• Utgivare: 5 / 2011 n Tidninge Jägaren 60 år OBSERVERA! s. 12 Jakten med finsk spets är en levande tradition, s.16 JAKTTIDERNA FÖR SKOGSFÅGLARNA, Finlands viltcentral är en serviceorganisation, s.6 Kalibrer för fågelstudsare, s.56
• Gästskribenten Tiger vi och godkänner rovfågelshatet? Även under den här sommaren har det bland amatörornitologer pratats om folk som förstör rovfågelbon. Saken har flera gånger nått över nyhetströskeln i radio, press och TV. Varje år får personer som ringmärker rovfåglar veta om tiotals förstörda bon. Som ett särskilt hänsynslöst exempel vill jag nämna ett örnbo som förstördes i Lappland i fjol. Gärningsmannen hade fällt boträdet och huggit upp det till ved på brottsplatsen. Själv är jag bättre insatt i läget i södra Österbotten, där okända personer systematiskt saboterar häckningen i vissa trakter. På ett utsatt ställe, som hålls under noggrann uppsikt, har antalet häckande duvhökar minskat under 2000-talet med en tredjedel, från cirka 30 par till cirka 20. I den här trakten förstör okända personer varje år häckningen för ungefär en fjärdedel av det totala antalet fågelpar. Det är ingen liten siffra! Dessutom har också skogsbruket försvagat förutsättningarna för duvhöken att häcka i trakten. Vi har redan i flera år och i gott samförstånd fört allvarliga samtal med jaktorganisationen i regionen, men trots det fortsätter vandaliseringen. Det är en liten grupp människor som står bakom den avsiktliga vandaliseringen av bona. Därmed ställer de också till det för alla jägare. Vid möten med olika personer och intressegrupper om rovfågelhatet får jag en känsla av att jägarna tiger och godkänner. Är det faktiskt så? Dessutom anar jag att också den yngre jägargenerationen tänker i banor som "bort med jävelskapet!". Är det faktiskt fortfarande så att det forntida rovfågelhatet förs vidare från generation till generation? Om det förhåller sig på det viset så har jägarna en lång väg kvar att vandra på upplysningens väg. Nästan varje år påträffas det vid myrkanter bulvaner med vässta och svartmålade cykelhjulsekrar instuckna. Det är ett lömskt och plågsamt försåt för rovfåglar. Den senaste "pigg-orren" som jag fått höra om påträffades i Perho i början av juli. Men förstörelsen av duvhöksbon påverkar inte skogshönsbestånden och i praktiken inte heller duvhökens bestånd. Hönsfåglarna påverkas nämligen främst av väderleken när ägggen kläcks och av skogsbruket inklusive dikningar och kalhuggningar. En stor skara jägare äger dessutom själv skog och deras metoder att sköta skogen har en avsevärd inverkan på hönsbestånden. Det är därför klokt att överväga skogsodling utan kalhuggningar och att lägga igen diken i myrlaggar och skogskanter ­ sådana hör ju till de viktigaste miljöerna för kullarna. Är lösningen på problemet en effektiverad övervakning i egen regi (jaktövervakare) eller att ge myndigheterna mera resurser? Det är undertecknads förhoppning, som jag delar med många andra natur- och fågelvänner, att det ska bli ett slut på det avsiktliga förstörandet av rovfåglars bon och skjutandet av häckande fågelhonor vid boet. Den förföljelse som bevisligen har pågått under de senaste åren kan innebära en imageförlust för hela jägarkåren. Övervakningen i egen regi borde fungera bättre och jägarna borde själva anmäla jaktbrott och naturskyddsbrott till myndigheterna. Att döda en rovfågel är ett naturskyddsbrott och den skyldige kan dömas till fängelse i maximalt två år. En jaktförening som godkänner att medlemmar förföljer rovfåglar kan jämföras med en kriminell liga som skyddar sina medlemmar. Vi vinner alla på att brottslig verksamhet rensas ut. I hopp om konstruktivt samarbete med alla parter, även jägarna! Jouni Lamminmäki Fågelföreningen Suomenselän Lintutieteellinen Yhdistys Vad tycker du? Godkänner jägarna tyst dödandet av rovfåglar? Berätta din åsikt på adressen www.riista.fi/vieraskyna 64 Skogshönsen fortsatte att öka 2 l Jägaren l 5 l 2011
• Innehåll 5 2011 2 Gästskribenten: Tiger vi och godkänner rovfågelshatet? 4 Vildmarkskalendern 5 Ledaren 6 Finlands viltcentral är en serviceorganisation 20 Jaga etiskt med hund 10 Ordförandens spalt: 12 Jakttiderna Om vapendebatten och en del annat... 13 Nyhetsmagasinet och viltfrågesport 16 Jakten med spets är en levande tradition 20 Jaga etiskt med hund 24 Ur Pilvis dagbok, del 5: Hemma och på resa n Tidninge aren Jäg 60 år 30 Hjortdjurens jaktlicenser 31 Elektroniskt älgobskort 32 Ålandsnytt 34 Nyheter från Övre Lappland om den tidigarelagda älgjakten 38 Halsbandsälgarna och höstens jakt 40 JAKTLERDUVAN ­jaktkarnevalen för ungdoma i Kust-Österbotten 42 Är hönsfåglarna hotade? 52 Jägaren och Metsästäjä speglar jägarnas värld, del 3 56 Kalibrer för fågelstudsare 59 CIC ­ det internationella rådet som främjare av viltvården och jakten Det behövs mera kunskaper om sädgåsens häckning och om fångsten 60 Aktuellt från ministeriet: 62 Resultaten av sjöfågelinventeringarna 2011 64 Skogshönsen fortsatte att öka 66 Vetenskaplig viltkunskap: Med vargen som videts väktare 68 Ett enda skott kan förstöra din hörsel 70 Jakten på statens marker: Statens marker erbjuder jaktmöjligheter för alla 72 Idéer för jaktturismens utveckling 74 Pappilanluhta ­en pärla mitt i stan ­ behövs det vattenväxter? 76 Att anlägga en våtmark 79 Novellpristävling med jakttema för ungdom 80 Extra satsning på viltvården i statens skogar 82 Jaktturismen ger glesbygden inkomster 84 På vandring med Eki: ­jaktkarnevalen för ungdoma i Kust-Österbotten 40 JAKTLERDUVAN Kläder efter väder 86 Ännu hinner du delta i jaktmuseets insamlingstävling 88 Kvalitet i viltbehandlingen: Tillverkning av viltkorv 90 Finlands viltcentral och Tracker informerar: Terrängnavigatorn för jägare har uppdaterats 91 Viltcentralen informerar 92 Affärer 95 Adresser Jägaren l 5 l 2011 l 3
• Text och bild: Eerikki Rundgren Vildmarkskalendern SEPTEMBER Dalripan har försvunnit nästan helt från södra Finland. Den största enskilda orsaken till att arten minskat är den kraftfulla bearbetningen av våtmarker. De sydligaste säkerställda häckningsobservationerna finns nu så högt uppe i norr som på gränsen mellan Satakunta och Södra Österbotten. Bildens ripmamma som hetsigt försvarar sin kull håller till i Lauhanvuori nationalpark i Isojoki. OKTOBER Det finns hundratals raststugor i Finland, men knappast någon vet det exakta antalet. Redan enbart på den av Jouni Laaksonen upprätthållna webbplatsen "autiotuvat on line" på adressen http://koti.kainuu. com/joula/at/#Aluejako, finns det uppgifter om 482 raststugor i Norra Finland. I den senaste i fjol färdigställda hotklassificeringen definieras dalripan som en missgynnad art. För att återuppliva ripbestånden har man börjat återställa fåglarnas tidigare häckningsmyrar och dessutom begränsat jakten kraftigt. Det går att kontrollera jaktbegränsningarna och fredningstiderna antingen i den här tidningen eller på Finlands viltcentrals webbsajt på adressen www.riista.fi Älgjakten börjar 24.9 utom i Enontekis, Enare, Muonio och Utsjoki kommuner, där man kan jaga redan mellan 1.9 och 20.9. Efter en kort paus fortsätter jakten mellan 11.10 och 31.11. Orsaken till den tidigarelagda jakttiden, som tillämpades första gången i fjol, är att få älgjakten bättre anpassad till midvinternattens och vinterns antågande. Raststugorna är avsedda för kortvarigt bruk av dem som rör sig med muskelstyrka. Det är inte förenligt med god sed att använda stugan i dagar som bas för sitt jakt- eller fiskesällskap. Vid sidan av större grupper bör även den enskilda vandraren boka en reserveringsstuga eller en uthyrningsstuga att ha som bas under en längre jaktresa. Lövbranden är över i slutet av september i Lappland, och på andra håll i Finland i mitten av oktober. Ödemarkerna, nationalparkerna och strövområdena är nästan helt tomma på vandrare efter lövbrandssäsongen. I södra Finland kan fina vandringsväder fortsätta ända in i december, men i norr kan snön stoppa färden till fots redan i början av oktober. I oktober minskar den ljusa tiden hela tiden och temperaturen kan variera från plusgrader till rejäl köld. Oktober är å ena sidan en krävande men å andra sidan även en mycket givande tid att vandra. I bästa fall gör den skarpa nattkylan våtmarkerna gångbara och inte ens det mest bländande solskenet kan smälta rimfrosten som fastnat på träd och stigar. Älgens utbredningsområde täcker hela landet med undantag för fjällområdena i Lappland. Älgens utbredning norrut sammanfaller inte med tallens norra gräns trots att detta är en utbredd tro. De populäraste trädarterna i älgens vinterföda är rönn, vide, asp och en framom björk och tall. Bildens älg vandrar nära Ravdoskaidi i Utsjokidalen. 4 l Jägaren l 5 l 2011
• Ledaren I höst blåser nya vindar ­heder åt vilttrianglarna! Rätt många jägare har redan inlett säsongen med jakt efter ringduva eller and. När det här numret av Jägaren utkommer har också harjakten börjat och en hel del harhundar är ute i markerna och nosar efter dofter. Säsongen på hönsfåglar börjar om några dagar och inventeringarna har kommit med goda nyheter för dem som tänker sig ut i fågelmarkerna. Älgjägarna uppe i nordligaste Finland har redan satt igång medan vi i söder ännu får ge oss till tåls i ungefär en månad. Tanken går till jaktmarkerna, upp på höjderna, ner i skogens dunkel, ut till åkerkanten, upp på fjället eller ner till strandkanten. Jägaren känner djup frid och blir andäktig till sinnes. Den som väntar på något gott väntar så gärna. I år ska jägarna vara uppmärksamma på att fredningarna av viltet inte längre går till på samma sätt som förut. Samtidigt som viltförvaltningslagen förnyades reviderades också 38 § i jaktlagen. För första gången regleras nu begränsningarna i jakten med en förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Tidigare kunde ju också jaktvårdsdistrikten besluta om begränsningar i jakten inom sitt verksamhetsområde. I början av augusti avgav ministeriet sin förordning om begränsningar i jakten på sädgås och den nittonde augusti för tjäder och ripa. Det betyder för hönsfåglarnas del att resultaten av sommarens triangelinventeringar kan läggas till grund för årets begränsningar och fredningar. Det förklarar varför det i årets julinummer av Jägaren inte fanns något meddelande om begränsningar, utan enbart jakttiderna enligt jaktförordningen. Jag uppmanar därför läsarna att studera jaktbegränsningarna i det här numret och även notera att begränsningarna nu följer landskaps- och kommungränser, inte de tidigare gränserna för jaktvårdsdistrikten. De lovliga tiderna och begränsningarna i jakten på hönsfåglar bygger på de färska resultaten av triangelinventeringarna som gjordes i slutet av juli och början av augusti. Utifrån inventeringarna beräknade Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet tätheterna för hönsfåglarna i landet, vilket betyder att ministeriets förordning bygger på pinfärska vetenskapliga fakta. Tanken slog mig att vårt arrangemang kanske ändå hör till världstoppen i branschen? Vi har all orsak att rikta vårt hjärtligaste tack till alla medverkande, både myndigheter och forskare, men framför allt till Er som räknar trianglarna! Jag önskar er härliga stunder i skog och mark! Jägaren l 5 l 2011 l 5 PS! I spalten Gästskribenten lyfter amatörornitologen Jouni Lamminmäki fram ett känsligt ämne som ofta förknippas med jägare. Har attityderna till rovfåglarna följt med till 2000-talet eller ruvar jägarna fortfarande på rovdjurshat? Varje jägare är en ambassadör för vårt gemensamma intresse. Tänk därför efter vilken bild av jakten du vill ge. Jari Pigg chefredaktör
• Projektipäällikkö Reijo Orava, Suomen riistakeskus är en serviceorganisation Idén med den processartade verksamheten är enkel. Den utgår från kundernas behov och förväntningar. Det begrundas vilka produkter eller tjänster som kan tillfredsställa kundens behov. Processerna planeras ­ åtgärder och användningen av resurser ­ så att önskade tjänster åstadkoms. Det utreds vilka uppgifter eller material som behövs och varifrån de anskaffas. Så här skriver Kai Laamanen, som hör till landets mest erfarna konsulter för utveckling av processbaserade organisationer och processer. R 6 l Jägaren l 5 l 2011 Finlands viltcentral är en serviceorganisation. Organisationens funktioner organiseras enligt principen för processartad funktion. Utgångspunkten för planeringen av processerna är skyldigheter som samhällets lagstiftning ställer samt tjänster som kunderna behöver. Målet är nöjda kunder. l I viltförvaltningslagen har det för viltcentralen föreskrivits tjänster som i stor utsträckning betjänar samhället. Viltcentralen ska erbjuda service åt alla som är intresserade av vilthushållningen ävensom åt medborgare som drabbats av olägenheter och skador som orsakats av vilt. För jägarna, som givetvis är en central kundgrupp, producerar viltcentralen i lag föreskrivna tjänster. Viltcentralen genomför och verkställer den viltpolitik, för vilken riksdagen och statsrådet dragit upp riktlinjerna. Statsförvaltningen är här viltcentralens kund. Enligt den nya viltförvaltningslagen har viltcentralen även en viktig roll vid beredningen av viltpolitiken. Via vilt- vårdsrådens verksamhet ska viltcentralen engagera olika medborgar- och intressegrupper i utarbetandet av förvaltningsplaner för viltbestånden. Till utgångspunkt för planeringen av Finlands viltcentrals organisation och verksamhet har tagits ett processartat funktionssätt. Figur 1 visar en processkarta som beskriver centralens processorganisation. I centrum av viltcentralens processkarta finns verksamhetens kärnprodukter: hållbar vilthushållning, tjänster och offentliga förvaltningsuppgifter. Kärnprocesser kallas de funktionskedjor som producerar tjänster som kunderna behöver ­ eller mervärde, som saken mera teoretiskt ofta uttrycks. Kärnprocesserna producerar tjänster för kunderna För viltcentralen har tre kärnprocesser fastställts: Processen Tjänster producerar på personnivå inriktade direkta tjänster. Processens mest centrala kunder är jägare som betalar viltvårdsavgift, men också alla andra medborgare. I slutet av artikeln beskrivs processen Tjänster närmare. Målet för processen Hållbar vilthushållnings verksamhet är att viltbestånden bevaras livskraftiga, viltskadorna hålls på en rimlig nivå och att jakten verkställs etiskt och ansvarsfullt. Processens kunder är i första hand olika institutioner och organisationer. Dessa är bl.a. statsförvaltningen, som via resultatstyrningen "beställer" tjänster ssom samhället behöver av centralen. Kunderna kan också vara näringsidkare, aktörer inom vilthushållningen eller av medborgarna bildade samfund. Vilthushållningsprocessens tjänster består bl.a. av förvaltningsplaner för viltbestånden, årliga beskattningsplaner för viltbestånden, viltdata samt råd och stöd gällande förebyggnde av skador. I viltcentralens organisation har viltvårdråden ­ ett riksråd och 15 regionala ­ en central roll i vilthushållningsprocessen. Rådens uppgift är att sörja för hörandet av intressegrupperna samt att engagera dessa i beredningen av viltpolitiken. Ett centralt arbetsredskap i denna uppgift är de art- eller livsmiljörelaterade förvaltningsplanerna för viltet. Om och när processens mål för verksamheten realiseras gagnas de enskilda medborgarna indirekt av processernas
• Figur 1: Finlands viltcentrals processKommunikation Stödprocesser Regionerna karta. I processorganisationens grundidé ingår tanken om kontinuerlig utveckling och förbättring av verksamheten. Därför ska verksamhetens resultat och kundernas belåtenhet mätas forlöpande Strategiarbete och ledning Styrprocesser Visioner, värden och strategier Kundernas behov, viltpolitiken Hållbar vilthushållning Tjänster Offentliga förvaltningsuppgifter Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Uppföljning och utvärdering av verksamheten Kärnprocesser Stödprocesser Interna tjänster På respons och utvärdering av verksamheten grundad fortlöpande förbättring Att antalet viltarter blivit mångsidigare och att viltbestånden vuxit har gjort viltet till något som berör nästan alla medborgare på ett eller annat sätt. resultat. En stor utmaning är dock det faktum att medborgarnas förväntningar på viltpolitikens resultat delvis är motstridiga sinsemellan. Det förväntas rikliga fångster av vilt men å andra sidan borde någon art som orsakar skador tas bort helt, åtminstone lokalt. Någon annan tycker att djur inte ska få utnyttjas alls genom jakt. I arbetet söks det alltså kompromisser och med dem är inte alla kunder nödvändigtvis nöjda. Även de offentliga förvaltningsuppgifter viltcentralen har givits i lagstiftningen är organiserade enligt processprincipen. Processens mest centrala kundgrupp är sökande av olika tillstånd; jaktföreningarna söker jaktlicenser och de som drabbats av viltskador söker dispenser. Chefen för de offentliga förvaltningsuppgifterna, som har utnämnts av av ministeriet, svarar för processen. Han är inte underställd viltcentralens förvaltningsorgan eller ledning. processer för interna tjänster, har som uppgift att producera stödprocesser som kärnprocesserna behöver, t.ex. ekonomi- och personalförvaltning eller kontors- och datasystemtjänster. Stödtjänsterna är organisationens motor, som håller hjulen igång. Strategiarbetet och ledningen hör igen till styrprocesserna, som fastställer verksamhetens inriktning, sörjer för kärnverksamhetens mänskliga och ekonomiska resurser och sätter frågorna i viktighetsordning så att möjligast nyttiga och effektiva resultat ska kunna uppnås med knappa resurser. Också viltvårdsråden deltar i beredningen av viltcentralens strategiska planer. verksamhet inleddes i början av mars övergick de interna tjänsternas och de offentliga förvaltningsuppgifternas processer till ett processartat verksamhetssätt, även om det skedde med temporär bemanning. Också strategiarbetets processer har startat. Av kärnprocesserna övergår däremot tjänster och hållbar vilthushållning till den nya processmodellen från början av 2012. Arbetsgruppen som under jaktchef Juha Kuittinens ledning berett realiserandet av processen Tjänster har indelat processen i fyra delprocesser på grundvalen av kundsektorn. Delprocesserna och dessas nyckelkunder framgår av figur 2. Processens tjänster fokuseras direkt till personkunderna. På lokal nivå betjänar jaktvårdsföreningarna samma kunder och därför har den stödtjänst viltcentralen erbjuder jaktvårdsföreningarna placerats i den här processen. Målet är att viltförvaltningens tjänster visar sig så enhetligt som möjligt för kunden. Tjänster för ny jägare Kunder hos Tjänsten för ny jägareprocessen är till för medborgare som är intresserade av jakt och önskar bli jägare, särskilt ungdomar. Processen producerar grundläggande fakta om vad Tjänsterna organiseras som processer Viltcentralens processorganisation startar i två steg. När viltcentralens Stöd- och styrprocesserna betjänar kärnverksamheten Stödprocesserna, som grupperats som Målet är att viltförvaltningens tjänster visar sig så enhetligt som möjligt för kunden. Jägaren l 5 l 2011 l 7 Nöjda kunder Lagstiftning
• jakt är och hur kontakt med den här hobbyverksamheten erhålls. Tjänstens medel är elektroniska media, men även stöd av det ungdomsarbete som bedrivs i föreningar, jaktföreningar och skolor. I det här arbetet har även organisationer som utövar hobbyn en viktig uppgift. Efter att intresset tänts är följande skede på den nya jägarens väg avläggande av jägarexamen. Den och den kurs som föregår examen organiseras av den lokala jaktvårdföreningen. Gemensamt anmälningsförfarande, kursmaterial, handböcker och material är tjänster som ingår i viltcentralens process och målet är att alla dessa utvecklas så att de fungerar i en modern elektronisk informationsförmedlingsmiljö. Processens ansvarsområde upphör efter att den nya jägaren införts i jägarregistret. Jägartjänster Jägartjänsternas kunder är betalare av jaktvårdsavgiften som antecknats i registret, omkring 380 000 jägare. Viltcentralen producerar lagstadgade tjänster för dem. De viktigaste av dessa är jägarförsäkringen och jaktkortet samt jägarregistrets tjänster. Att hålla jägarkåren ajour om ändringar av lagstiftningen samt producera aktuell information i anknytning till jakten och viltet samt jakten och dess etik är centralt. Informationen förmedlas till jägarna genom tidningen Jägaren och webbsajten riista.fi. Publiceringen av sex nummer i året av tidningen Jägaren / Metsästäjä och distributionen av tidningen till alla jägare samt uppätthållandet av det elektroniska mediet är viltcentralens kommunikations ansvarsområde. Betalarna av jaktvårdsavgift förväntar sig berättigat även många andra tjänster av viltcentralen, men det är skäligt att komma ihåg att hela viltförvaltningen finansieras och bl.a. alla ovan relaterade tjänster produceras för en avgift som uppgår till 30 euro per år. Processen Tjänster Kund Delprocesser Nyckelkund Ungdomar Skolelever Medborgare Tjänster för ny jägare Jägartjänster Registrerade jägare Tjänster för allmänheten Medborgare Stöd av jaktvårdsföreningarna Jvfs verksamhetsledare och funktionärer Figur 2: Delar och nyckelkunder i Finlands viltcentrals process Tjänster Tjänster för allmänheten Att antalet viltarter blivit mångsidigare och att viltbestånden vuxit har gjort viltet till något som berör nästan alla medborgare på ett eller annat sätt. De stora rovdjuren eller t.ex. kaninerna i huvudstaden gör att medborgarna behöver information eller hjälp för att sköta den situation eller det problem som orsakats av viltet. För att lösa den här kundgruppens informations- och rådgivningstjänster har processen Tjänster för allmänheten planerats. För att genomföra tjänsten kommer ett team för dessa tjänster att grundas. Teamets arbetsredskap är telefon och e-post. Målet är att ge uttömmande svar på möjligast många frågor redan vid den första kontakten, men de mest knepiga frågorna styrs till specialister för besvarande. Utgående från frågor som upprepas ofta utvecklas en informationstjänst som fungerar på nätet. Processen kommer naturligtvis att tjäna också jägarnas behov av information. Jord- och skogsbruksministeriet har utsett styrelsen för Finlands viltcentral för tiden 1.6.2011­31.12.2014. Styrelsens sammansättning är följande: Ordinarie medlem Tauno Partanen ordförande Risto Hanhineva viceordförande Asko Keski-Nisula Einari Kapiainen Mikael Antell Veikko Ahola Heikki Lehtinen Jord- och skogsbruksministeriet Vesa Ruusila Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Aarno Puttonen Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund MTK Marko Mikkola Finlands viltcentral, Norra Tavastland suppleant Pentti Pulkkinen Jari Huhtamella Esko Savukoski Leo Houhala Martin Hägglund Markku Pärssinen Risto Timonen Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Riitta Rahkonen Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Vesa Malila Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund MTK Sirpa Kuhlström Finlands viltcentral, Södra Tavastland frivilligt arbete och styrelserna ansvarar för deras verksamhet, men för de praktiska uppgifterna svarar särskilt verksamhetsledaren. Därför har föreningens verksamhetsledare fastställts som nyckelkund i stödprocessen för jaktvårdsföreningar och en delprocess finslipas för att stöda verksamhetsledarens funktion utan att för den skull glömma föreningens övriga funktionärer. Till tjänsterna hör bl.a. kurser och rådgivning samt gemensamma datasystemtjänster. Stödet av jaktvårdsföreningarna förstås också som en ekonomisk fråga. I samband med den reform viltförvaltningslagen innebar framfördes det även från riksdagshåll att föreningarnas statsbidrag målmedvetet bör utvecklas så att åtminstone kostnaderna för handhavandet av de frivilliga offentliga förvaltningsuppgifterna ska kunna ersättas. Den här frågan sköts i samband med processerna för viltcentralens strategiarbete och ledning. l Stöd av jaktvårdsföreningarna Jaktvårdsföreningarna och viltcentralen betjänar samma kunder. Därför bör även serviceprocesserna ses som gemensamma och bör sammansvetsas. Jaktvårdsföreningarnas verksamhet grundar sig på Artikelserien om gestaltandet av Finlands viltcentrals organisation fortsätter: 6/2011 Viltcentralen skapar förutsättningar för en hållbar vilthushållning 1/2012 Viltcentralens processorganisation startar 8 l Jägaren l 5 l 2011
• VALITSE AITO SUOMALAINEN Automatisoidut toiminnot ­ vähemmän muistettavaa! Jälkipelit SYYSTARJOUS NOPEILLE! Täysi Pointer-paketti Magnum-panta+TH3-ohjelma+Nokia C5-00 Sonera, Saunalahti tai DNA-liittymillä valmiiksi asennettuna. MULLISTAVA UUTUUS! TÄYSIN UUDISTUNUT JAHTIOHJELMISTO · IlmaisetmaastokartatSuomesta · Vainyksivuosimaksu ­ kaikki toiminnot ja palvelut · Eierilisenssejäjatuotenimiä kännykästä tai netistä ­ vaikka heti maastossa! NYT USKOMATTOMAAN YHTEISHINTAAN! 649,Hintoihin lisätään toimituskulut. Pointer Magnum-panta Tehokas, nopea, varmatoiminen, uusi A-GPS paikantaa koiran jopa sisätiloista, vesitiivis ja iskunkestävä, erittäin pienikokonen, toiminta aika jopa 10 vrk... katso kaikki huippuominaisuudet verkkokaupasta! Myös pelkkiä pantoja tarjoushintaan! Rajaton määrä karttoja! 59,- /vuosi EIMUITA KULUJA! TRACKER G400-PANTA 18,90 Tilaa puhelimitse 0500 176 596 tai verkkokaupasta www.valiokoiravarusteet.fi 24kk sopimus VAiN Säästä keskittämällä: Vaihda kaikki liittymäsi Saunalahteen · · · KäytäydellisestiLive-pantoihin sekäjahtipuhelimeen. Voithankkiamyöspelkänliittymän. Säästäpaljon:Vaihdakaikki liittymäsiJahtiliittymiin. JAHTiLiiTTYMÄ /kk Tekniset tiedot · 150tekstiviestiä/kk · Vapaadatamäärä · 3G-verkossa384kbit/snopeus · 2G-verkossaverkonmaksiminopeus (30­160kbit/s) · Tulossamyyntiinsyyskuussa 6,90 /kk VAiN UUTUUS! norm. 449,PetSafe Stealth Pitkä kantomatka, kompakti muotoilu, yhdenmukaistettu 868 MHz, automaattinen suuntavalaisu. Mukana paristot. 499,- Tracker Classic+Intello 449,- Uusi malli! 459,- MUISTA! verkkokaupasta Riistakamerat Laaja valikoima PetSafe-tuotteita Koiratarhat ja -talot Bellman Luolatutka Digitaalinen vastaanotin. Toimintasäde 10cm­60m maaperästä riippuen. Valmiusajat panta n. 100 h, vastaanotin n. 200 h. Vastaanotin ja teholähetin. Paketti tuo käyttäjälle maksimaalisen kantaman. Mukana säilytyskotelo. Maxi -lihamylly Kapasiteetti jopa Compact 28 vakuumipakkaaja Kammion mitat (mm) 385x380x100, sauman mitat (mm) 260x8, pumpun kapasiteetti 10 m3/h, nettopaino 44 kg. 150 kg/h Soveltuu erinomaisesti metsästäjille ja poromiehille. Edullisuutensa ansiosta loistohankinta myös kotikäyttöön. Nosturivaaka Lihakoukut 499,- Mini Deluxe -vakuumipakkaaja 249,29, 10 kpl norm. 950,- 999,HUIPPUSUOSITTU! Maksimi punnituspaino 300kg. Minimi punnituspaino 2 kg, tarkkuus 0,1kg. Mukana kaukosäädin ja laturi. Vaa´assa ladattava akku. Ruostumatonta terästä. Erittäin suorituskykyinen. Soveltuu ilmakanavoiduille pusseille. Saumausleveys 400 mm. Paino 12.5 kg. Laadukkaat ja kestävät RST-koukut. 90 LISÄÄ TUOTTEITA NETISSÄ! Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! AINAEDULLISEENHINTAAN ! SUORAANMAAHANTUOJALTA 399,- www.valiokoiravarusteet.fi 0500 176 596 Hintoihin lisätään toimituskulut. Monipuolinen pikkumylly jokaisen kodin tarpeisiin. Näppärä koko helpottaa varastointia mutta kätkee sisäänsä tehokkaan paketin. Mukana leikkuuterät ja makkarasuutin. Huippuedulliset ja laadukkaat Premiumvakuumipussit ja rullat. 1000 kpl Lite -lihamylly HUIPPUSUOSITTU! 149,- norm. 299,- Vakuumipussit 100 kpl PREMIUM-LIHANKÄSITTELYTUOTTEET VERTAA HINTOJA! Hinnat alkaen 7,90 71,10
• Ordförandens spalt Om vapendebatten och en del annat... Inte heller detta år har gått utan en debatt om att strama åt vapenlagen. Förhoppningsvis har myndigheterna vett och sans att först vänta in effekterna av de lagändringar för jaktvapen som de redan har beslutat om innan de huvudstupa störtar iväg för att svänga ihop nya paragrafer. I synnerhet de nya förslagen om förvaring av jaktvapen har bjudit på häpnadsväckande läsning. Om det blir verklighet med obligatorisk förvaring i exempelvis jaktstugor skulle det måla in fritidsjakten i ett hörn eftersom långt ifrån alla föreningar har en egen stuga. Dessutom finns det en stor grupp jägare som inte ens hör till någon jaktförening. På insändarsidorna i några tidningar har det också torgförts radikala åsikter som att den gemensamma nämnaren för de tragiska skjutningarna är att de skyldiga har jägarbakgrund. Enligt min uppfattning stämmer det här inte alls. Vapnen som skaffades för de chockerande massmorden hade från första början skaffats i ett helt annat syfte än jakt. Vid handläggningen av ansökningar om dispens för jakt på fredlösa fåglar gjorde jaktchefen på Norra Savolax en intressant beräkning av den uppskattade ekonomiska skada som de sökande uppgav. För björktrastens del uppgick den uppskattade skadan till cirka 13 euro per beviljad fågel. Majoriteten av de beviljade dispenserna handlade nämligen om björktrastar. För kråka och skata var den uppskattade skadan per beviljat tillstånd klart mindre. För gråtrut och tamduva var uppskattningen däremot nästan dubbelt större än för björktrasten. Det är gårdar med bärodlingar som har problem med björktrastar medan de övriga fågelarterna drabbar också andra yrkeskategorier på landsbygden. Självfallet måste vi komma ihåg att skadorna är uppskattningar, men vi kan trots det konstatera att de ekonomiska skadorna på bärodlingarna i mitt hemlandskap som orsakas av fredlösa fåglar uppgår till cirka 470 000 euro. Det är häpnadsväckande mycket! Om vi jämför de uppskattade skador som fredlösa fåglar orsakar med till exempel de skador som älgen orsakade skogsbruket ifjol, så är fågelskadorna inalles ungefär tre gånger så stora! Det kommer säkert som en överraskning inte bara för mig! Visserligen uppgår skadorna på skogsbruket bara till cirka 34 euro per beviljad licens. Under året 2010 uppgick skadorna som de stora rovdjuren orsakade i landskapet där jag bor till sammanlagt cirka 37 000 euro. "Gärningsmännen" bestod av två lodjur, åtta björnar och två vargar. Den största enskilda posten var ett lodjur som skadade en hund för 16 500 euro. De beviljade älglicenserna är redan skickade till dem som ansökte och när den här tidningen utkommer så har älgjägarna i landets fyra nordligaste kommuner redan kavlat upp ärmarna. I landet som helhet har antalet licenser minskat med cirka sju procent från i fjol och minskningen var särskilt stor i Kajanaland. Under hösten hålls det regionala möten med intressegrupper som ingår i beredningen av älgens förvaltningsplan. På mötena formuleras regionernas syn på saken och målsättningar för hur älgbestånden ska skötas. De olika regionerna skiljer sig nämligen väldigt mycket från varandra och därför är det avgörande viktigt att varje regions särdrag blir beaktade i tillräckligt hög grad när förvaltningsplanen görs upp. Lyckligtvis har älgjägarna år för år lärt sig att ta allt större ansvar för att älgstammen ligger på en lämplig nivå, men fortfarande finns det gäng som jagar sina sista licenser ända till sista december även om inte minsta lilla klöv skulle ha synts till i trakten på flera veckor. Dessutom beskyller somliga jägare de licensbeviljande myndigheterna för att bevilja allt för mycket licenser. På den här punkten finns det ett klart behov av en förändring i attityderna. Det enda som har betydelse för älgarnas framtid är ju vilka och hur många älgar som finns kvar i markerna efter jakten! Tauno Partanen tf. styrelseordförande Finlands viltcentral 10 l Jägaren l 5 l 2011
• Karhusarja Olemme kehittäneet kolme metsästyskivääriä, jotka parhaiten soveltuvat suurriistan jahtiin peitteisessä maastossa ja vaativissa sääoloissa. Nämä ovat saaneet mallinimet karhujen mukaan.Yhteistä kaikille ovat kunnolliset avotähtäimet. Piippujen pituus on hivenen tavanomaista lyhyempi, mutta tasapainon vuoksi läpimitta vastaavasti paksumpi. Etuhihnalenkin hela on piipun ympäri pujotetulla teräshelalla ja kestää kovaakin käsittelyä. Black Bear Sako 85 Black Bear yhdistää mattamustan synteettisen soft touch -tukin tyylikkääseen mattamustaan metalliin.Tämä monipuolinen kivääri on suunniteltu helposti mukana kulkevaksi joka sään kivääriksi. Brown Bear Sako 85 Brown Bear malli on suunniteltu suurriistan metsästäjän tarpeita huomioiden. Kiväärin suora ruskea laminaattitukki yhdistettynä mattamustiin metalliosiin luo säänkestävän ja tyylikkään kokonaisuuden. Kodiak Tämä ase on tehty metsästäjälle, joka haluaa jykevän suurriistaluodikon vaativaan metsästykseen. Piippu on normaalimalleja hiukan lyhyempi ja paksumpi. Koska ase on tarkoitettu vaarallisenkin suurriistan pyyntiin, kaliipereja on vain kaksi, molemmat erinomaisia tähän tarkoitukseen: .338Win.Mag. tai .375H&H Magnum. Tämä ase pitää ottaa käteen ja sillä on ammuttava, vasta silloin voi ymmärtää, miksi se on rakennettu. SAKO FiRST CLASS KAuPPiAAT LöYdäT OSOiTTeeSTA www.SAKOSuOmi.Fi SAKO OY, PL 149, 11101 RiihimäKi
• Metsästysajat 1.8.2011­31.7.2012 OBS! ** Tjäder: Skogsfåglarnas jakttider jaktåret 1.8.2011-31.7.2012 (Källa: JSM:s förordning om förbud av jakt på tjäder och ripa under jaktåret 2011-2012) Tjädern är helt fridlyst i landskapet Egentliga Finland samt i landskapet Nyland med undantag för kommunerna Lappträsk, Lovisa och Mörskom. Tjäder får jagas 10.9.­30.9. i landskapen Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland samt i de till landskapet Birkaland hörande kommunerna Akaa, Kangasala, Lempäälä, Nokia, Birkala, Punkalaidun, Pälkäne, Tammerfors, Urjala, Valkeakoski och Vesilahti, i de till landskapet Satakunta hörande kommunerna Euraåminne, Eura, Vittis, Kjulo, Raumo och VILTARTER Änder *1 Sjöfåglar *2 Guding Åda och unge Sothöna Grågås och sädgås** Kanadagås Morkulla Orre Järpe Tjäder** Dalripa** OMRÅDE Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Landskapena Norra Savolax, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland. Enontekis, Enare, Utsjoki. Fjällripa Rapphöna Enontekis, Enare, Utsjoki Landskapena Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. I övriga dellar av landet med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. Fasan Ringduva Skogshare och fälthare Vildkaninen Ekorre Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bisamråtta Räv, mårdhund, mink, iller, i farm uppfödd fjällräv, grävling Mård Hermelin Lo Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet Med av Finlands viltcentral med stöd av JL 10 § beviljad jaktlicens. Hela landet Hela landet Hela landet Säkylä samt i de till landskapet Nyland hörande kommunerna Lappträsk, Lovisa och Mörskom. I den övriga delen av landet får tjäder jagas under den i jaktförordningens 24 § fastställda tiden, dvs 10.9­31.10.2011. ** Ripa: Ripan är helt fridlyst i landskapen Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Österbotten, Norra Karelen och Norra Savolax samt i de till landskapet Kajanaland hörande kommunerna Kuhmo, Paldamo och Sotkamo ävensom i landskapet Norra ÖsterbotJAKTTIDER/ POIKKEUSLUPA-AIKA 20.8. klo 12.00-31.12. 1.9.-31.12. 1.6.-31.12. 20.8. klo12.00-31.12. 20.8. klo12.00-31.12. 20.8. klo 12-31.12. Gråsäl 20.8. klo12.00-31.12. 20.8. klo12.00-31.12. 10.9.-31.10. 10.9.-31.10. 10.9.-31.10. 10.9.-31.10. Mufflon Älg Vildsvin Vikare VILTARTER Utter ten med undantag för kommunerna Haukipudas, Ijo, Kiminge, Kuusamo, Uleåborg, Pyhäntä, Pudasjärvi, Siikalatva, Taivalkoski, Utajärvi och Yli-Ii. Inom de områden där jakt på ripa är tillåten är jakttiden den i jaktförordningens 24 § fastställda, dvs 10.9­31.10..2011. I landskapet Lappland får ripa jagas under den i jaktförordningens 24 § fastställda tiden, dvs 10.9­31.10 och i kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki 10.9­31.3. I övriga delar av landet är ripan i enlighet med jaktförordningens 24 § helt fridlyst. JAKTTIDER/ POIKKEUSLUPA-AIKA Se. www.riista.fi OMRÅDE Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av utter. Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 10 § avsedd dispens. Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 10 § avsedd dispens. Hela landet Se. www.riista.fi 1.9.-15.10., 16.4.-31.5. 16.4.-31.12. 1.6.-29.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.9.-30.11. 24.9.-31.12. Hela landet Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Enontekis, Enare, Utsjoki, Muono 1.9.-20.9. ja 11.10.-30.11. 24.9.-31.1. 24.9.-31.1. 1.9.-31.1, 16.5-15.6. 1.9.-31.1. 20.8.-31.10. (Hona som åtföljs av under ett år gammal unge får ej dödas, ej heller yngre unge). 20.8.-31.10. (Hona som åtföljs av ungar få inte dödas, ej heler under ett år gammal unge). 1.1.-31.12. Se. www.riista.fi 10.9.-31.3. 10.9.-31.3. 10.9.-31.10. Vitsvans-, dovhjort Skogsvildren Rådjur, bock Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 26 § avsedd jaktlicens för hjortdjur. Hela landet Hela landet Hela landet Hela landet I renskötselområdet, med stöd av statsrådets förordning (169/2011) om jaktlagen föreskrivna dispenser. 10.9.-31.10. 1.9.-29.2. 10.8.-31.10. 1.9.-29.2. 1.9.-31.3. 1.12.-31.1. 20.8.-30.4. 20.8.-30.4. 1.10.-19.5. Hela jaktåret (Höna med ungar får inte dödas 1.5.-31.7.) 1.11.-31.3. 1.11.-31.3. 1.12.-29.2. (Hona med ungar får inte dödas) 1.12.-28.2 Get och killing Brunbjörn I övriga delar av landet kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens för fångst eller dödande av björn 20.8-31.10 (med undantag för björnhona som åtföljss av under ett år gammal unge) 20.8-31.10. I övriga delar av landet med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens 1.1-31.12. Varg Med av Finlands viltcentral beviljad i JL 41 § avsedd dispens. Därtill kan i jaktlagens 41 a § 3 mom. avsedd dispens beviljas för att fånga eller döda varg. Hela landet Hela landet Med av Finlands viltcentral med stöd av i JL 4! § avsedd dispens. I JL 41 a § 3 mom. avsedd dispens kan beviljas: för fångst eller dödande av lo (med undantag förlohona som åtföljs av under ett år gammal unge). Se. www.riista.fi Anmärkningar: *1) Gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa. *2) Alfågel, stor- och småskrake. Obs! Användning av drivande hund i rådjursjakt är tillåten endast mellan 25.9.-31.1. ** Observera ovannämnda begränsningar i jakttiderna för skogshönsfåglar under jaktåret 1.8.2011-31.7.2012. ** Observera även begränsningarna av jakttiderna för sädgås på sidan här intill 12 l Jägaren l 5 l 2011
• Nyhetsmagasinet Unga kan fortsättningsvis avlägga skjutprovet n På s. 68 i tidningen Jahti-Jakt nr 3 ingår nyheten att unga under 15 år inte pga kraven för vapeninnehavstillstånd kan avlägga skjutprov. Uppgiften var dock felaktig och har även rättats på Finlands Jägarförbunds webbsajt. Nedan ett utdrag ur JSMs förordning om skjutprov: 7 § Skjutvapen och patroner Skjutvapenprovet ska avläggas med ett vapen till vilket skytten har ett giltigt innehavs- eller parallelltillstånd enligt skjutvapenlagen (1/1998). Om skytten är under 15 år får han använda ett vapen som tillhör en person över 18 år på det sättet som det föreskrivs i skjutvapenlagens 88 §. Vapnet och patronerna ska uppfylla kraven i 16 § 2 mom. punkt 2 i jaktförordningen när det gäller provet i rådjursskytte, och 16 § 2 mom. punkt 3 när det gäller provet i älgoch hjortskytte samt 16 § 2 mom. punkt 4 när det gäller provet i björnskytte. 8 § Handlingar som krävs för skjutprovet Före skjutprovet ska skytten för övervakaren av provet visa upp ett giltigt jaktkort eller det kommande årets jaktkort som skytten har betalat avgiften för samt på yrkan bevisa sin identitet. Därtill ska skytten före skjutprovet för övervakaren av skjutprovet visa upp ett giltigt innehavs- eller parallelltillstånd, som avses i skjutvapenlagen, till det vapen som skytten använder vid sskjutprovet. Du kan påverka förvaltningsplanen för älgstammen genom att svara på enkäten senast den sista oktober på adressen www.riista.fi/hoitosuunnitelmat ** Jakttiden för sädgåsen förkortades n Jord- och skogsbruksministeriet har gett en förordning om ett partiellt förbud av jakten på sädgås under jaktåret 2011-2012. Med hjälp av förbudet minskas jakttrycket på sädgåsens häckningsbestånd genom att skjuta fram inledningen av jakten inom en stor del av häckningsområdena och flyttstråken. Syftet med förordningen är även att säkerställa att jakten bedrivs enligt den i jaktlagen föreskrivna principen om hållbart nyttjande. Utgående från givna utlåtanden förlängdes förbuden med en vecka. Jakttiderna för sädgåsen landskaps- och kommunvis: Med början 20.8 kl. 12 - 31.12. I landskapet Lappland har jakten på sädgås inte begränsats med den av ministeriet givna förordningen med undantag för kommunerna Posio, Ranua och Simo. 1.9-31.12 I landskapet Kajanaland, till landskapet Lappland hörande kommunerna Posio, Ranua och Simo, till landskapet Norra Karelen hörande kommunerna Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes och Valtimo samt till landskapet Norra Österbotten hörande kommunerna Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. 17.9-31.12 I landskapen Södra Karelen, Södra Österbotten, Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Birkaland, Österbotten, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Nyland, Egentliga Finland, Norra Karelen med undantag för kommunerna Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes och Valtimo samt i landskapet Norra Österbotten med undantag för kommunerna Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. Tillstånd för jaktradio kan sökas av Kommunikationsverkets nya elektroniska tjänst n För radiotelefon som är avsedd för hobbyverksamhet eller arbetskontakter (t.ex. jaktradio) kan PMR-tillstånd för privatradionät sökas av Kommunikationsverkets nya elektroniska tjänst. Tillståndet betalas i nätbanken.. Tillsvidare kan endast för hobbyverksamhet och arbetskontakter avsett 68 MHz tillstånd (t.ex. jaktradio) sökas av tjänsten. Tjänsten finns på Kommunikationsverkets webbsajt på adressen https://eservices.ficora.fi Av tjänsten kan ny radiolicens sökas, uppgifterna på gällande licens kontrolleras eller uppsägning av licensen ske. På tjänsten kan inte ändringar på licens som är i kraft göras. Ansökan om licens förutsätter inte inloggning, men kontroll av egna transaktioner och för uppsägning av licens ska inloggning till tjänsten ske med hjälp av antingen personlig bankkod, elektroniskt personkort eller Katsoigenkänningstecken. Det elektroniska systemet kommer senare att utvidgas till verkets övriga tjänster. Ytterliggre info om användningen av 68 MHz jaktradion ges genom Kommunikationsverkets kundmeddelanden: http://www.ficora.fi/index/ viestintavirasto/asiakastiedotteet/radiotaajuudet/2011.html. Livsmedelslagen ändras ­ ändringarna gäller även kött av vilt n I den ändring av livsmedelslagen som trädde i kraft 1.9.2011 föreskrivs att kontroll av köttet från villebråd i fortsättningen kan ske endast i godkänd inrättning för hantering av vilt. Hittills har kött av vilt villebråd som varit avsett för inhemsk konsumtion med tillstånd och på åtgärd av kommunalveterinär även kunnat kontrolleras på annat håll än i inrättning för hantering av vilt, slakteri eller renslakteri. Denna s.k. slakteriskjulspraxis upphör nu men ges en två år lång övergångsperiod fram till den 31.8.2013 under förutsättning att kommunalveterinären gett slaktskjulet tillstånd innan lagändringen trädde i kraft 1.9.2011. Med stöd av hittills gällande livsmedelslagstiftning har jägare och jaktföreningar kunnat leverera kött av vilda harar, kaniner och fåglar till minutförsäljning (affärer och restauranger) utan köttkontroll. Det har räckt med en anmälan om verksamheten till kommunens myndighet för livsmedelsövervakning. Den här möjligheten ska bibehållas och utvidgas att omfatta även kött av vilda hjortdjur och kunna levereras utan köttkontroll till lokal minutförsäljning. Gå till adressen www.riista.fi ajankohtaista på nätet och läs hela artikeln Kommunikationsverket börjar bevilja tillstånd för spårnings- och uppföljningssändare n Från 12.8.2011 beviljar Kommunikationsverket tillstånd för spårnings- och uppföljningssändare (bl.a. hundpejlar) på frekvenserna 155 MHz. Ytterliggare info: http://www.ficora.fi/index/viestintavirasto/asiakastiedotteet/radiotaajuudet/2011/P_21.html Viltfrågesport 4 Svaren på sida 91 9) Får björn skjutas vid åtel? 1. nej x. ja 10) Vid jakt efter flera viltarter är det förbjudet att använda mekaniskt hjälpmedel som avger ljud. Vilket av följande vilt får jagas med sådant hjälpmedel? 1. gråsäl x. varg 2. räv 11) Hur många patroner får det gå i magasinet på ett halvautomatiskt gevär vid jakt på fågelvilt? 1. 5 x. 3 2. 2 12) Björnkött undersöks alltid för trikiner innan det får användas. Vilken av följande arter bär också ofta trikinparasiter? 1. skogshare x. lodjur 2. bäver 13) Är det tillåtet att skjuta en förvildad katt med miniatyrgevär? 1. ja x. nej 2. bara under speciella omständigheter 14) Hur många älglicenser har beviljats för höstens jaktsäsong? 1. 25 700 x. 62 300 2. 55 600 15) I vilket landskap brukar det fällas mest dovhjort? 1. Södra Tavastland x. Egentliga Finland 2. Nyland 16) Skogshönsen verkar ha lyckats med häckningen i år. Jord- och skogsbruksministeriet besluter i augusti om eventuella begränsningar i jakten. Var kan du kontrollera eventuella begränsningar innan du inleder jakten? 1. viltcentralens hemsida x. jord- och skogsbruksministeriets hemsida 2. vilt- och fiskeriforskningsinstutets hemsida 1) Hur många björnar får högst fällas under jaktåret 2011-12 med dispens av viltcentralen? 1. 189 x. 263 2. 110 2) Jakten på sädgås börjar senare än vanligt i stora delar av landet. När börjar den i Österbotten? 1. 17.9.2011 x. 10.9.2011 2. 1.10.2011 3) För jakt på rapphöna krävs numera licens i största delen av landet. I vilket av följande landskap krävs det fortfarande ingen licens? 1. Österbotten x. Satakunta 2. Egentliga Finland 4) Hur många dagar tillbringade de finska småviltjägarna sammanlagt på jakt under 2010? 1. 420 000 x. 1,4 miljoner 2. 2,6 miljoner 5) VFFI har beräknat att värdet på köttet från de hjortdjur som fälldes 2010 uppgår till c 61 miljoner euro. Vilket var kilopriset? 1. 12 e x. 18 e 2. 6 e 6) Hur gammal måste man vara för att få börja jaga i Finland? 1. 15 v x. 18 v 2. åldersgräns finns ej 7) Hur stor del av de som löste jaktkort 2010 deltog i älgjakten? 1. 60% x. 25% 2. 41% 8) När börjar jakten på hjortdjur med drivande hund? 1. 20.8.2011 x. sista lördagen i september 2. 1.9. Jägaren l 5 l 2011 l 13
• Heidi Lahtinen Jakten med spets är en levande tradition M Antti Korhonen kopplar av på jakt med sin spets. Det nära samarbetet med hunden är så belönande att han inte tänker återgå till jakten med stötande hund. Kimmo Pöri Jakten med spets är en levande tradition. Skallet ljuder klart och jämnt i den friska lugna höstluften. Fågeln som sitter på sin gren har lugnat sig, lyssnar på hundens skällande och märker inte jägaren som likt en indian kommer smygande. Beväpningen och utrustningen har förändrats, men skallet är sig likt sedan urminnes tider. 16 l Jägaren l 5 l 2011
• M Tjäder och orre en htin i La eid H l Med globala mått mätt är hönsjakten med skällande fågelhund en sällsynt jaktform. Vår nationalhund den finska spetsen är mästare i grenen med småkusinen norrbottenspets som god tvåa. I genomsnitt alltså, för de bästa norrbottenspetsarna når utan tvekan upp till den finska spetsens nivå eller till och med förbi. De stora ryska laikorna är av tradition hundar som jagar det mesta och därmed varierar också laikans intresse för fågel. Men den finska spetsen prioriterar ändå med största sannolikhet att skälla på skogshöns som satt sig i träd. I utbildningssyfte eller för prov är det tillåtet att skälla skogshöns till den sista februari. I Sverige är det tillåtet att jaga tjädertuppar och orrtuppar till den 31 januari. Inte i flykten utan på gren Till de största tabbar som en jägare kan göra som jagar fågel med spets är att skjuta fågeln i flykten. Vid den här jakten har husse och hund varsin uppgift att sköta och går det bra så får bägge till slut skörda frukten av samarbetet ­ en gemensamt fälld fågel. En jägare som skjuter fågeln i flykten berövar sin hund möjligheten att hitta fågeln där den sitter på sin gren och inleda ståndskallet under trädet. Uppgiften är inte alla gånger så lätt för hunden och kräver träning och upprepning för att lyckas. Särskilt förkastligt är det att skjuta fågeln i flykten när hunden är en valp, men med brist på tålamod kan jägaren fördärva också en vuxen hund. Hunden kan börja fråga sig varför den ska göra sig besväret att leta rätt på fågeln där den sitter om jägaren tycks kunna fixa den ändå? Charmen med att jaga med en spets handlar ju inte om att fälla en massa fågel utan om samarbetet mellan människa och hund. Trots hundens tappra försök händer det ändå oftare att fågeln smiter än faller, men det hindrar inte att dagen blir en höjdare. - När fågeln väl faller så är det pricken över i på jakten. Det är belöningen för det goda samarbetet mellan husse och hund. Men jakten når faktiskt sin fullbordan redan när hunden får till ett gott skall som jägaren kan smyga på och får uppleva stämningen, funderar Antti Korhonen som bor i Siilinjärvi. Till de största tabbar som en jägare kan göra som jagar fågel med spets är att skjuta fågeln i flykten. de starkt hos somliga individer. Men de är lätträknade, de hundar som faktiskt prioriterar ekorre före fågel. Det finns också uppfödare som i sitt avelsarbete gynnar älginstinkten som även den gömmer sig hos rasen. Även om den finska spetsen klart prioriterar skogshönsen så förlänger de flitigaste spetsägarna jaktsäsongen med små rovdjur ända till vårkanten. De som jagar med norrbottenspets är däremot i genomsnitt mera intresserade av att jaga också annat vilt än skogshöns. Bägge spetsarna är små och aktiva, och hänger gärna med där det händer. Oavsett om ens hund helst jagar älg eller skogshöns så är det väl värt att klämma in också änder, mård och mårdhund i jaktsäsongen. I praktiken är det oftast orre och tjäder som hunden skäller. Alla hundar är inte intresserade av järpe, åtminstone inte på äldre dar, och även de som är intresserade behöver särskild talang för att skälla järpe. I motsats till de större skogshönsen har järpen inte ro att lyssna på hundens skällande utan flyger sin väg alldeles för fort för att jägaren ska hinna fram, och slår sig ner i nästa sitträd utom synhåll. En spets med jaktinstinkt är av naturen intresserad av hönsfåglar. Det kan man ofta se redan på valpar, hur de blir liksom elektrifierade när de hör vingslagen av ett skogshöns eller nosar i en grop där orren vältrat sig. Det viktigaste vid utbildningen av en spets är att ge hunden möjligheter att lära sig. Redan som valp ska den få göra sig hemmastadd i skogen i lugn och ro och i egen takt. Som studiematerial kan användas fasaner som ju inte är särskilt skygga för folk när de väl satt sig på en gren. Om den som gärna vill skaffa sig en valp saknar erfarenhet av att jaga med spets så är det bäst att inte vara blyg utan försöka hänga med på "studieresa" med någon som har erfarenhet. Dunkla detaljer brukar klarna när man själv får se och pröva på. A la indian till skallet Idén med spetsjakt är mycket enkel. En bra hund söker av terrängen framför jägaren och på sidorna med en radie på typ 250 till 400 meter. Med fem till femton minuters mellanrum återkommer hunden till husse för att hålla konOckså de stora laikorna, som den här västsibiriska, kan vara intresserade av att skälla fågel. Under det senaste halvseklet har uppfödarna försökt forma den finska spetsen till en renodlad fågelhund. Även om de har lyckats rätt väl med uppgiften så strömmar ekorrblodet fortfaran- Jägaren l 5 l 2011 l 17 Heidi Lahtinen
• Även om den finska spetsen klart prioriterar skogshönsen så förlänger de flitigaste spetsägarna jaktsäsongen med små rovdjur ända till vårkanten. takten och stämma av gångriktningen. Poängen är att hunden ska hitta de fåglar som trycker i terrängen utan att fåglarna blir varse människan. Jägaren ska därför avancera alldeles tyst och lugnt. I allmänhet är en takt på en till en och en halv kilometer i timmen lämpligt, beroende på hur hunden söker och hur väl jägaren känner hundens sökmönster. I Lappland där landskapet är öppet är takten vanligen litet raskare. Om fågeln som hunden stöter upp bara upptäcker hunden men inte människan så flyger den i regel inte långt innan den slår i ett träd. Om fågeln däremot blir varse jägaren så är det lätt hänt att den drar iväg utom räckhåll för hunden. När hunden når fram till trädet som fågeln sitter i börjar den skälla ståndskall. En finsk spets presterar maximalt drygt 120 skall per minut medan en norrbottenspets tar det litet lugnare. Efter några minuter lugnar sig fågeln n tine Lah di i He Spetsen lokaliserar fågeln med väderkornet och sin skarpa hörsel. En norrbottenspets är ett lika gott val som en finsk spets för fågeljakten. jag sticker ut på fågeljakt så kan jag gå mina egna vägar och i egen takt, säger Korhonen. För att kunna jaga skogshöns med spets behövs det tillräckligt stora jaktmarker, där träden ska vara såpass stora att fågeln känner sig trygg när hunden skäller. Charmen med jaktformen ligger inte i att fälla en massa fåglar utan i samarbetet mellan husse och hund. En jägare som håller ett öga på hunden och naturen omkring sig kan ana sig till att nånting är på gång redan innan hunden börjar skälla. Den som har erfarenhet kan av terrängen utläsa var någonstans fågeln kan tänkas hålla hus. Vingslagen eller fågelns läte får pulsen att öka takten och den tvåbenta jägaren att stelna till. Hittar hunden fågeln? Börjar skallet? När jakten är seriös satsar både jägaren och hunden hundra procent. Det är inte ovanligt att jägare med spets nöjer sig med att promenera med hunden som kamrat, men poängen med jakten är att uppleva den tillsammans. Bara den som har upplevt jaktens spänning kan förstå den. och börjar lyssna på hunden och det är då som jägaren ska passa på. Att smyga på skallet är en konst. Jägaren ska undvika rörelser i sidled och närma sig i en så rak linje som möjligt, samtidigt som han utnyttjar terrängens möjligheter till betäckning. Om det inte finns någonting att dölja sig bakom så är det bäst att åla. Klädseln ska vara prasselfri och i en färg som smälter in i terrängen. Ansiktet, som ju är ljust, kan med fördel döljas under hattens brätte eller mössans skärm. När beväpningen utgörs av ett hagelgevär måste skytten lyckas smyga sig fram till 25 till 35 meters håll, beroende på hur fågeln sitter. Ett kombigevär är ett förträffligt vapen för en jägare med spets, i synnerhet i snårigare terräng. I Lappland är det vanligt att jaga enbart med fågelstudsare. I Sverige fortsätter säsongen Antti Korhonen kritiserar de senaste årens korta jaktsäsonger, som gör det svårare att utbilda unga hundar. För äldre hundar skjuts det vanligen mycket sansat med fågel. En fågel eller två som bonus för gott arbete räcker till för de flesta jägare. - Själv har jag redan i flera år inlett jaktsäsongen i Sverige där säsongen på skogshöns börjar den 25 augusti. Den svenska jaktsäsongen fortsätter ända till den sista januari, med det undantaget att hönorna blir fredade redan i november, berättar Korhonen. - Men jag har gjort mig hemmastadd också skogarna kring Savukoski. Om jag av nån orsak inte kan åka till Lappland så fattas liksom en viktig bit av hösten. I motsats till läget för några år sedan så finns det i dagsläget ett gott utbud på valpar av finsk spets och norrbottenspets. Finska spetsklubben företräder bägge raserna, så det bästa sättet att hitta sig en jaktkamrat är genom klubbens valprådgivare. Priset på valparna varierar i någon mån, men brukar ligga på mellan 700 och 1000 euro. För den som är intresserad av de större laikorna, det vill säga en valp av ryskeuropeisk, östsibirisk eller västsibirisk laika, är det bäst att vända sig till Finska laikaklubben. l En man och hans hund Antti Korhonen, som har jagat i hela sitt liv, övergick i början av 2000-talet från jakt med stötande fågelhund till jakt med spets och har inte en tanke på att byta tillbaka. - Det bästa med att jaga med en spets är samarbetet mellan husse och hund, och friheten. Älgjakten, för att ta ett exempel, är en så noggrant reglerad sällskapsjakt att det inte finns utrymme för några egna idéer. När jycken och 18 l Jägaren l 5 l 2011 Soile Torvinen
• Ett träffande val CHIRUCA-SKODON FÖR ÅRETRUNTBRUK BULLDOG BOA Storlekar 38-47 Scotchgard-behandlad nubuck och vattentätt Ultimate Gore-Tex®-foder, BOA® snörning, TPU-förstärkta sidor och Vibram® Hunting slitsulor av gummi. ALASKA Storlekar 38-47 Scotchgard-behandlad vattenavstötande nubuck. Vattentätt Gore-Tex® Durotherm-foder håller fötterna varma. Förstärkt häl och tåspets. Rostskyddade H.R.T.-snörfästen. Vibram®Hunting slitsulor av gummi. HUSKY HIGH Storlekar 38-47 DOGO BOA Storlekar 38-47 Vattentätt box-calfläder och nappa Gore-Tex® foder. Svarta rostskyddade H.R.T.-snörfästen. Halvstyv innersula. Vibram® Hunting slitsulor av gummi. SCANDINAVIA Storlekar 38-48 Ytan Scotchgard-behandlad vattenavstötande nubuck. Under nappafodret vattentät Gore-Tex®-film. Snabb och säker BOA® snörning, en garanti för kängans ypperliga passform. Skyddande skospets av gummi, TPU-förstärkta sidor och Vibram® Hunting slitsulor av gummi. Scotchgard-behandlad vattenavstötande nubuck. Vattentätt Ultimate Gore-Tex® foder. Halvstyv innersula. Rostskyddade H.R.T.- snörfästen, TPU-förstärkta sidor och Vibram® Hunting slitsulor av gummi. REMES KATALOG FÖR 2011 HAR UTKOMMIT! VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi Studera katalogen på nätet eller hos din närmaste återförsäljare! Försäljning: Vapen- och sport- affärer i hela landet Jägaren l 5 l 2011 l 19
• Tommy Arfman Jaga etiskt med hund 1. I Finland är jakten med hund en mycket gammal tradition och en storartad upplevelse. Vi har en gammal jaktkultur i vårt land. De första stammarna som vandrade in efter istiden försörjde sig på jakt och fiske. Hundarna har alltid utgjort en integrerad del av vår jaktkultur. De finska hundraserna är mycket riktigt utpräglade jakthundar och en del av ett värdefullt kulturarv. Men hur klarar dagens och morgondagens jakt med hund en etisk granskning? Den finska jaktlagen har följande att säga om jakt med hund. l Jakten ska ske i enlighet med 20 § i jaktlagen: Jakt skall bedrivas i enlighet med principerna för bärkraftigt nyttjande och så att viltbestånden inte äventyras, att naturen inte skadas i onödan och att djuren inte vållas onödigt lidande. Viltbeståndens fortbestånd bör säkerställas genom ändamålsenlig viltvård. Jakt skall bedrivas så att människor eller egendom inte utsätts för fara eller skadas. Dessutom stadgar jaktförordningens 12 paragraf följande om nyttjandet av hund vid jakt efter hjortdjur: Vid jakt på hjortdjur får inte användas okopplad drivande hund med större mankhöjd än 28 centimeter. Dessutom finns det i lagen en begränsning i användningen av drivande hund som stadgar att det är förbjudet att använda drivande hund på jakt under tiden 1.3 till 19.8. Dessutom begränsas användningen av hund av att hundar ska hållas kopplade från 1.4 till 19.8. Undantag kan göras om det finns något vilt som får jagas under den här tiden. Bara det inte är en drivande hund. I praktiken betyder det här att hunden används på jakt efter små rovdjur, fredlösa fåglar och i någon mån för att apportera sjöfågel. Det här är alltså ramarna för hur och när hundar får användas. Ansvaret för att jakten går etiskt till faller på den enskilda jägaren. En gråzon Det finns ingen lag som kan garantera att jakten med hund i praktiken sker på ett etiskt godtagbart sätt. Om vi tittar närmare på paragraf 20 så ser vi att den är entydig. Ansvaret faller som sagt alltid på den enskilda jägaren och på hundföraren. Lagen förbjuder inte klart och tydligt exempelvis drevjakt på klövvilt i djup snö. När skaren bär går det också att använda hund. Då är det möjligt att jaga exempelvis hjort och rådjur med en låg, drivande hund. De två senaste vintrarna var goda exempel på det här. En ansvarskännande jägare börjar inte driva vilt under sådana förhållanden, men i praktiken sker det ändå. En annan metod med hundar som också rör sig i en gråzon beträffande lagligheten är att låta två eller flera hundar avlösa varandra i drevet efter samma vilt. Eller metoden att driva ett vilt i 20 l Jägaren l 5 l 2011
• Den svenska modellen: Etisk linjedragning för jakt med hund och hunddressyr n De etiska riktlinjerna för jakten med hund och hundutbildningen formulerades så här. Bruket av jakthundar representerar i Sverige en uråldrig kultur, och goda jakthundar som används på rätt sätt utgör en väsentlig del av den progressiva och etiska jakten. Typiskt är hundar som arbetar på avstånd från sin förare. Detta beror på den svenska naturen där jaktområdena är stora och avstånden långa. De här omständigheterna ställer stora krav på hundens lydnad och utbildningen för jakten. Avgörande för etiken i jakten är hundförarens färdigheter och kunskaper om hundens egenskaper och beteende i olika situationer och med olika viltarter. Ägaren/föraren ska under alla förhållanden känna sitt ansvar för viltet, människor och egendom. Bruket av hund vid jakt har två olika aspekter. Å ena sidan styr hunden jägaren till viltet eller får på olika vis viltet att röra sig till jägaren, för att jägaren ska kunna fälla det. Å andra sidan används hundar till att hämta ett fällt vilt eller spåra ett skadat djur. När ett djur blir skadat på en jakt eller i en trafikolycka använder man en hund för att kunna avsluta djurets lidande så fort som möjligt. Varje år tillbringar svenska jägare miljoner dagar på jakt med hund och under alla omständigheter krävs det ett gott samarbete mellan hunden och hundföraren. Använd enbart hundar som följer viltet på rätt sätt Olika hundindivider har olika sätt att arbeta på med olika viltarter. En hund som följer luftvittring och löper fort ska bara följa viltet en kort tid för att kunna betraktas som lämplig för exempelvis jakt efter rådjur. Även om hunden efter sin ras skulle kallas kortdrivare. Obs, skjut inte geten /hinden /kon! Ibland kan det gå så, under en jakt med hund, att mor och barn kommer ifrån varandra. I sådana lägen ska jägaren vara uppmärksam så han inte skjuter geten/ hinden/kon. Det här gäller särskilt på jakt efter rådjur, älg, björn och vildsvin. Också på fågeljakt finns samma risk i början av säsongen. Jaktledarens ansvar vid jakt med hund Jaktledaren har ett särskilt ansvar för att leda och planera jakten på ett sådant sätt att hundarna kan arbeta som de ska. Han ska ge både jägarna och hundförarna instruktioner för hur jakten ska gå till. Jaktledaren måste dessutom vara redo att avbryta jakten om hunden beter sig på ett icke önskvärt sätt mot viltet, om den till exempel visar återkommande tendenser att skada viltet eller andra hundar. En sådan hund kan eventuellt utbildas till eftersökshund i stället. Det gäller att vara särskilt uppmärksam på hur hundarna beter sig när flera hundar används samtidigt i samma drev. Även om man vet att en viss hund uppför sig väl när den jagar ensam så kan situationen förändras när den får sällskap av andra hundar. Man ska aldrig försöka uppväga hundarnas kvalitet med kvantitet. Somliga jaktformer kan kräva hundar med särskilda egenskaper. I sådana fall får man se till att man inte samtidigt har i gång en hund som försöker hejda viltet och en annan som försöker driva det. Det här ger upphov till konflikter både mellan hundarna och mellan hunden och viltet. Välj hund efter dina behov eller din personlighet Ett flertal hundraser är avlade så att de har en stark egen vilja, massor med energi och ett starkt psyke för att de ska kunna jaga på det sätt som krävs. När du skaffar dig en hund ska du välja rasen med omsorg, så att hunden motsvarar dina jaktliga behov och dina möjligheter att vara en stark ledare för din hund. Hundförarens ansvar för hunden En jakthund kräver omvårdnad, ett gott hem och bra mat, grundutbildning och jaktutbildning. Det minimerar skaderiskerna för både hunden själv och det jagade viltet. Tyngdpunkten ska ligga på förarens förmåga att kalla tillbaka hunden från vilken situation som helst under jakten. Det är en stor fördel att jaga med en hund som är väl utbildad, håller kontakten och vet vad den gör. Använd alltid bästa möjliga eftersökshund Håll dig själv ajour med de krav som olika jaktformer ställer. Håll koll på lämpliga eftersöksekipage för varje viltart som du jagar. Överlåt eftersöket på det ekipage som har den bästa rutinen, utrustningen och hunden. Gemensamt ansvar på jakten med hund Hundförarens ansvar för viltet Håll dig uppdaterad om de bestämmelser som gäller för jakt och hundutbildning. Hundar som jagar lovligt vilt får inte jaga olovligt vilt. Ett exempel: före den första oktober får bara sådana hundar användas som inte driver rådjur. Tänk enligt principen att när hunden har tröttnat så är det dags att avsluta jakten. Sätt aldrig någonsin en "ny" hund på samma vilt när den första hunden tröttnar. Använd inte hunden på jakt vid extremt väder, som sträng kyla, djup snö eller skare. Jaktproven som arrangeras av olika organisationer hör till de viktigaste instrumenten för att välja ut de rätta hundindividerna för avel. Varje person som har en jakthund borde hålla sig ajour med hur rasen utvecklas genom att delta i prov. Hunden går ju inte att använda till annat än jakt och utbildning som förbereder för kommande jakter. De svenska jägarna har idag en stor frihet men också ett ansvar, som det är viktigt att slå vakt om. Vi bär varje dag på ett ansvar för jaktens framtid i allmänhet och jakten med hund i synnerhet. Taxen är en utmärkt drivande hund vid jakt efter rådjur. Under vissa omständigheter kan den här jakten dock bli etiskt betänklig. I Sverige kan myndigheterna förbjuda jakt med drivande hund exempelvis vid extrema vinterförhållanden. Jägaren l 5 l 2011 l 21
• timmar utan avbrott. Orsakar inte det djuret ett onödigt lidande? Vår jaktlag säger heller ingenting om att låta flera hundar driva ett vilt samtidigt. Det här är exempel på oskick som jag kommer att tänka på när jag funderar på jakten med hund. Samarbetet mellan jägare och hundfolk Hans von Essen på Svenska Jägarförbundet är också medlem i det svenska kennelförbundets jakthundskommitte. Han uppger att Jägarförbundet regelbundet håller kontakt med jakthundsorganisationerna. Varje år hålls det en konferens där det diskuteras aktuella ärenden som rör jakten med hund. Arrangemanget fungerar, på det här viset kan man samla myndigheterna och folket på fältet kring samma bord. Den svenska kommunikén om etisk hundjakt har formen av en öppen rekommendation som vid behov kan omformuleras så att den motsvarar olika tiders etiska uppfattningar. De etiska rekommendationerna visar hundägarna hur de ska använda sina hundar på rätt sätt. Det vilar ett stort ansvar på hundföraren för att jakten ska gå riktigt till. Det samma gäller för oss här i Finland. Även om vi har vissa lagparagrafer som sätter ramarna för jakten med hund så kan jakten ändå bedrivas på ett etiskt betänkligt sätt. Enligt min åsikt pekar den svenska modellen i rätt riktning. Jägarna ges en möjlighet att välja de lämpligaste hundarna utifrån arbetssätt och ras. I Sverige ställs det höga krav på att spåra upp vilt som har försvunnit. Genom att arbeta för ett etiskt riktigt sätt att jaga med hund skapar vi en god grund för förvaltningen av viltstammarna och jakten med hund, både idag och i framtiden. Hundarnas utbildning och avlandet av hundar av rätt typ är avgörande faktorer för bevarandet av jakten med hund. Vi sätter också ett stort värde på rasorganisationernas insatser för jaktkulturen, som arrangörer av hundprov och utbildare av hundförare. l 1. I den svenska jaktlagstiftningen nämns användningen av apporterande hund vid vissa former av fågeljakt. I Finland förlitar vi oss på frivilligheten. Den nationella strategin för främmande arter definierar minken som en art som inte hör hemma i den finska naturen och därför ska elimineras. Utan hundar som kan sin sak är uppgiften omöjlig också i teorin.. 22 l Jägaren l 5 l 2011
• ME TEEMME HISTORIAA. JÄLLEEN. ® ® VX -3 / VX -3L UUTTA VX-3 1,5-5x20 IR Metric DX / G4 / CD -ristikko 925,- VX-3 2,5-8x36 DX -ristikko VX-3L 3,5-10x56 IR Metric G4 -ristikko L ­objektiivi mahdollistaa 12 mm matalamman asennuksen 635,- VX-3 6,5-20x40 Adj. Obj. FDX -ristikko 1570,- Tähtäimeen on nyt myös saatavissa kolmannen sukupolven valaistusjärjestelmä, jossa on useita kirkkausasetuksia ja liikkeentunnistin. Tähtäin on täydellinen seuraavaan jahtiin. Xtended Twilight Lens System -järjestelmä, DiamondCoat 2 -linssipinnoite, mustat linssin reunukset, toisen sukupolven vesitiivistystekniikka, kaksoisjousella varustettu kääntölinssijärjestelmä ja, pakkaskarkaistut säätimet. Kaiken tarkoituksena on auttaa sinua saamaan elämäsi saalis. 995,- Katso lähin Leupold ­jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.fi Monille metsästäjille VX-III oli ensimmäinen, viimeinen ja ainoa oikea kiikaritähtäin. Tähän mennessä olemme olleet täysin samaa mieltä. Metsästyksen jännityksen sisäistänyt uusi VX-3 on optiselta suorituskyvyltään, mekaaniselta toiminnaltaan ja kestävyydeltään huomattavasti parempi kuin edeltäjänsä. Tämä kiikaritähtäin on metsästäjän luotettava kumppani sateella ja paisteella, ilta- ja aamuhämärässä, vuodesta toiseen. VX-3 on ladattu täyteen optista tekniikkaa: www.leupold.com L_VX3_185x271_Fi_11_RZ.indd 1 16.06.11 12:31 Jägaren l 5 l 2011 l 23
• Juha Immonen Ur Pilvis dagbok, del 5 Hemma och på resa En jakt- eller provresa kan gå rejält på tok om hunden inte har ro att vila sig på en främmande plats. J 24 l Jägaren l 5 l 2011 Pilvi har fyllt fyra månader och besöker veterinären för att bli vaccinerad och torget i Joensuu, där hon glädjer inte bara husse utan också det övriga folket på torget. Det känns inte bra för henne att sova på en främmande plats, eftersom hon har tagit sig vanan att allt emellanåt tassa en runda i huset för att kolla läget. Ändå är det bäst att lära sin hund att övernatta på främmande platser, för annars går det på tok med jakter och prov för att jycken inte är utvilad.. l Förr eller senare ställer sig var och en som skaffat sig en valp frågan om han valde rätt ras. När jag skriver detta i dagboken är Pilvi inte äldre än fyra månader, vilket betyder att det ännu är för tidigt att svara på den frågan. Dessutom är frågan mer komplicerad än man skulle tro, eller till och med fel ställd. Kan det över huvudtaget skyllas på hundrasen om samarbetet med husse inte funkar eller den fällda fågeln inte blir hittad? Jag skulle svara nej. Eller: kan det bero på att ägaren kanske inte haft tillräckligt med tid, ork eller kunskaper för att utbilda valpen till sina uppgifter. Sånt kan ju inte skyllas på rasen. Den som väljer exempelvis en beagle ska inte vänta sig att hunden jagar fågel eller älg. Det säger väl sig självt? Den här personen har alltså skaffat sig en drivande hund där aveln främst går ut på att lyfta fram förmågan att nosa upp och driva harar. Nyansskillnaderna mellan raserna ska man alltid göra klart för sig innan man fattar beslutet om vilken ras det ska bli. Valet av ras ska man göra utifrån sina egna behov och erfarenheter. De grundläggande egenskaperna hos en ras går det ju knappast rucka på. Det handlar inte bara om skillnader i rasernas grundläggande egenskaper utan också om potential, det vill säga om vilka raser som dominerar i landet. Att välja en ras som är vanlig innebär inte någon garanti, men ökar sannolikheten för att få en bra brukshund. För att få veta mera om egenskaperna hos en ras är det bra att kontakta rasföreningen. Där finns personer med erfarenhet som öppet kan berätta om det speciella med just den rasen. Det lönar sig också att kontakta uppfödare och andra hundmänniskor med erfarenhet av raserna du funderar på. Med den första hunden är valet av ras en knepig fråga som ger en mycket att grubbla över. När man väl har hittat en ras som passar ens syften blir det också lättare att njuta av rasens starka sidor och acceptera de svaga. Det är bäst att vara klar över både rasens specifika egenskaper och valpens personlighet innan man börjar utbilda den för det som den ska göra på jakten.
• Den som skaffar sig en valp ska vara ärlig med sig själv när det gäller förväntningarna på hunden och vad han själv och familjen klarar av beträffande hundhållningen. När jag grunnade på frågan ­ valde jag rätt ras? ­ märkte jag att det var sent påtänkt men inte fel. Jag hade nämligen valt precis den ras som passar mig bäst! Hos veterinären Eftersom Pilvi är van vid att familjen där hemma rör vid henne och bland annat kollar tänderna, så gick dagens besök hos veterinären smärtfritt. Jag ställde bilen i skuggan och lämnade fröken i bilen medan jag gick in och anmälde oss. Det var på samma gång en rekognoscering för att kolla vad där var för hundar och hålligång. En stövare och en gammal labrador som såg godmodig ut låg och flåsade vid sina ägares fötter. Jag frågade biträdet om tidtabellen och vi kom överens om att jag skulle göra entre med Pilvi cirka tio över två, det vill säga efter en kvart. Jag hade ju ingen lust att göra situationen mer komplicerad än den var. Med det här arrangemanget behövde Pilvi och jag bara vänta i några minuter innan det blev vår tur hos veterinären. Vaccinationerna uppdaterades och efter det åkte vi hemåt igen. Det gick som på räls. Men hur ska jag bära mig åt för att komma ihåg nästa vaccination ­ det är ju ett helt år dit! För säkerhets skull gjorde jag en notering i mobilens almanacka, en månad innan det skulle bli aktuellt. det här veckoslutet så hade det tagit mig fyrahundra år minst att rätta till dem. Och det beror inte på att hundarna eller förarna är dåliga, utan visar att hundar är individer och att hundutbildning är komplicerade och utmanande saker. Genom att lära sig av andras misstag kan man undvika somliga grynnor själv. På den här veckoslutsträningen var det skönt att märka att nybörjare fick hjälp och uppmuntran och att folk var genuint intresserade av det nya ansiktet. väldigt mycket av sin hund. Efter en timme fullspäckad med fåglar belönade vi oss på martornas torgkafe med kaffe och savolaxiska piroger, lörtsy kallade. Att övernatta på främmande plats Igår kom vi hem från bekantas sommarstuga där vi hade stannat över natten. Pilvi hängde självfallet med när hela familjen begav sig åstad. Ankomstdagen höll fröken gasen i botten och vi hade fullt sjå med att hålla ögonen på henne eftersom byvägen strök tätt intill, och bilar och traktorer körde allt emellanåt förbi. Så led dagen, som inkluderade en spännande båtfärd, mot sitt slut, men lätt var det inte för fröken att komma till ro i sin bädd. Hemifrån hade jag tagit med mig Pilvis eget sovunderlag och lagt det på golvet bredvid min säng, inom räckhåll för att kunna klia henne. När allt husfolket omsider gått och lagt sig hade Pilvi fortfarande inte funnit ro utan tassade gång på gång en sväng kring stugan för att kolla läget och gläfste till för varje traktor som körde förbi. Till slut stängde jag dörren till sovrummet och gosade med Pilvi på hennes egen plats och då lugnade hon sig och somnade. På morron steg Pilvi upp vid första livstecken i stugan och var rastlösare än hemma på mornarna. Jag noterade att också detta måste en ung hund vänja sig vid. En jakt- eller provresa kan gå rejält på tok om hunden inte kan vila tillräckligt på en främmande plats, utan rastlöst störtar hit och dit. Följande steg var att husse och hund tog sig nattkvarter i strandbastun där hemma, bara för att bli en erfarenhet rikare. Så att Pilvi förstår att hon kan sova lugnt på sitt eget underlag med husse bredvid, oavsett var nånstans nattkvarteret finns. l Käka piroger på torget i Joensuu Under träningen senaste veckoslut fick jag inspiration att åka med Pilvi till torget i Joensuu. Mot slutet av september börjar veckosluten vara rätt lugna och lämpliga för ett torgbesök med hund. Åtminstone jämfört med hålligånget på Ilosaarirock. I parken bredvid torget huserar både kajor och duvor. Jag knäppte flexikopplet på Pilvi och vi strosade liksom händelsevis under vinden mot de första kajorna. Pilvi fick syn på fåglarna och började stå för dem. När kajorna började springa sin väg stod Pilvi ännu intensivare tills de tog till vingarna. Då gav jag henne kommandot "sitt". Jag har hela tiden varit noga med att kommandot "sitt" bara kan hävas när jag står bredvid henne. På det viset ska hon inte ens tänka tanken att ge sig iväg nånstans så länge jag befinner mig någon annanstans. Och jag kan lita på att hon hålls där hon ska. Efter varje kommando "sitt" gick jag alltså fram och ställde mig bredvid henne och först efter det gav jag henne tillstånd att fortsätta söket. Också det här "knepet" fick jag av en rutinerad hundägare Vi fortsatte övningen och åstadkom stor munterhet på torget. En hönshund som är eld och lågor och står för fåglar är en festlig syn och intensiteten är påtaglig också för en oinvigd när hunden stänger av hela världen omkring sig och koncentrerar sig till hundra procent på fågeln. I det läget kan också husse lära sig För den som saknar erfarenhet av att utbilda hundar rekommenderas att börja bruksutbildningen tillsammans med någon som vet hur det går till. På det viset undviker man de vanligaste fallgroparna och nybörjartabbarna. Med handledning av någon som känner de vanligaste utbildningsmetoderna och misstagen blir det hela klart trevligare än att lära sig genom egna missar. Rasanpassad träning När valpen närmar sig den åldern då det går att börja med rasanpassad träning, så är det klok politik att göra det tillsammans med en veteran, om det bara är möjligt. Det finns en hundförening här i trakten och senaste veckoslut deltog Pilvi och jag i ett av föreningens träningsveckoslut. Jag upptäckte att jag i några lägen hade betett mig väldigt inkonsekvent, med hundögon betraktat. Såna bommar kan bli dryga att reparera. Framför allt måste hundföraren vara konsekvent med valpen: han ska vara en krävande och stabil ledare som alltid ger beröm när det är på sin plats. Om jag själv hade gjort alla de tabbar som mina medhundförare gjorde under Valet av ras ska man göra utifrån sina egna behov och erfarenheter. Jägaren l 5 l 2011 l 25
• Retkitukku.fi tM ­ en Grundarna och före detta ägarna av Erätukku utvecklade tillsammans med världens ledande experter en helt ny nätbutik. Våra stora inköpsmängder, låga kostnadsstrukturer samt moderna logistiska tillvägagångssätt gör det möjligt att leverera produkter av hög kvalitet direkt från fabriken till jägarna, snabbt och till betydligt lägre pris. Fördelarna med den kostnadseffektiva och moderna nätbutiken syns i kundens plånbok. Vi skjuter ­ ner priserna. Bästa produkter ­ till oslagbara priser! SMÅ UTGIFTER ­ LÅGT PRIS När alla kostnader för mellanhänder så som lagring, återförsäljarnas, grossisternas och detaljhandelns kostnader och vinster räknas bort, är Retkitukkus priser prisvärda, upp till 30-50% lägre jämfört med butikspriser på motsvarande produkter. Fabrik ­ importör ­ grossist ­ detaljhandel ­ konsument = högre kostnader. Från fabriken till konsumenter ­ låga kostnader Retkitukku använder sig av världens ledande näthandelsteknologi och har kunnat rensa bort alla kostnader för mellanhänder ­ allt till fördel för jägarna. EDELTa I JäTT G! UTLoTTNIN u.fi www.retkitukk delta i Du kan också å utlottningen p Facebook. Delta i gratis utlottning Vinn & l iPhone, iPad, resa til er presentTurkiet, ell kort på 250 till S-Market Inga mellanhänder ­ därför är våra produkter prisvärda! VI BETJäNaR äVEN PÅ SVENSka! BESTäLLNINGaR www.retkitukku.fi eller tel. 040 828 1000 kl 8-18
• ny prisvärd nätbutik! Fördelarna med den revolutionära Retkitukku.fiTM - nätbutiken är: Utmärkt pris-/kvalitet förhållande Direkt från fabriken Prisvärd frakt Pålitlig leverantör Snabb leverans Enkelt att beställa: nätet/telefonen Sakkunnig service Fullständig returrätt Lysande fullträffsextrapriser varje vecka Snabba överraskningsfördelar och nyheter VECKAnS FulltR ÄFF ToPP NyhET! Åtel och övervakningskamera NäTPRISET Begränsat parti på 200 stycken 79 butikspriset 109 * FöRMÅN telefon för nät- och kunder 30 VI BETJäNaR äVEN PÅ SVENSka! www.retkitukku.fi eller 040 828 1000 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Beställ bästa kvalitetsprodukter toppeffektiv nAttKiKARE från ledande tillverkare! Varje jägares dröm! g av djur ör övervaknin ·F uppdrag · För spanings servering akning och ob · För överv · För båten Se som i dagsljuset PÅ ETT PaRTI EN FöR 500 STyCk STE DE SNaBBa Ta fast tjuvarna! PoINTER CoNTRoL 4x50 nattkikare Se i mörkret! 199 *** / månad eller från 11 t 329 butiksprise NäTPRIS * 0 FöRMÅN 13 n telefo För nät- och kunder 12 MåNADERS GARANTI PoINTER CoNTRoL 4x50 nattkikare är ett utmärkt hjälpmedel i förhållanden där du saknar dagsljus. Du sätter på kikaren och du ser objektet lätt på upp till 200m avstånd. Med hjälp av den inbyggda infraröda LED belysningen får du mer ljuseffekt även i extremt mörka förhållanden. kikaren passar för all observering såväl för amatörer som för professionella. Med nattkikaren är det lätt att observera rörelser av skogens djur, men kikaren passar även utmärkt för övervaknings- och spaningsuppdrag i mörkret. BESTäLLNINGaR: www.retkitukku.fi eller tel. 040 828 1000 kl 8-18 DE PoPulÄRAStE gPS-enheterna gkarta Europas terrän r! gå 1:100 000 in 319 *** / månad eller från 14 et 419 tikspris bu NäTPRIS * 0 FöRMÅN 1lefon För nät- och te kunder 0 379 *** / månad eller från 16 et 489 spris butik NäTPRIS EDELTa I JäTT ! UTLoTTNING u.fi kk www.retkituelta i * d Du kan också gen på utlottnin Facebook. 1 FöRMÅN 1lefon för nät- och te kunder 0 GaRMIN 62s terräng-GPS Tålig och vattentät terräng -GPS är utrustad med klar 2,6" LCD-färgdisplay. Quad helix- antenn och HotFix® GPS-mottagare med teknologi garanterar utmärkt satellitmottagning. Snabb USB- kontakt och MicroSD- kortport. GaRMIN 62st terräng-GPS Tålig och vattentät terräng - GPS är utrustad med klar 2,6" LCD-färgdisplay. Quad helix- antenn och HotFix® GPS-mottagare med teknologi garanterar utmärkt satellitmottagning. Snabb USB- kontakt och MicroSDkortport. Europas terrängkarta 1:100 000 ingår! Delta i gratis g JÄt tEutlot tnin Vinn l Turkiet, eller iPhone, iPad, resa til 0 till S-Market presentkort på 25 & VI BETJäNaR äVEN PÅ SVENSka! BESTäLLNINGaR www.retkitukku.fi eller tel. 040 828 1000 kl 8-18
• prisvärt direkt från REtKituKKu nu får du de nyaste åtelkamerorna till ett oslagbart pris! FulltRÄFF Viikon huippuosuma: hUIPPU-UUTUUS! Pointer Control 2 Mpx era NäT kam Riista- ja tarkkailuPRIS ToPP NyhET 79 FöRMÅN 30 on lef för nät- och te kunder * butik spriset 109 obemärkt camo-färg / månad eller från 8,95 et 199 butikspris 129 *** NäTPRIS * FöRMÅN 70 lefon för nät- och te kunder För stugan eller skogen 249 / månad eller från 12 et 349 butikspris *** NäTPRIS * 0 FöRMÅN 1lefon för nät- och te kunder 0 PoINTER CoNTRoL 2 Mpx Åtel och bevakningskamera Pointer Control 2 Mpx är en åtel och övervakningskamera i toppkvalitet för många olika ändamål. Kameran aktiveras på mindre än en sekund. En 2 Megapixels känslighet garanterar alltid en tydlig bild. Avkänningsavståndet är 10-12 m. Kameran tar även videoklipp. En bekymmersfri kamera med lång driftstid. Fungerar även i mörkret. STÄNKVATTENTÄT PoINTER CoNTRoL 12 Mpx Åtel och bevakningskamera Retkitukkus Pointer Control 12 Mpx-kamera möjliggör 12 megapixels bilder, som du kan bläddra fram på LCD-färgdisplayn. Bilderna är överföringsbara till datorn. Kameran fungerar också i mörkret med 25 infraröda LED. Avkänningsavståndet upp till 20 m. Kameran tar även videoklipp. STÄNKVATTENTÄT PoINTER CoNTRoL ilen! Bilden till mob ligt 12 Mpx GSM Åtel och Be om ett förmån aket! bevakningskamera abonnemangp Pointer Control 12 Mpx GSM-kamera garanterar 12 megapixels bilder. Du får dem direkt i din e-post eller telefon. Du kan följa i realtid vad som händer. Fungerar även i mörkret. STÄNKVATTENTÄT Robusta vapenskåp från Finlands ledande tillverkare SUoMI 4 -vapenskåp Ett vapenskåp som uppfyller kraven i Finlands vapenlagstiftning. Det finns gott om plats för 3-4 vapen. Det finns också möjlighet att förvara två långa vapen. På översta hyllan finns lagringsutrymme för patroner och andra tillbehör. En mjuk klädnad på botten och vapenstöd skyddar vapnen från bucklor. Ett inbrottssäkert 3-punktslås med Euro-lock låset samt 2 nycklar. Möjligt att fästa på väggen eller på golvet. Vikt: ca tomvikt 28 kg. Mått: höjd 1450 x bredd 300 x djup 300 mm. Färg: Vit SUoMI 6 -vapenskåp Ett vapenskåp som uppfyller kraven i Finlands vapenlagstiftning. Det finns plats för 5-6 vapen. Gott om utrymme även för långa vapen och pistoler. Rymliga förvaringsfack på dörren. En mjuk klädnad på botten och vapenstöd skyddar vapnen från bucklor. Ett rejält Euro Lock kamlås med 2 nycklar. Inbrottssäkra gångjärn och pansardörr. Möjligt att fästa på väggen eller på golvet. Vikt: ca tomvikt 52 kg. Mått: höjd 1490 x bredd 375 x djup 350 mm. Färg: Vit SUoMI 8 -vapenskåp Ett vapenskåp som uppfyller kraven i Finlands vapenlagstiftning. Det finns plats för 5-6 vapen. Gott om utrymme även för långa vapen och pistoler. Rymliga förvaringsfack på dörren. En mjuk klädnad på botten och vapenstöd skyddar vapnen från bucklor. Ett rejält Euro Lock kamlås med 2 nycklar. Inbrottssäkra gångjärn och pansardörr. Möjligt att fästa på väggen eller på golvet. Vikt: ca tomvikt 75 kg. Mått: höjd 1490 x bredd 545 x djup 350 mm. Färg: Vit / månad eller från 8,95 et 169 butikspris 119 FöRMÅN 50 on lef för nät- och te kunder NäTPRIS ** *** ÅRS GaRaNTI MoT INBRoTT 10 179 / månad eller från 10 et 249 butikspris NäTPRIS ** *** FöRMÅN 70 on lef för nät- och te kunder ÅRS GaRaNTI MoT INBRoTT 10 249 / månad eller från 12 et 339 butikspris NäTPRIS ** *** FöRMÅN 90 on för nät- och te kunder lef ÅRS GaRaNTI MoT INBRoTT 10 *) Fraktkostnader på 7.90 tillkommer på priset. **) Fraktkostnader på 39,90 tillkommer på priset, inkluderar leverans fram till hemporten. ***) Den totala årliga räntan varierar beroende på summan och den valda avbetalningskampanjen. T.ex. Med val av kampanjens betalningstid på 36 mån på köp för 1000, blir köpets totala årliga ränta 21,88%. De exakta villkoren ser du i samband med beställningen på nätbutiken. RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Finlands viltcentral beviljade 55 600 jaktlicenser för älg ­ stammen i norr minskar Försöket med tidigarelagd älgjakt fortsätter för andra året i Övre Lappland I Enontekis, Enare, Muonio och Utsjoki har älgjakten försöksvis tidigarelagts så att den inleds den 1 september. På grund av att brunsten kulminerar i månadsskiftet september­oktober är älgen fridlyst 21.9­10.10, varefter jakten fortsätter 11.10­30.11. Försöket är treårigt och under inkommande höst inleds försökets andra år. Försöket inleddes pga att jakttiden upplevdes vara alltför sen i den nordligaste delen av landet där vintern kommer tidigt, dagen snabbt blir kortare och snöfallet som regel är rikligt. Därtill har jakten menligt överlappat de renskötselarbeten som utförs i området. Också kvalitén på älgtjurarnas kött är bättre före brunsten. Det första försöksårets resultat var ytterst lovande men de slutliga resultaten erhålls först efter att försöket slutförts. För att försöket ska lyckas och för att hela den tidigarelagda älgjaktens framtid ska kunna bedömas korrekt är det av största vikt att undersökningen får ett omfattande provmaterial och att alla älgidentifieringsmärken returneras tillsammans med proverna. Enligt given jaktförordning förutsätts att jaktlagen i Övre Lappland förser varje fälld älg med ett älgidentifieringsmärke. Även prover från kornas könsorgan välkomnas av forskningen. VFFI utreder hur i olika skeden av jakten fällda älgar skiljer sig från varandra, bl.a. ifråga om kön, ålder och brunststadium och hur detta eventuellt inverkar på stammen. J Innevarande år beviljade Finlands viltcentral 55 600 licenser för jakt på älg. Jämfört med ifjol innebär det en minskning med sju procent. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har uppskattat älgstammens storlek efter jaktsäsongen hösten 2020 till omkring 95 000 älgar. För jakt på vitsvansvilt beviljades 24 700 jaktlicenser. bedrivs jakt på vitsvansvilt även på annat håll i vårt land, dock med undantag för viltcentralens fyra nordligaste och östligaste regioner. Licenser för skogsren endast till områden med jordbruksskador Antalet licenser för vitsvansvilt minskade I hela landet beviljades totalt 24 700 jaktlicenser för vitsvansvilt. Antalet minskade med sju procent från ifjol. Mest jaktlicenser för vitsvansvilt beviljades av Egentliga Finlands regionkontor, 7 600 licenser. Nästmest beviljade Satakunta regionkontor, 4 700 licenser. Jakt på vitsvansvilt bedrivs intensivast i landets sydvästra del. Viltcentralens fem sydvästliga regionkontor beviljade hela 93 % av det totala antalet beviljade jaktlicenser. I mindre omfattning Under inkommande jaktsäsong jagas skogsren med stöd av jaktlicenser som beviljats av viltcentralen endast i Österbottens och Mellersta Finlands regioner, där skogsrenarna åstadkommer betydande jordbruksskador. I Österbotten beviljades 30 jaktlicenser och i Mellersta Finland 4. Såsom under tidigare år sker jakt på dovvilt endast i mindre omfattning och bara i Södra Tavastlands, Satakunta, Nylands och Egentliga Finlands regioner. I Nyland jagas något över hälften av allt dovvilt. I hela landet beviljades 212 jaktlicenser för dovvilt. l Jakten på licensbelagda hjortdjur inleds den sista lördagen i september, som i år infaller den 24. Älgar kan jagas fram till årsskiftet medan hjortjakten avslutas vid utgången av januari 2012. I Övre Lappland jagas älg under tiden 1­20.9 och 11.10­30.11. Den kommande jaktsäsongen kommer att bli relativt normal, för med det beviljade antalet jaktlicenser bedöms älgfångsten stanna vid omkring 63 000 älgar. Med stöd av en jaktlicens kan alternativt ett vuxet djur eller två kalvar fällas. I fjol uppgick fångsten till 68 000 älgar. Utgående från det beviljade antalet licenser för vitsvansvilt bedöms den kommande säsongens fångst uppgå till omkring 20 000­23 000 vitsvanshjortar. Viltcentralens tre nordligaste regionkontor ­ Uleåborg, Kajanaland och Lappland ­ beviljade 40 % av det totala antalet beviljade licenser i landet. I Lappland beviljades 10 300, i Uleåborg 9 400 och i Kajanaland 3 200 jaktlicenser. Antalet licenser i norra Finland minskade dock betydligt från ifjol: i Kajanaland med hela 45 %, i Uleåborg med 20 % och i Lappland med 14 %. Det här beror på att den nordliga älgstammen decimerats. I Norra Karelen igen ökade antalet beviljade jaktlicenser med över 40 % från ifjol. 30 l Jägaren l 5 l 2011 Hjortdjurslicenser 2011 Region Södra Tavastland Södra Savolax Mellersta Finland Sydöstra Finland Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Kust-Österbotten Satakunta Nyland Egentliga Finland Kajanaland Hela Finland Älg antal 1200 3928 4011 2230 10306 9386 4693 1683 2528 3960 2244 2332 2436,5 1481 3226 55644,5 Vitsvansvilt antal 3905 175 336 217 449 2658 90 426 4730 4047 7643 24676 Dovvilt antal 2 19 135 56 212 Skogsren antal 4 30 34 Älgen får en förvaltningsplan Finlands viltcentral bereder som bäst en förvaltningsplan för älgstammen. Förvaltningsplanens mål är att försöka sammanjämka olika uppfattningar om älgstammen och dess storlek. Under beredningen av förvaltningsplanen ordnas det hearingtillfällen för intressegrupperna samt en till alla medborgare riktad elektronisk gallup på vilken det fr.o.m. den 15.8 går att svara på adressen www. riista.fi/hoitosuunnitelmat. l
• Pusenius Jyrki, Vilt- och fiskeriforsknings-institutet Inkommande höst tas ett elektroniskt älgobskort i bruk D l Den i början av året utförda planeringen av höstens kommande älgbeskattning förutsätter tillförlitliga och uppdaterade uppgifter om älgstammarna. Uppföljningen av hur hjortdjurens stammar utvecklas grundar sig långt på material som sammanställts av observationer som gjorts av jägarna i samband med älgjakten. Via jaktvårdsföreningarna får jaktlagen älgobskort på vilka de antecknar sina dagliga observationer, nedläggningar med flera för uppskattningen av stammen viktiga uppgifter. Verkställd på det här viset har uppföljningen av älgstammen visat sig vara tillförlitlig och förmånlig jämfört med andra kända metoder. Till älgobskortens större problem har dock hört långsamheten vid manuell hantering av materialet. Processen kan dock göras avsevärt snabbare om en stor del av jägarna fyller i kortet på nätet och informationen lagras direkt i VFFI:s databas. Under älgjaktssäsongen innevarande år öppnas möjligheten att utnyttja det elektroniska älgobskortet för alla älgjaktlag. Införandet av det elektroniska älgobskortet är en enorm reform. Varje år fyller över 5.000 älgjaktllag på olika håll i landet i kortet och returnerar det (83 % täckning för ifyllandet). Under de två senaste älgjaktssäsongerna har det gjorts försök vid vilka frivilliga jaktlag har getts möjlighet att pröva på systemet. Utgående från den erfarenhet de utförda försöken och ibruktagandet av rovdjursforskningens TASSU-system gett har det klarnat att det för ibruktagandet av ett elektroniskt älgobskort krävs väl planerad och verkställd information, utbildning och klara anvisningar samt stödtjänst. I princip är det elektroniska älgobskortet likadant som det traditionella obskortet. För vardera kortens del gäller att de innehåller samma punkter i samma ordning. Även användare av det elektroniska kortsystemet får detaljerade anvisningar för ifyllandet av kortet och eventuella problemsituationer till sitt förfogande. VFFI erbjuder under jaktsäsongen stödtjänster för användningen av det elektroniska älgobskortet under tjänstetid klockan 8:00-16:00, i huvudsak per e-post, men vid behov också per telefon. Det tradititionella pappobskortet förblir fortsättningsvis i användning. Jägarna kan välja mellan det elektroniska obskortet och det traditionella pappkortet. Om det elektroniska kortet används ska pappkortet för undvikande av oreda inte returneras. Kortet både kan och lönar sig att använda i terrängen för att göra anteckningar. Noggranna anvisningar för registrering och användning av det elektroniska älgobskortsystemet publiceras på VFFI:s webbsajt (www.rktl.fi) den 1 september. Anvisningarna kan erhållas som utskrivbara textversioner eller som videon. Ytterligare ordnar VFFI under augusti-september kurser i användning av det elektroniska älgobskortet för jaktvårdsföreningarnas kontaktpersoner. Kurserna verkställs i regionerna och som videokonferenser på VFFI:s verksamhetsplatser. Jaktvårdsföreningarnas kursgångna kontakt- personer informerar jaktlagen om ibruktagandet av det elektroniska älgobskortet. Vid de kurser som verkställs som videokonferenser finns utbildaren i Åbo och älgforskaren i Joensuu. Med hjälp av videokonferensapparaterna kan utbildaren, älgforskaren och konferensdeltagarna diskutera sinsemellan som om de vore i samma rum. Förhoppningsvis deltar 1-2 personer från varje jaktvårdsförenings verksamhetsområde. Dessa kan sedan fungera som rådgivare inom respektive eget område. Även flera intresserade personer är välkomna på kurs. Ibruktagandet av det elektroniska älgobskortet öppnar många nya möjligheter att utveckla älgdatasystemet. I framtiden kan systemet producera information redan under den tid jakten pågår för styrning av utnyttjandet av återstående licenser. Även till jakten knutna lokaliseringsuppgifter kan samlas in på ett helt nytt sätt. VFFI: s älgforskning när förhoppningen att älgjägarna blir användare av det elektroniska älgobskortet och på så sätt bidrar till utvecklingen av älgdatasystmet. l Tidpunkterna för kurserna är 22.8. 31.8. 1.9. 7.9. 8.9. 13.9. 15.9. 22.9. 29.9. Kuopio, hotell Iso-Valkeinen VFFI:s verksamhetsplatser VFFI:s verksamhetsplatser VFFI:s verksamhetsplatser Tavastehus, kurscentralen Tavastia Huittinen, Pellonpuisto skola VFFI:s verksaamhetsplatser VFFI:s verksaamhetsplatser Nivala, Rättyän Sapuska Kurserna hålls klockan 18-20. På VFFI:s verksamhetspunkter ordnas kursernas ENDAST på följande adresser ENARE: Saarikoskentie 8, 99870 Inari ULEÅBORG: Rakentajantie 3, 90014 Oulun yliopisto TAIVALKOSKI: Ohtaojantie 19, 93400 Taivalkoski JOENSUU: Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu LAUKAA: Vilppulantie 415, 41341 Laukaa SAIMAA: Laasalantie 9, 58175 Enonkoski HELSINGFORS: Vikbågen 4, 00791 Helsingfors TURKU: Östra Långgatan 3, 20520 Åbo Hannu Huttu Jägaren l 5 l 2011 l 31
• Augustismällen n Den 13 augusti så ordnade Lemlands- och Lumparlands jaktvårdsföreningar jaktstigen Augustismällen vid Bredmo skjutbana i Lemland. I år deltog 33 skyttar när tävlingen avgjordes för 5e året i rad. Nytt för i år var att samtidigt hölls ett jaktloppis. Resultat: Juniorer 1 Johannes Jansson 2 Mattias Numelin Damer 1 Ulrika Nordberg 2 Ramnva Åkerblom 3 Lena Helsing Herrar 1 Bror-Erik Blomqvist 2 Conny Andersson (efter omskjutning) 3 Lennart Åkerblom (efter omskjutning) Lag 1 "Hangover" Ted Nedergård, Mattias Mattsson och Bror-Erik Blomqvist 2 "2+1" Nikolaj Jansson, Alexander Jansson och Johannes Jansson. 3 "Eliten" Evert Paulsson, Göte Johansson och Bror Hellsing. Arrangörerna passar på att tacka alla deltagare och sponsorer och hälsar alla välkomna tillbaka nästa år. RG Anders Söderström Nöjda deltagare i jaktstigen Antalet jägare 2011 n Antalet jägare på Åland är fortsättningsvis på en hög nivå och 13 procent av befolkningen löste jaktkort föregående jaktperiod. Totalt 4563 jägare betalade jaktvårdsavgiften 2010-2011 vilket var en ökning med 76 st. jämfört med föregående period av dessa var 3601 st. (+77 st.) bosatta på Åland och 962 st. (-1st). utom Åland bosatta gästjägare. Se tabell. RG ÅLÄNDSKA JAKTKORT ÅR 2010-2011 Kommun Antal jägare (föregående år inom parentes) Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Mariehamn Saltvik 120 (112) 193 (186) 318 (313) 178 (184) 99 (91) 238 (221) 445 (442) 115 (121) 77 (80) 321 (311) 87 (89) 824 (787) 256 (250) 37 (39) 173 (177) 120 (121) 3601 (3524) Utom Åland bosatta 962 (963) 4563 (4487) TOTALT Andel av alla jägare % 3% 4% 7% 4% 2% 5% 10% 3% 2% 7% 2% 18% 6% 1% 4% 3% 79% 21% 100% Invånare (ÅSUB 2010) 488 943 2502 580 475 1508 4098 364 259 1814 394 11190 1802 119 1019 452 28007 Andel jägare i kommun % 25% 20% 13% 31% 21% 16% 11% 32% 30% 18% 22% 7% 14% 31% 17% 27% 13% Anders Söderström Sottunga Sund Vårdö Skytt instrueras av funktionär Tore Karlsson. 32 l Jägaren l 5 l 2011
• Ett träffande val SELLIER & BELLOT STUDSARPATRONER EXERGY ­ SELLIER & BELLOTS NYA HOMOGENA KOPPARKULA FÖR JAKT PÅ HÖGVILT Sellier&Bellots i nära samarbete med jägarna utvecklade homogena kopparkula för studsare ­ eXergy. Tack vare aluminiumspetsen öppnar sig kulan vid träff omedelbart i fem uddar. Så här blir anslagsenergin maximal. Kulans viktretention är i det närmaste 100 %. NYHET! .308 Win FMJ 9,55 g 40e / 50 st SELLIER & BELLOT ÖVNINGSPATRONER FÖR STUDSARE Järnfria Sellier & Bellot ­patroner av hög kvalitet för övningsbruk hittar du i vapen- och sportaffärer i hela landet. .30-06 Sprg FMJ 11,7 g 45e / 50 st 6,5x55 Swedish FMJ 9,0 g 41e / 50 st REMES KATALOG FÖR 2011 HAR UTKOMMIT! VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi Studera katalogen på nätet eller hos din närmaste återförsäljare! Försäljning: Vapen- och sport- affärer i hela landet IE GH OFF JUBILEUMSARET Då Jägaren vinner! JA GD- UND SP ­ 125 R EN KR O R T WA F F · cal 30-06, 8x57 IRS, 9,3x74R · Piplängd 60 cm · Bayerischer Backe, kindstöd · Ograverad · ,,Handspanner", vapnet spänns på nytt då det bryts · Snelltryck i främre avtryckaren · Förberedd kikarmontering · Vapenkoffert 4.600 inkl. moms n EUR CLASSIC DUBBELSTUDSAREN Jubileumsfördel 1.013 EUR W I R K Ö N N E N W A F F E N. KOLLA DATUMET FÖR NÄSTA FABRIKSBESÖK! 1,25 - 4x20 HUN OPTION Schmidt & Bender FlashDot FD7 med fabriksmonterat vridmontage SEDAN 1960 1.868 EUR Norra Kajen 22, 00170 Helsingfors, Finland, Tel. 09-135 135 8, Fax 09-135 167 1
• Merja Vierelä Nyheter från Övre Lappland om den tidigarelagda älgjakten Det är kärvt att jaga älg i norra Finland på grund av tjock snö och dagar som snabbt blir kortare. Förra hösten fick älgjägarna i Övre Lappland börja jakten redan den första september och de hade all orsak att vara nöjda. Nu hoppas de innerligt att tidigareläggningen blir permanent, eftersom det nu bara är fråga om ett försök. Det fanns ett samförstånd om att det inte är tillräckligt ljust för älgjakt i december. E l Efter år av väntan fick älgjägarna i Enontekis, Enare, Muonio och Utsjoki jaktvårdsföreningar starta jakten tidigare än i övriga Finland, det vill säga i början av september. Älgjakten slutar också tidigare, redan i slutet av november. Tidigareläggningen är ett pilotprojekt som pågår tre år. Hösten 2010 var det första av dessa. Lapplands jaktvårdsdistrikt beställde en enkätundersökning för att utreda framgångar och erfarenheter av tidigareläggningen. Arbetet genomfördes i form av ett examensarbete. Enkäten skickades till alla verksamhetsledare i jaktvårdsföreningarna och till älgjaktledarna i Övre Lappland, totalt 250 personer. Resultaten kan anses vara helt tillförlitliga eftersom nästan 70 % av målgruppen besvarade enkäten. Älgjägarna i norra Finland har redan länge varit förargade över att grannarna i svenska Norrbotten årligen som regel inleder älgjakten i början av september. Norrbottens län sträcker sig i nord-sydlig riktning ungefär från höjden av Uleåborg till armens ända norr om Kilpisjärvi. Där samråder länsstyrelsen varje år när de reglerar jakttiderna med representanter för andra som nyttjar skogen på olika sätt. När jakttiderna fastställs beaktas dessutom snötäckets tjocklek och terrängförhållanden. I Norrbotten tillämpas fredning under brunsttiden på samma sätt som nu på den finländska sidan i samband med försöket med tidigarelagd älgjakt. I Finland är fredningstiden tre veckor lång, dvs. en vecka längre än i Norrbotten. I vårt grannland pågår inte bara renskötselarbete utan även jakt efter skogsfågel under älgens fredningstid. Älgjägarna har då också möjlighet att delta i skogsfågeljakten. Också på den finländska sidan var jägarna nöjda med fredningen under brunsttiden, men upplevde att den var för lång. Genom fredningen undveks bland annat kollisioner med samtidiga renskötselarbeten och älgarna fick leva ut sin brunst i fred. Å andra sidan upplevde älgjägarna i Övre Lappland i viss mån frustration över fredningen under brunsttiden eftersom det var normal älgjakttid i angränsande jaktvårdsföreningar och älgjakten pågick vid samma tidpunkt där. Snö, kyla och polarnatt Vintern kommer tidigt i landskapet Lappland och vanligen är snöfallet rikligt, vilket gör det besvärligt att röra sig i terrängen och att jaga älg. Exempelvis i Enontekis, Kittilä och Muonio kommuner kan snötäckets tjocklek i december överstiga 50 cm. 29.10.2010 mätte man i Kittilä 35 cm och i övriga delar av norra Lappland 10­20 cm. I allmänhet jagas det redan i mitten av oktober under mycket vintriga förhållanden i Lappland. Sammansättningen av snön är dessutom sådan att den inte bär skidor eller snöskor på samma sätt som under vårvintern. Som ett exempel på hur svårt det är att röra sig till fots kan det konstateras att det t.ex. i Kittilä hösten 2010 föll ett tidigt, tjockt isolerande snötäcke innan marken ännu hade hunnit frysa. Under vandring i terrängen rörde skornas botten då omväxlande våt mark och kall snö som fastnade. Slutresultatet blev att det hela tiden satt fast ett 10 cm tjockt och tungt snölass under skorna. Det inte bara hindrade rörligheten utan var svåra att få bort och var direkt farliga under vandringen. Samma fenomen drabbade naturligtvis också älghundarna, vilket försvårade deras arbete och sänkte arbetsviljan. 34 l Jägaren l 5 l 2011
• Utöver snön försvårar den allt kortare dagen förhållandena när hösten framskrider. Den tidsperiod då solen inte längre stiger över horisonten kallas polarnatt. Då är dagen endast en stund av skymning. Ju längre norr man befinner sig, desto längre varar polarnatten. Det som är anmärkningsvärt är, att fast t.ex. Rovaniemi inte har någon egentlig polarnatt innebär det inte att dagen skulle vara lång och ljus utan solen kan nätt och jämnt skymta bakom horisonten. Varje älgkarl eller ­ kvinna vet hur långa älgjaktsdagarna kan bli; det räcker inte med en stunds skymning, utan jaktdagarna kan mycket väl bli åtta till tolv timmar långa. "Man borde inte jaga älg i december i Lappland, eftersom dagen är extremt kort och knappast något dagsljus alls. I mörkret uppstår farliga situationer och händer olyckor." (Älgjaktledare från Övre Lappland) Kylan medför också sina egna utmaningar för aktiviteter i terrängen. Nerkylningen av kroppen försvagar såväl den mentala som den fysiska prestationsförmågan, vilket naturligtvis ökar risken för olyckor. Ett eget kapitel är också vapnens funktion eller ickefunktion och de säkerhetsrisker det innebär. Den termiska vintern når Lapplands län i månadsskiftet september-oktober. Hösten 2010 var ett bra exempel på hur en hård vinter kan överraska redan i ett mycket tidigt skede av hösten. Från Rovaniemi norrut låg kvicksilvret runt -30 celsiusgrader nästan hela november. Helt kort kan alltså konstateras att ett tidigareläggande av älgjakten är helt motiverad antingen i hela Lappland eller i de jaktvårdsföreningars verksamhetsområden som är belägna inom renskötselområdet. Då skulle fredningen av jakt under brunsttiden bidra till att renskötselarbetet lyckas bättre i terrängen. "Redan i november är "dagarna" alltför korta. Otillräckligt med ljus. Det är riktigt bra att älgarna får vila och lugna ner sig i december när det är mörkt och mycket snö, köld och lite mat. Och det är också fråga om säkerheten i den här saken, knappt något ljus alls, bara två mörker mot varandra." (Älgjaktledare från Övre Lappland) Genomsnittligt snödjup/ månad 0 Enontekis Enare Muonio Utsjoki Kittilä Rovaniemi Rovaniemi Oktober November December 1,56 9,96 23,53 Kittilä 2,88 13,79 32,81 Utsjoki 2,04 11,2 24,61 Muonio 2,11 10,23 29,74 Enare 4,06 13,96 29,29 Enontekis 2,15 15,04 32,09 5 10 15 20 25 30 35 KOMMUN Enontekis Enare Muonio Utsjoki Kittilä Rovaniemi POLARNATTEN BÖRJAR 6.12.2010 2.12.2010 9.12.2010 26.11.2010 14.12.2010 POLARNATTEN SLUTAR 7.1.2011 11.1.2011 4.1.2011 16.1.2011 30.12.2010 POLARNATTENS LÄNGD, DYGN 32 40 26 51 16 0 Figur 2. Datum för polarnattens början och slut vintern 2010­2011 samt längd i dygn Figur 1. Genomsnittligt snödjup (cm) per månad för perioden 2000-2010 Jägarna var särskilt glada för det otroligt läckra köttet av älgtjur som fällts innan brunsten. Älgjägarna nöjda med fjolhöstens jakt Beslutet om tidigareläggningen av älgjakten kom 18.8.2010, dvs. lite före jakten inleddes. Största delen av älgjägarna i Övre Lappland ansåg att beslutet kom för sent. Semestrarna var inte tidsbestämda med tanke på älgjakten som under föregående år. Hälften av svararna hade problem med att förvara och hänga köttet eftersom det under tidigare år inte varit nödvändigt att ha kylförvaring för köttet. Jägarna var dock särskilt glada för det otroligt läckra köttet av älgtjur som fällts innan brunsten. 66 % av svararna ansåg att de kalvar som fälldes i september var anmärkningsvärt små. Fredningen under brunsten ansågs vara bra, även om den var för lång. "För vårt lag blev semestrarna med flera arrangemang helt förvirrat. I praktiken ledde förändringen till en försening av jakten." (Älgjaktledare från Övre Lappland) 81 % av svararna var av den uppfattningen att älgjakten bör inledas i början av september i hela Lapplands län. De som besvarade enkäten var ganska överens om att ljuset inte är tillräckligt för älgjakt i december. Svaren visade klart att jägarna önskar att beslutsfattandet om jakttiderna ska göras klart mer på lokal nivå. Jägarna upplevde också att de inte hade stört andra som rörde sig i naturen eftersom ödemarkerna i Lappland är så vidsträckta. "Inom Lapplands län borde besluten om jakttiderna fattas lokalt, eftersom förhållandena här är så speciella." (Älgjaktledare från Övre Lappland) Under hela den tid försöket pågår kommer älgjägarna att delta i Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets älgforskning, som går ut på att undersöka tidigareläggningens effekter på älgstammen. Jägarnas uppgift är att samla nödvändiga prover från fällda älgar. Resultaten från dessa utnyttjas vid beredningen av den älgstrategi som är under arbete. Största delen av jägarna deltog gärna i samlandet av forskningsmaterial och ansåg att älgforskningen är viktig. 14 % av de tillfrågade skulle ha velat ha en ersättning för insamlingen av prover. "Provtagningen såg ut att bli ett "straff" för kravet av tidigareläggningen." (Älgjaktledare från Övre Lappland) Älgen ingår som en naturlig del i den finländska naturen. Finland har en frisk och välmående älgstam som inte ens natur- eller djurskyddsorganisationerna oroar sig för. Viltförvaltningens uppgift är att verkställa förvaltningen av älgstammen, vilket innebär att det är bra att i lugnoch ro invänta resultaten från Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet så att eventuella ändringar i jakttiderna baseras på forskningsdata. Det är bara två år kvar av försöket och det är svårt att tro att vi finländska jägare inte har tålamod att vänta den tiden. l Författaren studerar skogsbruk vid Rovaniemi universitet och är suppleant i Kittilä jaktvårdsförenings styrelse. Hon har gjort enkätundersökningen "Tidigarelagd älgjakt i Enontekis, Enare, Muonio och Utsjoki jaktvårdsföreningar 2010" på uppdrag av Lapplands jaktvårdsdistrikt. Författaren vill varmt tacka alla som svarade på enkäten! Jägaren l 5 l 2011 l 35
• Allen Deluxe ASEPUSSI 29 35 Kestävästä endura-materiaalista valmistettu pehmustettu asepussi kestävällä vetoketjulla. Pussin pituus 132cm. Uusi kelluva asepussi max 4 camo kuosilla. Sopiva pussi esim. puoliautomaattihaulikolle. Nopea tarralla suljettava läppä. Kestävä endurakangas. Yksi tarviketasku. Pussissa kantokahvat ja kantohihna. Pituus 132cm. Allen Camo Max-4 KELLUVA 52 ASEPUSSI Allen Pro ASEPUSSI 69 Kolmella tarviketaskulla varustettu asepussi. Erittäin vahva vetoketju, erikoispehmusteet, myös kiikariaseelle. Pussiin mahtuu kiikarikivääri Bipodilla varustettuna. Pussin pituus 117cm. 139 ,0 379 Ylivieska ja Lahti Wildgame X6C RIISTAKAMERA Riista/valvontakamera 6.0 megapikselin kuvakennolla. Kuvaa huomaamattomasti myös täysin pimeässä. - 64 MB sisäinen muisti - SD-korttipaikka 8.0GB muistikortille - Infrapunasalama - Värilliset still- ja videokuvat päivällä - Mustavalkoiset still- ja videokuvat yöllä - Toimii kahdeksalla AA-paristolla - Akkukytkentämahdollisuus - Liiketunnistimen herkkyyden säätö - Kuvaresoluution vaihtamismahdollisuus - Väri Realtree APG-metsäkuvio - Selkeä suomenkielinen käyttöohje - Vuoden takuu (Norm 229,-) Uusi Optifade vaativalle metsästäjälle. Gore tex-kalvo varmistaa vedenpitävyyden ja viihtyvyyden kosteissakin jahtisäissä. Takissa useita vetoketjullisia taskuja, tarvikkeille ja radiopuhelimelle. Säädettävät hihansuut ja irroitettava, suojaava huppu. Kahisematon pintakangas. Kaikki ominaisuudet, jota voit tarvita vaatiessasi parasta mahdollista. Myynnissä: Härkila Stealth Optifade CAMOTAKKI 4 90 Allen PATRUUNATASKU ASEENPERÄÄN - Mallit kivääriin ja haulikkoon. - Taskussa tilaa viidelle haulikonpatruunallle tai kymmenelle kiväärinpatruunalle Härkila Stealth Optifade CAMOHOUSUT 259 11 90 Gitano HIRVIPIPO Jahtipio jokaiselle hirvimetsästäjälle Täydellinen jahtisaapas metsästäjälle. Tukeva jalkine suojaa ja tukee - Tyylikkäät ja asiaan kuuluvat tekstiompeleet askellusta. Arvostetuin Gore tex-kalvo varmistaa vedenpitävyyden ja - Yksi koko - Takuu varmaa Gitano-laatua! pitävä kumipohja vaimentaa tehokkaasti askellusta ja pitää kosteallakin alustalla. Kevyet täysnahkakengät kovaan käyttöön. Garmont Lynx GTX METSÄSTYSKENGÄT 229 9 45 ,0 Anar Seita ERÄPUKU Uutta kuosia ja Gore tex kalvolla. Näyttävät erähousut huippu ominaisuuksilla - Kahisematon kangas - Täydellinen vedenpitävyys - Useita vetoketjullisia taskuja - Säädettävät lahkeen suut - Uusi huomaamaton digikuosi 59 90 Atemi BL-2200 VAKUUMIPAKKAUSKONE Myynnissä: Ylivieska ja Lahti Pakasta marjat lihat ja kalat paremmin säilyviksi ja vähemmän tilaa vieviksi. Pakkauspussit vakuumilaitteeseen. Edullinen vakuumikone, jonka avulla pakastaminenkin on entistäkin helpompaa. Atemi 2x22x500cm VAKUUMIRULLA Vettähylkivä, hengittävä ulkoilupuku metsästykseen ja retkeilyyn. Ohut, mutta kestävä ulkokangas, hylkii vettä eikä ole liian kuuma liikkuvaan ulkoiluun. Housuissa painonapein varustetut reisitaskut molemmissa lahkeissa sekä vetoketjullinen avaintasku takapuolella sekä tarranauhalla kiristettävät lahkeen suut. Ohut verkkovuori parantaa hengittävyyttä ja lisää käyttömukavuutta. - Materiaali, päällinen: 65% polyesteri, 35% puuvilla - Materiaali, vuori: 100% polyesteri - Konepesu: 40 astetta, ei rumpukuivausta, tasokuivaus Hubertus TEERIJA PYYPILLIT 9 90 39 Oikeat metalliset houkutuspillit kanalintujahtiin. Mallit teerelle ja pyylle. Useita erimallisia hanhipillejä, puisia ja muovisia. Valitse sopivin! MERI- JA METSÄ- Nordik Predator KETTUPILLI HANHIPILLEJÄ 28 19 S200-G: S200-R: S300-G: S300-R: S400-G: S400-R: 90 Hiviz S-SARJAN KUITUTÄHTÄIN Magneettikiinnitteinen etutähtäin, yksi vaihdettava punainen tai vihreä valokuitu.- Kolme eri mallia erilevyisiä tähtäinkiskoja varten. (vihreä) kiskonleveyksille 4.2 mm - 6.5 mm (punainen) kiskonleveyksille 4.2 mm - 6.5 mm (vihreä) kiskonleveyksille 5.7 mm - 8.2 mm (punainen) kiskonleveyksille 5.7 mm - 8.2 mm (vihreä) kiskonleveyksille 8.2 mm - 11.3 mm (punainen) kiskonleveyksille 8.2 mm - 11.3 mm Kokeile ketunpyyntiä kätevän pillin avulla. Pillissä neljä eri äänivaihtoehtoa. Kestää pakkasta ja ääni kantaa kauas. Duke 120 RAUDAT 9 90 Pienpetojen pyyntiin tehdyt raudat. Soveltuu minkille ja piisamille.- Sisämitat: 11x11 cm
• Allen Magnum KUVAPUSSI Pakkaa houkutuslinnut kätevään verkkokassiin, sopiva malli vaikka hanhenkuville. - Koko: 120x127cm - Kantohihnat - Vyötäröremmi - Erittäin kestävä verkkomateriaali 25 Metsästäjän eräreppu, jossa runsaasti taskuja ulkopuolista täyttöä varten, pohjassa ylikuormausvara, jolla saa tilavuutta lisää noin kolme litraa. Säädettävät kantolaitteet ja lannevyö. Pikalukolla kiristetävä lumihuppu. Kokonaistilavuus noin 45 litraa. Reppu suomalaiseen luontoon ja eräretkeilyyn. Sniper Forest ERÄREPPU Allen Deluxe Handle CAMO-KOIRALIIVI 29 Neopreenistä valmistettu naamio ja suojaliivi koiralle, Lämmittävä neopreeni pitää lämpöä ja säilyttää koiran energiaa. Liivissä kätevä kantokahva, jonka avulla voit nostaa koiran esim. vedestä veneeseen. Nopea tarrakiinnitys. Liivissä paikka talutushihnalle. 59 699 ,0 Garmin Astro on johtava GPStekniikkaan perustuva koirapaikannusjärjestelmä. Astro-sarjan uusin käsi-GPS-laite Astro 320 on edeltäjiäänkin parempi. Siihen on lisätty suositun GPSMAP® 62-sarjan laiteominaisuuksia. - Huippu toimiva GPS-vastaanotto, on toteutettu HotFix®teknologialla varustetun, erittäin herkän GPS-vastaanottimen sekä quad helix-antennin avulla. Astro 320:ssa on metsästäjien toivomia lisäominaisuuksia, mm. laajempi Garmin Astro Gps KOIRATUTKA kantama, helpompi käytettävyys, värinähälytys ja erinomaiset karttaominaisuudet. Astro 320 on varustettu edistyksellisillä kartanpiirtoominaisuuksilla sekä kirkkaalla, auringonvalossa luettavalla 2.6 65k värinäytöllä. Laitteessa on valmiina sisäinen, maaston muodoilla varustettu maailman peruskartta. Lisäkarttatiedoista saattaa olla apua jahdin suunnittelussa. Sisäistä muistia tai microSD -korttipaikkaa voi käyttää lisätuotteiden, kuten BirdsEye Satellite Imagery-palvelun ja Garmin TOPO-karttojen, lataukseen. BirdsEye Satellite Imagery on rekisteröitävä, ilmakuvien tarkasteluun tarkoitettu palvelu. Parannetussa käyttöliittymässä sen hetkisen zoomaustason ulkopuolella olevien koirien sijainti näkyy näytön reunassa. Käyttäjä voi myös valita näytöllä näkyvien koirien seurantajälkien määrän tai piilottaa ne karttakuvaa häiritsemästä. Kauttaaltaan vahvistetussa ja vesitiiviissä käsilaitteessa on kolmiakselinen sähköinen kompassi, jonka avulla metsästäjä näkee koiransa tarkan sijainnin myös laitteen ollessa kallistettuna, äänettömiä hälytyksiä tukeva sisäinen värinämoottori sekä näppäinlukko. Laitteeseen on saatavissa kaksi antennivaihtoehtoa, joista pidemmän avulla paikannuskantamaa pystyy lisäämään jopa 30 %. Pidemmän antennin enimmäiskantama Astro 320:n ja Garmin-lähetinkaulapannan välillä on jopa lähes 15 km tasaisessa, peitteettömässä maastossa. Aikaisempien mallien tapaan Astro 320:lla pystyy seuraamaan samanaikaisesti jopa kymmentä koiraa. Laite on yhteensopiva Garmin DC 20-, DC 30- ja DC 40-kaulapantojen sekä lisävarusteiden kanssa. Tuotetta saatavilla alkaen viikolla 37 99 Savotta Military MAKUUPUSSI 39 Perinteinen valinta, helppo pystyttää - Polyamidi kangasta, sisäpinta hopeoitu heijastamaan nuotion lämnpöä.- Paino 1,1kg. - Erä! Legendaarinen Military makuupussi - Koko: 225 x 90 x 65 cm - Paino: noin 2,6 kg - Käyttöalue: +10 ...-25o C - Päällis- ja vuorikangas: 300T ripstop nylonkangas Täyte: 400g/m2 silikonikyllästetty hollofiber-kuitu - Kipinäsuojattu jalkopää Sentry Safe 8 ASEEN ASEKAAPPI 169 119 Savotta LOUE-LAAVU Sniper Camo -30 MAKUUPUSSI Untuvapussi maastokankaalla. Koteloitu untuvatäyte, puolipitkä vetoketju, muotoon ommeltu huppu sekä lämpökaulus auttavat pitämään nukkujan lämpimänä pienemmän lämpöhukan ansiosta. - Pussin koko 230x80x55cm - Mukana compressisuojapussi - Extreme pakkaskesto -30 astetta! Huolehdi metsästysaseittesi asianmukaisesta säilytyksestä. - Asekaappi jopa kahdeksalle aseelle - Ovessa kolmipistelukitus - Piilosaranat - Piilotettu lukko - Upotettu kahva - Pohjassa kiinnityspisteet lattiaan - Materiaali: 1,2mm - Koko: 1397mm x 533mm x 254mm Tilavuus: 166,4l - Paino: n. 30 kg - Väri: mattamusta 219 Aidossa sen salaisuus! - Alkuperäinen puolustusvoimien makuupussi! - Kipinäsuoja ja muut tutut mukavuudet -Comfort -30 celsius astetta! - Extreme -38 celsius astetta! . Myynnissä: Ylivieska ja Oulu Carinthia SA Finn-System MAKUUPUSSI 39 3kpl Kätevä monikäyttökangas, jota voit hyödyntää laavuna, katoksena, riipumatonsuojana tai mielikuvituksesi mukaan missä vain. Kiinnitys naruilla ja maakiiloilla käyttökohteen mukaan. Kevyt ja kompakti paketti kulkee pienessä tilassa. Paketti sisältää pelkän kankaan. - Koko: n. 3 X 3m Primus Tarp LW KANGAS 20 HANHENKUVAT, KELLUVAT JA KUORET Useita malleja, kaikki versiot samaan hintaan! Myynnissä: Ylivieska, Oulu ja Lahti Osta myös verkosta: www.karkkainen.com se edullisen ostamisen tavaratalo Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, Ylivieska Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, Limingantulli, Oulu Kärkkäinen Ii Infopiste 010 430 3820 Sorosentie 2, Ii Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, Lahti Verkkokauppa osoitteessa: Keskus 010 430 3000 Keskus 010 430 3020 Keskus 010 430 3630 www.karkkainen.com
• Petri Timonen, forskningsmästare, Raisa Tiilikainen, forskare, Jyrki Pusenius, forskare, VFFI Halsbandsälgarna och jakten hösten 2011 VFFI:s projekt med sändarhalsband på älgar går ut på att klarlägga älgens vandringar och val av miljöer. På det viset hoppas vi få fram kunskap som kan användas till att sköta älgstammen och förebygga skador. Till de centrala forskningsproblemen hör följande: (1) Över hur stora områden sprider sig älgarna när de vandrar från vinterbetet till sommarbetet och hur beter de sig under jaktsäsongen. Den här kunskapen är särskilt viktig vid planeringen av jakt i närheten av vinterbetet. (2) Hur rör sig älgarna i förhållande till trafikleder. (3) Hur påverkar de stora rovdjuren älgarnas vandringar och mortalitet. (4) Att klarlägga hur älgarna sprider sig över större områden och under olika årstider. Inom projektet har vi satt halsband på inalles 137 älgar, men i detta nu finns det bara 67 halsband kvar i terrängen, och bara tio av dem sänder fortfarande positionsinformation. Det är därför vår förhoppning att älgarna med fungerande halsband ska skonas under höstens jakter. De 57 älgar som bär på halsband som inte längre fungerar får däremot fällas. Returnera gärna halsbanden till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. Halsbanden är gula med stora svarta siffror på och siffrorna är det enda sättet att skilja mellan fungerande och ickefungerande sändare. I den här artikeln ska vi berätta om sändarälgarna på olika håll i landet, om deras öden och om var någonstans älgarna med fungerande sändare befinner sig. I Norra Finland Kajanaland I Suomussalmi har 13 älgar fått en sändare. Av dem har fem blivit fällda på älgjakt medan två sändare har trillat av. Resterande sex band sitter sannolikt fortfarande kvar på sina älgar, men har upphört att fungera, vilket betyder att det är fritt fram att fälla dem på älgjakten. I Sotkamo-Ristijärvitrakten har fyra av de elva sändarälgarna blivit fällda. Två av banden har fallit av och fyra band har slutat sända sina positioner. Den enda sändarälgen som fortfarande fungerar, en ko med numret 4842, rör sig nordost om Sotkamo i Heinävaaratrakten. Det är vår förhoppning att jägarna ska låta bli att skjuta henne under hösten. Av de nitton älgar i Kuhmo som blivit försedda med sändare har fem blivit fällda och en har dött en naturlig död. Fem tappade halsband har blivit återfunna. Sammanlagt finns det alltså sju sändare som inte fungerar. Älgkon 4486 som fortfarande sänder sina positioner klev i början av augusti över till den ryska sidan. Om hon återvänder till Finland så hoppas vi att hon blir skonad på höstens jakter. Av de elva älgar i Paltamo som blivit försedda med sändare har två skjutits medan sex halsband har trillat av. Två halsband har slutat sända sina positioner och bara band nummer 4831 fung- I Tervola kommun i Lappland fick åtta älgar en sändare om halsen. Fyra av dem har fällts på jakt, en har dött en naturlig död och två halsband har fallit av. Bara band nummer 4442 (en tjur) sitter sannolikt kvar på sin älg, men vi har inte fått någon signal sedan den 16 maj. Älgens senaste position var cirka 20 km väster om Rovaniemi i Ternuvuomatrakten. Den här älgen får fällas under höstens jakt. I Kemijärvi-Sallatrakten lades i december 2009 halsband på sammanlagt tretton älgar. Fem av dem fälldes under jakten i fjol medan sex av sändarna har slutat sända sina positioner. Två av banden fungerar fortfarande: kon 4487 befann sig i början av augusti i Kairanaavatrakten i Pelkosenniemi medan tjuren 4434 strövade på Sallasidan av Suvastunturi och Jaurutunturi. Vi hoppas att de här sändarälgarna ska klara höstens jakt med livet i behåll. Av de fem sändarälgarna i Kuusamo fälldes två i fjol höstas. Två av banden sänder inte längre någon information medan ett halsband fortfarande fungerar. Den här sändartjuren (4822) har under sommaren hållit till knappa 20 km öster om Kuusamo centrum, söder om byn Pikku-Säynäjä, och vi hoppas att även den ska klara hösten med livet i behåll. erar fortfarande. Vi hoppas att jägarna ska låta den här älgkon löpa. Hon har hållit till nordost om Vaala, i Paatinjärvitrakten nära gränsen till Puolanka, och kan under höstens lopp gott ströva över till Puolankasidan. Österbotten och kusten I Nykarleby-Kronobyregionen var det elva älgar som fick sändarhalsband. Av dem dog en i en trafikolycka på riksväg 8 och en blev skjuten på jakten i fjol. Resterande nio band sänder inte längre sina positioner, vilket betyder att det är fritt fram att fälla alla älgar med sändarhalsband. I Vörå-Maxmo var det likaså elva älgar som fick ett halsband. Av dem har två dött i trafikolyckor medan en har tappat sitt halsband. Sju halsband sänder inte längre sina positioner medan ett enda band ­ 4830 ­ fortfarande fungerar. Den här älgkon har tillbringat sommaren vid havet i Tottesund, men kommer under hösten sannolikt att ströva tillbaka inåt land i riktning mot Vörå. Vi hoppas att jägarna låter bli att skjuta henne under hösten. I Kannus en bit norrut fick elva älgkor ett sändarhalsband. En av dem sköts hösten 2009 och fyra älgar har lyckats tappa sin sändare. Fyra av sändarna har tystnat medan två av dem fortfarande fungerar. Den ena av dem, 4472, har tillbringat hela som- 38 l Jägaren l 5 l 2011
• Eletään täysillä! maren nära centrum av Kalajoki, men kommer under hösten sannolikt att börja ströva tillbaka mot Kannus. Den andra kon, 4490, har på senare tid befunnit sig i Torvenkylätrakten mitt emellan Kalajoki och Himanka. Det vore fint om jägarna kunde skona bägge två under höstens jakter. tas. De resterande sju halsbanden sänder alltså inte längre sina positioner och älgarna kan således fällas under hösten. Metsästäjä suojaa kuulosi! Oticonin aktiiviset kuulonsuojaimet suojaavat kuuloasi haitallisilta ääniltä, mutta vahvistavat samalla ympäristön hyödyllisiä ääniä, kuten puhetta. Hit Pro Hunter -suojaimet säädetään aina oman kuulosi mukaisesti. Niillä kuulet entistä paremmin metsällä ja saat suojan laukausten melua vastaan. Mittaamme kuulosi ja otamme vahamallin korvakäytävästäsi aktiivisen kuulonsuojaimen valmistamista ja säätämistä varten. Soita meille ja kysy lisää! Hit Pro Hunter aktiivinen, yksilöllinen suojainpari Elacin Compact FlexComfort passiivinen, yksilöllinen suojainpari Vi tar fortsättningsvis emot observationer På VFFI är vi fortsättningsvis intresserade av alla slags observationer med anknytning till sändarälgarna. Du kan mejla eller ringa in din observation eller skriva ett brev. En del av sändarna som tystnat kan ha fallit av. Vi ber därför jägare som fäller älg i samma trakter som älgar fått halsband att kontrollera öronen på de fällda älgarna för den händelse att de har ett gult, numrerat märke. l Södra Finland I Sibbo fick en älgtjur ett sändarhalsband som fungerade fint ända tills det trillade av i våras. På Porkala udde i Kyrkslätt sattes halsband på nio älgar. Tre stycken har trillat av, tre älgar har dött en naturlig död och en älg sköts i fjol höstas. I området finns dessutom två halsband som inte längre fungerar. De här älgarna får fritt fällas under höstens jakt. I norra Kyrkslätt fick en älgko ett halsband, 4475, som fortfarande fungerar och älgen befinner sig nu i östra Sjundeå. Vi hoppas att jägarna ska skona henne under höstens jakter. I regionen Riihimäki-HyvingeLoppi-Högfors sattes halsband på 13 älgar. Inte ett enda av dem fungerar längre. Sex av älgarna i regionen tappade sitt halsband och en av dem blev skjuten i fjol hös- Alla observationer, sändarhalsband, öronmärken och underkäken på fällda sändarälgar kan sättas på en buss med adressen: Petri Timonen, RKTL, 16900 LAMMI. Puh. 040-732 8936 ja sähköposti: petri.timonen@rktl.fi TARJOUS! 890 / pari (ovh. 1459 / pari) TARJOUS! 199 / pari (ovh. 230 / pari) Tarjoukset voimassa 31.10.2011 asti. Lisätiedot: puh. 09 2786200 tai www.oticon. Oticon_Metsästäjä-lehti_90x271mm+3mm.indd 1 Jägaren l 5 l 2011 l 39 12.8.2011 11.05
• Ulf-Erik Widd, jaktchef Finlands Viltcentral, Kust-Österbotten JAKTLERDUVAN ­ jaktkarnevalen för ungdomar i Kust-Österbotten Totalsegraren Ville Korkeaaho på skjutstationnen. Varje vår avslutas skolåret med en heldag på jaktstig och sportskytte för högstadieelever i Svenska Österbotten. Evenemanget som nu 2011 arrangerades för sjätte gången har blivit mycket uppskattat och populärt bland elever med jakt, viltvård och sportskytte som hobby. Målet är att ge ungdomarna möjlighet att fördjupa sitt intresse på skoltid under ordnade och övervakade former. 40 l Jägaren l 5 l l 52011 Metsästäjä l 2011 J l Jaktlerduvan 2011 arrangerades av Karlebynejdens-, Pedersörenejdensoch Nykarlebynejdens jaktvårdsföreningar i samarbete med Jakobstads Skytteförening r.f. Tävlingsmomentet bestod av 1) Jaktstig med 8-10 stationer där deltagarna fick testa sina kunskaper i jaktlagstiftning, artkännedom och praktiska jaktsituationer. Säker vapenhantering och respekt för djur och natur är ett genomgående tema för Jaktlerduvan. Alla kan delta i jaktstigen, både med och utan gevär. 2) Lerduveskytte 25 duvor på sportingbana är nästa moment. Sportingbanan är anpassad för ungdomarna och skjutsitutationerna påminner om naturliga jaktsituationer. I denna tävling deltar de som fyllt 15 år och har innehavslicens för vapen. Är man under 15 år så tillåts man delta enbart med myndig befullmäktigad övervakare. Även om vinnare utses totalt och i de oli- ka klasserna är det inte tävlingsmomentet som i första hand ska vara i centrum. - Det handlar lika mycket om utbildning som tävling. Vapensäkerheten är det som ständigt är i första rummet. I morse var t.ex. polisen här och kollade alla licenser, berättade John-Erik Jussila från Pedersöre jaktvårdsförening, som var huvudansvarig för arrangemangen. Närmare 100 elever samlades onsdagen den 1.6.2011 på skjutbaneområdet vid Pirilö i Jakobstad för att göra upp om årets upplaga av Jaktlerduvan. För alla deltagare med vapenlicens inleddes dagen med lerduveskyttet. Bäst av alla träffade femtonårige Tobias Pajunen från Oxhamns skola i Jakobstad. Av de 25 duvorna sänkte han 24. Därefter följde jaktstig för den unge prickskytten. Pajunen fick sina första läropengar redan på den första stationen. Ett par djurbilder dök upp och det gällde att skjuta Sursik skola tog hem vandringspriset.
• Resultat Jaktlerduvan 2011 Lerduvsskyttetävlingen, lag Placering Årskurs Poäng 20 17 14 17 16 14 16 14 13 18 13 12 16 13 12 7 6 5 115 128 113 106 103 101 88 102 100 81 78 76 74 Elever Skola på de arter som är tillåtna för jakt. Pajunen brände av sina skott och träffade bra, men det blev ingen högpoängare. - Det fanns små papperslappar på djuren som jag skulle träffa. Det hade jag ingen aning om och siktade mot huvudet. Nästa station var snarlik. Pajunen hade lärt sin läxa, siktade in sig på de rätta punkterna och plockade hem fulla poäng. Också i nästa uppgift satte han samtliga skott. Men det blev 10 minuspoäng eftersom han sköt på en tjäder som han borde låtit bli. Det gäller att ha koll på vilka fåglar som är lovligt byte under den tid som angavs vid stationen. En viss spänning rådde trots allt i luften. - Banan var jätteintressant och det var kul att få testa sina kunskaper, sade Pajunen. De två följande stationerna visade sig handla om artkännedom. Pajunen hade bra koll på både jakthundar och fåglar och kammade hem gott om poäng. De två avslutande stationerna bestod av avståndsbedömning och kunskapsfrågor. Också här klarade sig Pajunen bra, men det räckte inte till totalseger. Den gick i stället till Ville Korkea-Aho, som också han går i Oxhamns skola. Korkea-Aho låg bra till efter lerduveskyttet med 23 träffar, och med 117 poäng på jaktstigen fixade han totalsegern. Han var också den som hade bäst poäng på hela jaktstigen. - Jag är nöjd med min prestation, jag trodde inte att jaktstigen skulle gå så bra eftersom det var första gången, sade vinnaren. Han trodde själv att avgörandet kan ha inträffat på frågorna om artkännedom. Där hade han bra koll. På jaktstig utan gevär var Viktor Ahlvik från Sursik skola bäst med 128 poäng. Bästa lag totalt blev Tegengrenskolan från Vörå. l 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 4 4 5 5 5 6 6 6 Snygg Thobias Källskog Jesper Enlund Oskar Snellman Joas Östman Aron Ahlskog Robin Uusitalo Mattias Nyblom Alex Hellström Jakob Berg Samuel Norrbutts Joakim Skogman Philip Carp Robin Norrgård Jimmy Sjöberg Simon Sörhannus André Antfolk Kim Nordmyr Glenn Korsholms högstadium Korsholms högstadium Korsholms högstadium Cronhjelmskolan Cronhjelmskolan Cronhjelmskolan Ådalens skola Ådalens skola Ådalens skola Kristinestads högstadium Kristinestads högstadium Kristinestads högstadium Tegengrenskolan Tegengrenskolan Tegengrenskolan Närpes högstadium Närpes högstadium Närpes högstadium 37 32 36 7 8 9 23 25 21 51 52 49 65 77 80 55 53 54 9 9 9 7 7 8 9 9 9 9 9 8 9 9 9 Jaktstigen med gevär, lag Placering Årskurs Poäng 117 101 93 103 88 79 103 94 84 93 90 79 9 9 9 93 86 69 248 262 281 270 311 Poäng 126 118 359 Elever Skola 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 4 4 5 5 Ville Korkea-Aho och Tobias Pajunen skjuter sporting. 5 Krus Dan Källskog Jesper Kastus Joel Nyblom Alex Lönnbäck Kim Vikman Evert Norrgård Jimmy Hammarberg Pontus Sjöberg Simon Berg Samuel Åstrand Victor Skogman Philip Nordmyr Glenn Sörhannus André Karlberg Jesper Korsholms högstadium Korsholms högstadium Korsholms högstadium Ådalens skola Ådalens skola Ådalens skola Tegengrenskolan Tegengrenskolan Tegengrenskolan Kristinestads högstadium Kristinestads högstadium Kristinestads högstadium Närpes högstadium Närpes högstadium Närpes högstadium 31 32 33 25 24 26 77 68 80 51 50 49 54 55 56 9 9 9 9 9 8 9 8 8 Jaktstigen utan gevär, lag Placering Årskurs Elever Skola 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 4 4 5 5 Tegengrenskolan från Vörå vann lagtävlingen 5 Ahlö Robin Snellman Oscar Holmborg Roger Ahlvik Viktor Mård Herman Mård Tony Johansson Robin Utgård Jim Norrgård Daniel Engstrand Joakim Pitkäkangas Rasmus Bäck Joni Sundström Mikael Sjöberg Jonatan Rasmus Martin Cronhjelmskolan Cronhjelmskolan Cronhjelmskolan Sursik skola Sursik skola Sursik skola Petalax högstadium Petalax högstadium Petalax högstadium Tegengrenskolan Tegengrenskolan Tegengrenskolan Donnerska skolan Donnerska skolan Donnerska skolan 10 6 12 85 92 93 44 45 47 66 78 62 4 2 1 7 8 7 8 8 8 8 8 7 9 9 9 8 8 8 Jägaren l 5 l 2011 l 41 Lag 347 292 283 228 Nr. Lag Nr. Lag 51 47 43 43 41 18 Nr.
• Juha Tiainen Är hönsfåglarna hotade? Ur en jägares synpunkt kan rubrikens fråga vara en aning provocerande. Sistlidna december publicerades den Röda boken 2010, som innehåller en förteckning över hotade och missgynnade arter i Finland. Svaret på rubrikens fråga kan dock inte ges med ett ord. 42 l Jägaren l 5 l 2011 I l I de tre föregående numren av Jägaren har det presenterats bedömningar av hotgraden ur viltsynpunkt. Respektive art kan klassificeras som hotad med stöd av klara kriterier. För fåglarnas del tillämpades de noggrannaste kriterier- na. De grundar sig på beståndens storlek och förändring. Det här var möjligt för att det finns uppgifter från en lång tidsperiod om alla fågelarters riklighet och förändringar i denna. Det finns ingen annan artgrupp över vilken det kan presenteras uppskattningar av beståndet för samtliga arters del. Arterna klassificeras på grundvalen av beståndets storlek och förändringen av denna i olika hotklasser, missgynnade och livskraftiga (samt försvunna) arter. Granskningen gäller således alla arter, men i den Röda boken förtecknas bara de hotade och de missgynnade ar- terna. Det bör observeras att de missgynnade inte är hotade men att deras situation bör följas upp för att, om situationen försämras, kunna skrida till åtgärder innan de blir hotade. För de jaktbara arternas del har det traditionellt använts fridlysningar för att stärka de försvagade bestånden. Åtgärden har alltså skett enligt principerna för artskydd fast den bakomliggande tanken inte har varit att förebygga hotutvecklingen. Är hönsfåglarna hotade? I vårt land påträffas åtta hönsfågelarter
• I själva verket röstades det i fågelarbetsgruppen om tjäderns och orrens klassificering, för de var inte på något sätt hotade enligt något enda av bedömningskriterierna. Av våra övriga hönsfåglar bedömdes inte fasanens hotgrad eftersom bedömningen av hotgraden inte gäller för av människan utplanterade arter av främmande ursprung. Av våra jaktbara ursprungliga hönsfåglar är inte en enda hotad. Rapphönan var ännu vid tidigare granskningar för 10 och 20 år sedan sårbar, för beståndet hade redan under en längre tid försvagats och utbredningsområdet hade krympt. Som svagast var artens situation i slutet av 1980-talet, men därefter har beståndet stärkts. Även utbredningsområdet har blivit större, men inte närmelsevis så stort som det en gång var. De starkaste rapphönsbestånden är begränsade till Österbotten, inlandet i sydvästra Finland, östra Nyland och Kymmenedalen. Arten kunde klassiificeras som livskraftig 2010. Trots att rapphönan inte mera är hotad är rapphönsbeståndet ändå fortfarande litet och exponerat för stora variationer. Arten har dragit nytta av att markanvändningens effektivitet minskat inom jordbruket, närmast som trädor i olika former som redan under ett tjugotal år omfattat omkring tio procent av vår åkerareal. Sålunda är det klart att rapphönan är känslig för förändringar i vår jordbrukspolitik. En annan av våra ursprungliga hönsfågelarter som trivs i öppna landskap är fjällripan, det blockrika fjällandskapets invånare. Beståndet av fjällripa är stabilt och trots att det är litet så är det inte så litet att kriterierna för att arten ska hotklassas fylls. Dalripan klassificerades som livskraftig, men i framtiden kan situationen vara en annan om livsmiljöerna förändras som en följd klimatförändringen. Skogshönsen Av skogshönsen klassades tjädern, orren och dalripan som missgynnade i den Röda boken medan järpen bedömdes vara livskraftig. Bestånden av tjäder och orre gick kraftigt tillbaka från 1960-talet till 1980-talet, men i detta nu i redan över 20 års tid har inte någon riktning kunnat observeras i deras utveckling ­ arterna är sålunda inom ramen för sina periodiska beståndsväxlingar något så när stabila. I själva verket röstades det i fågelarbetsgruppen om tjäderns och orrens klassificering, för de var inte på något sätt hotade enligt något enda av bedömningskriterierna. Arbetsgruppens majoritet ansåg ändå, att eftersom de är våra viktigaste beskattade arter ska de anses vara misgynnade för att sålunda hållas under observation. Resultatet av den nästan 50 år långa uppföljningsserie, som först linje- och sedan triangelinventeringarna bildar utgör de facto en unik, omsorgsfull observationsserie av skogshönsen och samtidigt grunden för en klok beskattning av bestånden Om ripans klassificering behövdes det inte någon röstning: arbetsgruppen övervägde allvarligt t.o.m. att placera arten i klassen för sårbara, alltså en hotad klass. Ända sedan 2004 har ripbestånden krympt ­ inom den tiden borde redan en hel cykel enligt normalbeståndsvariation ha skett. I största delen av landet har beståndets tillbakagång varit såpass kraftig att arten söder om Lapplands län regionvis klassificeras som hotad. Orsaken till att ripan är hotad anses i första hand bero på att utdikningen av myrar ledde till livsmiljöerna gick förlorade i största delen av landet. En annan hotfaktor är klimatförändringen som är snabbare än ripans evolutionära förmåga att genom naturligt urval anpassa sig till de av klimatförändringen förorsakade förändringarna i livsmiljön. Om ripbestånden inte snart blir starkare hamnar artens placering i hotklassen missgynnade inför en verklig test: tas utvecklingen på allvar? l Jägaren l 5 l 2011 l 43 av vilka sju är jaktbara. Den åttonde är vakteln, den lilla hönsfågeln som flyttar till Afrika och är fredad med stöd av naturvårdslagen. Vakteln är starkt hotad. Orsaken till att fågeln är hotad är det ringa beståndet som inte omfattar mer än några tiotal, kanske hundra par. Det finns inte ens direkta observationer av vaktelns häckning. För tio år sedan bedömdes arten vara försvunnen ur vårt lands häckningsbestånd men idag har det gjorts såpass många observationer, även regelbundet på samma platser, att det är motiverat att anta att arten också häckar här.
• Erbjudandena giltiga till och med den 18/9 www. www.eratukku.fi tfn 020 747 7000* (må-fr 8­18) med kupongen per post
• t helt nytt slag JahtiJakt Thorn Löstagbar huva som kan justeras i två riktningar, löstagbar älgflugehuva laminerat till yttertyget, vattentätt tejpade sömmar Yttertyget Teflonbehandlat Justeringarna i huva, krage, jacka samt byxor kan skötas med en hand Kardborrejusteringar med kardborreband som inte tar åt sig skräp Nätskyddad och dragkedjeförsedd ventilering i armhålor, kan låsas i öppet läge med kardborre Bröst/VHF-ficka med stänksäker dragkedja och antennstyrning Stänksäker ärmficka med dragkedja, listskyddade värmefickor med dragkedja Framfickor med klaff och tryckknapp, fodrade patronfickor med hållaröglor Vattentäta Napoleon-fickor och vattentät bröstficka med dragkedjor Rymliga nätfickor nertill inne i jackan, rymlig ryggficka i jackans nederdel Formsydda ärmar och knän Ärmslut, huva, bakre fåll och benslut med speciellt fodertyg som förbättrar rörligheten Hög midja i byxorna skyddar korsryggen Höftventilering med låsbara dragkedjor och nätskydd Byxor med dragkedjeförsedda sidofickor och dragkedjeförsedd listskyddad bakficka Rymliga benfickor med tryckknappsklaff och metallförstärkta dräneringsöppningar AIR-TEX2-membran LayDuraTM-SPECIaLMaTErIaL Ställets yttertyg är LayduraTM, som tack vare polyamid-fiberstrukturen har en överlägsen nötningstålighet jämfört med vanliga polyestertyger som används i jaktställ. Fiberstrukturen ger också LayduraTM-materialet extremt hög rivstyrka. LayDuraTM-FÖrSTÄrKNINGar Särskilt utsatta delar av stället är förstärkta med LayduraTM-förstärkningar: axlar, ärmslut, jackans framfickor, knän och benslut. Byxornas bakdel har dubbelt yttertyg. Förstärkningarna är sydda med tråd starkare än i vanliga jaktställ SÄrSKILT TÅLIGa LÖSNINGar Stället har särskilt tåliga, stänkskyddade YKK-dragkedjor. Jackans främre dragkedja är skyddad med dubbel vindlist. De nitade knapparna i byxornas front är starkare än vanligt. Fickornas dräneringshål är metallförstärkta. ÖVErLÄGSET LÄTT LayduraTM är lätt och mjukt i förhållande till sin styrka. Stället är mycket lätt i förhållande till sin tålighet. FÖLJSaM Stället är utomordentligt följsamt tack vare en helt ny skärning samt formsydda ärmar och knän. Huvans form och fastsättning gör att den följer huvudets rörelser väl. Stället medger stora rörelser samt bekväm körning med bil och fyrhjuling. EGENSKaPEr I TOPPKLaSS Bl.a. när det gäller justeringsmöjligheter, fickor, ventilering och skyddande egenskaper representerar det nya JahtiJakt Thorn eliten av jaktställ. Beställ direkt! Beställ nu, du får alla dessa produkter på köpet 1. MicroDry underställ Transporterar fukt effektivt och torkar snabbt. ScenTech-behandling. Värde 34,90 2. Fleecemellanställ värde 156,30 Transporterar fukt bra. Fleecetygets släta yttersida gör det lättare att klä på Värde 19,90 sig skalklädsel. Med stora beställningar av Laydura-material kan stället ges ett ovanligt förmånligt pris. 3. Keps Snygg Thorn keps Värde 14,90 4. Bandana Bandana för många ändaVärde 6,90 mål. 5. Halvfingerhandskar Populära halvfingerhandskar. Värde 9,90 Nu endast Thorn membranjacka + membranbyxor 6. Devon fleecejacka 7. Stretch-bälte Kraftigt bälte med metallspänne. Värde 9,90 Värmande fleecejacka. Gott om Värde 59,90 fickor. Beställningsnummer: JJ01B0Q757 469,- Erbjudandena giltiga till och med den 18/9 *S *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,21 cent/samtal + 6,9 6,90 cent/min, från mobiltelefon 8,21 cent/samtal + 14,90 cent/min.
• JahtiJakt Pro är det mest förmånliga membranstället i 2-klassen JahtiJakt Pro förenar AIR-TEX -memAIR-TEX branets fullständiga vattentäthet och 2 utomordentliga luftgenomsläpplighet med ett topputrustat jaktställ till ett mycket förmånligt pris. Andas utomordentligt väl och är vattentätt AIR-TEX2-membranet gör att Pro-stället andas mycket bra och är fullständigt vatten- och vindtätt. Tack vare att membranet är laminerat direkt på yttertyget är stället lätt och blir inte blött ens i regn. Stället har en vattentät huva och separat älgflugehuva. Sitter bra och är bekvämt Ställets skärning fungerar utomordentligt vid jakt. Jackan har främre dragkedja som kan öppnas åt två håll samt åtdragning i fåll och midja. Byxorna har trepunkts midjejustering som är enkel att handha. Bensluten har kardborreåtdragning. Rikliga och intelligenta förvaringsutrymmen Pro-stället har sammanlagt 16 rymliga fickor som är utformade för att fungera under jaktförhållanden och som har testats omsorgsfullt. Ställen har bl.a. en vattentät ficka för VHF-telefon, mobiltelefon och GPS-navigator. Heltäckande egenskaper för jakt Det teflonbehandlade yttertyget är tåligt och tyst. Stället har nätskyddade ventilationsöppningar under armarna och vid höfterna. Förhöjd midja i byxorna skyddar ryggen. Pro-stället känns bekvämt under lång tid och under alla förhållanden. Beställ nu, du fåR AllA dEssA PRodukTER på köpet 1. MicroDry underställ Transporterar effektivt bort fukten från huden även under snabb rörelse. Materialet torkar också snabbt. Värde 19,90 värde 88,40 2. Mellanställ Ett varmt mellanställ som transporterar fukt effektivt. Lämpar sig väl för skalklädsel. Värde 22,90 Beställ ett toppenställ till ett verkligt förmånligt specialpris! Pro membranjacka + membranbyxor 6. Yllestrumpor 4. Halsvärmare Värmande fleece. Värde 9,90 Värde 7,90 Värmande strumpor för jakt och fritid. Nu eNdast Värde 19,90 3. Säkerhetsväst 5. Sotka vändbar keps Keps med öronlappar. Lätt. Väl synlig kontrastfärg. Värde 7,90 ,199 Norm. 229 med kupongen per post Beställningsnummer: JJ01B9L757 Erbjudandena giltiga till och med den 18/9 www. www.eratukku.fi tfn 020 747 7000* (må-fr 8­18)
• Tack vare att de nya JahtiJakt kikarsiktena har en enklare tub är konstruktionen tätare och tåligare. Det förbättrade stödet för hårkorset har mycket lång livstid. Optik med noggrannare slipning än tidigare och ny ytbehandling ger bättre ljusstyrka. Bland modellerna finns nu också flera ljusstarka kikarsikten med entums tub. En serie kikarsikten med helt ny konstruktion nyhet2011 JahtiJakt Rifle Scope 3-9 x 42E Tubdiameter: 1 tum (25,4 mm) JahtiJakt 3-9 x 42E är en utomordentlig universalkikare för alla skjutavstånd för fågel- och allmän jakt. Kikaren är konstruerad för att fungera särskilt bra på medellånga och långa avstånd. · · · · · Förstoring 3-9 Ljusstarkt 42 mm objektiv Linser med flerskiktsbeläggning Belyst siktpunkt (effektområde 0-11) 3 års garanti JahtiJakt Rifle Scope 1.5-6 x 42E Tubdiameter: 1 tum (25,4 mm) JahtiJakt 1.5-6 x 42E är ett utomordentligt kikarsikte för storvilt på korta avstånd. Låg förstoring och ett stort synfält medger exakta skott även vid snabba förlopp. · · · · · Förstoring 1,5­6 Ljusstarkt 42 mm objektiv Flerskiktsbelagda linser Belyst siktpunkt (effektområde 0-11) 3 års garanti Rifle scope 3-9 x 42e 129 Tubdiameter: 1 tum (25,4 mm) Tubdiameter: 30 mm JahtiJakt 2.5-10 x 50E är en utomordentlig allroundkikare för all jakt från fågel till storvilt. Linsen på 50 mm gör det mångsidiga kikarsiktet mycket ljusstarkt. · · · · · Förstoring 2,5-10 Ljusstarkt 50 mm objektiv Linser med flerskiktsbeläggning Belyst siktpunkt (effektområde 0-11) 3 års garanti · · · · · Förstoring 2,5-10 Ljusstarkt 56 mm objektiv Linser med flerskiktsbeläggning Belyst siktpunkt (effektområde 0-11) 3 års garanti Rifle scope 1.5-6 42e Beställningsnummer: JJ94121PX04 139 Beställningsnummer: JJ94122PX04 JahtiJakt Rifle Scope 2.5-10 x 50E JahtiJakt Rifle Scope 2.5-10 x 56E JahtiJakt 2.5-10 x 56E är ett utomordentligt allroundkikarsikte från fågel till storvilt, speciellt under svåra ljusförhållanden. Den större tubdiametern och 56 mm-linsen ger maximal ljusstyrka ­ JahtiJakt 2.5-10 x 56E är den genom tiderna ljusstarkaste JahtiJakt-kikaren. JahtiJakt Rifle Scope 4-16 x 50E-SF Tubdiameter: 30 mm JahtiJakt 4-16 x 50E-SF är ett utomordentligt kikarsikte med monotube-stomme och parallaxjustering för såväl skyttebana som fågeljakt. Den stora tubdiametern och 50 mm linsen gör kikaren ljusstark. Parallaxjustering ger möjlighet till precisa skott på såväl korta som långa avstånd. · · · · · · Förstoring 4-16 Parallaxjustering Ljusstarkt 50 mm objektiv Linser med flerskiktsbeläggning Belyst siktpunkt (effektområde 0-11) 3 års garanti a den genom tidern kikaren ste jahtijaktljusstarka Parallaxjuster ing Rifle scope 2.5-10 x 50e 149 Erbjudandena giltiga till och med den 18/9 Rifle scope 2.5-10 x 56e Beställningsnummer: JJ94126PX04 199 Rifle scope 4-16 x 50e-sF Beställningsnummer: JJ94123PX04 249 Beställningsnummer: JJ94125PX04 *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,21 cent/samtal + 6,90 cent/min, från mobiltelefon 8,21 cent/samtal + 14,90 cent/min.
• Toppnyheter för jaktsäsongen nyhet 2011 JahtiJakt Colby skaljacka JahtiJakt Archie-camoställ Många har frågat efter ett välventilerat specialställ med vasscamomönster för varmt väder. Nu finns det tillgängligt, vi designade ett helt nytt camoställ till JahtiJakt-sortimentet, Archie vasscamostället. Stället har en huva och älgflugehuva med camotryck som fungerar som ansiktsmask. Vid kallare väderlek fungerar Archie utmärkt som kamouflagedräkt över skalklädsel. Beställ direkt! Vi ville göra den nya JahtiJakt Colby skaljackan till alla jägares och friluftsmänniskors favorit. I jackan används en helt ny trelagersstruktur som gör den helt vatten- och vindtäta jackan otroligt lätt och låter den andas mycket bra. Ny trelagersstruktur Nu endast I trelagersstrukturen har yttertyget, AIR-TEX2-membranet och fodertyget laminerats till ett lager. Resultatet är en extremt lätt konstruktion. De laminerade lagren ger också membranet ett bra skydd. Beställningsnummer: JJ0202P848 179,90 · Föralltvilt · Justerbarstyrka gd · Justerbardraglän yrning · Snabbavf 40-65 lbs 165-195 cm 1,8 kg 80 m/s 105 cm Nu endast Beställningsnummer: JJ2107P21C 69,90 Gäller ej slitdelar (t.ex. strängar och vajrar) Börja med bågskytte med ett kvalitetsvapen till Erätukkus pris Erätukkus JahtiJakt compoundbågar är högklassiga jaktbågar till ett superförmånligt pris. Med vapnet får du på köpet all utrustning som behövs för att använda bågen. Nu är det lätt att börja med en verkligt intressant hobby! Garanti 3 år 55 LBS Compoundbåge 65 LBS Compoundbåge Magnesiumstock Styrka Skyttens längd Bågens vikt Utgångshastighet Vapnets längd Magnesiumstock Styrka Skyttens längd Bågens vikt Utgångshastighet Vapnets längd 55 lbs 175-195 cm 1,8 kg 63 m/s 105 cm Nu endast på köpet får du JahtiJakt Hunter 3-pinnsikte, Värde 34,90 JahtiJakt Hunting pilhylla, Värde 19,90 Allen nocklägen, Värde 3,00 Bakre sikte, Värde 6,90 Kolfiberpilar 12 st, Värde 79,90 Releaser, Värde 15,00 Beställ direkt, Beställningsnummer: JJ9303GX03, för vänsterhänta JJ9304GX03 149,90 71,80 Erbjudandena giltiga till och med den 18/9 Nu endast Värde 159,60 Beställningsnummer: JJ9305GX03, för vänsterhänta JJ9306GX03 229,- Beställ direkt, på köpet får du 2-pin sikte, Värde 19,90 Allen nocklägen, Värde 3,00 Aluminiumpilar 6 st, Värde 23,90 Fallande pilhylla, Värde 10,00 Värde Releaser, Värde 15,00 www. www.eratukku.fi tfn 020 747 7000* (må-fr 8­18) med kupongen per post
• Finlands populäraste jaktkängor Högkvalitativa jaktkängor utformade för nordiska förhållanden har funnits i Erätukkus sortiment sedan länge. De populära kängorna har sålts i tiotusentals par. Finlands populäraste jaktkänga JahtiJakt Premium JahtiJakt Premium-kängans AIR-TEX2 -membran gör kängan fullständigt vattentät och låter den andas under alla förhållanden. Den populära kängans alla egenskaper har optimerats för krävande jaktbruk. Tiotusentals jägare har redan valt den bruna Premium-kängan som sin jaktkänga. Elegant och slitstark skaftkänga för jakt och professionellt bruk JahtiJakt Premium Black är en elegant och extremt slitstark känga med skaft utformat för jakt och professionellt bruk. Tack vare det något lägre skaftet lämpar den sig särskilt väl för jägare som går mycket samt för krävande yrkesbruk. Helt vattentät och väl ventilerad tack vare AIR-TEX2-membran. Tredubbel teknologi för vattentäthet Stabil fyralagers sula Lästen är designad för nordiska fötter Tredubbel teknologi för vattentäthet Stabil fyralagers sula Lästen är designad för nordiska fötter Beställ nu, Värde 9,80 Nu endast x2 på köpet får du 2 par Liner strumpor Värde 9,80 Beställningsnummer: 602PRE 139,90 Beställ nu, Värde 9,80 Nu endast x2 på köpet får du 2 par Liner strumpor Värde 9,80 Beställningsnummer: JJ7104L999 139,90 Den senaste teknologin för Camokängor JahtiJakt Camokängor representerar en teknologi som inte varit tillgänglig tidigare. Tack vare AIR-TEX2-membranet är kängorna lätta och vattentäta samt ventilerar bra. Fötterna håller sig torra och skaver inte ens under långa turer. Ytskiktet är slitstarkt Cordura, vridstyv konstruktion i sula, JahtiJakt yttersula med bra grepp. Membrankänga i toppklass, helläder med något lägre skaft JahtiJakt Supreme är en extremt slitstark känga med skaft, utformad för jakt och vandring. Tack vare det något lägre skaftet är Supreme ett utmärkt val för jakt och vandring när man vill röra sig mycket i terrängen. AIR-TEX2-membran garanterar fullständig vattentäthet och låter kängan andas. Camo-mönster designat för nordisk terräng Mönstret på JahtiJakt Camo-kängorna är omsorgsfullt anpassat till den nordiska terrängens växtlighet och färger. Användaren smälter in i terrängens färger och former klart bättre än med vanliga kamouflagemönster. Tredubbel teknologi för vattentäthet Stabil fyralagers sula Lästen är designad för nordiska fötter på köpet får du AIR-TEX -skospray Värde 9,90 Beställ nu, Värde 9,90 Nu endast Beställningsnummer: JJ7101B75C 99,90 på köpet får du 2 par Liner strumpor Värde 9,80 Beställ nu, Värde 9,80 Nu endast Erbjudandena giltiga till och med den 18/9 x2 Beställningsnummer: JJ7103G859 169,90 *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,21 cent/samtal + 6,90 cent/min, från mobiltelefon 8,21 cent/samtal + 14,90 cent/min.
• De bästa GPS-navigatorerna Marknadens bästa hundGPS:er Astro 220 och Astro 320 Garmin Astro-systemen består av jägarens GPS-anordning med högupplöst färgskärm samt det vattentäta och tåliga halsbandet DC 40. GPS hundradar kan nu användas även i Finland. Välj mellan Astro 220 och den nya topputrustningen Astro 320. Navigatorn har en MicroSD kortplats för t.ex. terrängkarta. Fråga efter dagspris och tillgång hos vår kundtjänst tfn. 020 747 7000! Populära VHF-telefoner! JahtiJakt VHF-telefon har en dokumenterat lång räckvidd även under extrema förhållanden. Tack vare högkapacitetsbatteri och strömsparfunktion uppnås en lång batteritid. Telefonen är mycket enkel att använda i fält. JahtiJakt Pro VhF · · · · · · · · · · · · · · · En ny JahtiJakt VHF-telefon för den kräsne användaren Räckvidd testad i omväxlande terräng Ljudkvalitet i toppklass Belyst skärm Stänkskyddad Lång batteritid Stadig konstruktion Lättanvänd, onödiga knappar är bortrensade FM-radio 26 förprogrammerade kanaler VOX-funktion, justerbar Effektinställning 1-5 W Brusspärr, justerbar 1 High gain -antenn Frekvens 68-72 MHz Avstånd med laserprecision! JahtiJakt 6021 aVståndsmätare Mätavstånd: 15­1400 m Noggrannhet: ± 1m Kompakt, lätt, snabb och lättanvänd. Ergonomisk design. Låg strömförbrukning. Vattentät och slagtålig konstruktion. Köldtålig. Mätaren har en scanningfunktion som gör det möjligt att på ett smidigt sätt mäta avstånd till rörliga objekt. Förpackningen innehåller handrem, skyddsväska, rengöringsduk och bruksanvisning. Batterier 2xAAA 1,5 V ingår inte. 1 års garanti. Nu endast Beställningsnummer: JJ9101FX02 159,90 Nu endast Nu endast Beställningsnummer: JJ8909K799 179,90 Riekko fleecejacka Värmande fleecejacka av bondad fleece. Dragkedjeförsedda fickor på sidorna, bröstet och ärmen. Safetycamo-jacka JahtiJakt Safety Camo är ett idealiskt plagg för t.ex. älgjakt. Det utomordentligt vatten- och vindtäta samt ventilerande AIR-TEX-membranet tillsammans med det tysta yttertyget gör jakten till en njutbar upplevelse utan att kompromissa med säkerheten. Gott om fickor. Nu endast Beställningsnummer: JJ0204P35C 129,90 39,90 Beställningsnummer: JJ0512P858 (brun), JJ0512P747 (grön) Erbjudandena giltiga till och med den 18/9 www. www.eratukku.fi tfn 020 747 7000* (må-fr 8­18) med kupongen per post
• Finlands populäraste vapenskåp se hela sortimentet på www.eratukku.fi nyhet2011 METSO 4 Vapenskåp som uppfyller vapenlagens krav, gott om plats för fyra vapen (även långa vapen). Hylla för patroner och tillbehör. Stoppat vapenstöd och stoppad botten. Säker trepunktslåsning. Förankringshål i rygg och botten. Mått: h. 1450 x b. 300 x d. 300 mm Vikt: tom 28 kg Lås Euro Lock med 2 nycklar Färg: vit OTSO 8 PRO Vapenskåp som uppfyller vapenlagens krav, för cirka 8 vapen. Inbrottsskyddad robust konstruktion. Kraftigt kamlås. Robust pansardörr. Brytsäkert gångjärnssystem. Rymliga dörrfack. Förankringshål i rygg och botten. Vapenställ och inredning stoppade. Utrymme även för extra långa vapen, vapen med kikarsikte och pistoler. Praktisk ficka för dokument och kartor i dörren. Mått: h. 1500 x b. 500 x d. 370 mm Vikt tom 65 kg, inklusive vapen cirka 125 kg Kamlås, 2 nycklar Färg: grå Beställ det nya skåpet nu till ett otroligt pris! Nu endast in in ottsgara br 5års Beställningsnummer: JJ8815P999 139,90 90 Nu endast ottsgara br 5års Beställningsnummer: OTSO8PRO 289,229 betalar +toimituskulut portot Erätukku Beställningskupong p jag vill beställa Ja, Alumiininen asekotelo JJ8807L101 Produkternas beställningsnummer finns i anslutning till priset i annonsen. Ställ. Anteckna alltid längd, vikt och midjeomfång för den som ska ha stället Antal Pris Beställningsnummer Produktnamn Kängor. Markera fotens längd på skorna Beställningsnummer Produktnamn Antal Pris Fotens längd (cm) nt nt i 29 Beställ alla produkter du vill ha samtidigt med denna kupong. 90 i +toimituskulut Erätukku betalar portot för beställningskupongen. Alumiininen även per +toimituskulut Beställningarasekotelo telefon 020 747 7000* (må-fr 8-18) och JJ8806L101 i vår webbutik www.eratukku.fi Expeditionskostnad läggs till beställningssumman. längd cm vikt kg midjeomfång 39 cm Erätukku Kod 5013247 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE Övriga produkter. Beställningsnummer Produktnamn Antal Pris Beställ d www 47 700 tfn. 020 7 r post ongen pe med kup tukku.fi www.era 0* (må-fr 8-18) irekt: Postnummer och -ort E-post Telefonnummer Beställarens underskrift vårdnadshavarens underskrift för personer under 18 år Jag ansluter mig samtidigt kostnadsfritt till Erätukku-klubben och får de senaste erbjudandena direkt i min e-post. (anteckna din e-postadress) *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,21 cent/samtal + 6,90 cent/min, från mobiltelefon 8,21 cent/samtal + 14,90 cent/min. Jägaren 5/2011 Beställarens namn Adress
• Tapio Halla Del 3 Jägaren och Metsästäjä speglar jägarnas värld M l På jägarhåll gick debatten varm på 90-talet om bland annat splittringen av jaktmarkerna, minskningen av jaktmarkerna, jaktturismen och den nya jaktlagen med sina tillämpningar. Så här i efterhand kan vi konstatera att väldigt få av de hotbilder som målades upp blev verklighet. Ett typiskt exempel på en sådan hotbild som inte slog in var rädslan för att centraleuropeerna skulle komma störtande och köpa upp alla stränder och arrendera alla jaktmarker till svindlande priser. Även om Finland är enastående som jaktland betraktat så finns det andra betydande jaktländer nere på kontinenten som det är mycket lättare att nå för jaktturisterna, som exempelvis Spanien, Tyskland, Frankrike och några av länderna i det gamla östblocket. Väl framme vid 2000-talet pågick stora förändringar i samhället, till och med så stora att någonting liknande inte hade skett förr i modern historia.1995 blev Finland medlem i den europeiska unionen. Den ekonomiska krisen på 90-talet, den ökade invandringen och ett välstånd utan like satte sin prägel på livet i vårt land. Viltets miljöer och Natura 2000-programmet var artikelämnen som satte sin prägel på det senaste årtiondet. Några förändringar i jaktlagen och förordningen EU:s natur- och miljödirektiv har flera gånger tvingat Finland till revideringar av jaktlagstiftningen. Detta trots att den nya 1993 års jaktlag harmoniserade med direktiven när vi gick med i EU. En av förändringarna var att jakten på varg blev licensbelagd i renskötselområdet. Även om Finland beviljades dispens från implementerandet av habitatdirektivet för vargens del i renskötselområdet, så ansågs det att vargens gynnsamma bevarandenivå hade äventyrats av vargjakten i renskötselområdet som fick mycket publicitet. Därför blev vargjakten licensbelagd. I enlighet med direktivet hade vargen redan några år tidigare blivit fredad i de övriga delarna av landet. Även för de fredlösa fåglarnas del 52 l Jägaren l 5 l 2011 blev fredningstiderna preciserade och utvidgade. Kråkan, skatan, trastarna och några måsar samt tamduvorna var fredade under häckningstiden och det krävdes licens av jaktvårdsdistriktet för att få decimera bestånden under fredningstid för att förebygga skador. Men det var mer än begränsningar som var på gång i lagstiftningen. En betydande förändring var att jakten på kanadensisk bäver och kanadagås löstes från licenstvånget. Motiveringen var att bestånden växte och att i synnerhet bävern skadade skogsmark. En bäverdamm kan på kort tid fördärva stora arealer skog, vilket ställer till det i synnerhet på privat skogsmark. Samtidigt ville staten gynna den inhemska europeiska bävern och förhindra att den kanadensiska bävern bredde ut sig på den europeiska bäverns bekostnad. 2005 löstes också rådjursjakten från licenstvånget. Det var ett lyckat drag att föra över ansvaret till fältet. Jaktföreningarna och jaktvårdsföreningarna har
• hållit sig uppdaterade och särskilt under de första åren växte bestånden med svindlande fart. På många orter skyddade jägarna rådjuren och utfodrade dem effektivt. Under "rovdjurens årtionde" skrevs det spaltmetervis om de stora rovdjuren i Jägaren och Metsästäjä. I slutet av årtiondet började myndigheterna göra upp förvaltningsplaner för dem. Miljövården effektiveras, byggs ut Till de mest omtalade miljöprojekten i början av 2000-talet hörde Natura 2000, som hade satts i gång redan under 90-talet. Målsättningarna var högt ställda: projektet omfattade idén att skapa ett sammanhängande nät av skyddsområden över hela unionsområdet. De mera preciserade landsvisa planerna fanns i ett arbetsgruppsbetänkande med utkast till planer för hur områdena i nätverket skulle skötas och nyttjas. För Finlands del stötte projektet på patrull, i synnerhet beträffande marker i privat ägo. Tjänstemännen på miljöministeriet ritade med rödpenna in gränserna för skyddsområdena utan att underrätta markägarna om saken, och därmed var konflikten ett faktum. Också jägarna ställde sig tvivlande till projektet trots försäkringar om att skyddet inte skulle ha någon som helst inverkan på jakten. Vad som de facto hände kan beskådas bland annat på stora sjöfågelområden. Till exempel Limingoviken lever numera i jaktligt avseende bara som färgstarka jaktminnen, och andra exempel finns det hur mycket som helst av. Åtgärder vidtogs som förbätt- rade viltets miljöer. I början på decenniet värmde man i de södra jaktvårdsdistrikten upp tänkandet i gröna korridorer. Tillsammans med Vägverket planerades både övergångar och undergångar för hjortdjur och andra djur. Trafiken som bara ökade och ökade var en dödsfälla som varje år tog livet av en enorm mängd djur. Också det växande antalet trafikolyckor tvingade till åtgärder. Också våtmarkerna fick sin beskärda del av EU:s omsorger. Ett antal olika stödprogram gjorde det möjligt att ansöka om finansiering för välmotiverade projekt. Även om det inte var någonting nytt att anlägga och utveckla våtmarker så var möjligheten till finansiering en nyhet. Fram tills I den brokiga skaran med artiklar utgjorde artiklarna om att dess anlades utveckla våtmarker en viktig helhet. sjöfågelmiljöer ofta på talko och med egna pengar, men nu injicerades nya vitaminer i projekten. Vid samma tid blev det vanligare med grönträdor och annan miljövård i lantbruket, och alla de här åtgärderna var positiva för viltet. vara utrotningshotat. Om vi dessutom tar med grannländerna till EU och i synnerhet Östeuropa i beräkningarna så hamnar termen utrotningshotad i en tvivelaktig dager. Tidningen på nätet I början av 2000-talet flyttade tidningarna Jägaren och Metsästäjä ut på nätet tillsammans med en stor mängd annat JCO-relaterat material. Insändarsidan blev populär med många medverkande. Också lagrets verksamhet påverkades positivt och blev effektivare. På Riistaweb fanns mycket matnyttigt och statistik i olika former gav en uppfattning om bland annat avskjutningen för olika arter. Internet möblerade också om i utgivandet av de båda tidningarna. Ärenden, bilder och texter åkte fort och exakt med e-post, vilket betydde att onödigt spring föll bort. Med digital informationsöverföring förändrades också tryckeritekniken totalt och färgsepareringen av bilderna gick till historien. Det blev lättare att ta bilder, bearbeta dem Jägaren l 5 l 2011 l 53 Rovdjurens årtionde Inte utan skäl kan vi kalla 2000-talet för de stora rovdjurens årtionde. Björnen, lodjuret och vargen ökade i hela landet så till den grad att de på somliga orter upplevdes som en fara för folk och fä. Ett stort antal hundar råkade i vargens gap och på många håll gick det inte längre att jaga med hund. Också beslutsfattarna fick smaka på folkets missnöje och förvaltningsplaner för rovdjuren började göras upp. Ändå var folk missnöjda med rovdjurspolitiken och självklart utsågs EU till syndabock. "Hotad" blev ett vanligt ord när det gällde skyddandet av rovdjuren, trots att det inom EU inte finns ett enda stort rovdjur, med undantag för järven, som skulle
• för tidningens ekonomi. Nackdelen är att tidningen kan kännas splittrad och besvärligare att läsa. Avslutningsvis I den här artikelserien har jag mest ägnat mig åt att titta i backspegeln. Ibland kan det vara på sin plats att promenera bakåt i tiden och få ett grepp om det som hände. Det brukar göra det lättare att planera för framtiden. Det här gäller i synnerhet för den nya viltcentralen som letar efter en lämplig kurs för jakten och naturvården i vårt land. Hur kommer jakten i vårt land att se ut om säg tjugo år? Hur kommer viltstammarna att utvecklas och hur kommer vårt samhälle att se ut? Kommer jakten att ha samma betydelse i samhället som den har haft till dags dato? Kommer jakten i framtiden att betraktas som anskaffning av ekologiskt producerad mat eller som ett förkastligt, blodtörstigt dödande? Går vi mot nya brytningstider och vilken effekt kommer de att ha? De här är frågor som bara tiden kan ge svaren på. Den som lever får se. l Forststyrelsen satsade på skogshönsen. En ny lag gjorde Forststyrelsen till ett affärsföretag och licensförsäljningen förnyades från grunden. och trycka dem ­ och det i så hög grad att somliga började bekymra sig för bildmanipulering och hur den frågan skulle hanteras. Trots att den elektroniska informationsöverföringen utvecklas med rasande fart så är det ett faktum att bildskärmen inte fullt ut kan ersätta den "handgripligt" förmedlade informationen. stig. Men kommersialismen har nått också tidningarna Jägarens och Metsästäjäs sidor. Digra och imponerande kataloger för kläder och prylar hör numera till standardmöblemanget i tidningarna och har självfallet en stor betydelse Allt kommersiellare Homo sapiens kan även kallas homo ludens, den lekande människan. Och den som leker behöver leksaker. Och sådana finns det sannerligen mer än nog av i handeln. Undertecknad skribent har redan i åratal gjort sig lustig över att jägarna snart behöver flera ryggsäckar med sig när de jagar. I den första finns matsäcken, i den andra alla tillbehör och i den tredje stoppas det vilt som eventuellt blir skjutet. I sanningens namn måste vi dock medge att många apparater är nödvändiga och gör det lättare att hålla kontakten och orientera sig, och gör i största allmänhet livet lättare på jaktens törnbeströdda 54 l Jägaren l 5 l 2011 Kommersialismen ökade under 2000-talet. Också antalet annonser i Jägaren och Metsästäjä ökade. Imponerande förteckningar och t.o.m. viltvinsannonser fick spaltutrymme i tidningarna.
• Får Du tidningen Jahti-Jakt? Alla Finlands Jägarförbundets medlemmar får tidningen Jahti-Jakt som en medlemsförmån. JÄSENLEHTI RFÖRBUND RY:N - FINLANDS JÄGA SÄSTÄJÄLIITTO SUOMEN MET ND R.Y. SÄ S TÄ J Ä G S JÄ LIITTO - FINLAND Nro 1 2011 7,00 JÄSENLEHTI RFÖRBUND RY:N - FINLANDS JÄGA SÄSTÄJÄLIITTO SUOMEN MET ND R.Y. SÄ S TÄ J Ä G S JÄ LIITTO - FINLAND Nro 3 2011 7,00 AR FÖR BU AR FÖR BU EN S UO M T ME EN S UO M T ME t Erämaan kello soivat peuralle MA KINNUNEN ASELUVISTA VAL ITUSRUUHKAA PROFIILISSA JOR Pyy menee n vanhaan vipuu I MAAILMAN VOITTAJARUNO OLI ETIÄINEN JAHTIA YMPÄR www.metsastajaliitto.fi/ naytenumero Läs ett gratis exemplar på nätet: metsastajaliitto.fi Jägaren l 5 l 2011 l 55
• Erkki Kauppi KAlIbRER FöR FågElsTuDsARE S 56 l Jägaren l 5 l 2011 I vårt land har det jagats småvilt lika länge som det har bott folk här. I begynnelsen jagade urfinländarna med pilbåge för att långt senare övergå till skjutvapen. Det är faktiskt en hel rad med kulkalibrer som under årens lopp har gjort entré i Finland. des för haglen i ett hagelgevär gjorde inte problemen mindre. Lösningen på dilemmat var en bössa av inhemsk tillverkning, niuha kallad. Den var ett finkalibrigt vapen för småvilt i kalibern 7 till 8 mm, mynningsladdad, med slaglås och tändhatt. En "niuha" för ekorre var ännu finkalibrigare medan en för hjortdjur var grövre. l I tidernas begynnelse var det uppenbarligen den rika tillgången på vilt och fisk som fick folk att vandra in och bosätta sig här. De ändlösa skogarna med sina ådror av vattendrag gav viltet skydd och föda. De obebodda ödemarkerna lockade till sig inflyttare från tätare bebyggda trakter. Militärgevär byggs om för jakt Efter det första världskriget fanns det i Finland gott om gevär i kalibern 7,62x53R och en hel del japanska gevär i kalibern 6,5 x 50. Dessa användes naturligtvis också på jakt. Vapnen hade fallit i civila händer och användes som de gick och stod eller byggdes om för att passa bättre på jakt. <z Under mellankrigstiden fanns det Pilbåge, armborst, gevär De första fågeljägarna jagade med pil och båge. De använde ofta pilar med trubbig spets för att inte fördärva bytet. Efter skjutvapnens entré på scenen höll pilbågen och armborstet länge ställningarna eftersom det var en utrustning som man kunde tillverka själv. Ett gevär var dyrt att skaffa och krut och kulor var inte heller lätta att få tag på. Den stora mängden bly som behöv- ingen vapenproduktion i landet att tala om, med undantag för arméns och skyddskårernas ombyggda gevär, huvudsakligen ryska m/91. Den som bläddrar igenom tidningen Metsästys ja Kalastus från den här tiden märker att utbudet på gevär var mycket knappt. År 1929 saluför Skoha Vierlingstudsare och 1937 säljer Schröder Bockkombigevär i kalibern 25-20 samt studsare och miniatyrgevär. Däremot fanns det gott om reklam för hagelgevär, hagelpatroner, hylsor, krut, tändhattar och hagel från hagelfabriken i Tammerfors. Kalibern 25-20 har också i övrigt varit rätt allmän. Så sent som vid mitten av 1900-talet tillverkade Sako patroner av den här kalibern i avsevärda kvantiteter. I ett nummer av tidningen Metsästys & Kalastus från den tiden finns också en annons där en person önskade köpa ett utslitet miniatyrgevär för att bygga om det till en 25-30. Niilo Lahtinen och vapenfabriken i Tammerfors tillverkade bland annat 25-20:or med lås som importerades från Tyskland. I september-oktobernumret år 1940 av denna tidning annonserar Schröder ut studsare, bland annat modellen Jappi. En Jappi i kalibern 7 mm tillverkades Den som laddar studsaren med hålspetspatroner ska komma ihåg att kulans spets måste vara tillräckligt hård och hålet så litet att kulan inte går i bitar när den träffar fågeln.
• genom att man borrade upp ett japanskt 6,5 mm militärgevär. De gamla patronerna med kvicksilvertändhattar frätte sönder loppen, men genom att borra upp dem kunde vapnen återanvändas. Sako laddade sina 7 mm Jappipatroner med Kynochhylsor. Kulan var avsedd för fågel, helmantlad och vägde fem gram. Kaliber 22 LR S/S 22 LR HV 22 WMR 22 Hornet 25-20 Win 7x33 Sako Kultyp HP HP Helmantl Helmantl Helmantl Helmantl Kulvikt g 2,6 2,6 2,6 2,9 4,5 5,1 Hastigh Energi Energi m/s Eo J E1oo J 315 381 582 695 615 740 130 190 440 700 850 1400 90 110 200 410 508 832 Kulbana, avvikelse cm 50 75 100 125 5,8 4 3,2 2,5 3,9 1,9 0 0 3,3 3,7 5,1 3 -14 -36,8 -10,5 -28,3 0 -7,3 2,9 0 3,9 0 2,4 0 150 -69,2 -53,8 -19,3 -5,4 -7,1 -4,6 Tabell 1 visar några vanliga patroner för kortare skjutavstånd. I kolumnen för kulbanan anges hur mycket kulan avviker från siktlinjen när vapnet är inställt på skjutavståndet noll. Med ett normalt miniatyrgevär är det förnuftigt att skjuta på max hundra meters håll, medan man med ett magnum-miniatyrgevär kan gå rejält över hundra meter. Övriga kalibrer i tabellen fungerar på avstånd upp till cirka 150 meter. Hastigh V0 m/s 975 1150 945 870 920 870 920 900 860 820 Energi Eo J 1540 2145 2010 2200 2750 3030 3390 3240 4070 3665 Energi E1oo J 1045 1460 1530 1780 2060 2625 2950 2575 3510 3115 lentorata, poikkeama cm 100 150 175 200 250 3,7 3,3 3,4 4,0 3,8 3,6 3,0 3,7 3,8 4,4 2,4 3,3 2,2 2,4 2,4 2,2 1,9 2,3 2,3 2,6 0 2,1 0 0 0 0 0 0 0 0 -3,7 0 -3,3 -3,6 -3,8 -3,2 -2,8 -3,4 -3,4 -3,8 -15,5 -7,4 -13,5 -14,6 -14,8 -13,0 -11,3 -14,0 -13,5 -15,2 Ny kaliber för fågeljakt Under fortsättningskriget förberedde sig Sako för en återgång till fredstid och planerade ett gevär enkom för fågeljakt. Studsaren kom ut i handeln hösten 1946 med typbeteckningen L46. Den ursprungliga kalibern var 7x33 och den gjordes genom att tänja en 9 mm pistolhylsa så långt det gick i en maskin och sätta en 7 mm kula i den krympta hylshalsen. Litet längre fram tillverkades studsaren också i kalibrerna 22 Hornet och 25-20 Winchester. På femtiotalet utökades sortimentet med 222 Remington, det vill säga en femkommasjua, samt 222 Rem Mag och 223 Rem. Efter det andra världskriget fanns det gott om överskottsvapen i landet som såldes av bland annat Försvarsmakten. Valmet och somliga vapensmeder byggde om ett stort antal japanska och svenska gevär och versioner av Mosin-Nagant genom att borra upp dem eller byta pipan. Sako gjorde det samma i slutet av 1940-talet, främst med gevären m/91 och m/98. Kaliber 222 Rem 22-250 Rem 6PPC USA 243 Win 260 Rem 260 Rem 6,5x55 SE 308 Win 308 Win 308 Win Kultyp Helmantl Helmantl HP Helmantl Helmantl HP HP Helmantl Helmantl HP Kuvikt g 3,2 3,2 4,5 5,8 6,5 8,0 8,0 8,0 11,0 10,9 Tabella 2 visar några moderna fågelkalibrer. Kalibern 22-250 Remington har den rakaste kulbanan. Med en hastighet på nästan 800 meter i sekunden på tvåhundra meters avstånd kan kulan fortfarande fördärva fågeln, också på ett så här långt håll. De övriga kalibrerna lämpar sig med angivna laddningar rätt väl på avstånd upp till 200 meter. Det som man ska undvika är att ladda med hålspetsammunition (HP) på väldigt korta avstånd. Miniatyrgevärets guldålder Miniatyrgeväret var ett lovligt och populärt fågelvapen under 30-, 40- och 50-talet. Vid sidan av importvapnen tillverkade Sako på 30-talet sådana med lås som av allt att döma importerades från Tyskland. 1946 kom den helt inhemska modellen P46 ut i handeln. Eftersom den saknade magasin avlöstes den inom kort av modellen P54, som hade ett magasin för sex patroner. 1950 introducerade Valmet miniatyrgeväret Orava på marknaden och en tid senare kom modellsortimentet Erä, med magasin. Sammanlagt tillverkades de här miniatyrgevären i tiotusentals exemplar. Den nya jaktlagen i början av 60-talet förbjöd jakt med miniatyrgevär, vilket självfallet gjorde vapentypen mindre populär. På 50-talet tillverkade Valmet en serie kombivapen med namnet Leijona. Studsarpipan var på de flesta modellerna i en kaliber som lämpade sig för fågeljakt. Längre fram kom vapensystemet 412 ut på marknaden och de här studsarna blev populära bland fågeljägare och är det fortfarande, trots att de numera tillverkas i Italien. Tikkas hagelgevär H45 kunde förses med en kulpipa i kalibrer som var lämpliga för småvilt och fågel. Tikkakoski inledde tillverkningen av kombivapen år 1966. På modellerna med hane var kulkalibrerna uttryckligen avsedda för fågeljakt, främst 222 Rem. Hammerlessmodellen M77K var i produktion kring decennieskiftet 1980 och fanns även i kalibrer för större vilt. Också Tikkakoski och Sako började tillverka studsare, och tillverkningen av Tikka-modellerna flyttades till Riihimäki. I dagsläget handlar vapenkollektionen Tikka T3 om produktion i stor skala, men kvaliteten är fortsättningsvis hög. Annars hade ju försäljningen rasat. Bägge fabrikaten har ett stort urval kalibrer, både specialiserade för fågeljakt och universalgevär som passar till det mesta. Självfallet importeras det också vapen från utlandet till Finland, men dessa utgör en minoritet. 1993 års jaktlag och jaktförordning lyfte miniatyrgeväret tillbaka in i jaktvapnens skara. Energikravet hade sänkts till 100 Joule, vilket gjorde underljudspatronerna lovliga. En subsonic hålspetskula är ett klart bättre och effektivare val än en solid överljudskula. Kalibern 22 WMR, miniatyrgevärens Magnum, krävs för större småvilt som tjäder, orre och gås. Åter en gång är det på sin plats att påminna läsarna om att ett vanligt miniatyrgevär har kalibern 22LR medan 22 WMR är en helt annan kaliber som kräver ett annat gevär. Helmantlat och blyspets Valet av kultyp för fågeljakt har förändrats efter hand som ammunitionen har utvecklats. Sedan gammalt har valet fallit på helmantlad ammunition. De helmantlade patronerna i kalibern 25-20 i Sakos "broschyr" från 1942 är avsedda för fågeljakt, men inte för tjäder. Rent generellt rekommenderas patroner med blyspets för fågel. Kulan, som lämnar mynningen med en hastighet av 615 m/s, är efter hundra meter nere i knappa 500 m/s, och då sprängs inte längre fågeln av blyspetsen vid träff. När snabbare patroner kom ut i handeln på 50-talet innebar det en avsevärd omställning. En kula som rör sig nästan 1000 m/s kan åstadkomma ett otäckt resultat även om den är spetsig och helmantlad. Visserligen har hastigheten efter 150 Det enda gevär som planerats och tillverkats enkom för fågel: Sako L46, kaliber 7x33. Jägaren l 5 l 2011 l 57
• Några fågelpatroner som börjat falla i glömska. Från vänster 22 Vierling, 5,6x52R, 6,5x52R, 6,3x53R, 7x53R, 7 mm Jappi, 7x54, 270 Win, 7x57, 7,62x39, 30-30 Win, 7,62x53R, 30-06 Sprg, 8,2x53R, 9,3x53R och 9,3x57. meter fallit till cirka 700 m/s, vilket gör också en blyspets tänkbar. Hos kalibern 22-250 Rem har kulan en utgångshastighet på 1150 m/s och efter 200 meter är farten fortfarande uppe i nästan 800 m/s. Med den här kalibern har allt en och annan fågel blivit fördärvad. På insändarsidor på nätet finns det både förståsigpåare och nördar som bjuder på goda råd åt de villrådiga. Dock är det bäst att ta dem med en nypa salt, eftersom det mesta är skryt eller tidsfördriv. Ofta spårar samtalet ur i en armbrytning mellan förståsigpåarna medan den som ställde frågan glöms bort. Men visst finns det i skocken några som verkar veta vad de talar om. Men lite märkligt är det allt att rekommendera en älgkula för en nybörjare. Precisionsammunition med hålspetskula hade i vissa fall varit en smula bättre att starta med. Det finns till och med fantaster som klämmer ihop spetsen på sina hålspetskulor, men det ska en nybörjare helst lämna oprövat. Ingen varmint på jakten! Den som laddar studsaren med hålspetspatroner ska komma ihåg att kulans spets måste vara tillräckligt hård och hålet så litet att kulan inte går i bitar när den träffar fågeln. Det finns flera precisionskulor som fyller de här kraven. Men också avståndet och därmed även kulans hastighet ska vara rätt avvägda för att kulan inte ska spränga fågeln. Hålspetskulor (HP = Hollow Point bullet) är avsedda för precisionsskytte, jakt och skadedjur. Kulor med stort hål och/eller tunn mantel är avsedda för skadedjur och passar absolut inte för fågeljakt. På kråkjakt passar sådana däremot utmärkt eftersom också en dålig träff har effekt och kulan inte fortsätter några långa vägar eftersom den har blivit deformerad. l En samling moderna fågelkalibrer. Från vänster 222 Rem, 22-250 Rem, 6PPC USA, 243 Win, 260 Rem helmantlad och hålspets, 6,5x55 SE, 308 Win 11,0 g helmantlad, 8,0 g helmantlad och 10,9 g hålspets. Några vanliga fågelkalibrer för korta avstånd. Från vänster 22 LR subsonic, 22 LR HV, 22 WMR, 22 Hornet, 25-20 Win, 7x33 Sako. Ett bra sätt att öva för fågeljakten är att be en kamrat bära iväg måltavlan till cirka 200 meter, uppskatta avståndet och kolla hur träffen sitter. 1993 års jaktlag och jaktförordning lyfte miniatyrgeväret tillbaka in i jaktvapnens skara. Energikravet hade sänkts till 100 Joule, vilket gjorde underljudspatronerna lovliga. D Några gamla askar för 7x33. 58 l Jägaren l 5 l 2011
• CIC ­ det internationella rådet för främjande av viltskyddet och jakten CIC (International Council for game and Wildlife Conservation) är måhända den mest betydande globala organisationen vars verksamhet är inriktad på främjande av såväl naturvård som hållbart nyttjande av viltet. Finland har alltid varit en aktiv aktör inom CIC och innevarande år steg vår insats till en alldeles ny nivå. l Det internationella viltskyddsrådet CIC är ett politiskt oberoende rådgivande organ som strävar till att främja naturvården med hjälp av hållbart nyttjande av viltresurserna. Som mål har CIC ställt att jakten ska vara känd ute i världen som ett av redskapen för skyddet och att jakten även ska respekteras för kulturarvets skull. ­ Vi presenterar nyttjandet av viltet, bättre känt som hållbar jakt, vid viktiga internationella forum där skyddet av mångfalden behandlas, berättar Tamás Marghescu, CIC:s generaldirektör. ­ Om vi skulle sitta tysta så skulle verkningarna mycket snabbt ses t.o.m. på gräsrotsnivå, för nationell lagstiftning och politik söker alltid sin inriktning i de internationella riktlinjerna, fortsätter han. Rådets egentliga arbete utförs i sakkunniggrupper, som har ett mycket brett arbetsfält från aktuella frågor om rådgivning i lagstiftningsfrågor till utveckling av trofébedömning. Grupperna sammanställer bästa tillgängliga praxis samt senaste forskningsrön, vilket skapar stödpelare för CIC:s trovärdighet som expert. Faktaruta: n CIC är ett politiskt oberoende organ som främjar naturskyddet via hållbar jakt. n CIC:s medlemmar kan vara privata personer, stater (som representant vanligen det ministerium som ansvarar för viltfrågor), universitet, nationella och internationella organisationer samt i fortsättningen även företag. n CIC verkar i 84 länder av vilka 37 har bildat en nationell delegation. CIC: råd är sammansatt av delegationernas ordföranden. n CIC:s verksamhetslinjer är indelade i tre avdelningar: 1. Tillämpad vetenskap, 2. Lag och politik samt 3. Kultur. Enligt aktuella teman bildade expertgrupper fungerar underställda avdelningarna. n CIC:s högkvarter finns i Budakesz i Ungern. Verksamheten leds där av generaldirektör Tamás Marghescu. Skribenten kommer att arbeta där till utgången av juni 2012. Ytterligare info på adressen: www.cic-wildlife.org D Finland respekterad aktör Finland har alltid varit en aktör i CIC som man lyssnat på. Det om något berättar om uppskattningen av finländsk viltknow how ute i världen. Vår nationella delegation är sammansatt av både personmedlemmar och representanter för viltorganisationer, som t.ex. Finlands viltcentral och Forststyrelsen. Finlands roll i rådet stärktes ytterligare när Jan Heino, jord- och skogsbruksministeriets ledande skogsexpert enhälligt utsågs till ledare för CIC:s lag- och politikavdelning vid generalförsamlingen i S:t Petersburg på våren. Heino har en gedigen erfarenhet av internationella frågor. Han har bl.a. verkat som skogsdirektör vid FN underställda FAO. Även viltfrågorna är välkända för honom såväl från tidigare arbetsuppgifter som via intresse för dessa frågor. Som en helt ny typ av samarbete skrev Forststyrelsen och CIC under ett samarbetsavtal som ledde till att den här artikelns författare styrde stegen till Ungern för att under ett år arbeta vid CIC:s högkvarter där. Uppgifterna där består i första hand av främjande av lag- och politikavdelningens verksamhet, men även av andra aktiviteter inom CIC. Kan jakt vara skydd och månne skydd kan vara jakt? Bl.a. på denna fråga får du svar på i en artikelserie som behandlar aktuella internationella frågor ­ "Som jaktambassadör ute i världen". l Samarbetsavtalet mellan CIC och Forststyrelsen undertecknades i S:t Petersburg 12.5.2011. På bilden t.v. direktör Rauno Väisänen på naturtjänster, skribenten och generaldirektören för CIC Tamás Marghescu. Finländskt kunnande på CIC, Jan Heino, lag- och politikavdelningens ledare. Jägaren l 5 l 2011 l 59 Jonkheer Jan-Maarten van Vredenburch
• Aktuellt från ministeriet Det behövs mera kunskaper om sädgåsens häckning och om fångsten under de senaste tiderna har det ställts många bekymrade frågor om tillståndet för sädgåsens häckningsbestånd och om sädgåsjaktens hållbarhet. n Jord- och skogsbruksministeriet har gett en förordning om ett partiellt förbud av jakt på sädgås under jaktåret 2011­2012. Med hjälp av förordningen minskas jakttrycket på sädgåsens häckningsbestånd genom en framskjutning av jaktens början inom en stor del av gässens häckningsområden och flyttstråk. I samband med viltförvaltningsreformen ändrades den begränsning av jakttiderna som skett med stöd av jaktlagens 38 § på av grundlagen förutsatt sätt så att den nu verkställs med av ministeriet given förordning. När beslutet förändrades till förordning medförde ändringen helt nya krav på beredningen. Det väsentligaste nya inslaget i beredningen är en omfattande remissbehandling som ger olika myndigheter och medborgarorganisationer möjligheter att påverka beslutet. Under remissbehandlingen är utkastet till förordning och motiveringarna också utlagda på ministeriets webbsidor och öppet tillgängliga för alla medborgare. Under remissbehandlingen krävde vissa naturskyddsorganisationer att jakten på sädgås skulle förbjudas helt för tre år. Också viltcentralen och vilt- och fiskeriforskningsinstitutet liksom en stor del av de jaktvårdsföreningar som tog ställning i frågan ansåg att det finns ett behov av att begränsa jakten. Hjälp behövs av varje jägare Remissbehandlingens centrala budskap är dock att det som behövs allra mest är mera kunskaper om beståndens tillstånd i häckningsområdena, fångsten och jaktens inverkan på bestånden. Givetvis är det Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet som innehar en nyckelposition vid utredningen av dessa frågor. Till institutets lagstadgade uppgifter hör ju att undersöka viltbeståndens tillstånd och att följa upp dessas utveckling. I dagens situation kan dock VFFI inte svara på dessa frågor utan att bistås av såväl jaktvårdsföreningarna som av varje jägare. Förvaltningen av viltbestånden och säkerställandet av jaktens hållbarhet grundar sig i huvudsak på två kunskapskällor: bedömningen av beståndets storlek och statistikföringen av fångsten. Beståndets uppskattningar består alltid av resultat som erhållits genom att addera ett antal mindre sampel. Därför är de alltid förbundna med ett visst mått osäkerhet. Fångsten är däremot den enda säkra uppgift vi har. Alla jägare vet hur stor den egna fångsten är, det är säkert. Viktigt är att även överföra informationen om fångsten till forskningens disposition så att kontinuiteten för sädgåsens hållbara nyttjande kan säkerställas även på lång sikt. Janne Pitkänen, överinspektör Jord- och skogsbruksministeriet sänd vingprov till VFFI Alla jägare kan dra sitt strå till stacken för förvaltningen av sädgåsbeståndet och det hållbara nyttjandet genom att skicka in ett vingprov av den sädgås som erhållits som byte till VFFI. Med hjälp av vingproven fastställs om fågeln är en taigasädgås, som häckar i vårt land, eller en tundragås som är vanligare i Ryssland. I kombination med uppgifter om fångstplats och ­tid ger vingarna viktig information, som är nödvändig för säkerställandet av det här hemma häckande gåsbeståndets framtid. Under innevarande höst har sädgäss även försetts med GPS-sändare. Med hjälp av dessa hoppas vi få ytterligare information om sädgässens flyttstråk. I fortsättningen är det viktigt att kartlägga läget i sädgässens häckningsområden noggrannare. I det arbetet har jaktvårdsföreningarna och gåsjägarna i häckningsomådena en central roll. 60 l Jägaren l 5 l 2011
• Hannu Pöysä, Jukka Rintala och Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Aleksi lehikoinen och Risto A. Väisänen, Naturhistoriska centralmuseet Resultaten av sjöfågelinventeringarna 2011 gräsandens och knipans häckningsbestånd stannade i år på samma nivå som i fjol. Däremot minskade krickans och bläsandens häckningsbestånd i hela landet och krickan backade i synnerhet i landets södra delar. gräsandens och knipans häckningsbestånd har under många år varit relativt stabila medan bläsanden och krickan har tenderat att minska. Också sothönan har gått kraftigt tillbaka under de två senaste decennierna, men årets produktion av ungar var bättre än fjolårets. Hos gräsanden, bläsanden och knipan var produktionen av ungar god i synnerhet i söder, medan krickan gjorde väl i från sig i norr. l Inventeringen av sjöfåglarnas häckande bestånd och kullar görs som ett samprojekt mellan Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Naturhistoriska centralmuseet. Merparten av inventeringen görs av frivilliga jägare och amatörornitologer. De häckande bestånden inventeras i maj-juni med en parräkning som görs två gånger medan produktionen av ungar beräknas genom en inventering av kullarna i juli. Årets resultat bygger på materialet från 464 punkter för parräkningen och 258 punkter för räkningen av kullar. Det var 127 jägare som ställde upp för att inventera sjöfåglar. I jämförelsen mellan fjolåret och detta år har vi bara tagit med de punkter som inventerades bägge åren. Vid jämförelserna som sträcker sig över längre tidsperioder använder vi oss av årliga index för beståndens storlek och produktionen av ungar. Indexen bygger på inventeringsresultaten för samma punkter under två år som följer på varandra och har därefter gjorts jämförbara för hela inventeringsperioden. Med södra Finland avser vi i det här sammanhanget landet söder om Uleåborgs län medan norra Finland utgörs av Uleåborgs och Lapplands län. kagången som redan pågått i många år, och indexet för häckningsbeståndets storlek nådde åter en gång en ny bottennotering. Så har det också gått för krickan, vars häckningsbestånd varierar kraftigt, att trenden är negativ. Bestånden av gräsand och knipa har däremot förblivit påtagligt stabila. Bland de övriga arterna kan vi notera att sothönan, som under många år har gått kraftigt tillbaka, har repat sig en aning. Också några andra och mera sällsynta arter, som i södra Finland främst häckar vid näringsrika fågelsjöar, stannade i stort sett på samma nivå som i fjol; skedand, stjärtand, brunand och vigg. Materialet för de här arterna är emellertid magert och indexen därför inte alldeles tillförlitliga. utmärkt produktion av ungar För alla de viktigaste jaktbara arterna var produktionen av ungar bättre än i fjol. Särskilt glädjande är att bläsandens produktion av ungar klart ökade trots att artens häckningsbestånd minskat. Kullmaterialet är emellertid väldigt begränsat och därför är de kraftiga svängningarna i indexen för produktionen av ungar inte alldeles tillförlitliga. Klart är i alla fall att bläsandens produktion av ungar, som har minskat under flera år i rad, i år vände till en klar uppgång. Också krickans produktion av ungar ökade från i fjol, trots att de häckande bestånden minskade. Gräsandens index för produktionen av ungar steg till en ny toppnotering för hela inventeringsperioden. Också för krickans del steg indexet för produktionen av ungar till en notering ovanför långtidsmedelvärdet. I materialet för landet som helhet noterar vi för alla arter en ökning i produktionen av ungar, vilket främst beror på att det vid inventeringarna observerades fler kullar än i fjol. Beträffande kullarnas storlek fanns det däremot inga stora skillnader mellan åren. För de olika arterna noterar vi ändå skillnader i häckningsresultatet mellan norra och södra Finland. För gräsanden, bläsanden och knipan lyckades häckningen väl, i synnerhet i söder (indexen varierade mellan 122 och 178 %), men också i norr var resultaten minst lika goda som i fjol. I motsats till de övriga arterna blev krickans produktion av ungar svagare än i fjol i söder (index 86 %), men klart bättre än i fjol i norra Finland (index 153 %). Den här skillnaden mellan norra och södra Finland avspeglar tydligt den förändring som har skett i krickans häckningsbestånd, eftersom arten minskade i söder och ökade i norr. Å andra sidan berodde krickans svaga produktion av ungar i söder delvis på att kullarna var mindre (i genomsnitt 3,9) än de var i fjol (i genomsnitt 4,4). Antalet kullar som observerades i söder var ändå i stort sett det samma som i fjol. Däremot observerades i norra Finland i år fler krick-kullar än i fjol och dessutom var kullarna större. Som helhet betraktat lyckades häckningen fint i år för de viktigaste jaktbara änderna. Till en del beror detta på att väderleken var gynnsam. Häckningen kom igång tidigt och våren framskred utan några vintriga bakslag. Dessutom var vädret också i juni och juli för det mesta gynnsamt för fågelkullarna. l I Vigg Flera av sjöfåglarna verkar ha gått tillbaka under de senaste åren. 2010 klassades vigg, storskrake och småskrake som rödlistade, det vill säga i någon grad hotade till sin existens. Rödlistade är dessutom också stjärtand, årta och brunand. Det blir med andra ord allt viktigare att följa med sjöfågelbestånden och behovet av mera resurser för inventeringar är uppenbart. småskrake Storskrake Krickan och bläsanden minskade, gräsanden och knipan som i fjol För två av de viktigaste jaktbara änderna, gräsanden och knipan, förblev häckningsbestånden på samma nivå som i fjol i både södra och norra Finland. Däremot minskade krickan och bläsanden, men krickan gjorde det visserligen bara i söder. Innevarande år har inte inneburit några väsentliga förändringar i långtidsutvecklingen hos de viktigaste jaktbara arternas häckningsbestånd. För bläsandens del fortsatte den oavbrutna tillba62 l Jägaren l 5 l 2011
• Oksan katkeaminen 56 desibeliä. Riklighet 160 140 120 100 80 60 100 60 220 180 140 Produktion av ungar Kricka Metsästystarina 64 desibeliä. 160 140 120 100 80 60 220 180 140 100 60 bläsand Täysosuma 128 desibeliä. Tavi 160 140 120 100 80 60 220 180 140 100 60 Vahvista luonnon äänet ja vaimenna melu tehokkaasti Uusilla yksilöllisesti valmistettavilla Siemens SecureEar aktiivikuulosuojaimilla kuulet paremmin ja samalla suojaat kuulosi. 160 140 120 100 80 60 1990 1995 2000 2005 2010 220 180 140 100 60 Knipa 1990 1995 2000 2005 2010 Laatua ja käyttömukavuutta! · Valmistettu yksilöllisesti käyttäjän korviin - mukava käyttää pitkiäkin aikoja · Pienikokoiset ja huomaamattomat - ei koskaan tiellä tähtäystilanteessa · Innovatiivinen kuulokojetekniikka vahvistaa hiljaisia ääniä ja suojaa voimakkailta ääniltä Gräsandens, krickans, bläsandens och knipans riklighet åren 1986 ­ 2011 och produktion av ungar 1989 ­ 2011. Index 100 är medeltalet för hela statistikperioden. För de viktigaste jaktbara sjöfåglarna lyckades årets häckning fint. Häckande par 2010 Gräsand Kricka Bläsand Knipa Sothöna Stjärtand Skedand Brunand Vigg Storskrake 676 432 200 1 038 78 47 51 22 57 44 2011 687 349 159 1 055 85 57 57 20 54 22 Index 2011 SF 101 71 83 100 111 122 115 86 61 25 NF 103 113 69 106 ­ 118 ­ ­ 163 163 Totalt 102 81 80 102 109 121 112 91 95 50 · Hiljaisten- ja puheäänien voimakkuus säädettävissä · Vahvasta UV-materiaalista valmistetut aktiivikuulosuojaimet kestävät useiden vuosien käyttöä Lisätiedot ja ajanvaraus 0207 649 749. Antalet sjöfågelpar vid inventeringspunkter som inventerades både 2010 och 2011. Indexet för 2011 visar i procent hur många fågelpar som observerades jämfört med fjolåret. Södra Finland (SF) = landet söder om Uleåborgs län. Norra Finland (NF) = Uleåborgs och Lapplands län. www.respecta.fi Jägaren l 5 l 2011 l 63
• Pekka Helle och Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet skogshönsen fortsätter att öka I l I snart ett halvsekel har det talats om att reglera jakten på skogshönsen och jakttiderna utifrån inventeringen på sensommaren. Redan på den tiden då hönsfåglarna inventerades med linjetaxeringar kritiserades det att resultaten från sommarens inventeringar inte kunde utnyttjas vid regleringen av jakttiderna. Till slut flyttades inventeringen till juli, vilket blev ödesdigert för hela inventeringssystemet. I slutet av 80-talet ersattes linjetaxeringarna med vilttrianglar, men det löste inte själva problemet. Det innebar en lättnad när inventeringsperioden tidigarelades till den sista veckan i juli, vilket gav jaktföreningarna bättre möjligheter att reglera jakten med egna beslut. I och med grundandet av Finlands Viltcentral har vi i år tagit ett stort kliv i riktning mot det bättre. Vilt- och fiskeavdelningen på ministeriet har varit aktivt med i omläggningen och nu kan förordningen om jakttiderna på skogshöns ges så sent som den 25 augusti. Sommaren 2011 inleddes triangelinventeringarna under veckoslutet 23-24 juli. Det fanns alltså åtta dagar officiell inventeringstid i juli. På augustisidan fanns det möjligheter att påverka förordningens utformning med 20 dagar, vilket innebar att det fanns 28 dagar effektiv tid. Inventeringsperioden innehöll alltså fem veckoslut. Det fanns redan flera års erfarenheter av att tidigarelägga räkningen, vilket betydde att det inte fanns några problem med arrangemangen. I följebrevet som gick ut till inventerarna betonades betydelsen av att inventeringen hade tidigarelagts. preliminära resultaten kunde publiceras redan den femte augusti, då resultaten från över 200 trianglar hade skickats in. Den tionde augusti hade vi fått in resultaten från över 300 trianglar och den 15 augusti hade antalet stigit till över 450. I skrivande stund (17/8) är vi uppe i 554 trianglar. Mer än två tredjedelar av trianglarna räknas på det viset att det är flera inventerargrupper som delar på jobbet. Ungefär 40 % av trianglarna räknas med det systemet att det är tre eller fler inventeringsgrupper som samarbetar. Det gick i genomsnitt 6,3 inventerare på varje triangel och i skrivande stund har 3400 personer deltagit i inventeringen. Oftast är det en jaktförening som svarar för inventeringen, men särskilt i norra och östra Finland deltar Forststyrelsen berömligt i terrängarbetet. Triangelinventeringarna är uppskattade som inventeringssystem. Terrängarbetet är ofta tungt, i synnerhet när det faller på en enda grupp att gå hela den tolv km långa sträckan runt en triangel. Maximalt kan det ta över tio timmar att gå en triangel, men i lättgången terräng kan den som rör sig raskt klara marschen på under fem timmar. Trots det är det ingen dålig idé att dela upp en triangel på flera grupper. Att gå en triangelsida på ett par timmar brukar inte vara något problem, vilket betyder att insatsen per karl blir rimlig. Att vilttrianglarna står högt i kurs illustreras fint av det faktum att många jaktchefer deltar i inventeringen, liksom direktören för Finlands Viltcentral och överdirektören på VFFI. Men själva grunden i systemet bildas ändå av de tusentals jägare som år efter år ställer upp för att räkna fåglar. Det är en glädje att samarbeta med dem och de är allihop värda ett stort tack! Hannu Huttu Den positiva trenden fortsatte Skogshönsbestånden har vuxit kraftigt sedan i fjol. Efter två gynnsamma år har fågeltätheterna nästan fördubblats i vårt land. Självfallet finns det skillnader mellan landsändor och arter. Rent generellt har årets positiva utveckling varit stark i norra och västra Finland, medan fågeltätheterna i östra och sydöstra Finland låg på fjolårsnivå eller till och med aningen under. I södra och mellersta Finland följer gränslinjen mellan öst och väst för hönsbeståndens utveckling i stort sett sjön Päijänne. Den gångna vintern var liksom vintern innan uppenbarligen gynnsam för hönsfåglarna. Snötäcket var djupt och köldknäpparna långa. Andelen fåglar som överlevde vintern hörde till topp- 200 trianglar räknade i juli Det visade sig från första början att inventerarna såg möjligheterna i det nya förordningsarrangemanget och det räknades därför fler trianglar än vanligt i juli. Hela 196 trianglar blev räknade, vilket är dubbelt fler än någonsin tidigare. Det började samla sig inventeringsmaterial i så rask takt att de första 64 l Jägaren l 5 l 2011
• Tjäder Metso Orre Teeri Järpe Pyy Dalripa Riekko Lintuja/km² 2 Fåglar/km ­ 1,5 1,6 ­ 3,0 3,1 ­ 4,5 4,6 ­ 6,0 6,1 ­ Fåglar/km2 Lintuja/km² ­ 3,0 3,1 ­ 6,0 6,1 ­ 9,0 9,1 ­ 12,0 12,1 ­ Fåglar/km2 Lintuja/km² Lintuja/km² Fåglar/km2 ­ 3,0 3,1 ­ 6,0 6,1 ­ 9,0 9,1 ­ 12,0 12,1 ­ ­ 1,5 1,6 ­ 3,0 3,1 ­ 4,5 4,6 ­ 6,0 6,1 ­ Skogshönsfåglarnas genomsnittliga täthet (fåglar/ km² skogsmark) i rutor om 50 x 50 km i augusti 2011. I nordligaste Lappland är inventeringsmaterialet knappt och kartorna visar därför inte det faktiska läget korrekt. noteringarna i vilttrianglarnas historia. Andelen räknas som förhållandet mellan antalet vuxna fåglar i år och det totala antalet fåglar i fjol. Den var aningen lägre än fjolårets rekordnotering, men låg ändå högre än genomsnittet. Det finns med andra ord förutsättningar för att bestånden ska utvecklas positivt. I synnerhet i norra och västra Finland hade hönsfåglarna överlevt vintern exceptionellt bra. Häckningen lyckades Även sommaren var gynnsam för hönsfåglarnas häckning. Det ser vi på andelen ungfåglar: den var i medeltal för hela landet som följer: tjädern 51 %, orren 58 %, järpen 52 % och ripan 66 %. Alla noteringar hör till de högsta i triangelinventeringarnas historia. Våren bjöd på gynnsam väderlek utan kalla och regniga perioder i juni och juli, som är en känslig tid för fågelungarna. Förmodligen har också bestånden av små gnagare medverkat till häckningsframgångarna. I nästan hela landet stod nämligen sorkbestånden på topp. När det finns gott om smågnagare så koncentrerar sig många rovdjur på dem och lämnar de markhäckande fåglarnas bon och kullar i fred. Massförekomsten av fjällämlar i nordligaste Lappland är sedan ett kapitel för sig, men lämlarnas inverkan på dalripan syns inte i triangelmaterialet. Inventeringarna i norra Lappland med hönshundar kommer att ge bättre besked om hur det går för ripan i de nordligaste kommunerna. tens relativa jämförelsetal för tillväxten är mycket höga. Å andra sidan har ripan sedan många år befunnit sig i utförsbacke med låga tätheter. De relativa tillväxtsiffrorna är därför vilseledande. Om en nästan obefintlig stam växer med hundra procent, så är resultatet fortfarande ingenting att hurra för. Ett drag värt att notera i årets ripmaterial är att de högsta tätheterna per triangel fanns i sydvästra Lappland, men också i bland annat nordöstra Österbotten var tätheterna höga. I norra Lappland ger triangelinventeringarna troligen en bristfällig bild av dalripan, men inventeringarna med hönshund kommer att komplettera bilden. Bland de övriga arterna visar tjädern den piggaste förändringen; medelvärdena för hela landet tyder på en tillväxt på bortåt 40 %. För orren och järpen var Tjäder Täthet Ind/km² 3,8 3,1 6,5 3,7 3,3 6,2 4,4 5,7 4,3 3,1 1,7 6,7 4,4 0,4 ++ ± + ­ ­ ++ ++ ++ ++ ± ± ­ ++ + ­­ ++ 51 57 48 tillväxten mera sansad, men även där i storleksklassen en fjärdedel. Hos alla hönsarterna visar sig samma regionala drag: utvecklingen var positiv i norra och västra Finland medan läget i sydost och öster var i stort sett det samma som i fjol. Triangelinventeringarna har pågått i tjugotre år och i höst kan vi inleda jaktsäsongen med höga förväntningar. Arternas sammanlagda täthet uppgår till cirka 27 fåglar per kvadratkilometer skogsmark, vilket är den högsta noteringen på tjugo år. Det är bara 1989 som fågeltätheten var högre. Men också efter ett gott häckningsår gör vi klokt i att koncentrera jakten till de unga fåglarna. Då finns det maximalt med vuxna fåglarna, vilka utgör den produktivaste åldersklassen, under häckningen nästa år. l Orre Järpe Andel Täthet ungar (%) Ind/km² 35 48 63 60 33 57 64 59 49 60 54 55 52 38 58 8,3 6,7 12,6 12,0 7,9 4,4 10,1 8,5 11,8 9,4 12,6 8,6 8,3 10,7 9,4 8,9 ± ­ ++ ± + ++ ++ ++ ± ± ± ++ ± ± ­ + Skogshönsfåglarnas tätheter (fåglar/ km² skogsmark) och andelen kycklingar (kycklingarnas procentuella andel av totalantalet observerade fåglar) i augusti 2011. Förändringarna sedan fjolåret är uttryckta med plusoch minustecken: (± betyder en förändring på <15 %, + och ­ en förändring på 15­30 %, ++ och ­ ­ en förändring på >30 %). Trianglar Ripa Andel Täthet ungar(%) Ind/km² 44 33 61 44 26 53 64 50 50 54 53 81 49 45 38 52 0,6 ++ 66 0,2 ++ 80 4,8 2,5 0,7 ++ ++ ++ 61 70 63 2,2 ++ 78 Andel ungar(%) Region Södra Tavastland Södra Savolax Kajanaland Mellersta Finland Sydöstra Finland Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Kust-Österbotten Satakunta Nyland Egentliga Finland Hela landet Andel Täthet ungar (%) Ind/km² 50 43 63 32 38 54 52 40 45 51 39 5,4 6,5 14,8 21,0 3,4 5,4 20,6 14,5 9,0 10,9 12,9 9,1 7,9 9,4 3,1 11,6 ­ ± ± ++ ­­ ++ ++ ± ± ± ­ ­ + ++ ­­ + 16 44 60 45 20 68 43 17 50 31 6 35 10 7 102 6,1 Tjädern och dalripan framåt Ripan verkar vara den hönsfågel som har gått mest framåt sedan i fjol. Ar- 554 5,0 Jägaren l 5 l 2011 l 65
• Vetenskaplig viltkunskap Med vargen som videts väktare I världens äldsta nationalpark, Yellowstone i USA som grundades 1872, utrotades vargarna i början av 1920-talet. Effekterna på växtligheten i parken var väntade. Beståndet av wapiti (en släkting till den europeiska kronhjorten) ökade, vilket resulterade i överbetning, som hastigt minskade på bestånden av asp och vide. På 1960-talet skar myndigheterna därför ner wapitibeståndet med flera tusen djur. sedan vargen återinförts (1995) minskade wapitibeståndet och i synnerhet videt repade sig. De här observationerna stödde teorin som hävdar att det är rovdjuren på toppen av näringskedjan som reglerar de lägre nivåerna. Sambandet mellan orsak och verkan såg klart och tydligt ut: naturen hade läst sin läxa: vargarna förändrade wapitihjortarnas beteende och minskade på deras antal, vilket ledde till att lövträden återhämtade sig. En närmare undersökning ifrågasatte dock vargens inverkan på wapitins beteende och den resulterande effekten på särskilt videt. Parallellt med regleringsmekanismen som verkar uppifrån och ner i näringskedjan presenterades en hypotes om en motsatt mekanism som verkar nerifrån och upp. Enligt hypotesen är det i själva verket grundvattennivån som är den avgörande faktorn för videt. Till pusslet lades dessutom en ny art, bävern. Delvis på grund av wapitihjortarnas överbetning uppstod det en brist på föda som minskade på bävrarna i Yellowstone, vilket i sin tur ledde till att svämland torkade ut och flodfåror smalnade av. Men tack vare utplanteringar i omkringliggande områden och en reducering av wapitihjortarna blev bävrarna fler igen. Vargarna halverade parkens bestånd av kojoter, vilket sannolikt bidrog till bävrarnas förbättrade utsikter att överleva. Kopplingen mellan bävern och videt är faktiskt riktigt intressant. Bävrarna äter förstås vide, men dammarna som de bygger får vattnet att strömma långsammare, vilket höjer grundvattennivån och förbättrar miljön för videt kring dammen och en bit uppströms. Kring ett övergivet bäverbo bildas det en utmärkt miljö för videt och andra lövträd. Det är uppenbart att kopplingen mellan vargarna och videt i Yellowstone får en bättre förklaring om vi inte betraktar fallet som ett enkelt orsakssamband 66 l Jägaren l 5 l 2011 mellan varg och wapiti, utan som en samverkan mellan effekter som rör sig uppifrån ned i näringskedjan och nedifrån upp. Vargarna minskade på wapitihjortarna, vilket innebar mera föda för bävrarna. Det ökade bäverbeståndet höjde grundvattennivån, vilket var välkommet för videt. Den här gången var således den enklaste förklaringen inte den sannolikaste. Det här exemplet i Yellowstone illustrerar på ett alldeles utmärkt sätt hur enskilda arter kan påverka sin miljö. Det visar också effekterna av människans ommöbleringar i faunan och hur svårt det är att förutspå vad som blir resultatet. Innan vargen återinfördes skapades det modeller för att försöka beräkna vargens effekter på bytesdjuren. På lång sikt beräknades wapitibeståndet minska med 5 till 30 procent. I detta nu har beståndet dock minskat med ungefär 70 procent på grund av främst vargen, men också grizzlybjörn, torka och jakt. När vi gör en förändring i vår miljö, till exempel genom att återinföra en försvunnen art, fäster vi gärna uppmärksamheten på den nya arten. Det finns därför en risk för att vi i första hand försöker lägga alla förändringar som vi upptäcker på nykomlingens konto samtidigt som vi förbiser de "gamla" mekanismerna. Vargens positiva effekt på videt, som är så viktigt för mångfalden i naturen, gick ut i nyheterna med buller och bång. Videts återhämtning utgör mycket riktigt ett utomordentligt exempel på vilken betydelse toppen av näringskedjan har för miljön som helhet. Men en enskild art kan dock sällan ensam förklara alla förändringar som inträffar i en viss miljö. När vi upptäcker en effekt och att en art har undergått en förändring, så utgör effekten de facto summan av en växelverkan mellan flera arter, ofta oförutsedda sådana. Dessutom utgör Yellowstone ett exempel på hur forskningen strävar till att kontrollera och rätta till sig själv. Framlagda förklaringsmodeller och samband mellan orsak och verkan testas på nytt ur olika synvinklar och med hänsyn till olika omständigheter. I naturen betyder ett jämviktstillstånd en fortlöpande förändring och variation. Faktorerna som avgör riktning och magnitud klarnar bit för bit, genom forskning på lång sikt. Vesa Ruusila, forskningsdirektör Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
• Metsämiehen parhaat välineet Rautiasta K-Plussa-tarjous NYT PLUSSA-ETUNA 3 kpl RST-teriä: 2 kpl 300 mm ja 1 kpl 150 mm (Edun arvo 40,-) 69,Etusi 40 ,- Puukkosaha Nutool MPK920PLI Teho 920 W, sahausliikkeen pituus 29 mm. Vakioterät 1 kpl puu ja 1 kpl metalli. Tukeva laukku. Hinta ilman K-Plussa-korttia 109,- 39,90 39,90 Ketjutalja Kestävä talja erilaisiin nostotöihin. Mainio apuväline vaikkapa hirvimiehille. 1000 kg, 3 m:n ketjulla. 149,Asekaappi Black Bear 6:lle aseelle Vahva rakenne 2,3 mm terästä. Mitat n. 140 x 36 x 26 cm. Paino n. 40 kg. Kumisaapas Kontio Kestävä laatusaapas. Useita eri kokoja. 8:lle aseelle 49,90 53,90 2,0 mm terästä. Mitat n. 140 x 50 x 26 cm. Paino 45 kg, väri musta. 169,- www.rautia.fi Metsästäjä_5_2011_Rautia.indd 1 Tarjoukset voimassa 17.9.2011 saakka tai niin kauan kuin varatut erät riittävät. 27.7.2011 15.11 Jägaren l 5 l 2011 l 67
• soili leinonen och Aino Peltomaa Ett enda skott kan förstöra din hörsel F 68 l Jägaren l 5 l 2011 Hörseln kan inte ersättas och därför lönar det sig att sköta om den. Av våra fem sinnen är hörseln måhända det viktigaste. Hörselsinnet hjälper oss att kommunicera och hålla kontakt med andra, men också att skydda oss själva. bilens signalhorn eller brandsirenens yl är exempel på situationer, i vilka en god hörsel är livsviktig. l Försämrad hörsel hör ofta samman med åldrande men åldrandet är inte alltid orsaken bakom dålig hörsel. Regelbunden exponering för buller försnabbar uppkomsten av hörselskador. T.o.m. ett plötsligt förbigående buller kan orsaka bestående skador på hörseln. Nedsatt hörsel är ett av befolkningens vanligaste hälsoproblem. Av försvagad hörsel lider fler än var tredje över 55-åring. Enligt Arbetshälsoinstitutet förorsakar sjukfrånvaro, arbetslöshet och olyckor pga dålig hörsel årligen kostnader för ca 700 miljoner euro i vårt land. undvik höga ljud Bullerskador är en av de vanligaste orsakerna till försämrad hörsel. Ett plötsligt högt ljud, t.ex. ett skott, kan omedelbart förstöra innerörats sinnesceller. En bullerskada kan också utvecklas stegvis som en följd av en bullerexponering som fortgått i åratal. Ett enda skott kan ge upphov till en bullerskada. "Även om hörseln egentligen inte skulle skadas, kan ett skott eller annat högt buller göra att öronen börjar ringa, dvs ge upphov till tinnitus, vilket alltid är ett tecken på att hörseln belastats", upplyser hörselforskaren På jakt är hörseln minst lika viktig att skydda som på skjutbanan.
• Minna Krohn. Senast då lönar det sig att börja skydda sin hörsel. En skytt utan hörselskydd får en tillräckligt stor bullerdos från ett gevärsskott för att risken för en bullerskada ska vara överhängande. Örat träffas av ett kortvarigt upp till 165 dB:s ljud, som motsvarar en oavbruten vistelse på ca 40 timmar på en bullrig arbetsplats. Enligt ett bullerdirektiv som är i kraft i Finland är gränsvärdet för när hörselskydd är obligatoriskt på arbetsplatsen 85 dB. Vardagens bullerkällor Viskning Lövprassel Tomt hus Dammsugare Borrmaskin/Gräsklippare Nattklubb / Rockkonsert Reamotor Skott/Sprängning 20 dB 40 dB 60 dB 80 dB 100 dB 120 dB 120 dB 140 DB Riskområde Lagstadgade hörselskydd på arbetsplatsen Ringande öron ett tecken på skada Ju närmare örat bullrets källa är, desto skadligare är bullret för hörseln. "Kännetecknande för en typisk högerhänt skytt är en grop i kurvan för vänstra örats del vid 3-4 kHz, för vid siktandet är det vänstra örat närmare vapnets mynning. När kamraten bredvid skjuter exponeras också de övriga närvarande för det plötsliga bullret och det finns risk för att också andra än skytten får hörselskador", berätttar Minna Krohn. Känsligheten för bullret beror också på antalet skott, vapnet, patronen och övriga skyttar. Också skjutskyddet inverkar för taket kan möjligen förstärka bullret genom att reflektera ljuden tillbaka till skyttens öron, beroende på skjutskjulets konstruktion och det använda materialen. Att örat ringer till följd av exponering för buller är det första tecknet på att innerörats toleransgräns överskridits. Efter ringningen kan försvagad hörsel eller öronens låsning följa. Följden kan även vara öronvärk, känslig hörsel eller sprucken röst. Undvik härvid ny exponering för höga ljud. Att öronen fortlöpande ringer försvagar märkbart livskvaliteten. Hörseln kan utöver av plötsligt buller även belastas av användning av högljudda arbetsredskap och maskiner samt under fritiden och utövande av hobbyverksamhet exponering för buller, exempelvis jakt, motorsport, trädgårdsmaskiner, lyssnande på musik och konsertbesök. Bullerskadan behöver inte nödvändigtvis genast inverka på hörseln, men i samband med den försämring av hörseeln som åldern medför kan hörselförmågan plötsligt säcka ihop. dor. Skydden ska hållas på under hela den tid hörseln exponeras för buller. Det finns skydd för många olika syften. Du kan välja skumplastproppar för engångsbruk eller hörselskydd formade som kåpor eller beställa individuella för just dina örongångar formade skydd. Skydden dämpar effektivt skottets ljud samt även i någon mån ljuden i omgivningen. Då ett tillräckligt skydd för höga ljud önskas är det skäl att försäkra sig om att ljud inte kan tränga sig igenom den minsta springa till örongångar och trumhinnor. Försäkra dig alltid om att skyddet sitter bra i örongången och att det inte blir t.ex. hår innanför kupskydden. Det finns också s.k. aktiva hörselskydd som skyddar för höga ljud men släpper igenom elektroniskt förstärkta normala ljud, t.ex. tal. Ett aktivt hörande hörselskydd täpper till hela örongången och hindrar ljudet från att komma i direkt kontakt med trumhinnnan. Dessutom begänsas ljudstyrkan av elektroniken så att den inte överstiger 85 dB. Aktiva hörselskydd kan erhållas som kåpskydd samt som individuellt tillverkade modeller som sätts in i örongången. Aktiva individuella hörselskydd kan också regleras för personer med försämrad hörsel så att de förstärker behövliga ljud på samma sätt som med hörapparater. uppsök vård i tid Hörselns försämring är en långsam process, som är svår att fastställa. Dålig hörsel påverkar eget och de närmastes liv. Ofta observerar vännerna och familjemedlemmarna problemet före den lomhörda. De kan vara irriterade för att TVn är för hårt påskruvad. De kan förvåna sig över att personen ifråga inte så här skyddar du din hörsel Förebyggande av bullerskada är viktigt, för skadade sinnesceller förnyas inte och det finns inte vårdmetoder för av buller orsakad hörselskada. Hörselskydd skyddar hörseln för skadligt buller och förebygger uppkomsten av hörselska- reagerar när telefonen ringer. Eller så blir de trötta på att hela tiden få upprepa och förklara saker på nytt. Också den lomhörda själv tröttnar för det tar på krafterna att anstränga sig. Om du märker att din hörsel försvagats på grund av ålder eller ditt fritidsintresse ska du genast söka vård. På hälsocentralen eller hos en privat läkare får du en remiss till en undersökning av hörseln. Du kan också söka dig direkt till ett privat företag som erbjuder hörselvårdtjänster. Oskött kan en hörselskada utöver att den kan leda till utslagning och depression även leda till försvagad urskiljning av tal, något som inte kan återfås ens med de mest avancerade apparater. För nästan alla personer med dålig hörsel är hörapparater den bästa vårdformen. Till en början kan de stärkta ljuden vara tunga att lyssna på eftersom hjärnan har glömt vissa ljud och måste lära sig på nytt att höra på dem. Det här är som att träna muskler som inte använts på länge. Att anpassa sig till hörapparater är individuellt och det kan räcka från några timmmar till flera månader. Hörapparaternas utseende behöver man inte heller skämmas för. "De stora beigfärgade bananerna" har ersatts med snygga och moderna modeller som är såväl bekväma som ser bra ut. Undersökningar visar att en skött hörsel har en positiv inverkan på människors psykiska och fysiska välbefinnande. En en gång skadad hörsel kan inte återställas, därför lönar det sig att satsa på skyddet av hörseln. Om du misstänker att din hörsel har försämrats pga din hobbyverksamhet lönar det sig att kolla den. Ju tidigare den sänkta hörselförmågan observeras, dess bättre är vårdresultatet. l Regelbunden exponering för buller försnabbar hörselskador. T.o.m. ett plötsligt och övergående buller, t.ex. ett skott, kan orsaka bestående skador på hörseln. Använd alltid hörselskydd om du exponeras för ett för hårt buller. Jägaren l 5 l 2011 l 69
• Jakten på statens marker Statens marker erbjuder jaktmöjligheter för alla "Kronans" marker erbjuder jaktmöjligheter för alla medborgare. Jämfört med de flesta andra länder i Europa är vi i Finland i den lyckliga ställningen att det hos oss är möjligt att bedriva jakt fast vi inte äger mark eller har en tjock plånbok. Hos oss är jakten lyckligtvis inte elitistisk utan bedrivs av hela folket och är därför även en i vida kretsar accepterad verksamhet. Avogheten mot jakten är de facto starkast i länder där bedrivandet av jakt är förbunden med ojämlikhet. statens marker och vatten har stor betydelse för de finländska jägarna. Även denna höst kommer drygt 100 000 jägare att jaga i statens områden, dvs åtminstone var tredje av de jägare som inlöst jaktkort. Kommuninvånarnas fria jakträtt på statens marker i den egna kommunen i norra Finland utnyttjas årligen av ca 45 000 jägare. Beroende på viltbestånden och de givna jakttiderna beviljar Forststyrelsen årligen för statens jaktområden 30 000 ­ 43 000 tillstånd för småvilt. Via Forststyrelsens områdestillstånd och jaktarrendeavtal kan årligen omkring 50 000 jägare komma ut på älgjakt. Till och med antalet jägare som vill rikta sina vapen mot björnar i statens ödemarker överstiger tvåtusen. Med jakträtterna på statens marker görs inte någon business utan försäljningen av jakttillstånden sker i enlighet med Forststyrelselagen till självkostnadspris. Intäkterna täcker kostnaderna för planeringen av jakten, administrationen och viltvården på statens marker. Jord- och skogsbruksministeriet fastställer tillståndens priser genom förordning. Vissa typer av tillstånd, t.ex. smårovdjurs- och ungdomstillstånden hålls avsiktligt mycket låga. För under 18-årings en veckas ungdomstillstånd på statens marker debiteras idag endast 10 euro. På det här viset önskar vi främja ungomens jaktintresse och jaktkulturens kontinuitet. Även i övrigt har priserna för jakttillstånd på statens områden hållits i stort sett på samma nivå redan i över tio års tid. Kostnadsmotsvarigheten har redan delvis gått på minus. Trots att en mindre justering av tillståndens priser är att vänta av denna orsak är det viktigt att priserna även i fortsättningen hålls på en för alla medborgare överkomlig nivå. Hönsfågeljakten har alltid varit särskilt populär bland finländska jägare. Enligt den respons om fångster som kommit dels via Forststyrelsens elektroniska system för fångstrespons, dels via per post sänd fångstrespons, använde tillståndsjägaren senaste höst i genomsnitt 21 timmar och vandrade i genomsnitt 26 km per bytesdjur. Under de svaga fågelbeståndens tid under de närmast föregående åren var motsvarande siffror ännu klart större. Siffrorna avslöjar att viltet inte tas alltför enkelt ur skogen utan kräver ordentliga insatser. Då fågelbestånden glesnar kräver erhållandet av byte ökande fångstinsatser, vilket för sin del minskar risken för överbeskattning. Å andra sidan låter siffrorna läsaren förstå att det 70 l Jägaren l 5 l 2011 inte är fångsten som är den viktigaste motiverande faktorn för småviltjägaren. För de flesta av jägarna är säkert det vid sidan av själva jagandet upplevda t.o.m. värdefullare än bytet; strövandet i naturens lugn, kaffestunden vid lägerelden eller t.ex. tillsammans med en god vän upplevda händelser och delade tankar. Ovannämnda kännetecken för fångstansträngningar utgör bara ett exempel på sådant intressant bakgrundsmaterial med anknytning till jakten som kommit in via fångstresponsen till Forststyrelsen. För planeringen och verkställandet av den hållbara jakten är givetvis de uppgifter om bytets mängd och art som framgår av fångstresponsen ännu viktigare. Den beräkning av jaktbeskattningen under året innan som görs utgående från fångstresponsen bildar tillsammans med de av VFFI producerade uppgifterna om bestånden grunden för planeringen av jakten på småvilt under följande säsong. Någon direkt fångstrespons från den jakt på statens marker som bedrivs med stöd av kommuninvånarnas rätt i norra Finland får Forststyrelsen inte. Uppgifter om den fångst som grundar sig på den fria jakträtten på statens marker har dock erhållits för åren 2003 och 2008 då Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet utförde undersökningar i området. Enligt undersökningarna står de lokala invånarna beroende på område för 60-75 % av de nordliga kommunernas totala fångst av småvilt. Den här uppgiften används som ett förbehåll vid korrekt dimensionering av antalet småvilttillstånd för norra Finlands tillståndsområden för att jakten ska hållas på en såväl ekologiskt som socialt hållbar grund. För den årliga småviltfångstens del saknas det på riksnivå tillförlitligare, bättre täckande och regionalt exaktare uppgifter. Särskilt när det gäller av Forststyrelsen förvaltade skyddsområden finnns det ett behov av fångstuppgifter på regional nivå för att kunna dokumentera jaktens hållbarhet och därmed även få "bättre vägkost" för diskussioner om tilllåtande av jakt inom skyddsområden. Den arbetsgrupp som bereder viltförvaltningens strategi för informationsförvaltningen har ställt upp förnyelse av fångststatistikföringen på riksnivå som ett centralt utvecklingsbehov under de kommmande åren. Den statistikföring av fångst som berör statens marker kommer att utvecklas som en del av det nya riksomfattande systemet. I väntan på detta lämnar du i egenskap av Forststyrelsens tillståndsjägsre din bytesrespons på välbekant sätt antingen på nätet på webbsajten metsa.fi eller med responsblankett per post. Varje enskild respons är en viktig del av den helhet och grund på vilken vi igen planerar jakten och viltvården på statens marker framåt för kommande år. Tack alltså för att du igen inkommande höst ger din fångstrespons! Ahti Putaala Överinspektör Forststyrelsen
• Omasta kontista Nahkainen reppujakkara metso brodeerauksella, puujalat tarjous 199 (249). Hirvikärpäs STOP 50 ml 13,90 UUTUU S! Uutuussuihke hirvikärpästen torjuntaan. Kanu -loukku mitat 180x120 tarjous 199 (229) Fenix TK21 SRVA valaisinpaketti valoteho 468 lumenia tarjous 129 sis. valaisin, piippukiinnike ja etäkytkin Akut ja laturit myydään erikseen! www.erakontti. o Verkk . www 24akhntti. er o kaup pa Eräkontti Eräkontti on Suomen Metsästäjäliiton ja sen piirien omistama yritys. Metsästäjä l 5 l 2011 ERÄKONTTI, Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki, l 71 p. 010 440 9410, www.erakontti.
• Mirja Tero, Anu Hilli & Arja Maunumäki Idéer för jaktturismens utveckling Allt fler jägare använder tjänster som erbjuds av jaktturismföretag. Examensarbetet som undersökte jaktturism visar att det finns en del att utveckla inom tjänsterna, och denna skrift presenterar de centrala utvecklingsobjekt som kom fram i studien. Dessa omfattar ett mångsidigare utbud av tjänster, en ökning av stödtjänster samt utveckling av samarbete mellan företagare och marknadsföringen inom branschen. l Utvecklingen av jaktturismen är ett aktuellt ämne, eftersom jakten som fritidssysselsättning är populär och antalet jägare ökar. Flera jägare har ändå begränsade möjligheter att jaga på sin hemort, eftersom det ofta krävs att man äger mark för att bli medlem i en jaktförening. Det är ett av skälen till att allt fler jägare använder tjänster som jaktturismföretag erbjuder. Antalet utländska jägare i Finland tycks fortsättningsvis växa, när medvetenheten om finsk jaktkultur och bra jaktområden ökar. Det finns dock fortfarande en hel del utmaningar i kommersialiseringen av jakten, varav de mest betydande är markägarnas och de lokala jägarnas negativa attityder och oviljan att samarbeta. De centralaste utvecklingsobjekten inom jaktturismen är att öka mångsidigheten av tjänsternas utbud, öka stödtjänsterna och samarbetet mellan företagarna och utveckla marknadsföringen inom branschen. Stödtjänster för hela familjen. I synnerhet skulle utvecklingen av ett familjepaket bidra till jaktturismen. Idén är att utveckla 72 l Jägaren l 5 l 2011 verksamheten kring jaktturismen till exempel för barn eller andra familjemedlemmar som inte jagar. Ett dylikt familjepaket kan till exempel vara en naturnära weekend för hela familjen, där man utöver jakt erbjuder bland annat bär- och svampplockning. Ridning har ökat i popularitet under de senaste åren bland vuxna, så ett programtjänstpaket kan utvecklas i samarbete med företagare som erbjuder ridning eller ridvandringar på orten. Också kulturrelaterade aktiviteter skulle kunna vara en alternativ service för de familjemedlemmar som inte jagar. En idé för att utveckla utbudet av tjänster skulle vara att skapa ett målinriktad jaktpaket för kvinnor. Antalet kvinnor som jaktturister är ännu lågt, men antalet kvinnliga jägare har ökat under flera år. erbjuder jaktturism skulle expandera sin verksamhet till exempel med fisketurism eller övriga stödtjänster. Utöver de sidotjänster som man själv erbjuder, kan man tillsammans med andra företag som erbjuder turismtjänster i närregionen, göra utbudet av tjänster mångsidigare och utvidga verksamheten till och med året runt. Samarbetet inom jaktturismen kan utvecklas genom att skapa regionala nätverk mellan företagare. Nätverket kan skapas till exempel inom ramen för ett projekt som ska utveckla samarbetet inom branschen till exempel med fokus på kundförvärv och marknadsföring. Eftersom internet är en viktig kanal för marknadsföringen, lönar det sig för företagarna att nätverka också den vägen. Aktörerna kan samlas på en gemensam webbplats, vilket gör det lättare för resenären att få en helhetsbild av områdets jaktturismtjänster. Från webbplatsen länkas man vidare till företagarnas egna hemsidor. På så vis kan man lyfta fram varje företags karaktär som skiljer den från andra. Internet allena är inte tillräckligt för att locka kunder. För att väcka uppmärksamhet i början och för att presentera nätverket fungerar bland annat tidningar och mässor som en bra marknadsföringskanal. Dessutom bör nätverkets tjänster marknadsföras också utanför Finland, eftersom efterfrågan på samarbete och gemensamma webbplatser Jaktturismen kan utvecklas genom att förbättra samarbetet mellan aktörerna i branschen. Det skulle vara en fördel om företagare som Ett positivt budskap sprids genom nöjda kunder.
• Dundee Rambo 64-160 Optifade TM Timber Exlusiv AP Snow 86-263 Byxa Elk 576 Backbone Försäljning och Postorder i Finland: SOS-ASU Ky/Revontie 13 90830 HAUKIPUDAS/FINLAND sos.asu@mail.suomi.net Ring för mer info 08-540 9966/040-544 5495 Dakota 22-152 Retro www.sos-asu.com Mångsidigare utbud av tjänster, fler stödtjänster och samarbete mellan företagare och utveckla marknadsföringen är de centrala utvecklingsobjekten inom jaktturismen. finska jakttjänster har ökat utomlands. Betydelsen av information som sprids genom kunderna är stor i marknadsföringen. Det är skäl att satsa på nöjda kunder, för att det positiva budskapet ska nå andra potentiella kunder. Internet är en viktig marknadsföringskanal även på företagsnivå. Företag bör satsa på väl fungerande internetsidor. Det är viktigt att läsaren kan hitta den önskade informationen utan problem och att den önskade informationen presenteras tydligt. En fungerande funktion är att presentera varje tjänstepaket som en helhet, från vilken framgår i alla fall tjänsten innehåll, pris och vilka tillstånd etc. kunden behöver på resan. Troféerna intresserar utlänningar En möjlighet för att utveckla jaktturism är att ta modell från världen i form av troféjakt. Även om man i Finland inte värderar bytet efter trofén, kan erbjudandet av trofébetonad jakt öka utländska jägarnas intresse att resa till Finland. Utländska jägare lockas i synnerhet av de viltarter som saknas i övriga Europa. Troféer av dessa arter lockar garanterat till troféjakt i Finland. Man måste ändå komma ihåg att beakta de lokala jägarnas och andras åsikter samt att hålla omfattningen av troféjakten på rimlig nivå. l Hänsyn till viltbeståndens hållbarhet En stor utmaning inom jaktturismen är att lösa frågorna kring markägarskapet. Kutymen är att verka på utomstående markägares ägor. I det fallet är förutsättningen ett fungerande samarbete och vidsynthet från båda hållen. Egna marker kan också nyttas för jakttjänster. Inrättandet av en våtmark på egna ägor och erbjudandet av jakt på den har visat sig fungera i praktiken. När jaktturism genomförs på egna marker, undviks de ofta negativa attityderna av markägare. En våtmark ökar områdets ekologiska bärförmåga på ett begränsat område bättre än någon annan miljö. Det kräver dessutom inga stora landområden för att inrätta en våtmark. En av förutsättningarna för jaktturism är hållbar jakt. Att lyfta fram det i marknadsföringen berättar om att företaget tar hänsyn till hållbar utveckling i sin verksamhet och samtidigt är det en fördel för företagets image. Idéer för att utveckla jaktturismen fick vi som ett resultat av ett examensarbete gjort vid Uleåborgs yrkeshögskola. Mirja Tero gjorde examensarbetet Jaktturismens utveckling i Norra Österbotten ­ företagarperspektiv. För att få material intervjuades aktörer som erbjuder jaktturism i Norra Österbotten och vi gjorde en parallell analys av praxis på webbplatser. Jägaren l 5 l 2011 l 73
• Reijo Kotilainen, viltvårdskonsulent, Norra Karelen Pappilanluhta ­ en pärla mitt i stan Den första life hembygdsvåtmarken har blivit klar och finns mitt i lieksa stad. Det här området, som ägs av lieksa stad och var i behov av restaurering, anmäldes på sommaren för två år sedan till Jägarnas Centralorganisations våtmarkskartläggning. staden har varit aktivt involverad i projektet ända från planeringen. P jordmassorna från den sanka maden. l Pappilanluhta är en mad som ligger vid älven Sokojoki som faller ut i älven Lieksanjoki, och är ungefär 14 hektar stor. Maden nyttjades förr i världen som betesmark och där har skördats hö för boskapen. Efterhand som bebyggelsen trängde sig på upphörde betesgången och maden lämnades så gott som vind för våg. Vattenståndet i maden är förbundet med sjön Pielinen, där vattennivån varierar stort under årets lopp. På betesgångens tid låg maden under vatten en stor del av året och det gick till och med att fiska där. Sedan kobetet upphörde har markytan stigit och vuxit igen på grund av vegetation och tillförseln av näringsämnen. Sjön Sittalampi som rinner ut i maden har sänkts och kommunalteknik har dragits in, vilket har minskat tillrinningen till maden. Numera är maden torr under merdelen av sommaren och På grund av betesgången var jordmånen på maden väldigt kompakt. Det fanns inga alternativ till att forsla bort grävmassorna från maden. Annars hade det bildats höga vallar som hade slyat igen, och det öppna landskap som sjöfåglarna önskar sig hade strax varit ett minne blott. Tack vare det omsorgsfulla arbetet ser omgivningarna kring maden nu prydliga ut, trots att det bara är några månader sedan grävarbetet pågick. täckt med vegetation. Det forna fågelvattnet har förlorat sin betydelse som miljö för sjöfåglar och vadare. Tack vare restaureringen finns det igen ytor med öppet vatten, som skapar en miljö inte bara för sjöfåglar utan också för en stor skara andra arter. Därmed ökar också mångfalden på maden. Redan i början av projektet lösgjordes våtmarken från den övriga friluftsplanen. För konstruktioner som skulle byggas ansöktes om pengar från Vaara-Karjalan Leader ry och våtmarken anmäldes till det riksomfattande Lifeprojektet. Våtmarken planeras Modellvåtmark som en del av en större helhet Det är Timo Mikkonen som har tagit fram den omfattande planen för friluftslivet som inbegriper Pappilanluhta med omgivande marker. Fågelvattnet utgör alltså en del av en större helhet. För att realisera planen tillsatte Lieksa stad en stödjande arbetsgrupp med representanter för staden, Norra Karelens NTM-central, utvecklingsföreningen för Lieksa stadscentrum, Vaara-Karjalan Leader ry, Norra Karelens samkommun för yrkesutbildning och planerare Timo Mikkonen. Även Norra Karelens jaktvårdsdistrikt kallades till arbetsgruppen. Det enda sättet att anlägga en våtmark som står i direkt förbindelse med Sokojoki var med grävmaskin. Den knappa tillrinningen uppströms innebar också den en svårighet att övervinna i planeringsskedet, för att vattenomsättningen i våtmarken skulle räcka till. Enbart tillrinningen från Sittalampi hade inte räckt till för den ungefär hektarstora våtmarken och vattenkvaliteten skulle ha blivit avsevärt försämrad. En ökad tillrinning till våtmarken ordnades genom en upprustning av den kanal som för ungefär 35 år sedan grävdes från Sittalampi till Sokojoki och vattnet leddes från Sokojoki via den grävda kanalen till våtmarken. I våtmarkens Köldperioden i början av vintern med temperaturer på minus trettio grader fick maden att frysa till nästan för mycket. Det var ingen risk för maskinerna att gå ner sig, men desto jobbigare att bryta sig genom tjälen. Å andra sidan hade det utan en rejäl köldvinter inte gått att köra ut 74 l Jägaren l 5 l 2011
• utfallsdike byggdes en bottentröskel för att bromsa upp bottenströmmen från våtmarken och hejda de fasta partiklar som rör sig längs bottnen. Det enda sättet att höja vattenytan i våtmarken hade varit att dämma Sokojoki, vilket inte var genomförbart. I våtmarken planerades en djupare del med öppet vatten och en grundare del som delvis skulle vara täckt med växtlighet. Det skapades också små öar som gömslen för fågelkullarna. Kanterna kring våtmarken gjordes brutna för att få till en längre strandlinje. De uppgrävda jordmassorna måste transporteras bort från maden. En lämplig dumpningsplats hittades i närheten på ett ställe med träd, där jordmassorna kunde formas så att de passar in i landskapet. Pappilanluhta erbjuder de flyttande fåglarna en fridfull plats att vila på under flyttningen, vilket betyder att de inte lämnar landet så fort. vila på under flyttningen, vilket betyder att de inte lämnar landet så fort. Ett av de smärre hoten utgörs av videt, som rotar sig där markytan är bruten. Om det bildas videsnår kring våtmarken så röjs snåren vid behov och de röjda stammarna transporteras därifrån. smårovdjuren jagas Stränderna utmed sjön Pielinen och älvstränderna skapar utmärkta miljöer för små rovdjur som mink och mårdhund, som det finns gott om i trakten. Rätten att jaga de små rovdjuren har överlåtits på samma jägare som sköter om inventeringarna. Jakten sköts med fällor som fångar levande och med slagjärn som dödar omedelbart. De senare är inkapslade i ett hölje för att inte utgöra en fara för andra djur. Den effektiverade jakten i området pågår åtminstone till utgången av 2015 och de fällda rovdjuren bokförs. Hur maden ska användas Pappilanluhta ligger nära Lieksa stads centrum. Det är bara en kort promenad dit från stan och stället är öppet för alla och envar. Från parkeringen går det en handikappanpassad fotgängarbro över till maden, där det har byggts ett stabilt fågeltorn för dem som vill kika på fågellivet. Kring maden har det också byggts ett nätverk av promenadstigar med spångar, så att besökarna verkligen kan "komma åt" viltvattnet i hela sin rikedom. Det ska också byggas en fotgängarbro över Sokojoki för att göra Pappilanluhta tillgängligt från stadsdelarna Rauhala och Tuira. Den artrika miljön kring Pappilanluhta kommer säkerligen också att bli ett populärt utfärdsmål för skolklasser eftersom stället ligger så nära. Den gamla maden passar dessutom utmärkt som modellobjekt för den som tänker anlägga en egen våtmark.l Under värmeböljan i juli var vattenståndet lågt i våtmarken och på de dyiga stränderna fanns det gott om föda för vadarfåglar. Utanför den flacka strandslänten ligger ett brett bälte med grunt vatten som djupnar utåt mitten. Där vattnet är grunt breder våtmarksvegetationen hastigt ut sig. För sjöfåglarna är miljön optimal när vattenvegetationen täcker ungefär hälften av vattenytan som en mosaik. Våtmarken anläggs Innan grävarbetena måste maden frysa till för att kunna bära tunga maskiner. Vintern började gynnsamt i det här avseendet tack vare den stränga kölden och det tunna snötäcket. På grund av omorganisationen från JCO till viltcentral fördröjdes grävarbetena och tjälen hann gå onödigt djupt, vilket försvårade grävningen men gjorde det lättare att transportera bort grävmassorna eftersom den frusna jorden inte fastnade på flaket. För grävningen och transporten av jordmassorna svarade en entrepenör som Lieksa stad gjort avtal med. Grävningen höll sig inom tidtabellen och budgeten medan transportkostnaderna överskred det planerade. För arbetsledningen och övervakningen svarade det tekniska verket i Lieksa och Nurmes. Den färdiga våtmarken blev som planerat och omgivningarna såg snygga och nästan orörda ut. Hur våtmarken förvaltas Det är Lieksa stad som svarar för förvaltningen av våtmarken Pappilanluhta. Genast efter anläggandet är skötselbehovet väldigt litet och våtmarksvegetationen bildas efter hand av växter som finns runt omkring. Längre fram kan det bli aktuellt med att rensa bort växtlighet för att bevara de öppna vattenytorna. Fågellivet inventeras Vi följer med hur fågellivet i Pappilanluhta artar sig enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets anvisningar, vilket innebär ett antal inventeringar som sköts av en jägare och amatörornitolog på orten. Parräkningen på våren görs två gånger. Den första gången i början av maj och den andra gången i slutet av maj. Räkningen av kullar görs i början av juli. Dessutom görs det en inventering av sjöfåglarna på hösten. Sjöfåglarna utgör nämligen en bra indikator på hur våtmarken mår. Eftersom Pappilanluhta ligger mitt i staden är det inte möjligt att jaga sjöfågel där. I stället erbjuder våtmarken de flyttande fåglarna en fridfull plats att Vi följer med hur fågellivet i Pappilanluhta artar sig med inventeringar enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets anvisningar. Jägaren l 5 l 2011 l 75
• Veli-Matti Väänänen liskt med vattenväxter när det väger jämnt mellan vegetation och öppet vatten. Vilket betyder att den som sköter ett viltvatten måste rensa ibland bland vattenväxterna. I värdefulla fågelvatten kan vattenväxtligheten inte skötas enbart utifrån vad änderna tycker och tänker, men i en ny våtmark är saken lätt att ordna. Vattenväxter som sprider sig fort Näringsrika vatten med lerbotten är idealiska för växternas utbredning. Växterna rotar sig fort i lerbottnen och börjar frodas ­ ibland till och med för fort. I ett näringsrikt viltvatten kan växtligheten på några år ta över hela bassängen, om där inte finns några djupa partier. De flesta vanliga vattenväxter passar bra i en ny våtmark, men det finns några arter som kan ställa till med förargelse på längre sikt. Tillgången på näring avgör i hög grad hur växtligheten kommer att utvecklas. Med en förenkling kan vi säga att det finns mera näring i vatten som kommer från en åkerdominerad trakt än vatten från en skog. I näringsrika vatten utvecklas växter med luftstammar hastigt. Undervattensväxterna påverkas inte bara av tillgången på näring utan också av vattnets klarhet och bottnens jordart. I vårt land finns det några vattenväxter som sprider sig aggressivt och som därför kan göra skötseln till ett drygt göra. Av de stora vattenväxterna är vass och kaveldun de två som sprider sig snabbast och kan fylla en hel damm. De klarar djup på drygt en meter. I näringsrika våtmarker är man tvungen att rensa bort dem för att ha tillräckligt med öppet vatten. I små bestånd är kaveldunet och vassen däremot nyttiga som gömsle för fågelkullar och bara man slår dem i tid kan bestånden hållas i schack. Bland vattenväxterna med luftstam är också missne besvärlig eftersom den växer utmed ytan och bildar stora bestånd. Bland undervattensväxterna kan hornsärv och vattenpest i näringsrika vatten börja växa med en hiskelig fart, och kan täppa till hela den öppna vattenytan. Att rensa bort dem är inte lätt, eftersom de börjar om på ny kula från minsta kvarlämnade bit. Liksom bestånden av missne kan vattenpest och hornsärv täppa till en damm så fullkomligt att en apporterande hund eller båt knappt kan ta sig fram. Att anlägga en våtmark ­ behövs det vattenväxter? Hornsärven kan i värsta fall täppa till hela den öppna vattenytan. G 76 l Jägaren l 5 l 2011 Under de senaste åren har det i vårt land anlagts nya våtmarker i allt raskare takt. Oavsett i vilket syfte en våtmark blir anlagd så är det bara en tidsfråga innan änderna hittar till den nya tjärnen. Det nya viltvattnet lever sitt eget liv och under årens lopp formas det till en miljö som är lämplig för sjöfåglar. l Genast efter anläggandet ser ett nytt fågelvatten ofta väldigt öppet och oskyddat ut. Om dammen anläggs genom en höjning av vattenytan i en fuktig sänka som tidigare har torrlagts så kan den i bästa fall förvandlas på en enda växtsäsong till ett viltvatten som känns äkta och har vattenväxter som ger liv åt stället. Behövs det vattenväxter? Den som anlägger en våtmark kommer inte alltid undan med att bara höja vattennivån, utan det kan krävas mycket mer än en fördämning. Med en grävmaskin kan man desajna bassängen efter sina önskemål med konstgjorda öar, djupa partier och grunda. Men på ett fuktigt objekt finns det en risk för att grävmaskinen ska förstöra de sista resterna av den återstående vattenväxtligheten, vilket betyder att det för en lång tid framöver är ont om vegetation. Vattenvegetationen är ett absolut måste för att en våtmark ska bli biologisk artrik. Vattenväxterna ger sjöfåglarna skydd och föda. Det finns ett stort antal ryggradslösa djur som lever på både död och levande växtlighet. Småkrypen som bryter ner vattenväxterna utgör i sin tur föda för en artrik skara vattenlevande ryggradslösa rovdjur. De vattenlevande ryggradslösa djuren utgör, oavsett om de är rovdjur eller nedbrytare, en nödvändig proteinkälla för andungarna under deras första levnadsveckor. Med en lätt förenkling kan vi säga att ju mera ryggradslösa djur, desto mera sjöfågelkullar i våtmarken. För sjöfåglarnas del finns det idea- Plantera med eftertanke I allmänhet är det inget problem att växtligheten breder ut sig fort. Snarare kan det kännas som att växterna
• Andkullarna betar gärna vid bestånd av kråkklöver och starr. Den ståtliga svärdsliljan ger gott skydd åt fågelkullarna. Dybladet växer i näringsrika vatten. Änderna äter gärna artens vinterknoppar. Den högvuxna svaltingen ger skydd, men täpper inte till hela dammen. Igelknopparna är viktiga för änderna eftersom de drar till sig ryggradslösa djur. I bakgrunden ett bestånd med höga storigelknoppar. I förgrunden lägre arter. Fräken är inte kräsen när det gäller växtplats. Bestånden kan slås och är alltså lätta att hålla i styr. gör sig hemmastadda allt för långsamt, trots att det i bottensedimentet på den torrlagda före detta våtmarken kan finnas gamla men fullt livsdugliga frön. Det går att snabba upp en våtmarks utveckling med planteringar. Då kommer också sjöfåglarna att flytta in fortare. Innan du sätter igång med planterandet är det bäst att tänka igenom vilka växter som blir lämpliga. Börja gärna med att bestämma hur pass gott om eller ont om näring det är. Med tanke på den fortsatta skötseln är bland annat starr, igelknopp, nate och svalting lätta arter i en näringsrik damm. Den högvuxna starren och storigelknoppen ger kullarna skydd samtidigt som de utgör föda för de ryggradslösa. I de näringsfattigaste, humushaltiga vattnen är starr, kråkklöver, lågvuxna arter av igelknopp och fräken arter som brukar klara sig fint. Det finns en stor mängd växter som växer på vattenytan och under den. Bläddran brukar breda ut sig med god fart utan några planteringar. Om vattnet är näringsrikt och klart brukar nate och dyblad vara ett gott val. De roffar inte åt sig väldigt med utrymme och ger änderna mat. Den som vill ha mera variation i sin nya våtmark kan välja kabbeleka och svärdslilja som blommar så grant och inte är särskilt kräsna med sin växtplats. Blomvass, som trivs på lerbotten i södra Finland och även den blommar flott, kan komplettera våtmarkens visuella palett. Vid valet av växter att plantera ut är det ingen dum ide att kolla vattendragen i trakten och plocka växter från dem. På det sättet får man med mindre besvär växtligheten i den nya våtmarken att komma i gång och sjöfåglarna att trivas. Men när det kommer till kritan så är det bara genom att prova sig fram som man hittar de växter som passar bäst till en våtmark. Vattenväxter med luftstam ska flyt- tas med så mycket rötter som möjligt för att klara av flyttningen. Ju bättre stammarna klarar transporten, desto snabbare kan växten rota sig på den nya platsen. Nate, starr och svalting kan man försöka flytta genom att så frön. Flera undervattensväxter sprider sig genom bitar av stammen. Fritt flytande vattenväxter som dyblad kan samlas in direkt från vattenytan. Växterna kan planteras på den nya platsen under hela sommaren. l Kaveldun och missne (flyter vid kanten av strömfåran) blockerar de öppna vattenytorna. Jägaren l 5 l 2011 l 77
• Vass och säv kan under gynnsamma förhållanden få grunda vatten att växa igen helt och hållet. De vanligaste växterna i våtmarker, deras egenskaper och lämplighet för plantering Vattenväxter med luftstam Vass och säv: storväxta vattenväxter som sprider sig aggressivt. Lämpar sig Vattenpesten som kräver god tillgång på näring är en främmande art som kan täppa till fria vattenytor på både djupt och grunt vatten. inte för plantering. Sjöfräken: Uppskattas av bläsand och ryggradslösa djur. Passar bra i humushaltiga våtmarker. Kråkklöver: Tämligen lågvuxen, ger kullarna skydd. Lämplig på stränder med torvbotten. Svärdslilja: En ståtlig vattenväxt som ger kullarna skydd. Kaveldun: en högvuxen växt som sprider sig aggressivt. Inte lämplig att plantera i näringsrika våtmarker. På näringsfattiga lokaler är den lättare att hålla under kontroll. Igelknopp: Flera arter, lämpar sig utmärkt för plantering. Viktiga för de ryggradslösa djuren. Den högvuxna stora igelknoppen kräver ett näringsrikt och lerhaltigt växtunderlag medan de övriga arterna är mindre anspråksfulla. Svalting: Ganska högvuxen, växer i rätt glesa bestånd på stränder och i grunt vatten. Lämplig på näringsrika stränder. Starr: En av de viktigaste vattenväxterna för sjöfåglarna eftersom den är populär bland de ryggradslösa djuren. Flera olika arter, lämplig på både näringsrika och ­fattiga lokaler. Brunskära: fröna fastnar i kläder och hundpäls. Ska undvikas till varje pris. Missne: Sprider sig på näringsrika lokaler fort utmed ytan och täcker grunda, lugna vattytor. Ska absolut undvikas. Andmaten växer på ytan där det finns gott om näring i vattnet. Undervattensväxter och växter med flytblad Hornsärv: En vattenväxt som förökar sig aggressivt och kan ta över vattenytan i en näringsrik våtmark. Ska absolut undvikas. Dyblad: Växer på vattenytan och bildar under gynnsamma förhållanden små bestånd på lugna platser. Änder äter artens vinterknoppar. Lämplig på näringsrika lokaler. Vit och gul näckros: Saknar betydelse för änderna. Rotklumparna är svåra att plantera. Andmat och vattenstjärna: Kan på lugna och väldigt näringsrika platser bilda en matta på vattenytan. Lämplig på näringsrika lokaler. Bläddra: En undervattensväxt som trivs på både näringsrika och ­fattiga lokaler. Bildar inte så täta bestånd att den blir till besvär. Vattenpest: En främmande art som förökar sig aggressivt. Kan ta över vattenytan i en näringsrik våtmark så gott som helt. Ska absolut undvikas. Nate: Ett stort antal arter, både undervattensarter och arter med flytblad. Änderna äter gärna fröna. Viktig även för den ryggradslösa faunan. 78 l Jägaren l 5 l 2011
• Novellpristävling med jakttema för ungdom Delta i novellpristävlingen och vinn 500 euro! Tidningen Jägaren ordnar en novellpristävling för alla ungdomar som är under 18 år gamla eller fyller 18 under 2011 och är jägare eller intresserade av jakt. Novellens tema kan författaren välja bland följande rubriker och själv sätta rubriken: Vad betyder jakten för mig? Min bästa jaktupplevelse Jag som viltvårdare Jaktens etiska godtagbarhet Novellen får vara omkring 3000 tecken lång, dvs omkring 1­1½ sida med dator skriven text (± 500 tecken). De i Word- eller rtf-format skrivna novellerna ska sändas till adressen maria.nikunlaakso@riista.fi senast den 30.11.2011. Skriv som rubrik i e-postens ämnesfält Novellpristävlimg. I slutet av texten ska följande uppgifter framgå: författarens namn, ålder, adress samt en e-postadress via vilken kontakt kan fås med novellförfattaren. Tävlingens vinnare får 500 euro som pris, de tre följande bästa skribenterna 150 euro var. Juryn fäster uppmärksamhet vid novellens sakinnehåll, stämning och flyt samt hur intresseväckande den är. Författarens ålder beaktas vid bedömningen. Novellen kan författas på svenska eller finska. De bäta novellerna publiceras i tidningen Jägaren under 2012. Ytterligare info ger: redaktionssekreterare Maria Nikunlaakso, maria.nikunlaakso@riista.fi Jägaren l 5 l 2011 l 79
• Antti Otsamo, miljöchef, Forststyrelsen/skogsbruk Variation i beståndens struktur kan rekommenderas vid behandling av skogen i tjäderns livsmiljöer. Forststyrelsens miljöguide för skogsbruket har reviderats grundligt. Guiden publicerades i augusti 2011 och tas i omfattande bruk efter höstens kursrunda. Miljöfrågorna analyseras nu ännu starkare än tidigare via ekosystemtjänsterna. Begreppet omfattar inte trots den fina benämningen någon onödig mystik. Enkelt sagt betyder beaktandet av ekosystemtjänsterna att vi utöver virket även beaktar övriga av skogen producerade nyttigheter och produkter ­ inklusive viltet ­ noggrannare än tidigare. Forststyrelsen förvaltar sammanlagt 12,5 miljoner hektar av staten ägda marker och vatten, dvs omkring en tredjedel av vårt lands areal. Tyngdpunkten för de av staten ägda markerna ligger i östra och norra Finland, där statsmarkernas betydelse som skogsområden traditionellt har varit betydande. I statens flerbrukskogar är det ett viktigt mål vid behandlingen av dem att säkerställa viltets levnadförhållanden och bevara viltbestånden livskraf- tiga och jaktbara. Eftersom jakten inom skyddsområden på många håll är begränsad är ekonomiskogarna och skötseln av dessa i nyckelställning när det gäller att utveckla jaktmöjligheterna på statens marker. Viltets riklighet påverkas av tillgången och kvaliteten på lämpliga livsmiljöer. I all behandling av skogen ska strukturerna för olika viltarters livsmiljöer inses och beaktas. Genom att fungera på det här viset kan vi påverka viltarternas välgång på bred front och långsiktigt samt för de flesta av arterna säkerställa livskraftiga bestånd. Bevarandet av särdragen för tjäderns spelplatser kräver särskild planering. l Huvuduppmärksamheten fokuseras till skogshönsens livsmiljöer Forststyrelsen deltog aktivt i utarbetandet av den riksomfattande förvaltningsplanen för skogshönsbestånden. Förvaltningsplanen finslipas som bäst på jord- och skogsbruksministeriet. Planens centrala åtgärder för förbättring av skogshönsens livsmiljöer har redan införts i den nya miljöguiden. För skogshönsens beståndsvårds del är det framförallt fråga om vård av livsmiljöerna under häckningstiderna. Trots att de olika arternas krav i någon mån avviker från varandra tjänar en till strukturen varierande blandskog med undervegetation och rikligt med ris som en gemensam målsatt mall vid vården av livsmiljöerna. Eftersträvade strukturkaraktäristika är t.ex. variationer i trädbeståndets och buskskiktets storlek samt varierande täthet och trädslag. Undervegetationen och de viltbuskage som lämnas på förnyelseytorna förbättrar bevarandet av skogshönsens bon och erbjuder skydd för såväl kycklingkullar som vuxna skogshöns. Därför ska röjning av undervegetation undvikas eftersom en sådan inte är nödvändig ur skogsbrukssynpunkt. För att säkerställa orrens vinterföda lämnas grupper av björk i kanterna av förnyelseytor och andra öppningar samt i kanterna av plantbestånd. Järparnas livsmiljöer tryggas genom att spara al-, björk- och grangrupper i samband med plantbeståndsvården och drivningen. Värdefulla naturobjekt som ska sparas är exempelvis buskage invid bäckar, ypperliga miljöer för järpen. En allmän princip i den reviderade guiden är "kontrollerad 80 l Jägaren l 5 l 2011 Lauri Karvonen Extra satsningar på viltvården i statens skogar
• En allmän princip i den nya guiden är "kontrollerad vanskötsel" ­ skogen ska inte snyggas upp för mycket utan en tillräcklig markvegetation ska i alla skeden av skogens behandling lämnas kvar. ­ skogen ska inte snyggas kan gallringar i skötselbestånd där det vanskötsel" upp för mycket utan en tillräcklig markvegetation ska i alla skeden av skogens behandling kvarlämnas. I praktiken fyller t.ex. grupper av sparade träd, fuktiga sänkor samt övergångszoner mellan myr och mo funktionen som "viltsnår". I guiden fästs stor uppmärksamhet vid utvecklingen av beståndsstrukturen, valet av sparträd och olika typer av drivnings- och skogsbehandlingsmetoder, med vilka markvegetationen i skogslandskapet bevaras bättre än tidigare. finns spelplatser gallras normalt så att de inte hinner bli för täta för tjädern. Utveckling av sjöfåglarnas och ripornas livsmiljöer Skogsbruket i sin nuvarande form utgör inte något hot mot sjöfåglarnas livsmiljöer. Vårt land är fortfarande ett av Europas viktigaste reproduktionsområden för sjöfåglar. Det är därför viktigt att sjöfågelmiljöerna bevaras och utvecklas också på Forststyrelsens områden. Sjöfåglarnas livsmiljöer kan förbättras genom att t.ex. i samband med skogsbrukets aktiviteter anlägga våtmarker för sjöfåglar. På motsvarande sätt kan ripans livsmiljöer utvecklas genom att restaurera lämpliga myrar i samband med iståndsättningsdikningar. På Forststyrelsens marker upphörde nydikningarna 1994. I belysningen av dagens vetande lönar det sig att såvitt det bedöms vara möjligt restaurera gamla dikningsobjekt. Forststyrelsens enheter för skogsbruk och för vildmarksärenden har bedrivit ett fint samarbete vid utvecklandet av våtmarkerna och ripmyrarna (Jägaren 4/2011). I utvecklingen av våtmarkerna har också de lokala jaktföreningarna deltagit aktivt. Särskild uppmärksamhet fästs vid tjäderns livsmiljöer Tjädern hör till de speciellt viktiga arterna vid naturvården i flerbruksskogarna. Vården av tjäderns spelplatser har en särställning vid skötseln av viltets livsmiljöer. Forststyrelsen satsar starkt på tjäderns livsmiljöer, särskilt på bevarandet av spelplatserna. I samband med ett flertal undersökningar har det observerats att en livsmiljö som lämpar sig för tjädern även är utomordentligt lämpad för annat vilt och för en mångfald av organismer. Det innebär att vi med en omsorgsfull skötsel av tjäderns livsmiljöer samtidigt också i bredare omfattning sköter många andra viltarters och organismers livsmiljöer samt vården av mångfalden i skogslandskapet. Markvegetationens täckningsgrad i skogen är på skogslandskapsnivå en viktig faktor för tjädern. Det revir fågeln rör sig på kan omfatta hundratals hektar. I olika skeden av årscykeln bör tjädern därför erbjudas olika typer av livsmiljöer. Tjädern föredrar äldre skog, men kräver inte nödvändigtvis gammal skog, för fågeln kommer väl till rätta även i skötselbestånd förutsatt att dessa inte är för täta. Större delen av tjäderspelen försiggår de facto nuförtiden i unga skötselbestånd. Variation i trädbeståndets täthet och och en tillräcklig underväxt är för tjädern viktiga strukturfaktorer i skogen. Tjäderns huvudsakliga vinternäring består av tallbarr. Tjäderns betestallar ska därför alltid sparas, likaså ska furor med grova kvistar sparas som sitträd. I bestånd som ska förnyas säkerställs bevarandet av spelplatsen genom att verkställa drivningen stegvis. Däremot vården vid den praktiska tillämpningen. Miljöguiden väckte ett brett intresse hos många organisationer i branschen redan före den publicerades. Under höstens lopp ordnas också en sammankomst gällande miljöguiden för intressegruppen i Helsingfors. När den föregående versionen av miljöguiden publicerades 2004 tog många organisationer intryck av den att det påverkade deras egna anvisningar. Så går det säkert även den här gången. Buskage vid bäckstränder är säkra järpmiljöer. Viltvård är vård av mångfalden En gammal sanning är att viltvårdsarbetet är den bästa vården av mångfalden i naturen. Å andra sidan är allt arbete som utförs till fromma för mångfalden bra för viltet. Tidvis har dock viltvården och mångfalden gått sina egna vägar,åtminstone i den offentliga debatten. Oegennyttigt skyddande av mångfalden har i en del kretsar ansetts vara den enda värdefulla verksamheten och därför har viltvårdsarbetet, som är inriktat på att utnyttja naturresurser, inte fått den respekt som tillkommer det. I jägarkretsar har det igen uttalats bekymmer över att man när det varit tal om säkerställande av mångfalden ofta aktivt försökt begränsa jaktmöjligheterna. Diskussioner har förts och det är skäl att göra det även i fortsättningen, så att Kurser för ut nya anvisningar till fältet Kurserna i den praxis som Forststyrelsens nya miljöguide berättar om är i full gång på fältet. På kurserna fästs särskilt uppmärksamhet vid ändringar i jämförelse med den tidigare miljöguiden. Därtill förs diskussioner om alternativa praktiska tillämpningsmöjligheter såväl inomhus som under besök i terrängen på praktiska objekt. Fältpersonalen vid Forststyrelsens skogsbruksenhet behärskar bra viltvårdens specialfrågor inom sitt eget verksamhetsområde. De flesta är också aktiva jägare så de funderar helt säkert också omsorgsfullt på de nya miljöanvisningarnas råd om vilt- En gammal sanning är att viltvårdsarbetet är den bästa vården av mångfalden i naturen. Jägaren l 5 l 2011 l 81 Antti Otsamo
• Anne Matilainen, Susanna Keskinarkaus, Sami Kurki och Hannu Törmä, Ruraliainstitutet vid Helsingfors universitet balansen mellan olika nyttjandeformer i skogen fortsättningsvis utvecklas i positiv riktning. Härifrån vidare är det all orsak att slå in på en gemensam väg. Produktivt skogsbruk kan bedrivas i mångfaldsrik viltskog när målen är klara och behövlig know how är under kontroll. Forststyrelsens nya miljöguide klarlägger i hög grad den viltvänliga skogsvårdens möjligheter. Tillsammmans samlar vi erfarenheter och utvecklar anvisningar och praxis utan att fastna i organisationsgränserna. Skogs- bruket är viktigt för oss finländare. Skogen producerar fortsättningsvis tillgångar, rekreation och oändligt många andra produkter och värden. Ett klart mål för utvecklingen av viltbestånden i statens skogar ligger i allas intresse. Den nya miljöguiden bjuder nu på ännu bättre vägkost. l Forststyrelsens nya miljöguide kan ladddas på adressen: http://www.metsa.fi/metsatalous Jaktturisme glesbygden Övergångszonerna mellan myr och mo är viktiga livsmiljöer för viltet. Sommartid gillar orren plantskog. J Även i Finland är jaktturismen ett växande fenomen. Jaktturismens ekonomiska betydelse för Östra Lapplands ekonomiska region är redan nu betydande. Räknat i euro är det de självständiga licensjägarna som hämtar mest intäkter eftersom de är så många. Men en licens som säljs genom ett "högförädlat" företag kumulerar ungefär 66 procent mera intäkter i regionekonomin än en licens som säljs till en självständig licensjägare. Lauri Karvonen Lauri Karvonen l Jaktturisterna kan med en förenkling delas in i två olika grupper. Den större gruppen bildas av licensjägare som köper licens för småviltjakt på statsmark. En typisk licensjägare fungerar väldigt självständigt och utöver licensen använder han sig inte nödvändigtvis alls av andra tjänster med anknytning till jakten, som guidning, terrängtransporter och liknande. Det händer till och med att han övernattar i tält eller vindskydd i skogen. Men en jägare i den här kategorin lämnar sin egen hemtrakt för att jaga och uppfyller därmed kriterierna för en jaktturist. Varje år köper mellan 35 000 och 38 000 personer licens för småviltjakt på statsmark. Den klart mindre kategorin bildas av jaktturisterna som anlitar ett företag, en researrangör eller en förening. Typiska jägare i den här gruppen representerar ett företag eller kommer utomlands ifrån. Hittills har dock utlänningarnas andel varit rätt blygsam i Finland och har under de senaste åren legat på nivån 2 000 jägare. År 2008 gjordes på Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet en undersökning om jaktturismens effekter på den regionala ekonomin. Närmare bestämt licensjakten på småvilt i statsmarker i Östra Lapplands ekonomiska region - kommunerna Kemijärvi, Pelkosenniemi, Posio, Salla och Savukoski. Undersökningen granskade hur dels licensjägarna och dels jaktturisterna som anlitar ett företag spenderar pengar på sin jaktresa. Undersökningen granskade också vilken effekt de spenderade pengarna har på regionens ekonomi. Vid uppskattningen av de regionekonomiska effekterna beaktas inte bara jaktturisternas direkta spenderande av pengar utan undersökningen inkluderar också de indirekta och de kumulativa effekterna. Pengarna som en jaktturist spenderar på sin jaktresa börjar cirkulera i regionens affärer, bensinstationer med mera och sätter igång en positiv intäktsreaktion. Vi beräknade de regionekonomiska effekterna med en RegFin-simuleringsmodell. Företagen som sysslar med jaktturism delades in i två klasser; dels företag med en låg förädlingsgrad (erbjuder bara inkvartering och i någon mån förplägning), dels företag med en hög förädlingsgrad (erbjuder dessutom jaktliga tjänster som guidning med mera). Resultaten ger vid handen att jaktturismen redan nu har en betydande inverkan på ekonomin i regionen. Jaktturismen som Timo Eskola En varierande blandskogsstruktur med underväxt bjuder på skydd för viltet. 82 l Jägaren l 5 l 2011
• en ger n inkomster Spenderad summa på jaktresan spenderad summa på jaktresan (inkl inkv, resor, mat och dagligvaror, restauranger/ kafeer, jakttjänster, övrig programservice samt övriga inköp och souvenirer) licensjägare i östra Lappland 680 e/jaktresa à 138 e/dag resans genomsnittliga längd antalet licenser/ kunder / år 2008 Småviltlicens såld till licensjägare l 1424 e till regionekonomin 5 dagar 3490 licenser (licensens varaktighet 3,6 licensdygn) 304 (uppskattning) Licensjägaren anlitar ett "högförädlande" företag l 2360 e till regionekonomin kunder hos företag med låg förädlingsgrad 570 e/jaktresa ® 127 e/dag (inkl det som betalats till företaget) 1015 e/jaktresa ® 338 e/dag (inkl det som betalats till företaget) 4,5 dagar kunder hos företag med hög förädlingsgrad 3 dagar 200 (uppskattning) Bilden visar den summa pengar som en småviltlicens kanaliserar till regionens ekonomi beroende på hur licensen har blivit såld ( licensen varar i genomsnitt 3,6 dygn). bygger på licenser för småvilt inbringar på olika vägar cirka 5,9 miljoner euro per år till Östra Lapplands ekonomiska region. Huvudsakligen bygger det här inflödet på de självständiga licensjägarnas konsumtion (85 %) eftersom företagsverksamheten i regionen är småskalig. När vi undersökte hur en euro spenderad av en jaktturist går vidare i ekonomin märkte vi att pengarna som kommer till Östra Lappland via företag kumulerar sig bättre än de pengar som licensjägarna spenderar. När vi beaktar verksamhetens storlek (den blygsamma mängd kunder som anlitar företag) ser vi att företagen med hög förädlingsgrad kumulerar intäkterna cirka 73 procent effektivare i den regionala ekonomin än licensjägarna. Skillnaden beror främst på att företagen i regionen anlitar underleverantörer och andra tjänsteproducenter. Det betyder att pengarna cirkulerar i vidare cirklar och under en längre tid, vilket gynnar regionens egna resurser. När vi på motsvarande sätt tittar närmare på den regionekonomiska effekten av en såld småviltslicens ser vi att en licens som har sålts via ett "högförädlande" företag kumulerar cirka 66 procent mera intäkter i regionekonomin än en licens som har sålts till en självständig licensjägare. De kumulativa effekterna beror i hur hög grad på hur företagarna förädlar sina tjänster. Ur en rent regionekonomisk synvinkel är det alltså förnuftigt att styra jaktföreta- gens utveckling till en högre förädlingsgrad. Företagen med en låg förädlingsgrad har ju en mycket lägre intäktseffekt på regionekonomin. När vi utvärderar resultaten ska vi dock ta hänsyn till att siffrorna som vi presenterar här närmast är att betrakta som riktgivande. Beträffande utvecklandet av jaktturismen vill vi också påpeka att dagens "högförädlade" jaktturismtjänster i vårt land inte är särskilt högt förädlade. Ett antal osäkerhetsfaktorer som bland annat rör viltbestånden, licenspolitiken och lagstiftningen dämpar företagens vilja att utveckla och investera. Det håller också tillbaka "förädlingsgraden" på jakttjänsterna. Undersökningsresultaten visar inte heller vilka kommuner i Östra Lapplands ekonomiska region som drar den största ekonomiska nyttan av jaktturismen. Nyttan behöver ju inte nödvändigtvis vara begränsad till samma kommun som jaktområdet. Till det viktigaste hör dessutom att kunna förena de lokala jägarnas, licensjägarnas och jaktföretagarnas målsättningar och önskemål för att verksamheten ska fungera på långt sikt, på både privat och statlig mark. Pengarna är ju inte den enda måttstocken här i världen!. l Ur en regionekonomisk synvinkel är det förnuftigt att styra jaktföretagens utveckling till en högre förädlingsgrad Jägaren l 5 l 2011 l 83
• Eerikki Rundgren På vandring med Eki Kläder efter väder P 84 l Jägaren l 5 l 2011 Jaktkläderna är en viktig del av lager på lagerplaggen. En jägare som håller sig i rörelse klär på sig bara ett tunt underoch överställ. De nödvändiga mellan- och regnkläderna packar han i sin ryggsäck. l På dagens vandringsstigar möter vandraren flera sorters tunt klädesmaterial än det förr i tiden fanns senhinnor i folkskolans köttsoppa. Idag har nästan alla jägare på sig någon form av jaktkläder som håller för vind och regn och är försedda med ett tekniskt membranmaterial. Många av dräkternas jackor har också ett antingen fast eller löstagbart värmefoder. Men hur nödvändig, för att inte tala om användbar, är en dylik dräkt med alla sina finesser i praktiken? I vårt land börjar jaktsäsongen i augusti för att fortsätta intensivt hela hösten. Delvis vistas man ännu under vintermånaderna i jaktmarkerna. I början av säsongen kan det vara höga temperaturer och mot slutet hård köld, däremellan alla möjliga väder. Är det överhuvudtaget möjligt att klara sig och njuta av sin fritidssys- selsättning fullt ut med en och samma utstyrsel i alla tänkbara väderförhållanden? Svaret är visst kan man det men å andra sidan igen nej. Det beror mycket på vilken typ av jakter det i första hand är fråga om under jaktsäsongen. Finländsk jakt går idag mycket ut på att nätterna tillbringas mellan lakan och under själva jakten körs det med bil ända fram till passplatsen. Den största ansträngningen kan vara att förflytta den flera kilo tunga jaktutrustningen inklusive vapnet och termosflaska från vägrenen till skytteplatsen. Ingen kan väl förneka att jaktkläder som är försedda med membranmaterial, tyger som inte prasslar, värmefoder och all världens extra fickor väger helt vansinnigt mycket. Det är klart att de här upp till flera hundra extra grammen inte har så stor betydelse ifall jägaren färdas med bil till terrängen och tillbaka med fyrhjuling. Alla fina egenskaper är dessutom inte bara tunga, utan de har en tendens att också kosta mycket. Enbart jackan kan kosta upp till rejält femhundra euro. För mindre än trehundra euro går det knappast att få någon slags mundering. För en del jägare har det här inte någon betydelse, men för rätt många är det ändå frågan om ganska betydande belopp. Klädselhelheter som är tillverkade särskilt för jakt har ju förstås många trevliga egenskaper och detaljer som gör livet lättare. Det är skönt att stå ett par timmar på pass om såväl kroppen som den förmögenhet som satsats på kläderna hålls torra och varma. Ofta finns rentav alldeles egna fickor för mobiltelefoner och satellitpositionerare. Moderna jaktkläder är onekligen bekväma och fyller sin funktion så länge man inte behöver anstränga sig allt för mycket. Problemen börjar dock omedelbart vid vistelse flera nätter i terrängen och största delen av utrustningen därtill måste bäras. Många jägare gör dock fortfarande dylika tjärvedsdoftande jaktfärder. Regn- och vindresistenta membrankläders svaghet är deras verkligt dåliga andningsförmåga. När jägaren har varmt redan stillastående på passet börjar svettdropparna drypa senast när han börjar röra på sig. Lägg ännu till en tung ränsel på ryggen och man är nära att förgås. Tyvärr är det nästan omöjligt att reglera värmen med flera lager tjocka jaktkläder.
• Till de bästa egenskaperna en tunn och möjligast enkel vandringsdräkt har är lätthet och andningsförmåga. Gammal är äldst Ännu ett tjugotal år sedan var det ganska vanligt att jägarna använde armens terrängdräkter av bomull. Många minns den gamla "pelledräkten" som ett plagg som sög upp all fukt i den närmaste omgivningen. Dräkten var förvisso inte så trevlig i fuktig terräng för att inte tala om ösregn och inte särskilt funktionell heller efter att den blivit våt. De smartaste killarna kunde visserligen skydda sig med regnkläder när det kom en skur och höll sig stilla medan det öste som värst. Och till skillnad från vad som ofta påstås torkade de gamla bomullsterrängdräkterna inte alls långsammare än en riktigt dyblöt modern jaktdräkt. Den gamla terrängdräkten vågade man dock torka över elden eller i kaminvärmen. Annat är det med de moderna jaktkläderna. För hög temperatur eller en gnista från lägerelden är förödande för de konstgjorda fibrerna och de tekniska fodren. För att torka jaktkläder behövs det minst en välutrustad jaktstuga med torkskåp eller åtminstone maskinell ventilation. I det här avseendet är moderna jaktkläder inte särskilt terrängdugliga. Under ett par decennier har man prövat på nästan alla möjliga membranmaterial för såväl jakt- som vandringskläders del. Nu har trenden under de senaste åren gått allt mer från membrankläder till membranlösa. Vandraren behöver kläder som det går att röra sig i även med en tung packning. De moderna vandringskläderna håller i allmänhet åtminstone rimligt för vind, men mot regn skyddar separata tunna membrankläder bäst. På sätt och vis har det skett en återgång som kommer mycket nära den traditionella terrängdräkten och den ideologi för klädsel som den här representerar. I stället för att tala om en enda multifunktionell dräkt talas det igen om en dräkthelhet i vilken det ingår olika typer av kläder. Den här tankemodellen omfattar flera olika plagg- och dräktlager som ser till värmereglering samt vind- och vattentäthet i stället för en enda så kallad multifunktionell dräkt. Användningsområdet för sistnämnda dräkt är sist och slutligen relativt smal. Att kombinera flera olika klädeslager kräver givetvis alltid att användaren har lite erfarenhet av aktiviteter under olika väderleksförhållanden. De moderna polyester-bomullsblandningarna är ett av de bästa av de material som används i fritidskläder för utomhusbruk. De suger inte upp fukt som ren bomull. Efter en mindre behandling avvisar tygerna vatten utan att andningsförmågan påverkas särskilt mycket. Kläder som är tillverkade av det här materialet torkar snabbt och kan även torkas vid lägerelden. Till de bästa egenskaperna en tunn och möjligast enkel vandringsdräkt har är lätthet och andningsförmåga. Med en sådan dräkt går det att röra sig raskt och det följer inte någon extra hjärtklappning av att bära en ryggsäck eller någon annan ansträngning, åtminstone inte pga att ha för mycket kläder på sig. Värmeregleringen sköts med under- och mellanställ genom att antingen öka eller minska och vid regn används separat regnställ. Det finns ett behov av jaktkläder med en andningsförmåga av det slag som redan finns i vandringskläder. Ett tunt och så enkelt plagg som möjligt ger ändå alltid fler möjligheter för användaren än någon multifunktionell dräkt. Genom att anstränga sig lite och kombinera olika klädesplagg mår man garanterat bra under alla tänkbara väderleksförhållanden. l En dräkt som tillverkats av tunt bomulls-polyestertyg fungerar bättre för en rörlig jägare än en tjock multifunktionell dräkt. Det andas bättre en kläder med membranmaterial och det blir inte varmt ens med packning. Vid övernattning intill lägerelden ska klädernas material tåla eventuella gnistor. En dräkt som uthärdar hettan från elden torkar också snabbt. Det är lätt att tvätta bort lukten av rök och svett från ett plagg som är gjort av tunt tyg. I händelse av regn kan man alltid byta om till ett lätt regnställ med ett särskilt membranmaterial. De traditionella regnkläderna av plast fungerar fortfarande bra tillsammans med ett överdragsplagg som lämnas under. Helheten andas knappast alls, men det spelar ingen roll när man står stilla. Jägaren l 5 l 2011 l 85 Jaakko Puuperä
• Pekka Allonen på sätt och vis att jaga, för med dem ser man vad slags vilt som är i gång och kan rätta jakten efter det. Håller föreningsverksamheten för trycket? Verksamheten i jaktföreningarna är som känt typiskt för den finska jakten. När vi satte ihop insamlingstävlingen var vi särskilt intresserade av att få veta hur föreningsverksamheten klarar av alla förändringar i dagens värld. Resultaten så här långt visar att föreningarna trots den stigande medelåldern står på fast mark. En person i Egentliga Finland konstaterar: "I detta nu befinner sig föreningen i sitt livs form. Nya ansikten kommer så sakteliga till och gamla faller bort. Det finns gott om medlemmar i andra generationen och till och med några i tredje. I vår förening kan vi fortfarande syssla med samma grejer som den en gång i tiden grundades för." En person i Kymmenedalen bekräftar det här: "Sätten att jaga och kulturen har förändrats, men det verkar ändå inte ha gjort jakten mindre populär. Jag tycker i alla fall att den har blivit populärare, åtminstone i de föreningar som jag har jagat i." Vi har också fått in en hel del minnen från älghippor, vilket visar att traditionen står stark och upplevs som viktig. Ännu hinner du delta i Jaktmuseets insamlingstävling Flera ämnen att välja mellan Vi tar gärna emot fler bidrag till insamlingen. Vilka erfarenheter och upplevelser har du själv av den nya tekniken i jakten? Har de tekniska innovationerna förändrat jaktens traditioner? Det är inte bara de här frågorna som vi vill veta mera om utan också om sådant som dagsläget i jaktföreningsverksamheten. Och hur är det, kan vi se förändringar i jägarnas attityder till naturen och viltet? Har älgjakten som jaktform förändrats och har älgjakten påverkat jakten på annat vilt? För att få en jämnare geografisk spridning på bidragen så ser vi gärna fler bidrag från i synnerhet Södra Karelen, Savolax, Satakunta och Nyland. Fatta alltså pennan eller knäpp på datorn och börja knacka in text! Skicka in ditt bidrag senast den sista december på adressen Finlands Jaktmuseum, Tehtaankatu 23 A 11910 Riihimäki eller mejla in det på pekka. allonen@metsastysmuseo.fi. Märk kuvertet eller skriv i ämnesfältet "Jakt i förändring". Arkivarie Pekka Allonen svarar på frågor om insamlingen på telefon 019-723 751. Närmare anvisningar om insamlingen hittar du på adressen www.metsastysmuseo.fi l D 86 l Jägaren l 5 l 2011 Finlands Jaktmuseums insamlingstävling Jakt i förändring pågår för fullt. Vi har redan fått in de första bidragen. l Det finns många som går med funderingar om de tekniska hjälpmedlen och vilka förändringar som de har fört med sig för jakten, naturskyddet och verksamheten i jaktföreningarna. Vi har också fått in jaktkrönikor och annat intressant material, tack för det! Den nya teknikens fördelar och nackdelar En person i Birkaland minns hur den nya tekniken först väckte motstånd innan gubbarna började inse fördelarna: "När jag köpte min första egna älgstudsare 1972 så hade den ett kikarsikte och de äldre gubbarna tyckte att älgarna ju är chanslösa mot såna påfund... Nu- mera är ju kikarsiktet väldigt populärt." Jägarna ser både gott och ont i förändringarna som tekniken har fört med sig. En person i Kymmenedalen konstaterar att "Visst har jakten förändrats. Den har förlorat det där speciella, nu när man kan köra med bilen ända fram till passet eller brasan och hunden får man fatt i med en pejl och vet bums om den driver eller inte." En person i Egentliga Finland tycker igen att det fortfarande förhåller sig på det viset att det inte är prylarna som gör folk till bra jägare: "Dom nya påhitten gör det inte alls till nån självklarhet att man kniper sitt vilt, för den saken hänger fortfarande på jägarens eget kunnande." Den här skribenten konstaterar också att "goda gevär och kikarsikten garanterar säkra skott på jakten, och vi vill ju inte att djuren ska lida. Att använda viltkameror är också
• I början, när kikarsiktena var en tänkte att de skulle göra jakten allt för lätt. Med tiden har kikarsiktet blivit standardutrustning på studsare. n Jaktmuseet har under sommarens lopp utvecklat nya temapaket för skolelever på utfärd. Eleverna får veta mera om friluftsliv och lära sig naturkunskap med alla sinnen. För att lösa de skojiga uppgifterna krävs det hökögon, björnkrafter och rävlistighet! Temahelheterna är i första hand tänkta för att passa ihop med lågstadiets undervisning i biologi, natur och miljö. Det är vår praktikant Petri Heinonen som har utvecklat stoffet, med handledning av chefen för museitjänster. - Temahelheterna är uppdelade på en timme långa avsnitt, som de besökande grupperna kan sätta ihop till en helhet som passar utfärdens tema. Vi kan erbjuda entimmespaket, halvdagspaket och heldagspaket, förklarar Heinonen, som studerar turism vid yrkeshögskolan Laurea. I utbudet av olika teman finns bland annat identifiering av djurspår och spillning, att känna igen olika naturmaterial med känsel- och luktsinnet, ett minnesspel om växter och bågskytte. De avgiftsbelagda guidningarna går både inne i Jaktmuseets utställningslokaler och ute på gården. De kan kompletteras med en fikapaus på egen hand vid brasplatsen. Utfärderna kräver inga tidigare erfarenhet av friluftsliv. För priser och närmare uppgifter om vad guidningarna innehåller se Jaktmuseets hemsida på adressen: www.metsastysmuseo.fi Uudenmaan Metsästysseurat liittykää Suomen Metsästäjäliiton Uudenmaan piirin jäseneksi Tutustu piirin toimintaan kotisivuiltamme: www.metsastajaliitto. /uusimaa Suomen Metsästäjäliitto ry on Suomen suurin metsästäjien etujärjestö, johon kuuluu yli 150 000 jäsentä. Jäsenmaksuun (10 /jäsen) sisältyy: · Jahtilehden vuosikerta · Etuja ja palveluita sekä koulutusta · Osallistumisoikeus kilpailuihin ym. toimintaan GSM lähettävät riistakamerat! Safari SG550M GSM 5.0MP Digicool 660M GSM 12MP Ltl Acorn GSM 12MP Camo 209e 279e 299e Uti skogens dunkel ... Poesiafton på Jaktmuseet n Vilken dikt med jakt- eller naturmotiv skulle du vilja höra? På Finlands Jaktmuseum arrangeras fredagen den 18 november kl 19 en poesiafton med uppläsning av dikter enligt publikens önskemål. Mejla eller ring alltså in dina diktönskemål till Jaktmuseet senast den sista september och kom i november och lyssna till uppläsningen av din favorit. Kvällens konferencier är naturredaktör Risto Nurmi. Uppläsarna, de utvalda dikterna och kvällens program lägger vi ut på Jaktmuseets hemsida metsastysmuseo.fi när tiden för önskemål har gått ut. Mejla ditt önskemål till info@metsastysmuseo.fi eller ring tfn 019-722 294. Markkinoiden laajin riistakameravalikoima löytyy nettisivuiltamme! Kamerat alkaen 79e kpl! Eränetti Pieni ja kompakti! Paristot kuulokojeisiin edullisesti ja nopeasti! VAIN 3,95 / KIEKKO Tilaukset puh. (09) 739 739 Ei toimitusmaksua, lasku lähetyksen mukana Verkkokauppa: www.kuulotarvike.fi Kuulotarvike_käyntikortti90x50mm+3mm.indd 1 Jägaren l 5 l 2011 l 87 12.8.2011 11.14 Suomen Metsästysmuseo Utfärdspaket för skolklasser nyhet, betraktade jägarna dem med en viss skepsis och
• Markku Onnela, projektchef, Agropolis Oy Kvalitet i viltbehandlingen Ytan på den "kokade" korven kan ges färg genom att bryna eller röka den. Du kan också tillreda den råa korven utan kokningsmomentet genom att utelämna det ta och genast steka, grilla eller röka den. Det här kräver dock tillredning vid svag värme samt litet övning. Tillverkning av viltkorv Vi återkommer här ännu med bilder till den i Jägaren nr 3/2011 presenterade tillverkningen av korv och dess hemligheter. Älgkorv 1 kg älgkött (kållapp, sida eller lägg) 0,5 kg fett svinkött (skinnlös kållapp eller sida) 1 tsk svartpeppar 1 tsk senapsmjöl 1 msk lökkross eller 1 färsk lök 1,5 msk fint salt (2 dl vatten, om ökad saftighet önskas) Kryddor enligt eget val. Vi rekommenderar i basreceptet angiven kryddning. Kryddsortimentet kan breddas när kunnandet ökar, även tillförande av ost ger nya smakupplevelser. Huvudråvaran för viltkorv är älg- eller hjortkött. Dessutom behövs det svinkött, enligt receptet ca hälften av mängden viltkött. 88 l Jägaren l 5 l 2011 Viltköttet och kryddorna blandas genast under den första malningsgången. Vatten tillförs så att kryddorna och saltet börjar verka. Kom ihåg att den bästa bindningsförmågan erhålls genom att mala köttet kallt.
• Det feta svinköttet blandas med under den andra malningsomgången. De färdiga korvarna förpackas i vakuumpåsar, som dock inte sluts på traditionellt sätt utan det lämnas en aning luft i den förslutna påsen. Produkten är som bäst när smaken jämnat ut sig, vilket innebär förvaring i kylskåpsförhållanden till följande dag, varefter den tillreds till mat eller djupfryses. Den färdiga korvfärsen blandas så att den blir jämn, varefter färsen överförs i pressen. De förslutna påsarna med korvar läggs i +76 graders vatten för ca 20 minuter. Den rätta temperaturen säkerställer du med termometer. De blötta tarmarna placeras i presssens tratt enligt anvisningarna. Insprutningen av färsen sker med hjälp av veven varvid färsen pressas in i tarmen. Den fyllda korvtarmen vrids till lagom stora portionskorvar för grillen, varvid färsen packas tätt i tarmen och korvarna blir stadiga. Du kan också tillreda de råa korvarna i ugn. De är klara när deras temperatur nått +80 grader. Säkerställ temperaturen med termometer. Jägaren l 5 l 2011 l 89
• Karri Oikarinen Finlands viltcentral och Tracker informerar: K 90 l Jägaren l 5 l 2011 Terrängnavigatorn för jägare har uppdaterats l "Samarbetet mellan Tracker och dåvarande Jägarnas Centralorganisation, numera Finlands viltcentral, är inne på sitt tredje år och bär frukt. I fjol gjorde vi en enkät bland jägarna och utifrån svaren har vi vidareutvecklat vår terrängnavigator och kan nu presentera Tracker Hunter 3. Jägarna kommer att gilla den ännu mer än de tidigare versionerna, vare sig de jagar ensamma eller i jaktlag", berättar Hannu Lohi, som vid årsskiftet blev befordrad från produktchef till verkställande direktör på Tracker. I den nya programvaran har man på Tracker fäst särskild uppmärksamhet vid säkerhetsaspekterna. Dessutom har programmet gjorts betydligt funktionssäkrare och enklare att använda. Som ett bonus för jägare som har löst jaktkort har Tracker dessutom utökat kartmaterialet. "För dem som redan har haft Tracker i ett år och fortätter med abonnemanget vankas också goda nyheter i form av en rejäl sänkning av priset, fortsätter Lohi. En av de viktigaste nyheterna hos Tracker Hunter 3 är gruppfunktionen. Med den kan jaktlaget otroligt enkelt dela ut positionsinformation om både sig själva och hundarna. Det går också att dela ut gränserna för jaktområdet, passtornens platser och andra uppgifter som är viktiga för jakten. En av medlemmarna i jaktlaget skapar en grupp och resten behöver bara svara ja på inbjudan så delas informationen automatiskt ut till allihop. Medlemmarna kan nu se varandra. Dessutom finns det snabbmeddelanden, med vilka medlemmarna snabbt kan skicka meddelanden till varandra. Gruppfunktionen innebär en avsevärd höjning av säkerheten på jakten eftersom medlemmarna har bättre möjligheter att hålla koll på varandras positioner. Eftersom jakten måste hålla sig inom vissa gränser så är det också väldigt bra att kunna dela ut gränserna för jaktområdet till gruppens medlemmar. "Det tar ungefär 30 sekunder att lägga till en ny medlem i gruppen. Om vi tänker oss att vi får en gäst i jaktlaget, så har han efter 30 sekunder tillgång till alla gränser för området och positionerna för jägarna och hundarna. Efter avslutad jakt går det lika fort att radera de här uppgifterna hos gästen, det är bara att stryka honom som medlem i gruppen", förklarar Lohi. Genom utökad automatik har Tracker gjort programmet enklare att använda och minskat behovet av att komma ihåg saker. Till exempel så säkras alla sparade uppgifter automatiskt på servern Tracker Live. Replay-läget som redan finns i Tracker Live-tjänsten, finns nu även i mobilen. Med den här funktionen kan du spela upp och återuppleva jakten i mobilrutan, medan du fortfarande är ute i skogen. Också den här funktionen har blivit enklare att ta i bruk, delvis tack vare automatisering men förstås också för att mobilerna har blivit bättre. Trackers abonnenter har upplevt de olika licensmodellerna som litet komplicerade. Också kostnaderna har det förstås funnits synpunkter på. "Tack vare samarbetet med JCO och nu Viltcentralen har antalet abonnenter ökat, vilket i sin tur har gjort det möjligt att sänka priserna utan att pruta på produktutvecklingen", berättar Lohi. Den nya Tracker Hunter 3 kostar jägarna 59 euro för ett fortsatt abonnemang. Inga andra kostnader tillkommer. I priset ingår fri tillgång till terrängkartor i Finland, ägogränser, internet och programvaran. "Den årliga kostnaden har blivit cirka 40 % billigare för en genomsnittlig abonnent", konstaterar Lohi. Navigatorn Tracker Hunter 3 säljs till rabatterat pris åt alla som har löst jaktkort, men inte har varit abonnenter tidigare. Då ingår det kompletta Tracker Hunter 3-programmet i ett år med alla finesser, inklusive internet, vilket betyder att man också kan hålla koll på hundhalsband. Med programmet följer nu dubbelt så många kartor som under tidigare år. För den som använde alla kartskalor var det tidigare så, att gratiskartan räckte till ett jaktområde på 900 ha, men nu räcker den till 3650 hektar. För den som lämnar bort den största skalan och nöjer sig med exempelvis den näststörsta (1:50 000) eller mindre, så räcker gratiskartorna till ett jaktområde på upp till 24 000 hektar. Den som behöver mera kartor ordnar saken enkelt genom att skaffa ett fortsatt år med fri karta eller lösa en separat kartlicens. Priset på sådana börjar vid sex euro. "I detta nu har Tracker Hunter skänkt sina abonnenter mycket glädje. Utvecklingen fortsätter och vi hoppas att vi redan denna höst ska kunna göra inventeringar med Tracker. Det var ett av huvudmålen när vi startade det här projektet. Dessutom ville vi öka säkerheten och stärka jaktupplevelsen", säger Hannu Lohi. l Om du inte har ett abonnemang på Tracker så bjuder vi på ett helt år!
• Viltcentralen informerar Kajanaland Älgkvällar i Kajanaland Jaktvårdsförening Suomussalmi Paltamo Kuhmo Hyrynsalmi-Ristijärvi Puolanka Sotkamo Vuolijoki n Den 23 september arrangerar jaktvårdsföreningarna i Kajanaland en älgkväll. Under kvällen kommer det bland annat att behandlas hur man använder det elektroniska systemet för älgobskort (Sorkka), säkerheten på jakt och annat aktuellt som rör älgjakten. Välkommen! Plats Teater Retikka Paltalinna Kuhmohuset, Pajakkasalen Kommunhuset i Hyrynsalmi, fullmäktigesalen Puolankajärviskolan, auditoriet Vuokatti idrottsinstitut, auditoriet Iso-Pölly Onnelan maatilamatkailu, Ojanperä Tid 23.9. klo 18:00 23.9. klo 17:00 23.9. klo 17:00 23.9. klo 18:00 23.9. klo 17:00 23.9. klo 17:00 23.9. klo 17:00 sport 4 Svaren på frogorna på sidan 13 Svar Ämne Värt att veta 1) x. Jakt Jord- och skogsbruksministeriet har gett förordningar om den maximalt tillåtna avskjutningen för vissa viltarter under jaktåret. Enligt VFFI:s uppskattning finns det i Finland minst 16601780 björnar. 2) 1. Jakt Jord- och skogsbruksministeriet begränsade med en förordning jakten på sädgås med stöd av jaktlagen § 38. Avsikten är att freda de sädgäss som häckar i Finland från jakt. 3) 1. Lagstiftning Enligt den förordning som trädde i kraft 1.3.2011 krävs det licens av Finlands viltcentral för jakt på rapphöna i hela landet utom i Österbotten. 4) 2. Jakt År 2010 jagade 199 000 jägare småvilt och tillbringade sammanlagt 2,6 miljoner dagar på jakt. 5) 2. Jakt Hjortdjuren som fälldes 2010 gav c 10,3 miljoner kg kött. VFFI beräknar köttets värde till c 61 miljoner euro. 6) 2. Lagstiftning Det finns ingen åldersgräns för när man får börja jaga. En ungdom som skaffat jaktkort kan börja innan han/hon fyllt 15 med lånat vapen under vapeninnehavarens övervakning. 7) 2. Jakt Enligt VFFI:s statistik löste 311 000 personer jaktkort. 127 000 av dem, dvs 41 %, deltog i älgjakt. 8) x. Jakt Vid jakt på hjortdjur får inte användas en okopplad drivande hund med en mankhöjd över 28 cm. Vid jakt efter rådjur får drivande hund med mankhöjd under 28 cm användas från den sista lördagen i september till 31 januari. 9) 1. Jakt Björn får inte drivas ur idet eller skjutas vid idet eller vid åtel eller på sådan åker där skörden inte är bärgad. Vid björnjakt får inte heller användas ätligt lockbete. 10) 2. Lagstiftning Användningen av mekaniska hjälpmedel som avger ljud är förbjudet vid jakt efter hjortdjur, alla viltfåglar, skogshare, europeisk bäver, varg, björn, iller, utter, mård, lodjur, vikare, knubbsäl och gråsäl. 11) 2. Lagstiftning Ett halvautomatiskt gevär med magasin som rymmer fler än två patroner får inte användas vid jakt efter viltfågel, skogshare, europeisk bäver, varg, björn, iller, utter, mård, lodjur, vikare, knubbsäl, gråsäl eller fredlösa fåglar. 12) x. Sjukdomar Trikiner har påträffats i rätt många däggdjur. Av de nämnda är det bara lodjuret som i regel har trikiner. 13) x. ja 2. Lagstiftning Det är tillåtet att skjuta katt och fredlösa fåglar med ett gevär om kulvikten är minst 2,5 gram och anslagsenergin på 100 m avstånd från pipans mynning uppgår till minst 200 joule. Ett miniatyrgevär (22 LR) uppfyller inte detta krav. Dock är det tillåtet att använda ett för ändamålet lämpligt skjutvapen för att avliva ett djur i gryt, fälla eller motsvarande samt ett skadskjutet eller skadat djur. Detta gäller även katt. 14) 2. Jakt 15) 2. Jakt I regel fälls drygt hälften av dovhjortsuttaget i Nyland. Senaste säsong fälldes 79 dovhjortar i Nyland, vilket är klart mindre än under tidigare år. 16) 1 ja x. Jakt Eventuella begränsningar ges i år senast 25.8. Jägarna ska kontrollera begränsningarna innan de inleder jakten. Tidpunkten för när begränsningarna ges avgör om de hinner publiceras i tidningen Jägaren innan jakten på skogshöns och ripa börjar. Begränsningarna läggs omedelbart ut på viltcentralens hemsida riista.fi och ministeriets hemsida mmm.fi. Nya adresser n Outokumpu jvf ny verksamhetsledare: Hannu Oinonen, Kaavintie 49 B, 83500 OUTOKUMPU, tfn 050 520 6607, hannu.oinonen@netti.fi n Kymi-Karhula jvf ny verksamhetsledare: Satu Aurala, Länsitie 26, 49300 Tavastila, tfn 040 752 7109, kymi-karhula@riista.fi Luonnonhoitotuotteita metsästäjille - Ka-Nu loukku 199/kpl TARJOUS! - Yleis(verkko)loukku supikoiralle 79,90/kpl - minkki verkkoloukku 34,90/kpl - Gävleborg minkki, tai näätäloukku 56,90/kpl - Jalmarin laatikkorauta (minkki/näätä) 59,90/kpl - Duke 120mm raudat minkille 12,90/kpl - Duke 160 mm raudat näädälle 19,90/kpl - Duke 220mm raudat 24,90/kpl - Conibear 120mm minkille ja näädälle 24,50/kpl - Tepa astinlaukaisin pyyntirautoihin 5/kpl - Jahtirautapaketti 120/2 49,90/pkt (sis.5 kpl rautoja) minkinrautojen virityspihdit 12/kpl Nuolukivet: KNZ Wild ja Standard Kysy lavatarjous! Ny bok: Lisätietoa tuotteista ja tilaukset: www.erakontti.fi erakontti@erakontti.fi p. 0104409410 Kohtaamisia metsässä ­ Eläinkiistoista yhteistoimintaan Pertti Rannikko, Juha Hiedanpää, Jani Pellikka, Outi Ratamäki, Sauli Härkönen, Pekka Salmi sidor: 213 Förlag: Metsäkustannus Oy Människans och djurens samliv i de finska skogarna blir mer och mer invecklat och konfliktfyllt. Den här reportageliknande studien skildrar möten mellan människor och djur på olika håll i vårt land. Jaktens vardag och svårigheterna med att förvalta vilt- och rovdjursstammarna skildras ur flera synvinklar och med färska fakta. Boken presenterar nya verksamhetsmodeller och -former som kan lyfta samarbetet mellan olika intressegrupper och organisationer och därmed även handläggningen av djurärenden. Författarna betonar särskilt frågor som berör regleringen av älg-, varg- och lodjursbestånden. Bokens aktualitetsvärde blir ännu större genom årets förnyelse av viltadministrationen och grundandet av Finlands viltcentral. Boken kostar 19 e Beställ material! Bekanta dig med vårt bredare produktsortiment på Vi levererar med postförskott (postförskottsavgift 3,80 + postavgift enligt vikt) Beställ: Via internet: per post: per telefon: www.riista.fi www.riista.fi, kauppapaikka Finlands viltcentral, Lagret, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors 09 -27 27 8120 _____________________________________________________________________________________________________ Namn: _____________________________________________________________________________________________________ Näradress: _____________________________________________________________________________________________________ Postnummer: _____________________________________________________________________________________________________ Postanstalt: _____________________________________________________________________________________________________ Telefonnummer: Jägaren l 5 l 2011 l 91
• Affärer Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Marko Soini 040-761 1111, Jorma Tahkola 040-750 0246. Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Risto Ylitalo 044-274 8636. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi. Vorstehkluben valpförmedling: strh vorsteh, 0400-438 112 kh vorsteh, 050-555 0358 breton, 040-764 8237 münsterländer, 040-539 1301 lh vorsteh, 040-835 1289 kh ungersk vizsla, 040-568 4426 weimaraner, 040-911 1546 spinone, 040 517 8213 korthalsgriffon,0400-872 991 bracco italiano, 0400-205 933 strh ungersk vizsla, 050-372 7846 bourbonnais, 045-128 7262 stabyhoun, 044-504 8966 Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi, irländsk setter: Risto Kannisto 0400-544 030, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Mika Maliniemi 0400-139 041. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry ­ föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och hardrivande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Raimo Lietsala, 35300 Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 03-334 4719, 040-558 4019, www.lietsala.net Seppo Malmi, Jyvässeutu, allt i branschen. Tfn 0500-627 346. Antti Mäkilä, Tammela, tfn 400-879 581. antti.makila@elaintentaytto.fi www.elaintentaytto.fi Be om offert ! Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Säljer ögon av glas, håller kurser. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345, www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400-317 828, www.jariniskanen.net Kunskap och erfarenhet! Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk. Toppkvalitet! T:mi eläinkonservaattori Teemu Salonen, Ingå. Tfn 050-563 7820. www.elainkonservaattori.fi Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy, tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla arbeten i branschen, tfn 0400-788 636. Fåglar. djurhuvud, däggdjur. Terviö, Esbo tfn 050-571 6310. Uppstoppning av däggdjur och fåglar. Köper några björn- och lodjursskinn för att stoppas upp. R. Tyni tfn 040-737 5724. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Finska stövartiken Camomilla f 24.5.2010. Drev verkligt bra redan senaste höst. Tfn 044-511 0400. Fin karaktär. Läge för den som söker färdig hund. Svartvita drevervalpar av hård släkt. F. 26.6. Förfrågn. tfn 045-327 1784. Drevervalpar av ch. föräldrar, far finsk mästare 2007 och 2010. Tfn 044-990 0668 / Rovaniemi. Beaglevalpar kan reserveras. Födda v. 32 Far dubbelch. och drevvinnare 2010. Tfn 041-503 4646. Beaglevalpar av drivande föräldrar med jagande stamtavla. Tfn 040-764 2549. Jack Russellterrier valpar av jagande släkt. Reg. i JRTCGBSF ry. F. 120711. Förfrågn. tfn 040-574 5550. Tysk jaktterrier valpar, f. 11.8. tfn 045-880 5406. Tysk jaktterrier hanhund och tik, f. 10.2. Tfn 0400-909 575, Jämsä. Tysk jaktterrier valpar. BCH föräldrar. F. 17.5.11. Tfn 050-574 9495. Slh foxterriervalpar efter BCH-föräldrar. Tfn 050-541 5017. Valpar av slh foxterrier. Av gammal jagande stam, f. 5.7.11. Slh hanhund 10 mån. Ytterligare info http://kirppuandoikku.webs.com GSM 0400-585 585/045-630 9663 Siikajoki. Strh taxvalpar av drivande härstamning. Överlåts vecka 37. Tfn 050-55 29 622. Strh taxvalpar, far BCH-L BCH-M, mor LUTD och driver hare. Tfn 040-775 6121. Valpar av kh tax, drivande härstamning. Mor drevch, far MÄAJ 1. Överlåts vecka 32. Tfn 0400-851 348 eller 0400-529 238. Valpar av kh vorsteh efter prov- och utställningsprem föräldrar. Jakkilan kennel, Harri Siivonen, Ivalo. Tfn 0400-138 627. Valpar av kh vorsteh efter championföräldrar / brukslinjer, tfn 0400-620 042. www.iloksinkennel.fi American foxhound valpar kan reserveras. Far: Kettumiehen Jeremiah. Mor: Amy. Säljes tyska jaktterrier valpar. Tfn 045-256 9907. Överlåtelsegamla american foxhound valpar efter föräldrar som driver räv bra. Tfn 050-300 380. Säljes american foxhound valpar av toppsläkt, f. 11.06.2011, hanhundar och tikar. Tfn 040-525 9865. Cockerspanielvalpar av uppstötande brukshärstamning. Överlåtelse v. 40. Tfn 044-587 9765, Muurame. www.tellunsivusto.plogspot.com Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2011 är priset 15 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterial med faktureringsadress ska skickas till tidningens redaktion. Adressen är Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 6/2011 utkommer den 28.11.2011. Materialet för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 14.10.2011. Observera att vi inte tar emot annonser per telefon! Organisationer och föreningar Drevern är de drivande hundarnas "lilla jätte", som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 040-547 0448. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi Beaglen är en gladlynt jakthund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kolla vår hemsida: www.beaglejarjesto.fi. Där hittar du köpare och säljare. För mera info Jari Liukkonen, tfn 050-590 4657, info@beaglejarjesto.fi. Medlemsregistret och kassören Ritva Jauhiainen tfn 040-522 2839 eller ritva.jauhiainen@beaglejarjesto.fi. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämtoch gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Jukka Holma tfn 0400-31 06 86 eller Jussi Kuittinen tfn 050-3067 480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050-3271 782 eller Marko Niemelä 045-1316 109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050-572 7010. Internet: http://www.shhj.fi. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Marjo Halonen tfn 040-764 0104. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Valpar av östsibirisk laika. F. 4.6, garanti, tfn 040-564 9740. www.suojarannankennel.net Vacker tikvalp av västsibirisk laika. Mycket bra, mångsidigt ja-gande föräldrar, prisbelönade på utställningar. Tfn 040-561 6451. Jämthunds hanvalpar födda 10.3.11. Föräldrarna dubbelch, garanti. Tfn 045-203 2915. Jämthundsvalpar födda 27 maj. far FI BCH o. UCH Rusmosan Reetu, mor FI BCH & UCH Nissas Off. Tfn 040-757 5507. Valpar av norrbottenspets tfn 050-564 5812 Brahestad. Hanvalpar av finsk spets, 3 mån gamla, till älghundar ! Tfn 050-301 2255. Finsk spets, hanhund, f. 8.4.2011. Registrerad, chipsad, vaccinerad, av god släkt. Pigg och snäll. Tfn 044-280 3037. Valpar av finsk stövare, premierade föräldrar, f. 18.5. Tfn 050-321 4463. Valpar av finsk stövare, f. 25.4.11, FI BCH, FI UCH, SE UCH, SE BCH, mor 1 etta och 2 berömvärda. Stamfäderna BCH. Valparna han- och tikvalp. Tfn 040-840 5883. 3, 5 och 8 mån. gamla valpar av finsk stövare, drivande föräldrar av bra släkt, tfn 044-266 8024. Valpar av f stövare f BCH Korpilehdon Karo, m Kotikallion Nita 3xdrevt 1, tfn 0400-790 215. Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Markku Haapaniemi, Östermark. Tfn 0500-360 962. Alf Cederlund, Västerbyvägen 605 A, 49220 Broby. Alla arbeten i branschen. Tfn 050-341 4947. Erkki Hartikainen, Pusula. Tfn 0400-499 579. Stoppar upp småvilt och säljer tillbehör i branschen. Antti Kaatrasalo, Lapinlahti. Tfn 040-964 2611. www.tayttotarvike.fi Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050-563 0169. www.trofeet.fi Stoppar upp fåglar, däggdjur och fiskar. Undervisar i uppstoppning av däggdjur, säljer uppstoppade djur. Soini Kinisjärvi, Lehmilehto, 97420 Lohiniva. tfn 040-831 2566. Jouko Launonen, Siilinjärvi, tfn 0400-170 601. Säljes Nät för hund, mink mm. Rautarantala Oy, tfn 09-876 5291. www.rautarantala.com. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Avgillringsmekanismer för Kanufällor, rostfritt stål, funktionssäkra också på vintern. www.ph-riista.fi, tfn 050-566 2691, PH-Riista, Muurame. Smårovdjursfällor av tillverkaren. Tillverkade av aluzinknät. För mink / mård 72x18x15 cm 27 e /st + trk, för fångst via båda ändarna 105x18x15 cm 50 e /st + trk, för mårdhund / räv 115 x 35 x 38 cm 65 e / st + trk. Underv. video DVD 60 min. 25 e / st +trk. V. Syynimaa, 62310 Voltti. Tfn 06-484 9116, 040-700 7528. Mera info www.karhuville.fi Saaliin käsittelyyn ja säilytykseen Kun saat saalista ­ Vakuumikaupasta saat laadukkaat tuotteet saaliin käsittelyyn ja säilytykseen. Saksalaista laatua. Lava-vakuumikoneet, Landig-kylmäsäilytyskalusteet ja Landig-lihamyllyt. Meiltä saat myös laadukkaat Tukan-veitset ja leikkuulaudat. Vakuumi kauppa Vakuumikoneet Puhelin: 044 560 8245 Sähköposti: myynti@vakuumi.fi Kylmäkaapit ja kylmiöt Lihamyllyt Tilaa: www.vakuumi.f i 92 l Jägaren l 5 l 2011
• Nahkasaapas, Hinta Tikka T3 Hunter 820,-, Tikka Lite ss 850,Sabatti Rover 870 495,-, Mossb. 100 ATR 399,Tikka 3 Varmint ss 1140,-, CZ 527DLX 670,Finn 412SK 860,-, Finn 512S Marocchi 1150,Remington 870 450,-, Sabatti Falcon 650,Aimpoint 9000 350,-, Meopta 1,5-6x42 val 820,Leupold VX-12-7x33läp 270,-, 3-9x40 290,Redfield 2-7x33 198,-, Redf. 4-12x40 298,Kahles 2,5-10x50 890,-,Docter 2,5-10x48 710,Bushne.Trophy 1,5-6x44 215,-, 3-9x40 XLT 159,Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi 63800 Soini, tfn 06-528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e,12/89 syn 440e Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Snabbt och pålitligt med post och buss! www.anonase.com Vi säljer nya och beg jaktgevär: Benelli, Remington, Lincoln, Baikal mm samt patroner, krut, tändhattar, kulor och andra jakttillbehör till konkurrenskraftiga priser. Krono Järn, Torgarevägen 2, Kronoby. Tfn 06-834 5003, 050-411 0473. Tikka T3 Hunter .308 840 , Lite S/S .308 860 , Marlin 308 eller 30-06 480 , Benelli, Finn 412 och Beretta hagelg. Meopta R1 3-12x56 m ljuspunkt 795 , Burris 3-12x56 m ljuspunkt 520 , Tasco 3-9x50 85 . Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Tfn 03-348 4004. www.asetarvike.fi Specialaffären på nätet för begagnade vapen: www.euroase.fi Drilling Sauer 16/70-7x57R+Zeiss 6x42 1.290,Drilling Sauer 16/70-7x57R +Zeiss 6x42 1.650,Drilling Fortuna 16/70-7x57R+S&B 1.650,Drilling Ferlach 16/70-6,5x57R+Zeiss 2.250,Drilling Simson 16/70-7x57R+Kahles 1.550,Drilling Krieghof 16/70-5,6x57R+Kahles 2.450,Drilling Krieghof 12/70-7x65R+Zeiss 3.450,Specialaffär för kombivapen. Kempeleen Ase ja Retkeily tfn 044-731 6055. www.asejaretkeily www.sissos.fi Köp vapen, patroner och tillbehör i nätbutiken. Fina produktbilder. Priser och tillgång framlagda. Avbetalning, via nätbank med faktura eller med kreditkort. Stenfotsbutik i Raumo. www.sissos.fi Försäljning av vapen och tillbehör. Titta på bilderna på nätet. porinase.fi Valmet-Petra 308W -84 200,- 2 mag. transp.påse, A-hagelgevär Pointer FNkopia 100,-. Tfn 08-545 1075 Jorma. Valmet 38078 12/70 GA, Eduard Kettner Köln 67820 12/70 sammanl. pris 990,- tfn 040-707 2497. Valmet Leijona hagelgevär 12. Liten spricka i kolven. Mossberg modell 835 ulti-mag pumphagelg. i gott skick. Tikka gevär .308 med kikare 1,75 6x20. Fin. Köpes när desa sålda: Beretta ban/fågel hagelgevär. Tfn 044-536 1461. Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet www.asetarvike.com, tfn 040-540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustn och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019-782 307. UNLIMITED AMMO OY. UnA18-shot hagel som är 65 % tyngre än bly med mera för laddning av hagelpatroner. UnA-choker mm vapentillbehör. www.unlimitedammo.fi. Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 120 euro, installering 60 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08-311 31 33, 040-508 58 33. Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981, www.it-asepaja.fi. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Silentum ja Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn. 0400-842 196, www.jahtivaruste.fi. Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 55 e, för 4 vapen 60 e, för 5 vapen 65 e, för 6 vapen 70 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi Genuina viltmåltavlor för jägare www.ikitaulu.fi På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Hundkojor, 1-delad 300,- och 2-delad 380,-. Tfn 06-453 4333, www.koirankoppi.fi Golvvärme för hundkojor! Lätt att installera. Säker 12/230 V transformator. http://koti.mbnet.fi/t20aaa/KOIRA.HTM Tfn050-520 7252. Element för hundgårdar, tfn 040-773 0562 www.kymppitarhat.fi Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder modellerna Mk3 och lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 0400-820 492. Deben grytpejlar Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mård / mink. Vapen och optik, kolla sortimentet! Titta också in på www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-826 404 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Störst i landet på beg hundpejlar: Tracker 230mhz, Äly Speed, Äly Supra, Classic, Supra Comp, Pointer 2001-2007, Magnum med/utan skallindikator. Tracker Gps band. Vhf-telefoner med utrustning. Petsafe skallbegränsare och utbildningshalsband, räckvidd 900 m. Snabb och pålitlig Tracker pejlservice. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 Larsmo. Tfn 0400-362 136, 06-7281 520. www.koiratutkat.fi Garmin GPSmap 60CS + karta-CD-områdena 1-2. Obetydligt använd. Tfn 0400-853 567. Kvalitetsbatterier till hundpejlare och jakttelefoner. Även cellbyten. Oy Cellpac Ab, tfn 06-364 1565, www.cellpac.net Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400-203 398, www.ritkos.fi. Wouxu VHF jakttelefoner från 128 e uppåt ! Avståndsmätare Tri-Star Aite 119 e, Lerduvskastare The Competitor39 e, elektroniskt hörselskydd Caldwell 49 e, älgkikare Olivon Quatro 1-4x24IR med ljuspunkt 188 e, skjutkäppar Pro-Hunter Tripod 68 e, hylspolermaskin Frankford Arsenal 44 e, digital krutvåg Wimax 31 e, vakuumapparat Bigland 59 e, BS Planet hund GPS 799 e, Audovox GPS positionerare 59 e, Deben 12 m grytradar 239 e, Barnes TSX kulor från 37 e / 50 st. För mera produkter, se: Eränetti näthandel ­ www.eranetti.fi Viltkameror med början från 79 e ! Wild Viev Xtreme 5.OMP 79 e, nya Safari Scout Guard 55OVB 5.OMP 123 e, Safari Scout Guard 370 HD 3.OMP 113 e, SafariKG-680 V HD 8.OMP139 e, Stealth Cam Prowler HD 8.OMP 179 e, Moultry Game Spy M-100 MiniCam 6.OMP 209 e, För mera produkter, se: Eränett näthandel ­ www.eranetti.fi Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Vassklippare, även för sommarstugebruk. Betalar bra för beg motorklippare. Tfn 0500-652 241. www.kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Tillbehör för knivtillverkningen. www.brisa.fi tfn 06-729 0431, 06-724 7815. Arméns kombinerade terräng och snödräkt. Utmärkt för jägare! Se www.wh-varuste.fi eller ring 0400-722 007. vuorittomina tai teddyvuorilla, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla. koot 37-48, sama saapas myös 1/2 pitkällä varrella, saappaita myös kumiterällä. Korkealaatuinen, vahvarakenteinen, 58 e Boots, tylppäkärkinen, musta. Hinta koot 37-46 69 e Maihari, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla, varren suussa lumilukko, kiinteä iltti, sisäreunassa vetoketju. Hinta 6937-48 e koot Saapas Hinta "custom" tyylinen, vahva vettähylkivä nahka, pitävä pohja, kestävällä tekstiilivuorilla. koot 36-48 69 e Vaelluskenkä, Hinta turvakärki, öljyn- ja lämmönkestopohja, heijastinnauha. koot 39-47 51 e kotiin mökille lahjaksi Tee palvilihat itse hirvenlihat possunlihat kalat Hinta vain 1400 e PALVIUUNI Kengät kotimaista laatutyötä. Tilaa postiennakolla. 38700 KANKAANPÄÄ Puh. (02) 572 2566 Email: manska@manskankenka.fi Kuvasto netissä: www.manskankenka.fi MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Lindab Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014-471 523, 0400-661 379. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn ­ varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Högklassiga inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. Även tryckkokare för konserver. Tfn 040-585 8133. Webbadress: www.eratapio.fi Vi tillverkar skidor av björk för fri terräng. Sotkamo, tfn 040-869 8709. www.vilminkosukset.fi. Fasaner i Forssa, nya marker för dressyr. www.fasaanitila.net, tfn 050-307 3752. Fasaner i utplanteringsålder, Aura, Egentliga Finland tfn 040-540 3236. tapionfasaanitila@gmail.com För viltutfodring vete/ärtblandning i 500 kg storsäck, 150 e / säck. Även mindre partier och andra växtslag. Tfn 045-2606 346, Ikalis. Böcker om jakt och Lappland hittar du på adressen www.antikka.net. Köper och säljer: www.jahtihuuto.net Ale.fi! Bästa extrapriserna på nätet på adressen ale.fi. Hos oss är det alltid rea! Köp, sälj, byt, hyr eller ge bort på nätkiosken. Titta in bums! Nettikioski.fi Allt mellan himmel och jord för jobb och fritid eller som gåva. Sekatavarakauppa.fi På Suomen Tukkuri hittar du jägare allt du behöver i klädväg och utrustning, till partipriser. www.tukkuri.fi Nätaffären EräSawo har allt som jägare och fritidsfolk behöver: www.erasawo.fi Mänskän Kenkä sis. alv + rahti Myynti ja kuljetus ympäri Suomen. Ympäri vuoden. tauno.kinnunen@kelofin.fi www.kelofin.fi Lappland: i Tanhua finns tomter för jägare samt färdiga stugor. Medlemskap i jaktförening möjligt. Förfr tfn 0400-199 818. I Sodankylä i Lappland mellan Saariselkä och Ivalo finns tomter vid bäck och uppe på fjäll. Priser från 4000 e. Tfn 040-832 0190. Toppen fritidsplats i Kuhmo ! Se: www.etuovi.com/kohde/6942006 tfn 0500-365 555. Hus säljs på ön Andoy vid Norska havets kust. P. 95 000. Tfn 050-596 8980. 101 ha skogsmark i Petservaara i Salla. Skogsbruksplan gjord 05/11, kan kollas jämte kartor i Gugos affär på adressen www.eraganajaguggo.fi tfn 040-720 9777 Tauno Kinnunen p. 040 563 4793 Kuhmo Köpes Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning och avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040-546 5995. Även pälshudar, tfn 0400-561 267. Vi köper björnkroppar och champinjoner, tfn 050-359 7853 / Mika Huovinen, A&S Restaurants Helsingfors, mika.huovinen@asrestaurantas.com Handladdningsserie för 7x54 patroner. Tfn 040 832 5986. Köpes Sako Finnfire Range P94S, i gott skick, tfn 050-490 7779. Arbete utförs Vi bereder skinn av pälsvilt. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02-728 7503. Vi bereder hudar av småvilt och får. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 Otava, tfn 010-387 3090. www.taljatukku.fi. Service på vapen och reparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Vapen, reparationer och tillbehör. Asesepänliike Kettunen Ky. Tfn 040-410 2150, Valkeala. Jägaren l 5 l 2011 l 93
• Lämpöeristetyt koirankopit 1-os 300,2-os (kuvassa) 380,2-os maxi 450,T:mi R.Kivineva 06-4534 333 www.koirankoppi.fi Myös iltaisin, kuljetus järjestyy! Sjöfågeljakt i Bottenvikens skärgård, seanature.net, 0400-154 600. Gås- / andjakt i Bottenvikens skärgård, seanature.net, 0400-154 600. Jaktsäsongen fortsätter i Sverige ! Bekanta dig med vårt utbud på adressen www.erakompassi.com Jägaren N:o 5/2011, 60. årgången. Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 28.11.2011. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Chefredaktör: Jari Pigg Redaktionschef: Klaus Ekman Redaktionsekreterare: Maria Nikunlaakso Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus och Julia Westerberg Redaktionsråd: Jari Pigg (ordf) Juha Immonen (vordf) Bror Blusi Mikaela Carlsson (JSM) Klaus Ekman Visa Eronen Ilkka Eskola (Hansaprint) Juha Mäkinen (Forststyrelsen) Maria Nikunlaakso Vesa Ruusila (VFFI) Redaktionens adress: Finlands viltcentral Fantsvägen 13-14 , 00890 Helsingfors tel. 040-450 3360 Adressändringar och jaktkortsärenden: Tfn 0303 9777 Tryckeri: Hansaprint 2011/Jäg11_05 Pärmfoto: Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Uthyres Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska, plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. Stugor i östra Kuhmo. Tillstånd säljs för hare, fågel och bäver. Tfn 0500-253 563. www.kuhmonet.fi/ekinmokit. Fina möjligheter jaga och fiska. Tfn 0400-371 557. Jägare och fiskare! Prima stugor 50 km söder om Kuusamo, mitt i statsmarker. Även en jaktstuga. Tfn 040-500 3474, www.kylmaluoma.com En stuga i Taivalkoski. Fina jaktmarker. Tfn 040-351 4927. Ny invartering i Kajanaland för jaktsällskap. Mera info på www.raatteenportti.fi/majoitus. Tfn 040-534 7677. Jaktföreningens stuga i Rautavaara. 50 e/dygn för fyra personer. Tfn 045-651 3121. www.rautavaaraneramiehet.net Varkaus ­ en stuga för 8 pers mitt i VP. Rökbastu, kåta, vindskydd, båt mm. Tfn 050-559 8145. Stuga för 10 perssoner i Lattuna i Savukoski vid stranden av Kemi älv. Ligger mitt i statsmarker, jakt-, fiske-, bärplockningsmöjl. mm. Bra stödjepunkt, 400 e/v, tfn 050-511 0297. Mäkikangas kämppä i Kontiovaara, Lieksa, ligger mitt i Forststyrelsens marker. Tfn 040-539 5792. www.pielisenlatu.fi Stuga i Kuusamo vid sjön Kitka. Småviltmarker nära stugan. Även möjl. att jaga på Kuusamo samfällighets marker. Tfn 0400 284 988. www.taivallahdenlomamokit Logi i strandstugor och jaktmöjligheter i Suomenselkä fågelmarker i Pylkönmäki. www.jukanmokit.com tfn 0400-829 909. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Valmet 212 nya kolvar. Vapenarbeten, ljuddämpare, vapen, patroner och tillbehör. Ase-ja optiikkahuolto, Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. Kolvar och beg vapen: www.asehuolto.net. Hemsida: www.asejaoptiikkahuolto.net. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400-528 098. Ylöjärven Asetarvike, Rantakiventie 7. Vi reparerar och servar vapen samt övriga vapensmedsarbeten. Tfn 03-348 4004, 050-404 7387. Kolvar, nätskärningar, reparationer. Rauli Lönnfors, tfn 044-283 2596, Valkeala. Vapensnickare Mikko Voutilainen, Ysitie 2194, 77600 Suonenjoki, gsm 040-5188 677. Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Tracker och Pointer (ej GPS) hundpejlservice. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. www.optifocus.fi Hirsimäentie 21, Pl 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400-150 356. www.optifocus.fi. Jakt- och föreningsjuridik samt övriga juridiska ärenden. Telefonjuristerna 0600-17 270 (2,84 e + lokalsamtalsavgift). Tio års erfarenhet, kl 8-20. Nervandersg 1, Hfrs. Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utländska grupper. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi Jaktpaketresor till Afrika. Björnresor till Kanada. Tfn 0400-220 557 eller 040-551 5669. Fler resmål på www.jahtimatkat.net. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Jaktresor med kvalitet till Afrika, S Amerika och Kanada. Stort urval och bästa markerna till gott pris. B&R Hunting Oy, tfn 010-622 3940, www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Fasaner från dunungar till vuxna. Fasanjakter. Måltider och inkvartering. www.kalastuslomat.fi Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort, rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big-5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Samt mycket mer! Noga utvalda jaktmål till konkurrenskraftiga priser! B&R Hunting Oy, tfn 040-417 8807 eller 050-545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Fågeljakt i norra Sverige i Pajala, Övertorneå i Torne älvdal. Lempeansuvanto.com, tfn 050-491 5839. Upplev fantastiska jakter i Sverige, Polen och Tyskland! Gås, vildsvin, rådjur mm. www.hanhijahdit.fi/ 045-1261269 Med erfarenhet sedan år 2000! Jaktresor till världens alla hörn. Ryssland, Afrika, Europa, Amerika, Kanada, Asien, Australien och Nya Zeeland. VSD SAFARIS, www.vsdsafaris.fi, tfn 0400-888 875, hunt@vsdgroup. ERÄ-KORPINEN: Jakt- och fiskeresor, sommarlov. www.erakorpinen.fi , tfn 040-555 1394. I Hauho finns fasanjakt och möjl till hunddressyr samt fasanförsäljning. Även andjakt. Fråga på inkv och måltider. auvo.kokkala@aina.net. Ulla och Auvo Kokkala, 050-588 9593/040-841 0999. Kuusamo, stuga + tillstånd + tillstånd i Kuusamo samfällighet. Tfn 0400-281 229. Inkvartering för jägare i Suomussalmi. www.alassalmeneramokit.fi, 0400-300 552 / Luukkonen. Fasanjakt i Hyvinge. Vi arrangerar drev- och fågelhundsjakter. Även försäljning av fåglar för utplantering och dressyr av hundar. Tfn 0400-709 967 eller 0400-612 309. Fasaner från Lojo, jakter, hunddressyr. Logi med bekvämligheter. Rökbastu mm. www.elamystila.net tfn 040-5581 1422. MPK: skogsfågel- och småviltjakter. www.metsastyspalvelut.com tfn 044-541 0437. Gås- och vildsvinsjakter på Ösel för 3-5 personers sällskap. Be om offert: 044-505 8855. lohijarven. erakeskus@gmail.com Övrigt Kontanter, kontanter ! ! ! Behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350, Luottopantti, Joensuu 013-227 010. Jakträtter i Kuusamo på ett ca 10.000 ha stort område för självständig jakt. 1-5 års årsarrenden. Fråga om offert, ännu några kvar! MetsäKortesalmi, tfn 0400-216 800. Jaktliga familjefester och möten ordnas på Solttila jaktstuga i Hyvinge. Vårt kök tillreder välsmakande menyer aav naturens gåvor enligt era önskemål. Även möjligheter till ett mångsidigt utomhusprogram. Tfn 0400-709 967 eller 040 737 8101. ISSN 0047-6986 Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä soml jaktkortet Metsästäjä l 4 l 2011 77 distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 94 l Jägaren l 5 l 2011
• Adresser FINLANDS SUOMEN RIISTAKESKUS VILTCENTRAL Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet, fax. 09-1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-1605 3373, 040-7353 173. Konsultativ tjänsteman Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-7336 229. Överinspektör Rami Sampalahti, tel. (09) 1605 2188. Överinspektör Janne Pitkänen, tel. (09) 1605 2469, 040-867 2667. Fantsvägen 13­14, 00890 Helsingfors Telefon: 040 450 3360 Fax. (09) 2727 8130 e-mail: riistakeskus@riista.fi, förnamn.tillnamn@riista.fi www.riista.fi Tf. direktör: Jari Pigg, tel. (09) 2727 8111. Tf. chef för offentliga förvaltningsuppgifter: Sauli Härkönen, tel. 050 5055 635. Ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. (09) 2727 8118, 0400 648 678. Jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Marko Svensberg, tel. (09) 2727 8117, 040 5573 827. Tf. chef för intern service: Tuomo Pispa tel. (09) 2727 8115, 0400 700 778, Kommunikation, tidningarna Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. (09) 2727 8116, 0400 463 943, Maria Nikunlaakso, tel. (09) 2727 8112, 040 742 5626 Lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. (09) 2727 8150. Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi, tel. (03) 882 570, fax. (03) 8825 711, Ilkka Ala-Ajos, 0500 817 913. Marko Muuttola, 050 911 3832. Adressändringar och jaktkortsärenden: 0303 9777 Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-250 00, fax. 018-192 40. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-253 13, marcus.nordberg@regeringen.ax Jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-253 28, roger.gustavsson@regeringen.ax Finlands viltcentrals regionkontor e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Hadvalantie 8 7B, 21500 Pikis, tel. (02) 4779 610. Jaktchef Mikko Toivola, tel. 0400 882 250, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 0400 909 565, kansliföreståndare Pirkko Järvinen, tel. (02) 477 9600. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 0400 188 565, fax. (08) 712 397. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 0400 137 028, vv-konsulent Marko Paasimaa, tel. 0400 268 390, kansliföreståndare Ritva Juntunen, tel. 0400 188 565. Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax, tel. (06) 3560 351, fax. (06) 3560 360. Jaktchef Ulf-Erik Widd, tel. 040 503 7191, vv-konsulent Stefan Pellas, tel. (06) 3560 352, 050 5117 279, kansliföreståndare Lena Södergård-Ahlskog, tel. (06) 356 0350, 050 406 7508. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi, tel. (016) 379 0081, fax. (016) 3790 085. Jaktchef Antti Siira, tel. 0400 392 667, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 0400 394 329, kansliföreståndare Leena Haapamäki, tel. 0400 864 329. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 201. Besöksadress Viksbågen 4. Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 509. Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 409. Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 429. Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 020-57 511, fax. 020-57518 79 Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 559. Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. 020-57 511, fax. 020-5751 689. Björntelefon (016) 379 0086. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, fax. 020 7479 639. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 0400 242 727, vv-konsulent Olli Kursula, tel. 0400 243 414, kansliföreståndare Seija Kiiveri, tel. 020 747 9630. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 0400 376 189, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 0500 196 622, kansliföreståndare Kaija Riikonen, tel. 050 374 0776. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Fax. (017) 2823 005. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 0500 376 800, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 050 4311 276, kansliföreståndare Tuula Ruuskanen, tel. 044 2612 184. Norra Tavastland: Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. (03) 3140 9400, fax. (03) 3140 9450. Tf. jaktchef Marko Mikkola, tel. (045) 1359 690, tf. konsulent Otto Hölli, tel. (0400) 547 764, kansliföreståndare Leena Särkijärvi, tel. (03) 3140 9411. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. (09) 3507 230, fax. (09) 3872 878. Tf. Jaktchef Visa Eronen, tel. (050) 3661 114, tf. vv-konsulent Markku Laulumaa, tel. 040 704 1843, kansliföreståndare Carola Lönnfors, puh. (09) 350 7230. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. (09) 3507 244, 0500 458 357. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. (02) 5319 000, fax. (02) 5319 001. Jaktchef Antti Impola, tel. 050 598 8857, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 0500 742 354, kansliföreståndare Tuija Korhonen, tel. (02) 531 9003. Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 0440 494 005, fax. (05) 3440 998. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 0400 258 479, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040 716 2223, kansliföreståndare Airi Karvinen, tel. 044 049 4006. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440 452 830, fax. (015) 452 831. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 0500 257 407, tf. vv-konsulent Teemu Lamberg, tel. 0400 257 407, kansliföreståndare Tuula Varjus, tel. 0440 452 830. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. (03) 644 650, fax. (03) 6446 522. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 0400 225 745, byråsekreterare Sirpa Kuhlström, tel. 040 558 3367. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. (08) 5353 500, fax. (08) 5333 555. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 0500 387 705, vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500 282 082, byråsekreterare Ritva Oksanen, tel. 0500 287 346. Österbotten: Vapaudentie 32­34 B 22, 60100 Seinäjoki, tel. 0400 475 760, fax. (06) 4217 225. Jaktchef Jarkko Nurmi, tel. 0400 180 084, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 0400 180 083, byråsekreterare Sirpa Hakala, tel. 0400 475 760. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Jukka Bisi, tfn. 040-5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Överinspektör Ahti Putaala, tel. 040-8272 574, ahti.putaala@metsa.fi Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 020-344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020-772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki. Tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. Finlands Jägarförbund: Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tel. växel 010 841 0050, fax. 010 841 0051 e-mail: suomen@metsastajaliitto.fi, http://www.metsastajaliitto.fi Finska Kennelklubben: Kamrersvägen 8, 02770 Esbo. Tel. 09-887 300, fax. 09-8873 0331, e-mail: http://www.kennelliitto.fi. Jägaren l 5 l 2011 l 95
• Världens bredaste utbud av vapentillbehör för den finländska jägaren. - leveranstid 1-2 veckor - nästan 100.000 produkter - lagersituationen på nätsidorna - per post i hela Finland Bushnell Trophy XTL , 1,5-6x44 4A Korss 30 mm tu b 30 mm tuub tuub Barnes Tipped TSX 9,3 250 gr Caldwell Rock Jr. Bänkskyttestöd 255 Fajen syntetstock Mauser 98 PRODUKTNR 188472 PRODUKTNR 337403 90 PRODUKTNR 682659 60 Gerber Bear Grylls Rarang "Vesuri" RCBS Handknallare 119 PRODUKTNR 225012 PRODUKTNR 588972 70 PROD PRODU PRODUKTNR RODU 329291 329 329 60 telefon vardagar 12-17 09-5122 933 ASE ja KONE Kemiön Metsästyspuoti Kroggränd - Kapakkakuja 9 25700 Kimito - Kemiö Tel./Puh. (02) 423 804 Öppet-Auki Vardagar -Arkisin 12-17 www.midwaysuomi.com Aninkaistenkatu 16 - Aninkaisgatan 16 20100 TURKU / ÅBO Puh./Tel. (02) 239 0930 Avoinna/Öppet: Arkisin-Vardagar 10-17 Lauantaisin-Lördagar 10-14 Docters optick Härkillas kläder mm. Puma sköter kaffeserveringen. Förevisningsdag 7.9.2011 Provskjutning/förevisning av sakos produkter 7.9.2011 på Liedon Riistamiehets skjutbana 12-18. Jamina bjuder på grillkorv. www.asejaera.fi Vapen & Skyttetillbehör, O ik Fäll hö Optik, Fällor, H d jl Hundpejlar, V Vapensmedsservice, Montering av Sikten & Ljuddämpare, Reparationer, Renoveringar, Custom byggen.