenting kan skarvas till. Detta är utgångsläget när konstnären försöker framkalla djup i sitt verk. Ett riktigt bamsehorn ger förstås litet mer svängrum för konstnären. Det är inte någon stor uppsättning verktyg som behövs för att snida i horn. Man börjar med ett stämjärn och tar fram verkets skepnad i grova drag. Därefter fortsätter man med en miniatyrborr och jobbar hela tiden på fri hand. Med säker hand och tålamod kommer man långt och skickligheten ökar efter hand som man jobbar. Under tre års tid har Ilpo hunnit skapa tiotals arbeten i horn och ben. En del är beställningsarbeten som föreställer kundens egen hund på jakt. Detaljerade direktiv tar Lahtinen däremot inte gärna emot eftersom det inskränker hans konstnärliga frihet. En stor gravering kan kräva bortåt tjugo dagars arbete. Storleken på prislappen varierar därför mellan trehundra euro och dryga tusenlappen. Ett hänge av horn går lös på mellan 50 och 100 euro. G Det börjar vara fullproppat i ateljén. Jouko Savonen Gravering är ett småpetigt göra. Diana på jakt - sista finslipningen pågår. Jägaren 5 / 2007 19
• Metsähallitus tiedottaa: Pienriistan (ei metsäkanalinnut) metsästyslupia kännykällä Metsähallitus aloittaa metsästyksen kännykkälupien myyntikokeilun ensi syksynä. Kokeilu koskee pienriistan metsästyksen yhden ja kahden vuorokauden lupia sekä nuorisolupaa (7vrk) 1.11.2007 - 30.4.2008 välisenä aikana. Kännykkälupia ei saa Enontekiön, Inarin ja Utsjoen metsästysalueille. Metsästysalueiden tarkat kartat löytyvät osoitteesta retkikartta.fi. Kännykkäluvan saa soittamalla alla olevaan puhelinnumeroon ja noudattamalla siellä annettuja ohjeita. Soiton jälkeen asiakas saa luvan tekstiviestinä puhelimeensa. Luvan hinta peritään puhelinlaskun yhteydessä. Lupaa ei voi ostaa etukäteen, koska lupa-aika alkaa heti tekstiviestin saapumisen jälkeen. Jokainen lupa on yksilöity ja tarkistettavissa. Asiakas on velvollinen esittämään lupansa valvojalle. Lupatyypit, puhelinnumerot ja hinnat: (pvm = puhelinverkkomaksu) Lappi Lappi Lappi Pohjanmaa Pohjanmaa Pohjanmaa Etelä-Suomi Etelä-Suomi Etelä-Suomi 1vrk 2vrk nuoriso 1vrk 2vrk nuoriso 1vrk 2vrk nuoriso 0600-91051 0600-91052 0600-91053 0600-91054 0600-91055 0600-91056 0600-91057 0600-91058 0600-91059 9,93 + pvm 18,47 + pvm 9,93 + pvm 9,93 + pvm 18,47 + pvm 9,93 + pvm 9,93 + pvm 18,47 + pvm 9,93 + pvm I skickliga händer blir älgben som den finaste alabaster. Lisätietoja osoitteesta www.villipohjola.fi. Till Enare står hågen I I sin ungdom gick Ilpo Lahtinen en yrkesskola i boktryckarbranschen men han blev ändå konservator till yrket. Numera kan man lika gärna titulera karlen konstnär. Sedan 1983 har Lahtinen bott tillsammans med hustrun Pirjo i ett gammalt hus vid Alavantie i Kihniö kommun. De tre barnen är redan utflugna. Barn i huset är nu två ettriga taxar, far och son. De är liksom husse inbitna jägare. Jakten har svept iväg med Pirjo också, för det är hon som har hand om dresseringen av den yngre hunden till jakthund. Lahtinen är en hängiven naturskyddare, men han ser inget motstridigt i det att en naturmänniska jagar, tvärtom. Det är bättre att hämta köttet i naturen än att köpa det i affären. Det viktigaste är att göra det skickligt, det vill säga när viltstammarna tål ett uttag. Till Kihniö flyttade paret för att dra sig undan världens larm och stök, ut i ödemarken. Men världen har följt efter och naturen är inte längre vad den varit. Skogarna har avverkats och myrarna har förstörts genom dikningar. Nu står hågen till Enare, långt bort till den karga naturen. Där finns det fortfarande präktiga skovelhorn som råmaterial för en snidare. Inte vore det heller något minus att Ilpo då skulle ha nära till sina kunder. Det är ju i Lappland som tyskarna gärna rör sig och tyskarna gillar prylar av horn. Men det finns ändå några positiva trender för naturen i dessa tider. Tillsammans med några andra natur- och jaktmänniskor har Lahtinen iståndsatt några dikade myrar och återställt dem till sitt ursprungliga tillstånd. Cirka femtio hektar har de hittills hunnit med. Några privata markägare har också insett att detta är en viktig uppgift. Även om det kan ta tio, tjugo, trettio år för en myr att bli fullständigt återställd så går inledningen ändå häpnadsväckande raskt. Till och med så raskt, att på en myr som åtgärdades på hösten fanns det redan följande vår ett riprevir! Och under innevarande sensommar har Lahtinen kunnat följa med en stor ripfamilj som har undgått jagande rovdjur. Det går fint för hönsfåglarna! menar Ilpo glatt. 20 Jägaren 5 / 2007
• ERÄ -tidsskrift nr 8/2007 n -tidsskriften testvinnare! Testvinnarens Super-nyhetsmodeller 2008 TESTIVINNARE Pointer Halsband-GPS + Pointer GPS ­programvara Alla Pointer-halsband och GPS är kompatibla med varandra Pointer är globalt helt överlägsen när det gäller hund-GPS-enheter. Över fem års utveckling, baserat på önskemål av tiotusentals användare har vi nu utvecklat ett nytt Pointer Halsband-GPS. vara Halsband utan program ENDAST 699 + programmeringskostna + leveranskostnader d Halsband + programvara NU TILL MÄSSPRIS ENDAST 819 + GPS-modul + leveranskostnader nad + programmeringskost Telefonbeställning Mån-Fre: kl 8-17 020 747 7080 Alla dagar kl 8-18 0400 245 083
• ns n Nu för snabba Pointer Halsband-GPS + programvara kunder PITOKOKKI-kokgryta värd 240 på köpet! 1 gryta/beställning värd 240 Pointer GPS -programvara Pointer GPS -programpaketet innehåller: Vi gör användarfärdiga set med telefonen. Fråga om ett oslagbart erbjudande! TESTIVINNARE ra Pointer GPS -programva ENDAST 199 + GPS-modul + leveranskostnader ad + programmeringskostn ULEÅBORG: Alasintie 8 Det bästa abonnemanget för den bästa produkten! www.pointersolutions.com TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 Litet antal Pointer Quick och Pointer Marathon GPS superbilligt! BUTIKER: VANDA: Valimotie 27 BRAHESTAD: Sovionkatu 4-6 HAPARANDA: Ikano-hus
• Resultat från undersökningen av älgkulor: Jaktpatroner Hannu Huttu ­ formförändringar och vävnadssimulanter 24 Jägaren 5 / 2007
• Är de uppgifter tillverkarna av jaktkulor ger om kulornas restvikt tillförlitliga? Restvikterna för kulor som insamlats ur älgkroppar var alla lägre än de värden tillverkarna ger. Också den omfattande användningen av vävnadssimulanter kan ifrågasättas, eftersom uppgifter vi insamlat visar, att restvikterna för kulor som lösgjorts ur simulanterna är relativt låga jämfört med kulor som lösgjorts ur älgkroppar. Det här tyder på att resultat som erhållits vid användning av vävnadssimulanter bör standardiseras. Vi föreslår på grundvalen av jämförelser mellan kulor som lösgjorts ur simulanter och kulor som lösgjorts ur biologisk vävnad att det utarbetas korrektionsfaktorer. I den här artikeln berättar vi om resultat som erhölls utgående från kulsampel som insamlades i anslutning till vår enkät om användningen och effekten av olika patron- och kultyper som nyttjas vid jakten på älg i de nordiska länderna. lossna från blykärnan. Slutligen antecknade vi hur snett det utbredda områdets nivå var i förhållande till kulans axel (bild 2). Bild 2. Med snedvinkel avses vinkeln mellan axeln och det utbredda områdets nivå. H östen 2004 inledde NINA (Norges naturforskningsinstitut) ett forskningsprogram med målet att utvärdera den dödande effekten hos olika kalibrer och kultyper som används vid jakt på älg i de nordiska länderna. Den information den här undersökningen avkastar kan utnyttjas av förvaltningen, vid tillverkningen av ammunition och vapen samt vid jakt på högvilt. 2005 gick Svenska Jägareförbundet i Sverige och Jägarnas centralförbund i Finland med i projektet. Det här utökade omfattningen av samplet avsevärt. Vi tackar alla jägare som bidrog med uppgifter till denna undersökning. Uppgifterna om olika vävnadssimulanter erhöll vi på nätet samt ur svenska och norska tidskrifter. Dessa uppgifter är dock förknippade med det väsentliga problemet att det som regel har skjutits bara ett skott i simulanten. Bara sällan har det skjutits flera kulor. Såväl kulorna som simulanterna är dock mycket homogena. Därför kan man anta att resultaten är rimligt representativa trots att vi fick uppgifter bara om ett skott. Givetvis är det här en svaghet i uppgifterna. Kulans anslagshastighet beräknades med hjälp av PCB-programmet utgående från såväl kulans utgångshastighet och av jägarna meddelade skjutavstånd. Jämförelser av restvikter och diametern på utbredningsområdet Kultillverkarna använder i huvudsak gelatin vid bestämning av kulornas restvikt (bild 3). Ändå redovisas inte ens närmelsevis alla uppgifter för jägarna. Vi ville jämföra tillverkarnas uppgifter med våra observationer. Tabell 1 visar av tillverkarna givna restvikter jämförda med våra observationer, som representerar kulor som lösgjorts ur fällda älgars kroppar. I restvikterna har alla kalibrer och vikter sammanförts kultypvis. Orsaken till detta är att också tillverkarna ser ut att göra så. Lägg märke till att alla kommersiella uppgifter är rätt optimistiska och alla meddelade vikter alltför stora. T.o.m. homogena kulor, som Lapua Naturalis, Barnes X och CT Fail Safe, förlorar i vikt. Det här avviker från det av tillverkarna framförda påståendet, att dessa kulor är tillverkade för att till 100 % bibehålla sin restvikt efter träff på de flesta arter av högvilt. De oftast använda kulorna, Lapua Naturalis och Barnes X, förlorade över 5 % av sin vikt i 22 % respektive 14 % av fallen i vårt material. De mest utvecklade vävnadssimulanterna, som tvål och ballistiskt gelatin, sägs "återge" de fysiska egenskaperna hos levande vävnad "mycket noggrant". Tyvärr har vi bara sex gemensamma fall, som har en med dessa simulanttyper jämförbar kul- och viktkombination. Om dessa uppgifter sammanförs observerar vi att de restvikter som erhållits från vävnadssimulanterna är ca 10 % större än En blankett och en kula grunden för undersökningen Uppgifterna insamlades med hjälp av en enkätundersökning som riktades till de nordiska jägarna. Jägarna fyllde i en blankett per fälld älg. Dessutom samlade jägarna in kulorna från älgkropparna för närmare undersökning. I den här artikeln jämför vi de insamlade kulorna med kulor av samma typ, som har skjutits i olika vävnadssimulanter. Det bör understrykas, att samplets omfattning i många fall är litet. Därför bör försiktighet iakttas vid tolkningar. Hittills har vi samlat in 1 501 kulor, som har lösgjorts från älgkroppar och som representerar över 40 olika patrontyper. Kulorna rengjordes och vägdes med en digital våg, vars noggrannhet var 0,001 gram. Diametern på den utbredda framdelen mättes med ett skjutmått. På varje kula togs två diametermått enligt bild 1 (t.v.). Vi antecknade uppgifter om huruvida kulkroppen hade böjts (bild 1, t.h.). För varje kulas del undersöktes om manteln hade splittrats och om den var benägen att Lasse Botten Sn ed vin ke l Bild 1. Mätning av det utbredda området med ett skjutmått (till vänster) och ett exempel på en böjd kulkropp (till höger). Jägaren 5 / 2007 25
• Kultyp Meddelad restvikt Lapua Mega T.o.m. 97 % * Lapua Naturalis 100 % Lapua Naturalis LR 100 % Norma Oryx Över 90 % Swift A-frame 95 % Barnes X T.o.m. 100 % CT Fail Safe 100 % Vårt resultat 76 % 96 % 96 % ** 85 % 92 % ** 96 % 89 % ** Tabell 1. Av tillverkarna meddelade restvikter jämförda med våra observationer, som gäller kulor som lösgjorts ur fällda älgars kroppar. *= I en gammal annons meddelat värde är 75­90 %. ** = Våra uppgifter grundar sig på bara ett fåtal observationer. de från älgkroppar lösgjorda kulornas restvikter. Vi har dock mera gemensamma fall för telefonkatalogernas del, vilket möjliggör en säkrare jämförelse. Om vi jämför uppgifterna utan att göra några som helst antaganden är de från telefonkataloger erhållna restvikterna i genomsnitt 72,8 % lägre, medan motsvarande siffra för vävnadens del är 74,8 %. Statistiskt är den här skillnaden inte betydelsefull. Våra uppgifter möjliggör dock en närmare analys av jämförelserna, eftersom vi kan särskilja på träffar i lös bindväv (lungor, hjärta osv) och hård vävnad (stora ben). När vi ser på uppgifterna för olika typer av vävnad och jämför dem med uppgifterna för telefonkataloger framgår några viktiga skillnader (tabell 2). De vanligaste kulorna i vårt material var 30-kalibers Lapua Mega, Hammerhead, Sako Super Hammerhead och Norma Oryx av standardvikt. Antalet observationer i motsvarande ordning var 252, 121, 142 ja 77. Den allmänna tendensen är att restvikten för kulor som lösgjorts från simulanter är lägre än restvikten för kulor som lösgjorts från älgkroppar. Den här tendensen är inte så stor när vi granskar kulor som träffat hård bindväv, dvs ben, utom för Lapua Megas del, där skillnaden är betydande. För övriga typer av kulor som träffat ben är skillnaden dock närapå betydande. Skillnaderna mellan kulor som lösgjorts från telefonkataloger och kulor som lösgjorts från lös bindväv är dock klart av statistisk betydelse, vilket tyder på att simulanten är för hård för att ge korrekta värden och därför inte ger en riktig bild av hur kulan har förändrat form. Skillnaderna mellan diametrarna på utbredningsområdet på de kulor som lösgjordes från de två typerna av vävnad hade inte statistiskt betydelse. Den antecknade skillnaden var störst för Sako Super Hammerheads del. De uppgifter vi insamlat tyder dock på att utbredningsområdets diameter ökar med grövre kaliber när kulan genomborrar levande vävnad. Vi har 33 anteckningar om Lapua Sako 9,3 mm. Om dessa kulor jämförs med motsvarande .30 kalibers kulor observeras att diametern på utbredningen för kulan av kaliber 9,3 mm är avsevärt större än för kulan av kaliber 30 (diagram 4). Den observerade skillnaden möjliggörs sannolikt av att den grövre kulan mjukar upp vävnaden mera då den genomborrar inre organ och får blödningen att tillta, eftersom ett större sår trasar sönder fler blodådror. Det här gäller särskilt för lös bindväv, som t.ex. lungor och hjärta. Kultyp Lapua Mega För alla fyra kultypers del minskade vikten när anslagshastigheten ökade. Men sambandet var påtagligt endast för Sako Hammerheads del (bild 5). Det här var att vänta eftersom det fokuseras en större kraft till kulan när hastigheten är hög. För mjuka kulors del kan sålunda genomträngningsförmågan försvagas på närhåll, eftersom kulans massa är för liten för att kulan skall nå ett tillfredsställande djup. Kulkroppens böjning slumpmässig Vi har inte lyckats finna uppgifter av betydelse om detta tema i kommersiella eller vetenskapliga texter. I vårt material förekommer böjda kulkroppar endast slumpmässigt med undantag för Lapua Naturalis, för vars del fenomenet förekommer hos 40 % av de undersökta kulorna. Den stora snedheten kan i vissa fall tyda på att kulkroppen böjts, men till den här tolkningen bör man förhålla sig reserverat. Kulkroppens böjning kan inverka på kulans stabilitet. Den svenska gevärsspecialisten R. Persson berättar på sin webbplats, att en del kulor av homogen typ ändrade riktning när de sköts i en simulant och att de kom ut på sidan av testkroppen (han testade inte Lapua Naturalis). Skillnader i mantelns splittring och benägenhet att lossna Det här fenomenet har traditionellt väckt rätt stort intresse bland jägarna. Orsaken är den att det anses att en avsevärd splittring och benägenhet att lossna försvagar kulans prestationsförmåga. På homogena kulor lossnar inte manteln eftersom de inte har en blykärna. Trots det kan de splittras och splittringen har beaktats i den här Splitt- Lossring nande 28 % 17 % 12 % 9% 15 % 9% 33 % 6% 22 % X 22 % X 14 % X 14 % X 0% 0% 20 % 4% 20 % 0% 29 % 0% 24 % 12 % 27 % 23 % 0% 0% 20 % 80 % 38 % 63 % 0% 29 % 38 % 21 % 13 % 8% 33 % 25 % 11 % 19 % 0% 17 % 13 % 14% 6% 27 % 17 % 8% 11 % 7% Kaliber/vikt 6,5mm/10,1g .30/12g .30/13g 9,3mm/18,5g .30/11,7g 9,3mm/17,5g .30/10,7 .30/11,7 6,5mm/10,1g .30/11,7g .30/13g 9,3mm/15g 9,3mm/18,5g .30, 11,7g .30, 13g 6,5mm, 9,07g .30, 11,7 g 6,5mm, 10,1g .30/11,7g 9,3mm/18,5g .30/11,7 .30/13g .30/14,2g .338/16,2g 8mm/13g 9,3mm/18,5g .30/11,7g Phil W. Johnston Lapua Naturalis Barnes X Bild 3. Kulans bana i en gelatinkropp Norma Oryx Restvikt 75 % 79 % 73 % Restvikt 72 % 74 % 65 % Restvikt 73 % 77 % 69 % Restvikt 83 % 87 % 75 % Diameter 12,1 mm 12,1 mm 15,0 mm Diameter 12,1 mm 12,1 mm 15,0 mm Diameter 12,2 mm 12,3 mm 12,6 mm Diameter 12,8 mm 12,7 mm 11,3 mm Lapua Mega, 12 g Träff i stora ben Träff i lös bindväv Telefonkatalog Sako Hammerhead, 11,7g Träff i stora ben Träff i lös bindväv Telefonkatalog Sako Super HH, 11,7g Träff i stora ben Träff i lös bindväv Telefonkatalog Norma Oryx, 11,7g Träff i stora ben Träff i lös bindväv Telefonkatalog Hastighet 718 m/s 714 m/s 760 m/s Hastighet 734 m/s 741 m/s 800 m/s Hastighet 762 m/s 756 m/s 823 m/s Hastighet 740 m/s 745 m/s 820 m/s Norma Vulcan Nosler Partition Norma Alaska Sako Hammerhead Tabell 2. Restvikten för de fyra vanligaste kultyperna då kulorna lösgjordes från älgkroppar (stora ben och lös bindväv) och telefonkataloger. Sako Super Hammerhead Tabell 3. Medelvärden för splittring och lossnande av manteln för åtta kulstrukturers del. Procenttalet representerar andelen kulor hos vilka det förekom splittring och/eller lossnande för respektive kultyps del. Vi har inte skilt på vävnadstyper. 26 Jägaren 5 / 2007
• 900 850 800 750 700 650 600 550 500 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Hastighet m/s Restvikt % Bild 5. Förhållandet mellan hastighet och kulans restvikt för Sako Hammerhead kaliber 30. undersökningen. Vi analyserade också lossnandet av mantelbitar från kulor med blykärna. Våra fynd har presenterats i tabell 3. Tabellen antyder, att det ifråga om det här problemet föreligger skillnader mellan kulornas strukturer. För Nosler Partitions del förekommer det mera lossnande än för andra kultypers del. Det här beror på kulans struktur som har en vägg som skiljer framdelen från kroppen. Den här kulans framdel förlorar allt sitt bly i det stora träffhastighetsområdet. Vi är medvetna om att det här kan vara en tolkningsfråga; det finns de som anser att det inte lossnar nånting alls från denna kula, eftersom kroppdelen aldrig förlorar sitt bly. Norma Oryx och Sako Super Hammerhead representerar kulor, som har en lödd kärna. Det är helt klart att det förekommer mindre lossnande för dessa kulors del än för många andra kultypers del. Gängse kulstrukturer (utan lödd kärna och vägg som skiljer framdelens bly från kroppens bly) representeras av Sako Hammerhead, Norma Alaska, Norma Vulcan och Lapua Mega. För dessa typers del förekommer det stora variationer och de kan vara känsligare ifråga om den vävnadstyp som ska genomträngas än de mera utvecklade kulstrukturerna. Den undersökta mängden kulor är även relativt liten, så vi kan inte dra säkra slutsatser. Av t.ex. 13 g:s Norma Vulcan kaliber 30 har vi bara fem och av 10,1 g:s Norma Alaska kaliber 6,5 mm bara sex observationer och för dessa falls del har det inte antecknats att manteln skulle ha lossnat. Det här är knappast ett representativt sampel av dessa kultyper. Vi kan också konstatera, att mantelsplittringen är relativt vanlig och att det inte föreligger väsentliga skillnader mellan de undersökta kultyperna. T.o.m. de homogena kultyperna splittras i stort sett lika ofta som manteln på kulor med blykärna. Våra observationer indikerar att vi saknar en standardiserad testmetod för jaktkulor. Med hjälp av en sådan metod kunde man åstadkomma expanderande kulor med bättre genomträngningsförmåga i levande vävnad. Att producera vävnadssimulanter som påminner om levande vävnad är i det närmaste omöjligt. Vår undersökning antyder dock att ett bättre sätt att närma sig frågan kunde vara att fastställa korrektionsfaktorer för kulor som testats med vävnadssimulanter. Om vi kan få ett tillräckligt antal kulor som insamlats från älgkroppar och jämföra dem med kulor som lösgjorts från olika typer av vävnadssimulanter kan vi utarbeta exakta korrektionsfaktorer för respektive kul- och simulanttyp. Detta skulle i väsentlig grad förbättra värdet för uppgifter som erhålls genom användning av vävnadssimulanter. G Lasse Botten, (gevärsspecialist, kandidat i naturvetenskaperna) Sigbjørn Stokke, (doktor i naturvetenskaper, Norges naturforskningsinstitut) Jon M. Arnemo, (veterinärmedicine doktor, filosofie doktor, professor, Norges veterinärmedicinska högskola) Torstein Storaas, (amanuens, Hedmark universitet) Hege Gundersen, (doktor i naturvetenskaper, Hedmark universitet) Marko Svensberg, (specialplanerare, Jägarnas centralförbund) Göran Bergqvist, (älgsakkunnig, Svenska Jägareförbundet) Undersökningen av älgkulor fortsätter - delta i vår enkät I Jägarnas centralförbund fortsätter samarbetet kring älgkuleenkäten med norska forskare. Vi hoppas att Du som är älgjägare deltar i insamlingen av undersökningsmaterial genom att besvara vårt enkätformulär. Mera detaljerade anvisningar och enkätformulär hittar Du på JCO:s webbplats på adressen www.riista.fi. Målet är att få ifyllda blanketter samt de kulor som fällde den älg enkätblanketten gäller av så många älgskyttar som möjligt. Ta en utskrift av blanketten från nätet. Undersökningen utreder vid älgjakt i Norge, Sverige och Finland tillåtna kalibrars och kultypers egenskaper och lämplighet för älgjakt. Det har ansetts att det finns ett behov av att utreda älgpatronernas och -kulornas egenskaper med hjälp av en samnordisk undersökning. Undersökningen har inletts i Norge, Sverige och Finland hösten 2005 som ett samarbete mellan Jägarnas centralförbund, Svenska Jägareförbundet och naturforskningsinstitutet i Norge. Resultaten av undersökningarna kommer också i fortsättningen att publiceras i Jägaren. I vårt land kommer det att utlottas fem varupriser mellan dem som returnerat enkätformuläret. Jägaren 5 / 2007 27
• Säker vapenhantering för ungdomar I Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt arrangerades det två gånger i juni en kursdag för 10 till 16-åringar på temat säker vapenhantering. Den första temadagen arrangerades den nionde juni på skjutbanan i Renko och för arrangemangen stod jaktvårdsföreningarna i Hattula-Kalvola, Tavastehus och Renko. Den andra temadagen arrangerades den 17 juni på skjutbanan i Sukula i Tammela och för arrangemangen stod jaktvårdsföreningarna i Forssa-Tammela, Jokilääni och Urjala. arrangörerna också underströk vid den inledande samlingen. För den händelse att det skulle uppstå väntetid vid någon kontroll var det gruppledarens uppgift att ordna med meningsfull sysselsättning för gruppen, exempelvis korvgrillning med saft eller genom att berätta om någonting som har anknytning till ämnet. Jakthundspresentation Bägge temadagarna inleddes med en jakthundspresentation där också de deltagande ungdomarnas föräldrar fick vara med. Där presenterades finsk spets, karelsk björnhund, finsk stövare, norsk gråhund, vorsteh, strävhårig tax, släthårig retriever och tysk jaktterrier. Varje hund gavs en kort presentation där det berättades om rasens egenskaper och hur den används vid jakt. Därefter var föräldrarna klara med sin etapp och kunde åka, och grupperna fick sätta igång med dagens egentliga tema, under gruppledarnas handledning. D Tero Saarikko, verksamhetsledare, Forssa-Tammela jaktvårdsförening agen inleddes med att ungdomarna delades upp i grupper utifrån förhandsanmälningarna. Varje grupp fick en egen gruppledare som under dagens lopp skulle lotsa sin grupp från kontroll till kontroll. Gruppledarna delade ut ett pass till varje medlem i gruppen med deltagarens namn på framsidan och de olika uppgiftskontrollerna på baksidan. Undervisningen ägde rum ute vid de olika kontrollerna. Under dagens lopp fick deltagarna prova på skytte med luftvapen, miniatyrgevär, älgstudsare och hagelgevär. I Renko fanns det dessutom ett ekovapen. Kontrollerna var markerade med gula band och det fick inte vara mer än en grupp vid varje kontroll. Detta för att garantera maximal säkerhet under arrangemanget, vilket Från kontrollerna vidare till stigen Syftet med de båda temadagarna var att undervisa ungdomarna i säker vapenhantering och ge dem tillfälle att prova på skytte med olika vapen. Vid varje kontroll fanns det två eller tre instruktörer som gav varje deltagare personlig handledning i säker vapenhantering. I Renko hade arrangörerna dessutom satt upp en naturstig med olika kontroller där det handlade om olika fångstredskap, artkännedom, identifiering av djurskallar med mera liknande. Under temadagen i Tammela gavs det också undervisning i jakt på små rovdjur med hjälp av en stig med olika fällor. Arrangörerna hade placerat ut de olika fällorna och fångstredskapen i terrängen, bland annat för mink, mårdhund, mård och räv. Deltagarna fick också veta mera om de olika fällornas egenheter. Dessutom berättades det i ord och bild om jakt med åtel. Under dagens lopp fick ungdomarna också veta hur man ska röra sig på ett skjutbaneområde och anläggningen visades för dem. I synnerhet lerduvekastarna på hagelbanan fascinerade de unga skyttarna. Men dagen handlade inte enbart om själva skjutandet. Vid en av kontrollerna berättade instruktörerna om hur viktigt det är med vapenvård för säkert skytte. På frågan om vilket som är det allra farligaste vapnet gavs det en hel uppsjö med svar. Det förvånade allt ungdomarna lite grann när de fick höra det rätta svaret, som var "det oladdade vapnet". Detta eftersom vapenolyckor oftast inträffar med vapen som antas vara oladdade. Kronan på verket blev ändå kontrollen med korvgrillning och saft där ungdomarna fick grilla och äta både under dagens lopp och som avslut- Miniatyrgevärsskytte på rådjur och räv På hagelplatsen 28 Jägaren 5 / 2007
• Vid minkfällorna på stigen På naturstigen gillrades en fotsnara ning på dagen. Vid avslutningen fick varje deltagare dessutom boken Villiä Elämää som sommarlektyr. Ett duktigt gäng Sammanlagt deltog ungefär femtio skytte- och jaktintresserade ungdomar i de två temadagarna. I Renko deltog dessutom ett par flickor, men i övrigt var pojkarnas dominans fullständig, vilket kom lite grann som en överraskning eftersom antalet flickor ju hela tiden ökar, bland annat vid jägarexamen. Sannolikt beror detta helt enkelt på att tröskeln är högre för flickor att delta i en temadag som denna. För många blev detta den första erfarenheten av skytte och alla tog glatt och friskt vara på möjligheterna. Att det saknades erfarenhet av vapenhantering märktes knappt alls och under in- struktörernas ledning gjorde deltagarna föredömligt väl ifrån sig. Att det fanns skyttebegåvningar bland deltagarna syntes klart och tydligt. Alla skulle ha klarat dagens älgprov med vitsordet berömligt och de flesta skulle också ha klarat björnprovet. Den bästa responsen De två temadagarna kunde arrangeras tack vare en stor uppslutning av frivilliga utbildare med talkoandan i behåll. Under bägge dagarna deltog ett drygt tjog frivilliga från de arrangerande jaktvårdsförenningarna. Dessa hade bland annat tagit med sig egna gevär som ungdomarna fick använda. Responsen från både deltagarna och deras föräldrar var positiv även om bägge dagarna kanske blev litet längre än beräknat. Å andra sidan gav dagarna goda erfarenheter åt arrangörerna och en fungerande modell för kommande arrangemang. Under dagens lopp var det dessutom en och annan som kunde konstatera att det inte vore så dumt att ordna en liknande dag också för lite äldre deltagare. För arrangörerna var det den bästa responsen att få uppleva ungdomarnas öppna och mottagliga inställning och deras äkta och uppriktiga glädje när lerduvan gick i bitar eller kulan träffade i älgtavlan. G Jägaren 5 / 2007 29 Vid varje kontroll fanns det två eller tre instruktörer som gav varje deltagare personlig handledning i säker vapenhantering.
• Tracker Oy, Kauppiaantie 30, 90460 Oulunsalo, sales@tracker.fi Mera info www.tracker.fi eller 08 521 9290 MyWay-försäljning MyWay Point affärer runt i Finland Kundstöd 0600 414 610 0,95 min+pvm (må-fre kl 8-20, lö kl 9-16)
• Nya MyWay Navigator är nu ännu lättare att använda. Med MyWay ser du hunden och jaktkamratens position noggrant i terrängkartan. MyWay fungerar nu även i S60 3rd seriens mobiltelefoner. MyWay Navigator Ny lättandvänd programvara. Klart förbättrad meny. I MyWay kulmineras år av kunnande när det gäller terräng och sjönavigering med mobiltelefon. Nya MyWay Navigator använder effektift telefonernas stora och skarpa displey. MyWay Navigator har lättandvänd ikon baserad meny, en förbättrad patenterad flera måls navigering samt spårning och enkel att instalera. Den förnyade kompass sidan i MyWay Navigator bevakar GPS modulens* status samt din rörelse och visar dig kompass riktningen snabbt och enkelt (pat.pending). MyWay Navigator Programm och tillbehör i olika förpackningar, skaffa det du behöver. Förenlig med äldre Tracker och Pointer GPS sändare och programm. Nyhet i Juli, linjeverktyg, Med vilken du lätt kan rita ut jaktområdets gräns linjer och även andra kart linjer*** * För att kunna använda kompassen eller se din plats kartan behöver du en Bluetooth GPS, tex Tracker MyWay BT GPS 100:n ** Symbia telefoner *** De som redan har skaffat Navigator programmet får uppdateringen gratis 199 Dog GPS TTA-310i Testvinnarens nya ännu bättre halsband med SuperSense® teknik. Nya komponenter i samma skal. Hållbar och enkel i samma paket. Nya SuperSense® GPS är i praktiken dubbelt känsligare i svåra förhållanden (testad med stövare). Batteri förbrukningen bara 67 % jämfört med förra. Skall alarm och räknare* * Skall alarm får MyWay användren uppdatera under sommaren gratis. * Ställbar skall alarm meddelar när skallet har börjat ,slutat, samt berättar skall tätheten(ungefär) och hur länge hunden har skallat eller varit tyst. 1. NYA SuperSense® GPS 2. 33 % Bättre batterikapacitet 3. Skallräknare 4. Skallalarm (Start-Slut) 5. Positionering visar hundens spårlogg (4 min) 6. GPRS funktion färdigt i halsbandet 7. Lättast, endast 230 g 8. Passar även i sele 9. Allt i hållbart paket (inga kablar i halsbandet) 10. Mikrofon P INay T MyW Kysy t arjous 1000 9,95 MyWay P INT Affärerna MyWay Point erbjuder fullständigt stöd till MyWay produterna. 36 MyWay affärer runt om i Finland. Point betjänar och ger råd till kunderna samt erbjuder nyheter, tillbehör, service och reservdelar. Närmaste MyWay Point affär hittar du på adressen www.tracker. /mywaypoint. 30:års födelsedags överrasknings gåva till alla Dog GPS:n köpare Tillbehör Outdoor telefon fodral BT GPS fungerar i gåfart Dog GPS bil laddare GPS sele XS-L ESPOO MARTINKYLÄN AUTOPUHELIN FORSSA TEKNISET LEHTOVIRTA HÄIJÄÄ HÄIJÄÄN HUOLTOKESKUS OY IISALMI SAARIVAINIO OY (TEKNISET) IMATRA EXPERT E.HATAKKA JOENSUU MARKANTALO JYVÄSKYLÄ MIDARE OY KAJAANI MUSTA-PÖRSSI KEMI FOTORES KY KOKKOLA KOKKOTEL OY KUHMO PAIKALLIS-SÄHKÖ KUOPIO MARKANTALO KUUSAMO PRISMA LAPPEENRANTA EXPERT E.HATAKKA LEMPÄÄLÄ BUDGET SPORT C/O Koy Ideapark LIEKSA ESAN KODINKONE OY MIKKELI KARIKON AUTOTALO MARIEHAMN ÅLANDS DATATELEFON NIVALA EXPERT PÄIVÄRINTA OULAINEN TEKNISET TOKOLA OULU R.RINTAMÄKI, OULUN TELEPALVELU OY PIEKSÄMÄKI ASENNUSPALVELU REIJO HALONEN PIETARSAARI GIGANTTI PUDASJÄRVI T:mi KOILLIS-TELE RAAHE RAAHEN KONTTORIKONE OY ROVANIEMI A.OLLAKKA OY SALO MARKANTALO SAVONLINNA KARIKON AUTOTALO SEINÄJOKI WEXTRA OY SUOMUSSALMI PAIKALLIS-SÄHKÖ OY TAMPERE RXTX-TUOTE MIKA RISSANEN OY TURKU TURUN TELE-PÖRSSI OY / PUHEMIES VANTAA BUDGET SPORT VARKAUS KESKI-SAVON VIESTINTÄ ÄÄNEKOSKI NISKANEN OY KODINTEKNIIKKA JA URHEILU
• Jakten på statens marker Forststyrelsen sköter viltmiljöer - ekologiskt skogsbruk och aktivt restaurerande I det skogsbruk som Forststyrelsen bedriver tas det i hög grad hänsyn till de krav som viltet ställer på sin miljö. Genom att skogsbruksplanera för större arealer ­ ekologisk planering på regional nivå - försäkrar vi oss om att viktiga viltmiljöer inte separeras från varandra utan att de förbinds genom ett nätverk av sammanhängande mogna bestånd. På det viset kan skogsbruket producera tjänliga miljöer, främst för älg och hare. G Det skogsbruk som Forststyrelsen bedriver idag säkerställer också att skogshönsbestånden bevaras och t.o.m. stärkas. I vårt skogsbruk är målsättningen på beståndsnivå ett tio till trettio procent stort inslag av lövträd på alla ståndorter där detta är möjligt. Detta gagnar både orren och järpen. I gallringsbestånd försöker vi variera tätheten och vid slutavverkningar försöker vi spara mindre våtmarker. Med åtgärder av det här slaget bevarar vi och skapar miljöer som är lämpliga för skogshönsens kullar. Vår viktigaste insats handlar ändå, när allt kommer omkring, om skötseln av tjäderns spelplatser. Forststyrelsen har målsättningen att bevara tjädern som ett jaktbart vilt på sina marker. Utgående från skogsbruket delar vi in tjäderns spelplatser i tre olika zoner: centrum, spelplatsen och tupparnas dagsrevir. Enligt anvisningarna för skogsbrukets åtgärder ska alla särdrag som är viktiga för en spelplats funktion bevaras. En spelplats behandlas således som en cirka 300 hektar stor helhet. De skogliga åtgärderna utförs så, att tupparnas revir inte blir tömda och att centrumets och spelplatsens struktur bevaras intakta och funktionsdugliga. Som en ny viltvårdsgiv från Forststyrelsens sida inledde vi våren 2007 ett tvåårigt projekt som handlar om aktiv skötsel av fågelviltets livsmiljöer. I detta riksomfattande projekt ska vi restaurera, återställa, utveckla och skapa alldeles nya viltmiljöer, i synnerhet på tvinmark och impediment. Till kategorin objekt som är av ringa värde för virkesproduktionen men mycket lämpliga och utvecklingsbara som viltmiljöer hör bland annat myrar som dikats ut för länge sedan men som aldrig blivit lönsamma för virkesproduktionen, små försumpningar inom de egentliga skogsmarkerna samt torvmossar som tagits ur produktion. På objekt av den här typen kan vi med aktiva åtgärder skapa restaurerade, återställda och även nya miljöer för viltet. Till målsättningarna för det här nya projektet hör att bredda urvalet av metoder för aktiv skötsel av viltmiljöer. Samtidigt skapar vi en ny verksamhetskultur för naturvården i ekonomiskogar. Under två års tid ska vi på statsmarker på olika håll i landet färdigställa tiotals olika objekt. Det handlar bland annat om våtmarker för sjöfåglar, restaurerade myrar för ripa och gås, och miljöer för skogshönsens kullar. Samtidigt är projektet också ett utvecklingsprojekt där vi med hjälp av kartläggning på regional nivå, planering, verkställda objekt och uppföljning av effekterna gör upp ett aktionsprogram. Programmet kommer att omfatta de mest kostnadseffektiva verksamhetsformerna för skötseln av fågelviltmiljöer på impediment och tvinmark. Det är vår avsikt att den aktiva skötseln av fågelviltmiljöer i enlighet med programmet ska bli en mångårig och långtidsverkande form av viltvård på statsmarker. Det är samtidigt vår förhoppning att det program som projektet leder till och de objekt som blir förverkligade också ska fungera som vägvisare och inspirerande föredömen för andra bolag och för skötseln av viltmiljöer i privata skogar. Projektet är således redan igångsatt och de aktiva skötselåtgärder som ska vidtas kommer på lokal nivå att öka mångfalden i naturen, möjligheterna till mångbruk av skogen samt de landskapsmässiga värdena. På näringsfattiga myrar är det inte bara riporna som trivs utan också en artrik fauna av ryggradslösa djur, liksom även hjortron. De nya våtmarkerna för sjöfåglar utgör miljöer för bland annat vadare, fladdermöss och groddjur. Under flyttningstider fungerar de som rastplatser för många fågelarter. De nya våtmarkerna och de återställda myrarna utgör också ett plus för vattenskyddet genom att de ökar områdets förmåga att hålla vatten. Om vattnet stannar kvar under torra somrar innebär detta en bättre tillgång till vatten för hela djurlivet i trakten. G Petri Heinonen, Miljöchef för skogsbruket, Forststyrelsen Ahti Putaala, Projektchef, skötseln av viltmiljöer, Forststyrelsen Hannu Huttu 32 Jägaren 5 / 2007
• Erätukkus nya nätbutik utvecklas nya produkter på löpande band! Se www.eratukku.fi TILL EXEMPEL JahtiJakt Hunter ryggsäck TILL EXEMPEL JahtiJakt Vapenfodral TILL EXEMPEL JahtiJakt Vindskydd TILL EXEMPEL NORTH ICE EXT Light sovsäck 2900 3900 4900 1990 www.ERATUKKU.fi
• Kevyesti keskellä luontoa Nikonin uusi High Grade Light ­kiikari. Jatkat kävelyä... ...ja rakastat sitä. Koska Nikonin uusi HGL-kiikari on niin kevyt, tuskin huomaat sitä ennen kuin katsot sen läpi. Monikalvopäällystys takaa kirkkaan, terävän kuvan, jopa hämärässä. Vedenpitävä, huurtumaton rakenne varmistaa, että näet eteesi, minne tahansa polkusi vievätkään. Uusi HGL-kiikari Nikonilta. On aika nauttia askelten vapaudesta. 10x42 HG L DCF NIKON SUOMEN TOIMISTO NIKON NORDIC AB OJAHAANRINNE 4, 01600 VANTAA PUH: (09) 5660 060 FAX: (09) 5660 0626
• PREMIUM Högsta klassens toppnyhet ­ JahtiJakt Premium-membranställ Ny teknologi revolutionerar jakten Som ägare till Premium-ställ kommer du obemärkt ännu närmare villebrådet. Med hjälp av Scentech-luktspärrsteknologin förhindrar man villebrådet att vittra kroppslukter. Premium-ställets NYA AIR-TEX2-membran är laminerat direkt på ytmaterialet, så att dräkten är ännu mer lättviktig, bekväm och slitstark. Bekanta dig och beställ genast! Oslagbart, nytt -membran Det NYA AIR-TEX2 ­membranet som är värmelaminerat direkt på ställets ytmaterial behåller sina utmärkta egenskaper även efter hårt bruk och flera tvättgånger. I testerna vid Tammerfors Tekniska Universitets SmartWear Laboratoriet fastställdes att det nya AIR-TEX2 ­membranets andningsförmåga är helt utmärkt, som ny samt efter tre tvättgånger. (andningsförmåga >11 000 g/m2/24h). I samma tester fick membranet högsta betyg även för sin utmärkta vattentäthet (höjd av vattenpelare >10.000 mm). Och topp-egenskaperna håller sig även efter flera tvättgånger! -luktspärrsteknologi I det nya JahtiJakt Premiumjatkstället används den unika Scentech-luktspärrsteknologin. Med hjälp av denna förhindrar man kroppslukter tränga igenom ytmaterialet, så att villebrådet kan vittra det. JahtiJakt har utvecklat Scentech-luktspärrsteknologin i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitut som först i Finland. SNÖ O CAM Se sidan 0 20 På köpet till JahtiJakt Premium-stället. Totalt värde för motsvarande produkter 419 . X NDAST köpet E tukku: På 1. JahtiJakt pullover från Erä Snygg pullover för jakt och fritid. Textilförstärkningar på ärmar och axlar. Skyddande krage. 2. Vändbar membranmössa Membranmössa med AIR-TEX -membran, där vändsidan är orange signalfärg. Vändbara öronlappar och justerbart omfång. 4. Säkerhetsväst Tydlig orange signalfärg. Reflexband fram- och baktill. Behändig att sätta i fickan. Med dragkedja. 4. Fleece-mellanställ Mycket varmt mellanställ för kallare väder. Material av behaglig MicroDryfleece, som andas och förflyttar fukten ut genom stället. Kupongbeställningar: Kupong på sidan 17. Internetbeställningar: www.ERATUKKU.fi SNABBASTE internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV PRODUKTNUMMER: JJ0103 Produktnummer: JJ0103 VID KÖ V2 PA PRODUKTER
• T VATTENTÄT ANDANDE LUKTFRI Bröstfickor skyddade med stänktäta dragkedjor. Två fickor under vindlistan. Genomföring för t. ex. telefonsladd Jacka med dubbelriktad dragkedja Vattentät och ventilerande byxor med AIR-TEX2-membran Skyddad bröstficka på insidan samt nätfickor Mångsidiga och funktionella fickor Jacka med dubbelriktad dragkedja Trepunkt midjejustering i byxorna. Lårfickor på båda sidor. Benslut med kardborreåtstramning och skavskydd. Avtagbar, justerbar AIR-TEX ­membranhuva med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. Vattentät och ventilerande jacka med AIR-TEX2-membran Behaglig och mjuk manchesterkrage ScentechTM-luktspärrsteknologi Stänktäta bröstfickor Ventilering med nätskydd under armarna och på höfterna Skyddar bl.a. från myggor och älgflugor. Ersättning för ditt gamla jaktställ gäller alla ställ 50 8. Sitsskydd för bilen JahtiJakt sitsskydd skyddar dina bilbänkar effektivt. Passar alla bilmodeller. Lätt att ta bort och tvätta i till och med 60 grader. Materialet är vatten- och smutsavvisande polyester. 5. Scentech-underställ För skiktklädsel. Speciellt designat för JahtiJakt Premium -stället, underställ förverkligad med Scentech-teknologin. Micro1Dry-tyget suger upp fukten. 6. Flanellskjorta För jakt och fritid. Bomull av hög kvalitet. Nytt, snyggt yttre. Två bröstfickor. Förlängd nederkant gömmer ryggen. 7. Hängslen Starka läderhållare, slitstark med säkra knappfästen. Elastiskt och slitstarkt material. Nytt snyggt utseende Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 020 747 7000 ULEÅBORG: Alasintie 8 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 HAPARANDA: Ikano-talo VANDA: Valimotie 27 BRAHESTAD: Sovionkatu 4-6
• PREMIUM Premium-klass membransko nyhet för tufft bruk Vattentät, andande och "luktfri" I JahtiJakt Premium -membranskon har vi använt rentav tredubbel vattentäthetsteknologi. Strukturen släpper också ut fukten från fötter och håller dem torra. Tack vare innerfodrets Scentech-luktreducering kommer du obemärkt ännu närmare viltet. teknologin eliminerar luktorsakande bakterier och förhindrar villebrådet att vittra kroppslukter i terrängen. Teknologin nu även i skorna. Tredubbel vattentäthetsteknologi och smutsavvisning. Sömmarna är vattentäta tack vare en tredubbel speciabehandling. X2 -membranet är värmelaminerat inpå Thinsulate-vaddet och rundar foten som en strumpa. X2 -membranet. Dessutom bl.a. : X2- stärkning VI D KÖ P 2 AV PRODUKTE R SNÖ C O 0 AM PRODUKTNUMMER: 602PRE S e sid a n 2 0. Kupongbeställningar: Kupong på sidan Internetbeställningar: 17. www.ERATUKKU.fi
• SCENTECH-LUKTREDUCERING NYTT AIR TEX2 MEMBRAN Nytt förmåga i alla omständigheter. -kalvo! X2 Bottnets struktur i fyra skikt skikt är Premium klass kvalitet och bekvämlighet. Den isolerande sulan är stadig men har bra föl- X2 -membranets utmärkta funktionalitet är testat vid ett flertal laboratorie- och terrängtester X2 som förhindrar vattnet att tränga in i skon. Membranet sträcker sig ända upp till skaftets överkant och Vibram-sulan håller på krävande underlag. luktreduceringsteknologin eliminerar luktbakterier och förhindrar villebrådet att vittra människan. NY DESIGN hela foten. Skorn går även bra på vintern. Den tvättbara energisulan har stötdämpning och energireantibakteriebehandling. Läst designad för skandivaska fötter. Mångfaldig vattentäthetsgaranti Tredubbla sömmar i de viktigaste sömmarna. Lädersömmar med tredubbel terar bästa vattentäthet. Äkta Thinsulate-vadd X2 På köpet till JahtiJakt Premium-skor: Totalt värde för motsvarande produkter 44. kupong- och internetbeställare snabbaste X ENDAST På köpet rätukku: från E 1. Yllesockor Varma och behagliga JahtiJaktmaterialet håller fötterna torra. membranskor. 2. Liner-strumpor Benvärmare Skyddar byxbenen. Starkt vattentätt material. Justerbar öppning. Motsvarande. 38. Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 020 747 7000 Uleåborg: Alasintie 8 Tammerfors: Possijärvenkatu 4 Haparanda: Ikano-talo Vanda: Valimotie 27 Brahestad: Sovionkatu 4-6
• Första presentation för nya "osynliga" JahtiJakt Camo -membranstället Överlägsen kamouflering med Camomembranställnyheten JahtiJakts nya Camo-ställ representerar genom material och design det nyaste inom ställteknologin. Det Camo-mönstrade tyget, som smälter in terrängen, det nya AIR-TEX2 -membranet och den revolutionära SCENTECH-luktspärrsteknologin gör stället nästa "osynligt" för villebrådet. Resten är upp till dig själv. Nytt 'osynligt' Camo-tyg Färger och mönstring av det nya terrängmönstrade Camo-tyget är en noggrannt designad helhet av konstnären Kimmo Takarautio, som är anpassade för den finska naturens färger och vegetation. I sitt Camo-ställ kan jägaren eller friluftaren smälta in i naturens fäger och kommer obemärkt närmare sitt mål. Det nya Camo-ställets vattentäthet, andningsförmåga och lätthet är av bästa klass! Oslagbart, nytt -membran Det NYA AIR-TEX2 -membranet som är värmelaminerat direkt på ställets ytmaterial behåller sina utmärkta egenskaper även efter hårt bruk och flera tvättgånger. I testerna vid Tammerfors Tekniska Universitets SmartWear Laboratoriet fastställdes att det nya AIR-TEX2 -membranets andningsförmåga är helt utmärkt, som ny samt efter tre tvättgånger. (andningsförmåga >11 000 g/m2/24h). I samma tester fick membranet högsta betyg även för sin utmärkta vattentäthet. (höjd av vattenpelare >10.000 mm). Och toppegenskaperna håller sig även efter flera tvättgånger! -luktspärrsteknologi I det nya JahtiJakt Camo-jatkstället används den unika Scentech-luktspärrsteknologin. Med hjälp av denna förhindrar man kroppslukter tränga igenom ytmaterialet, så att villebrådet kan vittra det. JahtiJakt har utvecklat Scentech-luktspärrsteknologin i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitut som först i Finland. Teknologin baserar sig på silverpartiklar, som förintar luktbakterier som människokroppen producerar. Silverpartikal-silverpartiklarna är placerade inuti i tråden redan vid tillverkningsprocessen. På så sätt håller Premium-ställets tyg som är vävt av dessa trådar, sina luktspärrande egenskaper för evigt! Egenskapen avlägsnas ej i tvätten eller med livslängden. Stället är antibakteriebehandlat och produkten är även antibakterietestat (KS K0693, JIS L1902). NY CAMO STIL ANDANDE Kupong på sidan 17. Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 020 747 7000 Internetbeställningar: www.ERATUKKU.fi U
• by Avtagbar älgflugehuva Mjuk och skön manchesterkrage ScentechTM-luktspärrsteknologi Klaffskyddade bröstfickor Avtagbar, justerbar AIR-TEX ­membranhuva med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. Det nya Camo-mönstret smälter obemärkbart in i terrängen Andande och fuktförflyttande nätfoder Skyddad bröstficka för viktiga tillbehör. Mångsidiga och funktionella fickor. Jackan har en dubbelriktad dragkedja Ventilering under armarna och på höfterna. Skyddar bl.a. från mygg och andra insekter. Byxor med förhöjd, skyddande rygg. Mångsidiga och funktionella fickor Trepunkt midjejustering i byxorna. Byxben med kardborreåtstramning och slitskydd. För all slags bruk Vår Blåsibt Camo-ställ: Camo-ställ & extraprodukterna: Sommar Soligt Höst Regnigt Vinter Kallt Det lönar sig att skaffa Camo-stället just nu! Det nya JahtiJakt Camo membranstället finns nu att få som presentationserbjudande, då du kan få det under halva priset jämfört med andra liknande ställ som finns på marknaden. När du beställer Camo-membranstället får du dessutom ett värdefullt Extra-paket på köpet, vars produkter är tillverkade i samma stil som stället. Handla och beställ just nu! VI D KÖ P SN O CAM Ö Se sidan 0 20 . På köpet till JahtiJakt Camo-stället: Totalt värde för motsvarande produkter 167 : X NDAST köpet E ku: På tuk från Erä Snygg 1. Camo-fleece 3. MicroDry Camo-underställ Fuktförflyttande, behagligt Camo-mönstrat MicroDry-underställ för skiktklädsel. snabbaste kupong- och internetbeställare 3. Camo hängslen Elastiska och slitstarka Camo-mönstrade hängslen. Starka läderhållare och knappfästen. Camo-terrängmössa Motsvarande värde 15 . Camo-mönstrad fleecejacka för skiktklädsel och fritid. ULEÅBORG: Alasintie 8 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 VANDA: Valimotie 27 HAPARANDA: Ikano-talo BRAHESTAD: Sovionkatu 4-6 PRODUKTNUMMER: JJC0101 Camo-ställets användingsskala är brett. Tillsammans med EXTRApaketprodukterna kan du alltid hitta passande klädsel oberoende av väder eller årstid. EXTRA-paketets Fleece-jacka kan du alternativt använda som ytterjacka vid mildare väder. 2 AV PRODUKTE R
• PRO Helt förnyat JahtiJakt PRO-membranställ till förra säsongens pris! Helt förnyat favoritställ för alla väder. Högklassigt jaktställ som utvecklats från europeiska jägares önskan och ideér för krävande bruk. Det nya AIR-TEX2 ­membranet i högsta prisklass, samt många andra nya toppegenskaper gör PRO-stället till ett helt unikt jaktställ för alla väder. Vattentäthet Den utmärkta vattentätheten är av testad toppklass tack vare det nya AIR-TEX2 ­membranet. Membranställets alla sömmar är behandlade för vattentäthet och fickorna har bl.a. stänkvattenskyddade specialdragkedjor. Andande PRO-ställets nya AIR-TEX2 ­membran fick utmärkta resultat i SmartWearLaboratoriets (SWL) tester. Enligt testrapporten är AIR-TEX2 ­membranets andningsförmåga av utmärkt klass både som ny och efter tre tvättomgångar. ( >11.000 g/m2 24h). Pro duk tnu mm er: JJ0 102 Lätt PRO ­membranstället är otroligt lätt och elastiskt tack vare AIR-TEX2 ­membranet som är laminerat in på ytmaterialet. Det Teflon-behandlade ytmaterialet blir inte vått och behåller därför sin lätthet även vid fuktiga omständigheter. VID KÖ V2 PA PRODUKTER S AM NÖC O 0 20 PRODUKTNUMMER: JJ0102 Dessa på köpet till JahtiJakt PRO ­stället. Totalvärde för motsvarande produkter 401 . Se sidan 1. Fleece-jacka ST et ENDAku: Snygg JahtiJakt ­fleecejacka för skiktklädsel På köp Erätuk och fritid. från X 2. Forest-set Nya JahtiJakt Forest-setet är designat för naturmänniskor ­ vandring, fiske, bärplockning osv. Smuts- och vattenavvisande yta. 3. AIR-TEX-membrankeps Vändbar keps med AIR-TEX ­membran. Vändbara öronlappar. Vändsida med orange signalfärg. Kupongbeställningar: Beställningskupong på sidan Internetbeställningar: SNABBASTE 17. www.ERATUKKU.fi internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV
• NYTT MEMBRAN Nytt -membran! PRO-ställ: PRO-puku & extraprodukter: Vår Vind Sommar Sol KVALITETSYTA Höst Regn Vinter Kyla Det nya AIR-TEX2 ­membranet designat för JahtiJakt PROstället är ett specialmembran designat speciellt för jaktställ, och garanterar ställets bekvämlighet i alla omständigheter. Membranet förhindrar vatten och vind att tränga in, men fukt från svett släpps ut genom det andande membranet. Funktionaliteten är testad vid ett flertal laboratorie- och terrängester. JahtiJakt PRO-stället och medföljande Extra-produkter bildar ett klädselset, som lämpar sig för alla väder. Med PRO-stället och riktig skiktklädsel håller du dig varm vid bitande kyla, men blir ej våt av svett ens under de varmaste dagarna. Det nya AIR-TEX2 ­membranet i jackan och byxorna. Avtagbar, justerbar AIR-TEX2 ­membranhuva med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. Avtagbar algflugehuva Behaglig och mjuk manchesterkrage Bröstfickor med fickklaffar Ventilering under armarna och på höfterna. Nätskydd för älgflugor, mygg och andra insekter Nätskydd som andas och förflyttar fukt Byxor med knappar för hängslen Skyddad bröstficka på insidan för viktiga tillbehör Mångsidiga och funktionella fickor Jacka med dubbelriktad dragkedja Byxor med förhöjd rygg som skyddar Mångsidiga och funktionella fickor Trepunkt midjejustering i byxorna Rymlig lårficka med knappförslutning 4. Säkerhetsväst Reflexband fram- och baktill. Ny tydlig signalfärg. Händiga snabbfästen. 5. MicroDry-underställ Material av behaglig MicroDry, som andas och förflyttar fukten ut genom stället. 6. AIR-TEX-membranhuva Avtagbar huva med AIR-TEX ­membran. Mångsidiga nya justeringar, formbar skärm. 7. Älgflugehuva Avtagbar älgflugehuva, som skyddar från mygg och insekter. Serviceöppning med dragkedja. Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 020 747 7000 OULU: Alasintie 8 TAMPERE: Possijärvenkatu 4 HAAPARANTA: Ikano-talo VANTAA: Valimotie 27 RAAHE: Sovionkatu 4-6
• GARMIN GPSmap 60Cx Det populära Garmin 60C -kart-GPS:t som har varit framgångsrik i tester har nu fått efterföljaren Garmin 60Cx. Nu kan du ladda ner mer TOPO-Suomi PLUS -kartor på minneskortet än någonsin tidigare. 60Cx till Finlands förmånligaste pris, endast från Erätukku. Tillsammans med TOPO-Suomi PLUS -terrängkartor är GPS:en helt överlägsen bl.a. för jaktbruk. Produktegenskaper kk Erätu Till PRIS u- 479 X + programmerings- och leveranskostnader Produktnummer: 005CX60 Mukana 128 Mb muistikortti! Jopa 100 x 100 km Meiltä myös lisämuistikortit! TESTVINNARE! TM (19/05) testade Garmin 60 CS och På köpet till denna produkt: Välj en från 1-16 områden! (motsvarande 99 ) (motsvarande 59 ) (motsvarande 49 ) www.ERATUKKU.fi Telefonbeställningar Mån-Fre kl 9-18 020 747 7000 Kupongbeställningar: Kupong på sidan 17. ULEÅBORG: Alasintie 8 VANDA: Valimotie 27 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 BRAHESTAD: Sovionkatu 4 - 6 HAPARANDA: Ikano-huset
• Finlands mest populära jaktställ ­ till erätukkupris utan mellanhänder! Säker funktion med stil JahtiJakt AIR-TEX ­membranstället är det legendariska jaktstället, som var den första att vinna jägarnas förtroende med sin funktionalitet. Kärnan för membranställets egenskaper är det testade AIR-TEX-membranet, vars vattentäthet och andningsförmåga är av högsta klass. Funktionaliteten och det förmånliga priset har gjort att membranstället har blivit jägarnas favorit i Europa likaväl som i USA. Äkta AIR-TEX När du väljer ditt jaktställ, försäkra dig om att membranet är ett äkta AIR-TEX. Dess användare är de mest belåtna med vattentätheten och andningsförmågan i sina ställ. (Taloustutkimus 4/04 och Metsästystutkimus 5/2006). VTT:s och Tammerfors universitets undersökningar visar membranets överlägsenhet vetenskapligt Detaljer i det funktionella stället är bl. a. avsvalande ventileringar i jackan och byxorna. Produktnummer : 00 Olika tillbehör kan tryggt förvaras i de rymliga fickorna med AIR-TEXmembran. Byxornas passform har försäkrats med midjans trepunktjustering. Byxben och jackärmar har kardborreåtstramning. VID KÖ V2 PA PRODUKTER S AM NÖC O 0 20 PRODUKTNUMMER: 001 Se sidan På köpet till JahtiJakt AIR-TEX-stället. Totalt värde för motsvarande produkter 222 : X ENDAST På köpet rätukku: från E Kupongbeställningar: Internetbeställningar: Telefonbeställningar: Mån-Fre kl 9-18 1. Fleece-jacka Snygg JahtiJakt-fleecejacka för flerlagerklädsel och fritid. 2. Fleece-mellanställ Fuktförflyttande, behagligt fleecemellanställ för flerlagerklädsel. 1 3. AIR-TEX-membrankeps Vändbar jaktmössa med AIR-TEXmembran. Vändbara öronlappar. Vändsida med orange signalfärg. 4. Säkerhetsväst Reflex fram- och baktill. Ny tydligsignalfärg. Händiga snabbfästen. sidan 17. Butiker: Uleåborg, Vanda, Tammerfors, Brahestad, Haparanda www.ERATUKKU.fi SNABBASTE 020 747 7000 internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV
• CAMO Camo-membransko NYHET! Lätta och obemärkta steg. Torrt skodon krönar jaktresan JahtiJakt Camo-skorna representerar en teknologi, som tidigare inte funnits på marknaden. Med det nya AIRTEX2 -membrabet är skorna vattentäta och andande. På så sätt håller sig fötterna törra och oskavande även vid längre jaktresor. Och Scentech-luktreduceringsteknologin hjälper dig att komma närmare villebrådet luktfritt. Nytt Camo-mönster Den nya Camo-mönstrade skon smälter obemärkbart in i naturens färger. Design Kimmo Takarautio. Skor med nytt AIR-TEX2 strålande vattentätheten och andningsförmågan är membranet mycket lätt och slitstarkt. Produktnummer: 602CAM Den revolutionära SCENTECH-luktspärrsteknologin eliminerar luktbakterier och förhindrar villebrådet att vittra människan. Nu även i skorna! Dessutom bl.a. : O Cordura PRODUKTNUMMER: 602CAMO På köpet till JahtiJakt Camo-skor: Totalt värde för motsvarande produkter 28 . bottenstruktur framdel X ENDAST På köpet rätukku: från E Kupongbeställningar: 1. JahtiJakt-yllesockor Varma och behagliga JahtiJakt -yllesockor för kallt väder. Äkta ull. 2. AIR-TEX -skospray AIR-TEX -skyddsspray för membranskor. SNABBASTE internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV Kupong på sidan 17. Telefonbeställning: Mån-Fre 9-18 Internetbeställningar: www.eratukku.fi 020 747 7000 BUTIKER: Uleåborg, Vanda, Tammerfors, Brahestad, Haparanda
• Exakt avstånd inom ett ögonblick! Laser-avståndsmätar nu tillgänglig för alla! JahtiJakt laseravståndsmätaren är ett överlägset hjälpmedel, när du vill veta det exakta avståndet till målet. Med ett fingertryck får du avståndsmätning och precision för dina skott. Ett nödvändigt hjälpmedel för älgpass, fågeljakt, båtförare, markägare och för många andra som behöver veta exakta avstånd. vända, med ett knapptryck tåndsmätning, +/- 1 m infraröd-lasermätning 600 meter regn och dimma 180 g PRODUKTNUMMER: JJ101LRF Totalt värde för motsvarande produkter 128 : X NDAST På köpet E kku: från Erätu Kupongbeställningar: Internetbeställningar: TUOTENUMr: O: Produktn ERJJJJ10 101LRF 1LRF 1. Batteri Litium-batteri med lång livslängd. Enheten är genast färdig för användning. 2. Skyddsväska Vadderad, bra skydd för avståndsmätaren, midjefäste. sidan 17. Butiker: ULEÅBORG, VANDA, TAMMERFORS, BRAHESTAD, HABARANDA www.ERATUKKU.fi SNABBASTE Telefonbeställning: Mån-Fre kl 9-18 020 747 7000 internet- och kupongbeställare får en JAKTKNIV
• PREMIUM Nyheter med ljusstyrka ­ JahtiJakt Premium-sikten med 30 mm tub Ljusstyrka till en helt ny nivå tack vare 30 mm tub! I de nya Jahti Jakt Premium ­siktena har vi fäst speciell uppmärksamhet på deras ljusintensitet och hållbarhet. Med 30 millimeter tub, som är starkare än i vanliga sikten, får kikaren mer ljusintensitet än tidigare, och möjliggör precisa skott även i skymningen. Bland de nya JahtiJakt ­siktena hittar man den riktiga lösningen både för storvilt och fågeljakt. Utmärkt ljusstyrka Ny superoptik Immavvisande linser 30 mm tub CaliPRO Brett synfält Revolutionär JahtiJakt­produkt. Till det inriktade siktet fästes en etikett som motsvarar distans och patron på inriktningsmärket av kikaren. Inriktning är möjlig för olika distanser och för två olika patroner. Belyst siktpunkt Lätt inriktning CaliPRO systemet är designat för att snabba upp vapnets inriktning för önskade distanser. Möjlighet att rikta in till två patroner. Värde 29 Vattentäthet Kupongbeställningar: Kupong på sidan 17. Internetbeställningar: www.eratukku.fi
• 15 1.5-6x42 Nytt JahtiJakt Premium-kikarsikte designat för jakt av storvilt, med möjlighet att använda den belysta punkten mitt i hårkorset. Siktpunkt med 11-stegs justering av ljusintensiteten. 30 mm tub. PRODUKTNUMMER: JJ16PRE07 3-9x40 Ett nytt JahtiJakt Premium ­kikarsikte för all slags villebråd, med belyst punkt i mitten av hårkorset. Siktpunkten har en 11stegs justering för ljusstyrka. 30 mm tub. PRODUKTNUMMER: JJ39PRE07 2.5-10x50 Ett allround JahtiJakt Premium-kikarsikte, som tack vare sin stora ljusintensitet är utmärkt för skymning- och passjakt. Optimalt sikte för längre distanser. Belyst punkt i mitten av hårkorset. 30 mm tub. PRODUKTNUMMER: JJ2510PRE07 siktpunktens ljusintensitet 4-16x56 Nytt JahtiJakt Premium ­kikarsikte, som är designat för långa distanser, med möjlighet att använda den belysta punkten mitt i hårkorsets. Siktpunkt med 11-stegs justering av ljusintensiteten. Batteri som standard. 30 mm tub. PRODUKTNUMMER: JJ41PRE07 siktpunktens ljusintensitet På köpet till alla JahtiJakt kikarsikten. Totalt värde för motsvarande produkter 128 : X 1. Kikarringar ENDAST å köpet tukku: 30 mm kikarfästen, med vilka kikaren kan stadigt P monteras på vapnet. från Erä 2. Installeringsset för kikarfästen Med högklassiga fästen kan man montera kikarsiktet stadigt till de flesta vapenmodeller som finns på marknaden. (Sako, TIkka ja Weaver) 3. Snabbskydd för kikarlinser Kätevät avattavat kiikaritähtäimen pikasuojat. Suojaavat linssejä. Nopeat avata. Telefonbeställning: Mån-Fre 9-18 020 747 7000 ULEÅBORG: Alasintie 8 VANDA: Valimotie 27 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 BRAHESTAD: Sovionkatu 4-6 HAAPARANTA: Ikano-hus Produktnr: JJ41PRE07 Produktnr: JJ39PRE07 Produktnr: JJ16PRE07
• Ett förnyat och imponerande membranställset endast för priset av stället! Det bästa för friluftsliv! ´07 -membranställ! Det vattentäta och andande membranstället håller dig varm och torr i alla väder. Skiktställ av testad toppklass och till helheten hör även friluftsprodukter för stavgångare, cyklister, bärplockare... Bekanta dig med egenskaperna och beställ genast! Jacka och byxa med vatten- och vindtätt AIR-TEX -membran, vilka har en superklass andningsförmåga och komfort. Avtagbar huva, med mångsidiga justeringsmöjligheter. En skyddande krage för alla väder, med behaglig insida. Jacka med tre dragkedjefickor samt två bröstfickor med dragkedja. ENDAST MEMBRANSTÄLLSETtsvarande Mo 99 + leveranskostnader helhet annanstans ca 500 Tekniska ventileringsöppningar för luftcirkulation under armarna i jackan. Svarta byxor med förhöjd rygg. Dessutom bältesöglor, snabba kardborrejusteringar samt två fickor med dragkedjor. Praktisk öppning för telefonens eller musikspelarens hörlursladd ut genom fickan. Med massor av andra egenskaper. Superkvalitets -membran! Det AIR-TEX -membranet är ett resultat av långvarig produkt-utveckling. AIR-TEX -membranets andningsförmåga som testats vid Tammerfors Tekniska universitet är toppklass! Membranets utmärkta vatten- och vindtäthet garanterar en lyckad utomhusvistelse! Produktnummer/RÖTT SET: NI0047 Produktnummer/BLÅTT SET: NI0037 Du får allt detta till samma pris ENDAST 99.- (värde för motsvarande 39 ) 2 färgalternativ! Membranställ 2 färgalternativ! Fleecejacka Fleecemellanställ Rib-mössa 2 färgalternativ! Teknisk T-shirt Liner-strumpor www.ERATUKKU.fi Telefonbeställningar Mån-Fre kl 9-18 020 747 7000 ULEÅBORG: Alasintie 8 VANDA: Valimotie 27 TAMMERFORS: Possijärvenkatu 4 BRAHESTAD: Sovionkatu 4 - 6 HAPARANDA: Ikano-huset
• Augusti-inventeringen: Tjädern och ripan minskade medan järpen ökade D en triangelinventering som gjordes i slutet av sommaren var i större delen av landet den nittonde i ordningen men i somliga trakter redan den tjugonde. Enligt de preliminära resultaten minskade tjädertätheten i de inventerade delarna av landet med ungefär 20 procent från året innan medan orrens täthet i det stora hela låg kvar på fjolårets nivå. Järpen ökade med ungefär 30 procent medan ripan minskade med i medeltal 20 procent. Det har blivit allt vanligare att skicka in inventeringsresultaten över nätet, vilket gör det möjligt att få ut informationen mycket fortare. Resultaten för fjolårets triangelinventeringar var i det stora hela positiva. Fågelbestånden ökade i större delen av landet även om det knappt alls förekom några regelbundna variationer som det brukade göra förr. Den positiva utvecklingen berörde tjädern, orren och järpen medan ripan hade gått tillbaka från året innan. Detta är en bidragande orsak till att vi väntar med spänning på de slutliga resultaten av den här sommarens inventeringar. I skrivande stund föreligger resultaten för 413 vilttrianglar. bestånden minskar och hur häckningen lyckas. I hela landet har andelen ungar minskat sedan föregående år. Det är bara Österbotten och Södra Savolax som utgör ett undantag i det här avseendet. Orrtätheten för hela landet minskade med bara en aning från året innan. I norra Finland minskade tätheterna medan de i landets södra och mellersta delar låg kvar på fjolårsnivån eller på sina håll till och med ökade. Beträffande orrens andel kycklingar förekommer det måttliga regionala växlingar. I Lappland verkar häckningen ha varit särskilt svag medan produktionen av kycklingar var god i exempelvis Mellersta Finland. Enligt de preliminära resultaten verkar järpbestånden ha stärkts från föregående år, främst i de trakter där arten är som starkast. I norra Finland är triangelmedelvärdena lägre än året innan medan de i merparten av södra och mellersta Finland är högre än de var under 2006. Ingenstans i landet är emellertid järpens andel kycklingar klart större än året innan, men andelar som ligger aningen högre har noterats i många trakter. I Lappland är andelen järpkycklingar lika stor som den var i slutet av sommaren 2006, medan den i Uleåborg och Kajanaland är litet lägre än den var under fjolåret. Ripstammen har minskat sedan fjolåret. Självfallet finns det regionala skillnader och i exempelvis Kajanaland verkar arten ha ökat. I Lappland där ripan alltid varit stark har tätheterna enligt trianglarna minskat betydligt sedan 2006. I början av innevarande årtionde var ripbestånden mycket starka i Lappland men 2007 var det femte året i rad som arten går back. I Lappland minskade andelen kycklingar jämfört med fjolåret medan läget är det motsatta i Uleåborgs och Kajanalands jaktvårdsdistrikt. I Kajanaland verkar ripans häckning dessutom ha lyckats utomordentligt väl. Skogshönsfåglarna inventeras av grupper om tre inventerare. De flesta trianglar inventeras av fler än en grupp. I genomsnitt deltar 6,6 personer per triangel vid inventerandet av hönsfåglarna och den sammanlagda insatsen uppgår till tjugo timmar. Vid terrängarbetet för de 413 vilttrianglar som bildar underlag för den här rapporten har deltagit 2700 personer och deras sammanlagda insats uppgår till över 8200 timmar. Hyfsat väder under häckningen Våren var varm i hela landet. I nästan hela landet var mars, april och maj så varma att de kunde räknas till de fem varmaste under de senaste hundra åren. Å andra sidan var regnmängderna i maj ovanligt stora i nästan hela landet. På sina håll var de mer än dubbelt större än långtidsmedelvärdet. Den termiska sommaren (när dygnets medeltemperatur ligger stabilt över tio grader) började i söder några dagar tidigare än vanligt och i norr så mycket som två veckor tidigare än den brukar. Juni bjöd däremot på nyckfullt väder som kastade mellan ruggigt och hett. Ändå låg juni månads medeltemperatur nära medelvärdet. I mitten av juni ungefär låg dagstemperaturerna i södra Finland vid typiska tjugo grader, vilket är utmärkt när skogshönsens kycklingar ska kläckas. I juli var regnmängderna däremot större än vanligt på många håll i landet. På några observationsstationer sattes nya regnrekord för juli månad. Det var knappt om dagar med värmebölja och juli var regnigare än vanligt i nästan hela landet. På många orter var regnmängderna mer än dubbelt större än genomsnittet för juli. Som helhet sett var väderleken åtminstone acceptabel för hönsfåglarnas häckning. Värmen räckte till men under kycklingtiden regnade det duktigt på sina håll. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Tidigare inventering ger snabbare besked Att göra en inventering av skogshönsen precis på tröskeln till jaktsäsongen ställer avsevärda krav på behandlandet och publicerandet av resultaten. Behovet av att snabba upp resultaträkningen har vuxit sedan det blev klart att det inte går att göra tillförlitliga prognoser för skogshönsbeståndens variationer utifrån fjolårets inventeringsresultat. En prognos på sådana premisser kräver regel- Tjädern och ripan minskade medan järpen ökade Tjäderstammen minskade rätt tydligt från året innan, närmare bestämt med nästan en femtedel. Det ser ut att finnas en koppling mellan att bundna variationer hos skogshönsfåglarna och sådana förekommer inte längre. Det krävs uppdaterad information för att vi ska kunna dimensionera avskjutningen efter beståndens faktiska tillstånd med hjälp av kvoter och fredningar. För två år sedan inledde vi därför ett försök i syfte att ta fram färsk info om skogshönsens bestånd och produktion av kycklingar, så att denna information skulle bli klar till jaktföreningarnas sommarmöten. Försöket bestod av tre olika skeden. För det första tidigarelades inventeringens början till det sista veckoslutet i juli. För det andra snabbade vi upp inskickandet av inventeringsresultaten genom att göra det möjligt att skicka in dem via Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets webbsida. För det tredje började vi publicera resultaten mycket fort på VFFI:s hemsida med täta uppdateringar. Det ansågs nämligen allmänt att den vanliga posten allvarligt sinkade hela processen. Den här sommaren inleddes inventeringssäsongen den 28 juli och den rekommenderade inventeringstiden löpte från detta datum till den 12 augusti. Inventeringsperioden innehöll på så vis tre veckoslut. Andelen inventeringsresultat som returneras över webben har ökat för varje år. I fjol somras var andelen åtta procent medan den i år har stigit till nästan 20 procent. I det allra snabbaste fallet har resultaten skickats in och lagrats i vår databas en och en halv timme efter avslutad inventering ute i terrängen! De första preliminära resultaten publicerades på VFFI:s hemsida onsdagen den åttonde augusti. Därefter uppdaterades resultattabellerna varje vardag och i skrivande stund fredagen den 17 augusti föreligger resultaten från 413 vilttrianglar. Närmare bestämt har uppdateringarna gjorts ungefär vid lunchtid när de inskickade resultaten (per post och internet) blivit behandlade. Numera behandlar vi blanketterna med grundligt inkörd rutin och under en förmiddag hinner vi hantera resultaten från ungefär 200 vilttrianglar. Men en så stor dagsdos har vi förstås ännu inte råkat ut för. Det gällande rekordet ligger på 140 stycken. G Jägaren 5 / 2007 33 Pekka Helle och Marcus Wikman, Marcus Wikman
• Del 5 Jaktföreningsenkäten 2005 D etta är den femte artikeln i serien om jaktföreningsenkäten 2005 och den här gången ska vi titta närmare på hur jaktföreningarna hanterar sin jakt. Med vilka metoder jagar man rådjur? Vem fattar besluten om hur rådjursjakten ska bedrivas? Hur ser jaktlagen för rådjursjakt ut? Reglerar föreningarna rådjursjakten på något vis? År 2005 upphörde jakten på rådjursjakt att vara licensbelagd ­ innebar detta några förändringar i föreningarnas verksamhet? Jaktföreningarna bär sitt ansvar för att jakten bedrivs uthålligt, precis som jaktlagen förutsätter. På vilket sätt visar sig detta i begränsningar av jakten på olika viltarter? Jaktföreningarna bär sitt ansvar för viltbestånden G En fjärdedel av jaktföreningarna jagar också rådjur ­ kvoter det mest använda verktyget för begränsningar av jakten. G Föreningarna begränsar ofta jakten på hönsfågel. G Tjäderjakten inom snäva ramar ­ nästan 4000 jaktföreningar har infört begränsningar. Rådjursjakten blev fri ­ vad hände sedan? Hösten 2005 behövdes det inte längre jaktlicens för att få jaga rådjur. Efter denna första licensfria jakthöst skickades det ut en enkät till jaktföreningarna med ett antal frågor som handlade om rådjuret. Licensbefrielsen hade ju åstadkommit en hel del tyckande och tänkande bland jägarna. Som en följd av licensbefrielsen råkade var femte jaktförening ut för att en del av markägarna ville sköta rådjursjakten själv och lyfta ut rätten till rådjursjakt från avtalet med jaktföreningen. I 75 procent av de aktuella fallen var emellertid intresset bland markägarna svagt. Det största intresset bland markägarna att överta rådjursjakten på sina egna marker fanns i Egentliga Finland, Satakunta, Svenska Österbotten, Nyland och Södra Tavastland. Enligt enkäten råkade fyra procent av jaktföreningarna ut för att markägare sade upp rättten till rådjursjakten, det vill säga sammanlagt nästan 200 jaktföreningar i landet. Sammanlagt sades uppskattningsvis 240 arrendeavtal upp i hela landet med en sammanlagt areal på ungefär tjugotusen hektar. Flest arrendeavtal sades upp i Norra Savolax, Egentliga Finland och Nyland. I hela landet fanns det cirka 80 jaktföreningar där rådjur jagades på "separata områden" inuti föreningens jaktmarker. I fyra femtedelar av föreningarna hade medlemmarna emellertid inte lagt märke till några efterverkningar eller förändringar efter att licensplikten upphört. Intressant i sammanhanget är emellertid det faktum att som helhet betraktat har de största effekterna noterats i de distrikt där rådjursbestånden är som starkast, det vill säga i Egentliga Finland, Nyland, Satakunta, Svenska Österbotten och Södra Tavastland. Men eftersom vår enkät koncentrerade sig på den första hösten utan licensplikt kan det också till en stor del ha handlat om nyhetens behag med åtföljande uppståndelse. Men en markägare som är medlem i en jaktförening kan inte säga upp arrendet utan att äventyra sitt medlemskap i föreningen. Det är ju så, att varje medlem ska verka för föreningens bästa och i enlighet med föreningens syften. Att säga upp arrendet för rådjuret är därför skäl nog 34 Metsästäjä / 2007 Jägaren 5 /52007 Marko Svensberg, Pentti Vikberg
• för att bli utesluten ur föreningen. Men att i förtid säga upp ett jaktarrende som är uppgjort för en viss tid är inte heller enkelt för markägare som inte hör till jaktföreningen. Rå-djursbestånden kommer sannolikt att fortsätta växa och breda ut sig och det kommer därför att bli intressant att följa med vilka konsekvenser detta kan tänkas ha för jaktföreningarnas verksamhet. Kommer markägarnas intresse för att bedriva rådjursjakten i egen regi att öka eller minska, och i hur stor omfattning? Och i vilken omfattning kommer Beslutet om rådjursjakten fattades ? Jaktvårdsdistrikt på föreningens / sällskapets årsmöte % av föreningarna 77 43 0 75 88 68 86 77 68 89 88 94 73 55 68 76 man att jaga rådjur på smärre områden som ligger inuti en jaktförenings marker? En fjärdedel av föreningarna jagar rådjur I regel är det på jaktföreningens möten som man besluter om rådjursjakten. I tre fjärdedelar av föreningarna besluter man om saken på ett allmänt möte medan det i 12 % av föreningarna är hjortdjursjägarna som fattar besluten och i 6 % styrelsen. År 2005 jagades det rådjur i en fjärdedel av föreningarna eller med andra ord i ungefär 1200 jaktföreningar. I 3400 jaktföreningar jagades det däremot inte rådjur på föreningens marker. Det är vanligast med rådjursjakt i sydvästra och västra Finland. I flera av de sydvästliga jaktvårdsdistrikten, där rådjursbestånden har varit rätt starka på distriktsnivå, fanns ändå flera tiotal jaktföreningar som fortfarande lät bli att jaga rådjur. I vitsvanshjortens kärnområden i de fem sydvästliga jaktvårdsdistrikten fanns det ungefär 600 jaktföreningar som inte jagade rådjur. Till exempel Nylands distrikt delar sig beträffande rådjuren i två delar. I östra Nyland är rådjursbestånden fortfarande klart svagare än i västra Nyland. Detta illustrerar det faktum att arten fortfarande inte är fullständigt etablerad ens i de regioner där bestånden är starkast. I de här regionerna verkar det vara jägarnas önskan att rådjuren ska bli fler. Rådjursjakten regleras med kvoter De föreningar som jagar rådjur är mycket aktiva när det gäller att reglera sin jakt. I 67 % av föreningarna reglerar man jakten bl.a. med kvoter, genom begränsningar i jakttiden och med fredning av vissa områden. Hälften av föreningarna bestämmer en kvot för föreningen, det vill säga en övre gräns för hur många rådjur som får fällas på föreningens marker. I hela landet uppgick föreningskvoten år 2005 till i genomsnitt sex rådjur. Utöver föreningskvoterna är det också mycket vanligt med individuella kvoter för medlemmarna. Var fjärde förening reglerade rådjursjakten genom att tilldela medlemmarna en kvot, som oftast uppgick till ett rådjur per medlem. Bara ungefär fem procent av föreningarna begränsade rådjursjakten genom att inskränka jakttiden eller införa fredade områden. Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Sv. Österbotten Satakunda Nyland Egentliga Finland Hela landet av föreningens / sällskapets styrelse % av föreningarna 0 4 0 9 8 3 0 11 0 4 5 6 5 15 3 6 av hjortdjurs- i annat samjägarna manhang % av föreningarna 23 7 0 6 2 19 9 9 32 7 7 0 20 18 26 12 % av föreningarna 0 46 100 9 2 10 5 3 0 0 0 0 2 13 3 6 Vaktjakt bland de populäraste Vaktjakten har blivit den mest populära formen av rådjursjakt. Vart annat rådjur fälls nämligen på det här viset. Vaktjakten åtnjuter en grundmurad popularitet, i synnerhet i de sydvästliga rådjursdistrikten. Detta är å andra sidan alldeles naturligt eftersom största delen av det vitsvansvilt som fälls i de här distrikten också jagas med vaktjakt. Troligen kommer rådjursjakt med annan, drivande hund också att fortsätta öka i popularitet. I dagsläget är det bara vart fjärde rådjur % av som skjuts för drivande hund. fällningar Ungefär fem procent av rådjuren 0 fälls för stötande hund medan vart sjätte rådjur har fällts vid 29 drev med drevfolk. 0 I över en tredjedel av fören15 ingarna jagades rådjuren som 0 om de var småvilt. En fjärdedel av föreningarna hade ett 43 sär-skilt rådjursjaktlag. I unge0 fär lika många föreningar var 0 det älg- och hjortdjursjaktlag 0 som också skötte rådjursjakten. I sju procent av föreningarna 0 var det rådjurs- och hjortjakt0 lag som skötte rådjursjakten. I 0 en del distrikt med vitsvansvilt, 0 som exempelvis i Norra Tavastland, jagar nästan en femtedel 2 rådjur tillsammans med hjort0 jaktlaget. 1 Jägaren 5 / 2007 35 Formerna för jakten på rådjur jaktvårdsdistriktsvis (% av fällningarna) jakt med jakt med klappjakt jagade stötande drivande med rådjur hund hund drevfolk 2005 % av % av % av % av fällningar fällningar fällningar fällningar Södra Tavastland 44 3 41 0 Södra Savolax 4 14 14 0 Kajanaland 0 0 0 0 Mellersta Finland 20 0 0 0 Kymmene 18 0 17 0 Lappland 24 0 0 0 Uleåborg 29 38 13 4 Österbotten 40 9 54 15 Norra Tavastland 35 29 14 0 Norra Karelen 17 100 0 0 Norra Savolax 10 0 0 0 Sv. Österbotten 68 30 33 16 Satakunda 65 23 18 5 Nyland 33 11 25 5 Egentliga Finland 78 18 21 3 Hela landet 26 17 24 5 vaktjakt % av fällningar 57 43 0 85 83 57 46 22 57 0 100 21 55 57 59 52
• Tjäderjakten strängt reglerad Skogshönsen hör till de viltarter i vårt land där jakten ofta är begränsad. I synnerhet tjäderjakten är strängt reglerad. År 2005 var tjädern helt och hållet fredad i de tre sydliga jaktvårdsdistrikten. Också i landets mellersta delar var det i några distrikt förbjudet att jaga tjäder. I fem jaktvårdsdistrikt var tjädersäsongen dessutom inskränkt till en kortare tid än vad jaktförordningen föreskriver. Utöver de totalfredningar som jaktvårdsdistrikten utfärdar har 70 % av jaktföreningarna utfärdat något slag av begränsningar i medlemmarnas jakt på tjäder. Utöver distriktens jaktförbud utfärdar var sjunde förening ett totalförbud för tjäderjakt medan hälften av föreningarna begränsar tjäderjakten med hjälp av individuella kvoter för medlemmarna. I 90 % av de här föreningarna uppgår kvoten till en tjäder per jägare. Hos oss är man dessutom noggrann med att inte skjuta honfåglar och i var sjunde förening är tjäderhönorna helt och hållet fridlysta. Utöver detta begränsar en tiondel av föreningarna tjäderjakten med inskränkningar i jakttiden och fredade områden. Jakten på tjäder regleras således på många olika sätt och i mycket stor omfattning. I över 80 % av jaktföreningarna i landet gäller något slag av begränsning. Strängast är tjäderjakten reglerad i södra Finland. I de tre nordligaste jaktvårdsdistrikten har behovet av fredningar varit mindre tack vare de starka hönsfågelbestånden. För orrens del är jakten inte lika strängt reglerad. Jaktvårdsdistrikten har utfärdat färre begränsningar och dessa gäller huvudsakligen tiden. Det är också sällsynt att jaktföreningar utfärdar förbud mot orrjakt. I bara två procent av jaktföreningarna är orren helt och hållet fredad. I Satakunta och Nyland tillgrep var tionde förening fredning år 2005. Däremot förekommer det kraftiga inskränkningar i orrjakten i form av individuella kvoter för medlemmarna. Så mycket som hälften av föreningarna använde sig av denna metod. Den vanligaste kvotstorleken var två fåglar per medlem. I sex procent av föreningarna var det förbjudet att jaga orrhönor. För järpens del förekommer det mycket färre regleringar av jakten och i bara en procent av jaktföreningarna är järpen helt och hållet fredad. I 11 % av föreningarna förekommer det kvoter för medlemmarna. För ripans del följer föreningarna jaktförordningens och distriktens direktiv i nästan hela södra Finland. Utöver de generella fredningarna har 13 % av jaktföreningarna fredat ripan på sina marker. Åtta procent av föreningarna reglerar ripjakten genom kvoter medan lika många föreningar använder sig av geografiska inskränkningar. Den genomsnittliga kvoten för ripa är den samma som för järpe, det vill säga tre fåglar per medlem. 44 % av föreningarna fredat arten helt och hållet medan var femte förening har infört kvoter för jakten. I praktiken verkar så gott som alla österbottniska jaktföreningar där det förekommer rapphöna ha infört kvoter eller fredningar. Vi gör detta antagande därför att Österbotten till 70 % består av skog och i enkäten deltar många föreningar vilkas områden till största delen består av skogsdominerade marker där rapphönan förekommer mycket sparsamt. Av enkätmaterialet går det inte att med någon större noggrannhet bedöma om det förekommer rapphönor på en viss jaktförenings marker och därför underskattar materialet på sätt och viss begränsningarna i jakten på rapphöna. Sannolikt är läget ungefär det samma också på många andra håll ­ en art be- höver ju inte fredas om den inte ens förekommer i föreningens marker! I verkligheten är ju rapphönan faktiskt föremål för strängare begränsningar än vad siffrorna ovan ger vid handen. För sjöfåglarnas del finns det knappt alls några begränsningar i jakten. Ungefär fem procent av föreningarna använder sig av geografiska fredningar medan en procent har infört individuella kvoter för medlemmarna och likaså har en procent infört begränsningar i jakttiderna. Däremot har var åttonde förening infört begränsningar i jakten på skogshare i form av kvoter. I genomsnitt uppgår kvoten till fyra harar per jägare. Fem procent av föreningarna har infört fredade områden medan två procent har infört tidsmässiga begränsningar. G Den praktiska nyttan av inventeringarna Resultaten av enkäten visar att föreningarna är mycket aktiva när det gäller att begränsa jakten på sina marker och att de använder flera olika metoder. Vi kan med fog säga att ett stort antal jaktföreningar har tagit till sig jaktlagens principer om uthålligt nyttjande. I det stora hela är alltså allting i sin ordning beträffande ansvaret för att viltbestånden jagas uthålligt i vårt land. Vilket självfallet inte innebär att vi kan luta oss tillbaka och vara nöjda med alltihop, eftersom det ju alltid finns rum för förbättringar. För att ta ett exempel så tycker vi att man vid planeringen av jakten på olika arter kunde utnyttja resultaten av våra viltinventeringar i ännu högre grad än vad som de facto är fallet. Våra inventeringar är ju enastående också i ett internationellt perspektiv och resultaten bygger ju till största delen på jägarkårens och jaktföreningarnas eget arbete. Enligt vår syn på saken fattas besluten allt emellanåt liksom på känn och utifrån gamla beslut som fattats under tidigare år, i stället för att grunda besluten på kalla fakta i de senaste inventeringarna. I somliga föreningar förhåller det sig så att de "älgkarlar", som är mindre intresserade av skogshönsen, är ena riktiga förbudsivrare. Ofta är kvoten spikad till exempelvis till en tjäder per man och det ruckar man inte på även om fågelbeståndet skulle vara starkt nog för att tåla mera. Det borde alltså finnas en beredskap för att flexa åt bägge hållen. De kunskaper om viltbestånden som härrör från medlemmarna och som bygger på deras egna observationer kan träffa alldeles rätt men kan också slå fullkomligt fel. Det går så lätt att man bygger sin uppfattning på bara några få dagars jakt. Det här är saker som det gäller att ta sig en ordentlig funderare på inom föreningarna. Det är bra att känna sina medlemmar, viltbestånden och jaktmarkerna för att kvoterna ska träffa rätt. Fjolårets avskjutning, antalet medlemmar som jagar arten i fråga, medlemmarnas åsikter om viltbestånden, äldre och nyare inventeringsresultat ­ allt det är faktorer som det är skäl att väga in i kalkylerna. När det gäller fredningar för en längre tid ska man också tänka på hur pass intresserade medlemmarna är av att sköta fågelbestånden. För exempelvis tjäderns del har inte ens omfattande och långvariga fredningar på distriktsnivå nämnvärt förbättrat läget för arten. Däremot kan långvariga fredningar lätt ta kål på jägarnas intresse för arten överhuvudtaget. Och när intresset falnar blir det lätt si och så också med de miljöförbättrande insatserna, jakten på de små rovdjuren och det övriga arbetet för artens bästa. För det är ju så att en arts jaktbarhet, eller åtminstone drömmen om att få jaga den, är bränslet i motivationen hos mången jägare. Också rapphönsjakten begränsad Eftersom rapphönan har minskat är jakten noggrant reglerad. Enligt jaktförordningen är ju rapphönsjakt utan jaktlicens tillåtet enbart i Egentliga Finlands, Satakunta, Österbottens, Svenska Österbottens och Uleåborgs jaktvårdsdistrikt. Utifrån enkäten vet vi att en fjärdedel av jaktföreningarna i de här distrikten har fredat rapphönan helt och hållet medan fyra procent av föreningarna har begränsat jakten genom kvoter. De kraftigaste begränsningarna i rapphönsjakten hittar vi i Österbottens jaktvårdsdistrikt, som är känt för sina starka bestånd av arten. Där har 36 Jägaren 5 / 2007
• Det stora frivilliga förbundet Med dessa mål för ögonen slår förbundet vakt om jaktkulturen, främjar och utvecklar jakt- och viltvårdsförhållandena i vårt land och verkar som en förenande länk mellan jaktdistrikt, jaktföreningar och andra rättskapabla samfund och personer, som bedriver jakt och viltvård samt av dessa förutsatt naturskydd. Förbundet tjänar jägarnas gemensamma intressen och strävar till att jakträttens bindning vid markägandet fortsättningsvis bevaras." FINLANDS JÄGARFÖRBUND SUOMEN METSÄSTÄJÄLIITTO Den organiserade jaktens historia i Finland börjar 1865. Då grundades vårt lands första jaktförening, Finsk Jagtförening. Statens inställning till jaktföreningsverksamheten var under hela kejsardömets tid ytterst varierande. Emellanåt fick föreningar grundas relativt lätt "med hans kejserliga majestäts nådeliga tillstånd", emellanåt kunde inställningen till jaktföreningsverksamheten vara direkt avvisande. gen. När arbetet redan gått in på slutrakan kom det som en total överraskning att förbundet inte skulle ombildas till den centralorganisation som den nya lagen stadgade om utan att det skapades en helt ny organisation i landet. Inom jägarförbundet inleddes härvid förberedelser för ett avslutande av förbundets verksamhet. Funktionärerna sökte tjänster vid den nya centralorganisationen, eftersom man inte trodde på en framtid för det gamla Jägarförbundet. Publiceringsrätten för förbundets språkrör Suomen Metsästäjä och dess svenska version donerades till JCO. Detsamma gjordes med en hel del kontorsutrustning och övrigt material. Av förbundets upphörande blev det dock ingenting, för distrikten och ett stort antal medlemsföreningar samt trogna personliga medlemmar sade ifrån att verksamheten ska fortsätta vad som än händer. Så här gjorde vi och förbundet utvecklades så småningom till den nuvarande jägarorganisationen med omkring 150 000 medlemmar. Organisation Förbundets högsta beslutande organ är förbundsstämman, som sammanträder två gånger per år och där distriktens företrädare nyttjar sina distrikts rösträtt, som fastställts enligt antalet medlemmar i distriktet. Centralförvaltningen bildas av förbundsstyrelsen, som har 12 medlemmar, och av denna tillsatta sakkunnigkommittéer. Förbundets centralbyrå finns i Riihimäki. Där arbetar verksamhetsledaren, biträdande verksamhetsledaren, utbildningschefen, ekonomichefen och två byråtjänstemän. Därtill har förbundet en projektchef, som leder ett stort riksomfattande viltvattenprojekt. Finlands Jägarförbund har 16 distriktsorganisationer, som täcker hela landet. De är självständiga och registrerade och har bundit sig vid förbundets verksamhetsprinciper. Det högsta beslutande organet på distriktsnivå är distriktsmötet, som håller möte en gång per år. Till detta utser medlemsföreningarna representanter, som nyttjar beslutanderätten. Distriktsmötet väljer bl.a. en distriktsstyrelse, som utser kommittéer och utskott samt arbetsgrupper som anses vara nödvändiga. GG Medlemskapet i Jägarförbundet Jägarna är vanligen medlemmar i Jägarförbundet via sitt distrikt. Medlemmar i distrikten är igen jaktföreningar som anslutit sig. Som medlemmar ska de anmäla åtminstone alla jägare som löst jaktkort. Varje anmäld medlem är alltså så här via sitt distrikt medlem i Jägarförbundet och åtnjuter alla av förbundet erbjudna medlemsförmåner. De flesta av distrikten har också personliga medlemmar. Dessas medlemsavgift är dock märkbart högre än avgiften för dem som är medlemmar via sin förening. Ä Juha K. Kairikko ven för föreningsverksamhetens del inleddes en ny era efter att vårt land blivit självständigt. 1921 grundades Suomen Yleinen Metsästäjäliitto ­ Finlands Allmänna Jägarförbund för att tjäna som en riksomfattande organisation. (1957 lämnades orden Yleinen och Allmänna bort från namnet). Ett par år efter att förbundet grundats fredades älgen för tio år på yrkande av förbundet. En ännu betydelsefullare insats under de första åren var det intensiva deltagandet i beredningen av jaktlagen av 1934. I den här lagen ingick bl.a. bestämmelser om obligatoriskt jaktkort, jaktvårdsföreningar och många andra saker som gällde den praktiska jakten. Visst åstadkom förbundet under årens lopp också en hel del annat. Under 1950-talet genomfördes många stora reformer och ännu fler planerades. Då tillkom bl.a. distriktsorganisationen, avlönades heltidsanställda funktionärer till förbundets centralbyrå, startades en egen tidning, avlönades heltidsanställda jaktchefer för distrikten, vidttogs åtgärder för främjandet av säkerheten på älgjakterna och gavs förslag om jägarexamen och älgskjutprov. Då de sistnämnda inte kunde göras obligatoriska började förbundet arrangera frivilliga examina och älgskjutprov. Intressebevakning Jägarförbundet driver jaktens, jägarnas och jaktföreningsverksamhetens intressen genom att hålla täta kontakter med beslutsfattare på riksnivå, myndigheter, övriga jägarorganisationer och många andra jakten närstående aktörer. I anslutning till den lagstiftning som gäller för jakten görs det lagförslag och ges utlåtanden ­ det stiftas inte många sådana lagar eller förordningar om jakt per år om vilka inte Jägarförbundets åsikt i något skede av beredningen skulle ha hörts. Förbundet tar också vid behov utan att bli ombedd ställning till olika frågor som på något sätt kan påverka jaktintresset - allt från kommunernas ordningsstadgor till jaktbestämmelser för naturskyddsområden. Intressebevakning sker också på internationell nivå. Förbundet har under åtta decenniers tid aktivt deltagit i de nordiska jägarorganisationernas samarbetsorgans, Nordisk Jægersamvirkes verksamhet. Också på EU-håll är förbundet aktivt. Företrädare för förbundet har innevarande år gästat Bryssel två gånger för att framföra för- JÄGARFÖRBUNDET IDAG Det är inte lätt att beskriva dagens Jägarförbund på några få rader. Om det här ändå är nödvändigt kan det konstateras att Suomen Metsästäjäliitto ­ Finlands Jägarförbund ry är vårt lands största och äldsta på frivilligt medlemskap grundade riksomfattande intresseorganisation i jaktbranschen. Förbundets syfte I förbundets stadgar definieras dess syfte enligt följande: "Förbundet har som syfte att forma den i vårt land sedan urminnes tider utövade jakten och dess traditioner till ett modernt intresse som utvecklar utövarnas psykiska och fysiska kondition och för dem närmare naturen. Den stora krisen 1962 Representanter för Jägarförbundet deltog intensivt i beredningen av 1962 års revision av jaktla38 Jägaren 5 / 2007
• bundets synpunkter. Ena gången var ställningstaganden till gemenskapens vapenlagstiftning på tapeten och andra gången gällde det förbundets syn på stammarna av stora rovdjur. Utbildningsverksamhet Förbundet ordnar årligen kurser för distriktens utbildningsansvariga. I praktiken verkställer distrikten största delen av de kurser som hålls i förbundets namn. Kursernas antal och teman varierar något beroende på distrikt. Utgångspunkten är dock medlemmarnas önskemål. I alla distrikt är dock kurser för skyttedomare samt i viltvård, föreningsverksamhet och hantering av vilt populärast. Under de senaste åren har olika kurser för unga jägare blivit mycket populära. Utöver dessa ordnas det sommartid Metso­ungdomsläger. I dem deltar årligen hundratals unga. Som ledare för dessa kurser fungerar utöver distriktens utbildare också utomstående sakkunniga. I många regioner ordnas det kurser i samarbete med jaktvårdsdistrikten och andra organisationers distrikt. Kurser ordnas också i samarbete med Maanpuolustuskoulutus ry (föreningen för Försvarsutbildning), vars medlemsorganisation Jägarförbundet är. jakttrap, jaktälg- och jaktkulgevärskytte. I FM i jaktskytte deltar årligen ca 2000 jägare. I FM i älgskidning och -löpning håller sig deltagarantalet kring 1000 i vardera grenen. På grundvalen av kvalificeringstävlingar utser Jägarförbundet också de finländska lagen vid jaktskyttets NM och EM. Kulturell verksamhet I Jägarförbundets stadgar konstateras det att en av förbundets uppgifter är att slå vakt om jaktkulturen. På kulturfronten är helt säkert grundandet av Finlands Jaktmuseum förbundets förnämsta prestation genom tiderna. Förbundet bedriver fortsättningsvis ett nära samarbete med museet, som numera verkar i Riihimäki, och bl.a. årligen är den främsta insamlaren av museiföremål. Dessutom har företrädare för förbundet centrala uppgifter i förvaltningen av museet. Under redan 18 års tid har medlemstidningen publicerat jaktföreningars medlemsmärken. Efter publiceringen har de införlivats med museets samlingar. Insamlingen har inspirerat ett stort antal föreningar att låta göra ett eget medlemsmärke. Trots att många jägare förknippar ordet jaktkultur med olika högtidliga utländska nedläggningsritualer och andra ceremonier understryker Jägarförbundet i sin medlemstidning och på sina kurser, att vi här i Finland har en särpräglad egen och unik jaktkultur över vilken vi jägare kan vara stolta. Till vår finländska jaktkultur hör bl.a. våra många jaktmetoder, våra jaktstugor och verksamheten kring dem, jaktfestbruket, kaffeeldspauserna i samband med jakten och många andra sedvänjor i samband med jakten, som vi tycker att hör till saken. tal år förskjutits från utrotning av djurarter som nyttjar vilt som föda att börja med till vinterutfodringscentrerad verksamhet och under den sistlidna tioårsperioden till en omfattande vård av livsmiljöer. Livsmiljöer av rätt slag erbjuder faunan såväl skydd som föda. Alltid räcker dock inte enbart bevarande eller skapande av gynnsamma livsmiljöer till, utan det behövs dessutom ofta efterhållande av bestånden av skadedjur och utfodringsåtgärder och emellanåt är även andra traditionella vårdåtgärder nödvändiga. Ekonomi Grunden för Jägarförbundets ekonomi är medlemsavgifter och talkoarbete. Medlemsavgiftens storlek beror i viss mån på det distrikt inom vars verksamhetsområde föreningen är verksam. Föreningarna betalar nämligen en medlemsskatt till sitt distrikt, som uppgår till 6-8 euro/person. Distrikten å sin sida betalar 4:40 euro/medlem till förbundet. Lejonparten av medlemsavgifterna slukas av medlemstidningens kostnader. Förbundet har bara åtta heltidsanställda funktionärer. Också distriktens verksamhetsledare utför sitt värdefulla arbete nästan kostnadsersättningsbaserat. Till de förtroendevalda betalas inte på någon enda nivå dagtraktamente för att inte tala om mötesarvoden. Förbundet har i viss utsträckning intäkter också genom sin aktieportfölj och från den fond förbundets första ordförande D.J Wadén grundade. Publikationsverksamhet Jägarförbundet har under sin existens publicerat en stor mängd jaktrelaterad litteratur av olika slag från några sidors guider till omfattande grundläggande verk. Det till sitt sidoantal största verket var boken Seitsemän vuosikymmentä metsästykselle (1147 s) (Sju decennier för jakten) som utkom på förbundet sjuttioårsdag 1991. Den omfattar inte bara förbundets historik utan också hela den organiserade jaktföreningsverksamhetens historik. Boken utnyttjas mycket av dem som skriver sin egen jaktförenings historik. Av de handböcker som publicerats under de senaste åren har Metsästysseuratoiminnan käsikirja (Handbok för jaktföreningsverksamhet) tryckts i största antal exemplar. För ett par år sedan utkom den fjärde upplagan i helt reviderad utgåva. Boken behandlar all den grundinformation som behövs i en jaktförenings verksamhet från mötesförfarande till ansökan om jaktlicenser. I publikationsverksamheten bedrivs det mycket sammarbete också med kommersiella förläggare och andra organisationer i jaktbranschen. Årligen publiceras t.ex. Metsästäjän kalenteri tillsammans med Jägarnas centralorganisation. Till alla medlemmar i förbundet sänds årligen fyra nummer av medlemstidningen Jahti ­ Jakt. Med sitt årliga sidoantal är tidningen landets största icke kommersiella tidskrift i jaktbranschen. Nämnas kan, att t.ex. detta års augustinummer hade 180 sidor. Medlemsservice och Eräkontti Jägarförbundet ger sina medlemmar juridisk rådgivning, sköter medlemsföreningarnas föreningsregisterärenden, upprätthåller sina medlemsföreningars medlems- och adressregister samt ger vid behov handledning i alla frågor som gäller föreningens verksamhet. Finlands Jägarförbund och förbundets distrikt äger aktiebolaget Oy Eräkontti Ab, som säljer förnödenheter med anknytning till jaktföreningsverksamheten och jakten. Större delen av försäljningen sker som postförsäljning. Information om Jägarförbundets medlemsförmåner och Eräkonttis produkter kan fås både genom jaktbranschens jakttidningar och nätet. G Viltvård Viltvården är en av de viktigaste delarna av jakten. Förbundet har dock inte egna försöksområden för viltvård och inte heller på viltvård specialiserad personal, utan viltvårdsförsöken och utvecklingsarbetet utförs i jaktföreningarna. Dessas och privata medlemmars viltvårdserfarenheter publiceras tidvis av förbundet i medlemstidningen till kännedom för andra jägare. Tyngdpunkten för viltvården har på några tio- JÄGARFÖRBUNDET I ETT NÖTSKAL Namn: Suomen Metsästäjäliitto Finlands Jägarförbund ry Grundläggningsår: 1921 Medlemmar: 148.320 (31.12.2006) Medlemsföreningar: 2.526 (31.12.2006) Medlemsdistrikt: 16 Ordförande: industrirådet Esko Eela Verksamhetsledare: jaktrådet Juha K. Kairikko Centralbyrå: Kaartokatu 6, 11100 Riihimäki Telefon: 019-760 490 Fax: 019-760 4910 E-post: suomen@metsastajaliitto.fi Webbplats: www.metsastajaliitto.fi Jägaren 5 / 2007 39 Tävlingsverksamhet På grundvalen av ett ömsesidigt avtal mellan landets jägarorganisationer har Jägarförbundet huvudansvaret för skyttetävlingsverksamheten för landets jägare. Utgående från resultaten vid kvalificeringstävlingar, som ordnas av distrikten kan jägarna få rätt att delta i FM-tävlingar i älgskidning, älglöpning och skytte med luftgevär eller jaktvapen som arrangeras av förbundet. Det tävlas också om FM i nordiskt och europeiskt jaktskytte. Under tävlingssäsongens absoluta huvudevenemang, FM i jaktskytte är grenarna: Jakthagel,
• 40 Jägaren 5 / 2007
• Jägaren 5 / 2007 41
• Göm fällorna ordentligt! Hannu Huttu Det är ett erkänt faktum att fällor och andra fångstanordningar helst ska maskeras så att de smälter in i terrängen. Genom att maskera fällan ökar man dess effekt och samtidigt som den slipper bli utsatt för ofog och skadegörelse. Även om det är straffbart att göra åverkan på en fälla så är det ofta svårt att få gärningsmannen ställd till svars. När fällan ligger väl gömd och i dunkel håller sig också det fångade djuret lugnare och blir inte lika lätt stressat som det skulle bli om fällan står fullt synlig. ed tanke på tätorter har Nylands jaktvårdsdistrikt utvecklat en fälla som grävs ner i marken så att den i praktiken blir osynlig. Fällan har varit i användning några år och erfarenheterna har varit goda. Redan under det första året gick tiotals små rovdjur i fällan och fällorna blev inte heller utsatta för skadegörelse. Efter hand som vi har fått praktiska erfarenheter av fällan har den ursprungliga versionen uppdaterats med några förändringar som främst underlättar för jägaren. Medan fällan är i användning uppstår det fortlöpande nya idéer som är värda att ta vara på och varje jägare utvecklar förstås sina egna favoritmetoder. M Marko Muuttola, planerare, JCO, Laitiala försökscenter Består av två delar Fällan består av två olika delar; dels tunneln som leder in till fällan och dels den egentliga fällan. Tunneln efterliknar en naturlig håla dit rovdjuren kan söka sig för exempelvis sin dagslega. I boet placeras en avgillringsmekanism som spärrar in djuret i fällan. Jägaren plockar därefter ut det fångade djuret genom luckan upptill på fällan, som också är maskerad så att en betraktare inte ser mer av fällan än tunnelns mynning som också den är maskerad för att smälta in i terrängen. Det är skäl att bygga fällan av vädertåligt ma42 Jägaren 5 / 2007 En såkallad osynlig fälla bredvid stigen, efter maskering.
• Med färdigt tillsågade delar går det fort att sätta ihop en fälla. Vid en fälla som placeras i en sandig sluttning samlas det inte rinnande vatten. Om tunneln är lång med några böjar känns den trygg för rovdjuren samtidigt som den blir mindre dragig. Med en nätlucka under den egentliga luckan hindrar man också de kvickaste rovdjur från att smita när man öppnar. En fallucka som löper i spår och faller rakt ner stänger till ordentligt bakom djuret. Det här behöver du för att bygga en fälla med lucka som faller rakt ner, modell Laitiala. Väggar: filmfaner 12 mm 500 x 1200 mm Botten, tak: filmfaner 12 mm 424 x 1200 mm Gavlar: 424 x 512 mm Luckan ovanpå fällan: 424 x 700 mm Falluckan: mineritskiva/ filmfaner 390 x 250 mm Trampplattan: galvaniserat nät 380 x 300 mm Stödribbor: tryckimpregnerad 25 x 50mm, c 6 m Takfilt c 6 m2 Råttfälla 1 st Nylonsnöre eller tunn järntråd 1m Skruvar 1 pkt Tunnelmaterial (4 m lång) 50m 100 x 25 mm bräda eller 4 st 1m betongrör terial. Eftersom den är nersänkt i marken är den också utsatt för att börja murkna. Två material som ligger nära till hands eftersom de är lätta att bearbeta är tryckimpregnerat virke och tjock vattenfaner. Med filmfaner som byggnadsmaterial går snickrandet raskt undan. Sätt ihop väggarna, bottnen och taket och stärk konstruktionen med ribbor. Alternativt kan bottnen göras av nät, men filmfaner med takfilt som isolering undertill mot marken är sannolikt en lösning som håller bättre och längre. Luckan i fällans tak höjs en brädbredd från taket, vilket ger utrymme för råttfällan att avgillras. Konstruktionen hindrar också luckan från att frysa fast på vintern. Också den här luckan kläs med takfilt som läggs så, att den leder bort vatten från luckan. Tunneln som leder in till fällan kan mycket väl göras av samma material, men ett betongrör är också ett beaktansvärt alternativ. Täta fogarna i tunnelröret med exempelvis silikon och täck med takfilt för att leda undan vattnet. Tunneln ska byggas så, att den är minst två meter lång, men den får hellre vara ännu längre. Det får rovdjuren att känna sig tryggare samtidigt som det minskar på draget i tunneln. Avgillring med råttfälla Enligt den ursprungliga konstruktionsidén fungerar fällan så, att när djuret rör vid tråden som är gillrad tvärs över lådan avgillras en råttfälla som i sin tur frigör luckan, som går på gångjärn. En sådan konstruktion kräver tillräcklig längd på fällan för att djurets rumpa ska rymmas in, så att fällan kan slå igen. Ett annat problem var mårdhundarnas "fingerfärdighet". Om luckan inte stängdes helt kunde de lyfta på den och smita sin väg. Dessutom var luckans mekanism mycket känslig för jord och skräp. I den version av fällan som har tagits fram på JCO:s försöksstation i Laitiala fungerar avgillringen fortfarande med råttfälla eftersom man med en sådan kan ställa in avgillringen så att den blir väldigt känslig. Däremot är triangeldragningen av tråden ersatt med en trampplatta från en mårdhundsfälla, vilket förlänger trådens livslängd. Råttfällan är knuten till en nylonlina eller tunn järntråd och när den avgillras frigörs luckan, som faller lodrätt ner. Tråden avpassas så, att ändan stannar i höjd med luckan ovanpå fällan. Då går det enkelt att gillra fällan på nytt genom att dra i snöret. Genom att låta linan löpa Bara avgillringslinan till falluckan är lagom lång går det också enkelt att gillra fällan på nytt med hjälp av linan. Då behöver jägaren inte sträcka in armen. Låt linan löpa uppe i taket, så trasslar djuret inte in sig i den och löper mindre risk att skadas. Jägaren 5 / 2007 43
• Ursprungling "osynlig" fälla, m. Nyland. genom märlor i taket hindras inte det fångade djuret från att röra sig och vi eliminerar risken för att djuret ska fastna. Luckan faller lodrätt ner i spår i fällans väggar och spärrar tunnelns ända. Med denna konstruktion behöver inte luckan vara bredare än tunnelns diameter, det vill säga cirka 25 till 30 cm. En så här liten lucka faller på bråkdelen av en sekund och eftersom den är slät kan det fångade djuret inte lyfta upp den. Vid behov kan luckan säkras med en kil på gångjärn som fästs i fällans tak. Passa på att samtidigt fixa dit signallinan. Genom att dra i den lossar man säkringskilen. Utanför jaktsäsongen får luckan stå öppen och spärrad så att djuren kan nosa omkring där inne utan att bli instängda. Signallinan ger besked Dagliga inspektioner vid fällan kan resultera i försämrad effekt, och gör det åtminstone för den skygga rävens del. Jägaren gör därför klokt i att bygga en signalanordning av en lina med flagga. Detta görs enklast genom att man borrar ett hål upptill på falluckan och fäster ett elrör som är böjt i övre ändan. Fäst linan i falluckan eller i säkringskilen. När fällan avgillras går signalflaggan upp. Eftersom röret är böjt kan inte heller regnvattnet tränga in i fällan. Effektiv betning ger resultat Börja med betningen och invittringen av fällan redan när du håller på och bygger den. Du kan strö ut hundtorrfoder i tunneln och annat smått och gott i terrängen runt omkring. Inne i själva fällan är det bäst att lägga betet i en särskild bunke för att slippa otrevlig direktkontakt med betet när det har börjat ruttna. Töm bunken utanför fällan, vilket ökar fällans attraktionskraft. Bunken för betet besparar också jägaren besvär när han senare bereder pälsen eftersom betet hålls på en och samma plats och smetar inte ner rovdjuret när det rör sig i fällan. Det är en god ide att fortsätta med betningen året om, det vill säga också när det inte är jaktsäsong. På det viset lär sig de små rovdjuren fort var det går lätt att hitta mat. Det händer också att rovdjur som bara råkar ha vägarna förbi stannar för att gå in i tunneln och nosa. G Avgillringsmekanismen. Fällan placeras på en torr plats i en sluttning. Inne i fällan är det bäst att lägga betet i en särskild bunke för att slippa otrevlig direktkontakt med betet när det har börjat ruttna. I Ingångstunneln ska löpa snett uppåt för att hålla kvar värmen medan vattnen kan rinna ut. Forma marken så att rinnande vatten inte når luckan på fällans ovansida. Beta fällan med slakteri- och fiskrester för att locka rovdjuren till besök och inled jakten när fällan är tillräckligt invittrad. Det tar tid att vänja rovdjuren vid fällan. Fällan är gillrad. Fällan har avgillrats. 44 Jägaren 5 / 2007
• Jägaren 5 / 2007 45
• Rekommendationer för skogsvården I ÄLGENS VINTERBETESOMRÅDEN Älgarna orsakar årligen betydande ekonomiska förluster genom att beta i tallplantbestånden i sina övervintringsområden. Å andra sidan är älgen vårt värdefullaste vilt, som utöver fångsten bjuder över 100 000 deltagare i jakten på rekreationsupplevelser. Aktörerna och forskarna i skogs- och viltbranschen har i samarbete utarbetat rekommendationer för hur skadorna kan förebyggas och minskas. Klaus Yrjönen, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio L önsam virkespoduktion och livskraftig älgstam kan samsas bättre än hittills med varandra om mängden för älgen gångbar föda ökas med hjälp av skogsvårdsåtgärder och älgarna styrs till platser där de inte åstadkommer skada. Under de senaste decennierna har vår älgstam varit stark. Samtidigt erbjuder våra aktivt skötta skogar rikligt med föda för älgarna. Därför har också älgskadorna varit omfattande i skogsbruket. De diskussioner som förts om minskning av skadorna har fokuserats till älgstammens storlek och trycket på en decimering av stammen har varit stort. Utgångspunkten för en minskning av älgskadorna bör dock vara en tillräcklig tillgång på näring i relation till älgstammen i området. Finns det tillräckligt med gångbar föda för äl46 Jägaren 5 / 2007
• garna kan de styras till platser som har mindre betydelse för skogsbruket. Skadorna kan minskas med skogsvårdsmetoder Målet vid förnyelse och behandling av skogen i ett vinterbetesområde är att säkerställa en lönsam virkesproduktion och samtidigt öka mängden för älgen gångbar föda. Målet i skogsförnyelsen är ett tätt plantbestånd med ett stort inslag av naturplantor. Ju tätare plantbestånd, desto större är sannolikheten för att en del av plantorna undgår älgskador. I vinterbetesområdena betar älgarna i huvudsak i tall- och lövträdsdominerade plantbestånd. Om tallförnyelsen på en torr eller kargare mo har lyckats och plantbeståndet är mycket tätt ska det gallras när plantorna är en meter höga så att de bästa plantorna får mera utrymme. Kvar lämnas 6000 ­ 10000 plantor per hektar. På bördigare ståndorter utförs en röjning i tallplantbeståndet om tallplantorna hotaratt bli under lövslyet och senast när tallarna är 5 ­ 6 meter höga. Tillräckligt antal plantor Naturligt förnyade och sådda vårtbjörksbestånd skall i början drivas upp så täta som möjligt. De plantor som valts för vidareuppdragning skyddas vid behov. På grund av risken för snö- och älgskador utförs den egentliga röjningen i två skeden: När beståndet är 5 meter högt lämnas 2500 ­ 3000 stammar/hektar och vid 7 meters höjd 1600 stammar/hektar. Efter röjning som utförts tidigt på våren hinner plantorna bli stadiga före följande vinter. I vinterbetesområdena gynnas också åtgärder som får älgen att stanna längre i granplantbestånden. Undvik onödig röjning av lövträd och buskar. Den egentliga röjningen utförs när granplantorna nått 3 ­ 4 meters höjd. I vinterbetesområdena ökas älgarnas trivsel av små luckor som erövrats av lövsly. De förbättrar därtill sikten och erbjuder små mängder föda. Gynna vide i fuktiga sänkor vid röjning och ge det utrymme genom att avlägsna glasbjörk. Dessutom kan mindre höjder som används av älgen som viloplats glesas ut. Toppar för älgarna Älgarna äter toppar och grenar av större träd. Grantoppar duger dock inte för älgen, men toppar av tall och lövträd är utmärkt föda. I älgens vinterbetesområden ska avverkningen helst ske efter lövfällningen mellan slutet av oktober och mars. När träden fälls under sin vilotid minskar deras näringsvärde inte i högre grad under vintern. Problemet är att topparna under vinterns lopp täcks av snö och hamnar utom räckhåll för älgarna. Om det observeras att skadorna har ökat i vinterbetesområdet ska det ansökas om och utnyttjas ett tillräckligt antal jaktlicenser. På hösten kan plantorna toppskyddas med avskräckningsmedel. Älgarna väljer först av lövträd beskuggade tallplantor. I granplantbestånd betar älgarna av konkurrerande sly. Jägaren 5 / 2007 47 Hannu Huttu
• Med t.ex. en avverkningsmaskin kan topparna lyftas mot stenar eller stubbar eller läggas i högar som älgen lätt kommer åt. Före det vidtas mera omfattande åtgärder lönar det sig dock att förvissa sig om att älgarna verkligen söker sig till området. Till avverkningar som utförs i början av vintern hittar älgarna lättare, eftersom de ännu rör sig mycket den tiden. Platsen kan också göras attraktivare för älgarna genom att placera ut saltsleken 1 ­ 2 år före avverkningen. Genom att periodisera avverkningarna över flera år finns det också ett utbud av färska toppar under en längre tid. Utfodring och saltsleken som lockmedel Jakt är den primära metoden för att förebygga skador. Om det observeras att skadorna har ökat i vinterbetesområdet ska det ansökas om och utnyttjas ett tillräckligt antal jaktlicenser. Viltvårdsåtgärderna ska planeras med omsorg, för de påverkar älgens rörelser och ökar trivseln i området. Älgar kan lockas till kraftledningsgator, områden där torvproduktionen upphört, skyddszoner, områden som inte lämpar sig för iståndsättningsdikning och fuktiga sänkor. Områden av mindre betydelse för skogsbruket kan utnyttjas som utfodringsplatser för älg. Saltsleken och utfodringsplatser kan också placeras i plantbestånd som nått över riskhöjd. Som viltvårdande lockmedel lämpar sig också hyggen och gallringsfigurer med näringsrikt avverkningsavfall samt träd och buskar med lågt virkesproduktionsvärde. Älgar ska inte lockas till grangallringsbestånd, ej heller till närheten av vägar eller skadebenägna plantbestånd. Salt är ett bra lockmedel. Älgarna behöver det natrium som saltet innehåller, eftersom det finns bara obetydligt natrium i vedäxter. Saltet kan bjudas i olika sammansättningar. Saltsleken innehåller också olika spårämnen. Salt kan också spridas genom att spruta saltlösning över buskarna vid utfodringsplatserna. Genom viltvårdande röjning främjas plantbeståndens utveckling och samtidigt utökas födoutbudet i vinterbetesområdet. Den utförs i bestånd där älgarna inte mera kan åstadkomma skada. Plantbeståndet röjs sent på hösten medan marken ännu är bar och älgarna ännu kan utnyttja de fällda träden och buskarna innan snön faller. Dessutom är lövträdens förmåga att skjuta skott bättre då röjningen har utförts under trädens viloperiod. Älgarna har hittat på vintern fällda toppar. Avskräckningsmedel Kemiska avskräckningsmedel sprutas över eller stryks på plantornas toppar. Arbetet utförs i oktober om avsikten är att förebygga vintertida avbetning. På tall lönar det sig att utöver toppen dessutom behandla åtminstone ett skott på det översta grenvarvet. Vid skyddande av lövträd under vegetationsperioden används preprat som inte skadar löven. Av toppar som älgarna hittar på vintern får de mycket näring. Teser om minskning av skador I älgstammens storlek hålls på rimlig nivå I planeringen av förebyggande åtgärder utförs för hela vinterbetesområden I åtgärder G öka mängden för älgar gångbar föda G älgarna lockas till platser där de inte orsakar betydande skador G skydda skadebenägna plantbestånd I Skogsägarna och jägarna sporras till samarbete vid verkställandet av åtgärderna och delning av eventuella kostnadsansvar De nya rekommendationerna ett resultat av samarbete Saltsleket styr älgarnas bete till sidokvistar. Tilläggsskydd genom skyddsåtgärder Trots reglering av älgstammen och skogs- och viltvårdsåtgärder bör det finnas beredskap för förebyggande av skador ända tills plantbestånden passerat riskhöjden. Använda metoder är viltstängsel, plantskydd och avskräckningsmedel. Övriga metoder har inte konstaterats ha önskad skyddseffekt. Tilläggsskydd behövs som regel under 5­10 år. Kostnaderna för skyddsåtgärderna är avdragbara i beskattningen. Stängsel Viltstängslen är den dyraste lösningen och de lämpar sig endast för de mest problematiska objekten samt för platser där man vill odla trädslag som toppar älgens önskemeny. 48 Jägaren 5 / 2007 Stängslet kan uppföras av trä, metallnät, band eller elledningar. Det bästa skyddet ger trä- och nätstängsel. Ju större det område är som ska skyddas, dess förmånligare blir stängslet per skyddad areal. Plantskydd Det finns flera olika typer av skydd. Skyddsrören lämpar sig för att skydda värdefulla trädslag i dessas tidiga utvecklingsskede. När plantornas toppar växer ut ur rören kräver de exempelvis behandling med avskräckningsmedel för att skyddas mot bete. Barrträdens toppar och översta sidoskott kan skyddas med tratt- eller spiralformade plantskydd. För lövträd lämpar sig olika cylinderformade skyddsnät och rörskydd. Toppskydd måste varje år lyftas uppåt anefter plantorna växer. I utarbetandet av de nya rekommendationerna har följande organisationer och institutioner deltagit: Jägarnas centralorganisation (JCO), Jordoch skogsbruksproducenternas centralförbund MTK rf, Jord- och skogsbruksministeriets fiskeoch viltavdelning samt skogsavdelning, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI), Skogsforskningsinstitutet (METLA) samt Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. Jord- och skogsbruksministeriet och Metsämiesten säätiö finansierade beredningen av rekommendationerna. G Handboken Skogsbruket och älgen Rekommendationer för övervintringsområden utkom på svenska i augusti 2007. Rekommendationerna kan beställas från Tapio på webbplatsen (http://tapio.fi/). Ett koncentrat av rekommendationernas innehåll har publicerats som ett Älgkort på fyra A 4 sidor.
• UUTTA! 1,5-6x24 VX-7L 4,5-18x56 LR 3,5-14x56 3,5-14x50 LR 2,5-10x45 LEUPOLD on asettanut tämän päivän optiikan standardit viime vuodisadalla. Leupold ylpeänä esittelee 100-vuotis juhlansa kunniaksi Leupold VX-7 sarjan. LEUPOLD VX-7 ei ole vielä kohdannut vertaistaan. Leupold XTSystem Valonläpäisy Ilman LEUPOLD XT-linssejä 380 nM 430 nM Hämärä (ulkoinen valo) 480 nM UUDEN AIKAKAUDEN ALKU: LEUPOLD VX -7 ® Leupold maahantuonti ja markkinointi Hjorth Urheilutukku, katso lähin jälleenmyyjä osoittesta: www.hjorth.fi Leupold & Stevens Inc., Oregon, USA · www.leupold.com XT-Lens SystemTM ­ maalilma parhaat hämäräominaisuudet, Ultra Pure lyijyttömillä linsseillä SpeeDialTM ­ säätöruuvit, joissa suoja ja säätönupit on yhdistetty Generous eyebox ­ silmänetäisyysväli on jopa 137% joustavampi kuin muissa tähtäinkiikareissa Legendaarinen Leupold-kestävyys Leupoldin 30 vuoden takuu Kysy lisää lähimmältä Leupold -jälleenmyyjältä. LEUPOLD VX-7 ­ Tähtäinkiikareiden aatelia. Lumisten kairojen metsohaukut G Uskomattomalla tavalla kuvattu elokuva taitavan pystykorvan ja tarkkakätisen miehen retkistä metsojen asuttamaan erämaahan. Hienoja haukkuja, komeita pudotuksia, erätunnelmia vailla vertaa! Kesto 50 min., hinta 26 euroa (vhs ja dvd). G Hirviporukoille uusi opetus-dvd Hirvenruhon paloittelu. Tämän avulla paloittelun oppii kuka hyvänsä! Hinta 20 euroa (vain dvd). G Runsaasti myös muita eräelokuvia! Tilaa sähköpostilla osoitteesta arttu@videosara.fi tai soita/tekstitä numeroon 0400-229739. Voit noutaa omasi myös Viitasaaren ABC-liikennemyymälästä. Lisätietoja sivuilla www.videosara.fi Videosara, Arttu Kotisara, 44610 Kärnä Jägaren 5 / 2007 49
• För provet bryts den vänstra andvingen eller den vinge som är i bättre skick av vid roten. Då kommer de för åldersbestämningen viktiga innersta vingpennorna jämte täckare med i provet. Material från två år VFFI drog igång insamlingen av vingar för två år sedan, alltså 2005. När fågelinfluensan under vintern 2005-06 spred sig till Europa innebar det en ny och oväntad situation. Men eftersom inga fall av den allvarligare influensatypen ändå påträffades i vårt land beslöt vi sommaren 2006 att fortsätta insamlingen av vingar enligt den ursprungliga planen. Under 2005 och 2006 fick vi in sammanlagt 4061 vingar av andfåglar och sothöna, inalles 14 arter. Av gås fick vi in 262 vingar av fyra olika arter. Den överlägset vanligaste anden var gräsand (62 %) följd av kricka (17 %) och på tredje plats bläsand (9 %). Bland dykänderna var knipan den vanligaste arten med fem procent. Gåsvingarna kom till största delen från grågås (48 %), med kanadagås på andra plats med 28 procent och sädgås på tredje plats med 22 procent av de insända proverna. För ändernas och sothönans del är arternas procentuella andel av avskjutningen nästan oförändrad mellan åren 2005 och 2006. Vad gässen beträffar verkar sädgåsens andel ha ökat under 2006 medan grågåsen och särskilt kanadagåsen har minskat i motsvarande grad från året innan, det vill säga 2005. Den ökade andelen sädgås var väntad med anledning av den kraftiga flyttningen från Ryssland. Gässen bars av östliga vindar och vi kunde observera exceptionellt stora mängder rastande gäss. Antalet vingprover för 2006 (1479 stycken) var Insamlingen av sjöfågelvingar fortsätter Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets insamling av prover av sjöfågelvingar fortsätter till utgången av innevarande år. Syftet med projektet är att undersöka sjöfågelavskjutningens struktur. F Veli-Matti Väänänen, Hannu Pöysä, Aslak Ermala ör att kunna planera och verkställa en uthållig avskjutning av sjöfågelbestånden behöver vi inte bara kunskaper om beståndens storlek, struktur och produktion utan också om avskjutningens storlek och sammansättning. Även om sjöfåglarna är flyttfåglar och det därför är svårt att planera och verkställa en hållbar avskjutning, hjälper oss detaljerade uppgifter om bestånden och avskjutningen att förstå beståndens variationer och att bevara bestånden så att de tål jakt. En exaktare kännedom om avskjutningen är viktig också därför att jaktens hållbarhet för några arters del kan bli föremål för en närmare granskning av Europeiska unionen under de närmaste åren. Då är det bra att ha färska siffror på den finländska sjöfågelavskjutningens omfattning och åldersstruktur. Inom EU är det bara Danmark som årligen följer upp sjöfågeljakten. I vårt land har det också tidigare gjorts insamlingar av vingar för att undersöka art-, åldersoch könsstrukturen hos sjöfågelavskjutningen. Dessa utgör nu ett utomordentligt referensmaterial för den pågående insamlingen. I praktiken är vingarna fortsättningsvis det enda fungerande sättet att på riksnivå klarlägga ålders- och könsstrukturen hos de fällda sjöfåglarna. 50 Jägaren 5 / 2007
• en klar minskning från året innan, då 2582 vingar skickades in. En av orsakerna till minskningen kan vara det att produktionen av ungar blev svagare för många andarter under 2006 än året innan. Två andra faktorer som kan ha inverkat är att sommaren var torr och resulterade i lågt vattenstånd, samt uppståndelsen kring fågelinfluensan. Dessa kan ha haft en direkt inverkan på avskjutningen och jägarnas lust att jaga. Hos oss jagar vi avkastningen Av de andvingar som åldersbestämdes under 2006 kom merparten eller 81 procent från unga individer. För vingarna från gäss låg tyngdpunkten däremot på vuxna fåglar (67 %). 2005 var motsvarande siffror 84 procent ungfåglar bland änderna och 63 procent vuxna fåglar bland gässen. Bland de tre vanligaste andarterna, gräsand, kricka och bläsand, kom de insända vingarna under bägge åren till allra största delen (totalt 85 %) från ungfåglar. I praktiken är vingarna fortsättningsvis det enda fungerande sättet att på riksnivå klarlägga ålders- och könsstrukturen hos de fällda sjöfåglarna. Vid undersökningar av fågelvingar har det ända sedan 1970-talet varit ett typiskt drag i vårt land att andelen unga fåglar är stor i avskjutningen. I olika undersökningar har ungfåglarnas andel varit över 80 procent bland simänderna och över 90 procent för dykand och knipa. Men vi behöver inte gå längre än till Danmark för att ändernas och dykändernas proportioner ska väga så gott som jämnt mellan unga fåglar och vuxna. I vårt land är avskjutningen inriktad på ungfåglarna, det vill säga avkastningen, medan det i övervintringsområdena skjuts förhållandevis mycket fler vuxna fåglar. Detta beror till en del på att de vuxna änderna flyttar tidigare om hösten. Bland gässen beror den stora andelen vuxna fåglar i avskjutningen på gässens vana att flytta familjevis. Föräldrarna vakar över sin flock med ungar och utsätter därmed sig själva för en större risk att bli fällda. Vad andvingarnas könsfördelning beträffar var fördelningen synnerligen jämn med 53 procent honor och 47 procent hanar. För gräsänderna var honornas andel 49,7 procent och hanarnas 50,3 procent. Utifrån de insamlade vingarna kan vi konstatera att könsfördelningen i andavskjutningen var så gott som den samma under de två åren. De inskickade gåsvingarna har däremot inte könsbestämts. Insamlingen fortsätter hösten 2007 Insamlingen av vingar fortsätter planenligt till utgången av innevarande år. Vi ber därför jägarna att skicka in den vänstra (eller den som är i bättre skick) vingen till Evois viltforskningsstation från samtliga fällda fåglar. Påsar att lägga vingarna i postas automatiskt till dem som har deltagit under tidigare år i insamlingen. Självklart får också nya jägare delta i insamlingen! Kontakta Evois viltforskningsstation eller Aslak Ermala på VFFI för påsar. Den här hösten hoppas vi få in fler gåsvingar än tidigare. Gåsmaterialet används också vid ett annat projekt som går ut på att undersöka fåglarnas genetiska bakgrund. Vi önskar redan nu rikta ett varmt tack till alla deltagande jägare för er ovärderliga insats vid insamlingen av vingar! Insamlingen har lyckats enligt våra förväntningar och vi har nu uppdaterad info om sjöfågelavskjutningens struktur. Andjakt som koncentrerar sig på ungfåglar utgör ett föredömligt exempel på hållbar jakt som också de övriga EU-länderna kan ta efter. G Jägaren 5 / 2007 51
• Forskarperspektivet En resurs som dör ut För någon vecka sedan läste jag i Helsingin Sanomat en varm och god artikel om Martti Hario och hans livsverk på viltforskningsstationen på Söderskär. Men stationen kommer att stängas, vilket kastade en skugga över den positiva andan i artikeln. De forskningsstationer som känns viktigast för mig och som jag känner bäst ­ Meltaus, Evois och nu Söderskär ­ har alla kolliderat med våra nya tider och dragits in. Det känns vemodigt och gör väldigt ont! Det svider säkert också för Martti. G Ändå protesterar jag inte högljutt eftersom jag ju vet att det inte finns något alternativ. Den tidigare modellen med permanenta forskningsstationer passar helt enkelt inte in i dagens värld. Också den mest produktiva inramningen för jobbet visar sig vara ekonomiskt olönsam på kort sikt. Och på lång sikt går det aldrig att på förhand garantera några betydande vetenskapliga resultat. Ända sedan slutet av 1940-talet har viltforskare observerat och undersökt fågellivet i Söderskärs naturskyddsområde. Assistent Martti Hario har basat för sjöfågelforskningen och stationens verksamhet ända sedan 1988. Tack vare honom har den slumrande forskningsstationen nått ända upp till den internationella berömmelsens höjder. Och man frågar sig om det lönar sig att nacka hönan som värper guldägg? Är det förnuftigt att lägga ner verksamheten på Söderskär? Till min egen fasa tar jag åter en gång parti för nutiden. Drömmarna om en fortsättning är allt för mycket en utopi. Hario närmar sig pensionering och hans karriär lider obevekligt mot sitt slut. Numera handlar det inte längre om att samla in nytt material utan om att bearbeta opublicerat material så att det kan publiceras. Det är således fåfängt att hoppas på någon ny "Martti" på Söderskär. Vem skulle vara beredd att leva på några ensliga öar i havet ett halvår i stöten för att bedriva forskning? Och även om vi skulle kunna hitta några sådana romantiker så ska dessa dessutom vara framstående forskare. Den ekvationen blir allt knepig att få ihop! Viltforskningen kan helt enkelt inte ta risken att satsa av sina krympande resurser på ett så osäkert projekt. Vi får vara tacksamma för att vi har haft självständiga forskare av Harios kaliber, men ska låta bli att drömma om en fortsättning. Harios icke-akademiska bakgrund har inte heller hindrat honom från att ta en plats i täten i den finländska fågelforskningen ­ han är helt enkelt ett unikum inom den finska ornitologin. Harios forskning bygger på en omfattande fältinsats, som redan i sig kräver solid yrkeskunskap. Kärnan i hans mångsidiga kunnande består av en hederlig gammaldags känsla för naturens fenomen, en förståelse för deras vikt och värde. Även om många av Harios samarbetspartners företräder väsensskilda vetenskaper har Hario haft förmågan att hålla trådarna i sina egna händer. Frågeställningar och problemfält är hans signaturmelodi. De speciella betingelserna hos livet på Söderskär har emellertid krävt av stationsföreståndaren att han har många fler strängar på sin lyra än förmågan att skapa ett forskarsamhälle. Som arbetsmiljö betraktat är den yttre skärgården helt enkelt så speciell att detta är svårt att föreställa sig ur ett fastlandsperspektiv. För att lära sig behärska den här miljön skulle det enligt dagens arbetarskyddsbestämmelser krävas mer än en man. Vilket i sin tur är en ren och skär omöjlighet inom den statliga förvaltningens snäva budgetramar. Med hänsyn taget till den problematiska arbetsmiljön har det ändå blivit en respektingivande insats på Söderskär. Stationen har hyst flera forskare som skrivit på sina avhandlingar, samt gästforskare utomlands ifrån som har inspirerats av den fantastiska miljön. Värt att notera i sammanhanget är också det, att Hario har lyckats locka en stor skara forskare från "främmande" discipliner, som veterinärmedicinare, virusforskare och miljögiftsexperter, till Söderskär. Sammanlagt har stationen gett upphov till ett femtiotal vetenskapliga publikationer, vilket är en avundsvärd mängd för vilken motsvarande forskningsstation som helst. Det som jag här har berättat om visar att man med stark vilja, kärlek till naturen och obestridlig begåvning kan nå betydande forskningsinnovationer också under förhållanden som kräver mer av forskaren än en akademisk slutexamen. Men tiden är ute för sådana dinosaurier och världen erbjuder dem inte längre några lämpliga miljöer att verka i, och än mindre några forskningsstationer. Men för Östersjöns del kommer den biologiska forskningen av nödvändighet att fortsätta växa, om än under andra former. Men också där kommer de forskningsresultat och den kunskap som Martti Hario har skapat på Söderskär att fortsätta vara av avgörande betydelse. G Artikelförfattaren är forskarprofessor på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet 52 Harto Lindén, Jägaren 5 / 2007
• paa-aikaan, Va n etsästyksee m Oceanline KUMIVENE kovalla pohjalla Jubileums erbjudande ENKELT! 3-färgs ledljus rad underlättar positioneringen. Skallindikator; ljus och ljud ändrar när hunden skallar. Nära knapp (hunden under 1,5 km:s radie) visar hundens riktning och avstånd direkt. Beredskap att följa två hundar. Mottagaren kan ställas på tyst då används ledljusen. Hörbarhet - Mycket långt, frekvens 138 MHz, effekt 150 mW Noggrann - Tracker-teknologin ger en noggrann riktning och avstånd. Snabbpejling - Tracker-teknologin möjlig gör en snabb och enkel positionering. Konstrution - pejlen är byggd för tufft jaktbruk, stark aluminium stomme samt patenterade hållbara antenner. Skallindikator - fungerar felfritt i alla väder. Classic-paket 399 , Yhteishintaan! Oceanline KUMIVENE + Varta VAPAA-AJANAKKU + Minn Kota 32PRO SÄHKÖPERÄMOOTTORI 599, - -CE -hyväksytty -4 aikuiselle -koko 295x150x51 cm -paino 45 kg, kapasiteetti 450 kg -moottori max. 9 hv -erikoisvahvaa ja tiivistä nailonilla tuettua PVC:tä -3 ontelon malli -sis. 60" kaksiosaisen airoparin ja yhden 16" Air Hammer -pumpun -kestävät jokasuuntaan kääntyvät hankaimet -10 m vetoköysi metallirenkaan kanssa, nailonturvaköydet -nopeat täyttö-/tyhjennysventtiilit -helposti asennettevat/irrotettavat lattialevyt (9 mm:n vaneria) ja penkki -puskuri -paineenkestävä täytettävä köli -26 mm:n vaneriperäpeili -moottoriteline -mukana kestävä kantokassi 549 +lev.kostnader Ergonomisk form Stark och vattentät konstruktion Mycket lång hörbarhet, frekvens 138 MHz Laddbart batteri Signal ljus Ställbar skallindikator Utbytbara antenner kort och lång modell Till alla hundar, från små taxar till stora stövare Classic-paket med Pico-halsband 599 + lev.kostnader Lätt sändare av aluminium, vikt från 72 g Frekvens 433 MHz, mycket noggrann Mycket snabb och lättanvänd Ställbar skallindikator Signalljus för batteri Exact-paket 335 + lev.kostnader Bruksfärdigt paket innehåller: sändarhalsband, batteri, mottagare, bältesväska, bruksanvisning, laddare(Pico). Ring & beställ! 08 5400 600 0400 245 083 020 7477 080 (varje dag kl 8-20) (varje dag kl 8-20) (vardagar kl 9-17) Tracker Oy, Kauppiaantie 30, 90460 Oulunsalo www.tracker.fi Tr ac ke r Ny Dubbelt lättare 110 g he Pi co t!
• Ungdomsspalten Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf erhöll stöd för ungdomsverksamhet av JCO Under detta år presenteras i tidningen Jägaren de föreningar som har belönats med ett stöd ur Ungdomsfonden för sin ungdomsverksamhet under 2006. I det här numret presenterar vi Hyrynsalmi-Ristijärvi jaktvårdförenings projekt, en naturdag för lågstadieelever i kommunerna. I september i fjol arrangerade Hyrynsalmi-Ristijärvi jaktvårdsförening en jaktinspirerad naturdag för eleverna i årskurserna tre till sex i de båda kommunerna. I Hyrynsalmi deltog 103 elever i naturdagen och i Ristijärvi 76 elever. Dagen ordnades som en bana med kontroller. Syftet med dagen var att ge eleverna kunskaper om jakt och visa dem vad man behöver veta för att kunna jaga och röra sig i terrängen. Det fanns tio kontroller som bland annat handlade om olika hundraser, vapen och utrustning. Eleverna fick provskjuta med olika vapen och lära sig om jaktövervakning, hur man gör upp eld, rör sig i terrängen och fångar små rovdjur. P å Hyrynsalmi-Ristijärvi jaktvårdsförening vill man satsa på ungdomsverksamheten. Man tar det som en utmaning att jakten minskar i popularitet bland de unga och vill vända trenden uppåt genom direktriktad aktivitet och information. På jaktvårdsföreningens årsmöte i fjol skrevs det in i verksamhetsplanen att föreningen skulle ordna en jaktdag för skolelever. Från föreningens sida kontaktade man skolorna i de båda kommunerna och erbjöd eleverna en dag med ett brett och varierat jakt- och naturinspirerat program. Påstöten togs emot med positivt intresse på lärarhåll och sedan ärendet behandlats skrevs naturdagen också in i skolornas undervisningsplaner. Dagen arrangerades som en snitslad terrängbana med kontroller. Eleverna gick banan i grupper om ungefär tio med en vuxen som ledare. Kontrollerna bemannades av medlemmar i jaktvårdsföreningen som presenterade bland annat 54 Jägaren 5 / 2007
• Samarbetspartner i fonden förungdomsverksamhet: Eleverna blev eld och lågor över det nya stoffet. Enligt deras kommentarer var det särskilt hunddemonstrationerna, skyttet och förstås korvgrillningen över egenhändigt fixad brasa som slog an. Även de sjutton lärare som fungerat som elevgruppsledare och föräldrarna gav uppmuntrande respons för evenemanget. Från jaktvårdsföreningens sida kommer man att fortsätta samarbetet med skolor och andra ungdomsorganisationer i kommunerna Hyrynsalmi och Ristijärvi. Tillsammans med 4H på orten ordnade man sommaren 2007 ett liknande evenemang. Jaktvårdsföreningen har dessutom skaffat ett precisionsluftgevär för att kunna ordna skytte för juniorerna. Det är naturligtvis viktigt att också engagera jaktföreningarna i de två kommunerna eftersom det ju i praktiken är genom att gå med i en jaktförening som en junior kan börja jaga. Ofta kan föreningarnas jaktstugor vara det rätta stället exempelvis när en skola vill ordna en naturdag. Jägare som är medlemmar i föreningen i fråga kan då engageras som handledare för eleverna G Leupold tähtäinkiikarit, pitkät Baikal - ruutiaseet jaktutrustning, vapen och jakthundar samt lärde ut olika färdigheter med anknytning till jakt. Under utbildade övervakares överinseende fick eleverna också prova på att skjuta med olika vapen. Från jaktvårdsföreningens sida hade man också bett elevernas föräldrar om ett skriftligt medgivande för eleverna att delta i dagen. Dessutom gjordes också en säkerhetsplan upp för arrangemanget. Det var medlemmar i jaktvårdsföreningens styrelse som bemannade kontrollerna, med förstärkningar i form av jägare från orten och en företrädare för Forststyrelsen. Metsästyskiväärit Garmin kartta-GPS, Jahti-Jakt -eräasusteet Visste ni detta? Jägarnas Centralorganisation grundade år 2004 en fond kallad Ungdomsfonden. Ur denna fond delar JCO ut ekonomiskt stöd för aktiviteter som främjar frivillig ungdomsverksamhet med anknytning till jakt och viltvård. Fonden har tre samarbetspartners; K. Hjorth Oy, Sako Oy och Metsästäjän Erätukku Oy. De här tre företagen önskar med sina donationer stöda fondens verksamhet, som de anser vara viktig för jaktens framtid. Därför har de stött fonden i flera års tid med sina donationer. Ansökningarna om stöd av fonden görs enligt anvisningarna nedan. Ansökningsanvisningar för 2007 Stödet för ungdomsverksamhet Stöd ur JCO:s Ungdomsfond kan igen sökas för frivillig ungdomsverksamhet med anknytning till jakt och viltvård på lokalnivå. I år är det fjärde året som man kan ansöka om stödet. Intresset har varit mycket stort och det har varje år kommit in en stor mängd ansökningar. För vilken verksamhet? Stöd kan beviljas för frivillig ungdomsverksamhet på lokalnivå som har ägt rum under innevarande år och som har anknytning till jakt eller viltvård. Verksamhet som uppfyller villkoren kan vara exempelvis kurser för unga jägare, tema- och aktivitetsdagar för skolor och yrkesskolor, jaktfadderverksamhet. Det kan också vara andra evenemang, jippon eller projekt som görs i syfte att informera om jakt och viltvård. Stöd beviljas i första hand utifrån ansökningar och beviljas till de projekt som med hänsyn till omständigheterna är de mest föredömliga och slagkraftiga. Stödet, som ges i form av ett stipendium, kan beviljas för en verkställd aktivitet, utifrån en inskickad redogörelse. Denna skrivs på en ansökningsblankett. Av ansökningen ska framgå verksamhetens form, omfattning, effekt, arbetsinsats och eventuella ekonomiska insatser. Av blanketten ska det dessutom klart och tydligt framgå vem som har verkställt projektet, det vill säga vem som ska ta emot stödet om ett sådant beviljas. Vem kan beviljas stöd? Stöd kan beviljas jaktföreningar, jaktvårdsföreningar, andra samfund samt privatpersoner. Den som har beviljats stöd tidigare kan inte beviljas stöd också i år för någon liknande aktivitet. Ansökningen Ansökningsanvisningarna och blanketten finns på internet på adressen riista.fi. Klicka "På svenska" och "Blankettjänst". Blanketten kan också beställas från JCO:s lager. Ansökningen skickas till JCO på adressen Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom. Märk kuvertet "Ungdomsfonden". Ansökningstiden Ansökningen ska vara JCO till handa senast den 14 december innevarande år. Besluten om vilka som beviljas stöd och stödens storlek fattas i februari 2008. Förfrågningar: Tuomo Pispa utvecklingschef 0400-700 778 Klaus Ekman kommunikationschef 0400-463 943 Jägaren 5 / 2007 55
• Ålandsnytt Åländska jaktkort 2006-2007 I Antalet personer som betalade jaktvårdsavgiften jaktåret 20062007 minskade med totalt 128 personer jämfört med året innan. Totalt innehade 4134 personer giltigt åländskt jaktkort varav 721 var personer med hemort utanför landskapet. Andelen utom Åland bosatta med giltigt jaktkort ökade med 31 personer jämfört med året innan. MN I Hjortdjursavgifterna har fastställts av landskapsregeringen för år 2007 enligt följande: Vuxen älg Älgkalv Vuxet rådjur Rådjurskid 84 euro 26 euro 0 euro 0 euro Avgifter för rådjur och älg år 2007 Landskapsregeringen har alltså beslutat att inte ta någon avgift för fällda rådjur detta år. Däremot är redovisningen av fällda rådjur likadan som tidigare år, vilket innebär att samtliga fällda djur skall rapporteras av tillståndinnehavaren efter jakten på särskild blankett. Om det under jakt fälls älg som inte kan användas som människoföda krävs, om det är en vuxen älg, ett veterinärintyg för att befrias från licensavgift och om det är en kalv ett bevittnat intyg från jaktledaren. Kan djuret inte tillvaratas som människoföda står landskapsregeringen för omkostnaderna för veterinärintyget mot redovisning. MN ÅLÄNDSKA JAKTKORT ÅR 2006-2007 Kommun Antal jägare (föregående år inom parentes) 119 (127) 169 (176) 290 (296) 191 (191) 98 (101) 230 (243) 386 (418) 118 (123) 78 (85) 289 (293) Andel av alla jägare % 3% 4% 7% 5% 2% 6% 9% 3% 2% 7% 2% 19 % 6% 1% 4% 3% 83 % 17 % 100 % Invånare Andel jägare (ÅSUB i kom2006) mun % 520 929 2464 583 448 1423 3664 359 298 1731 387 10824 1706 120 1033 434 26923 23 % 18 % 12 % 33 % 22 % 16 % 11 % 33 % 26 % 17 % 20 % 7% 15 % 32 % 16 % 28 % 13 % Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland 76 (82) Mariehamn 782 (779) Saltvik Sottunga Sund Vårdö Icke ålänningar TOTALT 257 (284) 38 (40) 170 (177) 122 (126) 3413 (3541) 721 (690) 4134 (4231) 56 Jägaren 5 / 2007
• www.spj.fi Hylsorna tillbaka. Liity sinäkin pystykorvaisten joukkoon! Jakten är över och vätskebalansen återställd, samla in hylsorna och för dem till återvinningsstationen. Ladda den här sinkon om och om igen. Omistatko suomenpystykorvan, karjalankarhukoiran tai pohjanpystykorvan, vai oletko aikeissa hankkia tällaisen kansallisaarteen? Liittymällä SPJ:n jäseneksi ja maksamalla 22 euron vuosijäsenmaksun, saat 6 numeroa Pystykorva-lehteä ja monia muita jäsenetuja. Tervetuloa hyvään seuraan! Haluan liittyä SPJ:n jäseneksi Nimi/Namn Jakeluosoite/Utdelningsadress Postinumero/Postnr Toimipaikka/Postanstalt Puhelinnumero/Telefon Syntymäaika/Fodelsedag Postimerkki Suomen Pystykorvajärjestö Finska Spetsklubben ry Soile Torvinen Lindalintie 6 B 10 02400 Kirkkonummi Jägaren 5 / 2007 57
• kärlekl mat Av til Den stående favoritspalten i alla tidningar är matsidorna. I Jägaren har det inte på några år ingått en "recepthörna", men nu finns den! Under innevarande år berikas jägarnas kökstips av Aila Hietala från Punkalaidun. Tillbringa lukulliska stunder i viltets tecken! Älgskav Recept för 3 personer 400 200 2 15 20 3 2 6 ½ gr gr älgkött i tunna skivor sidfläsk i tunna skivor tärnade lökar svartpepparkorn kryddpepparkorn lagerblad salt vatten rödvin tsk dl dl 1. Skiva älgsteken medan den är litet frusen till tunna skavköttskivor. 2. Skiva också sidfläsket. 3. Bryn först sidfläsket i en gryta. Ta sidfläskskivorna ur grytan när de är brynta. Bryn därefter de tunna älgköttskivorna. (Tillsätt olja i grytan om sidfläsket inte ger tillräckligt med fett) 4. Tillsätt till sist löktärningarna i grytan och bryn dem lätt. 5. Tillsätt kryddorna och vattnet i grytan samt lägg sidfläskskivorna tillbaka. 6. Lägg grytan i ugnen i 200 grader för 15 minuter. Blanda om i grytan. Sänk temperaturen till 175 grader. 7. Låt grytan småputtra, blanda då och då. Reservera tid omkring 1 timme 15 min. 8. Servera med potatismos och lingonsylt samt kålrot och morötter. PS! Var noga med vätskan om du förstorar receptet. Harrullader 24 st 1 2 2½ 1 2 1 harfärs (en hel hare) skivor ljust bröd dl matgrädde dl potatismos lökar msk olja vitlöksklyftor ägg 2 tsk salt 1½ tsk svartpeppar 1½ tsk paprikapulver 2 tsk viltkrydda Fyllning 1 12 bitar sparris 12 bitar auraost En liten bit purjo 1 msk olja Fyllning 2 12 tsk vitlöksfärskost 12 bitar ananas 12 kluvna gröna oliver kg 1. Mala harköttet två gånger i köttkvarn. 2. Tärna löken och bryn den i olja. 3. Gör potatismos av påsmos enligt anvisningarna på påsen eller använd mos som blivit över. 4. Skär kanterna bort på brödskivorna och lägg skivorna i grädden för att svälla. 5. Tillred smeten i en matberedare. 6. Skiva purjon för fyllning ett och fräs den lätt i olja. Låt kallna. 7. Skär sparrisen och auraosten i ca 3 cm långa bitar. 8. Klyv oliverna för fyllning två. Låt ananasbitarna rinna av. 9. Bred ut smeten på ett oljat bakplåtspapper på arbetsbordet. 10. Skär upp rulladsmeten med en kniv till lämplig storlek. Det ska bli 24 st. 11. Bred ut fyllningarna över rulladernas ena ända (se arbetsbilden). 12. Rulla försiktigt (smeten är mjuk!) ihop rulladerna med hjälp av en kniv eller en slickepott till rulader. 13. Stek i panna så att rulladerna får vacker färg. För över dem i en ugnsform och lägg in i ugn. Ugnsstek i cirka 15 minuter. 14. Servera med potatismos. 58 Jägaren 5 / 2007
• Älgrullader Duvpiråg Rund form, 30 cm diameter Botten: 100 gr fett 2 dl potatismos 1 dl rågmjöl 1 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1 ägg Fyllning: Brösten från 3 duvor olja 200 gr skogssvamp (trattkantareller) 1 lök 1 morot 1 paprika (gul) 1 vitlöksklyfta 1 tsk salt 1 tsk grovmalen svartpeppar ½ tsk vitpeppar ½ tsk herbes de Provence kryddblandning För locket: 3 dl mjölk ägg 150 gr riven ost ½ tsk salt 1. Blanda in potatismoset, råg- och vetemjölet (med bakpulvret färdigt inblandat) och ägget i det smidiga fettet. Täck in degen i bakplåtspapper och lägg den i kallt medan du bereder fyllningen. 2. Torka av duvbrösten med hushållspapper och strimla dem. 3. Tärna löken och paprikan. Grovriv moroten. Låt svampen rinna av ordentligt (djupfryst). 4. Bryn de strimlade brösten och svampen i olja. 5. Fräs lätt den rivna moroten, paprikaoch löktärningarna. 6. Tillsätt kryddorna. Rör ihop alla ingredienser. 7. Kavla ut degen på ett bakplåtspapper till en tunn platta. Flytta över plattan i den smorda runda pirågformen. Nagga bottnet med en gaffel. 8. Bred ut duv-svamp-rotsaksblandningen i formen. Jämna ut den. 9. Blanda mjölken-äggen-den rivna osten. Salta. Häll blandningen över pirogen som ett lock. Lägg in formen i ugn och grädda i 200 grader ca 35-40 minuter. 10. Servera med kaffe eller som kvällsmåltid. 5 dl vatten köttbuljongtärning surskorpor gräslöksfärskost rökt älg- eller hjortfärs finhackad persilja 18 200 gr 200 gr ½ dl Hjortköttslåda med pasta 200 250 2 2 ½ 3 1 3 1 1 1 ½ Sås: ½ 1 1,4 150 ½ gr gr spiralpasta hjortfärs lökar morötter palsternacka msk olja dl krossade tomater vitlöksklyftor tsk salt tsk oregano tsk basilika tsk svartpeppar dl dl l gr tsk olja vetemjöl mjölk riven ost salt 1. Värm upp vattnet och tillsätt buljongtärningen. 2. Blöt surskorporna i buljongen. (Tillred mera buljong om skorporna drar i sig mycket vätska). 3. Lägg de fuktade skorporna bredvid varandra på ett bakplåtspapper. 4. Finfördela det rökta älg- eller hjortköttet i en matberedare eller på arbetsbordet med kniv. 5. Blanda färskosten, den finfördelade persiljan och det finfördelade köttet. 6. Bred blandningen över surskorporna. 7. Rulla skorporna till rullader och lägg upp dem bredvid varandra på ett serveringsfat. 8. Lägg i fatet i kallt och låt rulladerna dra. 9. Dekorera före servering med tomater, persilja och bladsallad. Servera som kvällsmål! 1. Mät upp okokad spiralpasta i en smord form. 2. Skala och strimla rotfrukterna. Tärna löken. 3. Bryn köttfärsen och löktärningarna i olja. 4. För över dem i ett annat kärl och fräs därefter rotfrukterna. 5. Blanda färsen, rotfrukterna och kryddorna. 6. Bred ut blandningen över pastan. 7. Värm upp mjölken till kokpunkten. Värm upp oljan och tillför vetemjölet. Blanda. Tillsätt mjölken. Rör om tills såsen är jämn. Låt koka omkring fem minuter. 8. Tillsätt den rivna osten i såsen. Avsmaka med salt. 9. Häll såsen i formen och rör om i formen tills blandningen är jämn. 10. Grädda 30 minuter i ca 175-200 grader. 11. Täck in formen med folie och låt lådan dra en stund före den serveras. 12. Servera med grönsallad och batong. Aila Hietala är född i Paavola i Uleåborgs län. Hon är professionell kokfru och har 40 års erfarenhet av matlagning i storhushåll. För närvarande verkar hon som kokfru i Punkalaidun samskola. Hennes stora intresse utöver arbetet är att planera och experimentera med nya recept. Intresset har resulterat i två kokböcker. Ailan keittokirja 2 utkom våren 2006. Recepten vi nu tar del av kommer från den kokboken. De läckra recepten här intill och många andra ingår i Ailan keittokirja 2, som kan beställas via gsm 040-8314418 eller e-postadressen aila.hietala@kolumbus.fi Jägaren 5 / 2007 59
• Adresser Jägarnas Centralorganisation, G verksamhetsledare, Raimo Vajavaara, G kommunikation, tidningarna JCO Fantsvägen 13-14, 01100 ÖSTERSUNDOM, Telefoner: 09-272 7810 telefax 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi www.riista.fi Jaktvårdsdistrikt e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Heikki Uotila, Tehdastie 2, 21530 Paimio, tel. 02-477 9610, 0400-530 548, telefax 02-477 9615. Vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 0400-909 565. Kajanaland: Jukka Keränen, Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 08-713 480, 0400-137 028, telefax 08-712 397. Vv-konsulent Markus Pekkinen, tel. 0400-268 390. Kymmene: Erkki Kiukas, Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 05-344 0965, 0400-258 479, telefax 05-344 0998. Vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-716 2223. Lappland: Teuvo Eskola, Vanamokatu 3 D, PB 8050, 96101 Rovaniemi. tel. 016-379 0081, 0400-392 667, telefax 016-379 0085. tel. 0400-864 329 (tsto) Vv-konsulent Urpo Kainulainen tel. 0400-394 329. Björntelefon 016-3790 086 Mellersta Finland: Jukka Purhonen, Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 747 9630, 0400-242 727, telefax 020 747 9639. Vv-konsulent Olli Kursula 0400-243 414. tel. 09-2727 8111. G ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. G jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Jari Pigg, tel. 09-2727 8112, 0400-463 942, Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Pentti Vikberg, tel. 09-2727 8117, 0400-341 771, Marko Svensberg, tel. 09-2727 8119, 040-557 3827. Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943. G lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. G Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi, tel. 03-882 570, telefax 03-882 5711, bil 049-350 852, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913. Marko Muuttola, 050-911 3832. Adressändringar: 0303 9777 Norra Karelen: Juha Kuittinen, Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, 0400-376 189, telefax 013-285 263. Vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Jouni Tanskanen Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. 0500-376 800, telefax 017-282 3005. Vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 017-265 3820, 050-431 1276. Norra Tavastland: Jani Körhämö, Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, telefax 03-3140 9450, 0400-231 452. Vv-konsulent Marko Mikkola, tel. 03-3140 9417, 045-135 9690. Nyland: Reijo Orava, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-350 7230, 0500-420 810, telefax 09-387 2878. Vv-konsulent Visa Eronen, tel. 050-366 1114 Huvudstadsregionens jägarbyrå: tel. 09-350 7244, 0500-458 357. Satakunda: Mauri Krusberg, Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-531 9000, 0500-638 062, telefax 02-531 9001. Vv-konsulent Reima Laaja tel. 0500-742 354. Svenska Österbotten: Mathias Lindström, Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 Vaasa, tel. 06-356 0351, 050-349 0175, telefax 06-356 0360, Vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-356 0352, 050-511 7279. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440-452 830, telefax 015-452 831. Petri Vartiainen tel. 0500-257 407, Vv-konsulent Veli-Matti Pekkarinen tel. 0400-257 407. Södra Tavastland: Jyri Rauhala, Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. 03-644 650, 0400-225 745, telefax 03-644 6522. Uleåborg: Keijo Kapiainen, Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-535 3500, 0500-387 705, telefax 08-533 3555. Vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500-282 082. Österbotten: Jarkko Nurmi, Vapaudentie 32­34 B 21, 60100 Seinäjoki, tel. 06-421 7223, 0400-180 084, telefax 06-421 7225. Vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-421 7222, 0400-180 083. Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet. Telefax 09-1605 2284. Avdelningschef Seppo Havu, tel. 09-1605 3360, 040-545 2146. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-1605 3373, 040-735 3173. Jaktråd Seppo Mattila, tel. 09-1605 3362, 0400-106 086. Överinspektör Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Madeleine Nyman, tel. 09-1605 2469, 040-752 3302. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-733 6229. Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-25 000, Telefax. 018-19 240. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Vik. jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-25 313 e-mail: marcus.nordberg@ls.aland.fi Vik. jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-25 328, roger.gustavsson@ls.aland.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020 57 511, telefax 020 575 1201. Besöksadress Viksbågen 4. G Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 020 575 1500, telefax 020 575 1509. G Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 020 575 1400, telefax 020 575 1409. G Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 020 57 511, telefax 020 575 1429. G Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 020 575 1870, telefax 020 575 1879 G Söderskärs viltforskningsstation, tel. 020 575 1896. G Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 020 575 1550, telefax 020 575 1559. G Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. 020 575 1680, telefax 020 575 1689. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Olavi Joensuu, PB 81, 90101 Uleåborg, tel 020 564 6609, 040-290 707, olavi.joensuu@metsa.fi Överinspektör Jukka Bisi, tfn. 040-537 0993, jukka.bisi@metsa.fi Forststyrelsen, Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 020 344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020 772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki, tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. JCO international intressebevakning 60 Jägaren 5 / 2007
• Affärer OBServera att priset på radannonserna har stigit från den första januari till 15 euro per rad a 40 nedslag! Under rubriken Affärer publiceras bara radannonser av en spalts bredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2007 är priset 15 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till redaktionen. Adressen är Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nr 6/2007 utkommer den 19.11.2007. Material för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 5.10.2007. Avkomma av karelsk björnhund med 6 I & 40 II + björnpr. 40 björnar skjutna. Vuolasvirt. p. 94 årsmodell. 89 + 92, älgk 93 mm. Älgk fem år i rad. Stamtavla finns, starka blodsband med Erauspoikahundar. Valparna har garanti för älg- o björnskall. Esko & Markku Halme, tfn 0400-126 824, 0400-282 669. Karelsk björnhund, hane 2 år samt valpar av kh vorsteh. Tfn 040-820 5769. Björnhundsvalpar födda vecka 19. Mor B&UCH, far UCH voi1. Tfn 0400-890 807. Björnhundsvalpar, tikar, tuff härstamning. Mor Kärväksen Miska, far Mollssin Vertti. Tfn 040-534 3639. Norsk gråhund, tik 5 mån för älg- o björnjakt. Tfn 040-532 0523. Säljes norska gråhundar, sex hanhundar och en tik, 2 mån. Duktiga älgskällare i släkten. Bp 500 e. Ring så berättar jag mera! Tfn 040-821 0301. Valpar av finsk spets. Far fin 3 x champion, mor voi1 fågel och cert. Överlåts v 33. 5 tikar, 2 hanar. Tfn 0400-267 322. 2 jämthundsvalpar, 4 mån gamla. Mor: Lara (reg.nr FIN 18371-02) och far: Ukkoteeren Raiku. http://www.karhunkaatajan.com/raiku_index.php Tfn 050-685 85. Hanvalpar av finsk stövare födda 7.5.2007. Far KXX PaukkuPeten Osku, mor KXX Jänkärevon Noora. Förfr: 040-910 5527. Säljes rävjagande valpar av finsk stövare och strh foxterrier. Överlåts v 35. Leskelä Jukka, Kaland. Tfn 040-771 7718. Valpar av finsk stövare tfn 0400-570 525. Finsk stövartik, gammal nog för jaktdressyr. Tfn 040-592 2661, Jyväskylä. Finska stövarvalpar födda 17.6.07. Far BCH. Tfn 050-514 3428, Jyväskylä lk. Finska stövarvalpar födda 7.4.07. Premierade föräldrar, registrerade. Tfn 0400-836 445. Estniska stövarvalpar. Drivande föräldrar. Tfn 040-567 0313. Estniska stövarvalpar av goda föräldrar, födda 14.6.2007. Tfn 050-308 6615. Rysk stövare, valpar och vuxna, tfn 050-548 5403, hemsida mtv3.fi/itarajan. Valpar av rysk stövare. Mor premierad på prov. Tfn 040-527 2945. Valpar av engelsk springer spaniel, brukshärstamning, ren engelsk jagande stamtavla. Föräldrarna premierade på jaktprov. Tuomo Kotasaari, 08-816 2677,0400-287 465. Valpar av engelsk springer spaniel. Friska, premierade och jagande föräldrar. Tfn 040-532 7094. Säljes trefärgade drevervalpar. Far: BCH-UCH. Rävchampion. Mor: BCH-UCH. Aarno Saarinen, tfn 040-741 1657. Drevervalpar av championföräldrar. Svensk drivande härstamning. Tfn 0400-567 762. Drevervalpar av prima föräldrar. Tfn 0400-139 236. Valpar av slh foxterrier, tuff brukshärstamning. 050-325 3898, 050-541 5017. Valpar av strh foxterrier. Mor FIN B&UCH, far FIN BCH. Överlåts vecka 41. Tfn 0500-723 783 eller 045-111 0848. Valpar av tysk jaktterrier, av premierade och jagande föräldrar. Tfn 040-743 4915, Joutsa. Valpar av jack russellterrier kan reserveras. Brukshärstamning. Far BCH Tallihiiren Asterix och mor Riia V. small to big 2xLUTB. Mor jagar aktivt. Endast för jägare! Tfn 040-522 5223, Kettunen. Nytt blod för de drivande taxarna! Valpar av strh tax. Mor: drevbrukschampion. Far: 1 pris drevprov unghund (9 mån). Goda anlag går i släkten. Tfn 02-538 2300. Valpar av strh tax, föräldrarna svensk import, drivande härstamning. Samt valpar av tysk jaktterrier, flerfalt premierade föräldrar. Tfn 0500-198 163. Valpar av strh vorsteh för jägare. Tfn 02-473 0538 eller 0400-528 021. Valpar av kh vorsteh, championföräldrar med jagande härstamning. Tfn 0400-620 042 /Harri. Valpar av irländsk setter, jagande härstamning. Födda vecka 33 i Björneborg. Tfn 0440-723 459. Valpar av stor münsterländer, utmärkta föräldrar. Valparna föds vecka 38. Tfn 040-835 1876. Se även vår hemsida www.dixon.fi Säljes Nät. Mink-, hund-, får-, ren-, struts-, svin- mfl. Tfn 09-876 5291. För fiskare. Timo kvalitetsnät och tillbehör förmånligt. T:mi Timo-Paula. Tfn 044-584 3611. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Remington 700 SPS 590,-, 700 SPS Varmint 730,Tikka T3 Lite SS 760,-, Tikka Varmint 950,- Sako 75 syn ss 1290,-, Winchester SXR 920,- Browning Phoenix 980,-, A Bolt Stalker 660,- Escort PS 360,-, Mossb. 835 440,-, Khan 330,- Ruger gevärspaket 820,-, Remington 870 400,- Aimpoint 7000L 245,-, Burris 1,75-5x20 298,- Leupold 2-7x33 255,-, 3-9x30 280,-Swarovski 1,5-6x42 990,-, 2,5-10x42 1280,- Ahti Huvila Oy, tfn 06-528 1203, 63800 Soini, www.ahtihuvila.fi 27 år rejäl vapenhandel! Mossberg 12/76 synt. 360 e,12/ 89 synt. 430 e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin, Sasta Goredräkter, Chiruca vandringskängor, Ultrapoint GPS-hundpejlar. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Med post eller snabbt och förmånligt med buss! www.anonase.com Vi säljer nya och beg jaktgevär: Benelli, Remington, Lincoln, Baikal mm samt patroner, krut, tändhattar, kulor och andra jakttillbehör till konkurrenskraftiga priser. Krono Järn, Torgarevägen 2, Kronoby. Tfn 06-834 5003, 050-411 0473. Kikarspecial! Tasco 3-9x40 (75:-), garanti 10 år. Sako, Tikka studsare. Benelli, Beretta, Finn Classic och Lincoln hagel. Be om offert! Ylöjärven Asetarvike, Rantatie 7, 33480 Ylöjärvi. Tfn 03-348 4004. Beg vapen på nätet: www.ylojarvenasetarvike.com. ELDKRAFT!!! Vi saluför nästan alla vapen som imp till landet, i hela landet, till jägarvänliga priser. Stort vapenurval i vår affär, bla alla Tikka och Sako jaktgevär. Vi importerar Boar-patroner, vilket betyder pålitlig kvalitetsammunition till höstens jakter. Be om offert eller titta in! Det lönar sig! Kala-Oskarin Teerikirnu, Kihonkuja 2, 92600 Pulkkila. Tfn 08-812 1080/040-558 2016. www.teerikirnu.com Perugini dubbelpipig studsare 9,3x74R, Trumpf drilling, eng hagelgevär 12/70, hagelgevärsfodral, kikare. Tfn 040-730 7955. Banskyttekolv för armégevär, valnöt, vänster o höger, ny 175 e(inkl frakt). Tfn 050-414 4166. Ingen skam vara billig! Köp inte humbug utan kvalitetsmärken: Tasco 3-9x40 ljuskors, 10 års garanti, 88 e. Simmons 3-9x40, 5 års garanti, 54 e. Barska 20-60x60, 109 e. Avståndsmätare Bushnell 219 e. Hylspoleringsapparat 69 e och spån 4,4 e/kg. Peltor elhörselskydd 99 e. Hoppes lerduvekastare 69 e. Till webbpriser på www.eranetti.fi Älgstudsare Sako Forester 308 med rödpunktssikte, bp 550 e (som ny). Hagel Saner&Sohn 12/70, bp 200 e. Tfn 040-738 0013. Älgstudsare, Mikkolakolv 7,62x53R, ljuddämpare, Aimpoint 9000L med skjutstöd. I gott skick eller sgs nytt. Tfn 02 239 1912. Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981. www.it-asepaja.com. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Pipor, kolvar mm reservdelar för nya Baikal- o Tozgevär. Asekmo O. Putkonen, tfn 0400-941 715, e-post olavi.putkonen@dnainter.net Patenterade Reflex ljuddämpare för alla kulvapen, dämpningseffekt över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi, e-post: markku@guns.connect.fi Silentumdämparen är lätt och effektiv och eliminerar rekylen och knallen. Gjord i verktygsaluminium, isärtagbar för rengöring. Elim också mynningsflamman. Pris 295 + montering. Även övriga vapensmedstjänster. Kimito jaktbod, tfn 02-423 804, www.kimitojaktbod.fi Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 50 e, för 4 vapen 55 e, för 5 vapen 60 e, för 6 vapen 65 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. Organisationer och föreningar Bassethundar för jakt! Kontakta Bassetföreningen, Seppo Erkkylä, tfn 0400-174 992. Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte" , som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 040-547 0448. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi En spaniel för jaktbruk. Working Spaniels Club Ry:s valpförmedling tfn 08-378 160, 0400-286 892. Beaglen är en glad, liten engelsk harhund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kontakta Finlands Beagleklubb. Valpförmedlingen tfn 03-633 6150, medlemsreg och kassören tfn 040-522 2839. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben ry:s valprådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Petri Teräs tfn 0500-122 588 och om grå norska Jaakko Kytönen tfn 06-232 1269, 040-705 4785. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja Kytönen 050-572 7010 för nästa medlemstidning. Internet: http://www.shhj.fi Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf. Sekr Saara Heikkinen 044-526 5647. Se www.laikajarjesto.fi Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben rf:s valpförmedling på tfn 03-342 1532, 040-531 1340 eller 0400-774 914 samt www.mayrakoiraliitto.fi. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 02-826 0491. Karelsk björnhund: Jorma Tahkola 014-485 429, Jukka Puominen 0400-178 417. Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Antti Aarnio, 050-338 9437. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi Vorstehklubbens valpförmedlare: Strh vorsteh 0400-438 112, Kh vorsteh 044-272 6622, breton 0400-437 941, lh vorsteh 040-835 1289, münsterländer 040-539 1310, kh ungersk vizsla 040-722 1030, spinone 040-517 8213, korthalsgriffon 0400-872 991, bracco italiano 0400-205 933, strh ungersk vizsla 045-110 6729, weimaraner 040-503 4971, bourbonnais 040-750 2298, stabyhound 040-578 3130. www.saksanseisojakerho.fi När du skaffar en setter eller pointer, kontakta först rasorganisationen KanakoirakerhoHönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: Risto Lehmunen 014-372 1626, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi: irländsk setter: Pekka Soini 0400-688 616, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Juha Mäkinen 0400-017 270. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och harjagande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net FOXTERRIERN är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekr 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen, i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten. Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org. Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Tapio Eloranta, Ahlainen. Tfn 044-569 1604. Naturvetenskaplig konservator. Esa Kemppainen, Mattilantie 56, 12450 Vähikkälä (15 km från Riihimäki). Tfn 019-449 223, 050-563 0169. Jag preparerar fåglar, däggdjur och fiskar. Kurser i uppstoppning av småvilt, säljer uppstoppade djur. Soini Kinisjärvi, Lehmilehto, 97420 Lohiniva. Tfn 016-659 131. Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040- 558 4019, www.lietsala.net. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Säljer ögon av glas, håller kurser. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345, markku.natri@taxidermy.inet.fi Jari Niskanen, Laukaa, tfn 0400-317 828. Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk Toppkvalitet! Djurkonservator Teemu Salonen, Ingå. Tfn 050-563 7820. Ari Santala, Sastmola. Tfn 0500-594 362. Alla arbeten.. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Juhani Tyvelä, Kaijantie 12, Uleåborg. Tfn 0400-199 477. Troféarbeten i Vanda: Lauri Ylikorpi, tfn 050-366 6876. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Harri Huuhtanen, Ahmas. 0400-346 109. www.konservaattori.com Vesa Kapanen, Virrat, 0400-669 918. Alla arbeten i branschen med yrkeskunskap! Jouko Launonen, 71800 Siilinjärvi. Tfn 0400-170 601. Jag stoppar upp djur och fåglar. R. Tyni, Kuusamo. Tfn 040-737 5724. Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Jägaren 5 / 2007 61
• VALOKUITUTÄHTÄIMET VAIHTOSUPISTAJAT Myös Baikaliin! Baikalii Eräliikkeistä kautta maan Maahantuonti: Kartanokuva Oy www.kartanokuva.fi Prima hundutrustning, kojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare mm i branschen. Tfn 0400-176 596. Hundkojor: endelad 220,- och tvådelad 320,-. Beställ broschyr på tfn 050-511 7465. Hundgårdselement tfn 040-773 0562. www.elisanet.fi/kymppitarhat Hundkojor och hundgårdselement tfn 050-340 2885. För hunden burar, pejlar, reflexvästar och band, tillbehör mm. Snabba leveranser i hela landet. www.koiratuote.fi Grytpejlar Deben, nyaste modellen Mark III (180 e), med lång räckvidd (260 e), inkl alla kostn. Tfn 02-458 8615. Deben grytpejl, Terrier Finder MK III samt long range. Dödande fällor för mink o mård. Vapen o optik. Ring, det lönar sej! Se också www.kimitojaktbod.fi , tfn 0500-82 64 04 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Ultrapoint GPS och pejlar för hundar, Lafayette jägartelefoner från 320 e, Baikal IJ27 395 e, MP153 398 e, Toz miniatyrgevär 195 e, Tikka T3, Sako, Beretta vapen i lager. Swarovski 8x56 890 e, 1.25-4x25 1290 e, 1.5-6x42 1590 e. Tmi Ilpon Katiska, Hovilantie 31, 62500 Evijärvi. Tfn 06-765 1225, 0400-335 016. Mail: katiska@japo. fi.www.ilponkatiska.fi Tracker GPS-hundpejlar i lager. Också Tracker Classic, Maxima mottagare (1000 frekvenser) 138 Mhz och 230 Mhz. Beg servade pejlar med garanti. Snabb pejlservice, frekv justeringar. Antenner och batterier. Vi köper beg Tracker pejlar av nyare modeller. VHF-telefoner + komplett extrautrustning. Skallbegränsare: Bark Control Deluxe. Dressyrhalsband: Petsafe Deluxe Trainer. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 Larsmo. Tfn 0400-362 136, 06-728 1520, www.larsmohelcom.fi Batterier till hundpejl /Tracker GPS till gott pris. Tfn 0400-783 784. Star Hunter och Lafayette VHF-telefoner, Batterier, antenner, monofoner, billaddare, Peltor hörselskydd, skyddsglasögon, Lafayette PMR-telefoner, bytesbörs. Förmånliga priser! Snabb leverans med post och buss. Agripalvelu Ky, Joutsa www.agripalvelu.fi . (nätbutiken öppen dygnet runt) Tfn 014-881 095, 0400-642 215 VHF-jaktradior, GPS och tillbehör samt hundpejlar mm service. Lägsta pris mellan Hangö och Utsjoki. RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjänerikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi VHF-telefoner, nya modeller. Lafayette, Star PA8099 samt övriga märken. Hörselskydd. RitKos Oy Mäntsälä. 019-688 4111, 0400 203 398, www.ritkos.fi Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Petroleumvärmare + reservdelar till oljelampor. Forssa tfn 0400-847 780, www.oljylamppu.net Vassklippare direkt av tillverkaren, även för sommarstugebruk. Tfn 015-361 955, 0500-652 241. www.kaislaleikkurit.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulank. 11, 74130 Idensalmi. Jakt-, fiske- och båttillbehör. Säljer, köper, byter. Eräpori, Teljänkatu 10, Bborg. Tfn 02-633 0400. Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813, tfn 06-729 0431. Ryggsäckar, hölster och patronbälten. Äkta läder. Ring för mera info. Tfn 040-767 4293 eller se www.lukkojanahkapisila.com Fällor för små rovdjur; fotsnara för räv samt reservvajer, slagjärn för mink/mård, fjädrar. http://www.kesavaylan.net/ Taisto Hietala, tfn 0400-181 498. MIDWAY SUOMI OY Ca 70000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, kikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbklackar för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 09-17, 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Wehrmacht vändbar terräng / snödräkt, 100% bomull. Actiontestad! Tysk nyhet. Se www.wh-varuste.fi eller beställ broschyr på 0400-722 007 /Hfrs. Nyheter för andjägare och andra jaktintresserade! Membrandräkter, visselpipor, värmeplagg, ryggsäckar, bulvaner mm. Direkt från importören. Erä-Tomppa, www.erätomppa.fi Högklassiga inhemska konservslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040-585 8133. Se oss på webben: www.eratapio.fi Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Koto-Pelti Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014­471 523, 0400-661 379. Till salu fasaner i olika åldrar. A. Kuittinen, tfn 040-767 8600, Leppävirta. Uppfödda fasanungar tfn 02-473 0538 eller 0400-528 021. Fasaner i Alajärvi, Olli Ikonen, 567758. Rapphönor och fasaner, utplanteringsfåglar i olika åldrar. Libelits tfn 050-575 8984. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Välj originalet, välj samettiteeri®. Uppstoppningsbar bulvan av tyg. Säljes i jaktaffärer i hela landet. www.erastaja.com, erastaja@erastaja.com Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Vakuumapparat för alla slags färskvaror. Italiensk tillverkning. Riktpris 129 euro, nu 59 euro plus frakt. Tfn 040-581 1681. Ta vara på skogens gåvor med rejäla verktyg och apparater! Vakuumapparater ­ köttkvarnar ­ skärbräden ­ knivar för flåning, urtagning, styckning ­ vässare ­ säkerhetshandskar ­ engångshandskar ­ förkläden ­ ärmskydd. Köttbehandlingskurser. Jorma Lindstén Oy, Lammvägen 4 c 30, 01710 Vanda. Mobil 0500-539 055. www.kolumbus.fi/jorma.lindsten Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Populär och slitstark. Dragpresenningen Joke. 130 euro inkl moms. Finns i lager. Tfn 0500-627 883. vaarala@phpoint.fi Bryne med 10 års garanti. Vässer knivar, yxor, liar, skäror, saxar mm, 15 e. Läderryggsäckar 60 e. Fårskinnsvästar 120 e. Kolstålsknivar från 26 e. www.villenpuoti.com Tfn 0400-547 850 Metsänpoika ­ ett ADB-system för jaktföreningar där ni kan markera arrenden och fällningar på kartan. Heltäckande föreningsbokföring med bla arrendeavtal, medlemsregister, e-fakturering, licenser och föreningsmeddelanden. Se www.winsu.net eller beställ gratis demo. Tfn 013- 651 023 /Pentti Kuokkanen. Strandtomt i Kuhmo. Fina jakt- o fiskemöjligheter. Väg fram. Pris 7.000 e. Tfn 040-504 9295. Tomter vid bäck (1-2 ha) i Tanhua i Lappland. Medlemskap i jaktförening. Byggnadslov ok. Även för bärplockare. Pris från 4000 e. Tfn 040-832 0190. En traditionell jaktstuga med bastu och brasrum/ förråd vid stranden av Porttipahta i Sodankylä. Tfn 040-751 8200. Köpes Jag köper älg- och renhorn (inte monterade), tfn 050-586 2157. Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning, avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040-546 5995. Även pälshudar, tfn 0400-561 267. Vi köper älg- och rådjursskinn, avhämtning enligt avtal. Vi bereder även era skinn till nappa eller byter till sådana skinn. Veljekset Brandt Nahkatehdas Oy, Karleby. Tfn 06-831 3543. Efter kontorstid 040-516 7815 eller 0400-763 542. Sako Carbine och Sako Finnwolf gevär samt armépistoler mm krigstida vapen. Tfn 050-598 1646. Arbete utförs Vi bereder hårviltshudar. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02-728 7503. Vi bereder alla slag av hudar: får, nöt, älg, räv mm. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, 51900 Juva. Tfn 015-651 113. WWW.TALJATUKKU.FI Turkisompelimo Helena Järvenpää, 041-518 3183, Helsingfors. T:mi Aseola. Alla värderings-, ändrings-, blånerings- och reparationsarbeten i vapenbranschen. Idensalmi, tfn 0400-674 668. JP­Gunsmith. Vapensmedsaffären i norra Kymmenedalen. Tfn 0400-920 870, kl 8-17. www.jp-gunsmith.fi Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch, 16450 Mallusjoki. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen, reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150, Valkeala. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Specialist på inpassning av bytespipor, aukt av importören. Finnclassic, Valmet och Tikka 512 gevär. Snabb leverans. Också andra arbeten i branschen, vapen, patroner, tillbehör. Ase- ja optiikkahuolto. Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. www.asejaoptiikkahuolto.net Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 - 528 098. 62 Jägaren 5 / 2007
• Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Auktoriserad Tracker hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Auktoriserad service på Tracker och Pointer hundpejl. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice, service och reparationer på kikarsikten. Peltoniementie 4, 36600 Pälkäne. Tfn 020-830 0030. www.optifocus.fi. Jakt- o föreningsjuridik samt övriga juridiska ärenden. Telefonjuristerna 0600-17 270 (2,84 e + lokalsamtalsavgift). Tio års erfarenhet, kl 8-20. Nervandersg 1, Hfrs. Ylöjärven Asepaja T:mi Mika Hiltunen, Ylöjärvi. Tfn 010 387 5300. Vapensmedstjänster, jaktutrustning! Ring eller kolla webben: www.ylojarvenasepaja.fi GPS-västar för hundar, av hållfast tyg, storlekar S, M, L eller enligt hundens mått. Metkaompelu.fi, tfn 050-594 5971. Vildsvinsjakt på Dagö i Estland för grupper om 4-8 jägare. Reservera i tid, begränsat med platser. Tfn 041-449 5846 eller 0400-672 076. Ripjakt i Enare. Boka guide, stående hund, transport. Även inkv och måltider. Tfn 0400-501 842 Kuusamo. Stuga + tillstånd. Tfn 0400-281 229. Kuusamo: jakt på småvilt/älg på våra marker totalt c 8000 ha. C 45 min körväg från flygfält. Alla jakter med guide. Inkv, transporter, måltider, hundar och mycket mer ­ efter era behov. Be om offert! Tfn 040-520 3867 eller titta in på vår hemsida www.kiinteistoteema.fi I Pylkönmäki i Mellersta Finland finns inkv i strandstugor samt jaktmarker. http://www.jukanmokit.com/ Tfn 0400-829 909. I Hauho finns fasanjakt och möjl till hundträning, and- och duvjakt. Fråga på inkv och måltider. Auvo Kokkala, tfn 040-841 0999/Ulla tfn 050-588 9593. Jaktturer. Jaktguide på forstst. + föreningsmarker. Hönsfågel, änder, gås, hare, små rovdjur. www. kokkoniemi.net, 044-541 0437. Även inkv. Andsafari och/eller kräftsafari i Nummi-Pusula. Även måltider och inkv. Telefon 050-557 8633. Uthyres Fritidsstuga vid strand vid Simojärvi i Ranua, med bekv. Fina möjl jaga, pilka, fiska och plocka bär. Tfn 0400-193 351. Luosto: stockstuga med bekv, fridfullt läge. Tfn 040-546 7385. Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjl att jaga, fiska o plocka bär. Tfn 0400-892194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. Fritidsstugor vid östgränsen i Kuhmo. www.kuhmonet.fi/kiekinkoskenlomamokit Tfn 0500-253 563. Eh-hus vid sjöstrand i Kuhmo 8 km från centrum. Strandbastu och båt.470 e/vecka. Tfn 040-504 9295. WWW.ULVOVASUSI.FI erbjuder inkv i Ilomants. 4-8 pers lägenheter med bekv + bastu, kåta, kallrum, hundgård mm. Mitt i VP 7652 (39 000 ha) och vid VP 7638 (60 000 ha). Bokn tfn 0400-240 07 Ilomants: prima stuga för jägare. Vp jaktområde, tfn 0400-555 022. Mäkikangasstugan finns i Lieksa, nära Patvinsuo. Fina marker för jakt, friluftsliv och bärplockning. Också för större grupper, flera rum. Tfn 050-469 1107. I Molkojärvi i Kittilä finns stugor och rum att hyra. Tfn 040-584 2564 eller info@kittilanerakeskus.inet.fi I Naruskajärvi i Salla finns en alldeles nybyggd lyxstuga med alla finesser för 8 pers. Samt Taivalkoski grundutrustad stuga för 6 pers. Tfn 045-137 4590. I Lokka-Porttipahta-trakten en 24 m2 bastustuga med loft och bekv för 2-4 pers. Tfn 0400-632 548. I Porttipahta i Sodankylä, ett hus på 80 m2 med bekv. 250 e/5 dygn, 300 e/vecka. Tfn 040-588 3750. Ett större antal stugor att hyra på fina ställen i Enare och Utsjoki. www.ylalapinvuokramokit.com , tfn 0400-949 972, kvällar. Stuga med bekv i Paljakka i Puolanka, vid stora jaktmarker. Tfn 040-545 5406. Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utlänningar. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi AFRIKA! Paketresa 3 fällningar 1685 euro. Kanada, svartbjörnspaket 2000 euro. WWW.JAHTIMATKAT.NET , 0400-220 557. Europa, Ryssland, Centralasien, Afrika. Björn i Kamtjatka. Tfn 0400-888 875, hunt@vsdgroup.fi Björn,höns, gås, vildsvin och mycket mera! Jakt-, fiske- och andra vildmarksresor till Karelen, Sverige, Sibirien, Estland mm. Kaunis Karjala fixar ditt livs resa! www.kauniskarjala.com , Unto Eskelinen, tfn 040­772 00 92. Sydafrika, Namibia, Zimbabwe och Mocambique. Förstklassiga jaktsafarir från 1490 e! www.brhunting.fi, 040-417 8807. Följ med på våra individuella och toppklassiga jaktresor till viltrika marker i Estland, Namibia eller Sydafrika. Förfr: scanhunting@co.inet.fi eller tfn 040-561 1000. Förstklassiga jaktresor sedan 1993. Scanhunting Oy. Fantastiska jaktmarker i Polen, nya resepaket! På novemberresan ryms 15 jägare med i anmälningsordning. Tfn 050-520 6100, fax 06-450 3029. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi Häng med på fågeljakt i norra Sverige! Fina jaktmarker och skogshönsbestånd. Inkv i modernt utrustat hus. Tillstånden lättordnade. Tfn +46 9253 0029. Småviltjägare! Ta hunden med och kom till Nilsiä! Fina fritidsstugor för max 16 pers. Tillstånden ingår i hyran. Även med frukost. Tfn 040-867 9237. Itämäki samfällda skog i Pyhäntä i norra Österbotten meddelar att älgjakten för nästa år kan arrenderas. Området omfattar ett enhetligt 3000 ha område och jaktstuga. Förfr och bud riktas till Paavo Holappa, Niitynmaantie 1262, 92330 Karinkanta, tfn 0400-687 947. Skogssamfälligheten förbehåller sig rätten att acceptera vilket bud som helst eller att avslå allihop. I Sotkamo en strandstuga för 6-8 pers vid en stor sjö. 2 km till VP-marker. Fri jakt på gårdens marker. Tfn 040-737 0279. Jaktstuga + rökbastu i Varkaus, i Forststyrelsemarker. Tfn 050-559 8145. Jaktstuga i Rautavaara. Förfr Juha Korhonen, 0400-945 999. En stuga i Taivalkoski, goda jaktmarker. Tfn 08-842 554. Stockstuga + bastu i västra Lappland mitt i Forststyrelsens jaktmarker. Väg fram. Se www.nettimokki.com, id:1163. Tfn 040-561 5035, Reino Harju, Orajärventie 4A, 95750 Orajärvi. Stockvillor i Enontekis + riptillstånd på 30 000 ha område. Ounasloma Oy, tfn 016-521 055, www.ounasloma.fi Vid Kitkajärvi i Kuusamo fritidsstugor med bekv vid strand. Fina möjl fiska, plocka bär och jaga. Tillstånd av ägaren. Tfn 0400-284 988. Stuga vid åstrand i östra Kuusamo. Fina möjl plocka bär, fiska och jaga i trakten. Ring tfn 050-433 9775 och boka! Övrigt KONTANTER behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350, Luottopantti, Joensuu 013-227 010. Trofésköldar mm jaktinspirerat att ge i gåva. www.kyyhky.info Tidningen Jägarens adressändringar och jägarregistret 1. Adressändring via Posten Finland G Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Jägarnas centralorganisations jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: G En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Oy / Jägarregistret Telefon 0303 9777 (Lokalsamtalsavgift) Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Oy / Jägarregistret PB 22, 01621 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi Jägaren 5 / 2007 63
• JahtiJakt-tillverkningsavtal med en av de ledande radiotelefontillverkarna: Förnyat VHF-paket endast 179! Tack vare den nya VHF-teknologin en otroligt lång räckvidd även under krävande omständigheter. Lång batterihållbarhet med effektbatteri. Praktisk, mycket kompakt storlek. Mycket stabil struktur, överlägsen garanti 2 år. JahtiJakt VHF-radiotelefonen är perfekt. Det måste du själv uppleva! Beställ nu och prova i 2 veckor! Garanterad förtjusning! SUPEREFFEKT (5 W) LÅNG RÄCKVIDD Leveranser re antal! Fråga erbjudande om stör från början av vecka 39! X ENDAST På köpet rätukku: från E Kupongbeställningar: Kupong på sidan 17. Telefonbeställning: Mån-Fre 9-18 Internetbeställningar: www.eratukku.fi 020 747 7000 BUTIKER: Uleåborg, Vanda, Tammerfors, Brahestad, Haparanda