• 5 / 2008
• Ledaren Simo Syrilä ordförande ödemarksråd Nu får distrikten visa vad de går för Statsrådets förordning om ändring av 28 § i jaktförordningen, som trädde i kraft den 1 augusti i år, var en väntad och välkommen reform. Handläggningen av rovdjursstöringarnas jaktlicenser överfördes från ministeriet till distriktsnivå. Licensernas orimligt långsamma handläggningsprocess har gett upphov till en fortlöpande hård kritik. De växande rovdjursbestånden har medfört allt fler ansökningar om jaktlicens. Pappershögarna på ministeriets bord har skjutit i höjden. Det ökade antalet rovdjur har resulterat i allt fler möten med människor och husdjur. Det är klart att det också förekommer fler s.k. störingar bland rovdjuren när dessa blir fler. Därtill har skyggheten för människor minskat hos rovdjuren när de inte mera känner sig hotade. Litet underligt känns det att de professionella ändringssökandena på vissa håll redan på förhand har dömt ut reformen som misslyckad. Syftet är väl att söka poäng i offentligheten eftersom budskap från nämnda håll som regel överskrider nyhetströskeln. Licensbesluten, särskilt de positiva, kommer att analyseras med förstoringsglas. Kurser för dessa ändringssökande lär redan hållas. Trots att platsen för handläggningen av pappren ändras har reglerna inte ändrats. Skillnaden jämfört med tidigare praxis är bara att besluten kommer snabbare. Jaktvårdsdistrikten blir inte licensautomater. Bara realistiska ansökningar godkänns. I distrikten har man bättre lokalkännedom än i Helsingfors. Trycket på distrikten kommer dock att vara hårt. Deras ställning och myndighetsroll stärks. Praxis vid licensbesluten ska vara enhetlig i hela landet. Styrningen blir fortsättningsvis kvar hos ministeriet. Med makten följer också ett ökat ansvar i distrikten. Praxis för beslutsfattandet bör övervägas noga i distrikten. Distriktets styrelse är måhända inte rätt organ för handläggning av rovdjurslicenser. Klokast vore att överföra dem till jaktchefen för beslut. Då är ansvaret klart beslutsfattarens och inte kollektivets. Då skulle jaktchefernas tjänsteställning understrykas ytterligare. I den obefogade förhandskritiken har uppmärksamheten och misstron fokuserats just till förtroendemannaförvaltningen. Grunden för dylik kritik skulle urholkas om beslutsfattaren klart är en tjänsteman. Å andra sidan: även förtroendemännen fattar sina beslut under tjänsteansvar. Viltförvaltningen arbetar öppet. Licensbesluten är offentliga. I någon form har alla förr eller senare tillgång till dem. Vid prövningen av licensbesluten bör det utredas vilka medel som har använts för att lösa rovdjursproblemen och vilka orsakerna till problemen är. I distrikten har det utförts förebyggande arbete, hållits kurser och bedrivits rådgivning med målet att inte behöva bevilja tillstånd för dödande eller fällande. Sådana beviljas endast om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Avsikten är också att vänja befolkningen vid samexistens med rovdjuren. En efterlängtad reform har realiserats. Jag är övertygad om att licensfrågorna kommer att skötas stilrent så att besluten håller även en mera kritisk granskning. Utöver trovärdigheten är här också fråga om hela den offentliga viltkoncernens existens. Inom våra jaktvårdsdistrikt finns det knowhow och stark yrkeskunskap för att sköta den nya utmaningen. G 2 Jägaren 5 / 2008
• Innehåll Nr 5 08.09.2008, 57. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 24.11.2008. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Jari Pigg Redaktör: Klaus Ekman Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus Redaktionsråd: Tapani Pääkkönen (ordf) Jari Pigg Klaus Ekman Juha Immonen (v.ordf) Marko Mikkola Leif Norrgård och Jarkko Nurmi. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola Vesa Ruusila Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14 01100 Östersundom tel. 09-2727 8116 Adressändringar och jaktkortsärenden: Telefon 0303 9777 Tryckeri: HANSAPRINT2008/ JÄG08_05 Pärmfoto: Antti Saraja sida 10 Inventering av stora rovdjur i Kajanaland sida 16 Årsunge eller fjoling sida 22 Jakten på vitsvansvilt utreddes sida 28 Ljuddämparens inverkan på kulans hastighet och vapnets träffsäkerhet 58 Med Eki på vandring: Övernattning vid eld 62 Satellituppföljningen av skogsrenar ger värdefull info 66 Vilttriangelresultat 68 Resultaten av sjöfågelinventeringen 2008 72 Ålandsnytt 74 Småviltsjakten 2007 76 Älgflugan ­ ett plågoris för hjortdjur och människor 80 Det förnyade älgobskortet - början på effektiverad hälsovård för hjortdjur 82 Jacob Johan Maexmontan: Stövarjägare till kropp, liv och själ 86 Om jakten och naturen - ett läromedelspaket för skolorna 88 Försäljning av björn kräver Cites-tillstånd 90 Av kärlek till mat: Aila Hietala 92 Jägarorganisationen meddelar 96 Adresser 97 Affärer Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0355-2683 4 Undantagslicenserna för stora rovdjur till jaktvårdsdistrikten: Grunderna för beviljandet har inte ändrats! 10 Inventering av stora rovdjur i Kajanaland: Färre vargar men fler lodjur och järvar 16 Årsunge eller fjoling 20 Älgstammen decimerad nästan till målsatt nivå: Antalet licenser för älgjakt som väntat på nedgång 22 Jakten på vitsvansvilt utreddes 28 Ljuddämparens inverkan på kulans hastighet och vapnets träffsäkerhet 34 SAKO - en del av det självständiga Finlands historia 38 Skjutbaneprojektet i Somerosvuori 42 Viljam Syynimaa - effektiv rovdjursjakt à la Härmälä 48 Olyckan kommer inte med röd luva på huvudet 50 Jakten på statens marker: Ordet ödemarksbruk bär på den finländska jaktens kärna 51 Toxoplasma parasiterar på viltet? 52 CIC:s 55 generalförsamling: "Jakt enligt principen för hållbart nyttjande främjar naturvården" Jägaren 5 / 2008 3
• Undantagslicenserna för stora rovdjur till jaktvårdsdistrikten: Grunderna för beviljandet har inte ändrats! I början av augusti trädde en ändring av 28 § i jaktförordningen i kraft som innebär att rutinen ändrades för beviljandet av undantagslicenser för dödande av så kallade problemrovdjur för att förebygga synnerligen betydande skada eller hot mot säkerheten. I enlighet med regeringsprogrammet överfördes beslutanderätten till viltbranschens regionala förvaltning, dvs jaktvårdsdistrikten. Syftet med ändringen är framförallt att göra handläggningen av undantagslicenserna snabbare. Ä ndringen av jaktförordningen har fått mycket lovord, framförallt av människor som är bosatta på landsbygden i områden med täta rovdjursstammar. Många hyser förhoppningar om att det nu äntligen ska gå lätt att få licenser till varje by. Å andra sidan, och minst lika mycket, har beslutet kritiserats och ifrågasatts av miljöorganisationerna, som är rädda för samma sak. I dessa förhoppningar och farhågor glömmer man bort det faktum att grunderna för beviljandet av undantagslicenser inte har ändrats det minsta! Samma kriterier ska uppfyllas För jaktvårdsdistriktens licensbeslut krävs exakt samma grunduppgifter som för ministeriets beslut. Fortsättningsvis är det fråga om tillämpning av Europeiska unionens habitatdirektiv. I den dom EG-domstolen gav om vargjakten i Finland konstaterades att licenspraxisen i Finland inte är alltför stram men inte heller alltför lös. Eftersom ett system som grundar sig på beslutsfattande i jaktvårdsdistrikten fastställdes i vargdomen blev det möjligt att med stöd av denna bygga upp ett system där besluten - såväl negativa som positiva - kommer i rimlig tid. Ministeriets permanenta föreskrift om förfarandet för jaktlicenser inklusive bilaga styr och binder jaktvårdsdistrikten vid deras prövning av licenser. Vid eliminerandet av s.k. problemrovdjur ska det först utredas vilket problem eller vilken skada djuret orsakar. Sökanden ska kunna konkretisera detta genom att t.ex. påvisa djurets regelbundna rörelser på gårdar eller i närheten av husdjurens inhägnader. Ofta är man t.o.m. tvungen att vänta på att skadorna uppstår. Hotet ska därtill vara konkret och direkt. Beslut kan inte fattas utgående från tro och antaganden. Det ska finnas ett dokumenterat bevis på det hot som ska behandlas. För det andra ska det utredas om det problem 4 Jägaren 5 / 2008 Jaakko Ojala
• rovdjuret ifråga orsakar kan lösas på något annat sätt än genom att döda. Sådana s.k. andra tillfredsställande lösningar kan exempelvis vara elstängsel, skrämmande eller fördrivande av djuret. Först när den prövning och bevisning som förutsätts i den stående föreskriften och dess bilaga har uppfyllts och förutsättningarna för beviljandet av en positiv undantagslicens föreligger kan licensen beviljas. Om förutsättningarna inte uppfylls är beslutet negativt. Det är skäl att påminna jägarna om att de undantagslicenser jaktvårdsdistrikten framöver beviljar inte överhuvudtaget är jaktlicenser utan tillstånd att eliminera ett visst specificerat djur. Förenklat kunde man säga att djurindividen genom sitt beteende - trots att det skett omedvetet och i och för sig oförskyllt - själv har dragit på sig stämpeln "problemrovdjur" och på så sätt startat den process som lett till beslutet om undantagslicens. De s.k. "stamförvaltningslicenserna", som beviljas med stöd av JF 28 § 1 mom. 4 punkten under traditionella jakttider är fokuserade till djurpopulationen och härvid används normala jaktliga medel och metoder. Arternas förvaltningsplaner styr användningen och fokuseringen av dessa licenser. Förhoppningarna om och farhågorna för att det nu ska gå lättare att få jaktlicenser av jaktvårdsdistriktet än tidigare av ministeriet är således på helt fel spår. Den viktigaste fördelen med ändringen är att beslutsprocessen blir snabbare. Det är helt klart att tiderna för handläggningen av undantagslicenser blir kortare eftersom antalet beslutsfattare nu är 15 mot tidigare en och beslutsfattaren finns mycket närmare hotet eller den skadelidande. En annan fördel är givetvis att det regionala jaktvårdsdistriktet som regel har en ytterst god lokalkännedom om såväl förhållanden som viltstammar i området. Huvudet kallt Ändringen av förordningen känns stor och betydelsefull - vilket den onekligen också är. Ändringen för med sig inte bara mera makt än tidigare utan också mera ansvar för jaktvårdsdistriktet och framförallt för dess chef, som inom sitt område innehar den bästa sakkunskapen för en objektiv licensprövning. Men även om ansvaret för fattandet av besluten vilar på jaktchefen är ansvaret för produktionen av det material som behövs för detta vårt gemensamma. Ändringen är en stor gemensam utmaning för jägarkåren och jaktförvaltningen ­ "den offentliga jaktkoncernen", som omfattar jord- och skogsbruksministeriet, Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten, jaktvårdsföreningarna, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Skogsforskningsinstitutet och Forststyrelsen. Med gemensam produktion av information, öppen interaktion och genom att följa avtalade spelregler drar vi åt samma håll och sköter denna viktiga samhällsuppgift exemplariskt. G Christian Krogell biträdande avdelningschef jord- och skogsbruksministeriet/fiske- och viltavdelningen Med stöd av jaktlicens tillåten jakt FÖRESKRIFT Jord- och skogsbruksministeriet har beslutat att för jakt på europeisk bäver, östersjövikare och gråsäl, utter, brunbjörn, lo och varg som bedrivs med stöd av jaktlicens ge följande föreskrifter som gäller begränsningar av jakt, förutsättningar för beviljande av jaktlicens, handlingssättet vid beviljande av jaktlicens samt redogörelsen som ska avges om den tillåtna jakten: EUROPEISK BÄVER Största tillåtna fångstantal. Med stöd av jaktlicenser som beviljas av Satakunta jaktvårdsdistrikt under perioden 20.8. ­ 30.4. får fällas högst 250 europeiska bävrar. Övriga jaktvårdsdistrikt under perioden 20.8. ­ 30.4. får bevilja licenser för jakt efter europeisk bäver endast om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning för att förebygga betydande skador. ÖSTERSJÖVIKARE OCH GRÅSÄL 1. Östersjövikare Tills vidare ska licenser för jakt efter östersjövikare inte beviljas. 2. Gråsäl Antalet gråsälar som får fällas med stöd av jaktlicenser beviljade av jaktvårdsdistrikten får uppgå till högst: Stamförvaltningsregionen för Bottenviken-Kvarken: Lapplands jaktvårdsdistrikt 90 st. Uleåborgs jaktvårdsdistrikt 105 st. Österbottens jaktvårdsdistrikt 70 st. Sv. Österbottens jaktvårdsdistrikt 180 st. Stamförvaltningsregionen för Sydvästra Finland: Satakunta jaktvårdsdistrikt 80 st. Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt 100 st. Stamförvaltningsregionen för Finska viken: Nylands jaktvårdsdistrikt 35 st. Kymmene jaktvårdsdistrikt 25 st. I Licenser ska inte beviljas för områden som ligger utanför stamförvaltningsregionerna. Jaktlicens beviljad av jaktvårdsdistrikten kan användas inom stamförvaltningsregionen under förutsättning att sökanden har jakträtt till det aktuella området. Jaktvårdsdistrikten ska ge sökande anvisningar så att licens ansöks om skriftligen i enlighet med 2 § 3 mom. i jaktförordningen hos det jaktvårdsdistrikt, till vars område huvuddelen av det jaktområde som avses i licensansökan hör. Om en ansökan lämnas in till ett jaktvårdsdistrikt, till vars område huvuddelen av det jaktområde som avses i licensansökan inte hör, ska ansökan överföras till det behöriga jaktvårdsdistriktet i enlighet med 21 § i förvaltningslagen. I I övriga jaktvårdsdistrikt än de som nämns ovan ska licenser för fångst av gråsäl inte beviljas. I I jaktlicenser för gråsäl ska inkluderas en bestämmelse om att licenshavaren ska underrätta jaktvårdsdistriktet om utfallet av den med stöd av jaktlicensen bedrivna jakten inom sju dagar efter att ett djur har fällts. Om det handlar om jaktlicens för flera gråsälar ska anmälan göras separat för varje fälld gråsäl inom sju dagar efter att djuret fälldes. I På de fällda gråsälarna ska tas prover som direkt skickas för undersökning till vilt- och fiskeriforskningsinstitutet enligt institutets anvisningar. UTTER Största tillåtna fångstantal. Antalet uttrar som fälls med stöd av jaktlicenser som beviljats av jaktvårdsdistrikten enligt jaktförordningens 28 § 1 mom. punkt 2 får uppgå till högst: Östra Finland: I I Östra Finland, i det område som utgörs av Södra Savolax, Mellersta Finlands, Kymmene, Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt, får antalet uttrar som fälls uppgå till högst 20. Västra Finland: I I Västra Finland, i det område som utgörs av Södra Tavastlands, Norra Tavastlands, Österbottens, Sv. Österbottens, Satakunda, Nylands och Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt, får antalet uttrar som fälls uppgå till sammanlagt högst 20. Norra Finland: I I Norra Finland, i det område som utgörs av Lapplands, Uleåborgs och Kajanalands jaktvårdsdistrikt får antalet uttrar som fälls uppgå till sammanlagt högst 15. 2. Licenser för jakt efter utter kan beviljas av jaktvårdsdistrikten endast om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning för att förebygga särskilt betydande skador Vesa Ruusila forskningsdirektör Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Jari Pigg verksamhetsledare Jägarnas centralorganisation Bilaga 1 JAKTVÅRDSDISTRIKTENS KONTROLLISTA FÖR HANDLÄGGNINGEN AV JAKTLICENSER I ENLIGHET MED 28 § 1 MOM. PUNKT 1­3 I JAKTVÅRDSFÖRORDNINGEN 1. DJURART 2. ANTAL OBSERVATIONER/PERIOD 3. NOGGRANN REDOGÖRELSE FÖR DJURETS/DJURENS FÖREKOMST OCH RÖRELSER i. karta 1:200 000 (GT) 4. SPECIFICERAD OBSERVATION i. observation (iakttagelse/spår/hörsägen) ii. observerat av vem/datum iii. tidpunkt iv. område/by/lägenhet v. rovdjurskontaktmannens utlåtande/ identifiering/djurets kännetecken vii. rovdjurskontaktmannens kontaktinformation 5. SKADA/PROBLEM/MISSFÖRHÅLLANDE SOM KONSTATERATS i. skadeobjekt märkta på kartan (1:200 000 GT) ii. områden med särskilt betydande risker utmärkta på kartan 6. KONSTATERANDE/PÅVISANDE AV PROBLEMET/UTLÅTANDE OM PROBLEMET 7. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT UNDVIKA PROBLEMET i. åtgärd/tidpunkt ii. åtgärd/tidpunkt iii. vem som vidtagit åtgärden 8. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDERNAS EFFEKTER 9. ANNAN TILLFREDSSTÄLLANDE LÖSNING OCH DESS TILLÄMPBARHET FÖR ATT ELIMINERA PROBLEMET 10. VERKNINGAR PÅ EN GYNNSAM SKYDDSNIVÅ (HÄNVISNING TILL MMM:S PERMANENTA FÖRESKRIFT Dnr 1735/720/2008) Det är fråga om myndighetsbeslut Jaktvårdsdistrikten kritiseras ofta för att de skulle driva jägarnas intressen. Så här är det givetvis inte utan jaktvårdsdistriktet är den regionala jaktmyndigheten som prövar undantagslicensen och fattar beslutet under tjänsteansvar. Myndigheten eller tjänstemannen vid denna driver inte någon enskild parts sak utan verkställer lagstiftarens vilja enligt hela samhällets krav och intressen. Därtill bör alla komma ihåg att jaktvårdsdistriktens händer i varje fall är bundna av ministeriets föreskrifter som fastställer det största tillåtna antalet djur som får fällas av respektive art och omfattar all den mortalitet som orsakas av människan. Dessa maximala tillåtna avskjutningsvolymer grundar sig på uppskattningar av stammarna som producerats av VFFI. Den av ministeriet fastställda största tillåtna avskjutningen gäller för hela jaktåret. Jaktvårdsdistrikten bör hålla sig inom dessa fastställda gränser. Även detta leder till att det inte lönar sig att bevilja licenser på alltför lösa grunder, för sådana kan vara borta från verkligt allvarliga skadefall. På samma sätt som undantagslicenserna förutsätter också stamförvaltningslicenserna att stamtätheten är dokumenterad. Inte heller i det här fallet räcker tro och antaganden till som grund, utan den största tillåtna avskjutningen grundar sig på VFFI:s uppskattning av stammarna. Det är för detta syfte viltforskningen behöver ett fungerande och aktivt nätverk av observatörer i jaktvårdsföreningarna. Jägaren 5 / 2008 5
• på fisk- och kräftodling i dammar. Jakt efter utter bör inte tillåtas i naturliga vatten. 3. I beslutet om jaktlicensen ska grunderna för beviljandet av licensen nämnas separat för varje enskild individ. 4. Jaktvårdsdistrikten ska efter beviljandet av jaktlicens leverera en kopia av licensen till jord- och skogsbruksministeriet och Jägarnas centralorganisation samt vid utgången av jaktsäsongen för utter en redogörelse enligt artikel 16.2 i habitatdirektivet med uppgifter om antalet beviljade licenser, grunderna för beviljandet av respektive licens samt utfallet av jakten. 5. Vid beviljandet av jaktlicens ska därtill iakttas jord- och skogsbruksministeriets föreskrift av den 1.8.2008 (Dnr 1735/720/2008) om jakt som ska tillåtas med stöd av jaktlicens. I övrigt ska vid beviljandet av jaktlicenser följas bestämmelserna i jaktlagen och jaktförordningen. BRUNBJÖRN 1. Största tillåtna fångstantal. Norra Finland: I I Norra Finland, i det område som utgörs av Lapplands, Uleåborgs och Kajanalands jaktvårdsdistrikt, får antalet brunbjörnar som får fällas med stöd av jaktlicenser beviljade av jaktvårdsdistrikten enligt jaktförordningens 28 § eller med stöd av det som bestäms i 5 § i jaktförordningen uppgå till högst 44. I Av nämnda totala antal på 44 brunbjörnar får antalet fällda brunbjörnar på renskötselområdet, i anslutning till så kallad avbruten jakt, i enlighet med 5 § i jaktförordningen (under perioden 20.8­31.10) uppgå till högst 26 enligt följande: östra renskötselområdet västra renskötselområdet 20 6 censer är inte en kvot som måste uppfyllas. Målet med föreskriften är att en gynnsam skyddsnivå för björnstammen kan hållas. Jaktvårdsdistriktet ska utreda från fall till fall om de förutsättningar som är ett villkor för beviljandet av jaktlicens föreligger. 4. Licenserna för jakt efter brunbjörn i det syfte som avses i jaktförordningens 28 § 1 mom. punkt 4 bör begränsas till avlivande av specifika enskilda individer och till maximalt en jaktvårdsförenings område eller ett i övrigt klart definierbart högst 300 000 ha stort enhetligt område för skötsel av björnstammen. I det syfte som avses i 28 § 1 mom. 4 punkten i jaktförordningen beviljad jaktlicens kan inte efter beviljandet bytas till annan individ eller annat område. 5. I beslutet om jaktlicensen ska grunderna för beviljandet av licensen nämnas separat för varje enskild individ. 6. Jaktvårdsdistrikten bör beakta den extra avgång som omfattar antalet brunbjörnar som har avlivats med stöd av de undantagstillstånd som har beviljats efter att dessa föreskrifter getts enligt jaktlagens (615/1993) 41 § 2 mom. eller polislagens (493/7.4.1995) 25 § eller övriga av människor oavsiktligt eller avsiktligt dödade brunbjörnar som efter dessa föreskrifter man fått vetskap om, som ett avdrag från det antal brunbjörnar som får fällas med stöd av jaktlicenser. 7. Jaktvårdsdistrikten ska efter beviljandet av jaktlicens leverera till jord- och skogsbruksministeriet och Jägarnas centralorganisation en kopia av licensen samt vid utgången av jaktsäsongen en redogörelse enligt artikel 16.2 i habitatdirektivet med uppgifter om antalet beviljade jaktlicenser, grunderna för beviljandet av respektive licens samt utfallet av jakten. 8. Vid beviljandet av jaktlicens ska därtill iakttas jord- och skogsbruksministeriets föreskrift av den 1.8.2008 (Dnr 1735/720/2008) om jakt som ska tillåtas med stöd av jaktlicens. I övrigt ska vid beviljandet av jaktlicenser följas bestämmelserna i jaktlagen och jaktförordningen. LO I Denna föreskrift gäller bara förfarande i enlighet med 28 § 1 mom. punkt 1­3. När det gäller stamförvaltningsmässiga licenser i enlighet med 28 § 1 mom. 4 punkten utfärdar ministeriet en särskilt föreskrift när Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets detaljerade utlåtande är klart. 1. Största tillåtna fångstantal. Norra Finland: I I Norra Finland, i det område som utgörs av Lapplands, Uleåborgs och Kajanalands jaktvårdsdistrikt, får antalet lodjur som får fällas med stöd av jaktlicenser beviljade av jaktvårdsdistrikten enligt jaktförordningens 28 § 1 mom. punkt 1­3 uppgå till högst 10. Östra Finland: I I Östra Finland, i det område som utgörs av Södra Savolax, Mellersta Finlands, Kymmene, Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt, får antalet lodjur som får fällas med stöd av licenser beviljade enligt 28 § 1 mom. punkt 1-3 i jaktförordningen uppgå till högst 5. Västra Finland: I I Västra Finland, i det område som utgörs av Södra Tavastlands, Norra Tavastlands, Österbottens, Sv. Österbottens, Satakunda, Nylands och Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt, får antalet lodjur som får fällas med stöd av licenser beviljade av jaktvårdsdistrikten enligt 28 § 1 mom. punkt 1-3 i jaktförordningen uppgå till högst 5. 2. Antalet lodjur som får fällas med stöd av jaktlicenser är inte en kvot som måste uppfyllas. Målet med föreskriften är att en gynnsam skyddsnivå för lostammen kan hållas. Jaktvårdsdistriktet ska utreda från fall till fall om de förutsättningar som är ett villkor för beviljandet av jaktlicens föreligger. 3. I beslutet om jaktlicensen ska grunderna för beviljandet av licensen nämnas separat för varje enskild individ. 4. Jaktvårdsdistrikten bör beakta den extra avgång som omfattar antalet lodjur som efter att denna föreskrift getts har avlivats med stöd av undantagstillstånd som beviljats enligt polislagens (493/7.4.1995) 25 §, och även övriga av människor avsiktligt eller oavsiktligt dödade lodjur som kommit till kännedom, som ett avdrag från det antal lodjur som får fällas med stöd av jaktlicenser. 5. Jaktvårdsdistrikten ska efter beviljandet av jaktlicens leverera till jord- och skogsbruksministeriet och Jägarnas centralorganisation en kopia av licensen samt vid utgången av jaktsäsongen en redogörelse enligt artikel 16.2 i habitat- direktivet med uppgifter om antalet beviljade jaktlicenser, grunderna för beviljandet av respektive licens samt utfallet av jakten. 6. Vid beviljandet av jaktlicens ska därtill iakttas jord- och skogsbruksministeriets föreskrift av den 1.8.2008 (Dnr 1735/720/2008) om jakt som ska tillåtas med stöd av jaktlicens. I övrigt ska vid beviljandet av jaktlicenser följas bestämmelserna i jaktlagen och jaktförordningen. VARG 1. Största tillåtna fångstantal. Norra Finland: I I Norra Finland, i det område som utgörs av Lapplands, Uleåborgs och Kajanalands jaktvårdsdistrikt får antalet vargar som fälls med stöd av jaktlicenser beviljade av jaktvårdsdistrikten uppgå till sammanlagt högst 10, varav av nämnda antal får antalet vargar som fälls med stöd av jaktlicenser som beviljats av jaktvårdsdistrikten enligt jaktförordningens 1 § i renskötselområdet uppgå till högst 7. Av nämnda totala antal på 10 vargar står därmed minst 3 jaktlicenser till förfogande i enlighet med 28 § 1 mom. punkt 1­3 i jaktförordningen för det område i Norra Finland som utgörs av Lapplands, Uleåborgs och Kajanalands jaktvårdsdistrikt. Östra Finland: I I Östra Finland, i det område som utgörs av Södra Savolax, Mellersta Finlands, Kymmene, Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt, får antalet vargar som får fällas med stöd av licenser beviljade enligt 28 § 1 mom. punkt 1­3 i jaktförordningen uppgå till högst 10. Västra Finland: I I Västra Finland, i det område som utgörs av Södra Tavastlands, Norra Tavastlands, Österbottens, Sv. Österbottens, Satakunda, Nylands och Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt, får antalet vargar som får fällas med stöd av licenser beviljade av jaktvårdsdistrikten enligt 28 § 1 mom. punkt 1­3 i jaktförordningen uppgå till högst 4. 2. Antalet vargar som får fällas med stöd av jaktlicenser är inte en kvot som måste uppfyllas. Målet med föreskriften är att en gynnsam skyddsnivå för vargstammen kan hållas. Jaktvårdsdistriktet ska utreda från fall till fall om de förutsättningar som är ett villkor för beviljandet av jaktlicens föreligger. 3. Så kallade stamförvaltningsmässiga jaktlicenser i enlighet med 28 § 2 mom. 4 punkten i jaktförordningen ska inte beviljas för varg. 4. I beslutet om jaktlicensen ska grunderna för beviljandet av licensen nämnas separat för varje enskild individ. 5. Jaktvårdsdistrikten bör beakta den extra avgång som omfattar antalet vargar som efter att denna föreskrift getts har avlivats med stöd av undantagstillstånd som beviljats enligt polislagens (493/7.4.1995) 25 §, och även övriga av människor avsiktligt eller oavsiktligt dödade lodjur som kommit till kännedom, som ett avdrag från det antal vargar som får fällas med stöd av jaktlicenser. 6. Jaktvårdsdistrikten ska efter beviljandet av jaktlicens leverera till jord- och skogsbruksministeriet och Jägarnas centralorganisation en kopia av licensen samt vid utgången av jaktsäsongen en redogörelse enligt artikel 16.2 i habitatdirektivet med uppgifter om antalet beviljade jaktlicenser, grunderna för beviljandet av respektive licens samt utfallet av jakten. 7. När det gäller jaktlicenserna för varg kan denna föreskrift kompletteras med utgångspunkt i preciserade stamuppgifter från Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet innan jakttiden utgår. 8. Vid beviljandet av jaktlicens ska därtill iakttas jord- och skogsbruksministeriets föreskrift av den 1.8.2008 (Dnr 1735/720/2008) om jakt som ska tillåtas med stöd av jaktlicens. I övrigt ska vid beviljandet av jaktlicenser följas bestämmelserna i jaktlagen och jaktförordningen. I Av nämnda totala antal på 44 brunbjörnar får antalet brunbjörnar som fällts utanför renskötselområdet i det syfte som nämns i 28 § i mom. 4 punkten i jaktförordningen (s.k. stamförvaltningsmässiga licenser under perioden 20.8­31.10) inom området för etablerad stam i Kajanalands jaktvårdsdistrikt uppgå till högst 9. I Av nämnda totala antal på 44 brunbjörnar står därmed minst 9 jaktlicenser till förfogande för det område som utgörs av Lapplands, Uleåborgs och Kajanalands jaktvårdsdistrikt i enlighet med 28 § 1 mom. punkt 1­3 i jaktförordningen. Östra Finland: I I Östra Finland, i det område som utgörs av Södra Savolax, Mellersta Finlands, Kymmene, Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt, får antalet brunbjörnar som får fällas med stöd av licenser beviljade enligt 28 § i jaktförordningen uppgå till högst 54. I Av nämnda totala antal på 54 brunbjörnar får antalet brunbjörnar som fällts i det syfte som nämns i 28 § i mom. 4 punkten i jaktförordningen (s.k. stamförvaltningsmässiga licenser under perioden 20.8­31.10) inom området för etablerad stam i det område som hör till Norra Karelens, Kymmene och Södra Savolax jaktvårdsdistrikt uppgå till högst 49 av ovan nämnda totala antal enligt följande: Norra Karelens jaktvårdsdistrikt högst Kymmene jaktvårdsdistrikt högst Södra Savolax jaktvårdsdistrikt högst 42. 5. 2. I Av nämnda totala antal på 54 brunbjörnar står därmed minst 5 jaktlicenser till förfogande för det område i Östra Finland som utgörs av Södra Savolax, Mellersta Finlands, Kymmene, Norra Savolax och Norra Karelens jaktvårdsdistrikt i enlighet med 28 § 1 mom. punkt 1­3 i jaktförordningen. Västra Finland: I I Västra Finland, i det område som utgörs av Södra Tavastlands, Norra Tavastlands, Österbottens, Sv. Österbottens, Satakunda, Nylands och Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt, får antalet brunbjörnar som får fällas med stöd av licenser beviljade enligt 28 § 1 mom. punkt 1­3 i jaktförordningen uppgå till högst 2. I Så kallade stamförvaltningsmässiga licenser får inte beviljas i dessa jaktvårdsdistrikt. 2. När den regionala kvot som fastställts i 5 § i jaktförordningen har uppfyllts ska Lapplands jaktvårdsdistrikt informera jord- och skogsbruksministeriet och Jägarnas centralorganisation om utfallet kommunvis. 3. Antalet brunbjörnar som får fällas med stöd av jaktli- 6 Jägaren 5 / 2008
• JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET 1.8.2008 Giltighetstid: Tills vidare FÖRESKRIFT Dnr 1735/720/2008 Jakt som får bedrivas med stöd av jaktlicens enligt 28 § i jaktförordningen FÖRESKRIFT Jord- och skogsbruksministeriet har beslutat att utfärda följande föreskrifter om begränsning av jakt som får bedrivas med stöd av jaktlicens, förutsättningar för beviljande av jaktlicens och processer som ska iakttas vid beviljande av jaktlicens. Denna föreskrift är i kraft tills vidare och gäller sådan licensbelagd jakt som avses i 28 § i jaktförordningen (489/2008, utfärdad 10.7.2008). Utöver denna föreskrift meddelas årligen separata föreskrifter om enskilda arter som gäller högst i ett jaktår. I dessa föreskrifter fastställs de regionala övre gränserna för jaktvårdsdistrikten när det gäller antalet individer per art som får jagas med stöd av jaktlicenser. Genom dessa föreskrifter begränsas också vid behov de särskilda undantagsgrunderna, som nämns i 28 § i jaktförordningen, med stöd av vilka jaktlicenser kan beviljas 3. På grund av tvingande skäl trygga folkhälsan, den allmänna säkerheten eller ett annat mycket viktigt allmänt intresse, inklusive sociala och ekonomiska orsaker, samt om avvikelsen medför synnerligen viktig nytta för omgivningen I specificering av folkhälsa eller allmän säkerhet som man särskilt avser att trygga genom att döda en art som ska skyddas I bedömning av sannolikheten att folkhälsan eller den allmänna säkerheten äventyras I specificering av ett annat mycket viktigt skäl som är av tvingande karaktär med tanke på ett allmänt intresse (inklusive ekonomiska och sociala orsaker) I specificering av synnerligen viktig nytta för omgivningen. I Om dessa punkter inte uppfylls och om det inte är frågan om en omedelbar händelse ska tillstånd att jaga den art som ansökan gäller, inte beviljas. B) Undantagsgrund 4 i 28 § 1 mom. i jaktförordningen (att selektivt och begränsat i noggrant övervakade förhållanden eliminera vissa individer) I Enligt de årliga föreskrifterna tillämpas undantagsgrunden om enskilda arter endast i de jaktvårdsdistrikt där det utgående från vilt- och fiskeriforskningsinstitutets beståndsuppskattning kan anses finnas en tillräckligt talrik stam eller där uppskattningen visar en betydande tillväxt av stammen. I Undantagsgrunden kan endast tillämpas på sådana arter vars stam i hela Finland, utgående från vilt- och fiskeriforskningsinstitutets beståndsuppskattning, kan anses vara tillräckligt stor och förvaltning av stammen är möjlig enligt förvaltningsplanerna eller artens förvaltning förutsätter att individer av arten elimineras också när det på grund av stammens täthet och/eller individantal är omöjligt att ange en bestämd individ för vilken det särskilt kunde påvisas att undantagsgrunderna enligt 28 § 1 mom. 1­3 punkten uppfylls. I Tillämpningen av undantagsgrunden ska överensstämma med riktlinjerna för de artspecifika förvaltningsplanerna och stödja skydd och förvaltning av arter enligt 28 § i jaktförordningen. Grunderna som anknyter till de artspecifika förvaltningsplanerna ska antecknas i beslutet om jakttillstånd. 3) Annan tillfredsställande lösning I Jaktvårdsdistriktet ska innan jaktlicens beviljas för varje enskild licens utreda om det finns en annan tillfredsställande lösning för beviljande av jaktlicens enligt 28 § 1 mom. 1­4 punkten och i jaktlicensbeslutet anteckna de centrala punkterna i utredningen. Om utredningen visar att det finns andra tillfredsställande lösningar i fråga om en viss licensansökan ska jaktlicens inte beviljas. A) Undantagsgrunder 1­3 I I fråga om undantagsgrund 1 ska jaktvårdsdistriktet utreda om den art som är föremål för skydd (annan art) i ett beslut enligt denna punkt är av sådan natur att denna arts skyddsnivå kan förbättras endast genom att tillåta jakt på en art nämnd i 28 § i jaktförordningen (varg, björn, lodjur, utter). Om den art som är föremål för skydd (annan art) i beslutet är en viltart, ska jaktvårdsdistriktet först utreda om begränsning av jakt på denna art kan betraktas som en annan tillfredsställande lösning. Om den art som utgör grund för beslutet är en art som avses i naturvårdslagen ska jaktvårdsdistriktet begära ett utlåtande i ärendet från en behörig regional miljöcentral. I I fråga om undantagsgrund 2 ska jaktvårdsdistriktet utreda vilka metoder som överhuvudtaget finns att tillgå för att förebygga sådan skada som anges i ansökan och hur de lämpar sig för den situation som avses i ansökan. Likväl ska jaktvårdsdistriktet utreda vilka andra tillfredsställande lösningar som redan har tillämpats på den situation som avses i ansökan (till exempel fördrivning med olika metoder, inhägnande för att skydda husdjur, elstängsel osv.) och vilka resultat dessa har gett. I En motsvarande utredning ska göras i fråga om undantagsgrund 3. B) Undantagsgrund 4 I Jaktvårdsdistriktet ska innan jaktlicens beviljas utreda om det finns en annan tillfredsställande lösning för beviljande av jaktlicens enligt 28 § 1 mom. 4 punkten med beaktande av de mål som uppställts i artens förvaltningsplan och andra alternativa lösningar. 4) Beviljande av jaktlicens I Då de ovan relaterade kriterierna uppfylls kan jaktvårdsdistriktet bevilja jaktlicenser enligt den regionala övre gränsen och de övriga föreskrifterna. Beviljandet av jaktlicens ska övervägas från fall till fall, och i regel kan tillstånd att bedriva jakt med stöd av en och samma jaktlicens beviljas för jakt på en enda individ av en art enligt 28 § i jaktförordningen. I I jaktlicensbeslutet ska i fråga om den gynnsamma skyddsnivån hänvisas till den separata regionala övre gräns som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt för varje enskild art. I Av beslut om jaktlicens som fattats med stöd av 28 § 1 mom. punkt 1­3 i jaktförordningen ska framgå de viktigaste punkterna i prövningsförfarandet, vilket förutsätts i kontrollistan i bilaga 1 till denna föreskrift. I Jaktlicens ska beviljas endast för ett begränsat område med beaktande av undantagsgrunderna enligt 28 § 1 mom., punkt 1­3 i jaktförordningen, och, när det gäller undantagsgrunden enligt punkt 4, de mål som ingår i artens förvaltningsplan. I De licenser som beviljats i enlighet med de ovan nämnda undantagsgrunderna och som avses i 28 § punkt 1-3 i jaktförordningen ska begränsas snävt regionalt på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av var det objekt/de objekt som ska skyddas, ligger. I Jaktlicenserna enligt undantagsgrunderna 2-3 ska endast gälla omedelbara händelser som uppfyller kriterierna enligt undantagsgrunderna 2-3. Jaktlicenserna ska vara tidsbestämda och högst två veckor långa. En outnyttjad jaktlicens kan beviljas på nytt. En tidsbestämd jaktlicens kan förnyas att gälla samma fall om den även då uppfyller kriterierna i denna föreskrift. I Jaktvårdsdistriktet ska bevilja jaktlicenser enbart för de områden där arten förekommer frekvent eller så att licenserna i regel riktas mot individer som regelbundet rör sig i närheten av permanent bosättning, i närheten av potentiellt skadeobjekt eller orsakar befogad oro bland den lokala befolkningen. 5) Övrigt I I villkoren för en jaktlicens ska förutsättas att nödvändiga prov tas på de individer som tillåts för jakt med stöd av jaktlicenserna och att dessa prov avgiftsfritt skickas direkt till vilt- och fiskeriforskningsinstitutet för undersökning enligt institutets anvisningar. I I villkoren för en jaktlicens som beviljats med stöd av 28 § 1 mom. punkt 1­3 ska förutsättas att namnen på de personer som deltar i jakten anmäls till polisinrättningen i den aktuella häraden innan jaktåtgärder vidtas. Därtill ska varje avfärd till jakt och område som är föremål för jakten i förväg anmälas separat till polisinrättningen. Om jakten bedrivs i gränszonen eller i närheten av denna ska avfärd till jakt och det område som är föremål för jakten även anmälas till Gränsbevakningsväsendet. Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Konsultativ tjänsteman Sami Niemi Denna föreskrift upphäver den permanenta föreskrift som utfärdades 1.10.2007 (2611/720/2007). 1) Gynnsam skyddsnivå I De regionala övre gränser gällande individer som får jagas med stöd av jaktlicens, vilka fastställs för jaktvårdsdistrikten genom separata föreskrifter baserar sig på information från vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. När den regionala övre gränsen fastställs i jord- och skogsbruksministeriets årliga separata föreskrifter har den regionala övre gränsens inverkan på varje arts gynnsamma skyddsnivå redan beaktats och vidare har det säkrats att ett eventuellt beviljande av jaktlicens inte äventyrar den gynnsamma skyddsnivån för den art som avvikelsen gäller. 2) Utredning av undantagsgrunderna enligt 28 § 1 mom. i jaktförordningen A) Undantagsgrunderna i 28 § 1 mom. 1­3 punkten i jaktförordningen I Innan jaktvårdsdistriktet beviljar jaktlicenser ska det utreda följande aspekter som anges i punkt 1­3 om undantagsgrunder samt anteckna i jaktlicensbeslutet de motiveringar som baserar sig på utredningen. 1. Bevara vild fauna eller flora specificering av nyttan för vild fauna eller flora och I bedömning av på vilket sätt avvikelse från skyddet av en art som avses i 28 § i jaktförordningen förbättrar tillståndet för den art för vars skydd tillstånd ansöks I Om specificeringen och bedömningen visar att nyttan för den art som ska skyddas inte är tillräcklig, ska tillstånd att jaga den art som ansökan gäller inte beviljas. 2. Förebygga särskilt betydande skada specificering av den särskilt betydande skadan I specificering av det potentiella skadeområdet (skadeobjekten) utgående från uppföljningsinformation och sådana skador som eventuellt redan har uppstått I omfattningen av den skada som man försöker förebygga genom jakt på en art som nämns i 28 § i jaktförordningen och I bedömning av sannolikheten att skaderisken realiseras eller för att skadan kommer att upprepas. I Om det inte handlar om en omedelbar händelse där den individ/de individer som ansökan gäller, kommer att orsaka särskilt betydande skada eller risk för skada som man försöker bekämpa, ska tillstånd att jaga den art som ansökan gäller inte beviljas. Jägaren 5 / 2008 7
• Från Erätukku TOPPRODUKTER TILL NETTOPRIS! Nu är det dags att skaffa sig den bästa utrustningen för höstens jakt ­ från Erätukku får du högsta kvalitet till marknadens lägsta priser. Utnyttja den nya, förmånliga Erätukku-finansieringen. av Erätukkus förnyade nätbutik UN EKON DE OM R 3/2 SÖK ISK 00 NIN 8 G ite · Tekn i s k t al t s -f ör h å l l an · Utmärkta pris/kvalitetsförhållanden · Tekniskt avancerade produkter · Branschens ledande nätbutik (Ekonomisk undersökning 3/2008) ag G tom 60 d de Nominell årsränta för finansiering av 1000 på 12 månader betalningstid är 19,1 %. Sökanden bör vara minst 18 år och kreditinformation bör vara i sin ordning. Ny, ig förmånlig Erätukkufinansiering UK K U -F IN A N ER SI IN Så här fungerar Erätukku-finansieringen: · Lätt och snabb att söka, flexibel · Fungerar i Erätukkus telefonförsäljning, nätbutiken och i butikerna · Du får alltid en faktura vid inköp, som du kan betala t om förfallodagen eller betala med delbetalning utan att meddela separat · T om 60 dagar räntefri betalningstid · Tryggt sätt att betala · Återbetalning med de belopp du själv önskar · Kreditgräns 1000 · 2 räntefria månader per år UL ÅBORG, Alasint ULEÅBORG, Alasintie 8 | VANDA, Valimotie 27 | TAMMERFORS, Pos ijärvenkatu 4 | HAPARANDA, Ikano-huset | VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 as VANDA, Valimoti 27 TAMMERFORS, Possijärvenk otie MERFOR i nkatu H ARAN A kano-huse ARAND kano-huset V LLMANSTRAND, Kauppiaanka R ANSTRA uppiaan anc ar e rad · et rä nte fr i b U tm v ärk t pris/k ERÄTUKKU EXPANDERADE IGEN! al n ing Erätukkus nya butik i Villmanstrand! Invigningen lockade massor av kunder för att bekanta sig med det mångsidiga produktsortimentet. s tid ER ÄT I lottdragningen på Jaktmässan gick huvudpriset till Toni Tanttu som får en Can-Am 800 cm3 till sin användning mellan 1.8 till 31.12.2008. Vi gratulerar vinnaren!
• UK K U - FIN A N S Populärast i Finland! MOTSVARANDE 249,leveranskostnader Skyddande krage, insida av värmande fleece. Extra starka textilläderförstärkningar. Vatten- och vindtätt samt andande AIR-TEX-membran i jacka och byxor, tejpade sömmar. Ljudlöst och extra slitstarkt yttyg. Luftigt nätfoder, snyggt ruttyg på jackans överdel. Praktisk bröstficka under vindlistan, jackan behöver inte öppnas. Mångsidiga och funktionella fickor, jacka 10 st, byxor 4 st. Fickor för t ex mobilen eller GPS. Alla fickor med AIR-TEX­membran, håller innehållet torrt. Uppvärmingsfickor med insida av fleece. Extra starka dragkedjor. Ventilering under armarna och på höfterna. Justerbar midja och nederkant. Skyddsfärg designad för finsk skog. DropStop­ytbehandling i jacka och byxor. Åtstramning i byxben. inkl. förmånspaket JAHTIJAKT AIR-TEX ­STÄLL 149,- Snygg med säker funktionalitet! Finlands mest populära jaktställ, som var först att vinna jägarnas förtroende. Kärnan för egenskaperna är det testade AIR-TEX-membranet, vars vattentäthet och andningsförmåga är av högsta klass. Funktionaliteten och det förmånliga priset har gjort detta ställ till en favorit hos jägarna. Storlekar: XXS­XXXL Er Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 89,-] Säkerhetsväst Flanellskjorta För jakt och fritid. Kvalitetsbomull. Nytt snyggt utseende. Två bröstfickor. Förlängd nertill, döljer ryggen. Reflexband fram- och baktill. Synlig signalfärg, snabbfästen. TEKNISK KOMFORT -membran Vattentätt och andande, ett specialmembran designat för jakt- och fritidsklädsel i samarbetemed testlaboratorier och användare. Mest nöjda med vattentätheten och andningsförmågan i sina membranprodukter är användarna av AIR-TEX-membranprodukter. (2004 Ekonomisk undersökning, 2006 Jaktklädselundersökning) Vändbar mössa Jakthandskar Praktiska jakthandskar för jakten. AIR-TEX-membran, händig vändegenskap. Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ULEÅ RG lasintie ULEÅBORG Alasinti ULEÅBORG, Alasintie 8 EÅBORG, s VAND VANDA, Valimotie 27 N alimotie 27 imot e TAMMERFORS, Poss järvenk t TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 M FORS ss venk HAPARANDA, Ikano-huse HAPARANDA, Ikano-huset APARA A, k -hus VILLMANS RAND, Kauppiaankatu VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 LLMAN D u n ER I IN G tom 60 ag a JÄGARNAS STORFAVORIT FÖR ETT TOPPRIS! t r rä nte fr i be al n ing s tid ER d ÄT
• Inventeringen av stora rovdjur i Kajanaland: Färre vargar men fler lodjur och järvar 10 Jägaren 5 / 2008 Hannu Huttu
• Kajanalands jaktvårdsdistrikt ordnade tillsammans med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet den första mars 2008 en terränginventering av stora rovdjur som grundade sig på snöspår. Målet var att få tillförlitliga uppgifter om antalet stora rovdjur i Kajanaland samt att samtidigt utveckla inventeringsmetoden ifråga. I operationen deltog omkring 1200 jägare med 500 snöskotrar och 400 bilar somtransportmedel. T äckningsgraden för motsvarande inventering ifjol förblev oklar. Därför är årets och fjolårets resultat inte direkt jämförbara. I år kunde täckningsgraden utredas tillfredsställande och därför är årets resultat tillförlitligare än fjolårets. I helheten ingick utöver de vid inventeringen gjorda observationerna också både jägarnas lokala rovdjursobservationer (250 svar på den enkät som riktades till inventerarna) och gränsbevakarnas vargobservationer i gränszonen vintern innan inventeringen. Det utnyttjade materialet omfattade också av VFFI och jaktvårdsdistriktet utförda justeringar av rapporterade vargspårsobservationer vintern innan inventeringen. Vid bedömningen av täckningsgraden för nätverket av inventeringslinjer utnyttjades också uppgifter som erhållits om med satellit-GPS-sändare försedda vargars och lodjurs rörelser. Därtill uppskattades lodjurs- och järvstammarnas storlek med två olika metoder. Den ena var en ordinär stamuppskattning och den andra en riktgivande kalkyl som var grundad på antalet spårobservationer och antalet djur samt inventeringens uppskattade täckningsgrad. Också förhandsplaneringen av inventeringslinjenätverket samt antecknandet av använda rutter gav ett flertal stora fördelar: inventeringens täckningsgrad klarnade, överlappningar kunde undvikas för rutternas del, luckor observerades och inventerarna kunde spridas jämnare och över ett större område. Därtill förbättrades möjligheterna att skilja de enskilda rovdjuren från varandra. Antti Siira och Jukka Keränen, Kajanalands jaktvårdsdistrikt, Ilpo Kojola, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Nätverket av inventeringslinjer vid inventeringen av stora rovdjur 2008 (det tunna svarta strecket) i de södra och mellersta delarna av Kajanaland samt uppgifter om vandringar som företagits av vargar med VFFI:s satellitpositionerare i Kajanaland, Norra Savolax och Norra Karelen åren 2003-2007. På bilden visas vargarnas rörelser under två dygns perioder i februarimars med olika färger. Varje färgstump visar en vargs rörelser under 2 dygn. Uppgifterna grundar sig på impulser som kommit med fyra timmars intervall från positioneraren. också "droppande", dvs löpska varghonor samt alla spår av hjortdjur (älg, hjort och rådjur utan att ange antal). Inventeringen lyckades Inventeringen genomfördes i huvudsak enligt förhandsplanerna. Lokalt kunde dock observationerna av spår försvåras av snöfall och vindar som började på inventeringsdagens morgon. Av de kontrollerade observationerna var andelen fel gjorda dock för vargens del av samma storleksordning (50%) som vid fjolårets inventering, som genomfördes under ypperliga förhållanden. För lodjurets (2 %) och järvens (8 %) del var felmarginalen för de kontrollerade observationernas del synnerligen låg. Också andelarna av de sammanlagda rovdjursobservationerna (1095) var analoga med observationer som gjorts före inventeringen. Vid bedömningen av inventeringens täckningsgrad uppskattades att vargen eller vargarna hade passerat inventeringsrutten minst 6,5 gånger (för lodjuret uppgick minimiuppskattningen till 3,4 gånger). Täckningsgraden fastställdes dock utgående från en gång eftersom en observationsgång räcker. Uppskattningen av antalet lodjur försvårades av spårens mångfald. Antalet lodjur var större än väntat och vid tidpunkten för inventeringen rörde sig lodjuren mycket pga brunsttiden. Det visade sig också vara svårt att skilja ungkullarna och brunstparen från varandra. Uppskattningen skulle ha varit lättare om inventerarna hade haft mer tid för uppföljning av lospåren. Nätverket av inventeringslinjer nästan 16 000 kilometer långt Inventeringen utfördes av jaktföreningarna och -sällskapen i Kajanaland. Av dessa deltog omkring 90 % (278 föreningar) i inventeringen. I operationen deltog omkring 1200 jägare med 500 snöskotrar och 400 bilar som transportmedel. I inventeringen deltog dessutom Gränsbevakningsväsendet invid östgränsen och personal från Forststyrelsen på statens marker. Som inventeringsrutter utnyttjades huvudsakligen skogsbilvägar. Den totala längden för de genomgångna inventeringslinjerna uppgick till 15 578 km (i genomsnitt 57 km/förening), dvs i medeltal svindlande 0,67 km per kvadratkilometer (variation 0,54 ­ 0,86 km /km2 mellan föreningarna). Ett realiserat förhandsvillkor för inventeringen var att den endast kunde genomföras inom 1-4 dygn efter ett snöfall som till största delen täcker de gamla spåren. Vi lyckades gå igenom hela nätverket av linjer på en dag, 1.3.2008. Om spår av stora rovdjur påträffades utreddes i mån av möjlighet arten ifråga, antal och färdriktning. Ytterligare bortgallrades spår som gjorts på varandra av samma individ, antingen genom att spåra bakåt, ringa in eller genom att på lämplig plats i terrängen följa mellan spår som löpte åtskils. Anmälda observationer av varg-, lodjurs- eller järvspår kontrollerades så långt möjligt av utbildade granskare. Vid inventeringen antecknades Linjenätverkets täckningsgrad 96 % för vargens del Antalet icke observerade rovdjur och linjenätverkets täckningsgrad uppskattades med hjälp av uppgifter om vandringar som företagits av vargar och lodjur som försetts med VFFI:s satellitpositionerare. Till vår disposition hade vi upp- gifter om totalt 22 olika vargars och tre lodjurs rörelser i Kajanaland, Norra Savolax och Norra Karelen under åren 2003 2008. Uppgifterna om rovdjurens individuella rörelser togs med i uppskattningen för tiden februari-mars som tvådygns perioder (för vargen totalt 129 perioder och för lodjuret 23 perioder). Med det här samplet sökte vi dels en motsvarighet till tidtabellen för föregående snöfall och dels ville vi beakta övriga förhållanden under inventeringen. Linjenätverkets täckningsgrad, dvs frågan om samplet av rovdjurets rutt skär inventeringsnätverket någon gång eller inte uppskattades genom lottning av ett tillräckligt antal av samplen ifråga såväl för hela distriktet som för de enskilda jaktvårdsföreningarna. För uppskattning av linjenätverkets täckningsgrad för järven användes samma värden som för vargen. Det här antagandet grundar sig på undersökningar som utförts i Ryssland i motsvarande förhållanden där järvarnas och vargarnas genomsnittliga rörlighet vintertid har varit av samma storleksordning, för vardera i genomsnitt 13 km/dygn. Inventeringsnätverkets minimitäckningsgrad för vargen uppskattades vara 96 % för hela distriktet (93 ­ 99 % för de enskilda föreningarna). Enligt den slumpmässiga samplingen skar vargarnas vandringsrutter inventeringsnätverket, dvs vargarna kunde observeras, i genomsnitt i hela distriktet 6,5 gånger (4,4 ­ 7,7 i föreningarna). Lodjurets minimitäckningsgrad uppskattades till 89 % i hela distriktet (83 ­ 95 %). I hela distriktet överskred lodjuret enligt den slumpmässiga samplingen inventeringsnätverket i genomsnitt minst 3,4 gånger (2,8 ­ 4,0). Antalet vargar har minskat På grundvalen av kontrollerade observationer påträffades minst 29 vargar vid inventeringen. Beaktas osäkra observationer, hälften av de Jägaren 5 / 2008 11
• okontrollerade observationerna (på basis av de kontrollerade observationernas felfördelning) samt en uppskattning av antalet icke observerade vargar uppskattades den maximala stammen vid tidpunkten för inventeringen till 39 vargar. Antalet icke observerade har uppskattats med hjälp av den för vargen fastställda täckningsgraden. Den nu gjorda uppskattningen av vargstammens storlek är i stort sett hälften mindre än den vid fjolårets pilotinventering uppskattade vargstammen (55 ­ 62). Hur mycket olika faktorer (jakt, in- och utvandring osv) har inverkat på skillnaden mellan åren kan inte uppskattas i detalj i ljuset av det disponibla materialet. Största delen av vargarna observerades i Kuhmo och Sotkamo. Tre egentliga flockar med flera vargar påträffades. En i de nordöstra delarna av Sotkamo och två i närheten av östgränsen i Kuhmo. Minst tre vargpar påträffades. Av dem fanns ett i den sydvästra delen och ett i den norra delen av Sotkamo. Det tredje paret påträffades i norra Kuhmo. Dessutom gjordes en observation som förblev osäker av ett vargpar i Suomussalmi och en okontrollerad observation av ett par i Sotkamo. En del av paren och de ensamma vargarna kan ha hört till de observerade flockarna men vid tidpunkten för inventeringen råkat röra sig skilt. Antalet vargar som rörde sig skilt konstaterades på basis av kontrollerade och i anslutning till dessa okontrollerade observationer vara fem. Fyra säkra observationer gjordes av löpska, dvs bloddroppande honor, men för en egentlig flocks del kunde den här observationen inte bekräftas. Stammen av lodjur har ökat kraftigt På grundvalen av observationer och täckningsgrad kunde uppskattningen göras att det finns minst 23 och högst 31 lodjurskullar inom distriktet. För att fastställa den totala stammen multiplicerades antalet kullar med sex. Detta för att kullarnas andel av antalet lodjur i material som insamlats i olika delar av Skandinavien har varierat mellan 21 ­ 27 %. På dessa grunder uppskattades lostammens storlek till 140 ­ 190 djur. Med stöd av en riktgivande kalkylmetod uppskattades stammens storlek till 130 ­ 240 Inventeringens lodjursobservationer. Kontrollerade observationer har markerats med en röd kvadrat och okontrollerade med en blå cirkel. djur. Starkast konstaterades stammen vara i de södra och mellersta delarna av Kajanaland, men relativt täckande observationer gjordes inom hela distriktet, dock glesare i renskötselområdet. Lostammens nu uppskattade storlek är omkring 40 ­ 55 % större än fjolårsinventeringens uppskattning av minimistammen (80 ­ 90 djur, 14 kullar) och den uppskattning av antalet år 2006 födda kullar (14), som gjordes på grundvalen av observationer som bokförts av VFFI:s rovdjurskontaktpersoner. Resultaten från de årliga räkningarna av snöspår på vilttrianglarna i Kajanaland stöder den skillnad som konstaterats mellan staminventeringarna samt den observerade kraftiga tillväxten för lostammen. Antalet lodjursspår som observerats på trianglarna har ökat med ca 43 % mellan åren 2007 och 2008. Förändringen mellan inventeringsåren kan förklaras med ett flertal olika eventuella faktorer. För det första var årets inventering mera täckande än inventeringen 2007. För det andra har det i den kajanaländska lodjursstammen kunnat ingå relativt många redan fortplantningsdugliga honor eller honor som just nått denna mognad och så har den totala mortaliteten varit obetydlig Jägarnas frivilliga arbetsinsats och ypperliga samarbete spelade en avgörande och viktig roll vid det lyckade genomförandet av inventeringen. 1,2 1,0 Spår/10km/dygn 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 År Antalet observerade lospår vid inventering av snöspår på vilttrianglarna i Kajanaland 1988 ­ 2008. Det totala antalet årligen inventerade trianglar har varierat mellan 80 ­ 110. . 12 Jägaren 5 / 2008 Hannu Huttu
• NYHET! ZODIAC TEAM PRO 68 VHF RADIO - Kristallklart ljud - Lång räckvidd - Liten och lätt, vattentålig (IP65) - Täta anslutningar för tillbehör - Enkel att använda - 1800mAh litium batteri - Stilig & snabb bordsladdare - Laddar på en timme! 269 Levereras med: - 68 MHz antenn - 1800mAH Litium batteri - Snabb bordsladdare - Öronmussla - Bältesclips - 3 års garanti Tillbehör: Blåtandsheadset till kom.radio 147 NYHET! Zodiac produkter nu i Finland från Tracker. Läs mer; www.tracker.fi/zodiac eller ring 08 521 9290 Zodiac produkter från följande Tracker Store återförsäljare: Mikkeli Karikon Autotalo Oy | Pietarsaari Navitek Seinäjoki Wextra Oy | Oulun Telepalvelu | Tampere RXTX-tuote Valio Koiravarusteet | Häijää Neste Häijää | Mäntsälä RitKos Oy Savonlinna Karikon Autotalo Oy Eller från väl utrustade butiker. Hunting Experience Metsästäjä 5 / 2008 13
• tack vare en tillräcklig födosituation och de senaste årens milda vintrar. Stammens tillväxt kan därtill i viss mån förklaras med ett eventuellt inflyttningsöverskott, vilket skulle innebära att det flyttat in lodjur till Kajanaland från sydliga tätare lodjursområden. På basis av vilttriangeluppföljningen har stammens tillväxt börjat redan 2004 och tilltagit åren 2007 ­ 2008 (diagram 6). På dessa grunder uppskattades lostammens storlek till 140 ­ 190 djur. är mycket snarlika de vargobservationer som gjordes vid inventeringen. Det kan t.ex. nämnas att gränsbevakningens patruller i Kuhmo under tiden före inventeringen gjort endast två observationer i gränszonen med anknytning till en flock som påträffades vid inventeringen. I praktiken har vargarnas och framför allt de större flockarnas rörelser och existens i olika områden varit mycket väl kända på förhand. Av de jaktföreningar inom vilkas områden vargar inte har påträffats har större delen inte rapporterat att det skulle bo eller regelbundet gästa vargar där. Utgående från nämnda enkät är det möjligt att 1-2 vargpar och några enskilda vargar inte skulle ha blivit observerade vid inventeringen. Det här antalet vargar motsvarar dock det antal icke observerade vargar som beaktats i den beräknade uppskattningen och ingår i uppskattningen av maximistammen. Dessutom kan en del av dessa vargar vara knutna till de osäkra och okontrollerade vargobservationerna och är sålunda också den vägen med i uppskattningen av maximistammen. På basis av observationerna verkar det dessutom vara så att de kända s.k. gränsflockarna som bor i områden ytterom undersökningsområdets södra delar inte skulle ha gjort regelbundna besök innanför inventeringsområdet under tiden före inventeringen gjordes. Tyngdpunkten för de lodjurs- och järvobserva- Järvstammen visar liten tillväxt Järvstammen i Kajanaland ser ut att ha blivit något större. Stammens storlek uppskattades till 36 ­ 53 djur. I den maximala uppskattningen ingår antalet järvar som inte observerats vid inventeringen. Uppskattningen grundar sig på en observations- och rutkarta som ritats utgående från observationerna (bild 7) samt övrigt disponibelt material. Såväl expertgruppen som den riktgivande kalkylmetoden (31 ­ 57 djur) gav oberoende av varandra i det närmaste identiska uppskattningar av stammen. De starkaste järvstammarna påträffades i kommunerna Kuhmo och Suomussalmi som ligger intill östgränsen. I dessa föreningar hade grovt uppskattat omkring hälften av järvarna rört sig såväl på den finska som den ryska sidan. Järvarna hade också rört sig inom flera föreningar. Därför hade det också funnits flera järvar i Sotkamo och Hyrynsalmi-Ristijärvi vid tidpunkten för inventeringen. I de västliga och de till Ule träsk gränsande föreningarna var observationerna av järv närmast enstaka och förekom mest i dessa områdens södra delar (bild 7). tioner som föregick inventeringen låg på samma områden som observationerna vid den nu genomförda inventeringen. Några av de lodjurskullar som sades vara kända påträffades inte eller så hade de kanske observerats i närområden. Antalet enkätsvar i vilka det framfördes misstankar om att det lever eller regelbundet gästar fler lodjur i området än vad som påträffades vid inventeringen uppgick till ett drygt tiotal. I anmärkningsvärt många svar berättades att lodjursstammen vuxit kraftigt de senaste tiderna. Frivilligarbetet gjorde inventeringen möjlig Ett stort tack till alla som deltog i inventeringen. Jägarnas frivilliga arbetsinsats och ypperliga samarbete spelade en avgörande och viktig roll vid det lyckade genomförandet av inventeringen. Ett stort tack också till gränsbevakningen i Kajanaland för prima samarbete. För projektets finansiering svarade jord- och skogsbruksministeriet. Också Forststyrelsen och UPM-Kymmene bidrog starkt till att inventeringen lyckades genom att finansiera priserna till lotteriet i samband med inventeringen samt tillåta användningen av snöskoter på sina marker. Flera resultat och priser ställs i utsikt... I de följande numren av Jägaren presenteras erfarenheterna av den använda inventeringsmetoden och resultaten från metodens utecklingsarbete samt de centrala resultaten av kartläggningen av älgbeten. De utlovade priserna utlottas i början av hösten mellan föreningar som deltog i inventeringen och delas ut i samband med höstens älgpalavrer. G Tidigare observationer stöder inventeringsresultatet Resultaten av en enkät som riktades till jägarna och de lokala gränsbevakningsstationerna Vid inventeringen gjorda järvobservationer och uppskattade minimi- och maximistammar fördelade på jaktvårdsföreningar. Kontrollerade observationer av järvarnas rutter och riktning markerade med röda pilar och de okontrollerade observationerna på motsvarande sätt med blå pil. Inventeringens linjenätverk markerat med tunt svart streck. Exempel på en observations- och ruttkarta för lodjur. De kontrollerade observationernas och färdriktning markerad med röd pil och antal djur på gul botten (då >1). Okontrollerade uppgifter på motsvarande sätt med blå pil och grå botten. Inventeringsnätverket markerat med tunt svart streck. 14 Jägaren 5 / 2008
• TOPPERBJUDANDE ALDRIG FÖRR SKÅDAT! AIR-TEX2-membranet förhindrar vatten att tränga in kängan. Membranet når ända upp till skaftets överkant och ger kängan ett bra vaddjup. Scentech­luktspärrsteknologin förhindrar människolukteratt sprida sig utanför kängan. Vatten- och smutsavvisande ytläder, tredubbla sömmar i fogar. Tredubbel behandling i sömmarna garanterar bästa möjliga vattentäthet. AIR-TEX2-membranet förflyttar fukten utåt, men håller fötterna och strumporna torra. Thinsulate-vaddet håller foten varm. En rätt designad snörning stöder foten på alla ställen. Antibakteriebehandlad energi-innersula som är tvättbar och har stötdämpning. H vat elt ten tät! |V EN Lest utvecklad för skandinaviska fötter. Den fyrdubbla sulan är stadig och rullar bra, Vibram­sulan håller på krävande underlag. TI LE R AND E | VÄ R M ELA MI N Hös å n sp kl. förm in 129 [värde 29,-] aket Erätukkus förmånspaket 0,- JAHTIJAKT PREMIUM ­KÄNGOR I JahtiJakt Premium AIR-TEX-membrankängan har man använt så mycket som tredubbel vattentäthetsteknologi. Uppbyggnaden låter även fukt släppas ut från kängan och håller foten varm. Kängan är av äkta ytläder, som fått en vattentäthets- och smutsavvisningsbehandling. Sömmarna har fått en tredubbel behandling för vattentäthet. Innerfodrets Scentech-luktspärrsteknologi låter dig komma ännu närmare villebrådet. Storlekar: 38­48. JahtiJakt Liner -strumpor Tunna Liner-strumpor. CoolMax-materialet håller fötterna torra och skavfria. Skokräm Bivax från naturens egna ingredienser, skyddar skor från smuts och vatten. Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) OULU Alas nti OULU, Alasintie 8 LU, asin VANTAA, Valimoti 2 VANTAA, Valimotie 27 NTAA NT limotie i TAMP R ossi ärvenkatu TAMPERE, Possijärvenkatu 4 MPER si en a HAAPA ANTA k no-talo HAAPARANTA, Ikano-talo APAR NTA, A t VILL AN R ND, uppia nkatu VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 LLMA i atu ns+ leverader kostna ARAND MOTSV b faste er tens tuf NT judande ÄTT ! E 299,- ER AD | VAT T E 90
• Årsunge och fjoling Fjoling och årsunge tar mått av varandra. Årsungens mor i förgrunden, fjolingens mor utanför bilden. 16 Jägaren 5 / 2008
• Fjoling Under ett år gamla kullar innehar en nyckelposition vid uppföljningen av björnstammen. Att se skillnaden mellan årsungar och fjolingar, ungar från året innan, har i praktiken visat sig vara en aning problematiskt. Fjoling är en etablerad benämning också på en björn som har fyllt ett år men inte ännu två. Text och foto: Ilpo Kojola, VFFI Fjoling och moderbjörn Hona med ungar Jägaren 5 / 2008 17
• N ödvändigtvis känner inte en lekman till den här skillnaden mellan årsunge och fjoling, utan "ungar" är alla ungbjörnar som följer efter moderbjörnen. För viltforskningen har det en viss betydelse att de båda termerna kan särskiljas. Till termen fjoling fokuseras nämligen ett problem som har att göra med användningen av observationer av fjolingkullar som grund för uppskattningen av björnstammens storlek: alla ettåriga björnar följer inte mera sin moderbjörn. Också björnhannar och -honor som rör sig tillsammans under brunsttiden kan ibland orsaka rovdjurskontaktpersonerna huvudbry och undringar om det eventuellt kan vara fråga om moderbjörn med årsunge. På fotona i den här artikeln, som tagits i slutet av juli på vildmarkcentret Martinselkonens fotograferingsplats, kan skillnaden i storlek mellan årsunge och fjoling ses tydligt. Den över ett år gamla björnen är betydligt större och kraftigare jämfört med den under ett år gamla årsungen. Men om de ute i terrängen överraskande och snabbt passerar förbi under några korta ögonblick är det ofta svårt att uppskatta storleken. Observationerna av årsungar och fjolingar som rör sig i samma grupp kan vara korrekta men avkomma efter samma moderbjörn är det knapppast fråga om. moderbjörn är det knappast fråga om. Björnhonan måste hålla ett mellanår efter varje kull hon fostrat. T.ex. den svenska björnforskningen har inte observerat någon avvikelse från den här regeln trots att deras material omfattar hundratals märkta björnhonor och en uppföljning som fortgått i två decennier. Om honan ändå förlorar sin unge före midsommaren kan hon få ungar redan följande år. Orsaken till förlusten av ungarna är nästan undantagslöst att en främmande hanne har mött kullen och lyckats döda alla ungar. Närbesläktade björnhonor kan kortvarigt röra sig i närheten av varandra. Där var de unga hannarna vanligen vandrar långt bort från sin mors revir, där stannar honorna kvar och slår sig till ro i närheten av sin mor och ofta så att deras revir i stor utsträckning kan överlappa moderns revir. Der här beteendemönstret försvårar en uppskattning av björnstammens storlek som grundar sig på kullobservationer. När avståndet mellan observationerna är litet tolkas observationerna ofta så att det är fråga om samma kull även om det skulle finnas två kullar. En jämförelse som grundar sig på ett omfattande skandinaviskt material visar dock att mödrar och döttrar som lever nära varandra undviker att föröka sig samma år. Det här minskar risken för att antalet kullar uppskattas för lågt genom att använda avståndskriterier som grundar sig på revirens storlek. Samtidigt understryks dock behovet av att tillförlitligt kunna skilja fjolingarna från de ett år yngre årsungarna. Släkten håller ihop Forskningen får varje år uppgifter om observationer som berättar om samma moderbjörn som åtföljs av årsungar och åtminstone en fjoling. Observationerna av årsungar och fjolingar som rör sig i samma grupp kan vara korrekta men avkomma efter samma 18 Jägaren 5 / 2008 På spåren Bredden på årsungarnas framtassar är på våren bara 3,5 ­ 5 cm, på fjolingen 7 ­ 9 cm. På hösten är bredden på årsungens spår densamma som på fjolingens spår på våren, för tillväxten avstannar under vinterdvalan. G Ljus fjoling och moderbjörn
• SUOMI www.midwaysuomi.com Moultrie Game Spy Viltkamera 4.0 Megapixel den s av v bredas för d ape te u n t en f inlä tillbehö bud nds r ka jä gare n Värl Ex em pl ar ur r vå tb re d t au bu d: Ameristepp Vaakkoja Vattentät + stol + bärkass Barnes 30 cal 168gr TTSX 50 st NYHET ! Prod. 912450 190 Prod. 796212 150 Prod. 967720 65 Barska Rödpunktsikte med weaver fäste Stock till MossinNagant Glasfiberarmerad Nylon Pentax 1,5-6x40 Kikarsikte med höijdlinjer j j Prod. d. 119814 50 Prod. 777174 115 Prod. 364288 190 Kundsevice vard. 9-17 09-51 22 933 Näthandeln 24h www.midwaysuomi.com SILENTUM VAIMENNIN Kemiön Metsästyspuoti Kapakkakuja 9 25700 Kemiö Puh. (02) 423 804 www.kimitojaktbod.fi e-mail: info@kimitojaktbod.fi Auki-Öppet Arkisin-Vardagar 12-18 Kaanaatie 68 Raisio Puh. (02) 239 0930 Avoinna ma-pe 10-17, la 9-14 www.asejaera.fi Vaapen & Skyttetilbrehör,Optik,Fällor,Hundpejlar, Vapensmedsservice, Montering av sikten & ljuddämpare, reparationer,renoveringar,Custom byggen. Jägaren 5 / 2008 19
• Älgstammen decimerad nästan till målsatt nivå: Antalet licenser för älgjakt som väntat på nedgång Innevarande år beviljades något över 48 500 licenser för älgjakt, vilket är nästan 9 % färre än ifjol. Därtill beviljades drygt 24 300 licenser för vitsvansvilt och 218 licenser för dovvilt samt 89 licenser för skogsren. De sistnämnda närmast för att förebygga skador på jordbruket. J akten på licensbelagda hjortdjur inleds den sista lördagen i september som i år infaller den 27 september. Älg kan jagas ända fram till årsskiftet. Jakten på vitsvans- och dovvilt samt på skogsren avslutas vid utgången av januari 2009. Inkommande jaktsäsong torde liksom säsongen innan bli rätt normal för avskjutningen av älg förmodas med hänsyn till det beviljade antalet jaktlicenser nå samma nivå som jaktsäsongen innan, kring 55 000 ­ 60 000 älgar, vilket innebär en avsevärt lägre nivå än toppsiffrorna för några år sedan (över 70 700 licenser 2003). På grundvalen av antalet jaktlicenser för vitsvansvilt antas avskjutningen för det här viltets del under förvintern 2008 också nå fjolårets nivå, omkring 25 000 djur. Ännu närmare 10 000 jaktlicenser i Uleåborg Inget av jaktvårdsdistrikten överskred mera 10 000 licensers ribban. Uleåborgs jaktvårdsdist- 20 Jägaren 5 / 2008
• Antalet jaktlicenser för älg 2007 och 2008 12000 Lic Licenser 2007 10000 8000 6000 4000 2000 0 Lic Licenser 2008 Antalet jaktlicenser för älg fördelade på jaktvårdsdistrikten 2007 (vänstra stapeln) och 2008 (högra stapeln) Antalet jaktlicenser för vitsvansvilt 2007-08 och 2008-09 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Lic Licenser 2007-08 Lic Licenser 2008-09 Antalet jaktlicenser för vitsvansvilt fördelade på jaktvårdsdistrikten jaktåret 2007-8 (vänstra stapeln) och 2008-9 (högra stapeln). rikt beviljade för jaktsäsongen 2008 sammanlagt 9644 jaktlicenser, vilket är över 10 % mindre än året innan. Totalt beviljade 12 jaktvårdsdistrikt färre licenser än året innan och endast tre distrikt fler. I Kajanalands jaktvårdsdistrikt ökade antalet jaktlicenser mest jämfört med året innan (ändringen 11,5 %) medan igen antalet jaktlicenser minskade mest i Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt (41 %). Även Norra Tavastland minskade rejält antalet jaktlicenser för älg (31 %). I Lapplands jaktvårdsdistrikt hölls antalet licenser i stort sett på fjolårsnivå. Sammantaget beviljade jaktvårdsdistrikten i största delen av landet färre jaktlicenser för älg än året innan. antalet licenser noterades också i Södra Tavastland och Satakunda. I Nylands jaktvårdsdistrikt minskade antalet licenser med tre procent. Dovviltet en marginell art Såsom under tidigare år jagas dovvilt i liten skala i bara fyra jaktvårdsdistrikt: Södra Tavastland, Satakunda, Nyland och Egentliga Finland. I Nyland jagas något över hälften av allt dovvilt. I Egentliga Finland beviljades klart färre licenser än året innan (ändring -24 %). I hela landet beviljades 218 jaktlicenser för dovvilt, vilket är 12,4 % färre än året innan. 24 341 jaklicenser för vitsvansvilt Totalt i hela landet ökade antalet beviljade licenser för vitsvansvilt med 302 från året innan. Egntliga Finland försvarar fortfarande sin titel som starkaste vitsvansdistrikt när antalet licenser i distrikten jämförs. I Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt beviljades 6 878 llicenser, vilket är 3,6 % fler än året innan. Mindre ökningar av Skogsren jagas i Österbotten och Mellersta Finland Under den kommande jaktsäsongen kommer Sö dr aT av as tla Sö nd dr aS av ola Ka x jan M ell ala er nd sta Fin lan Ky d m m en e La pp lan d Ul eå bo Ös rg te rb No ot rra te n Ta va stl No an rra d K No are len rra Sa Sv vo e. lax Ös te rb ot te Sa n ta ku nd a Eg Ny en lan tli d ga Fin lan d Jaktvårdsdistrikt Södra Tavastland Satakunda Nyland Egentliga Finland Sammanlagt Jaktvårdsdistrikt Mellersta Finland Österbotten Sammanlagt Sö dr aT av as tla Sö nd dr aS av ola Ka x jan M ell ala er nd sta Fin lan Ky d m m en e La pp lan d Ul eå bo Ös rg te rb No ot rra te n Ta va stl No an rra d K No are len rra Sa Sv vo e. lax Ös te rb ot te Sa n ta ku nd a Eg Ny en lan tli d ga Fin lan d 0 DOVVILT 2007-8 26 24 133 66 249 SKOGSREN 2007-8 23 116 139 2008-9 18 14 136 50 218 ändring % -30,8 -41,7 2,3 -24,2 -12,4 2008-9 17 72 89 muutos-% -26,1 -37,9 -36,0 jakt på skogsren med stöd av jaktlicenser som beviljas av jaktvårdsdistrikten att bedrivas endast i Mellersta Finland och Österbotten. Licenserna fokuseras till områden där skogsrenarna förorsakar betydande skador på jordbruket. Av de totalt i hela landet beviljade 89 jaktlicenserna för skogsren har nästan alla beviljats i Österbottens jaktvårdsdistrikt. Ändå har också Österbotten klart minskat på antalet licenser jämfört med året innan (skillnaden 37 %). Mellersta Finland har denna gång beviljat bara 17 jaktlicenser för skogsren vilket innebär 26 % färre än året innan. I Kajanalands jaktvårdsdistrikt har skogsren inte jagats. G Jägaren 5 / 2008 21
• 22 Jägaren 5 / 2008
• Jakten på vitsvansvilt utreddes Vitsvansjägarna i vårt land verkar vara rätt så konservativa personer som helst håller sig till det gamla vanliga. Jakten på vitsvansvilt har varit livligt debatterad på senare tid och många har ansett att det behövs förändringar. Därför föddes idén att undersöka vad jägarna egentligen tänker om hjorten och jakten. Vaktjakt fortfarande populärast? Vaktjakt var fortfarande det överlägset populäraste sättet att jaga vitsvansvilt (81 % av avskjutningen). Jakt med drivande hund och jakt med folk i drevet stod för tio procent vardera av avskjutningen. De övriga jaktmetoderna hade emellertid ökat i popularitet om man jämför med föregående undersökning (Ruohola 1997). I den undersökningen stod vaktjakten för över 90 % av avskjutningen! I Södra Tavastland låg vaktjaktens andel fortsättningsvis på nästan 90 %, men i exempelvis Egentliga Finland låg vaktjakten på 80 % medan jakten med drivande hund svarade för över tio procent. Vaktjaktens stora andel avspeglade sig i enkätsvararnas inställning till en rad påståenden om jakt på olika tider av dygnet. En stor del av de intervjuade dömde ut en begränsning av vaktjakten exempelvis genom en lag som skulle förbjuda jakt mellan solens nedgång och uppgång. Att begränsningar av det här slaget betraktas som obehövliga ser man också på det faktum att väldigt få jaktföreningar har några begränsningar i vitsvansjakten beträffande tidpunkten på dygnet. Rent generellt håller sig jaktföreningarna med väldigt få begränsningar för vitsvansjakten. Minst begränsningar fanns det i Egentliga Finland (3,8 %) och mest i Norra Tavastland (14,8 %). Svararna gjorde den bedömningen att i genomsnitt 16 % av det fällda viltet sköts mellan klockan nio på kvällen och sex på morgonen. Ändå uppgav nästan 60 % av svararna att det bara var tio procent eller mindre av de fällda hjortarna som sköts mellan klockan 21 och 06. Svararna bedömde också att ungefär två procent av de fällda hjortarna hade skjutits med hagelgevär. Enligt intervjuerna förekom det smärre variationer i arrangemangen för vitsvansjakten. Det är mycket vanligt att vitsvansjägarna hör till ett jaktlag som har en annan sammansättning än föreningens älgjaktlag. Det finns förstås jägare som hör till båda jaktlagen. I somliga föreningar fanns det ett enda vitsvansjaktlag dit varje vitsvansjägare hörde och föreningens hela jaktmark för vitsvansvilt stod till alla vitsvansjägares förfogande. I de större föreningarna, där det också fanns fler vitsvansjägare, var dessa vanligen fördelade på flera grupper. Då var jaktmarkerna också i regel uppdelade, exempelvis mellan jägarnas hembyar. Vitsvansjaktlagen höll sig vanligtvis med en egen jaktledare som i sin tur var underställd föreningens jaktchef. Beroende på hur många licenser det fanns kunde dessa fördelas personligen till vissa jägare, till jägarpar eller inom jaktlaget. U Köttet i egen frys och skinnen till salu Det kommer knappast som någon större överraskning att det mesta av vitsvansviltets kött stannade i jägarnas egna hushåll. De som svarade på enkäten bedömde att detta gällde för bortåt 90 % av det fällda vitsvansviltet. En del av köttet gick till markägaren och en del gick troligen till jägarnas släktingar och vänner. Det är inte alls ovanligt att en del av köttet vid hipporna utgörs av hjortkött. Det är en mycket liten del av hjortköttet som kommer ut i handeln. Vitsvansjägarna utnyttjar väldigt sällan köpta tjänster för styckandet av viltets kroppar. Det sto- ndertecknad gjorde undersökningen som en del av mitt slutarbete på yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu och ämnet blev jakten på vitsvansvilt. Planeringen och det praktiska arbetet gjordes i samarbete med läraren Ilmari Häkkinen och jaktchef Jyri Rauhala på Södra Tavastlands distrikt. Undersökningen fick formen av ett frågeformulär kompletterat med intervjuer. Jag fick också värdefull hjälp av utvecklingschef Tuomo Pispa på Jägarnas Centralorganisation, Jani Körhämö som är jaktchef på Norra Tavastlands distrikt och Heikki Uotila som är jaktchef på Egentliga Finlands distrikt. Dessutom testades frågeformuläret på ett antal jägare. Jaktledarna var en målgrupp Frågeformuläret postades till jaktledarna på 149 jaktföreningar och 99 stycken svarade. Dessutom intervjuade jag elva verksamhetsledare på jaktvårdsföreningar och en ordförande. Det var jaktcheferna på de olika distrikten som avgjorde vilka jaktföreningar som skulle involveras och vilka personer som skulle intervjuas. Frågeformuläret var nio sidor långt och innehöll 46 frågor, av vilka fem var öppna. Vid intervjuerna användes blanketten som stöd och svaren fylldes i medan intervjun pågick. Skillnaderna mellan frågeformuläret och intervjuerna var således små. Genomsnittspersonen som svarade på enkäten var en man på 55 till 64 år som hade ägnat sig åt jakt på vitsvansvilt i 25 till 34 år. De som intervjuades hade i genomsnitt jagat vitsvansvilt i 25 år. De jaktföreningar som besvarade enkäten hade i genomsnitt 61 medlemmar och i jakten på vitsvansvilt deltog i genomsnitt 26 medlemmar. Variationen var stor, för den minsta föreningen räknade sex medlemmar medan den största hade 200. I genomsnitt var området som vitsvansviltet jagades på ungefär 4300 hektar stort. Urho Mattila, skogsbruksingenjör, yrkeshögskolan Hämeen Ammattikorkeakoulu, Evois Jägaren 5 / 2008 23 HANNU HUTTU
• ra flertalet av jägarna styckar alltså sitt vitsvansvilt själva. I somliga föreningar sköter man styckandet i grupper som kan variera i storlek. Det här systemet kan användas i synnerhet då det finns ont om licenser och köttet ska fördelas mellan jägarna. De som svarade på enkäten bedömde att ungefär en tredjedel av köttet gick till vidare förädling. I genomsnitt såldes ungefär två tredjedelar av vitsvansviltets skinn och bara ett par procent stannade hos jägaren själv. Resten av skinnen togs inte till vara. Enligt de intervjuade gick det oftast till så att skinnen samlades på ett ställe, som kunde vara jaktstugan, och avhämtades där av köparen. Enligt intervjuerna berodde det bland annat på jägarnas brist på intresse och det låga priset att skinnen inte togs till vara. Hornen togs oftast till vara som troféer. Benen gick till hundarna eller grävdes ner. Några personer uppgav att de tog vara på benen och hornen som hantverksråmaterial medan några meddelade att de använde slaktavfallet som material för rävåtlar. Det är mycket vanligt att vitsvansjägarna hör till ett jaktlag som har en annan sammansättning än föreningens älgjaktlag. Gästjägarverksamheten Tre fjärdedelar av svararna uppgav att man inte arrangerade några gästjakter mot betalning i föreningen eller jaktlaget. Ungefär hälften av de intervjuade gjorde bedömningen att de kommersiella jakterna var av liten betydelse på jaktvårdsföreningens område. Inte fler än ett par av de intervjuade ansåg att verksamheten med betalande gästjägare var av betydelse i några av föreningarna inom jaktvårdsföreningen. I genomsnitt använde man 12,6 % av det totala antalet licenser för gästjakter mot betalning medan licensernas utnyttjandegrad varierade mellan en och femtio procent. De vanligaste orsakerna till att inte arrangera kommersiella gästjakter var ett litet antal licenser, ovillighet att arrangera sådana jakter samt övriga orsaker. Av de föreningar där det arrangerades gästjakter mot betalning ansåg över hälften att den nuvarande omfattningen var tillräcklig medan de övriga föreningarna bedömde att det vore möjligt att utöka verksamheten. Av de jaktföreningar där det inte arrangerades jakter mot betalning ansåg över 60 % att det var omöjligt att utöka verksamheten medan en fjärdedel ansåg det vara möjligt att göra det. Beträffande efterfrågan på kommersiella gästjakter var bedömningarna likartade. I föreningarna med sådan verksamhet ansåg över 90 % att det fanns en viss efterfrågan medan en knapp tiondel ansåg att efterfrågan var betydande. I de föreningar där det inte arrangerades kommersiella jakter ansåg däremot över hälften att det inte fanns någon efterfrågan alls medan nästan hälften ansåg att det fanns en viss efterfrågan. Enkätsvararna ombads också att ge sin bedömning av vitsvansjägarnas, övriga jägares och markägarnas inställning till kommersiell gästjakt på vitsvansvilt. Rent generellt visar svaren att man i föreningar där det ordnades kommersiell gästjakt bedömde att vitsvansjägare, övriga jägare samt markägare huvudsakligen var positivt inställda till verksamheten. I föreningar där det inte arrangerades kommersiell gästjakt bedömde svararna att attityderna var huvudsakligen negativa eller synnerligen negativa. En av de intervjuade ansåg att om det fanns många markägare bland en förenings medlemmar så skulle inställningen till kommersiell gästjakt vara gynnsammare. Och vice versa, om det fanns få markägare bland medlemmarna så skulle inställningen vara mera avvisande. 24 Jägaren 5 / 2008 Gästjakter som arrangerades enligt utbytesprincipen var mycket riktigt vanligare i föreningar där det också arrangerades gästjakter mot betalning. Ändå var det inte särskilt vanligt med utbytesjakter. Av alla som svarade var det bara en fjärdedel som uppgav att det förekom sådana i föreningen. I genomsnitt användes åtta procent av det totala antalet licenser till sådan jakt. Det är ytterligt sällsynt med jakt på vitsvansvilt i företagsregi. Fyra av dem som svarade på enkäten och en av de intervjuade uppgav att det i deras område fanns ett företag som erbjöd jakt på vitsvansvilt. Tre av svararna ansåg att företagsverksamheten inte var negativ för jaktföreningens verksamhet. En av dem som besvarade enkäten ansåg att företagsverksamheten skulle fördyra arrendet på jaktmarken och på så vis inverka negativt på jaktföreningens verksamhet. Majoriteten av de svarare som inte hade något företag som erbjöd vitsvansjakt i sina trakter förhöll sig negativt till sådan företagsverksamhet. Som orsak angavs att företagsverksamheten skulle inverka negativt på jaktföreningens verksamhet, att jägarnas attityder var negativa eller att det inte fanns något behov av att grunda ett företag. Några svarare ansåg att det skulle behövas ett sådant företag för att reglera stammen av vitsvansvilt och dessa hade varit beredda att testa en sådan verksamhet i sitt område. Över hälften av de intervjuade ansåg emellertid att det inte fanns några förutsättningar för att grunda ett jaktföretag. Möjligheterna till jakt på vitsvansvilt varierar I frågeformuläret ombads de utfrågade också att uppskatta vilka möjligheter en ung person under tjugo hade att delta i jakt på vitsvansvilt. Över hälften av alla som svarade ansåg att ungdomar hade synnerligen goda möjligheter att delta i vitsvansjakt medan ungefär en tredjedel av svararna ansåg att ungdomar hade goda möjligheter. I Södra Tavastland ansåg hela 80 % av svararna att möjligheterna var synnerligen goda medan andelen var cirka 45 % i Norra Tavastland och Egentliga Finland. Knappt 15 % av alla svarare ansåg att ungdomars möjligheter att delta i jakt på vitsvansvilt var nöjaktiga eller dåliga. I över hälften av svaren uppgavs orsaken vara svårigheterna för ungdomar under tjugo att bli medlem i en jaktförening (medlemmen ska bo i föreningens område med mera). En fjärdedel ansåg att deltagandet i jakt på vitsvansvilt medförde allt för stora skyldigheter. Resten av svararna var av den åsikten att jaktföreningens regler gjorde det svårare för ungdomar att delta i jakten. En tredjedel av dem som svarat på enkäten uppgav att man i deras jaktförening hade avtalat om åtgärder som skulle göra det lättare för ungdomar att komma med. Den vanligaste underlättande åtgärden var att det i jaktlaget för jakt på vitsvansvilt inte skulle finnas någon minimiåldersgräns för inträdet. Den här åtgärden var vidtagen i ungefär hälften av föreningarna. En tredjedel uppgav att det inte lades några extra skyldigheter på ungdomarna medan det i en tiondel av fallen handlade om andra underlättande arrangemang såsom handledning och rätt för provmedlemmar att delta i vitsvansjakter med fulla medlemsrättigheter.
• FÖR PENGARNA VA L U TA . d Fiel ter prg. S Hun olt 30 - 06 B A/. Win 308 En otroligt smidig studsare för krävande jakt och målskytte med mattlackad trästock eller med stock av komposit för tuffa väderförhållanden. Även utrustad med blånerad 56 cm pipa, justerbar avtryckare och distinkt säkring. 60° bultlåsvinkel Friliggande pipa 60° Hagelgevärssäkring Löstagbart magasin Ställbar avtryckare Plus halvautomat LongTrac Plus . 30 8W i n / . 30 - 0 6 / 9, 3x62 Import & marknadsföring: 2 x 9, 3x74 R Antonio Zoli dubbelstudsare Ny mekanism av stål-lättmetallegering. Löstagbar avfyrningsmekanism. Silverbestrukna pipor med fiberoptiskt sikte. Ejektorer. Monteringsfärdig för snabbfästen. Vapnet passar sig utmärkt för jakt av storvilt. Levereras i en praktisk vapenväska. info@gyttorp.fi www.gyttorp.fi Metsästäjä 5 / 2008 25
• Utifrån intervjuerna verkade möjligheterna att bli medlem i en jaktförening för det mesta vara goda, men väldigt ofta krävdes det en koppling av något slag till orten i fråga. De intervjuade var av den åsikten att en ortsbo hade goda möjligheter att få bli medlem i föreningen. En person utsocknes ifrån kunde oftast antas som provmedlem, men ibland krävdes det exempelvis att denne ägde skog inom föreningens område. Några intervjuade bedömde att det var svårt att bli medlem i jaktföreningen och för en aspirant utan mark kunde anslutningsavgiften vara större än för en aspirant som ägde mark. Utsikterna att få delta i jakt på vitsvansvilt var däremot synnerligen goda eftersom personen i fråga då redan var medlem i föreningen. I somliga jaktföreningar kunde det vara ett krav att personen hade varit medlem i till exempel två års tid, men för det mesta räckte det med att aspiranten på vitsvansjakt uppfyllde de lagstadgade kraven. Ungefär hälften av de intervjuade bedömde att föreningarna lade skyldigheter av något slag på dem som ville jaga hjort. Oftast handlade de här plikterna om viltvård. Det kommer knappast som någon större överraskning att det mesta av vitsvansviltets kött stannade i jägarnas egna hushåll. att vitsvansviltet var ett betydande tillskott för mångfalden i naturen medan 25 % ansåg att den var ett synnerligen betydande tillskott. Över hälften av svararna bedömde att de jaktmöjligheter som vitsvansviltet erbjöd var synnerligen betydande. Nästan alla de intervjuade ansåg att vitsvansviltet kunde betraktas som minst "ett intressant jaktbart vilt". Om avskjutningen däremot är stor år efter år kan en stark stam av vitsvansvilt å andra sidan också betraktas som en belastning. Hälften av svararna ansåg att det rekreationsvärde som vitsvansviltet skapar är betydande för alla som rör sig i naturen medan en tredjedel av svararna ansåg att rekreationsvärdet var synnerligen betydande. De intervjuade ansåg att vitsvansviltet har betydelse för dem som rör sig i naturen bland annat genom att ge landskapet mera liv. Jakt på vitsvansvilt med ett jaktlag är ett betydande sätt att skapa gruppanda och samhörighet. Över hälften ansåg att effekten var betydande medan 40 % ansåg effekten vara synnerligen betydande. Nästan alla de intervjuade var av samma åsikt medan en del av de intervjuade dessutom ansåg att jakt på vitsvansvilt med ett jaktlag var ännu mer avkopplande än älgjakt. Nästan hälften av svararna gjorde den bedömningen att vitsvansjakten var betydande som en gemensam familjehobby medan en tredjedel ansåg att den här jakten var synnerligen betydande som familjehobby. Önskar bevara licenserna Majoriteten (ca 75 %) av dem som svarade på enkäten ansåg att jaktenpå vitsvansvilt inte skulle befrias från licenstvånget. Också tre fjärdedelar av de intervjuade motsatte sig ett slopande av licenserna. En del av de intervjuade ansåg att ett slopande av licenserna skulle öka det kommersiella tänkandet i jakten. Dessutom ansåg många att jakten skulle försvåras om markägarna kunde förbehålla sig rätten att jaga vitsvansvilt. De som förespråkade ett slopande av licenserna motiverade sin ståndpunkt bland annat med jaktföreningarnas ansvar vid reglerandet av stammen av vitsvansvilt och planeringen av avskjutningen. Över 80 % av alla som svarade på enkäten motsatte sig användningen av hagelgevär vid jakt på vitsvansvilt. Likaså motsatte sig också nästan alla de intervjuade jakt med hagelgevär på vitsvansviltet. De intervjuade ansåg att vitsvansviltet helt enkelt var för stort för hageljakt. En av de intervjuade ansåg att hagel eventuellt kunde fungera vid jakt med drivande hund bara skjutavståndet var tillräckligt kort. Över hälften av enkätsvararna skulle godkänna jakt på vitsvansvilt med jaktbåge. Inte en enda av de intervjuade dömde ut bågjakten rakt av utan förhöll sig huvudsakligen positivt. Nästan hälften av de intervjuade hade dock velat se ett skytteprov eller ett bruksprov av något slag för bågskyttarna. Ett par av de intervjuade ansåg att bågjakt kunde vara lösningen på problemet med problemhjortar i och vid tätorter. Över 60 % av enkätsvararna och hälften av de intervjuade understödde tiden för den nuvarande jaktsäsongen på vitsvansvilt. Åsikterna motiverades bland annat med att det skulle vara oetiskt att jaga i februari eftersom de ofödda kalvarna redan skulle vara rätt så fullgångna i hinden. Samtidigt skulle det vara nästan omöjligt att skilja hjortarna från hindarna eftersom hornen är fällda. Varken enkätsvararna eller de intervjuade önskade tidigarelägga jaktsäsongen för vitsvansvilt eftersom de ansåg att kalvarna då ännu vore för små samtidigt som det skulle bli problematiskt att förvara viltets kroppar. Det nästpopuläraste förslaget i enkäten var en jaktsäsong från första september till sista februari. Detta förslag stöddes av tio procent av svararna. Förslaget motiverades främst med möjligheterna till ett snötäcke i slutet av säsongen. En fjärdedel av de intervjuade hade velat fortsätta jaktsäsongen in i februari medan ett par av de intervjuade hade velat inleda vitsvansjakten tidigare för att hinna komma igång innan älgjakten började. Jakten på vitsvansvilt befinner sig i eller kommer att hamna i någonting som kan kallas en brytningstid. Nu borde vi stanna upp och tänka efter hur fortsättningen ska se ut. Ett slopande av licenserna skulle knappast eliminera problemen med den stora stammen av vitsvansvilt eftersom det knappast skulle öka jaktivern hos jägarna på lång sikt. Avsikten med avhandlingen som jag skrivit är att den kan fungera som ett bollplank för debatten, liksom även denna artikel. Och debatt är precis vad vi behöver när det nu börjar bli dags att fatta beslut. Vi måste kunna marknadsföra de möjligheter som besluten öppnar för, eftersom tvång aldrig har varit någon bra sporre. G Två av tre deltar i viltvården Enkäten ger vid handen att drygt sextio procent av vitsvansjägarna deltar i viltvårdsarbeten. I de praktiska jaktarrangemangen deltog däremot i genomsnitt bara var femte vitsvansjägare. Arbetena gjordes huvudsakligen på talko. Enligt intervjuerna skulle deltagandet i bland annat viltvårdsarbetena inte vara fullt så här aktivt. Uppskattningarna av arbetsinsatserna varierade från några timmar i veckan till flera timmar om dagen, men detta berodde i hög utsträckning på de enskilda jägarnas intresse för viltvård och jakt på vitsvansvilt samt deras livssituation, till exempel på jobbet. De som svarat på enkäten bedömde att jaktföreningen bekostade ungefär hälften av materialet för viltvården. Intervjuerna visade att jaktföreningen vanligen bekostade sådant som saltstenarna och en del av säden medan jägarna sköt till resten. En tredjedel av de intervjuade uppgav att jägarna själva bekostade allting medan några intervjuade menade att det är föreningen som i princip står för allting. Viltvården för vitsvansviltet handlade främst om utfodringsplatser och underhållet av sådana. Viltåkrarna var utspridda och små till arealen. Attityderna till vitsvansviltet varierar De som besvarat formuläret och de som intervjuats ombads att bedöma olika gruppers inställning till vitsvansviltet. Enkätbesvararna ansåg att det var bilisterna samt bär- och fruktodlarna som hade de negativaste attityderna. De intervjuade var av samma åsikt och ansåg att det var trafikolyckorna och skadorna på specialodlingar (jordgubbar, morötter) som var de värsta vitsvansskadorna. Den positivaste inställningen till vitsvansviltet verkade finnas hos friluftsfolk, campare och naturskyddare. Vitsvansviltet är betydelsefullt Nästan hälften av dem som svarat på enkäten ansåg att vitsvansviltet var av betydelse som föda för de stora rovdjuren. De intervjuade ansåg att det huvudsakligen var lodjuret som nyttjade vitsvansviltet som föda medan vargens predation var av betydelse lokalt. Nästan hälften ansåg att lodjurets predation var huvudsakligen inriktad på kalvar. Över hälften av svararna ansåg 26 Jägaren 5 / 2008
• E L I TE XEMPLAR 2,5-10 x 56 Zenith Också kikarsiktet 2,5-10x56 Zenith är ett elitexemplar. Siktet, som premierats med designpriset iF Design Award, är litet och effektivt. Den tiofaldiga förstoringen och objektivets diameter på 56 mm gör kikarsiktet särskilt lämpat för vakjakt nattetid och jakt under dåliga ljusförhållanden. Kikarsiktet har testats i Tyskland, Schweiz och Ungern av tre oberoende institutioner. För samtligas del har resultaten varit synnerligen rekommendabelt. Testet i sin helhet medföljer denna tidning som bilaga. www.schmidt-bender.de Jägaren 5 / 2008 27
• Ljuddämparens inverkan Savonen på kulans hastiget och vapnets träffsäkerhet I samband med revisionen av jaktlagen 1993 blev det möjligt att använda ljuddämpare vid jakt. Nu 15 år senare är ljuddämparen redan en rätt så vanlig extra uttrustning på studsare. För de ljuddämpares del som finns ute på marknaden finns det redan en del undersökningsresultat om deras förmåga att dämpa rekylen och ljudet av skottet. Däremot har ljuddämparnas inverkan på kulans hastighet och vapnets träffsäkerhet undersökts mindre. Foto och mätninga: Jouko F Havas, ör att testa ljuddämpare sammanställde tidningen Jägaren ett representativt sampel av kulvapen allt från minitatyrgevär till grova högviltvapen. Det avlossades flera hundra skott och vi tror oss ha fått en hel del ny viktig information om frågan om ljuddämparens inverkan på kulans hastighet och vapnets träffsäkerhet. egenskap och idag vanligen inte ens den viktigaste när ljuddämpare anskaffas för studsaren. Resultat av undersökningar av ljuddämparnas inverkan på ljudet från skottet har under de tre senaste åren publicerats särskilt i branschens tidskrifter. Enligt testerna dämpas ljudtryckets toppnivå 20-40 decibel med hjälp av ljuddämpare. Testerna visar således att dämparna sänker bullret till en nivå under 140 dB, som ansetts vara gräns för risken för hörselskador. För jaktkamrater och hundar i närheten av skytten anses användningen av dämpare redan enbart av den här orsaken i högsta grad att rekommendera. Det lönar sig dock att komma ihåg att ingen ljuddämpare inverkar på ljudet från en avlossad Text och mätninga: Jyrki Mildrandet av ljud och rekyl En orsak till att diskussionen om ljuddämpare särskilt på 90-talet hamnade på avvägar var att ordet ljud betonades för mycket. Det födde uppfattningen att anordningens enda egenskap och syfte var att dämpa ljudet från skottet. I verkligheten är dämpningen av skottljudet bara en I verkligheten är dämpningen av skottljudet bara en egenskap och idag vanligen inte ens den viktigaste när ljuddämpare anskaffas för studsaren. 28 Jägaren 5 / 2008
• överljudskula. I en jaktsituation får naturligtvis ingen befinna sig i den riktning kulan flyger, men det här innebär också att den som befinner sig i skjutbanans markörgrav alltid ska använda hörselskydd. Utöver att dämparna effektivt minskar ljudet från skotten dämpar de också effektivt rekylen. Effekten har varit svårare att undersöka än ljuddämparens inverkan på ljudet. I belysningen av utförda undersökningar är det dock säkert att rekylenergin minskar med minst 20 %. Många jägare skaffar en ljuddämpare av just den här orsaken. Många jägares skytte har blivit rejält bättre efter att rekylen dämpats. Känt är ju att också många grova jaktvapen på användarnas önskan tillverkas i ett relativt lätt utförande varvid vapnens rekyl känns ännu smärtsammare. En mynningsbroms dämpar vapnets spark precis som en ljuddämpare, men höjer mynningssmällens topptryck med 5-10 %. Införskaffandet av en separat mynningsbroms förefaller därför att vara onödigt eftersom ljuddämparna driver samma sak, dessutom dämpar de skottljudet och gör att jägaren inte bländas av mynningsflamman vid vaktjakt. Mätningsarrangemangen Mätningarna utfördes 23-24.7.2008 i Tammerfors. De vid mätningarna använda vapnen var jaktvapen med erkänt god träffsäkerhet. Som patroner anskaffades närmast vid banövningar använd ammunition. För testning valdes ljuddämpare från tre olika tillverkare. Syftet var inte att jämföra olika ljuddämpare. Därför ansåg vi att det räckte bra med tre olika märken. Ljuddämpare monterades avsiktligt endast på ett vapen. Ljuddämparna på de övriga vapnen hade varit i bruk sedan tidigare. Med varje vapen sköts först utan ljuddämpare 3x5 skott, varefter med ljuddämpare en andra omgång på 3x5 skott. Skjutavstånden var beroende på kaliber 50-150 meter. Kulornas utgångshastighet mättes på fem neters avstånd från pipans mynning med Chrony hastighetsmätare. Syftet med mätningarna var att undersöka ljuddämparnas inverkan på kulans hastighet. Dessutom ville vi utreda om användningen av ljuddämpare inverkar på träffbilden och om träffpunkten förflyttas. Mätapparaten meddelade efter varje fem skotts serie medelvärdet för serien och standardavvikelsen för hastigheten. Utgående från dessa värden beräknades därefter medelvärden och standardavvikelser för alla serier sammanlagt. Träffpunkternas förskjutning och träffbilden mättes manuellt med mått. Resultaten var en summa av många faktorer: vapnet, patronen, ljuddämparen, förhållandena etc. Om väderleksförhållandena under mätning- Jägaren 5 / 2008 29
• En ansvarsmedveten jägare testar inte sitt vapen på jakt. en är det skäl att konstatera att det under vardera dagen blåste en måttlig, emellanåt frisk vind snett framifrån. De mätningsresultat som presenteras i det följande kunde ha sett annorlunda ut om en enda del i helheten ifråga skulle ha ändrats. Därför vore det skäl för alla jägare att på bana bli grundligt du med sitt eget vapen. Träffbilderna och träffpunkten kan envar undersöka utan några tekniska apparater. En ansvarsmedveten jägare testar inte sitt vapen på jakt. 17 HMR och 22 LR Miniatyrgeväret, dvs 22 LR är ett populärt övningsvapen bland jägarna. Vapnet är trevligt att skjuta med och patronerna är förmånliga. Kalibern ifråga används också som jaktvapen, t.ex. vid duvjakt. Däremot är 17 HMR, som ursprungligen utvecklades för jakt på skadedjur, åtminstone inte ännu någon särskilt populär kaliber hos oss. Måhända har det begränsade urvalet av patroner och ammunitionens pris bromsat den här lätta och ettriga kaliberns popularitet. Ljuddämpare används allmänt även på dessa vapen trots att rekylen annars också är mild och toppnivån för miniatyrgevärets ljudtryck även utan ljuddämpare är omkring 130 dB. Enligt undersökningen sände det vid mätningen använda Sako miniatyrgeväret ut Lapuas Master-kulorna ur pipan med i det närmaste samma hastighet såväl utan som med Lynx ljuddämpare. Skillnaden var sist och slutligen bara 1 m/s. Till hands fanns även ett annat miniatyrgevär med vilket vi "inofficiellt" också sköt testserierna. För hastigheternas del var resultatet exakt detsamma. Mätningarnas största skillnad i hastighet nåddes när vi sköt med kalibern 17 HMR. Dämparen ökade kulans hastighet med i genomsnitt 11 m/s. Hornady 20 grains blyspetskula är fartfylld även utan ljuddämpare men enligt mätningarna gav AseUtras ljuddämpare för miniatyrgevär reultatet 760 m/s. Med miniatyrgeväret sköt vi på 75 meters avstånd och med 17 HMR på 100 meters avstånd. Träffpunkten förflyttades med vardera vapnet ca 12 cm när ljuddämparen vreds på plats på pipan. 30 Jägaren 5 / 2008 Vid mätningarna användes ljuddämpare från tre olika tillverkare: AseUtro-ljuddämparen, BR-ljuddämparen och Lynx-ljuddämparen. Med dessa vapen jagas det endast vilt av mycket obetydlig storlek. Ur jaktsynpunkt skulle träffpunktens förskjutning vara ödesdiger. Ljuddämparen förminskade träffbildens genomsnittliga diameter. För miniatyrgevärets del minskade bildens diameter från 41 millimeter till 34 millimeter. Med kalibern 17HMR blev träffbilden 19 mm trängre. Vapen, ljuddämpare och patron: Ruger 77/17 17 HMR, AseUtra ljuddämpare, Hornady 20 gr XTP Sako P94S .22 LR, Lynx ljuddämpare, Lapua Master M 243 och 7.62 x 39 Vapen som hör till den medeltunga serien används i huvudsak vid fågeljakt. Många har också hittat ett trevligt vapen för rådjursjakt i den här kaliberklassen. Skottljudet från ett vapen utan ljuddämpare i den här serien ligger i samtliga fall över nivån för hörselskaderisken. Därför skaffas ljuddämpare ofta just av den här orsaken. De som fågelgevär skaffade vapnen är som regel lätta, vilket naturligtvis innebär en ilsknare rekyl än vad de tyngre vapnen har. Fågeljägarens mål är litet, vilket gör att rekylen ytterligare försvårar möjligheten att få ett bra skott. Många har därför skaffat en ljuddämpare just för att minska rekylenergin. Med kalibern 243 fick vi för första gången uppleva att ljuddämparen sänkte kulans hastighet. Enligt den vid mätningarna använda hastighetsmätaren var hastigheten för kulor från det dämpade vapnet i genomsnitt 6 m/s lägre än för kulor från det odämpade. Det andra vapnet i den medeltunga serien, 7.62 x 39, gav ett resultat i samma riktning men här var skillnaden till det odämpade vapnets favör bara 1 m/s. Med tvåfyrtrean sköt vi på 150 meters avstånd och med Ruger Ranch 7.62 x 39 halvautomatgeväret på 100 meters avstånd. Träffpunkten förflyttades med Sakos gevär 10 cm och med Rugern dubbelt mer. Träffbilderna blev trängre när det användes ljuddämpare på vapnet. Utan ljuddämpare fick vi med 243 kalibers vapnet koncentrationer med i genomsnitt 120 mm:s diameter. Med ljuddämpare hade träffbilderna 70 mm:s diameter. För dessa resultats del är vi övertygade om att vin-
• Jägaren 5 / 2008 31
• darna påverkade dem mer än vid skjutningen med de övriga vapnen. Också halvautomaten 7.62 x 39 gav mindre träffbilder med ljuddämpare än utan. Visserligen var bildens diameter också med ljuddämpare 98 mm. Vapen, ljuddämpare och patron: Sako 85 243, AseUtra ljuddämpare, Winchester Super X 100 gr. Power-point Ruger Ranch 7.62 x 39, AseUtra ljuddämpare, American Eagle 124 gr. helmantel 308 Win, 30-06 Sprg och 9.3 x 62 Av vapen i den tunga serien plockade vi ihop tre intressanta kalibrer för mätning. Mångsidiga 308n är populär bland finländska jägare. Utöver älgjakten används kalibern allmänt också vid fågeljakt. 30-06 Sprg, som fungerat som förebild för föregående vapen är också ett mycket populärt vapen, särskilt bland män och kvinnor som jagar älg. Vi avslutade vår undersökning med en verklig högviltkaliber, 9.3 x 62. De här grova vapnen mjukar upp axlarna ordentligt. Särskilt de lätta vapnens rekyl börjar vara av en sådan klass att övningsskyttet blir minimalt om vapnet inte har ljuddämpare. Också bullernivån över 160 dB förordar användning av ljuddämpare. För de här grova kalibrernas del var ljuddämparens inverkan på kulans hastighet obetydlig. Vid skjutning med 308n nåddes tre meters ökning och med 30-06n var ökningen en meter. När vi sköt med Tikkas T3 gevär med kalibern 9.3 x 62 hölls kulans genomsnittliga hastighet oförändrad vid 691 m/s. Skjutavståndet var 150 meter när vi sköt med 308n och 100 meter med de två övriga vapnen. Träffpunktens förskjutning var av samma storleksordning som med de tidigare vapnen, dvs 10-20 cm. Träffbilderna väckte på förhand mycket gissningar, för det var ju ändå fråga om de grövsta vapnen. Också den här gången blev träffbilderna mindre när vi använde ljuddämpare. Träffbildens medeldiameter blev 14 mm kortare med 308n, 4 mm med 30-06n och 27 mm med den grövsta kalibern. G Vapen, ljuddämpare och patron: Ruger M77 308 Win, AseUtra ljuddämpare, American Eagle 150 gr. FMJ boat-tail Tikka M65 30-06 Sprg, BR ljuddämpare, American Eagle 150 gr. FMJ boat-tail Tikka T3 9.3 x 62, AseUtra ljuddämpare, Leader 285 gr. soft point jacket. Träffbildernas genomsnittliga diameter, cm 22LR 4,1 cm, med ljuddämpare 17 HMR 5,8 cm, med ljuddämpare 243 Win 12,0 cm, med ljuddämpare 7.62x39 14,3 cm, med ljuddämpare 308 Win 11,0 cm, med ljuddämpare 30-06Sprg 13,0 cm, med ljuddämpare 9.3x62 8,9 cm, med ljuddämpare 3,4 3,9 7,0 9,8 9,6 12,6 6,2 cm cm cm cm cm cm cm Måltavlan visar de två saker som realiserades vid den här mätningen för alla kalibrers del. Träffpunkten förflyttades 10-20 cm varje gång vi började skjuta med påmonterad ljuddämpare. Dessutom minskade träffbildens genomsnittliga diameter med 4-50 mm i samtliga fall. Medelvärdet för hastigheten och standardavvikelsen för respektive kaliber, först utan och sedan med ljuddämpare. 22LR 17 HMR 243 Win 7.62 x 39 308 Win 30-06Sprg 9.3 x 62 323 749 853 714 871 893 691 m/s, m/s, m/s, m/s, m/s, m/s, m/s, 2,8 4,1 7,1 4,9 6,4 4,5 3,9 m/s, m/s, m/s, m/s, m/s, m/s, m/s, med ljuddämpare med ljuddämpare med ljuddämpare med ljuddämpare med ljuddämpare med ljuddämpare med ljuddämpare 324 760 847 713 874 894 691 m/s, m/s, m/s, m/s, m/s, m/s, m/s, 3,6 4,2 5,0 3,6 x,x 3,9 4,0 m/s m/s m/s m/s m/s m/s m/s Många har därför skaffat en ljuddämpare just för att minska rekylenergin. Erästäjän ja kalastajan raikastin Katajan antimikrobiset ominaisuudet ovat Relaxant Natural Killer Hajunpoistajan tehoaineet. Teho on todettu home- ja sieni-itiöihin sekä laajaan joukkoon muita mikrobeja. Palautteita kuluttajilta: - haiseva kalareppu raikastui - kalan härski haju käsistä lähti yhdellä suihkauksella - metsästysvaatteista paha haju sai kerralla kyytiä Lisää tuotteesta ja kuluttajapalautteista - makuupussin ja teltan ummehtunut haju raikastui www.detria.fi. - märän koiran haju auton takapenkiltä lähti Myynti: apteekit, luontaistuotekaupat ja - naapurin kissan kusemat lenkkarit sain raikkaiksi -osastot sekä Detrian verkkokauppa. 32 Jägaren 5 / 2008
• UUTTA! LEUPOLD MX: Uusi laadukas modulaarinen LED ­valo Leupoldilta. Hinnat alk. 159 euroa. UUTTA! SUOSITTU VX-L SARJA NYT MYÖS VALAISTULLA RISTIKOLLA VX-L 3,5-10x56 DX tai G4 ­ristikolla VX-L ­sarjan tähtäin kiikarit voit asentaa jopa 30 % matalammalle, kuin perinteiset isolla objektiivilla varustetut tähtäinkiikarit. Tämä tarkoittaa lisää tarkkuutta, mukavuutta, nopeutta ja tasapainoa. VX-L:n runkoputki on työstetty yhdestä lentokonealumiini kappaleesta ja valaistus on toteutettu uudella tarkalla LED ­teknologialla. VX-L sarjassa on indeksoidut linssit ja kirkas Diamond Coat ­päällystys. Argon/Krypton ­suojakaasu takaa täyden vesitiiviyden. Leupoldin 30 vuoden takuu. LEUPOLD VX-L saatavilla olevat ristikkovaihtoehdot. VX-L 3,5-10x56 valaistu DX tai G4 ­ristikko VX-L 4,5-14x56 valaistu DX, G4 tai B&C ­ristikko Valaistu Duplex ­ristikko Valaistu G4 ­ristikko Valaistu Boone & Crockett ­ristikko Katso lähin Leupold ­jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.fi Leupold & Stevens Inc., Oregon, USA · www.leupold.com Jägaren 5 / 2008 33
• Produktutvecklingsdirektör Kari Kuparinen, vd Raimo Karjalainen, JCO:s verksamhetsledare Jari Pigg och Finlands landsdirektör Kai Lilja beundrar den nya Sako 85 Kodiak-studsaren. S akos rötter går tillbaka till vår självständighets första tider. Nu upplever den här vitala fabriken redan sitt 87nde verksamhetsår ­ aktivare än någonsin och idag i dessa internationaliseringens tider beskyddat av det ännu äldre familjeföretaget Beretta, vars rötter går tillbaka i tiden så långt som till år 1526. Flytten till Riihimäki Efter bolagiseringen av Sako flyttade fabriken 1927 till Riihimäki och där finns den ännu i dag som är. Den egna tillverkningen av patroner inleddes 1929 och fabriken började tillverka de legendariska pystykorva-gevären. I början kom hylsorna för patronerna från annat håll men 1937 inledde Sakos egen hylsavdelning sin verksamhet. I början av 1930-talet började den egna tillverkningen av pipor och just före vinterkriget startade också den egna tillverkningen av kolvar. Kriget förändrade givetvis allt också för Sakos del och det tillverkades krigsmateriel för fullt för försvarsmaktens räkning. Som en kuriositet kan nämnas att det under dåvarande svåra tider bland annat tillverkades 275 miljoner maskinpistolspatroner för Finlands armé. en del av det självständiga Finland historia Sako, som ursprungligen hette Suojeluskuntain Ase- ja Konepaja Osakeyhtiö (Skyddskårernas vapen- och mekaniska verkstad Ab) grundades i Helsingfors den 1.4.1921. Trots att verksamheten hade inletts redan ett par år tidigare som en till skyddskårernas huvudstab knuten vapenverkstad inledde det separata bolaget sin verksamhet först 1921. Vägen via de svåra krigsåren till dagens moderna internationella vapenfabrik är i sig en fantastisk finländsk överlevnadshistoria. 34 Jägaren 5 / 2008 Klaus Ekman
• Företaget övergår i Röda Korsets ägo Efter kriget genomfördes en säregen lösning när Mannerheim ordnade så att Sako överfördes i Finlands Röda Kors ägo. Om fabriken hade förblivit "vapenfabrik" skulle den och hela dess produktionsmaskineri i praktiken ha konfiskerats och levererats till Sovjetunionen. Det var givetvis klart att det inte producerades vapenmateriel i fabriken under den där perioden. Sako L-46 med björkkolv, "studsaren från 1946" var den första egna vapenmodellen. Konstruktionen av kulvapnet inleddes redan under krigstiden men tillverkningen av vapnet inleddes av ovannämnda utrikespolitiska orsaker först senare. L-46 tillverkades bl.a. i den legendariska Sako-kalibern 7x33, som ännu i denna dag är ytterst "kär" och den enda "rätta" fågelkalibern för många finländska jägare. Kalibern 7x33 Sako var den första helt finländska fabriksproducerade kalibern. Export av L-46 med valnötskolv inleddes 1950. De första vapnen gick till USA. Sako Mauser studsaren för högvilt lanserades 1951. Den gjordes med belgiska FN låsmekanismer. Dessa vapen tillverkades i kalibrar från 30-06 ända till .375 H&H. Produktionen av den här modellen avslutades 1960. Vid tiden kring det här decennieskiftet inleddes produktionen av tre nya modeller: först kom den eftertraktade Sako L57, som utvecklades till den särskilt för skidskyttar avsedda modellen L57AH i kaliber 243 Win. Den andra var nyheten Sako L579 Forester, som konstruerats 1958 och hade en avfyringsmekanism av ny typ. Den tredje modellen var Sako L61R Finnbear, som konstruerades 1960. Inledningen av produktionen av det här vapnet sammanföll med ett nytt ägarskifte för fabriken. 1962 blev Finska Kabelfabriken Ab fabrikens ägare. Sako tillverkar över 300 vapen per dag så ordning måste råda överallt. En tid av stabil utveckling Därefter följde rätt så stabila tider. Närmast blev det ägarbyte från Kabelfabriken Ab till Nokia Ab, när dåvarande Nokia förvärvade Finska Kabelfabriken 1967. Därefter inföll mångahanda omläggningar i det finländska industrifältet: Nokia köpte också Tikkakoski Oy:s fabrik och namnet ändrades till Oy Sako-Tikka. 1986 ändrades namnet igen; nu till Nokia Koneteollisuus Sako tehtaat. Redan följande år var namnet Sako-Valmet Oy, efter att Valmet förvärvat 50 % av bolaget. Det innebar att Nokia och Valmet i det här skedet ägde precis hälften var av fabriken. Bara två år senare hände det igen: det nya namnet ­ tänka sig ­ var Sako Oy Riihimäen tehdas. De övriga enheternas namn var av samma släkte, dvs Sako Oy Tikkakosken tehdas och Sako Oy Tourulan tehdas. Tikkakoski kördes ner i början av mars 1989 och också produktionen av Tikkagevär flyttade till Riihimäki. I samma veva grundades Sako Defencetec Oy. Med det här företaget fusionerades av Hackman nyligen förvärvade Leppävirta hylsfabrik samt Tourulafabrikens ammunitionsproduktion i Jyväskylä. Dessa år inrymmer en hel del tekniska arrangemang och nyorganisering av branschen, men vapenkollektionen förnyades först till 75 års jubileet, dvs 1996 lanserades den nya kollektionen Sako 75, "sjufemmorna". Före sjufemmorna lanserade man dock precisionsgeväret TRG som nått världs- berömmelse. Redan 1993, när tillverkningen av stormgevär koncentrerades till Riihimäki var man medveten om att tillverkningen av dessa kommer att upphöra helt här hemma i Finland. Personalen bantades till en femtedel I detta virrvarr upplevde den finländska vapenindustrin de största omställningarna i sin historia. Mot att bolaget ännu i slutet av 1980-talet sysselsatte över 1 000 människor uppgick personalen 10 år senare till bara 200 anställda och produktionen omfattade enbart sport- och jaktvapen. Produktionen av ammunition hade avyttrats till Vammas Oy, tillverkningen av stormgevär hade avslutats och Nokia hade sålt sina aktier till Valmet Oy. Valmet och Rauma Oy gick ännu samma år samman till Metso Oyj. Förundran väckte givevis det att mobiltelefonjätten Nokia, som redan ute i världen fått ett kultartat rykte, ända fram till 1999 hade varit ägare av en "vapenfabrik" och först så här sent avyttrat sina aktier. Hade måhända Nokiadirektörernas eller storägarnas jaktintresse nånting med saken att göra, det får väl kommande generationer fundera på. Kari Kuparinen och Raimo Karjalainen presenterar förnöjda det nya produktionsutrymmet som togs i bruk 2005. Toppmodern teknik: de splitt nya bearbetningsmaskinerna är datorstyrda. Jägaren 5 / 2008 35
• Sako tillverkar idag över sex miljoner patroner per år. Av dem är ca 90 % avsedda för jaktbruk. Den av hela Finland kända vapensmeden Matti Kähärä visar hur vapnen testskjuts med högtryckspatroner. Berettas nyaste nya lerduvshagelgevär: det för trapskytte avsedda halvautomathagelgeväret UGB25 Xcel som är försett med brytmekanism. Nytt hem söktes Metso hade svårt att hitta ett lämpligt fack för Sakos fabriker i sin egen produktionsstruktur och underhandlingar om försäljning av bolaget inleddes med Beretta Holding BV. Det här familjebolaget, som hör till världens äldsta med rötter som går tillbaka i tiden ända till 1526, förvärvade år 2000 Sakos hela aktiestock. Affären ingicks den 3 januari. Visst var försäljningen till Beretta ur Sakos synpunkt den enda rätta lösningen, konstaterar Sakos vd Raimo Karjalainen. Nu har vi en ägare i vars intresse det ligger att utveckla oss och hålla oss bland världens ledande gevärsmärken. När vi efter att Beretta förvärvat Sakos aktiestock frågade Hugo Beretta om hans företag har för avsikt att avsluta produktionen i Finland eller sälja verksamheten vidare svarade han bestämt att Beretta under sin historia har köpt många fabriker men ännu aldrig sålt någon, skrattar Karjalainen. berbeteckning .370 Sako Magnum. Sedan kom Sako Quad, ett miniatyrgevär med bytespipa och för att celebrera 85-årsjubiléet kom den nya Sako 85 kollektionen. Produktionen har också finslipats maximalt. 2005 tillverkade Sako 70 000 studsare. I år kommer siffran att överskridas och uppskattningarna rör sig kring volymer på 72 000 vapen. Trots att bara fem procent av vår produktion stannar i Finland och t.ex. över hälften av vår produktion går direkt ut på marknaden i Nordamerika är det viktigt för oss att hålla vårt "hembo" i skick, dvs vår inhemska marknad övriga nordiska länder icke att förglömma. De är ytterst viktiga för oss, understryker Karjalainen. har Beretta utöver kikartillverkaren Burris, som sedan tidigare ingått i koncernen, alldeles nyligen i början av hösten förvärvat Steiner-Optik GmbH. Beretta förväntar sig att dessa två optikföretag för med sig betydande synergifördelar. "Sako är finländskt" Vd Raimo Karjalainen vill understryka att Sako fortfarande idag uttryckligen är ett finländskt vapen. Ute i världen rör det sig mycket rykten och "säkra uppgifter" som gör gällande att t.ex. Tikka-vapnen tillverkas i så kallade "lågprisimportländer". Jag vill genast ta död på det här ryktet: såväl Sako- som Tikkastudsarna tillverkas alla i Finland. Våra valnötskolvar kommer givetvis nuförtiden från koncernens gemensamma kolvfabrik i Italien. Men alla pipor, lådor och lås gör vi själva, likaså lägger vi ut största delen av de mindre detaljerna till underentrepenörer här nära Riihimäki. Avfyringsmekanismerna kommer från Tourula och också de syntetiska kolvarna görs i Finland. Idag lönar det sig inte att göra allt själv utan att koncentrera sig på sitt eget kärnkunnande och pipor, lås och lådor är just vårt kärnkunnande, understryker Karjalainen. Och utvecklingen fortsätter. G Draghjälp utomlands av Beretta I egenskap av global och ledande vapentillverkare ger Beretta givetvis också Sako synlighet och "draghjälp" på den internationella marknaden. Beretta, som fortfarande är ett familjeföretag i ordets egentliga betydelse, dvs familjen är med i den dagliga operativa verksamheten, är en stor faktor inom den globala sport- och jaktvapenhandeln. På koncernnivå uppgår produktionen till 740 000 vapen per år och globalt uppgår antalet arbetstagare till 2630. Koncernens omsättning är 430 miljoner euro. Därav uppgår Sakos andel till ca 10 %. I koncernen ingår utöver Beretta och Sako bl.a. produktionsmärken som Benelli, Franchi, Stoeger och Uberti (replica- och svartkrutsvapen). Beretta Sport omfattar koncernens textiler, knivar och vapentillbehör. På optiksidan håller Beretta på att bredda sitt sortiment. Hittills Över 70 000 vapen per år I skuggan av Berettas vingar har Sako de facto blivit en verkligt betydande vapentillverkare. Nya produkter har lanserats, Tikka T3, som av NRA i USA har valts två gånger till årets vapen (2003 och Tikka T3 Tactical 2007). Tikka T3 var redan den tredje Tikkastudsaren som från början till slut konstruerats och tillverkats hos Sako. Det har t.o.m. lanserats en ny kaliber, 9,3x66 Sako, som mycket snabbt mottogs väl bland högviltjägare och nu har den här kalibern lanserats också på marknaden i USA med Federals kali- I Finlands Jaktmuseums Sakosal kan besökaren studera Sakofabrikernas omfattande vapenproduktion genom årtiondena. 36 Jägaren 5 / 2008
• Lafayette siirtyy Bluetooth aikaan Lafayetten Bluetooth-adapteri BTA 80 mahdollistaa helposti langattomien kuulevien kuulonsuojainten käytön yhdessä Lafayetten kanssa
• Skjutbanprojekt i Jyri Rauhala, jaktchef, Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt SOMEROSVUORI Av orsaker som vi alla känner till så är det inte precis varje dag som det byggs nya skjutbanor. I föregående nummer av Jägaren berättade vi redan i korthet om en skjutbana som har trotsat trenden och öppnats i Hauho i södra Tavastland. Helt utan om och men gick det förstås inte att åstadkomma den här skjutbanan men projektet lyckades tack vare omsorgsfull planering och lite jävlaranamma. Och hårt arbete förstås. Jaktföreningen Hauhon Metsästysseura ry som äger skjutbanan är en av de största jaktföreningarna i södra Tavastland, vilket borgade för att tillräckligt många ställde upp. 38 Jägaren 5 / 2008
• P å jaktföreningen i Hauho började man fundera på skjutbanefrågorna när det blev aktuellt att ansöka om tillstånd för fortsatt verksamhet på den gamla banan. Ett sådant tillstånd hade inte alls varit omöjligt att få för skjutbanan i Tuittula, men den låg i ett grundvattenområde och började vara omringad av bebyggelse. Ställda inför dessa fakta beslöt medlemmarna på jaktföreningens årsmöte att börja leta efter en plats för en ny skjutbana och en sådan hittades ungefär tio kilometer från den gamla banan, på gränsen mellan Hauho och Tuulos. Ända från början stod det klart för föreningen att banan måste kunna fungera långt in i framtiden så att jägarna kunde få den nödvändiga skytteträningen och avlägga det lagstadgade skjutprovet. Den nya skjutbanan används också av landsförsvarsföreningarna och en skytteförening. Hembesök hos grannarna När jaktföreningens årsmöte hade klubbat av beslutet om att anlägga en ny skjutbana började medlemmarna genast förbereda projektet. Eftersom platsen för den nya banan redan var hittad så började medlemmarna med att hälsa på hos alla blivande grannar. Det blev med andra ord operation hembesök. Man förklarade för alla vad projektet gick ut på och bad om ett skriftligt medgivande för anläggandet av skjutbanan. Ett besvär lämnades emellertid in och behandlades i förvaltningsdomstolen. Det slutliga utslaget kom i fjol vid julen. Den bärande tanken för hela projektet var att banan skulle anläggas i samarbete med grannarna, miljömyndigheterna och de kommunala beslutsfattarna. - Nuförtiden är det alldeles onödigt att försöka streta emot ett sådant här projekt, konstaterar jaktföreningens ordförande Timo Juutila och sekreterare Matti Rantti. Jägaren 5 / 2008 39
• En annan viktig aspekt vid planeringen var att hänsyn skulle tas till miljöaspekterna. Projektet var treårigt och totalbudgeten gick lös på 120 000 euro. En tredjedel av detta finansierades genom programmet POMO plus i Linnaseutu. Sammanlagt blev det ungefär 4000 talkotimmar. Grundbanor för hagel, studsare och pistol Somerosvuoribanan erbjuder normala möjligheter till skytte. Älgbanan har både en 50 meters och en 100 meters bana. Skeetbanan är färdig medan trapbanan ännu ligger på ritbordet för att verkställas längre fram. Det finns också en pistolbana. Skjutbanan ligger på arrenderad mark och är drygt en hektar stor. Längre fram kommer den sannolikt att byggas ut till cirka två hektar. Elen till skjutbanan är ordnad med ett aggregat som är placerat i ett ljudisolerat eget litet hus medan avgasröret går ner i en egen brunn. Ljudet hörs inte där skyttarna står. Inuti vallen på älgbanan finns ett tyg i marken som isolerar jordmassorna och gör det möjligt att ta vara på kulorna. Allt avrinningsvatten leds till en egen brunn där det tas vattenprover med vissa intervaller. På pistolbanan tas kulorna till vara med ett särskilt kulfång. Bullermätningarna visar att ljudnivån med god marginal håller sig inom gränserna i villkoren för verksamheten. Utrustningen på den gamla Tuittulabanan togs till vara så noggrant som möjligt. Bland annat älgbanans maskineri flyttades till den nya skjutbanan. Skyttarnas naturbehov glömdes inte heller bort utan ombesörjdes i enlighet med tillståndsvillkoren med ett biologiskt dass som smälter in i skjutbanemiljön. son och även grannföreningarna har utsett sådana för sina träningar. Ansvarspersonen har hand om nycklarna, ser till att det hålls snyggt och prydligt samt sköter bokföringen. Det finns en blankett och för varje skyttepass fyller man bland annat i antalet avfyrade skott. Den nya skjutbanan borgar för att skytteverksamheten i trakten kan fortsätta långt in i framtiden. Banan måste uppfylla kraven för de lagstadgade skytteproven och bereda jägarna möjligheter till den skytteträning som jakten i praktiken Allt avrinningsvatten leds till en egen brunn där det tas vattenprover med vissa intervaller. kräver. På jaktföreningen i Hauho delar medlemmarna gärna med sig av sina erfarenheter till andra föreningar som funderar på att börja anlägga en skjutbana. G Verksamheten säkrad för långa tider framåt Nästan alla jaktföreningar i Hauho och Tuulos var engagerade i skjutbaneprojektet, vilket innebar att talkokrafterna räckte till. De andra föreningarna har sina egna tider på banan, mot en avtalad och rimlig betalning. För de praktiska ärendena på banan finns det en ansvarsper- Projektet var treårigt och totalbudgeten gick lös på 120 000 euro. En tredjedel av detta finansierades genom programmet POMO plus i Linnaseutu. 40 Jägaren 5 / 2008
• Jägaren 5 / 2008 41
• Viljam Syynimaa Effektiv rovdjursjakt à la Härmälä 42 Jägaren 5 / 2008
• Som rubrik om r för den här rtikeln artikeln lämar par sig egentligen te inte något annat än det vanstående, ovanstående, för personen som t d är d tt begrepp presenteras nedan ä redan ett b också på annat håll än i Österbotten. Med sin effektivitet som smårovdjursjägare motsvarar Viljam ett flertal jaktföreningar som är aktivare och har fler medlemmar än genomsnittet. Lappo ås stränder och undersidan av broarna över de mindre bäckarna i Härmälä är hans rike. A Jarkko Nurmi, jaktchef, Österbottens jaktvårdsdistrikt lahärmä, oktober 2007. Vattnet skvalar vågrätt i vinden. Endast de nyplöjda svarta åkrarna bjuder på färgklickar mellan lövlös skog och slättlandets gråa färgtoner. Undertecknad försöker hänga med den åttioåriga rovdjursfångaren som pilar iväg längs åkerkanten. Viljam gör sin dagliga rond längs fångststigen, som totalt mäter omkring 40 kilometer. Hela sträckan behöver givetvis inte avverkas till fots men visst motsvarar rundan ett rejält konditionspass. I Alahärmä känner Viljam varenda liten bäck och den undre sidan av broarna över dem. - förluster rör sig enligt en långvarig bokföring för mårdhundens del om cirka 50 djur och för minkarnas del i genomsnitt om 120 djur per fångstsäsong. Den dagliga fångststigen är med andra ord ganska lång men särskilt beaktansvärt är det faktum att han rundat den aktivt ända sedan 1950-talet. Viljam har med andra ord redan ett tillräckligt perspektiv på smårovdjursfångsten och beståndens utveckling och han rekapitulerar gärna sin vilthistoria. ­ Jag började jaga som femåring och mitt första byte var en tjäderhöna som hade fastnat i en fågelfälla. Dåförtiden fanns det trängande behov av att få nånting av skogens gåvor på matbordet. Som femåring var jag ju inte riktigt säker på vad för sorts fågel det var fråga om men min glädje var stor när man därhemma konstaterade att bytet var ätbart. Jag upplevde att jag nu blivit uppflyttad till "de stora pojkarnas serie". stånden det ökade antalet rovdjur hade och stå jag fick ett starkt behov av att göra nånting. Då utvecklades den här rovdjursfångsten till en "sjukdom" hos mig, vad kan man nu använda för annat ord om 200 dagar av åre året går till att hänga efter rovdjuren. Det vik viktigaste motivet för mig är att vårda den urs ursprungliga naturen. Nuförtiden jagar jag bara rovdjur och älg. Viljams långa fångstdagsverke väcker funVi derin deringar om de förändringar som skett i vår natur: ofta talas det enbart om problem som rovdjur av främmande ursprung gett upphov till i vår urs ursprungliga natur och glömmer bort hur enormt t.ex. rävbestånden har ökat. Arten drar nytta av livsmiljöer som splittrats av människornas verksamhet och av nya födoresurser som verk uppstått uppstått. Jämfört med tiden för Viljams första tjäderbyte torde rovdjursbestånden ha blivit tiotals gånger s större, för vid sidan av det allt starkare rävbeståndet har vi också "fått" två invandrarrävbestå rovdjur. I pälsproduktionens influensområde Viljams fångstområde finns i Alahärmä som är kärnregionen för minkproduktionen i Österbotten. Stängslena kring farmerna har hela tiden blivit bättre, men fortfarande rymmer det minkar. Österbottens jaktvårdsdistrikt har med en mindre undersökning utrett farmrymlingarnas ekologi och spridning efter att burlivet bytts till frihet. Rymlingarnas andel i Viljams minkfångst är cirka 80 %. Viljam skiljer dem från vildminkarna på basis av deras beteende, färger och storlek. I fällan uppträder rymlingarna lugnare än de vilda och är dessutom större. Antalet minkar som rymmer från pälsfarmerna är uppskattningsvis i klassen 0, 1- 0,2 % av farmernas totala antal minkar men också en så här liten andel håller Viljam fullt sysselsatt. Alltid när det på farmerna görs arbeten som innebär att djuren behandlas och flyttas mellan burarna börjar det uppenbara sig djur i fällorna. Sådana arbeten är bl.a. bytet av strö och parning av minkarna. ­ När minkarna behandlas på pälsfarmerna förirrar sig rymlingarna redan efter ett par dagar in i mina fällor. Den här minkpulseringen kan tydligt urskiljas. Jag har i alla fall ett fantastiskt samarbete med pälsproducentena. Minktipstjänsten fungerar för om de på farmen märker att några djur har rymt så dröjer det inte länge innan min telefon ringer och jag minerar den närmaste omgivningen med mina fällor. Pälsproducenterna förstår att varje främmande DIAGNOS: till sjukdom utvecklad passion för rovdjursfångst Viljam berättar att det i början av 1950-talet fanns vilt i alla knutar, sjöfågel, skogs- och fältfågel... just på tröskeln till krigen började också fältharen känna sig hemmastadd i Alahärmä. Bara rovdjursbestånden var fåtaliga. Mårdhund och mink förekom inte alls i området, mårdbeståndet var glest och räven t.o.m. helt fredad. Sedan förändrades situationen i alla fall och bestånden av små rovdjur började växa. De förändrade viltbestånden inverkade dramatiskt också på Viljams liv. ­ Jag märkte vilken enorm inverkan på viltbe- Viljams långa fångststig För närvarande har Syynimaa ute omkring 60 fångstanordningar med främst minkar och mårdhundar som permanent inbjudna gäster. Som biprodukter av fångsten kommer det årligen 20 - 30 rävar, men huvudartiklarnas ­ invandrararternas Jägaren 5 / 2008 43
• Följande smårovdjurskamkanj: iståndsättande av stängslen kring pälsfarmer? I Jägarnas centralorganisation startade för några år sedan en kampanj för att sporra till fångst av små rovdjur med fina priser från vapen till en bil. Projektet födde en hel del gott samarbete och tack vare projektet framkom också tydligare än tidigare att den förödelse invandrarrovdjuren, minken och mårdhunden, åsamkat bland fågelfaunan är ett verkligt naturskyddsproblem. Kampanjen nådde sitt mål, åtminstone till den delen att den ökade den stora allmänhetens medvetenhet om de problem särskilt de främmande rovdjuren förorsakat i den ursprungliga naturen. Kampanjen skulle inte stanna vid en tvåårs drive utan det talades då om milleniets naturvårdsprojekt som skulle upprepas med några års intervall. Om och när kampanjen nångång fortsätter följer här ett förslag till högprioriterat område: iståndsättande av inhägnader kring minkfarmer. Den mindre undersökning Österbottens jaktvårdsdistrikt utförde avslöjade att över 80 % av minkfångsten är farmrymlingar. Det innebär att fångstarbetet inte minskar alls även om det skulle jobba tiotals personer av Viljams kaliber i terrängen. Det vore vettigare att rovdjur som kommit ut i naturen försämrar näringens image i offentligheten. Tyvärr tar Viljams fångstområde slut vid Alahärmäs gräns. Österbottens värsta minktrakt finns enligt Viljam kring Lappo ås delta vid kusten. Men ekvationen är svårlöst där: många minkfarmer ­ men ingen Viljam. minska antalet djur som lyckas rymma redan vid farmerna. Rymlingarna leder till förlust av image för pälsnäringen Pälsproducenten Tuukka Saarela, som bedriver sin näring i Kalajoki, konstaterar att stängslen kring hans egen farm är i skick men att han nog också sett exempel av annat slag. Konkurrensen i branschen är för närvarande hård och investeringarna för att förstora burarna såsom EU föreskrivit belastar producenternas ekonomi. Fortfarande lyckas alltför många djur rymma trots att det har nedlagts mycket arbete för att föra saken framåt. ­ I fortsättningen borde det ges t.ex. mera investeringsstöd för förbättringsarbeten på pälsfarmerna. Varje minkrymling i naturen försvagar pälsnäringens image, konstaterar Saarela. Om de omgivande inhägnaderna skulle fås minktäta skulle kanske också djuraktivisternas olagliga tillslag minska. Ett stadigt staket är en signal som har ett klart budskap också till nattliga kufer. Verksamhetsledaren för Finlands Pälsuppfödares Förbund Tuula Dahlman stöder tanken och konstaterar att alla pälsfarmer redan enligt lagstiftningen ska vara utrustade med ordentliga stängsel. Enligt ett beslut av jord- och skogsbruksministeriet givet 1999 ska produktionsområdet vara omgärdat eller om så ej är fallet ska skugghusen vara rymningssäkra. Stängslen ska hindra den art som uppföds att rymma från området. Problemet är välkänt också på förbundet och Tuula Dahlman berättar att förbundet redan varit aktivt i frågan. Vi har flera gånger föreslagit för jord- och skogsbruksministeriet att det ska beviljas mera investeringsmedel än för närvarande för iståndsättning och uppförande av stängsel. Det skulle leda till ömsesidig nytta för pälsnäringen och den finländska naturen. Dahlman konstaterar ytterligare att det är viktigt att täta stängslen också för att hindra vilda minkar från att komma in på farmområden. De smittar ner farmminkarna med en sjukdom som heter plasmocytos och som är en mördande present till minkarna och innebär ett ekonomiskt bakslag för producenten. Förbättrandet av inhägnaderna skulle ge de lokala "viljam"-fångstmännen ens någon slags möjlighet att få till stånd ett minkvakuum som inte skull. Viljams grejer, tips och videor Viljams grundutrustning för minkfångst är en fälla för levandefångst med ingång från två håll till serverade läckerheter. Det innebär givetvis ofta två bytesdjur på en gång. Genast dödande saxar använder Viljam inte. Någon skillnad i attraktivitet mellan de fiskarter som används som lockbete finns inte, huvudsaken är att varan är färsk. Vid varm väderlek i början av fångstsäsongen ska minkjägaren vara flitigt i farten och fiskbetet ska då bytas varje dag. Torra skrumpna beten rör minken inte. I september-oktober räcker det redan med att byta två gänger i veckan. För att sorkarna inte ska komma åt att gnaga på betena lägger jag dem på vintern i en påse som formats av tätt metallnät. Vid köld behöver man inte byta betena, funderar vår expert. ­ Vid fångst av mårdhund är Viljams grundutrustning en 130 cm lång nätfälla, som vid behov t.o.m. kan härbärgera ett mårdhundspar. KaNufällor har Viljam inte ännu prövat, fast han har hört att de är effektiva. Viljam har inte hållit sina recept för framgångsrik fångst hemliga utan samlat sina rovdjurslärosatser på en dvd-skiva, som Vigilant åttioåring och färsk farmrymling som gått i fällan. 44 Jägaren 5 / 2008
• Idag påträffades sex minkar och två mårdhundar i fångststigens fällor. Om minkar och mårdhundar I Viljams fångstregister finns det tusentals statistiska antecknngar om smårovdjursfångster, så det har även samlats uppgifter om djurens beteende och levnadsvanor. Framförallt har rovdjursjägare i början av sin bana nytta av Viljams tips. Minktips Minkens brunsttid börjar i mars och den här tiden lönar det sig för jägaren att utnyttja. Handjuren vandrar då otroliga sträckor, de kollar näromgivningarnas isfria platser och löper också igenom alla småbäckar. Isen är ofta tunnare under broarna och därför bildas där isfria ställen tidigare än på annat håll. De här platserna fungerar om våren som minkarnas "informationscentral". På de här platserna lönar det sig alltså att placera fångstredskap. Den vårliga minkfångsten är effektiv viltvård, för då hinner de skapade minkvakuumen inte fyllas innan fåglarnas häckningstid och bon och ungar klarar sig. Men höstfångsten, som inleds i början av augusti, får inte heller glömmas bort för då rör sig kullarna tillsammans och då kan det hända att man lyckas fånga flera djur genom att placera en klunga av flera fällor koncentrerat kring en "hot spot". I november-december påträffas minkarna ofta vid forsar och strömdrag där de bland strandstenarna fiskar småfisk som styvnat i kylan. Mårdhundstips Minken har länge varit Viljams huvudsakliga fångstartikel, men han får också flera tiotal mårdhundar per år som fångst. Han understryker vikten av att vara aktiv i fångstverksamheten: den som är energisk fångar också rovdjur. Det behövs ingen överjordisk fångstmagi. Jag trodde tidigare att minken var det "dummaste" och lättaste fångstobjektet man kan hitta i Finland men efter att ha bekantat mig med den här färskare nykomlingen, mårdhunden, märkte jag att där först har vi den verkligt lättfångade. Flitighet understryks också i det tips Viljam ger gemensamt för fångst av mink och mårdhund. Båda arterna är sugna bara på relativt färska beten. Räven äter ruttet, men minken och mårdhunden bryr sig bara om fällor med omsorgsfullt skött underhåll av beten. Minken rör inte ruttna eller torra fiskbeten och mårdhunden bryr sig inte heller alltför mycket om alltför mjuka, ruttnade beten. Minkens bete ska, med undantag för vintertiden, bytas med högst några dagars intervall, och för mårdhunden räcker det med en veckas intervall mellan bytena. Viljam sätter ut fisk redan på sommaren på de platser där han har för avsikt att fånga mårdhund. De kommer ännu på vintern på besök till buffén på dessa platser när de vid milt väder vaknar ur sin vinterdvala ­ om de inte redan tidigare på hösten har gått i någon av Härmäläfångstmaskinens fällor. Vid fångsten av mårdhund använder Viljam sådana beten som vid respektive tidpunkt står till buds, för han har märkt att mårdhunden har en mycket mångsidig diet. Under goda äppelår hör äppelklyftor till de bättre betena. Han har fått stora mängder maskäten fallfrukt både av bekanta och från den egna trädgården och mårdhundarna är som tokiga efter dem. Viljam har t.o.m. fångat mårdhundar som stulit vinbär i hans trädgård. avslöjar hemligheterna för dem som vill lära sig. De kan beställas direkt av Viljam på telefonnumret 040 700 75 28. Fällrundans skurkliga Jag hoppar av Viljams fällrunda omkring tre timmar efter att den börjat och maestro själv meddelar att han ännu ska åka och titta på "några" fällor... Redan i det här skedet är bytet imponerande, sex minkar och två mårdhundar. Åsträndernas och åkerkanternas skurkliga har glesats ut ordentligt men Viljam får inte någon ro. I gryningen sätter han sig igen i rörelse och vet att bytet kommer att vara i stort sett detsamma. ­ Visst skulle jag redan behöva någon som axlar min mantel, också åldern börjar tynga litet, men när jag inte kan hålla mig borta från bäckstränderna, konstaterar Viljam När jag ännu en gång förundrar mig över hans fångstinsats genom åren inspireras han att berätta om en storvuxen mink i vars spår han en dag i början av augusti hittade ett stort viltförråd. Predatorn hade under en lada vid åstranden inrättat ett veritabelt skafferi. Dit hade minken släpat ett tjugotal änder. Bland dem fanns det halvvuxna ungar men också ett stort antal vuxna änder i uppenbart god kondition. Samtidigt kom Viljam att svara på min fråga om hans motiv tydligare än han kanske anade. Viljams mål är att vårda den finländska naturen, för mannen som trivs ute i terrängen har konkret kunnat se vad invandrarrovdjuren har gjort i naturen vid stränderna av hans bäckar. ­ De har nog ett ganska otäckt beteende, hojtar Viljam och gasar iväg för att ännu kolla några av sina fällor... Den blå Hiacen kurvar iväg och genom sidofönstret hinner jag se en hög minkfällor. Där åkte en karl som med sin statistik över rovdjursfångster klår en hel jaktförening. G Jägaren 5 / 2008 45
• TRACKER NYHETER! Trackers produkter är Finsk tillverkade av högsta kvalitet ­ tillverkat för jägare och jakthundar! Med A-GPS och GPRS är spårning av jakthundar snabbare, lättare coh mera pålitligt! Läs mer: www.tracker.fi eller ring, 08 521 9290. TM 879 Tracker G400TM GPS halsband » A-GPS (Assisterad GPS), detta gör posi- » Vägmätare tioneringen av enheterna snabbare och » GPS-batterisparfunktion mycket säkrare » Vattentät och stötsäker » GPRS spårning (Tracker Live behövs), detta » Vikt 225 gram inklusive halskan göra spårning ekonomiskt* band, klar att användas. » Områdesalarm, skallalarm Paketpris (halsband + mjukvara) 1049 199 LIVE TM Tracker LiveTM GPRS service » Positionsdata med bara några sekunders mellanrum genom GPRS service » Periodisk spårning och lokariserings förfrågan genom GPRS nätverk » Utdeling av positioneringsinformation Gratis till 31.12.2008 ** Tracker HunterTM mjukvara » Navigering på kartan eller med kompass » Kartladdning dirrekt via GPRS » Spårning av hundar och jaktkamrater » Terräng karta, sjökort och vägkarta » Utdeling av positioneringsinformation, realtidsspårning samt Tracker Live service * Med en fast månadsavgift för data i abonnemang kan spårning vara mer ekonomiskt jämfört med SMS spårning. ** Du betalar bara för data i abonnemang Tracker Store återförsäljare: ESPOO MARTINKYLÄN AUTOPUHELIN FORSSA TEKNISET LEHTOVIRTA HELSINKI WEXTRA OY HUITTINEN DIGIMESTA HÄIJÄÄ NESTE HÄIJÄÄ IISALMI EXPERT SAARIVAINIO IMATRA EXPERT E.HATAKKA IVALO IVALON LUKKO OY JOENSUU JOENSUUN TELEMAAILMA JYVÄSKYLÄ MIDARE OY KAJAANI MUSTA-PÖRSSI KEMI FOTORES KY KITTILÄ KAAMOS SPORT OY KOKKOLA OY KOKKOTEL SERVICE AB KUHMO PAIKALLIS-SÄHKÖ KUOPIO MARKANTALO KUUSAMO PRISMA LAPPEENRANTA EXPERT E.HATAKKA LIEKSA ESAN KODINKONE OY MALAX MALAX VIDEO SHOP MARIEHAMN ÅLANDS DATATELEFON MIKKELI KARIKON AUTOTALO NIVALA EXPERT PÄIVÄRINTA OULAINEN TEKNISET TOKOLA OULU OULUN TELEPALVELU OY, URHEILU RINTAMÄKI PIEKSÄMÄKI ASENNUSPALVELU REIJO HALONEN PIETARSAARI NAVITEK OY AB PUDASJÄRVI KOILLIS-TELE PUOLANKA HEIKINVAKKA KY ROVANIEMI A.OLLAKKA OY SALO MARKANTALO SAVONLINNA KARIKON AUTOTALO SEINÄJOKI WEXTRA OY SOTKAMO PAIKALLIS-SÄHKÖ SUOMUSSALMI PAIKALLIS-SÄHKÖ OY SUONENJOKI SONERAPISTE TAMPERE MARKANTALO, RXTX-TUOTE TURKU TURUN TELE-PÖRSSI OY UUSIKAUPUNKI SÄHKÖLIIKE ESKO-HOLVI OY VANTAA MAUVAN VARKAUS SONERAPISTE ÄÄNEKOSKI NISKANEN OY KODINTEKNIIKKA JA URHEILU
• NYHET! BLINKER 29 KILPA 2008! Tracker samarbetar med Kilpa 2008. Trackers nyhet, Tracker G400 passar utmärkt för stövare och andra drivande hundar! Med hjälp av A-GPS och GPRS i G400 håller du säker koll på hunden. SonyEricsson C702 ALLA VINKLAR. I UR OCH SKUR. C702 är konstruerad för en aktiv livsstil. C702 uppfyller standarden IP54 (Ingress Protection) ­ den är damm- och stänktålig. Så nu kan du njuta av jakt oavsett väder. Telefonen har en inbyggd A-GPS och 3,2-megapixels Cyber-shotTM kamera. Fantastisk byteskampanj! Kom till oss med din gammla hund pejl eller GPS pejl*, vi byter den till Tracker Hunter mjukvara (värde 199 !), när du köper Tracker G400 halsband. Alltså, du får hela paketet för bara 879 ! a Tr *Vi tar emot hund pejl eller hund GPS pejl, tillverkat av vem som helst.Vi kräver endast att apparaten fungerar (granskas i butik). Använder du Tracker eller Pointer GPS pejl, behöver vi namn av användaren och telefonens IMEI kod. 30 å r ck av t er kvalite www.tracker.fi/trackerstore 08 521 9290 Hunting Experience
• Olyckan kommer inte med röd luva på huvudet Försiktighet är det bästa sättet att förebygga jaktolyckor Saastamoinen, Tapiolagruppen, marknadscheferna Jukka Ruoho och Jukka Tiina Riippa, Tapiola informationstjänster Det finns över 300 000 jägare i Finland. I relation till folkmängden fler än i något annat europeiskt land. Trots den starka jaktkulturen drabbas ändå t.o.m. erfarna jägare av olyckor. I skymningen på älgjakten händer det att jägare skjuter på en annan jägare i tron att skepnaden som rör sig i skogen är ett djur. Vapnet avfyras alltför nära jaktkamratens öra och mannen får en hörselskada. Under vandringen brinner vapnet av i misstag och skadar jägaren själv i foten. och hälften skador som drabbat jägaren själv. Dessvärre mister också någon varje år livet vid en jaktolycka. Tapiolas statistik är relativt täckande, för Jägarnas centralorganisation försäkrar alla jägare som inlöst jaktkort i Finland genom en med Tapiola avtalad jägarförsäkring. Mest olyckor på fågeljakter Enligt Skade-Tapiolas ersättningschef Matti Karimäki sker de flesta olyckorna traditionellt på fågeljakt. "Andjaktens premiärdag ser ut att vara den frekventaste olycksdagen. Till det bidrar säkert ivern. Det uppstår ett bra läge och så glömmer man att försäkra sig om var övriga jägare finns eller föremålet för skyttet", gissar Karimäki. Älgjakterna förefaller i ljuset av skadestatistiken att vara bättre organiserade. Till antalet sker det färre olyckor, men de är å andra sidan ofta allvarligare. För att olyckorna ska kunna förebyggas bätt- re börjar Tapiola föra en mera detaljerad statistik över olyckorna än för närvarande. "Från och med nu kommer vi att noggrannare notera skadevållarens ålder, beskriva olycksförloppet noggrant och anteckna uppgifter om den skadelidande. Jägarna har själva önskat noggrannare uppgifter. Också JCO kan utnyttja statistiken för utbildning och förebyggande av olyckor", säger Karimäki. Ansvarsförsäkringen ersätter vådaskott Jägarförsäkringen omfattar fyra delar: ansvarsförsäkring, privat olycksfallsförsäkring för jägare, privat olycksfallsförsäkring för funktionärer och olycksfallsförsäkring för jakthund. Ansvarsförsäkringen ersätter skador som åsamkats annan, t.ex. om skjutsektorerna korsar varandra på fel sätt och skottet träffar annan jägare i stället för det avsedda djuret. Utöver sjukvårdskostnader ersätts sveda, värk, bestående men och eventuellt inkomstbortfall. Ersätt- Sammanställd av: D 48 et här är typiska exempel på jaktolyckor som hade kunnat undvikas genom att vara uppmärksam. Tapiolagruppen får årligen kännedom om ett fyrtiotal jaktolyckor av vilka hälften är skador som orsakats annan Jägaren 5 / 2008
• Flest personskador som ska ersättas ur jägarförsäkringen sker vid sjöfågeljakt. När jägaren kommer ihåg att hålla en tillräckligt stor skjutvinkel och undvika horisontala skott kan också olyckorna undvikas! I Försäkra dig om situationen innan du avlossar skottet I Hantera alltid vapnet som om det vore laddat. Försäkra dig om att alla patroner är avlägsnade ur vapnet när jakten avslutats. Det sker ofta olyckor med "tomt vapen". I Ta reda på var de övriga jägarna, hundarna, andra människor som rör sig i naturen och närbelägen bosättning är före du skjuter. I Håll mobiltelefonen med dig även om den inte skulle vara på under jakten. I Använd skyddsväst också på fågeloch småviltsjakt. Det är bra att ha en väst också på hunden. I Tro inte genast på dina ögon! Skepnaden som skymtar i skogen kan vara din jaktkamrats hatt. I Var särskilt försiktig på andjakten, inga horisontala skott i vassen! Framför dig kan det finnas en annan jägare. Skjut alltid uppåt i minst 45 graders vinkel. I Skjut inte från en alltför rank båt. I Jägarförsäkringen är i kraft i de nordiska länderna och i EU, men skador på en jakthund i eftersöksuppgifter ersätts endast i Finland. Försäkringen täcker också skador som inträffar i avlivnings- eller fördrivningsuppgifter som organiserats av myndigheterna. I Villkoren i jägarförsäkringen ändrades 1.8.2008. Mindre ändringar gjordes i ersättningsbeloppen och självriskerna. Försäkringsvillkoren kan kontrolleras på Jägarnas Centralorganisations, www.riista.fi, eller Tapiolas webbsidor, www.tapiola.fi/. ningen uppgår härvid till maximalt 50 000 euro per skadelidande. I synnerhet allvarliga personskador blir en prövning för den skadelidandes och en eventuell skadeståndsskyldigs ekonomi. Enligt Matti Karimäki uppgår de genomsnittliga beloppen för ersättningar av jaktskador till tusentals euro. "Beloppen är dock alltid relaterade till respektive fall. Om offret är en ungdom blir ett eventuellt inkomstbortfall större än för personer som närmar sig pensionsålder." för bestående men eller dödsfall är 30 000 euro. Eftersom försäkringen endast täcker av vapen åsamkade skador omfattar den som regel inte andra olycksfall som inträffat under jakt. "Vrickande av foten eller ett fall under en jaktexpedition kan ha omfattande följder. Därför lönar det sig att skaffa ett extra skydd i form av en olycksfallsförsäkring för fritiden eller en livförsäkring", påpekar produktchef Krista Karviala på Skade-Tapiola. Om offret är en ungdom blir ett eventuellt inkomstbortfall större än för personer som närmar sig pensionsålder. mit uppgifter om skador som åsamkats helt utomstående, t.ex. bärplockare. Jägarförsäkringen täcker också olycksfall som drabbat funktionärer i anslutning till evenemang för upprätthållande av skjutskicklighet eller olyckor som drabbat hundar i s.k. "polisiära" uppgifter, dvs i samband med eftersök av skadat hjortdjur eller rovdjur. Olyckor som drabbat funktionärer är ytterligt sällsynta och hundar i eftersöksuppgifter drabbades ifjol av endast ett olycksfall. 2005 var antalet hundskadefall fyra. För övriga eventuella hundolycksfall under jakt lönar det sig att ta en täckande hundförsäkring. En bra jakthund är ofta dyrbarare än guld. Materiella skador, såsom skadat vapen, täcker gruppförsäkringen inte. Vapnen lönar det sig att beakta i samband med försäkring för hem eller gård. G Jägaren 5 / 2008 49 Jägarens olycksfallsförsäkring ersätter egna skador Om skadan drabbar jägaren själv utbetalas ersättningarna från den privata olycksfallsförsäkringen för jägare. Denna täcker olyckor under jakt och till jakten knutna tävlingar och skjutövningar p.g.a. att vapnet brinner av eller exploderar. Sjukvårdskostnaderna ersätts med maximalt 6 000 euro per skadefall. Engångsersättningen Extra skydd för en själv, hunden och egendom Jägarförsäkringen förutsätter inte att olyckan skulle ha förorsakats av oaktsamhet, dvs den ersätter även av misstag inträffade olycksfall. För personer som av andra orsaker rör sig i naturen är det skäl att vara medvetna om riskerna under jaktsäsongen. Det betyder dock inte att det skulle flyga kulor hit och dit i skogen. Enligt Matti Karimäki har det inte till Tapiolas kännedom kom-
• Jakten på statens marker Ordet ödemarksbruk bär på den finländska jaktens kärna Ordet ödemarksbruk har gamla rötter. I tiden innebar ordet ett naturbruk som omfattade jakt, fiske och svedjebruk. Idag är termen vilthushållning betydligt vanligare. Med vilthushållning avses närmast hela den finländska viltvårdens och jaktens fält inklusive dess aktörer. G Numera använder vi termen ödemarksbruk när vi talar om nyttjandet av vilt- och fiskbestånden på statens marker. Med lagen om Forststyrelsen inrättades en tjänst som vildmarkschef som finns inom enheten för offentliga förvaltningsuppgifter. Till vildmarkschefens centrala uppgifter hör att fördela jakt- och fiskerätter på statens marker på ett hållbart sätt. Samtidigt ska en rad lagstadgade specialrättigheter tryggas. Till dessa hör bland annat den jakträtt som tillkommer kommuninvånare med stöd av jaktlagens 8 § och vissa rättigheter som samerna har på statens marker. Jaktkulturen bevaras Ödemarksbruket har en historia som i mångt och mycket utgör grunden för jaktens traditioner i vårt land. Ordet har bland annat använts för att beskriva nyttjandet av de allmänna markerna på 1500- och 1600-talet. På den tiden pågick kolonisationen av vårt land fortfarande i högt tempo och skog sveddes till nya åkrar. Det uppstod byar på platser med goda färdförbindelser och kring dessa bredde vidsträckta marker ut sig som tillhörde kronan. Byborna tog ett gemensamt ansvar för nyttjandet av de här markerna och med hjälp av viltet som markerna avkastade överlevde byborna vintrarna. Principen var den att viltet från de gemensamma markerna skulle fördelas så att alla fick sin andel. Än i denna dag erbjuder staten sina medborgare rättigheter att jaga och fiska på statliga marker. Jaktlagen stadgar att jakttillstånden, då dessa fördelas, i första hand ska gå till sådana jägare som inte inom rimliga gränser har andra möjligheter att jaga. Det finns alltså dels specialrättigheter som staten har velat trygga genom lagstiftning och dels en önskan om att bereda jakttillfällen åt jägare som saknar andra möjligheter att jaga. Detta är absolut en utmärkt princip! Det handlar ju inte om folks utkomst utan om möjligheterna att jaga, och samtidigt bidrar vi till att bevara vår inhemska jaktkultur. Ödemarksbrukets princip om ett gemensamt ansvar präglar i själva verket hela vår inhemska jaktkultur. Det är meningen att så många finländare som möjligt ­ oavsett ekonomi och social ställning ­ ska beredas en möjlighet att jaga. Jakten i vårt land är således uppställd på ett mycket demokratiskt sätt. Den bygger inte på troféjakt eller jakt i kommersiellt syfte utan på husbehovsjakt och vänder sig således inte till en elit, som fallet är i Centraleuropa. Demokratin är tryggad i så hög grad att det är jägarna själva som förvaltar viltet och har samhällets mandat att besluta om hur viltresurserna ska utnyttjas. Det här systemet producerar en stor mängd frivilligt arbete i samhällets tjänst, men har självfallet också svagheter. När systemet utsätts för påhopp brukar argumentet vara att man har satt bocken till trädgårdsmästare. Det får mig ohjälpligen att fundera över om det är en slump att dagens allt mer globaliserade marknadsekonomi- och datasamhälle bär på samma principer som under medeltiden präglade ödemarksbruket. När regeringen och riksdagen reviderade Forststyrelselagen i början av 2005 och inrättade tjänsten som vildmarkschef för att övervaka det solidariska nyttjandet av de statliga markerna reflekterade lagstiftarna knappast över den djupare innebörden hos ordet ödemark. Men ordet bär dock de facto på kärnan i vår inhemska jaktkultur! Och kanske är det just därför som ordet åter igen har tagits i bruk? Relationen mellan ödemarksbruk och marknadsekonomi 2005 års revidering av lagen om Forststyrelsen lyfte ut jakten på de statliga markerna från den kommersiella marknaden. Om vi skulle låta marknadsekonomin reglera jakten och fisket skulle detta med tiden troligen leda till att jakt- och fiskerättigheterna skulle hamna i de s.k. kapitalkretsarnas ägo, blev föremål för kommersialisering och snart skulle befinna sig utom räckhåll för många mindre bemedlade medborgare. Vårt system för det politiska beslutsfattandet önskade inte detta. Dagens modell kan betraktas som en broms för natur- och jaktturismens utveckling, men i själva verket finns det ingenting som hindrar företagare från att bygga upp avgiftsbelagda tjänster kring jakten och fisket. Den som önskar guidning på sin jaktresa och inkvartering med många stjärnor kan fritt köpa de dyraste tjänsterna som står till buds. Och i motsatta ändan kan den som så önskar köra med en traditionell och avskalad modell för sin jaktresa. I vårt land är det alltså fortfarande möjligt att kasta ränseln över axeln och ströva ute i ödemarkerna, övernatta under en gran och äta av markernas höstliga gåvor, både egenhändigt nedlagda och självplockade. Eller - bara tillgång och efterfrågan finner varandra och jakttillståndet är fixat ­ att leja den bästa guiden och boka rum på de finaste hotellen. Den bärande tanken i vår finländska jakt har varit att möjligheten till jakt inte ska kunna mätas ut med pengar. Men några viltgarantier ges inte heller. Den fäller byte som äger färdigheter eller lyckan står bi. Också detta är en uråldrig jaktprincip. Gemenskapen har inte heller gått ur jakten. Grupper med kamrater beger sig ut i skog och mark för att uppleva en jakt tillsammans. Också ett stort antal företag bygger sina gästjakter på jakttillstånd för statliga marker. Det finns lust att komma ut till jaktmarkerna och -upplevelserna. Jakten är fortfarande ett starkt fritidsintresse. Efterfrågan på Forststyrelsens jakttillstånd är större än det möjliga utbudet. G Jukka Bisi 50 Jägaren 5 / 2008 Hannu Huttu
• erb jud a PRODUKTKATALOG s- fö r h å ll a n d e Nätbutiken förnyades! www.eratukku.fi · 51 Metsästäjä 5 / 2008 Te kn E UN KONO DE M 3/2RSÖKNISK 00 ING 8 a i sk t a v ce ra n d · Utm 2/08 H nd öste en frå ns tuf n m fas ark te na dsl eda är ren k tp ris /kv a l i te t
• PREMIUM-KLASSENS JAKTS |V EN TI LE R AND E | VÄ R M ELA MI N NT ÄTT Avtagbar, justerbar AIR-TEX2­membranhuva va a med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. sm. m. Behaglig och mjuk manchesterkrage. Vattentät och andande jacka med AIR-TEX2-membran. Scentech-luktspärrsteknologi. Skyddad bröstficka på insidan samt nätfickor. Bröstfickor skyddade med stänktäta dragkedjor. Två fickor under vindlistan. Genomföring för t. ex. telefonsladd. Mångsidiga och funktionella fickor. Jacka med dubbelriktad dragkedja. Ventilering med nätskydd under armarna och och och på höfterna. Skyddar bl.a. från myggor och h älgflugor. Andande och fuktförflyttande nätfoder. Vattentäta och andande byxor med AIR-TEX2-membran. Trepunkt midjejustering i byxorna. Lårfickor på båda sidor. Benslut med kardborreåtstramning och skavskydd. och skav kydd. oc skavskydd. av kydd. vs Höst u ste erbj ns tuffa e ARAND MOTSV 299 90 ket ns+ leverader stna ko PREMIUM JAHTIJAKT PREMIUM -STÄLL Förutom sällskap och hund ta även med dig toppklass teknik på jaktresan. Smyg ännu närmare villebrådet i JahtiJakts nya Premium ­membranställ. Med Scentech ­luktspärrsteknologi och AIR-TEX2-membran. Behaglig, hållbar och ännu lättare även vid regn. Storlekar: XXS­XXXXL Flanellskjorta Bilsätesskydd Passar alla bilmodeller. Lätt avtagbara och tvättbara till och med i 60 grad tvätt. Vatten- och smutsavvisande polyester. Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ER AD | VAT T E dande! E 599,- å n sp a nkl. förm i Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 265,, ] 265,-] AIR-TEX2-membran, praktisk vändegenskap Vändbar membranmössa Säkerhetsväst Reflexband fram- och baktill. Ny starkare signalfärg. Dragkedjefäste. För jakt och fritid. Bomull av hög kvalitet. Nytt snyggt utseende. Två bröstfickor. Förlängd nedre del skyddar ryggen.
• TÄLL OFÖRSKÄMT BILLIGT TEKNISK UTVECKLING -membran Det nya AIR-TEX2-membranet är värmelaminerat direkt på ställets ytmaterial. Toppegenskaperna håller i hårt bruk och flera tvättomgångar. I SmartWear-laboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet fastställdes att AIR-TEX2 ­membranets andningsförmåga är utmärkt både som ny och efter tre tvättomgångar (andningsförmåga > 11 000 g/ m3/24h). Dessutom fick membranet högsta betyg för sin utmärkta vattentäthet (vattenpelarens höjd > 10 000 mm). LÅT DIG INTE UPPTÄCKAS -luktspärrsteknologi Med den innovativa ScentechTM-luktspärrsteknologin förhindrar man kroppslukter slippa igenom ytmaterialet och ut i terrängen där villebrådet kan vittra dem. Teknologin är utvecklad i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitutioner som först i Finland. För luktfri skiktklädsel. Speciellt designad för JahtiJakt Premium-stället. MicroDrytyget suger upp fukten. K U - FIN A N S Fleece-mellanställ Fuktförflyttande, behagligt fleece-mellanställ för skiktklädsel. VAND VANDA, al motie 27 VANDA, Valimotie 27 NDA, alim tie T MMERFORS P ss järvenkat TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 MERFORS, O e at HAPARANDA, an -huset HAPARANDA, Ikano-huset PARA D huset VILLMANSTR ND auppiaank u VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 LLM STR MANS p anka ER I Scentech-underställ UK IN G tom 60 a d ga r et rä nte fr i b a ln in g s t id ER ÄT
• PÅ BEGÄRAN FRÅN FINSKA UK K U - FIN A N S ER I IN G tom 60 JahtiJakt utvecklat på begäran från jägare CAMO AIR-TEX2-säkerhets-Camo är en idealisk klädsel för t ex älgjakt. Utmärkt vatten- och vindtäthet samt andande AIR-TEX­membran tillsammans med det ljudlösa yttyget gör jakten till en njutningsfull erfarenhet utan att försvaga säkerheten. Med Scentech­luktspärrsteknologi. Alla sömmar tejpade. Rikligt med fickor och användbara detaljer för jägaren. JahtiJakt Säkerhets-Camo ­mönstret är designat av artisten Kimmo Takarautio. Storlekar XXS­XXXL. Tilaa www.eratukku.fi tai numerosta 020 747 7000 (ma­pe 9­17) ag d ar et rä nte fr i b al n ing s tid ER ÄT ent Pres atio 9,14 bjud nser and e!
• JÄGARE TEKNISK UTVECKLING -membran Det nya AIR-TEX2-membranet är värmelaminerat direkt på ställets ytmaterial. Toppegenskaperna håller i hårt bruk och flera tvättomgångar. I SmartWear-laboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet fastställdes att AIR-TEX2-membranets andningsförmåga är utmärkt både som ny och efter tre tvättomgångar (andningsförmåga > 11 000 g/m3/24h). Dessutom fick membranet högsta betyg för sin utmärkta vattentäthet (vattenpelarens höjd > 10 000 mm). JAHTIJAKT FOREST -STÄLL JahtiJakt Forest är ett mycket lätt och andande ställ för t ex fiske, camping och jakt. Smuts- och vattenavvisande TeflonWax-material samt otaliga toppegenskaper gör stället behagligt vänd ren vändaren att bära och skyddare användaren gheter. heter. er. vid olika väderomständigheter. Storlekar: XS­L F mo Camo-mönstrat Forest Camo JR Forest Camo JR LÅT DIG INTE UPPTÄCKAS -luktspärrsteknologi I det nya JahtiJakt Camo-membranstället används ScentechTM-luktspärrsteknologi, med vars hjälp förhindrar man kroppslukter slippa igenom ytmaterialet och ut i terrängen där villebrådet kan vittra dem. Teknologin är utvecklad i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitutioner som först i Finland. 89,- 79,- NYHETSMODELL FÖR ALLA VÄDER ­ JAHTIJAKT WOODLAND ­STÖVEL Håller dina fötter varma sommar och vinter. Snölås, som på sommaren förhindrar stänkvatten att komma in i stöveln. Cordura-material som stöder ankeln och gör stöveln lättare. Förstärkt häl och framdel skyddar fötterna och stövlarna från stötar. Stadig mellanstruktur med specialstruktur, dämpar stötar, underlättar gång även med belastning. JahtiJakts egna, grovmönstrade botten håller på alla ytor. Äkta naturgummi. rans leve ader + tn kos + leveranskostnader Presentationserbjudande! 79,- ULEÅBORG Alasinti ULEÅBORG Alasintie 8 Å RG, a tie VAND VANDA, alimotie 27 VANDA, Valimotie 27 NDA alimotie imot TAMMERFORS, P s ijär enka TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 MMERFORS M OS ärve r HAPARANDA ano-h s HAPARANDA, Ikano-huset PA ARA D -hus LAPPEENRANTA, Kauppiaankatu 2 APPEENRANTA Kauppiaankat PPEENRAN A Kauppi ankatu R + leveranskostnader Erbjudande! + levera kostnadnser 79 90 ns+ leverader kostna
• MED SIKTE PÅ MARKNADENS BÄSTA PRIS-KVALITETS ­FÖRHÅLLANDE t Bäs re! a sälj UK K U - FIN A N S Utmärkt ljusstyrka Tack vare tuben på 30 mm som ger mer ljusstyrka kan man med JahtiJakt Premium ­sikten möjliggöra jakt och skjutning även i regn och skymning. Lätt inriktning I de nya JahtiJakt Premium -siktena har man gjort inriktningen ännu lättare. Du behöver inte längre separata verktyg, utan kan göra allt med bara händerna. Immavvisande linser Belagda linser och gasfylld kikare garanterar en klar lins från kalla vinterväder till höstregn. Brett synfält Underlättar uppfattningen av målet och ger en tydlig bild av terrängen, där skottet skall skjutas. Ny superoptik Optiken i JahtiJakt Premium -siktena är tillverkad med skicklighet och av toppmaterial. Den högklassiga linsslipningen finslipar också nivån på superoptiken. Vattentäthet Alla JahtiJakt Premium -sikten håller regn och är därmed optimaliska för vilka som helst väderförhållanden. 30 mm tub och hållbarhet 30 mm tub ökar ljusintensiteten och hållbarheten i JahtiJakt Premium siktena. Femårsgarantiet berättar om hållbarheten. Belyst siktpunkt De nya JahtiJakt Premium -siktena har en belyst siktpunkt mitt i hårkorset, vars ljusintensitet kan väljas enligt omständigheter på 11-stegsjusteringen. Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ER I IN G tom 60 ag d ar et rä nte fr i b al n ing s tid ER ÄT
• I de nya Jahti Jakt Premium ­siktena har vi fäst speciell uppmärksamhet på ljusintensiteten och hållbarheten. Med 30 millimeter tub, som är starkare än i vanliga sikten, får kikaren mer ljusintensitet än tidigare, och möjliggör precisa skott även i skymningen. Bland de nya JahtiJakt­siktena hittar man den riktiga lösningen både för storvilt och fågeljakt. 30 tub mm hög med styrljuska Alla våra Premium-kikarsikten har en 11-stegsjustering för ljusintensiteten av siktpunkten, batteri som standard och de är 100 % vattentäta. En 5-års garanti som ges åt alla JahtiJakt Premium ­sikten berättar också om hög kvalitet. 5-års ti garan 5-års ti garan MOT le kostverans n ad er + Premiumkikarsikte e 1.5­6 x 42 2 mån sp a förm ke t å n sp aket Nytt JahtiJakt Premium -kikarsikte designat för jakt av storvilt, remium -kikarsikte designat för jakt av storvilt, emi mium ikars k esignat ö akt storvilt, sik sig tor t med möjlighet att använda den belysta punkten mitt i hårkorset. 30 mm tub. Ett nytt JahtiJakt Premium -kikarsikte för all slags villebråd Premium -kikarsikte för all slags villebråd, remi m kikarsikte ör ll lags illebråd kika bråd med belyst punkt i mitten av hårkorset. 30 mm tub. 5-års ti garan 5-års ti garan MO TSV ARA MO mån le kostverans n ad er . för sp a n sp ket ake t Ett allround JahtiJakt Premium -kikarsikte, som tack ti akt remi m k karsikte som ack tiJakt Premium -kikarsikte, so tack emi mium rsikte usintensitet r utmärkt för skymning- och intensi e mä kt ör kymning ch ymningvare sin stora ljusintensitet är utmärkt för skymning- och passjakt. Optimalt sikte för längre distanser. Belyst punkt i mitten av hårkorset. 30 mm tub. + Nytt JahtiJakt Premium -kikarsikte, designat för långa emium -ki a sikte designat för långa mium -kikarsikte, desi nat ör ånga ki nga distanser och passjakt, med möjlighet att använda den belysta punkten mitt i hårkorset. 30 mm tub. Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 128,-] Monteringsskena för kikare (välj: Sako, Tikka, Weaver) Kikarringar 30 mm Snabbskydd för kikarlinser U EÅBORG, Alasinti ULEÅBORG, Alasintie 8 B G Alasintie sinti VAND Valimot e VANDA, Valimo ie 27 NDA, alim TAMM RFO S Possijärvenkatu TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 MMERFORS M ssijä nkat t HAPARANDA, Ikano-hu e HAPARANDA, Ikano-huset RANDA, kano hus A VILLMANSTRAND, aupp aan at VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 LLMAN A p + le kos veran tna sde r Premiumkikarsikte e 2.5­10 x 50 0 i n kl 129 ,NDE TSV ARA 37 9 ,- Premiumkikarsikte e 4­16 x 56 ink l. fö 149 ,NDE 399 ,- rmå + le kostveransn ade r i n kl . för 99,DE 3 SVA RAN MOT 49,- Premiumkikarsikte e 3­9 x 40 i n kl . 99,- SVAR AND E 34 9,-
• PRESENTATION AV NYHET I HÅ JAHTIJAKT CAMO ­MEMBRANSTÄLL esign Camo-d rautio Finsk o Taka by Kimm Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) UK K U - FIN A N S ER I IN G tom 60 ag d ar et rä nte fr i b al n ing s tid ER ÄT
• RDASTE KLASS: N TEKNISK UTVECKLING -membran Det nya AIR-TEX2-membranet är värmelaminerat direkt på ställets ytmaterial. Toppegenskaperna håller i hårt bruk och flera tvättomgångar. I SmartWear-laboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet fastställdes att AIR-TEX2-membranets andningsförmåga är utmärkt både som ny och efter tre tvättomgångar (andningsförmåga > 11 000 g/m3/24h). Dessutom fick membranet högsta betyg för sin utmärkta vattentäthet (vattenpelarens höjd > 10 000 mm). TI LE R AND E | VÄ |V E R M ELA MI N NT ÄTT JAHTIJAKT CAMO ­MEMBRANSTÄLL Du smälter bättre in i terrängen när du klär dig i JahtiJakts nyaste ställ. Tack vare AIR-TEX2­membran, camo-mönstrat tyg och ScentechTM-luktspärrsteknologi är jakten lätt och behaglig. Storlekar XXS­XXXXL s+ leveran r ostnade k ARA MOTSV igt! förmånl Otroligt 20,- å n sp nkl. förm i Ljudlöst material. Avtagbar älgflugehuva. Avtagbar, justerbar AIR-TEX2-membranhuva med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. Mjuk och skön manchesterkrage. ScentechTM-luktspärrsteknologi. 79,2 NDE 5 aket Nytt AIR-TEX2-membran som andas och är vattentätt i jacka och byxor. Med det nya Camo-mönstret kan du röra dig obemärkt I naturen och den smälter helt in i terrängen. Skyddad bröstficka. Skyddad bröstficka för viktiga tillbehör. Mångsidiga och funktionella fickor. Jackan har en dubbelriktad dragkedja. Trepunkt midjejustering i byxorna. Nätfoder som andas och är fuktförflyttande. Ventilering med nätskydd under armar och på höfter. Byxor med förhöjd, skyddande rygg. Byxben med kardborreåtstramning och slitskydd. VAND , alimotie 27 VANDA, Valimotie 27 NDA, D i T M ERFOR Possijärvenkat TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 F sijär e ka j HAPARANDA, kano-huset HAPARANDA, Ikano-huset PA -huse s V LM N TRAN VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 AND, aup iaankatu anka AD | VAT T CAMO ER E LÅT DIG INTE UPPTÄCKAS -luktspärrsteknologi I det nya JahtiJakt Camo -membranstället används ScentechTM-luktspärrsteknologi, med vars hjälp förhindrar man kroppslukter slippa igenom ytmaterialet och ut i terrängen där villebrådet kan vittra dem. Teknologin är utvecklad i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitutioner som först i Finland. Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 182,-] Camo ec Camo fleece Camo-fleece ece Snygg camo-mönstrad fleecejacka för skiktklädsel och fritid. M croDry MicroDry MicroDry Dry Camo -underställ Fuktförflyttande, behagligt, camo-mönstrat MicroDry ­underställ för skiktklädsel. Camo-hängseln Elastiska och slitstarka camomönstrade hängslen. Starka läderhållare och knappfäste. Camo-kep Camo-keps Camo-keps En justerbar keps som kompletterar de andra Camo-plaggen.
• FRÅN MARKNADSLEDAREN et! Toppnyh JUBILEUMSMODELL Nytt JahtiJakt Premium Gun Safe ­skåp som du kan förvara även utanför förrådet! Vapenskåpet är utvecklat tillsammans med finska jägare. · · · · · · för 8­11 vapen överlägsen inbrottsgaranti utmärkta variationsmöjligheter ny stilig och ståtlig exteriör förgyllt trespoligt handtag dörr med förgylld JahtiJakt Premium Gun Safe -text och förgyllt älghuvud med dekoration · förankringshål i botten och bakvägg + leveranskostnader erlsga sen Övbrottägranti in Begränsat parti på 40 st Fabrikserbjudande! 5,MOTSVARANDE 69 erlsga sen Övbrottägranti in 8 PRO 5­8 vapen · · · · · · · · · · Fyller vapenlagsstandarden Inbrottsgaranti Inbrottssäker stark konstruktion Starkt kamlås Stabil pansardörr Inbrottssäkert gångjärnsystem Mer utrymme, nya dörrfack Förankringshål i botten och bakre vägg Vadderat vapenställ och inredning Plats även för extra långa vapen, kikarvapen och pistoler · Dörr med praktisk ficka för dokument och kartor Mått: 1500 x 500 x 370 mm Vikt: t om 75 kg, Färg: grå Lås: nyckellås, 2 nycklar, kamlås erlsga sen Övbrottägranti in + leveranskostnader 695,- Mått: 1500 x 700 x 450 mm Vikt: t om 145 kg 479,- Fabrikserbjudande! 0,MOTSVARANDE 79 Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) UK K U - FIN A N S ER I IN G tom 60 339,- + leveransostn e kostnader kostnader kostnader ag d ar 0,MOTSVARANDE 41 v eve an evera leverans + leveranson kostnade kostnader kostnader et rä nte fr i b Fabrikserbjudande! ing s tid ER 599,- al n ÄT
• TILL ETT OSLAGBART PRIS 8-15 R PRO 8­15 vapen · SIS-godkänt certifikat (SS3492) · Tillverkad enligt hårdaste finska vapenlagsstandarder · Inbrottsgaranti · Fyller vapenlagsstandarden · Tillverkad av stark inbrottssäkert 4 mm stål · Dörr med inbrottssäkert mangan -specialstål · Specialförsäkrat dyrkningsskydd · Godkänt säkerhetslås, reservnyckel · Förankringshål i botten och bakvägg · Gott om utrymme för långa vapen, kikarvapen och pistoler · Uttagbar övre hylla för patroner och tillbehör · Dörr med 5 rymliga förvaringsfack och 4 hållare för läskstänger Mått: 1500 x 500 x 370 mm Vikt: t om 144 kg, Färg: grå Lås: Mayer­säkerhetslås och reservnyckel, starkt kamlås l a sen Överttägranti sg inbro LEIJONA 100 3­5 vapen · · · · · · Inbrottsgaranti Extra stark konstruktion Inbrottsäkert kassaskåpslås Rymlig övre hylla Ny snygg exteriör Dörr med förgyllt Leijona-vapen · Förankringshål i botten och bakre vägg Mått: 1450 x 350 x 350 mm Vikt: t om 67 kg Färg: burgundybrun Lås: nyckel- och kassaskåpslås VAPENSKÅPET ÄR DEN SÄKRASTE PLATSEN ATT FÖRVARA DINA VAPEN Bostadsinbrott har haft en alarmerande ökning och vapen är en efterfrågad vara. Enligt lagen om förvaring av vapen som trädde i kraft 1.3.1998 måste både vapen och patroner förvaras så att det inte finns någon risk att de hamnar i utomstående händer. · Vapen och patroner är alltid bakom lås, utom räckhåll för barn och olovliga Stabilt inbrottssäkert kameller regellås håller vapnen säkra Serietillverkade säkerhetslås med stabila reservnycklar och fast säkerhetshandtag låser dörren säkert Datorer / program / värdefulla dokument / betyg i säker förvaring Fungerar som säkerhets- / kassaskåp Fabrikserbjudande! MOTSVARANDE 390,- · 229,erlsga sen Övbrottägranti in · + leveranskostnader · · 16 R PRO 10­16 vapen · SIS-godkänt certifikat (SS3492) · Tillverkad enligt högsta finska vapenskåpstandard. · Inbrottsgaranti · Fyller vapenlagsstandarden · Tillverkad av kraftigt inbrottssäkert 4 mm stål · Dörr av inbrottssäkert, starkt mangan-specialstål · Specialförsäkrat uppdyrkningsskydd · Godkänt säkerhetslås, reservnyckel · Förankringshål i botten och bakvägg · Rymlig förvaring för långa vapen, kikarvapen och pistoler · Uttagbar övre hylla för patroner och utrustning, mellanvägg och justerbara hyllor · Dörren har 5 st rymliga förvaringsfack · 4 hållare för läskstånger i dörren Mått: 1500 x 575 x 400 mm Vikt: t om 152 kg, Färg: grå Lås: godkänt Mayer-säkerhetslås och reservnyckel, starkt kamlås ULEÅBORG, Alasintie 8 LEÅBO G Alasinti O Ala ti asintie VANDA, Val otie 27 VANDA, Val motie 27 NDA, alim D TA M RF RS, Possi ärvenkat TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 s v katu HAPARANDA, kano huset HAPARANDA, Ikano-huset PARAND no-h VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 ILLMANST ND LLMA S uppiaanka u i ka 5 PRO 3­5 vapen · · · · · · · · · Fyller vapenlagsstandarden Fy Fy In In Inbrottsgaranti St St Starkt kamlås St St Stabil pansardörr In In Inbrottssäkert gångjärnsystem M Mer utrymme, nya dörrfack Fö Fö Förankringshål i botten och bakre vägg V Vadderat vapenställ och inredning Pl Pl Plats även för pistoler, långa vapen Må t Mått 1380 x 350 x 300 mm Mått: Vikt: Vikt: t Vikt: t om 45 kg, Färg: grå Lås: nyckellås, 2 nycklar, kamlås ås: Lås: Fabrikserbjudande! MOTSVARANDE 36 0,+ leveranskostnader 229,-
• PRIS SÄNKER, NÄR DU KÖPER FLER! Ett parti på 300 st! Reservera nu, så försäkrar du bra förbindelser genast till jaktsäsongens start! UK K U - FIN A N S LÄTTANVÄND OCH EFFEKTIV · Med regleringsknappen väljer du 25 förprogrammerade kanaler, byter frekvens, effektivitet osv. Stabil struktur, stänktät Batteriets verkliga laddningsstatus syns hela tiden Frekvens 67­73 MHz Snabbrusspärr gör att du når även de svagaste ljuden Belyst display, 3 olika färgalternativ Samtalsförbindelse öppnas automatiskt i VOX-funktionen Med PRI-funktionen kan du följa radiotrafiken från två kanaler samtidigt Tydliga, belysta tryckknappar · · · · · · · Nyhetsmodell 2009 Vattentät IPX7 Toppeffektiv Lång räckvidd Överlägset den mest köpta jaktradion Fyller högsta myndighetskriterier · Erätukkus förmånspaket 0,- rans+ leve ader ko s t n VAR MOTS i fjol! g slut r to De hä 349,- Lång batteritid i n kl . 9,19 förm ANDE et n sp a k å Beställ för er telefonällskapet s hela jakt gång! på en 1 st: 199, 9,17 5 ­ 10 st : á st : över 10 á 159,- Basantenn Basantenn för vanligt bruk. Längd 13 cm. Marschantenn Effektantenn för långa distanser. Längd 50 cm. Reservbatteri Li-Ion 7,4 V Ett andra effektivt batteri förutom batteriet i telefonen. Batteriladdare Stadig bordsladdare, 230 V Billaddare Cigarrettändaruttag, 12/24 V JAHTIJAKT VHF ­RADIOTELEFON Tack vare ny VHF-teknologi en superlång räckvidd även i krävande förhållanden. Lång batteritid med effektbatteriet. Lättanvänd, kompakt liten storlek. Stadig struktur, överlägsen 2 års garanti. Bälteclips Stadig avtagbar bältesclips på baksidan. Skyddsfodral Skyddar telefonen i krävande omständigheter. Head-Set hörlur+mikrofon Du kan följa radiotrafiken ljudlöst. Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) UL ÅBORG, Alasint ULEÅBORG, Alasintie 8 | VANDA, Valimotie 27 | TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 | HAPARANDA, Ikano-huset | VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 as VANDA, Valimoti 27 TAMMERFORS, Possijärvenk otie MERFOR si nkatu H AR N A kano-huset V LLMANSTRAND, Kauppiaanka ARAND R no-hus t ANSTRA uppiaankatu ER I IN G tom 60 ag SUPERPOPULÄRA RADIOTELEFONERS d ar et rä nte fr i b a ln in g s tid ER ÄT
• Toxoplasma parasiterar på viltet? Endast kattdjur kan fungera som huvudvärd för toxoplasma, vilket innebär att parasitens könliga fortplantning endast kan ske hos kattdjur. Mikroskopbild av Toxoplasma gondii ­parasitinfektion i cellodling. De fria parasiterna i cellodlingen är små och bananformiga (pilar). När parasiterna växer i cellerna bildar de figurer som påminner om blommor (pilspetsar). vitsvansvilt och rådjur från Egentliga Finlands och Satakunda jaktvårdsdistrikt. Prover behövs av blod, lungor och kött. Ett informationsbrev om projektet har redan sänts till jaktvårdsdistrikten - detaljerade anvisningar samt förpackningar för provtagningarna sänds före jaktsäsongens början. Proverna kommer att ge värdefulla nya fakta. Rapporter om resultaten kommer att ges i internationella publikationer och tidningen Jägaren. G Toxoplasma (Toxoplasma gondii) är ett mikroskopiskt litet parasiterande urdjur, som kan överföras på många djur och också på människor. Därför är det viktigt att utreda eventuell förekomst av toxoplasma. Endast kattdjur kan fungera som huvudvärd för toxoplasman, vilket innebär att parasitens könliga fortplantning endast kan ske hos kattdjur. Hos mellanvärdar söker sig toxoplasman bl.a. till muskulaturen och nervvävnaden där den bildar mikroskopiskt små cystor i vävnaden. Källor: Hill D, Dubey JP. Toxoplasma gondii: transmission, diagnosis and prevention. Clin Microbiol Infect. 2002 Oct;8(10): 634-40. Lundén A, Näsholm A, Uggla A. Long-term study of Toxoplasma gondii infection in a Swedish sheep flock. Acta Vet Scand. 1994;35(3):273-81. Oksanen, A., Åsbakk, K., Nieminen, M., Norberg, H. & Näreaho, A. 1997. Antibodies against Toxoplasma gondii in Fennoscandian reindeer ­ association with the degree of domestication. Parasitology International 46: 255-261. Vikoren T, Tharaldsen J, Fredriksen B,Handeland K. Prevalence of Toxoplasma gondii antibodies in wild red deer, roe deer, moose, and reindeer from Norway. Vet Parasitol. 2004 Mar 25;120(3):159-69. S Pikka Jokelainen, veterinär, forskare Antti Sukura, prof., handledare för dissertationen åväl hos människor som djur är toxoplasmos, en av toxoplasma orsakad infektionssjukdom, ofta utan symtom, men kan i vissa situationer orsaka t.o.m. allvarliga sjukdomstillstånd. Omkring var tredje människa i världen är antikroppositiv, dvs har i något skede infekterats av parasiten, oftast utan att vara medveten om det. Oftast infekteras man av parasiten genom att äta otillräckligt kokt eller stekt kött av djur som bär på infektionen, äta föda som förorenats av huvudvärdarnas exkrementer samt eventuellt genom direkt överförd infektion på fostret under graviditeten från moderdjur/mor, som infekterats av toxiplasma . Antikroppar mot toxiplasma har konstaterats såväl hos husdjur som hos vilda djur. I Sverige har det konstaterats att 10 ­ 45 % av fåren och i Norge att 13 % av älgarna och 34 % av rådjuren är antikroppositiva. I Finland har förekomsten av parasiterande toxiplasma hos vilt inte kartlagts tidigare. Hösten 2007 undersökte vi ett av Evira insamlat begränsat material från idisslande vilt: 12 % av proverna var starkt antikroppositiva. Avsikten är att i samband med jakten inkommande höst insamla ett täckande viltmaterial för att utreda förekomsten av parasiten T. gondii i Finland. Med hjälp av de insamlade proverna undersöks ytterligare genetiska skillnader och likheter hos parasiterna. Den här undersökningen utgör en del av arbetet på min doktorsavhandling vid Helsingfors universitets veterinärmedicinska fakultet. För att representativa prover ska erhållas från hela landet behöver vi för insamlingen av dem samarbete med jaktföreningarna. Vi hoppas på rikligt med prover av älg från alla jaktvårdsdistrikt och dessutom prover av I Elokuva valkohäntäpeuran metsästyksestä Pohjois-Hämeessä. Mukana sekä mäyräkoira- että kyttäysjahtia. Uskomattoman komeita ajoja, hienoja tilanteita, huippulaukauksia. Kaikkea mitä peurajahdilta voi toivoa! I Jakelu alkaa lokakuussa, voit tilata jo nyt! Dvd:n kesto n. 55 min., h. 26 . Videosaran uutuus! PEURAMAILLA I Lisätietoja www.videosara.fi tai gsm 0400-22973. Tilaukset myös tekstiviestillä tai sähköpostilla os. arttu@videosara.fi Runsaasti myös muita eräelokuvia! Videosara, Arttu Kotisara, Salmenkuja 53, 44610 Kärnä (Viitasaari) Jägaren 5 / 2008 51
• CIC;s 55 generalförsamling: "Jakt enligt principen för hållbart nyttjande Ilkka Ala-Ajos, sekreterare, CIC Finlands delegation Internationella jakt och viltvårdsrådets (CIC) generalförsamling (GA) hölls innevarande år 22-26 april i Marrakech i Marocko. Generalförsamlingens tema var Sustainable Hunting promotes Conservation ­ Jakt enligt principen för hållbart nyttjande främjar naturvården. Antalet deltagare i generalförsamlingen i Marocko var en sensation - närvarande var totalt femhundra delegater som representerade omkring femtio nationaliteter. IC:s generalförsamling i Marocko var samtidigt valmöte. I år valdes president och vicepresidenter för organisationen samt ledande personer för kommissioner och arbetsgrupper för följande treårsperiod. Generalförsamlingen godkände enhälligt verkställandet av utvecklingsprojektet "CIC 2010", vars mål är att klarlägga och skärpa CIC:s verksamhet och profil. CIC Finlands delegation deltar i detta förnyelsearbete och dess praktiska genomförande. Utvecklingsarbete Den reviderade verksamhetsmodellen torde träda i kraft 2010 och effektiverar då CIC:s verksamhet inom tre delområden: verksamhetsprincipen, vetenskap och kultur. Inom övriga delområden är avsikten att genomföra verksamheten i projektform. Förändringarna är inriktade på ökad "slagkraft", vilket idag är en nödvändighet på det internationella verksamhetsfältet. Som det centrala målet i reformens innehåll finns fortsättningsvis hållbart nyttjande av jakt och utveckling av detta. Beträffande förändringstrycken på jakten på det politiska planet bör organisationen kunna reagera i tid och påverka dem snabbare. - Visst förekommer det förebyggande av problemsituationer bara jakten alltid skulle iaktta etiska verksamhetsformer som utvecklats på nationell nivå, understryker ordföranden för CIC Finlands delegation, ödemarksrådet Lorenz Uthardt. C - CIC kommer synligare än tidigare att stöda vetenskapligt arbete på internationell nivå och vara raskare med produktionen av resultat för främjandet av hållbart nyttjande vid jakt. Tillsammans med de aktiva medlemmarna i CIC:s nationella delegationer strävar vi till att öka resurserna, t.ex. genom sponsorer och andra stödformer, för att främja realiserandet av projekten. Den interna och externa informationen utvecklas och tillgången på information försnabbas på alla nivåer. Förnyandet av CIC:s webbsidor har redan inletts (www.cic-wildlife.org). De nationella delegationerna förbinder sig att verkställa reformprogrammet, för "vi har blivit ombedda att ända från början delta i utvecklingsarbetet", konstaterar Lorenz Uthardt. De kommande förändringarna motsvarar alltså långt uppfattningar som understrukits av CIC Finlands delegation i samband med sitt deltagande i utvecklingsarbetet. En av CIC:s finländska delegations huvuduppgifter i framtiden är att övervaka att den finländska jakten och viltforskningen blir hörd och får en behandling som Insamlingen och mätningen av fällhorn förbättrar I framtiden bilden av den levande tjurstammens struktur och kvalitet ­ Riihimäen Erämessut 2008. Mervi Turunen 52 Jägaren 5 / 2008
• främjar naturvården" motsvarar deras förtjänster vid förhandlingar och uppdragning av riktlinjer som berör jakt på de internationella arenorna. Expertmedlemmarna i CIC Finlands delegation är efter personvalen vid generalförsamlingen i Marocko starkare än tidigare med i ledningen och utvecklingen av världsorganisationen CIC i dess olika kommissioner och arbetsgrupper. Finlands Seppo Havu fortsätter som CIC:s vicepresident sin redan fjärde treåriga mandatperiod. Som CIC:s president fortsätter Dieter Schramm, likaså sin fjärde treåriga mandatperiod. CIC Finlands delegation fick också ny förstärkning av sina medlemmar, för samtliga åtta nya medlemmar som föreslagits av delegationen fastställdes vid generalförsamlingen i Marocko. Finlands delegation är den till medlemsantalet största i Norden, totalt 37 medlemmar. Av dem representerar 11 ungdomsmedlemskap (YO ­ Young Opinion). Enligt projektchefen är det rätt trevligt att ute i världen berätta om vår planmässiga förvaltning av viltbestånden här hemma i Finland som vilar på en relativt stabil grund. Så är fallet också för rapphönans del eftersom jord- och skogsbruksministeriets fiske- och viltavdelning vid sidan av många andra arter har utarbetat en nationell förvaltningsplan också för beståndet av rapphöna. Den planmässiga vården är i sin början och Natur- och viltvårdsstiftelsen koordinerar den inom ramen för sitt eget rapphönsprojekt (www.luontojariista.fi). Som huvudsakliga metoder för främjandet av beståndets förvaltning i begynnelseskedet inrättas modellområden för förvaltningen av beståndet, utarbetas anvisningar för vården av livsmiljöerna, utnyttjas jordbrukets miljöstöd och bedrivs rovdjurskontroll och uppföljning av beståndet samt allmän rådgivning och information. Sakari Mykrä underströk också rapphönans roll som en ypperlig indikator för mångfalden i odlingsmarkernas natur. Även ett stort antal andra arter drar nytta av den aktiva vården. Vid en planmässig förvaltning av beståndet kan det också påvisas hur jägarna och fågelhundsägarna tillsammans med markägarna kan utföra ett betydelsefullt naturvårds och ­skyddsarbete. Olavi Joensuu Den finska rapphönan presenterades i Marocko I Finlands delegation var också Natur- och viltvårdsstiftelsen representerad. Projektchef Sakari Mykrä höll vid småviltkommissionens möte ett föredrag för mötesdeltagarna om tillståndet för rapphönsbeståndet i Finland och starten för det nationella projektet för förvaltning av beståndet. Ett öga som vant sig vid det tempererade klimatets odlingsvidder skulle förvisso beskriva Finland som en fullt sluten skog som här och där splittras slumpmässigt av ett tunnland odlad mark. För många av åhörarna var det säkert en överraskning att det överhuvudtaget förekommer rapphöns hos oss. Förekomsterna av rapphöns i Finland är förvisso världens nordligaste och redan som sådana exceptionella. Intressant är det faktum att beståndets tillbakagång hos oss har följt exakt samma schema som den tillbakagång som observerats inom artens huvudförekomstområden. Effektiveringen av jordbruket är också en bakgrundsfaktor för tillbakagången som spelat stor roll såväl hos oss som på andra håll. Den underart av rapphönan som förekommer i vårt land kom från sydost och har anpassat sig bättre till livsmiljöns småskaliga struktur än sin kusin från det kontinentala Europa. Det här torde vara förklaringen till artens utbredning i Finland på 1600-talet, sammanfattade Sakari Mykrä efter sitt föredrag. CIC:s troféexperter fr.v. kommissionens vordf. Ilkka Ala-Ajos, koordinatorn Gerhard Damm och t.h. vordf. för Kommissionen för hållbart nyttjande ödemarksrådet Olavi Joensuu. I bakgrunden förbereder sig vordf. för Flyttfågelkommissionen Christian Krogell och delegaten Hannu Orsila för generalförsamlingens traditionella galaafton. Deltagarna i generalförsamlingens galasupé, fr.v. vordf. för Kommissionen för hållbart nyttjande, ödemarksrådet Olavi Joensuu, delegaten Hannu Orsila, CIC Finlands delegations ordförande, ödemarksrådet Lorenz Uthardt med fru samt CIC:s vicepresident Seppo Havu. Med ryggen mot kameran ordföranden för JCO:s styrelse och CIC delegaten ödemarksrådet Simo Syrilä. Juha Kylmä valdes till president för bågjaktsarbetsgruppen Medlemmen i Finlands delegation Juha Kylmä, som tidigare fungerade som vicepresident för CIC:s arbetsgrupp för bågjakt (CIC Working Group Bowhunting) valdes under generalförsamlingen i Marocko till president för arbetsgruppen ifråga. Finlands Seppo Havu fortsätter som CIC:s vicepresident sin redan fjärde treåriga mandatperiod. Jägaren 5 / 2008 53 Olavi Joensuu
• Troféerna väntas i framtiden få en synligare roll också som så kallade bioindikatorer eftersom de också uttrycker tillståndet i miljön och djurbeståndet. Under arbetsgruppens möte bjöd Juha Kylmä en av temat intresserad stor åhörargrupp på en översikt över bågjaktens utveckling ända från stenåldern till dagsläget. I föredraget fördjupade han sig också i bågjaktens historia i USA, den moderna bågjaktens ledande land. EBA (European Bowhunting Association), som redan under fem års tid har arbetat för den europeiska bågjaktens bästa, erhöll välförtjänad uppmärksamhet i föredraget. EBA har utfört ett värdefullt utredningsarbete och vi har äntligen erhållit länge saknad information också om utvecklingen i Europa. EBA har i många länder innehaft en nyckelroll vid bågjaktens legaliseringsprocess och för närvarande är det 13 av EU:s 27 medlemsstater som har gett klarsignal för bågjakt. I USA ordnades den första separata bågjaktsäsongen 1934 i delstaten Wisconsin. På 1970-talet var bara omkring 8 % av det totala antalet jägare i USA bågjägare. Fram till 1999 hade antalet ökat till över 3 miljoner. För närvarande inlöser omkring 3,5 miljoner amerikanska jägare licens för bågjakt. Antalet årligen fällt vitsvansvilt uppgår till närmare en miljon djur och därtill kommer ett stort antal djur av andra högviltarter. I Europa är bågjaktens tillväxt först i sin linda. Under de senaste tjugo åren har antalet bågjägare inte ökat mer än från några hundra till drygt 20 000. Tillväxten fortsätter dock kraftigt. Nya tillväxtrekord kungörs allt oftare. I Norge uppgick tillväxttakten under senaste halvår till 33 %. CIC har totalt 1200 medlemmar, som representerar närmare 40 miljoner jägare runtom I världen. Antalet medlemsländer är totalt 84 ­ på bilden avslutningssessionen på CIC:s generalförsamling i Marocko. Främst högvilt med båge Globalt sett fokuseras bågjakten i huvudsak till högvilt. Av bågjägarna i USA jagar 94 % främst vitsvansvilt. Bågjakten är en säker jaktform. Enligt International Hunter Education Associations rapport 2001 var jaktbåge inklandad i endast en procent av alla jaktolyckor. I dessa sällsynta fall inträffade olyckan vanligen som en följd av fall från passplattform uppe i ett träd eller underlåtelse att använda säkerhetssele. CIC hade en betydelsefull roll vid grundandet av det europeiska bågjaktsförbundet EBA. CIC arrangerade före sin 50-års jubileumsgeneralförsamling i Helsingfors ett internationellt bågjaktssymposium i Ungern. Största delen av del- tagarländerna i detta symposium deltog också i EBA:s stiftande möte, som arrangerades i anslutning till CIC:s generalförsamling i Helsingfors. Mötet hade sammankallats av Juha Kylmä och Anders Geijer (Sverige). Då deltog sex länder, nu har antalet medlemmar i EBA stigit till aderton. Målen som Juha Kylmä utarbetat för arbetsgruppen CIC Working Group Bowhunting: I Global insamling av fakta om användning av båge och pil för jakt. I Insamling av vetenskaplig information om effekten hos båge och pil vid jakt. I Insamling av fakta om användning av båge vid reglering av viltbestånden. I Insamling av fakta om användning av båge vid begränsning av viltbestånden i tätorter. I Produktion av skriftligt material om användning av båge och pil för jakt. I Rekrytering av nya medlemmar och bågjaktsexperter till arbetsgruppen. Ny synvinkel på trofébedömningen Utställnings- och troféverksamheten enligt CIC står inför förändringar. Förändringar är att vänta inom flera delområden. För traditionella trofébedömningsschemans och mätningskriteriers del är målet att göra bedömningen av de flesta av troféslagen klarare och i någon mån enklare. Bl.a. har man redan utgående från preliminära kartläggningar övervägt att ta bort subjektiva kriterier, som t.ex. skönhets- och asymmetripoäng samt eventuella felpoäng. För de flesta troféslagens del (bl.a. hjortdjurens horntroféer och skinnen av stora rovdjur) kan det i antalet uppmätta totala poäng ingå en avsevärd mängd subjektiva "extra- eller minusvärde". Det här försämrar den vetenskapliga jämförbarheten mellan individer av samma underart. I fortsättningen kommer trofémätningens betydelse som en del av uppföljningen av vilt- Ilkka Ala-Ajos CIC Finlands utställnings- och trofékommissions aktörer vid öppnandet av Riihimäen Erämessuts CIC troféutställning 2008 ­ uppsynerna skvallrar om uppställning av en lyckad utställning - i framtiden kommer också den på väggen upphängda samlingens åldersstruktur att klarna när käkprover insamlas. 54 Jägaren 5 / 2008 Olavi Joensuu
• Jägaren 5 / 2008 55
• Rapphönsbeståndens tillbakagång är en allmäneuropeisk utmaning ­med grönt markerade områden har under de senaste decennierna förlorat över hälften av rapphönsbestånden, inom med rött markerade områden har arten försvunnit i det närmaste helt. Christian Krogell stammarna att understrykas ännu tydligare. Troféerna väntas i framtiden få en synligare roll också som s.k. bioindikatorer eftersom de även uttrycker tillståndet i miljön och djurbestånden. Målet för utvecklingsarbetet är också att med början från 2010 få till stånd ett centralt system för uppföljning av troféernas mätningsuppgifter i en uppdateringsbar CIC ­trofédatabank. Bankens innehåll omfattar bl.a. för vetenskapen användbara, visavi respektive viltart objektiva, biologiska mätningsuppgifter. Registret kommer förmodligen även att ha betydelse för den praktiska jakten för i bankens material ska det också ingå annan bearbetad information som enligt planerna insamlas. CIC Finlands utställnings- och trofékommission har efter generalförsamlingen i Marocko deltagit i det påbörjade utvecklingsarbetet och utgående från sina erfarenheter gjort konkreta förslag till reformer. De här förslagen fokuseras naturligtvis närmast till bedömningen av vilttroféer som förekommer i Finland. Ett av förslagen går ut på att skapa mätningskriterier för de hos vitsvansviltets hjortar, visserligen sällan men dock, förekommande atypiska kraftigt skovelformade hornen. Vid våra utställningar har vi tillsvidare varit tvungna att lämna horn av den här typen obedömda för omkretsmåtten på dessa horns stänger skulle ha gett hornen ifråga oskäligt höga poäng. Vår nationella kommission har också tagit upp symmetrikriterierna för älghornstroféerna och föreslagit att de slopas. Ytterligare har vi föreslagit att det för mätningen av skovelns bredd på skovelhorn tas i bruk ett större skjutmått pga dess "omutlighet". Mätskillnaderna mellan traditionell mätning med måttband och med skjutmått kommer att jämföras bl.a. vid mätningarna av materialet på kommande troféutställningar, närmast t.ex. i Estland hösten 2008. lands utställnings- och trofékommission Kaarlo Nygréns i tiden utvecklade mätmetod för älgarnas fällhorn har dykt upp igen som idé. Vår kommission har ansett att det finns orsak att också undersöka vilken betydelse det kunde ha att mäta fällhorn av andra hjortdjursarter, som t.ex. av vitsvanshjortar och råbockar och eventuellt också av skogsrenssarvar. Det finns preliminära planer på att utveckla mätningsmetoder också för dessa arter. Så här skulle vi ytterligare stödfakta för viltvården, dvs sampel som gäller den levande stammen av handjur och dennas åldersstruktur. Särskilt vitsvansviltets och rådjurens levnadsvanor och den aktiva utfodringen av dem möjliggör insamling av fällhornsmaterial. CIC:s ledning har kallat sydafrikanen Gerhard Damm att överta ledningsansvaret för en nykoordinering av CIC:s Internationella utställnings- och trofékommissions verksamhet. Reformarbetet har inletts med en idé- och behovskartläggning och avsikten är att genomföra reformen fram till 2010. Projektchef Sakari Mykrä från Natur- och viltvårdsstiftelsen överraskade åhörarna med den förnäma förvaltningsplanen för den finska rapphönan. Ett viktigt meddelande till hjortdjursjägare! CIC Finlands utställnings- och trofékommission har beslutat att det från början av jaktsäsongen 2008 med alla i Finland fällda hjortdjurstroféer som inlämnas till en CIC-enlig troféutställning ska följa en omsorgsfullt rengjord och blekt halva av underkäken på djuret ifråga. På käkbenet ska alla sex kindtänder sitta kvar, helst också alla framtänder på käkhalvan ifråga. Att det här förfarandet tas i bruk motiveras med styrningen av hållbar jakt, dvs på viltvårdsmässiga grunder, och även för att viltforskningen i fortsättningen ska få tidigare saknade noggrannare uppgifter om fångstens åldersstruktur. Skytten får alltid respons om åldersbestämningen för det trofédjur som fällts. Troféer från hjortdjur (älg, vitsvansvilt, skogsren, dovvilt och rådjur) som fällts före hösten 2008 kan bedömas utan åldersbestämningsmaterial. G Bäverskallarna blir officiella? Vår kommission förelår tillsammans med Estland att också mätningen av bäverskallar görs officiell. På åtgärd av finländska experter har det för de två underarter som förekommer i vårt land, den kanadensiska och den europeiska bävern, utvecklats mätscheman med skallens största längd och bredd som grund för poängsättningen. Vardera underartens skalle kan artbestämmas utgående från vissa skillnader i skallens struktur. Ytterligare har Estland, Litauen och Lettland mätt skallar av flera hundra europeiska bävrar enligt samma grunder, så grundmaterialet är tillräckligt. Älgforskaren och ordföranden för CIC Fin56 Jägaren 5 / 2008 CIC Bowhunting Working Group´s nya ordförande Juha Kylmä har bekantat sig med många viltarter over hela världen. Juha kylmä Christian Krogell
• Kundresa till Tyskland Inhandla ett kvalitetsvapen vid ett besök på Krieghoffs fabrik! Flygresans pris returneras till köparen av vapen I samband med beställning. Vid val av bättre kolv eller handgjord gravyr gottskrivs köparen dessutom med en 500 euro stor fabriksförmån. Resan varar 1 dag. Avresa sista veckan i oktober 2008. Anmälning: Finn Enterprise 00170 Helsingfors, Finland Norra Kajen 22 Tel. (09) 135 4455, 135 1358 Fax (09) 135 1671 www.finnenterprise.fi www.castello.mw www.krieghoff.de Jägaren 5 / 2008 57
• Med Eki på vandring ÖVERNATTNING VID LÄGERELD Lägerelden som brinner framför vindskyddet både värmer och torkar kläderna som blivit fuktiga under dagen. Kaffevattnet kokar upp och matlagningen kommer igång. E Teksti ja kuvat Eerikki nligt allemansrätten är det tillåtet att för en natt eller två slå läger var som helst där det inte genom något myndighetsbeslut är begränsat eller förbjudet. Man får slå upp sitt tält eller vindskydd i skogen eller vid en sjöstrand oavsett vem som äger marken. På några ställen är ändå den fria rätten att slå läger begränsad genom lagstiftning. I praktiken innebär detta att det på populära friluftsmål som national- och naturparker brukar vara tillåtet att campa bara på särskilda, reserverade platser. Allemansrätten är någonting enastående här i vår värld, men friheten innebär också ett ansvar. Den som rör sig i naturen ska visa hänsyn till naturen, markägarna och alla andra som är ute i naturen. Den som rör sig på privat mark ska välja sin lägerplats så att den ligger på ett tillräckligt stort avstånd från bebyggelse. 58 Jägaren 5 / 2008 I motsats till själva övernattandet så krävs det alltid tillstånd av markägaren för att få göra upp eld. Detta innebär i praktiken att du bara kan tända en brasa vid ditt vindskydd i några nationalparker och naturområden i norra Finland där Forststyrelsen har beviljat tillstånd för detta. Ett jakttillstånd på statlig mark kan alltså även omfatta rätten att göra upp eld. Det är således jägaren eller vandraren själv som ska ta reda på vad som är tillåtet var. Övernattning vid eld utgör ett viktigt moment vid olika slags tävlingar i terrängfärdighet. Vid VM-tävlingarna i skidning i fri terräng i februari i Pudasjärvi händer det att kölden kryper ner till minus 30 och mer. De flesta lagen brukar hålla elden brinnande ända tills följande morgon gryr. Färdiga eldplatser Den enklaste lösningen på problemet är att vänta tills man har kommit fram till en rastplats som har eldstad och vindskydd. Till glädje för alla dem som rör sig i naturen finns det i vårt land ett väldigt antal rastplatser av olika slag där man får slå sig ner och till och med övernatta. Det är inte bara Forststyrelsen som anlägger sådana platser och underhåller dem utan det finns också många föreningar och kommuner som gör det. På de populäraste eldplatserna är veden ofta färdigt kapad och klabbad - såg och yxa har ju en olycklig benägenhet att råka ut för ofog och hamna på bottnen av närmsta tjärn. Ändå är det fortsättningsvis vanligt att rastplatser är utrus- tade med både såg och yxa medan veden brukar bestå av slanor eller meterlånga trän. Vandraren själv ska hålla sig med åtminstone kniv och tändstickor. Men för att inte bli snuvad på brasan och den grillade korven så är det klokt att ha med sig en egen yxa och gärna även en såg. På längre turer ska yxan och sågen absolut vara med! Ute i skog och mark handlar förmågan att göra upp eld också om ens egen säkerhet. Dessutom bör man komma ihåg att vid varning för skogsbrand så får man inte göra upp eld ens på en brasplats. Eld är tillåtet bara i ett kokskjul där det finns en eldstad som har skorsten och som inte har kontakt med marken. Där är det tillåtet att elda också vid varning för skogsbrand. Rundgren
• Enligt allemansrätten är det tillåtet att för en natt eller två slå läger var som helst där det inte genom något myndighetsbeslut är begränsat eller förbjudet. Det är vanligt att övernattningsstugor har en eldstad ute på gården. När vädret är vackert lagar man gärna maten utomhus. På bilden Saihostugan vid älven Nuorttijoki i Savukoski. En gång i tiden hörde den till gränsbevakningen i Lappland och tjänade då som patrullstuga. Visa hänsyn! Med undantag för sådana eldstäder som går att boka så är övernattningsstugor, kåtor, vindskydd och brasplatser avsedda för alla och envar att samsas om. Det hör inte till god sed att lägga vantarna på stället genom att sprida ut sina prylar huller om buller. Ställ därför ryggsäcken bredvid vindskyddet och täck över den om det börjar regna. Ta alltså bara in de grejor som du behöver just nu i vindskyddet. Till all lycka finns det i vårt land gott om avsides belägna och glest besökta rastplatser för den som söker lugn och ro. I synnerhet i landets östra delar är det inte alls ovanligt att man kan vandra en hel dag utan att stöta på andra människor, för att i kvällningen komma fram till en så gott som orörd lägerplats. Om det på kvällen inte har dykt upp några andra vandrare kan man ta fram sovsäcken och rulla ut den i vindskyddet. Sovsäcken ska vara tillräckligt varm för att man ska kunna sova i den också under kyliga nätter. Veden som finns på rastplatsen är inte avsedd för långvariga brasor som brinner hela natten. Den som spar han lämnar kvar ved åt följande vandringsman! Permanenta vindskydd är dessutom i regel illa lämpade för nattbrasor eftersom de brukar ligga såpass långt från eldstaden att värmen från elden knappt alls når fram. Oftast står det dessutom bänkar runt brasan, alltså mellan brasan och den som sover i vindskyddet. Innan du går och knyter dig gör du klokt i att lägga fram tände och vedträn färdigt för nästa morgon. Om gryningen är kylig så är det skönt att fort få fart på brasan och koka morgongröt som ger krafter för dagen. Om sovsäcken har blivit fuktig under natten så torkar den dessutom snabbt i brasans sken. Efter morgonbestyren får brasan falna och vid behov släcker du den med vatten. Det hör till god ton att tänka på följande vandrare och tälja till lite tände och klyva några klabbar till späntor. Innan du bryter upp tar du dig en sista titt på lägerplatsen och försäkrar dig om att du lämnar stället snyggt och prydligt. Övernattning vid öppen eld På längre fotvandringar i markerna händer det ibland att jag övernattar vid en lägereld om det inte finns någon övernattningsstuga längs rutten. Så länge det är säsong för myggor övernattar jag helst i tält men från höst till vår fördrar jag att övernatta i vindskydd. Jag börjar i god tid spana efter en lämplig lägerplats eftersom kvällsbestyren måste stökas undan innan mörkret faller på. Det ska finnas hushållsvatten inom räckhåll från lägret och tillräckligt med ved. Är jag ute på egen hand så behöver jag bara en liten plätt plan mark att ligga på. Marken under brasan ska vara så beskaffad att jag nästa morgon kan städa undan alla spår av elden. Julunkivi i Sulkava lockar inte till övernattning men är en pärla som rastplats. Eldplatsen ligger i hålan under ett av de största jättekasten i vårt land. Jägaren 5 / 2008 59
• Innan du går och knyter dig gör du klokt i att lägga fram tände och vedträn färdigt för nästa morgon. För att spara på naturen och veden så tänder jag brasan först sedan när den verkligen behövs. Om det regnar så börjar jag med att spänna upp vindskyddet så att både jag själv och packningen får tak över huvudet. Jag gillar bäst den sortens enkla vindskydd som på finska kallas loue eftersom jag då kan klara mig till och med utan stödkäppar. Det räcker med ett par träd att fästa tyget i. När jag spänner upp vindskyddet försöker jag rikta det så, att en eventuell vind blåser förbi eller ännu hellre snett bakifrån. Därefter kommer turen till eldstaden. Jag börjar med att skala bort mossan, lägga den åt sidan och gräva fram en tillräckligt stor fläck mineraljord. Trädstammarna som ska bli brännved bär jag fram till lägret och hugger upp vid eldstaden. På det viset kommer alla flisor och stickor till nytta och följande morgon finns det mindre att städa upp. Jag hugger på en gång upp ved så det räcker också för nästa morgons behov. Det är ingen lysande idé att sömnig stappla ut i mörka skogen med yxan i handen. Det är ytterst sällan som jag håller liv i brasan natten igenom. Det gäller att ha en tillräckligt varm sovsäck som ger ostörd nattsömn utan något behov av att passa elden. Men innan jag knyter mig så täljer jag färdigt till tänden för nästa morgon, så kommer jag raskt igång med kaffet. Efter morgonbestyren låter jag elden falna medan jag bryter lägret och packar grejerna. Därefter dränker jag eldstaden med en rejäl dos vatten och täcker över den med mossan som jag kvällen innan skalade bort. Om övernattningen har gjorts rätt och riktigt så finns det sedan Över elden är det gott att koka kaffe och laga mat! ingenting annat kvar av lägret än fotografierna. G Bygg eldstaden genom att först skala bort mossan och sedan gräva fram mineraljorden på en tillräckligt stor fläck. Det är bäst att hugga veden där brasan ska brinna. Då kommer alla flisor och småbitar till nytta och följande morgon finns det mindre att städa upp. Om man på kvällen täljer tände färdigt och späntar ved så går det i en handvändning att tända brasan på morgonen. Ett boktips och en webbadress I Kainuun luontokohdeopas är en av de bästa friluftsguiderna som har utkommit på senare år och handlar som namnet säger om Kajanaland. Jouni Laaksonen står som redaktör och lotsar läsaren till ett stort antal vandringsmål av allehanda slag. Boken visar inte bara rutter och leder utan också övernattningsstugor, kåtor, vindskydd och rastplatser. Informationen finns också på nätet på adressen www.kainuu.fi/ulkoilukartta. På webbtjänsten Retkikartta hittar du alla ställen för vandring, jakt och fiske som Forststyrelsen har hand om. De exakta koordinaterna är angivna för alla tjänster från parkeringsplatser till rastplatser med eldstad. På det viset hittar du lättare fram och vandrar tryggare. Tjänsten finns på adressen www.retkikartta.fi. Innan man bryter upp städar man undan alla spår efter lägret. 60 Jägaren 5 / 2008
• Jägaren 5 / 2008 61
• Skogsrenen hade redan gjort en framgångsrik comeback till vår fauna. Men stammarnas utveckling under de senaste åren har trots allt börjat visa tecken på osäkerhet. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet inledde 2006 ett forskningsprojekt med målet att utreda de stora rovdjurens, sjukdomars och parasiters samt livsmiljöfaktorers inverkan på den kajanaländska skogsrenstammens nedgång den senaste tiden. försedda djuren får vi mångsidig information om renarnas rörelser, livsmiljöer samt även om kalvningar och mortalitet. Banduppföljning av skogsrenar har till en början utförts av Uleåborgs universitet från och med början av 1980-talet och senare på 1990- och 2000-talen av Kajanalands jaktvårdsdistrikt. Vid uppföljningen användes till en början VHF-band och renarna lokaliserades i terrängen genom korspejling men från början av 2000-talet togs GPS-GSM-satellitband i bruk. I Positioneringsdata överförs direkt till databas Förenklat fungerar GPS-GSM-satellitbandet så att bandet positioneras via satelliter och positionsdata passerar via GSM-nätet som textmeddelanden. Fördelarna är sålunda framförallt lokaliseringens noggrannhet samt tillgången på data. Banden tidsprogrammeras så att de sänder djurens positionsdata enligt önskad tidtabell; typiskt två gånger i dygnet, men t.ex. under kalvningstiden kan positioner begäras exempelvis varje timme. Positioneringsdata registreras direkt nverkan av olika faktorer på stammen av skogsren förutsätter en noggrann uppföljning. Särskilt undersökningen av de stora rovdjurens inverkan och utnyttandet av livsmiljön förutsätter en intensiv uppföljning av de enskilda skogsrenarna. Det bästa sättet att genomföra är uppföljning med hjälp av radioband. Inom ramen för projektet föseddes därför totalt 42 skogsrensvajor i Kuhmo med satellitiuppföljningsband under åren 2006­2008. Med hjälp av de band- i databasen där de kan kontrolleras i det närmaste i realtid. Vid behov kan fältarbetarna också vid behov be om positioneringar med textmeddelanden direkt till sin egen mobiltelefon och se uppgifter om de sökta djurens position på telefonens karttillämpning. För bandpåläggning väljs vuxna vajor i fortplantningsålder. Genom att följa med deras rörelser erhålls samtidigt värdefull info om kalvningar och kalvarnas överlevnad. Sarvarna kan å andra sidan inte tillsvidare förses med band för att det material banden gjorts av är så stelt att det inte ger efter på hösten under brunsttiden när halsområdet på sarvarna sväller. Fångandet av djur som ska förses med band sker under februari-mars. Vid den tidpunkten hålls renarna inom sina bestämda vinterbetesområden. Huvuddelen av djuren infångas med hjälp av särskilda inhägnader, men under snörika vintrar är det också möjligt att använda snöskoter som hjälp vid infångandet. De runda fångstinhägnaderna är försedda med självutlösande mekanismer. Djuren lockas in i inhägnaderna med hö och salt. Djur som ska Satellituppföljningen av skogsrenar ger värdefull info Johanna Tuomivaara, Jyrki Pusenius & Arto Juntunen, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Uppföljningen av kalvmortaliteten har visat sig vara utmanande pga att kalvarna är så små och snabbt bryts ner. Därför kan det som regel bara konstateras att kalven är försvunnen. 62 Jägaren 5 / 2008
• Bandvajans sommarområde under två på varandra följande somrar 1.6-31.8; Sommarbetets varandra dr lå areal på bild a ca 1 k 2 och på bild b ca 2 k 2 genomsnittlig vandringssträcka mellan 15 km2 h å 24 km2, positioneringarna på bild a 573 m och på bild b 832 m. Bandvajans vårvandring och sommarbete i Ryssland (vandringens totala längd ca 130 km). Renstängslet vid renskötselområdets södra gräns markerat med rött streck. märkas bedövas inte. Efter att uppföljningsbandet och öronmärket applicerats, ålder och andra individuella data antecknats och djuren fotograferats släpps de omedelbart tillbaka till friheten. För infångandet och märkningen av djuren har fältmästare Kauko Kilpeläinen på Kajanalands jaktvårdsdistrikt svarat. Han har lång erfarenhet av hanteringen av skogsrenarna. Uppföljning året om Uppföljningen av djuren är dock inte helt beroende av teknologi utan de märkta individerna följs upp i terrängen under hela året. De intensivaste uppföljningsperioderna infaller under kalvningstiden i maj-juli samt under brunsttiden i september-november. Under kalvningstiden kontrolleras bandvajorna flera gånger i veckan i terrängen för att fastställa kalvningen och dess tidpunkt samt för att följa upp kalvens överlevnad. Kalvningen kan som regel observeras i rörligheten på så sätt att vajan förflyttar sig snabbt en längre sträcka varefter positioneringarna kommer från ett mindre område. Att kalven försvunnit kan man igen sluta sig till om vajan förflyttar sig snabbt bort från det område där den rörde sig med kalv. Utredning av försvunna kalvars öde sker igen ge- nom att söka efter kropparna och kontrollera närområdet om det eventuellt påträffas spår av rovdjur. Uppföljningen av kalvmortaliteten har visat sig vara utmanande för pga att kalvarna är så små och bryts ner snabbt kan det som regel bara konstateras att kalven försvunnit. Av de bandvajor som följts upp har dock största delen kalvat och de flesta av kalvarnas försvinnanden sker under den första levnadsmånaden. Enstaka kalvar har antingen fötts döda eller har av okänd orsak dött snart efter födelsen. Av dem som försvunnit senare har det förmodats att de flesta blivit dödade av björnar. Bandförsedda vajors död avslöjas av återkommande positioneringar från samma plats. Hittills har totalt fyra banddjur blivit dödade av vargar och en har dödats vid en krock. Informationen om rovdjurens inverkan kompletteras genom att följa upp bandförsedda rovdjur i samma områden. Så här får vi noggranna uppgifter om hur effektiv rovdjurens predation är och om valet av byte. Senare på sommaren förändras uppföljningen av enskilda bandvajor och kalvar mera till uppföljning av flockar när vajorna inklusive kalvar samlas till typiska små familjegrupper. De hittas lättast på samma sätt som höstens brunsthjordar med hjälp av de bandförsedda vajorna. Höstens uppföljningsperiod koncentreras uttryckligen till observation av brunsthjordarna som bland annat ger information om stammens struktur, djurens kondition och beteende. Hösten ger också goda möjligheter att observera sarvar i olika ålder. Vandringslederna bibehålls Skogsrenen har en klar till årstiderna bunden betescykel. På vintern samlas renarna till ett mera begränsat vinterbetesområde och på sommaren breder de ut sig över ett mera omfattande sommarbetesområde. Övergången till sommarbetet sker under den snabba och typiskt relativt rätlinjiga vårvandringen medan höstvandringen till vinterbetet varierar bl.a. beroende på snöförhållandena. Karaktäristiskt för renen är att sommarbetesområdena och särskilt kalvningsområdena samt vandringslederna hålls relativt oförändrade från år till år för samma individer. Vandringstraditionen bibehålls också från generation till tradition. Satellitpositioneringen är därför en utmärkt metod för att följa upp ett djur som skogsrenen som rör sig långa sträckor för positioneringsdata kan erhållas hela tiden istället för att djurets position först skulle behöva sökas. Satellitbandets batterier har maximalt effekt för omkring två år. Tidvis kan dock banden vara utan hörbarhet av många olika orsaker, såsom hård kyla eller pga svagt GSM-nät. Med hjälp av satellitpositioneringsmaterialet erhålls data av många slag om faktorer som har att göra med skogsrenens rörlighet och utnyttjande av livsmiljön. T.ex. av förflyttningshastigheterna och -avstånden framgår det när djuret vandrar eller åtföljs av en liten kalv. Genom analyser av positioneringens uppgifter går det t.ex. att ta reda på hur stora arealer djuret rör sig på under sommaren eller om rörligheten koncentreras till något Jägaren 5 / 2008 63
• TRADITIONELLA HUND PEJLAR FÖR KRÄVANDE JAKT! Levereras färdig att användas: Classic + Pico Classic + Intello Exact paket 599 » Enkel att använda, effektiv » En närpejlings funktion då avståndet till hunden » 2 kanaler är ca 300m eller kortare 569 Classic mottagare » 2 kanaler » Enkel att använda, effektiv » En närpejlings funktion då avståndet till hunden är ca 300m eller kortare 349 Exact mottagare » Mycket enkel att använda » Lätt och säker » Effektiv pejl » Låg batteri indikator » Lätt, vikt endast 72 g » Frekvens 433 MHz » Justeringsbar skallindikator » Ljusindikator för låg batteri Classic mottagare » Lätt, bara 110 g » Frekvens 138 MHz » Räckvidd: Ca 3-8 km beroende på terräng och väder. » Laddningsbart halsband » Skallindikator » Lämplig för alla hundar, små och stora Pico sändare Intello sändare » Effektiv, frekvens 138 MHz » Med skallindikator eller ståndalarm » Bäst för älghundar och stövare Exact sändare Alla paket inkl. mottagare, 1 st. sändare, batteri, laddare (endast Pico), bältesclips, bruksanvisning och 2 års garanti. Läs mer om återförsäljare; www.tracker.fi/trackerstore eller ring 08 5400 600 (vardagar. 8-18) eller 0500 176 596 (veckoslut 8-18) Hunting Experience Under den nu pågående undersökningen har en betydande del, omkring 30­40 % av de vajor som bevakas, vandrat över till Ryssland sommartid. visst kärnområde. Renarnas ortstrohet kommer bra fram när samma individs rörelser under två års tid jämförs, för ofta kommer positioneringarna från såväl vårvandringsleden som från sommarreviret från i det närmaste samma områden. För vajorna varierar rörligheten särskilt enligt kalvsituationen, vilket framgår av jämförelser mellan reviren för vajor med och utan kalv eller t.ex. genom att följa upp förändringarna i rörligheten för en vaja som förlorat sin kalv. Genom att kombinera fjärrkartläggningsmaterial med positioneringsdata kan man mera detaljerat få reda på hurdana omgivningar djuren rör sig i vid olika tidpunkter och få information om hur olika livsmiljöfaktorer inverkar på djurens kondition, hur de skyddar sig för rovdjur och därigenom bl.a. på kalvproduktionen. Det är viktigt att få mångsidig information, för på grund av betescykeln varierar skogsrenens krav på sin livsmiljö enligt årstiden. undersökningen har en betydande del, omkring 30­40 % av vajor som är föremål för bevakning, vandrat över till Ryssland sommartid. Det är inte frågan om något nytt fenomen, för områdena bortom gränsen är en del av den kajanaländska stammens traditionella sommarområde. De bevakade bandvajornas sommarområden på den ryska sidan finns i huvudsak i närheten av Kivijärvi, vilket innebär att de är mycket nära gränsen på höjden av östra Kuhmo. En del av vajorna har tillbringat sommaren betydligt längre norrut, ända uppe på höjden av Suomussalmi. På basis av uppföljningen av bandvajorna går det ännu inte att dra noggranna slutsatser om antalet djur som vandrar till Ryssland, men utöver bandvajorna rör det sig också andra renar på vardera sidan av gränsen. Under vårar och höstar följer vi de facto tätare med de bandrenar som rör sig i närheten av riksgränsen för att få reda på eventuella andra individer som följer med de bandförsedda. Tillsvidare har alla bandvajor återvänt till den finska sidan, senast i slutet av hösten. Det är dock möjligt att en del av de individer som Positioneringsdata också från den ryska sidan Till fördelarna med satellitband hör att de gör det möjligt att få positionsinfo också från den ryska sidan av gränsen. Under den nu pågående 64 Jägaren 5 / 2008 vandrar till Ryssland ansluter sig till ryska renhjordar och stannar där. Å andra sidan kan det också hända att renar kommer över gränsen från Ryssland och stannar i Finland. Under exempelvis vintern 2008 rörde sig en närmare 100 djur stor vinterhjord i Viiksimoområdet i Kuhmo på vardera sidan om gränsen. Av dem kom eventuellt en del från Karelen. Vi har åtminstone inte tillsvidare varit ute i terrängen på den ryska sidan för att närmare lokalisera bandvajor som vandrat över till Ryssland, så för dessa vajors del finns det bara positionsdata om den tid de tillbringat på andra sidan gränsen. Bandförsedda individer kan utnyttjas på många sätt för att skaffa för förvaltningen av stammen behövlig information. T.ex. flyginventeringen effektiveras väsentligt när man med hjälp av de bandförsedda djuren kan lokalisera och identifiera hjordarna. Kajanalands jaktvårdsdistrikt har också följt upp renstängslets täthet vid renskötselområdets södra gräns genom att hålla ett öga på bandrenarnas rörelser. Bandrenar som kommit in i renskötselområdet har avslöjat platser där det går att komma igenom stängslet och med hjälp av dem har det också gått lättare att lokalisera övriga djur som hamnat på fel sida av stängslet. Målet är att utöver Kajanaland förse också renar i Suomenselkäområdet med band för att få tillgång till motsvarande data om renarnas rörelser i det området och samtidigt jämförelsematerial för Kajanaland. G
• Ensin kaadetaan, sitten nostetaan! Koiranomistajat huom! Sähkövinssi 12 V kapasiteetti 900 kg vapautuskytkin kaukosäädin vaijeri 15 m XK6021 Tekcell Lithium paristo 3,6 V/2400 mAh koko: LR06 (AA) käyttökohteita mm. koiratutkat ja logiikkamuistit GP255001 ­ 89, Puukkosahan terä 400 x 1,2 / 6,4 mm UL9304 Ruhon paloitteluun! 7 90 Puukkosaha 800 W 0-2500 iskua/min iskun pit. 28 mm AWD800P ­ 89, ­ 95, 6m SV0206 ­ 36, 790 Sähkötalja 580 W 230 V vaijerin vetoluj. 625 kg nostovoima 125 / 250 kg nostovara 11 m /5,5 m vaijerin pit. 12 m / 6 Otsalamppu, 8 Ledillä roiskevesitiivis sis. paristot CRX101 Sidontalaite 500/1000 kg lukkolanka estää purkautumisen pit. 0,3 + 4,7 m lev. 25 mm SL0005 AWD152 7 90 Silmukkanostovyöt 2000 kg 4m SV0204 5m SV0205 ­ ­ ­ 24, 28, 34, -myymälät: Jyväskylä, Kauhajoki, Oulu, Tampere, Vantaa Ketjutalja 1000 kg/ 2,5 m Myynti: Tarjoukset voimassa 31.10.2008 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Lähimmän kauppiaasi löydät osoitteesta www.ikh.fi ­ 33, XK1000A Swedteam® Gore-Tex® Paclite® HUOMIO ! Metsästysseurat & metsästäjät ! R Ultrakevyt asu liikkuvaan metsästykseen. Markkinoiden kevein Gore-Tex®-materiaali. Tuulenpitävä, vedenpitävä ja hengittävä. Takki Kenton 50-150 vihreä: 252 Housu Kenton 50-220 vihreä: 179 Takki 81-150 Hardwoods Green HD®: 261 Housu 81-220 Hardwoods Green HD® : 187 Katso verkkokauppa: ING CL OT H OOR OUT D Meiltä laadukkaat Deerhunter - metsästysasut seuran logolla varustettuna! Valikoimamme kuuluu myös: - Yritys ja vapaa-ajantekstiilit - Mainos- ja liikelahjat sekä paljon muuta, soita ja kysy lisää! www.sos-asu.com BRODidea P. 09-547 4558 OY Fonseenintie 6 Revontie 13, 90830 Haukipudas Puh. (08) 5400 925, fax (08) 5409 955, gsm 040-7185 335 email: sos.asu@mail.suomi.net, www.sos-asu.com 00370 Helsinki F. 09-547 4570 brodidea@brodidea.fi www.brodidea.fi Jägaren 5 / 2008 65
• Bestånden av skogsfågel mycket svaga När detta skrivs den 17.8 är sommarinventeringen av vilttrianglarna ännu i färskt minne och reultaten från 419 vilttrianglar till hands. Efter fjolårets rätt så mediokra situation påträffades rekordmässigt svagt med fågel på inventeringslinjerna. Hönsfåglarnas totala täthet sjönk med 30 % från året innan och den nu konstaterade tätheten är den nästlägsta under den 20-åriga triangelhistorian. Nu om någonsin förväntas det besinning av jägarna under höstens fågekjakt. fortsätter: nedgången har varit brant och i Lappland, som är artens huvudförekomstområde, noterades triangelhistorians lägsta täthet (tablå 2). Produktionen av ungar och överlevnaden rekordlåga Skogsfågelns produktion av ungar var sommaren 2008 exceptionellt svag. Ungarnas andel av alla under inventeringarna observerade fåglar, som ger en bra bild av hur häckningen lyckats, var för tjädern, orren och dalripan den svagaste under den tjugoåriga vilttriangelinventeringen. För järpen låg däremot andelen ungar bara en aning under långtidsmedelvärdet. Ur vilttriangelinventeringarnas resultat får vi också år efter år tillräckliga uppgifter om fåglarnas mortalitet. Överlevnaden är ett mått på de vuxna fåglarnas täthet i relation till totala tätheten året innan. Det här relationstalet uttrycker årets mortalitet, men skiljer naturligtvis inte på unga och gamla fåglars mortalitet. Också flyttningsrörelser kan påverka överlevnadstalet, men för skogsfågelns del är flyttningstrafiken som regel obetydlig. Fåglarnas överlevnad från augusti 2007 till augusti 2008 har varit ytterst svag. Enbart den svaga produktionen av ungar kan inte förklara beståndens nu observerade kollaps. För järpen occh dalripan var överlevnaden hela vilttriangelperiodens svagaste och för orren den tredje svagaste. Däremot var tjäderns överlevnad något bättre och inte alltför mycket sämre än genomsnittet under vilttriangelperioden. Den svaga överlevnaden (dvs höga mortaliteten under vintern) tillsammans med den skrala produktionen av ungar förklarar den avsevärda nedgången i täthet från året innan. det normala. Medeltemperaturen i juni var på de flesta mätningsstationerna den kyligaste på 15 år. Föregående gång inträffade en lika kylig period i början på juli 1993. Det var inte bara skogsfåglarna som led av den ruggiga försommaren. På många håll gjordes observationer av skrala häckningar för andra fågelarter. Från norra Finland kommer uppgiften om att upp till 90 % svartvita flugsnapparens ungar dog i sina bon. Också mesarnas häckning misslyckades, men förnyade häckningar har i någon mån korrigerat situationen. I samband med denna lade säkert mången märke till t.ex. talgmesarnas synnerligen aktiva sångperiod efter midsommaren ­ som ett tecken på ett förnyat häckningsförsök. Också skogsfåglarna har fått nykullar. På många håll har de gjorts observationer av outvecklade ungar i augusti. Inte heller för skogsfåglarna kan de förnyade kullarna ­ inte ens då de lyckas ­ ersätta förlusten av de första häckningarna. P Sorkbeståndens kollaps delorsak? Såsom konstaterats ligger skral produktion av ungar och fåglarnas svaga överlevnad bakom beståndens kollaps. Det dåliga vädret är dock sannolikt inte den enda orsaken. Värt att beaktas är också att sorkbestånden kollapsade fullständigt i östra och norra Finland under senaste vinter och vår. Observationer av döda rovfågelungar i sina bon i norra Finland är ett övertygande bevis på det här. Enligt vinterinventeringarna av trianglar har inte heller räv-, mård- och hermelintätheterna varit särskilt höga senaste vinter, men någonting måste också rovdjuren äta för att leva. Det är uppenbart, och en del direkt bevismaterial finns för att det särskilt i sorklösa norra Finland har fokuserats ett mycket starkt predationstryck till skogsfåglarnas bon och ungar. å samma sätt som under de närmast föregående åren uppmuntrades jägarna att tidigarelägga inventeringarna av vilttrianglarna en aning. På så vis skulle ens hjälpliga uppgifter vara tillhanda före jaktvårdsföreningarnas sommarmöten, på vilka besluten om fångstkvoter och eventuella fredningar fattas. Också möjligheten att returnera resultaten elektroniskt via VFFI:s webbsidor har gjort informationsflödet snabbare. Fram till söndagen den 17.8 kl. 18 hade det returnerats nästan 19 % av inventeringsresultaten via webben, vilket är något mer än ifjol. Ett av triangelhistorians svagaste år Sett i belysningen av medeltalen för hela landet sjönk tätheten för tjädern med 20 % från året innan, för orren med 30 %, för järpen nästan lika mycket och för dalripan med nästan 50 %. Befogat kan det talas om ett missväxtår. För alla arter är den genomsnittliga tätheten en av de lägsta under vilttriangelinventeringarnas 20-åriga historia. Medeltalen för hela landet berättar bara en del av sanningen, för det hittas alltid regionala skillnader. För tjäderns del konstaterades den största nedgången i norra Finland, men i vissa regioner i södra och mellersta Finland har beståndet stannat på fjolårsnivå (tablå 1). För orren är situationen ännu dystrare: beståndets starka nedgång kan konstateras i nästan hela landet. Bara i sydöstra Finland har nedgången varit lindrigare och bara i Norra Karelen indikerar materialet en mindre uppgång för beståndet i jämförelse med fjolåret. För järpen har den brantaste nedgången i beståndet skett i södra och mellersta Finland. I Nyland och Svenska Österbotten förefaller det som om järpbeståndet rentav skulle ha stärkts men inventeringsmaterialet från dessa regioner är njuggt. Dalripans nedgång, som började för flera år sedan, 66 Jägaren 5 / 2008 Behärskning under jakten! Under dylika svaga skogsfågelår krävs det särskild behärskning under jakten. Också ett sabbatsår kan hållas i skogsfågeljakten ­ friluftslivet kan exempelvis inriktas på bär- och svampplockning eller fiske. Ofta hör man sägas att visst finns det dåligt med fågel, men nog fanns det helt hyggligt av dem på våra marker och trianglar. Det är riktigt att det i vissa 'fickor' kan ha bevarats fågel men under ett sådant här år är dessa områdens betydelse mycket stor också för ett vidsträcktare område. De är byggmaterial för fågelbeståndets följande uppgång. G Väderleksförhållandena ytterst ogynnsamma Skogsfågelns skrala produktion av ungar berodde huvudsakligen på de ogynnsamma väderleksförhållandena: försommaren var kylig och på en del håll också regnig. Kylan och vätan är för de små ungarna en farlig kombination. Enligt Meteorologiska institutet var nederbörden i juni på en del håll över 2.5 gånger Pekka Helle och Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet 2,7 1,7 2,0 0,6 Dalripans täthet (fåglar/ km²), andelen ungar (%) och beståndets överlevnad (%) i Lapplands jaktvårdsdistrikt åren 1988­2008. Med överlevnad avses fåglarnas överlevnad från augusti året innan, dvs de vuxna fåglarnas täthet i relation till de vuxna fåglarnas och ungarnas totala täthet året innan. 2,3 1,4 3,0 3,3 1,9 4,4 2,1 9,7 6,7 7,2 8,2 7,8 7,7 4,1 4,9 4,9 9,3 7,2 35 0,2 44 0,7 28 59 30 70 3,6 3,4 4,0 4,0 1,6 4,1 0,7 2,8 9,6 6,2 4,2 8,3 4,1 3,6 4,4 8,8 ­ (30­15) % 8,7 6,611,8 9,6 7,3 5,9 5,5 11,4 29 19 16 6 > +30 % < ­30 % ±15 % + (15­30) % Skogsfåglarnas totala täthet jaktvårdsdistriktsvis i augusti 2008. Siffrorna grundar sig på situationen den 17.8 då resultaten från 419 vilttriangalar fanns till hands. Förändringarna i riklighet från året innan visas med olika färger.
• Jägaren 5 / 2008 67
• Resultaten av sjöfågelinventeringen 2008 Knipan är den vanligast förekommande av de arter som inventeringen omfattar. Artens häckande bestånd i vårt land håller ut och indexet visar ingen långtidstrend. Också produktionen av ungar visar rätt små årliga variationer. Den riksomfattande sommarinventeringen av sjöfåglarnas häckningsbestånd och kullar gjordes i år på nästan 600 olika platser i landet. Vid inventeringarna noterades över 4000 sjöfågelpar. Våra viktigaste jaktbara änders häckningsbestånd höll i det stora hela samma nivå som året innan. Gräsanden gjorde återigen ett utmärkt resultat beträffande produktionen av ungar. S Hannu Pöysä, Marcus Wikman, Esa Lammi och Risto A. Väisänen jöfåglarna räknades vid sjöar och vattendrag och inventeringarna leddes av Viltoch Fiskeriforskningsinstitutet i samarbete med det naturvetenskapliga centralmuseet. Merparten av inventeringsarbetet utfördes av frivilliga oavlönade jägare och fågelskådare. På 592 platser gjordes parräkningen på samma ställe som i fjol och räkningen av kullar gjordes på 376 ställen som var de samma som året innan. Häckningsbestånden beräknades i vanlig ordning genom en parräkning som gjordes två gånger under maj och juni medan produktionen av ungar beräknades genom en räkning av kullar som gjordes i juli. I det följande ska vi presentera ett sammandrag av årets inventeringar med tyngdpunkten på de viktigaste jaktbara änderna, det vill säga gräsand, kricka, bläsand och knipa. Bläsanden är den av våra sjöfåglar som tillbringar mest tid på land för att äta. Också en kortklippt gräsmatta duger utmärkt som bete. Men produktionen av ungar är svag och bläsanden har i många år gått tillbaka, vilket ger anledning till oro. län. Bläsanden ökade däremot en aning i norr men gick lika mycket tillbaka i söder, det vill säga i de södra delarna av Uleåborgs län. Bläsanden har redan i över tio års tid minskat sakta men säkert i vårt land. Krickan minskade däremot i både norr och söder. Häckningsbestånden aningen försvagade Totalt sett har de viktigaste bestånden av jaktbara änder gått aningen tillbaka sedan 2007, men det är bara för knipans del som förändringen är av statistisk betydelse. Indexet som visar häckningsbeståndens storlek stannade för alla fyra arterna under inventeringens långtidsmedelvärde (bild 1). Gräsanden och knipan gick tillbaka särskilt i norr, alltså i Uleåborgs och Lapplands 68 Jägaren 5 / 2008 Gräsandens häckning lyckades alldeles utmärkt och indexet för produktion av ungar steg till den nästbästa noteringen under inventeringens hela historia. Bland de övriga arterna kan vi här nämna att sothönan minskade klart och tydligt från 2007. Artens index för häckningsbeståndet sjönk till sitt lägsta värde under inventeringens hela historia. Bland de sällsyntare arterna visade stjärtanden och brunanden glädjande tecken på att repa sig medan berganden däremot minskade från året innan. För de här arterna är materialet emellertid litet och förändringarna måste därför tas med reservation. Gräsanden gör utmärkt resultat För de viktigaste jaktbara änderna utom krickan blev produktionen av ungar aningen bättre än året innan. Gräsandens häckning lyckades alldeles utmärkt och indexet för produktion av ungar steg till den nästbästa noteringen under inventeringens hela historia (bild 1). För kricka, bläsand och knipa stannade indexet däremot klart Marcus Wikman
• Monarch ­ tarkkuutta kun tarvitset sitä eniten Nikonin uusi Monarch-kiikaritähtäin ­ ratkaisevaan hetkeen näköpiirissä Nikonin uusi, loistava kiikaritähtäin aloittaa metsästyskauden. Monarch E1,1-4x24 puna/viher-näkökentällä ja pienellä 1,1-kertaisella suurennuksella sopii parhaiten lyhyille ja keskipitkille ampumaetäisyyksille, esimerkiksi hirvenmetsästykseen. Kiikaritähtäimen näkökenttä on laaja ja kirkas ­ jopa hämärässä ja sumussa. Optiikka on Nikonin huippulaatua. Uusi Monarch nopeuttaa ja helpottaa tähtäämistä ­ lopun jätämme sinulle. Monarch E 1,1-4x24 NIKON NORDIC AB Äyritie 8 B, 01510 Vantaa, Puh. 0207589570, www.nikon.fi Metsästäjä 5 / 2008 69
• TRACKER KOIRA-GPS -LAITTEET SUORAAN VARASTOSTA ASENNETTUNA! Hae laitteesi lähimmästä Wextra:n myymälästä tai postistasi. Tracker 310i Tarjous 1250."ei muita kuluja" Sis: Pannan, ohjelman, NOKIA 6210, suojapussin ja asennuksen HYVITÄMME VÄHINTÄÄN 200 VANHASTA TUTKASTA (TARJOUS VOIMASSA 15.9. ASTI) KOIRA-GPS PALVELUNUMERO, JOKA AUTTAA 24h 0200 77377 (1,20e/min) Tracker G400 Tarjous 1450."ei muita kuluja" Sis: Pannan, ohjelman, NOKIA 6210, suojapussin ja asennuksen Zodiac VHF Koira-GPS Tarjous 268.- Myynti Kysy tarjous yli 10kpl tilauksiin TIMO AUTIO puh:050 3640404 (klo 10:00-16:00) HELSINKI Mekaanikonkatu 7, 00880 Hki Puhelin 09 - 434 2520 Faksi 09 - 434 25225 Aukioloajat ma-pe 8-16, la suljettu HELSINKI Konalantie 47, 00390 Hki Puhelin 020 - 744 3200 Faksi 020 - 744 3201 Aukioloajat ma-pe 8-16, la suljettu SEINÄJOKI Kauppakatu 1, 60100 Seinäjoki Puhelin 06 - 2150 500 Faksi 06 -2150 555 Aukioloajat ark. 9 - 17.30, la 10 - 14 TAMPERE Itsenäisyydenkatu 2 (Pakkahuoneenaukio) 33100 Tampere Puhelin 020 - 744 3250 Hunting Experience under långtidsmedelvärdet. För bläsandens del var detta redan andra året i rad med en alarmerande svag produktion av ungar. Artens häckningsbestånd har även de fortsatt att försvagas under åren. Gräsandens häckning lyckades fint, i synnerhet i söder där indexet steg till 110 procent, det vill säga i jämförelse med produktionen av ungar året innan, 2007. I norr uppgick indexet till 99 procent och produktionen av ungar stod alltså på så gott som samma nivå som 2007. För knipans del gick resultatet i samma stil med ett index på 123 procent i söder och 103 procent i norr. Bläsandens index blev lite högre än i fjol både i söder (106 procent) och i norr (113 procent) medan krickans produktion av ungar blev svagare än året innan i hela landet (i söder 94 procent och i norr 86 procent). Häckningsperioden började relativt tidigt i söder medan den i norr var senare än genomsnittligt. Den här skillnaden märktes också vid inventeringarna på hur långt fågelungarna hade hunnit utvecklas. Utifrån de här observationerna kan vi konstatera att de främsta viltarternas ungar hinner bli flygga i landets södra delar i god tid innan andjakten börjar. I norr däremot kommer i synnerhet knipans ungar ännu till största delen att vara oflygga vid jaktsäsongens början. G Indexen för gräsand, kricka, bläsand och knipa åren 1986 till 2008 (till vänster) samt indexen för produktionen av ungar 1989 till 2008 (till höger). Indexvärde 100 = medelvärdet av alla inventeringsår. 70 Jägaren 5 / 2008
• Metsästäjä 5 / 2008 71
• Ålandsnytt Avgifter för rådjur och älg I Landskapsregeringen har fastställt älg- och rådjursavgifterna för år 2008 enligt följande: Vuxen älg: Älgkalv: Rådjur: Rådjurskid: 84 euro 26 euro ingen avgift ingen avgift vårdsföreningar har ordnat jägarexamenskurser för sina medlemmar. Antalet utom landskapet bosatta personer med giltigt jaktkort var 723 stycken, dvs. i princip oförändrat jämfört med året innan. MN RESULTAT Juniorer: 1. Tony Karlsson, 2. Simon Häger, 3. Adam Jansson, 142 poäng 112 poäng 104 poäng 176 poäng 142 poäng 125 poäng 248 poäng 241 poäng 234 poäng Jaktvårdsavgiften för jaktåret 2008-2009 I Landskapregeringen beslöt fastställa jaktvårdsavgiften till 20 euro för det nya jaktåret. Det innebär att det för personer med hemort i landskapet är oförändrat men för de jägare som kommer till landskapet för att jaga har fått jaktvårdsavgiften sänkt från 36 euro till 20 euro. MN Damer: 1. Ann-britt Harberg-Lindroos, 2. Ulrika Nordberg, 3. Eva Söderström, Herrar:. 1. Lennart Åkerblom, 2. Nikolaj Jansson, 3. Stig Sundblom, Landskapsregeringen beslöt att även i år inte ta någon avgift för fällda rådjur. Däremot kvarstår skyldigheten att lämna in uppgifter över fällda djur enligt de blanketter som sänds till jaktområdenas tillståndsinnehavare. Uppgifterna skall lämnas in senast 14 dagar efter jakttidens slut. Avgiften för fällda älgar betalas i efterhand på så sätt att jakträttsområdena senast 14 dagar efter jaktens utgång lämnar in resultatet från jakten på av landskapsregeringen utsänd blankett. Därefter skickas särskild faktura på basen av redovisningen. Om det under jakt fälls älg som inte kan användas som människoföda krävs, om det är en vuxen älg, ett veterinärintyg för att befrias från licensavgift och om det är en kalv ett bevittnat intyg från jaktledaren. Kan djuret inte tillvaratas som människoföda står landskapsregeringen för omkostnaderna för veterinärintyget mot redovisning. MN Augustismällen I Lördagen den nionde augusti ordnades det jaktstig i terrängen runt Furuborg, Lumparland. Arrangörer var Lumparlands- och Lemlands jaktvårdsföreningar, och till sin hjälp hade de Lumparlands ungdomsförening som skötte serveringen. Dagen bjöd på bra väder med varierande skjutstationer och kluriga frågor. 38 skyttar deltog fördelade på 6 juniorer, 5 damer och 27 herrar. I lagtävlingen deltog 7 lag. Det var andra året i rad som det arrangerades jaktstig av ovannämnda föreningar och intresset ökar då antalet deltagare nu var 30 % fler än föregående år (29 st. år 2007). Lag: 1. Föglö, 595 poäng Peter Gustavson, Stig Sundblom, Nikolaj Jansson 2. Lumparland 2, 591 poäng Lennart Åkerblom, Åke Helsing, Evert Paulson 3. Team Charlie, 509 poäng Mikael Nummelin, Seth Engström, Jan-Olof Wiktorsson Arrangörerna vill passa på att tacka alla medverkande, och önskar alla välkomna igen nästa år. Antalet åländska jaktkort I Senaste jaktåret hade 3.413 ålänningar giltigt jaktkort, vilket är exakt samma antal som året innan. En viss omstrukturering av antalet jägare per kommun har skett vilket, förutom det naturliga bortfallet, till stor del beror på att flera jakt- ÅLÄNDSKA JAKTKORT ÅR 2007-2008 Kommun Antal jägare (föregående år inom parentes) 125 (119) 189 (169) 290 (290) 189 (191) 99 (98) 222 (230) 406 (386) 120 (118) 75 (78) 293 (289) 79 (76) 746 (782) 246 (257) 39 (38) 167 (170) 128 (122) 3413 (3413) 723 (721) 4136 (4134) Andel av alla jägare % 3% 5% 7% 5% 2% 5% 10% 3% 2% 7% 2% 18% 6% 1% 4% 3% 83% 17% 100% Invånare (ÅSUB 2007) 510 923 2457 582 443 1409 3774 366 284 1773 387 10902 1731 116 1052 444 27153 Andel jägare i kommun % 25% 20% 12% 32% 22% 16% 11% 33% 26% 17% 20% 7% 14% 34% 16% 29% 13% Evert Paulson vid rådjursstationen Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Mariehamn Saltvik Sottunga Sund Vårdö Icke ålänningar TOTALT Damlaget "Bubisarna" Lena Helsing , Kristina Nordlund och Ulrika Nordberg . 72 Jägaren 5 / 2008
• Rautiassa osut kerralla oikeaan Asekaappi Black Bear 6:lle aseelle. Vahva rakenne 2,3 mm terästä. Mitat n. 140 x 36 x 26 cm. Paino n. 40 kg, väri musta. 300003104 169,8:lle aseelle 300099063 Ase- ja lukkoöljy CRC 100 ml Ase- ja lukkoöljy puhdistaa, suojaa ja voitelee. Pakkaskesto -54 C astetta. Erinomainen öljy myös erilaisiin lukkovoiteluihin. 550364 Fleece väliasu Materiaali kevyt 100% polyester antipilling fleece. Väri tummansininen. Erinomainen ratkaisu kerrospukeutumiseen. Koot M - XXL. 300083671 189,- 4,60 9,90 Kuulosuojain Bilsom Impact Sport metsästykseen Aktiivinen ja kuuleva kuulosuojain metsästäjille ja ampujille. Käyttöaika 350 h. Kokoontaitettava. 300127669 Kuulosuojain Peltor Sport Tac metsästykseen Suunniteltu metsästäjille ja ampujille. Aktiivinen kuuleva kuulosuojain, joka estää äänen äkillisen katkeamisen. J22-audiotulo radiopuhelimelle ja koiratutkalle. Automaattinen virrankatkaisu. Paino 318 g, toiminta-aika 600 h. Kokoontaitettava. 300095953 Huopavuorikumisaapas Nokian Kaira Kestävä talvisaapas irtovuorilla kovaan käyttöön. Tilava lesti suomalaiseen jalkaan. Koot 38 - 48. 89,www.rautia.fi 129,- 69,90 Tarjoukset voimassa 30.9.2008 saakka tai niin kauan kuin varatut erät riittävät.
• Småviltsjakten 2007 För småviltsjakten under fjolåret 2007 uppgick det beräknade värdet av köttet och pälsarna till sammanlagt 63 miljoner euro. Den sammanlagda mängden kött uppgick till ungefär 11 miljoner kilogram, av vilket älgens andel uppgick till 8 miljoner kilogram. U nder året 2007 jagade uppskattningsvis 222 000 jägare under åtminstone en dag. I likhet med tidigare år höll ungefär var fjärde jägare ett mellanår och paus från jagandet. Sammanlagt tillbringade jägarna i vårt land 2 215 000 dagar på småviltsjakt och 65 procent av de jägare som jagat lyckades fälla något vilt. En del av jägarna ägnade sig bara åt jakt på hjortdjur och det sammanlagda antalet dagar på hjortdjursjakt uppgick till 1 475 000. För sjöfåglarnas del var det igen så, att merparten av fåglarna fälldes i jägarens hemdistrikt. Skogsharen och gräsanden i topp Bland däggdjursviltet var det mest skogsharar som sköts; hela 209 900 harar Flest skogsharar blev fällda i Norra Savolax (53 000). På andra plats kom mårdhunden med 135 700 djur och på tredje plats fältharen med 65 900 djur. Det största antalet mårdhundar fälldes i Norra Savolax (27 000) och mest fältharar i Österbotten (11 700). Bland fågelviltet var det mest gräsänder som sköts; sammanlagt 210 700 fåglar. De främsta gräsandsdistrikten var Norra Savolax med 19 500 änder, Österbotten med 19 400 änder och södra delen av Uleåborgs distrikt med 18 800 änder. På andra plats bland fågelviltet kom orren med 176 000 fåglar och ringduvan med 153 800 fåglar. Flest orrar fälldes i Kajanalands distrikt (35 600) medan det sköts mest duvor i Österbotten (22 800) och i södra delen av Uleåborgs distrikt (23 100). Kråkan räknas inte som vilt men 189 400 så- Aslak Ermala och Eija Nylander, VFFI 74 Jägaren 5 / 2008
• dana blev fällda. Flest kråkor sköts i Österbotten; 68 300 kraxare. Det förekommer i någon mån att jägare jagar utanför sitt eget jaktvårdsdistrikt. För fältfåglarnas del gällde detta var fjärde fasan och var femte rapphöna, det vill säga att jägaren var utifrån. För sjöfåglarnas del var det igen så, att merparten av fåglarna fälldes i jägarens hemdistrikt. Men varannan alfågel, var tredje småskrake och brunand samt var fjärde vigg blev fälld av jägare utifrån. Också för ripornas och tjädrarnas del var det så, att var fjärde fågel blev fälld utanför jägarens hemdistrikt. För skogsharens och fältharens del blev var tionde skjuten hare fälld utanför jägarens hemdistrikt. För pälsviltets del var det en väldigt liten procent som blev fälld utanför jägarens hemdistrikt, även om var fjärde bäver och var femte ekorre blev fälld av en jägare utifrån. För 29 arters del blev det totala uttaget i hela landet för året 2007 klart mindre än genomsnittet för de föregående fem åren eller lade sig på samma nivå. För hermelinen, älgen, krickan, gräsanden, bläsanden, skedanden, ejdern, kni- Tabell 1. Småviltsjakten under åre 2002 ­ 2007 2002 2003 Harar Skogshare 195800 194300 Fälthare 62 100 62 900 Pälsvilt Ekorre 4 200 3 600 Bäver 2 900 3 500 Bisam 4 900 15 500 Räv 39 700 65 000 Mårdhund 95 700 129100 Hermelin 2 500 3 500 Mink 53 100 70 700 Iller 400 400 Mård 10 600 15 100 Grävling 9 700 8 600 Utter 16 26 Sjöfåglar Grågås 3 400 7 200 Sädgås 4 000 8 900 Kanadagås 3 400 5 500 Kricka 113300 128200 Årta 17 000 2004 200200 63 300 3 300 3 100 6 200 61 500 116000 2 900 49 700 500 14 900 7 800 11 4800 4800 3600 109300 18500 281100 65100 12200 7900 6400 1600 10700 9100 75300 9200 1900 85000 98900 140200 32200 600 15900 167700 2200 3200 2005 188600 73 200 4 400 3 078 9 900 63 000 98 300 3 100 53 600 500 16 600 10 800 20 4100 6400 5600 113900 14800 295900 56500 7900 6500 6100 800 6300 8000 60400 3700 1400 87700 103100 162700 42800 1100 29800 179200 1200 2200 2006 200000 68 800 7 300 4 100 10 000 64 100 120600 3 400 55 200 400 15 100 10 200 17 5000 11200 4300 114800 15900 281400 46800 5300 6100 3300 600 3200 12900 67900 6900 400 95800 89400 216000 58000 2300 25400 212200 900 4600 2007 209900 65 900 10 200 3 800 5 500 50 500 135700 1 900 61 300 500 20 800 9 000 12 7000 6300 5000 92700 16800 210700 46400 7800 4200 6000 700 2600 7700 48600 4600 2100 88400 52900 176000 41800 1000 29500 153800 600 3700 * * Gräsand Bläsand Stjärtand Bergand Vigg Brunand Ejder Alfågel Knipa Storskrake Småskrake Skogshöns Järpe Ripa Orre Tjäder Fältfåglar Rapphöna Fasan Ringduva Rallar och sumphöns, vadare, Sothöna Morkulla 219300 8 100 5 400 3 100 * 7 200 6 200 61 200 * * 88500 74 800 118500 33 600 2 600 23 600 144400 900 5 200 248700 54 300 8 900 5 200 7 200 2 000 9 700 10 200 73 200 8 600 1 600 06300 106800 148700 43600 1600 20400 176100 3400 6000 * Taulukko 1. Pienriistasaalis vuosina 2002 ­ 2007 uppgifter saknas pan, ripan och sothönan blev avskjutningen den minsta på fem år. För skogsharen, ekorren, mårdhunden, mården, vitsvansviltet och lodjuret blev avskjutningen större än något annat år under den föregående femårsperioden. Ett sampel på nästan 5 400 jägare Uppgifterna om småviltsjakten samlades in genom ett frågeformulär som postades till ett stort antal jägare. Detta gjordes i samarbete med Jägarnas Centralorganisation. Materialet byggde på 5 394 slumpmässigt utvalda jägare som hade betalat sin jaktvårdsavgift för jaktåret 2007-2008. Från varje jaktvårdsdistrikt plockades 299 eller 300 jägare, men Uleåborgs distrikt delades i två delar och Lapplands distrikt i tre delar. Vid be- räkningen av avskjutningen användes regionalt kalkylerade koefficienter. Frågeformulären adresserades till de utvalda jägarna och brevet inkluderade ett svarskuvert. Frågedelen omfattade en sida medan anvisningarna för ifyllandet stod på baksidan av pappret. Där fanns också ett följebrev och en karta som visade gränserna för jaktvårdsdistrikten och delområdena med sifferkoder samt en förteckning över jaktvårdsföreningarna i delområdena. Blankettens frågor handlade alltså om småviltsjakten och avskjutningen för 41 olika arter. Dessutom frågades det efter hur många dagar jägaren hade tillbringat på småviltsjakt eller hjortdjursjakt och om han (eller hon) hade jagat med fälla, sax eller fotsnara. G Jägaren 5 / 2008 75
• gan f lu Älg Sauli Laaksonen, Evira, Raine Kortet, Uleåborgs universitet, Sauli Härkönen, Metla och Hannu Ylönen, Jyväskylä universitet ­ ett plågoris för både hjortdjur och människor Sedan ett och ett halvt år pågår det ett omfattande forskningsprojekt som undersöker älgflugans pågående utbredning mot norra Finland samt artens möjligheter att överleva och föröka sig i norr. I projektet deltar flera av universiteten i vårt land samt några forskningsinstitut. Det finns många viktiga frågor som vår forskargrupp vill ha svar på utöver de mera grundläggande kunskaperna om älgflugans biologi. Är älgflugan skadlig för hjortdjurens hälsa? Kan älgflugan överleva och fortplanta sig i norr, och fortsätta breda ut sig ännu längre norrut? Vilka hjortdjur kan fungera som värd för älgflugan? Finns det fog för en hotbild där älgflugan erövrar den nordiska renpopulationen på ungefär 700 000 tusen djur? Finns det ett behov av att bekämpa den här besvärliga parasiten och metoder för att göra det? I den här artikeln ska vi presentera nya preliminära forskningsresultat inom projektet. En älgfluga som har kalasat på blod och precis fött en larv. Observera att flugan är vinglös eftersom den fäller vingarna när den har landat på ett värddjur. Detta är bästa sättet att skilja älgflugan från fågellusflugan. T 76 ill drivkrafterna bakom älgflugeprojektet hör jägarna och friluftslivet, renägarnas oro för vilka effekter älgflugan kan ha på deras näring samt den delfinansiering som har beviljats av jord- och skogsbruksministeriets fond Makera för utveckling av ekonomin på lantbruk. Jägarnas frivilliga och aktiva insatser har varit av avgörande betydelse för att projektet kunnat framskrida i ett så raskt tempo. Jägaren 5 / 2008 Observerades redan på 60-talet Den första säkra observationen av älgflugor gjordes år 1960 i sydöstra Finland. Sedan dess har den här lusflugan, som ser så klumpig och oskyldig ut och som parasiterar i pälsen på hjortdjur, med framgång erövrat landets södra och mellersta delar. Linné beskrev älgflugan redan på 1700-talet, men först på 1980-talet blev arten vanlig i södra Sverige. Vid samma tid spred den sig också till sydöstra Norge. I vårt land följer älgflugans etablerade nordliga utbredningsgräns idag rätt väl renskötselområdets sydgräns, även om det i fjol gjordes enstaka bekräftade fynd ett par hundra kilometer längre norrut. Älgflugans fortsatta frammarsch inklusive konsekvenserna har därför blivit ett viktigt samnordiskt forskningsobjekt. En larv i taget Det förekommer vuxna älgflugor i terrängen in på hösten ända tills de första mera långvariga köldknäpparna. Både hanarna och honorna
• övervintrar i pälsen på hj hjortdjur, där de borrar hål i skinnet på värddjuret och suger blod samt värddjure parar sig och producerar avkomma åtminstone fram till mitten av följande sommar och kanske följand ännu längre. g Älgflugehonan föder flera larver men bara f förpuppar sig fort och trilen i taget. Larverna förpu lar av värddjuret ner i sn snöns och vegetationens gömslen. Älgflugehonan föder flera larver men bara en i taget. det finns flera små däggdjur och fåglar som äter älgflugans puppor. Hur mycket puppor som stryker med känner vi inte till och ännu mindre vet vi om sorkars, näbbmöss och mesars konsumtion av puppor. De enda observationerna kommer från jägare som har sett att i synnerhet talltitor gärna gästar färska älglegor. Kan naturen begränsa älgflugan? g Älgflugan kan leva och fullborda sin livscykel f på ett mycket vidsträckt område från sydligaste o Finland ända in i södra o mellersta renskötoch selområdet. Den nya gener generationens tillkomst och puppornas kläckning påverkas av många olika påv faktorer som exempelvis vädret under föregåenv de vinter och sommar. Däremot är det höstens D väder som avgör hur de vuxna älgflugorna klarar vu sig och om de finner ett vä värddjur. Kyla, torka och brist på snö minskar sannolikt på puppornas möjligheter att överleva medmöjligh an fukt och värme ökar p möjligheterna. Den på totala effekten av att klimatet blir allt varmare klim är någonting som vi ännu inte kan förutsäga. Å ena sidan kommer en högre värmesumma och hö fuktighet att gynna kläckningen av pupporna och kläckn predationen, men å andra sidan kan pupporna få det svårare att överleva om snön smälter bort upprepade gånger, det regnar och marken tinar och fryser. I det här skedet av forskningsprojektet kan vi ändå konstatera att förhållandena är gynnsamma för älgflugan ända upp till mellersta Lappland. Om älgbestånden fortsätter med nuvarande täthet kommer älgflugan att ha goda förutsättningar för fortsatt spridning norrut. lägg för att älgflugan skulle föröka sig på människan men det händer att den suger blod av människor. Våra undersökningar visar att mörka färger och stor kroppsstorlek gör ett objekt särskilt lockande i älgflugans ögon medan ljusa och låga objekt kan passera utan att bli upptäckta. Den här slutsatsen överensstämmer med tidigare gjorda observationer av både tamrenar och skogsrenar eftersom storvuxna sarvar verkar vara särskilt populära bland älgflugorna. Det här betyder att en ljus klädsel sannolikt fungerar bättre som avskräckning än mörka eller röda kläder. Gamla och nya värdar Också älgflugan har naturliga fiender Eftersom de vuxna älgflugorna håller till i pälsen på älgar finns det knappast något rovdjur som skulle kunna påverka artens täthet på det här stadiet. Det betyder att möjligheterna till en populationsreglering genom rovdjur stannar på puppstadiet, om ens det. Värt att notera i det här sammanhanget är ändå att Som värddjur för älgflugor förekommer nästan alla hjortdjur som finns på det norra halvklotet. Älgflugan kläcks ur sin puppa i slutet av som- Till dessa hör åtminstone älg, rådjur, dovhjort maren eller i början av hösten och börjar leta och kronhjort. Dessutom har älgflugan genom efter eller snarare vänta på att ett värddjur ska export av hjortdjur också spritt sig till Nordamedyka upp. Våra observationer ger vid handen rika. att älgflugan verkar vara en dålig flygare. Vi har Enligt våra observationer parasiterar älgfluockså fått indikationer på att värdjakten sker i gan i vårt land inte bara älg utan också på rådjur korta rusningar sedan älgflugan med ögonen och ibland även på vitsvanshjort. Vi har kungodkänt målet. nat konstatera att parasiten förökar sig också på Om värden uppfyller vissa krav så accepterar vitsvansvilt. älgflugan denna genom att fälla vingarna. Ett bra Däremot vet vi inte med säkerhet hur pass värddjur ska vara tillräckligt stort, varmt och i lämpliga de övriga hjortdjuren är som värddjur. rörelse - men tyvärr uppfyller också männisDet har rapporterats att älgflugan också har kan ofta de här kriterierna. Det finns inga be- landat på husdjur som hästar, får och till och med svin. Den anses inte parasitera på köttätare men vi vet att den kan irritera hundar och vargar. Numera kan vi också med säkerhet lägga tamrenen och skogsrenen till listan över värddjur eftersom det har konstaterats att älgflugan förökar sig också på dessa två. I höstas fick vi rapporter från jägare och andra som rör sig i naturen samt från renkarlar som observerat älgflugor i sydligt belägna renslakterier. Observationerna visar att denna vår ihärdiga hudparasit har etablerat sig i renskötselområdet och börjat få grepp om renarna Älgflugan har redan för flera år sedan accepterat skogsrenen som värd och irritationsobjekt. Vid en Ett älgflugebett är som en blodig brunn i renens skinn som finns kvar efter kartläggning av skogsrenarnas hälberedningen. sotillstånd observerades älgflugor Tappar vingarna när värden godkänd En älgfluga som precis har landat på sitt tilltänkta värddjur. Observera kännetecknen. Vingarna är parallella med varandra och har gul eller brun ådring. Spår av en inflammation på älghud som har orsakats av älgflugor. Jägaren 5 / 2008 77
• Numera kan vi också med säkerhet lägga tamrenen och skogsrenen till listan över värddjur. på renarna i Suomenselkä redan år 2004. I Kajanaland gjordes den första säkra observationen på skogsren år 2005. I skrivande stund vet vi dock inte med säkerhet hur pass lämpliga de här nya arterna är som värddjur för älgflugan. Det verkar ändå som om både tamrenen och skogsrenen skulle både försöka och lyckas med att göra sig kvitt älgflugor under vintern. Det här kan bero på fysiologiska och fysiska reaktioner hos de båda renarna och på att de har en tätare päls, vilket gör det svårare för älgflugan att röra på sig. Ändå är det ett faktum att en del av älgflugorna överlever på renarna och förökar sig åtminstone ända fram till vårvintern. Legorna berättar I de tätaste älgflugemarkerna är det mycket vanligt att älgar bär på flera tusen lusflugor. Det här ser man tydligt på vårvintern på sådana älgars legor, eftersom de har färgats rödbruna. Avfärgningen består av tusentals älgflugors avföring samt blod och vävnadsvätska från älgen. Med snabbtest som finns i handeln kan älgblodet påvisas också i lindrigt färgad snö. Ofta finns det så mycket av den här motbjudande smörjan i älgens päls att den stänker vida omkring när älgen reser sig från legan och ruskar på sig. Avfärgningen är kraftigast vid nacken, manken och ryggen, vilket avslöjar vilka delar av älgen som älgflugan föredrar. En likadan men avsevärt svagare avfärgning kan vi också hitta där skogsrenar har haft sin lega på vårvintern. Den här avfärgningen på legor och älgflugepupporna som har blivit kvar i legan är en enkel, användbar och effektiv ny metod för att inventera förekomsterna av älgflugor i en trakt. Typiskt för renar som plågas av älgflugor är att de skrubbar manken med hornen. Det är vårvinter och den här rentjuren som plågas av älgflugor har stora fläckar med skadad päls. Hjortdjurens hälsa påverkas Även om älgflugan inte biter djupt så orsakar flera tusen bitande lusflugor hudskador, ärr och förtjocknader (bild) som är synliga också efter beredningen av skinnet. Detta har sannolikt också effekter på älgens hälsa och beteende. Inom projektet har vi ofta observerat att älgar ruskar på sig, vilket visar att älgflugan orsakar sin värd obehag. Hos infekterade tamrenar bestod de synligaste tecknen på beteendestörningar av att djuren ruskade kraftigt på sig och skrapade intensivt med hornen och klövarna. Tamrenen verkar vara särskilt känslig och lida av parasitangreppen. Gnidandet och skrubbandet var faktiskt så intensivt att hårstrån - de är sköra - i renens päls bröts av och redan några veckor efter infektionen hade pälsen tagit skada. Med det här beteendet försöker renen energiskt göra sig kvitt sina plågoandar och verkar också delvis lyckas med det. Skadorna på pälsen ökade i omfattning under vårvinterns lopp och blev till stora hårlösa fläckar, särskilt på halsen och upptill på ryggen. I en sydlig tamrenshjord led ungefär tjugo procent av djuren av de här symptomen. Mängden ska78 Jägaren 5 / 2008 dor på pälsen är ungefär lika stor hos beståndet av skogsren i Kajanaland, som geografiskt sett ligger rätt nära. De här förändringarna hos bägge renarna påminner om det hårlöshetssyndrom som sedan slutet av nittiotalet har förekommit hos flera hjortarter i Nordamerika och som har blivit vanligare. Sjukdomen bryter ut på vintern och har fått hjortbestånden att minska, har sänkt produktionen av kalvar och har inneburit en ökad dödlighet. I Sverige och Norge har det rapporterats om pälslösa älgar. Orsaken är ännu oklar men flera forskare ser en koppling till kraftiga angrepp av älgflugor. Omfattande skador på pälsen inverkar menligt på hälsan hos hjortdjur som förbereder sig för vintern. De ökade värmeförlusterna och det större energibehovet under vintern kan vid svåra förhållanden bli ödesdigra. Redan på hösten gick det att observera att älgflugeangripna renar hade en förhöjd energiförbrukning. På basis av våra fynd kan man med fog fråga sig om älgflugan kan vara en bidragande orsak till att skogsrenarna i Kajanaland inte mår bra. De älgflugeinfekterade renarnas stressade beteende skulle således vara ett uttryck för att parasiterna vållar irritation och obehag. Hos en del av djuren var symptomen särskilt kraftiga och långvariga och det syntes på renarnas hela uppenbarelse att de var stressade. De blodvärden som indikerar djurens hälsotillstånd visade det samma. Vid observationer av älglegor träffar man ofta på spår som visar att djuren har ruskat på sig, vilket visar att älgar lider av samma stressreaktioner. Förändringarna i huden visar sig inte bara som spår efter skrubbande utan också som bettmärken i form av ytliga kratrar som är några millimeter stora och blodiga (bild). De här förändringarna indikerar att renarna upplever dem som irriterande (eller värre) och att de i ett senare skede kan bli sekundära härdar för infektioner av bakterier, virus eller svamp. Likadana förändringar har påträffats i skinn av älgar som har skjutits under vårvintern. Bettskadorna syns på både renskinn och älgskinn efter beredningen och sänker alltså skinnens kommersiella värde. Renar kan medicineras För rennäringens del är det positivaste forskningsresultatet det att medicineringsförsök visar att Ivermektin biter på älgflugor. Det innebär att sjuka renar kan botas. Ungefär åttio procent av renarna behandlas varje år med det här parasitbekämpningsmedlet. Det svåra är emellertid att träffa rätt tidpunkt för behandlingen. Enligt våra observationer börjar älgflugan föröka sig redan på hösten. Om behandlingen inleds för sent så hinner en del av följande generation älgflugor sätta sig i säkerhet i snön. Även om vi genom behandling av tamrenar skulle kunna förhindra eller åtminstone minska på älgflugeangreppen så hindrar det inte den här parasiten från att fortsätta sprida sig bland älgarna. Därför är det sannolikt att älgflugan kommer att bli vanlig åtminstone ända upp till mellersta Lappland. G
• UK K U - FIN A N S Camo-kängan som blivit en stor succé är förnyad: Bättre passform i skaftet Stadigare häl Stadig och hållbar JahtiJakt ­sula Extra lätt känga som torkar snabbt för aktivt bruk TEKNISK UTVECKLING -membran dande! nserbju atio Present DE 169,SVARAN MOT Det nya AIR-TEX2­membranet är värmelaminerat direkt på kängas ytmaterial. Toppegenskaperna håller även i hårt bruk. I SmartWearlaboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet fastställdes att AIR-TEX ­membranets andningsförmåga är utmärkt. Dessutom fick membranet de bästa värdena för sin utmärkta vattentäthet (höjd av vattenpelare > 10 000 mm). mån inkl. för 99,- spaket Erätukkus förmånspaket 0,[värde 29,-] JahtiJakt Liner -strumpor por o Tunna Liner-strumpor. umpo umpor. mpor. or CoolMax­materialet alet let t håller fötterna torra. ra. a s+ leveraner kostnad CAMO JAHTIJAKT CAMO ­KÄNGOR JahtiJakt Camo -kängorna representerar en ny teknologi, som tidigare inte funnits att erbjuda. Tack vare det nya AIR-TEX2-membranet är kängorna vattentäta och andande. Så håller sig fötterna torra och skavfria även under långa jaktresor. Och ScentechTM -luktspärrsteknologin hjälper dig att komma närmare villebrådet även luktfritt. Storlekar: 38­46. LÅT DIG INTE UPPTÄCKAS -luktspärrsteknologi Med hjälp av den innovativa ScentechTMluktspärrsteknologin förhindrar man kroppslukter slippa igenom ytmaterialet och ut i terrängen där villebrådet kan vittra dem. Teknologin är utvecklad i samarbete med branschens bästa experter och forskningsinstitutioner som först i Finland. Skospray AIR-TEX skospray till skyddande av kängorna Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ULEÅBORG Alasinti ULEÅBORG, Alasintie 8 EÅBORG Alas nti ORG, asintie VAND Valimoti 27 VANDA, Valimotie 27 N alimotie TAMMERFORS, Poss järven atu TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 M O ssij ss venk HAPARANDA, k no-hu et HAPARANDA, Ikano-huset PARA A, -hus VILL AN R ND, uppiaanka VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 LLMA ppia nkatu ER I Metsästäjä 5 / 2008 IN 79 G tom 60 ag a DEN FÖRNYADE CAMO-KÄNGAN TILL ETT SHOCKPRIS! t r rä nte fr i be al n ing s tid ER d ÄT
• Det förnyade älgobskortet - början på effektiverad hälsovård för hjortdjur Under de senaste tiderna har den globala betydelsen av sjukdomar som utgår från vilda djur ökat för människors och djurs hälsa, jordbruksproduktion och -ekonomi. Djurens välbefinnande och hälsa är också en förutsättning för hållbar jakt och av viltet erhållna produkters säkerhet och sålunda en av vilthushållningens hörnstenar. I I Finland har vi med all orsak varit stolta över våra produktionsdjurs goda hälsa. Tillsvidare har de flesta av de farliga djursjukdomarna inte fått fotfäste i vårt land. Också vårt vilt har varit friskt. Situationens bestående är dock inte en självklarhet. Det här understryks av att nya djursjukdomar blir vanligare och sprids ute i världen. Fågelinfluensan, SARS, West Nile virus, CWD hos hjortdjur och Blue Tongue virus är exempel från senare tiders nyhetsrubriker. Många av sjukdomarna kan kraftigt påverka livskraften hos hjortdjursstammarna och jakten på dessa. Förekomsten av sådana kan ge anledning till stränga begränsningar av fångstkvoterna och användningen av produkter som kan erhållas av hjortdjur. Eftersom hjortdjuen är besläktade med många husdjursarter kan många av sjukdomarna (t.ex. brucellos, tuberkulos och Blue Tongue) kan också överföras från vilda hjortdjur till produktionsdjur och tvärtom. Hälsa är ett relativt begrepp I Trots att stammarna av hjortdjur i Finland enligt den allmänna uppfattningen är relativt friska är verkligheten inte riktigt lika rosenröd. Redan under åren 1980­86 vrakades 6 % av älgarna och 3 % vitsvansviltet som odugliga till livsmedel av de kroppar veterinärer granskade. I Sverige har man konstaterat mystiskt massinsjuknande och död bland älgar. Också i Finland hittas exempel på sjukdomar hos hjortdjur som håller på att bli vanligare och eventuellt har samband med att stammen är på retur. Den tilltagande spridningen spridningen och ökningen av parasiterande rundmaskar som överförs av insekter och av älgflugor kan ha samband med skogsrenstammens tillbakagång. Den ökande förekomsten av sjukdomar och parasiter innebär utmaningar för förvaltningen av viltstammarna och forskningen och även för myndigheter som ansvarar för människors och djurs hälsa. Hjortdjurens liv är förenat med särdrag som främjar förekomsten av sjukdomar och dessas spridning i populationerna och mellan dessa. Hjortdjurens rörelser, arternas utbredning och årstidsvandringarna erbjuder möjligheter för sjukdomarna att sprida sig till nya djur och nya områden. Hjortdjurens sociala beteende, till vilket hör t.ex. växelverkan mellan moderdjur och kalv/kid, brunstbeteende, flockbildning och unga handjurs vandringar, främjar spridningen av sjukdomar. En tredje faktor utgör hjortdjursstammarnas åldersstruktur. Hjortdjuren är långlivade och den fruktsammaste åldern uppnås i relativt sen ålder. De gamla djurens relativt höga andel i populationen gynnar förekomsten av sjukdomar. Kontakterna med husdjur, t.ex. på beten och via spillning eller extra utfodring främjar överföringen av nya sjukdomar till stammarna av hjortdjur, men också att nya sjukdomar utbryter hos husdjuren. När den pågående klimatförändringen och kemikaliseringen av miljön läggs till detta finns det övernog med utmaningar i strävandena att förstå sjukdomarnas dynamik. Näringen vanligen i avgörande position I Målet för hjortdjurens hälsovård är livskraftiga stammar av hjortdjur, säkerhet för av dessa erhållna produkter samt säkerställande av rekreationsrelaterade, estetiska och etiska värden också i framtiden. För att säkerställa detta har det vid Livsmedelsäkerhetsverket Eviras forskningsenhet för fisk- och vilthälsa 2007 inrättats en veterinärtjänst för hälsovård av hjortdjur. Samtidigt inleddes en helhetsinriktad utveckling av hälsovården för hjortdjur i samråd med VFFI, Metla och jägarorganisationerna. I olika delprojekt är flera universitet, Finlands miljöcentral Syke samt Folkhälsoinstitutet KTL samarbetspartner. Hjortdjurstammarnas livskraft är starkt beroende av sina livsmiljöer. Miljöfaktorer som hotar livskraften är ofta förbundna med näringen. Denna kan vara bristfällig till sin kvalitet eller tillgången kan ha försvårats t.ex. på grund av exceptionella klimatförhållanden (tjockt snötäcke, för hög värme eller kyla). Också ett snedvridet förhållande rovdjur-byte, där rovdjurets roll ofta har övertagits av människan, kan ge upphov till övertäthet för stammen, snedvridenhet i strukturen med åtföljande brist på näring och sänkt livskraft. På grund av ökat infektionstryck och sänkt motståndskraft hos djuret kan sjukdomsalstrare som är ofarliga för ett djur i god kondition orsaka insjuknande. Brist på näring och försvagad kondition är vid sidan av tillståndet efter olyckor den vanligaste exponeringsfaktorn i observerade sjukdomsfall hos våra hjortdjur. I naturen förekommer dessutom farligare sjukdomsalstrare, som lätt sprider djursjukdomar, och i miljön ackumulerade menliga kemikalier, som kan göra att även djur med god kondition insjuknar. Metoder för hälsovården av hjortdjur: I 1. Med metoder för epidemiologisk uppföljning och vetenskaplig forskning stöds förebyggande av spridning av nya hjortdjurssjukdomar i vårt land, som kan ha negativa effekter för våra hjortdjursstammar, husdjur och samhället. Uppföljningen av sjukdomar inriktas särskilt på målområden där spridningen av sjukdomar är mest sannolik. För många sjukdomars del, som t.ex. Blue Tongue viruset och kronisk CWD hos hjortdjur, förutsätter redan vår och EU:s lagstiftning uppföljning. 2. Med hjälp av aktiv uppföljning av hälsotillstånd, förbättrade vetenskapliga metoder och samarbete möjliggörs ett så tidigt konstaterande som möjligt av nya hot. Utöver nya sjukdomar är det viktigt att redan nu följa upp utvecklingen för sjukdomsalstrare till redan existerande sjukdomar samt miljöfaktorer, såsom skadliga kemikalier som äventyrar hälsan, för att kunna reagera i tid. Användning av de bästa och kostnadseffektivaste bekämpningsåtgärderna möjliggör detta. 3. Jägarnas, biologernas och veterinärernas aktivitet stimuleras. Kunskaperna om betydelsen av uppföljning av hjortdjurens hälsotillstånd och observation av sjukdomar utökas genom information om forskningen och utveckling av systemet för älgobservationer. 4. Den samhälleliga debatten som behandlar temat, tillgången på information om hjortdjuren samt transparensen utökas utgående från resultat som erhålls i projektet, t.ex. med hjälp av aktuella internetbaserade tidsenliga tllämpningar. Realiserandet av målen förutsätter ett omfattande samarbete mellan forskningsinstitut, jägarna och myndigheterna. En omfattande observation av förändringar samt insamling av nödvändiga prover är möjlig bara med hjälp av jägarna. Det bästa tillfället för detta arbete kommer i samband med den höstliga hjortdjursjakten. Det förnyade älgobskortet I Till de största av den finländska jägarkårens som talkoarbete utförda kraftprov hör ifyllandet av älgobskorten. Med hjälp av de till det nya älgobskortet tillagda punkterna insamlas uppgifter om älgarnas hälsa och på denna inverkande faktorer. Dessa uppgifter är primärt viktiga för bedömningen av älgpopulationens livskraft och förändringar som framkommit i denna. Vid köttkontrollen kasserade älgkroppar I Enligt jaktlagen kan polis bevilja licenshavaren ny jaktlicens utan avgift om hjortdjuret är så skadat eller sjukt att mera än hälften av det är odugligt till människoföda och detta inte beror på licenshavarens förfarande (JL 29 §). Den av veterinären angivna orsaken till kasseringen av djuret antecknas i tilläggsuppgifterna på sidan 2 på obskortet. På licensområdet påträffade döda älgar I Den konstaterade dödsorsaken antecknas på sidan 2 på obskortet och vid behov i tilläggsuppgifterna. På de fällda älgarna förekommande skador och sjukdomar Av jägarna själva gjorda observationer av sjukliga förändringar och skador som förekommer på de fällda älgarna antecknas på sida 4 i obskortets tilläggsuppgifter. Älgflugan I Av älgflugan orsakade eventuella hälsoolägenheter och artens spridning allt längre norrut har förorsakat oro bland såväl jägare som andra som rör sig i naturen. På obskortets sida 2 antecknas de första och även höstens eventuellt sista observationer av älgflugor som förekommit i jaktområdet. Dessutom antecknas på kortets sida 4 i tilläggsuppgifterna skilt för respektive älg observationer av älgflugor som gjorts i samband med slakten. Klassificering av konditionen I Konditionsklassificeringen med fyra klasser är ett enkelt sätt att bedöma djurens kondition och den är i omfattande bruk bl.a. vid bedömningar i djurproduktionen. Den ger en god bild av djurets nutritionstillständ även i de fall då fettlagret inte mera kan mätas. Djuret kan ha god kondition (t.ex. kalvarna och handjuren efter brunsten) även om det inte mera skulle finnas fett kring bäckenet. Vid konditionsklassificeringen mäts djurets fettvävnad under skinnet och köttmassans tjocklek dels genom en undersökning med händerna på skinnet, dels genom okulär uppskattning. För undersökningen lämpar sig ryggen (området vid yttre filén) och området kring bäckenet. Älgens konditiosklass antecknas för respektive djurs del på obskortets sida 4 i tilläggsuppgifterna. Älgens kondition bedöms enligt skalan 1-4 (1=förtvinad ­ 4=utmärkt kondition). Konditionsklass 1. Ett synnerligen magert oh förtvinat djur, svultet I Kotorna tydligt framme, kotmellanrummen känns tydligt, kanterna vassa, höftbenen kan ses. Ryggmuskulaturen förtvinad, huden verkar ligga på benen Konditionklass 2. Mager I Kotmellanrummen känns ännu Rygg- och höftmuskulaturen ännu insjunken Konditionsklass 3. Normal kondition I Kotkanterna känns inte eller känns bara litet för att det finns fett- och muskelvävnad på dem. Ryggmuskulaturen rak eller bara aningen insjunken, höftmuskulaturen jämnt fyllig Konditionsklass 4. Utmärkt I Kotornas delar svåra att känna under fettlagret, rygglinjen jämn. Rygg- och höftmuskulaturen rund Älgobskortet kan skrivas ut från VFFI:s webbplats: http://www.rktl.fi/riista/ohjeet_lomakkeet/hirvihavaintokortti.html (välj språk) Sauli Laaksonen, Evira, Jyrki Pusenius, VFFI och Sauli Härkönen, Metla 80 Jägaren 5 / 2008
• Jacob Johan Maexmontan: Stövarjägare till kropp, liv och själ Genom tiderna har det bland oss levt människor som bättre än andra har fått någonting till stånd inom sitt eget gebit. Så är det också då det talas om jakt. Så här har det varit också då när jakten ännu var en mycket viktig näring för den del av vårt folk som bodde på landsbygden. Men i de så kallade högre sociala klasserna började jakten redan vara ett fritidsintresse och en viktig form av socialt umgänge. hade fått i present av ägaren till Saustila herrgård i Sagu, direktör Fock, har hamnat i England. Oftast får släktforskarna problem genom att släkten har brett ut sig så att forskaren inte hinner efter. Här gick det tvärtom. Trots att JJM och hans hustru Karolina Sofia Tjäder fick 8 barn av vilka 7 nådde vuxen ålder hade släkten börjat dö ut. Bara två av barnen hade i sin tur fått barn. Äldsta sonen general Fridolf Leonard Maexmontan hade 7 barn. Av dem hade bara en återväxt.. Den andra sonen, major Johan Rudolf hade sammanlagt haft fem hustrur men bara två barn som igen inte hade några barn. Tre döttrar hade blivit gammalpigor, enligt traditionen för att JJM hade varit rätt så krävande beträffande brudgumskandidaterna. Han lär ha satt kandidaterna i ett så hårt tredje gradens förhör att de hade lämnat huset med håret på ända och kom aldrig tillbaka! Höjdpunkten på mina undersökningar var sedan att jag efter många års spårning hittade JJM:s sista efterkommande i Stockholm. Han var general Fridolf Maexmontans dotterdotters son, Georges Alexeijeff ­ Langhoff. Gift men barnlös, så släkten kommer att dö ut efter honom. Men det bästa var att när släkten stegvis dog ut hade kvarlåtenskapen kommit till honom, bland annat JJM:s manuskript och fotografier ända från medlet av 1800-talet. Han hade redan varit bekymrad över var de ska hamna efter honom men när han fick höra att de kan få ett hem i Finlands Jaktmuseum blev han uppriktigt glad och där är de nu. JJM hade varit en ivrig jägare ända från ungdomen. I sina hågkomster berättar han om jaktfärder mitt i Åbo stad¸ om enorma orrfångster i Pikis osv. Han satte inte det han kunde och visste under någon skäppa utan ville att hans erfarenheter och undersökningar skulle publiceras. Han publicerade åren 1850 - 1865 på eget förlag sex böcker som behandlade jakt och vapen. Av dessa har två, "Om Harjagt med Stöfvare" och "Orrjagt med Bulvan", redigerade av författaren till denna artikel och finansierade av Finlands Jaktmuseum, tryckts som faksimilupplagor inklusive översättningar till finska. E n sådan föregångare hos oss var husbonden på Bussila herrgård i Pikis, Jacob Johan Maexmontan eller JJM. Han föddes 1796 och dog 1884. Författaren till den här artikeln har grundligt undersökt JJMs levnadsskeden. Avvikande från vad som påstås i publikationer som berättar om hans liv köpte JJM inte Bussila herrgård efter Åbo brand 1827. Det gjorde hans far Jacob Maexmontan, som förlänats kommerseråds titel av kejsaren. Han hade varit en framgångsrik ägare av ett stort handelshus i Åbo. Han hade köpt Bussila redan 1823 och när sedan handelshuset förstördes vid branden började han inte mera som den redan gamla man han var bygga upp det på nytt utan flyttade med familjen till sin herrgård. Jacob Maexmontan dog 1829 och 1830 blev JJM, som av sina vänner brukade kallas för Finlands jaktkung, husbonde på Bussila. Det må nämnas att kommerserådet redan tidigare hade ägt Pukkila herrgård i Pikis, samma gård där det nu finns ett museum för gamla fordon. Gården var i JJM:s mors ägo fram till 1850-talet. JJM var stövarjägare JJM var stövarjägare till kropp, liv och själ. Han berättar i sina hågkomster att han under sitt liv hade över hundra stövare. Av dem kom han ihåg några med särskild värme. "Jag kommer alltid med saknad ihåg min trogna jaktkamrat Pan. Den här utomordentliga hunden dog på Parola malm i augusti 1863. Pans vackra klingande skall har nu tystnat för evigt och är nu utom hörhåll för sin husbonde, som nu med tårar i ögonen plitar dessa rader". Diana kommer JJM ihåg som 75-årimg: "Dog på Bussila 10.12.1869. Henne saknar en husbonde som alltid uppskattade denna utmärkta hund och nu med tårar tecknar sin saknad". I boken "Om Harjagt med Stöfvare" finns i slutet långa anvisningar om dressyr och medicinering av hundar. Också anvisningar som skulle få håret att resa sig på dagens djurskyddare, men som den tiden säkert kunde vara mycket välgrundade. Dåförtiden ansåg man det vara ett problem att stövarens svans piskade grenarna i buskagen så att den blev blodig. Problemet åtgärdades enligt boken så här: "En person håller hundvalpen i sin famn med svansen utsträckt på bräde. Samtidigt drar han svansens skinn mot ryggen. En annan person placerar en vass kniv på önskat ställe på svansen och slår ett hårt slag med hammare på knivens rygg. När skinnet på svansen före det här Spårningen började från bouppteckningen Början till hela min undersökning var JJM:s bouppteckning, som jag hittade i Åbo landsarkiv. Den omfattade bl.a. en detaljerad förteeckning över alla hans vapen och all hans övriga med jakt förknippade egendom. Då jag å andra sidan efter att ha jobbat länge på Finlands jaktmuseum precis visste vad det fanns av hans kvarlåtenskap där vaknade tanken hos mig att undersöka var resten av allting hade hamnat? Det framgick att en okänd donator redan på 1910-talet överlåtit hans vapen till Finlands Allmänna Jägarförbund med tanken att de skulle förvaras hos förbundet. I många år hade man försökt grunda ett museum i branschen i Finland men inte fått till stånd något. Sedan hade man börjat använda den här samlingen som gåvor vid bemärkelsedagar eller annars till meriterade medlemmar i förbundet och sedan har de på åtgärd av dessa medlemmars dödsbon sålts åt olika håll, gud vet vart? Man vet bl.a. att ett vackert vapen från 1600-talet med ingraverade bendekorationer, som JJM:n 82 Jägaren 5 / 2008 Pentti Kataja
• ComMaster metsästys-VHF-puhelin Pohjoismaiden myydyin! Täysi 5W lähetysteho, uskomattoman riittoisa 2000 mAh Li-ion -akku. Mainio kuuluvuus, täyttää kaikki viranomaismääräykset. Mukana latauslaite ja antenni. 179,- Edén-koiratutka Ruotsin suosituin tutkapanta! Suuren saksalaisen metsästyslehden testimenestyjä (Wild & Hund 21/2007). Ilmaisee onko koira liikkeellä vai paikallaan. Kevyen rakenteen ansiosta soveltuu erinomaisesti myös mäyräkoirille. Lähettimellä pitkä käyttöaika (400 h) tavallisilla AA-sormiparistoilla - et tarvitse kalliita koiratutkaparistoja! Pitkä kantama. 290,- Bipodit Himmeän mustaa alumiinia. Kääntyy 20° kumpaankin suuntaan, kallistuu 18° korkea (35-76 cm) 85,matala (20-30 cm) Tack Driver -tuki Yksiosainen ammuntatuki, sopii haulikolle ja kiväärille. Vähentää rekyyliä ja aseen hyppäämistä huomattavasti. Myydään tyhjänä, täytä esimerkiksi hiekkapuhallushiekalla. Deben-luolakoiratutka Debenin uusin luolatutka toimii jopa 12 metrin syvyyteen saakka. Lähetinpanta on täysin vesitiivis ja sen toiminta-aika on yli 350 tuntia. Lähetin laitetaan päälle magneettikytkimellä, jolloin siitä ei tarvitse poistaa paristoja joka käyttökerran jälkeen. Nahkainen panta johon lähetin kiinnittyy on helppo uusia tarpeen vaatiessa. 59,- Dead Shot -pussit Vakaa ja nopeakäyttöinen kaksiosainen ammuntatuki. Kestävää nailonia, ei naarmuta asetta. Myydään tyhjänä, täytä esimerkiksi hiekkapuhallushiekalla. 19,- 39,- Baikal MP-153 12/76 -puoliautomaatti 245,- Zos 6-24x50E parallaksisäätö alkaen 20 m 1" runkoputki punapisteristikolla ....... 95,valaistulla Mil-Dot -ristikolla... 120,- Kaasumännän tärkeimmät osat on kromattu, venttiili ja mäntä ruostumatonta terästä. Varmistin liipasinkaaressa. Synteettinen musta tukki. 390,Mukana 5 vaihtosupistajaa! Baikal IJ-27 EM-M-1C 12/76 - suursuosikki! Kaliiperi 12/76, piiput kovakromattu. Automaattivarmistin ja ejektorit / ulostyöntäjät. Hihnalenkit valmiina. Zos 10-40x56 AOE Tactical parallaksisäätö alkaen 10 m, 30 mm runkoputki, valaistu Mil-Dot -ristikko toisessa polttotasossa, 5-portainen valo pun/vihr, mukana mustat kääntyvät suojaläpät Mukana 4 vaihtosupistajaa! 245,Zos 3-9x40 Parallaksisäätö noin 8 m alkaen, soveltuu hyvin ilma-aseisiin ja pienoiskivääreihin. Kestää myös järeämmässä kalustossa. 1" runkoputki. 385,- Tikka T3 Lite -paketti superhintaan! Kaliiperi .308 Win tai 30-06, mukana kiikari Zos 3-9x40 ja jalat. 55,(Mil-Dot -ristikolla 64,-) 8-32x56 Tactical Mil-Dot -ristikko ensimmäisessä polttotasossa 5-portaisella valaisulla (punainen ja vihreä), sniper-säätötornit, parallaksisäätö alkaen 15 m, 30 mm runkoputki, mukana kääntyvät suojaläpät 695,- !!! + + Lee Breech Lock -lataussarja Uudistettu Breech Lock -malli, jossa aikaa ja työtä säästävä latausholkkien pikalukitus. Lisäksi tarvitset vain latausholkit kaliiperillesi ja hylsynpitimen. HS Camo -naamiovälineet Naamiohuppu 12,Soveltuu hyvin myös silmälasien käyttäjjille. Hengittävää verkkokangasta, helppo käyttää ja kuljettaa taskussa. Naamiokäsineet 9,Näillä käsineillä sulaudut maastoon! Hengittävää verkkokangasta. Yhteishintaan 15 euroa! 230,- 125,Hylsynkiillotusvälineet Likaiset ja hiekkaiset hylsyt voivat vaurioittaa asettasi ja latausholkkejasi. Hylsynkiillotuskoneella puhdistat helposti satoja hylsyjä 2-3 tunnissa. Nyt uusi, entistäkin parempi malli ja huikea pakettitarjous! Kiillotuskone, kiillotuspuru yhteen koneelliseen, kiillotusaine ja pyöritettävä erottelusiivilä sankoineen: Ammuntatuet Kevyet ja käytännölliset ammuntatuet. Jalkojen päissä tulppien alla metallipiikit, jotka saavat pitävän otteen alustaan. Irrotettavat sommat estävät uppoamisen hiekkaan. Korkeus säädettävissä. Mukana kantopussi. 1-jalkainen 29,2-jalkainen 39,3-jalkainen 39,- (norm. 49,-) kaikki tämä vain 99 euroa! (erikseen 129,-) Fenix-valaisimet Meiltä laaja valikoima laadukkaita Fenix-LED-valaisimia joka tarpeeseen. Tarkista valikoima nettisivuiltamme! Eräliike Riistamaa Espoo Oravannahkatori 1 02120 Espoo puh. (09) 4110 1290 ma-pe 12-18 Kouvola Tapiontie 2 45160 Kouvola puh. (05) 375 0288 ma-pe 10-18 ~ www.riistamaa.fi ~ Kesätarjous jatkuu - elokuun loppuun saakka nettikaupassa tehdyissä tilauksissa toimituskulut -50%! Jägaren 5 / 2008 83
• har dragits uppåt drar sig skinnet nu tillbaka en aning över det kapade stället." Stövarna ett plågoris för fåren På den tiden var alla husdjur, som till exempel fåren fria och hundarna som jagade fåren var alltså ett stort problem. Också för det problemet fanns det en lösning: "Hård tukt utan medlidande genast efter att gärningen inträffat botar ofta lusten att jaga fåren och får den att försvinna, men om det inte hjälper med stryk kan hunden försedd med munkorg kopplas ihop med en stor, stark och ilsken bässe. Den här kopplingen görs så att hunden får ett starkt halsband och bässen förses med ett likadant. Mellan dem sätts ett tunnare rep men inte så tunt att det går av när parterna river i det. Det ska vara cirka fyra famnar långt. Provet är bäst att göra i ett slutet område så att kämparna vid behov kan få hjälp. Samtidigt som bässen ger hårda stötar drar den också hunden med dig. Om hunden börjar göra motstånd får den en dos med hundpiskan. Man kan också använda en annan metod. Hunden binds liggande på fårstallets tröskel och så driver man fårskocken över den. Dessa metoder ska upprepas ända tills hunden upphör med sina later." Hundens medicineringsanvisningar är häpnadsväckande. Ohjälpligt undrar man; Var har JJM lärt sig dessa recept I en av sina böcker nämner han att han tack vare sina mångidiga språkkunskaper har haft tillfälle att fördjupa sig i branschens litteratur. Kanske det är därifrån. Några exempel. Laxermedel: "1 lod rent träkol, 6 qvinter bittert salt blandat honung". En annan medicin: "1 lod olja, 2 skrupler jalappapulver och sennetblad givna i två portioner". En tredje medicin: "1 skrupel jalapparot och 15 grain rabarber görs till piller med smör". En fjärde medicin: "1 ½ skrupel rabarber och 15 grain glaubersalt blandas med färska eller torkade plommon". 84 Jägaren 5 / 2008 Mot binnikemask gavs följande medicinering: "1 qvint aloe och dyfväpsräk, 1 skrupel gummigutta och ½ lod filixmas blandas med tillräcklig mängd arabikum, så att man kan göra 2 grains piller. Morgnar och kvällar ges 1 ­ 4 piller. När maskarna är avlägsnade måste tarmarna stärkas med bittra ämnen som järnvitriol, kalmus eller malört, 1 ­ 2 dragma dagligen.Koka 1 qvint sennetblad i 8 lod vatten, sila hopkoket och tillsätt 1 qvint pulveriserad aloesuccotrin och 1 lod cassia. Ges hunden en msk varje morgon. Emellanåt hjälper också krut och svavel i en matskeds doser". För spolmaskar: "1 skrupel frö av renfana, ½ skrupel aloepulver, 1 qvint ren- eller hjorthorn och svavel. Av dessa görs piller samman med morotssaft. Ges två gånger per dag. När detta har fortsatt 8 ­ 10 dagar ges laxeringsmedicin som består av 1 lod glaubersalt, rabarber och 10 grain sennetblad och vinsten blandade med honung. Ges dagligen åt hunden på morgonen i mjölk 1 qvintin maskrosfröpulver och därtill en gång i veckansom laxeringsmedel 25 grain rabarber och 10 grain glaubersalt landat i plommonmos. Pulver görs av ½ lod malört, ½ lod renfana och 1 qvint mineralvallmo. Pulvret blandas i smör, ges en knivsudd tre gånger om dagen åt hunden." Helt underlig var skötselformen för valpsjuka. Först prövades olika medicinblandningar men om de inte hjälpte var man tvungen att fästa ett rep vid patientens hals. Det här gick till på så sätt att man man med hjälp av en vass köttnål på en sträcka av 3 tum stack hål i nackskinnet varefter man trädde ett 6 - 8 tum långt och penntjockt snöre, som först doppats i bomullsolja och därefter beströtts med spanskt flugpulver genom hålen i snörets båda ändar fästes träpinnar på tvären. Med hjälp av dessa kunde man dra snöret några gånger av och an medan man hela tiden strödde av det spanska flugpulvret på snöret. Det här gjordes flera dagar tills det började utvecklas var. Snöret rengjordes varje dag från var och under kuren fick hunden dagligen köttsoppa, vetebröd, mjölk och semlor tills den normala matlusten återvände. G I J.J. Maexmontans recept på hundmediciner använda måttenheter för medicinerna och namnen på medicinalväxter som använts. Skribenten har utrett namnen med en forskare vid Åbo Apoteksmuseum. Viktmått: Lod Qvint Skrupel Dragma Uns Grain Kvarter Stop Kanna = 13.30 gram = 3.30 gram = 1.24 gram = 3,72 gram = 29,80 gram = 0,06 gram = 1/3 liter = 1,1/3 liter = 2,2/3 liter Använda medicinalväxter: Frö av renfana Aloepulver Sennetblad Ipecacuanha Maskrosfröpulver Dyfväpsträki Filixmas Kalmus Aloesuccotrina Cassia Cremortartar vinsten Centiarot Bolmört
• Nettikauppa avattu. Tervetuloa!
• Om jakten och naturen - ett läromedelspaket för skolorna Nylands jaktvårdsdistrikt har tagit fram ett läromedelspaket om jakt som kostnadsfritt lånas ut till de ska nyländska skolorna. aketet innehåller praktiskt och användaretet inn nehåller vänligt material för exempelvis en lektion, nligt ma aterial en temadag eller varför inte en hel lägertemada ag skola. Materialet är särskilt väl lämpat som stödateriale et material för und undervisningen i biologi eller för en dervisningen dag ute i nature Paketet omfattar bland annat naturen. en. spårmaterial, bl böcker, spelkort och en video erial, blad, lad, om de stora rov ora rovdjuren. Det är en sammanställvdjuren. ning av materia som redan har producerats på material al olika håll i olik former, från litteratur till prakl olika ka tiska uppgifter, bland annat av Jägarnas Centralpgifter, organisation, 4H och Miljöcentralen. tion, H När läroplanen förnyades var en av frågorna roplan nen huruvida planen också skulle a plane en innehålla jakt och viltvård, a men dessa föll t slut ändå sa till bort. Barn och ungdomar rn är intresserade av natuserade ren och av att röra sig ute i naturen ­ alldeuren les som förut. SkillS naden är närm r närmast mast den, att kunskaperkunska aperna och färdigheterärdighe eterna inte längre ä lika ängre är tillgängliga som förut. Visst ga m finns kunskapen och erfanskape en renheten,, men m måste man veta var man ska leta efsk ka ter den. I denna vår digina r tala tidsålder är det ålder är inte alla barn so som om har en farfar (elrfar ler morfar) att ar) följa med ut i d naturen och på jakt. Också ungdomar i puberar pub berteten kan finna upplen velser och en st h stunds tunds frid i naturen. Så aturen. gott som varenda varend da finländare har re ha ar säkerligen nåen någon gång i sitt liv v varit i en skog. Tyvärr håller äldre tiders jaktkunnande och kunskaper så sakta på att försvinna. Ända fram till vår moderna nutid har det hört vardagen till att ströva i markerna, plocka bär, jaga, fiska h å d ilt t fi k och vårda viltet. I vårt land har åtl dh jakten i alla tider gett sovel på brödet åt vanligt folk i stugor och pörten samtidigt som jakten i stora delar av Europa har varit ett privilegium förbehållet adeln ­ åtminstone fram till den franska revolutionen. På Nylands jaktvårdsdistrikt önskar man nu avhjälpa den här bristen på jaktmaterial genom att till distriktets jaktvårdsföreningar distribuera ett undervisningspaket för skolorna. Paketet innehåller material för elever i åldern 10 till 15 år samt deras lärare. Paketet kan lånas kostnadsfritt från jaktvårdsföreningarna inom Nylands distrikt, men den som lånar står för eventuella postkostnader. Lånetiden är två veckor. G P 86 Visa Eronen, vv-konsulent, Nylands jaktvårdsdistrikt Jägaren 5 / 2008
• DET MEST EFTERSÖKTA STÄLLET FÖR JAKT ­ NYASTE TEKNIK TILL ERÄTUKKU-PRIS! Avtagbar, justerbar AIR-TEX2membranhuva med formbar skärm. Ny justeringsmekanism. Avtagbar älgflugehuva. Behaglig och mjuk manchesterkrage. Klaffskyddade bröstfickor. Skyddad bröstficka för viktiga ting. Uppvärmingsfickor, lätta att använda, på bröstet. Mångsidiga och funktionella fickor. Jacka med dubbelriktad dragkedja. Trepunkt midjejustering i byxorna. Storrit! favo Nytt vattentätt AIR-TEX2membran i jacka och byxor. Ventilering med under armarna och på höfterna, nätskydd mot älgflugor, myggor och insekter. Andande och fuktförflyttande nätfoder. Byxor med knappar för hängslen. Förhöjd midja i byxorna skyddar ryggen. Rymlig lårficka med knappförslutning. LE R AND E N TI | PRO Högklassigt jaktställ som utvecklats från europeiska jägares önskan och ideér för kräch ideér fö kräde för kräya oppege skape ya toppegenskaper kape vande bruk. Det nya AIR-TEX2-membranet i bästa klass, samt andra nya toppegenskaper gör PRO-stället till ett helt unikt jaktställ för alla väder. Storlekar: XXS-XXXL i n kl . f ör m å n spake t Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 175,-] M MicroDry­underställ B Behagligt, tekniskt JahtiJakt ­underställ. J MicroDry specialmateriM alet förflyttar fukten till a de yttre klädesplaggen d och känns torr. o Säkerhetsväst Reflexband framoch baktill. Synlig signalfärg, med dragkedja dragkedja. dragkedja. r ra e ja TEKNISK FRAMGÅNG -membran Det nya AIR-TEX2-membranet är värmelaminerat direkt på ställets ytmaterial. Toppegenskaperna håller i hårt bruk och flera tvättomgångar. I SmartWear-laboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet fastställdes att AIR-TEX2-membranets andningsförmåga är utmärkt både som ny och efter tre tvättomgångar (andningsförmåga > 11 000 g /m3/24 h). Dessutom fick membranet högsta betyg för sin utmärkta vattentäthet (vattenpelarens höjd > 10 000 mm). V Vändbar mössa A AIR-TEX2-membran, prakt vändegenskap. tisk Flee e-jacka Fleece-jacka Fleece-jacka Snygg fleece-jacka för skiktklädsel och fritid. Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ULEÅBORG Alasinti ULEÅBORG, Alasintie 8 EÅBORG, las ntie Å O G asin VANDA Valimot 27 VANDA, Valimotie 27 ANDA, alimotie TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 AMMERFORS Possijärvenka ERFORS, ssijärvenk HAPARANDA, an -huse HAPARANDA, Ikano-huset PARA D uset V LLMA ST A D Kau pi anka u VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 MANS aupp a Metsästäjä 5 / 2008 87 + lever a kostna nsde r AD | VAT T JAHTIJAKT PRO ­STÄLL 199 90 NT ÄTT it! MOTSV ARAND E 4 5 0, - Favor VÄ |V E R M ELA MI N ER E
• Finlands miljöcentral (SYKE) informerar: Försäljning av björn kräver tillstånd I Finland fälls årligen 80-100 björnar. Av dem har största delen fällts antingen med stöd av jaktlicens som beviljats av jaktvårdsdistriktet eller inom ramen för renskötselområdets björnkvot. Av köttet går största delen till försäljning men också fällen, skallen och penisbenet kan byta ägare efter att björnen nedlagts. I EU är försäljning av björn, delar av den och av djuret tillverkade produkter till-ståndsbelagda. Den myndighet som i Finland beviljar försäljningstillstånd är Finlands miljöcentral SYKE. Förfarandet vid ansökan om försäljningstillstånd för björn gäller i huvuddrag också vid försäljning av lodjur och varg. Björnen och CITES Brunbjörnen (art Ursus arctos, till vilken också den nordamerikanska grizzlyn hör) omfattas av den internationella CITES-konventionens bestämmelser (CITES: Convention of International Trade in Endangered Species). I konventionen har björnen hänförts till appendix II, som innebär att det för export av björnen, dess delar och av djuret tillverkade produkter till länder ytterom EU:s gränser ­ såväl kommersiell som icke-kommersiell - krävs CITES-exporttillstånd av utgångslandet. I den kommersiella verksamheten krävs därtill ett av importlandet beviljat CITES-importtillstånd. För enbart personliga varor och jaktsouvenirer krävs inte i länder ytterom EU något importtillstånd. Däremot krävs alltid importtillstånd vid införsel av björn till EU ­ och därmed till Finland för alla brunbjörnsindivider (hel björn, delar av den, av den tillverkade och härledda produkter), för i EU gäller strängare bestämmelser än CITES. I EU har det dessutom länge funnits en förordning om importförbud som bl.a. förbjuder import av jaktsouvenirer av grizzlybjörnar från British Columbia i Kanada till EU. Björnen och EU:s förordninga Avvikande från CITES-konventionen reglerar EG-förordningarna också gemenskapens och medlemsstaternas interna handel. Arterna i bilaga A, deras delar och av dem tillverkade produkter får i första hand inte alls säljas eller på annat sätt utnyttjas för kommersiell verksamhet i EU. Undantagstillstånd beviljas ändå på vissa villkor. Ett av dessa är att djuret kommer från en medlemsstat i EU och att lagstiftningen i medlemsstaten ifråga har iakttagits när djuret har tagits från sin naturliga miljö. I Finland kan det sålunda beviljas undantagstillstånd för försäljning av björndelar, ett s.k. EU-intyg (intyget går också under benämningen 'Citesintyg'), som beroende på fallet kan gälla bara i Finland eller också i något annat EU-medlemsland. På motsvarande sätt ska t.ex. björn som avses införa från Estland ha ett av Estlands tillståndsmyndigheter beviljat EU-intyg. En privatperson eller en kommersiell aktör kan inte heller offentligt erbjuda sig ens att köpa björnen om inte köparen har ett för ändamålet beviljat EU-intyg. Tillståndet att sälja eller annars utnyttja det kommersiellt gäller alltså enbart de i EU-intyget specificerade björndelarna. Försäljningstillstånd, dvs EU-intyg Lagligt kan björnen inte saluföras, säljas eller annars utnyttjas till kommersiella syften utan ett giltigt försäljningstillstånd, dvs ett EU-intyg. Försäljningstillståndet för björnen beviljas i Finland av Finlands miljöcentral (SYKE) på grundvalen av ansökan. Ansökan ska fyllas i omsorgsfullt och tydligt och av ansökan ska framgå ägarens, dvs säljarens fullständiga kontaktuppgifter, även telefonnumret. I blankettens punkt 'Beskrivning av delarna' ska de delar förtecknas som säljaren har för avsikt att sälja eller annars utnyttja kommersiellt. Vid försäljning av kött meddelas säljarens uppgifter redan i ansökningsskedet och SYKE antecknar dem i EU-intyget (se 'Försäljning av kroppsdelar'). I och med en ändring i förordningen har SYKE 2007 uppdaterat blanketten för ansökan om EU-intyg. Ansökningsblankettens 'fullständigt' ifyllda modellexempel för ansökan om tillstånd för försäljning av björn hittas på SYKEs nätsidor www.ymparisto.fi/cites via en länk på JCOs nätsidor. Ansökningsblanketten kan antingen skrivas ut och kompletteras för hand eller med ett word-textbehandlingsprogram. Ansökans underskrivna original jämte bilagor sänds in till SYKE. EU-intyget kostar 40 euro; ett avslag lika mycket. Intyg över lagligt förvärv Till ansökan om försäljningstillstånd ska fogas en kopia av ett av jaktvårdsförengen beviljat intyg över s.k. lagligt förvärv. Under årens lopp har det använts ett flertal intygsmodeller. Därför har SYKE gjort utkast till nya modeller för intygen och distribuerat dem till jaktvårdsföreningarna via JCO och jaktvårdsdistrikten. De nya modellerna ska användas från nu framöver. Av intyget över lagligt förvärv ska framgå bl.a. jaktvårdsdistrikt, skytt och plats där björnen skjutits, jaktlicensens nummer och licenshavarens namn, björnens kön och storlek. På intyget över lagligt förvärv i ren-skötselområdet antecknas istället för jaktlicensens nummer av jord- och skogsbruksministeriet utfärdad gällande föreskrift om björnkvoten och Lapplands jaktvårdsdistrikts bekräftelse av att anmälan om fällandet av björnen skett. SYKE rekommenderar att man omedelbart efter fällandet av björn skaffar ett intyg för den över lagligt förvärv trots att det inte ännu i det här skedet ens skulle vara meningen att skaffa försäljningsintyg eller utförseltillstånd. På det här viset kan björnskytten/ägaren senare, om det behövs bevisa det lagliga ursprunget till den björnfäll han äger. Originalintyget krävs bl.a.. om han eventuellt senare ansöker om tillstånd för försäljning, som bilaga till denna eller till ett CITES exporttillstånd som berättigar till utförsel. I slutet av jaktsäsongen begär SYKE av jägarorganisationen ett sammandrag av i distrikten fällda björnar. Genom att jämföra detta med vår egen bokföring av tillstånden kan vi kontrollera denna. Till vad berättigar EU-intyget Eftersom de i Finland fällda björnarna inte har märkts permanent och individbundet är de EU-intyg som beviljats för dem expeditionsbundna, vilket innebär att det endast är innehavaren av EU-intyget som kan sälja de av honom ägda björndelarna. Säljaren ska överlämna EUintygets original samt köpebrevet eller annat dokument av vilket uppgifter om köpare och säljare framgår till köparen; det är givetvis klokt att behålla kopior av dokumenten själv. EU-intyget tillsammans med köpebrevet är köparens bevis över ett lagligt inköp och samtidigt ett s.k. ursprungsbevis, därför ska det förvaras tillsammans med björndelen. Om ändå t.ex. björnfällen och skallen säljs till skilda personer ges EU-intygets original till köparen av fällen och köparen av skallen en styrkt kopia. Det är dock skäl att beakta att kopior kan användas bara i Finland: på annat håll i EU kan man bara fungera med EU-intygets original. På begäran kan SYKE också bevilja separata intyg för varje del av björnen. Om den nya ägaren säljer björndelen vidare måste han skaffa ett nytt EU-intyg för den. Försäljning av kroppsdelar För björnar som fällts ifjol beviljades det ännu EU-intyg som tillät både köttförsäljning och försäljning av andra delar med samma intyg som för de övriga delarna och det krävdes inte uppgifter om köttköparen. Från jaktsäsongen 2008 beviljas det ett separat intyg för försäljning av björnkött. Intyg för försäljning av kött sker på en likadan blankett men separat från övriga björndelar. På det intyg som berättigar försäljning av kött antecknas utöver säljaren också uppgifter om köparen. I ansökningsblankettens punkt 'Tilläggsuppgifter' ska därför köparens namn och adress tilläggas (uppgifterna kan också meddelas på en separat bilaga). Dessa uppgifter kan SYKE på begäran ge vidare till en annan myndighet, t.ex. Evira eller länsveterinären. Köttköparen ska förvara EU-intygets original för eventuella myndighetskontroller. Försäljning av björnkött för annan än privat användning förutsätter alltid köttkontroll enligt livsmedelslagen, som omfattar också trikinundersökning. Om den i intyget nämnda köparen av kropp eller kött själv förädlar eller i sitt namn låter tillverka produkter anses intyget täcka vidareförsäljningen av de förädlade produkterna; i annat fall ska nytt EU-intyg sökas. I Finland gäller alltså fortfarande tillsvidare praxis enligt vilken vidareförädling av björnens kropp och vidareförsäljning av de förädlade produkterna är tillåten för jägaren med stöd av expeditionsbundet EU-intyg som beviljats honom, men endast under förutsättning att uppgifter om köparen är antecknade i intyget. I annat fall måste köparen av kroppen skaffa ett nytt EU-intyg som tillåter vidareförsäljning av kött eller förädlingsprodukter. Även om björnkött eller förädlade produkter saluförs vidare till annan del av EU ska det för varje försäljningsparti ansökas av SYKE om nytt EU-intyg. Ytterligare är det skäl att komma ihåg att om köparen av kroppen själv förpackar köttet för försäljning, men säljer t.ex. fettet vidare till en tillverkare av kosmetik eller annat dylikt ska säljaren/kroppens köpare skaffa ett separat tillstånd för vidareförsäljningen av fettet. För försäljning av gallblåsan eller gallan beviljas inte tillstånd. På åtgärd av polisen sålda björnar Också myndigheterna, inklusive polisen, ska för omhändertagna björnars del ansöka om EU-intyg för försäljning av björnen och björnprodukter. För t.ex. försäljning av björnstöringar eller i trafik dödad björn och delar av den ska det finnas ett giltigt EU-intyg, som beviljas på ansökan av myndighet och i stället för intyg över lagligt förvärv som bilaga ska ha utdrag ur polisens protokoll och beslut om omhändertagande eller annat beslut. För sådana björnars del som omhändertagits som en följd av jakt- eller annat brott fattas beslutet om försäljningstillstånd separat från fall till fall. Innehav av björn Om björnskytten (ägaren ) inte har för avsikt att sälja fälld björn eller dess delar behöver han inte ansöka om EU-intyg enbart för innehavet. Björnens och dess delars ursprung och laglighet måste dock vid behov kunna bevisas. Därför rekommenderar SYKE att man söker ett intyg över lagligt förvärv för alla fällda björnar. Intyget över lagligt förvärv borde förvaras tillsammans med björndelarna. Så här vore det bra att göra också för lodjurets och vargens del. Ytterligare info och tillståndsmyndighetens kontaktuppgifter Förfrågningar med anknytning till tillstånd för fösäljning av björn: överinspektör Stella From, tfn 0400-148673, stella.from@ymparisto.fi och biolog Veijo Miettinen, tfn 040-5461858, veijo.miettinen@ymparisto.fi. Ansökningar om tillstånd inlämnas under adress 'Finlands miljöcentral, Naturenheten/Citesärenden, PB 140, 00251 Helsingfors'. Till CITES servicetelefon 020 690 179 kan man ringa antingen till priset av ett lokalnätssamtal eller ett mobiltelefonsamtal. Cites tillståndsteam når man också via SYKEs växel tfn. 020 610 123 och fax 09-5490 2791. Rådfrågning kan ske också per e-post: till-ståndshandläggarnas gemensamma e-postadress är cites@ymparisto.fi. Ytterligare info om CITES tillstånd och intyg på SYKEs webbplats på adressen www.ymparisto. G fi/cites. Av SYKE beviljade försäljnings- mfl tillstånd för björn: I införsel och utförsel av björn är tillståndsbelagda; gäller också jaktsouvenirer I försäljning av björn samt erbjudande av inköp är tillståndsbelagt I ansökningsblanketterna för tillstånd har förnyats I blanketterna för ansökan om lagligt förvärv har förnyats I rekommendation: anskaffa intyg över lagligt förvärv även om det inte finns försäljningsavsikter I för försäljnung av björnkött söks separat tillstånd I köpare av björnkött anmäls till tillståndsmyndigheten I också polisen behöver försäljningstillstånd I försäljningstillståndet tillsammans med köpebrevet tjänar som ursprungsintyg 88 Jägaren 5 / 2008
• Metsästäjä 5 / 2008 89
• ärlekl mat Av k til Aila Hietala Älgfärs - grönsakspiroger En ugnsplåt Botten: 1 dl 3/4 dl 100 g 2 dl 1 tsk 1 Fyllning: 1 kg 3 3 200 g 100 g 3 ½ dl 1 tsk 2 tsk 1 tsk 1 tsk Locket: 3 dl 2 dl 4 100 g Panerade grisfiléer med hjortfärs 2 grisfiléer Marinad: 1 dl rödvin 2 msk Aceto Balsamico ättika 1 msk sojasås 1 dl olja 1 tsk fempepparblandning 1 tsk svartpeppar För stekning: olja Köttfärssmet: 500 gr. hjortfärs 2 lökar 2 vitlökar 1½ dl vatten ½ dl skorpmjöl 1 ägg 1 dl matgrädde 1 tsk paprikapulver 1 tsk salt 1 tsk svartpeppar ½ tsk vitpeppar. 1 pkt bacon Värm upp vattnet, tillsätt potatismosflingorna. Blanda. Låt svalna. 2. Blanda potatismoset, ägget och mjölet. Blanda in bakpulvret. Tillsätt blandningen till det smidiga fettet. Rör degen jämn. Sätt den i svalt medan du tillreder fyllningen. 3. Bryn köttfärsen i oljan. 4. Tärna löken, zucchinin och paprikorna. Fräs dem lätt i olja. 5. Blanda köttfärsen och grönsakerna. Tillför kryddorna och de krossade vitlöksklyftorna. Blanda. 6. Kavla ut degen på ett bakplåtspapper så att den motsvarar ugnsplåten. För över pappret med degen till plåten. Nagga degen med en gaffel. 7. Bred ut köttfärs-grönsaksblandningen jämnt över bottnen. 8. Blanda lockingredienserna. 9. Häll dem jämnt över färs-grönsakerna. 10. Grädda i 200 grader ca 40-45 minuter. 11. Servera som kvällsmål med en god sallad. 1. vatten potatismosflingor (Mielihyvä) fett vetemjöl bakpulver ägg älgfärs lökar paprikor zucchini purjo krossade vitlöksklyftor olja grovmalen svartpeppar salt koriander örtagårdskryddblandning (Santa Maria) crème fraiche matgrädde ägg riven ost Blanda marinadens ingredienser. Lägg filéerna i marinaden för ett par dygn. Vänd dem emellanåt. 3. Bryn den tärnade löken. 4. Tillred köttfärssmeten. 5. Bred ut den jämnt på ett oljat bakplåtspapper. 6. Lägg filéerna på degen och rulla in dem tätt i degen. 7. Lägg baconskivorna överlappande på färssmeten. 8. Smörj en ugnsform och lägg de inbakade filéerna i formen. 9. Stek i 200-175 grader ca 45-50 minuter. Ös färsen under stekningen. 10. Ta den färdiga färslimpan ur ugnen och låt dra en stund innan du skär upp den i skivor. 11. Servera med t.ex. pariserpotatis och rotfukter. 1. 2. 90 Jägaren 5 / 2008
• Cocktailbullar på harfärs 95 bullar 900 g 1 dl 2 dl ½ dl 2 dl 2 ½ dl 2 1 tsk 1 tsk 1 tsk 2 tsk 1 1. harfärs potatismosflingor vatten skorpmjöl matgrädde tärnade lökar olja tärnade vitlöksklyftor svartpeppar örtagårdskryddblandning curry salt ägg I rödvin marinerat hjortskav 900 3 2 ½ 1 4 12 1 1 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. g dl dl dl tsk tsk tsk vitsvansstek lökar vitlöksklyftor olja vatten rödvin salt viltkrydda svartpeppar Älgstrimlegryta 1 kg Marinad: 1/4 dl 2 dl 2 tsk 2 tsk 2 1 tsk 150 g 1 3 1. 2. 3. älgstek olja rödvin oregano basilika lagerblad svartpeppar tomatkross med vitlök lök vitlöksklyftor Rensa haren ordentligt. Torka av bra med hushållspapper. Skär köttet i små bitar. 2. Mala köttet två gånger med köttkvarn. 3. Koka upp vattnet och tillsätt potatisflingorna. Blanda. Låt potatismoset svalna. 4. Tärna löken. Bryn lätt i olja. 5. Blanda till smeten i en mixer. 6. Rulla små köttbullar 7. Stek bullarna i stekpanna så att de får färg. Grädda dem färdiga i ugn i 175 grader ca 10 min. Avkyl. 8. Dekorera enligt olika alternativ: 9. Du behöver tandpetare - köttbulle, tärnad kiwifrukt, marinerad vitlöksklyfta - köttbulle, halv plommontomat, konserverad mandarinklyfta - köttbulle, grön oliv, fetatärning - köttbulle, delikatessgurktärning, plommonklyfta - köttbulle, färsk gurktärning, mörk oliv - köttbulle, druva, tomat - köttbulle, kiwiklyfta, mandarinklyfta - köttbulle, plommonklyfta, fetatärning. 10. Fäst cocktailtilltugget med tandpetare, för över till serveringsfat. 11. Servera under kvällsbjudning. Du kan också göra köttbullarna av hjort- eller älgfärs. Skär tunna spånor från den en aning stela steken. Värm upp en gryta och tillsätt oljan. Bryn köttspånorna på båda sidorna. Bryn också den tärnade löken i grytan. Tillsätt vattnet, kryddorna, den krossade vitlöken och rödvinet i grytan. Sätt in grytan i ugnen i 175 grader. Låt skavet småputtra i grytan ca 1½ timme. Vänd på köttet emellanåt. Servera med potatismos, lingonsylt, eventuellt sallad. Strimla älgsteken till tunna strimlor. Blanda marinadingredienserna. Häll marinaden över älgtrimlorna. Skala löken och klyfta den till små klyftor. Skär vitlöken i mindre bitar. Häll all lök över älgstrimlorna. Blanda. Lägg färskfilm över och sätt i kylskåp. 4. Låt marineras i ca 1-2 dygn. Blanda emellanåt. 5. Smörj en gryta och lägg köttstrimlorna med marinad i grytan. Tillsätt 3 dl vatten och 2 tsk salt samt 1 köttbuljongtärning. Blanda. 6. Värm ugnen till 200 grader och sätt in grytan i ugnen för omkring 20 minuter. Sänk temperaturen till 175 grader. Låt grytan småputtra ca 3 timmar så att köttet är färdigt. Blanda enellanåt. 7. Tillsätt 1 dl matgrädde, 1 dl mörka halverade oliver, 1 dl örtmarinerade vitlöksklyftor och 1 dl syltlök. 8. Sätt ännu in grytan i ugnen tills de tillsatta ingredienserna har värmts upp. 9. Dekorera med finfördelad persilja. 10. Servera med kokt potatis eller ris. Aila Hietala är född i Paavola i Uleåborgs län. Hon är professionell kokfru och har 40 års erfarenhet av matlagning i storhushåll. För närvarande verkar hon som kokfru i Punkalaidun samskola. Hennes stora intresse utöver arbetet är att planera och experimentera med nya recept. Intresset har resulterat i två kokböcker. Ailan keittokirja 2 utkom våren 2006. Recepten vi nu tar del av kommer från den kokboken. Jägaren 5 / 2008 91
• Jägarorganisationen meddelar Författning 489/2008 Given i Helsingfors den 10 juli 2008 I Program och tidtabell för fördjupad preparationskurs för jägarexamen finns på adressen www.riista.fi . Rätt sökväg börjar under "MKJ tiedotteet". Ungdom i Östra Tavastland! Statsrådets förordning om ändring av 28 § i jaktförordningen I I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, ändras i jaktförordningen av den 12 juli 1993 (666/1993) 28 §, sådan den lyder i förordning 869/1998 och 664/2001, som följer: 28 § Undantag från fredningstiden för varg, brunbjörn, lodjur och utter Finns det inte någon annan tillfredsställande lösning och inverkar beslutet inte menligt på möjligheterna att upprätthålla en gynnsam skyddsnivå, kan jaktvårdsdistriktet trots bestämmelserna i 24 § 1 mom. 5 punkten och 24 § 2 mom. bevilja jaktlicens enligt 1 § för jakt på varg, brunbjörn, lodjur och utter 1) för att bevara vilda djur eller växter, 2) för att förebygga synnerligen betydande skada på jordbruk, skogsbruk, fiske, djurhållning eller annan egendom, 3) av med hänsyn till folkhälsan, den allmänna säkerheten eller något annat synnerligen viktigt allmänt intresse tvingande skäl, inbegripet ekonomiska och sociala skäl, och om beviljande av undantag medför synnerligen betydande nytta för miljön, samt 4) för att selektivt och begränsat eliminera vissa individer i noggrant övervakade förhållanden. Jaktlicens enligt 1 mom. 4 punkten får beviljas endast för jakt på 1) varg utanför renskötselområdet, 1.11­31.3, 2) brunbjörn, med undantag för årsunge samt björnhona som åtföljs av årsunge, 20.8­31.10, 3) lodjur, med undantag för lodjurshona som åtföljs av årsunge, 1.12­28.2, 4) utter 1.11­30.4. Jakt enligt 2 mom. 2 punkten kan inom renskötselområdet ske också inom ramen för fastställda kvoter så som bestäms i 5 §. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2008. Helsingfors den 10 juli 2008 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Biträdande avdelningschef Christian Krogell På utfodringsplatsen får det inte hittas flyghavre I Flyghavren (Avena fatua) är ett farligt ogräs som sprider sig lätt. När ogräset förorenar odlingsmarker förorsakar det årligen förluster för miljoner euro i kostnader för bekämpning och förlorade skördar. Lagen och förordningen om bekämpning av flyghavre (185/2002) ålägger varje markägare att bekämpa flyghavren. Flyghavren sprider sig lätt med spannmål och hö och ogräsets frö är ytterst livskraftigt . Nu när utfodringssäsongen för viltet närmar sig är det skäl att påminna skötarna av utfodringsplatser om risken för flyghavre. Vid utfodringen av viltet är det all idé att akta sig för foderpartier som innehåller flyghavre. Vid anskaffning av foder är det skäl att vara medveten om eventuella flyghavreföroreningar. Det säger sig självt att användning av sorteringsavfall och t.ex. förreningsavfall från torken är fullständigt ansvarslöst. Det är förbjudet att föra växtmaterial som innehåller flyghavre till utfodringsplatser eftersom det finns stor risk för spridning. Om och när den falska växten ifråga dyker upp på markägarens åker och det föreligger den minsta misstanke om ursprunget för flyghavren prövas markägarrelationerna hårt. Spannmål och hö som innehåller flyghavre skall transporteras och hanteras så att det inte uppstår risk för spridning. I praktiken innebär det att spannmålen ska malas till yttersta finhet och att höet ska lagras med syra. Malet spannmål lämpar sig dock mycket illa för utfodring. T.o.m. i ensilage bevarar fröet sin grobarhet några månader. Flyghavrens frö behåller sin grobarhet även.under idisslarnas matsmältningsprocess. Att utfodra vilt med foder som innehåller flyghavre är alltså en klar risk ur spridningssynpunkt. Viltets exkrementer sprids vida omkring under djureens vandringar och om de innehåller flyghavrefrö som kommit med fodret är risken för spridning uppenbar. Därtill fastnar det borstförsedda fröet lätt i djurens päls och kan följa med mycket långt. För att undvika problem är det skäl att lära sig identifiera flyghavre. Fröets bästa kännetecken är det kraftiga, krökta och spiralformiga borstet på varje korn, fröets skålformiga bas och fröets färg. Fröet är grått, mörkbrunt eller nästan svart. Agnarna och fröets bas är ofta håriga. Växande flyghavre igenkänns på den veka och öppna vippan, som ofta höjer sig över den övriga vegetationen. På våren lönar det sig att för säkerhets skull kontrollera omgivningen kring utfodringsplatsen - det är ju annars också bra att städa upp platsen. Flyghavren växer nog också i skog och suspekta exemplar ska rensas bort med rötter och brännas. Jari Poikulainen inspektör certifierings- och övervakningsavdelningen, frökontrollenheten Evira I Jägarnas centralorganisation fortsätter samarbetet kring enkäten om älgammunition med de norska forskarna. Vi hoppas att Du som älgjägare deltar i insamlingen av undersökningsmaterial genom att svara på vårt enkätformulär. Noggrannare anvisningar och enkätformulär hittas på JCO:s webbsidor www.riista.fi. Skriv ut formuläret från webben. Avsikten är att få så många av älgskyttar ifyllda formulär och kulor med vilka formulärälgen fälldes, som möjligt. Vid undersökningen utreds vid älgjakt i Norge, Sverige och Finland tillåtna kalibrers och kultypers lämplighet och egenskaper i samband med fällandet av älgar. Utredningen av älgammunitionens och ­kulornas egenskaper har ansetts vara nödvändig att utföra med hjälp av samnordisk forskning. Undersökningen har inletts i Norge, Sverige och Finland hösten 2005 som ett samarbete mellan Jägarnas centralorganisation, Svenska Jägareförbundet och Norges institut för naturforskning. Erhållna resultat kring temat kommer även i fortsättningen att publiceras i Jägaren. Mellan dem som returnerat enkätformuläret i Finland utlottas fem varupriser. Undersökningen av älgammunition fortsätter - delta i enkäten Korrigering I I föregående nummer av Jägaren på sidan 78 ingick en artikel om björnens revir. Den observanta läsaren märkte säkert att texterna till revirkartorna 1 och 4 hade kastats om. Nedan de rätta reviren med rätta björnar! Figur 1. Tre björnhannars och två björnhonors ("Hanna" och "Sanna") revir jämte GPS ­punkter. Figur 4. Fem björnhannars revir i Kuusamo. 92 Jägaren 5 / 2008
• SUZUKI Kun valitset Suzukin nelitahtiperämoottorin, saat optimaalisen yhdistelmän kestävyyttä, suorituskykyä ja taloudellisuutta sekä viiden vuoden Parhaan Takuun. Metsästäjä-lehden lukijana saat lisäksi 10 % alennuksen näyttämällä metsästäjäkorttiasi lähimmällä jälleenmyyjällämme. Hanki vaikkapa testivoittajaksi kruunattu Suzuki DF2.5 soutuveneesi perään (VENE 6/07). Tarjous koskee Suzuki DF2.5­DF15-malleja. Voimassa 29.8­30.11.2008. Jägaren 5 / 2008 93
• Jägarorganisationen meddelar Ypperligt åskådningsmaterial för artbestämning av gäss I På jakt ska artbestämningen ske bergfast innan skottet avlossas. Särskilt för de genom vårt land flyttande gässens del kräver blandflockarna avsevärd noggrannhet vid artbestämningen. De arktiska gåsarterna är i huvudsak fredade. Under flyttningstider förekommer det enstaka exemplar av dessa gäss också bland de jaktbara gåsarterna. Vår webbtjänst på adressen www.riista.fi kan nu som Flash-presentationer erbjuda ett högklassigt gåsidentifieringsmaterial, som sammanställts av Lassi Kujala. Med hjälp av tydliga bilder sker en genomgång av grundläggande kännetecken hos gåsarter som förekommer hos oss. Bilderna av gäss i blandflockar med sina tydliga för respektive art karaktäristiska kännetecken och exempel på gåsläten bidrar till en säkrare artbestämning i verkligheten. Det händer i distrikten Nyland Kurser för jaktledare för jakt på hjortdjur 8.9.2008, kl. 18.00 Svensk kurs i Sibbo Hansas föreningshus Söderkullavägen 618, Sibbo 16.9.2008, kl. 18.00 Finsk kurs i Lappträsk Ungdomsföreningshuset Soihtula Soihtulavägen 8, Lappträsk 17.9.2008, kl. 18.00 Finsk kurs i Lojo Kutsila upplysningshus Saukkolavägen 636, Lojo 18.9.2008, kl. 18.00 Svensk kurs i Karis Västra Nylands Yrkesskola / Axell Stabsgatan 16, Karis Kurs i fångst av små rovdjur 24.9.2008, kl. 18.00 Vichtis, Idrottshuset i Ojakkala Kenttätie, Ojakkala Ytterligare info om kurser: viltvårdskonsulent Visa Eronen, 050 366 1114, visa.eronen@riista.fi gratis. Bläddrande bland annonserna kräver inte registrering. Annonserna kan gälla bytesjakt, kommersiell jakt eller jakt enligt överenskommelse. Bläddring av registrerade annonser kan ske på grundvalen av region eller viltart. Vid klickande på annonsen kommer den Egentliga Finland Gratis service! Våtmarker med mångfald ­ terrängdag I Må 15.9.2008. Busstransport avgår 08:15 från TB servicestation i Hevonpää i Pemar (vt. 110 Sagu anslutning). Retur ca 16:30. Vi bekantar oss med redan anlagda våtmarker, munkdammar och bottendammar. Objekten finns i Kisko, Muurla och Pöytyä. Jordbrukets specialmiljöstöd, icke produktivt investeringsstöd och viltvård på programmet. I avgiften på ca 30 e ingår resa och lunch. Anmälning senast 7.9.2008. riitta.pettersson@fhs.fi, 02 4812400 Pro Agria Finska Hushållningssällskapet Arr. Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt och ProAgria Finska Hushållningssällskapet. Riistainfo-tjänsten erbjuder jaktmöjligheter Jägarnas centralorganisation upprätthåller tjänsten Jaktmöjligheter på adressen www.riistainfo. fi. Syftet är att erbjuda ett forum för såväl kommersiella som andra jakterbjudanden och skapa en fungerande plats för en verksamhet som är baserad på byte av jaktmöjligheter. För närvarande har drygt trehundra personer registrerat sig och antalet aktuella publicerade annonser är omking trettio. De intressantaste av dessa annonser har hittills öppnats för närmare studium drygt tusen gånger och antalet kontakter per e-post med personer som erbjuder jakt har i bästa fall stigit till flera tiotal. Erbjud eller bläddra bland jaktmöjligheterna! Efter att registrerat dig kan du lagra din "jakt erbjudes"-annons i tjänsten Jaktmöjligheter fram i mera detaljerad version för studium. Samtidigt öppnar det sig en möjlighet för bläddraren att lämna en begäran om kontakt per e-post till annonsören. Så här kan annonsören efter att ha fått kontaktbegäran t.ex. ringa upp den intresserade och starta närmare underhandlingar. Annonsera gratis! 94 Jägaren 5 / 2008
• DEN FÖRNYADE MODELLEN AV FINLANDS MEST POPULÄRA MEMBRANSTÄLL! Nu två ställ till ett pris! (Membranställ och friluftsställ) Ett förnyat NORTH ICE-friluftarens membranställset 2009 Det bästa för friluftslivet! Det vatten- och vindtäta samt andande AIR-TEX­membranstället håller dig varm och torr i alla väder. Skalstället av testad toppklass fungerar utmärkt t ex för stavgångare, cyklister, bärplockare och all annan utomhusvistelse! Färger röd, ljusblå och svart Storlekar XXS­XXXL Beka n det o ta dig m nyhe mfattan ed de tss för f ortimen r ww iluftare tet w.er atuk på ku.fi Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 138,-] k , , Filip micro-fritidsställ Nu ett 2:a ställ på köpet i förmånspaketet! Vindtät samt andande microtyg för mycket även för aktiv användning. Färger grafitgrå/röd (hör till de röda och svarta membranställen) och grafitgrå/ ljusblå (hör till det ljusblåa membranstället). i sp a rmån ö n kl . f al n 9,14 ing s tid ER ke t ag a Teknisk t-shirt. Materialet förflyttar fukt och torkar snabbt. För damer och herrar, färger svart/grå (hör till de svarta och ljusblå membranställen) samt röd/grå (hör till det röda membranstället). UK K U - FIN A N S Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) ULEÅBORG A asinti ULEÅBORG, Alasintie 8 E RG, nti tie VANDA, Valimotie 27 VANDA, Valimotie 27 N alim limot T MMER ORS, Possijärvenka TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 ERFO ssijärve j HAPARANDA, kano-huset HAPARANDA, Ikano-huset AN o-hus h VILL AN TRAN , uppiaankatu VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 LLMA RN na Metsästäjä 5 / 2008 ER I IN 95 G tom 60 T-shirt d rans+ leve ader kostn ande! rbjud se ation 29 8 , esent NDE Pr A SVAR MOT t r rä nte fr i be ÄT
• Adresser Jägarnas Centralorganisation, G verksamhetsledare, Jari Pigg, G kommunikation, tidningarna JCO Fantsvägen 13-14, 01100 ÖSTERSUNDOM, Telefoner: 09-272 7810 telefax 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi www.riista.fi Jaktvårdsdistrikt e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Tehdastie 2, 21530 Pemar, tel. 02-477 9610, fax. 02-477 9615. Jaktchef Heikki Uotila, tel.0400-530 548, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 0400-909 565. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 0400-188 565, fax. 08-712 397. Jaktchef tf. Markus Pekkinen, tel. 0400-268 390. vv-konsulent tf. Antti Siira, puh. 040-9614413. Kymmene: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 0440-494 006, fax. 05-344 0998. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 0400-258 479, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-716 2223. Lappland: Vanamokatu 3 D, PB 8050, 96101 Rovaniemi, tel. 016-379 0081, 0400-864 329 (byrå), fax. 016-379 0085. Jaktchef Teuvo Eskola, tel. 0400-392 667, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 0400-394 329. tel. 09-2727 8111. G ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. G jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Pentti Vikberg, tel. 09-2727 8117, 0400-341 771, Marko Svensberg, tel. 09-2727 8119, 040-557 3827. Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943. G lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. G Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi, tel. 03-882 570, telefax 03-882 5711, bil 049-350 852, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913. Marko Muuttola, 050-911 3832. Adressändringar: 0303 9777 Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, fax. 020 747 9639. Jaktchef tf. Olli Kursula, tel. 0400-243 414, vv-konsulent tf. Teemu Lamberg, tel. 040-4878 987. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, fax. 013-285 263. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 0400-376 189, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Tel. 044-365 3810, fax. 017-282 3005. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 0500-376 800, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 050-431 1276. Norra Tavastland: Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, fax. 03-3140 9450. Jaktchef Jani Körhämö, tel. 0400-231 452, vv-konsulent Marko Mikkola, tel. 03-3140 9417, 045-135 9690. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-350 7230, fax. 09-387 2878. Jaktchef Reijo Orava, tel. 0500-420 810, vv-konsulent Visa Eronen, tel. 050-366 1114. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. 09-350 7244, 0500-458 357. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-531 9000, fax. 02-531 9001. Jaktchef Mauri Krusberg, tel. 0500-638 062, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 0500-742 354. Svenska Österbotten: Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 Vasa, tel. 06-356 0351, fax. 06-356 0360. Jaktchef Mathias Lindström, tel. 050-349 0175, vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-356 0352, 050-511 7279. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440-452 830, fax. 015-452 831. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 0500-257 407, vv-konsulent Veli-Matti Pekkarinen, tel. 0400-257 407. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 1 3100 Tavastehus, tel. 03-644 650, fax. 03-644 6522. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 0400-225 745. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-535 3500, fax. 08-533 3555. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 0500-387 705, vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500-282 082. Österbotten: Vapaudentie 32­34 B 21, 60100 Seinäjoki, tel. 06-421 7223, fax. 06-421 7225. Jaktchef Jarkko Nurmi, tel. 0400-180 084, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-421 7222, 0400-180 083. Björntelefon 016-3790 086. Jord- och skogsbruksministeriet Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Olavi Joensuu, PB 81, 90101 Uleåborg, tel 020 564 6609, 040-290 707, olavi.joensuu@metsa.fi Överinspektör Jukka Bisi, tfn. 040-537 0993, jukka.bisi@metsa.fi PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet. Telefax 09-1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-1605 3373, 040-735 3173. Konsulterande tjänsteman Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Madeleine Nyman, tel. 09-1605 2469, 040-752 3302. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-733 6229. Överinspektör Outi Helander, tel. 09-1605 2188, 040-484 7778. Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-25 000, Telefax. 018-19 240. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Vik. jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-25 313 e-mail: marcus.nordberg@ls.aland.fi Vik. jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-25 328, roger.gustavsson@ls.aland.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020 57 511, telefax 020 575 1201. Besöksadress Viksbågen 4. G Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 020 575 1500, telefax 020 575 1509. G Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 020 575 1400, telefax 020 575 1409. G Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 020 57 511, telefax 020 575 1429. G Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 020 575 1870, telefax 020 575 1879 G Söderskärs viltforskningsstation, tel. 020 575 1896. G Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 020 575 1550, telefax 020 575 1559. G Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. 020 575 1680, telefax 020 575 1689. 96 Jägaren 5 / 2008 Forststyrelsen, Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 020 344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020 772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki, tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. JCO international intressebevakning
• Affärer Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2008 är priset 15 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till redaktionen. Adressen är Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 6/2008 utkommer 24.11.2008. Material för det numret ska vara redaktionen till handa senast 10.10.2008. Karelsk björnhund, tikvalp. Toppföräldrar. Björn skjuten för far. Född 07. Tfn 040-700 9822. Valpar av norsk gråhund f 18 juni. Tfn 050-527 5600. Tikvalpar av norsk gråhund, föräldrarna dubbelch. F 6 april. Risto Hämäläinen, S:t Michel. Tfn 044-370 8373. Valpar av västsibirisk laika. Tfn 0400-186 986. A. Halonen. Jämthundsvalpar. Far BCH, mor AVO1. Födda 13 maj. Tfn 040-729 5486. Valpar av finsk stövare födda 10 juni. Far dubbelch, mor drevprov 1, tfn 0500-923 942. Ung finsk stövartik 3 år söker nytt hem. Driver bara hare. Utomordentliga föräldrar! Kan inte hålla den längre. Tfn 0400-330 610. Valpar av finsk stövare f 24 maj. Far bruksch, mor ung, 2 år. Tfn 0400-569 816. Valpar av finsk stövare födda 2 juli. 4U+3N. Championföräldrar. Tfn 0400-457 622. Pargas. 4 år gammal finsk stövartik, EH provpremierad. Driver enbart hare. Tfn 040-592 2661. Ryska stövare, både valpar och vuxna. Tfn 050-548 5403, webb kotisivu.mtv3.fi/itarajan. Labradorvalpar med jagande härstamning. Förfr tfn 050-556 2266. Labradorvalpar för jägare. Överlåts v 39. Tfn 050-563 7536. Drevervalpar. F 14 augusti. Drivande föräldrar, Oulainen. Tfn 040-743 3714. Beaglevalpar födda vecka 34. Far 2x BCH. Morfar M-97. Tfn 050-360 6986. Beaglevalpar av drivande föräldrar. Sjundeå, tfn 0400-815 834. Beaglevalpar! Far Erik en av landets bästa på drev, dubbelch. Säljer också en 2 år beagletik. Tfn 040-584 3751. Beaglevalpar, för mera info ring 050-352 3843 eller mejla kuopusmaa@hotmail.com. Beaglevalpar, bara för jägare. Föds v 29. Tfn 040-419 6244. Valpar av jack russellterrier, brukshärstamning (working jrt). Rek. JRTCGBSF ry. Förf tfn 040-574 5550. Valpar av strh foxterrier, BCH-föräldrar. Överlåts vecka 37, Kjulo. Tfn 0500-723 783 eller 045-111 0848. Säljes valpar av tysk jaktterrier. Bra släkt. Mor BCH Matukan Rita. Far BCH Eräpiku Urkki. Tfn 040-526 7039. Valpar av Patterdalenterrier, jagande föräldrar. Tfn 0400-788 363. Valpar av röd irländsk setter med jagande härstamning. Födda 25 juli, Kuopio. Tfn 0400-187 284. Hanvalpar av strh tax. Fina föräldrar. Tfn 050-410 9251. Valpar av strh tax. Föräldrarna drivande bruksch. Tfn 040-913 8660. Valpar av strh tax. Importerade jagande championföräldrar. Tfn 040-558 1866. Valpar av strh tax, premierade drivande föräldrar. Överlåts vecka 38. Tuff härstamning! Tfn 050-491 2089. Tikvalp av stor münsterländer, född 18 april. Även plac möjlig. Tfn 040-835 1876, www.dixon.fi (kennel Seefest). Valpar av kh vorsteh. Föräldrarna har fint lynne och gedigen jakterfarenhet. Mor Fin UCH, far 2x Kaer Voi 1. Tfn 040-527 5042. Valpar av kh vorsteh med friska championföräldrar. Överlåts från 20 augusti. Tfn 0400-333 210, www.taka-tapiolan.com . Hundar till salu: american foxhoundvalpar. Kettumiehen kennel, tfn 040-761 7152. Valpar av bayersk viltspårhund, föräldrarna brukshärstamning. Tfn 050-331 3070. Överlåtelsegamla bretonhanvalpar. Orange-vita, kortsvansade. Pris 900 e. Korpilahti. Tfn 040-836 6902. Fällor för små rovdjur av tillverkaren. Gjorda av starkt förzinkat nät. För mink och mård 72 x 18 x 15 cm, 24 e/st. Genomgångsfälla 105 x 18 x 15 cm, 36 e/st. För mårdhund och räv 120 x 35 x 38 cm, 55 e/ st. Undervisningsvideo om jakt med fällor 60 min, 25 e/st + frakt. V. Syynimaa, 62310 Voltti. Tfn 06-484 9116, 040-700 7528, 06-484 5221. Fällor för små rovdjur: www.kesavaylan.net / Taisto Hietala, tfn 0400-181 498. Kråkbur som sätts ihop av nya element. Tfn 040-727 0259. Tikka T3 Hunter 770,-, Tikka T3 varm. 990,CZ 550 750,-, Ruger K77+kikare+montage 820,Sako 75 cal 243 990,-, Baikal IJ-27 395,Browning Citori 1190,-, Baikal MP-153 420,Finn Classic 412 790,-, Remington m870 440,Mossberg m500 370,-, Browning BPS 620,Sabatti Falcon 690,-, Lincoln 4-choke 698,Leupold 2-7x33 249,-, 4-12x40 325,Kahles 2,5-10x50 890,-, Meopta 3-12x56 595,Docter 3-12x56 730,-, 2,5-10x48 ljuspunkt 880,Ahti Huvila Oy,www.ahtihuvila.fi 63800 Soini. Tfn 06-528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e,12/89 syn 440e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin, Sasta Goredräkter, Chiruca vandringskängor, Ultrapoint GPS-pejl, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Snabb och förmånlig leverans med post eller buss! www.anonase.com. Vi säljer nya och beg jaktgevär: Benelli, Remington, Lincoln, Baikal mm samt patroner, krut, tändhattar, kulor och andra jakttillbehör till konkurrenskraftiga priser. Krono Järn, Torgarevägen 2, Kronoby. Tfn 06-834 5003, 050-411 0473. Vapen, vapen, vapen, vapen, vapen! Sako, Tikka, Beretta, Franchi, Stoeger, Browning, Cz, Toz, Ruger, Remington, Marlin, Finnclassic mm. Vi har de populäraste kikarsiktena och ett brett sortiment patroner. Importerar Boar-patroner. Be om offert och titta gärna in! Kala-Oskarin Teerikirnu, Pulkkila. Tfn 08-812 1080/ 040-558 2016. www.teerikirnu.com . Lätt begagnad Remington 11-87 Premier, begärt pris 750 e/offert. Tfn 0400-654 434. Vapen + patroner + laddn tillbehör www.mattikauppi.fi www.ouluntyostokeskus.com Spana in våra medeltida och japanska svärd! Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till rejäla priser på nätet; www.asetarvike.com, tfn 040-540 1182. Kikarspecial! Tasco 3-9x40 (75:-) med 10 års garanti. Sako, Tikka studsare. Benelli, Beretta, Finn Classic och Lincoln hagel. Be om offert! Ylöjärven Asetarvike, Rantatie 7, 33480 Ylöjärvi. Tfn 03-348 4004. Beg vapen på nätet: www.ylojarvenasetarvike.com. Kimber 89 BGR, 30-06, originalmodell, med kikarsiktena Swarowski Habicit 1,5-4,5x20A och 3-9x36A EAW-vändbart montage, vapenkoffert. Som nytt! Bp 3900,- e, tfn 044-364 8333. Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981. www.it-asepaja.com. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Patenterade Reflex ljuddämpare för alla kulvapen, dämpningseffekten över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi, e-post: markku@guns.connect.fi Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 50 e, för 4 vapen 55 e, för 5 vapen 60 e, för 6 vapen 65 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Hundkojor: endelad 250 e och tvådelad 350 e. Beställ broschyr på tfn 050-511 7465. www.netikka.net/kivineva. Grytpejlar,www.deben.com, Terrier Finder Mark III (170 e) samt med lång räckvidd dvs long range (230 e), inkl alla kostnader. Snabb leverans. Tfn 02-458 8615. Organisationer och föreningar Bassethundar för jakt! Kontakta Bassetföreningen, Seppo Erkkylä, tfn 0400-174 992. Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte" , som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 040-547 0448. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi Beaglen är en glad, liten engelsk harhund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kontakta Finlands Beagleklubb. Valpförmedlingen tfn 03-633 6150, medlemsregistret och kassören Ritva Jauhiainen tfn 040-522 2839 eller ritva.jauhiainen@beaglejarjesto.fi. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s valprådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Petri Teräs tfn 0500-122 588 och om grå norska Jaakko Kytönen tfn 06-232 1269, 040-705 4785. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja Kytönen 050-572 7010 för nästa medlemstidning. Internet: http://www.shhj.fi. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Saara Heikkinen, 044-526 5647. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto Finska Taxklubben rf:s valpförmedling på tfn 03-342 1532, 040-531 1340 eller 0400-774 914 samt www.mayrakoiraliitto.fi. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Marko Soini 040-761 1111, Jorma Tahkola 040-750 0246.Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Risto Ylitalo 044-274 8636. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi. Vorstehklubbens valpförmedlare: strh vorsteh 0400-438 112, kh vorsteh 044-272 6622, breton 0400-437 941, lh vorsteh 040-835 1289, münsterländer 040-539 1310, kh ungersk vizsla 040-568 4426, spinone, 040-517 8213, korthalsgriffon 0400-872 991, bracco italiano 0400-205 933, strh ungersk vizsla 045-110 6729, weimaraner 040-503 4971, bourbonnais 045-128 7262, stabyhound 044-504 8966. www.saksanseisojakerho.fi När du skaffar en setter eller pointer, kontakta först rasorganisationen KanakoirakerhoHönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi: irländsk setter: Tero Savolainen 044-013 0703, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Juha Mäkinen 0400-017 270. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och harjagande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry. Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen, i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten. Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org. Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Harri Huuhtanen, Ahmas. Tfn 0400-346 109. www.konservaattori.com Den naturvetenskapliga konservatorn. Esa Kemppainen, Mattilantie 56, 12450 Vähikkälä (15 km från Riihimäki). Tfn 019-449 223, 050-563 0169. Jag preparerar fåglar, däggdjur och fiskar. Kurser i uppstoppning av småvilt, säljer uppstoppade djur. Soini Kinisjärvi, Lehmilehto, 97420 Lohiniva. Tfn 016-659 131. Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040- 558 4019, www.lietsala.net. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Säljer ögon av glas, håller kurser. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345, markku.natri@taxidermy.inet.fi Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400-317828. Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk Toppkvalitet! Djurkonservator Teemu Salonen, Ingå. Tfn 050-563 7820. Ari Santala, Sastmola, tfn 0500-594 362. Alla arbeten. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Timo Terviö, Esbo. Tfn 050-571 6310. Fiskar, däggdjur, fåglar, älg- och hjorthuvuden. Djur och fåglar. R. Tyni, Kuusamo. Tfn 040-737 5724. Juhani Tyvelä, Kaijantie 12, Uleåborg. Tfn 0400-199 477. Troféarbeten i Vanda: Lauri Ylikorpi, tfn 050-366 6876. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Överlåtelsegamla valpar av karelsk björnhund, Lappland. Far har ställt över 60 älgar, mor jaktpremiär i höstas. Tfn 0400-946 936. Säljes Nät. Mink-, hund-, får-, ren-, struts-, svin- mfl. Tfn 09-876 5291. För fiskare. Timo kvalitetsnät och tillbehör förmånligt. T:mi Timo-Paula. Tfn 044-584 3611. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Jägaren 5 / 2008 97
• Med hirvitorpedo går det lätt och behändigt att få ut älgen ur skogen! Se videon på www.hart-kiristin.fi. För mera info ring 0500-263 933, Esko Hartvik. Bågjakten allt populärare!!! Titta in och kolla på vad vi har för nybörjare. Vi har allt som du behöver för att komma igång. www.merrysport.fi . Metsänpoika ­ ett ADB-system för jaktföreningar där ni kan markera arrenden och fällningar på kartan. Heltäckande föreningsbokföring med bla arrendeavtal, medlemsregister, e-fakturering, licenser och föreningsmeddelanden. Se www.winsu.net eller beställ gratis demo. Tfn 013- 651 023 /Pentti Kuokkanen. Populär och slitstark. Dragpresenningen Joke. 130 euro inkl moms. Finns i lager. Tfn 0500-627 883. vaarala@phpoint.fi . Vi tillverkar skidor för fri terräng av björk. Sotkamo, tfn 040-869 8709. www.vilminkosukset.fi. Sköldar för horntroféer av massiv furu. Älg 14 e, hjort 11 e, rådjur 9 e. Tfn 050-438 2370. Böcker om jakt och Lappland hittar du på adressen www.antikka.net. I Tanhua i Lappland säljes tomter på 1-2 ha vid bäck. Ger medlemskap i jaktförening. Byggn tillstånd ok. Även för bärplockare. Priser från 4000 e. Tfn 040-832 0190. Salla; byskolan i Kotalankylä m bekv, vid jaktmarkerna i Naruska och Tuntsa. Tfn 0400-260 189. Jaktstuga i Lampi i östra Kuhmo. Statsmarker. Tfn 0400-125 608. www.pixbox.fi/alb865824 Jaktstuga i Kivilahti i Ilomants, vid stranden av Koitere. Cirka 35 m², tomten 1 ha. Bp 55 000 e. Förfr Mauri Ahvalo, tfn 050-569 4542. Se www.etuovi.com/kohde/352167. Inredningstavlor med jaktmotiv direkt från konstnären. www.ykiart.fi Jägardrömmen! Suzuki Jimny 1,3, -00, fyrhjulsdrift, luftkond. Klarar också svåra skogsvägar. Pris 8 500 e, tfn 0400-947 399. Vi säljer kanoten Kiuru 550, tre modeller. Den ursprungliga och trygga! Passar fint för sjöfågeljakt, fiske, långfärdspaddling, familjen. Havsduglig. Även handdragna pulkor som behändiga för bla rådjursjägare och fiskare. Ryms i bakluckan på de flesta personbilar. AIKAN VENE-Kiuruvesi. Tfn 0500-891 291. Deben grytpejl, Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mink o mård. Vapen och optik. Ring, det lönar sej! Se också www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-82 64 04 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Batterier till hundpejlar, Tracker GPS förmånligt. Tfn 0400-783 784. Av jägare för jägare. Tracker GPS och program samt Zodiac VHF­telefoner. Mauvan Tmi, Vuorilehdonkuja 2 K3, 01200 Vanda, Tfn 0400-420 722. E-post mauvan@mauvan.com,www.mauvan.com . Säljes Tracker nya G400 och 3160i GPS hundpejlar samt dessutom Tracker Classic, Pico, Maxima och Exakt pejlare. Begagnade pejlar med garanti. Vi köper begagnade Trackerpejlar av nyare modeller. Snabb och pålitlig service av Tracker pejlare. VHFtelefoner + tilläggsutrustning. Petsafe skallbegränsare och skolningsband. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 LARSMO. Tfn 0400-362 136, 06-728 1520. www.larsmohelcom.fi. Kvalitetsmärken till slagkraftiga nettopriser! Vilt- och övervakningskameror Moultrie Game Spy 4.0MP 259,80 e, Kikare Leupold VX-7 från1465, 10 e, Burris Laser 4-12x42 881,20 e, Tasco 3-9x40 108,30 e, avståndsmätare från 159,80 e, kulhastighetsmätare från 109,70 e, lerduvekastare Do-All från 54,90 e mm. Affären öppen 24 h på adressen www.eranetti.fi Star Hunter och Lafayette VHF-telefoner. Batterier, antenner, monofoner, billaddare. Peltor hörselskydd, skyddsglasögon. Lafayette PMR-telefoner, bytesbörs. Förmånliga priser! Snabb leverans med post och buss. Agripalvelu Ky, Joutsa. www.agripalvelu.fi . (nätbutiken öppen dygnet runt) Tfn 014-881 095, 0400-642 215. VHF-jaktradior, GPS och tillbehör samt hundpejlar mm service. Lägsta pris mellan Hangö och Utsjoki! RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. VHF-telefoner, nya modeller. Lafayette, Star PA8099 samt övriga märken. Hörselskydd. RitKos Oy Mäntsälä. 019-688 4111, 0400 203 398, www.ritkos.fi. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjänerikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi. Vassklippare direkt av tillverkaren, även för sommarstugebruk. Tfn 015-361 955, 0500-652 241. www.kaislaleikkurit.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Jakt-, fiske- och båttillbehör. Säljer, köper, byter. Eräpori, Teljänkatu 10, Bborg. Tfn 02-633 0400. Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813, tfn 06-729 0431. Jaktinspirerade prylar av läder, päls, horn och trä samt Victorinox. Ultima Thule Design Oy, tfn 016-622 727, www.ultimathule.fi . MIDWAY SUOMI OY Ca 70000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, kikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbklackar för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 09-17, 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Det mesta för jägaren! www.kivelaoutdoor.com . Tfn 040-728 4667. Wehrmachts kombinerade terräng och snödräkt. Actiontestad! Tysk. Se www.wh-varuste.fi eller beställ broschyr tfn 0400-722 007, Hfrs. Älgflugedräkt strl S­XXL. Inkl vändbar mössa med styv kant. Fixar också fästingar. Inhemsk testvinnare! Pris 14,95 (riktpris 59,- ), 5 st 30 % rabatt. Tfn 044-3378877, 0500-331 849. E-mail: jom-hunter@virtainhovi.fi . Se www.jom-hunter.reiru.net. Suomen Tukkuri, partihandeln för jaktföretag. Tfn 020-756 9976, www.tukkuri.fi. Suomen Sekatavarakauppa. Där hittar jägaren vad han behöver! www.sekatavarakauppa.fi . Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Koto-Pelti Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014­471 523, 0400-661 379. Fasaner förmånligt! Tfn 02-473 0538, 0400-528 021. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn ­ varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. En ny vacuumförpackare med tillbehör för konservering av mat av alla de slag. Både för dagligt bruk och djupfrysning. Kostar nu bara 59,- (riktpris 129,-) + frakt. Tfn 040-581 1681. Ta vara på skogens håvor med rejäla verktyg och apparater! Vacuummaskiner ­ köttkvarnar ­ skärbräden ­ knivar för flåning och urtagning ­ brynen ­ säkerhetshandskar ­ engångshandskar ­ förkläden ­ ärmskydd. Kurser i kötthantering. Jorma Lindstèn OY, Lammastie 4 C 30, 01710 Vanda, tfn 0500-539 055. www.kolumbus.fi/jorma.lindsten . För jägare skärbräden, fällor för små rovdjur, måltavlor för skytte, viltåkerfrö mm utrustning. Snabb leverans till gott pris. Tfn 019-716 670, www.erakontti.fi. Högklassiga, inhemska förslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040-585 8133. Se vår sajt: www.eratapio.fi Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Köpes Vi köper älg- och rådjursskinn, avhämtning enligt avtal. Vi bereder även era skinn till nappa eller byter till sådana. VELJEKSET BRANDT NAHKATEHDAS OY, Karleby. Tfn 06-831 3543. Kvällar: 040-516 7815 eller 0400-763 542. Vi köper viltkroppar, bla älg, hjort, hare. Trestjärnig svamp, även torkad. Deliresta Oy / Autiosaari, 050-522 5973. Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning och avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040-546 5995. Även pälsar, tfn 0400-561 267. Vi köper björnkroppar och björnkött. Tfn 040-822 2808, Tatu Kiianlehto, Ravintola Saslik, Helsinki. Arbete utförs Vi bereder hårviltshudar. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02-728 7503. Vi bereder alla slag av hudar: får, nöt, älg, räv mm. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Aikkalantie 176, 15880 Hollola. Tfn 015-651 113. www.taljatukku.fi. Turkisompelimo Helena Järvenpää, 041-518 3183, Helsingfors. T:mi Aseola. Alla värderings-, ändrings-, blånerings- och reparationsarbeten i vapenbranschen. Idensalmi, tfn 0400-674 668. Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch, 16450 Mallusjoki. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen, reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150, Valkeala. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. 98 Jägaren 5 / 2008
• Specialist på inpassning av bytespipor, aukt av importören. Finnclassic, Valmet och Tikka 512 gevär. Snabb leverans. Också andra arbeten i branschen, vapen, patroner, tillbehör. Ase- ja optiikkahuolto. Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. www.asejaoptiikkahuolto.net Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 - 528 098. Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Auktoriserad Tracker hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Auktoriserad service på Tracker och Pointer hundpejlar. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. Peltoniementie 4, 36600 Pälkäne. Tfn 020-830 0030. www.optifocus.fi. Jakt- och föreningsjuridik samt övriga juridiska ärenden. Telefonjuristerna 0600-17 270 (2,84 e + lokalsamtalsavgift). Tio års erfarenhet, kl 8-20. Nervandersg 1, Hfrs. Vildsvinsjakt i Estland. Älg, rådjur, varg, björn och gås. Hotellinkv m helpension. Finsk guide med 20 års erfarenhet. Skräddarsydda jaktpaket enligt kundens önskemål. Tfn 044-921 9408. E-mail: parkkinen@hot.ee. Jaga i Österbotten, stugor + licenser. Tfn 0400-894 857. Hönshundsjakt i Lappland. Hyr en hund och / eller guide. Viltgaranti! Tfn 044-959 2242. www.RXTX-TUOTE.fi NORDIC HUNTER VHF-puhelimet F1-sarja M-sarja MK69-sarja Uthyres Luosto: stockstuga med bekv, fridfullt läge. Vid goda harmarker. Tfn kvällstid 040-546 7385. Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska o plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. I Naruskajärvi i Salla finns en nybyggd lyxstuga med alla finesser för 8 pers. Tfn 045-137 4590. Samt i Taivalkoski en grundutrustad stuga för 6 pers. Fritidsstuga vid Simojärvi i Ranua. Fina möjligheter pilka, jaga, plocka bär. Tfn 0400-193 351. En stuga i Paljakka i Puolanka nära skidcentrum. Vid stora jaktmarker. Tfn 040-545 5406 eller 050-407 3356. Stugor i Kuhmo. Fina möjl fiska och jaga. Tfn 0400-371 557. Fritidsstugor i Kuusamo vid stranden av Kitkajärvi. Utmärkt fiske 30 000 ha och jakt 6000 ha. Tillstånden av ägaren. Tfn 0400-284 988. Stockvillor i Heta i Enontekis. Riptillstånd på 30 000 ha marker ordnas. Ounasloma Oy, tfn 016-521 055, www.ounasloma.fi . Vid stranden av Karhujärvi i Etelä-Salla fritidslägenhet för 6 pers, 56m2 + bastu och bekv. Mycket fina möjl jaga, fiska, plocka bär, fotvandra. Till Suomu 15 km, Oulanka nationalpark 30 km. VP Vilma-Savina invid. Tfn 0400-322 141. En stockstuga i Jyväskylä lk för andjägare och fiskare. Tfn 0400-244 406. En jaktstuga för 8 pers + rökbastu mitt i VP-7693. Nära Varkaus. Tfn 050-559 8145. En jaktstuga i Rautavaara. Förfr Juha Korhonen, tfn 0400-945 999. Uthyres jaktstuga för 2 pers i östra Kuhmo, vid å. 10 km till statsmarker. Tfn 040-724 5879. Fritidsstugor i östra Kuhmo. Tfn 0500-253 563. Fågelmarkerna i Pylkönmäki kallar! Strandstugor med bekv. Nära till Forstst licensområden Mäkelä och Kukko-Multia. Även egna marker. www.jukanmokit.com. Tfn 0400-829 909. I Sotkamo 20 km från Vuokatti en 80 m2 lägenhet från 60 e/dygn /2-5 pers. Vid statsmarker och UKK-parken. Tfn 0400-241 992 eller 0440-241 992. I Posio en fullst utrustad stuga för 5 pers m bastu. Jakt, bärpl mm. Tfn 040-531 1597. Kinnula: stuga för 10 pers m bekv. Jaktmarker 4000 ha. Förfr Seppo Pekkarinen, tfn 040-834 7305. http://personal.inet.fi/koti/sivuaho Vid Piispajärvi i Suomussalmi en stockstuga på c 70m2 med bekv för 6 pers. Ca 50 km till Hossa. Djur tillåtna. Tfn 0400-245 758. F1 uutuus! 2000 mAh Li-ion akku PUHEENSALAUS Paino vain 215g IP65 vesitiivis Alumiinirunko Manuaalinen salpa Koko 100x56x35mm "Standardi" liitäntä NETTISIVULLA VAIHTOTARJOUS Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utlänningar i grupp. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi AFRIKA! Paketresa 3 fällningar 1685 euro. Kanada, svartbjörnspaket 2000 euro. WWW.JAHTIMATKAT.NET , tfn 0400-220 557. Jakt-, fiske- och andra vildmarksresor till Karelen, Kajanaland, Ryssland, Sverige, Lappland. Björn, vildsvin, toppfågel, bäver mm. www.kauniskarjala.com , tfn 040-772 0092. Följ med på våra individuella och toppklassiga jaktresor till viltrika marker i Estland, Namibia eller Sydafrika. Förfr: scanhunting@co.inet.fi eller tfn 040-561 1000. Jaktresor sedan 1993. Scanhunting Oy. Kuusamo. Stuga + tillstånd. Tfn 0400-281 229. Jaga i Sydafrika! Förmånliga paket direkt från safariarrangören från 650 e. Tfn 040-564 9597. Kom till Taivalkoski på harjakt! Förenings eller statliga marker. Även fågeljakt. Inkv på Saijan lomakartano, www.saija.fi. Förfr tfn 08-847511 eller Asko Karppinen, tfn 0400-941 660. Jakt erbjuds i Reisjärvi på 80 000 ha i viltrika norra Österbotten. www.kokkoniemi.net, tfn 044-541 0437. I Hauho finns fasanjakt och möjl till hunddressyr, and- och duvjakt. Fråga på inkv och måltider. Ulla Kokkala, tfn 050-588 9593 / Auvo Kokkala, tfn 040-841 0999. Jaga i Rautavaara! 62 e /person, 2 nätter på jakthotell inkl frukost. Tfn 040-839 6350. www.metsakartano.com . Erämimmit 12-14 sept. Afrika ­ jaktpaket. Kanada ­ björn. Tfn 0400-220 557 eller 040-551 5669. Fler resmål på www.jahtimatkat.net . NYT TARJOAMME 5V TAKUUN MEILTÄ MYÖS: MONOFONIT, KUULOKKEET, ANTENNIT, AKUT, HUOLLOT KAIKKIIN VHF-PUHELIMIIN TOIMITAMME TUOTTEITAMME KAIKKIALLE SUOMEEN! KALEVAN PUISTOTIE 13 TAMPERE 03-2553000, 03-2558062, 03-3568300 Vid Puhosjärvi i Pudasjärvi en stor lyxig strandvilla vid stora statliga jaktmarker och fiskevatten. 1-3 dygn 200 e, 1 vecka 400 e. Från vecka 36. Tfn 040-703 9218. I Pyhä en stuga för 6 pers med sovrum, stugkök och loft. Tfn 0400-394 192. I Sotkamo en mormorsstuga mitt i statsmarker. 7-10 pers, centralvärme. Strandbastu, båt, mångsidigt vilt. Tillstånden från Villi Pohjola. Tfn 040-582 6397. En stuga i Taivalkoski. Fina jaktmarker. Tfn 040-351 4927. En jaktstuga i västra Lappland för 5 pers, mitt i Forstst marker. Möjl bada bastu och simma. Fiske invid. Tfn 040-561 5035. Se nettimokki.com. ID 1163. Övrigt KONTANTER behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350, Luottopantti, Joensuu 013-227 010. Vi gör jordanalyser på skjutbanor och sanerar med över tio års erfarenhet i hela landet. www.PTI-Soil.fi. Tfn 010-632 140, mobil 0400-315 511. PTI-Soil Oy. Jakt och fiske. www.metsastys-kalastus.com Två erfarna jägare från Österbotten med egna hundar (taxar) söker jakt på vitsvans och råvilt. Gärna i södra el sydvästra Finland. Tfn 050-552 4469, Johnny. Tidningen Jägarens adressändringar och jägarregistret 1. Adressändring via Posten Finland G Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Jägarnas centralorganisations jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. G En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jäga- utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy / Jägarregistret Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 22, 01621 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 2. Jägarens egna adressändringar till registret: rens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras Jägaren 5 / 2008 99
• FINLANDS TUFFASTE GPS-ERBJUDANDE TUFFASTE GARMIN KART-GPS TOPO SUOMI PLUS MED TERRÄNGKARTA Premiär i Finland! Oregon 300 kart-GPS med terrängkarta · · · · · · · · · Toppnyhet PEKSKÄRM! Färdig med exakta Garmin-terrängkartor Färgdisplay med hög precision Kompatibel med 3-dimensionell karta Trådlös sändning för ruttpunkter Arealmätning Vattentät Elektronisk kompass Enheten stöder G2 Vision-kartan inkl. förm 549,- + leveranskostnader ånspaket Erätukkus ket förmånspaket (totalvärde 186,-) ärde Jägarnas favorit-GPS Valfri TopoSuomiPLUS poSuomiPLUS oS om P oSuom PLUS o installerat på 1 GT rat å GT t minneskortet (värde 19, ) e värd 19,-) et (värde 19,9,9,, Toppnyhet 60 CX kart-GPS med terrängkarta tuffaste inlandsjudande F GPS-erb ns+ leverader ostna k E ra minne a mi nes i ne es Extra minnesk Gt ada kort 1 Gt + ad padapte te nkl. instalkl instalnstal ter Inkl. installa la nsmedi smedia mi lationsmedia och karta från o arta från t frå ån fritt valt område fr r al område alt område mr mrå rå (värde 99,-) (v (v 99,-) 9,-) ) E Erätukku sn sn snabbladdare + NiMHbatterier (värde 39,-) Colo Colorado 300 ol kart-GPS med terrängme d karta Finland GPS-erbs tuffaste judand e + levera kostnadnser 445,- e å n sp a k kl. förm in t inkl. fö · Testsuccé · Favorit för professionella och aktiva användare · Mycket lättanvänd · Minneskort standard · Extra precis GPS-kompass och antenn · Vattentät · Lång batterihållbarhet · Arealmätning + 200 snabbaste får 499,rmåns paket · Toppnyhet p ye ppnyhet · Färdig med mest exakta rdig rdig med mest exakta dig d es xakta kta · · · · · · · K Ka tce t alens Kartcentralens Kartcentralens GPS-handbok (värde 29,-) it äkt Garmin-terrängkartor Extremt precist färgdisplay Kompatible med 3-dimensionelle karta Trådlös waypoint sändning Arealmätning Vattentät Elektronisk kompass Enheten stöder G2 Vision -kartan Beställ www.eratukku.fi eller ring 020 747 7000 (må­fre 9­17) U EÅBORG Alasintie ULEÅBORG, Alasintie 8 RG, asin i VAND VANDA, Valimotie 27 NDA, alimotie 27 imoti t TAMMERFORS, Possijärvenkatu 4 AMMER OR Poss järvenkat R s venka k HAPARANDA, Ikano-h se HAPARANDA, Ikano-huset A D ka h kano VILLMANSTRAND, Kaup i anka u VILLMANSTRAND, Kauppiaankatu 2 LLMANSTR D TRAN u a