• 5 / 2010 Life+ projekt för våtmarker och mårdhunden s. 6 ja 10 Tidigare jakt på vitsvansviltet minskar antalet trafikolyckor, s. 22 Uppföljningen av vargstammen kräver samarbete mellan jägare och forskning, s. 38 Bäverjakt med pil och båge, s. 54 Engelsk elegans, s. 40
• Gästskribenten Östersjöns sälar - öppningar och efterklokhet I slutet av juli utfärdade jord- och skogsbruksministeriet en föreskrift om tillåten jakt på östersjövikare och gråsäl med stöd av jaktlicens under följande säsong. Licenskvoterna och villkoren för gråsälsjakten stannade på tidigare nivå, men för östersjövikarens del kom en ändring till stånd. Lapplands, Uleåborgs, Österbottens och Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt gavs en kvot på 30 östersjövikare. Kvoten är dock förbunden med ett begränsande villkor. En förutsättning för att jakt på östersjövikare får bedrivas är att den sker i ett fast fångstredskap eller med en fälla för levandefångst som gillrats i direkt anslutning till en odlingskasse eller ett fast fångstredskap. Steget är litet, men kan dock ses som ett slags öppning från ministeriets sida. Ett liknande tjänstemannaförslag gjordes redan ifjol, men då räckte inte ministerns kurage till och det slutliga beslutet var lika med noll. Efter fjolårets beslut närmade sig ett flertal organisationer inom fiskeribranschen ministern med en skrivelse i vilken även de skador östersjövikaren orsakat fiskerinäringen och jaktens nödvändighet togs upp. Jag har jobbat inom Finlands Yrkesfiskarförbund (FYFF) sedan 1993. Under alla dessa år har sälproblemet hängt med. Redan i medlet av 1990-talet började yrkesfiskarna tala om sälar som hade sönder fångstredskapen och åt upp en allt större del av fångsten. Senare kom också frågorna om sälarnas inverkan på fiskbestånden in i bilden. Problemet observerades först på Åland och Bottenhavet, sedan i Kvarken och något senare var Finska viken, Bottenviken och Skärgårdshavet i tur. Vid början av 2000-talet var sälarna redan en plåga utmed hela kusten och under detta decennium har situationen hela tiden förvärrats. Ingen del av kusten är längre skyddad för sälarna, det må sedan vara fråga om gråsäl eller östersjövikare. Signalerna om situationen från representanterna för yrkesfiskarna och näringen kom även till Helsingfors beslutsfattares kännedom. Under de första åren åstadkom budskapet närmast ett skeptiskt litet småleende och först efter att många år förflutit vaknade också förvaltningen och till och med forskningen. Småningom fick man också till stånd åtgärder, försiktig jakt, fångsttekniska lösningar, partiella ersättningar samt utredningar av problemsälarnas vandringsleder. Men jag är fortfarande inte riktigt övertygad om att alla ansvariga till fullo har insett hur allvarlig situationen är. I slutet av 2009 gjorde FYFF en omfattande utredning av situationen inom yrkesfisket. Knappa 100 fiskeföretagare intervjuades. Vid intervjuerna framgick det att sälen var en gemensam orsak till oro för yrkesfiskarna längs hela kusten. Sälens roll i samband med kustfiskets häftiga nedgång ansågs vara avgörande. På många kustavsnitt har nätfisket redan upphört helt. Hur är det sedan riktigt med livets salt, dvs efterklokheten? Idag är inte mera än 7 % av den fisk konsumenten äter fiskad i Finland. Siffran är högst förvånande i ett land som har vidsträckta havsområden och tusentals sjöar. En viktig orsak till den här utvecklingen är alltså sälen. Som efterklokhet bör det konstateras att fiskerinäringen redan genast på 1990-talet borde ha uppmärksammat beslutsfattarna med betydligt större kraft och alla tillgängliga resurser om att sälen är ett betydande skadedjur. Kanske även beslutsfattarna senast nu är mogna för att konstatera att det borde ha gjorts mera i tiden. I den riktningen uttryckte sig redan minister Anttila vid Finland / Arena sammankomsten i Björneborg i juli 2010. Det borde alltså ha gjorts mera. De återstående yrkesfiskarnas förhoppning är att handlingarnas tid ännu ska randas och att spelet inte ännu är helt förlorat. Även konsumenter som sätter värde på inhemsk fisk hyser samma förhoppningar. Närmatstrenden är för närvarande stark. Jägarnas roll vid bemästrandet av sälproblemet är betydande. Vi anser att den centrala uppgiften för dagens säljakt är att stoppa sälstammarnas menliga inverkan på fiskbestånden och trygga fiskerinäringens verksamhetsmöjligheter. Jord- och skogsbruksministeriets upppgift är igen att utforma sådana villkor för jakten, som möjliggör en effektiv reglering av sälstammarna. Det är nu bråttom. Fiskerinäringen har redan förlorat mycket och har därför inte mera råd att förlora det minsta. n 32 ­PenttiochPetripåstranden Pionjärerna återvänder till våtmarken Kim Jordas Skribenten är vd för Finlands Yrkesfiskarförbund Vad tycker du? Inleds jakten på östersjövikare för tidigt eller för sent med hänsyn till stammens storlek och de skador den orsakar? Berätta din åsikt på adressen www.riista.fi/vieraskyna 2 l Jägaren l 5 l 2010
• Innehåll l 5 l 2010 2 Gästskribenten: Östersjönssälar­öppningarochefterklokhet 4 Vildmarkskalendern 5 Ledaren: Förfunderingarpåstubbenochryggsäcksstolen ­detnationellavåtmarksprojektetstartade 6 Restaurering av våtmarker med EU-finansiering ­ettsamnordisktLife+projektinleddesibörjanavseptember Ansvarsfylldverksamhet! 10 Mårdhundens etablering i Skandinavien förhindras 13 Viceordförandens spalt: 16 En sjättedel fler licenser för älgjakt än i fjol 18 Tar älgarna slut Totti Turunen 18 Tar älgarna slut ­omsvårigheternameduppskattningenavstammeniUleåborgsjaktvårdsdistrikt 22 Tidigare jakt på vitsvansviltet minskar antalet trafikolyckor 32 Pionjärerna återvänder till våtmarken ­PenttiochPetripåstranden ­omsvårigheternameduppskattningenavstammeniUleåborgsjaktvårdsdistrikt 54 38 Uppföljning av vargstammen kräver samarbete mellan jägarna och forskningen 40 Jakt med hund: Elegansocheffektivitet­deståendeengelskafågelhundarnacharmerar 44 Skogshönsbestånden på väg upp ur vågdalen 45 Resultaten av sjöfågelinventeringarna 2010 46 Var tionde finländsk älg har antikroppar mot toxoplasmaparasiten 48 Med rödpunktssikte på jakt! 52 Forskarperspektivet: Frånvargavintertillvärmebölja Bäverjakt med pil och båge 54 Bäverjakt med pil och båge 57 Ålandsnytt 58 Viltkoncentrationerr i ekonomiskogen 62 Frivilligarbetet i jaktvårdsföreningarna ­finnsmerännogattgöra! Jaktefteröstersjövikareåtermöjligförattförebyggafiskeskador Besegrakylan 64 Aktuellt från ministeriet: 66 Med Eki på vandring: 69 Jakten på statens marker: Monimetsästääyhänälkäänsä Hjortdjurdel1:Älg 38 70 Från skott till tallrik: 74 Jägarorganisationen meddelar 76 Affärer 79 Adresser Uppföljning av vargstammen kräver samarbete mellan jägarna och forskningen Jägaren l 5 l 2010 l 3
• Text och foto: Eerikki Rundgren Vildmarkskalendern SEPTEMBER "Efter en kort sommar gör sig Lappland stolt i ordning för sin långa och mörka vintervila, firande en stor fest..." Så beskrev författaren och den berömda skildraren av livet i norr, Samuli Paulaharju slutet av sommaren i Lappland. Knappast någon annanstans uppnår lövbranden en liknande kraft och sagolik färgglans som i fjällen och på höglandet i norra Finland. OKTOBER Vintern gjorde sig påmind i östra Finland förra året första gången redan i mitten av oktober. I delar av Södra Savolax och Södra samt Norra Karelen var marken vit och köldgraderna närmade sig -20°C . Vädret blev dock mildare och man fick vänta ännu ett par månader på det bestående snötäcket. Vid den tiden kunde man inte ännu ana hur trevlig vinter vi hade framför oss. Mierasjärvi ligger vid det övre loppet av Utsjoki älv, en sidoarm till Tana älv. Särskilt under höstens ruskatid är den långa och smala sjön med de många sandstränderna ett verkligen vackert utflyktsmål. Sjön som är belägen litet avsides från riksvägen kan dock förbli dold för den upptagna ruskaturisten som färdas mellan Enare och Utsjoki. Den bästa utsikten över sjön öppnar sig från Rievsatfallebakts sluttningar söder om Mierasjärvi. Forststyrelsen tillåter uppgörande av eld av ris och grenar utan särskilt tillstånd i norra Finlands vildmarksområden samt i några av de största nationalparkernas vildmarksdelar. På alla statens marker i Övre Lappland får man göra upp kaffeeld. Villi Pohjolas småviltstillstånd berättigar att göra upp eld också på andra håll i Finland. Forststyrelsen önskar ändå att man använder sig av gamla eldplatser när eld uppgörs. Ruunaanjärvi finns i Lieksa i Norra Karelen. Den vildmarksbetonade sjön ligger mellan Ruunaa strövområde och naturskyddsområdet. När den bästa ruskatiden är förbi minskar antalet vandrare småningom och stränderna vid Ruunaanjärvi och Lieksanjoki tystnar. Däremot rör sig jägare ännu på området trots att jakten på tjäder, orre och järpe i höst avslutas den 15.10. Förra året valdes bilden på en lavskrika som sänker sig ned över en campares eldstad till årets naturbild. Den rörande "Metsän emäntä" (skogens husmor) vann den största naturfotograferingstävlingen i Norden med alla domarröster och var dessutom publikens absoluta favorit. Årets naturbilder 2009-utställningen finns till påseende i Tavastlands naturum i Tammela den 7­ 31.10. Däremot måste man inlösa tillstånd för insamling av ved för övernattning. Den kostar 10 euro kubiken. Tillståndet fås från Forststyrelsens kundtjänst och innefattar användning av lågor, dvs. träd av ringa värde som fallit till marken. Tillståndet berättigar dock inte till att göra brännved av torrfura som fallit till marken och inte heller av levande träd. 4 l Jägaren l 5 l 2010 Vinnaren av den 30 Årets naturbild -tävlingen offentliggörs i Finlandiahuset i Helsingfors den 17.10. Finlandia Nature Photo -festivalens utbud innehåller förutom Årets naturbild 2010 -utställningen bl.a. en presentation av gömslen. Allmänheten kan rösta på sin egen favorit för nästa års naturbild på adressen www.vuodenluontokuva.fi. Kari Leo
• Ledaren För funderingar på stubben och ryggsäcksstolen För mångas del har jaktsäsongen redan inletts. Ringduvsjakten började redan för inemot en månad sedan, andjakten igen för ett par veckor sedan och många jägare har under de senaste dagarna redan försökt fylla ränseln med hare. I en del av landet inleds skogsfågelsäsongen traditionellt den "tionde september", på andra håll en eller två veckor senare. Björnjakten började raskt i de östliga delarna av landet och man lär redan under de två första dagarna ha fällt en "rejäl busslast", vilket inte bara vittnar om att de lokala jägarna förtjänstfullt följer upp björnstammens utveckling och organiserar jakten utan också om att den täta björnstammen är en realitet. PS! Jord- och skogsbruksministeriet gav för första gången på flera tiotals år en möjlighet att bevilja högst 30 jaktlicenser för jakt efter östersjövikare som är problematiska för fiskerinäringen. Förutsättningarna för beviljandet är ytterst strikta. Frågan är känslig, men motsvarar det nödrop från fiskerinäringen som även tas upp i gästskribentens spalt, i en situation där den växande vikarstammen i Bottenviken orsakar skador i allt större omfattning. Ministeriet har fått mycket kritik från skyddshåll för sina riktlinjer. Intressant är att det t.ex. enligt förvaltningsplanen för landets björnstam på 1500 björnar kan tas bort närmare 200 björnar, men av den över 6000 djur stora stammen östersjövikare skulle det inte kunnat tas bort en enda vikare. Ministeriets riktlinjer följer dock helt förvaltningsplanen för landets sälar. Förvisso kan det konstateras att ett relativt omfattande älgbeting väntar inom landets nordliga halva och vidare att älgjakten för första gången kunde inledas redan i början av september i de nordligaste kommunerna. En tidigareläggning av jaktens början har varit önskad och uttryckligen motiverats med särförhållandena i norr. Tiden och erfarenheterna får visa om det även på andra håll är möjligt eller motiverat med en tidigare start för älgjakten än man hittills varit van vid. Just nu vill man samla erfarenheter från och göra utredningar av förhållandena i de mest avlägsna obygderna och Muonioområdet. Inverkar t.ex. tidigareläggningen i sin nuvarande form på övrig jakt genom att älgjakten ofta haft en tråkig tendens att dominera över andra jaktformer? Med säkerhet kan sägas att det i varje fall har fastställts i bestämmelserna att uppföljningen av älgfångsten i samband med tidigarelagd jakt ska ordnas åtminstone "på det sätt direktiven förutsätter". Försöket i norr ligger dock klart i tiden och möjligheten att flexa i samband med älgjakten vore välkommen på många sätt även på andra håll. I det föregående numret av vår tidning skrev gästskribenten om ungdomens möjligheter att delta i jaktföreningarnas verksamhet och älgjakter. En annan artikel i numret handlade om hur ungdomar upplevt älgjaktlagens verksamhet. Kommer ni ihåg? Jaktchefer, pampar i föreningarna och av framtiden intresserade banbrytande filosofer ­ ta upp frågan vid älg- och hjortmöten och jakternas kafferaster. Vad vore bra för föreningens verksamhet och hjortdjursjakterna i framtiden? Kan vi förvandla de traditionella några månader långa perioderna med av snöslask ackompanjerade fyratimmars vakter till angenämare av jakt präglade upplevelser? Hur ska det ske? Vore det möjligt att nedlägga en hjort i samband med älgjakten om det finns licenser och reglerna tillåter det? Eller kunde jaktlaget unna sig möjligheten att skjuta en räv, mårdhund eller rentav annat vilt när vi nu en gång är ute på jakt? Informationen om objektet sprider sig nog med radiotelefon, eftersom man nuförtiden inte mera behöver informera med hjälp av signalskott eller röksignaler. Och visst kan det göras något åt närvaroskyldigheten vid jakterna och köttfördelningsfrågorna. Varför inte låta nya och unga och även äldre passjägare, om de så önskar, pröva på att följa med hundföraren och lära känna älgsåtarna, göra sig förtrogna med hundförarens erfarenheter och roll på älgjakten under samtidiga trevliga samtal? Kunde inte älgjakt även bedrivas under vardagar som lockjakt eller smygjakt i par eller små grupper? Raska och händiga ungdomar kunde bilda jaktlagets snipers och swat­team som fixar alla utmanande och speciella jobb, t.ex. sådana särskilda situationer, som inte underhållsgänget nödvändigtvis klarar av. För mången hundförare har helt nya sidor av älgjakten öppnats efter att ha skaffat sig erfarenheter av att fungera som passkarl. Några timmar på passet iakttagande höstliga naturfenomen förflyter på ett helt annat sätt än när det gäller att hitta ett lämpligt tillfälle för skott under ståndskallet. Den ömsesidiga förståelsen ökar, kunskaper och insikter förbättras och jaktlagets vi-anda mår bra. För många är ju jaktföreningsgänget ett viktigt socialt nätverk där man gärna vill vara med utryckligen i tecknet av fin anda som vanligen kryddas av frispråkig humor. Såväl i medgång som motgång, glädje och sorg. Ännu finns det annars god tid för ett besök på skjutbanan. Utöver att vapnet ska inskjutas torde det vara rimligt att alla älg- och hjortjägare skjuter förslagsvis femtio väl övervägda skott mot en pappälg, -tjäder eller motsvarande, om inte den "skyldigheten" ännu har fullgjorts. Det torde inte heller vara för mycket begärt med några rundor på lerduvsbanan. Vanligen är det inte ens trängsel under höstsäsongen på lerduvsbanorna. Tillsammans med kompisarna och framförallt i sällskap med familjemedlemmarna blir skyttet särskilt trevligt. Det är värt ett försök! Det kan hända att t.o.m. frugorna blir angenämt överraskade över den fina atmosfären. Och det kan ju rentav gå så att när inte bara de bättre hälfterna utan också söner och döttrar börjar skjuta, så märker gamylerna att det kanske är skäl att fästa uppmärksamhet vid skjutövningarna ­ bara för att ens prestera likvärdiga resultat. "Int´skjuter jag på bana, men i skogen e de annat..." ­stilen håller inte längre vid högre människoålder. God höst och ansvarsmedvetet skjutande! n Jägaren l 5 l 2010 l 5 Jari Pigg Huvudredaktör
• Sauli Härkönen, biträdande verksamhetsledare, Jägarnas Centralorganisation Restaurering av våtmarker med EU-finansiering - nationella våtmarksprojektet startade Den europeiska kommissionen har godkänt finansieringen för Life-projektet Return of Rural Wetlands. Inom varje jaktvårdsdistrikt ska det nu anläggas ett modellobjekt för hur sjöfågelmiljöer ska skötas. Projektet ska omfatta minst 30 våtmarksobjekt, vilket betyder att somliga distrikt kommer att ha fler än ett. Men självfallet går det att restaurera betydligt fler fågelvatten om det bland jägarna finns vilja och talkoanda att jobba för viltvården och säkra de framtida jaktmöjligheterna. Hannu Huttu 6 l Jägaren l 5 l 2010
• Projektets målsättningar Återställa minst 30 våtmarker med en sammanlagd areal på drygt 200 hektar till en miljö som är gynnsam för sjöfågelkullar Inom varje jaktvårdsdistrikt ska det finnas minst ett objekt Bygga upp ett samarbetsnätverk och modeller för hur våtmarker kan anläggas och iståndsättas Inspirera lokala aktörer att sköta om våtmarker i sin hembygd Följa med åtgärdernas effekter på sjöfåglarna: antalet par, produktionen av ungar, mängden fåglar på sensommaren och avskjutningen Utveckla jaktarrangemang som är uthålliga på lång sikt Samla kunskap samt utveckla och effektivera verksamheten En miljö som passar sjöfåglarnas kullar är samtidigt en variationsrik våtmarksbiotop där också en väldig mängd andra arter gärna håller till. Produktiva sjöfågelmiljöer är pärlor i naturen som det lönar sig att göra en insats för. Åtgärderna inte bara stärker sjöfågelbestånden utan förbättrar också kvaliteten på vattnet vidare nedströms och jämnar ut topparna på vattenflödet. T l Till den kartläggning av våtmarker som gjordes i fjol anmäldes över 12 000 hektar som var i behov av en iståndsättning. Detta indikerar att det ute på fältet verkar finnas ett intresse för att åtgärda igenslyade blötmarker och återställa dem till viltvatten som vimlar av liv. Tiden är alltså inne att skrida från ord till handling. Syftet med att skapa ett nätverk av modellvåtmarker är att utveckla modeller för hur man i stor skala ska göra för att återuppliva våtmarker. Grunden för det hela är ett nära och konstruktivt samarbete mellan markägare, lokala föreningar och myndigheter. Det gemensamma målet ska vara att naturen nära människan mår bra. Att där finns livskraftiga djurstammar som berikar friluftslivet, jägare, fågelskådare och fiskare. Samarbetet markägare-jägare en resurs De våtmarker som ska restaureras väljs ut, planeras och iståndsätts som ett samprojekt med markägarna, lokala föreningar, jaktvårdsdistriktet och övriga intressenter. Planeringen av objekten och en betydande del av arbetet finansieras med projektmedel. Att de lokala aktörerna deltar i det praktiska arbetet antingen på talko eller med egen finansiering är en förutsättning för att en restaurering ska kunna göras. Meningen med projektfinansieringen är att erbjuda planeringshjälp och finansiering för bland annat grävmaskinsarbetet. För att ett storskaligt projekt ska kunna genomföras krävs det att lokala aktörer deltar med egen arbetsinsats eller finansiering. Alla berörda mark- och vattenägare ska vara med ända från planeringens början. I praktiken är det ortsbornas - och i synnerhet jägarnas - talkoanda som utgör drivkraften, och viljan att ställa upp för hembygdens natur och djurliv. Ju aktivare markägarna och jaktföreningarna på orten deltar i det praktiska arbetet desto fler projekt kan sättas igång för att för- I praktiken är det ortsbornas - och i synnerhet jägarnas - talkoanda och vilja att ställa upp för hembygdens natur och djurliv som utgör drivkraften Raimo Lietsala Jägaren l 5 l 2010 l 7
• bättra sjöfåglarnas miljöer, öka produktionen av ungar och på så vis säkra jaktmöjligheterna i framtiden. EU-kommissionen, Life+ och finansieringen Projektets kostnadsberäkning uppgår till cirka två miljoner euro, av vilket EU-kommissionen står för hälften och jord- och skogsbruksministeriet för en sjättedel. Våtmarksprojektet Return of Rural Wetlands är ett Life plusprojekt med Jägarnas Centralorganisation och jaktvårdsdistrikten som verkställande krafter. Projektplanen ingår i Jägarnas Centralorganisations och jaktvårdsdistriktens riksomfattande våtmarksprojekt 2008-2009. l Anmäl lämpliga objekt antingen till din viltvårdskonsulent eller till projektchefen om objektet inte redan är anmält till våtmarkskartläggningen. Mera info om projektet kommer i nästa nummer av Jägaren. De objekt som ska iståndsättas under projekttiden utses i början av nästa år. Modellobjekten utses i början av nästa år Till projektets målsättningar hör också att välja ut sådana objekt där restaureringen kan göras kostnadseffektivt. De utvalda modellobjekten ska ha följande egenskaper: Det krävs att markägarna samtycker till restaureringen Ortsbor ska delta i restaureringen samt därefter i inventeringarna av sjöfåglarna och skötseln av objektet Viltvattnet anläggs i första hand genom fördämningar Objektet har varit en våtmark eller fuktig biotop (typ tjärn, myr, svämland) Arealen uppgår till minst en hektar Uppfyller inte stödvillkoren för lantbrukets mångfunktionella våtmarker och hör inte heller till något skyddsprogram Raimo Lietsala 8 l Jägaren l 5 l 2010 Raimo Lietsala Till den kartläggning av våtmarker som gjordes i fjol anmäldes över 12 000 hektar som var i behov av en iståndsättning.
• Författare: Per-Arne Åhlén, Fredrik Dahl & Mathias Lindström Mårdhundens etablering i Skandinavien förhindras ­ ett samnordiskt Life+ projekt inleddes i början av september Mårdhunden är av flera skäl ett mycket oönskat inslag i den nordiska faunan. Under de senaste åren har flertalet mårdhundar påträffats i både Sverige och Norge och nu har EU beviljat medel till ett projekt vars primära syfte är att förhindra att arten etablerar sig i Skandinavien. Förhoppningen är att de metoder som arbetas fram inom projektet även ska kunna användas på andra invasiva arter i olika delar av världen. Hannu Huttu 10 l Jägaren l 5 l 2010
• Mårdhunden har visat sig orsaka stor ekologisk skada på den inhemska faunan. Jägaren l 5 l 2010 l 11
• E l En invasiv art är en för landet främman- de art vars introduktion och/eller spridning allvarligt hotar biologisk mångfald, skadar människors hälsa eller orsakar socioekonomiska skador på samhället. Invasiva arter är, näst efter habitatförlust, det allvarligaste hotet mot den biologiska mångfalden globalt sett. De nordiska länderna har antagit ett antal internationella och nationella konventioner, direktiv och miljömål som innebär att vi ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att invasiva arter etablerar sig i våra länder. Om en invasiv art redan har etablerat sig ska vi utrota eller begränsa populationerna till hanterbara nivåer och förhindra deras vidare expansion till andra länder. Ju senare i etableringsprocessen åtgärder sätts in desto svårare är det att få dem att lyckas. Det allra mest kostnadseffektiva är att sätta in åtgärder så tidigt som möjligt för att förhindra permanent etablering och vidare spridning. I Finland skjuts för tillfället cirka 150 000 mårdhundar på årsbasis vartill ett stort antal faller offer i trafiken. Trots denna massiva dödlighet syns inga tecken på att mårdhunden skulle minska i vårt land. Hannu Huttu Det mest kostnadseffektiva är att sätta in åtgärder så tidigt som möjligt för att förhindra permanent etablering och vidare spridning. Hjälp av jägarna Det nu förestående projektet som inleds i september har flertalet syften. De huvudsakliga syftena är följande: Förhindra skador på den biologiska mångfalden orsakat av mårdhunden Förhindra en etablering av mårdhunden i Skandinavien Begränsa spridningen i Finland, speciellt i de områden som gränsar till Sverige Använda nya innovativa metoder för att utrota mårdhunden Öka medvetenheten hos allmänhet och jägare om konsekvenserna av en mårdhundsetablering Sprida resultaten från projektet för att hantera invasiva arter generellt globalt Ta fram en nationell skötselplan för mårdhunden Ett hot mot mångfalden Mårdhunden är ett vattenälskande hunddjur med ursprung i östra Asien. Arten introducerades till de europeiska delarna av före detta Sovjetunionen under åren 1929-1955 för att öka pälsviltsproduktionen i naturen. De första mårdhundarna i Finland observerades i slutet på 1930-talet och början på 1940-talet och började på allvar att öka under 1950-70-talen. I dagsläget förekommer mårdhund i nästan hela landet med koncentration till landets södra och mellersta delar där tätheterna kan uppgå till så mycket som upp till 300 mårdhundar/1000 ha. Mårdhunden har visat sig orsaka stor ekologisk skada på den inhemska faunan inom det mer än 1.4 miljoner km2 stora område som den har koloniserat hittills i Europa. I dagsläget finns mårdhunden i Sverige än så länge bara etablerad i Norrbottens kusttrakter. I övrigt finns bara enstaka fynd från Norrlandskusten. Mårdhunden är en extrem allätare men med förkärlek för fågelägg och groddjur. Detta innebär att arten drastiskt kan minska häckningsframgången hos markhäckande våtmarksfåglar och lokalt utrota olika groddjursarter. Mårdhunden är också en av de huvudsakliga bärarna av rabies i Europa och en viktig spridningsfaktor för bland annat rävens lilla dvärgbandmask, en parasit som kan spridas till människan, t.ex. via ägg på bär. En infektion med dvärgbandmask leder, liksom rabies, ofta till döden hos människan. råden varifrån mårdhunden riskerar sprida sig över till Sverige. Detta sker med hjälp av IR-kameror och luktposter och på så sätt kan man effektivt kontrollera stora områden och få reda på om mårdhund finns på området. I Finland kommer man även att sträva till att decimera antalet mårdhundar på de mest kritiska områdena, det vill säga de områden i Lappland som gränsar till Sverige och yttre skärgården i Svenska Österbotten. För att kunna genomföra detta kommer projektet att behöva hjälp från de lokala jägarna, både gällande jakten och sakkunskapen kring mårdhund. Innovativa metoder betyder bland annat att försök med att använda sig av så kallade "judas djur" kommer att noggrannare att utvärderas även i Finland. Framgångsrika försök av denna metod har redan genomförts i Sverige. Detta innebär att man på områden med mindre tätheter förser djur med GPS-sändare för att på så sätt hitta nya djur, eftersom mårdhunden ständigt är på jakt efter en partner. I dessa metoder ingår även iståndsättandet av "early warning system" (tidigt varningssystem) på de om- Nordiskt samarbete I projektet medverkar svenska Naturvårdsverket, norska Direktoratet för Naturförvaltning, LIFE+, Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Centralorganisation i Finland, Skog och Naturstyrelsen i Danmark samt Sveriges Lantbruksuniversitet. Den primära finansieringen kommer från LIFE+ och svenska Naturvårdsverket. Jägarnas Centralorganisation bistår med arbetsinsatser och ansvarar för koordineringen av projektets del som genomförs i Finland. Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikts jaktchef Mathias Lindström representerar JCO i styrgruppen för detta projekt och fungerar även som koordineringsansvarig för projektet i Finland. Arbetet med projektet kommer att utföras i intimt samarbete med de jaktvårdsdistrikt som berörs. l 12 l Jägaren l 5 l 2010
• Viceordförandens spalt Ansvarsfylld verksamhet! n Jaktsäsongen har startat med duv- och andjakt. Jakten på hare och skogsfågel och i större delen av vårt land på sädgås inleds stegvis i september. Jägarna har under sommarens lopp sörjt för sin egen och sina jakthundars kondition ­ förhoppningsvis så bra som möjligt! Från skjutbanorna har man kunnat höra ljudet av skott när jägarna skjutit in sina vapen och avlagt prov för skyttemärken samt givetvis även övningsskjutit för den kommande hösten. Till varje ansvarsmedveten jägares skyldigheter hör att upprätthålla och utveckla sin skjutskicklighet. Den finländska jakten grundar sig på principen för hållbart nyttjande. Det innebär att jaktbyte tas ut endast om viltbestånden tillåter det. Kunskap om viltbeståndens storlek och variationer är en nödvändig förutsättning för planeringen av en hållbar jaktbeskattning. Jägarna samarbetar mycket med viltforskningen genom att årligen delta i ett stort antal viltinventeringar av olika typ. Uppföljningen av djurbestånden har de facto en lång tradition i vårt land. Uppföljningen av bestånden i samarbete med forskningen säkerställer att beskattningen av stora rovdjur och annat vilt ligger på en acceptabel nivå. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet utförde nyligen en utredning av frivilligarbetet. Jägarna utför årligen sammanlagt över 300 manår frivilligt arbete inom vilthushållningen. De frivilliga deltar årligen med en insats på över 30 manår i viltinventeingar, utredning av älgkrockar och ordnande av skjutprov. I frivilligarbetet deltar uppskattningsvis omkring 40 000 personer. Av dessa utgör antalet deltagare i viltinventeringarna ungefär hälften. Vilttriangelinventeringen är ett av de viktigaste systemen för uppföljningen av viltet. Vilttriangeln är en liksidig triangel där varje sida är fyra kilometer lång. Vid sommarinventeringen räknar en kedja på tre man antalet skogsfåglar längsmed triangelns sidor inom ett 60 meter brett område. Inventeringen har vanligen utförts i augusti. Innevarande år rekommenderades dock att inventeringen skulle utföras 24.7-15.8. Syftet med tidigareläggandet av inventeringen var att de första resultaten skulle erhållas före jaktföreningarnas sommarmöten. Jaktvårdsföreningarna är dock otåliga och håller sina möten kring månadsskiftet juli-augusti. Den tiden finns inte resultaten från inventeringarna ännu tillgängliga. Sommarmötenas tidtabell skulle ännu behöva "finslipning": om sommarmötet hålls två veckor senare finns det en möjlighet att fastställa fångstkvoterna för skogsfågel noggrannare. Även föreningarnas stadgar möjliggör en senare tidpunkt för sommarmötet. När denna spalt skrivs i medlet av augusti har redan närmare fyrahundra vilttrianglar inventerats. Resultaten ser rätt så bra ut ­ orr- och dalripbestånden förefaller att ha ökat klart. Sannolikt är att fredningen av dalripan och iståndsättningen av livsmiljöer i de nordliga distrikten har inverkat synnerligen gynnsamt och fått beståndet att växa sig starkare. n Risto Hanhineva viceordförande Jägaren l 5 l 2010 l 13
• P A T R U U N A T PARASTA PATRUUNAPESÄÄN Trophy Bonded® Tip ­ patruunan edistyksellisen rakenteen, muotoilun ja neonpolymeerikärjen ansiosta tarkkuus, ballistiikka ja läpäisykyky ovat huippuluokkaa. Trophy Bonded ® ulkokuori varmistaa luodin luotettavan laajenemisen sirpaloitumatta. .308 10,7g · .30-06 10,7g · .308 11,7g · .30-06 11,7g uutta! Trophy bonded® tip Niklattu hylsy ja luoti vähentävät kitkaa ja suojaavat korroosiolta. Luodin umpinainen runkoosa parantaa luun läpäisykykyä Ulkopuolinen uritus varmistaa optimaalisen laajenemisen Luodin neonpolymeerikärki ja veneperä parantavat lentorataa ja tarkkuutta. Uritettu runko-osa parantaa tarkkuutta ja pitää piipun puhtaampana. Ytimeen fuusioitu vaippa maksimoi osumatehon. 2,59 ¤ kpl maahantuoja: Tarjous voimassa sitoumuksetta 30.9.2010 asti. K a t s o l ä h i n j ä l l e e n m y y j ä s i o s o i t t e e s t a w w w. h j o r t h . f i . Liikuttavan halpa urheilukauppa Tarjoukset voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää, ellei tuotteen yhteydessä toisin mainita. Koko- ja värivaihtoehdot voivat vaihdella myymälöittäin! Browning A-bolt kivääripaketti Sis. Weaver jalustan ja renkaat, Nikon ProStaff 3-9x40 tähtäimen hihnalenkit ja hihnan sekä asepussin. Kaliberi 308. Nordic Hunter M68 VHF-puhelin Halti Kalve metsästyspuku M68 on metsästyskäyttöön tarkoitettu korkeatasoinen ja luotettava VHF-puhelin. 26 kanavaa, skannaustoiminto, valaistu LCD-näyttö, automaattinen kohinasalpa, roiskevesitiivis. Li-ion-akku, vyökiinnike ja pöytälaturi kuuluvat hintaan. Drymax kalvollinen, täysin vedenpitävä ja kulutuskestävä puku metsästykseen ja ulkoiluun. Koot: S-XXXL. Ostettavissa myös verkkokaupasta! 999,- 179,- 179,Takuu 5 vuotta. (249,-) Ostettavissa myös verkkokaupasta! HW Hunt reppujakkara Kevyt ja tukeva reppujakkara vaellukselle ja metsästykseen. Kaksi istumakorkeutta 50 cm ja 60 cm. HW Hunt asepussi Hunter hirviliivi Haulikolle (19,90) Yhdenkoon joustava hirviliivi. 19,90 14 l Jägaren l 5 l 2010 (39,90) Ostettavissa myös verkkokaupasta! 13,90 15,90 Ostettavissa myös verkkokaupasta! Pehmustettu asepussi kiväärille tai haulikolle. Kiväärille (21,90) 3,95 (19,90) Ostettavissa myös verkkokaupasta! Espoo Friisilä Lempäälä Ideapark Raisio Kuninkoja Oulu Limingantulli Kuitinmäentie 27, 02240 Espoo · Ark. 10-20 la 10-17 su 12-16 urheilukauppa Ideaparkinkatu 4, 37570 Lempäälä · Ark. 10-20 la 10-18 su 12-18 www.budgetsport.fi Itäniityntie 11, 21280 Raisio · Ark. 10-19 la 10-16 su 12-16 Kempeleentie 4, 90400 Oulu · Ark. 10-19 la 10-16 su 12-16 Liikuttavan halpa
• TÄYDEN PAKETIN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE JUHLATARJOUKSET! GPS-PANTA+ OHJELMA+PUHELIN* Ohjelma 300 karttaruutua ja 1 vuoden Live-palvelu. HUIPPUSUOSITTU RIISTA-/ VALVONTAKAMERA SG-550 -paketti tai PREMIUM ELEKTRONINEN POINTER ­ AITO SUOMALAINEN Nyt Magnum-paketti (GPS-panta+ohjelma) ja Nokia E52 Sonerasopimuspuhelin* uskomattomaan yhteishintaan. 898e HAUDUTUSPATA PIENI ERÄ VAIN NOPEILLE! Hyväksi haukuttu! Minun Sonera -liittymä ja Nokia E52 Kysy vaihtotarjousta vanhasta tutkastasi ja huipputarjouksia myös muilla puhelinmalleilla! Minun Sonera -liittymän norm. hintaiset kotimaan puhelut 0,0796 / alkava minuutti + puhelun aloitusmaksu 0,049 /kpl. Tekstiviestit 0,0796 /kpl. Kotimaan dataliikenne alk. 0,91 /alkava tunti. Nokia E52 Minun Sonera -liittymällä yhteensä alk. 9,00 /kk (24 kk sopimuksella kokonaishinta alk. 263,76 ). Liittymän hinta ilman laitetta alk. 1,99 /kk (47,76 /24 kk) ja puhelimen svh. 299 . Etusi sopimuksella 96 . Katso 3G-verkon suuntaa-antavat peittoalueet www.sonera. fi/peittoalue. Tarjous voimassa 30.9.2010 asti. * /kk 24 kk:n sopimuskausi + Minun Sonera -liittymä alk. 1,99/kk. 9 Huimaavat ominaisuudet! Sähköposti aina mukanasi. 3G- ja WLAN-yhteydet - Erinomainen akkukesto ja äänenlaatu - 3,2 megapikselin kamera salamavalolla. · Vesitiivisjaiskunkestävä · A-GPSjaGPRS · Ladattava,tehokasakku · Kahdenvuodentakuuym.huippuominaisuuksia! -panta 599e norm. 699e NYT PIENI ERÄ VAIN NOPEILLE! Pointer Max Huippu-uutuus seurantaohjelmisto ­ kaikki mitä tarvitset! LIVE-palveluviideksivuodeksija 2500karttaruutua­ilmanerillisiälisäkuluja! 299e 449e Exact Classic+Intello Klassinentehopaketti Classic tehopaketti sisältää vastaanottimen sekä teholähettimen. Paketti tuo käyttäjälle maksimaalisen kantaman. Mukana säilytyskotelo. Tarkkaa suuntimaa 299e Soveltuu niin pienille kuin suurille koirille. Exact paketti tuo käyttäjälle erittäintarkansuuntiman.Varustettu haukkuhälyttimellä. Mukana säilytyskotelo. Exact-lintupaketti Soveltuu niin pienille kuin suurille koirille. Varustettuseisontahälyttimellä. 199e Hintoihin lisätään toimituskulut. Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupasta! SOITA! 0500 176 596 www.valiokoiravarusteet.fi Försäljning på Svenska 050 4033 000
• En sjättedel fler älglicenser än i fjol av alla älglicenser i hela landet. I Lapplands distrikt beviljades 12 000 och i Uleåborgs distrikt 11 700 licenser. I Kajanalands distrikt beviljades det största antalet licenser någonsin, drygt 5 900 stycken. I den södra halvan av landet, närmare bestämt i Österbottens distrikt, noterar vi den största ökningen sedan i fjol, hela 40 procent. Lika många vitsvanslicenser som i fjol Sammantaget beviljades i hela landet lika många licenser för vitsvansvilt som i fjol, 26 500 stycken. Flest licenser beviljades i Egentliga Finlands distrikt (7 800) och i Södra Tavastlands distrikt (5 300). Vitsvansviltet jagas i synnerhet i de fem distrikt som ligger i de sydvästra delarna av landet. Där beviljades 95 % av alla licenser. I liten skala jagas det vitsvansvilt också på andra håll i landet, med undantag av de fyra nordligaste och östligaste distrikten. Få licenser för dovhjort och skogsren I likhet med de föregående åren jagas det dovhjort i blygsam omfattning i bara fyra av jaktvårdsdistrikten: Södra Tavastland, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland. I landet som helhet beviljades 250 licenser för dovvilt och drygt hälften av dovviltet fälldes i Nylands distrikt. För den kommande jaktsäsongen är det bara Österbottens och Mellersta Finlands distrikt som har beviljat licenser för jakt på skogsren. I Österbotten beviljades 35 licenser och i Mellersta Finland 3. Licenserna är koncentrerade till områden där skogsrenen orsakar avsevärd skada på jordbruket. l J 16 l Jägaren l 5 l 2010 I år har det beviljats 60 000 älglicenser, vilket är 17 % fler än i fjol. Utifrån de senaste årens siffror verkar älgens vinterstam ha legat på nivån 80-90 000 djur. Liksom under de senaste åren försöker vi ytterligare minska på älgbestånden i landets norra delar, där det har beviljats ett stort antal licenser. För jakten på vitsvansvilt beviljades 26 500 licenser. l Jakten på de licensbelagda hjortdjuren Hjortdjurslicenserna 2010-2011 Jv-distrikt S Tavastland S Savolax Kajanaland M Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten N Tavastland N Karelen N Savolax Sv Österbotten Satakunta Nyland Eg Finland Hela landet Älg antal 1288 3184 5885 3546 2086 11980 11700 4713 1485 1793 3370 2652 2020,5 2704,5 1666 60073 börjar den sista lördagen i september, som i år infaller den 25 september. Älgen får jagas ända till den sista december medan jakten på de övriga hjortdjuren upphör den sista januari på nästa års sida. I Enontekis, Enare, Muonio och Utsjoki går älgjakten i år på försök i två perioder: 1-20 september samt 11 oktober till 30 november. Med det beviljade antalet licenser beräknas älgavskjutningen uppgå till ungefär 70 000 djur. I fjol fälldes 62 000 älgar. Utifrån det beviljade antalet licenser för vitsvansvilt beräknas avskjutningen landa på mellan 26 000 och 28 000 djur. Mest älglicenser i Lapplands distrikt I de tre nordligaste distrikten ­ Uleåborg, Kajanaland och Lappland ­ beviljades hälften Vitsvansvilt antal 5318 178 304 226 426 2810 85 358 4734 4275 7833 26547 Dovhjort antal 27 26 137 60 250 Skogsren antal 3 35 38
• K-Plussa-tarjous 69,Etusi 40,- NYT PLUSSA-ETUNA 3 kpl rst-teriä: 2 kpl 300 mm ja 1 kpl 150 mm EDUN ARVO 40,- ). Puukkosaha Nutool MPK920PLI Teho 920 W, sahausliikkeen pituus 29 mm. Vakioterät 1 kpl puu ja 1 kpl metalli. Tukeva laukku. 300163479 Hinta ilman K-Plussa-korttia 109,- Ketjutalja Kestävä talja erilaisiin nostotöihin. Mainio apuväline vaikkapa hirvimiehille. 1000 kg 3 m:n ketjulla. Jahtilaatikko, valkoinen Riistalaatikko jahtimiehelle. 11,90/kpl 44,90 Asekaappi Black Bear 6:lle aseelle Vahva rakenne 2,3 mm terästä. Mitat n. 140 x 36 x 26 cm. Paino n. 40 kg, väri musta. 300003104 179,- www.rautia.fi Metsastaja_5_2010_Rautia.indd 1 Tarjoukset voimassa 25.9.2010 saakka tai niin kauan kuin varatut erät riittävät. Metsästäjä 13.8.2010 09:34:02 l 5 l 2010 l 17
• Keijo Kapiainen, jaktchef, Uleåborgs jaktvårdsdistrikt Tar älgarna slut? ­ om svårigheten att räkna älgar i Uleåborgs distrikt 18 l Jägaren l 5 l 2010
• I norra Österbotten snackas det varje höst om älgarna, om det finns mycket av dem eller för litet. Under hela innevarande decennium har det språkats vid jägarbrasan och debatterats i tidningar och radio. I tio år har olyckskorpar kraxat att älgstammen kommer att krascha. Hannu Huttu Särskilt för de svåra ljusförhållandena under tidig gryning och sen skymning. Meostar R1 3-12x56 4C 4C 4K MEOPTA MEOSTAR ­KIKARSIKTEN Meostar R1r 3-12x56 4C Meostar R1r 3-12x56 4K ö Fö älj i Försäljning: Vapen Va - och sport- affärer i hela landet D VAPEN A F F Ä R M AR K U S R EMES OY N R www.remes.fi l Debatten om älgstammens storlek, som redan länge har pågått på olika arenor, har dessutom varit pinsam eftersom den ifrågasätter kompetensen hos dem som är ansvariga ­ distrikten och VFFI ­ för bedömningen älgstammens storlek. Men älgstammen har inte kollapsat. Tvärtom har det i olycksstatistiken satts nya rekord, vilket talar om för oss att det de facto finns för mycket älgar. På sätt och vis har jägarorganisationen misslyckats med att få ut informationen om storleken på älgstammen och sin egen syn på saken till jägarna. Styrelsen för Uleåborgs jaktvårdsdistrikt har hela tiden klart och tydligt signalerat att det finns för mycket älg och att jägarna borde ansöka om fler licenser. Ändå har det inte lämnats in tillräckligt med licensansökningar, har vi i vår efterklokhet kunnat konstatera, år efter år. Vad hänger då det hela upp sig på? Svårigheten att uppskatta stammarna Vid bedömningen av älgbeståndens storlek stöder vi oss på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets obskort, jägarnas egna bedömningar samt beräkningar gjorda av olika instanser. De beräknade värdena bygger på avskjutningen och produktionen av kalvar samt några andra nyckeltal för stammens struktur och uttaget. Lätt förenklat har vi beräknat hur många älgar det måste finnas för att den faktiska avskjutningen ska vara möjlig. Den här beräkningsmetoden Distriktet fungerar således klart och tydligt som en myndighet vid beviljandet av licenser ­ inte som någon intressebevakande organisation. Jägaren l 5 l 2010 l 19
• I Uleåborgs distrikt har jägarna år efter år lyckats fälla mellan 10 000 och 15 000 älgar utan att stammen skulle ha kollapsat har år efter år och i efterhand visat sig vara den mest tillförlitliga. Jägarnas egna uppskattningar har alltid varit rejält tilltagna i underkant. I Uleåborgs distrikt är det sannerligen inte lätt att uppskatta älgstammens storlek eftersom jaktföreningarnas jaktmarker är enormt stora, i synnerhet i de statliga markerna. I Uleåborgs distrikt har jägarna år efter år lyckats fälla mellan 10 000 och 15 000 älgar utan att stammen skulle ha kollapsat. Det säger sig självt att stammen måste ha varit ofattbart stor när den var som störst. Tätheten för hela distriktet måste ha legat på 8 till 10 älgar per tusen hektar medan målsättningen har varit tre älgar per tusen hektar. Kanske har jägarna haft svårt att medge att deras egen uppskattning har varit för låg trots att kalla fakta år efter år har sagt någonting annat. vett och vilja önskar hålla älgstammen allt för stor. Att det liksom handlar om en uppnådd förmån. Om älgstammen är stor så kan jägarna ägna sig åt jakten under hela säsongen. Det här är särskilt viktigt för dem som håller sig med älghund. Om det förhåller sig på det här sättet kan jag inte annat än beklaga. Men efter att ha följt med inläggen på hundorganisationernas webbsidor är slutsatsen oundviklig. Av webbinläggens innehåll och nivå ska vi förstås inte dra allt för långt gående slutsatser, men skriverierna säger tyvärr en hel del om de rådande attityderna. Helhetsbilden som de olika sajterna ger är rätt nedslående. Jägarna har inte till fullo insett det samhälleliga ansvar som var och en själv ska bära vid skötseln av viltet. distriktets ställning som licensbeviljare. Distriktet har absolut ingen uppgift som intressebevakare för jägarna utan ska ytterst verkställa samhällets vilja. Och denna vilja manifesterar sig i en rad uppställda målsättningar för älgstammens storlek. Främst är det jord- och skogsbruksministeriet som formulerar målsättningarna i sina resultatstyrningsdirektiv. Ofta är målsättningarna resultatet av olika överläggningar med jord- och skogsbruksorganisationerna och vägtrafikmyndigheterna. Jaktvårdsdistriktet ska de facto inte börja bekymra sig för älgstammen förrän i det skede då stammens framtid svävar i fara. Distriktet fungerar således klart och tydligt som en myndighet vid beviljandet av licenser ­ inte som någon intressebevakande organisation. Ska stammen vara för tät? Det är förstås fullt möjligt att jägarna med Licensbeviljarens roll Älgjägarna och älghundsägarna inser kanske inte alltid den fulla vidden av jaktvårds- "Älgvårdande" begränsningar Mellan älgjägarna och dem som utsätts för älgskador finns det dessutom skillnader i synsättet beträffande hur älgstammen ska beskattas. Det verkar ha legat i jägarnas intresse att höja stammens produktivitet med alla till buds stående medel. Markägarna, som ju är de som drabbas av älgskadorna, ställer sig ofta skarpt negativa till de här metoderna. Debatten och polemiken har ofta handlat om nivån på avskjutningen av älgkor. På kort sikt är det enkelt att höja produktiviteten genom att skjuta färre kor. På längre sikt och med tanke på skötseln av älgstammen är saken inte fullt så enkel. På sina håll har föreningarna gått till ytterligheter beträffande begränsningarna och försvårandet av jakten, och lägger i dagen en häpnadsväckande påhittighet. Det finns regioner där det är tillåtet att jaga älgkor för att efterkomma markägarnas önskemål. Men samtidigt begränsar man med olika knep jakten på kalvar, bland annat genom att förbjuda fällandet av tvillingar. Som en följd av detta förblir älgkorna oskjutna i trakter där produktiviteten är särskilt hög. Varenda ko har tvillingkalvar som sin livförsäkring. Men eftersom det ändå gäller att fälla vuxna älgar så blir resultatet ett alltför stort jakttryck på tjurarna. Förhållandet mellan kor och tjurar ligger strax under fyra, det vill säga att det går fyra älgkor på varje älgtjur. På kort sikt ger det här en stor avkastning, men forskarna har varnat för de långsiktiga konsekvenserna för stammens genetiska bas. Framtiden I Uleåborgs jaktvårdsdistrikt hoppas vi nu på att älgtätheten efter höstens jakt ska minska så pass kraftigt att den närmar sig målsättningen så att läget normaliserar sig. Samtidigt är det vår förhoppning att samhället ska betrakta jägarna som personer som sköter vår naturresurs. l Hämäläinen Asko 20 l Jägaren l 5 l 2010
• Sako FIRST ClaSS kauppIaaT löydäT oSoITTeeSTa www.SakoSuomI.FI
• Visa Eronen, tf jaktchef, Nylands jaktvårdsdistrikt Tidigare jakt på vitsvansviltet minskar antalet trafikolyckor S Juha Reiman 22 l Jägaren l 5 l 2010
• S loss i november. Stammarna av vitsvansvilt växer och därmed också antalet viltolyckor i trafiken. Ett sätt att minska på olyckorna skulle vara att förlägga en större del av avskjutningen till tiden före brunsten i november då viltolyckorna når sitt maximum. För dem som jagar vitsvansvilt gäller det att ta vara på utbudet av olika jaktmetoder och utnyttja hela den långa jaktsäsongen. l Stammarna av vitsvansvilt har vuxit i vårt land under de senaste årtiondena. Under innevarande decennium har det bara två gånger hänt att stammen har minskat eller stått stilla på samma nivå som året innan. För trafikens del har den här tillväxten inneburit mer och mer tillknycklad bilplåt för I början av säsongen kan jägarna utan bekymmer fälla kalvar, unga hindar och hjortar som är små eller har dåliga horn. Det är klok politik att skona de bästa avelshanarna och låta dem sköta sina plikter för släktets fortbestånd när brunsten brakar varje år. Enligt Trafikverkets statistik för året 2009 var de mindre hjortdjuren ­ d.v.s älgen frånräknad ­ inblandade i ungefär 3500 trafikolyckor. Också trafiken ökar, vilket förstås till en del förklarar ökningen av antalet trafikolyckor, men antalet vitsvanshjortar spelar en minst lika betydande roll. De flesta minns väl fortfarande fjolårets appell till jaktföreningar och jaktlag om att de skulle öka avskjutningen av vitsvansviltet med tjugo procent. Målsättningen nåddes inte, åtminstone inte på riksnivå, även om uttaget på 25 694 hjortar innebar ett nytt rekord, om än med knapp marginal. Vi kan påverka antalet trafikolyckor på flera olika sätt; dels genom mängden hjortar och trafik och dels genom körsättet och förbättringar av miljön utmed vägarna. Kronisk överhastighet och igenslyade vägrenar innebär obönhörligt fler viltolyckor i trafiken. Utmed många vägavsnitt är vegetationen så vildvuxen att det i praktiken är omöjligt att få syn på en hjort eller älg vid vägkanten i tid, även om föraren håller hastighetsbegränsningen. Utöver att minska på hjortbestånden finns det några användbara metoder till för att minska på trafikolyckorna. En av metoderna är att förlägga en större del av jakten till de milda kvällarna under tidig höst. enbart genom att tidigarelägga tyngdpunkten för jakten till tiden före brunsten. Redan en mindre radikal ökning av jakten i början av säsongen hade lett till en tydlig minskning av antalet olyckor. De tidiga höstkvällarna kallar Den som jagar i början av säsongen kan utan bekymmer fälla kalvar, unga hindar och hjortar som är små eller har dåliga horn. Självfallet utan att glömma helheten; säsongens planerade avskjutning och den struktur på avskjutningen som eftersträvas. Det är klok politik att skona de bästa avelshjortarna och låta dem sköta sina plikter för släktets fortbestånd när brunsten brakar loss i november. I oktober är kvällarna ofta varma och ljuset räcker till för flera timmars vaktjakt även efter normal kontorstid. Också det mest anspråkslösa gömsle ger jägaren tillfälle att betrakta förhöstens mättade färgspel. Det går i allmänhet utan svårighet att identifiera kalvarna, även om det skulle dyka upp flera djur på en gång. Det är min erfarenhet att viltet vid den här tiden på året ofta uppenbarar sig i god tid innan det skymmer. Vilket gör det enkelt att välja ut en lämplig individ. Noggrannhet och en bra eftersökshund Om skytten har gott stöd och gömslet är väl förberett, så brukar skottet träffa där det ska. Om skytten på förhand mäter upp avståndet till vissa punkter så ska inte heller avståndsbedömningen vålla några bekymmer. Icke desto mindre borde skytten i synnerhet under barmarkstid ha tillgång till en eftersökshund som kan sättas in inom en rimlig tid. Men ännu viktigare än att fort få en hund till platsen är att blodspåren inte stökas till av jägaren själv eller av en hund som inte fungerar. Om det inte finns någon hund att tillgå med kort varsel är det bäst att jägaren följer efter det skadskjutna djuret genom att gå bredvid spåret och akta sig för att trampa i det. Avbryt eftersöket om djuret inte påträffas i närheten av skottplatsen. Om spåren lämnas intakta har eftersökshunden i regel inga svårigheter att hitta djuret. Det är bra övning för en ung eftersökshund att spåra en hjort som skjutits från ett gömsle. Om jägaren känner på sig att skottet har träffat rätt så brukar det påskjutna djuret i regel påträffas i närheten, dött. En situation av den här typen ger unga hundar Jaga före brunsten I början av 2000-talet undersökte jag hur jakten på vitsvansviltet tidsmässigt inföll under jaktsäsongen i Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt och jämförde med de trafikolyckor i distriktet där vitsvansvilt var inblandat. På den tiden låg tyngdpunkten hos jakten på vitsvansviltet i slutet av säsongen. Tyvärr har detta faktum knappast förändrats nämnvärt sedan dess. Visserligen har det blivit vanligare att jaga med tax och på sina håll inspirerar detta jägarna till en tidig säsongstart, men det är älgjakten som i de flesta jaktlag dikterar tidtabellen och skuffar hjortjaktens tyngdpunkt framåt närmare vintern. I slutet av säsongen kan väderleken ibland spela hjortjägarna ett spratt. I vintras, för att ta ett exempel, var det redan i början av december slutjagat med tax efter vitsvansvilt. Även vaktjakten krävde utöver det vanliga intresset antingen väldigt varma kläder eller en välisolerad och uppvärmd skjutkoja. På grund av vädret stannade jakten på många håll i landet under målsättningarna. Det bästa vore alltså att inleda jakten redan i början av säsongen. Om vi kunde fälla en tillräckligt stor del av kvoten innan brunsten i november och toppen på trafikolyckorna, så skulle antalet viltolyckor minska avsevärt. I Egentliga Finland hade man, under de förhållanden som rådde i början av 2000-talet, enligt gjorda kalkyler kunnat minska på olyckorna med flera tiotal procent Om vi kunde fälla en tillräckligt stor del av vitsvanskvoten innan brunsten i november och toppen på trafikolyckorna, så skulle antalet viltolyckor minska avsevärt. Jägaren l 5 l 2010 l 23
• Hannu Huttu tillfälle att jobba "på riktigt" under okomplicerade förhållanden. Viltet som är lätt att hitta och godbitarna som vankas i belöning inpräntar i hunden att det lönar sig att följa sådana här spår och göra sitt bästa. I oktober behöver jägaren inte frysa Oktober och början av november är en lämplig tid också för jaktlag. Terrängen är fortfarande snöfri och kortbenta hundar reder sig bättre än längre fram på säsongen när snön täcker marken. Dessutom njuter majoriteten av passgubbarna mera av den tidiga höstens skönhet och det milda vädret, än de gör när kölden knäpper i träden och dygnet mest består av mörker. Men i snöfri terräng krävs det rekognoscering på förhand och gedigen lokalkännedom för att hitta viltet. Vid jakt på barmark framhävs skillnaderna i vilttäthet. Om beståndet är glest kan det ta tid att hitta vitsvansarna. Om det inte går att lokalisera djurens legor med en tillräckligt stor exakt24 l Jägaren l 5 l 2010 het blir det dessutom knepigt att placera ut passen. När det är ett jaktlag som jagar blir den enskilda jägaren på passet ofta tvungen att fatta snabba beslut om han ska skjuta eller låta bli. I synnerhet tidigt på hösten måste man göra en noggrann bedömning av vilka djur som ska skjutas. I snabba lägen kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om hornkronan på en hjort. Ännu svårare är det att avgöra om en hind har kalv i följe. Som känt stadgas det i jaktförordningen att en hind som följs av kalv inte får skjutas. Däremot är det inte preciserat på vilket avstånd kalven ska följa. Det säkraste sättet att försäkra sig mot tråkiga överraskningar och föräldralösa kalvar som vimsar omkring i skogen är att besluta att jaktlaget inte skjuter alls på vuxna hindar. Den bästa lösningen i det här läget är att inrikta jakten på kalvar och handjur. Vid drevjakt är det dock svårt att jaga selektivt på handjur. Det kan vara skäl att Hjortdjursolyckor (exkl älg) per månad på landsväg under 2009, inkl vitsvansvilt, rådjur, skogsren och dovhjort Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Sept Okt Nov Dec Källa: Olyckor 258 150 64 155 301 293 278 223 214 443 669 415 3463 Procent 7% 4% 2% 4% 9% 8% 8% 6% 6% 13% 19% 12% 100% Källa: Trafikverket
• S&B EXERGY EN NY ÄLGPATRON Studsarpatronen eXergy är en av Sellier&Bellot i nära samarbete med jägarna utvecklad kompakt kopparkula. Tack vare kulans spets av aluminium öppnar sig kulan omedelbart vid träffen i fem ikar. Så här blir anslagsenergin maximal. Kulans restvikt uppgår till i det närmaste 100 %. NYHET! notera detta faktum och bestämma en kvot för antalet hjortar som får fällas. Det kan också vara på sin plats med instruktioner för skott på löpande vitsvansvilt eftersom det är mycket svårare att skjuta en vitsvans i språnget än att träffa en älg som travar. Vädret hindrar inte mörningen I början av hösten är det varmt och går inte alltid att hänga köttet utan kylrum. Däremot finns det ingenting som hindrar att man styckar viltkroppen innan man hänger köttet. Om köttet packas lufttätt och hängs lagom svalt så löper det åtminstone inte någon risk att torka ut. Med den här metoden är det möjligt att låta olika delar av viltkroppen hänga olika lång tid. Å andra sidan VAPEN A F F Ä R M AR K U S R EMES OY N R www.remes.fi älj Fö älj i Försäljning: Vapen- Vapen- och sport- affärer i hela landet förfogar allt fler jaktlag över ett kylrum där kroppar kan hängas i normal ordning, oavsett hur varm hösten är. Utnyttja hela säsongen och alla jaktmetoder Det gäller att ta vara på oktober och början av november när jaktförhållandena står på topp. Det är fortfarande ljust och varmt och det händer mycket ute i naturen. Det gäller förstås att vara uppmärksam på vilka djur som får fällas, men det gör inget om fler kalvar och andra tillåtna kategorier blir fällda. Ju större del av det årliga uttaget som skjuts innan november månads mörka kvällar och vitsvansarnas brunst, desto färre viltolyckor blir det på vägarna. Om jakten på vitsvansviltet skulle börja redan den första september som den gör för rådjuret, skulle det förbättra förutsättningarna för en selektiv jakt under tidig höst. Brist på snö borde inte vara något hinder för att jaga eftersom det ändå är på sin plats med en eftersökshund som fungerar på barmark. Hjortjakt med ett jaktlag under tidig höst är en fin jaktform. Dessutom går det att boka in jaktdagarna gott på förhand eftersom det knappast faller snö redan i oktober. En välplanerad och förberedd jakt brukar bjuda på fina upplevelser, oavsett om hjorten föll eller inte. Jaktsäsongen på vitsvansvilt är lång och det går att jaga med många olika metoder, allt från lockjakt till smygjakt. Vitsvansviltet har faktiskt mer att bjuda på än vi vanligen inser. Låt oss alltså ta vara på den brokiga mångfalden av jaktmetoder och hela den långa säsongen! l Jägaren l 5 l 2010 l 25 Visa Eronen
• Praktiska kläder och bra utrustning för älgjakt Som kund hos Erätukku väljer du produkter i ett förstklassigt sortiment UNIK KOLLEKTION AV STÄLL ÅR 2010 R KVALITETEN ­ KOLLA IN PRISERNA JÄMFÖ SUPREME PREMIUM PREMIUM LADY PRO CLASSIC CAMO FÖR RÖRLIG JAKT OCH PASSJAKT FÖR RÖRLIG JAKT FÖR RÖRLIG JAKT OCH PASSJAKT FÖR RÖRLIG JAKT FÖR PASSJAKT OCH OCH PASSJAKT ICKE BRÅDSKANDE FÖRFLYTTNINGAR FÖR RÖRLIG JAKT OCH PASSJAKT Vattentäthet Vindtäthet Andningsförmåga Fickor 16 Ventilation under ärmarna nätskyddade Ventilation vid höfterna nätskyddade Huva vattentät, löstagbar Älgflugehuva löstagbar Specialegenskaper: 14 nätskyddade nätskyddade vattentät, löstagbar löstagbar Kortare jacka än normalt, vilken lämpar sig utmärkt för snabb förflyttning. brun grön brun brun grön 16 nätskyddade nätskyddade vattentät, löstagbar löstagbar 16 nätskyddade nätskyddade vattentät, löstagbar löstagbar 12 nätskyddade nätskyddade vattentät, löstagbar Stället har membran mellan ytter- och fodertyget, vilket gör det varmt. grön 18 nätskyddade nätskyddade vattentät, löstagbar löstagbar Unikt camomönster som är speciellt framtaget för finländska förhållanden. camo Färger FÖRMÅNSPAKET PÅ KÖPET Supreme-förmånspaketet inkluderar: Scentech MicroDryunderställ Ylletröja Matelasserad väst Läderbälte Värde 144,60 Beställningsnummer: JJ01B4G858 349 FÖRMÅNSPAKET PÅ KÖPET Premium-förmånspaketet inkluderar: Scentech MicroDry-underställ Ylletröja Väst Bilsätesskydd Fleecehandskar och mössa Värde 134,40 Beställningsnummer: JJ01B7L757 grön JJ01B7L858 brun 249 FÖRMÅNSPAKET PÅ KÖPET Premium Lady-förmånspaketet inkluderar: Scentech MicroDryunderställ Ylletröja Väst Fleecehandskar och mössa Värde 119,50 Beställningsnummer: JJ01B8L858 249 FÖRMÅNSPAKET PÅ KÖPET Pro-förmånspaketet inkluderar: MicroDry-underställ Mellanställ Säkerhetsväst Halsskydd Sotka vändbar keps Yllestrumpor Värde 88,40 Beställningsnummer: JJ01B9L757 199 14990 FÖRMÅNSPAKET PÅ KÖPET FÖRMÅNSPAKET PÅ KÖPET Camo-förmånspaketet inkluderar: Scentech MicroDryunderställ Fleecejacka Hängslen Keps Värde 126,40 Beställningsnummer: JJC101 249 Classic-förmånspaketet inkluderar: MicroDry-underställ Fleeceväst Basic-keps Värde 55,70 Beställningsnummer: JJ01B5G758
• TRAWLER STICKAD TRÖJA Äkta ylle som värmer även som fuktigt. Stilig och slitstark tröja för användning i skogen och på fritiden. Tålig och varm stickad tröja. Ylle (50 %), akryl (50 %). Trawler stickad tröja JJ4407L151 grå VÄNDBAR FLEECE Jackan har ett vindtätt och vattenavvisande NoWindmembran. Praktisk och varm jacka för jakt och fritid. SAFETY CAMO -JACKA Idealisk jacka för älgjakt. Tack vare AIR-TEX2-membranet skyddar jackan effektivt mot vind och vatten och har god andningsförmåga. Ljudlöst material. Unikt camomönster. SafetyCamo JJ0201C35C + leveranskostnader 3990 + leveranskostnader Vändbar eece JJ0513K753 grön/orange 4990 + leveranskostnader 14990 LINER-STRUMPOR Tunna, tekniska strumpor, som lämpar sig som understrumpor året om. CoolMax®-materialet gör strumporna svala. Liner-strumpor JJ6503B75936,storlek 36-41 JJ6503B75942, storlek 42-48 + leveranskostnader FOREST-STRUMPOR SÄKERHETSVÄST Reflexband fram- och baktill. Ryms i fickan och kan snabbt kläs ovanpå jaktstället. Praktiskt snabbfäste. 490 Välsittande strumpor för användning t. ex. i skogen och på vandringar året om. CoolMax®-materialet gör strumporna svala. Forest-strumpor JJ6504G75935, storlek 35-38 JJ6504G75939, storlek 39-42 JJ6504G75943, storlek 43-46 + leveranskostnader 690 Säkerhetsväst JJ1104 + leveranskostnader 990 RETRO-FLEECE Mjuk fleecejacka för användning i skogen och på fritiden. Nylonfoder. Textilläderförstärkningar på axlarna. Retro- eece OUNAS-BYXOR SOFTSHELL-JACKA JJ0508I758 brun 3990 + leveranskostnader Stiliga bomullsbyxor. Stadigt, slitstarkt tyg, smutsoch vattenavvisande TeflonWax-behandling. Resår i midjan, många fickor. Ounas-byxor JJ3102G757 grön JJ3102L858 brun 4990 + leveranskostnader Mjuk och elastisk. Vindtät och vattenavvisande, god andningsförmåga. Innertyget mjuk fleece. Bekväm jacka för användning året om. Softshell-jacka JJ0401J771 grön JJ0401J871 brun 8990 + leveranskostnader HALVFINGERVANTAR Varma jaktvantar. Isolerande Thinsulate-foder, tumdelen i äkta, slitstarkt läder. Halv ngervantar JJ1070 T-SHIRT MED TRYCK Bekväm t-shirt för fritidsbruk. Mjuk bomull. Stiligt älgtryck på framsidan. T-shirt med tryck JJ4103K181 grå JJ4103K747 grön JJ4103K858 brun HATT MED BRÄTTE Stilig hatt med brätte i läder. + leveranskostnader 790 1490 + leveranskostnader Hatt med brätte JJ6118L888 3990 + leveranskostnader
• Beställ g Allt du behöver till ett rimligt pris Välkända produkter och säsongens mest intressanta nyheter www 47 700 tfn 020 7 ong med kup per post tukku. www.era 0* (må-fr 8-18) enast: JAHTIJAKT PRO VHF VHF-telefon för krävande användare. Testad, mycket lång räckvidd även i extrema förhållanden. Lång batteritid tack vare effektbatteri och energisparläge. Robust utförande, stänktät. Lättanvänd, inga onödiga knappar. · · · · · · Testad räckvidd i varierande terräng FM-radio 26 förprogrammerbara kanaler VOX-funktion, anti-brusfunktion Frekvens 68­72 MHz I förpackningen ingår bordsställ, nätadapter, öronsnäcka med mikrofon, kabel för cigarettändare, basantenn och bältesclips. GARMIN 60 CSx Högklassig, slittålig GPS för jägare. Hög driftsäkerhet även i skogsbevuxen mark. Stor färgskärm med bakgrundsbelysning. Lång batteritid. · Instruktioner på finska · Inbygg standardkartografi över Europa med ruttegenskap · Storlek 18,0x6,1x3,3 cm, vikt 250 g inklusive batterier · Trip&Waypoint/MapSource CD I förmånspaketet ingår valfritt TOPOSuomi2010kartområde samt snabbladdare och 4 st. 2 300 mAh batterier. Värde 154,80 euro. Garmin 60 CSx 010-00422-01 GARMIN ASTRO NORDIC 220 Garmin Astro 220 Nordic är en komplett hundpejl och GPS-mottagare. Med Astro kan du enkelt följa upp till 10 hundar samtidigt på skärmen, och samtidigt ser du också din egen position i terrängen. · · · Micro SD-minneskortplats (kompatibel med bl.a. terrängkartorna TOPO SUOMI Plus och de nya TOPO Suomi 2010) Lagringskapacitet för 1 000 ruttpunkter på 20 olika rutter eller 50 separata rutter Elektronisk kompass Hundpejlen kan användas bl.a. i Sverige, Norge och Estland. Tills vidare får pejlen inte användas i Finland. Garmin Astro 220 010-00596-10 JahtiJakt Pro VHF JJ9101FX02 15990 + leveranskostnader 389 + leveranskostnader 649 + leveranskostnader SCOUTGUARD­ ÅTELKAMERA Den mest sålda åtelkameran i Finland. Identifierar automatiskt rörelse och fotograferar helt obemärkt. Fungerar även i mörker, högklassig upplösning på 5 megapixlar. · Bildformat 2 560 x 1 920 pixlar · Videoupplösning 640 x 480 eller 320 x 240 pixlar · Minneskortet (2 GB) rymmer upp till 120 min. videoinspelning eller 2 400 digitalfoton · Passningstid i terräng upp till 6 mån. · 1 års garanti JAHTIJAKT AVSTÅNDSMÄTARE 501 Kompakt, lätt, snabb och lättanvänd. Ergonomisk design. Vattentätt och stöttåligt utförande. Tål köld. Låg strömförbrukning. Skanningsfunktion som möjliggör smidig mätning av avståndet till ett rörligt objekt. · Mätavstånd: 5­800 m · Noggrannhet: ± 1 m · I förpackningen ingår handledsrem, skyddsväska, rengöringsduk och instruktionsbok. 1 års garanti. JAHTIJAKT AVSTÅNDSMÄTARE 6021 Speciellt för jakt och annat krävande bruk. Kompakt, lätt, snabb och lättanvänd. Ergonomisk design. Vattentätt och stöttåligt utförande. Tål köld. Låg strömförbrukning. Skanningsfunktion som möjliggör smidig mätning av avståndet till ett rörligt objekt. · Mätavstånd: 15­1 400 m · Noggrannhet: ± 1 m · I förpackningen ingår handledsrem, skyddsväska, rengöringsduk och instruktionsbok. 1 års garanti. DTC-530-åtelkamera JJ8905F757 12990 + leveranskostnader Avståndsmätare 501 JJ8908K799 14990 + leveranskostnader Avståndsmätare 6021 JJ8909K799 179 + leveranskostnader
• 5 ÅRS GARANTI Blac Ser Black Series BLACK SERIES BXT-40 Mångsidigt och kompakt kikarsikte för älg-, fågel-, vildsvins- och rådjursjakt. · Förstoringsområde 3­9 · 40 mm objektiv med ljusstyrka · Belyst siktpunkt (effektområden 0­11) · Linser med flerskikts ytbehandling · 30 mm tub i en del · 5 års garanti I förmånspaketet för kikare ingår ringar, skenor (modeller för Weaver-, Tikka- och Sako-skenor) samt snabbskydd för linserna. Värde 81,70 euro. BXT-40 5 ÅRS GARANTI Blac Ser Black Series BLACK SERIES BXT-42 Kikarsikte för jakt av högvilt och drevjakt. Utmärkt för korta och medellånga distanser. · Förstoringsområde 1,5­6 · 42 mm objektiv med ljusstyrka · Belyst siktpunkt (effektområden 0­11) · Linser med flerskikts ytbehandling · 30 mm tub i en del · 5 års garanti I förmånspaketet för kikare ingår ringar, skenor (modeller för Weaver-, Tikka- och Sako-skenor) samt snabbskydd för linserna. Värde 81,70 euro. BXT-42 JJ8901F999 11990 + leveranskostnader JJ8902F999 11990 + leveranskostnader 5 ÅRS GARANTI Blac Ser Black Series BLACK SERIES BXT-50 Effektiv baskikare för medellånga och långa distanser. Utmärkt även vid skymnings- och vaktjakt. · Förstoringsområde 2,5­10 · 50 mm objektiv med ljusstyrka · Belyst siktpunkt (effektområden 0­11) · Linser med flerskikts ytbehandling · 30 mm tub i en del · 5 års garanti I förmånspaketet för kikare ingår ringar, skenor (modeller för Weaver-, Tikka- och Sako-skenor) samt snabbskydd för linserna. Värde 81,70 euro. BXT-50 5 ÅRS GARANTI Blac Ser Black Series BLACK SERIES BXT-56 Kikarsikte med ljusstyrka och hög prestanda för långa distanser. Utmärkt vid skymnings- och vaktjakt. · Förstoringsområde 4­16 · 56 mm objektiv med ljusstyrka · Belyst siktpunkt (effektområden 0­11) · Linser med flerskikts ytbehandling · 30 mm tub i en del · 5 års garanti I förmånspaketet för kikare ingår ringar, skenor (modeller för Weaver-, Tikka- och Sako-skenor) samt snabbskydd för linserna. Värde 81,70 euro. BXT-56 JJ8904F999 JJ8903F999 14990 + leveranskostnader 16990 + leveranskostnader 5 ÅRS GARANTI 5 ÅRS GARANTI JAHTIJAKT HOLOGRAFISKT SIKTE PRO För hagelgevär och gevär. 4 olika belysta riktmedel, automatisk ljusreglering av riktmedel. Lätt att montera och skjuta in, 5 års garanti. Hologra skt sikte Pro JJ06HOLO JAHTIJAKT RÖDPUNKTSIKTE PRO För högvilt (t.ex. älg, björn). Siktpunktens storlek kan justeras (4 storlekar). Enkelt att inrikta. Stommens diameter 1", 5 års garanti. Rödpunktsikte Pro JJ1XK06 BORE SIGHT-KOLLIMATOR Du riktar själv in kikaren både enkelt, snabbt och med hög precision. Kollimatorn projicerar en laserpunkt på väggen direkt från mitten av pipan. Lämpar sig för alla kalibrar mellan 0,22­0,50. I förpackningen ingår allt du behöver. 7990 + leveranskostnader 5990 + leveranskostnader Bore Sight-kollimator JJ84120KX04 5990 + leveranskostnader * Samtalspriserna inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,21 cent/samtal + 6,90 cent/min., från mobiltelefon 8,21 cent/samtal + 14,90 cent/min.
• Välj bland Finlands mest populära produkter Titta in i butiken eller beställ direkt hem SUPREME PREMIUM PREMIUM BLACK CAMO CAMO HIGH FÖR JAKT OCH VANDRING FÖR JAKT FÖR JAKT OCH PROFESSIONELLT BRUK FÖR JAKT FÖR JAKT Något lägre skaft Fyrskiktsstruktur i botten Snörning som stöder foten Thinsulate®-vaddering 1/1-skaft Fyrskiktsstruktur i botten Snörning som stöder foten Thinsulate®-vaddering Något lägre skaft Fyrskiktsstruktur i botten Snörning som stöder foten Thinsulate®-vaddering Något lägre skaft Stadig JahtiJakt-sula Snörning som stöder foten Stadigt stövelskaft Fyrskiktsstruktur i botten Stadig sidodragkedja Thinsulate®-vaddering 14990 + leveranskostnader 12990 + leveranskostnader 12990 + leveranskostnader 8990 + leveranskostnader 14990 + leveranskostnader Supreme JJ7103G859 Premium 602PRE Premium Black JJ7104L999 Camo JJ7101B75C Camo high JJ7102G75C PATRONHÅLLARE Hållbart, äkta läder. Fästs i bälte. För studsare 12/.222 cal, för älggevär 308-9,3. VAPENVÅRDSET VAPENPÅSE VAPENFODRAL För transport av långa vapen. Stark polypropen, cellplast inuti. Stadig låsförslutning. Storlek 125 x 25 x 11 cm. Patronhållare 1990 + leveranskostnader För hagelgevär och gevär. Presentförpackning i För hagelgevär, studsare och gevär. Vaddeträ. Läskstång, nylonborste, läskända, oljepen- rad. Två fickor med dragkedja för tillbehör. sel. (Läskstång och -ända efter vapentyp) Stadiga bärremmar. Innerlängd 125 cm. Vapenvårdset JJ9444GX02 7,62, för gevär JJ9443GX02 .22, för gevär JJ9440GX02 12, för hagelgevär JJ9441GX02 16, för hagelgevär 2490 + leveranskostnader JJ94001LX01 12/.222 cal JJ94002LX01 .308-9,3 cal Vapenpåse JJ8401A757 1990 + leveranskostnader 4990 + leveranskostnader Vapenfodral125x25x11 JJ9431GX01 STOCKOLJA För underhåll av träkolv. Innehåller endast rena, naturliga oljor och en liten mängd silikon. 75 ml. Stockolja JJ9453GX02 Premium gold JJ9454GX02 Klar JJ9455GX02 Rödbrun JJ9456GX02 Mörk JJ9457GX02 Mycket mörk TILLSTÅNDSMAPP En stilig mapp som skyddar jakt- och fisketillstånden mot fukt. SÄTESSKYDD Hållbar, vatten- och smutsavvisande polyester. Passar alla bilar. Lätt att rengöra, tål maskintvätt. RYGGSÄCK MED STOL Klassisk ryggsäck med stol, bred modell som passar speciellt bra till fiskning och camping. Hållfast material, händiga fickor, stark aluminiumram i stolen. + leveranskostnader 990 Tillståndsmapp JJ8703E999 + leveranskostnader 990 Sätesskydd JJ8705K189 Grå JJ8705K757 Grön 1490 + leveranskostnader Ryggsäck med stol JJ8404L759 3990 + leveranskostnader * Samtalspriserna inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,21 cent/samtal + 6,90 cent/min., från mobiltelefon 8,21 cent/samtal + 14,90 cent/min.
• Beställ g www 47 700 tfn 020 7 ong med kup per post tukku. www.era 0* (må-fr 8-18) enast: Ja, Beställningskupong jag beställer Produkternas beställningsnummer nns i anslutning till priset i annonsen. Beställningsnummer Produktnamn Antal Ställ. Fyll alltid i längd, vikt och midjemått på den som ska använda stället Pris Skor. Fyll alltid i fotlängden på den som ska använda skorna Beställningsnummer Produktnamn Övriga produkter. Beställningsnummer Produktnamn Antal Pris Beställarens namn Postnummer och -ort E-post Telefonnummer Beställarens underskrift vårdnadshavarens underskrift för personer under 18 år Jag ansluter mig samtidigt avgiftsfritt till Erätukku-klubben och får de senaste erbjudandena direkt per e-post. (fyll i din e-postadress) Jägaren 5/2010 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE Kod 5013247 Erätukku Erätukku betalar portot Beställ alla produkter du vill ha på en gång med denna kupong. 1. Fyll i produktuppgifterna på kupongen. 2. Klipp ut kupongen och vik den dubbel. 3. Stansa eller tejpa ihop papperet. Erätukku betalar portot för beställningskupongen. Beställningar via nätet: www.eratukku. Telefonbeställningar från morgon till kväll Mån-Fre klo 9-18 020 747 På beställningens pris tillkommer leveranskostnader. (*Fyll i storlek endast för kepsar och handskar vid behov) Storlek* längd cm vikt kg midjemått Antal Pris fotlängd cm Utförligare uppgifter om du beställer följande produkter kikare: Vapenmodell, vapenskenans bredd (cm) Adress
• Jarkko Nurmi, jaktchef, Österbottens jaktvårdsdistrikt Pionjärerna återvänder till våtmarken Pentti och Petri på stranden Jägarna har restaurerat sjöar under en lång tid. På sätt och vis har det övriga samhället först under senare år upptäckt värdet av de entusiastiska viltvårdarnas arbete: EU stöder återställandet av våtmarker och jord- och skogsbruksministeriet förbereder en egen strategi för att förbättra effektiviteten i skötseln av våtmarker. Pionjärer i våtmarksrestaurering i Finland var Pentti Vikberg från Jägarnas centralorganisation och Petri Nummi vid Helsingfors universitet. I denna artikel återvänder de till sin "egen" minnenas våtmark. K 32 l Jägaren l 5 l 2010 l Kännetecknande för en bra idé är att nästan alla senare uppger sig vara uppfinnaren. För riktiga pionjärer är det inte alls så enkelt, eftersom man i allmänhet avhåller sig från nya handlingssätt­ och modeller innan man har konkreta bevis på att konceptet fungerar. När ett visst område fått en större viltstam genom viltvårdsåtgärder och jaktens fortsättning således är tryggad är det bästa drivkraften för att jägarna ska kavla upp sina egna ärmar. "Om grannjaktlaget har restaurerat en våtmark, så nog gör vi en större..." ­ Så var det då också, i början var det många som hånade oss för lergroparna, men genom de goda erfarenheterna blev den nya viltvårdsåtgärden snabbt vanligare i hela landet, bekräftar den pensionerade försöksledaren i viltvård Pentti Vikberg. Han började sin karriär som viltforskare, men gick snart över till jägarsidan och var verksam vid Jägarnas centralorganisation som försöksledare i viltvård från början av 1970-talet ända fram till pensionen 2008. Kan medel ur jaktvårdsavgifter användas till viltvård? Penttis karriär som ledare för våtmarkspilotåtgärder tog inte genast fart, eftersom det krävdes pengar för att inleda projekten. På organisationens styrelsenivå uppstod i början av 1970-talet en hätsk debatt om möjligheten att använda jaktvårdsavgiftsmedel för att finansiera försöksverksamhet som hör ihop med sjöfåglar, vilket var Penttis avsikt.
• Tidigare verksamhetsledaren för JCO, Teppo Lampio, som övergått till ledningen av viltforskningen ville pröva de omtalade amerikanska metoderna för våtmarksskötsel också i Finland, men behandlingen av frågan i styrelsen framskred trögt. Det krävdes ett ingripande och stöd av ministeriet. Heikki Suomus var då överdirektör för fiske- och viltavdelningen vid jord- och skogsbruksministeriet. Efter att han rutit till hittades det pengar, minns Pentti. Försöksverksamheten påbörjades i Södra Österbotten i sjön Ponsi i Jalasjärvi. För Pentti är den våtmarken fylld av minnen. Det var ju där det hela började. Jalasjärviborna var med från början med minst sagt livligt intresse och österbottningars stora hjärtan. Man skrev även på växlar för att kunna finansiera de preliminära undersökningar som krävdes av den tidens vattendistrikt. ­ I och med de goda erfarenheterna av försöken hade organisationen även i fortsättningen möjligheter att få öronmärkta medel för försöksprojekt inom viltvården av jord- och skogsbruksministeriet. Med hjälp av medlen kunde vi ge talkogängen "startpeng" för sina utvecklingsprojekt och så här fick många projekt sin början, berättar Pentti. Den viktigaste förutsättningen för den nya utvecklingsverksamheten var det välfungerande samarbetet mellan viltforskningen, ministeriet och jägarorganisationen. vattennivån med hjälp av en fördämning. Att skriva det inledande receptet var dock lättare än att utföra det praktiska arbetet. Restaureringsprojekt kräver alltid en hel del tillstånd och det viktigaste av dessa för förverkligandet av restaureringen är naturligtvis samtycke till planerna av områdets markägare. ­ I begynnelseskedet av läggandet under vatten sysselsatte den tidigare slåttersjöns ägandeförhållanden mycket mina tankar. Jag kontaktade lantmätare Koskilampi som konstaterade att ägohandlingarna hade förstörts i Vasa brand. Därtill blev jag uppmanad att bara sätta igång, berättar Jussila. De frispråkiga råden gjorde Jussila betänksam och han fortsatte att utreda ärendet. Och hur det nu kom sig så hittades ett svenskspråkigt dokument med anknytning till Polvijärvi på en bondgårds vind i Kurikka. Av dokumentet framgick att några bönder hade fått i uppdrag att "torrlägga och göra Ponsijärvi fruktbar". Beslutet var undertecknat av guvernören i Vasa län år 1852. Så här fick vi en aning klarhet i ägandeförhållandena och efter litet släktforskning och nästan säkra löften körde vi igång. Manuskriptet till den restaureringsplan som utarbetades av Pentti Vikberg och Seppo Jussila var i ett nötskal följande: restaureringsmetod fördämning, dammens bredd 18 meter 1400 meter dammvall (för att förhindra vattnet att stiga till skogsmarken) sammanlagt 13 500 kubikmeter schaktmassor 16 konstgjorda öar plantering av vattenväxter och 2000 kilo dolomitkalk mot surhet två viltåkrar CZ studsarna är träffsäkra, ytterst pålitliga och gjorda för långvarigt bruk. Ett prisvärt val! VAPEN A F F Ä R M AR K U S R EMES OY N R www.remes.fi älj Fö älj in Försäljning: Vapen Va - och sport- affärer i hela landet Insatser för Ponsijärvi Till de ivrigaste aktivisterna i Jalasjärvi avdelningen hörde jaktvårdsföreningens verksamhetsledare Seppo Jussila, som med stöd av Pentti Vikberg 1975 utarbetade en restaureringsplan för en ca 50 hektar stor igenvuxen slåttersjö. Receptet för sjöns akutvård var att lyfta Man var tvungen att utföra jobben vintertid eftersom slåttersjöns yta och stränder inte bar maskinerna under andra tider. Vintern 1975­76 var gynnsam för restaurerarna eftersom det fanns lite snö och kylan var sträng. Ponsijärvi bar restaurerarnas maskiner och entreprenaden kom att kosta ungefär 100 000 dåtida mark. Restaureringen var framgångsrik och jägarna i Österbotten, som har få sjöar, fick tillbaka sitt gamla om- råde för sjöfågeljakt, vars attraktivitet lokalbefolkningen ytterligare ökade med viltåkrar. Pionjärerna tillbaka vid Ponsijärvi Vi träffar Pentti i Jalasjärvi. Vi har lyckats locka honom till Österbotten för intervjun trots att han som pensionär är upptagen med fiske. Många av de "veteraner" som var med och res- "Hittar vi ännu dit?" Pentti Vikberg och Seppo Jussila försöker hitta vägen till PonsiPonsijärvi-veteraner tar en paus i vindskyddet. järvi, som var ett av de första större vattenområden i Finland som jägarna återställde. Metsästäjä l 5 l 2010 l 33
• Betydelsen av pionjärverksamheten erkänns senast nu när våtmarkerna får en egen förvaltningsplan och EU finansierar våtmarksrestaureringar som utförs av jägare. Universitetslektorn i viltvård Petri Nummi hör till toppnamnen inom sjöfågelforskning. Hans forskarkarriär startade vid våtmarken i Saukonoja i Evois. taurerade Ponsijärvi har kommit för att ta emot gästen och mötet är nostalgiskt, eftersom området förmodligen är den första större sjön i Finland som jägarna restaurerat. Åtminstone var det den första för Pentti och vem skulle veta det bättre än den person, som fungerade som motor för viltvårdens försöksverksamhet. Idag ser man värdet av jägarnas naturvårdsinsatser mer allmänt som en resurs för samhället som helhet. Jägarnas och markägarnas samarbete fungerar bra och med hjälp av ömsesidigt förtroende och talkoanda kan man genomföra omfattande projekt som andra aktörer inte kan göra. ­ Inte tänkte vi så vittbärande på sådana naturvårdsärenden då. Vi var oroliga för sjöns försvinnande och vi brann för en gemensam sak, säger Jussila. Pentti i sin tur hade en bredare vision om våtmarkers betydelse för finländsk natur. Dessutom bidrog dåvarande jaktchefen i Österbotten, Seemi Pihlajamäki, väsentligt till genomförandet av projektet. Ponsijärvidammen kräver redan underhåll och männen är en aning till åren komna men deras arbete har fallit i god jord. Mycket har fördämts och grävts efter Ponsijärvi. Enligt en undersökning om jaktföreningar har jägarna redan restaurerat ca 2500 våtmarker, och snart får våtmarkerna en egen förvaltningsplan på ministerienivå. Viltförvaltningen har i kikaren en finansiering på två miljoner euro för ett Life+ projekt med syftet att främja restaureringen av våtmarker på landsbygden. Penttis och andra pionjärers arv lever vidare. Petris våtmark - Saukonoja, Finlands mest undersökta våtmarkshektar? Universitetslektorn vid institutionen för skogsvetenskaper Petri Nummis minnesvåtmark är Saukonoja, en tjärn som bävrarna fördämt och som finns på Evois marker i Lammi kommun. Inom den här våtmarken har sjöfåglarna inte något integritetsskydd: den årliga näringssituationen och föryngringen synas, även mängden fallande lövförna har uppmätts. De modeller som används i skötseln av finländska våtmarker har undersökts och testats i insekt- och sjöfågellaboratoriet i Saukonoja. Vägarna för Petri Nummis och "hans" våtmark korsade år 1984, när han inledde sina fortsättningsstudier i Saukonoja. Sjöfågelforskaren och chefen för Evois viltforskningsstation Matti K.Pirkola och JCO:s Pentti Vikberg diskuterade forskningsidéer med honom. Det praktiska genomförandet på Evois viltforskningsstation gjordes av Heikki Koivunen. Saukonoja fördämdes i forskningssyfte, men fördämningsproffsen var inte helt nöjda med de mänskliga färdigheterna. ­ Bävrarna tätade och slutförde vår dammvall och sedan dess har man forskat om sjöfåglar här, berättar Petri när vi besöker våtmarken i juli. Myggornas vingar svingar i luften och sjöfåglarnas i vattnet: flera honor med kullar försöker genom att spela skadad locka besökarnas uppmärksamhet samtidigt som de redan uppvuxna ungarna gömmer sig bland vattenväxter och förmultnade trädstammar. Bävermodellen Bävermodellen är ett koncept inom finsk viltforskning och har lanserats från våtmarken i Saukonoja. Det innebär att man i de våtmarker som människan restaurerar eftersträvar ett våtmarkssystem som liknar det bävern skapar. Buktande stränder, ganska grunt vatten, öar här och där, till hälften öppet vatten och till hälften så mångsidig och frodig vattenväxtlighet som möjligt (luftskott och flytblad). Det är receptet som lockar andkullar. Sjöfåglarna anländer inte enbart för vattnet, utan orsaken finns under ytan. I de våtmarker som bävern fördämt har man i flera studier kunnat påvisa en kraftig tillväxt av produktionen av vatteninsekter, vilket möjliggörs av att växter som blivit översvämmade murknar. Andkullarna trivs i sådana områden eftersom diverse vattenlevande evertebrater är stapelfödan under livets första skeden. Under de första levnadsveckorna fångar de insekter ovanpå vattenytan och de ytliga delarna av vattenväxter med luftskott (fräken, starr), men övergår så småningom till den bekanta måltiden för simänder. Insektproduktionen i en dylik översvämningsbassäng fortsätter någorlunda riklig vanligtvis 5-8 år och under den tiden fungerar översvämningen som en buffé för sjöfågelkullarna. Därefter minskar insektproduktionen och oftast sjöfågelstammen likaså. Därför lönar det sig att utrusta viltvårdande våtmarker med en justerbar dammbyggnation. Med hjälp av den kan man emellanåt torrlägga våtmarken och sedan fylla den med vatten igen, i vilket fall insekternas och sjöfåglarnas glansperiod börjar ett nytt varv. Stopp för fiskflytt Det är en bra idé för den som restaurerar en våtmark att ta reda på vad som händer under ytan, så att han ska kunna vårda sin våtmark på rätt sätt viltvårdsmässigt. Du behöver dock inte snorkla, eftersom Petri Nummi med trupper redan har utrett saken grundligt utefter bottengyttjan i Saukonoja. Stammen av vattenlevande insekter är i ständig förändring, från det ögonblick då området blir nedsänkt i vatten. ­ Under det första året hade vi en explosion av vattenloppor, det fanns oerhört med loppor i vattnet. Krickorna anlände strax därefter. Under det andra året bildades täta samhällen av fjädermyggor på områden med fint bottensediment och under videsnår dök det upp rikligt med vattengråsuggor och gräsandskullar jagade dem, berättar Petri. Under de bästa produktionsåren verkade den en hektar stora bassängen i Saukonoja som barnkammare för två krickandskullar, två gräsandskullar och en knipkull. Ganska överbefolkad hektar. En detalj som hör ihop med insektvärldens succession i dammen var att översvämmade videsnår förvandlades till vattengråsuggornas rike under det andra året. Pilblad som föll i vattnet upprätthöll det under några år. Allt detta medförde mat åt änderna. ­ Ett särskilt drag för Saukonoja var att dess insektproduktion fortsatte häftigt under 12 år när många utländska studier har visat att insektfaunan i fördämda våtmarker sjunker redan efter fem år. De senaste forskningsresultaten visar att minskningen hör ihop med ökningen av fiskbestånden på området, belyser Petri. Det lönar sig alltså inte att skapa ett fiskbestånd i sjöfågelvåtmarker av fångsten med 34 l Jägaren l 5 l 2010
• Todellinen voittaja Micro 5 on kiistatta markkinoiden " metsästysradio. paras Erittäin pitkä toiminta-aika. Olen ollut metsällä " täyttä päivää ilman akun vaihtoa tai latausta. 4­5 Erittäin " kätevä muoto, aivan uudenlainen tuntuma. Paras " kantama. Lafayette Micro 5 on 100 % vesitiivis (IP 68). Sen kestävä metallirunko on testattu military standardien MIL 810 F mukaisesti ja se on kätevä ja helppo käyttää. Micro 5:n tarvikkeet ovat tehdyt kovaa käyttöä varten. Ne ovat IP-testattuja ja niiden kaapelit ovat Kelvarvahvistettuja. Lafayetten uudet metsästyspuhelimet löydät mm. näistä asiantuntijaliikkeistä: Alahärmä: HH-Sport · Espoo: Budget Sport · Espoo: Martinkylän Autopuhelin · Evijärvi: Ilpon Katiska · Forssa: Forssan Ase ja retkeily · Haapajärvi: Raimo Olkkonen Oy · Helsinki: Erliike Hiidenkivi · Helsinki: Aseistamo.fi · Huittinen: Digimesta · Iisalmi: HH-Sport · Jalasjärvi: Expert Vilponen · Joensuu: Telemaailma · Juva: Juvan Rauta ja Maatalous · Jyväskylä: Midare · Kajaani: Ase- ja optiikkahuolto · Kankaanpää: Expert ASA · Karhula: Karhulan Ase ja Erävaruste · Klaukkala: Juhani Sinisalo · Koikkala: Agripalvelu · Kokkola: Kaustisen Konekeskus · Kuopio: ERÄ + · Kuusankoski: KT Sport · Kurikka: Ase- ja Patruuna · Lahti: LSK Kodintekniikka · Lappeenranta: WildSport · Lapväärtti: Rautia Rosenback · Lempäälä: Budget Sport · Leppävesi: RJ-Elektro · Loppi: Erä-Loppi · Mariehamn: Lantbruk Ab · Mikkeli: Karikon Autotalo · Mäntsälä: Ritkos · Nivala: HH-Sport · Oulu: Budget Sport · Parkano: Parkanon Expert · Polvijärvi: Erä-Ankkuri · Pori: Eräpori · Porvoo: Porvoon Mikrokulma · Raahe: HHSport · Raisio: Budget Sport · Rauma: Sissos · Riihimäki: Eräkontti Oy · Rovaniemi: Ollin Erä ja Kalastus · Salo: Gigantti Salo · Savonlinna: Karikon Autotalo · Seinäjoki: Wextra · Sulkava: Neste Lohilahti · Säkylä: Eräpuoti Ketunhäntä · Tammisaari: Ekenäs Telehörnan · Tampere: RXTX-Tuote · Turku: Vihanto · : · Äänekoski: Sähkö Niskanen · Vaasa: Kurre Erä ja Kalastus Kaukomarkkinat Oy, PL 98, 00501 Helsinki Puh 09 5211, radiopuhelimet@kaukomarkkinat.com www.lafayette.fi
• Våtmarkens värde som livsmiljö för sjöfågelkullar beror på flera faktorer av vilka de viktigaste är mångsidigheten i växtlighet och insektvärlden. som exemplet med Saukonoja visar, funderar Petri. katsa ifall man vill trygga en riklig föryngring av sjöfåglar. Det går inte att undvika fiskarnas spridning i vissa våtmarker, men det är bra om viltvårdaren känner till deras roll som konkurrent med sjöfågelkullarna. En speciell anekdot hänför sig till fiskarnas uppkomst i det före detta torvproduktionsområdet Rastunsuo i Rautalampi som ornitologen Kauko Sikström upptäckte: Fiskarna hittade till våtmarken genom en luftbro. När man slutade ta upp torv vid Rastunsuo torvproduktionsanläggning, restaurerade man området till en våtmark och områdets population av ruda fick sin början från fisktärnehanens "bröllopsgåva" till sin hona. Det hör till artens reproduktionsbestyr att hanen uppvisar sina jaktfärdigheter, men några rudor råkade slinta ur näbben! utan forskarnas vetskap eftersom all lövförna som föll i Saukonojas översvämningsområde samt dess delaktighet i sjöfåglarnas föryngring utreddes. Den mest undersökta våtmarkshektar i Finland, Saukonoja, är fortfarande en gynnsam omgivning för sjöfågelkullar, trots att det gått 25 år sedan fördämningen kom till. Energin har under senare år dämpats genom att fiskbeståndet ökat. Den mest produktiva fågelvåtmarken saknar fisk eftersom fiskarna tävlar om insektföda med sjöfågelungarna. Vattenloppsexplosioner och huvfällor Värdet av våtmarken som omgivning för sjöfågelkullar beror på flera faktorer, det viktigaste är förmodligen en mångsidig växtlighet och insektvärld. Om bottnen på våtmarken har varierande djup, är det allt fler insektoch växtarter som hittar ett hem i våtmarken. Det finns med andra ord skillnader i viltvatten, men hur kunde Petri och de övriga viltforskarna avslöja Saukonojas hemligheter, genom att snorkla? ­ Vi använde ett brett urval av insektfällor. En del hade utvecklats någon annanstans, men vi konstruerade även en hel del egna fällor. Även undertecknad är bekant med olika modeller av fällor från sin tid som praktikant i viltvård i Evois, eftersom det hörde till praktikanternas uppgifter att reda upp och rengöra linor och snören. Bottendjur lyftes till ytan med hjälp av diverse instrument, insektvärlden i mellanskiktet granskades genom att dra med finmaskiga håvar och insekter som kläcktes hamnade rakt i huvfällans veck när de steg upp mot ytan. Inte ett löv kunde falla Skalan på skötseln av våtmarken gynnar viltvårdaren Petri Nummi har inom ramen för våtmarksoch sjöfågelforskningen också i stor utsträckning deltagit i nordiskt och internationellt samarbete. Arbetet som började vid den pyttelilla Saukonoja har lett till bredare forskningsexpositioner. Utgående från sin långa erfarenhet och sina vetenskapliga kunskaper förmodar Petri ändå att våtmarksskötselns möjligheter först nu börjar klarna i bredare omfattning också för viltvårdarna. Nummi har även själv till en början undersökt våtmarker främst ur andkullarnas perspektiv, men har med tiden också upptäckt deras betydelse för många andra arter. Fladdermöss, groddjur, hönsfågelkullar, och till och med hjortdjur trivs runt våtmarkerna. För att inte nämna det faktum att det utöver vården av mångfalden i naturen även kan inkluderas målsättningar för förbättring av vattenskyddet vid skötseln av våtmarker. Restaureringen av dessa kan utnyttjas för renande av avrinningsvattnet från jord- och skogsbruk, för att hålla sjöar och åar rena från fasta partiklar och näringsämnen samt för att jämna ut älvarnas flodtoppar. Petri Nummi vill också fästa uppmärksamhet på skalan av viltvård. Med viltvård på våtmarker får man synliga resultat redan på relativt små områden, medan till exempel förverkligandet av viltvårdande förbättringar i skogsmiljöer kräver stora ytor . Det finns enorma skillnader i skalan på viltvårdsåtgärder. ­ Om du vill ha verkliga och bestående resultat med viltvård på åkermark bör du arbeta med ytor på minst 2000 hektar. För viltvård i skogsmiljö krävs 10 000 hektar men i vattenmiljöer räcker det med en hektar, Våtmarksstrategi för vilthushållningen och Life+-projekt Jord- och skogsbruksministeriet torde offentliggöra sin våtmarksstrategi för vilthushållningen under innevarande år. Dess huvudsyfte är att främja återställandet av våtmarker och en aktiv skötsel i hela Finland. Strategin litar på samarbetet mellan två "lag", markägarna och jägarna. För återställandet av våtmark krävs det alltid markägarens tillstånd och å andra sidan finns det vanligtvis talkohjälp i jaktlagen för själva restaureringen. Dessa två kan åstadkomma mycket inom praktisk naturvård tack vare den fungerande samarbetsrelationen och på denna relation vill ministeriet också bygga sin våtmarksstrategi. Som del av åtgärdsprogrammet för praktisk skötsel av våtmarker har man utarbetat en EU-finansierad Life+-ansökan. Åtgärdsprogrammet har förverkligats av Österbottens jaktvårdsdistrikt under åren 2008-2010 och finansierats av Gårdsbrukets utvecklingsfond. Viltvårdsplanerare Mikko Alhainen har förberett projektet "Return of the rural wetlands" och man har fått ett beslut om finansiering av kommissionen. Verksamheten inleds hösten 2010, då Jägarnas centralorganisation erhåller en nationell finansiering om 2 061 310 euro för utveckling av förvaltningen av våtmarker. Projektet varar i fem år. Pionjärerna ändrade begreppet viltvård Betydelsen av Penttis och Petris pionjärverksamhet får erkännande senast nu när våtmarkerna får en egen förvaltningsplan på ministerienivå och den av jägarna verkställda skötseln av livsmiljöer finansieras av EU:s Life-fond. Fonden är avsedd för främjande av naturskyddet i Europa och att just finländska jägare erhåller en så betydande finansiering för sin verksamhet berättar något om hur stark vår jaktkultur är. Finländsk jakt är hållbar och vår viltvård har sedan länge förvandlats till en betydande naturvård som alla djurarter och hela Finlands natur drar nytta av. Pentti och Petri var bland de första som insåg vilka möjligheter den av jägarna utförda naturvården har i Finland. Utan deras idéer och mod hade vi inte de redan ca 2500 våtmarker som jägarna restaurerat. Vilka siffror kommer vi ännu att uppnå med stöd av våtmarksstrategin och miljonpotten i Life+projektet? "Titeln" pionjär förtjänar också alla de praktiska jägare som under alla dessa år utfört talkoarbete för sin hembygds våtmarkers bästa. Det är lättare för oss andra att gå vidare i pionjärernas fotspår. Alla med! l 36 l Jägaren l 5 l 2010
• Ammattitason lihankäsittelytuotteet 150 kg/h KAPASITEETTI JOPA NETTOHINTAAN SUORAAN MAAHANTUOJALTA! 89e Haudutuspata Laadukas elektroninen haudutuspata aromikkaampaan ruoanvalmistukseen. Vetoisuus 4,5 litraa. sh. 129e sh. 1950e NYT NYT Maxi-lihamyllyja Soveltuu erinomaisesti metsästäjille poromiehille. Edullisuutensa ansiosta loistohankinta myös kotikäyttöön. 498e sh.950e HUIPPUSUOSITTU! Compact 28 vakuumipakkaaja 998e Vakuumipussit Ilmakanavoidut RULLAT · 2 rullan pakkaus, 100 micron, hinta/2 rll · leveys220mm,10m 14,90 · leveys280mm,10m 19,90 PUSSIT 100 micron · 160x250 · 200x300 · 200x450 · 250x300 · 300x400 100 kpl 12,90 16,90 24,90 19,90 29,90 398e TARJOUS! Mini Deluxe Kammion mitat (mm) 385x380x100, sauman mitat (mm) 260x8, pumpun kapasiteetti 10 m3/h, nettopaino 44 kg. vakuumipakkaaja Ruostumatonta terästä. Erittäin suorituskykyinen. Soveltuu ilmakanavoiduille pusseille. Saumausleveys 400 mm. Paino 12.5 kg. Tavalliset 80 micron · 160x250 · 200x300 · 250x300 120 micron · 160x250 · 200x300 · 200x450 · 250x300 · 400x500 100 kpl 6,90 8,90 10,90 100 kpl 8,90 11,90 18,90 14,90 40,00 vertaa hintoja! 1 000 kpl 54,90 73,20 87,80 1 000 kpl 70,80 99,00 140,00 122,00 317,00 PIENI ERÄ! sh.299e 229e Nosturi- Duo 50x2 vaaka vakuumiMaksimi punnituspaino 300kg. Mukana kaukosäädin ja laturi. pakkaaja Lite-lihamylly 149e Vaaka Alumiininen, LCD-näyttö, rst koukku ja riippu, roiskevesitiiviit painikkeet. Maksimi punnituspaino 300kg. Mitat (mm) 580x650x1010, kammion mitat (mm) 530x525x130, sauman mitat (mm) 500x8x2, pumpun kapasiteetti 20 m3/h, nettopaino 125 kg. 2498e TARJOUS! Monipuolinen pikkumylly jokaisen kodin tarpeisiin. Näppärä koko helpottaa varastointia ja kätkee sisäänsä tehokkaan paketin. Mukana terät ja makkarasuutin. 119e Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupasta! Hintoihin lisätään toimituskulut/rahti. SOITA! www.eratuote.fi Försäljning på Svenska 050 4033 000 045 652 0000 Metsästäjälle - hyvää jahtionnea! ATV vinssi kahvakytkimellä Ajoneuvovinssi 12 V · max. kuorma 2722 kg · moottori 1,6 hp · vaijeri 20 m, Ø 7,2 mm · kauko-ohjain johdolla · max. kuorma 1361 kg · välityssuhde 153:1 · moottori: 12 V 1,1 hv Koiratutkan paristo 3,6 V / 2,4 Ah Ladattava nosturivaaka 500 kg · koko: LR06 (AA) · käyttökohteita mm. koiratutkat ja logiikkamuistit GP255001 · langaton kaukoohjain · selkeä LCD-näyttö XK6080 7,90 LED otsalamppu · Luxeon 1 W ledi, 51 Lumenia · 3 eri valotoimintoa: kirkas, himmeä ja vilkku · sis. paristot CRX203 489,· 0-2500 iskua / min · iskun pituus 28 mm AWD1360 149,DM5005 XK7002 369,Elintarvikehyväksytty laatikko lihalle! 19,- Monikäyttölaatikko 45 l · mahdollista pinota sisäkkäin tai päällekkäin · 315 x 580 x 380 mm Puukkosaha 800 W 9,90 Laatikon kansi DM5008 · elintarvikehyväksytty · sopii laatikoihin DM5005 ja DM5006 Sähkötalja 780 W / 230 V AWD800P 89,- 5,- · nostovoima 200 / 400 kg · vaijerin pituus 12 m / 6 m AWD153 Puukkosahanterä · 4 hammasta/" · titanpinnoite UL9304 149,- 37,80 Tarjoukset voimassa 30.9.2010 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää. - JÄLLEENMYYJÄT KAUTTA MAAN! Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteessa: www.ikh.fi Jägaren l 5 l 2010 l 37
• Ilpo Kojola VFFI, Samuli Heikkinen VFFI, Sauli Härkönen JCO, Jukka Keränen, Kajanalands jaktvårdsdistrikt D l Den viktigaste av de biologiska utgångspunkterna är den, att vargflockarna och vargparen håller sig med revir och inte tolererar inkräktare. Vi måste känna till revirens storlek och gränser för att kunna förvandla observationerna till en väl underbyggd uppskattning av antalet vargar. Det pålitligaste sättet att klarlägga reviren är att märka vargar med sändarhalsband, men det går också att klarlägga revirens gränser genom spårning i terrängen, även om det kräver en stor arbetsinsats och resultatet inte blir lika exakt. Ofta är läget det, att vi inte har tillgång till annan information om revirgränserna än iakttagelser utan sändare eller information från någon längre tids spårning. Om observationsmaterialet som vi förfogar över är stort så kan vi ändå på kartan ana oss till konturerna av de områden som vissa vargpar 38 l Jägaren l 5 l 2010 För att kunna göra en tillförlitlig uppskattning av antalet vargar i landet behöver vi ett förstklassigt inventeringsmaterial som är insamlat i terrängen och en metod som bygger på vargens biologi. De aktiva jägarna utgör i det här avseendet en oerhörd tillgång som observatörer. Varje år gör de tusentals vargobservationer som rovdjurskontaktpersonerna sedan följer upp och bokför. Också gränsbevakningen, Forststyrelsen och renskötarna utgör viktiga samarbetspartners för vargforskningen. Men hur går det till när ett så här omfattande observationsmaterial vidareförädlas till en uppskattning av stammens storlek? eller flockar behärskar. Om det aktuella reviret har angränsande grannrevir så klarnar läget ytterligare om vi kan fastställa gränserna för något av reviren med hjälp av GPS-sändare. I det material som vi har på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet ingår reviren för 25 vargfamiljer vilka klarlades med GPS-sändare under åren 2002 till 2010. Geografiskt sett ligger de här reviren i Kajanaland, Norra Karelen och Norra Savolax. I genomsnitt är reviren ungefär ett tusen kvadratkilometer stora. Det är dock bäst att inte schablonmässigt använda sig av medelvärden eftersom arealen påverkas av flera faktorer, bland annat bytesdjurens beståndstäthet och det tillgängliga utrymmet. Om grannflockens inmutning ligger på långt avstånd så är reviret i genomsnitt större också om näringstillgången skulle vara god. Ett exempel på det här utgör det vargpar som åren 2004 till 2006 höll till i Päijät-Häme. Enligt GPS-sändaren på den vuxna honan höll sig paret med ett revir om 1630 kvadratkilometer. Exemplet på kartan här invid visar ett vargpar som legat under effektiverad övervakning under den gångna sommaren. Reviret ligger i både Kuhmo och Sotkamo. Syftet med den effektiverade bevakningen var att klarlägga hur många älgar och vildrenar de här vargarna fällde under juni och juli. Sändarhalsbandet på hanen var inställt att ge en signal varje halvtimme. Positionerna undersöktes därefter med hund, med några dagars fördröjning. Saldot stannade på tolv älgkalvar, fyra älgar som var äldre än ett år och en gammal skogsrenstjur. Vargparet hade rört sig på ett område som var 1455 kvadratkilometer stort. På en axel i riktningen sydost-nordväst var det ungefär 60 kilometer mellan revirets gränser. Under höstens lopp visar revir en tendens att bli ännu större. Varghanen och honan har tidvis rört sig tillsammans och tidvis var för sig. Paret fick sex ungar. Av de tre ungar som paret fick i fjol verkade en eller eventuellt två i somras fortfarande uppehålla sig i trakterna där den föddes. Om alla sex valparna överlever så borde vi efter de första snöfallen hitta spår av åtta till tio vargar. Kullarna på kartan Det är förnuftigt att uppskatta vargbeståndens storlek med flera olika metoder. Ett sätt är att bygga på antalet kullar och stammens struktur. Genom att multiplicera antalet kullar med genomsnittsstorleken på en finsk vargkull ­ fyra ungar - så får man ett uppskattat värde på det totala antalet ungar. Enligt det omfattande avskjutningsmaterial som vi förfogar över utgör valparna 40 % av den finska vargstammen. Det betyder att exempelvis femton kullar ger 60 ungar, vilket i sin tur ger ett totalt antal om 150 vargar. Siffran inkluderar de ensamlevande individerna. Uppskattningsmetoden som bygger på kullarna kan formuleras till en enkel minnesregel: genom att multiplicera antalet kullar med tio får vi ett rätt så tillförlitligt värde på det totala antalet vargar. Det här tillvägagångssättet används i bland annat Sverige för att bestämma vargstammens storlek. Genom nätverket av rovdjurskontaktpersoner blir kullarna redan under sommaren bokförda med hyfsad noggrannhet, men självfallet inte heltäckande eftersom några kullar Uppföljningen av vargstammen kräver samarbete mellan jägarna och forskningen
• inte kommer till VFFI:s kännedom förrän snön har fallit. Om vi bygger våra beräkningar enbart på observationer som är gjorda under sommaren kan det dock hända att en kull bli tolkad som flera eftersom kullarna redan en bit in på sommaren börjar byta tillhåll med ett par veckors mellanrum. Sedan snön lagt sig Antalet ungar i kullarna varierar. Att använda ett medelvärde för hela landet ger därför inte något tillräckligt exakt underlag för uppskattningar på landskapsnivå. Av den här orsaken bör vi också sedan snön har lagt sig klarlägga antalet vargar i de flockar som vi känner till. Att fastställa storleken på en vargflock är inte någon enkelt sak, vilket vi ska visa i det följande. Vid aktivt observerande är det ofrånkomligt att en del av observationerna görs vid tillfällen då revirets vargar är samlade till en enda flock. Det är på sådana observationer som VFFI bygger sina uppskattningar av storleken på den flock som bor på ett visst revir. I den finska vargstammens kärnområden ­ Kajanaland, Norra Karelen och Norra Savolax ­ spelar också VFFI:s eget fältarbete en synnerligen viktig roll. I januari-februari pågår detta som intensivast. Uppgiften att bestämma antalet individer och kartlägga reviren kräver en insats på heltid ute i terrängen, hack i häl på vargflockarna. Också det här arbetet bygger på observationer som görs ute på fältet. En uppskattning av vargens vinterstam får vi fram genom att addera antalet vargar som lever i flock med antalet vargar som lever i par. Till den erhållna summan lägger vi medeltalet 15 procent, som står för de ensamlevande individernas andel av stammen. I verkligheten varierar de här siffrorna naturligtvis beroende på sommarens och fjolsommarens produktion av ungar. En flock tolkas ofta som flera En vargflock består av individer som lever i ett revir. I normala fall består flocken av ett vargpar med sina ungar. Viktigt att notera i sammanhanget är att även om vi definierar en flock på det här viset så rör sig de ingående individerna ingalunda alltid tillsammans. Till exempel jagandet kan ske med flocken uppdelad på mindre grupper. Om vi en vacker dag stöter på sex vargar i ett hörn av ett revir och ett par dagar senare ser fyra vargar trettio kilometer därifrån, så händer det lätt att vi tolkar en och samma flock till två. En vargflock kan alltså uppträda i grupper av varierande storlek på olika håll i sitt vidsträckta revir. Det här fenomenet har lett till dubbla eller tredubbla överskattningar av det faktiska totalbeståndet när lokala observationer har adderats ihop. Antalet vargar som hör till en flock varierar dessutom också med årstiden. Om vargen inte utsätts för jakt så är antalet individer rätt så stabilt från tidig höst till mars, då ungarna från våren året innan börjar lämna hemknutarna och flocken börjar minska i storlek. När årets ungar föds i början av maj har nästan alla fjolårsungar flyttat ut. Men så sent som på hösten kan fortfarande någon fjolårsunge dröja sig kvar i reviret där den föddes. För en ung varg kan det ta allt från några dagar till halvtannat år att hitta ett nytt revir åt sig. De ensamströvande vargarnas antal är störst på våren för att efter hand minska mot slutet av året när ungvargarna hittar en partner att slå sig ihop med. Så fort partnern är hittad börjar paret märka ut gränserna för sitt revir med doftmarkeringar. Under vintern når andelen ensamströvande vargar sin lägsta nivå som ligger på 10 till 15 procent. I det föregående beskrev vi hur Svärmarna av punkter på bilden anger vuxna vargars GPS- positioner i elva exempelrevir under åren 2003 till 2008. flockdynamiken varierar med årstiderna. Med tanke på detta och den jakt som riktas mot vargen så är det synnerligen viktigt att den information som vi får från de olika reviren inom ett område härstammar från ungefär samma tidpunkt. Förändringarna i flockarnas individantal ökar risken för att en och samma flock tolkas som flera olika flockar. På vardera sidan av gränsen En del av de vargar som bor längst bort i öster tillbringar en varierande del av sin tid på den ryska sidan av gränsen. Om vi med vår uppskattning vill beskriva det antal vargar som i genomsnitt lever i Finland så måste vi på något vis ta hänsyn till detta faktum. Det är bara sällan som vi befinner i den lyckliga situationen att vargar som lever på bägge sidorna av gränsen har en GPS-sändare om halsen, vilket skulle göra exakta kalkyler möjliga. På VFFI har vi följt den principen att om vi har konstaterat att vissa vargar håller sig till den omedelbara närheten av gränsen när de befinner sig i landet så hänför vi hälften av dem till oss. När vargar lever sitt liv på vardera sidan av en administrativ gräns finns det en uppenbar risk för komplikationer. Detta gäller även då reviret sträcker sig in i flera jaktvårdsföreningar eller distrikt. En anmärkningsvärt stor del av de finska vargreviren ligger vid gränsen av något jaktvårdsdistrikt. Gränsområdena är glest bebodda vattendelare, vilket förklarar varför vargen främst förekommer där, eftersom vargarna i vårt land helst förlägger sina revir till trakter utan bebyggelse. Även om vi skulle känna till gränserna för ett revir och hur många vargar som lever där, så är det inte riktigt naturligt att dela upp individerna i en flock på två eller till och med tre distrikt. På VFFI är det rutin att beräkna antalet vargar som strövar inom de olika jaktvårdsdistriktens områden, men samtidigt påpekar vi i våra utlåtanden att vargmängderna i de olika distrikten inte kan adderas ihop för att få ett värde på den totala vargstammen i landet. Bilden visar GPS-positionerna för ett vargpar som strövar i Kuhmo och Sotkamo och skissar upp gränserna för deras revir. Honans positioner i blått och hanens i rött. Terränginventeringarna på vårvintern Vid behov kan vargstammens storlek också klarläggas genom en massiv inventeringsinsats av engångskaraktär. En sådan genomfördes i Kajanalands distrikt vårvintern 2007 och 2008 och i de västra delarna av Nylands distrikt i vintras. Inventeringslinjerna ska då bilda ett täckande nätverk och alla inventerade linjer ska digitaliseras för senare analys. De vargspår som påträffas ska säkras av experter eftersom det inte alltid är någon lätt uppgift att identifiera vargspår. Dessutom borde varje vargspår kunna följas bakåt ända till djurets daglega. Under senhöstens korta dagar är det här i praktiken ett omöjligt uppdrag. Det hela försvåras av det faktum att vargarnas dagsetapper kan bli oerhört långa när snötäcket är tunt, till och med flera gånger längre än när snötäcket är djupt. Av den här orsaken passar vårvintern bättre för en storskalig endagsinventering. I praktiken är det ändå inte rationellt att enbart inventera varg utan att samtidigt inkludera lodjuret i operationen. Den bästa tidpunkten är mitten av februari då snötäcket är djupt och varken vargen eller lodjuret brunstar, vilket skulle stöka till inventeringen. Till minimikraven hör ett detaljerat material om inventeringslinjerna, att spåren säkras av experter samt att det finns ett tillräckligt omfattande material om hur de GPS-utrustade vargarna har rört sig. Om inventeringarna och deras randvillkor finns mer detaljerad information i de rapporter som skrivits av Antti Siira med flera. Dessa finns på VFFI:s internetsidor. l Jägaren l 5 l 2010 l 39
• Klaus Ekman Jakt med hund D De stående engelska fågelhundarna charmerar 40 l Jägaren l 5 l 2010 Elegans och effektivitet
• D l De stående engelska fågelhundarna är De stående engelska fågelhundarna, settrarna och pointrarna, introducerades i Finland i slutet av 1800-talet och har sedan dess behållit sin ställning som hönsfågeljägarnas medhjälpare. Rasföreningen som representerar de engelska fågelhundarna, Kanakoirakerho ­ Hönshundssektionen ry, är den äldsta rasklubben i Norden och firar 110-års jubileum nästa år. främst uppfödda för jakt efter hönsfågel i öppna landskap, på fält och hedar. De förutsätts arbeta brett, snabbt och elegant: bredd, för att söka av så mycket terräng som möjligt under dagen, snabbhet av samma skäl samt elegans och stilfullhet, eftersom hunden arbetar synligt hela tiden. Det gamla talesättet lyder att det är en njutning att jaga med en engelsk stående fågelhund även om ingen fågel hittas. den, en aning tillspetsat, "förstöra" jakten genom att jaga bort viltet från jaktområdet eller genom att rusa efter fåglarna i en viltsituation så att det inte går att skjuta eller att hunden är i stor fara om man skjuter. Dvs., före jakt måste åtskilliga timmar ägnas åt grundläggande lydnadsdressyr. Även om de engelska hönshundarna framför allt är uppfödda uttryckligen för hönsfågeljakt är de idag mycket mångsidiga jakthundar och har den allra längsta brukssäsongen av alla jakthundar: de är i aktion från duvjaktens start (som apportörer) den 10 augusti fram till utgången av mars när ripjakten i Norra Lappland tar slut. Däremellan apporterar de änder, står för fasan, skogsfågel, rapphöns, fälthare och skogshare samt agerar som stötande hund vid hjort- och rådjursjakt. Och det bästa ur de övriga familjemedlemmarnas synvinkel är att de är trevliga och trogna familjemedlemmar under de 11 månader av året då det inte bedrivs jakt. förra århundradet började flera uppfödare av sällskapshundar föda upp settrar, i synnerhet röda irländska settrar, för utställnings- och sällskapsändamål. Det krävdes inte många decennier för att förlora jaktegenskaperna och på 1950-talet hade den röda irländska settern i praktiken förlorat sin betydelse som jakthund. Ett halvsekel behövdes för att återställa den status som uppskattad jakthund den röda irländska settern förtjänar och det ska i synnerhet de nordiska setterentusiasterna ha tack för. Genom målmedveten avel har de samlat in alla de nödvändiga gener som länge var försvunna så att jakten med dessa raser åter är en likadan njutning som den ursprungligen var för redan över 150 år sedan. Mångsidiga ­ trots allt Hönsfågelhunden skiljer sig från mången annan jakthundsras i det avseendet att om den inte är så att säga "under kontroll", dvs. om den är ofullständigt grundtränad, kan Skönheten närapå deras fall De engelska fågelhundarna och i synnerhet setterraserna har under decennier besvärats av det faktum att de är vackra och har ett gott lynne. Redan under den första hälften av Stånd för fasan i dike! Året runt hobby Jakt med fågelhund är en omfattande verksamhet. Det gäller att vara aktiv året runt. Tränar man inte sök eller apportering övar man att sitta eller att ligga på kommando, visselpipa eller vissling ­ nära intill eller på längre avstånd. Å andra sidan bär det hårda arbetet i allmänhet frukt som är desto bättre att njuta av. Husse och hund svetsas samman till ett Ung jägare och den första för fågelhund nedlagda fasanen. Jägaren l 5 l 2010 l 41
• radarpar där husse bestämmer farten och riktningen medan hunden finner vilt "under bössan" såsom termen lyder i detta sammanhang. Skaffa valpen genom rasföreningen! Under de senaste tiderna har det förts en berättigad debatt om skum hundhandel och valpfabriker. I fjolårets sista nummer av Jägaren tog professor emeritus, riksdagsledamot Erkki Pulliainen upp hundavelns negativa följder till allmän debatt. Sedan dess har frågan diskuterats offentligt i dagstidningar, elektroniska medier och även i Finska Kennelklubben och i tidningen Våra Hundar. Budskapet är detsamma: Köp valpen av en pålitlig uppfödare. Dessa uppfödare hittas vanligtvis genom de officiella rasorganisationerna. Även i kretsen av fågelhundsintresserade hade många problem och besvikelser kunnat undvikas om de vid anskaffningen av sin fågelhund vänt sig till sin rasorganisation. Givande jaktupplevelser med stående fågelhundar önskas! l Engelska hönshundar är duktiga apportörer och lämpar sig väl även som apportörer på säsongstartens duv- och andjakter! Det är en njutning att jaga med en engelsk stående fågelhund, även om ingen fågel hittas. En engelsk hönshund är som bäst på öppna vidder. Ahti Putaala och irsh Redneck, skribenten och irst Fowlers Ocarina samt ordföranden för KanakoirakerhoHönshundssektionen ry Pekka Soini och irsh Tydalens Rabbe vid starten för tävlingen "Kenttien voittaja" i Utsjoki i höstas. 42 l Jägaren l 5 l 2010 Pekka Soini
• IPPU-UUTUUS! HU SG-550MMS Riista-/valvontakamera UUDET MALLIT! GSM-lähettimellä Kuvat suoraan sähköpostiin tai kännykkään Automaattinen liikkeen tunnistus. Tallennus infrapunan avulla myös pimeässä. Tallentaa videot ja kuvat muistikortille. SG550MMS valvontakamera soveltuu myös esim. omakotitalon, kesämökin tai koiratarhan valvontaan kun et itse ole paikalla. Toimii myös tavallisena riista-/valvontakamerana. Et tarvitse erillistä gsmlähetintä! Kaikki yhdessä! Riista-/valvontakamerat AIDOT JA ALKUPERÄISET SG-550 ja SG-550V Liikkeen tunnistus. Tallennus infrapunan avulla myös pimeässä. 5MP kuvat tai digivideot muistikortille. Tukee 8Gb muistikortteja. Soveltuu myös omakotitalon, kesämökin tai koiratarhan valvontaan. Valmiusaika maastossa useita kuukausia! SG-550V sisältää värinäytöllisen ohjaimen, jolla voit katsella kuvat vaikka paikanpäällä. Ei tarvetta ulkoiselle virtalähteelle Valmiusaika maastossa jopa useita kuukausia Videossa myös äänen tallennus Erittäin helppo asennus NYT USKOMATTOMAAN Lämpötilan näyttö TUTUSTUMISHINTAAN! Laserkohdistus Värinäyttö Langaton kaukosäädin Toimii myös tavallisena riista-/valvontakamerana norm. 520e Hintoihin lisätään toimituskulut. 129e 139e Hälytykset matkapuhelimeen, reaaliaikainen ääni, kaukosäädin, katso kuvia matkapuhelimellasi, liiketunnistin, IR-valaistus, kuvat sähköpostiin... katso huippuominaisuudet verkkokaupasta. 449e GSM-valvontakamera Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupasta! SOITA! www.eratuote.fi Försäljning på Svenska 050 4033 000 045 652 0000 Saaliin käsittelyyn ja säilytykseen Kun saat saalista ­ Vakuumikaupasta saat laadukkaat tuotteet saaliin käsittelyyn ja säilytykseen. Saksalaista laatua. Lava-vakuumikoneet, Landig-kylmäsäilytyskalusteet ja Landig-lihamyllyt. Meiltä saat myös laadukkaat Tukan-veitset ja leikkuulaudat. Vakuumi kauppa Vakuumikoneet Puhelin: 044 560 8245 Sähköposti: myynti@vakuumi.fi Kylmäkaapit ja kylmiöt Lihamyllyt Tilaa: www.vakuumi.f i TIMANTTIA KAUPAN PÄÄLLE Martef Skinner -metsästyspuukon tai Martef Nylkykoukun ostajalle timanttiteroitin veloituksetta. Marttiini-jälleenmyyjiltä, Marttiinin tehtaanmyymälöistä ja Marttiini-nettikaupasta: www.marttiini.fi Kampanja voimassa 31.10.2010 saakka. Martef Skinner -puukko (186014T) SVH 43,30 . Timanttiteroitin Latta kaupan päälle (arvo 14,00 ) Martef Nylkykoukku (378014T) SVH 59,90 . Timanttiteroitin Kynä kaupan päälle (arvo 10,00 ) Marttiini Oy Marttiinintie 6, Rovaniemi puh. 0403 110 600 RUOSTUMATON KROMITERÄSTERÄ * KITKAA VÄHENTÄVÄ MARTEF-PINNOITUS * SORMISUOJALLINEN KUMIKAHVA * NAHKATUPPI Jägaren l 5 l 2010 l 43 SG-55 0V Ca mo 199e
• Pekka Helle och Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Orren var sommarens primus. I elva jaktvårdsdistrikt gick arten starkt framåt och U Förekomsterna av skogshöns (fåglar/ km² skogsmark) och andelen kycklingar centuella andel av (kycklingarnas prototalantalet fåglar) i augusti 2010. Förändringarna sedan med plus- och minustecken: (± betyder en förändring på <15 %, + och ­ en förändring på 15­30 % och ++ och ­ ­ en förändring på >30 %). per jaktvårdsdistrikt fjolåret är uttryckta Skogshönsbestånden på väg upp ur vågdalen hönsens tätheter på en mycket låg nivå, men sedan i fjol har stammarna vuxit till sig riktigt rejält. På sina håll har tillväxten varit rekordartad, vilket har förutsatt en rad gynnsamma faktorer. Men trots den positiva riktningen på utvecklingen ska vi inte glömma att det ändå bara är en genomsnittlig mängd fåglar som bor i våra skogar. Frivilliga jägare har åter en gång lagt manken till och gjort en storartad insats vid inventeringarna. Sensommarsäsongen för vilttrianglarna började lördagen den 24 juli mitt i den värsta värmeböljan. Till en början gick det oroväckande trögt med inventeringarna. I juli räknades inte fler än 75 trianglar och det sävliga tempot fortsatte in i augusti. Inte förrän den 10 augusti kunde vi börja publicera några preliminära resultat på VFFI:s hemsida, när antalet räknade trianglar hade överskridit gränsen 200. Under de två första veckosluten i augusti gjordes likaså väldigt få inventeringar. Först under veckoslutet 14-15 augusti började inventerandet ta fart och den 18 augusti skickades resultaten för över 130 trianglar in. I början av inventeringsperioden var det gott om dagar med värmebölja och enligt inventerarnas uppgifter så var det bara 52 trianglar (12 %) som blev räknade när kvicksilvret stod på höga värden. Den nästan olidliga hettan verkade ha tärt på inventeringslusten. Torsdagen den 19 augusti hade vi fått in resultaten för 444 trianglar, och antalet involverade personer låg på drygt 2800 stycken. Tjäder Täthet ind/km2 2,2 ± 3,1 ++ 2,9 ± 4,7 ++ 3,7 ++ 4,2 ++ 3,1 ± 2,3 ­­ 2,8 ­­ 4,5 ++ 3,2 ++ 0,9 ­­ 4,0 ++ 2,8 + 1,6 ­­ 3,5 + Andelkyckl. (%) 32 39 59 58 45 50 41 34 26 48 63 ­ 38 28 50 47 Orre Täthet ind/km2 6,8 ++ 7,7 ++ 20,4 ++ 11,1 + 6,6 ++ 3,8 ++ 10,9 ++ 14,2 ++ 10,1 ++ 10,7 ++ 15,6 ++ 4,0 ­­ 5,8 + 4,2 ­­ 5,5 ++ 9,5 ++ Andelkyckl. (%) 19 38 57 63 54 54 57 66 43 63 68 41 53 37 ­ 57 i ett par distrikt har bestånden rent av fördubblats sedan i fjol. l Under de två föregående åren stod skogs- Bestånden växer till sig Sedan fjolåret har tätheterna för alla skogshönsarter ökat påtagligt. Den totala tätheten har ökat med ungefär 40 %. Räknat i antal individer stod orren för den största tillväxten. Relativt sett var det däremot ripan som ökade mest. Men även om tillväxtsiffrorna är imponerande så ska vi komma ihåg att det ligger två väldigt svaga år före. Trots tillkvicknandet är bestånden alltså inte starkare än att de ligger i nivå med långtidsmedelvärdet. Det är glädjande att se att ripan har vänt uppåt igen efter så många år i utförsbacke. Tillväxten var relativt enhetlig i stora delar av landet även om man får det intrycket att alla arter inte har utvecklats lika gynnsamt i ästra Finland som i det övriga landet. För alla arter gäller att den totala tätheten ökade så mycket som 1,5-faldigt från i fjol. Tack vare det här ligger den totala tätheten i exempel Kajanaland i nivå med toppåren 1989 och 2006 i triangelinventeringens historia. Andelen kycklingar, med vilken vi uttrycker häckningsresultatet, nådde en utmärkt nivå hos orren, tjädern och järpen. För orrens och järpens del hörde produktionen av kycklingar till de bästa resultaten under hela inventeringsperioden. Också tjäderns produktion nådde klart över genomsnittet. Ripan nådde däremot inte riktigt upp till långtidsgenomsnittet. För tjädern, orren och järpen låg också överlevnadsgraden från hösten 2009 till sensommaren 2010 klart Järpe Täthet ind/km2 7,8 ± 9,1 ± 9,0 ++ 13,1 ++ 5,9 ± 2,7 ± 8,0 ++ 6,9 ++ 10,6 ± 11,0 ++ 11,9 ± 2,9 ­­ 7,1 ± 10,5 + 9,9 ++ 7,9 ++ Andelkyckl. (%) 34 40 68 52 47 46 63 54 51 62 57 44 48 47 39 54 Ripa Täthet ind/km2 Andelkyckl. (%) 23 63 54 över genomsnittet. Intressant nog kan vi för ripans del notera en väldigt hög överlevnadsgrad, faktiskt den bästa under inventeringens hela historia. Tillväxtens beståndsdelar Det måste ha legat flera gynnsamma faktorer bakom den här positiva utvecklingen. Det är sällsynt att tätheten ökar 1,5-faldigt på ett enda år. Det förutsätter att alla delfaktorer ligger på rätt plats. Efter två svaga fortplantningssäsonger var de fåglar (honor) som inledde häckningen våren 2010 sannolikt individer som i genomsnitt var äldre och mera erfarna och som häckade med större framgång än honor som var födda året innan. Den snörika vintern var gynnsam för hönsfåglarna eftersom det gick ovanligt länge att bädda ner sig i snön för värme och skydd. Den höga överlevnadsgraden över vintern kan också ha berott på beståndens åldersstruktur eftersom dödligheten är mindre för äldre individer än för ungfåglar. Under hösten 2009 var jakten belagd med flera olika begränsningar. ven det kan ha inverkat på att så många fåglar överlevde vintern. Gynnsamma väderleksförhållanden Under fortplantningssäsongen var väderleken gynnsam, vilket är en viktig förutsättning för att antalet kycklingar ska bli stort. Efter den stränga vintern var hela våren varmare än vanligt i stora delar av landet. Enligt den meteorologiska statistiken var juni aningen svalare än genomsnittet, men i merdelen av landet regnade det mindre än normalt. Vid midsommaren blev vädret varmare för att i juli övergå i en värmebölja som slog gamla rekord och satte nya. Tydligen var också jakttrycket på bon och kycklingar svagt, eftersom skogshönsen fick ett såstort antal kycklingar. Bestånden av små gnagare hade strax innan kraschat och var nu på väg uppåt igen. De små rovdjuren var fåtaliga och inriktade tydligen sin jakt på de växande sorkbestånden. Fågelkullarna har så att säga haft en skyddande "sorkskärm" mellan sig och rovdjuren. Det är goda nyheter att skogshönsbestånden har utvecklats så positivt sedan i fjol, men vi ska ändå inte glömma att vi under hösten kommer att befinna oss på en rätt så genomsnittlig nivå. Det kommer alltså inte att vara tal om något toppår! l Jaktvårdsdistrikt S Tavastland S Savolax Kajanaland M Finland Kymmene Lappland Uleåborg Österbotten N Tavastland N Karelen N Savolax Sv Österbotten Satakunta Nyland Eg Finland Hela landet Trianglara 15 34 32 38 17 87 51 30 14 47 28 8 27 10 6 444 1,2 ++ 1,4 ++ 1,5 ++ 0,6 ++ 55 44 l Jägaren l 5 l 2010
• Hannu Pöysä och Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Risto A. Väisänen och Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet Resultaten av sjöfågelinventeringarna 2010 Den landsomfattande inventeringen av sjöfåglarnas häckningsbestånd har nu pågått i 25 år. Inventeringen av kullarna kom i gång några år senare. Hos den viktigaste jaktbara sjöfågeln, det vill säga gräsanden, stod häckningsbeståndet och produktionen av ungar kvar på samma nivå som i fjol. Krickans häckande stam ökade och produktionen av ungar var god, i synnerhet i södra Finland. Bläsandens häckande bestånd fortsatte att backa och produktionen av ungar blev väldigt svag. häckande beståndet minskade med hela 40 %! Sothönans tillbakagång har de facto redan pågått i flera år. Inventeringen av sjöfåglarnas häckande bestånd har nu pågått i 25 år. Indexet som beskriver det häckande beståndets storlek avslöjar för somliga arter oroväckande förändringar på lång sikt. Bläsanden har minskat särskilt tydligt och i stadig takt ända sedan början av 1990-talet. Artens index nådde mycket riktigt en ny bottennotering även i år. Också krickan har visat tendenser åt det negativa hållet, men de årliga variationerna är väldigt kraftiga. Gräsanden och knipan är däremot stabilare och reder sig också på lång sikt. Bläsandens häckningsbestånd har i många år befunnit sig i utförsbacke. Toppåret inföll i början av 1990-talet och därefter har beståndet stadigt blivit mindre. Orsaken till bläsandens tillbakagång är inte känd. Bläsandens produktion av ungar var synnerligen svag för fjärde året i rad I l Inventeringen av sjöfåglarnas häckande bestånd och kullar gjordes i likhet med tidigare år som ett samarbete mellan Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Naturhistoriska centralmuseet. Inventeringen omfattade hela landet. Merparten av inventeringarna gjordes av frivilliga jägare och amatörornitologer. De häckande bestånden inventerades i maj och juni med en parräkning som gjordes två gånger och produktionen av ungar uppskattades genom en räkning av kullarna som gjordes en gång, i juli. Resultatet för innevarande år bygger på materialet från 501 inventeringspunkter för parräkningen och 336 punkter för räkningen av kullar. I jämförelsen mellan åren 2009 och 2010 har vi bara tagit med de punkter som inventerades under bägge åren. Inga förändringar hos de viktigaste jaktbara arterna För de viktigaste jaktbara sjöfåglarnas del ­ det vill säga gräsanden, krickan och knipan ­ stannade de häckande bestånden i stort sett på samma nivå som året innan, betraktat i landet som helhet. För gräsandens och krickans del kan vi emellertid se en tydlig skillnad mellan landets norra och södra del. Gräsanden stod i söder kvar på fjolårets nivå (landet söder om Uleåborgs län), men ökade i norr (Uleåborgs och Lapplands län) medan krickan ökade i söder. Knipbestånden stod kvar på fjolårets nivå i både söder och norr medan bläsanden backade i hela landet. Bland övriga arter kan vi nämna sothönan, som gick kraftiga tillbaka jämfört med 2009 ­ det Bläsanden bekymrar Bläsandens häckande bestånd minskar som sagt år för år, vilket självfallet också avspeglar sig i produktionen av ungar. Det är alltså inte att undra på att produktionen av ungar blev svagare än i fjol och nådde sin lägsta notering sedan inventeringarna började för 25 år sedan. Det handlar alltså om det fjärde året i rad då bläsandens produktion av ungar har varit synnerligen svag. Det här bådar självfallet inte heller gott för det häckande beståndets framtida utveckling eftersom produktionen av ungar ju måste öka för att beståndet ska växa. För krickans del blev produktionen av ungar däremot glädjande god och klart bättre än i fjol. Indexet för produktionen av ungar steg och stannade strax under långtidsmedelvärdet. För både gräsanden och knipan blev årets produktion av ungar av samma storleksklass som i fjol. På det hela taget har gräsandens produktion av ungar varit väldigt god under de senaste åren, men för knipans del har trenden däremot sluttat utför. Regionala skillnader i produktionen Beträffande fortplantningen fanns det skillnader mellan norra och södra Finland. För bläsanden blev fortplantningen svag i synnerhet i söder. Indexet för produktionen av ungar stannade på 74 %, vilket betyder att årets resultat bara blev 74 % av fjolårets. I norr lyckades bläsanden däremot till och med aningen bättre än i fjol. Indexet för produk- tionen av ungar steg till 115 %. Dock bygger siffrorna för norra Finland på ett väldigt litet material. Bläsandens kullar omfattade i det stora hela lika många ungar som året innan, men antalet observerade kullar blev mindre än i fjol. I motsats till bläsanden lyckades krickans och knipans häckning i synnerhet i söder ­ indexen för produktionen av ungar blev hela 138 % och 112 %. För bägge arterna observerades vid inventeringarna fler kullar än i fjol. I norr blev knipans produktion av ungar svagare än i fjol (index 68 %), vilket berodde på att kullarna var både färre och mindre. Antal par Gräsand Krickans goda produktion av ungar i södra Finland berodde åtminstone delvis på att också antalet häckande par hade vuxit sedan fjolåret. För de övriga arternas del kan de regionala skillnaderna i produktionen av ungar däremot inte förklaras med skillnaderna i hur de häckande bestånden har varierat i storlek. Den första hälften av juni kännetecknades av skiftande väderlek, det var regnigt och ruggigt, men detta ökade knappast dödligheten hos sjöfågelungarna. Däremot har kullarna med stor sannolikhet gynnats av den långa perioden med varmt väder som började i slutet av juni i södra Finland. l Produktion av ungar 180 140 100 60 Gräsand 160 140 120 100 80 160 140 120 100 80 160 140 120 100 80 160 140 120 100 80 Kricka 180 140 100 60 180 140 100 60 180 140 100 60 Kricka Bläsand Bläsand Knipa Knipa 1990 1995 2000 2005 2010 1990 1995 2000 2005 2010 Indexen för häckningsbestånden (1986-2010) för gräsand, kricka, bläsand och knipa (till vänster) samt indexen för produktionen av ungar (1989-2010) till höger. Index 100 = medelvärdet för hela inventeringsperioden. Jägaren l 5 l 2010 l 45
• Text: Pikka Jokelainen, veterinär, forskare, Helsingfors universitet Vart tionde finländsk älg har antikroppar mot toxoplasmaparasiten Förekomsten av antikroppar mot parasiten Toxoplasma gondii undersöktes i hjortdjursprov som insamlats jaktsäsongen 20082009: 9,6 % av älgarna, 26,7 % av vitsvansviltet och 17,6 % av rådjuren hade utvecklat antikroppar. Vuxna djur hade oftare antikroppar än kalvarna och det fanns tydliga skillnader mellan jaktvårdsdistrikten. T l Toxoplasma gondii är ett mikrosko- piskt urdjur som finns i hela världen. I praktiken kan den överföras till alla varmblodiga djur, inklusive människor. Vanligtvis angrips värden genom födan, det vill säga genom att äta olika stadier av parasiten som finns i vävnaderna på andra infekterade värddjur eller fritt i omgivningen, men infektionen kan också överföras direkt från modern till fostret. Oftast är toxoplasmossmittan symptomfri, med andra ord orsakar parasiten inget märkbart insjuknande, men i synnerhet om värddjurets försvarsmekanismer är bristfälliga kan smittan i värsta fall leda till värdens död. När värddjuret konfronteras med toxoplasmaparasiten försvarar kroppen sig bl.a. genom att utveckla antikroppar som kan upptäckas i blodprov. Antikroppar i ett blodprov visar därför att djuret nångång tidigare stött på parasiten, dvs. blivit smittad. Man tror att toxoplasmossmittan kan förbli i värden under hela dennas livstid som en latent infektion: parasiten lever i mikroskopiskt små vävnadscystor i vävnaderna på en värd som bär på smittan. Att äta dylika vävnader som innehåller parasiter kan orsaka infektion hos en ny värd. Hannu Huttu Toxoplasma kan också överföras till människan Många människor har blivit smittade med toxoplasmos, ofta utan att själva märka det: ca en tredjedel av världens människor bär på antikroppar mot parasiten toxoplasma. Man kan bli ned46 l Jägaren l 5 l 2010 smittad av toxoplasmos t.ex. genom att äta kött av ett smittat djur, men sådana infektioner kan förhindras . Eftersom vävnadscystorna är mikroskopiskt små kan man inte se dem med blotta ögat, utan det krävs noggrannare undersökningar för att upptäcka dem i köttet. I samband med hantering av slaktkroppar och styckning av kött minskas riskerna under hanteringsskedet effektivt av en bra hygien: rutiner som även generellt kan rekommenderas är att reservera egna knivar och styckningsunderlag för rått kött och att tvätta händer med tvål efter arbetet. Eventuella parasiter i köttet dödas genom att förvara det genomfruset tre dygn hemma i frysen eller steka det i ugn till en temperatur på minst 67° C före det äts. Genom god hygien, t.ex. genom att använda skyddshandskar vid trädgårdsarbete och tvätta händerna efter att de varit i kontakt med jord samt skala eller åtminstone omsorgsfullt skölja av jordiga vegetarier före de äts, kan vi förebygga smitta från de olika former av parasiten som förekommer i omgivningen. Toxoplasmaprojektet 2008: Parasiterar toxoplasman i vilt? Toxoplasma kan också infektera ett flertal viltarter, men det har funnits knappt om undersökt information om förekomsten av toxoplasmasmitta i Finland. För att få underlag för toxoplasmaforskning genomfördes under jaktsäsongen 2008-2009 ett projekt som handlade om insamling av blod- och vävnadsprover. Totalt inlämnades 1384 prover av hjortdjur. Exempelvis blodprover erhöll man från 1215 älgar, 135 vitsvanshjortar och 17 rådjur. Älgproverna insamlades mycket jämnt över hela landet. Hjort- och rådjursproverna kom närmast från landets sydvästra delar. Det insamlade materialet är som helhet både brett och täckande ­ vi tackar än en gång alla som skickat in prover! Våra undersökningar fortsätter, men de första resultaten som det insamlade materialet avkastat har redan godkänts för publicering i form av en vetenskaplig artikel (Jokelainen et al 2010): i den här delstudien utredde vi förekomsten av antikroppar mot toxoplasmos i blodprov. Som metod hade vi ett kommersiellt direkt agglutinationstest (Toxo-Screen DA; bioMérieux SA, Marcy-l'Etoile, Frankrike), som lämpar sig för påvisande av antikroppar mot toxoplasmos hos olika djurarter; utöver att vi använt metoden för att undersöka förekomsten av antikroppar hos vilt har vi även undersökt husdjur med den. Toxoplasma kan överföras till praktiskt taget alla varmblodiga djur, inklusive människan.
• 60 40 20 0 60 40 20 0 60 40 20 0 60 40 20 0 60 40 20 0 60 40 20 0 60 40 20 0 Uleåborg 1 25 1 51 60 40 Kajanaland 3 51 20 0 0 18 Lappland 60 3 46 40 20 0 60 6 40 40 20 0 Sv Österbotten 7 44 0 16 0 17 LANBER HAGELGEVÄR M Finland 1 31 3 37 Österbotten 1 36 LANBER 2532 VICTORIA II INT Halvautomatgevär som klarat sig bra i tester. Satakunta 8 2 17 34 60 40 20 0 60 2 44 40 20 0 N Tavastland 0 35 4 39 LANBER 2077 HUNTER LIGHT Lätt och balanserat hagelgevär som lämpar sig bra för kvinnor. S Savolax 1 41 Eg Finland 7 21 47 VAPEN A F F Ä R M AR K U S R EMES OY N R www.remes.fi älj Fö älj i Försäljning: Vapen Va - och sport- affärer i hela landet 38 S Tavastland 4 30 8 31 60 40 20 0 Nyland 6 27 1 22 N Savolax 3 39 60 2 47 40 20 0 60 40 20 0 N Karelen 5 47 Antikroppar i synnerhet hos vuxna djur Av de undersökta 1215 älgarna var 116 (9,6 %), av de undersökta 135 hjortarna var 36 (26,7 %) och av de undersökta 17 rådjuren var 3 (17,6%) positiva för antikroppar. Baserat på resultaten hade ungefär var tionde älg och var fjärde hjort eller rådjur alltså konfronterats med toxoplasmaparasiten. Andelen vuxna seropositiva djur var som väntat större än andelen seropositiva kalvar: ju äldre djur, desto längre tid har det haft på sig att råka ut för parasiten. Älgar med antikroppar särskilt i sydvästra delarna av landet Bara 1,6 % av de älgprover som kom från Lapplands jaktvårdsdistrikt var positiva, medan älgprover från Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt hade 24,6% positiva för antikroppar. I sex jaktvårdsdistrikt var procenttalet över 10 %: alla dessa finns i landets södra och västra delar. Skillnaden mellan arter var inte statistiskt signifikant när man granskade prover enbart från sydvästra Finland, även om det i hela materialet fanns betydligt mera antikroppar bland vitsvanshjort än hos älg. Toxoplasmaforskningen fortsätter Undersökningen av vävnadsprover ur det insamlade materialet pågår som bäst. Förutom hjortdjur har vi dessutom rett ut förekomsten av toxoplasmainfektioner hos bl.a. skogshare och fälthare, som anses vara känsliga värdar för den här parasiten, eftersom smittan hos dem ofta leder till dödsfall. l Ytterligare information: Pikka Jokelainen, Anu Näreaho, Suvi Knaapi, Antti Oksanen, Ulla Rikula, and Antti Sukura. Toxoplasma gondii in wild cervids and sheep in Finland: North-south gradient in seroprevalence. Vet. Parasitol. (2010) [Article in press], http://dx.doi.org/10.1016/j. vetpar.2010.04.008 Övriga källor fås av skribenten på begäran: pikka.jokelainen@helsinki.fi 1 23 Antalet seropositiva och ­ negativa älgprover indelade enligt jaktvårdsdistrikt i åldersgrupper. Den vänstra stapeln visar antalet granskade kalvprover i varje jaktvårdsdistrikt, och den högra visar antalet vuxna djur. Den röda färgen upptill på stapeln visar prover Kymmene 2 37 12 50 med antikroppar; den blåa färgen nedtill på stapeln visar prover utan antikroppar. Andelen positiva prover var större i landets sydvästra delar än i landets norra och östra delar. Jägaren l 5 l 2010 l 47
• Klaus Götsch Med rödpunktssikte på jakt! Den som använder öppna riktmedel måste fokusera på tre punkter: siktet, kornet och målet. Efter hand som skytten blir äldre så blir det här allt svårare för ögat. Också väderleken kan göra det besvärligt att använda öppna riktmedel. Exempelvis en grå eftermiddag i november är det svårt att urskilja kornet mot älgens grå kropp. Skytte mot rörligt mål Rödpunktssiktet är avsett för skytte mot rörliga mål på korta avstånd (under 100 meter) och i dagsljus. Det finns sikten för både studsare och pistoler. Storleken på punkten anges med enheten MOA (Minutes Of Angle). I praktiken innebär det att ett rödpunktssikte avsett för en studsare täcker ungefär sex centimeter på 50 meters håll l Med ett kikarsikte fungerar siktandet klart M bättre. Det enda som syns är hårkorset och älgen. Det har funnits goda kikarsikten på marknaden redan länge, men de är tyvärr också dyra. Därför började man i Sverige på 1970-talet utveckla ett billigare, alternativt riktmedel med tanke på drevjakt. År 1975 kom Aimpoints rödpunktssikte ut på marknaden. 48 l Jägaren l 5 l 2010 En riktig Aimpoint! och 10 till 12 centimeter på 100 meters håll. Punktens ljusstyrka kan regleras antingen manuellt eller automatiskt efter dagsljusets styrka. Ögat uppfattar den röda punkten klart och tydligt och därför är riktmedlet en utmärkt hjälp till exempel vid jakt efter klövvilt i snårig terräng. Rödpunktssiktet är också praktiskt vid drevjakt efter älg, hjort, rådjur och vildsvin när avståndet understiger 70 meter. Skytten bör lära sig sikta så, att han håller båda ögonen öppna. Det ger självfallet ett större synfält. Det här är någonting som man lär sig fort eftersom rödpunktssiktena i regel saknar förstoring. Ett rödpunktssikte av god kvalitet är oömt och vattentätt, oavsett om det är av öppen eller sluten modell. Batterierna håller i många år och inställningarna är användarvänliga. På korta skotthåll är de parallaxfria,
• Rödpunktssiktet är avsett för skytte mot rörliga mål på korta avstånd och i dagsljus. vilket betyder att träffen ligger mitt i tavlan även om ögat inte skulle befinna sig rakt bakom den röda punkten. Vilket ju ofta är fallet vid skott i snabba lägen. Däremot finns det förstås inte något rödpunktssikte som kan mäta sig med ett kikarsikte av hög kvalitet. Kikaren har ett synfält som är avsevärt vidare. I ett rödpunktssikte av sluten modell går ju skyttens blick bokstavligt talat genom en tub och ögat uppfattar en tjock kant. I en kikare inträffar ju inte det här fenomenet utan synfältet är så att säga fritt. till den modell som passar bäst för just honom. En passkarl som skjuter på rådjur och vitsvansvilt på kortare håll än 50 meter ställer andra krav än jägaren som smyger på älg tillsammans med sin hund. Öppna modeller Slutna modeller DocterSight Aimpoints modeller Meosight Zeiss Z Point Zeiss Compact Leupold Prismatic Burris Fastfire Asiatiska kopior Leupold Deltapoint Meopta Meosight rödpunktssikte Ett praktiskt rödpunktsikte för pistol- och studsarskytten. Det vattentäta siktet är lätt att använda och fästa vid vapnet. Siktpunktens storlekar 3 MOA och 5 MOA. älj älj i Fö säljning Försäljning: Vapen Va - och sport- affärer i hela landet Många tillverkare Efter Aimpoint kom Zeiss och Leupold ut på marknaden med egna rödpunktssikten, men ännu snabbare var de asiatiska kopiorna. De asiatiska modellerna är väldigt mycket billigare än de europeiska och amerikanska siktena, men kvaliteten är ojämn. Det brister sannerligen i kvaliteten om jägaren måste justera siktet för varje skott i älgskogen! De asiatiska siktena görs i många modeller och varianter. Även om de är billiga så har de i regel garanti, men en sådan är förstås inte till någon tröst om siktet går sönder mitt i jakten! Siktets längd och diameter Den som skaffar sig ett rödpunktssikte ska vara uppmärksam på att siktet är tillräckligt långt. Compact-modellerna är avsedda för handeldvapen. De är alltså allt för korta för att passa på en studsare! Tubens diameter ligger på 30 eller 34 millimeter. En större diameter ger större synfält. Öppna och slutna modeller Rödpunktssiktena kan delas in i öppna och slutna modeller. Vi har inte gjort något test för att få fram den bästa modellen. Lämpligheten beror ju på hur siktet ska användas. Det gäller därför för jägaren att söka sig fram De öppna modellerna är kanske ett bättre val för jägare på pass. De är väldigt små och låga med tunna väggar, vilket gör dem nästan osynliga för ögat vid siktandet. Synfältet är stort. Å andra sidan är de öppna modellerna känsliga för störningar. Till exempel granbarr eller snö kan plötsligt täppa till synfältet. VAPEN A F F Ä R M AR K U S R EMES OY N R www.remes.fi De slutna modellerna passar igen bättre för en jägare med hund som strövar långa sträckor. Eftersom de är konstruerade som ett rör så är de vattentäta och oömma. Men oavsett om modellen är öppen eller sluten så slocknar den röda punkten om batteriet tar slut, och då är det slutjagat! Om siktet har ett snabbfäste så kan jägaren förstås övergå till öppna riktmedel eller kikarsikte. Faktiskt så har siktet Leupold Prismatic en svart punkt som syns även utan batterikraft, så jakten kan fortsätta. höva rikta om vapnet. Men smakar det så kostar det ­ vridfästet har en prislapp som inte är blygsam! Till skenan på Tikka T3 och CZ 550 samt Weaverskenan, Blasers fäste och Sauers ISI Mount finns det numera i handeln MAKuick som är ett tyskt snabbfäste som inte är dyrt. Också med detta går det att byta riktmedel utan att träffpunkten rubbas. Aimpoint 34 mm Att fästa ett slutet och ett öppet sikte på studsare Numera har många sikten en adapter för Weaver-skena, vilket underlättar påsättningen. Ofta medföljer till ett rimligt pris ett kikarfäste för monteringen. Om samma vapen används för både drevjakt och vaktjakt så är det praktiskt med en snabbkoppling, det vill säga ett vridfäste. Sådana är slitstarka och gör det möjligt att på några sekunder byta riktmedel utan att be- Att fästa ett öppet sikte på hagelgevär Den som monterar ett rödpunktssikte på ett hagelgevär ska vara uppmärksam på siktets höjd. Om siktet eller fästet är alltför högt måste skytten hålla huvudet alltför upprätt, vilket betyder att kinden inte kan ta stöd mot kolven. Bilden visar en Valmetpipa: både rödpunktssiktet och adaptern är för höga. Jämför med rödpunktssiktet och fästet som är lagom höga. Jägaren l 5 l 2010 l 49
• Sako vridfäste och Schmidt & Bender kikarsikte. Dochtersight och MAKlick. Den tyska tillverkaren MAK har utvecklat en rad låga och behändiga fästen för öppna rödpunktssikten, som till exempel DocterSight, Burris Fastfire och Meosight. Lyckligtvis är basen den samma för de öppna modellerna, vilket betyder att Docter Sight och Zeiss Compact passar på samma fäste. Om man till exempel på en rådjursjakt använder ett enpipigt hagelgevär eller en bock som har rak skena så är MAKnetic en utmärkt monteringslösning. Fästet går direkt i skenan utan att det behövs några modifieringar av vapnet. Sauer 303 Zeiss Compact med MAKnetic snabbkoppling. Att fästa ett öppet och ett slutet sikte på kombivapen Den som använder ett kombivapen med vridfäste kan med hjälp av MAKlick montera ett rödpunktssikte på det främre fästet. l Vridfäste och Zeiss Z Point. En allt för hög adapter och ett lagom lågt fäste. 50 l Jägaren l 5 l 2010
• Ett pumphagelgevär med rödpunktssikte. Nikko Stirling Eurohunter NightEater 3-12x 56 4-dot med ljuskors 3 12x 4 dot Också en drilling kan förses med ett rödpunktssikte. Det tydligt urskiljbara ljuskorset på detta sikte underlättar siktandet vid svag belysning och i terräng med tät skog där viltet lätt döljer sig bland skuggorna. På korta skotthåll är rödpunktssiktena parallaxfria, vilket betyder att träffen ligger mitt i tavlan även om ögat inte skulle befinna sig rakt bakom den röda punkten. Vilket ju ofta är fallet vid skott i snabba lägen. VAPEN A F F Ä R M AR K U S R EMES OY N R www.remes.fi älj Fö älj in Försäljning: Vapen Va - och sport- affärer i hela landet Loppuiko Tracker Hunter MKJ ilmaislisenssisi? Hanki jatkoaikaa, niin pysyt kartalla tulevalla jahtikaudella. Jatkoaika Tracker Tracker karttaHunter -ohjelmalle lataussetelit 500 12kk +Live seuranta e e karttaruutua 12kk Täydet Tracker paikannuspakettivaihtoehdot valmiiksi asennettuna hintaan Paketit saatavissa myös osamaksulla 859,- tai 959,- 69 39 Myös muut jatko- ja täyslisenssivaihtoehdot sekä karttapaketit myynnissä. Kaikissa paketeissa mukana myös koiran Live internet seuranta tietokoneella. Pelkkä G400 panta 699,Suuren suosin saavuttaneet 12v Esim. kuvan G400 panta ja Nokia puhelin E52 hintaan 959,- sis. G400 panta, Hunter ohjelmisto, puhelin, asennustyö ja postikulut. aketti Etupupan ka älle. pä UUTUUS HUIPPUHINNALLA! Keep Guard KG-680V IR Pieni ja kompakti koko 2" esikatselunäyttö e 8MP kuvat Infrapunasalama sisältää 2GB Maastoväritys muistikortin Xenon hakuvalot 169 DigiMesta.com Kysy lisää... - Kääntyvyys vaaka 360° pysty 125° - Syttyy, sammuu ja kääntyy kauko-ohjauksella - Kauko-ohjattavissa jopa 150m päästä e - Magneettikiinnitys - Virransyöttö 12v tup.syt 159 Lauttakylänkatu 6-8, Huittinen, p. 045 112 8622 www.digimesta.com, myynti@digimesta.com, av. ark.10-17 Jägaren l 5 l 2010 l 51
• Harto Lindén, Skribenten är forskarprofessor vid Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Forskarperspektivet Från vargavinter till värmebölja n De besserwissrar som betraktar Jakten på gråsäl ökas. Även jakt på östersjövikare kan i ytterst begränsad omfattning inledas för att minska antalet skadefall inom fiskerinäringen. klimatförändringarna med nästan fientlig misstänksamhet jublade bland jättesnödrivorna i vintras. I stället för att bli varmare så visade vintern lejonklorna, för första gången på flera år. Helsingfors stads befintliga kapacitet att hålla gatorna plogade och rena förslog inte på långt när. På sidogatorna fanns det en enda körbar fil, om ens det. Påhittiga ungdomar lärde sig känna igen bilmärken utifrån formen på snödrivorna. En hel del bilar förblev begravda i månader, vilket inte precis förenklade det redan kaotiska läget. En sådan fimbulvinter hade vi inte i mannaminne upplevt i södra Finland! Enligt mitt eget mannaminne hade vi ett liknande övermått av snö vårvintern 1966. Södra Finland fick i sista stund en vit jul, men därefter stabiliserade sig vädret hastigt till en vargavinter som dessutom dröjde sig kvar exceptionellt länge. Så sent som vid månadsskiftet mars-april låg drivorna fortfarande mer än halvmeterdjupa. Därefter smälte snön häpnadsväckande fort; på två veckor kastade fröken Finland av sig hela täcket, bortsett från uppe i armen. I juli vände klimatförändringen sedan den andra kinden till. Alla tänkbara nya värmeböljsrekord sattes och i skrivande stund bara fortsätter och fortsätter hettan. I dagsläget har klimatförändringen säkert enormt många fler "troende" än för fyra månader sedan och dessa har stärkts i sin tro av en räcka stormar, översvämningar och uteblivna regn. Redan i slutet av senaste årtusende underströk de vetenskapsmän som forskade i klimatförändringarna att det extrema vädret är typiskt för fenomenet. Det är synd att debatten om klimatförändringarna i massmedia koncentrerar sig så ensidigt på förändringarna i temperatur. Visserligen antas det att uppvärmningen kommer att ligga över genomsnittet i vårt land, men till klimatförändringens främsta egenskaper hör att väderleken blir allt mer extrem. Vintrarna blir i genomsnitt varmare, men vi får också mera vinterstormar, sommaröversvämningar, vansinniga värmeböljor och ösregn. Så sent som för ett tiotal år sedan var det många finländare som betraktade klimatförändringen som någonting positivt. De tänkte sig att vi skulle få ett centraleuropeiskt klimat. Det talades om vingårdar, citrusodlingar och solkuster. Medan verkligheten är den att klimatförändringen sannolikt utgör det största hotet mot vår miljö. Vi får tacka vår skapare att de ledande politikerna i världen har "insett situationens allvar" fast man förstås kan fråga sig i hur hög grad deras metoder faktiskt hjälper upp saken. Evolutionsbiologen Eric Pianka skrev redan för drygt trettio år sedan att växter och djur kan anpassa sig relativt enkelt till förutsägbara miljöförhållanden, även om dessa skulle variera regelbundet, bara de inte blir alltför extrema. Att anpassa sig till förhållanden som inte är förutsägbara är däremot i regel mycket svårare. Det kan till och med visa sig vara omöjligt att anpassa sig om miljövariationerna är oberäkneliga. För naturen i vårt land innebär det här i huvudsak då- liga nyheter. Vår natur är utomordentligt väl anpassad till årstidernas växlingar, men många utmärkta anpassningar kan bli meningslösa, till och med skadliga. Hur går det med vinterdvalan, kommer vitt att fortsätta vara en skyddsfärg, förlorar den arktiska naturen sina förutsättningar för liv? Också djurens och växternas miljöer kommer att förändras. Processen är emellertid långsam och kommer knappast att orsaka någon våg av förödelse. Men klimatförändringen kan innebära att det blir vanligare med skogsbränder, vilka ödelägger stora arealer livsrum för växterna och djuren. Hos oss kommer det här knappast ändå att orsaka några storskaliga skador för flora och fauna. Den fennoskandiska skölden innebär att berggrunden ligger alldeles vid ytan, vilket betyder att till exempel skogsbränder slocknar relativt lätt eller är lätta att släcka. Ryssland är däremot någonting helt annat: i Moskvaregionen kommer inte berget emot förrän på flera hundra meters djup. Marken ovanpå kan bestå av nästan enbart torv och som vi alla vet så kan det pyra länge i det materialet. I skrivande stund håller de ryska bränderna lyckligtvis på att avta. Hjältepremiärminister Putin grep helikopterspakarna, hämtade vatten från en flod och släckte en brand. I lokalpressen blev han utnämnd till "premiärfrivillig"! Skogsbränderna påverkar naturen på många olika sätt. Hos oss används småskaliga hyggesbränningar till och med som en naturskyddsmetod, men när en kvarts miljon hektar skog går upp i rök är följderna förödande för allt som lever där. En sådan mängd hektar rymmer flera hundra spelplatser för tjäder. Våren efter storbranden är det några tusen tjädertuppar som undrar vart deras spelplats tagit vägen. Tupparna är ju trogna sin spelplats, så vad ska en tjäder ta sig till när hemskogen är totalförstörd? Vad hindrar tuppen från att få ett infall och bege sig ut på vandring? Tillsammans med ett stort gäng morska grabbar är det härligt att vandra! Det är mycket möjligt att det i början av 1900-talet faktiskt förekom tjädervandringar och att skogsbränderna kan vara en orsak till fenomenet. Det blir alltså allt tydligare att extrema väderleksförhållanden leder till katastrofer av olika slag. Det mår inte vi människor bra av. Inte naturen heller. n Antti Saraja 52 l Jägaren l 5 l 2010
• Mikko Alhainen Bäverjakt med pil och båge Effektiv jakt på bäver är den bästa metoden för att förebygga skador på skogsmark. Med båge är det möjligt att skjuta medan bävern befinner sig i vattnet, vilket gör jakten mycket effektivare. Det är faktiskt bara bågjägare som kan bärga en skjuten bäver ur vattnet. Lagen kräver nämligen att jägaren ska koppla en kraftig rev till pilen innan han spänner bågen vid bäverbäcken. N l Naturens egen våtmarksingenjör skapar variation i skogslandskapet. Bäverns fördämningar och närmiljön omkring dem är nämligen en viltmiljö av finaste märke. Både sjöfåglar och skogshönskullar gynnas av den mejseltandade krabatens verksamhet. När vattennivån har sjunkit spirar växligheten nedströms om dammen, vilket uppskattas av både älgarna och hararna. Skogsägaren blir däremot inte glad när det uppenbarar sig bävrar på hans mark. Den plattsvansade gnagarens dammprojekt tar livet av trädbestånd och om ett avverkningsmoget granbestånd dör så innebär det en avsevärd ekonomisk förlust. Men trots skadorna som bävern åstadkommer är den ett värdefullt jaktbart vilt och under de se- naste tio åren har det blivit vanligare med bäverjakt. Den knepigaste biten vid jakt efter bäver är att bärga kroppen efter skottet. Bävern är en seglivad rackare som också efter en bra träff kan slinka ner i vattnet och dyka till botten. Den som jagar med hagelgevär eller studsare är begränsad till att skjuta bara när bävern befinner sig flera meter från vattnet. Annars blir det med stor sannolikhet kräftorna som håller kalas. Valet av pass För den som jagar med pil och båge är passets placering en mycket viktig fråga. Bäverns synsinne är inte särskilt välutvecklat, men det skarpa luktsinnet kompenserar mer än väl bristen. Om jägaren placerar sig så han kan känna vindens fläktar i ansiktet blir utsikterna till en mör bäverstek klart ljusare. Det är skäl att välja passet så, att det ligger så lite virke i vattnet närmast intill som möjligt. Annars kommer bävern, när pilen med reven har träffat, att trassla in sig i närmsta trädstam när den kämpar för att komma loss. Det lönar sig inte heller att lägga passet intill hyddan eftersom också det ökar risken för jägaren att gå miste om bävern. Ett bra ställe att lägga passet på är där som bäcken är smal och rinner långsamt. Här måste djuret nämligen simma nära jägaren. Vid en sjö är den bästa tiden på våren 54 l Jägaren l 5 l 2010
• Utrustningen för bäverjakt Bågens dragstyrka ska vara minst 180 N, det vill säga cirka 40,5 engelska pund. För jakt efter vilt med robust benbyggnad rekommenderas en båge på minst 60 pund. Använd en tung pil som väger minst 35 gram. En lätt båge med dragstyrka under 60 pund kräver betydligt tyngre pilar. Använd en spets med fasta, skärande blad med en diameter på minst 22 mm. Bakom spetsen ett arrangemang av något slag att fästa reven i. En funktionssäker rulle och stark, tvinnad rev som klarar minst 50 kg. Lämplig längd på reven 15­20 meter. En längre rev är enbart till nackdel. En kniv inom räckhåll och en vass lyftkrok fäst på ett långt skaft. Obs att på våren är strandbrinken isig och hal. En jägare med säkerhetslina håller sig torr om fötterna och slipper vinterbada! På en simmande bäver ligger det vitala träffområdet helt eller delvis under vattnet strax innan isarna går upp, när det finns ett smalt stråk av öppet vatten (högst tio meter brett) mellan stranden och iskanten för bävern att simma i. Ett annat bra ställe är där som bävern brukar kliva i land. När djuret står på landbacken är en större del av träffområdet synligt än när djuret befinner sig i vattnet. Risken för skadskjutning blir i motsvarande grad mindre. Den effektivaste tiden för bäverjakt är sen vinter och tidig vår när de första vakarna med öppet vatten har uppenbarat sig i bäverbäcken. Djuren stiger i land för att äta bara på några få ställen, vilka är ganska enkla att hitta. Undvik dock att skjuta mot en vak som är liten. En träffad bäver som dyker ner under isen trasslar ofta in reven på bottnen och för att bärga bävern i det läget krävs det att jägaren gillar vinterbad eller har dykarutrustning. En bra metod vid bäverjakt på senvintern är att locka med färsk asp. Locka fram krabaten genom att förtöja ett delikat stycke aspstam i ett träd några meter från vaken. På det här viset minimerar jägaren risken för att gå miste om bävern efter skottet. En bäverutrustad jaktbåge har en funktionssäker rulle, stark rev och en tung jaktpil med fasta, skärande blad. Reven gör pilen långsammare Så fort man har knutit en rev i jaktpilen så påverkar man också pilens flykt. Den främsta effekten är att reven bromsar pilen och får Jägaren l 5 l 2010 l 55
• den att flyga klart långsammare. Av precis den här anledningen är det viktigt att använda en tung pil vid jakt efter bäver. Den tunga pilen har mera rörelseenergi och därmed också mera kraft att dra ut reven så att pilen efter en tio meters flykt fortfarande har en anslagsenergi som räcker till. En pil som drar en rev efter sig flyger långsamt. Trots sin skenbara klumpighet rör sig bävern mycket kvickt i vattnet, vilket betyder att en bäver som är på sin vakt hinner väja för pilen om skjutavståndet är för stort. Om avståndet däremot understiger tio meter hinner bävern inte ducka. Om reven är våt så suger den i praktiken all effekt ur pilen. En våt rev ska därför torkas omsorgsfullt innan följande skott. Därför är det bäst att ha med sig en extra rulle med rev att byta till. I synnerhet vid köldgrader blir det problem om reven har blivit fuktig. En rev som styvnat löper inte smidigt från spolen, om den överhuvudtaget löper alls. På en bäver är det vitala träffområdet väldigt litet. På en simmande bäver ligger en stor del av träffområdet under vatten medan siktpunkten befinner sig i vattenbrynet eller strax under. Det bästa skjutavståndet är fyra till åtta meter. På ett bra pass kommer bävern simmande på närmare håll än tio meter. Alternativt läggs passet där som bävern brukar stiga i land. Träffområdet stort som ett äpple På en bäver utgör lungorna och hjärtat ett väldigt litet område sett i proportion till djurets kroppsstorlek. Det vitala träffområdet ligger tätt intill skulderbladet. En tumregel: sikta på en punkt som ligger lika långt bakom örat som avståndet från nosens spets till örat. På en simmande bäver befinner sig det vitala träffområdet - beroende på hur djupt djuret ligger i vattnet - helt eller delvis under vattenytan. Det här är ett faktum som jägaren måste ta hänsyn till vid valet av siktpunkt och avväga mot skjutvinkeln. Det är inte svårt att träffa en bäver, men det är samtidigt väldigt enkelt att skjuta över! l Mera information och närmare anvisningar för hur du bygger bäverpilar hittar du (på finska) bland annat på adressen jousimetsastys.fi. Klicka "materiaalit". Klicka "ladattavat materiaalit". Klicka "majavan metsästyksestä jousella". Med en rev knuten i pilen är det möjligt att skjuta på simmande bäver 56 l Jägaren l 5 l 2010
• Ålandsnytt Augustismällen n Den 15 augusti ordnade Lumparlands- och Lemlands jaktvårdsfören- Skyddsjakt på storskarv 2010 n Landskapsregeringen antog den 25 maj nya riktlinjer för ingar jaktstigen Augustismällen. Det var fjärde året i rad som jaktstigen arrangerades och i år deltog 32 personer. Resultat: Juniorer: Alexander Jansson, Andreas Björklund och Mats Jansson Damklassen: Lena Helsing, Kristina Nordlund Herrklassen: Evert Paulsson, Hilding Karlsson och Stig Sundblom Lagtävling: Lag Lumparby: Evert Paulsson, Åke Helsing och Lars Helsing Lag Föglö 1: Stig Sundblom, Henrik Gustavsson och Peter Gustavsson Lag Göte & company: Göte Johansson, Ted Nedergård och Tobias Verho Bland alla deltagande lottades en bilnavigator ut som vanns av Henrik Gustavsson. Arrangörerna passar på att tacka alla deltagare och sponsorer och hälsar alla välkomna tillbaka nästa år. n MN skyddsjakt på storskarv. För att få bedriva skyddsjakt krävs ett särskilt tillstånd som beviljas av landskapsregeringen. Några viktiga detaljer om jakten: Tillståndsinnehavare måste utan dröjsmål rapportera hur många fåglar som har fällts. Skyddsjakten får bedrivas där tillståndsinnehavaren har jakträtt. Jakt från båt är tillåten, dock inte som efterföljsjakt. Jakt med användande av lockbulvaner är tillåten. Skjutvapen får användas i enlighet med § 5 och § 7 landskapsförordningen om jakt (ÅFS 70/2006), dvs. samma vapentyper som vid jakt på t.ex. sjöfågel. Tillstånd kan återtas med omedelbar verkan om situationen för skarven kräver det eller om kriterierna för jakten inte följs. Jakten sträcker sig från och med det datum som det personliga tillståndet beviljats till den 31 januari 2011. Ätligt vilt som fällts under jakt skall i enlighet med jaktlagen tillvaratas och användas. Ansökningsblanketten och riktlinjerna finns på hemsidan: www.regeringen.ax avdelningarna näringsavdelningen skogsbruksbyrån jakt - och viltvård n MN Fler jagar på Åland n Antalet jägare Åland fortsätter att öka i år var det 4487 jägare som betalade jaktvårdsavgiften vilket är 157 personer fler än föregående år. Den stora ökningen beror på att antalet utom Åland bosatta jägare ökade med hela 178 stycken och är nu uppe i 963 personer medan ålänningarnas andel är 3524 personer vilket är en minskning med 21 personer. Man skall dock komma ihåg att i gruppen utom Åland bosatta ingår en stor mängd åländska studerande som är skrivna på sin studieort utanför landskapet. n RG ÅLÄNDSKA JAKTKORT ÅR 2009-2010 Kommun Antal jägare Andel av (föregående år alla inom parentes) jägare % Brändö 112 (118) 2% Eckerö 186 (193) 4% Finström 313 (307) 7% Föglö 184 (192) 4% Geta 91 (98) 2% Hammarland 221 (223) 5% Jomala 442 (420) 10% Kumlinge 121 (117) 3% Kökar 80 (80) 2% Lemland 311 (315) 7% Lumparland 89 (83) 2% Mariehamn 787 (803) 18% Saltvik 250 (257) 6% Sottunga 39 (38) 1% Sund 177 (174) 4% Vårdö 121 (127) 3% 3524 (3545) 79% Utom Åland bosatta 963 (785) 21% TOTALT 4487 (4330) 100% Invånare (ÅSUB 2009) 498 924 2486 561 457 1463 4022 372 261 1782 391 11123 1792 125 1032 445 27734 27734 Andel jägare i kommun % 22% 20% 13% 33% 20% 15% 11% 33% 31% 17% 23% 7% 14% 31% 17% 27% 13% Stationen simulerar harjakt, observera svampplockaren i bildens vänstra kant. Johan Aller på andjakt Vinnaren i herrklassen Evert Paulsson. Jägaren l 5 l 2010 l 57
• Teksti: Lauri Saaristo, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio l Foto: Martti Kuusinen ekonomiskogar och fågelbeståndens livskraft är i stor utsträckning beroende av hur ekonomiskogarna sköts, konstaterar Marjakangas. Viltkoncentrationer i ekonomiskogen Toppmassan, stubbarna och klenvirket i ekonomiskogarna är i fortsättningen en allt attraktivare handelsvara i och med att användningen av bioenergi ökar. Hur förändrar den ökande drivningen av energived ekonomiskogen som livsmiljö för skogsfåglarna? På vilket sätt kan skogsägaren kombinera försäljningen av energived och omsorgen om skogsfåglarnas krav på livsmiljön? l Energiveden håller på att bli en ny kon- E 58 l Jägaren l 5 l 2010 kret produkt inom skogsbruket. Målet för en ökad användning av förnybar energi i vårt land ökar den årliga användningen av skogsflis till 13­14 miljoner fasta kubikmeter år 2020. Det här innebär en rejäl fördubbling på tio år av den volym som används idag. Virkesdrivning för energiproduktion sker såväl i yngre skogsbestånd som på kalavverkningsytor. På förnyelseytorna tas kvistar och toppar från avverkade träd samt stubbar tillvara. I yngre skogar avverkas träd av klenare dimensioner för energiproduktion. Drivningen kan verkställas som helstamsdrivning, varvid såväl kvistar som toppar följer med, eller som normal avverkning, varvid stammen kvistas och toppen kapas. Ett omfattande verkställande av de nya åtgärderna påverkar mångfalden i skogsnaturen, näringsbalansen i ekonomiskogen samt vattendragen. Drivningen av energivirke förändrar också ekonomiskogen som livsmiljö för skogsfåglar. ­ De viktigaste följderna för skogshönsen är att snårskiktet försvagas som en följd av stubbrytningen samt risken för att ungskogens struktur som en följd av energivirkesgallringen blir ensidig, säger skogsfågelexperten och ansvarige projektchefen för arbetet med en förvaltningsplan för skogsfåglar, Arto Marjakangas på Forststyrelsen. ­ Största delen av våra skogsfåglar lever i Framsteg i skötseln av skogsfåglarnas livsmiljöer På 1990-talet började uppmärksamhet fästas i skogsbruket vid skogshönsens levnadsförhållanden. Med dagens praxis håller en stor del av de vanliga ekonomiskogarna på att utvecklas till bättre livsmiljöer för skogsfåglar än under tidigare årtionden och många för tjädern. orren och järpen viktiga karaktäristika i skogen blir allt vanligare. Tryggandet av värdefulla miljöer i samband med avverkningar sparar för kycklingkullar och dessas näringsintag viktiga livsmiljöer, som t.ex. bäckstränder och frodiga grankärr. Sparträd som lämnas på hyggen erbjuder näring och skydd för skogsfåglarna. Fåglarna har också glädje av björk- och algrupper, aspar samt betningsträd som sparats vid avverkningar och plantskogsskötsel. Även verkställandet av gallringar kan vid behov planeras med "skogsfågelögon". Energivedsgallringen i ungskogen avgör hurdan livsmiljö skogsfåglarna har i framtiden.
• Tapio rekommenderar viltkoncentrationer i ekonomiskogar I samband med energivedsgallringar rekommenderas kvarlämnande av några viltkoncentrationer inom avverkningtrakten. Viltkoncentrationerna består av granunderväxt och övrig tätare skog. Deras areal varierar från grupper med några underväxtgranar till omkring arstora ytor. Det är viktigt att beakta lämnandet av viltkoncentrationer i alla skeden av beståndsbehandlingen, särskilt när man före en energi vedsgallring utför siktröjning för att underlätta skogsmaskinförarens arbete. I viltkoncentrationen kan utöver huvudträdslaget finnas granunderväxt och mångsidig lövvegetation. För mångfalden värdefulla träd och buskar sparas vid röjning och avverkning. Skötselbestånd kan gallras till normal beståndsvårdstäthet. Naturliga platser för viltkoncntrationer är exempelvis mindre försumpade platser, hällmarker, övergångszoner mellan myr och momark och generellt beståndens kantzoner. Hyvän metsänhoidon suositukset Viltkoncentration i ungt skötselbestånd. Viltets trivsel och övrig mångfald i skogsnaturen stöds ytterligare med sparträd som lämnas kvar vid energivedsgallringen. Som ett resultat av detta har det konstaterats att tjädern har börjat spela på nya platser i nyligen gallrade bestånd. lämnandet av dessa viltkoncentrationer ses som en praktisk och kostnadseffektiv metod med positiv inverkan på viltets livsmiljö. ­ I bestånd som ska gallras hittas vanliFöljderna av energivedsdrivning gen rätt så lätt sådana tätare mindre ytor för under kontroll vilkas del lämnandet inte egentligen innebär Hyvän Man vill inte att drivningen av metsänhoidon suositukset energived skogsekonomiska kostnader utan även vid ENERGIAPUUN KORJUU JA KASVATUS ska föra med sig grunden för den positiva en teknisk-ekonomisk utvärdering är förnufHyvän metsänhoidon suositukset tiga lösningar. utveckling som skett vid skötseln av skogs- energiapuun korjuuseen ja kasvatukseen esittelee suositeltavat energiapuun korjuumenetelmät nuorissa metsissä ja uudistushakkuualoilla. Suosituksissa re- myös energiapuun kasvatusmalli männiköille. förenar fåglarnas livsmiljöer. Det här framgår avkuvataankannattavaRekommendationen Lähtö- olika målkohtana on metsänomistajalle ja kestävä metsätalous. kommendationerna för godYksi keino hillitä ilmastonmuutosta on korvata fossiiliset ena sidan fästs ur drivningens skogsvård vid sättningar. Å polttoaineet energiapuulla. Suositukset tuo esiin metsäenergian ilmastohyötyjä fossiilisiin polttoaineisiin verratdrivning av energived, som reviderades korjuun kvalitetssynpunkt uppmärksamhet vid förtuna. Lisäksi suositellaan i ja kasvatuksen toimenpiteitä, joilla ilmastonmuutosta voidaan hillitä. samband med ett projekt som genomfördes lisätä handsröjningen av skogsfigurerna. Å andra Kansallisena tavoitteena on puun energiakäyttöä merkittävästi. Esimerkiksi metsähakkeen vuotuinen käyttötavoite on 13,5 miljoonaan kiintokuutiometriä vuonna våren 2010 med Skogsbrukets eli vuotuinen lisäystavoite on lähes miljoona kiintokuutiometriä energiapuuta. utvecklings- sidan rekommenderas att röjningen utförs 2020, central Tapio som ansvarig.Suosituksissa esitellään toimintatavat, jotka mahdollistavat tavoitteen toteuttamisen tryggas och I utarbetandet så att det skydd viltet behöver kestävästi. bevaras inom koncentrationerna. av rekommendationerna deltog 25 centrala on otettu huomioon uusimmat tutkimustulokset ja käyTarkistetuissa suosituksissa tännön kokemukset. Niiden ovat olleet mukana kaikki merkittävät alan aktörer inom skogs- och energibranscherna. laadinnassa Vid drivning av energivirke på föryngtoimijat sekä laaja joukko tutkijoita ja käytännön ammattilaisia. Suositukset on suunnattu metsä- ja energia-alan ammattilaisille sekä kaikille för viltet att en del I rekommendationerna har lämpliga och ringstrakter är det viktigt aiheesta kiinnostuneille. olämpliga objekt för drivning av energived av stubbarna lämnas ytterom drivningen. Då definierats. På de lämpliga drivningsobjekten bevaras det för skogsfåglarna viktiga blåstyrs verksamheten av en rad rekommenda- bärsriset intakt. Det rekommenderas också tioner. Genom att följa dessa vid drivningen att det inte bryts stubbar inom de på förnykan icke önskade följder för skogsnaturen elsetrakterna lämnade viltkoncentrationerna. minimeras. Julkaisusarja 30/2010 Skogsägaren besluter Viltkoncentrationer Aktörerna inom skogsbranschen stöder sig Metsätalouden kehittämiskeskus Tapio i ungskogsbestånd långt på Tapios rekommendationer, men det Soidinkuja 4 00700 Helsinki puh. 020 772 9000, fax 020 772 9008 tapio@tapio.fi, www.tapio.fi Såsom den viktigaste nya åtgärden som gyn- är skogsägaren som besluter om realiseranwww.metsavastaa.net nar skogsfåglarna presenterar Tapiosutvecklingscentral Tapio av dem. Särskilt vid energivedsgallring rekom- det Skogsbrukets Orrspelsgränden 4 00700 mendation lämnande av tätare 772 9000, fax 020Helsingfors ung skog avgörs det för många årtionden av tfn 020 ungskogs-772 9008 tapio@tapio.fi, bestånd för skogsfåglarna och övrigt www.tapio fi framåt hurdan livsmiljö för skogsfåglar det vilt vid www.skogsreflexen.net energivedsgallringar i ung skog. De för vil- kvarstående beståndet är. Därför lönar det sig för markägare ssom tet avsedda täta ungsskogsbestånden består av granunderväxt och övrig tätare ungskog. är intresserade av jaktmöjligheter att förVid avverkningarna lämnas dessa som skyd- säkra sig om att den aktör som verkställer dande oaser för skogsfåglar och annat vilt. drivningen av energiveden behärskar meSpecialisten på uppföljning av naturvår- toderna för bevarande av skogsfåglarnas den Martti Kuusinen på Tapio berättar att livsmiljöer. l 02-44-12 ENERGIAPUUN KORJUU JA KASVATUS EnErgiapuun korjuu ja kasvatus Syftet med Tapios rekommendationer är att erbjuda ett på forskningsresultat och praktisk erfarenhet grundat praktiskt förslag till hur skogen kan skötas när målet är ett för skogsägaren lönsamt och hållbart skogsbruk. Handboken kan beställas på adressen www.tapio.fi/tapionkauppa (även på svenska). Jägaren l 5 l 2010 l 59
• Paras valikoima ja halvin hinta myymälöissämme ja verkkokaupassamme! Tarjoukset voimassa Kärkkäisen myymälöissä ja verkkokaupassa 03.09.2010 - 03.10.2010 tai niin kauan kuin tavaraa riittää 19 4 90 KANNETTAVA KUVAPUSSI Kuljeta kaaveet tilavassa kuljetussäkissä. Sopii sorsan ja kyyhkynkuville. Säkissä kestävät kantohihnat. Tilausnumero 101160938 90 3kpl Sniper Easy Cal 12 PATRUUNAVYÖ Uutuus patruunavyö maastokuviolla. - Vyössä paikat 12 kaliiberin haulikonpatruunoille erillisillä läppä taskuilla - Säädettävä malli. - Nopea pikalukkokiinnitys Tilausnumero 101179646 15 6 50 NAAMIOVERKKO 180x400cm 15 Osta myös verkosta: w Anar Real Camo LIPPALAKKI Kalvollisen lippalakin maastoväritys sopii syksyiseen luontoon. Yksi koko. Tilausnumero 100981803 Peittävä naamioverkko perinteisellä maastokuosilla. - Kevyt ja helppo kuljettaa. - Huomaa suuri koko 1,8x4 m Nopeimmille! Tilausnumero 101160939 Perfect Line ALUMIININUOLET TALJAJOUSEEN - Pituus 30" - Vihreä Tilausnumero 100372909 Nyt täysiverinen kalvopuku peruspuv un hinnalla ! Anar KALVOLLINEN METSÄSTYSASU 69 Elämäsi tilaisuus! Anar toteutti metsästäjien pyynnöstä täysin uuden, Real Camo-kankaasta valmistetun jahtiasun. Keveyden, toimivuuden ja vedenpitävyytensä ansiosta puku soveltuu loistavasti niin alku- kuin loppusyksynkin metsästys- ja kalastusreissuille. Kokeile itse ja totea, ettei jahtireissuilla tarvitse kastua eikä näkyä. - Väri: Real Camo - Hengittävyys: 3000mg/ m2/24h. - Vedenpitävyys: 5000mm - Pintamateriaali: 100% polyesteri - Vuori: 100% polyesteri - Täyte: 100% polyesteri - Koot: s-xxxxl - Tuotteita rajoitetusti! Tilausnumero 100981789 279 Anar Deluxe 11 ASEKAAPPI Suosituin asekaappi jopa 11 aseelle! - Vahvaa terästä - Seinäkiinnitysmahdollisuus - 5 vahvaa lukkotappia - Turvasaranat - Erillinen lukittava käsiase- / patruunalokero - Telineet ovessa - Asetuki lakattua puuta - Kork. 156 cm, lev. 53,5 cm, syv. 31,5 cm - Väri valkoinen Tilausnumero 100188123 199 Anar 47 ASEKAAPPI Metsästyskauden kunniaksi sinun aseillesi! Turvakaappi 4 - 7 aseelle - Vahvaa terästä - Seinäkiinnitysmahdollisuus - 5 vahvaa lukkotappia - Turvasaranat - Asetuki lakattua puuta - Kork. 156 cm, lev. 37 cm, syv. 32 cm - Paino 60 kg Tilausnumero 100188107
• 99 19 90 Sniper Camo -30 MAKUUPUSSI Todellinen jahtimiehen untuvamakuupussi tyylikkäällä maastokankaalla. Koteloitu untuvatäyte, puolipitkä vetoketju, muotoon ommeltu huppu sekä lämpökaulus auttavat pitämään nukkujan lämpimänä pienemmän lämpöhukan ansiosta. - Pussin koko 230x80x55cm - Erä tutustumishintaan! Tilausnumero 101166698 Sniper Ranger REPPU 139 Perfect Line METSÄSTYSJOUSI Taljajousi metsästyskäyttöön - Vetovastus 65 paunaa - Yksittäislavat Meiltä löytyy myös muut jousiammuntatarvikkeet! Tilausnumero 100948419 www.karkkainen.com 3kpl Monipuolinen eräreppu metsästäjälle, kalastajalle ja luonnossa liikkujalle. Uusi kestävä kangasmateriaali pitää kosteuden poissa, runsaat taskutilat tarvikkeille ja varusteille. Muotoillut kantoviillekkeet säädöillä sekä lannevyö. Luontoystävällinen väri luontoystävän makuun. - Repun tilavuus noin 32 litraa. Tilausnumero 101102411 25 3kpl KELLUVAT METSÄHANHET - Vartioiva tai ruokaileva Tilausnumero 101160934 25 KELLUVAT KANADANHANHET Hanhen kaaveet edullisesti Kärkkäiseltä! - Ruokaileva, vartioiva ja katseleva - Tuotteita nopeimmille! Tilausnumero 101160956 Voit tilat a myös puhelimella tai sähköpostilla Tilaa soitta malla nume roon 010-4303030 (Ark 9-16) Muina aikoin a lähetä tilaus myynti@ka rkkai nen.c om tai klikka a itsesi verkk okauppaan. se edullisen ostamisen tavaratalo Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, Ylivieska Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, Limingantulli, Oulu Kärkkäinen Ii Infopiste 010 430 3820 Sorosentie 2, Ii Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, Lahti Verkkokauppa osoitteessa: Keskus 010 430 3000 Keskus 010 430 3020 Keskus 010 430 3630 www.karkkainen.com
• Leena Forsman och Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Frivilligarbetet i jaktvårdsföreningarna ­ finns mer än nog att göra! Jaktvårdsföreningarna fungerar i stor utsträckning med frivilliga krafter. De 298 föreningarna utgör en brokig skara med både stora och små. I den minsta föreningen finns det bara 300 medlemmar medan den största räknar drygt 5000. Antalet jaktvårdsföreningar per jaktvårdsdistrikt varierar också en hel del. Det kommer alltså inte som någon överraskning att det förekommer skillnader i upplägg och förutsättningar. De grundläggande uppgifterna är de samma för alla jaktvårdsföreningar, men den geografiska placeringen sätter sin prägel på verksamheten. Tyngdpunkterna ligger på helt olika ställen beroende på om hemorten är Helsingfors eller Enontekis. Värdet av det frivilliga arbetet i jaktvårdsföreningarna uppgick till 7 miljoner euro och arbetsinsatsen till 300 årsverken. 62 l Jägaren l 5 l 2010 V l Vid nyorganiseringen av viltförvaltningen har jord- och skogsbruksministeriet gett Viltoch fiskeriforskningsinstitutet i uppdrag att utreda det frivilliga arbetets mängd och penningvärde. Utredningen gjordes i form av ett frågeformulär som skickades ut till jaktvårdsföreningarna. Verksamhetsledarna ombads att uppskatta den mängd frivilligarbete ­ räknat i arbetstimmar och penningvärde ­ som gjordes under året 2008 i respektive jaktvårdsförening. Som frivilligarbete definierades sådana arbetsuppgifter som liknade myndighetsuppgifter eller som handlade om att hjälpa en myndighet. Hela 72 procent av verksamhetsledarna svarade på frågeformuläret, vilket betyder att resultaten kan betraktas som synnerligen representativa. Den höga svarsprocenten kan också betraktas som ett tecken på frivilligarbetets stora betydelse för jakten och viltvården. Rapporten kan läsas i sin helhet på adressen http://www.rktl.fi/julkaisut. I varje jaktvårdsförening presterade medlemskåren i genomsnitt en mängd frivilligarbete (cirka 1500 timmar) som motsvarar ett års arbete på heltid. Penningvärdet på den här arbetsinsatsen inklusive resor och övriga utgifter uppskattades till cirka 24 000 euro. Om vi räknar ihop värdet på det frivilliga arbetet i alla jaktvårdsföreningar i landet så uppgick det till cirka 7 miljoner euro och arbetsinsatsen till cirka 300 årsverken. Arbetsmängden varierar Mängden frivilligarbete som jägarna uträttar i jaktvårdsdistrikten varierar i stort sett mellan 10 och 30 årsverken (diagram 1). I fem distrikt ­ Södra Tavastland, Kajanaland, Uleåborg, Österbotten och Nyland ­ var arbetsinsatsen större än 25 årsverken. Om vi däremot tittar närmare på de enskilda jaktvårdsföreningarna så ser vi att de flitigaste föreningarna finns i Kajanalands distrikt. Där har medlemmarna lagt manken till och presterat ungefär tre årsverken frivilligarbete (diagram 2). I jaktvårdsföreningarna i Södra Tavastlands och Norra Karelens distrikt uppskattades arbetsinsatsen till mellan ungefär 1,5 och 2 årsverken medan de övriga distriktens insatser låg på i genomsnitt 0,5 till 1,0 årsverke. I en jaktvårdsförening är det administratio-
• 30 25 20 Årsverken Diagram 1. 3,5 3,0 2,5 Årsverken 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram 2. 15 10 5 ST SS MF Ka Ky La Ul Ös NT NK NS SvÖ Sa Ny EF ST SS MF Ka Ky La Ul Ös NT NK NS SvÖ Sa Ny EF Diagram 1. Den totala mängden frivilligt arbete som jägarna uträttat per jaktvårdsdistrikt under 2008. Diagram 2. Mängden frivilligarbete per jaktvårdsförening i distrikten under 2008. Distriktens förkortningar: ST = Södra Tavastland, SS = Södra Savolax, MF = Mellersta Finland, Ka = Kajanaland, Ky = Kymmene, La = Lappland, Ul = Uleåborg, Ös = Österbotten, NT = Norra Tavastland, NK = Norra Karelen, NS = Norra Savolax, SvÖ = Svenska Österbotten, Sa = Satakunta, Ny = Nyland, EF = Egentliga Finland. 50 40 30 20 10 Diagram 3. Styrning och förvaltning Skjutprov och ­banor Handräckning Inventering av vilt Procent ST SS MF Ka Ky La Ul Ös NT NK NS SvÖSa Ny EF ST SS MF Ka Ky La Ul Ös NT NK NS SvÖSa Ny EF ST SS MF Ka Ky La Ul Ös NT NK NS SvÖSa Ny EF ST SS MF Ka Ky La Ul Ös NT NK NS SvÖSa Ny EF 25 20 15 10 5 Övervakning av jakt Viltskador Jägarexamen Övriga uppgifter ST SS MF Ka Ky La Ul Ös NT NK NS SvÖSa Ny EF ST SS MF Ka Ky La Ul Ös NT NK NS SvÖSa Ny EF ST SS MF Ka Ky La Ul Ös NT NK NS SvÖSa Ny EF ST SS MF Ka Ky La Ul Ös NT NK NS SvÖSa Ny EF Diagram 3. Frivilligarbetets relativa omfattning per uppgift och jaktvårdsdistrikt under 2008. Notera att skalan inte är den samma för den övre och den undre raden! nen och ledningen av verksamheten som står för den största tidsåtgången, ungefär tre månader heltidsarbete, vilket utgör cirka 30 procent av den totala arbetsinsatsen (diagram 3). I ledandet av verksamheten ingår avgivandet av utlåtanden, rådgivning, information och utbildning av olika slag. Följande post när det gäller tidsåtgången är övervakningen av skjutprov samt handräckning vid skjutprov (300 timmar, 22 %). Den handräckning som jägarna gett olika myndigheter krävde i genomsnitt en insats om ett par månader av jaktvårdsföreningarna och inventeringarna krävde lika mycket. För den övriga verksamheten räckte det till med mindre än 100 timmar per förening. Regionala olikheter De olika formerna av frivilligarbete i jaktvårdsföreningarna fördelar sig på olika sätt i olika delar av landet. I Lappland använder jägarna proportionellt sett mera tid på jaktövervakning än i resten av landet. Där lades det också väldigt mycket tid på att förebygga och utvärdera viltskador. I Norra Karelen låg tyngdpunkten på inventeringar av viltet. I alla distrikt utom Lappland och Norra Karelen gick ungefär hälften av tiden åt till att leda verksamheten, administrera, arrangera skjutprov och underhålla skjutbanor. I Nylands och Kajanalands distrikt krävde myndighetshandräckningen en större arbetsinsats än i det övriga landet. Handräckning gavs vid trafikolyckor med hjortdjur och stora rovdjur, då stora rovdjur skulle avhysas och vid ett antal andra situationer där det krävdes experthjälp. Under året 2008 inträffade det mest trafikolyckor med hjortdjur i Nylands, Åbo och Tavastehus vägdistrikt ­ drygt tusen olyckor i vart och ett av distrikten. Jägarnas arbetsinsats vid utredningen av hjortdjursolyckor uppgick i Nyland till sju årsverken och i Södra Tavastland till fem årsverken. I Egentliga Finland klarade man sig däremot med knappa två årsverken. Inget arbete utan resekostnader Penningvärdet av det frivilliga arbetet bildades i praktiken av själva arbetsinsatsen, eftersom de uppskattade resekostnadernas andel inte uppgick till mer än elva procent av hela frivilligarbetet medan de övriga kostnaderna uppgick till fyra procent. Vi gjorde den bedömningen att resekostnaderna var högst i de föreningar där arbetsinsatsen var störst. Vi bedömde resekostnaderna för en genomsnittlig jaktvårdsförening till cirka 2700 euro. De uppgifter som krävde den största arbetsinsatsen hade också det största transportbehovet. Ledandet av verksamheten, administrerandet och arrangerandet av skjutprov stod för de största resekostnaderna. Därefter följde utgifterna för myndighetshandräckningen och inventeringarna. Det här innebär att både resekostnaderna och de övriga utgifterna, dvs. värdet på hela det frivilliga arbetet, verkar stå i direkt proportion till arbetsmängden. l Jägaren l 5 l 2010 l 63
• Janne Pitkänen, överinspektör, Jord- och skogsbruksministeriet Aktuellt från ministeriet: Jakt på östersjövikare åter möjlig för att förebygga fiskeskador n Jord- och skogsbruksministeriet beslöt att under det jaktår som nu inletts tillåta beviljande av maximalt 30 licenser för jakt på östersjövikare för att förebygga fiskeskador inom Bottenviken-Kvarkens stamförvaltningsområde. Beslutet har i många avseenden stor principiell betydelse. Östersjövikaren hör nu tillsammans med gråsälen och skogsrenen till det fåtal arter på vilka jakt har kunnat återupptas efter en tiotals år lång fredning. Beslutet grundar sig för sin del på den förvaltningsplan för sälstammarna i Östersjön som färdigställdes 2007. Att viltförvaltningen lyckats i förbättringen av artens tillstånd är en obestridlig fjäder i hatten. Att arten blivit rikligare har dock inneburit ökad skadegörelse för fiskerinäringen. Å andra sidan har många naturskyddsorganisationer offentligt motsatt sig beslutet om beviljande av jaktlicenser. förstör fisk, söndrar fångstredskap och fiskodlingskassar samt skrämmer bort fisken. Inom Bottenviken-Kvarken ­området kan jaktvårdsdistrikten endast bevilja yrkesfiskare jaktlicens och villkoret för licensen är att licensinnehavaren endast får skjuta östersjövikare som orsakar skada och befinner sig i fast fångstredskap eller i fälla för levandefångst i omedelbart grannskap av fast fångstredskap eller fiskodlingskasse. Stammens utveckling följs upp Ett annat villkor för jaktlicens är att av VFFI begärda prover av den skjutna vikaren insänds till forskningsinstitutet. Det här är särskilt viktigt för att institutet fortlöpande ska kunna följa upp hur stammens hälsotillstånd utvecklas. Jord- och skogsbruksministeriet har innevarande år beviljat vilt- och fiskeriforskningsinstitutet tilläggsfinansiering för flyginventering av östersjövikarna i Bottenviksområdet i samråd med svenska forskare. Sälstammarnas utveckling är föremål för noggrann uppföljning och målet är att utveckla uppskattningsmetoderna i ännu noggrannare riktning. Internationella frågor Förvaltningen av sälstammarna, jakten och nyttjandet av fångsten har redan i årtionden på många olika sätt varit internationella frågor. Förvaltningen av sälstammarna i Östersjön har länge varit en tvistefråga mellan medlemsstaterna i Östersjöns skyddskommision HELCOM. Också skyldigheterna i Europeiska unionens habitatdirektiv påverkar förvaltningen av Östersjöns sälstammar, även om inverkan inte är så strikt som för de stora rovdjurens del. Målet är dock även för sälarnas del en gynnsam skyddsnivå. Föregående gång den utvärderades för åren 2000-2006 del bedömdes gråsälens nivå i Finland vara gynnsam och östersjövikarens otillräcklig, men på bättringsvägen. Det senaste om sälarna är EU:s förordning om förbud mot handel med sälprodukter som trädde i kraft den 20.8.2010. Som bäst utreder minsteriet möjligheterna till undantagsförfarande för att Finland skall tillåtas bedriva handel med produkter från den småskaliga säljakten. n Jakten på gråsäl ökas. Även jakt på östersjövikare kan i ytterst begränsad omfattning inledas för att minska antalet skadefall inom fiskerinäringen. Stammen har tredubblats Efter att jakten på östersjövikare upphörde 1988 har den vid inventeringarna i Bottenviken observerade stammen ökat från drygt 2000 vikare 2009 till den nu inventerade stammen på omkring 6100 vikare. Försiktigt uppskattat har stammen således tredubblats under 20 års tid. Det bör dock observeras, att vid en inventering av vikare på isen är t.o.m. under bästa tänkbara förhållanden bara en del av djuren på isen medan en del av dem är i vattnet. Trots att artens hondjur under tidigare decennier led av förträngningar i livmodern som orsakats av miljögifter förefaller stammens hälsotillstånd idag att fortlöpande förbättras. Enligt vilt- och fiskeriforskningsinstitutets senaste material från åren 2000-2009 led endast 10,8 % av de könsmogna honorna av sjukdomen mot att motsvarande siffra på 1970-talet uppgick till hela 60 %. VFFI ansåg därför i sitt utlåtande att vikarstammens nuvarande storlek och utvecklingstrend möjliggör en begränsad jakt i Bottenviken. Licenser endast för att förebygga skador på fisket Motiveringen av jakten på 30 vikare som orsakar skador är framförallt just det faktum att vikarna orsakar fiskerinäringen skada. Sälarna konkurrerar om samma resurser, äter och 64 l Jägaren l 5 l 2010 Reijo Orava
• T ATUVÄLINEE LA SYKSYN N ETSÄSTYKSEE M HIrVENPYYNTIIN TESTIVoITTAJA: Lafayette MICro 5 VHF-PUHELIN TEHoPAKETTI Zodiac CoNNECT VHF-PUHELIN · sis. 2 antennia + pöytälaturi +miniheadset 329,- 199,JÄSENLEHTI RFÖRBUND RY:N - FINLANDS JÄGA SÄSTÄJÄLIITTO SUOMEN MET Ultrapoint 2010 GBS TUTKAPANTA + ohjelmisto Nro 2 2010 6,50 890,Nro 3 2010 JÄSENLEHTI RFÖRBUND RY:N - FINLANDS JÄGA SÄSTÄJÄLIITTO SUOMEN MET · metsästäjän kestosuosikki ylivoimaisella gore-tex® kalvolla · normaali suositushinta puvulle 689,- Sasta Wolf PUKU 6,50 429,- Lintuvedet kutsuvat taas! Katse kohti tia kaurispukkijah usseet Karhut ovat no talviuniltaan Y HIRVENSAR NÄIN KEHITTY VI LÄH METSO-LEIRIT ESTYVÄT Meiltä myös muita Sasta, Härkilä ja Seeland pukumalleja. Tuotteet nähtävänä nettisivuillamme www.HHnet.fi, ja sieltä HHsport. Kannattaa kysyä myös tarjousta ryhmätilauksesta. · kestävä ja vedenpitävä, ylivoimaisella gore-tex® kalvolla oleva jalkine, tehty suomalaiseen jalkaan sopivaksi · tuotteessa uusi Viking pitävä pohjaratkaisu, isot raksit, joten helppo pauloittaa · tuotteella vuoden takuu · norm. hinta 249,- Viking Deer Hunter GorE-TEx® JALKINEET Ö SUURPEDOT KESYYNTYVÄTK ? SUURRIISTAA KOIRAN KANSSA 179,- · kestävä ja suosittu luonnonkumisaapas suomalaiseen jalkaan · kengissä pitävä vaelluskengän pohjaratkaisu, irroitettava pohjallinen · tuotteella vuoden takuu · norm. hinta 89,- Viking Trophy LUoNNoNKUMIJALKINEET 59,- Poikkea nettisivuillemme HHnet.fi ja sieltä HHsport. Sivuillamme palvelemme sinua reaaliajassa, hyvillä yli 1000 aseen valikoimillamme. Sivuiltamme näet edullisen hintatasomme ja varastotilanteen paikkakunnittain. Toimitamme tuotteita myös Postin ja Matkahuollon kautta. Nivala · Alahärmä · Raahe · Iisalmi www.HHnet.fi Jägaren l 5 l 2010 l 65
• Eerikki Rundgren På vandring med Eki Besegra kylan V Hanna Sarja Köldgrader och vind tillsammans med mjuk snö där varje steg sjunker ända till marken kan ibland vara en kombination som tar på krafterna. Ännu i början av mars förra vintern var det en enda pina att dra pulkan över Martimoaapa mosse. 66 l Jägaren l 5 l 2010
• V Det krävs mera för att besegra kylan än att klä på sig alla tänkbara kläder man stoppat i ryggsäcken. l Vädret blir oundvikligen kallare när som- morgonnatten visade det inträffade åter att man inte bör besöka fjällen ens på sommaren utan ordentlig utrustning. maren är förbi. Man är tvungen att fästa uppmärksamhet vid klädseln under höstens jakter på ett helt annat sätt än ännu några månader tidigare under semestern. Även om man också under sommaren kan råka ut för nästan vintriga förhållanden i Finlands nyckfulla klimat. På en arbetsresa till Kilpisjärvi i juli gick vi tillsammans med en vän över ett fjällhögland som var nästan en kilometer högt. En luftström som vände sig mot nordväst sänkte temperaturen snabbt från drygt tio värmegrader till endast +2°C. En bitande vind fick luften att kännas ännu kallare. Trots att temperaturen sjönk snabbt klädde vi inte på oss mera kläder. Däremot stängde vi jackans vädringsluckor och spände huvans snören för att skydda oss mot kall luft och vind. Lite ökade vi takten och gick ner i en dal där det inte blåste lika hårt. En dryg vecka senare överraskade ett snöfall mitt i juli vandrare i Kilpisjärvi och på flera andra fjällområden i Lappland. Fast temperaturen steg snabbt efter snöfallet på Hatten på huvudet Flera gånger har det konstaterats att enbart utrustningen gör ingen till en friluftsmänniska. Själva vildmarkskunskaperna måste behärskas för att kunna agera under förändrade väderleksförhållanden och under kyligt väder både på hösten och under vintern. Därutöver är det bra att förstå sig en aning på människokroppens funktioner. Kroppen strävar efter att behålla kroppstemperaturen på +37°C för att kunna upprätthålla hjärnans och de inre organens temperatur. De ytliga blodkärlen drar ihop sig när det blir kallt, varvid cirkulationen i huden och de perifera delarna av kroppen avtar. På så vis försöker kroppen förhindra temperatursvinn genom att sänka temperaturen i mindre viktiga områden. När temperaturen sjunker i vissa delar av kroppen kan det medföra problem om kroppens yttersta delar, som fötter och händer, börjar frysa. Risken för kylskador växer ju mer temperaturen någonstans i kroppen sjunker. Särskilt känsliga områden utöver fingrar och tår är även öron och näsa. Fast öron och näsa är känsliga för för- frysning, utgör området kring huvudet också ett undantag. Kölden drar inte ihop huvudets blodkärl vilket skulle kunna hindra värmesvinn. I stället kan man vid minusgrader förlora till och med 90 % av hela kroppens värme via ett oskyddat huvud. Uttrycket "om du fryser om fötterna, sätt på dig hatten" stämmer med andra ord bra. Förutom huvudbonad lönar det sig att använda huva. Huvan som skyddar hals och nacke bildar också ett mikroklimat framför ansiktet som är varmare än temperaturen i omgivningen. Det minskar värmesvinnet från huvudområdet och underlättar dessutom andningen vid köld. Kom ihåg att äta ­ du får energi Det är dock viktigt att notera att det inte är själva kläderna som värmer, utan de behåller enbart den värme som kroppen producerar. I synnerhet den som vandrar på vintern behöver rikligt med energihaltig mat att äta för att alstra värme. Ju kallare väder och ju hårdare ansträngning, desto mer energi går det åt. Utöver att äta ska man inte glömma att dricka, eftersom kroppen förlorar vätska förutom genom svettning även genom andningen. Köld igen ökar urinutsöndringen, vilket kallas kölddiures. När även kaffe och te är diureter, får man särskilt under vintern Lager-på-lager-klädselns ABC A. Med underställ strävar man framförallt efter att hålla huden torr. Kläder närmast huden bör överföra fukten som uppstår vid ansträngning till följande lager kläder och samtidigt själv hållas torra. Som med andra kläder förhindrar man med underställ även att den värme som kroppen alstrar försvinner. B. Med mängden och kvaliteten av mellanskikt regleras i första hand den värme som kroppen producerar. Mellanskiktet absorberar också fukt från understället och förflyttar den vidare till ytterskiktet eller ännu bättre, till utomhusluften. Hellre flera tunna lager kläder än ett tjockt. C. Ytterplaggens uppgift är framför allt att skydda mot vind och yttre fuktighet. De måste också släppa igenom överloppsvärmen från kroppen och den fukt det resulterar i. Under bra förhållanden behöver man inte nödvändigtvis ytterplagg alls. Jägaren l 5 l 2010 l 67 Foto: Hanna Sarja
• inte låta hydreringen bli beroende enbart av dessa drycker. Till de största utmaningarna under höstoch ännu mera under vintervandringar är att inta tillräckligt med varm vätska under dagens lopp. Saften hålls varm i en termosflaska långt in på dagen och en vattenflaska kan stoppas innanför jackan. Men under längre färder måste mera vatten värmas upp under dagen. Problemet med kall dricka är det stora energisvinnet när kroppen måste värma vätskan till kroppstemperatur. Det är också ansträngande och tar tid och energi att söka efter vatten under snö och is. Jag återkommer till denna fråga i nästa nummer av Jägaren. Det är mycket enklare att göra kvällssysslor i en ödestuga än i vindskydd. I Mustalampi fina slutna vindskydd i naturskyddsområdet Martinselkonen duger det att lägga sig på laven också under sträng kyla. Härda dig själv Svettning hör till vandrarens värsta plågor och borde undvikas i största möjliga utsträckning. Genom svettning förlorar kroppen förutom vätska även livsviktiga salter. Svett väter kläderna vilket leder till ytterligare problem ju kallare vädret är och beroende på möjligheterna att torka kläderna. Svettning och de problem den medför kan undvikas ganska bra genom rätt kläd- och materialval, men framför allt ändå genom förnuftiga rutiner. Det är viktigt att komma ihåg ordspråket: "Det är inte sträckan utan takten som dödar". Särskilt på vintern är det en bra idé att gå lugnt och spara på krafterna. Man ska inte ha för mycket kläder på sig vid starten. En bra tumregel är att klä på sig så mycket att man med nöd och näppe klarar att vara ute. En bekväm temperatur uppnås genom en lämplig gångtakt. Om man trots allt klädde på sig för mycket kläder ska de extra kläderna tas av innan svetten kommer till ytan. Kan man göra något för att slippa frysa inkommande vinter såsom man kanske gjorde under förra vinterns kyla? Det skulle vara ytterligare en bra anledning att sluta röka. Rökning drar ihop blodkärlen vilket inte är det bästa för att förbättra den perifera blodcirkulationen i händer och fötter. Köldtoleransen kan också förbättras genom att härda sig. Den tråkigt klingande hyposensibiliseringen måste påbörjas redan i början av hösten och inte först under vinterns första köldknäpp. Det tar tid att vänja sig vid kyla och endast genom en hyposensibilise- ringskur som påbörjas i tid kan man undvika vinterns chockbehandling. Den kändaste huskuren för att härda sig är troligtvis vinterbad. Vi får ännu vänta på att sjöarna fryser men man kan naturligtvis också simma mellan Jakobsdagen och isbildningen. Framför allt är det bra om den som har för avsikt att vintervandra, att ofta klä på sig badbyxorna nu. Och sätt inte handskar på händerna ännu på länge. Härdade händer fryser inte lika lätt senare i höst och särskilt under vintern som de händer som från början vant sig vid varma handskar. Man är ändå tvungen att ta av sig handskarna under någon tidpunkt av vinterutflykten när man måste arbeta en stund med bara händer. l Kroppen behöver käk för att kunna producera värmeenergi. Under resor är det bra att tanka mat tillräckligt ofta för att inte frysa och bli nedstämd. Regelbundet vinterbad förbättrar köldtoleransen och lindrar stress. När sinnesstämningen höjs och ett alltför högt blodtryck blir kvar i vaken kan kroppen bättre tåla ytterligare belastning. Vindhastighet (m/s) 1,8 2 3 5 8 11 15 20 Temperatur vid lugnt väder 0 -5 -10 -15 Motsvarande temperatur i vinden 0 -5 -10 -15 -1 -6 -11 -16 -4 -10 -15 -21 -9 -15 -21 -28 -13 -20 -27 -34 -16 -23 -31 -38 -18 -26 -34 -42 -20 -28 -38 -44 Förfrysningsrisk -20 -20 -21 -27 -34 -41 -46 -49 -52 -25 -30 -35 -40 -40 -42 -49 -59 -69 -75 -80 -84 -25 -30 -35 -27 -32 -37 -32 -38 -44 -40 -47 -53 -48 -55 -62 -53 -60 -68 -57 -65 -73 -60 -68 -76 Förfrysningsrisk under 30 sekunder Den avkylande effekten på bar hud av samverkan mellan temperaturen i omgivningen och vinden. 68 l Jägaren l 5 l 2010
• Aku Ahlholm, tf specialplanerare, Naturtjänster, Forststyrelsen Jakten på statens marker Fortfarande jagar folk för matens skull De flesta har faktiskt fel. Även om det är trevligt att jaga så är jakten inte enbart ett nöje. Och nu tänker jag inte på frivilligarbetet för naturens bästa eller avlivandet av mink och mårdhund, utan på den förskräckliga hunger som kurrar i magen på mången finländare och som bara en lyckad jakthöst kan stilla. n Yrkesfolk i viltbranschen har lagt märke till ett egendomligt fenomen. När samtalet kommer in på älgar så börjar jägarna skifta i rött i nyllet. Jag vet det eftersom jag också jagar älg; ni skulle bara se min nuna nu! Och även jag har upplevt hunger några gånger. I Tuomo Pirttinens utmärkta älgartikel i tidningen Metsästys & Kalastus 7/2010 beskrev Ilkka Tiainen fenomenet sålunda, att det räcker med blotta ordet "älg" för att jägarens blod ska börja cirkulera åt fel håll. Också Forststyrelsens jaktplanerare har grunnat på om älgen helt enkelt är så enormt stor att nerverna bara inte pallar för alla jägare. Gnabbandet bara förstärker viltets enorma betydelse, som för de flesta är större än de öppet törs medge. inte grannjaktlagen att skjuta rätt sorts djur för att hålla balansen. Det är inte bara hjortdjur som folk äter när det kurrar i magen. Under goda harår utgör de harpaltar som far i huset kniper i hemknutarna välkommet sovel på matbordet. På hösten änder, någon skogsfågel, kanske ett par duvor. Allt blir ätet. Men om det kniper med pengarna så är det meningslöst att bege sig långa vägar för att jaga småvilt för att försörja familjen. Också en fråga om pengar Utan vilt står nöden för dörren Jag har råkat på familjer som är beroende av viltköttet. Om potatisskörden lyckas och älgjakten avlöper som den ska så reder sig familjen till följande sommar och höst. Och med torr ved i lidret så slipper barnen frysa om tårna på nätterna. Året är 2010 och landet är Finland! Längre än så har päronet inte fallit från äppelträt under alla dessa sekel, även om vi inbillar oss att vi har nått långt. Samtidigt som somliga försöker slå i oss att jakten är överflödig! Lågkonjunkturen ökar mängden familjer som råkar i tvättäkta nöd för sin bärgning och sitt dagliga bröd. Om sedan distriktet skär ner på antalet licenser så att maten inte räcker till eller ökar på licenserna så att maten minskar under kommande vintrar, så får många familjer orsak att befara det värsta. När det handlar om någonting som är så avgörande viktigt som älgen så beviljas det aldrig lagom med licenser. Och skulle det beviljas lagom med licenser så begriper Viltet är livsviktigt för oss eftersom vi äter det. Men givetvis deltar också de jägare i käbblet som inte är beroende av viltet för att klara livhanken. När det kommer till kritan befinner vi oss inte långt borta från de tider då folket i gemen var beroende av jakten för sin försörjning. Å andra sidan är ju storviltet värdefullt också räknat i pengar och somliga gör business på licenserna. Efter allt gnäll om jakten är det ett rent under hur vår inhemska matproduktion kan vara så undervärderad. Mat och dryck är det enda som vi absolut inte kan vara utan. Vi kan klara oss hyfsat utan mobiltelefoner, bilar, tidningar eller politik, men utan mjölk, spannmål, grönsaker, ägg och kött går det på tok. Man skulle tro att läget inte kan vara bestående, men hur länge tänker det tillfälliga bestå? På den senaste tiden har det cirkulerat ett rätt speciellt mejl, ett tidningsurklipp från andra sidan pölen. Där uppmanas jägarna att skämmas för att de äter vilt och inte kött av uppfödda djur, som ingen har gjort illa. Själv begriper jag förstås inte hur det uppfödda köttet har hamnat i frysboxen i affären utan att någon har gjort djuret illa. Det är uppenbart att jägarna fortfarande har en hel del goda nyheter att förkunna för världen, som att vilt är gott och självfallet hälsosamt att äta. Innan djuret togs av daga fick det leva fritt. Det har inte slitit på sin miljö utan varit en del av miljön. På jaktmässan i Riihimäki bjöd Forststyrelsen besökarna på vilt och de som smakade fick gissa vilket vilt köttet kom från. På brickorna fanns gråsäl och vitsvansvilt. Viltet som mat var för övrigt temat för hela mässan. Meningen var att uppmuntra jägarna till att ta noga vara på det fällda viltet. På det viset blir det mindre snack om att jakten skulle vara överlopps. Innan de otåligaste börjar hötta med pekfingret vill jag här sticka in att jakten självfallet är en hobby och att den naturligtvis kan vara onödig ibland. De allra flesta av oss jagar för nöjes skull. Men nöjet hindrar inte att jakten också kan vara till nytta! Nuförtiden hävdar ju somliga till och med att man får ha det trevligt på jobbet! Det är nog ändå att ta i. Hannaleena Mäki-Petäys som är ordinarie kommer tillbaka till det här jobbet. Jag för min del övergår till att syssla med tidningen Jahti. n Jägaren l 5 l 2010 l 69
• Jaakko Kolmonen Från skott till tallrik Hjortdjur del 1: Älg I l Inled jakten när löven har fallit från träden. Såväl träffsäkerheten som den allmänna säkerheten blir avsevärt bättre då. Samtidigt har vädret blivit kyligare. Spyflugorna är borta och slakten, eventuell hängning samt styckningen kan utföras under märkbart bättre förhållanden. Respektera djurets levnadsvanor Hjortdjurens brunsttid är förbi. Under brunsttiden är kvaliteten på medelålders och äldre tjurars kött, blod och lever inte den bästa möjliga, för de stora djurens älskogslekar är ju en både rå och stressande sysselsättning. Under brunsttiden är det därför skäl att inte störa deras fortplantningsbestyr. Föreningar som har ett större antal licenser brukar därför fälla bara unga tjurar, kalvar och kor under brunsttiden. Omega-3, järn, zink och selen Hjortdjurens kött har ett näringsvärde som är nyttigt för hälsan. Köttet har en lägre fetthalt än nötkött. Hjortdjurens fett är ytligt och lätt att avlägsna vid behov. Hjortdjurens fett innehåller rikligt med omega-3-fettsyror. Dessa hälsosamma fettsyrors andel av älgköttets fettsyror är 7 % mot att motsvarande andel i nötkött är bara 1,5 %. Då du tillreder mat av viltkött ska du avlägsna eventuellt överlopps fett först från den färdiga rätten. Så här får du en näringsrikare, välsmakande måltid. Hjortdjurens kött är en fin järn-, selenoch zinkkälla. Järnet i älgköttet har en lätt upptagbar form. Hjortdjurens kött har också en mera finfördelad fiberstruktur än nötkött. Därför är köttet mört. Av de fällda hjortdjuren är vanligen hälften kalvar, dvs gödkalvar. På dessa är alla köttstycken möra. Det här beror på att de ännu i september-oktober diar modersmjölk. När födans struktur förändras i november får även kalvens kött mera viltsmak. Kalvkött ska beredas i en temperatur på 100 grader. Lämplig inre temperatur för köttet när det tas ur ugnen är 58 grader Lever-rotfruksplättar 70 l Jägaren l 5 l 2010
• Vad innehåller älgen? Resultatet av Jorma Lindstens vägning den 6.11.2005 var följande: Älgens levande vikt var 300 Vid stickningen erhölls 10 Lungorna 5,6 + hjärtat 1,9 + levern 4,5 + tarmarna 68 (210 kg) Skinnet, huvudet och klövarna vägde 54 den styckningsklara kroppen vägde 156 Slutresultat: av en älg på 300 kg kg blod (290 kg) kg kg kg kg = 80 kg kg, dvs kg kg erhålls vid kontrollsticket inte mera rinner ut mer än någon droppe blod. 45 kg ben och 111 kg kött Långsam kula förstör mindre Teckningarna visar tydligt att en långsam kula skadar köttet avsevärt mindre än en snabb kula när de passerar genom djurets kropp. Om hjortdjuret fälls med långsam kula och en stickträff skadas sannolikt inte matstrupen och hjärtat. Då är också kocken nöjd och kan tillreda blodplattar och hjärtskav. Akta matstrupen Cirkeln markerar det område skytten försöker träffa vid älgskytte. Ur hygienisk och blodplättskockens synpunkt får träffområdet gärna begränsas till området nedanom matstrupen. Denna börjar vid huvudet och fortsätter längs med ryggraden intill lungorna fram till våmmen. Om kulan träffar ovanför stickträffområdet skär den av matstrupen. Samtidigt förorenar den brösthålan och blodet. En träffpunkt som tilltalar kocken är punkten X till höger om hjärtat och bogköttet. Träffundersökning I enkäten deltog tio föreningar på olika håll i Finland. Föreningarnas storlek varierade enligt antalet fällda hjortdjur från 32 till 179. Nedan ett sammandrag av resultaten: Antalet fällda djur Med första träffen Med den andra eller flere 849 500 gånger 349 gånger Spåren av en snabb kula Antalet träffar per träffområde Stickträff 308 Bogträff 366 Huvud-, hals- och ryggträff 91 Tarmträff 58 Annat träffområde 25 Köttspill 2 989 kg En bra träff räcker för att fälla djuret. Spåren av en långsam kula Stickträff Målsättningen ska alltid vara att det fällande skottet dödar djuret så snabbt som möjligt utan att skada matsmältningskanalen och köttet. Om kulan träffar lungor, hjärtat eller stora blodådror i bröstkorgsområdet har skytten träffat mitt i prick. För att det här ska lyckas bör skytten endast skjuta en s.k. stickträff på hjortdjur som vänder sidan mot skytten. Det rätta träffområdet ligger under matstrupen invid bogköttet och hjärtat. Härvid rinner blodet ut i brösthålan och matstrupen bevaras intakt. Efter en lyckad träff kan jägaren koncentrera sig på avfångningsskottet och kontrollsticket. Det är möjligt att det Jägaren l 5 l 2010 l 71
• Mulsylta 1 älgmule vatten 5 kryddpepparkorn en liten bit lagerblad salt Expertisens gyllene råd Veterinär Martti Partinen: Var selektiv vid valet av djur du avser fälla så att släktet lever vidare. Bättre låta bli att skjuta än ett bukskott. Djuret försvinner inte någonstans. Redan imorron kan det stå framför ditt vapen. Vapenexperten Erkki Kauppi: Välj vapen och kula enligt det djur som jagas. Årligen förstörs tusentals kilo kött med fel vapen och ammunition. Köttindustritekniker Matti Mäkelä: Snabb urtappning av blodet garanterar kvalitetskött. Se till att inte tarminnehåll och urin kommer i beröring med köttet. Kom i alla arbetsskeden ihåg hygienen. En jägare som värdesätter sin fritidssysselsättning använder endast vassa kvalitetsknivar. Charkuteriaffärsmästare Jorma Lindsten: Flå djuret strax innan styckningen. Så här får du ett saftigt kvalitetskött att vakuumförpackas för frysboxen. Djupfrys överskottsinälvor så fort de kallnat. Köksmästare Jaakko Kolmonen: Behandla inälvor för slaktdagens delikatesser rätt genast i samband med slakten. Var fördomsfri och bekanta dig med slaktdagsdelikatesser som redan våra förfäder tillredde. Om du vill dekorera mulaladåbens yta ska du koka t.ex. tunna morotsfigurer i mulbuljongen och placera dem på bottnet av aladåbkärlet. Häll en millimeter aladåbbuljong över dekorationerna. Låt dekorationerna gelea sig i önskade figurer i kylrummet innan du tillför aladåbingredienserna. Tillsätt resten av ingredienserna i kärlet och täck dem med mulbuljong. Låt syltan svalna över natten i kylskåpet. För att få aladåben att lossna lätt ur kärlet kan du hålla kärlet ett par sekunder i varmt vatten. Bäst lossnar aladåben ur ett stål- eller glaskärl. Lösgörandet underlättas om du med en kniv vänder på aladåben så mycket att det kan komma luft mellan kärlet och aladåben. Om det finns för mycket aladåbmassa kan du tillreda en soppa på resten. Servera aladåben med inlagd rödbeta, kokt potatis och efterugnsbröd. Lever-rotsaksplättar 300 g färs på hjortkalvslever 3 dl finrivna rotsaker: morot, palsternacka och potatis ½ dl kallpressad rypsolja 1 tsk paprika 1 msk färska örter ½ tsk salt Förbehandling av mulen Avlägsna i samband med flåendet också så mycket skinn som möjligt från området kring mulen på huvudet. Skär loss mulen och skölj den ordentligt under rinnande vatten. Skinnet nära näsborrarna på kalvens mule är tunt och kräver en verkligt vass kniv för att hela delikatessen ska kunnat tas till vara. Mulens böjda delar är broskartade. Avlägsna med mycket vass kniv resten av skinnet. Skär mulen i fem cm breda strimlor och avlägsna skinnet på samma sätt som vid fileing av fisk. skölj bort hår från mulbitarna. Tag tillvara de broskartade delarna och mulens läckra vita delar. Gör ett snitt med en vass kniv utmed mulens skinn och avlägsna kindmuskeln och den vita delikatessen. Ta tag i köttbiten och flå loss den från skinnet. De tunna delarna lönar det sig att skära i strimlor med skinnet och sedan avlägsna skinnet från köttet som vid fileing av fisk. Lägg mulbitarna i en kastrull och täck dem med vatten. Koka upp och rör om bitarna. Så här stiger resten av håren till ytan med skummet. Skeda bort skummet. Tillsätt kryddorna. Koka mulbitarna mjuka. Beroende på storleken är koktiden 2­4 timmar. Skär tungan i fingerspetsstora bitar. Lägg bitarna i ett kärl som har den form i vilken du vill servera aladåben. Koka upp buljongen och sila den över mulbitarna. Kolla saltet. I början av sommaren äter vitsvansviltet gärna rotsaksblast i trädgårdslanden och på hösten heter deras delikatesser rotsaker och äppel. Därför passar det bra med rivna rotsaker till leverplättarna. Blanda råvarorna. Värm upp en panna på platta med 2/3 effekt. Häll en aning olja i pannan för den första satsen plättar. Stek resten utan fett. Oljan i plättdegen sköter om att plättarna lossnar. Så här uteblir stänket och oset. Stek ett tillräckligt antal plättar, för de är goda som sådana även som mellanmål. Servera rörda lingon och grönsaker med leverplättarna. Bordet kan dekoreras vårligt vackert med granblomställningar. Som en sista krydda strös frömjöl från blomställningarna på plättarna. l I Jägaren nr 6/2010 berättas det mera om behandlingen av hjortdjurskött. Jaakko Kolmonen ger bl.a. anvisningar för grovstyckning, hängning, mörning och djupfrysning. Anvisningarna i såväl detta som följande nummer av Jägaren gäller såväl för älgkött som för annat hjortdjurskött. 72 l Jägaren l 5 l 2010
• SykSyn jahteihin UUtUUS! FRI SIKT... www.erakontti.fi ...tack vare Schmidt & Benders original FlashDot teknik StarHunter riistakameralähetin off on FlashDot ­ bättre träff i klart och skymt 499 · Lähettää ottamansa kuvan suoraan kännykkään tai sähköpostiin · 5.0 megapikselin kuvakenno · Langaton kuvansiirto GSM:n avulla · Infrapunasalama yökuvaukseen · Toiminta-aika jopa 6 kk 1,5 - 6 x 42 Zenith Prislista 2010 6 x 42 6 x 42 7 x 50 7 x 50 8 x 56 8 x 56 8 x 56 8 x 56 10 x 42 1,1 - 4 x 24 1,1 - 4 x 24 1 - 8 x 24 1 - 8 x 24 1,5 - 6 x 42 1,5 - 6 x 42 1,5 - 6 x 42 3 - 12 x 42 3 - 12 x 50 3 - 12 x 50 3 - 12 x 50 2,5 - 10 x 40 2,5 - 10 x 56 2,5 - 10 x 56 2,5 - 10 x 56 2,5 - 10 x 56 4 - 16 x 50 12,5 - 50 x 56 12,5 - 50 x 56 1,1 - 4 x 20 1 - 8 x 24 1,5 - 6 x 20 3 - 12 x 50 3 - 12 x 50 3 - 12 x 50 3 - 20 x 50 4 - 16 x 42 4 - 16 x 50 4 - 16 x 50 5 - 25 x 56 5 - 25 x 56 5 - 25 x 56 12,5 - 50 x 56 12,5 - 50 x 56 Tilläggspris: Tilläggspris: HUN Klassik Klassik Klassik rödpunkt HUN Klassik HUN rödpunkt Klassik rödpunkt Klassik Zenith Zenith FlashDot Zenith Zenith FlashDot Klassik Zenith Zenith FlashDot Klassik Klassik Zenith Zenith FlashDot Summit Klassik Zenith Klassik rödpunkt Zenith FlashDot TESTVINNARE Varmint Field Target Parallax (luftgev) FT rödpunkt + Parallax (luftgev) PM ShortDot PM ShortDot PM P3 ShortDot PM II PM II/P Parallax (*) PM II/LP rödpunkt + Parallax (*) PM II/LP rödpunkt + Parallax (*) PM II PM II/P Parallax (*) PM II/LP rödpunkt + Parallax (*) PM II/LP DT rödpunkt + Parallax PM II/LP-2 DT, hårkors på 2 bildplan PM II/LP/MTC/LT rödpunkt + Parallax PM II/P Parallax, hårkors på 1 bildplan PM II/P Parallax, hårkors på 2 bildplan Klassik & Zenith hårkors 8 & FD8 PM II (*) märkta DT double turn Rp inkl moms euro 560 760 940 1295 600 940 975 1295 795 1120 1575 1295 1755 995 1180 1595 1195 1225 1420 1795 1090 1225 1420 1575 1795 1495 2095 2420 1995 1895 1895 1790 1995 2360 2465 2265 2070 2410 2595 2695 2770 2270 2270 95 160 : Lisätietoja tti.fi kon www.era Lafayette Micro-5 VHF puhelin 329 · Erinomainen kantavuus ja kuuluvuus · Vesitiivis IP 68-normien mukaisesti · Paino vain 240 g us Kysy tarjo urallesi! se metsästys www.erakontti.fi oY erÄkoNTTi aB kinturinkuja 4, riihimäki Puh. 010 440 9410 Metsastajalehti_05_90x271.indd 1 TerveTuloa osToksille! Beställ vår NYA broschyr! SEDAN 1960 Norra Kajen 22, 00170 Helsingfors, Finland, Tel. 09-135 135 8, Fax 09-135 167 1 13.8.2010 6:12:14 Schwed_Anz_90x272_4c_042010.indd 1 Jägaren l 5 l 2010 l 73 29.04.10 14:02
• Jägarorganisationen meddelar Jord- och skogsbruksministeriet meddelar: Längst i norr börjar älgjakten redan första september n Statsrådet har den 18 augusti godkänt en förändring i jaktförordningen, enligt vilken älgjakten i landets nordligaste delar tidigareläggs. I Enontekis, Enare, Muonio och Utsjoki går älgsäsongen nu på försök 1-20 september och 11 oktober till 30 november. I det övriga landet följer älgjakten normal tidtabell. Också i Sverige och Norge inleds älgjakten i de nordligaste områdena i början av september. Hittills har läget varit det, att älgjakten har inletts i hela landet den sista lördagen i september för att fortsätta till årets slut. I praktiken har många föreningar i södra Finland inlett jakten först i mitten av oktober när vädret blivit svalare och löven fallit av träden. Längst uppe i norr har den lovliga älgjaktstiden dock varit onödigt sen, i synnerhet de år då vintern varit tidig. Dessutom kan älgjakten verka störande på renskiljningen som börjar i oktober, om den sker i samma trakter. De fyra nordligaste kommunerna har en areal som utgör en tiondel av hela landet. Älgstammen är dock gles, i synnerhet i fjälltrakterna. I fjol fälldes 400 älgar i de fyra nordligaste kommunerna medan det i hela Lapplands jaktvårdsdistrikt fälldes sammanlagt 11 400 älgar. Avskjutningen för hela landet uppgick till 62 000 älgar. Stammen är tätast i Uleåborgs distrikt och i de södra delarna av Lapplands distrikt. Älgens brunst pågår huvudsakligen under perioden 21 november till 10 oktober. Under den här tiden är älgen fredad i nordligaste Finland. Den tidigarelagda älgjakten har eventuellt effekter på älgstammen. Man följer därför med läget på ett försöksområde med hjälp av igenkänningsmärken som fästs i örat på en älg så fort den har blivit fälld. Jägaren ska därefter ­ inom sju dagar - leverera älghuvudet inklusive igenkänningsmärket till sin jaktvårdsförening. På jvf tar man loss märket och en tand från varje älg och skickar vidare till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet för analys. För de älgar som fälls på försöksområdet antecknas platsen och tiden, vikten, könet samt antalet horntaggar om det finns sådana. Utifrån de erfarenheter som görs i försöksområdet och den insamlade informationen ska det göras en utvärdering av datumen för älgjakten. Denna ska i sin tur ingå i den älghushållningsstrategi som ska formuleras under de närmaste åren. Smårovdjurskroppar undersöks n Livsmedelssäkerhetsverket Evira samlar varje år in kroppar av små rovdjur (mårdhund, räv, grävling, mård, mink) för sjukdomsundersökningar. Kropparna samlas främst in i landets södra och sydöstra delar, det vill säga i Kymmene, Norra Karelens, Södra och Norra Savolax, Södra och Norra Tavastlands, Nylands samt Mellersta Finlands distrikt. Prover från de övriga distrikten är självfallet också välkomna. På kropparna undersöker man hjärnan med tanke på rabiesvirus samt förekomster av trikinella- och echinokockparasiter. Evira följer med effekterna av rabiesvaccineringen med preparerade beten vid den sydöstra gränsen genom att undersöka förekomsterna av antikroppar i blodet samt förekomsterna av signalämnet tetracyklin som finns i betena. Evira följer också med förekomsterna av rävskabb. Hurdana prover? Som prover duger både egenhändigt fällda smårovdjur och hela sådana som har påträffats döda, bara de inte är allt för illa medfarna. I synnerhet djur som verkar sjuka eller som beter sig avvikande utgör intressant forskningsmaterial. Djur med normal päls får flås innan de skickas. Avliva djuret så att hjärnan inte blir skadad. Packandet och postandet Älgavskräckningsmedlet Trico fick god respons n Den österrikiska älgavskräckningsmedlet Trico appliceras direkt på träd och plantor. Under hösten 2009 gjordes försök med Trico i rätt stor skala. Medlet distribuerades till ett nedsatt pris till skogsägare som deltog i försöket och förmedlades via Jägarnas Centralorganisation och några jaktvårdsdistrikt, skogscentraler och skogsvårdsföreningar. Skogsforskningsinstitutet och Jägarnas Centralorganisation samlade i somras in användarnas erfarenheter genom ett frågeformulär som skickades ut till privata skogsägare som under vintern 2009-2010 hade använt Trico i sina planteringar. Enkäten postades till 39 personer som använt medlet och vi fick in total 33 svar, som omfattade planteringar utspridda från Nyland till Kajanaland. Erfarenheterna visade sig vara i huvudsak väldigt positiva. Nästan 80 % av svararna tyckte att Trico var lätt att använda. Medlet applicerades sent på hösten och hade suttit väl eller rätt väl på plantorna över vintern i drygt 80 % av planteringarna. Över hälften av svararna uppgav att medlet hade haft tydlig skadeförebyggande effekt medan ungefär en fjärdedel av svararna uppgav att medlet hade haft en måttligt avskräckande effekt. Å andra sidan uppgav svararna att bara hälften av planteringarna var allvarligt utsatta för älgskador, vilket betyder att medlet inte alltid utsattes för tuffaste tänkbara förhållanden. Att Trico fungerar ser vi ändå på det faktum, att drygt 80 % av dem som testat medlet önskade fortsätta med att använda det. Det räcker emellertid inte med en enkät för att säkert kunna verifiera att medlet fungerar utan det krävs resultat från vetenskapliga test där man exakt bedömer antalet älgar i trakten och deras näringskonsumtion. Utifrån responsen från det här försöket kan vi dock konstatera att det nya älgavskräckningsmedlet Trico verkar lovande och att vi bör fortsätta med testerna. För mera info om enkäten kontakta: AFD, äldre forskare Juho Matala, Skogsforskningsinstitutet PB 68, 80101 Joensuu Tfn 040 801 5275, juho.matala@metla.fi För mera info om tillgången på medlet: specialplanerare Marko Svensberg, Jägarnas centralorganisation Tfn (09) 2727 8117, marko.svensberg@riista.fi 74 l Jägaren l 5 l 2010 Kyl ner proverna för att hindra kropparna från att förskämmas (helst till mellan en och fem plusgrader) innan de packas. Kropparna behöver inte djupfrysas, om inte förvaringstiden blir lång. Slå in djuret i generöst med tidningspapper, som suger upp eventuella kroppsvätskor som rinner ut. Stoppa därefter in pappersbyltet i en hel plastpåse och detta i en stadig låda. Fyll ut lådan med till exempel mera papper och tejpa fast den. Det går bra att lägga i frysklampar så håller kroppen bättre. Bifoga ett följebrev. På Eviras webbsajt (evira.fi) finns sådana att skriva ut och fylla i. Det går också bra med ett fritt formulerat följebrev. Av detta ska framgå avsändarens namn, adress och telefonnummer. Om provet ska åtminstone framgå djurarten, datum då djuret fälldes och platsen (kommun, by och gärna även koordinaterna). Ange helst också jaktmetoden (exempelvis fälla, ställande hund, grythund, vaktjakt vid åtel). Glöm inte att ange om djuret var sjukt, betedde sig konstigt eller påträffades dött. Undersökningsresultaten postas efter några månader till avsändaren, skriftligt. Kropparna skickas till Evira, forskningsavdelningen för fisk- och vilthälsa, Matkahuolto i Uleåborg. Evira står för frakten. Adress: Evira, Matkahuolto, Uleåborg. För mera info: veterinär Marja Isomursu, tfn 02077 24910 eller 02077 24924, marja.isomursu@evira.fi Kommunikationsverket meddelar Din hundpejl är väl laglig? n I Norge och Sverige används utrustning som fungerar på frekvensområdet 155 MHz, men enligt radiofrekvensföreskrift 4 är det inte tillåtet att använda sådan i Finland. Under pågående jakt kan man exempelvis använda sig av s.k. hundradar för att följa med var hundarna rör sig. De flesta traditionella radarapparater för att spåra hundar fungerar på samfrekvenserna för radiosändare som är befriade från tillstånd, bland annat 138,200­138,450 MHz, 433,050­434,790 MHz och 169,400­169,475 MHz. Utrustningen fungerar också på flera delband mellan 863 och 870 MHz. I Kommunikationsverkets Föreskrift 15 bestäms om tekniska krav och villkor för frekvenserna. Frekvenserna för utrustning som är befriad från kravet på tillstånd är i regel harmoniserade och befrielsen från tillstånd gäller i hela Europa. Numera finns det också utrustning för spårning och lokalisering av djur som utnyttjar mobilnät, som med hjälp av GPS-mottagare inte bara spårar hundar utan också visar var de befinner sig i realtid. På marknaden finns också motsvarande utrustning för spårning och lokalisering som baserar sig på GPS och som i stället för mobilnätet använder frekvenser för privata radionät för dataöverföring. Dessa frekvenser är dock inte harmoniserade för ändamålet i Europa, och har inte heller anvisats för utrustning för spårning i Finland. Kommunikationsverket önskar betona att det strider mot radiofrekvensföreskrift 4 och således är förbjudet att använda utrustningen på andra än för spårning anvisade frekvenser. I Norge och Sverige används utrustningen på frekvensområdet 155 MHz, men i enlighet med radiofrekvensföreskriften är detta inte tillåtet i Finland. Kommunikationsverket har fått förfrågningar om
• möjligheten att i Finland använda utrustning som fungerar på dessa frekvenser. Ärendet utreds under innevarande år. Se också kundmeddelandet "Spårnings- och lokaliseringssystem på 155 MHz" på adressen ficora.fi. Kommunikationsverket övervakar Det händer i distrikten Södra Tavastland Inspektörer från Kommunikationsverket övervakar användningen av frekvenser och radioutrustning. Förseelser kan leda till polisundersökning. Vapen och patroner n Södra Tavastlands distrikt arrangerar en temakväll om jaktvapen och patroner onsdagen den 29 september kl 18. Plats: Hotell Vaakuna (Possentie 7) i Tavastehus. Föreläsare Erkki Kauppi och Teemu Simenius. Ingen avgift. Anmälningar senast den 22 september på e-post jyri.rauhala@riista.fi eller telefon 0400 ­ 225 745. Välkommen! Försäljning av utrustning I Finland kan utrustning som fungerar på andra frekvenser , än på dem som anvisats för ändamålet, dock säljas på följande villkor: Utrustningen ska vara försedd med CE-märkning och givaktmärkning. En förteckning över de länder där utrustningen får användas ska medfölja. Av förteckningen över utrustning på 155 MHz ska framgå att användning inte är tillåten i Finland. Utrustningen ska också förses med tillverkarens försäkran om överensstämmelse med krav. Kommunikationsverket meddelar För jaktradio behövs tillstånd n Tillståndspliktiga VHF-telefoner kan användas för att hålla kontakt under jakt. Inalles 26 kanaler är tillgängliga för radiotelefoner på 68 MHz (vägservice, bilsport, frivillig räddningstjänst, jakt samt annan fritidsanvändning). Älgjakt för damer 22. ­ 24. oktober i Tammela n Vår älgjakt för tjejer har redan hunnit bli en tradition! I år arrangeras den i Tammela på jaktföreningen PohjoisTammelan Metsästysseuras marker. Vårt högkvarter blir den gamla kungsgården i Mustiala. Jakten kommer huvudsakligen att ske som drev. Vi tar emot 20 damer för passen och 20 för drevet. För en plats i drevet behövs det ingen tidigare erfarenhet av jakt. Inkv från fredag kväll den 22 oktober, huvudsakligen i tvåpersoners rum. Efter frukosten på lördag morron transport ut i terrängen, samling och genomgång inför dagens jakt. Därefter börjar jakten. Tidtabellen beror självfallet på älgarna. Under pausen blir det mellanmål vid en brasa. Efter jaktdagen sitter det fint med bastu och middag med eftersnack på Iso Piippu. Varför inte smaka på gårdsbryggeriets egna ölsorter? På söndag morgon fortsätter vi jakten. Vi avslutar veckoslutet med att äta tillsammans. Du kan redan då anmäla ditt intresse för att delta i nästa års älgjakt för tjejer. Deltagaravgifterna: På pass 250 I drevet 230 I avgiften ingår två dagar på jakt, på pass eller i drevet, transporterna under jakten, inkv inkl sänglinne fre-sö i Mustiala, kvällste fre, två frukostar, bastu lö, jaktmiddag lö, lunch i terrängen, lunch sö, matsäck, försäkringar och moms. Bindande anmälningar senast den 4 september. Jaktsekreterare Mari Skogberg, tfn 050 ­ 3254 559, Kalamajantie 1250, 12750 Pilpala, info@elliteratulilla.fi VHF-telefonerna är tillståndspliktiga För innehav och användning av en VHF-telefon behövs alltid ett tillstånd, som beviljas av Kommunikationsverket. Tillstånd beviljas enbart för sådan utrustning som överensstämmer med krav. För tillståndet betalas en frekvensavgift (år 2010 är frekvensavgiften för tex en apparat 18 euro). Jaktradio enbart på reserverade frekvenser De kanaler som har reserverats för radiotrafik i anslutning till fritidsverksamhet har fastställts i Kommunikationsverkets Meddelande RHA68. Enligt RHA68 får för radiotrafik i anslutning till jakt användas de inalles 21 radiokanaler som allmänt har reserverats för fritidsverksamhet. Kanalerna är: 68,050 MHz, 68,175 MHz, 67,500 MHz, 68,575 MHz, 71,375 MHz, 71,425 MHz, 71,475 MHz, 71,625 MHz, 70,200 MHz, 71,025 MHz, 71,050 MHz, 71,100 MHz, 68,375 MHz, 71,175 MHz, 71,750 MHz, 71,900 MHz, 71,350 MHz, 71,550 MHz, 71,575 MHz, 71,600 MHz och 72,325 MHz. Kanalerna ovan kan också användas för arbetsförbindelser. Tillstånd och utrustning kontrolleras Kontrollörer från Kommunikationsverket övervakar användningen av frekvenserna och kontrollerar tillstånd. Under jakttiden kontrollerar de också användningen av frekvenserna för jaktradio samt radioutrustningar. Förseelser leder alltid till polisundersökning. Södra Savolax Jaktsimulator n RPå Jägarförbundets hemsida metsastajaliitto.fi finns en jaktsimulator. Den är ett pedagogiskt verktyg med vilket det är lätt att åskådliggöra skottets inverkan på viltet och viltets beteende efter olika träffar. Simulatorn har varit i bruk i flera års tid. Den har väckt stort intresse och fått mycket beröm. Träffbilden byts efter skott till en realistisk och förstklassig anatomisk bild. Simulatorn är konstruerad av amerikanen Laurie O´Keefe (http://www.laurieokeefe. com/). Efter skottet markerar simulatorn träffen på den anatomiska bilden och berättar om de sannolika effekterna på djurets beteende. Det går att öva sina jägarfärdigheter på älg, vitsvanshjort, rådjur, björn och tjäder. I september kommer simulatorn att kompletteras med säl och vildsvin. Utbildning för älgjaktsledare n På kursen går vi igenom aktuella saker med anknytning till hjortdjursjakt och säkerhet. Alla älgjaktsledare och biträdande jaktledare är välkomna! För mera info kontakta verksamhetsledaren på din jaktvårdsförening. Kontaktuppgifterna på adressen: http://riistaweb.riista.fi Dat Tid 6.9. kl 18.00 Kangaslampi jvf Kilpikota 7.9. kl 17.30 Jäppilä jvf Jäppilähuset 8.9. kl 17.30 St Michelsnejdens jvf Porrassalmistugan 9.9. kl 17.30 Rantasalmi jvf Andelsbanken 10.9. kl 17.30 Heinävesi jvf Polvijärven erämiehets stuga 15.9. kl 17.30 Sulkava jvf Hakovirran metsästysseuras hus 16.9. kl 17.30 Pertunmaa jvf Riistamylly Jvf Plats Jägaren l 5 l 2010 l 75
• Affärer Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Marko Soini 040-761 1111, Jorma Tahkola 040-750 0246. Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Risto Ylitalo 044-274 8636. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi. Vorstehklubbens valpförmedlare: Strh vorsteh 0400-438 112, kh vorsteh 050-555 0358, breton 040-764 8237, münsterländer 040-539 1301, lh vorsteh 040-835 1289, kh ungersk vizsla 040-568 4426, weimaraner 040-911 1546, spinone 040-517 8213, korthalsgriffon 0400-872 991, bracco italiano 0400-205 933, strh ungersk vizsla 050-372 7846, bourbonnais 045-128 7262, stabyhound 044-504 8966 Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi, irländsk setter: Tero Savolainen 0400-130 703, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Mika Maliniemi 0400 139 041. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och hardrivande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry. Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen, i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten. Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org. Jag preparerar fåglar, däggdjur och fiskar. Kurser i uppstoppning av småvilt, säljer uppstoppade djur. Soini Kinisjärvi, Lehmilehto, 97420 Lohiniva. Tfn 040-831 2566. Jouko Launonen, Siilinjärvi. Tfn 0400-170 601. Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040 558 4019, www.lietsala.net Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Säljer ögon av glas, håller kurser. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345, markku.natri@taxidermy.inet.fi. www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400-317 828, www.jariniskanen.net Den naturvetenskapliga konservatorn. Eläintäyttämö Erno Nummelin, Björneborg/ Jyväskylä. Tfn 050 465 3307, www.ernonummelin.com Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk. Toppkvalitet! Djurkonservator Teemu Salonen, Ingå. Tfn 050-563 7820. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Juhani Tyvelä, Kaijantie 12, Uleåborg. Tfn 045-122 1380. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Ettårig stövarhane, brukschampionföräldrar. Begåvad. Tfn 050-691 11. 4 årig finsk stövare och 5 årig beagletik. Driver hare. Till gott hem. Tfn 0400-264 727. Valpar av finsk stövare födda 5 juni. Mäntsälä. Tfn 050-527 2598. Valpar av rysk stövare,mor dubbelchampion. Tfn 041-430 2862. Ylivieska. Tikvalpar av rysk stövare, överlåtelsegamla. Mor finsk och svensk dubbelchampion. Far provpremierad. Kemi. Riistakairan Kennel, tfn 040-527 2945. Slh retrievervalpar, jagande championföräldrar. Tfn 0500-896 444/Joensuu. Strh taxvalpar med brukschampionföräldrar, födda vecka 26. Karttula. Tfn 044-269 0866. Säljes valpar av kh tax, födda 22 maj. En hane och två tikar, fin stamtavla. Tfn 218 778. Kh vorstehvalpar överlåts från 1 juli. Valpar av engelsk setter, vacker nordisk brukshärstamning. Valpar av finsk spets födda 1 juli. Förfr tfn 040-546 5644. Drevervalpar, föräldrarna premierade på drevprov. Födda 21 maj. Tfn 040-518 3104. Drevervalpar. F 19 juli. Drivande föräldrar. Tfn 040- 743 3714. Drevervalpar, premierade föräldrar! Siikon kennel, tfn 0400-139 236, 044-990 0668. Drevertikvalp, championföräldrar. F 15 maj. Tfn 050-564 5812. Beaglevalpar tfn 050-352 3843. kuopusmaa@hotmail.com 2 överlåtelsegamla Jack Russell terrier hanvalpar. Jagande härstamning. Tfn 050-377 8830. American Foxhound valpar och Tyska Jaktterriervalpar kan reserveras. Tfn 050-378 1877. Säljes valpar av tysk jaktterrier. Bägge i avelsregistret. Tfn 0400-667 646 eller 0500-678 260. Tysk jaktterrier, 2 tikar. Den ena 6 år, bch, uch, 500 . Den andra 1 år, 500 . Tfn 040-526 7039. Valpar av tysk jaktterrier, championföräldrar. Tuff brukshärstamning. Veterinärgranskade, chippade och registrerade. Tfn 040- 723 0146. Valpar av tysk jaktterrier, tuffa föräldrar. Tfn 050-505 3111. Strh foxterrier för jägare, jagande föräldrar. Kennel Uksnafox / Ansku Kontio/Ulvsby. Tfn 040-570 6494. Säljes valpar av slh foxterrier, BCH föräldrar. Tfn 044-262 1633. Valpar av strh tax, drivande härstamning. Födda vecka 31, drevchampionföräldrar. Tfn 041-506 6985. Valpar av strh tax, drivande premierade föräldrar. Uppfödare Vuolasvirta 2009, tfn 040-913 8660. Valpar av strh tax för jägare. Fungerande importerad härstamning. Tfn 040-558 1866, 040-742 2846. Strävhåriga taxar, hanvalpar. Bägge föräldrarna drivande härstamning. Tfn 040-537 9899. Valpar av amerikansk foxterrier. Bägge föräldrarna premierade på prov. Björn skjuten för pappan. Även lo och räv. J. Mäkimartti, tfn 040-761 7152. Valpar av amerikansk foxterrier och tysk jaktterrier kan reserveras. Tfn 040-78 1877. Bretontikvalp född 25 april. Stark jaktinstinkt. Chippad, vaccinerad, veterinärgranskad. OK. Tfn 040-727 7524, ptso@kolumbus.fi Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2010 är priset 15 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till tidningens redaktion. Adressen är Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 6/2010 utkommer den 29.11.2010. Material för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 15.10.2010. Observera att vi inte tar emot annonser per telefon! Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Avkomma av karelsk björnhund med 6I & 40 II + dipl björnprov. 55 björnar skjutna. Vuolasvirt p. år 94, årsmodell 89 + 92, älgk 93. 2 st 98, seger år 00. Älgkung 5 år i rad. Stamtavla. Starka blodsband med Erauspoikahundar. Valparna garanti för älgo björnskall. Esko & Markku Halme. Tfn 0400-126 824, 0400-282 669. Karelska björnhundsvalpar, toppkombination. Tfn 040-511 2071. Karelska björnhundsvalpar, far BCH. Veterinärgranskade, överlåts genast. Tfn 0400-695 108. Björnhundsvalpar tfn 0400-192 948. Björnhundsvalpar, far 10 ettor i prov, mor 3 ettor. Sänkipojan Kennel. Tfn 050-538 3022. Valpar av norsk gråhund, två olika kombinationer. Valparna f vecka 18. Bilder på far/mor adr Reposaaren kennel, Juha Nikitin, Teuva. Tfn 040-705 2188. Valpar av norsk gråhund f 22 juli. BCH Korvenkiertäjän Nepu och BCH Killerin Julle. Bägge föräldrarna cert. Heinävesi 050-544 8702. Valpar av östsibirisk laika, 7 björnar skjutna för pappan. Mor jagar björn, 20 älgar fällda. Patterdalevalpar av tuffa bruksföräldrar. Tfn 040-726 7501. Valpar av västsibirisk laika. Tfn 0400-186 986. A Halonen. Laikavalpar, föräldrarna provpremierade (vildsvin, älg, fågel). Födda 16 juli. Tfn 040-540 5873. http://granitsankennel.suntuubi.com Jämthundsvalpar, BCH föräldrar. Tfn 050-386 2242, Hyvinge/Halsua. Jämthundsvalpar. Championföräldrar. 3 mån. 040-757 5507. Jämthundsvalpar. Bägge föräldrarna har björnskällare i släkten. Pris 500 . Tfn 050-691 11. Reg valpar av finsk spets, överlåts vecka 38. Pöytyä, tfn 050-550 4699. Hanvalpar av estnisk stövare, hardrivande föräldrar. Födda 28 maj. Tfn 040-576 5607. Valpar av finsk stövare, gamla nog att börja utbildas. Taivalkoski. Drivande föräldrar med bra stamtavla. Tfn 040-571 5791. Tikvalpar av finsk stövare, 3,5 mån gamla. Extra fina drivande championföräldrar. Tfn 050-592 9630. Valpar av finsk stövare, mor XXX Jokimetsän Tara. Far Tähtivalio XX Korpilehdon Raikku. Överlåts vecka 35. Eno, tfn 045-784 50005. Valpar av finsk stövare. 3hanar, 3 tikar. Två för ett gott pris till jägare. Födda 10 juni. Överlåts vecka 31. Veterinärgranskade, avmaskade och registrerade. Tfn 040-523 3969, Jyväskylä. Organisationer och föreningar Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte", som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 040-547 0448. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi Beaglen är en glad, liten engelsk harhund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kontakta Finlands Beagleklubb. Valpförmedlingen tfn 045-7730 4244, medlemsregistret och kassören Ritva Jauhiainen tfn 040-522 2839 eller ritva.jauhiainen@beaglejarjesto.fi. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Jukka Holma tfn 0400-310686 eller Jussi Kuittinen 050-3067480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050-3271782 eller Marko Niemelä 045-1316109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050-572 7010. Internet: http://www.shhj.fi. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Marjo Halonen tfn 040-764 0104. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050-563 0169. www.trofeet.fi Alf Cederlund, Västerbyvägen 605 A, 49220 Broby. Alla arbeten i branschen. Puh. 050-341947 Markku Haapaniemi, Teuva. Tfn 0500-360 962. Kvalitetsarbeten! I synnerhet storvilt, björnfällar, fåglar, däggdjur samt utmaningar som tex afrikanska djur. Sami Karppinen Juva/Maivala, tfn 050-383 4352. Säljes Nät för hund, mink mm. Rautarantala Oy, tfn 09-876 5291. www.rautarantala.com. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Fällor för små rovdjur: fotsnaror för räv. Slagjärn för alla små rovdjur inkl bäver. Tfn 0400-181 498, Taisto Hietala, http://www.kesavaylan.net Fällor för små rovdjur av tillverkaren. Tillverkade av aluzink nät. Mink /Mård 72x18x15cm 27 e/st + frakt. Genomgångsfälla 105x18x15cm 50 e/st + frakt. Mårdhund / räv 115x35x38cm 65 e/st + frakt. Undervisningsvideo / DVD 60min 25 e/st + frakt. V.Syynimaa, 62310 Voltti. Tfn 06-484 9116, 040-700 7528. Mera info på www.karhuville.fi Esim. Hirvihaukkujen hurmaa (50 min.), komea elokuva hirvikoirista ja hirvijahdeista. Pyyntieretkiä suurille kairoille (75 min.), elokuva pystykorvajahdeista erämaissa kumppaneina mestariluokan pohjanpystykorvat. Tulossa jouluksi elokuvat metsästysnoutajista, peltoriistan pyynnistä seisojilla, kettujen ja supien haaskapyynnistä sekä Pörre-pystykorvan eräretkistä. Saat elokuvat jälleen myös suoraan tuottajalta (Arttu Kotisara) puh. 0500-229739 (tekstitä tai soita) tai vapaamuotoisella sähköpostiviestillä os. arttu@videosara.fi Myös nettikaupasta www.dvdtilaus.fi Lisätietoja: www.videosara.fi 76 l Jägaren l 5 l 2010 VIDEOSARAN METSÄSTYSELOKUVIA!
• Franchi Renaissance 890,-, Classic 990,Marocchi 03 Lite 990,-, Lincoln Premi 770,Tikka T3 Hunter 795,-, Tikka Lite ss 830,Sabatti Falcon 650,-, Finn 512 maroc. 1160,Browning Maxus 1280,-, Browning Phoen 950,Remington 770 studsarpaket 550,-,CZ 550st 630,Leupold 3-9x40 269,-, 2-7x33 249,Meopta 3-12x56 760,-, Aim.9000L 310,Kahles 2,5-10x50 850,-, 3-12x56 ljusp 1350,Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi 63800 Soini, tfn 06-528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e,12/89 syn 440e Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Snabbt och förmånligt med post och buss! www.anonase.com Vapen/patroner bla Fausti Inertia 12/76 halvautomat 1190,-, Armed 12/76 VS pump 390,-Armed 12/89 halv-aut VS 440,-, Toz 12/76 VS 530,-,Fausti Albion 12/76 1070,- Marlin 45-70 760,-,Tokarev 7,62 studsare 590,-, Henry 22 WMR+kik 565,- Toz .22 miniatyrg paket med 4x32 kik + dämp 330,- CBC 4,5mm luftgevär 24J 195,- eller 5,5mm 24J 235,- Lee 90050 laddn serie 140,-,BSA kikare, Safepower skåp, Redding laddn utrustn, Trust och Hull hagel patr för jakt mm. Beställ gratis katalog + beg lista. Asetalo Oy, Virrat, Tfn 03-475 5371. Drilling Merkel Suhl 2/12 7x65R kik Carlzeiss 6x42. Som ny. 2900 . Tfn 040-533 4711. Drillingar, studsare... Specialaffär för beg vapen. Även vapensmedstjänster. Se www.ace-gun.com , ring tfn 050-367 6856 eller titta in: Ace-Gun Oy, Relanderinkatu 90, 78200 VARKAUS. Vi säljer nya och beg jaktgevär: Benelli, Remington, Lincoln, Baikal mm samt patroner, krut, tändhattar, kulor och andra jakttillbehör till konkurrenskraftiga priser. Krono Järn, Torgarevägen 2, Kronoby. Tfn 06-834 5003, 050-411 0473. Sako,Tikka, CZ och Remington gevär. Studsarspecial! CZ 550 .308 Win från 650 e. Benelli, Beretta, FC och Lincoln hagel. Meopta R1 3-12x56 ljuspunkt 750 e och Tasco 3-9x40 Pronghorn 75 e, garanti 10 år. Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Tfn: 03-348 4004. Beg vapen på nätet: www.asetarvike.fi Allt i laddnings-, ammunitions- och jaktväg. Optik och hundpejlar. Webbshopspriser. www.asetarvike.com, tfn 040-540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustn och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019-782 307. UNLIMITED AMMO OY. UnA18-shot hagel som 65 % tyngre än bly med mera för laddning av hagelpatroner. UnA-choker mm vapentillbehör. www.unlimitedammo.fi Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 120 euro, installering 60 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08-311 31 33, 040-508 58 33. Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981, www.it-asepaja.fi. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Patenterade Reflex ljuddämparen för alla kulvapen, dämpningseffekten över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi, e-post: markku@guns.connect.fi. Silentum ja Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400-842 196, www.jahtivaruste.fi. Dödligt effektiva armborstet cf-120 nu till specialpriset 99 ! Armborst Megaxo Challenger 169 . Effekt 150 pounds! www.erasawo.fi Konttisen pikahihna, testvinnande snabbkoppling, självjusterande. Både för studsare och hagel. Även som sele. Tfn 045-265 8137. Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 55 e, för 4 vapen 60 e, för 5 vapen 65 e, för 6 vapen 70 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Hundkojor, 1-delad 290,- och 2-delad 370,-. Beställ broschyr på tfn 06-453 4333 eller se www.koirankoppi.fi Hundgårdar! Element 2m x 1,8m, 70 , Nätrulle 150 / 30m. Fri frakt i hela landet! Även hundkojor, ställn för matskålar, värmeelement, strö mm! www.huacaya.ota.fi / Tfn 050-359 4133. Hundgårdselement tfn 040-773 05 62, www.elisanet.fi/kymppitarhat Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder modellerna Mk3 och lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 0400-820 492. Deben grytpejl, Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mink o mård. Vapen och optik. Ring, det lönar sej! Se också www.saejaera.fi. Tfn 02-423 804 Störst i landet på beg hundpejlar! Tracker 230 Mhz, Äly Supra, Classic, Comp, Pointer 2001 ­ 2007, Magnum, Ultrapoint. Med skallindikator eller utan. Dessutom Trackers nya pejlar G400 GPS, Classic, Maxima, Exact. Snabb och pålitlig Tracker pejlservice. VHF-telefoner + utrustning. Petsafe skallbegränsare samt dressyrhalsband. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 LARSMO. Tfn 0400-362 136, 06-728 1520. www.koiratutkat.fi Viltkameror från 99 e! Ny 8.0MP Safari KG-680V 169e, förnyade 5.0MP Safari Scout Guard CAMO 550VB 141e, StealthCam Prowler HD 8.0MP 253e, Moultrie Game Spy i45 236e, Moultrie Game Spy i65 309e, WildView IR 5.0MP 99e. Se mera i Eränettis webbshop - www.eranetti.fi Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjänerikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400-203 398, www.ritkos.fi. Wouxun VHF jakttelefoner från 129e! Avståndsmätare Tri-Star Aite 119 e, lerduvekastare Do-All 39 e, elektroniskt hörselskydd Caldwell 44 e, älgkikare Olivon Quattro 1-4x24IR med ljuspunkt 188 e, skjutkäpp Pro-Hunter Tripod 68 e, Hylspolerare Frankford Arsenal 48e, Digital krutvåg Wimax 35 e, Vakuum Bigland 79 e, gaskök Sherpa King 25 e, stormköksset med kaffepanna Sherpa King 25 e, Minkfälla Trapper 11 e, slagjärn (mink / bisam) 6 e, BP Planet hund GPS 980 e. Se mera i Eränettis webbshop - www.eranetti.fi. Lafayette och StarHunter VHF-telefoner. Ultrapoint -hundpejlar, batterier. Peltor hörselskydd, SportTac. Agripalvelu Ky, Juva. Tfn 050-585 5058. Snabb leverans, låga priser: www.agripalvelu Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Vassklippare, även för sommarstugebruk. Betalar bra för beg motorklippare. Tfn 0500-652 241. www. kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813, tfn 06-729 0431. Wehrmachts kombinerade terräng och snödräkt. Tysk. Även sommarbyxor. Se www.wh-varuste.fi eller beställ broschyr tfn 0400-722 007 / Hfrs. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Deerhunter special hunting set 169 (riktpris 349 ). Fodrad membrandräkt för jägare, toppkvalitet. Vilket pris! www.eraplus.fi Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Lindab Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax ­471 523, 0400-661 379. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn ­ varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Högklassiga inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. Tfn 040-585 8133. Webbadress: www.eratapio.fi Ta vara på viltet med proffsiga redskap! Vakuumapparater, skärbräden, Viktorinoxknivar, vässare, säkerhetshandskar, förkläden, ärmskydd mm. För älg- och hjortjaktlag. Kurser i kötthantering. Jorma Lindstèn Oy Lammastie 4 C 30, 01710 Vanda. Mobil 0500-539 055. www.kolumbus.fi/jorma.lindsten Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Populär och slitstark. Dragpresenningen Joke. 130 euro inkl moms. Finns i lager. Tfn 0500-627 883. vaarala@phpoint.fi. Vi tillverkar skidor av björk för fri terräng. Sotkamo, tfn 040-869 8709. www.vilminkosukset.fi. Fasaner i Forssa, nya marker för dressyr. www.fasaanitila.net, tfn 050-307 3752. Böcker om jakt och Lappland hittar du på adressen www.antikka.net. Köper och säljer. www.jahtihuuto.net Lappland: i Tanhua finns tomter för jägare samt färdiga stugor. Medl i jaktförening möjligt. Förfr tfn 0400-199 818. Jägaren l 5 l 2010 l 77
• Affärer I Sodankylä i Lappland mellan Saariselkä­Ivalo finns tomter vid bäck och på fjäll. Priser från 4000 , tfn 040-832 0190. Vi säljer en skogsfastighet i Kajana, Vuottolahti. Areal 26,14 ha, ung plantskog. Möjligt gå med i jaktföreningen på orten. Begärt pris 15 000 . För mera info ring 044-542 5252. Förmånligt boende för jägare i Kajanaland: 2 rum+kök+badrum 27900, fridfullt läge vid park. 5 rum+kök+2 badrum+bastu, strålande läge vid sjöstrand! Tfn 0400-619 168, nettiasunto.com. /32463, /32461 Jaktstuga i Puolanka, hänförande fjällandskap. Nära Paljakka slalomcenter. Stockhus c 100m² + 1 ha c 20 000e eller hela fastigheten 68 ha. Pris enl överensk. Tfn 040-521 7231. Älgvästar, rmmärken och röda skärmmössor för föreningar. Painopalvelu Puurunen, tfn 0400-514 692, www.hihamerkki.fi Stockar, reparationer med mera. Rauli Lönnfors, tfn 044-283 2596, Valkeala. Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, Pb 38, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Auktoriserad Tracker hundpejlservice, P arkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Auktoriserad service på Tracker och Pointer hundpejlar. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. www.optifocus.fi Hirsimäentie 21, 15101 Lahtis. Tfn 0400-150 356. www.optifocus.fi. Jakt- och föreningsjuridik samt övriga juridiska ärenden. Telefonjuristerna 0600-17 270 (2,84 e + lokalsamtalsavgift). Tio års erfarenhet, kl 8-20. Nervandersg 1, Hfrs. Jakt- och natursemestertjänster. Goda möjligheter för bedrivande av jakt, fiske och andra naturintressen. Logi- och bastumöjligheter. www.metsastyspalvelut.com tfn. 044-541 0437 På jakt i norra Sverige, Arvidsjaur / Arjeplog. Hönsfågeljakt 25.8-31.1. Jaktstugor i vackert insjölandskap. Vidsträckta jaktmarker. Jaktgrupper på 3-5 pers. Nu lätt att bege sig på jakt! Reservera genast din egen jaktresa. 0400-681877, jouko.koskelo@gmail.com Jägaren N:o 5/2010, 59. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 29.11.2010. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Jari Pigg Redaktör: Klaus Ekman Redaktionsekreterare: Maria Nikunlaakso Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus och Julia Westerberg Redaktionsråd: Jari Pigg (ordf) Juha Immonen (vordf) Bror Blusi Klaus Ekman Visa Eronen Ilkka Eskola (Hansaprint) Mikaela Miekanmaa (JSM) Juha Mäkinen (Forststyrelsen) Maria Nikunlaakso Vesa Ruusila (VFFI) Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14 , 00890 Helsingfors tel. 09-2727 8116 Adressändringar och jaktkortsärenden: Tfn 0303 9777 Tryckeri: Hansaprint 2010/Jäg10_05 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Uthyres Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska, plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. Fritidsstuga vid Simojärvi i Ranua. Fina möjligheter pilka, jaga, plocka bär. Tfn 0400-193 351. Gammal bondgård med moderna bekv vid Siikajokis mynning. Fina möjl till sjöfågeljakt, bärpl och fiske. Båtramp o sjöväg till havet. Tfn 0500-583 649. Fridfullt belägna strandstugor med el i Sotkamo. 2 km till VP jaktområden. Fri jakt på gårdens marker. Tfn 044-300 9905. I Varkaus en jaktstuga mitt i VP med rökbastu, båt, kåta mm. Tfn 050-559 8145. Jaktföreningens stuga i Rautavaara. 50,00 dygn inkl fyra personer. www.rautavaaraneramiehet.net, tfn 040-574 7120. Ny inkv för jaktsällskap i Kajana. Mera info på www.raatteenportti.fi/majoitus. Tfn 040-534 7677. Ilomants: Stuga för 4 pers, jakt, fiske. Tfn 0400-624 155. Uthyres egnahemshus på 120 kvadrat. Ligger på Karlö. 4 rum och kök + hjälpkök och bastu. Alla bekv, bla luftkond, diskmaskin. Pris 850 /vecka. Förfr tfn 040-414 3676. Stuga i Taivalkoski, fina jaktmarker. Tfn 040-351 4927. Bilar, fordon och maskiner från Tyskland. Pålitlig, yrkeskunnig. Leverans över hela landet. risto.lempinen@kolumbus.fi . Tfn 0440-322 980, Autoteho Oy. Jaktaffär som egen företagare? Erä+ Oy söker företagare i hela landet för nya jaktaffärer. Kontakta oss ögonaböj! posti@eraplus.fi , tfn 050-512 6301, www.eraplus.fi Köpes Vi köper viltkroppar av bla älg, hjort, hare. Trestjärnig svamp, även torkad. Deliresta Oy / Autiosaari, 050-522 5973. Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning och avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040-546 5995. Även pälshudar, tfn 0400-561 267. Vi köper vapen och tillbehör. Erä+ Oy, Siikaranta 4, 70620 Kuopio posti@eraplus.fi Sako 7*33 studsarpatroner. Tfn 0400-902 982 eller erkki.suhonen@phnet.fi Obs! Äger du ett hagelgevär Saive Star no 46339, kaliber 12/70: Jag berättar gärna vapnets historia. Köper om du vill sälja. Tfn 050-531 4842. Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utländska grupper. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi Jaktpaketresor till Afrika. Björnresor till Kanada. Tfn 0400-220 557 eller 040-551 5669. Fler resmål på www.jahtimatkat.net. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! I Hauho finns fasanjakt och möjl till hunddressyr samt fasanförsäljning. Även andjakt. Fråga på inkv och måltider. http://koti.aina.net/~kokkala Ulla och Auvo Kokkala, 050-588 9593 /040-841 0999. Jaktresor med kvalitet till Afrika, S Amerika och Kanada. Stort urval och bästa markerna till gott pris. B&R Hunting Oy, tfn 010-622 3940, www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Ditt livs björnjakt i Kanada! Ring genast tfn 041-7226 416! WWW.MECACLUB.NET I Suomussalmi kan du bo som en jägare. www.alassalmeneramokit.fi , mera info tfn 0400-300 552. Kuusamo. Stuga + tillstånd. Tfn 0400-281 229. Jaga björn, varg, lo, vildsvin, bäver, älg mm i IdaVirumaa i Estland! Mera info ring 044-933 5097. Tjänster för jägare och naturvänner. Fina möjligheter syssla med jakt, fiske och annat naturliv. Inkv och bastu. www.metsastyspalvelut.com tfn 044-541 0437. Fasaner från dunungar till vuxna. Fasanjakter. Måltider och inkvartering. www.kalastuslomat.fi Jaga fågel i norra Sverige! Privatmarker. September ­ januari. Ring och boka! www.erakompassi.com Jaga gås och vildsvin i Sverige. www.wildexperience.fi , +358-400-570 342. Jaga i Kajana! Fina fiskevatten och viltrika marker. Björn, gås, skogshöns, hare ... guide medföljer vid behov. Tfn 040-162 4883. Fasanjakt i Lojo. Hundutbildning. Inkv med bekv, rökbastu mm. www.elamystila.net, tfn 040-558 1422. Arbete utförs Vi bereder alla slag av hudar. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 Otava, tfn 010-387 3090. www.taljatukku.fi. Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch, 16450 Mallusjoki. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen, reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150, Valkeala. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Specialist på inpassning av bytespipor, aukt av importören. Finnclassic, Valmet och Tikka 512 gevär. Snabb leverans. Också andra arbeten i branschen, vapen, patroner, tillbehör. Ase- ja optiikkahuolto. Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. www.asejaoptiikkahuolto.net Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400-528 098. Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Vi reparerar och servar vapen samt övriga vapensmedsarbeten. Tfn 03-348 4004, 040-718 170. Övrigt Kontanter behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350. Luottopantti, Joensuu 013-227 010. ISSN 0047-6986 Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Jägarnas centralorganisations jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 78 l Jägaren l 5 l 2010
• Adresser Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors, Telefoner: 09-2727 810 Fax. 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet, fax. 09-1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-1605 3373, 040-7353 173. Konsultativ tjänsteman Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-7336 229. Överinspektör Rami Sampalahti, tel. (09) 1605 2188. Överinspektör Janne Pitkänen, tel. (09) 1605 2469, 040-867 2667. www.riista.fi Verksamhetsledare: Jari Pigg, tel. 09-2727 8111. Bitr. verksamhetsledare: Sauli Härkönen, tel. 09-2727 8112, 050-5055 635. Ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. Jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Marko Svensberg, tel. 09-2727 8117, 040-5573 827. Utvecklingsschef:Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Kommunikation, tidningarna Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943. Maria Nikunlaakso, tel. 09-2727 8119, 040-7425 626 Lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi,tel. 03-882 570, fax. 03-8825 711, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913. Marko Muuttola, 050-9113 832. Adressändringar och jaktkortsärenden: 0303 9777 Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-250 00, fax. 018-192 40. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-253 13, marcus.nordberg@regeringen.ax Jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-253 28, roger.gustavsson@regeringen.ax Jaktvårdsdistrikt e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Tehdastie 2, 21530 Pemar, tel. 02-4779 610, fax. 02-4779 615. Jaktchef Mikko Toivola, tel. 02-477 9610, 0400-882 250, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 02-4779 620, 0400-909 565. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 0400-188 565, fax. 08-712 397. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 0400-137 028, vv-konsulent Marko Paasimaa, tel. 0400-268 390. Kymmene: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 0440-494 005, fax. 05-3440 998. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 0400-258 479, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-7162 223. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi, tel. 016-379 0081, 0400-864 329 (byrå), fax. 016-3790 085. Jaktchef Teuvo Eskola, tel. 0400-392 667, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 0400-394 329. Björntelefon 016-3790 086. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, fax. 020 7479 639. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 0400 242 727, vv-konsulent Olli Kursula, tel. 0400-243 414. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, fax. 013-285 263. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 0400-376 189, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Tel. 044-3653 810, fax. 017-2823 005. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 0500-376 800, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 050-4311 276. Norra Tavastland: Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, fax. 03-3140 9450. Jaktchef Jani Körhämö, tel. 0400-231 452, vv-konsulent Marko Mikkola, tel. 03-3140 9417, 045-1359 690. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-3507 230, fax. 09-3872 878. Vv Jaktchef Visa Eronen, tel. 050-3661 114, vv-konsulent Markku Laulumaa, tel. puh. 040-704 1843. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. 09-3507 244, 0500-458 357. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-5319 000, fax. 02-5319 001. Jaktchef Antti Impola, tel. 050-598 8857, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 0500-742 354. Svenska Österbotten: Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 Vasa, tel. 06-3560 351, fax. 06-3560 360. Jaktchef Mathias Lindström, tel. 050-3490 175, vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-3560 352, 050-5117 279. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440-452 830, fax. 015-452 831. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 0500-257 407, tf vv-konsulent Teemu Lamberg, tel. 0400-257 407. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. 03-644 650, fax. 03-6446 522. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 0400-225 745. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-5353 500, fax. 08-5333 555. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 0500-387 705, vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500-282 082. Österbotten: Vapaudentie 32­34 B 21, 60100 Seinäjoki, tel. 0400-475 760, fax. 06-4217 225. Jaktchef Jarkko Nurmi, tel. 0400-180 084, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-4217 222, 0400-180 083. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 201. Besöksadress Viksbågen 4. Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 509. Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 409. Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 429. Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 020-57 511, fax. 020-57518 79 Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 559. Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 689. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Olavi Joensuu, PB 81, 90101 Uleåborg, tel 020-5646 609, 040-290 707, olavi.joensuu@metsa.fi Överinspektör tf. vildmarkschef Jukka Bisi, tfn. 040-5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Överinspektör Ahti Putaala, tel. 040-8272 574, ahti.putaala@metsa.fi Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 020-344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020-772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Finlands jaktmuseum Jägarförsäkring Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-1912 8847. Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki. Tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. Finlands Jägarförbund: Finska Kennelklubben: JCO international intressebevakning Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tel. växel 010 841 0050, fax. 010 841 0051 e-mail: suomen@metsastajaliitto.fi, http://www.metsastajaliitto.fi Kamrersvägen 8, 02770 Esbo. Tel. 09-887 300, fax. 09-8873 0331, e-mail: http://www.kennelliitto.fi. Jägaren l 5 l 2010 l 79
• Världens bredaste utbud av vapentillbehör för den finländska jägaren. - leveranstid 1-2 veckor - nästan 100.000 produkter - lagersituationen på nätsidorna - per post i hela Finland Ameristep Ringer Gömsel för hagelskyttar g Outdoor Edge Flip n´Blaze fällkniv + såg sett Caldwell 7 Rest Gevärs skjutstöd 100 Ameristep roterand p passpall PRODUKTNR 570161 PRODUKTNR 919870 136 PRODUKTNR 496850 65 BSA 3-9x50 Belyst riktmedel PR PRODUKTNR 614884 Timney Avfyringsmekanism med säkring Mosin-Nagant PRODUKTNR 441445 49 120 PRODUKTNR 559350 140 telefon vardagar 12-17 09-5122 933 ASE ja KONE Kaanaatie 68 Raisio - Reso Tel./Puh. (02) 239 0930 Öppet-Avoinna: Vardagar -Arkisin 10-17 Eka Swingblade orange www.midwaysuomi.com 79 79 9 Kemiön Metsästyspuoti Kroggränd - Kapakkakuja 9 25700 Kimito - Kemiö Tel./Puh. (02) 423 804 Öppet-Auki Vardagar -Arkisin 12-18 www.asejaera.fi Docter Unipoint 3-12x56 Vapen & Skyttetillbehör, Optik, Fällor, Hundpejlar, V jl Vapensmedsservice, d i Montering av Sikten & Ljuddämpare, Reparationer, Renoveringar, Custom byggen.