• Utgivare: 5/2012 Med hönshund på jakt s. 10 Jakten efter skogshöns börjar 10.9 s. 64 Blykulor vs blyfria, s. 46 Vargens och hundens genetik, s. 42 Första SRVA-banan i Kajanaland såg dagens ljus, s. 56
• Ledaren Återupplivandet av sädgåsbeståndet kräver internationellt samarbete Orsakerna till beståndsvariationerna hos flyttfåglar är mångahanda. Det kan exempelvis bero på förändringar i övervintrings- eller häckningsområdenas livsmiljöer, konkurrens mellan arter, miljögifter eller jakt inom häcknings- eller övervintringsområden eller invid flyttvägar som överskrider fågelbeståndets tolerans. Ur de jägares synpunkt, som utnyttjar vilttillgångarna, är den gamla skyddsbetonande reaktionen på ett bestånds tillbakagång inte alltför motiverande. När arten fredas och den försvinner från förteckningen över jaktbara arter upphör viltvårdarens intresse för vård av artbeståndet ifråga. Ännu många år efter detta utsätts naturskyddsideologin för hård kritik. Ändå är jägarnas deltagande i skyddsaktiviteterna ytterst värdefullt. Vid uppföljningen av bestånden och skötseln av livsmiljöerna behövs alla naturintresserades insatser. Beståndsvården för arter som håller på att gå tillbaka och säkerställandet av ett hållbart nyttjande förutsätter kännedom om orsakerna till kräftgången och korrekta åtgärder för undanröjande av orsakerna. För flyttande arters del bör åtgärdsprogram utarbetas utmed artens hela flyttväg. Det här förutsätter ett gränsöverskridande samarbete mellan alla länder där arten ifråga har årligen återkommande livsmiljöer. Områdets omfattning beror på arten: Nordeuropa räcker till för ett flertal arter men för vissa arters del bör även Ryssland, Medelhavsländerna och länder i Afrika fås med. På den amerikanska kontinenten finns det modeller för en beståndsvård som grundar sig på arternas flyttvägar ­ den här metoden kallas där för Flyway Management. Vårdåtgärderna för de flyttande sjöfågelarternas bestånd och livsmiljöer samt dimensioneringen av jakten är planerad för hela flyttvägens sträckning. Till detta bör även vi sträva här på den gamla kontinenten. Syftet med en internationell förvaltningsplan för fåglarnas flyttvägar är ett avtal om en långsiktig, ekologiskt och socialt hållbar beståndsvård; uppföljning av bestånden och bytet, skyddsåtgärder och dimensionering av jakten. Idag fattas också beslut om den finländska jakten vid internationella forum, vi må sedan tycka om det eller inte. Parterna i den afrikansk-eurasiska överenskommelsen för beskydd av flyttande vattenfåglar (AEWA) kom på våren överens om att skärpa beskyddsklassen för sädgåsens underart taigasädgåsen, som häckar på barrskogszonens myrar. Beståndet av arten har minskat kraftigt. Jakten är för närvarande tillåten endast inom ramen för den internationella förvaltningsplanen. EU bifogade till beslutet en reservation som går ut på att jakten efter taigasädgås får fortsätta i EU-länderna till dess den internationella förvaltningsplanen har färdigställts. Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral 26 Skogshönsen på nästan samma nivå som i fjol ­ krasch i Lappland Taigasädgåsen är en underart av den i Finland häckande sädgåsen. Därför har viltförvaltningen i vårt land under ledning av jord- och skogsbruksministeriet aktiverats i frågan. Den nationella förvaltningsplanen för sädgåsen är under arbete och därtill har vi i syfte att återuppliva beståndet av taigasädgås inlett förberedelser för utarbetandet av en på flyttvägsfilosofin grundad internationell förvaltningsplan för arten. Finland är även redo att åta sig ansvaret för ledningen av projektet. Det här är så att säga en spelöppning. Om vi lyckas kan samma operation upprepas även för övriga sjöfågelviltarter på retur. På tillståndet för taigasädgåsen har vi även reagerat genom att för andra året i följd begränsa jakttiden för sädgås. Viltförvaltningens förhoppning är att jägarna har förståelse också för obekväma beslut. Kritik av begränsningarna och bekymmer över avbrottet i jakttraditionen är förståeligt, men om vi inte lyckas vända utvecklingens kräftgång tar jakten efter sädgås slut för eviga tider. PS! Jakten efter skogshöns börjar den 10 september i hela landet med undantag för begränsningarna för tjäder och ripa. Om skogshönsens utveckling kräver en begränsning av jakten så kortas jakttiden av från slutet av säsongen. De regionala jakttiderna publiceras på internetsidorna www.mmm.fi och www.riista.fi i början av september. 2 l Jägaren l 5 l 2012
• Innehåll 5 2012 2 Ledaren: Återupplivandet av sädgåsbeståndet kräver internationellt samarbete - bestånden stärks med naturvård i ekonomiskog 4 Förvaltningsplanen för skogshönsen nästan klar 6 På viltets villkor 10 Med hönshund på jakt: 14 Ordförandens spalt: Samarbetet mellan människa och hund en njutning Från bärskogarna hän mot det nya jaktåret ­ krasch i Lappland ­ räcker orken till? 26 Skogshönsen på nästan samma nivå som i fjol 28 Här ska grundas trianglar 29 Så grundar du en vilttriangel 32 Vähä-Komu våtmark i Pyhäjärvi: Kiselgur och en våtmark för fåglar 32 Vähä-Komu våtmark i Pyhäjärvi: Kiselgur och en våtmark för fåglar 38 Sjöfåglarnas häckningsstammar sommaren 2012 40 Aktuellt från ministeriet: Viltvårdsråden spjutspetsar för den nya viltpolicyn 42 Vargens och hundens genetik, del 1 45 Jakten på statens marker: 46 Blykulor vs blyfria 52 En svensk soldat i det civila 56 Suomussalmi jaktvårdsförening kavlade upp ärmarna: Kajanalands första SRVA-bana såg dagens ljus Fördelen med hemmaplan Jakten är en investering i naturen 72 Viltets vänner 58 Vetenskaplig viltkunskap: 60 Nyhetsmagasinet 64 Skrivtävlingens skörd: Min bästa jaktupplevelse På vandring med Eki: 66 Presentation av medlemmarna i viltcentralens ledningsgrupp 68 Vad sysslar Jaktmuseets intendent med? 70 Märkliga händelser 72 På vandring med Eki: Viltets vänner 76 Finländarna åker oftast på självständiga jaktresor 78 Viltspelet nu online! 80 Åland 82 Det händer i regionerna 84 Affärer 87 Adresser Jägaren l 5 l 2012 l 3
• Arto Marjakangas, projektchef, Finlands viltcentral Förvaltningsplanen för skogshönsen nästan klar - bestånden stärks med naturvård i ekonomiskog Förvaltningsplanen för skogshönsen är så gott som klar och bara finslipningen återstår. I planen presenteras ett flertal praktiska åtgärder som med sin sammanlagda effekt hjälper oss att hålla skogshönsbestånden livskraftiga så att de kan jagas hållbart. Som den främsta orsaken till skogshönsens mångåriga nedgång betraktas ogynnsamma förändringar i deras livsmiljö. Den viktigaste målsättningen i förvaltningsplanen är därför att höja kvaliteten på ekonomiskogarna som livsmiljö för skogshönsen. Antti Saraja 4 l Jägaren l 5 l 2012
• l I vårt land åtnjuter skogshönsen en grundmurad popularitet bland jägarna, trots att fågelhöstarna vanligtvis har varit rätt magra i decennier. Tjädern, orren och på sina håll även järpen minskade avsevärt från 60-talet till 80-talet, men från 90-talet har stammarna i genomsnitt varit stabila. Däremot har ripbestånden i landets södra och mellersta delar minskat dramatiskt fram till dags dato. Hos ripstammen i Lappland är däremot ingen långtidsförändring synlig. Skogshönsens årliga beståndsvariationer beror på ett flertal olika faktorer som vädret och sorkstammarnas variationer, som vi inte kan påverka. Beståndens genomsnittliga storlek beror däremot främst på livsmiljöernas antal och kvalitet, vilket vi kan påverka. För skogshönsen har problemet varit det, att vissa strukturella drag hos dagens skogar avviker från skog i naturtillstånd, som fåglarna under årtusendenas lopp har anpassat sig till. Förvaltningsplanen togs fram av Forststyrelsens naturtjänster under åren 2009-2010. Ett stort antal experter och företrädare för olika branscher deltog i arbetet eller hördes. Kycklingarna äter av de larver och andra småkryp som finns i blåbärsriset, och växtdelar som blommor och blad. Efter en kalhuggning brukar det mesta av blåbärsriset försvinna. Blåbäret breder främst ut sig med sina jordstammar, men de trasas sönder av markberedning och det nyare fenomenet stubbrytning. Det effektivaste sättet att säkra riset är att göra gallringarna i rätt tid. Då får fältskiktet mera ljus och ristäcket kan återhämta sig fortare. Ett annat sätt är att sköta skogen i olikåldriga bestånd. Det talas också om kontinuerligt skogsbruk. Ett sådant passar på växtplatser där trädbeståndet kan förnyas underifrån utan markberedning. Blåbäret växer i regel i täta bestånd i övergångarna mellan mo och våtmark. Tillsammans med kärr utgör den här biotopen nyckelbiotoper för hönskullarna. Det är väldiga arealer övergångszoner och kärr som har dikats ut för skogsodling. Vi kan förbättra tillståndet för nyckelbiotoperna genom noggrannare planering och restaurering av iståndsättningsdiken. hänsyn till skogshönsens behov och att vi även erbjuder de privata skogsägarna detta. Möjligheterna att beakta viltets krav på sin livsmiljö i skogsskötseln kommer att blir bättre. När skogslagen inom kort förnyas får skogsägarna större valfrihet att välja skogsskötselmetoder. I förvaltningsplanen föreslås att det ska grundas modellområden för skötseln av livsmiljöer på olika håll i landet och samfällda skogar med tyngdpunkten lagd på viltet. Målsättningen ska Iståndsättningen av ripmyrar har visat sig vara en framgång: på de iståndsatta myrarna uppstår det fort nya riprevir. vara att sköta livsmiljöerna i privatskogar på en högre nivå än på beståndsnivå. Skötseln av skogarnas kantzoner är föremål för ett projekt som leds av Finlands viltcentral och kallas Riistaa reunoilta (se Jägaren 3-2012). Det bästa som en enskild jägare kan göra för skogshönsen är att ställa upp på inventeringar. Resultaten från sommarinventeringen av vilttrianglar har blivit ännu viktigare eftersom jakten numera regleras utifrån årets siffror. Den avsvalnade inventeringslusten ska återupplivas med en kampanj. För planeringen av hållbar jakt krävs det inte bara siffror på beståndens storlek utan också tillförlitlig information om avskjutningen. Ett av problemen med dagens avskjutning är att rapporterna inte är bundna till platsen. Därför planeras nu ett system av typen jaktdagbok där informationen om avskjutningen ska samlas in från jägarna med större noggrannhet än förut. Kan ripan räddas? En stor del av de fällda riporna skjuts i övre Lappland. Skötseln av fjällripans bestånd går huvudsakligen till på två sätt: med en täckande uppskattning av stammens storlek som underlag för dimensioneringen av jakten och vid behov med jakt efter smårovdjur. I landets södra och mellersta delar har ripbestånden gått i botten under de två senaste decennierna på grund av att ripbiotoperna har blivit färre; myrar har dikats ut och beskogats, och vintrarna har varit milda. För ripans del vore det bästa att spara de icke-fredade myrar i naturtillstånd som finns kvar. Iståndsättningen av ripmyrar har visat sig vara en framgång: på de iståndsatta myrarna uppstår det fort nya riprevir. När det gäller iståndsättning finns det att välja på: det finns drygt 800 000 hektar dikade myrar som det inte lönar sig att iståndsättningsdika. Ekonomiskogen har potential Problemen med livsmiljöerna handlar i hög grad om busk- och fältskiktet i skogsbestånden. Receptet mot detta kallas "behärskat oskött". Bäst uppfylls skogshönsens krav på sin miljö i blandskog med stor variation. Och poängen är att skötselåtgärderna i livsmiljön ofta inte kostar någonting. I dagsläget gallras nästan en halv miljon hektar skog per år och röjs 160 000 hektar plantskog. Det är väldiga arealer. Och det snabbaste sättet att åstadkomma resultat är att ta hänsyn till skogshönsens behov vid skötseln av plantskog och gallringsbestånd. Vid gallringar har det varit praxis att röja bort undervegetationen alltför grundligt, trots att alla skogshöns behöver det skydd som undervegetationen erbjuder. Förbättringsmetoderna är enkla: vi sparar enskilda och grupper av undertryckta träd, och snår. Den andra ytterligheten företräds av oskötta unga bestånd som är allt för täta för alla andra än järpen. Gallringar som utförs i rätt tid gynnar således också skogshönsen. Skogshönsen och klimatförändringen Under de senaste årtiondena har skogshönsen lidit av slaskvintrar och en svag produktion av ungar eftersom fåglarna har inlett häckningen för tidigt. Åren 2010 och 2011 gynnade väderleken äntligen hönsen med "gammaldags" köldvintrar med lös snö som borgade för god övervintring och varma somrar som gav ett utmärkt häckningsresultat. Enligt prognoserna kommer dock uppvärmningen av klimatet att fortsätta. Det kan vi inte påverka genom viltvård, men genom att sköta om livsmiljöerna kan vi lindra och sakta ner uppvärmningens negativa effekter på skogshönsen. l Jägaren l 5 l 2012 l 5 Från teori till praktik Minimikraven för naturvården i skogen definieras i lagstiftningen och kompletteras med direktiv och rekommendationer. Forststyrelsen åtog sig rollen som föregångare och de viktigaste målsättningarna och åtgärderna för livsmiljöerna i utkastet till förvaltningsplan infördes därför så fort de blivit klara i Forststyrelsens miljöguide för skogsbruket 2011. Det är viktigt att vi utvecklar skogsbruksplaneringen så att den tar Blåbär gör susen Blåbäret är den överlägset viktigaste växten i fältskiktet för skogshöns i alla åldrar och i synnerhet för ungarna.
• Jarkko Nurmi, Gilbert Ludwig, Heli Siitari & Pekka Helle På viltets villkor Hannu Huttu Regleringen av jakttiderna för skogshönsen bygger nu på färska resultat triangelinventeringarna och på hönsens naturliga beståndsvariationsomr Lade du märke till att jakttiderna för skogshönsen inte blev publicerade i julinumret av Jägaren som de brukade? Du hittar dem tyvärr inte heller i det här numret, eftersom inventeringarna fortfarande var i full gång när tidningen gick i tryck. Jord- och skogsbruksministeriet och Finlands viltcentral informerar om jakttiderna i början av september när resultaten från årets triangelinventeringar är klara. Syftet med den nya verksamhetsmodellen är att bygga regleringen av jakten på så färsk inventeringsinformation som möjligt för att kunna anpassa jakten till hönsstammarnas variationer och jaga hållbart. Tidigare bestämdes jakttiderna utifrån fjolårets information, men i år fattas besluten utifrån aktuella siffror. 6 l Jägaren l 5 l 2012 I l I början av september utfärdar Jordoch skogsbruksministeriet en förordning om jakttiderna för skogshönsen utifrån färska resultat från vilttrianglarna. Syftet med den här flexibla verksamhetsmodellen som har blivit möjlig tack vare förnyelsen av viltförvaltningen är att trygga jaktens hållbarhet. Inventerarna skriver in resultaten på viltforskningsinstitutets webbsida så fort de är klara med inventeringen och så börjar informationen om skogshönsens beståndstätheter strömma in från varje hörn av de finska skogarna. Den här informationen om viltet går från barrskogarna till ett förvaltningsbeslut på en vecka eller två, vilket är enastående med globala mått mätt. Det är jägarnas talkoinsatser som gör det hela möjligt. Den nya verksamhetsmodellen utvecklas fortlöpande och i år har viltcentralen och Jyväskylä universitet klarlagt skogshönsens naturliga variationsområden. Besluten om jakttiderna fattas på viltets villkor och metoden leder till enastående informationshanteringstillämpningar i vårt land. Finlands viltcentral och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet fungerar som experter vid tolkningen av den färska triangelinformationen och i slutändan av den här samarbetskedjan utfärdar jord- och skogsbruksministeriet i början av september en förordning om
• besluten kan göras utifrån den senaste viltinformationen är enastående i vår värld och den vidareutvecklas fortlöpande som ett nära samarbete mellan forskare och viltförvaltning. Användningen av färska triangelresultat gör det också möjligt att i framtiden förlänga jaktsäsongen under goda hönsår. Det här kräver dock vidare utredningar, en grundlig översyn av nätverket av vilttrianglar och ändringar i jaktlagstiftningen. JÄGARE, observera detta om jakttiderna för skogshöns! Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar en Hönsfåglarnas variationer känner inte förvaltningsgränser Att identifiera de regionala grunddragen hos skogshönsens beståndsvariationer och samtidigheten hos variationerna hör till det viktigaste vid regleringen av jakten. Bestånden varierar i olika takt i olika delar av landet och även inuti ett landskap kan det finnas flera variationsområden. I Österbotten har jägare som jagar med spets insett det här för flera årtionden sedan: så följer exempelvis Suomenselkä en annan cykel än delar av jordbruks-Österbotten. Finlands viltcentral och Jyväskylä universitet inledde i våras ett forskningsprojekt där man med hjälp av triangelmaterialet försöker identifiera de områden där beståndsvariationerna tidsmässigt sammanfaller. För behandlingen av forskningsmaterialet svarade Gilbert Ludwig och Heli Siitari på Jyväskylä universitet. De backades upp av forskaren Pekka Helle på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. förordning om jakttiderna för skogshöns i början av september när resultaten av triangelinventeringarna är klara. Jakten börjar den 10 september i hela landet i alla de regioner där jord- och skogsbruksministeriet inte har totalförbjudet jakt, se s 64. Om skogshönsens utveckling kräver en begränsning av jakten i någon region så kortas jakttiden av från slutet. De regionala jakttiderna publiceras på jordoch skogsbruksministeriets och Finlands viltcentrals hemsidor www.mmm.fi och www.riista.fi i början av september. Informationen publiceras i alla medier. de administrativa gränserna. Jyväskylä universitet tog itu med att lägga ett komplicerat biologiskt pussel för att dela in hönsfågelbestånden i olika områden utifrån samtidigheten hos deras beståndsvariationer. Beståndsvariationerna följer inte förvaltningsgränserna Vid undersökningarna av beståndsvariationernas samtidighet använde vi statistisk tidsserieanalys som grundmetod med en populationsekologisk infallsvinkel. Undersökningen byggde på resultaten av triangelinventeringarna under åren 1989 till 2011. Vi delade in materialet i ett nät av rutor om 100 x 100 km som täckte hela landet, inalles 36 områden. Därefter räknade vi för varje ruta ut, separat för orre, tjäder och järpe, de årliga totaltätheterna för perioden 1989 till 2011. För att undersöka beståndsvariationernas geografiska samtidighet använde vi hierarkisk gruppering, det vill säga klusteranalys. Utifrån resultaten gjorde vi för varje art upp en egen alternativ skötselområdesindelning utifrån kravet att områdena skulle vara enhetliga. I den slutliga modellen lade vi mera vikt vid samtidigheten hos orrens och tjäderns beståndsvariationer än vid järpens, eftersom dessa två är utsatta för ett större jakttryck. På det viset fick vi fram områdeskartorna här invid för orrens och tjäderns naturliga beståndsvariationer. Landskapens gränser är inritade med rött. Om det blir aktuellt med begränsningar i jakten efter skogshöns används uttryckligen Jägaren l 5 l 2012 l 7 Det biologiska pusslet som stöd för viltförvaltningen Att beståndsvariationerna sammanfaller och är samtidiga innebär att skogshönsbestånden i ett visst område varierar i takt. Utifrån ett omfattande hönsinventeringsmaterial har vi kunnat påvisa att det förekommer en rätt utpräglad synkronicitet (samtidighet) hos de olika skogshönsens (tjäder, orre, järpe) beståndsvariationer i ett och samma område. Den regionala samtidigheten inom skogshönsarterna och mellan dem har enligt gjorda undersökningar försvagats under de senaste 20 till 25 åren. Även beståndsvariationernas regelbundna rytm på sex till sju år har blivit diffus. Det ligger sannolikt flera orsaker bakom de här försvagningarna, men vilka de är känner vi fortfarande inte riktigt till. För att regleringen av jakten och förvaltningsbesluten ska stöda den hållbara jakten ska de tillämpas på de naturliga hönsfågelområdena oavsett från råden. Besluten om jakttiderna för skogshönsen bygger numera på färsk viltinformation. Användningen av färsk information kan öppna framtida möjligheter till en förlängning av jakttiderna när viltbestånden är starka nog. jakttiderna. Utgångsläget för jakten efter skogshöns är perioden 10.9 till 31.10, men om hönsbeståndens tillstånd kräver det så kortas jakttiden av från slutet av säsongen. Färsk information kan ge längre jaktsäsong En verksamhetskedja där förvaltnings-
• innebära en administrativ kompromiss som inte fungerar på viltets villkor. Årets skogshönsbeslut bygger på färsk information Redan under innevarande höst har viltförvaltningen kunnat använda färska forskningsresultat vid beslutsfattandet. Den förordning som jord- och skogsbruksministeriet utfärdar under de närmaste veckorna för skogshönsens jakttider bygger på resultaten av triangelinventeringarna i juli-augusti och fågelbeståndens utveckling i de olika regionerna. Viltcentralens regioner (de före detta jaktvårdsdistrikten) och Viltoch fiskeriforskningsinstitutet deltar i processen som experter. De gav jordoch skogsbruksministeriet sin syn på hönsbeståndens regionala utveckling och behovet av reglering av jakten. Vi struntade i förvaltningsgränserna och utgick i stället från att fågelbestånden skulle skötas utifrån de naturliga variationsområden som vi funnit i vår forskning. Där det behövdes så begränsades jakten på landskapsnivå. Enligt viltcentralens syn på saken tryggar en verksamhetsmodell av det ovan beskrivna slaget på bästa sätt framtiden för den hållbara jakten efter skogshöns. När förvaltningsbesluten bygger på färsk information motiverar det jägarna att fortsätta inventera vilttrianglar. Det nya systemet har mest skördat beröm, men somliga jägare har förargat sig över att det blir svårare att planera jaktsemestrarna eftersom jakttiderna slås fast först i början av september. Det är dock meningen att systemet ska fungera på viltets villkor och att jaktens hållbarhet är den viktigaste aspekten. När informationshanteringsmodellerna står på en så stabil forskningsmässig och administrativ grund kan vi i framtiden utveckla olika verktyg med vilka jaktföreningar kan fatta sina egna beslut om fällningskvoter utifrån färsk inventeringsinformation. Det skulle minska på statsförvaltningens behov av att utfärda begränsningar i jakten. Dessutom kan användningen av färsk information öppna framtida möjligheter till en förlängning av jakttiderna när viltbestånden är starka nog. l Orrstammens naturliga beståndsvariationsområden Tjäderstammens naturliga beståndsvariationsområden Användningen av färsk information kan öppna framtida möjligheter till en förlängning av jakttiderna när viltbestånden är starka nog. landskapen som förvaltningsenheter. Det första vi noterar på kartorna är att hönsfåglarnas naturliga variationsområden inte följer de förvaltningsgränser som människan har dragit upp. att arten egentligen inte tål jakt i något skede alls av variationerna. Att de tydliga cyklerna försvann vid mitten av 80-talet och att samtidigheten har försvagats har gjort det ännu svårare att planera och reglera jakten. Forskningen visar att samtidigheten hos beståndsvariationerna kan, även om den har försvagats, användas vid planeringen av jakten. Resultaten ger vid handen att Finland grovt räknat kan delas in i sju till åtta naturliga beståndsvariationsområden. De lösningar som vi presenterar bygger på ett omfattande material. De står på en stadig biologisk grund och de tar hänsyn till både samtidigheten hos beståndsvariationerna i områdena och genomsnittstätheterna. En förminskning av de presenterade områdena är ingenting som vi enligt den här undersökningen kan rekommendera, men å andra sidan skulle en förstoring Samtidigheten hos beståndsvariationerna kan användas vid planeringen av jakten Regleringen av jakten efter skogshöns var lättare på 1960- och 70-talet än den är i dag eftersom variationerna på den tiden hade tydliga toppar och dalar med cirka sex till sju års mellanrum, med uppgångar och nedgångar mellan ytterligheterna. Nu på 2010-talet är situationen en annan. Även om speciellt orren har återhämtat sig någorlunda från sin mångåriga nedgång i flera regioner så är skogshönstätheterna (i synnerhet hos tjädern) i vissa områden sådana 8 l Jägaren l 5 l 2012 Läs mera om inventeringen av skogshöns på adressen http://www.rktl.fi/riista/riistavarat/ metsakanalinnut_2012/
• Karhusarja Sako 85 Grizzly Sako 85 Black Bear Sako 85 Brown Bear Sako 85 Kodiak SAKO OY, PL 149, 11101 RiihimäKi SAKO FiRST CLASS KAuPPiAAT LöYdäT OSOiTTeeSTA www.SAKOSuOmi.Fi
• Juha Immonen Med hönshund på jakt Samarbetet mellan människa och hund en njutning "Hunden står som en staty och jag närmar mig med försiktiga steg. Den står fullkomligt stilla, men är laddad med spänning och utstrålar självsäkerhet. Nosen pekar på en stövelhög videbuske strax framför. När jag hunnit fram till hunden ger jag kommandot att stöta upp! Hunden tar ett kort språng och ur riset kring videbusken flyger åtta ripor upp. Jag blåser i visselpipan som kommando till hunden att stå still samtidigt som jag lägger an hagelgeväret efter de flyende fåglarna. Jag får ripan längst till vänster på kornet och skottet får den att störta till marken. Jag ger hunden kommandot apport. " 10 l Jägaren l 5 l 2012
• De trädlösa fjällen och den karga naturen i Lappland är en upplevelse som hönshundsjägaren sent ska glömma. Gunilla Hansson D Med luftvittring, inte markvittring l Det fina med att jaga med hönshund når sin kulmen med jägarens och hundens samarbete fram till skottet, som blir den naturliga fortsättningen på ett lysande förarbete. Jägaren som fungerar som hundförare avgör var det ska jagas, men det är hunden som avgör hur. Fåglarnas skygghet under olika tider på hösten och olika dagar gör att hunden måste lära sig hur den just idag ska närma sig dem utan att de tar till flykten, löpande eller flygande. En hund som kan sin sak har förmågan att nagla fast fåglarna på precis rätt avstånd. Det är fullkomligt obegripligt hur skickligt en erfaren hönshund kan hantera det här momentet. Inte ens skygga fåglar smiter från hunden medan jägaren däremot kan skrämma iväg dem redan på tjugo, trettio meters håll när han kommer stövlande. Den här dagen verkar riporna bete sig alldeles normalt. Jag hänger upp ripan på ryggsäcken. Hunden har fått vila sig en stund efter sin insats och färden fortsätter längs ungefär samma höjdkurva. Erfarenheten har visat att fåglarna under en och samma dag ofta håller till på ungefär samma höjd över havet. Dessutom verkar det just här finnas gott om kråkbär att äta. Vinden vrider till nästan motvind, vilket är utmärkt för en hund som följer luftvittring. Oerfarna hundar trasslar ofta till det med markvittringen och väldigt ofta slutar det med att de kolliderar med fåglarna. Min bruna hund i sin röda väst pilar upp och ned för fjällets sluttning. Det är storartat att titta på när en hund som är avlad till det här arbetet jobbar, energiskt och utan att framhäva sig själv. Den tycks ha ett outtömligt förråd av kraft och gåpå. Jag har strövat i bortåt tjugo minuter från föregående skott och njutit av hundens arbete, till på köpet i ett andlöst vackert landskap. Sådana här dagar förlänger livet - det är jag övertygad om. Långt borta vid horisonten reser sig snötäckta toppar på den norska sidan. Här har den första snön ännu inte fallit, men inom ett par veckor kommer någon morgon att finna marken svept i vitt. Först då ser man hur mycket ripor det finns i trakten, när man kan se spåren efter dem i snön. I mitten av september är höstens färgprakt redan avslutad och på den här höjden har björkarna fällt sina löv och förbereder sig för en ny lång vinter. Jägaren l 5 l 2012 l 11
• Från åker till fjäll Jag visslar in hunden till paus och utser en rastplats vid en liten fjällbäck och uppmanar den att dricka i bäcken. Den lapar gärna i sig av det iskalla, kristallklara vattnet. Trots att den under söket har korsat flera liknande bäckar så har den varit för koncentrerad på att leta efter ripor för att dricka. Men nu är det paus och lovligt att dricka. Med droppande nos återvänder den från bäcken till mig, slickar sig om läpparna och lägger sig strax ovanför mig i sluttningen. En erfaren hund begriper att vila när det är rast. Nosen sjunker strax ner på en tuva, men ögonen följer mig uppmärksamt. Det är en aning lä för vinden där vid bäcken. Bäckfåran har under årtusendenas lopp gnagt ett ärr i fjällsidan och jag kopplar av, lyssnar till bäckens sorl och den eviga vinden som susar högre upp på fjället. I fjol höstas fick jag njuta av min hunds arbete i ett åkerlandskap. Att ha hönshund är ingen enahanda hobby utan det bjuds på explosiv action i augusti när det jagas morkulla i frodiga Orörda jaktmarker och svindlande landskap så långt ögat når ­ närmare sin skapare än så här kommer man inte på denna jorden. strandskogar, ripa i fjällen på hösten och fasan i december på åkerslätten. Eftersom fasanjakten pågår ända till sista februari så har det somliga vintrar varit fullt möjligt att jaga med hönshund i ett helt halvår. Jämfört med säsongen för hönsfågel är det riktigt lyxigt. Hunden njuter också av den långa säsongen och de omväxlande jaktmarkerna. Det är härligt att se hur en erfaren hund kan inte bara hantera fåglarna utan också förändra sitt sök efter terrängen och vinden. En hund som söker med stor bredd på fjället minskar avsevärt på sökbredden i skog, med slag på maximalt cirka hundra meter på vardera sidan av gångriktningen beroende på terrängen. I fjällen kan slagen nå en vidd på bortåt en halv kilometer, och på åker någonting där emellan. Trots att söket är stort håller hunden kontakt med sin förare och är utan förbehåll inställd på samarbete. Vid jakt i åkerlandskap är det dikena som står för utmaningarna. Det är där som fasantupparna trycker och de är ena rackare på att löpa. Det krävs ett stort mått gåpå-anda av hunden för att få en fasantupp att trycka i diket. Vid jakt på åker kan vilttätheterna dessutom vara av en helt annan klass än i skog eller på fjäll. Det innebär måttliga sträckor att vandra, men jakten förlorar inte sin utmanande prägel för det. Det handlar ju trots allt om vilda fåglar som försöker rädda sitt skinn med alla till buds stående medel som naturen har försett dem med. Jag kommer fortfarande livligt ihåg vad som hände på en jakt i december då en fasantupp löpte iväg med hunden långt in i ett granbestånd. Hunden lyckades till slut ställa fasanen och efter kommandot stöt var det bortåt tio fasaner som brakade upp. Det ska vara en hund med starka nerver som lyssnar på förarens kommandon i ett läge där flera skyttar försöker plocka ner en fågel. mar sedan. Det är ungefär fyra timmar dagsljus kvar så jag kan fortsätta min färd utan brådska. Om ett par timmar ungefär är jag tillbaka vid kåtan och hinner laga middag åt mig utomhus och koka kaffe till efterrätt. Jag makar på mig en aning och jycken stiger upp. Ska vi fortsätta, verkar den undra. Jag kränger ränseln på ryggen och lägger hagelgeväret brutet över axeln och pekar ut riktningen för hunden vartåt vi fortsätter. Den återupptar omedelbart sitt oerhört stiliga sök, som om vilan varat länge nog. Strax därpå beger sig hunden med högburet huvud högre upp på fjället än hittills under dagen och försvinner bakom ett stort stenblock. Jag fortsätter färden i den utpekade riktningen, men hunden hörs inte av. Bestämt har den hittat fågel, grunnar jag högt för mig själv och börjar kliva upp mot stället där jag såg den senast. När jag närmar mig blocket slår jag instinktivt av på farten. Motlutet har tagit på krafterna och jag drar efter andan ett slag innan jag tar några steg till för att kolla bakom blocket. Det första jag ser är en röd väst, men i en liksom märkvärdig ställning. Sedan upptäcker jag jycken; tydligen har den varit på väg upp för slänten när vinden har kommit med vittring nedifrån och den har tvärstannat och står nu liksom alldeles bakvänt. Jag följer riktningen som nosen pekar i och upptäcker fem ripor på en alldeles öppen plats. Två av dem verkar inte bry sig alls om hunden medan de tre andra ligger tryckta mot marken. Riporna befinner sig klart lägre än hunden. Jag tar mig runt blocket så att jag kan ta mig till cirka tjugo meters håll utan att bli upptäckt av dem. Jag utser en plats från vilken jag ger hunden kommandot stöt och laddar geväret. Men det räcker med en pytteliten, knappt skönjbar rörelse av mig för att riporna ska ta till vingarna. De är sju stycken. Ett blås i pipan och återigen kornet på en ripa ytterst i flocken. Och efter skottet återigen kommandot apport. Utmärkt jobbat berömmer jag hunden när den återvänder med en ungfågel som redan är stor som en fullvuxen. Bra jobbat! Och åter igen är det dags för en paus. Skogsfågel en utmaning också för erfarna hönshundar Den här gången finns det inget vatten, men å andra sidan räckte omgången ju knappt ens en kvart. Jag drar av mig skjortan som blivit svettig av klivandet upp för branten och stoppar den i ränseln och sätter mig på mitt sittunderlag. Jämför fåglarna. Bägge är av årets Ripjakten är hönshundens kärna Solen har passerat middagshöjd för ett par tim12 l Jägaren l 5 l 2012
• Ett träffande val CZ hagelgevär ­ när du vill ha kvalitet! nYheter 12/76 VALNÖT CZ-uSa CZ 712 halvautomatiskt hagelgevär 12/76 CZ 712 är en gasomladdad halvautomat med baskyl av lättmetallegering. Nytt på modellen är en säkring för slagstiftet som blockerar det så länge låset är öppet. Säkringen sitter på insidan av varbygeln. Pipans yta är hårdförkromad i svart. 12/76 VALNÖT CZ-uSa CanvaSbaCk canvasback hagelbock 12/76 Ett magasin och fem byteschoker som standardutrustning. Baskylen förkromad i svart. Modellen har ejektor. Stocken är av valnöt med avrundad botten på pistolkolven. 12/76 VALNÖT CZ-uSa uPland ultralight hagelbock 12/76 CZ-USA Upland Ultralight är extremt lätt, väger bara 2,72 kg. Modellen passar därför fint unga jägare och damer. Den har en avtryckare med pipväljare samt fem byteschoker. Fler träFFande val hittar du i remeS katalog! VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi Se katalogen på nätet eller hos närmsta återförsäljare Försäljning: Vapen- och sportaffärer i hela landet modell, men ändå lika stora som fullvuxna. Det är mera vitt på den senare. Jag grunnar på hur jakt med hönshund efter fjällripa och dalripa är varianter av samma jakt, men ändå alldeles olika. Jakt i skog kräver av hunden en god förmåga att hålla kontakt med föraren och förmåga att hantera fåglarna som brukar vara skyggare. I höstas ställde min hund en tjädertupp och en tjäderhöna i ett träd. Överraskningen var stor när jag närmade mig hunden och antog att fåglarna fanns på marken, och plötsligt brakade två stora svarta tjädrar iväg över huvudet på mig. Häpnaden var såpass stor att bägge gick min näsa förbi. Jag kom aldrig till skott. Järpen är i allmänhet svår att ställa, men en hund med skarpt väderkorn kan vid lämplig väderlek lyckas ställa järpen i ett träd. Gamla orrtuppar är väldigt skygga och låter sig knappt någonsin ställas. Tjädertuppar däremot lägger benen på ryggen och sprintar iväg och är de allra svåraste för en hönshund att ställa. Dessutom kräver skogshönsens relativt låga beståndstätheter att allting klaffar de sällsynta gånger då jägaren får fågelkontakt under en dag på jakt. För det mesta är det fågeln som drar det längre strået. Även om min hund är rätt driven när det gäller fjällripa och fälthöns, så har vi inte riktigt kom- mit igång med skogshönsen. Såpass mycket knepigare har den avdelningen varit för oss. När tankarna återvänder till nuet känner jag en liten rysning av nordvästvinden som har torkat min svettiga rygg medan jag pausade. Jag häver rän- seln på ryggen och pekar ut riktningen för hunden; till kåtan som skymtar en dryg kilometer ifrån och nedanför. Åter en gång har jag fått uppleva en makalös dag tillsammans med min fina hund. Den här dagen förlänger livet - det är jag säker på! l En hönshunds koncentrerade stånd - orörlig men ändå laddad med dynamik och självförtroende ­ underbart! Jägaren l 5 l 2012 l 13
• Ordförandens spalt Från bärskogarna hän mot det nya jaktåret Utgående från den utmärkta hjortronskörden och de givande hjortronplockningsfärderna har den regniga sommaren erbjudit traditionellt goda möjligheter åtminstone i östra Finland att gissa rätt om hurdan viltsituationen kommer att vara under det kommande jaktåret. Grankärren och de trädbevuxna myrarna är som känt även utmärkta livsmiljöer för hönsfåglarnas kycklingkullar. Det innebär att bärplockarna knappast kan undgå att stöta på dessa kullar. Mina självupplevda observationer visade att det fanns rätt så hyggligt med kycklingkullar i skogen men att åtminstone en del av kullarna föreföll att ha drabbats av ett kännbart svinn. Den regniga och kyliga sommaren kan ha inverkat på kullarnas överlevnad. Visshet om detta får vi inom kort när de första resultaten av triangelinventeringarna presenteras. Därför vore det synnerligen viktigt att vi ökar på antalet vilttrianglar, för från och med senaste höst har vi haft möjlighet att utnyttja färskaste möjliga forskningsresultat vid regleringen av jakttiderna. De slutsatser som dragits utgående från triangelinventeringsmaterialet har som känt varit ytterst tillförlitlitliga. Därför spelar ett tillräckligt täckande nätverk av trianglar en helt central roll om vi vill utnyttja våra vilttillgångar hållbart. För jaktföreningarnas del erbjuder de färska resultaten ett utmärkt underlag för dimensioneringen av byteskvoter och i fortsättningen bör därför dessa resultat utnyttjas ännu effektivare. Det föreligger inte nödvändigtvis alltid grunder för att behålla kvoterna oförändrade om de prognoser trianglarna givit ser ut att möjliggöra en litet rejälare uttag ­ och givetvis även tvärtom! För ett par år sedan lyfte viltförvaltningen fram sädgåsjaktens hållbarhet. Redan då gjordes det begränsningar av jakten efter sädgås. I det här Jägarnumrets ledare ges en förtjänstfull översikt av dagens situation för sädgåsjaktens kontinuitet. Sädgåsfrågan understryker på ett utmärkt sätt det faktum att "känslospröten" hela tiden bör vara på alerten ­ det är inte klokt att till varje pris hålla sig till tidigare praxis om situationen förändras snabbt. Den inom viltkoncernen tillsatta strategi- och prognosgruppen kommer i fortsättningen att inneha en central roll för att vi med hänsyn till fortsättningen ska kunna göra de rätta dragen vid rätt tidpunkt. Via olika kanaler har det i berömvärd utsträckning kommit respons från jägarna gällande vid respektive tidpunkt aktuella frågor. Innevarande sommar verkar särskilt björnsituationen i Mellersta Finland inge bekymmer. Björnar har nästan dagligen setts på gårdarna. I förvaltningsplanen för björnstammen ingår Mellersta Finlands region i björnens utbredningszon. Området anses vara särskilt viktigt för björnstammens spridning mot väster och söder. Björnstammen inom området har dock under de senaste åren ökat stadigt och exempelvis VFFI:s uppskattning av produktionen av ungar under innevarande år uppgick till 25 ungar. Samtidigt uppgick antalet beviljade stamvårdande jaktlicenser till endast sju björnar inom hela Mellersta Finland, vilket innebär att risken för att stammen fortsätter att växa bara ökar. Därför infinner sig ohjälpligt frågan om naturen fungerar så som det skrivits i förvaltningsplanen för björnstammen? Eller går det så att den goda tillgången på näring leder till att det inte sker någon spridning av björnar mot väster och söder utan istället uppkommer lokala ohållbara koncentrationer! Också för Norra Savolax del har björnstammen förblivit på i stort sett samma nivå under ett tiotal år trots att området i flera riktningar gränsar till områden med klart tätare björnstam. I riksdagen har det nyligen lämnats ett åtgärdsinitiativ till regeringen om utarbetande av en strategi för de stora rovdjuren i vårt land. Initiativet har undertecknats av över hundra riksdagsledamöter som representerar alla partier. Även i regeringsprogrammet har det antecknats att en utomstående expert ska utvärdera hur den i vårt land bedrivna stora rovdjurspolicyn har lyckats. Inom närmaste framtid torde ministeriet utse utvärderaren. Det är en utmärkt sak att stora rovdjursfrågorna under de närmaste åren tas upp öppet även på riksdags- och statsrådsnivå. Ute i bygderna har diskussionen om de stora rovdjuren nuförtiden redan en tendens att bli en vardaglig fråga så vi väntar intresserat på hur frågan avancerar på politisk nivå! 14 l Jägaren l 5 l 2012 Tauno Partanen styrelseordförande Finlands viltcentral
• Parhaat uutuudet nettohintaan ­ Retkitukku.fi TM retkitukku.fi ­ MetSÄStÄJÄN VerkkOkAuPPA tM korkea laatu ­ edullinen hinta tilaamisen helppous: netti ja puhelin Nopea toimitus edullisesti suoraan tehtaalta Asiantunteva ja reipas asiakaspalvelu Alan nopeimmin kasvava verkkokauppa tuoteuutuudet aina ensimmäisenä Hyödynnä nopean tilaajan edut! kampanja voimassa 30.9. asti (Ei koske asekaappeja, koiratutka-. Garmin- ja Zodiac -tuotteita) Yli 100 ostoksesta Alaska Ranger -metsästyslakki · Näkyvä huomioväri · Hyvin istuva säädettävä malli (56-60cm) + arvo 19,90 Yli 250 si ostoksesta lisäk Ilmainen toimitus 0 Etujen arvo yht. 28,80 - 34,80 VOITA HUIKEA METSÄSTYSMATKA!Control inter (Ei koske asekaappeja, koiratutka-, Garmin- ja Zodiac-tuotteita) Tässä lehdessä mm. nämä uutuudet: Tutustu Alaska-metsästyspukuja -jalkinemallistoon sivut 16-19 Alaska Alaska Alaska Alaska Light -metsästyspuku Light Camo HD -metsästyspuku Superior -metsästyspuku kodiak Light -metsästysjalkineet tM Burrel- tai Po kuvaa ja lähetä paras taltioimasi kaato, koiravideokameralla eolaseilla, ase- tai -vid voittaa huikean kalastustilanne. Voit tai jokin muu jahti- tai hdelle! metsästysmatkan ka Pääpalkinto Unelmien villisikajahtireissu Viroon kahdelle! ailusta ja katso lisätietoja kilp w.retkitukku.fi palkinnoista ww Arvo 1200 3.palkinto Kamerauutuuksia metsästäjille s. 20-21 Burrel target HD -asevideokamera tM 2.palkinto 300 lahjakortti Retkitukkuun ien Lisäksi ar vomme kaikk 200 lahjakortti Retkitukkuun Burrel CamDog HD -koirakamera tM ttia Retkitukkuun kolme 100 lahjakor t ja osallistu: Katso kilpailun ohjee ku.fi ebook.com/retkituk retkitukku.fi tai fac osallistuneiden kesken Olight M20S-X Warrior asevalo s. 22 Aseeseen kiinnitettäväksi mukana tulevalla täydellisellä varustepaketilla *) Hintoihin lisätään toimituskulut 8,90 , 14,90 (asusteet ja kengät) **) Hintoihin lisätään toimituskulut 49,90 (asekaapit), hinta sisältää toimituksen kotipihaan. ***) Todellinen vuosikorko vaihtelee summan ja valitun osamaksukampanjan mukaan. Esim. 36 kk:n maksukampanjalla maksetun 1000 :n ostoksen todellinen vuosikorko on 21,86%. Tarkat ehdot näet tilauksen yhteydessä verkkokaupastamme. RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Uusi teknologia ­ uskomaton keveys: Huippusuositut Alaska -mets Alaska Light ja Light Camo HD metsästyspuvut Uuden sukupolven puku liikkuvalle metsästäjälle. Suunniteltu ja testattu yhdessä suomalaisten metsästäjien kanssa käyttämällä maailman edistyksellisintä materiaaliteknologiaa ­ tavoitteena täydellinen metsästyspuku. Kevyellä Alaska light -puvulla koet parhaita ja onnistuneita eränautintoja. Jopa 35 % kevyempi Saatavana myös camokuosilla! Ks. viereinen sivu TM A " puku on aivan loistava! istuu hyvin, on mukavan pehmeän tuntuinen, kevyt ja hyvän näköinen! Jari pussila, liminka B C E F I J G H D Syysetu! Lintujahtiin Passiin Koirajahtiin Kalastukseen Eräretkeilyyn Nopealle tilaajalle Alaska-lakki ja -turvaliivi kaupan päälle! light -puvun ostajalle ruskea lakki Camo hDTm -puvun ostajalle camolakki K metsästyslakki arvo 19,90 149 99 vastaavat 4 a NeTTihiNT eille Nop * turvaliivi safety Camo -kuviolla arvo 34,90 eTu 350 L TilaukseT www.retkitukku.fi tai puhelimiTse p. 040 828 1000 klo 9-17
• ästyspuvut syyshintaan Teknistä ylivoimaa ­ ylivertainen käyttömukavuus huippukevyt Nopea kuivuvuus Runsaasti teknisiä ratkaisuja edistykselliset materiaalit ja käsittelyt uutta kalvoteknologiaa Uusi Alaska Light -puku nostaa metsästysvaatteiden teknisyyden ja käyttömukavuuden täysin uudelle tasolle! Alaska Light -puku hyödyntää uusimpia materiaaleja, pintakäsittelyä ja kalvoteknologiaa. Erinomainen vedenpitävyys ja hengittävyys. Monipuolisesti testattu. Uuden materiaaliteknologian ansiosta uskomaton keveys (jopa 35% kevyempi). Edistyksellisen hi-DRYTM -käsittelyn ansiosta pintakangas hylkii vettä ja likaa. Uusi antiWhistlerTM -käsittely tekee puvun pintakankaan käytössä äänettömäksi. Alaska Light -puvun teknisiä yksityiskohtia: A. Säädettävä irtohuppu B. Täysin vedenpitävä ja hengittävä C. Vesitiiviit päävetoketjut D. Extra-teipatut saumat E. Kainalotuuletus kaksisuuntaisella vetoketjulla F. Hengittävä vuorimateriaali G. Päävetoketjuissa pitävät X-strongTM -vetimet H. Paljon taskuja: yht. 7 kpl I. Selästä korotettu vyötärö J. Runsaasti säätöjä: mm. kaulus-, helma-, vyötärö-, hihansuu- ja lahjesäätö K. Muotoonommellut polvet L. Lyhennettävät lahkeet M. Väri vihertävän ruskea, tumman rusk. tehosteet Alaska Light -metsästyspuku camokuviolla Uusi Alaska Light Camo HD -metsästyspuku on teknisiltä ominaisuuksiltaan, kuten Alaska Light -puku. Ainoa ero C on värissä. TM Muista Syysetu! A B E D F I J G H aito Camo hD -kuvio TM K Uusi Alaska Camo hD sisältää tarkoin valittuja yksityiskohtia suomalaisesta luonnosta. Näistä yhdistelemällä syntyi suomen ensimmäinen huomaamaton camokuvio, joka on siirretty Alaska-camopuvun pintakankaaseen. TM 179 49 vastaavat 5 a NeTTihiNT eille Nop * eTu 370 L Nopealle yli 250 tilauksesta toimituskulut 0 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Alaska-malliston monipuolisin metsästyspuku ­ syyshintaan Alaska Superior puku ­ teknisyys, tyylikkyys ja mukavuus Superior-luokan tyylikkyyttä Superior metsästyspuku Alaska Superior -puku suunniteltiin kovaan ympärivuotiseen metsästyskäyttöön ­ mistään ei tingitty. Se valmistettiin kestävimmistä materiaaleista hyödyntäen uuden sukupolven teknologiaa. Alaska Superior on jokaista yksityiskohtaa myöten todellinen metsien kuningas. Alaska Superior tarjoaa teknisten huippuominaisuuksien ohella tyylikkyyttä, arvokkuutta ja mukavuutta kovaan ympärivuotiseen käyttöön. Testattu kalvo Uutta huippukalvoteknologiaa, erinomainen vedenpitävyys ja hengittävyys.Testattu maailman johtavissa testilaboratorioissa. Alaska Superior -puvun teknisiä yksityiskohtia: A. Säädettävä irtohuppu B. Täysin vedenpitävä ja hengittävä C. päävetoketjussa edessä tuulilista D. extra-teipatut saumat e. Kainaloventilaatiot vetoketjulla F. Hengittävä vuorimateriaali G. Reilumpi mitoitus H. Vetoketjuissa kestävät X-StrongTM -vetimet I. Runsaasti teknisiä lisäominaisuuksia, kuten patruunataskut, antennipidike ja kumipäällysteiset nepparit C J. paljon taskuja: E yht.11 kpl K L F K. Selästä korotettu vyötärö L. Runsaasti säätöjä: mm. kaulus-, vyötärö-, helma-, vyötärö-, hihansuu- ja lahjesäätö M. Muotoon ommellut polvet N. Lyhennettävät lahkeet O. Väri metsän ruskea, tehosteväri grafiitti A B D G H I J Syysetu! Ympärivuotinen Monikäyttöinen Passiin Koirajahtiin Kalastukseen Nopealle tilaajalle Alaska-lakki ja -turvaliivi kaupan päälle! M metsästyslakki arvo 19,90 199 49 vastaavat 6 N A NETTIHINT PEILLE NO * turvaliivi Safety camo -kuviolla arvo 34,90 ETU 450 TILAUkSET www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE p. 040 828 1000 klo 9-17
• Huippukevyt ja käyttömukava Alaska Kodiak Light -metsästyskenkä Uuden sukupolven metsästyskenkä Uusi rainstop X-Proof -kenkien erikoiskalvo TM Kodiak Light metsästyskengät Alaska Kodiak Light edustaa uusimman teknologian kevyttä metsästysjalkinetta. Kodiak Light on Rain-Stop® X-Proof -erikoiskalvon ansiosta täysin vedenpitävä ja hengittävä. Kenkä on istuvuudeltaan, käyttömukavuudeltaan ainutlaatuinen. TM Alaska Kodiak Light edustaa RainStop® X-Proof TM -kenkäkalvollaan maailman edistyksellisintä kalvoteknologiaa. X-Proof TM takaa täydellisen vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Testattu vaativissa kenkälaboratorioissa, sekä ankarissa maasto-olosuhteissa. Alaska-kalvokengän teknistä ylivoimaa Vahvaa, kulutusta ja piston kestävää naudan nahkaa. Kengän yläosa nupukkia. Tukeva varsi (26cm) Thinsulate 200g vuori: soveltuu ympärivuotiseen käyttöön pehmeä hyvin avautuva iltti ­ helppo pukea ja riisua Vettä ja likaa hylkivä erikoispintakäsittely edistyksellinen FootShapeTM -leikkaus ­ hyvä istuvuus extra-pehmuste akillesjänteelle Kantapäälle muotoiltu kantakuppi ExtraGripTM -ulkopohja on pitävä, rullaava ja kylmyyttä eristävä Vedenpitävä Istuva Kevyt Kestävät helposti kiristettävät nauhat ja lujat metalliset nauhankiristyslenkit Kärjessä ja kannassa kuminen kivisuoja Tekninen 3-kerros sisäpohja tukee, lämmittää ja hengittää Vahvistettu kiertojäykkä välipohja kovaan käyttöön UUTUUS! TILAA HETI DrYTEcH TEkNISET METSäSTYSSUkAT TM Kodiak Light -metsästyskenkien ostajalle laatuotsalamppu A NETTIHINT NOPEILLE Metsästyskäyttöön suunniteltu hyvin istuva kevyt tekninen metsästyssukka siirtää kosteuden jalalta ulompiin kerroksiin. Miellyttävä jalalle. Soveltuu käytettäväksi sekä metsästysjalkineessa että kumisaappaassa. Villa 85%, nylon 10%, elastaani 5%. NETTIHINTA kaupan päälle! 129 50 vastaavat 2 * ETU 121 H15 WAVE -OTSALAMPPU · Huipputehokas · 3 säädettävää valotehoa Cree XM-L ledi rä 100 kPL E 14 netti- * 90 ta 24,90 myymälähin 10 ETUuh. tilaajille /p · Maksimivalovoima 1050cd, valokeila noin 65m 0 Arvo 49 Nopealle yli 250 tilauksesta toimituskulut 0 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Huippu-uutuus! Burrel HD -koiravideokamera shokkihintaan HUippUUUTUUS! ERä piENi LiSä REC äe kut n Nameraealjas K ivällä v pä ka rodulle jo CAMDOG HDTM -koiravideokamera Näe koirasi riistatyöskentely terväväpiirtovideona huippusuosion saavuttaneen Burrel CamDog HDTM -koiravideokameran avulla. Videoresoluutio Videoformaatti Kuvausaika max. 1080p MOV max. 4 h 359 netti-/puh. NETTiHiNTA * *** / kk tai alk. 17 499 yymälähinta m ETU 140lle tilaaji Asennusvalmis koirakamerapaketti sisältää: Burrel CamDog HDTM -koirakamera, vesitiivis suojakotelo, koiravaljas, USB-kaapeli, verkkolaturi, lisäkiinnikkeet, käyttöohjeet Suomenkieliset valikot Koirakameravideoita tuotteen www-sivulla ·Ammattilaisten testaama ·Laadukas 135° aito HD-laajakuva ·Näppärä koko ­ pieni, kevyt ja istuva ·Luja ja kestävä rakenne ­ upotusvesitiivis Pieni erä rajuja syystarjouksia ­ toimi heti HD-ViDEOLASiT Uutuus! Tallenna parhaat hetkesi harrastuksissa. Tarkka HD 720p -videokuva. Tukee jopa 32GB MicroSDmuistikorttia. Uusi tyylikäs muotoilu ja väri. Entistäkin kestävämpi rakenne. ETäiSyySMiTTARi HAUDUTUSpATA 3,5 L / kk tai alk. 9 ta 179 myymälähin netti-/puh. 129 *** NETTiHiNTA * ETU 50 tilaajille Huipputarkka metsästäjän etäisyysmittari mittaa kohteet jopa metrin tarkkuudella aina 800m saakka. Scan-toiminto liikkuvan kohteen reaaliaikaiseen mittaamiseen. / kk tai alk. 12 ta 169 myymälähin netti-/puh 129 *** NETTiHiNTA * ETU .40 tilaajille Helppo tapa valmistaa ruokaa aromeja hukkaamatta. Sopii monenlaiseen ruoanvalmistukseen Ajastin ja lämpötilan säätö. Lasitettu keraaminen pata. Verkkovirtakäyttöinen. NETTiHiNTA myymälähin net 59 * ETU 40 ajille ti-/puh. tila ta 99 MAASTOAKKU XTREME pOwER pACK Xp60 Erittäin pieni ja kevyt, mutta tehokas XP60 antaa lisävirtaa elektronisiin laitteisiin maastossa. NETTiHiNTA 2990 myymälähin * LASER- NETTiHiNTA KOHDiSTiN Kohdista aseesi helposti ja nopeasti aseeseen kiinnitettävän laserin avulla. Säästät samalla aikaa ja rahaa! ETU 9,1 tilaajille netti-/puh. ta 39 myymälähin net 39 * ETU 40 e ajill ti-/puh. tila ta 79 KG-679E METSäSTyS-VHF Laadukas VHF-puhelin monipuolisilla toiminnoilla. 26 esi-ohjelmoitua kanavaa. 5W lähetysteho,kuuluvuus jopa 5-7km. LOpUT S80 BATON Max 750 lm, 260 m kantama. Iskunkestävä (2,0m). Ladattavan akun kesto jopa 80 h. 15,5cm x 4cm 277 g 119 netti-/puh. NETTiHiNTA * FUSE Retkeilijän paras apuväline. Kevyt (170g) ja monipuolinen. NETTiHiNTA *** / kk tai alk. 9 a 149 suositushint U ET 30 myymälähin 42 netti-/puh. * tilaajille ETU 27 tilaajille ta 69 KySy pORUKKATARJOUSTA! * 129 *** / kk tai alk. 9 199 ta myymälähin NETTiHiNTA netti-/puh. ETU 70 ajille tila TiLAUKSET www.retkitukku.fi tai pUHELiMiTSE p. 040 828 1000 klo 9-17
• Valtava suosio! Jokaisen metsästäjän HD-asevideokamera HUippUUUTUUS! KESTO- i! SUOSiKK HUippU- ! UUTUUS NETTiHiNTA ylivoimainen liiketunnistin! 169 netti-/puh. * Tarkat 12 Mpx kuvat! *** / kk tai alk. XX XXX ta myymälähin REC 149 netti-/puh. NETTiHiNTA * Tarkat 12 Mpx kuvat! ERä piENi LiSä UUTUUS! 30 IR LED ETU XX lle aji tila *** / kk tai alk. 10 ta 229 myymälähin UwAy U250B NORDiC Stealth pOiNTER en Näe kutCONTROL 12 ivällä pä Mpx Stealth 24 IR LED Stealth ETU 80 lle aji tila Uuden teknologian liiketunnistin, inframustasalama ja -ledit (30 kpl) takaavat erinomaisen kuvanlaadun TARGET Soveltuu erityisen hyvin riistan HDTM -asevideokamera Näkymättömän leditekniikan ansiosta soveltuu erinomaisesti myös ·Tarkka HD-laajakuva ja ympärivuotiseen kuvaamiseen ja laadukas ääni REC valvontakäyttöön. Myös videokuva käyttöön. Myös videokuva Laajat sivuliiketunnistimet. Inframustasalama, IR-ledit (24 kpl), tarkat 12 Mpx kuvat Sopii kaikkiin aseisiin TUOTEMERKKi Langaton lisäsalama / tai alk. 9 199 Lisäsalama kaikkiin riistakameroihin. Ylihinta myy Helppokäyttöinen. voimainen näkymätön valo.mälä 129 netti-/puh. my NETTiHiNTA XX ETU *** / kk tai alk. XX XXX ymälähinta 79 NETTiHiNTA * tilaajille * kk*** pOiNTER CONTROL netti-/puh. ETU 70 lle tilaaji Riistakamera akkupak. XX,00 Valvontakyltti ja -tarrasarja 10,00 BURREL lisäkiinnike Äänenvaimennin- ja ns. piippuTRANSCEND tukkiaseisiin. Kiinnitys kiikarin NETTiHiNTA ·Laadukas asevideokamera metsästykseen 8GB MicroSD-muistikortti päälle. Tallentaa kuvat SD-muistikortille. ·Helppo kiinnittää kuvat SD-muistikortille. Tallentaa ja käyttää Videoresoluutio 720p Kuvat siirrettävissä myös tietoKuvat siirrettävissä myös tietoRETKiTUKKU Videoformaatti AVi ·Sopii kaikkiin aseisiin ja metsästystilanteisiin 32GB koneelle koneelle Muistikortti max. 15,00 2.0" LCD-värinäyttö kuvien katseluun Asevideokamerallamuokkaamiseen. ja asetusten kuvattuja Helppokäyttöinen videoita tuotteen www-sivulla Kuvausaika max. 2 h Asennusvalmis asevideokamerapaketti sisältää: LCD-värinäyttö kuvien katseluun 2.2" ja TM -asevideokamera, tanko- ja Burrel Target HDasetusten muokkaamiseen.pikakiinnikeet aseisiin, TUOTEMERKKi Helppokäyttöinen säilytyspussi, rannehihna, USB-kaapeli, verkkolaturi, käyttöohjeet Riistakameran seinäteline 10,00 2490 myymälähin ta 39,90 netti-/puh. * ETU 15jille tilaa 8x1.5V AA paristot 5,90 MöKKiKAMERA Uutuus! n, mökille, kotii . toimistolle.. MURTAUTUMATTOMUUSTAKUU Pointer Control -mökkikamera toimii verkkovirralla ja sisäänrakennettu akku varmistaa toiminnan sähkökatkon aikana. Taltioi kuvaa tai videota. Huomaamaton IR-salama pimeäkuvaukseen. ASTRO NORDiC 320 + DC40 pANTA Uusi hyväksytty malli. Nyt pieni erä varastossa! Erittäin monipuolinen koira-GPS, jolla voit seurata tarkasti koirasi liikkeitä suoraan laitteen suurelta värinäytöltä. Toimi nopeasti! NETTiHiNTA SUOMi 4 -asekaappi 10 vuotta Valikot suomeksi! Suomen aselain vaatimukset täyttävä asekaappi, jossa tilaa reilusti 3-4 aseelle. Mahdollisuus myös kahden pitkän aseen säilytykseen. Ylähyllyllä säilytystilaa patruunoiden ja muiden tarvikkeiden säilytykseen. Paino: tyhjänä n. 28 kg Mitat: K 1450 x L 300 x S 300 mm Väri: valkoinen 199 netti-/puh. tilaajil NETTiHiNTA * 599 netti-/puh. * *** / kk tai alk. 36 749 ta myymälähin *** / kk tai alk. 12 249 ta myymälähin ETU 150 le tilaajil ETU 50 le 62ST GpS -LAiTE Huippuluokkainen, kestävä ja käteen sopiva esiladatut topografiset 100k kartat Euroopasta, barometrinen korkeusmittari, kolmisuuntainen sähköinen kompassi, langaton tiedonsiirto. NETTiHiNTA Toimintavalmis paketti sisältää: Pointer Control -mökkikamera, 2GB muistikortti, Saunalahti Norppa+ -liittymä, verkkovirtajohto, seinäteline, USB-kaapeli, 2 kpl kauko-ohjainta ja käyttöohje. Toimitus 100% toimintavalmiina! 399 netti-/puh. * 119 netti-/puh. tila NETTiHiNTA ** Liittymän kuukausihinta alk. 5,56 /kk *** / kk tai alk. 36 449 ta myymälähin *** / kk tai alk. 10 ta 169 myymälähin ETU 150 le tilaajil ETU 50 ajille Nopealle yli 250 tilauksesta toimituskulut 0 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Parasta optiikkaa nettohintaan s Huipputehokkaat yökiikarit johtavilta valmistajilta SUOMEN SUOSITUIN vorot kiinni! · · · · METSÄLLE vESILLE ETSINTÄÄN vARTIOINTIIN Tehokas infrapuna! valovoimaine optiikka n UUTUUS! 199 · kompakti koko · Tehokas keskitetty infrapuna · Uusi ergonominen muotoilu netti-/puh. NETTIHINTA * · Parannettu optiikka (GEN1+) · Tarkka 5x suurennos · Pitkä katseluetäisyys *** / kk tai alk. 12 339 ta myymälähin 279 netti-/puh. NETTIHINTA * ETU 140lle tilaaji *** / kk tai alk. 14 399 inta myymäläh ETU 120lle tilaaji POINTER CONTROL 4x50S yökiikari POINTER CONTROL 4x50S yökiikari on erinomainen apuväline olosuhteissa, joissa päivänvaloa ei ole. Sisäisen infrapunatehostimen avulla saat lisää valotehoa ääripimeässä. Yökiikarilla seuraat kätevästi riistan liikkumista. Laite soveltuu erinomaisesti myös maastossa ja vesillä liikkumiseen pimeässä. Mukana kuljetuslaukku. Toimii 2xAAA paristoilla. BURREL NIGHT vISION GEN1+ 5x50 yökiikari Uusi BURREL NIGHT VISION GEN1+ on valovoimaisella optiikalla varustettu yökiikari vaativalle käyttäjälle. Helppokäyttöinen, nopea käynnistys. Tehokas infrapuna ja tarkka 5x suurennos takaavat valoisamman ja terävämmän kuvan pidemmillä etäisyyksillä. Katseluetäisyys jopa 200 metriä. Mukana kuljetuslaukku. Toimii CR123A -paristolla. Häikäisevän tehokas asevalaisin ­ yksinoikeudella Retkitukusta! IIN kÄSISTÄ 1. ERÄ vIET ÄERÄN SAIMME LIS I! ­ TILAA HET Näe kuten päivällä Sisältyy pakettiin Lisävaruste 14,90 Sopii kaikkiin aseisiin *** / kk tai alk. 8 149 ta myymälähin 99 netti-/puh. NETTIHINTA * ETU 50 tilaajille Lisävaruste 14,90 M20S X-WARRIOR -asevalaisin Haavoittuneen riistan jäljitykseen ja sotilaskäyttöön suunniteltu rekyylinkestävä asevalaisin, jonka kiinnität helposti mukana tulevalla kiinnikkeellä kivääriin tai haulikkoon. Mukana vihreä suodatin, joka auttaa paikantamaan jäljityksessä riistan verijäljet. Aseen tukkiin kiinnitettävä etäkytkin helpottaa valaisimen käyttöä. Säädettävä kolmiportainen valoteho, sekä vilkkuvalo. Mukana myös tavallinen valaisinkanta, jolla voit käyttää X-Warrioria käsivalaisimena. · Järisyttävä 500 lumenen valoteho · Huipputehokas Cree XM-L LED, kantama yli 200 m · Upotusvesitiivis IPX-8 · Paristojen kesto jopa 85 h · Iskun- ja rekyylinkestävä Täydellinen asennusvalmis asevalaisinpaketti sisältää: M20S X-Warrior -asevalaisin, piippukiinnikkeet, kestävä salkku, vihreä valosuodatin, etäkytkin, kantolaukku, rannelenkki, käyttöohjeet ja paristot 2 kpl CR123A Lisäkiinnike äänenvaimenninaseeseen (s.21) 24,90 TILAUkSET www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE p. 040 828 1000 klo 9-17
• uoraan tehtaalta ­ Tilaa heti! Suosituimmat TESTIMENESTYJÄ-riistakamerat NYT edullisesti ! UUTUUs MYYDYIN MALLI! HUIPPU! UUTUUs 110 inframustalediä! Kaikkiin riistain! kameroih Ylivoimainen liiketunnistin! Valikot 169 netti-/puh. NETTIHINTA * Tarkat 12 Mpx kuvat! / kk tai alk. 10 ta 229 myymälähin *** 149 netti-/puh. NETTIHINTA * myymälähin 99 netti-/puh. tila NETTIHINTA * ta 129 ETU 80 ajille tila / kk tai alk. 10 ta 229 myymälähin *** ETU 80 ajille tila UWAY XtendIR-B2 Lisäsalama riistakameroihin ETU 30 ajille UWAY U250B NORDIC 30 IR LED Stealth POINTER CONTROL 12 Mpx Stealth 24 IR LED Stealth Tehokas riistalle huomaamaton lisäsalama,110 lediä. Mahdollistaa tarkempien kuvien ottamisen pimeällä entistä kauempaa. Soveltuu mm. Uway, PointerControl ja Uovision -riistakameroihin. Uuden teknologian liiketunnistin, inframustasalama ja -ledit (30 kpl) takaavat erinomaisen kuvanlaadun Näkymättömän leditekniikan ansiosta soveltuu erinomaisesti myös valvontakäyttöön. Myös videokuva Laajat sivuliiketunnistimet. Inframustasalama, IR-ledit (24 kpl), tarkat 12 Mpx kuvat Soveltuu erityisen hyvin riistan kuvaamiseen ja ympärivuotiseen käyttöön. Myös videokuva Tallentaa kuvat SD-muistikortille. Kuvat siirrettävissä myös tietokoneelle POINTER CONTROL Riistakamera akkupaketti valvontakyltti ja -tarrasarja 29,00 10,00 15,00 10,00 5,90 TRANSCEND 8GB SD-muistikortti 32GB 2.0" Muistikortti max. Tallentaa kuvat SD-muistikortille. Kuvat siirrettävissä myös tietokoneelle LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja asetusten muokkaamiseen. Helppokäyttöinen 2.2" RETkITUkkU Riistakameran seinäteline LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja asetusten muokkaamiseen. Helppokäyttöinen PANASONIC 8 x 1.5v AA paristot LÄHETTÄVÄT riistakamerat NYT lyömättömään hintaan! Lähettävä GPRS- kamera! 12 Mpx lähettävä GSM-kamera! 60 kpl inframustaledejä! LOPUT! 269 tila netti-/puh. NETTIHINTA MALLI! MYYDYIN * *** / kk tai alk. 14 ta 349 myymälähin 245 netti-/puh. NETTIHINTA 219 netti-/puh. NETTIHINTA * * *** / kk tai alk. 12 ta 319 myymälähin ETU 100lle aji tila ETU 80 ajille / kk tai alk. 13 ta 349 myymälähin *** ETU 104lle aji tila SG-880Mk mustalla salamalla UOvISION UM565 GSM E-MAIL / GPRS POINTER CONTROL 12 Mpx GSM Stealth SMS/ MMS SCOUT GUARD SG-550M-8M E-MAIL / GPRS 249 * Edullinen kuvien lähetys sähköpostiin (GPRS). Kysy edullista liittymäja asennuspalvelua Herkkä liiketunnistin, inframustasalama ja -ledit (60 kpl) takaavat tarkan kuvanlaadun Soveltuu erityisen hyvin valvontakameraksi, saat kuvat reaaliaikaisesti sähköpostiisi Kuvat kätevästi suoraan kännykkään multimediaviestinä (MMS). Kysy edullista liittymä- ja asennuspalvelua Laajat sivuliiketunnistimet. Inframustasalama, IR-ledit (24 kpl), tarkat 12 Mpx kuvat ja laadukas videokuva Soveltuu erinomaisesti riistan kuvaamiseen. Näet reaaliaikaisesti, mitä riistaa ruokintapaikallasi liikkuu Kuvien lähetys sähköpostiin (GPRS) tai kännykkään (MMS). Kysy edullista liittymä- ja asennuspalvelua 30 inframustalediä (SG-880MK) 30 IR LED 60 IR LED 24 IR LED 30 IR LED Stealth Stealth Stealth 30 infrapunalediä (SG-550M) Reaaliaikaiseen riistan seurantaan. Uuden tehoantennin ansiosta parempi GSM-yhteys 1.5" 2.0" LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja asetusten muokkaamiseen. Suomenkielinen valikko 2.2" LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja asetusten muokkaamiseen. Ajastintoiminto. Helppokäyttöinen LCD-värinäyttö kuvien katseluun ja kaukosäädin asetusten muokkaamiseen. Helppokäyttöinen Nopealle yli 250 tilauksesta toimituskulut 0 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Laaja valikoima syysuutuuksia Retkitukusta ­ tutustu ja tilaa! Softshell nETTIhInTA myymälähin netti- 39 * nETTIhInTA 20 ETUuh. tilaajille /p ta 59 myymälähin netti- 49 * nETTIhInTA 40 ETUuh. tilaajille /p ta 89 myymälähin netti- 79 * 40 ETUuh. tilaajille /p ta 119 VIllAPAITA Tyylikkäässä ja lämpimässä Alaska-villapaidassa on suojaava ribbikaulus, -helma ja -hihansuut. Vahva YKK-puolivetoketju, kangasvahvikkeet olkaja kyynärpäissä sekä hyvä istuvuus. Sopii erityisesti metsästykseen ja vapaa-aikaan. Materiaali 80% villa, 20% nylon. Väri vihertävän ruskea. TEddyTAkkI Lämmin Alaska Teddy -fleecetakki on suunniteltu passi- ja koiramiehelle. Hyvin hengittävä, soveltuu myös kerrospukeutumiseen. Takissa kuusi tilavaa taskua, pidennetty takahelma, tukeva kaulus ja hihansuissa peukalolenkit. Miellyttävän pehmeä fleecemateriaali. Väri huomio-oranssi. kARIbU-SoFTShEll Paras valinta metsästykseen ja vapaa -aikaan. Vettähylkivä, tuulenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® Softshell-kalvo. Paljon käytännöllisiä yksityiskohtia kuten tilavat taskut, vetoketjulliset kainalotuuletukset, korkea kaulus ja helman säätö. Pehmeä kahisematon softshellmateriaali. Väri vihertävän ruskea. TrekLite X-lIghT cAmo hd mETSäSTySASU Tm R UUTUUS! Softshell SoFTShEll-TAkkI Rain-Stop® Softshell -kalvolla varustettu vettähylkivä, tuulenpitävä Treklite Softshell -takki ulkoiluun ja vapaa-aikaan. Paljon käyttöä helpottavia toiminnallisuuksia. Laadukkaat materiaalit tekevät takista paitsi tyylikkään, mutta myös kestävän. Pinta kahisematonta softshelliä ja sisämateriaali miellyttävän pehmeää fleecekangasta. nETTIhInTA Yhteensä kuusi kappaletta taskuja. Suojaava korkea kaulus ja säädettävä kiinteä huppu. Hyvin istuva leikkaus. ta 129 myymälähin Värit: turkoosi miehille ja naisille, musta naisille. ETU ajille Helposti metsästyspuvun tai väliasun päälle puettava kevyt X-Light Camo HD -asu soveltuu erityisesti metsästyskauden alun läpimille keleille. Aito Camo HD -kuvio. Camokuvioidut kiinteä huppu ja irroitettava kasvosuojaverkko viimeistelevät erinomaisen maastoutumisen. Takissa täyspitkä YKK-vetoketju. Mukana kätevä kuljetuspussi. TM TM 79 netti-/puh. * UUTUUS! X-lIghT SnoW cAmo hd kevyt X-Light nyt myös HD-lumicamokuviolla! Tm 50 tila TrekLite nETTIhInTA R TrekLite R TEknInEn AlUSASU FlEEcEVälIASU Pehmeä, joustava ja lämmin tekninen Microfleece-väliasu oloasuksi sekä kerrospukeutumiseen. Siirtää kosteuden pois iholta. Korotettu kaulus YKK -puolivetoketjulla. myymälähin 79 netti-/puh. * Tekninen micro-alusasu siirtää kosteuden iholta ulompiin kerroksiin.Joustava,hyvin hengittävä ja nopeasti kuivuva materiaali. ETU 50jill tilaa e ta 129 nETTIhInTA 29 * 90 ta 49,90 nETTIhInTA myymälähin netti-/p 20 ETUuh. tilaajille 29 90 * myymälähin netti-/p 20 ETUuh. tilaajille ta 49,90 TIlAUkSET www.retkitukku.fi tai PUhElImITSE p. 040 828 1000 klo 9-17
• Syksyn uutuus! TrekLite kalvolliset ulkoilupuvut ­ avajaishintaan TrekLite R TrekLite ulkoilupuku Huippu-uutuus ulkonaliikkujalle! TrekLite ulkoilijan kalvopuku on syntynyt samoista lähtökohdista kuin Alaska-vaatemallistokin: Suunnittelimme ulkonaliikkujille tarkoitetun teknisesti edistyksellisen puvun, jossa kevyet miellyttävät materiaalit, istuvuus, sekä täysin hengittävä, veden- ja tuulenpitävä Rain-Stop® -kalvo muodostavat erinomaisen toimivuuden ja käyttömukavuuden. Uusi edistyksellinen TrekLite -ulkoilijan kalvopuku joka säähän! Parhaat materiaalit Pintamateriaalina on käytetty miellyttävän pehmeää, kestävää ja vettähylkivää Rip-Stop -kangasta. Pintakankaaseen on laminoitu uuden teknologian vedenpitävä, tuulenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® -kalvo. Vuori pehmeää mesh-kangasta. Tekninen erinomaisuus TrekLite -puvussa on runsaasti käyttöä helpottavia ja mukavuutta lisääviä yksityiskohtia: tyylikkäät leikkaukset, säädettävä kiinteä huppu, vedenpitävät YKK-taskuvetoketjut sekä runsaat säätömahdollisuudet. Erinomainen käyttömukavuus Säässä kuin säässä Treklite -ulkoilijan kalvopuvulla varmistat mukavat ulkoiluhetket ympärivuotisesti. Soveltuu mm. ulkoiluun, lenkkeilyyn, työmatkaliikuntaan, koiran ulkoilutukseen ja vapaa-aikaan. 100 % vedenpitävä ® ja hengittävä Rain-Stop Uutta huippukalvoteknologiaa, erinomainen vedenpitävyys ja hengittävyys.Testattu maailman johtavissa testilaboratorioissa. 129 49 vastaavat 2 Rä 400 kPl E TA AVAJAIShIn noPEIllE * ETU 120 nopealle yli 250 tilauksesta toimituskulut 0 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Pekka Helle och Marcus Wikman, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Skogshönsen på nästan samma nivå som i fjol ­ krasch i Lappland I merparten av landet står skogshönsbestånden i det närmaste på samma nivå som i fjol, även om det i vanlig ordning finns skillnader mellan regioner och arter. I Lappland är däremot tätheterna kännbart lägre än i fjol för alla arter. Där var både produktionen av ungar och fåglarnas överlevnad över vintern rekordsvaga. J l Jakten efter skogshöns är för mången jägare en hjärtesak, som han är beredd att göra sig stort besvär för. Ett uttryck för det här är de årliga inventeringarna av skogshöns som nu har pågått i ett halvt sekel. Efter en lång väntan har omorganiseringen av viltförvaltningen fört oss till ett läge där vi kan använda resultaten av triangelinventeringarna medan de är färska. På väg till en exaktare reglering av jakttiderna När ministeriet utfärdar förordningen om jakttiderna är en avsevärd del av trianglarna räknade och vi har kunnat följa med resultaten på VFFI:s hemsida sedan den 31 juli på adressen www. rktl.fi/riista/riistavarat/metsakanalinnut_2012. Regleringsprocessen för jakttiderna presenteras närmare på sidorna 6 till 8 i detta nummer. Finlands viltcentral har energiskt arbetat för att fler vilttrianglar ska bli inventerade och redan nu kan vi tydligt se att ansträngningarna bär frukt. Situationen är ny för både viltcentralen och forskningen. Augusti då vilttrianglarna inventeras har alltid varit en arbetsfylld tid för forskarna och den gångna sommarens arbetsbörda har varit ännu större än förut. Tiden får utvisa hur väl vi har förmått uppfylla kraven. Ändå bleknar forskarnas arbetsbörda i jämbredd med det arbete som inventerarna uträttar. Vi har ju själva inventerat hönsfåglar i terrängen så vi förstår att lyfta på hatten för det arbete som jägarna uträttar. Vi känner oss ödmjuka inför den enorma mängden information och papper, och vi upplever ofta att vi inte nog kan tacka alla de tusentals personer som ställer upp på inventeringarna. Att vilttrianglarna står högt i kurs ser vi även på det att viltcentralens och forskningsinstitutets högsta ledning också under den gångna sommaren har deltagit i inventerandet. Ett kraftprov av tusentals jägare Triangelinventeringarna sommaren 2012 startade lördagen den 21 juli. Under det första veckoslutet räknades hela 40 trianglar och under juli månad så mycket som 223 stycken. I skrivande stund (tisdagen 14.8) har resultaten för 53 stycken trianglar skickats in för det andra veckoslutet i augusti. Hittills har sammanlagt 558 trianglar räknats och inventeringslinjernas sammanlagda längd uppgår till drygt 6200 kilometer. Till dags dato har 3600 personer deltagit i inventeringen av skogshöns. En stor del av trianglarna inventeras av två eller flera grupper; i genomsnitt inventeras varje triangel av 6,4 personer och uppgiften tar ungefär fyra timmar. Variationen är ändå rätt stor, för den maximala inventeringstiden överskrider tio I Finland har vi inventerat skogshöns med samma metod i hela 50 år. Tiotusentals jägare har deltagit i arbetet och längden på den sammanlagda inventeringslinjen skulle gå nästan tjugo varv runt jorden. Esko Keto från Punkalaidun gick sin första inventering år 1963 och han gjorde det också i somras. Esko är sannolikt den enda som har ställt upp var enda sommar i femtio års tid. 26 l Jägaren l 5 l 2012
• timmar. Inalles har inventerandet av 558 trianglar krävt 12 000 manår. Säsongens förhållanden och förväntningar Efter de svaga hönsåren 2008-2009 följde två år då fågelläget i hela landet var glädjande gott. I fjol noterades i flera regioner och för flera arter de högsta tätheterna i triangelinventeringens drygt 20-åriga historia. Den här utvecklingen fick ytterligare skjuts uppåt av försommarvärme, kalla och snörika vintrar samt ett gynnsamt läge på smågnagaroch smårovdjursfronten. Också den senaste vintern fanns det gott om snö och snötäcket var länge mjukt, vilket vi tänker oss att var bra för fåglarna. Tråkigare för hönsfåglarna var det faktum att sorkbestånden kraschade i nästan hela landet, vilket innebär att det finns hungriga smårovdjur ute i terrängen. Våren kom sent och juni var svalare än normalt i hela landet. För fågelungarna var förhållandena bedrövliga i slutet av juni, särskilt i Lappland. I det ruggiga vädret förvandlades regnet till slask och på fjällen till och med till snö. Prognosen för hönsfåglarnas häckningsresultat i norr var dyster. Ett flertal andra fågelarter misslyckades också med häckningen, har vi kunnat konstatera. regelbundenhet. Hos tjädern och järpen följer beståndsförändringarna ungefär samma mönster: i landets södra och östra delar har tätheten ökat eller står kvar på minst samma nivå, medan den har minskat en aning längre västerut. För orren verkar läget vara det samma i övrigt, men arten står också i väster på samma nivå som i fjol. För ripan är tillståndet bedrövligare. I norra Finland är medeltätheten mindre än hälften av fjolårets och lika mycket svagare än långtidsmedelvärdet. Som ett generellt drag hos läget i landets södra och mellersta delar kan vi konstatera att nyckeltalen för produktionen av ungar i det stora hela låg på medelvärdet för hela inventeringsperioden eller strax över medan överlevnadsgraden verkar ha varit aningen svagare. För tjädern, orren och järpen ligger tätheten för landet som helhet på nästan samma nivå som i fjol. Kraftig minskning i Lappland I Lappland noterade vi inte bara hos den tidigare nämnda ripan utan också hos andra arter en minskning på minst 40 procent av tätheterna sedan i fjol. Också i Uleåborgsregionen noterar vi minskningar medan tätheterna i Kajanaland i stort sett står på samma nivå som i fjol hos alla arter. Som förväntat misslyckades hönsfåglarnas häckning i Lappland. Tjäderns andel ungar, 20 procent av alla observerade individer, är den klart lägsta under hela triangelinventeringens historia. Att bara var femte tjäderhöna hade ungar är likaså det svagaste resultatet under hela inventeringsperioden. Också hos orren, järpen och ripan låg andelen ungar klart under långtidsmedelvärdet. Desto mera överraskande var det att också hönsens överlevnadsgrad var svag och låg klart under genomsnittet. För ripan noterade vi det lägsta värdet under triangelinventeringarnas drygt 20-åriga historia. Lappland är när allt kommer omkring ett enormt landskap och har därför interna variationer i hönsfåglarnas utveckling. Vi får det intrycket att ju längre norrut vi går desto sämre blir fågelläget. Skogshönsfåglarnas Stammarna klarar jakt ­ utom i Övre Lappland Efter två goda hönsår i rad var avskjutningen år 2011 med dagens måttstock mätt stor. Det sammanlagda uttaget av de fyra arterna uppgick till cirka 495 000 höns. För tjädern, orren och järpen var uttaget det största under den senaste tioårsperioden och även uttaget av ripa var det största på fem år. I merparten av Finland är fågelbestånden fortsättningsvis starka nog att tåla jakt, men i norr är läget ett annat, i synnerhet i Övre Lappland. l tätheter (fåglar/ km² skogsmark) och andelen kycklingar (kycklingarnas procentuella andel av totalantalet observerade skogshöns) samt kullarnas storlek per region sommaren 2012. Förändringarna sedan fjolåret är uttryckta med plusoch minustecken (± betyder en förändring på <15 %, Läget ljusast i södra Finland För tjädern, orren och järpen ligger tätheten för landet som helhet på nästan samma nivå som i fjol, som i triangelinventeringens senare historia räknas som ett gott fågelår. Både för de vuxna fåglarna och ungarna ligger antalet individer klart över medelvärdet för hela inventeringsperioden. Tjäderns, orrens och järpens förändringar från fjolåret följer en viss regional Som förväntat misslyckades hönsfåglarnas häckning i Lappland. Tjäder Orre Täthet ind/km² 5,0 7,5 4,9 ± + ± Andel ungar (%) 43 51 30 55 53 34 37 47 46 54 36 67 41 36 21 45 Täthet ind/km² 10,7 + 7,8 ± 6,9 ­ 9,9 ­ 10,3 ± 2,7 ­­ 5,9 ­­ 5,8 ­­ 13,3 ± 9,5 ± 10,4 ­ 6,4 ± 11,7 ++ 9,3 ­ 13,0 + 8,1 ± Järpe Andel ungar (%) 53 50 20 52 47 42 37 30 57 51 50 68 50 54 39 46 Trianglar Täthet ind/km² 10 40 22 64 50 88 74 50 21 40 35 6 35 13 10 558 5,7 ++ 3,5 ± 4,3 ++ 5,2 ± 6,7 ++ 3,6 ­­ 5,1 ± 4,3 ± 4,2 ­ 4,8 ± 3,8 + 2,6 ­­ 4,9 ­ 6,7 ++ 2,6 ± 4,6 ± Andel ungar (%) 59 50 41 40 58 21 39 33 32 50 59 33 45 51 27 43 + ja ­ en förändring på 15­30 %, ++ och ­ ­ en förändring på >30 %). Ripa Täthet ind/km² Andel ungar (%) Region Södra Tavastland Södra Savolax Sydöstra Finland Kajanaland Mellersta Finland Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Kust-Österbotten Satakunta Nyland Egentliga Finland Hela landet 15,1 ± 12,1 ­­ 3,2 ­­ 14,4 ­ 14,3 ± 10,9 ++ 10,5 ± 9,0 8,7 8,1 8,1 4,1 ­ ± ± ­ ++ 1,7 ± 0,2 1,9 ­­ 0,5 ­­ 0,3 ­­ 73 58 54 22 10,1 ± 0,5 ­­ 60 Jägaren l 5 l 2012 l 27
• Jarkko Nurmi, chef för vilthushållningen och Klaus Ekman, kommunikationschef, Finlands viltcentral I Foto: Markku Jyrkkä Vilttriangelutmaningen 2012­2013: Här ska grundas trianglar ­ räcker orken till? Betydelsen av färsk viltinformation som underlag för uthållig jakt har vuxit hastigt och sådan behövs också som underlag för samhälleliga beslut. Vilttrianglarna utgör en unik informationsbank som vi nu kan utnyttja för beslut om jakten efter skogshöns, utifrån färsk information. Finlands viltcentral önskar understryka inventeringarnas betydelse med en kampanj där vi utmanar hundorganisationer och jaktföreningar att grunda nya trianglar. Värdefulla priser och stor ära står på spel! skulle använda sig av färsk information i större omfattning än de gör idag när de spikar sina beslut om hönsfåglarna skulle det också borga för att fågelbestånden repar sig fortare efter svaga års vågdalar och börjar växa igen. Också fågelhundarna skulle tacka och bocka! A Hundfolk och jaktföreningar avgörande för hållbar jakt 28 l Jägaren l 5 l 2012 fungerar som experter när materialet ska tolkas regionalt och gå vidare till Jord- och skogsbruksministeriet som också i år utfärdar en förordning i slutet av augusti om jakttiderna för skogshöns. Utgångsläget för jakten är perioden 10.9-31.10, men om viltbeståndens tillstånd så kräver så kortas jakttiden av i slutet av säsongen. Verksamhetsmodellen där de här administrativa besluten fattas utifrån ugnsfärsk information är säkerligen unik i världen. Finlands viltcentral rekommenderar att sommarinventeringen av vilttrianglar görs det sista veckoslutet i juli eller det första i augusti och att resultaten skrivs in direkt på VFFI:s webbsida. En inventeringsutmaning för jaktföreningar och hundorganisationer Utmaningstävlingen är öppen för alla jaktföreningar och fågelhundsorganisationer. Vi har särskilt bjudit in följande: Kanakoirakerho l Antalet trianglar som inventeras har under 2000-talet minskat till ungefär 700 stycken. Under planering är därför flera operationer för att stöda jägarna i inventerandet. I det här numret av Jägaren uppmanar Finlands viltcentral fågelhundsorganisationer och jaktföreningar att blåsa nytt liv i inventeringarna och utlyser därför en tvåårig tävling i att grunda nya trianglar. Från barrskog till styrelsebeslut ­ på en vecka! En flexibel användning av triangelinventeringsinformationen leder till unika tillämpningar av informationshanteringen i vårt land. Tack vare förnyelsen av viltadministrationen och den elektroniska informationsspridningen kunde jord- och skogsbruksministeriet redan i fjol utfärda en förordning om jakttiderna för skogshöns som byggde på riksomfattande triangelresultat som var cirka en vecka "gamla". Inventerarna sparade resultaten på VFFI:s hemsida omedelbart efter avslutad inventering och uppgifterna om skogshönsens individuella tätheter började fort strömma till från varje hörn av barrskogarna. Hönsfågelläget står öppet för alla och envar på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets webbsida. Finlands viltcentral och Viltoch fiskeriforskningsinstitutet I många jaktföreningar kretsar verksamheten numera kring hjortdjuren och kanske är det därför som lusten att inventera vilttrianglar har falnat en smula. Därför hoppas vi nu att i synnerhet jaktföreningar som är intresserade av fågeljakt ska kavla upp ärmarna. Att ställa upp på inventeringar av olika slag är givande också på ett personligt plan eftersom det vidgar vyerna för ens egna jaktmarker. Fågelhundsentusiasterna har i vissa regioner varit frustrerade över att jaktföreningarna med egna begränsningar har skurit ner på möjligheterna till fågeljakt också under sådana år då bestånden hade tålt en längre jaktsäsong och större uttagskvoter. Tillgång till färsk viltinformation kan innebära ökade jaktmöjligheter under goda hönsår. Om jaktföreningarna Finlands viltcentral rekommenderar att sommarinventeringen av vilttrianglar görs det sista veckoslutet i juli eller det första i augusti och att resultaten skrivs in direkt på VFFI:s webbsida. -Hönshundssektionen rf Vorstehklubben rf Finska spetsklubben rf Finlands spanielförbund rf Finlands jaktretrieverorganisation rf Finlands retrieverorganisation rf I tävlingen deltar de nya trianglar som har grundats under perioden 15.7.2012-15.9.2013. Priserna utlottas bland de föreningar som har antagit utmaningen och deltagit i kampanjen, det vill säga att varje ny triangel fungerar som en lott med vinstchans. Dessutom premierar tävlingsjuryn den aktivaste triangelföreningen på riksnivå. Retkitukku Oy har donerat en stor mängd sakpriser som 6 st Alaska Light jaktdräkter, en Burrel Target HDTM videokamera och en Burrel CamDog HDTM hundkamera. l M Utmaningskampanjen sponsras av: RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Olli Kursula, vv-konsulent, Finlands viltcentral Så grundar du en vilttriangel Vilttriangeln är en inventeringsmetod som har utvecklats för att beräkna storleken på skogsviltets stammar. Den har formen av en liksidig triangel med fyra kilometer långa ben och den totala längden är alltså tolv kilometer. Triangeln inventeras två gånger om året, det vill säga att man går hela linjen. På sommaren räknar man skogshöns och på vintern däggdjursspår i snön. tynat bort. Å andra sidan har det tillkommit nya. Det sammanlagda antalet är nu uppe i 1650 stycken. Sommaren 2011 räknades inalles 757 vilttrianglar. Visserligen har det grundats tillräckligt många trianglar, men antalet trianglar som räknas har under de senaste åren stannat under målsättningen. Under de första åren var målsättningen den, att varje jaktförening skulle ställa upp med en egen vilttriangel eller samarbeta med grannföreningarna om en triangel. Det är fortsättningsvis en bra målsättning. Planeringen av avskjutningen av skogshöns bygger på inventeringsresultaten från vilttrianglarna. Deras betydelse har bara blivit större, för i fjol fastställde jord- och skogsbruksministeriet för första gången jakttiderna för skogshönsen först i augusti utifrån färska inventeringsresultat. Den som tänker grunda en ny vilttriangel ska gärna börja med att kontakta Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och kolla upp var de närmaste aktiva trianglarna ligger. Samtidigt klarnar det om det i trakten eventuellt finns en "slocknad" triangel som kan återupplivas. Det vore synnerligen värdefullt att återbörda en sådan till de aktiva trianglarnas skara! Placeringen av den nya vilttriangeln är fri bara den håller sig till ett enda grundkartsblad. Triangeln ska gå genom skog och undvika större åkrar och vattendrag. Var speciellt noga med att undvika åar eftersom det kan vara svårt att ta sig över sådana både sommartid och vintertid. Placera inventeringens utgångspunkt på en plats som är lätt att nå. Också i bästa fall är det fysiskt tungt att gå hela triangeln. Utgångspunkten ska vara sådan att man når den utan att slösa med krafterna och helst med bil. Ett bra knep vid planeringen är att rita triangeln med tusch på ett genomskinligt ark som går att flytta M l Metoden togs i bruk 1988 som ett samarbete mellan Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Jägarnas Centralorganisation. Det grundades trianglar i mycket rask takt och målet 1200 stycken nåddes redan under det andra inventeringsåret. Det är meningen att trianglarna ska vara permanenta, men av olika orsaker har somliga av dem omkring på grundkartan tills en lämplig plats är funnen. Rita in den nya triangeln på två kartblad. Håll det ena bladet och skicka in det andra till viltforskningsinstitutet. Inventeringsruttens dragning i terrängen ska vara så slumpartad som möjligt eftersom den ska ge en genomsnittlig bild av viltläget i skogen. Triangelns form och stora format borgar för att den kommer att gå genom terräng av alla de slag. Trianglarna är alltså permanenta inventeringslinjer. Skogsbrukets åtgärder får inte påverka inventerandet. Utmed inventeringslinjen ska det finnas skog av alla typer och utvecklingsklasser i samma proportioner i som trakten i genomsnitt. Skogarnas struktur förändras hela tiden. Eftersom inventeringslinjerna är permanenta berättar vilttrianglarna också om effekterna av förändringarna i livsmiljön. Märk ut triangelns hörn i terrängen med markägarens tillstånd. Det vore också bra att märka ut inventeringslinjen. Fiberband är alltid en möjlighet medan en mera beständig märkning till exempel med målfärg kräver tillstånd av markägaren. I vilket fall som helst måste inventeringspatrullen veta exakt var linjen går. I synnerhet under sommarinventeringen måste en grupp om tre personer kunna koncentrera sig på att göra exakta observationer av viltet. Inventeringen av vilttrianglar är en internationellt uppskattad och oersättlig metod för att övervaka skogsviltet, som också gör det möjligt att jaga skogshöns hållbart. I praktiken är det fysiskt tungt att inventera i terrängen. För en inventerargrupp är det lätt hänt att det tar hela dagen att gå de tolv kilometrarna. Det är därför förnuftigt att dela på uppgiften mellan flera grupper. Det vore idealiskt om varje triangelsida hade sin egen grupp. På det viset skulle arbetsmängden per person bli rimlig. Det har i några års tid varit möjligt att skicka in resultaten för sommarinventeringen över nätet. På Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets webbsida ­ rktl.fi - finns anvisningar för inventeringen, blanketter och en snabb resultattjänst som i augusti uppdateras varje vecka. l www.rktl.fi Jägaren l 5 l 2012 l 29
• Parasta palvelua ja parhaat kaikki edullisesti yhdestä paikasta · puhelimet, pannat, ohjelmistot · valmiiksi asennettuna NYT 18,-/kk UUTUUSLAITTEET AUTOON JA MAASTOON! 24kk Sonera-sopimus Galaxy Tab 2 10.1" TÄYSIN KÄYTTÖVALMIIKSI ASENNETTUNA! Laitteet sopivat uusien ja vanhojen pointer, tracker ja ultrapointkoiratutkien pariksi! 8,-/kk 24kk Sonera-sopimus Galaxy XCover POINTER, TRACKER, ULTRAPOINT + Pantaelma ohj +puhelin tai tabletti* Tutkapaketit 699,-etupaketti + uskomattomaan hintaan SHOKKITARJOUS! Huippuuutuus! Täysin uusi malli ja ohjelmisto! nopeimmalle! 100:lle 22,50/kk1 ohjelmistossa 12kk lisenssi. sis. rajattoman määrän karttoja ja ilmakuvakartat. Galaxy-laitteet täyttävät arjen tarpeet tehokkaasti ja helposti tarjoten parasta suorituskykyä! *esim. GalaXy taB 2: 18,- eur/kk tai GalaXy XCover: 8,- eur/kk (24kk sonera-sopimus). Pointer Pro Magnum erittäin tehokas, tuplasti parempi. huippu Gsm-kuuluvuus. erinomainen jahtitakuu. toimintavalmiiksi asennettuna! Tehokkaat heijastimet ja huomioväri erinoimaiseen näkyvyyteen. ylivertainen virrankesto. kaikkien aikojen paras Pointer! Kysy Pointeriin uskomaton vaihtotarjous! Tracker G500 Black Magnum Tuplasti parempi uutuus! Ultrapoint koira-GPS uusittu vesitiivis panta. doGps ohjelmistojen välinen viestintäjärjestelmä. ultrapoint laitteiden Gprs-paikannus. veloitukseton maastokartta-aineisto koko suomesta. 1) Todellinen vuosikorko vaihtelee summan ja valitun osamaksukampanjan mukaan. Esim. 36kk:n maksukampanjalle maksetun 1000:n ostoksen todellinen vuosikorko on 21,86%. Tarkat ehdot näet tilauksen yhteydessä verkkokaupastamme. uusi herkkä Gps-vastaanotin pysyy kartalla. Gsm-kuuluvuus jopa tuplasti parempi G400-malliin verrattuna. akunkesto jopa 50% pidempi. www.valiokoiravarusteet.fi Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! tai soita 0500 176 596
• tarjoukset Tutkakeskukselta! pikahuollot (akunvaihdot ym.) · tarvikkeet ja lisävarusteet · joustavat takuut (esim. jahtitakuu) Huippu-uutuus! POINTER Pro Android 2013 -ohjelmisto Meiltä myös kuvan autoteline! · Paras ja ajanmukaisin karttamateriaali · UUTUUS: Tarkat ilmakuvakartat · Tarkkalaatuisimmat Maanmittauslaitoksen kartat · Merikartat ja GT-kartta s! · Supernopea paikannus arjou T (viive n. 1 sekunti) · Tiedot tallentuvat vaikka ohjelma ei ole päällä /vuosi · Erittäin helppo käyttää 59,- Ilmakuvakartat, Merikartat Zoomattavat koko Euroopan kartat Jahtialueiden rajat jaettavissa helposti koko porukalle Jälkipeli ja analyysi Automaattinen varmuuskopio Automaattinen jälkienhaku palvelimelta Tekstiviestipaikat näkyvät palvelimella ja jaetaan muille Ryhmätoiminto POINTER, TRACKER tai ULTRAPOINT -paketin ostajalle (panta, ohjelma, puhelin) Nyt huippuedulliset pantatarjoukset tilaa panta liittymällä varustettuna edulliseen kuukausihintaan. saunalahden liittymä tarjoaa täydellisen sopivuuden livepantoihin ja jahtipuhelimiin. voit hankkia halutessasi myös pelkän jahti-liittymän. säästä keskittämällä ja vaihda kaikki liittymäsi jahti-liittymiin. jahti-liittymän tekniset tiedot: 150 tekstiviestiä/kk, vapaa datamäärä, dataverkon nopeus riippuen yhteydestä 384 kbit/s (3G) tai 30-160 kbit/s (2G). pro maGnum tai traCker G500 kuukausimaksulla vain kaupanpäälle 1 metsästysasu Saunalahdelta! Garmin Astro 320 ja DC40-panta X-light Camo HDTM uusi erittäin monipuolinen koira-Gps. koirasi liikkeitä seuraat laitteen suurelta värinäytöltä. Garminin navigointi- ja maasto-ominaisuudet ovat tunnetusti parasta laatua. nyt laillista käyttää us! 759,Tarjo myös suomessa! ARVO 129,- 599,- 2 tai Premium kokkiveitsisarja 18,90 kun teet Jahtiliittymäsopimuksen pointer maGnum tai traCker G400 26,90 kun teet Jahtiliittymäsopimuksen Tracker Classic +Intello kk/24kk Classic tehopaketti sisältää vastaanottimen sekä teholähettimen. paketti tuo käyttäjälle maksimaalisen kantaman. mukana säilytyskotelo. us! 449,Tarjo kk/24kk 249,- www.valiokoiravarusteet.fi Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! tai soita 0500 176 596 Hintoihin lisätään toimituskulut. Oikeudet muutoksiin pidätetään.
• Juha Siekkinen & Harri Hepo-oja, Finlands viltcentral Vähä-Komu våtmark i Pyhäjärvi: Jari Kokkonen Kiselgur och en våtmark för fåglar 32 l Jägaren l 5 l 2012 I Skötseln av sjöfåglarnas miljö och vattenskyddet går hand i hand vid våtmarken i VähäKomu. Jägarnas aktivitet och talkoarbete har belönats med ett flertal arter häckande simänder. l I byn Komu i Pyhäjärvi grävde man under åren 1924­1984 så kallad kiselgur. Av kiselguren framställdes isoleringsmaterial och byggnadsplattor. När verksamheten upphörde började det uppgrävda området fyllas med vatten. Under årens lopp försämrades områdets tillstånd ytterligare och slutligen uppstod det ett ras i jordvallen. År 2011 sålde Nordkalk Oy Ab området till skogssammanslutningen Vähä-Komu i Pyhäjärvi, eftersom det ansågs att områdets naturvärden hade blivit lidande och att området nu var i behov av restaurering. ­ Redan i början beaktades alternativet att göra en våtmark för fåglar, upplyser Jouko Tikka, en av de sju delägarna. Delägarna presenterade sina idéer för Hembygdsvåtmark Life -projektet. I april 2011 genomfördes en terrängöversikt. Delägarna kunde då konstatera, att avlägsnandet av trädbestånd och sly krävde mycket talkoarbete, men det var delägarna redan beredda på. De hade planer också på andra viltvårdsarbeten på området. När delägarna så gick med i Finlands viltcentrals Riistaa reunoilta ­projekt, började Vähä-Komu påminna om en temapark. Jouko Tikka vet vad som gång efter gång drivit ut männen i terrängen under sin fritid. ­ Alla här i gänget är jägare. Området har legat vind för våg, nu får vi det satt i skick. Och ivern är stor på att skapa ett fågel- och naturobjekt. Sjöfågeljakten har varit ett lockbete i hela projektet, knappast sjunker febern av att vi har ett eget objekt. Planen gjordes upp på hösten 2011. NTM-centralen i norra Österbotten såg i sitt utlåtande inga hinder för restaureringen av våtmarken, och i december 2011 kunde maskinarbetena redan på- Vähä-Komu våtmark 4.7.2012 ser med tanke på sjöfåglarnas livsmiljö optimal ut, eftersom hälften av arealen är mosaikartad vegetation. Skogsdräneringsvatten leds också till den mindre våtmarken, som befinner sig i bildens vänstra kant vid ändan av den stora våtmarken. På dammvallarna har det anlagts flera viltåkrar för älg och hare. börjas. Vallarnas trädbestånd avlägsnades maskinellt som helträdsavverkning i samband med områdets andra hyggesarbeten. Kaivinkonepalvelu Henri Laitila avlägsnade alla stubbar och återställde alla vallar. I Vähä-Komu byggdes två våtmarker bredvid varandra, med en sammanlagd areal på 19 hektar. Delägarna visste på förhand att jordmånen bestod av exceptionellt finkornig jord. Därför gjordes fördämningsanordningarna av grunddammar försedda med tätningsvägg. För tömningen av våtmarken installerades en liten damm som regleras av en munk. Med hjälp av
• den kan tömningen skötas tryggt och lite i taget, så att den sedimenterade fasta substansen på våtmarkens botten hålls på plats. På vallarna såddes en så kallad vägsläntsblandning och mångårigt Frida alsikeklöver. Växtligheten binder vallarna och stävjar tillväxten av nya lövträd. Delägarnas förslag att avlägsna stubbarna visade sig vara ett nödvändigt ingrepp redan den första sommaren. ­ Det är enkelt och bra att göra viltåkrar på dylika vallar, konstaterade Jouko Tikka när skötselarbetena kunde genomföras maskinellt. Komun Erä, som hyr områdets älgjakträttigheter, sådde havre och för harar avsedd viltblandning. Viltåkrarnas växtlighet har dragit nytta av kalkningen och den knappa gödslingen. En lämplig blandning av vegetation och öppet vatten Det lämpliga förhållandet mellan vattenvegetation och öppet vatten är avgörande för hur våtmarkens livssamhälle kommer att arta sig. Det har också landskapsmässig betydelse. ­ Alternerandet mellan vegetation och öppet vatten syns alldeles förträffligt, de växlar också enligt "instruktionerna". Området är ju jämnt och har vallar runt omkring. Med bara öppet vatten utan vegetation skulle det se konstgjort ut. Det är bättre att det finns rikligt med vegetation, funderar Juha Tikka. En häckande svarthakedopping och flera kullar med simänder vittnar om mångfalden vid Vähä-Komu. Sjöfåglarna har trivts vid våtmarken hela sommaren, trots att de inte utfodrats. ­ En och annan gräsand, bläsänder, knipor och krickor, summerar Seppo M. Ruotoistenmäki sin fågelräkning från augusti. ­ När andjakten börjar jagar vi några dagar, sedan kan vi hålla en paus på upp till en vecka innan vi fortsätter, berättar Ruotoistenmäki. Också Jouko Tikka stöder tanken, att jakten bedrivs enligt principen för ett hållbart nyttjande. arna samt byggandet av två vindskydd och fågelholkar har också tagit sin tid i anspråk. ­ Visst har vi jobbat hårt. Projektet kändes först övermäktigt, men överraskande snabbt blev allting klart. Det är väl samma sak med allt arbete ­ om det känns meningsfullt så gör man det, konstaterar Seppo M. Ruotoistenmäki om gruppens motivation. Enbart för restaureringen av våtmarken gjordes 700 talkoarbetstimmar. För dessa timmar väntar en belöning inom det egna jaktlaget. ­ Den som gjort mest talkotimmar får välja det bästa passet, berättar Seppo M. Ruotoistenmäki när jaktsäsongen för andfåglar närmar sig. Finlands viltcentrals Hembygdsvåtmark Life -projekt samlade ihop idéerna, gjorde upp en plan och deltog i förverkligandet. Projektet bekostade grävnings- och jordflyttningsarbetena (9 900 euro) samt fördämningsanordningarna (5 900 euro). ­ Life-projektets roll var också ganska betydande. Utan det hade vi nog inte gjort en så storskalig våtmark, belyser Jouko Tikka Life-projektets betydelse. I början av augusti 2012, efter den första sommaren, är Juha Tikka nöjd med våtmarkens tillstånd: ­ Fördämningsanordningarna har fungerat bra och vi har klarat oss utan större problem. Vi tätade några springor i plankorna med sågspån, med tiden täpps de nog till. Videbuskaget, vars rotverk har hållits under vattenytan hela sommaren, har redan börjat förtvina. Vähä-Komu som utgör en del av vattenskyddet för sjön Komujärvi har för delägarna, som är ortsbor, varit speciellt betydelsefullt. Projektets fördelar uppmärksammades också på andra håll, eftersom ägarna till grannfastigheterna förhöll sig så positivt till projektet. Delägarlaget Mäkiöinen deltog i vattenskyddet genom att bekosta grunddammen till Komunpuro kanal. Av det 2 200 hektar stora avrinningsområdet är hela 75% dränerad torvmark. Nu cirkulerar vattnen först genom våtmarkerna. ­ I detta skede är vi mycket nöjda med vad vi fått till stånd. Det skall bli intressant att se hur fågelområdet utvecklas när omständigheterna ytterligare förbättras i och med skötseln av snårskogen. Det är klart att det finns mycket arbete även i fortsättningen för att hålla allting i stånd. Att rengöra och hålla bassängens videbuskage i skick är arbetsdrygt. Det kräver nog mycket, funderar Jouko Tikka om fortsättningen. l Fågeljakten har varit den främsta moroten för talkoarbetarna. Talkogrovjobbarna får de bästa andpassen Delägarna deltog i projektets olika skeden. De organiserade avverkningarna och jobbade outtröttligt på vintern med att röja flera hektar på bassängområdet. Under Risto Ruotoistenmäkis ledning byggdes dammen med munk och under Juha Tikkas ledning byggdes grunddammarna. Iståndsättandet av viltåkrar, jakten på små rovdjur, sjöfågelräkning- Tömningen av Vähä-Komu våtmark sköts med en damm där det installerats en munk som delägarna byggde själva. Grävmaskinsförare Henri Laitila installerade fördämningsanordningarna på sin plats. Juha Tikka instruerar. Jägaren l 5 l 2012 l 33 Juha Siekkinen
• Erfarenheter av byggandet av våtmarker: Byggandet av en stenbeklädd grunddamm med tätningsvägg n Vattenregleringen vid Vähä-Komus två våtmarker gjordes med stenbeklädda grunddammar, i vilka det installerades en tätningsvägg av trä. Den intakta vallen grävdes upp endast så mycket, att åsen på tätningsväggens öppning reglerar våtmarkens lägsta vattennivå. Tätningsväggen byggdes av 2 x 5 tums vattenspontplankor, som grävmaskinen tryckte in i vallen en och en till ungefär två meters djup. Plankorna fästes ihop med varandra upptill med vågrätt placerade plankor som binder ihop konstruktionen. Efter det sågades tätningsväggens öppning med motorsåg till planerad höjd och storlek. Till sist installerades vågrätt i väggen löstagbara plankor, med vilka vattenståndet kan finjusteras. På schakten lades en filterduk och med spräng- och sållsten fick man dem att smälta in i landskapet. Juha Tikka, som har erfarenhet av att bygga grunddammar, vill betona fem faktorer i byggandet. ­ Tätningsväggens plankor måste vara tillräckligt rejäla, så att sponterna inte går sönder när man trycker ner dem med grävmaskinen. De vågräta plankorna som binder ihop konstruktionen får inte heller grävas ner för djupt, så att vattnet inte cirkulerar. Det är bättre om byggandet kan utföras under den snö- och isfria tiden, så att det inte blir kvar vare sig snö eller is mellan jordmassorna som komprimeras. Till den lägre tröskeln lönar det sig att reservera tillräckligt med spräng- eller annan sten, så att översvämningsvattnet inte tär på marken. Och framför allt, arbetet skall göras lugnt och omsorgsfullt. En grunddamm med tätningsvägg är en utmärkt fördämningsanordning. Den är relativt förmånlig och enkel att framställa, fungerar säkert, klarar av även stora vattenmassor och är i sin naturenlighet utan like. Tätningsväggen effektiverar vallens vattenbindning vid grunddammen. Med grävmaskin kan man trycka ner tre tum tjocka spontplankor en åt gången ända till tre meters djup, om det inte finns några hinder i jordmånen. Om man stöter på en sten eller en låga lämnas plankan på den nivån. Vallen behöver inte grävas upp helt och hållet, vilket är viktigt om avsikten är att göra fördämningsanordningen i en färdigt tät vall, i finfördelad jord eller en vall gjord av torv. Spontplankorna gör väggen tät, vilket gör att den hålls bra på plats och stöder hela grunddammen. Med de löstagbara plankorna kan man reglera och kontrollera vattenståndet enligt behov. Den nedre stenbeklädnaden oxiderar vattnet i någon mån, vilket är till fördel för vattenskyddet. Vattnets porlande över stenarna ger den slutliga touchen till den naturenliga formationen. På webbsidan www.kosteikko.fi kan du läsa mera om anläggandet av Vähä-Komu våtmark. Grunddammens tätningsvägg görs helst av vattenspont. Henri Laitinen tryckte plankorna en åt gången till två meters djup med sin grävmaskin. Juha Tikka (t.v.) och Risto Ruotoistenmäki hade händerna fulla när de assisterade med byggarbetet. På vintern försvårar snön och den frusna marken byggandet. Henri Laitila var illa tvungen att göra extra grävmaskinsarbete. Tenhusen Maansiirto ja Kuljetus kunde leverera sprängstenen längs den frusna vallen alldeles intill fördämningsanordningarna, vilket å sin sida försnabbade arbetet. Med hjälp av den färdiga grunddammens tätningsvägg kan vattenståndet hållas på planerad nivå och också enkelt höjas och sänkas med flera decimeter. Vattnets strömning över sprängstenen samt områdets växtlighet skapar ett bäckartat landskap. 34 l Jägaren l 5 l 2012 Juha Siekkinen Juha Siekkinen Juha Siekkinen
• Suomen parhaat tarjoukset - suoraan maahantuojalta! AmmAttitAson lihAnkäsittelytuotteet · tArvikkeet · vArAosAt · vAkuumipussit · riistAkAmerAt · erätuotteet... alk. Suositut Premium vakuumipussit Vielä pieni erä vanhalla hinnalla! Vielä pieni erä vanhalla hinnalla! /100 kpl Nyt yli 1000 kpl eristä 7,90 -15% Pyydä tarjous suuremmista eristä! Tarjo 2299,- us!2499,- Tarjo 1699,- us! Tarjo 999,- us! Tarjo 399,- us! Duo 50x2 vakuumipakkaaja Mitat (mm) 580x650x1010, kammion mitat (mm) 530x525x130, sauma (mm) 500x8x2, pumpun kapasiteetti 20 m3/h, paino 125 kg. Compact 43x2 vakuumipakkaaja Mitat (mm) 560x425x340, kammion mitat (mm) 450x370x130, sauman mitat (mm) 430x8, pumpun kapasiteetti 20 m3/h, nettopaino 48 kg. Compact 28 vakuumipakkaaja Kammion mitat (mm) 385x380x100, sauman mitat (mm) 260x8, pumpun kapasiteetti 10 m3/h, nettopaino 44 kg. Mini Deluxe vakuumipakkaaja soveltuu erinomaisesti metsästäjille ja poromiehille. edullisuutensa ansiosta loistohankinta myös kotikäyttöön. Tarjo 79,- us! Tarjo 149,Maxi us! Tarjo 499,Kapasiteetti jopa us! Tarjo 699,250kg/h Kapasiteetti jopa us! Tarjo 499,- us! Vakuumipussinsulkija saumausleveys 400 mm. mitat 540 x 83 x 280 mm. paino 4,4 kg. Litepikkujätti. pieni koko lihamylly Jokakodin helpottaa varastointia ja kätkee sisäänsä tehokkaan paketin. mukana terät ja makkarasuutin. lihamylly MaxiPLUS lihamylly 150kg/h Edullinen hinta, huippu suorituskyky. erinomainen metsästäjille ja poromiehille. kun tilaat yli 400 euron arvosta, saat tehomylly kovaan käyttöön . Ammattilaisille ja kotiin. tästä myllystä ei kapasiteetti ja teho heti lopu. lihasta eikä puhti lopu kesken. terän halkaisija 220mm, siivun paksuus 0~13mm. Siivutuskone tarkka terä takaa hyvät siivutukset Nyt terävä etu! HUIPPUSUOSITTU! n. arvo 80,249,us! Tarjo kokkiveitsisarjan kaupanpäälle! Tarjo us! Tarjo 69,- us! Tarjo TERÄVÄT HUIPPUUUTUUDET! 149,- us! Tarjo 9,90 29,90 /10kpl us! Haudutuspata elektroninen haudutuspata. vetoisuus 4,5 litraa. Nosturivaaka maks. 300kg, min. 2 kg, tarkkuus 0,1kg. kaukosäädin ja laturi. Perusvaaka maks. 300kg, min. 2kg. lCD-näyttö, toimii 3xAA paristoilla. Lihaveitsi tai teroituspuikko us! Tarjo Lihakoukut ei laadukkaat ja kestävät rst-koukut. tarvitse miettiä mistä raskas saalis riippuu! lähetysteholla. pienikokoinen ja kevyt kannettava. lujatekoinen, kestävä ja täyttää ip65 sekä mil stD 810F-luokitukset. 50kpl erä nopeille tällä hinnalla! Zodiac Team Pro Plus 5W 68 mhz vhF radiopuhelin us! Tarjo Wouxoun KG-679E runsaasti toimintoja. toimintataajuudet 66-88 mhz. taustavalaistu lCD-näyttö 3 eri väriä. virransäästötoiminto, puheensalaus, voX, näppäinlukko, digitaalinen Fm-radio, kohinansalpaaja. 359,- us! Tarjo 129,- www.eratuote.fi Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! tai soita norm. 329,- 249,- us! Tarjo 129,- HD-Koirakamera Huippu-uutuus! Metsästäjän haaveena on päästä näkemään koiran riistatyöskentely videolla. Burrel CamDog hDTM-teräväpiirtovideokamera tallentaa koirasi parhaat suoritukset riistatyöskentelyssä. helppokäyttöinen ­ suomenkieliset valikot. HD-Asekamera Burrel target hD -asevideokamera kehitettiin TM suomalaisten metsästäjien toiveesta. nyt parhaat jahtitilanteet eivät ole enää pelkkää puhetta ja voit katsoa hienoja videoita vielä vuosienkin päästä. 045 652 0000 Hintoihin lisätään toimituskulut. Oikeudet muutoksiin pidätetään. Tarjoukset voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää.
• Projektchef Mikko Alhainen Hembygdsvåtmarkerna fick luft under vingarna n Gräsänder, krickor, knipor och bläsänder. Svalorna svävar över vattnet, medan de äldsta knip- och gräsandsungarna redan prövar sina vingar. I skydd av videbuskaget som blivit under vatten bär skägghakedoppingen mat åt sina ungar, medan snäpporna som vilar i strandgyttjan håller koll på läget. Det vimlar av fåglar i alla åldrar, trots att den sammanlagda vattenytan endast är en och en halv hektar. Det har gått mindre än ett år sedan dammarna och vattenpussarna byggdes. De första hembygdsvåtmarkerna erbjuder redan en utmärkt tillväxtmiljö åt tiotals sjöfågelkullar. Det riksomfattande våtmarksprojektet har nu två arbetsdryga år på nacken. Arbetet har framskridit enligt plan och tidtabell. I glädjande takt har också de önskade klienterna, sjöfåglarna, hittat de nya eller restaurerade livsmiljöerna. Juha Siekkinen, Timo Niemelä, Veli-Matti Pekkarinen och Reijo Kotilainen har tillsammans med markägarna och jägarna redan planerat och förverkligat 20 våtmarker, med en sammanlagd areal på över hundra hektar. Avsikten är att realisera ytterligare ett tjugotal objekt för sjöfåglar under det följande året. Vid sjöfågelinventeringarna som har gjorts enligt VFFI:s anvisningar har det noterats en hel del fågel och de två-tre följande åren kommer att visa hur stora kullarna vid de olika områdena kommer att bli. Till exempel på en tre hektar stor våtmark kunde man redan i juli räkna tio kullar, som fick luft under vingarna före de annalkande höstliga nordanvindarna. Utmärkta objekt har hittats runtom i landet, men i Satakunda saknas fortfarande ett förslag till en våtmark som skulle skapas genom fördämning. En fuktig fördjupning bland åkrarna eller en uttömd och gräsbevuxen torvmosse kan vara området vi söker efter. På ett knappt år har den fuktdrabbade övergivna åkern förvandlats till ett paradis för sjöfåglar med flera kullar. 36 l Jägaren l 5 l 2012 Mikko Koho
• Ett träffande val meoptas ljusstarka Favoriter populärast i landet Kalastus Metsästys ja 8/2012 TESTVINNAR E 4C 4C 4K meostar r1 1.5-6x42 rd Nya MeoStar R1 1,5-6x42 RD fungerar både vid klart solsken och i skymning. Den är ett av de mest användbara kikarsiktena för jakt på marknaden. Tuben är lätt och gjord i ett stycke av en stark aluminiumlegering godkänd för flygplan. Siktets robusta inbyggda reglermekanism klarar grova studsarkalibrer. Patenterad Meobright 550 coatning på linserna ger maximalt ljusgenomsläpp ­ när du verkligen behöver det! Med det tredje tornet ställer du enkelt in belysningens ljusstyrka. Graderingen är indelad i sju steg för att du snabbt ska hitta den rätta inställningen när det gäller. meostar r1r 3-12x56 Ett träffande val för de svåra ljusförhållandena under tidig morgon och sen kväll. Rödpunktens ljusstyrka är ställbar i lägen från 0 till 7 med avstängning mellan varje läge. Korset finns vid den bakre brännpunkten och håller storleken oavsett förstoringsgraden. Fler träFFande val hittar du i remes katalog! VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi Se katalogen på nätet eller hos närmsta återförsäljare Försäljning: Vapen- och sportaffärer i hela landet P A T R U U N A T parasta patruunapesään Trophy Bonded® Tip ­ patruunan edistyksellisen rakenteen, muotoilun ja neonpolymeerikärjen ansiosta tarkkuus, ballistiikka ja läpäisykyky ovat huippuluokkaa. Trophy Bonded ® ulkokuori varmistaa luodin luotettavan laajenemisen sirpaloitumatta. .308 10,7g · .30-06 10,7g · .308 11,7g · .30-06 11,7g uutta! Trophy bonded ® tip Niklattu hylsy ja luoti vähentävät kitkaa ja suojaavat korroosiolta. Luodin umpinainen runko-osa parantaa luun läpäisykykyä. Ulkopuolinen uritus varmistaa optimaalisen laajenemisen. Luodin neonpolymeerikärki ja veneperä parantavat lentorataa ja tarkkuutta. Uritettu runko-osa parantaa tarkkuutta ja pitää piipun puhtaampana. Ytimeen fuusioitu vaippa maksimoi osumatehon. 2,95 /kpl Tarjous voimassa sitoumuksetta 30.9.2012 asti. maahantuoja: Katso lähin jälleenmyyjäsi osoitteesta www.hjorth.fi.
• Jukka Rintala, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet och Mikko Alhainen, Finlands viltcentral Sjöfåglarnas häckningsstammar sommaren 2012 Marcus Wikman V 38 l Jägaren l 5 l 2012 År 2010 gjordes en utvärdering av den finska faunans bevarandestatus som överraskande innebar att ett antal sjöfåglar som hade betraktats som rätt vanliga och allmänt förekommande blev rödlistade. Den föregående utvärderingen gjordes år 2000, vilket betyder att den nya omfattar de förändringar som har skett under innevarande millennium. För sjöfåglarnas del byggde utvärderingen huvudsakligen på Naturhistoriska centralmuseets inventeringsmaterial. Det material som vi här presenterar är större till omfattningen och framtaget av fler aktörer än museet. och projektet Hembygdsvåtmark Life+ 25 platser. Vi vill därför rikta ett varmt tack till er alla som deltagit i inventeringen för er värdefulla insats för sjöfåglarnas väl. Viggen har minskat under många år, vilket är oroväckande. Arten har tidigare förekommit i mycket stort antal, men har på den nya rödlistan omklassats från livskraftig till sårbar. Metoden har förnyats Ställena där sjöfåglarna räknas är slumpartat utvalda och även om de är tydligt avgränsade så är det svårt att beskriva förekomsten av fåglar med ett täthetsvärde som exempelvis antal par per ytenhet. Indexen för beståndsförändringar har hittills byggt på jämförelser mellan två på varandra följande år på samma inventeringsplats. Metoden har lett till att vi inte fullt ut har kunnat utnyttja hela inventeringsmaterialet eftersom alla punkter inte har blivit inventerade varje år. Vi har fått fram långtidskurvorna för fågelbeståndens storlek genom att länka ihop jämförelserna mellan på varandra följande år. I värsta fall leder detta till att kurvornas början och slut består av helt olika inventeringsplatser. Den metod som vi nu använder, TRIM, har ett förändringsindex som ger ett värde på hur mycket ett bestånd varje år avviker från det värde för inventeringsplatsen som har indexvärdet ett. För varje år har det årliga indexet satts i förhållande till medelvärdet ett, vilket innebär att indexvärdet visar avvikelsen från den genomsnittliga storleken på beståndet. Indexen är således likadana som de tidigare indexen som räknades ut genom att länka på varandra följande år till varandra. Om ett index är neutralt så varierar det årligen i direkt proportion till beståndets faktiska storlek. Med hjälp av modellering tar vi vid beräkningen av indexen hänsyn till inventeringsplatsernas samtliga årliga observationer, även när det finns ett avbrott för något år. Indexens tillförlitlighet har blivit bättre. Tack vare metoden bygger uträkningarna nu på ett större antal observationer än förut. Resultaten har inte nämnvärt förändrats, men tillvägagångssättet är formellt bättre underbyggt. l Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Naturhistoriska centralmuseet inledde inventerandet av sjöfåglar år 1986. Inventeringarna i terrängen har nu pågått i 27 år med samma metod. Det finns smärre skillnader mellan VFFI:s och museets inventeringsmetoder, men resultaten kan det oaktat samköras. Inom projektet Hembygdsvåtmark Life+ har det också gjorts inventeringar av sjöfåglar i de nyanlagda våtmarkerna, och de här resultaten har införts i materialet. Våren 2012 gjordes räkningar av sjöfåglar på 544 platser och gjordes drygt 3000 observationer som tolkades som häckande par. Inventeringsplatserna var fördelade enligt följande: VFFI 326 platser, Naturhistoriska centralmuseet 193 platser Sjöfågelbestånden sommaren 2012 Uttaget av de viktigaste jaktbara sjöfåglarna var under 2011 som följer: gräsand 270 000, kricka 111 000, kni-
• Gräsand 2,0 1,5 1,0 0,5 Kricka Gräsand Kricka Bläsand Knipa Stjärtand Skedand Årta Vigg Storskrake Småskrake Sothöna Antal par 2012 568 559 389 599 131 107 46 248 249 118 150 Förändring från året innan (%) 2 10 24 23 -24 11 417 29 8 66 23 Förändringsindexet för sjöfåglar för åren 1986-2012. Periodens medelvärde har getts värdet ett och de årliga indexen visar avvikelserna från detta medelvärde. För de sällsyntare arterna beror de skarpa årliga avvikelserna på att slumpen har ett större spelrum i ett knappt invente- Bläsand 2,0 1,5 1,0 0,5 Stjärtand 2,0 1,5 1,0 0,5 Knipa Skedand Årta 2,0 1,5 1,0 0,5 Storskrake 2,0 1,5 1,0 0,5 Vigg vilket beror på att stammen minskade under åren 2006 till 2011. Krickstammens årliga variationer verkar vara en aning större än hos de andra allmänt förekommande arterna. Bläsandsbeståndens utveckling har under många år varit bekymmersam, men årets index visar att artens minskning är lindrigare än långtidstrenden låter oss befara. Bläsandens index visar att arten har ökat sedan i fjol, men den stannar ändå under långtidsmedelvärdet. ringsmaterial. Sällsyntare arter som minskat Småskrake Sothöna 2,0 1,5 1,0 0,5 1990 2000 2010 Tabellen visar antalet observerade par vid de 544 platserna under sjöfågelinventeringen våren 2012 samt indexens procentuella förändringar från året innan. Observera de sällsyntare arternas dramatiskt stora, slumpartade förändringar, som inte uttrycker den verkliga beståndsförändringen. pa 62 000 och bläsand 41 000 stycken. Tillsammans utgör de här fyra arterna 92 % av det totala uttaget av sjöfågel, vilket innebär att de övriga arternas betydelse som vilt blir tämligen marginell. Den överlägset viktigaste arten är gräsanden som ensam svarar för hälften av den totala avskjutningen. Gräsandens häckningsstam verkar vara stabil. Indexet för sommaren 2012 ligger på fjolårets nivå och väldigt nära medelvärdet för hela inventeringsperioden 1986-2012. Den häckande stammen i Finland uppskattades på 1990-talet till cirka 200 000 par och antalet tycks inte ha förändrats nämn- värt. Gräsanden verkar tåla den nuvarande avskjutningen i Finland utöver den jakt som äger rum i utlandet. Gräsandens höga produktion av ungar kan delvis bero på att honorna, om de förlorar sin kull, kan skaffa en andra, ersättande kull ända fram till början av juli. Det här är möjligt eftersom det är vanligt att gräsandshanarna stannar kvar över sommaren i sin häckningssjö. Hos de flesta andra arter flyttar hanarna bort för att rugga så fort honorna har börjat ruva. Indexet för krickan visar en svag uppgång från i fjol, men värdet ligger det oaktat under långtidsmedelvärdet, Simänderna stjärtand och årta är införda på rödlistan som sårbara. För bägge arterna är långtidstrenden klart negativ. Stjärtandens häckningsstam verkar ha minskat kraftigare än årtans eftersom arten tidigare förekom synnerligen allmänt i norr. Årtan har alltid varit en rätt sällsynt fågel som håller till i de bästa fågelsjöarna. Arten såg ut att öka på 1970-talet, men sedan dess har indexen visat en kontinuerlig nedåtgående trend. Årets imponerande uppgång är sannolikt inte verklig, utan beror på slumpartade variationer i det knappa materialet. Årtans tillbakagång kan eventuellt härledas till övervintringsområdena i Afrika. Glädjande nog kan vi konstatera att indexet för en annan krävande fågelsjöart, skedanden, inte uppvisar någon långtidsförändring utan indexet står kvar på samma nivå som i fjol. Viggens liksom även brunandens utvecklingstrend visar en nedåtgående riktning som har pågått oroväckande länge. Indexen för skrakarna i inlandet visar inga förändringar utan beståndens utveckling ser ut att vara stabil. I havsområdena tycks arterna ändå ha gått tillbaka och därför har de klassats som nära hotade. Sothönans tillbakagång, som har pågått i många år, är verklig och ökningen från i fjol har knappt någon inverkan alls på den här trenden. l Jägaren l 5 l 2012 l 39
• Aktuellt från ministeriet Viltvårdsråden spjutspetsar för den nya viltpolicyn Året 2011 var ett betydelsefullt år i den finländska viltförvaltningens historia. Fusioneringen av jaktvårdsdistrikten och Jägarnas centralorganisation till en enda självständig offentligrättslig inrättning ­ Finlands viltcentral ­ var den största förändringen på över 50 år inom viltförvaltningen. Det faktum, att en förändring av såpass grundläggande natur var möjlig vittnar om att viltförvaltningen utmärkt väl hade uppfattat den förändring som redan skett i samhället och sett den riktning i vilken samhället alltjämt är på väg. Tidsåldern vi nu upplever kan beskrivas på rätt många sätt. Ett sätt vore att definiera den som "öppenhetens, interaktivitetens och den snabba informationsförmedlingens" tidsålder. Den traditionella viltförvaltningen hade de facto redan svårigheter, för den snabba elektroniska informationsförmedlingen och de sociala mediernas ökande betydelse hade skapat allt bättre möjligheter för alla av jakt och viltarter intresserade medborgare och aktörer att kräva, påverka pch följa upp. Viltförvaltningen ska kunna leva och fungera i en sådan här värld där verksamhetens sociala acceptabilitet i princip testas varje dag i samband med varje åtgärd och varje beslut. Därför räcker det inte heller till med enbart en förnyelse av organisationen utan det behövs också en förändring i rutinerna. Riksviltvårdsrådet och de 15 regionala viltvårdsråden är Finlands viltcentrals nya strategiska organ. Viltvårdsråden möjliggör en bättre transparens i viltförvaltningen än tidigare och ökar bl.a. det till hjortdjurspolicyn och stora rovdjurspolicyn knutna öppna och interaktiva samarbetet med intressegrupperna samt sammanjämkandet av olika intressen. Viltvårdsråden innehar en viktig position som verkställare av hela den offentliga viltkoncernens öppna och aktiva samarbete. De utvidgar skaran av delaktiga i viltpolicyn, vilket är viktigt för att denna inte ska få skygglappar. De regionala viltvårdsråden har goda möjligheter att ta ansvar för vilthushållningens utveckling, viltbeståndens bevarande och kontrollen över av viltet orsakad skadegörelse inom Finlands viltcentrals verksamhetsområde. Riksviltvårdsrådet har för sin del möjligheter att på riksnivå ta ansvar för samma frågor. Eniga viltvårdsråd har ett starkare inflytande än tvistande. Den största utmaningen i viltvårdsrådens arbete är knuten till just nämnda möjligheter. Samtliga ovannämnda delområden inom viltpolicyn är allid förbundna med olika synpunkter, åsikter och känslor. Betecknande för viltpolicyn är att dessa synpunkter och åsikter är starka och ofta vid den första anblicken förefaller att stå ganska långt ifrån varandra. Det är bara genom diskussioner och interaktion som en gemensam syn på det kommande kan skapas. Det ska talas ut om dessa frågor. Vilthushållningen befinner sig inte i ett vakuum. Viltets livsmiljöer och viltbestånden påverkas av många olika faktorer: exempelvis klimatförändringen, trafiken, jordbruket, skogsbruket och naturskyddet. Förutsatt att viltvårdsrådens arbete är öppet och jämbördigt samt att interaktionen är äkta kan även dessa för vilthushållningen externa faktorer tas upp på viltvårdsrådens agenda. Förutsättningen är dock att viltvårdsråden såväl inom regionerna som på riksnivå lyckas bygga upp en förtroendefull position i viltpolicyns intressegrupper. Den mandatperiod för viltvårdsråden som inleddes ifjol är utmanande. Det finns inte något färdigt utlagt spår utan färden går i djup obanad snö. De regionala viltvårdsråden har ersatt jaktvårdsdistriktens styrelser. Det är säkert många som är redo att söka sig till det gamla spåret och fortsätta i den riktningen. Det här är dock inte möjligt. Trots att viltvårdsråden inte har någon formell beslutanderätt kan ett inflytande på viltpolicyn ändå utövas om bara alla medlemmar i viltvårdsråden har kurage att tillsammans lägga upp nya spår i den djupa snön. Konsultativ tjänsteman Sami Niemi jord- och skogsbruksministeriet, fiske- och viltavdelningen I de sammankomster som ordnas inkommande höst för de regionala viltvårdsrådens intressegrupper kommer de tjänstemän vid fiske- och viltavdelningen som ansvarar för jaktfrågor att delta. På agendan kommer de stora rovdjursfrågorna som väckt så stort intresse att tas upp. 40 l Jägaren l 5 l 2012
• Kestää enemmän kuin luulet. Radiopuhelin ja akku ovat 100 % vesitiiviitä (IP 68), mikä tekee radiopuhelimesta erittäin luotettavan sateessa ja muissa kosteissa olosuhteissa. Uusinta tekniikkaa. Micro 5 tarjoaa kaikki toiminnot, esim. karhuhälytin, puheen kompressointi, salaus, pikavalinnat, ääniskannaus jne. Suunniteltu sinua varten. Micro 5 on suunniteltu pohjoismaisiin olosuhteisiin ja niiden metsästysmarkkinoiden tarpeisiin. Pienin virrankulutus. Micro 5 kuluttaa erittäin vähän virtaa, mikä mahdollistaa pitkän toimintaajan akun kompaktista koosta huolimatta. Yhdellä painalluksella. Micro 5 toimitetaan "Basic"-tilassa, joka on uskomattoman helppokäyttöinen. Ja yhdellä painalluksella Micro 5 muuttuu markkinoiden monipuolisimmaksi radiopuhelimeksi vieläkin tehokkaampaa viestintää varten. Kestää kovaa käyttöä. Metsästysradiopuhelimen on kestettävä ankaria olosuhteita. Siksi olemme suojanneet Micro 5:n kokometalliseen koteloon. JÄLLEENMYYNTI HH-Sport: Alahärmä, Iisalmi, Nivala, Raahe, Budget Sport Espoo, Martinkylän Autopuhelin Espoo, Ilpon Katiska Evijärvi, Forssan Erä ja retkeily Forssa, Raimo Olkkonen Oy Haapajärvi, Erä +: Hamina, Kirkkonummi, Kuopio, Eräliike Hiidenkivi Helsinki, Varuste.net Helsinki, Digimesta Huittinen, Expert Vilponen Jalasjärvi, Telemaailma Joensuu, Juvan Rauta ja Maatalous Juva, Midare Jyväskylä Expert ASA Kankaanpää, Agripalvelu Koikkala, Juva, Kaustisen Konekeskus Kokkola, KT Sport Kouvola, Ase- ja Patruuna Kurikka, LSK Kodintekniikka Lahti, WildSport Lappeenranta, Rautia Rosenback Lapväärtti, Erä-Loppi Loppi, Lantbruk Ab Mariehamn, Ritkos Mäntsälä, Parkanon Expert Parkano, Greentrail Pieksämäki, Eräpori Pori, Porvoon Mikrokulma Porvoo, Budget Sport Raisio, Sissos Rauma, Eräkontti Oy Riihimäki, Ollin Erä ja Kalastus Rovaniemi, Gigantti Salo Salo, Wextra Seinäjoki, Neste Lohilahti Sulkava, Ekenäs Telehörnan Tammisaari, RXTX - Tuote Tampere, Vihanto Turku, Sähkö Niskanen Äänekoski, Kurre Erä ja Kalastus Vaasa. www.radiopuhelimet.fi www.kaukomarkkinat.com maahantuonti: With love from Hello and Friends. Photo: BlackFriday.se
• Jouni Aspi, direktör, Naturhistoriska museet, Uleåborgs universitet Del 1. Hannu Huttu Vargens och hundens genetik Hund D 42 l Jägaren l 5 l 2012 Vargar, hundar och varghundar har stått i centrum för det gångna årets intensivaste vargdebatt. Men vargens och hundens genetiska kartor är inte likadana. l "Det går inte att skilja åt varg och hund med genetiska metoder". "Det går bara exteriört att skilja på hundraserna och de genetiska metoderna duger bara till att identifiera släktskap mellan hundar". "De finska vargarna är i verkligheten korsningar mellan varg och hund som har ersatt vår ursprungliga varg". "Vargarna i vårt land är bara en del av den ryska vargstammen och kommer över till oss i sådana mängder att vi inte behöver skydda vargarna i Finland". Påståenden av det här slaget om de genetiska skillnaderna mellan hunden och vargen, om korsningar mellan varg och hund, och om de finska vargarnas ursprung har på den senaste tiden framförts i offentligheten, i synnerhet på tidningarnas insändarsidor och i bloggar. Hur sanningsenliga är de här delvis motstridiga påståendena när det kommer till kritan och vad har den senaste genetiska forskningen att säga om hundens och vargens genetik? På Uleåborgs universitet har det forskats i vargens och hundens genetik i nästan ett decennium. Forskningsarbetet har skett i samarbete med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, som är vår huvudsakliga leverantör av vargprover. Vi har också samarbetat med professor Hannes Lohi som leder forskningen i hundgenetik (www.koirangeenit.fi) vid Helsingfors universitet och med svenska, norska, amerikanska, ryska, italienska och spanska vargforskare. I skrivande stund skriver FM Eeva Jansson i vår forskargrupp på sin avhandling om genetiska mutationer hos vargarna i Finland med närområden. FM Alina Niskanen anlägger i sin avhandling ett mera vidsträckt perspektiv och undersöker mutationer hos gener som påverkar immunförsvaret och det naturliga urvalets effekter. Tack vare vår egen forskning och de andra gruppernas senaste, omfattande undersökningar kan vi belysa miss- uppfattningarna ovan om vargens och hundens genetik. Hundens ursprung Under de senaste åren har hundens ursprung undersökts i större omfattning av två internationella forskargrupper. Den ena gruppen leds av professor Peter Savolainen på avdelningen för genteknik vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och den andra av professor Robert Wayne vid Kaliforniens universitet i Los Angeles. Vi har samarbetat med bägge dessa forskargrupper. De här genetiska undersökningarna ger vid handen att vargar domesticerades till hundar för ungefär 15 000 år sedan. Även de arkeologiska fynden av de första verifierade hundliknande djuren är från denna tid. Hunden skulle därmed vara vårt första domesticerade husdjur. Beträffande frågan var någonstans som domesticeringen av hunden ägde rum är forskarna inte helt överens, men bägge forskargrupperna förlägger platsen till den asiatiska kontinenten. Savolainens forskargrupp som har undersökt vargens mitokondrie-DNA, som nedärvs
• Hannu Huttu på mödernet, placerar domesticeringen av hunden geografiskt till Fjärran Östern, till regionen söder om floden Yangtze. Enligt den forskargrupp som leds av Wayne är det i Mellanöstern som vargar har domesticerats till hundar. Dock omfattade den senare undersökningen väldigt få hundar av asiatiskt ursprung, vilket kan förvanska forskningsresultatet. Vår forskargrupp har tillsammans med Savolainens grupp undersökt hundens ursprung utifrån vissa immunogener och resultaten av denna ännu opublicerade undersökning stöder likaså hundens asiatiska ursprung De genetiska skillnaderna mellan hund och varg Vargen och hunden har alltså gått skilda vägar för minst 3500 generationer sedan. Omräknat till mänskliga generationer motsvarar det här en tidpunkt för 90 000 år sedan, det vill säga en tid då den moderna människan ännu inte hade lämnat Afrika och det i Europa levde enbart neanderthalmänniskor. Flera genetiska undersökningar har påvisat att det genetiska utbytet mellan varg och hund har varit obetydligt sedan domesticeringen. Under den långa separationen mellan hund och varg har det ackumulerats genetiska skillnader, både på grund av det naturliga urvalet och människans mer eller mindre medvetna avel. I detta nu är, för att ge ett exempel, det genetiska avståndet mellan de finska hundraserna och den finska vargen ungefär tre gånger större än mellan de mänskliga huvudraserna. Den mest omfattande undersökningen av de genetiska skillnaderna mellan hund och varg och möjligheterna att skilja dem åt med genetiska metoder har gjorts av den internationella forskargrupp som leds av Robert Wayne. Resultaten publicerades år 2010 i den ansedda tidskriften Nature. Undersökningen omfattade 912 hundar av 85 raser och 225 vargar från olika delar av artens utbredningsområde. Wayne har även haft tillgång till DNA-prover av finska och ryska vargar som vi har skickat till honom. Undersökningen gav ett synnerligen entydigt resultat: alla hundar och vargar kan identifieras med synnerligen stor tillförlitlighet. De nord- europeiska vargarna avvek inte från de övriga vargarna och var inte nära släkt med hunden. Resultatet visar tydligt att det i Nordeuropa inte har kunnat förekomma någon omfattande hybridisering mellan varg och hund. Varg De genetiska skillnaderna mellan hundraserna Dagens hundraser är resultatet av en relativt kort tids avel. Den systematiska rasförädlingen började i den brittiska världen så sent som under den viktorianska eran (cirka 1830-1900) och spred sig därefter steg för steg ut i världen. Trots att de olika hundraserna är ett relativt nytt fenomen går det enligt ovannämnda Waynes forskning att skilja åt även dem. Det här resultatet är emellertid inte någon ny vetenskaplig upptäckt eftersom de genetiska metodernas förmåga att separera olika raser har bekräftats i flera tidigare undersökningar. FD Mikko Koskinen på Helsingfors universitet var den förste som undersökte detta för de inhemska rasernas del. Undersökningen publicerades redan 2003. I motsats till den desinformation som Jägaren l 5 l 2012 l 43
• Bild 1. Bilden visar det inbördes släktskapet mellan vargar från 1800-talet (materialet insamlat från museer), dagens vargar och hundar. Hundar (obruten linje), vargar döda innan 1920 (bruten linje) och nutida vargar (punktlinje). Pilen pekar ut de två vargindivider som är typbestämda utifrån de äldsta proverna från Övre Lappland (Jansson et al, opublicerad). Dagens vargar Före 1920 Hundar sprids på internet visade hans forskning klart och tydligt att de olika hundraserna går att skilja hundraprocentigt från varandra med genetiska metoder och med högsta tillförlitlighet. Förändringar i den finska vargens genetiska sammansättning Aslak Ermala som är forskare på VFFI har uppskattat att det är drygt 23 000 vargar som har blivit dödade under de senaste 150 åren i vårt land. I början av 1800-talet förekom det varg i hela landet och vid mitten av seklet inleddes den organiserade vargjakten där kring 300 vargar dödades varje år. Vid sekelskiftet 1900 fanns det vargar kvar bara i landets norra och östra delar. Under 1900-talet har vargbeståndet sannolikt legat på i genomsnitt bara några få tiotal innan det kvicknade till i mitten av 1990-talet. Med hjälp av naturhistoriskt museimaterial är det möjligt att undersöka den finska vargens ursprungliga genetiska struktur och de förändringar som har skett i strukturen. Eeva Jansson har i sin avhandling sammanställt över hundra vargprover av olika ålder från finska naturhistoriska museer. Hon har också separerat DNA ur proverna och undersökt de här vargindividernas genetiska sammansättning. Det äldsta 44 l Jägaren l 5 l 2012 undersökta provet är från 1854, vilket innebär att vi kan undersöka förändringar hos den finska vargstammen under en period om drygt 150 år. Vid undersökningen användes både mitokondrie-DNA (mtDNA) som nedärvs på mödernet och gener i cellkärnan som nedärvs av bägge föräldrarna. Enligt undersökningens preliminära resultat har mängden genetiska mutationer hos den finska vargstammen blivit avsevärt mindre på grund av den flaskhals som vargstammen befinner sig i storleksmässigt. Inflyttande vargar från omkringliggande trakter har inte heller förmått hjälpa upp situationen. I detta nu har den finska vargstammen bara två tydligt åtskiljbara huvudtyper av mtDNA (mödernelinjer) samt en tredje variant som skiljer sig från den ena huvudtypen genom en enda avvikelse. I det historiska materialet påträffar vi åtta olika typer och en del av dem finns numera bara hos vargar i östra och södra Europa medan en del inte har påträffats överhuvudtaget i tidigare undersökningar. Diagrammet i bild 1 visar i sammandrag det inbördes släktskapet mellan olika vargindivider under olika tider, utifrån generna i cellkärnan. För jämförelsens skull inkluderar diagrammet även proverna av fyra olika hundraser som vi har fått av professor Hannes Lohi. Bilden visar att vargarna genetiskt sett skiljer sig tydligt från alla hundraser. Hos vargen är mängden mutationer i både mtDNA:t och cellkärnans gener klart mindre än den ursprungligen var. Pilen pekar ut de två vargindivider som är typbestämda utifrån de äldsta proverna från Övre Lappland. Den mutation som de företräder har uppenbarligen försvunnit ur vår vargstam. I vår nuvarande vargstam finns det dock fortsättningsvis likadana individer som det fanns på 1800-talet. Under drygt tjugo generationers tid har det skett gradvisa förändringar i stammen, men det är helt naturligt i en liten stam. Vi finländare är ju inte heller längre genetiskt likadana som vi var på 1500-talet. Omräknat i människogenerationer skulle vargprovet från slutet av 1800-talet nämligen motsvara 1500-talet för oss. Förändringen har dock skett gradvis utan något synligt, plötsligt tillskott av genmaterial. Jämfört med hundarna verkar dagens vargar stå till och med längre ifrån hundarna än de ursprungliga vargarna. Med andra ord finns det ingenting i Eeva Janssons forskningsresultat som tyder på att vargar korsar sig med hundar. l
• "Utnyttja kampanjförmånen på jägarens favoritprodukter!" elta i D KUS TUK ERÄ kt! stja hö t JahtiJak HF PRO V G PON SKU MÅN FÖR I BUTIKERNA runtom i Finland MED POST ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA PÅ NÄTET www.eratukku.fi PÅ TELEFON t. 020 747 7000* (mån-fre 9-17) *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min ato Kup o r Rab ngen atte gäll n ka er i n in Erätu te k om kkus b bin era utiker sm f ed a ram ti nna ll 31 n fö .10. rmå 2012 n. . FÖ RM ÅN SKU Ga r PO rän min G NG gna PS vig ter 30 Sammanlagt förmånsvärde 30+30+15 Köp nu! 0 3 med kupongen Köp a me re av d k bat denna ampa t n nav på Ga kupon jställ få igat r g or. min GP 30 r S te rarrän Hög gst e nk upo ng per nav iga tor. Köp under september ett JahtiJakt jaktställ ur produktsortimentet på nästa uppslag. Du får en rejäl bunt förmånskuponger som du kan använda till produkter som varje jägare behöver! UPONG MÅNSK FÖR nan förmed an bineras t. appara inte kom an ng per batten k n kupo 012. Ra Högst e 31.10.2 till ker fram kus buti i Erätuk d n gäller e r me Kupong äll få anjst att på SIS amp k ab re av 0r . Köpa upong 3 penskåp va ak denn da OTSO n odkä n förg anna med eras ppi. in a komb nki/aseka inte po n kan si ku nda åp in yk batte Va Ra odkä 012. .10.2 SIS-g vapensk ill 31 am t r fr Otso utike kus b ätuk r i Er gälle ngen Kupo 15 får anjställ av kamp raKöpare pong 14 na ku F. med den PRO VH JahtiJakt batt på
• Jakt- och Vildmarkskläder Traditionella jaktställ Thorn Supreme premium pro premium lady Överlägsen tålighet för ödemarksbruk Klassiskt elegant jaktställ Finlands populäraste För de speciella kraven vid rörlig jakt Förstahandsstället för allmänt bruk Elegant och funktionellt snitt för damer INGÅR I PRIS ET INGÅR I PRIS ET INGÅR I PRIS ET INGÅR I PRIS ET INGÅR I PRIS ET produktpaket Kompletterande produktpaket Kompletterande produktpaket Vattentäthet Luftgenomsläpplighet Vindtäthet Vattentäthet Luftgenomsläpplighet Vindtäthet Kompletterande produktpaket Kompletterande produktpaket Kompletterande x5 x5 x5 x5 · Tidlöst snitt x5 x5 Vattentäthet Luftgenomsläpplighet Vindtäthet Vattentäthet Luftgenomsläpplighet Vindtäthet Vattentäthet Luftgenomsläpplighet Vindtäthet · Mycket tåligt LayduraTMmaterial · Oöverträffat lätt i förhållande till sin styrka x5 x5 x5 x5 x5 x5 x5 x5 x5 · Kraftigt material av Oxford-typ · Mycket lätt och andas väl · Kortare jacka ger full rörelsefrihet · Egenskaper i toppklass för allmänt bruk · Finlands populäraste jaktställ · Utmärkt passform designad för damer · Snyggt utseende 469 Beställningsnummer: JJ01B0Q757 PÅ NÄTET 349 Beställningsnummer: JJ01B1P858 269 Beställningsnummer: JJ01B2P757 vihreä JJ01B2P858 ruskea PÅ TELEFON 229 Beställningsnummer: JJ01B5Q758 269 Beställningsnummer: JJ01B8P838 MED POST www.eratukku.fi t. 020 747 7000* (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Finlands överlägsnaste jaktställskollektion Som kund hos Erätukkus väljer du ur det bästa sortimentet Jaktställ för särskilda förhållanden Se också på www.eratukku.fi eller i våra butiker runt om i landet! Du kan också beställa stället direkt från vår kundtjänst tfn. 020 747 7000* (mån-fre 9-17) eller med kupongen på sista bladet i annonsen. classic reed camo camo padded lumi camo Bekvämt på pass och i kyla För stubbåker och vass Närmare djuren utan upptäckt Nyhet! I INGÅR PRISET Specialegenskaper för de kalllaste förhållandena Jaktkläder för vinterns vithet produktpaket Kompletterande INGÅR I PRIS ET INGÅR I PRIS ET INGÅR I PRIS ET INGÅR I PRIS ET Vattentäthet Luftgenomsläpplighet Vindtäthet produktpaket Kompletterande produktpaket Kompletterande produktpaket Kompletterande produktpaket Kompletterande x5 x4 x5 Vattentäthet Luftgenomsläpplighet Vindtäthet Vattentäthet Luftgenomsläpplighet Vindtäthet Vattentäthet Luftgenomsläpplighet Vindtäthet Vattentäthet Luftgenomsläpplighet Vindtäthet · Varm konstruktion · Bekvämt generösa mått x5 x5 x4 x5 x5 x5 x5 x3 x5 x5 x5 x5 · För höstens jaktmiljöer · Mycket väl kamouflerande finskt camo-mönster. · Mycket väl kamouflerande finskt camo-mönster. · Specialegenskaper för bågskytten · Värmande stoppning på 80 g · Generös dimensionering för skalklädsel · Unikt snöcamo-mönster · Speciella egenskaper för snöig terräng, t.ex. snölås Beställningsnummer: JJ01B5G758 159,90 Classic för barn 129,90 Beställningsnummer: JJ01B7P757 289 Beställningsnummer: JJ01B6V21C 289 Beställningsnummer: JJ01B4P75C 199 Beställningsnummer: JJ14B1Q757 289 Beställningsnummer: JJ01B6R00C I BUTIKERNA runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA
• Mer än tio produktgenerationers erfarenhet av jaktställ Kompromissa inte när det gäller kvalitet i någon prisklass! Utvecklings- och provningsarbetet för varje JahtiJakt-ställ har gjorts med omsorg av våra designers och materialleverantörer med användande av bästa tillgängliga kunskap. I de nya lösningarna har alltid den feedback vi fått från vår kundkrets i Finland och exportländerna tagits i beaktande. Vi är övertygade om att vår kollektion av ställ tål en granskning även av de mest krävande användare. Fungerande membran AIR-TEX och AIR-TEX2-membranen som används i JahtiJakt jaktställ gör plaggen vind- och vattentäta. AIR-TEXmembranet ger en bra luftgenomsläpplighet för plagg avsedda för pass och lugna förflyttningar. AIR-TEX2-membranet med utmärkt luftgenomsläpplighet används i plagg avsedda för rörlig jakt. Tejpade sömmar För att ett plagg ska vara vattentätt krävs förutom vattentäta material också att plaggets sömmar tejpas vattentätt. Sömmarna i alla vattentäta JahtiJakt jaktställ är tejpade på ett vattentätt sätt. Bra rörlighet JahtiJakt jaktställ har nästan undantagslöst formsydda ärmar och knän för bättre rörlighet. På de ställen som är viktigast för rörligheten ­ exempelvis ärm- och benslut samt jackans fåll ­ finns ofta fastsytt ett specialfoder med glatt yta som förbättrar rörligheten. Även vid design av huvor har det tagits hänsyn till hur huvan rör sig. Den goda rörligheten märks förutom i jaktsituationer även bl.a. på att det är lätt att köra bil eller fyrhjuling med stället på. Intelligenta fickor Ställen har många och omsorgsfullt designade fickor. Det finns en naturlig plats för all jaktutrustning och till exempel mobilfickan har funktionella genomföringar för hörlurssladdar. Särskild uppmärksamhet har riktats på fickornas funktion när man bär på vapen, ryggsäck eller annan utrustning. PÅ NÄTET www.eratukku.fi PÅ TELEFON t. 020 747 7000* MED POST (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Kom till vår butik och se själv! Du kan bekanta dig med JahtiJaktkollektionens egenskaper och kvalitet i alla Erätukkus butiker runt om i landet. Välkommen in för att se och prova hur det vi skrivit om på detta uppslag och många andra saker är realiserade i JahtiJaktställen. Du hittar ställen också i vår nätbutik www.eratukku.fi. Genomtänkt konstruktion I de flesta JahtiJakt jaktställ är det vattentäta membranet laminerat direkt till yttertyget vilket gör stället lätt och välventilerande, dessutom blir inte plagget blött så lätt ens i regn. I ställ där man eftersträvar att de ska vara särskilt värmande finns membranet mellan yttertyget och fodret så att det finns ett värmande luftlager på båda sidor av membranet. God passform JahtiJakt jaktställ baseras på finska måttabeller med vars hjälp ställen får en bättre passform än vanligt. Ställens mångsidiga och omsorgsfullt designade justeringsmöjligheter gör passformen ännu bättre och ökar bekvämligheten. Ventilering Plaggens maximalt effektiva luftväxling åstadkoms med hjälp av tillräckligt stora ventilationsöppningar i armhålor och vid höfter. Ventilationsöppningarna är vid behov skyddade med älgflugenät. I många plagg kan öppningarna låsas i öppet läge med kardborreband. Mångsidiga justeringsmöjligheter Alla JahtiJakt jaktställ har mångsidiga justeringsmöjligheter som säkerställer passform och bekvämlighet. I våra nya ställ har särskild uppmärksamhet ägnats åt justeringar som kan hanteras med en hand. INGÅR I PRIS ET produktpaket Kompletterande Ljudlöst och tåligt material Till ställen har det valts ljudlösa och tåliga material. Yttertygens vatten- och smutsavvisande förmåga har förbättrats med högkvalitativa vattenavvisningsbehandlingar. Material som behandlats på ett sådant sätt blir inte gärna blött ens i regn. Hållbara lösningar På de ställen som är kritiska för plaggens hållbarhet används särskilt starka lösningar som specialtyger och särskilt stark sytråd, förstärkningar och flerfaldiga sömmar. Ställens dragkedjor väljs ut i samarbete med de största tillverkarna i världen. ScenTechbehandling Många JahtiJakt jaktställ har en Scentech-behandling som minskar människans lukt som djur kan få vittring på. Effektiv luktspärr förutsätter användning av Scentech-behandlat underställ. Till de flesta JahtiJakt jaktställen får du på köpet ett kompletterande produktpaket med vars hjälp du direkt kan utnyttja ditt ställ till fullo utan ytterligare anskaffningar. Till paketet hör för de flesta ställen ett tekniskt underställ, ett värmande mellanskikt för överkroppen samt handskar och huvudbonad, vilka tillsammans med JahtiJakt-stället gör det möjligt att klä sig mycket bekvämt och funktionellt under mycket varierande väderförhållanden. I BUTIKERNA runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA
• Classic membranställ Bekvämt på pass och i kyla JahtiJakt Classic-stället är förstahandsvalet för pass och i kalllare väderlek. Mångsidiga justeringsmöjligheter garanterar perfekt passform. Ställets AIR-TEX-membran är helt vattentätt. Stället har också en vattentät huva. Det TEFLON-behandlade yttertyget blir inte blött så lätt och behåller därför sina egenskaper också under fuktiga förhållanden. Försäkra dig om att också nästa generation jägare trivs och mår bra i terrängen. Classicstället finns också för barn. Till köpare av Classic-ställ: För pass och kylig väderlek · Justerbar vattentät membranhuva · Behaglig och mjuk fleecekrage · Tåligt och ljudlöst TEFLON-behandlat yttertyg · Ventilerande och fukttransporterande nätfoder · Ventilation i armhålor med nätskydd mot bl.a. älgflugor · Byxor med stretchmidja och förhöjning som skyddar ryggen · Byxor med nätskyddad höftventilation · Gott om smarta fickor En värmande och behaglig fleeceväst för jakt och fritid. MicroDry underställ transporterar effektivt bort fukten från huden. Materialet torkar också snabbt. En stilig keps för skog och fritid. lagt 45,70 Värde samman Till köpare av Classic Junior-st äll: MicroDry underställ transporterar effektivt bort fukt från huden. Materialet torkar också snabbt. En lätt varselväst med hög kontrast Keps, tydlig varselfärg gt 35,70 Värde sammanla 129 PÅ TELEFON FÖR BARN! Classic Jr. kvämlighet Värme och be jakt. för höstens 90 mer: Beställningsnum junior JahtiJakt Classic lekar 120-160) JJ01B7P757 (stor 159 (mån-fre 9-17) KT! BESTÄLL DIRE 90 mer: Beställningsnum JahtiJakt Classic JJ01B5G758 PÅ NÄTET www.eratukku.fi t. 020 747 7000* MED POST med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Pro membranställ Favoritstället uppfyller alla önskemål JahtiJakt Pro är ett utmärkt universalställ för all slags jakt. Ställets låga vikt och goda luftgenomsläpplighet fungerar bra vid rörlig jakt och ställets rikliga detaljer uppfyller alla önskemål vid passjakt. AIR-TEX2membranet gör att Pro-stället andas mycket bra och är fullständigt vattenoch vindtätt. Tack vare att membranet är laminerat direkt på yttertyget är stället lätt och blir inte blött ens i regn. Favoriten bland ställ för allmän jakt Löstagbar justerbar huva membranhuva · Löstagbar älgflugehuva · Nätfoder som andas och transporterar fukt · Mjukt och ljudlöst TEFLON-behandlat yttertyg · Ventilationsöppningar med dragkedja i armhålor · Nätskydd mot bl.a. älgflugor · Nätskyddade ventilationsöppningar vid höfterna · Gott om smarta fickor · Stället design är perfekt vid jakt. Jackan har en främre dragkedja som kan öppnas åt två håll samt åtdragning i fåll och midja. Byxorna har en lättanvänd trepunkts midjejustering. Garnet fleecejacka för jakt och fritid. 229 I BUTIKERNA KT! BESTÄLL DIRE nu till Favoritstället superpris. 00 MicroDry underställ transporterar effektivt bort fukt från huden. Materialet torkar Värmande fleece- Sotka vändbar också snabbt. handskar. keps. mer: Beställningsnum JahtiJakt Pro JJ01B5Q758 gt 92,60 Värde sammanla runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA
• Specialställ för rörlig jakt JahtiJakt Premium uppfyller alla speciella krav vid rörlig jakt. Stället är lätt och andas utomordentligt väl. Plagget är designat med skärning och fickor så att ingen del av stället hindrar rörelserna för en jägare som bär på vapen, ryggsäck och annan utrustning. Ställets sömmar skaver inte heller vid förflyttning. Premium membranställ "Vikt, luftgenomsläpplighet och rörelsefrihet på en helt ny nivå" Specialegenskaper för rörlig jakt · Löstagbar och justerbar membranhuva med formbar skärm · Löstagbar älgflugehuva · Jackan är kortare och lättare än tidigare · Formsydda ärmar och knän ökar rörligheten · Nätfoder som andas och transporterar fukt väl · Ventilationsöppningar med nät i armhålor och höfter · Vattentätt tejpade sömmar · Mjukt och ljudlöst material, TEFLONbehandlat yttertyg · Gott om smarta fickor · Mångsidiga justeringsmöjligheter · Scentech-behandlingen minimerar den vittring djuret kan få av jägaren 1. Luftgenomsläpplig 2. Vattentät 3. Vindtät Ställets kortare och lättare jacka begränsar inte rörelserna. 1. 2. 3. Premium keps Duncan fleecejacka för jakt och fritid. r rörlig Specialplagg fö n här de jakt redan till säsongen. ScenTech MicroDry underställ transporterar effektivt bort fukt Hållbara knappfrån huden även under snabb rö- Värmande fleecehandskar. hängslen. relse. Materialet torkar också snabbt. gt 115,50 Värde sammanla 269 PÅ TELEFON KT! BESTÄLL DIRE 00 mer: Beställningsnum iJakt Premium Jaht , JJ01B2P757 grön JJ01B2P858 brun MED POST PÅ NÄTET www.eratukku.fi t. 020 747 7000* (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Camo membranställ Camo låter dig komma otroligt nära Camo-stället erbjuder nya upplevelser och är det globalt populäraste jaktstället. Kamouflerande klädsel öppnar helt nya världar för jägare och andra som rör sig i naturen. Camomönstret suddar ut konturerna och djuret kan inte uppfatta vandraren. Du kommer åt att skjuta på vilt från kortare avstånd än en jägare klädd i traditionell jaktklädsel. För bågskytten är kamouflageklädsel nära nog ett måste. "Camo-mönster som kamouflerar utmärkt" Perfekta egenskaper för jakt Löstagbar och justerbar membranhuva med formbar skärm · Löstagbar älgflugehuva · Ljudlöst TEFLON-behandlat material · Ventilerande och fukttransporterande nätfoder · Sömmar med vattentät tejpning · Nätskyddad ventilation under armarna · Höftventilation med nät · Gott om smarta fickor · Mångsidiga justeringsmöjligheter · Scentech-behandlingen minimerar den vittring djuret kan få av jägaren · Ställets design tar också hänsyn till bågskyttens behov. Strängarna fastnar inte i ställets sömmar. Scentech-behandlingen minimerar den vittring som djuret får av jägaren och gör det klart svårare att upptäcka jägaren. entyr med Upplev nya äv dsel. kamouflageklä Bekväm och värmande fleecetröja för jakt och fritid. Halvlång dragkedja. 289 I BUTIKERNA KT! BESTÄLL DIRE 00 mer: Beställningsnum JahtiJakt Camo JJ01B4P75C ScenTech MicroDry underställ transporterar effektivt bort fukt från huden även under snabb rörelse. Materialet torkar Bandanan också snabbt. kan användas bl.a. som huvudbonad och halsduk. Keps med camo-mönster. Camo-hängslen med knappfastsättning. gt 116,50 Värde sammanla runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA
• Finlands populäraste vattentäta jaktkängor från Erätukku Finlands populäraste jaktkänga JahtiJakt Premium AIR-TEX2-membranet ger Premium-kängan en utmärkt vattentäthet. Sulans högklassiga konstruktion gör den skön att gå i. Black-modellen lämpar sig också väl för yrkesbruk. Vatten- och smutsavvisande ovanläder, äkta Thinsulate®-vadd: tunt, varmt och lätt · Rätt lästkonstruktion för terrängbruk, snörningen ger stöd över hela foten · Tvättbar inläggssula behandlad mot lukt och bakterier · Äkta Vibram yttersula · "Finns också i svart!" Vridstyv fyrdubbel sulkonstruktion Stötdämpande och energiåterfö1 rande energisula. 2 Sulkonstruktionen med fyra lager ger god isolering mot kyla och är vridstyv men rulllar ändå bra. PÅ NÄTET 129 MED POST Nu till jaktsäsongen! 90 mer: Beställningsnum un 602PRE Br 9 Svart JJ7104L99 Lätt elastisk innersula förhindrar också fukt att komma in i kängan. Vridstyv mellansula gör kängan bra att gå i. Äkta Vibram yttersula ger ett förvånansvärt bra grepp på alla ytor. 3 4 www.eratukku.fi PÅ TELEFON t. 020 747 7000* (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Camoon! Camomönstret gör att du smälter in i terrängen Camomönstret suddar ut konturerna och djuret kan inte uppfatta vandraren. Även detaljer som skodon, handskar och till exempel maskering av ansiktet har stor betydelse för hur väl kamouflageklädsel fungerar. "Camo-mönster som kamouflerar utmärkt" KT! BESTÄLL DIRE 99 90 Vattentät och ventilerande -membran · Unikt kamouflagemönster designat för finländsk natur · Tåligt Cordura som yttermaterial · antiluktteknik · Förstärkning i häl och tå · Vridstyv rullande sulkonstruktion · JahtiJakt-sula med bra grepp · mer: JJ7101B75C Beställningsnum Supreme för jakt och vandring JahtiJakt Supreme är en mycket tålig skaftkänga designad för jakt- och vandringsbruk. Tack vare sitt något lägre skaft är Supreme ett utmärkt val för användning under jakt och vandring när man vill gå mycket i terrängen. AIR-TEX2-membranet gör kängan helt vattentät. Puvun lyhyt takki för Rätt lästkonstruktionei rajoita liikettä. terrängbruk. Vridstyv fyrlagers sulkonstruktion, äkta Vibram yttersula. 169 I BUTIKERNA KT! BESTÄLL DIRE 90 9 mer: JJ7103G85 Beställningsnum runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA
• SAFETYCAMO SKALJACKA Ge dig ut på älgjakt med en ordentlig jacka AIR-TEX Safety Camo är det idealiska plagget för älgjakt och annan motsvarande jakt. Det utomordentligt vatten- och vindtäta men luftgenomsläppliga AIR-TEX-membranet tillsammans med det ljudlösa yttertyget gör nu jakten till en njutbar erfarenhet utan att ge avkall på säkerheten. Toppenegenskaper för älgjakt Unikt safetycamomönster · Ljudlöst och vattentätt material · Löstagbar och justerbar membranhuva · Helt vind- och vattentätt AIR-TEX-membran · Andas väl tack vare AIR-TEX-membranet · Vindskyddande krage · Ventilationsöppningar i armhålor · Vattentätt tejpade sömmar · Safetycamomönstrets former är anpassade till växtligheten i den finska naturen. Vandraren smälter in bättre i terrängen än med vanliga kamouflagemönster. · Gott om fickor · Formsydda ärmar · Justeringsmöjlighet i ärmslut och fåll · Scentech-behandling som minskar lukter som djur kan få vittring på. jakten, Rätt val för älg 129 PÅ NÄTET KT! BESTÄLL DIRE 90 PÅ TELEFON 1. Luftgenomsläpplig 2. Vattentät 3. Vindtät 3. 1. 2. mer: Beställningsnum camo JahtiJakt Safety JJ0204P35C AIR-TEX-membran och tejpade sömmar gör Safetycamo-jackan helt vind- och vattentätt samt väl ventilerande. Tack vare att den andas kan kylande fukt transporteras bort effektivt från huden för en maximalt behaglig känsla under alla väderförhållanden. www.eratukku.fi t. 020 747 7000* MED POST (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Rätt utrustning för terräng "Vindtät och vattenavvisande" "För terräng och fritid" Fleecejacka av värmande och mjuk fleece. Unikt Erätukku camo-mönster. Bröstficka och dragkedjeförsedda sidofickor. JahtiJakts vindtäta och vattenavvisande softshelljacka med vasscamomönster. Insida av mjuk fleece. 49 "Finns också i grönt och i hardwood camo" 90 Camo-keps med nät. Det camo-tryckta nätet kamouflerar ansiktet. Seita keps med AIR-TEX2 -membran, justering i nacken. Praktisk vändbar modell. Nedfällbara öronlappar. En storlek. Beställningsnummer: JJ0509K75C 79 90 90 Beställningsnummer: JJ0401V21C 19 Det funktionella Casey MicroDryunderstället transporterar fukt effektivt och torkar snabbt. ScenTechbehandlingen minskar människans lukt som djuren kan få vittring på. Beställningsnummer: JJ6102N21C, Reed Camo JJ6102C75C, Camo Beställningsnummer: JJ6115G75C 490 2 9 Vadlånga Mid Field sockor för jakt och terräng. Merinoull. 90 Cooger camohanskar. Storlekar S, M och L. Beställningsnummer: JJ1103P21C, Reedcamo JJ6301B75C, Camo Helt vatten- och vindtät Sotka keps, med AIR-TEX2membran och justering i nacken. Praktisk vändbar modell. Nedfällbara öronlappar. En storlek. Beställningsnummer: JJ6117L757 19 90 29 I BUTIKERNA 90 Beställningsnummer: JJ5109V21C Reecamo JJ5109V75C Camo JJ5109V757 Grön 14 90 Basic keps. En storlek, justering bak. Värmande stickad luva, en storlek. Beställningsnummer: JJ6506V771, Grön JJ6506V991, Svart 590 Beställningsnummer: JJ105OR 990 Beställningsnummer: JJ6103D353 runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA
• Favoritjackan för dem som rör sig i naturen Vi ville göra JahtiJakt Colby skaljacka till alla jägares och friluftsmänniskors favorit. I jackan används en helt ny trelagerskonstruktion som gör plagget otroligt lätt och får det att andas mycket bra. · Ventilationsöppningarna kan låsas i öppet läge med kardborrband · Fickornas öppningar är designade så att dragkedjans lås är skyddat för regn. · Den främre dragkedjans drag underlättar stängning med handskar på · Löstagbar justerbar huva med tryckknappsfastsättning Toppegenskaper Ljudlöst och vattentätt material · Borstat, mjukt Teflon-behandlat yttertyg · -membran, tejpade sömmar · Vindskyddande hög krage · Krage med vindskydd, skyddar också hakan för dragkedjan · Stänksäkra dragkedjor · Armhålsventilation med dragkedjor · 129 Beställnummer: JJ6305L757 PÅ TELEFON KT! BESTÄLL DIRE ris. Nu till specialp 90 ) (16990 90 Beställnummer: JahtiJakt Colby skaljacka JJ0202P848 Beställnummer: JJ6103D757 PÅ NÄTET 9 Värmande stickad luva. En storlek. 90 9 90 Fleecehandskar av värmande och mjuk fleece. Storlekar S, M och L. Beställnummer: JJ6501G759 19 Benvärmare skyddar benslut och skor. Elegant skinnhatt med brätte. 90 Beställnummer: JJ6118L888 MED POST 29 www.eratukku.fi t. 020 747 7000* (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Du hittar hela vårt sortiment av kläder i nätbutiken www.eratukku.fi En fleeceväst som mellanlager under skaljackan värmer axlar och rygg. Behagligt mjukt fleece-material. Snygg flanellskjorta för fritid. Behagligt mjukt 100 % bomull. Bröstficka. "Åretruntbruk" 19 90 Beställnummer: JJ0607G758 Beställnummer: JJ4302G058 29 90 Snygga Ounas bomullsbyxor för fiske, motion, friluftsliv och fritid. Starkt och tåligt bomullstyg, Smuts- och vattenavvisande Teflon Wax-behandling. Stretchmidja. Många fickor. Den mjuka och elastiska JahtiJakt softshelljackan är ett bekvämt plagg för åretruntbruk. Av vindtätt och vattenavvisande softshellmaterial som andas. Insida av mjuk fleece. Stänksäkra YKK-dragkedjor. Ventilationsöppningar i armhålorna gör att plagget ventilerar ännu bättre. 49 Moose-bandana kan användas till mycket. Beställnummer: JJ6202P758 Camo JJ6202Q757 Grön JJ6202P858 Brun JJ6202R001 Vit 90 Beställnummer: JJ3102G757 69 Hållbara Honka knapphängslen. 90 Strech elastisk livrem med metallspänne. Livrem av äkta läder. Metallspänne. Beställnummer: JJ0401J871 5 90 Beställnummer: JJ6410Q782 14 90 Beställnummer: JJ6407Q757 9 90 Beställnummer: JJ6405E858 990 1 I BUTIKERNA runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA
• Vattentätt vindskydd med myggnät, vattentätt bottenmaterial. Sats med stålstänger. Storlek: 185x220x130 cm. Lätt att transportera nedpackad, vikt bara 3,1 kg. 59 90 PÅ TELEFON 90 Traditionell stolryggsäck, med sitsen fast i ryggsäcken. Bred modell som passar särskilt för fiske och friluftsliv. Hållbart material, fickor för utrustning. Stol med stadig aluminiumram. Beställningsnummer: JJ8301F757 Beställningsnummer: JJ8402A759 29 PÅ NÄTET 90 Hunter stolryggsäck, rymlig och kan användas till mycket. En separat, dold sits fungerar som förstyvande ram inne i ryggsäcken. Löstagbart regnskydd i varselfärg. En smal modell som passar särskilt bra för jägaren. Rymd 35 l. Fågelryggsäck med helt ljudlöst yttertyg. Fack för vapen i ryggsäckens ryggdel. Stadigt, justerbart höftbälte. Justerbar bröstrem i ryggsäckens bärremmar. Beställningsnummer: JJ8403C759 49 29 (mån-fre 9-17) 90 MED POST Beställningsnummer: JJ8404L759 www.eratukku.fi t. 020 747 7000* med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Moss vapenfodral för hagelgevär, studsare och gevär. Inre längd 125 cm. Den fodrade påsen skyddar ditt vapen för skador. Två separata dragkedjefickor för tillbehör. Stadiga bärremmar. Tåligt sätesskydd. Vatten- och smutsavvisande polyestermaterial. Modellen passar alla bilar. Lätt att hålla ren, 60 graders maskintvätt. 19 Patronbälte av äkta läder. För patroner till hagelgevär cal. 12. 90 Beställningsnummer: JJ8401A757 14 90 Beställningsnummer: grön: JJ8705K757 grå: JJ8705K189 39 90 Beställningsnummer: JJ6406l757 Vikbart sittskydd av tålig cellplast med kraftig nylonyta. Isolerar bra mot värme och kyla. Beställningsnummer: JJ8101K777 3 90 Rengöringssats för hagelgevär. Plastask, tredelad läskstång av aluminium, nylonborste, metallände med stålborste för rengöring av bly- och krutavlagringar samt draglapp. Beställningsnummer för hagelgevär cal. 12: JJ9433GX02 9 6 90 Rengöringssats för gevär. Plastask, tredelad läskstång av mässing, nylonborste, mässingsände för rengöring av bly- och krutavlagringar samt draglapp. Beställningsnummer för gevär cal. 7,62: JJ9437GX02 12 90 Vapenrengöringssats i presentförpackning av trä. Tredelad läskstång (av aluminium för hagel, mässing för kula), nylonborste, metallände för rengöring av blyoch krutrester (stålspiral för hagel, mässingsborste för kula), draglapp. Beställningsnummer: för hagelgevär cal. 12: JJ9440GX02 för gevär cal. 7,62: JJ9444GX02 26 4 90 90 JahtiJakt järppipa spelar man med genom att blåsa lugnt några gånger med rätt rytm: två relativt långa visslingar och i slutet ett kort "galande". Beställningsnummer: JJ9230GX01 I BUTIKERNA Med denna effektiva orrpipa åstadkommer man de ilskna svischanden som orrarna ger ifrån sig under spelet. 90 Beställningsnummer: JJ9233GX01 20 90 Sittande orre av sammet, avsedd att fyllas. Som fyllning kan användas exempelvis tidningspapper, mossa eller hö. Tar lite utrymme nedpackad. Fylld har den samma storlek som en riktig orre. Beställningsnummer: JJ9220GX01 runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA
• Populär VHF-telefon med lång räckvidd JahtiJakt Pro VHF/FM-telefonerna har tack vare ny teknik mycket lång räckvidd även under extrema förhållanden. Med hjälp av kraftigt batteri och strömsparfunktion uppnås en lång batteritid. Den nya modellen är mycket lättanvänd. Robust konstruktion. Stänkskyddad Uppfyller de högsta myndighetskraven. 129 PÅ NÄTET 90 Beställningsnummer: JJ9101FX02 www.eratukku.fi PÅ TELEFON t. 020 747 7000* MED POST (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• North Ice videokameraglasögon har en inbyggd videokamera som spelar in video med DVD-kvalitet. Inspelningen startas och stoppas genom att trycka på en knapp på skalmen. I det interna minnet finns det plats för flera timmars video. Videoinspelningen förs över till vilken dator som helst via USB-kabel och videofilmerna kan visas med vanliga program som Windows MediaPlayer®, QuickTime® ja RealPlayer®. Glasögonen levereras med såväl klara linser som polariserade solglasögonlinser och gula linser. Även kameran finns bakom linsen så att den avbildar samma vy som användaren ser. Detta har stor betydelse exempelvis till sjöss där polariserade linser tar bort reflexerna i vattnet. · Driftstid 1-2 timmar på en laddning · Bildens upplösning: 5 megapixel DVD · Garanti 1 år. · I förpackningen ingår: Skyddsfodral för glasögonen, bruksanvisning, rengöringsduk, USB-kabel, polariserade solglasögonlinser, klara linser, gula linser Beställningsnummer: NI8603P991 Spela in jaktupplevelserna med videokameraglasögon 129 90 "Klara linser, polariserade linser och gula linser ingår" Med hjälp av JahtiJakts Bore Sight-kollimator kan du själv rikta in din kikare snabbt, enkelt och exakt. Direkt från pipans centrum projicerar anordningen en laserpunkt på väggen som det är lätt att rikta kikarens riktpunkt mot. Kollimatorn passar för alla kalibrer 0.22-0.50 för såväl gevär som pistoler. Med hjälp av kollimatorn kan du också rikta in andra sikten än kikarsikten. I förpackningen ingår batterier och tillbehör. Spar tid och pengar ­ beställ direkt! Beställningsnummer: JJ94120KX04 -kikare nu från Erätukku! får v kikarsikte Köpare a tor Sight kollima en Bore PÅ KÖPET! 49 90 Bushnell 1,5-6x42 Trophy XLT M-kikarsikte. Ett tåligt kvalitetskikarsikte med tub i ett stycke och med flerskiktsbehandlade linser. 30 mm tub. Belyst hårkors. Beställningsnummer: 029757731661 I BUTIKERNA 419 00 Bushnell 1,5-6x44 Trophy XLT M-kikarsikte. Bushnells tåliga kvalitetssikte med tub i ett stycke och med flerskiktsbehandlade linser. 30 mm tub. Beställningsnummer: 029757731678 299 00 Bushnell 3-12x56 Trophy XLT Mkikarsikte. Bushnells tåliga kvalitetssikte med tub i ett stycke och med flerskiktsbehandlade linser. 30 mm tub. Belyst hårkors. Beställningsnummer: 029757733139 479 00 runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA
• Finlands populäraste vapenskåp IN IN OTTSGARA BR 5års OTTSGARA BR 5års IN OTTSGARA BR Vapenskåp som uppfyller vapenlagens krav, gott om plats för fyra vapen (även långa vapen). Hylla för patroner och tillbehör. Stoppat vapenstöd och stoppad botten. Säker trepunktslåsning. Förankringshål i rygg och botten. Mått: h. 1450 x b. 300 x d. 300 mm Vikt: tom 28 kg Lås Euro Lock med 2 nycklar Färg: vit NT I Vapenskåp för ca 5 vapen, uppfyller vapenlagens krav. Kraftigt kamlås. Rejäl pansardörr. Inbrottssäkert gångjärnssystem. Vapenskåpet har rymliga dörrfack. Vapenskåpet har förankringshål i både botten och bakre vägg. Vadderade vapenställ och inredning. Plats för såväl pistoler som långa vapen. Mått: h 1380 x b 350 x d 300 mm Vikt: tomt 45 kg, med vapen ca 80 kg Kamlås, 2 nycklar Färg: grå NT I 5års Vapenskåp som uppfyller vapenlagens krav, för cirka 8 vapen. Inbrottsskyddad robust konstruktion. Kraftigt kamlås. Robust pansardörr. Brytsäkert gångjärnssystem. Rymliga dörrfack. Förankringshål i rygg och botten. Vapenställ och inredning stoppade. Utrymme även för extra långa vapen, vapen med kikarsikte och pistoler. Praktisk ficka för dokument och kartor i dörren. Mått: h. 1500 x b. 500 x d. 370 mm Vikt tom 65 kg, inklusive vapen cirka 125 kg Kamlås, 2 nycklar Färg: grå NT I 900 13 Beställningsnummer: JJ8815P999 PÅ NÄTET Beställningsnummer: OTSO5PRO PÅ TELEFON 199 00 Beställningsnummer: OTSO8PRO MED POST 900 27 www.eratukku.fi t. 020 747 7000* (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• IN OTTSGARA BR 5års 599 IN OTTSGARA BR 00 NT I 5års NT I 499 00 900 62 Beställningsnummer: OTSO16RPRO Beställningsnummer: OTSO8-15RPRO SIS-godkända och certifierade OTSO 8-15 R PRO vapenskåp för upp till 15 vapen. Gott om plats för långa vapen och sådana som har kikarsikte samt för pistoler. Kraftigt 4 mm stål. Dörr med brytsäker stålkonstruktion. Specialsäkrat dyrkskydd. Godkänt säkerhetslås, reservnyckel. Förankringshål i rygg och botten. Mått: K 1500 x L 500 x S 370 mm Vikt: tom 130 kg Mayer säkerhetslås och reservnyckel Färg: grå SIS-godkänt och certifierat OTSO 16 R PRO vapenskåp för ca 16 vapen. Gott om plats för långa vapen och sådana som har kikarsikte samt för pistoler. Skåpet kan lätt ändras med mellanvägg och hyllor. Kraftigt 4 mm stål. Dörr med brytsäker stålkonstruktion. Specialsäkrat dyrkskydd. Godkänt säkerhetslås, reservnyckel. Förankringshål i rygg och botten. Mått: H 1500 x B 575 x D 400 mm Vikt: tom 152 kg Mayer säkerhetslås och reservnyckel, kraftig kamlåsning Färg: grå Garmin Astro 320 är en mycket känslig GPS-spårningsutrustning för rörliga hundar. Det unika systemet visar hundens position noggrant även när du inte ser eller hör den. Den nya Astro 320 inkluderar egenskaper som jägare har frågat efter ­ som ett ännu större område, förenklat användargränssnitt och praktiska kartfunktioner. DC40 halsband för hunden medföljer. Beställningsnummer: 010-00976-01 Garmin Oregon 450 terräng-GPS med lättanvänt användargränssnitt och 3" färgskärm med touchfunktion. Lutningskompenserad kompass och barometrisk höjdmätare. I det interna minnet får det plats 2000 waypoints, 200 rutter, 10 000 spårningspunkter och 200 spår. High-speed-USB. Tålig och vattentät. IN OTTSGARA BR 5års Beställningsnummer: 010-00697-40 310 00 NT I 409 00 IN OTTSGARA BR 5års 8900 2 Beställningsnummer: JJ8804F858 Garmin 62S ­ en högklassig terräng-GPS med 2,6" klar färgskärm. Navigatorn har en mycket känslig GPS-mottagare baserad på HotFix® -teknik och en mycket noggrann quad helix-antenn. MicroSDkortplats. NT I Beställningsnummer: OTSO5-7RPRO SIS-godkänt och certifierat OTSO 5-7 R PRO vapenskåp för ca 5 vapen. Gott om plats för långa vapen och sådana som har kikarsikte samt för pistoler. Löstagbara sidohyllor. Dörr med två rymliga förvaringslådor och fyra hållare för läskstång. 5 års garanti mot inbrott. Uppfyller vapenlagens krav. Kraftigt 4 mm stål. Dörr med brytsäker stålkonstruktion. Specialsäkrat dyrkskydd. Godkänt säkerhetslås, reservnyckel. Förankringshål i rygg och botten. Mått: H 1350 x B 300 x D 350 mm Vikt tom 95 kg Mayer säkerhetslås och reservnyckel, kraftig kamlåsning Färg: grå Elegant vapenskåp LEIJONA 5 för ca 5 vapen. Rymlig låsbar överhylla, dörr med förgyllt Leijona-emblem. Förgyllt handtag med tre ekrar. Inbrottssäkert kassaskåpslås. Förankring genom hål i botten eller rygg. Mycket kraftigt utförande. Mått: H 1380 x B 450 x D 300 mm Vikt: tom 67 kg Nyckel- och kassaskåpslåsning Färg: burgunderbrunt 900 31 Beställningsnummer: 010-00868-01 199 GARMIN GPSKARTOR Den tåliga och vattentåliga Garmin 62S-navigatorn ligger bra i handen, den har en quad helix-antenn som garanterar en utomordentlig mottagning, snabb USBförbindelse och trådlös förbindelse med kompatibla bärbara Garminutrustningar. Terrängkarta 1:100 000. MicroSD-kortplats. 00 /område Beställningsnummer: 010-00868-03 379 00 I BUTIKERNA n elBeställ med telefo på nätet! ler runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA
• Åtel- och viltkameror "Skickar bilderna till mobilnätet" 199 BGH 30M ÅTELKAMERA 00 mer: ET01318 Beställningsnum En vädertålig åtelkamera i hög kvalitet försedd med ett stort 12 Mpixel bildelement. Tack vare "svarta led" är det svårt att upptäcka kameran ens på natten. 2" Bildskärm. Kameran kan ta såväl stillbilder som spela in video. Bildfångst med rörelsedetektor eller timer. Avstånd för rörelseigenkänning 20 m. Bildstorlek kan väljas till 12, 8 eller 5 MP. Vidaresändning av bilder i mobilnätet. OBS! NS PRODUKTEN FIN R. BE FRÅN SEPTEM 159 279 PÅ NÄTET 65 UOVISION UV5 ÅTELKAMERA 149 79 PÅ TELEFON BGH 30 ÅTELKAMERA 90 mer: ET01319 Beställningsnum 90 En vädertålig åtelkamera i hög kvalitet försedd med ett stort 12 Mpixel bildelement. Tack vare "svarta led" är det svårt att upptäcka kameran ens på natten. 2" Bildskärm. Kameran kan ta såväl stillbilder som spela in video. Bildfångst med rörelsedetektor eller timer. Avstånd för rörelseigenkänning 20 m. Bildstorlek kan väljas till 12, 8 eller 5 MP. OBS! NS PRODUKTEN FIN R. BE FRÅN SEPTEM mer: ET1211 Beställningsnum En driftsäker åtelkamera med mångsidiga funktioner. Camomönster, rörelsedetektor med vid vinkel, väderbeständig konstruktion. Mycket bra bildkvalitet även i mörker. Osynlig infraröd strålning. 8 megapixel digital hög upplösning. (8MP, 5MP och 3MP). BGH 29 ÅTELKAMERA 565 UOVISION UM ÅTELKAMERA 00 90 mer: ET01316 Beställningsnum mer: ET1210 Beställningsnum "Skickar bilderna till mobilnätet" En driftsäker åtelkamera med mångsidiga funktioner. Camomönster, rörelsedetektor med vid vinkel, väderbeständig konstruktion. Mycket bra bildkvalitet även i mörker. Osynlig infraröd strålning. Vidaresändning av bilder i mobilnätet. (8 MP, 5 MP och 3 MP) Integrerad 4-frekvens GSM-robot. En prisvärd, vädertålig och lättanvänd baskamera med 5 MP bildelement. 2,5" bildskärm, inbyggt infrarött ljus för nattfotografering. Kameran kan ta såväl stillbilder som spela in video. Bildfångst med rörelsedetektor eller timer. Bildformatet kan väljas till 5, 3 eller 2 MP. OBS! NS PRODUKTEN FIN R. BE FRÅN SEPTEM www.eratukku.fi t. 020 747 7000* MED POST (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Beställningskupong p jag vill beställa Ja, Produkternas beställningsnummer finns i anslutning till priset i annonsen. Produktnamn Beställ alla produkter du vill ha samtidigt med denna kupong. 1. Fyll i produktuppgifterna på kupongen. 2. Klipp ut kupongen och vik den dubbel. 3. Stansa eller tejpa ihop papperet. Erätukku betalar portot för beställningskupongen. Expeditionsavgift tillkommer på beställningens pris. (I Finland 7,90 - 23,40 beroende på beställningens storlek och betalningssätt. Expeditionsavgift för vapenskåp 49,00) Ställ. Anteckna alltid längd, vikt och midjeomfång för den som ska ha stället (*Fyll i storlek endast för kepsar och handskar vid behov) Beställningsnummer Antal Pris Sturlek* Längd cm Vikt kg Midjeomfång cm Kängor. Markera fotens längd på skorna Beställningsnummer Produktnamn Antal Pris Fotens längd (cm) Övriga produkter. Beställningsnummer Produktnamn Antal Pris Utförligare uppgifter om du beställer följande produkter Expeditionskostnad läggs till beställningssumman. Beställarens namn Postnummer och -ort E-post Adress Telefonnummer vårdnadshavarens underskrift för personer under 18 år Beställarens underskrift Jag ansluter mig samtidigt kostnadsfritt till Erätukku-klubben och får de senaste erbjudandena direkt i min e-post. (anteckna din e-postadress) I BUTIKERNA runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA
• Kom till vår butik och se själv! Du kan bekanta dig med JahtiJakt-produkternas egenskaper och kvalitet i allör Erätukkus butiker runt om i landet. Välkommen! TAMMERFORS ankatu Sotila KUOPIO Prisma He rva nn an va lta vä ylä i Sa v Ko din 1 et ark ym Cit TURTOLA, Sotilaankatu 13 Mån-fre 10 ­19, lör 10­16, sön 12­16, p. 020 747 7065* Savilahdentie 14 Mån-fre 10­19, lör 10­16, sön 12­16, p. 020 747 7040* JYVÄSKYLÄ Sorastajantie HopLop Tokmanni KAJANA Ah ont ie Lohiko skentie atu nk na Lin Sorastajantie 1 Mån-fre 10 ­19, lör 10­16, sön 12­16, p. 020 747 7055* Välikatu 17 Mån-fre 10­18, lör 10­15, sön suljettu, p. 044 747 7115* ROVANIEMI K-Rauta SEINÄJOKI jan Poh ltatie va l an Lampe u ka t Prisma Veikon Kone Hong Kong Vierustie e4 Valtati Päivölänkatu Lampelankatu 9 Mån-fre 10 ­19, lör 10­16, sön 12­16, p. 020 747 7025* Kauppiaankatu 2 Mån-fre 10 ­19, lör 10­16, sön 12­16, p. 020 747 7050* VANDA Jumbo YLIVIESKA Kehä III nväylä Tuusula Savontie Kärkkäinen Bauhaus Valimotie 27 Mån-fre 10 ­19, lör 10­16, sön 12­16, p. 020 747 7070* Ollilanojankatu 1 Mån-fre 10­19, lör 10­15, sön 12­16, p. 044 747 7191* BJÖRNEBORG Itä ke sk ULEÅBORG Joutsensilta u k se nk a a Hong Kong Alasintie Kärkkäinen Limingantie Prisma Prisma Itäkeskuksenkaari 4 Mån-fre 10 ­19, lör 10­16, sön 12­16, p. 044 747 71 36* Alasintie 9 Mån-fre 10­19, lör 10­16, sön 12­16, p. 020 747 7020* VILLMANSTRAND stie Kuuto Viip urin tie ÅMINNE Voimatie nintie 6 Ka aa upp nk iatu PÅ NÄTET www.eratukku.fi PÅ TELEFON t. 020 747 7000* (mån-fre 9-17) atu enk ymä Myll Kajaa Gigantti Prisma *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min. Kauppiaankatu 2 Mån-fre 10 ­19, lör 10­16, sön 12­16, p. 020 747 7080* Voimatie 12 Mån-fre 10­19, lör 10­16, sön 12­16, p. 020 747 7030* VT 5 lah d entie tu lika Vä atu nk he Bra Oljustie katu mon Sam 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE Kod 5013247 Erätukku Erätukku betalar portot Valim otie e nti ila Ulv ri ärin Myll katu ie Voimat
• Jakten på statens marker Jakten är en investering i naturen Där trillade den, bland alarna. Den lilla krickan flaxade fortfarande när jag kom störtande efter den. Det är en plågsam stund för fågeln, eller i värsta fall en utdragen plåga om inte jägaren hittar den. För ett ögonblick undrar jag om jag är galen. Självklart är jag det, men hur galen? Jag har ju precis kläckt en kampanj som deklarerar att jakten är en investering i naturen. I reklamer och på webbsidan står det att läsa att en licens inköpt på Forststyrelsen är en investering i naturen, eller förenklat sagt att jakten och fisket är investeringar i naturen. Jag hittar krickan. Visst är den ömklig, en vingbruten stackare. Med högra handen kramar jag luften ur lungorna på den och håller greppet ett slag tills vingarna slutat slå. Nu borde jag gratulera mig själv. Jag har precis bidragit med en egen insats för naturens bästa och miljöns väl. Visst är jakten en investering i naturen, eller hur? I jaktrådet Olavi Joensuus färska bok Olmmos påpekar en kvinnlig forstmästare för Joensuu som medlar i en konflikt att man ska besvara känslor med känslor och en kyss med en kyss. Nu borde jag alltså besvara mitt eget känslomässiga tvivel med känslor, men det klarar jag inte. Så jag krånglar till det för mig och svarar med förnuftet. Medan jag tar ur krickan i vasskanten blir jag igen övertygad om min kampanj. Människan har förändrat miljön fullkomligt. Där jag står har det kanske inte varit vass från början eller snår vid stranden. Jag vet inte ens om sjön är "original". Somliga arter tackar och bockar för människans framfart medan andra svär ve och förbannelse. Faunans sammansättning blir snedvriden, vilket bara förvärrar krisen för vissa arter. När det kommer till kritan så är jakten det enda sättet att någorlunda återskapa den ursprungliga jämvikten mellan djuren. Det samma gäller åarna och sjöarna. Också vårt land är fullt av vattendrag som på grund av miljöförändringarna har allt för täta fiskbestånd. Folk fiskar helt enkelt för litet i dem. En licens inhandlad på Forststyrelsen är en annan femma. Jag skulle gärna fråga krickan om vi är överens om saken, men börjar jag diskutera med döda djur kan det sluta med pensionering i förtid, och jag har ju bara hunnit rulla igång min kampanj. Grundlagsutskottet bestämde ju redan för sju år sedan att licenserna som säljs för jakt på statens marker inte får avkasta någon vinst i statskassan. Utskottet gjorde, kanske omedvetet, en stor investering i naturen. Sedan dess har hela överskottet från Forststyrelsens licensförsäljning oavkortat gått till viltets och fiskens bästa. Med licensintäkterna har det byggts rip- och gåskärr, miljöer för skogshönsens kullar och våtmarker, och bedrivits viltvårdande jakt. Med rovdjursjakt har vi försökt balansera upp den ovannämnda snedvridningen i jämvikten mellan arterna; i Övre Lappland har vi hållit efter räven för att gynna fjällräven och i skärgården har vi jagat mink och mårdhund för att gynna fåglarnas häckning. Krickan ryms alldeles utmärkt i västfickan. Jag har övertygat mig själv. Utan viltvårdsarbetet, det vill säga nya våtmarker, viltåkrar, smårovdjursjakt och en riktigt dimensionerad hållbar jakt skulle krickan eller dess syskon kanske inte ens ha sett dagens ljus. Jag tror på det, att jakten är en investering i naturen. Men jag vet inte om du som läser Jägaren är övertygad om saken. Mejla mig gärna på adressen aku.ahlholm@metsa.fi. Jägaren l 5 l 2012 l 45 Aku Ahlholm Specialplanerare Forststyrelsens jakt- och fiskekommunikation
• Klaus Götsch BLYKULOR vs BLYFRIA 46 l Jägaren l 5 l 2012 I
• I centrala Europa och särskilt i Tyskland är det mycket diskussion om fördelarna och nackdelarna med de traditionella blykulorna och de alternativa kulorna. Samma fråga diskuteras också här emellanåt. Vi undersökte de båda kultypernas beteende samt deras goda och dåliga egenskaper i följande jämförelsetest. På samma gång ger vi en översikt över kulornas utveckling samt olika erfarenheter och aspekter såväl i Tyskland som i Finland. lovat. Trots en bra träff har viltet inte fallit utan har fortsatt att löpa, vilket har försvårat eftersöket. Kaliber 8 mm 8 mm 8 mm 8 mm 8 mm 8 mm 8 mm 9,3 mm 9,3 mm 9,3 mm 9,3 mm Blykulor 8mm 8mm 8mm 8mm 8mm 9,3 mm Kulans tillverkare Kulans vikt LFB Jaguar SAX KJG Möller KJG Brenneke TIG Nature Tina Brenneke TAG Barnes X AERO Lapua Naturalis Sellier & Bellot RWS H- Mantel HDB Norma Oryx Swift A-Frame RWS H- Mantel Brenneke TOG HDB 9,9 g 8,2 g 8,2 g 9,4 g 11,3 g 13 g 10,7 g 14,3 g 18,5 g 16,5 g 15,6 g 12,8 g DSC 007 DSC 008 DSC 0090 DSC 0011 DSC 0089 CU DSC 0035 " DSC 0076 " DSC 0015 Tina DSC 0097 CU DSC 0050 CU DSC 0065 CU DSC 0054 CU DSC 0027 Restvikt 9,6 g 6,0 g 6,0 g 3,2 g 11,2 g 13 g 10,3 g 14,2 g kulan hittas ej kulan hittas ej 15,6g 12 g 12,85 g 8,0 g 10,8 g 13,5 g 15,5 g Blyfria kulor Små jaktområden i Tyskland Tyska jaktförhållanden är mycket annorlunda än i Finland. Jaktområdena är små och jakten är i stor utsträckning så kallad vakjakt. Förvaltarna av de hyrda jaktområdena känner mycket noga till och vaktar ofta viltet inom sitt område, t.ex. råbockar och kronhjortar. När råbocksjakten drar igång i maj, klättrar förvaltaren upp i sitt jakttorn för att spana efter vilt. Tornet kan dock vara beläget vid gränsen till ett annat jaktområde och en skjuten råbock kan fortsätta löpa ända in på grannjaktområdet. Det kan bli besvärligt, eftersom det inte är tillåtet att gå efter bytet utan tillstånd från grannområdet. Om man inte på förhand gjort upp om saken, tillhör bytet grannområdets förvaltare. 12,96 g DSC 0056 12,2 g 14,2 g 15,6 g Sellier & Bellot Tml 12,7 g Fördelar och nackdelar med blykula Jakttiden på rådjur är lång. Den varar hela sommaren och slutar först i oktober. Det är mycket varmt på sommaren och ofta ännu på hösten, därför måste viltet hittas snabbt så att köttet inte försämras. Det är orsaken till att man har favoriserat en kula som omedelbart fäller djuret på plats. Precis det har den traditionella blykulan gjort. Den har ofta en blykärna och en förnicklad järnmantel. När kulan träffar djuret, spricker manteln och samtidigt uppstår mycket splitter av både manteln och av blyet. En dylik kula dödar med andra ord effektivt, men samtidigt förstörs mycket kött runt sårkanalen. Just sådant förgiftat kött hade havsörnar ätit. Men om människor äter kött som skjutits med blykula? Hälsomyndigheten i Tyskland har nyligen fäst upp- I märksamhet vid att människorna i Centraleuropa får i sig bly både från luften och från vanlig mat. Om man lägger blyhaltigt viltkött till detta blir blyintaget alltför stort. Detta har lett till en rekommendation att inte äta mycket viltkött. Jaktmotståndarna har naturligtvis varit nöjda med rekommendationen: Om man inte kan äta vilt, lönar det sig inte heller att jaga. Motståndarna anser att den traditionella jakten bör förbjudas helt. ABC- kulan Blyfria kulors historia Utvecklingen av den blyfria kulan fick fart av örndöden, men kulor utan bly är ändå ingen ny uppfinning. Redan för ungefär 40 år sedan framställde den österrikiska patrontillverkaren Hirtenberger ABC-kulan. Den var svarvad i mässing och bara spetsen var av lite bly. ABC-kulan utvecklades som ett alternativ, eftersom magnumpatronerna från USA blev populära på 1970-talet och de traditionella mantlade kulorna inte höll för magnumpatronens höga hastighet. På korta avstånd splittrades kulan ofta när den träffade viltet. ABC-kulan har fungerat bra och tillverkningen tog slut först när hela Hirtenbergers patrontillverkning upphörde. Även tyska MEN har utvecklat och tillverkar fortfarande den helt blyfria SFG- Schrägflächen Jägaren l 5 l 2012 l 47 l I början av 2000-talet hittades en mängd döda havsörnar i Tyskland. Dödsorsaken var ofta blyförgiftning. Örnarna hade ätit skadade sjöfåglar eller rester av vilt som de hittat i naturen. De hade fått i sig stora doser av bly genom att äta kött. När saken uppdagades förbjöds användandet av blyhagel vid sjöfågeljakt i flera tyska delstater. I år har forststyrelsen i delstaten Brandenburg begränsat användandet av blyammunition vid all jakt inom området. Förbudet har ändå diskuterats livligt, eftersom blyammunition traditionellt varit populärt av flera olika skäl. Den främsta orsaken har varit att de nya lösningarna, t.ex. kopparkulorna, inte alltid har fungerat som tillverkaren V.M.Halonen
• Bakom lådan staplades ännu en hög med våta telefonkataloger för att kulan definitivt skulle stanna. Gelatinblandningen hälldes i en frysask som var 5-6 cm tjock. Asken installerades på ett stativ. Bakom asken på 30 cm:s avstånd fanns en ca en meter lång låda som var öppen framtill och fylld med bomull. Framför lådans mynning installerades en 4 mm tjock plywoodskiva och på skivan vit kartong. Den nya kulan Sellier & Bellot Exergy hann inte med i testet. Kalibrer och skottavstånd I testet användes kalibrerna 8 x 64 S och 9,3 x 62. I kartongen och i plywooden kunde både kulhålet och kulans splitter tydligt ses. Bomullen i lådan däremot stoppade kulan, men ändrade inte längre dess form. Kulorna Mängden krut minskades med 15 % för att simulera skottavstånd på 100-150 meter, testets skottavstånd var 4 meter. Kulorna var traditionella blykulor, moderna halvmantelkulor och blyfria kulor. Geschoss-kulan. Tillverkaren av de traditionella patronerna i USA, Barnes, utvecklade en Barnes Xkopparkula på 1980-talet, som används idag av flera patrontillverkare (t.ex. Sellier&Bellot, Sako och Norma). Koppar, mässing De flesta blyfria kulor är gjorda av koppar, mässing eller zink. Koppar är väldigt mjukt och därför är det svårt att svarva kulan. Å andra sidan är det just mjukheten som är bra med koppar. Det blir en fin svamp utan att bilda mycket splitter. Den finska Naturalis, Barnes X och den österrikiska Aero görs av mjuk koppar. Andra patrontillver48 l Jägaren l 5 l 2012 kare (t.ex. L.Möller, Sax) använder en kopparlegering, vars tillsatsämnen gör kopparn hårdare. Då bildas mera splitter. Gamla tyska tillverkaren Brenneke erbjuder två alternativ: Brenneke TAG och Brenneke TIG Natura. TAG är en kopparkula med stor hålspets av aluminium. TIG Natura har en traditionell järnmantel, men inuti är den av tenn. Till utseende är den likadan som de traditionella blykulorna TIG eller TUG. Jaktförhållanden i Finland De finska jaktförhållandena har alltid skiljt sig från de Centraleuropeiska. Viltarterna i Centraleuropa har varit rådjur, dovhjort, si- kahjort, kronhjort, gems, vildsvin och mufflon. Alla dessa är betydligt mindre än Finlands viktigaste viltart, älgen. Av den anledningen har de finska tillverkarna Sako och Lapua från början inriktat sig på produktion och utveckling framför allt av en fungerande älgkula. På grund av älgens stora massa och tunga ben har det varit viktigt att utveckla en kula som inte genast splittras. kulornas beteende och egenskaper med hjälp av en simulering. Är de blyfria kulorna lika lämpliga för de finska förhållandena som blykulorna? Testupplägg Av en bra jaktkula krävs att den öppnar sig omedelbart när den trängt in 5-6 cm i viltet. Vanligtvis används antingen tvål eller ballistiskt gelatin för att simulera kött i kultester. I detta test användes vanligt 10 % -igt gelatin, vilken fungerar lika bra som de ovanstående. l Jämförelsetest I följande test jämförde vi de traditionella blykulornas och de blyfria
• Testresultat: Traditionella blykulor d. 8 mm 16,2 g Woodleigh: Kulan förblir intakt. a. Gammal 8 mm 12,7 g järnmantelkula av Sako: På 5-6 cm djup splittras kulan snabbt och bryts upp till en stor mängd järn- och blysplitter. d. 8 mm 10,7 g Aero Mayerl: Kulan är gjord av mjuk koppar och öppnar sig genast. Kulan fäller sannolikt snabbt och effektivt. Lämpar sig både för hjort- och älgjakt. e. 9,3 mm 21 g Oryx:: Kulan förblir intakt. Blyfria kulor b. 8 mm/9,3 mm RWS H-Mantel, 2-del: Kulans framdel söndras omedelbart när den trängt in och bildar mycket järn- och blysplitter. e. 8 mm 8,2 g L.Möller KJG: Kulan öppnar sig genast och producerar mycket splitter. Känd för sin effektivitet, men är ändå för lätt för en älg. a. 8 mm 9,9 g Jaguar Labor für Ballistik: Kulan öppnas knappt alls. En hjortkalv kan springa långt, såvida kulan inte träffar ben. f. 8 mm 8,2 g Sax KJG-SR: En förbättrad version av l. Möllers kopparkula. Producerar några stora fragment. Bra för hjort- och rådjursjakt, men är inte tillåten för älg. Fungerar också på långa avstånd. c. 8 mm 12,7 g Sellier&Bellot halvmantelkula: Beter sig på samma sätt som kulorna som nämns ovan. Moderna halvmantelkulor I moderna halvmantelkulor är blyet fastlött i kulans mantel och kulan förblir vanligtvis intakt när den träffar ben eller hårda muskler. a. 8 mm 12,7 g Norma Oryx: Kulan förblir intakt och ingen splitter bildas. b. 8 mm 9,4 g Brenneke TIG Nature: Kulan har en förnicklad järnmantel, som splittras så fort den tränger in. Kulans tennkärna sönderdelas också genast i stora mängder splitter. Tenn är dock inte giftigt, så köttet kan användas efter normal behandling. Kulan fäller sannolikt snabbt och effektivt. Lämpar sig bra för hjort, men är för lätt för en älg. g. 8 mm 13 g Barnes X: Kulan öppnar sig genast, inga splitter, liten sårkanal. En mycket bra kopparkula, som t.ex. Sako och Norma använder. Tillgängligt för nästan alla kalibrer. En bra kula för älg och hjort. h. 9,3 mm 14,5 g Lapua Naturalis: Kulan öppnar sig väldigt bra, inga splitter. Bra älgoch hjortkula. Tyvärr tillverkar Lapua bara kalibrerna 7,62 mm och 9,3 mm. b. 8 mm 13 g Swift A-Frame: Kulan förblir intakt, inget splitter. c. 8 mm 11,3 g Brenneke TAG: Kulan öppnar sig genast och blir till tre stora fragment. Kulans bakre del genomborrar viltet, så att blodspår underlättar eftersök om det skulle behövas. Sannolikt fäller kulan snabbt och effektivt. Lämpar sig både för hjort- och älgjakt. Kulans form kan leda till problem med inmatningen. c. 8 8 mm 14,2 g Brenneke TOG: Kulan förblir intakt. i. 9,3 mm 15,5 g Reichenberg HDB: Kulan öppnar sig inte alls. Jägaren l 5 l 2012 l 49
• Metsästyksen juhlaa! 59 Anar LUONDU PUKU 19 90 90 Hyvin naamioiva kaislakuviopuku. Runsaat taskutilat ja istuva leikkaus. Puku on suunniteltu suomalaiselle metsästäjälle ja kalastajalle. Tiivis pintakangas on vettähylkivää. Vetoketjukiinnitteisen hupun voit nopeasti irrottaa tai kiinnittää. Lapua 308 TRAINER 8G FMJ 20KPL PATRUUNA Liukas 8 grammainen harjoitteluun ja lintumetsälle! -20kpl/rs. Erinomainen suurriistapatruuna. Tehokkaampi läpäisy ja hallittu laajeneminen. Luoti 11,7 Superhammerhead. - 20kpl/rs Sako 308 11,7G SHH 20KPL PATRUUNA 24 50 39 Suosituin hirvipatruuna. Pehmeäkärkinen luoti takaa tarkat riistalaukaukset. Luodin jäämäpaino jopa 97%. Hae omasi! Lapua 308 MEGA E415 Sako 308 Range 12g 20KPL PATRUUNA PATRUUNA 41 279 Perinteinen patruuna 308 8 gramman kokovaippaluodilla. Paketissa 50kpl. 7 379 Härkila Stealt Optifade TAKKI Optifade vaativalle metsästäjälle. Gore texkalvo varmistaa vedenpitävyyden ja viihtyvyyden kosteissakin jahtisäissä. Takissa useita vetoketjullisia taskuja, tarvikkeille ja radiopuhelimelle. Säädettävät hihansuut ja irroitettava, suojaava huppu. Kahisematon pintakangas. Kaikki ominaisuudet, jota voit tarvita vaatiessasi parasta mahdollista. gsm NeverFind HIRVILAKKI Hirvenmetsästäjän lippalakki. Oranssi Nordic Branch -camokuvio. Materiaali puuvilla. Yksi koko, säädettävä. 79 89 Sniper DELUXE NAAMIOKOJU Wildgame Micro 2 RED RIISTAKAMERA Gitano HIRVIPIPO 990 990 Maastokuviollinen, pienikokoinen riista/ valvontakamera.Kamerassa on huomaamaton infrared salama jossa kantomatka 12m. Liiketunnistimen kantomatka 18m. Kamerassa muistikorttipaikka max 16 kb muistikortille. Kamera toimii 8 AA-paristolla. Paristot:8 x aa( ei sisälly toimitukseen) Tarkkuus:2,0 mpix. 15kpl/ myymälä LTL 5210MM RIISTAKAMERA 199 Kääntöpipo metsästäjälle. Toinen puoli harmaamusta ja toinen puoli oranssilla hirvikuosilla. Monikäyttöinen lakki vaikka ykköskamppeiden kanssa. Tilava naamiokoju metsästäjälle ja luontokuvaajille. Ampumaaukot jokasuuntaan, tilaa 2-3:lle hengelle. Mukana kuljetuspussi Pienikokoinen riistakamera riistapellolle tai valvontakameraksi, Kamerassa on -12 mpix kuvaresoluutio sekä videioden tallennus. Näet otetut kuvat suoraan kamerasta. Tämä kamera kuvaa myös täysin pimeässä. Kamerassa paikat neljälle aa paristolle ja lisätelakka neljälle. Kamerassa 3 liiketunnistinta, joten nopeimmatkaan riistaeläimet eivät ehdi poistua kuvista kameran sitä taltioimatta. KAmeran asetuksissa valittavissa joko videokuvaus tai kuvat 1-3, tai vaihtoehtoisesti molemmat. Yhden videon maksimi pituus 60s. Kmaeran liiketunnistin 20 metriin asti. Paristot: 4 x aa + 4 x aa, (eivät sisälly toimitukseen) Muistikortti:max 16gb, ei sisälly toimitukseen Paketissa:kamera, paristotelakka, kiinnitysnaru, usb kaapeli, sekä av kaapeli LTL 5210A RIISTAKAMERA 990 Teeren soidinääntä matkivalla pillillä houkuttelet linnut jahtipaikallesi 35 Buck Expert HIRVIPILLI monipuolinen hirvisonnin kutsuääni, naaraan kiimaääni ja vasan varoitusääni - Mukana ääninäyte-CD 990 Sniper Deluxe PATRUUNAVYÖ Parempi patruunavyö suojalapillä. Vyölle mahtuu 20 patruunaa. HIeno maastokuvio. 6 Metsä -ja Kanadanhanhia. 10 3kpl TEERIPILLI Pyyn metsästyksen helpottamiseksi suunniteltu pilli houkuttelee uteliaat linnut jahtipaikallesi. PYYPILLI KELLUVAT HANHENKUVAT Samettiteeret sopivasti. Saatavilla alkaen viikolla 36. SAMETTITEERI Osta myös verkosta: www.karkkainen.com se edullisen ostamisen tavaratalo Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, Ylivieska Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, Limingantulli, Oulu Kärkkäinen Ii Infopiste 010 430 3820 Sorosentie 2, Ii Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, Lahti Verkkokauppa osoitteessa: Keskus 010 430 3000 Keskus 010 430 3020 Keskus 010 430 3630 www.karkkainen.com
• Vakuumipakatut riista -ja muut ruoka-aineet säilyvät tuoreina pitempään! 4-5 asetta 99 49 45 Vacuum MUSTA/HOPEA VAKUUMIKONE TS KA HIN O pi ! OJA T v ! yys Vima 4-5 ASEEN HARMAA ASEKAAPPI - Tukeva vaihtoehto aseiden säilytykseen Vakuumikone tyylikkäällä hopea kuorella. Helppokäyttöinen vaihtoehto lihan kalas ja marjojen pakastukseen. Paketti sisältää aloitussetin pakkauspusseja. Tuotetta saatavilla alkaen viikolla 37 m are P ly säi Atemi 2300 VAKUUMIPAKKAAJA 65 Saaliin säilyttämiseen! - Imuteho 110w - pussiteline ja leikkuri - helppokäyttöinen Helppo pitää puhtaana Vacuum White VAKUUMIKONE 99 8 asetta Tyhjiöpakkaamisella parannat tuotteen säilyvyyttä ja se vie vähemmän tilaa pakastettaessa. Purinteinen vakuumikone aktiiviseen käyttöön. Paketti sisältää aloituspakrtin pakkauspusseja. Tuotetta saatavilla alkaen viikolla 37 Foodsaver V1040 VAKUUMILAITE 55 Kompakti pöytämallinen tyhjiöpakkaaja, jossa tehokas mäntäpumppu ja teflon-päällystetty kuumailmasaumain. Helppokäyttöinen yksinäppäinjärjestelmä ­ vakumointi ja suljenta samalla painikkeella. ATEMI 2200 VAKUUMIPAKKAUSKONE Pakasta marjat lihat ja kalat paremmin säilyviksi ja vähemmän tilaa vieviksi. Edullinen vakuumikone, jonka avulla pakastaminenkin on entistäkin helpompaa. 159 Sentry Safe 8 ASEEN ASEKAAPPI Huolehdi metsästysaseittesi asianmukaisesta säilytyksestä.Asekaappi jopa 8 aseelle. - Ovessa kolmipistelukitus - Piilosaranat - Piilotettu lukko - Upotettu kahva - Pohjassa kiinnityspisteet lattiaan - Materiaali: 1,2mm - Koko: 1397mm x 533mm x 254mm - Tilavuus: 166,4l - Paino: n. 30 kg. - Väri: mattamusta 9 Lux us 4-7 asetta 90 Vacuum 22CMX30CM 50KPL VAKUUMIPUSSI Paketissa 2 rullaa. Pussinkoko 22cm x 30cm Paketissa 50 pussia. Saavilla viikolla 37 Foodsaver TYHJIÖPAKKAUSPUSSIT 19 19 90 Tyhjiöpakkauspussit. Paketissa 48 pussia. Pussin tilavuus noin 0,95 litraa. Pussinkoko: 20cm x 28cm Atemi 2X22X500CM VAKUUMIRULLA Pakkauspussit vakuumilaitteeseen. -Koko 2X22X500CM 9 90 229 Anar 47 MUSTA ASEKAAPPI - tukeva asekaappi 4 - 7 aseelle; - vahvaa terästä; - seinäkiinnitysmahdollisuus; - 5 vahvaa lukkotappia; - turvasaranat; - asetuki lakattua puuta; - kork. 156 cm, lev. 37 cm, syv. 32 cm; - paino 60 kg 8 90 90 Vacuum 22CMX5M 2KPL VAKUUMIRULLA Vakuumipussirulla, josta voit tehdä haluamasi pituisia pusseja. Rullanpituus 5metriä ja pussin leveys 22cm. Foodsaver 2X28CM X 5,5M PUTKIRULLA 11 90 Tässä putkirullasta saat 5,5 metriä 28cm leveää pakkausmateriaalia, paketissa 2 rullaa. Atemi 2X28X500CM VAKUUMIRULLA 28cm leveä - 5m pitkä - Pakkaus sisältää 2rullaa yhteensä 10m letkua - Sopii myös muihin vakuumikoneisiin Osta myös verkosta: www.karkkainen.com
• Text och bild: Erkki Kauppi En svensk soldat i det civila N 52 l Jägaren l 5 l 2012 Också i Finland går det uppåt igen för den svenska kalibern 6,5x55, även känd som Mauser. I den totalreviderade jaktlagen av år 1993 blev kalibern igen tillåten på älgjakt hos oss och återfinns idag i mången jägares vapenskåp. 6,5 Swedish Mauser Kalibern 6,5x55 var flitigt i bruk också i Norge, främst i Krag-Jörgensen-gevär, samt i mindre omfattning i Luxemburg och Danmark. Kaliberns officiella beteckning enligt CIP är 6,5x55 SE. Ute i världen går den under många olika benämningar och kallas ofta 6,5 mm Swedish Mauser. Patronen har en flaskhalshylsa med fläns, nitrocellulosakrut (ursprungligen 2,30 g) och en rundnosig kula på 10,1 g. Manteln bestod av pläterat stål, tombak och kopparnickel. Kulans utgångshastighet var ursprungligen 720 m/s. Den tunga kulan med rund spets avskrevs först år 1941, då den ersattes med M/41, en spetsig projektil på 9,1 gram. Den här kulan hade en utgångshastighet på 793 m/s och en klart flackare kulbana än föregångaren. I tävlingssammanhang är det inte konstigt alls att kalibern är uppskattad eftersom patronen är känd för sin exceptionella precision och utomordentliga ballistik utomhus. Vid terräng- och silhuettskytte kommer kalibern till sin rätt. En maktfaktor i svensk jakt På jakt har 6,5x55 varit och är fortsättningsvis en maktfaktor i Sverige. Vid toppskytte är precision och en flack kulbana ett krav som kalibern uppfyller med glans. Tidigare var det ibland problem med kalibern på älgjakt, men efter hand som kulan har utvecklats har 6,5x55 blivit mycket populär i Sverige. Den blygsamma rekylen har ju inte heller varit till nackdel. Också i Finland blev kalibern 6,5x55 rätt populär. Redan under frihetskriget skaffades ett par tusen mausergevär från Sverige som anlände på olika vägar, främst för skyddskårens behov. På grund av vapenbristen som rådde i landet under andra världskriget beställdes från Sverige 77 000 gevär i l När svartkrutets era tog slut valde Sverige som militärkaliber patronen 6,5x55 som har en rätt finkalibrig kula med en diameter på 6,5 mm. Vapnet är känt under beteckningen m/96. Strax innan hade Italien tagit i bruk ett Mannlicher-Carcano gevär och karbin med bultlås i kalibern 6,5x52,5. 1892 hade Holland och Rumänien infört ett Mannlichergevär med patronen 6,5x54R. Japan tog år 1897 i bruk en kaliber som idag går under beteckningen 6,5x50 SR. De här var progressiva och relativt små militära kalibrer.
• Några civila versioner av svensk Mauser. Sakos laddningsutrustning och kulor för Carl Gustav i civilt utförande. början av vinterkriget. Merparten av beställningen levererades medan kriget fortfarande pågick och togs omedelbart i bruk. Med gevären följde ungefär tjugo miljoner patroner. På grund av sin avvikande kaliber tjänade gevären inte vid fronten, men lösgjorde en avsevärd mängd "egna gevär" för fronttjänst. En del av de här gevären returnerades till Sverige, men drygt 50 000 stycken stannade kvar i landet. De flesta av dem användes av marinen och skyddskåren. Den svenska patronindustrin har förstås registrerat kalibern 6,5x55 på CIP för att affärerna ska löpa utan mankemang. Hylsans maximala längd är 55,00 mm och patronens längd jämnt 80 mm. Bottnen har en diameter på 12,20 mm, vilket är större än de flesta hylsor med 12 mm botten. Kulans diameter är 6,71 mm och kaliberbeteckningen 6,5 är minimimåttet mellan bommarna i loppet. På grund av de långa kulor som förekommit har räfflingen en tvär stigning på 220 mm. Speciellt är den exceptionellt lilla marginalen mellan maxhylsa och minimipatronläge, bara 0,10 mm. Normalt brukar den vara närmare en halv millimeter. Det här ställer högre krav på hemmaladdare. Det största tillåtna tryck som patronen utvecklar är 3800 bar med Piezoelektrisk mätning. I Norge har 6,5x55 Krag separerats till en egen kaliber med ett tryck som är aningen lägre än hos den svenska versionen. Under de senaste hundra åren har det skett smärre förändringar i pipans dimensionering. Patroner laddade med olämpligt krut kan därför ställa till med överraskande problem och gåtfulla brott på gamla militärgevär. Om pipan är sliten och patronen är kortare än patronläget kan det resultera i att tändhatten slungar iväg den lätta kulan och krutet tänds med en liten fördröjning som orsakar ett övertryck. det också började tillverkas civila versioner för jakt och sportskytte. Modellen Husqvarna 46 var vanlig, i kalibrerna 9,3x57 och 9,3x62. Även Husqvarnas modell 1640 utvecklades och tillverkades i Sverige, i kalibrerna 243 Win, 6,5x55 SE, .270 Win, 7x64, 7mm Rem Mag, .308 Win, .30-06 Sprg, 8x57JS, .358 Norma Mag och 9,3x62. De svenska vapensmedjorna konverterade många m96-gevär till jaktgevär i originalkaliber eller någon annan kaliber. Kollektionerna Husqvarna och Carl Gustav breddades med lås av annan tillverkning och legotillverkning i Tyskland och Italien. Till Finland hade de svenska gevären ursprungligen införskaffats på Civila patroner för olika versioner av M96. Tredje från höger en 5,7x54 älgbanepatron. Förr var hylsorna oftast avsedda för Bredas tändhattar. Civila versioner för jakt och sportskytte I Sverige blev geväret så vanligt och de goda egenskaperna så uppskattade att Jägaren l 5 l 2012 l 53
• Ett gevär i kalibern 7x54 med Sakosikte. En modifierad version med förnyad kolv och det främre siktet taget från en "pystykorva". En Valmet 7x54 med dioptersikte. civila vägar. En smärre mängd av marinens och skyddskårernas vapen "flyttade" till den civila sidan. Av någon orsak fick de civila gevären kaliberbeteckningen 6,5x54. Sako utökade kaliberbeteckningen på patronaskarna med bokstaven K eller L för helmantlad och blyspets. Ändringen av kaliberbeteckningen berodde sannolikt på förbudet att använda militärgevär på jakt. Beteckningen 6,5x54 har inspirerat många finska "experter" att på internet bjuda ut en ersättningspatron 6,5x54 Mannlicher Schönauer eftersom den finska tillverkningen av patronen 6,5x55 under beteckningen 6,5x54 upphörde för länge sedan. Patronen 6,5x54 M-S är en dryg halvmillimeter smalare än den svenska och energin är klart svagare. Det hjälper således inte att Karamojo Bell sköt hundratals elefanter med 6,5x54 M-S och Ernest Hemingway lejon. Den tyska 6,5x54 Mauser passar inte heller in i bilden. På den här kalibern är hylsans och kulans diameter aningen mindre än på den svenska mausern. Patronen 6,5x54 K var laddad med en helmantlad kula för fågeljakt. Kulan var i regel på fem gram och hastigheterna enligt asken V25 838, 840 och 850 beroende på tidpunkten. Det fanns också en fem grams kula med blyspets, närmast för säljakt. Kring mitten av 1900-talet användes gamla svenska militärhylsor från 30-talet, Lapuas VPT 41 och liknande samt hylsor stämplade LAPUA 6,5x55. som senare utvecklades till Hammerhead, 210B. Vapesmedjorna tillverkade i regel gevären till kalibern 7x54 genom att borra upp originalpipan på gevär. På 50-talet tillverkade Valmet en mindre mängd gevär i kalibrerna 7x54 och 6,5x52R genom att byta ut den slitna pipan till en ny. Hur det gick till med randpatronen 6,5x52R är inte alldeles klarlagt. Amerikanska 25-35 Win och tyska 6,5x52R är inte samma kaliber även om det påstås så på bland annat gamla finska patronaskar. Skillnaden är visserligen inte stor och i regel passar bägge patronerna i geväret utan problem. Veterligen är det ingen fara att använda vilken som. Bägge har exceptionellt nog en kula med diametern 6,5 mm. Gevären i kalibern sju millimeter tillverkades på den tiden huvudsakligen för fågeljakt med en relativt flack stigning på räfflingen. Sakos kula på 10,1 gram med rund spets är med nöd och näppe stabil upp till cirka hundra meter. Svenska mausergevär har sannolikt konverterats också till andra kalibrer, men tyvärr är det väldigt knappt med information om saken och sådana gevär finns inte heller i Jaktmuseets samlingar. "30 års bannlysning" Kalibrerna 7x54 och 7,53R trillade bort och blev olovliga för älgjakt kring 1970 när kravet på E25 höjdes till 300 kpm. Tillverkningen upphörde kort därefter när efterfrågan tog slut. I 1993 års jaktförordning blev bägge kalibrerna åter igen lovliga för älgjakt. Älgbaneskyttar sköt förr olympisk älg med stor entusiasm. För grenen utvecklades snabba banpatroner med 22-kalibriga kulor. En av dem var en halvindustriell 5,7x54. Kaliberbeteckningen på asken är skriven med blyerts, så det handlar knappast om tillverkning i någon större skala. Idag är kalibern 6,5x55 SE lovlig på älgjakt och tack vare nya moderna kulor fungerar den alldeles utmärkt. Den har på sätt och vis också fått efterföljare; kalibrerna 260 Rem, 6,5x47 Lapua och 6,5 mm Grendel. Kalibern 7x54 har försvunnit från marknaden så gott som totalt. Den som råkar på gamla patroner gör klokt i att öppna ett par och kolla hylsorna inuti. Om hylsan har mörknat eller är tydligt korroderad ska man låta bli att skjuta med patronerna. Risken för hylsbrott är nämligen rätt så stor. Den som har tillgång till laddningsutrustning kan tillverka nya patroner av 6,5x55-hylsor. l Pipor borrades upp I Finland kom mången svensk mauser att med tiden lida av korrosion i pipan. Botemedlet var det gamla beprövade att borra upp pipan. Den vanligaste uppborrade kalibern var sju millimeter som fick beteckningen 7x54. Till en början laddades den med utvidgade militärhylsor med samma stämpel i botten som på patronerna 6,5x54. Längre fram laddade Sako älgpatroner med hylsorna LAPUA 7x54 och SAKO 7x54. Sako laddade sina fågelpatroner med en 5,1 grams helmantlad kula och Lapua med en kula på 6,0 gram. På en av Lapuas patronaskar hittar vi laddningsdatumet 6.6.1945. Sako laddade till en början sina älgpatroner med en 10,1 grams 110B 54 l Jägaren l 5 l 2012
• Nighthunter Xtreme 3-15×56 Ristikko 4A-1 2m UUTUUS! Ristikko 4A-1 Nighthunter Xtreme 2-10×50 2m PIMEYS ON YSTÄVÄSI Kun näkyvän valospektrin valonläpäisy on 94%, voikin sanoa että Nighthunter Xtreme on oikea nimivalinta tällä tuotteelle. Steinerin kiikaritähtäimissä on kaikki tarpeelliset ominaisuudet vaativimpiinkin olosuhteisiin, aivan kuten Steinerin katselukiikareissakin. Steiner on edelläkävijä optiikan kehitystyössä ja eturintamassa kun puhutaan innovaatioista, jotka parantavat optiikan suorituskykyä ja parasta mahdollista valonläpäisyä. Nämä kiikaritähtäimet tarjoavat käyttäjilleen innovatiivista tekniikkaa yhdistettynä maailmanluokan optiikkaan. Kiikaritähtäinten laaja näkökenttä ja ainutlaatuinen muotoilu on suunniteltu kovaan käyttöön ja vaikeimpiin olosuhteisiin. Täydellisiä kunnon metsästäjille. Steiner Nighthunter Extreme tarjoaa tarvitsemasi ominaisuudet, riippumatta siitä mitä metsästät tai miten. Kaikki neljä kiikaritähtäinmallia on valmistettu metsästäjälle, joka asettaa korkeat vaatimukset käyttämilleen varusteille ja jolle metsästys on intohimo ja innostuksen lähde. Jokainen kiikaritähtäin on suunniteltu vastaamaan erityistarpeita, joiden avulla voimme saavuttaa onnistuneen metsästyskokemuksen. - Kun huomioni on riistassa, valintani on Steiner. THOMAS EKBERG Ristikko 4A-1 Nighthunter Xtreme 1.6-8×42 Ristikko 4A-1 2m Nighthunter Xtreme 1-5×24 2m omInaIsuudet STEINER Nano-Protection® Ainutlaatuisen kirkas kuva on mahdollinen STEINERin Nano-Protection ­suojan ansiosta. Linssien pintakäsittely suojaa linssien pintaa lialta ja kosteudelta. Vesi, lumi ja kosteus katoavat automaattisesti linssin pinnalta vapauttaen näkökentän. Linssien puhdistaminen vaikeasta liasta on entistä helpompaa. Ultraohut vettähylkivä pintakäsittely takaa STEINER ­kiikarillesi hyvän kontrastin ja kirkkaan kuvan vuosikymmeniksi. Sako FIRST ClaSS kauppIaaT löydäT oSoITTeeSTa www.SakoSuomI.FI Steiner paineistettu typpitäyte Linssien huurtuminen ja veden kondensoituminen kiikaritähtäimen sisälle on estetty Steinerin huipputeknisellä ratkaisulla. Vesitiivis 2m Steiner kiikaritähtäimet ovat vesitiiviitä ja kestävät vedenpaineen jopa 2 metriin saakka. Erityinen tiivistystekniikka takaa ettei pöly, lika tai kosteus pääse kiikaritähtäimen sisään. Lämpötilan kestävä Lämpötilan vaihtelut (-25°C - +63°C) eivät vaikuta haitallisesti Nighthunter Extreme kiikaritähtäinten toimivuuteen. Äärimmäinen kestävyys Erittäin kestävät materiaalit ja tarkka rakenne. Taattu toimivuus myös raskaimmilla kaliibereilla ammuttaessa. Made in Germany Nighthunter Xtreme kiikaritähtäimet valmistetaan Saksassa ja vastaavat Steinerin erittäin tarkkaa laatutasoa.
• Marko Paasimaa, jaktvårdskonsulent, Finlands viltcentral Kajanaland & Heikki Manninen, verksamhetsledare, Suomussalmi jaktvårdsförening Suomussalmi jaktvårdsförening kavlade upp ärmarna: Kajanalands första SRVA-bana såg dagens ljus D Marko Paasimaa SRVA- banan i Suomussalmi simulerar skytte i terräng. Genom att placera ut sikthinder blir björnen emellanåt skymd. En extra utmaning i övningen är att skyttet görs lite från sidan. 56 l Jägaren l 5 l 2012
• D Eftersom sårade och skadade stora rovdjur är farliga krävs det god skjutskicklighet av de frivilliga personer som åtar sig uppdraget att spåra och avliva sådana djur. Risken finns att rovdjuret anfaller spåraren för att döda. l De frivilliga medhjälparna inom Storviltsassistansen hjälper polisen efter rovdjurs- och vildsvinskollisioner och med avlivningen av farliga djur. De hjälper också polisen att avhysa stora rovdjur, vildsvin och hjortdjur som kommit nära bebyggelse eller som orsakar problem. Eftersök och avlivning vid hjortdjurskollisioner och avlägsnandet av hjortdjurskroppar från vägområdet hör också till de uppgifter som koordineras av jaktvårdsföreningarna. På Suomussalmi jaktvårdsförening märkte gubbarna att det fanns ett behov av en SRVA-bana. Eftersom björnstammen i Suomussalmi är relativt stark finns det ständigt en risk för konfrontationer med björnar. Eftersom det är populärt med björnjakt i kommunen finns det ett behov av att träna skytte. Dagens skjutprov på stående målfigur har resulterat i att det övas mycket mindre på rörliga målfigurer. Dessutom är det meningen att också SRVA-personal från andra jaktvårdsföreningar ska använda banan för övning och utbildning. Om det på jaktvårdsföreningen uppstår ett intresse för att bygga en SRVA-bana så är det en bra idé att först studera några nya banor. Sikthinder och rörelser i sidled Byggandet av banan började med att gubbarna besökte skjutbanan i Jorois för att studera den SRVA-banan. Sedan började de kläcka idéer och planera sin bana. Efter idékläckandet kom man fram till att banan ska simulera skytte i terräng. Genom att placera ut sikthinder på banan blir björnen emellanåt skymd. Dessutom går det att programmera in olika program i tavlans styranordning för rörelserna i sidled, så att björnen kan hejdas för några sekunder till exempel bakom sikthindret, för att sedan börja röra sig igen. Den här styrautomatiken var skaffad redan tidigare. En motor som driver målfiguren skaffades för att simulera en anfallande björn. Också vid detta moment är måltavlan emellanåt dold bakom hinder. Det finns inte särskilt många banor av den här typen i norra Finland. Detta är den första i Kajanaland. I Lappland Heikki Manninen har Keminmaa jaktvårdsförening haft en motsvarande bana i fem år och åtminstone Torneå jaktvårdsförening planerar en bana. I Finlands viltcentrals Uleåborgsregion lär det finnas ett par banor och några till är planerade. För att inte behöva uppfinna hjulet på nytt är det en bra idé att först stu- dera de nyaste banorna. Dessutom har det i praktiken visat sig att banorna hela tiden utvecklas när nya "evolutionsversioner" kommer till. Kostnaderna för banan i Suomussalmi uppgick till ca 800 euro för materialet och tiotals timmar av frivilligt arbete. l En björn som kommer rakt emot är lite lättare att skjuta än en som anfaller från sidan. I den här övningen syns målfiguren hela tiden. Jägaren l 5 l 2012 l 57 Heikki Manninen
• Vetenskaplig viltkunskap Fördelen med hemmaplan Sanningen i talesättet "borta bra men hemma bäst" motiveras ofta med de fördelar som förtrogenheten med människorna och kulturen i den egna livsmiljön för med sig. För de flesta däggdjurs- eller fågelarter motsvarar detta åtminstone i någon grad etableringen i ett revir för antingen hela året eller t.ex. under häckningstiden. Förtrogenheten med det egna reviret är de facto till obestridlig nytta för häckningen, anskaffningen av föda och sökandet av skydd. Att slå sig till ro är god strategi också för rovdjuren eftersom deras revir ofta är avsevärt större än bytesarternas revir. Fast bosatta rovdjur lär sig också var deras predationsobjekt har sina typiska förekomstområden och traj och fortsätter på så sätt den eviga växelverkan mellan rovdjuret och bytet - den enes bröd, den andres död. Varför återvänder många arter gång på gång till samma områden för att föröka sig? Individen som återvänder till födelseområdet är i sig själv ett bevis för att området ifråga åtminstone en gång har varit tillräckligt tryggt och produktivt för fostrande av fortplantningsduglig avkomma. Bättre kunskap kan t.ex. en fågel, som för första gången står i beråd att föröka sig, knappast ha. Kriterierna för ett bra häckningsområde varierar artvis men för de flesta fåglar är tillgången till en häckningsplats, som bjuder på ett acceptabelt skydd, viktig. Knipan är ett bra exempel på livsmiljöns betydelse för det häckande beståndet. En hona som står inför sin första häckning återvänder i första hand till det område där honan själv fötts för att söka efter en lämplig häckningsgrop. En häckning som lett till kläckning och ungar som lämnat boet är ett tecken på att det lönar sig att återkomma till området nästa år. Under långvariga goda förhållanden kan ett flertal närbesläktade honor häcka sida vid sida. Från ett bo som plundrats av mård lönar det sig att flytta till ett annat område, för med all sannolikhet är mårdreviret bebott även följande år. Även de fördelar som ortstroheten erbjuder artens häckningsproduktion kan snabbt förbytas till nackdelar. Sädgåsen, som under den senaste tiden väckt mycken diskussion, är ett bra exempel på detta. Fågeln, som häckar år efter år på samma myr, flyttar familjevis till övervintringsområdet. Om jakten inom häckningsområdet och under flyttningen tar bort såväl ungar som honfåglar ur kullarna töms häckningsmyren snabbt. Inte ens ett utmärkt område kan locka nya häckare om beståndet minskar samtidigt inom vidsträckta områden. De grundläggande elementen i jakten är kännedomen om och utnyttjandet av området och viltarterna inom detta. Ur viltets synpunkt kan den enskilda jägarens eller jaktföreningens verksamhet beskrivas som en lokal livsmiljövariabel. Iståndsättningen av livsmiljöerna, fångsten av små rovdjur och extra utfodring förbättrar levnadsförhållandena medan jakten ökar mortaliteten. Ett bra viltbestånd utgör summan av många faktorer som beror på artens krav på livsmiljön. Övriga förutsättningar för ett långsiktigt fritidsintresse utöver förbättringen av viltets levnadsförhållanden är en hållbar fokusering och dimensionering av jakten. Här står jaktföreningarnas lokala överväganden, verksamhet och aktivitet i nyckelposition. Jägarna har ett särskilt ansvar för nyttjandet av sitt eget kunnande vid beskattningen av viltet. Olika slag av bulvaner och koncentrat som lockmedel samt viltkameror, som under de senaste tiderna blivit allt vanligare, kan öka bytesmängden avsevärt. Men likaledes kan de möjliggöra en jakt som är hållbarare än tidigare och sparar de fortplantningsdugliga åldersklasserna. 58 l Jägaren l 5 l 2012 Vesa Ruusila, forskningsdirektör Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
• Muutamme käsityksesi Yhteistyössä: OLIGHT SUOMI MARKKINOIDEN TEHOKKAIN - NYT TARJOUSHINTAAN! VALOTEHOSTA! KÄTEVÄ YLEISVALO LA! TOIMII 2xAA PARISTOIL Yli 50 000 tykkääjää EI VOI OLLA väärässä! A VALOTEHO 750 LUMENI ITIN! INTEGROITU LATAUSLI X6 - supertehokas hakuvalo T25 Pienikokoinen, huippukevyt, kestävä ja tehokas 210 lumenin taskulamppu, joka tulee olemaan aina käsiesi ulottuvilla. Todellinen jokapaikan työkalu! Takuu 24 kk. Valaisimen mukana tulee vyökotelo, kaulanauha, vyöklipsi. S80 HUIPPUKÄTEVÄ sisäänrakennetulla tehoakulla varustettu tehovalaisin. Kantama jopa 260 metriä! Pitkä toiminta-aika. Yhdistelmävalokeila. Sis. 4000 mAh Li-ionakun ja laturin ym. Takuu 24 kk. TURI NYT AUTOLA LE KAUPANPÄÄL ! Arvo 19,90 Olight X6 Marauder on markkinoiden tehokkain LED-käsivalaisin. Sen valoteho on käsittämättömät 5000 lumenia. Vertailun vuoksi todettakoon, että tavallisen auton pitkien valojen valoteho on luokkaa 2000 lumenia. 24 kk takuu! Olight X6:n valokeilan kantama peräti 640 metriä. Valokeila on mainio yhdistelmä, jossa keskellä on häikäisevän kirkas hotspot ja reunoilla täyteläistä hajavaloa, jota todella riittää! Pakkaus sisältää 11.1 voltin, 5200 mAh Liionakun ja laturin sekä kantohihnan ja alumiinisalkun. 529,- 4990 ,- 129,- TÄYDELLINEN AKKUKÄYTTÖINEN ASEVALO! TODELLINEN KANTAMA JOPA 720 METRIÄ! MUKANA PUNAVALO EI VIE HÄMÄRÄNÄKÖÄ OTSAVALAISIN JÄREÄÄN KÄYTTÖÖN! - asevalosetti M20S-X SR95 Mahtavan 2000 lumenin valotehon tarjoava pitkän matkan LEDvalotykki vaativalle käyttäjälle. Sisäänrakennettu tehokas akku, joka voidaan ladata ilman akun irroittamista. Takuu 24 kk. Sis. Olight SR95-käsivalaisin, kantohihna, verkkolaturi, säilytyslaukku H15 Mullistava, kestävä, tehokas ja pienikokoinen otsavalaisin, joka kulkee mukanasi kaikkialla. Tehokkaan päävalon lisäksi punaisen ledit, jotka eivät vie hämäränäköä. Takuu 24 kk. Valaisin voidaan kytkeä päälle ilman, että valaisimeen tarvitsee koskea käden heilautuksella! 1400 Huipputehokas, 1400 lumenin ladattava otsavalaisin, jossa erittäin leveä ja tasainen valokeila. 4 valotehoa. Käyttöaika jopa 2-10 tuntia. Takuu 24 kk. Sis. mm. 4400 mAh Li-ionakun ja verkkolaturin. Suosittelemme! TURI NYT AUTOLA LE KAUPANPÄÄL ! Arvo 19,90 139,- 449,- 46 ,- 90 199,-
• Nyhetsmagasinet JÄGARE, observera detta om jakttiderna för skogshöns! n Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar en förordning om jakttiderna för skogshöns i början av september när resultaten av triangelinventeringarna är klara. Jakten börjar den 10 september i hela landet i alla de regioner där jord- och skogsbruksministeriet inte har totalförbjudit jakt, se s 64. Om skogshönsens utveckling kräver en begränsning av jakten i någon region så kortas jakttiden av från slutet. De regionala jakttiderna publiceras på jord- och skogsbruksministeriets och Finlands viltcentrals hemsidor www.mmm.fi och www.riista.fi i början av september. Informationen publiceras i alla medier. Kroppar av smårovdjur efterlyses ­ särskilt i Norra Karelen n Livsmedelssäkerhetsverket Evira samlar varje år in kroppar av smårovdjur (mårdhund, räv, grävling, mård, mink) för att undersöka dem med avseende på sjukdomar. Kropparna samlas in särskilt i landets södra och östra delar; i Sydöstra Finland, Norra Karelen och Södra Savolax, men också i Norra Savolax, Södra och Norra Tavastland, Nyland och Mellersta Finland. Även prover från andra delar av landet är välkomna, i synnerhet kroppar av djur som misstänks vara sjuka. Under 2011 utvidgades området med beten med rabiesvaccin vid östgränsen i Norra Karelen på grund av utbrott av sjukdomen i Ryska Karelen. För att effektivera verksamheten önskar sig Evira nu fler djurprover från Norra Karelen, i synnerhet från Ilomants och gränskommunerna söder om. På kropparna undersöks hjärnan med avseende på rabiesvirus samt förekomster av trikinella (trikiner) och echinokocker. Forskarna följer upp effekterna av kampanjen med rabiesvaccinbeten genom att undersöka förekomsten av rabiesantikroppar i blodet hos djuren och signalämnet tetracyklin som finns i betena. De håller också ett öga på förekomsterna av rävskabb. Enkät om vitsvansviltet! n Vitsvansviltet är ett av våra viktigaste vilt. Bestånden av vitsvansvilt har under tidigare år vuxit till sig kraftigt, men under de senaste åren har utvecklingen i flera regioner blivit negativ. Också stammens ålders- och könsstruktur har på sina håll blivit skev. Det är därför hög tid att fästa mer uppmärksamhet än tidigare vid utvecklandet av skötseln av vitsvansviltet. Finlands viltcentral samlar med en enkät på nätet in information för att kunna utveckla skötseln av vitsvansviltet. Meningen är att tillsammans med skogsforskningsinstitutet Metla, Åbo universitet och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet utreda på lokalplanet markägarnas och jägarnas attityder till vitsvansviltet samt fördelarna och nackdelarna med arten. Enkäten riktar sig därför till både markägare, jägare och jaktledare. På Finlands viltcentrals hemsida riista.fi finns en länk till enkäten. Svarstiden går ut den 31 oktober. Hurdana prover? Som prover passar både fällda smårovdjur och hela sådana som har påträffats döda, bara de är någorlunda intakta. I synnerhet djur som verkar sjuka eller beter sig avvikande utgör ett intressant forskningsmaterial. Djur med normal päls kan flås innan de skickas in. Avliva djuret så, att hjärnan inte tar skada. Packa och skicka Jaktmuseet efterlyser en fyrhjuling n Finlands jaktmuseum bygger som bäst upp en ny basutställning och efterlyser till denna en fyrhjuling (ATV) som har använts på älgjakt. Har du eller din jaktförening en ATV som har tjänat ut och står och skräpar? Här är chansen att stöda bevarandet av den finska jaktkulturen genom att donera din uttjänta fyrhjuling till jaktmuseet. Museet avhämtar fyrhjulingen och gör upp de behövliga pappren för donationen. ATV:n kommer att ingå i Jaktmuseets nya basutställning om älgjakten, med det finska arbetsnamnet "Jahdin lumo". Låter det intressant? Kontakta intendent Jukka Peltonen senast den 30 september på: jukka.peltonen@metsastysmuseo.fi eller tfn (019) 722 294. Jaktprovet VIRVE-haukut n Jaktprov med älghund för myndigheter i Tikkakoski den 12 oktober 2012. www.jyvaskylanseudunsuurriistakoirat.net. Anmälningar senast den 30.9.2012, tfn 040 540 5251 eller jsuriko@gmail.com Kyl ner provet för att förhindra förruttnelse (helst till 1-5 plusgrader) innan du packar in det. Det är ingen idé att frysa ner det om inte förvaringstiden blir lång. Slå in djuret i generöst med (tidnings)papper som suger i sig eventuella kroppsvätskor som rinner ut. Flådda djur stoppas som de går och står i en plastpåse. Lägg pappersbyltet i en hel plastpåse och därefter i en stadig låda. Stoppa med mera papper och tejpa igen lådan. Du kan lägga med frysklampar för att kroppen ska hålla bättre. På Eviras hemsida evira.fi finns en följesedel som du kan bifoga. Det går också med en fritt formulerad följesedel. På följesedeln ska stå avsändarens namn, adress och telefonnummer. Uppge för provet minst djurarten, datumet för fällningen och platsen (kommun, by och gärna även koordinaterna). Fyll gärna i också jaktmetoden, t.ex. fälla, grythund, åtel. Kom ihåg att uppge om djuret är sjukt, beter sig konstigt eller påträffades dött. Evira postar efter några månader en skriftlig undersökningsrapport till avsändaren. Kropparna skickas till Evira, busstationen (Matkahuolto) i Uleåborg. Evira betalar frakten. Undersökningarna är alltid avgiftsfria. Adress: Evira, Matkahuolto, Uleåborg Tack för hjälpen och lycka till på jakten! Mera info: Veterinär Marja Isomursu, tfn 029 530 4910 eller 029 530 4924, marja.isomursu@evira.fi 60 l Jägaren l 5 l 2012
• Bäverprover samlas in Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet samlar tillsammans med Finlands viltcentral in prover av fällda bävrar i Birkaland och Södra Österbotten samt i västra Lappland. n Den ursprungliga bäverstammen i vårt land dog ut i slutet av 1800-talet, men arten återinfördes genom utsättningar på 1930-talet. Först flera årtionden senare klarnade det att en del av de utsatta bävrarna var av en annan art än vår ursprungliga. De kraftigaste bestånden av vår ursprungliga bäver, den europeiska (Castor fiber), finns numera i Satakunta. Det här beståndet av europeisk bäver härstammar från djur som importerats från Norge och som ursprungligen sattes ut i Norrmark. Därifrån har beståndet under decenniernas lopp och genom senare omflyttningar spritt sig inte bara i Satakunta utan också till Birkaland, Österbotten och Sydösterbotten. Eventuellt håller den europeiska bävern också på och breder ut sig i västra Lappland från den svenska sidan. De närmaste svenska europeiska bävrarna finns 7-8 kilometer från Haparanda. Majoriteten av bävrarna i vårt land är dock av den andra, främmande arten, det vill säga kanadensisk bäver (Castor canadensis). Denna har visat sig vara mycket livskraftig i vårt land och har börjat utvidga sitt förekomstområde mot väster och sydväst. Efter hand som den erövrar nya marker börjar de två bävrarnas förekomstområden närma sig varandra. Eftersom kanadabävern allmänt betraktas som den starkare i konkurrensen mellan dessa två skulle följden av en konfrontation sannolikt leda till att den europeiska bävern trängs undan. Vi kan se tecken på detta bland annat i de områden där man på 1930-talet planterade ut bägge bäverarterna. Där har den europeiska bävern med tiden försvunnit. Situationen för de båda bäverarterna är helt olika i vår viltfauna. Jakten efter den europeiska bävern är licensbelagd och arten räknas till vår ursprungliga natur vilket också beaktas i bland annat EU:s naturdirektiv. Kanadabävern klassas däremot i exempelvis den färska nationella strategin för främmande arter som en skadlig invandrad art. Där har det föreslagits att det under de närmaste åren skulle göras upp en beståndsregleringsplan för den kanadensiska bävern. För att kartlägga kanadabäverns nuvarande förekomstområde och klarlägga stammens struktur samlar Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Finlands viltcentral in prover av fällda kanadabävrar i Birkaland och Sydösterbotten samt i västra Lappland. Prover samlas också in av europeiska bävrar som har fällts med licens och dispens. Forskningsinstitutet ber därför jägare som har fällt bäver i ovannämnda regioner att skicka in det flådda huvudet samt minst uppgifter om var djuret har blivit fällt (vattendrag/kommun) och när. Forskningsinstutet sköter om att skallarna blir preparerade och returnerar dem så småningom till avsändaren, rengjorda och blekta. Se anvisningarna nedan för provtagning och postning. Anvisningar: Slå gärna in bäverhuvudet i generöst med papper och lägg det i en stadig plastpåse, eller gärna i dubbla plastpåsar för att förhindra läckage och luktolägenheter. På VFFI:s hemsida på adressen (http://www.rktl.fi/riista/ohjeet_lomakkeet/majavanaytteiden_ kerays finns en blankett för uppgifterna om bävern. Lägg blanketten i en separat påse i paketet och lägg därefter paketet i en papplåda. Bäverhuvudet ska helst vara djupfryst och skickas med buss, helst i början av veckan (må-ons) till adressen: Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Kaarina Kauhala Östra Långgatan 3 A 20520 ÅBO Postningen kostar dig ingenting bara du märker paketet 'MAJAVA' För undersökningen tar vi även tacksamt emot fotografier och uppgifter om preparerade skallar av bävrar som tidigare fällts i de ovannämnda områdena. Fotografera skallen uppifrån och mejla bilden till kaarina.kauhala@rktl.fi, eller skicka den i ett brev till adressen ovan. Komplettera bilden med uppgifter om var (vattendrag/kommun) och när bävern fälldes, samt bäverns kön och vikt, om den informationen finns. För mera info ring 0205 751 692 Det föreslås i den nationella strategin för främmande arter att det under de närmaste åren skulle göras upp en beståndsregleringsplan för den kanadensiska bävern. Den pågående insamlingen av prover ger viktig bakgrundsinformation som stöder skötseln av de båda bäverarterna. Jägaren l 5 l 2012 l 61
• Nyhetsmagasinet Anna Grenfors, informatör på Finlands Jägarförbund Jaktföreningarna fick anvisningar En halv miljon hektar skogsmark hotad n Skogsmarkerna i statens ägo hotas av ett enormt skyddsprojekt. Det gäller nu för jaktföreningarna att vara aktiva eftersom det bara går att påverka jaktförbuden på de nya skyddsområdena innan de träder i kraft. Jägarförbundet och viltcentralen har tillsammans skickat ut anvisningar till jaktföreningar och jaktsällskap för hur de ska göra om deras jaktmarker kommer att fredas. Anvisningarna kan behövas om en förening arrenderar mark av Forststyrelsen. Linjen är inte längre den samma som tidigare utlovades. När nätverket Natura 2000 grundades konstaterades det uttryckligen att avsikten med Natura inte är att hindra jakten utan att skydda livsmiljöer. Nu ska Natura 2000-områdena inkluderas i de nya naturskyddsområdena och i enlighet med den nya lagen kommer jakten i huvudsak att vara förbjuden. Det är dags för jaktföreningarna att föra fram sin egen syn på saken. Varför inte kontakta riksdagsmannen i området och andra beslutsfattare? Förhoppningsvis kommer miljöministeriet att lätta på sin stränga linje. Vinn en Hilux på lotteri Jägarförbundets stora Metso-lotteri är i full gång. Huvudvinsten är en sprillans ny Toyota Hilux terrängbil! Bland de övriga priserna finns bland annat bränsle för ett år, vapen, hundpejlar ­ över 130 000 olika priser värda en dryg miljon euro. Du kan delta i lotteriet utan att vara medlem i Jägarförbundet. Lotterna har postats med tidningen Jahti-Jakt till förbundets medlemmar, men jaktföreningarna kan få överblivna lotter till försäljning exempelvis på årsmötet eller älghippan. Kontakta ditt distrikt. Närmare anvisningar finns på webbsidan www.metsastajaliitto.fi/arpajaiset. En halv miljon hektar ska skyddas Bakom hotet om fredning ligger miljöministeriets skyddsprogram Natura. Programmet innebär att så mycket som en dryg halvmiljon hektar statsmark ska förvandlas till skyddsområden under de närmaste åren. Fredning i stor skala blev möjligt i och med revideringen av naturskyddslagen i slutet av senaste regeringsperiod. Med den nya naturskyddslagen går det ännu lättare än förut att omvandla statsägd mark till skyddsområden. Ändringen berör jägarkåren rent konkret. I den nya lagen står det att det i huvudsak är förbjudet att jaga i naturskyddsområden i södra Finland. I det här fallet omfattar södra Finland en betydande del av landet, eftersom det enda som faller utanför är kommuninvånarnas rätt till fri jakt (enligt 8 § i jaktlagen) i de nordligaste kommunerna. Där är det i huvudsak tillåtet att jaga i naturskyddsområden. Föreningarna måste vara aktiva Om det finns planer på att skydda ett område som en jaktförening arrenderar av staten kommer Forststyrelsen att kontakta föreningen. I områden där skyddsprogrammet redan har inletts har de berörda föreningarna fått en skriftlig kallelse till en information. Litet senare skickas ett förslag till förordning för skyddsområdet till föreningarna för utlåtande och arrendeavtalet för jaktmarken skrivs om. En förening måste vara aktiv från första början och grunna på vilka jaktarrangemang i området som är ett minimikrav. Vi rekommenderar att föreningen är med på informationen, svarar på begäran om kommentarer och för fram föreningens syn på saken både muntligt och skriftligt. Det är bara nu som föreningen kan påverka jaktbegränsningarna för området, sedan är det för sent. I anvisningarna som jägarförbundet och viltcentralen har skickat ut förklaras det konkret hurdana förslag till jaktarrangemang som går att föreslå och vad som är goda motiveringar. Föreningarna gör klokt i att ta vara på anvisningarna och använda dem om det är egna jaktmarker som drabbas. Anvisningarna har mejlats till kontaktpersonerna för alla jaktföreningar och jaktsällskap som viltcentralen har kännedom om. Jaktrådet Olavi Joensuu gav ut bok n Dagens jägare kommer sig inte alltid för att grunna på exempelvis hur det kom sig att tjäderns spelplatser blev fredade. Forststyrelsens förre vilthushållningschef, jaktrådet Olavi Joensuu, tar i sin nyutkomna bok Olmmos med sig läsarna ut i markerna och återger samtal, av vilka ett flertal sedermera har lett till olika beslut. Joensuuu skriver om sina upplevelserika jaktfärder både på egen hand och tillsammans med andra beslutsfattare. En av färderna gav faktiskt puffen till Åke Lindmans film Lapin kullan kimallus. Bokens namn Olmmos är samiska och betyder människa. Namnet kommer från en jojk som samer sjöng om Joensuu när han jobbade i Övre Lappland. Boken kan beställas på förlaget Mediapinta eller av författaren själv olavi.joensuu@gmail.com. Inte som utlovat Beträffande jaktförbudet följer den nya naturskyddslagen en mycket striktare linje än vad exempelvis EU förutsätter. EU kräver inte jaktförbud i skyddsområdena utan definierar tvärtom jakten som en form av naturvård. Hannu Huttu Jaktföreningarna har fått anvisningar för hur de ska göra om deras jaktmarker kommer att bli fredade. 62 l Jägaren l 5 l 2012
• Begäran om forskningshjälp: Får Du tidningen Bästa älgjägare i hela Finland! n Vi forskar vid den veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet i sjukdomar förmedlade av leddjur som fästingar och älgflugor i Finland och vi behöver er hjälp med insamling av prover. Syftet med projektet är att forska i sjukdomar förmedlade av leddjur som fästingar och älgflugor i Finland. En del av forskningen består av att undersöka blodprover tagna på älgar för förekomst av Bartonella-bakteriell infektion. Under de senaste tio åren har Bartonellabakterien identifierats som orsak till många sjukdomar hos både människor och hundar. Symptomen på bartonellosis är bland annat svullnad och smärta på det infekterade stället, feber, i allvarliga fall organskador och nervsymptom. Det har också föreslagits att Bartonella skulle vara orsak till icke-läkande borrelia, varvid det skulle vara fråga om en blandinfektion av Borrelia och Bartonella. Mycket är ändå fortfarande oklart, som exempelvis hur bartonellabakterien smittar. Bartonella har påträffats i finska älgflugor. Älgar kan ha mängder av älgflugor på sig som suger blod. Vi frågar Jahti-Jakt? Alla Finlands Jägarförbundets medlemmar får tidningen Jahti-Jakt som en medlemsförmån. JÄSENLEHTI RFÖRBUND RY:N - FINLANDS JÄGA SÄSTÄJÄLIITTO SUOMEN MET Nro 2 2012 8,00 Jäsenlehti rFÖrBunD ry:n - FinlanDs JäGa sästäJäliittO suOMen Met Nro 3 2012 8,00 Kattava i ja Amerikan lah tietopaketta Suomelle metsähanhest HYLKIJÄILLÄ ARISSA MA JAVA KIIK ME SATAVUOTIAS TSÄMIES oss därför om älgen bär på bartonella-bakterier i sitt blod och vilken betydelse har fästingarna och älgflugorna som spridare av bartonella? Vi behöver blodprover av älg från hela landet under älgjaktssäsongen 2012 och det vore ytterst värdefullt med hjälp av jägarna för att få in ett tillräckligt antal prover. Vi är särskilt intresserade av prover från norra Finland. Vi skickar ett provpaket och ett kort frågeformulär till alla som deltar i undersökningen. Därför hoppas vi att intresserade jägare kontaktar oss i god tid innan jakten börjar. Deltagarna behöver inte stå för några utgifter för provtagningen eller postningen. Vi behöver ett provrör med blod per älg och blodprovet tas så fort älgen har blivit fälld. När provröret är fyllt till markeringen ska det vändas några gånger och sättas i kylskåp så fort som möjligt (inom ett dygn). Märk provet och anteckna följande uppgifter: provtagarens namn, älgens kön och ålder /åldersklass, ort/postnummer och datum då provet togs. Skicka in provet inom fyra dagar efter att det har tagits. Om detta inte kan göras så lägg provet i frysen tills det skickas. Kontakta oss per mejl eller telefon när provet är skickat, så att vi vet att det är på väg. Tack på förhand för samarbetet och din värdefulla hjälp! DVM, Dipl. ACVIM Cristina Perez (på engelska) cristina.perezvera@helsinki.fi VMK Suvi Kapiainen (på finska) suvi.kapiainen@helsinki.fi, tfn 040-7521678 Tack! MaailManM pas estari kyyhky sissa Oppia häMärä aMMuntaan www.metsastajaliitto.fi/ naytenumero Läs ett gratis exemplar på nätet: metsastajaliitto.fi Jägaren l 5 l 2012 l 63
• Begränsningar i jakttiderna för säd- och grågås samt tjäder och dalripa ­ kontrollera skogshönsfåglarnas jakttider i september n Jakttiden på sädgås har i år begränsats i hela landet från början av jaktsäsongen. Jakten på sädgås börjar i landskapen Kajanaland och Lappland, till Norra Karelens landskap hörande Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes och Valtimo kommuner samt till Norra Österbotten hörande Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski kommuner 10.9 och i övriga delar av landet 26.9. Jakt på grågås är förbjuden i Kajana, Paltamo och Vaala kommuner. I övriga landet får man jaga grågås inom ramen för i jaktförordningen tillåtna (normala) jakttider eller från 20.8 klockan 12 till och med 31.12. Jakt på tjäder är förbjudet i Egentliga Finlands landskap samt i landskapet Nyland med undantag för Lappträsk, Lovisa och Mörskom kommuner. I övriga landet är jakttiden i enlighet med jaktförordningen 10.9-31.10, men jakttiden för tjäder kan komma att förkortas i slutet av jakttiden med en i september (i början av september) given förordning, när resultaten från vilttriangelinventeringarna är klara. Därför ska de som tänker jaga skogshönsfågel ­ även orre, järpe och dalripa ­ kontrollera begränsningarna i september. Jakttiden för dalripa är i Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner 10.9-31.3 och i landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland (undantaget Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner) är jakttiden 10.9-31.10, men även jakttiden för dalripa kan komma att förkortas i slutet av jakttiden med en i september given förordning, när resultaten från vilttriangelinventeringarna är klara. I övriga delar av landet är jakt på dalripa förbjudet. Jakttiderna för säd- och grågås samt skogshönsfåglar Sädgås I landskapen Kajanaland och Lappland; kommunerna Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes och Valtimo i landskapet Norra Karelen; och kommunerna Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski i landskapet Norra Österbotten I övriga delar av landet Grågås I kommunerna Kajana, Paltamo och Vaala I övriga delar av landet Orre Järpe Tjäder Hela landet Hela landet I landskapet Egentliga Finland samt i landskapet Nyland med undantag av kommunerna Lappträsk, Lovisa och Mörskom I övriga delar av landet Dalripa I landskapen Norra Österbotten och Kajanaland samt i landskapet Lappland med undantag av kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki I kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki I övriga delar av landet 10.9.­31.12. 26.9.­31.12. Jakt på grågås är förbjuden 20.8. kl 12 ­31.12. 10.9­31.10. Kolla jakttiderna i september! 10.9­31.10. Kolla jakttiderna i september! Jakt på tjäder är förbjuden 10.9­31.10. Kolla jakttiderna i september! 10.9­31.10. Kolla jakttiderna i september! 10.9­31.3. Kolla jakttiderna i september! Jakt på dalripa är förbjuden Obs! De med rött angivna jakttiderna för hönsfåglar kan bli förkortade i slutet. Jakten börjar dock den 10.9. Kontrollera begränsningarna i september på adressen www.riista.fi. 64 l Jägaren l 5 l 2012
• Skrivtävlingens skörd Omasta kontista Minna Väisänen 14 år Min bästa jaktupplevelse n Det var en vacker morgon. Solens strålar kittlade mina morrhår. Jag sträckte på mig i min koja och gick ut för att se om det redan hade blivit varmt och ljust. Husse kom för att hämta mig från hundgården. Jag var ivrig, som alltid när vi skulle ut och gå. Vår runda tog emellertid slut redan på gården. Jag kissade snabbt i en buske och hoppade in i bilen. Bilresan var ganska lång. När bilen stannade, öppnade husse dörren och jag kunde sträcka på benen. Jag hade ingen aning om att det bara var början på äventyret. Jag drack vatten och åt lite frukost. Tråkigt att sitta i koppel hela dagen och vänta på att åka hem igen. Jag kunde förstås försöka rymma och hälsa på den där andra hunden... Men nej, husse kom fram till mig och sade: "Det är dagen då vi ska få se om du blir en riktig jakthund." Undrar vad en sådan är. Jag är ju en perfekt, snäll och stilig hund. Det har de sagt till mig många gånger. Den andra hunden skällde och sade, vill med, lämna valpen här.... Snart fann jag mig själv i en motorbåt. Den svala sjöbrisen rufsade till min röda päls. Jag njöt av båtfärden och av det jag såg. Vågorna skvalpade i fören och jag låg belåtet i båten. Destinationen var en holme. Där fick jag springa så mycket jag ville. Husse släppte mig fri på stranden. Nu gasen i botten. Jag nosade i bergskrevor, i lingonris och på doften av djur som blandades med den friska luften. Jag höll på att utforska en hålighet under ett träds rötter, när någonting plötsligt flög upp med ett brak bara några meter ifrån. Jag tände till och mina instinkter fick mig att rusa efter. Instinkterna fick mig omedelbart att börja skälla. Så kom jag på att de sagt att jag inte får skälla! Då gör jag inte det, men det var skoj att rusa efter. Husse märkte hur jag sprang efter någonting. Han följde mig och sa att det var en tjäder. Skäll, skäll nu! Jag tittade förvånat, att vad, borde jag skälla också... Jag skäller inte! Husse såg en aning besviket på mig och fågeln flög sin väg... Vi gick vidare och jag sprang vilt omkring nosande och lyssnande. Jag bestämde mig för att gräva en egen grop och jag hittade underbart mjuk mark. Jag jobbade på och gropen blev allt djupare. Men igen hördes ett brakande i närheten. Nu tvekade jag inte, utan började en vild galopp med skall. Tjädern landade i ett träd och jag skällde entusiastiskt och så hårt jag kunde! Vid något skede hade husse kommit fram och sköt fågeln. Den föll till marken. Jag skyndade mig för att ta den, men sedan beslöt jag mig för att överlämna den till husse. Sniff, vad gott tjäder luktar. Husse stoppade den i sin ryggsäck. Jag skulle egentligen inte ha orkat fortsätta att utforska holmen, men då hörde jag med mina skarpa öron och kände vittring med mitt exakta luktsinne, att det fanns ytterligare en tjäder i närheten. Igen rusade jag iväg, men tjädern var riktigt kvick och var snabbt försvunnen. Jag upptäckte min härliga halvfärdiga grop, så jag beslöt mig för att fortsätta gräva... Husse visslade på mig så jag sprang till honom. Hans ryggsäck luktade tjäder. Jag följde tätt intill husse. Vi återvände med båten. Husse la ryggsäcken på båtens sittplats. Jag placerade mitt huvud på ryggsäcken och höll i den för säkerhets skull också med tassarna. Måsarna flög ovanför och inte kunde man ju veta vad de hade för planer. Sedan tillbaka till bilen. Den andra hunden skällde och sade: "Fint, nu har jag en kompis redan på nästa jaktresa." Jag var stolt och trött. Jag sov i bilen hela hemresan och väl hemma fick jag en smaskig middag och skyndade mig för att sova i min älskade koja och att drömma om en god tjäderstek. Fenix RC10 ladattava 380 Lum, sisältää akun, verkko ja autolaturin, vesitiivis IPX-8 standardi. 134,90 Ruokahaudutin 5,0 litraa 112 Helposti mureaa lihaa! Mitat: (L/S/K) 35x32x28cm Sähkön kulutus: 280W Paino: 6600g Lafayette Micro 5 VHF puhelin 319 vesi- ja pölytiivis metsästysradiopuhelin (IP68) Mitat 64 x 30 x98 mm Paino vain 175 g ja akku 65g Takuu kolme vuotta! Meiltä saat myös laajan valikoiman Lafayette tarvikkeita! Metsästäjän kalenteri 2013 ilmestyy Tilaukset Eräkontista! ok Verkk . www 24akhntti. er o aupp a Eräkontti Avoinna arkisin ma-to 10-17, pe 10-18 Keskittämällä ostoksesi Eräkonttiin, tuet Suomen Metsästäjäliiton toimintaa! ERÄKONTTI, Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki, p. 010 440 9410, www.erakontti.
• Presentation av medlemmarna i I Jägaren nr 6/2011 presenterades direktören för Finlands viltcentral Reijo Orava och chefen för de offentliga förvaltningsuppgifterna Sauli Härkönen. I Jägaren nr 4/2012 var igen chefen för vilthushållningen Jarkko Nurmi och chefen för kundtjänster Jari Pigg i tur att presenteras. I det nummer du nu håller i handen presenterar vi kommunikationschefen Klaus Ekman och administrationschefen Tuomo Pispa. Kommunikationschefen Klaus Ekman: Med hjälp av information får jägarna kunskap om hur etisk jakt bedrivs Vem är du? Jag är Klaus Ekman och är till utbildningen ekonomie magister (marknadsföringsekonom), utexaminerad från Svenska Handelshögskolan i slutet av 1980-talet, militärgrad löjtnant i reserven. Jägarexamen avlade jag som 11-åring. Är en mycket intresserad jägare och föder upp irländska settrar under kennelnamnet Fowlers. Fungerar också som överdomare vid jaktprov för fågelhundar. Som äldre har även fiske börjat intresssera. Till familjen hör också hustru, en 16årig son och en 13-årig dotter. De har alla redan i många år haft jaktkort. Till familjen hör naturligtvis också två irländska settrar. kända, förankra Finlands viltcentrals strategi och verksamhetsidé i allmänhetens medvetande samt bedriva verksamhet för att göra finländsk vilthushållning och jakt samt viltcentralen kända. Vi strävar även till att tydliggöra kärnprocessernas budskap och föra detta till våra kunder samt att stärka Finlands viltcentrals profil, dvs viltcentralens brand. I praktiken ingår publicerandet av tidningarna Jägaren och Metsästäjä, upprätthållandet och utveckling av nätkommunikationen, mediekontakterna, viltcentralens interna kommunikation, produktion av varierande PR-publikationer och material för PR- verksamhet samt deltagande i mässor och andra evenemang till processens uppgifter. Vilket är målet för viltcentralens process Kommunikation? Kommunikationen utgör en del av processen Strategi och ledning. På lång sikt strävar processen till att göra den offentliga viltkoncernens strategi och målen för dennas samhälleliga effekter Vilka är de största utmaningarna ur processen Kommunikations synpunkt? De största utmaningarna ur kommunikationssynpunkt är knutna till det enorma informationsflöde som följde i den stora organisationsförändringens släptåg. Den stora mängden försvårar prioritering och slagkraftig presentation av i innehållshänseende väsentlig info. Trots det är det viktigt att sörja för de olika kundgruppernas behov av information och särskilt då för jägarkårens behov. Om inte vår jägarkår binder sig vid våra gemensamma "talkoprojekt" är vår organisation rätt så tandlös. På vilket sätt yttrar sig processen Kommunikation för den vanliga jägaren? Avsikten är att jägarna genom processen Kommunikation även i fortsättningen får all den know-how de behöver för att kunna bedriva en fin och etiskt högklassig jakt. För jägaren är det ju viktigt att få jaga! 66 l Jägaren l 5 l 2012
• viltcentralens ledningsgrupp Administrationschefen Tuomo Pispa: självständiga enheter till gemensamma rutiner. De elektroniska tjänsterna utvecklas i samråd med kärnprocesserna Vem är du? Jag är Tuomo Pispa och till utbildningen forstmästare. Jag utexaminerades från Helsingfors universitet 1996 och anställdes vid dåvarande Jägarnas centralförbund 1997. Däremellan genomgick jag fortsättningslinjen i viltvård vid skogsläroanstalten i Siilinjärvi. Till en början ingick närmast utbildningsfrågor och ­material i min befattningsbeskrivning. Sedermera utvidgades mina uppgifter att omfatta ledning av informationsfövaltningsprojekt och ansvaret för datasystemen. Min familj omfattar hustru och två barn samt för närvarande tre hundar. Till mina intressen utöver jakten hör också hundar, skogsvård och allehanda andra fysiska aktiviteter. Samt naturligtvis fiske. viltkoncernen. Trenden mot elektroniska tjänster är påtaglig, men nu söks nya medel och koncept för tjänsterna av en större grupp och intensivare än tidigare. För dessa aktiviteters del har Interna tjänster en ledande roll, men fastställandet av behoven och närmare precisering av dessa ankommer på kärnprocesserna. Å andra sidan står även personaladministrationen inför större utmaningar än i den tidigare organisationen för det gäller ju att på kort tid sammanföra seder och vanor i 16 På vilket sätt yttrar sig processen Interna tjänster för den vanliga jägaren? Primärt lägger den vanliga jägaren knappast alls märke till de interna tjänsterna. Konkret observerar jägaren givetvis lager- och logistikfunktionerna i samband med leveransen av materialbeställningar. Ytterligare kommer produktionen av nytt material och överlåtelsen av detta som färdiga produkter som bidrag till kärnprocessernas produktion av aktiviteter att ses. Distributionen av producerat material kommer att moderniseras inom en nära framtid. Avsikten är att i samband med detta även förbättra betjäningen av externa kunder. Vilket är målet för viltcentralens process Interna tjänster? Processen Interna tjänster betjänar de interna kunderna, som vi givetvis försöker ge en så god service som möjligt. I första hand stöder vi så gott det går de så kallade kärnprocessernas verksamhet. De interna tjänsterna omfattar bl.a. ekonomiförvaltning, personaladministration och dataadministration. Samtliga nämnda tjänster sköts decentraliserat. För att inte alla ska behöva kunna någonting om alla tjänster är målet i detta skede i viss utsträckning specialisering. På längre sikt avses även att överföra personella resurser från stödtjänsterna till kärnverksamheterna. Vilka är de största utmaningarna ur processen Interna tjänsters synpunkt? Bland den närmaste tidens största utmaningar kan nämnas projekten inom dataadministrationen och realiserandet av dessa som en del av den offentliga Jägaren l 5 l 2012 l 67
• Ilja Koivisto, chef för museitjänster, Finlands jaktmuseum Ilja Koivisto/Finlands Jaktmuseum Vad sysslar Jaktmuseets intendent med? På Finlands Jaktmuseum arbetar sammanlagt sju fast anställda personer som var och en har sin egen viktiga uppgift när det gäller att bevara den finska jaktens historia och vår jaktkultur. Längst har intendent Jukka Peltonen varit anställd på museet.. l Intendenten leder jaktmuseets verksamhetssektion. På Peltonens särskilda ansvar ligger föremålssamlingen, men han fungerar även som förman för de museianställda som ansvarar för bild-, biblioteks- och arkivsamlingarna. Till arbetet hör också att planera och bygga utställningar, att vara redaktör för museets publikationer och att ta emot föremål som blir donerade. 68 l Jägaren l 5 l 2012 - Ibland känns det som om jag borde behärska fem, sex yrken i det här jobbet, men samtidigt är ju variationsbredden det fina med jobbet, beskriver Peltonen sitt jobb. Träden som ska bli rekvisita på jaktmuseets nya basutställning impregneras med en blandning av glycerol och fönsterputs för att inte börja barra. - Månntro metoden också skulle hindra julgranen från att tappa barr, skrattar intendent Jukka Peltonen. Magasinet det viktigaste Det finns ungefär 20 000 föremål i jaktmuseets samlingar, men allting kan inte ställas ut på en gång. - Magasinet är mycket riktigt museets viktigaste del, även om det är utställningarna som får uppmärksamheten. Kärnan i museets verksamhet är ju att bevara gamla föremål och gammal kunskap för kommande generationer. I ett magasin som fyller kraven kan luftens temperatur och fuktighet hållas på en optimal nivå för föremålen som också ska skyddas mot ljus. Även känsliga material kan bevaras i århundraden bara de förvaras på rätt sätt. - Att ordna med lämpliga magasinutrymmen är inte billigt, och personer som inte är insatta i museiverksamheten förstår sällan vart pengarna tar vägen. Jaktmuseet hyr cirka 250 kvadratmeter i en hall med högt i tak där vi förvarar föremål. Vi följer fortlöpande med temperaturen och luftfuktigheten i magasinet, men ändå finns där sådant som kunde göras bättre, påpekar Peltonen. Museet ett skyltfönster för jakten Till utbildningen är Peltonen filosofie magister från Åbo universitet med folkloristik, det vill säga folkdiktning, som huvudämne. Han blev anställd på jakt-
• Ett träffande val TESTSUCCÉ I TIDNINGEN METSÄSTYS- JA KALASTUS NYHET! EXERGY - SELLIER & BELLOTS NYA HELKOPPARKULA FÖR HÖGVILT I nära samarbete med jägare har Sellier & Bellot utvecklat en helkopparkula för studsare ­ eXergy. Tack vare aluminiumspetsen öppnar sig kulan vid träff omedelbart i fem flikar för maximal anslagsenergi. Kulans restvikt uppgår till nästan 100 %. 1 2 3 4 5 Aluminiumspets som täcker hålrummet för optimal yttre ballistik. Vågformad skåra vid spetsen som ger snabb och behärskad expansion. Hålspets med räfflor som ger exakt och behärskad expansion. Tvärgående spår för optimal inre ballistik. Konform för optimal yttre ballistik. FLER TRÄFFANDE VAL HITTAR DU I REMES KATALOG! VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi Se katalogen på nätet eller hos närmsta återförsäljare Försäljning: Vapen- och sportaffärer i hela landet I Finlands Jaktmuseums föremålsmagasin finns en naggande god samling med mynningsladdade jaktgevär. Ilja Koivisto/Finlands Jaktmuseum museet år 1988, det vill säga innan museet flyttade från Borgå till Riihimäki. Sedan dess har också väldigt speciella arbetsuppgifter landat på hans bord. - Jag minns fortfarande hur vi torkade gäddor på museets tak för basutställningens stenåldersavdelning och hur vi saltade skogsvildrenskött i tunnor ute på gården. Och visst kändes det speciellt när jag första gången hängde upp ett tigerskinn på väggen, minns Peltonen från museets första tider. Sedan dess har intendenten satt upp hoptals med utländska och inhemska djur på väggarna, så det känns inte lika exotiskt längre som i början. Under årens lopp har han också bildat sig en vision av jaktmuseets uppgift. - Det stora flertalet av jaktmuseets besökare är inte jägare. För dem kan museet visa att jakten handlar om så mycket mer än att döda djur och äta upp dem. Jakten är kultur. Den är en del av vår historia och utan jakten skulle vi inte bo i det här landet. Det tycker jag är viktigt att föra fram, säger Peltonen om jaktmuseets uppgift. På sin fritid kopplar Peltonen helst av med att fiska. Flugfiske efter lax är hans favorit, men han gillar också att fiska gös och lake. Tack vare intendentens fiskeintresse hyser jaktmuseets magasin också en liten samling fiskeredskap. l Jägaren l 5 l 2012 l 69
• Juha K. Kairikko Märkliga händelser Berömd sälbild n I.K. Inha (1865-1930) var en framstående etnolog, författare, upptäcktsresande, översättare till finska och redaktör. Många av hans böcker har getts ut i flera upplagor. Han var också ett stort namn inom finsk fotografering. Ofta kallas han för Finlands nationalfotograf. År 1895 publicerades en av hans böcker, Finland i bilder. Det berömliga verket innehöll bl.a. den åtföljande sälskyttebilden. Juhani Aho konstaterade i sin bokrecension, att " I.K. Inha har visat sig vara en verklig konstnär, till och med hans sälskyttebild har en personlig prägel och man kan inte hylla herr Inha nog för bilden". Först efter Inhas död framkom det ur hans memoarer att "sälen" på bilden var en svart vinterkappa. Fågeljägarnas farliga kulor n För några år sedan fick vi läsa i tidningarna om den tragiska händelsen när en fågeljägares kula dödade en annan jägare. Hela händelsen var summan av flera helt otroliga sammanträffanden. En yngling som var ute och jagade sköt med sitt kulgevär en orre som satt i toppen av ett träd. Kulan genomborrade orren och fortsatte sin färd. På ungefär en kilometers avstånd befann sig skyttens bror tillsammans med fadern, som också var ute på jakt. De hade gjort upp en eld, och det skott som skytten avfyrat träffade dödligt brodern som satt vid lägerelden. Händelsen har diskuterats både bland jägare och bland allmänheten under en längre tid. Fortfarande begrundas händelsen i jaktstugor och runt lägerelden. Det betraktas som en unik händelse att ett skott som avfyras uppåt träffar en människa, i synnerhet när Finland är ett så glest befolkat land. Lite liknande olyckor har nog också inträffat i det förflutna. Exempelvis i byn Ängäslevä i Tyrnävä gick småbrukaren K på julafton 1953 efter en julgran tillsammans med sin lille son. Plötsligt slog något till i bröstet. De skyndade sig hem och vidare till länssjukhuset. Där konstaterades att en gevärskula borrat sig genom K:s tjocka kläder och satt mellan revbenen. Kulan avlägsnades naturligtvis. Ärendet undersöktes noggrant. Skytten visade sig vara J.H. som var bosatt ca 1 km därifrån, och som skjutit mot en tjäder som landat på hans hustak. De äldre jägarna minns även fallet i Kuusamo. År 1960 skulle en 18-årig ung flicka som jobbade som bud på baren Kiuta transportera en kaffeleverans som beställts från bensinmacken Esso när hon plötsligt ramlade till marken. Man misstänkte att hon fått en sjukdomsattack. Vid Kuusamo lasarett konstaterades att flickan fått en kula i bröstet. Vid länssjukhuset framgick sedan att kulan hade borrat in sig 7 cm från hjärtat. Kulan härstammade från en fågeljägares patron. Avståndet var ett par hundra meter från platsen där skottet avfyrats. Jakthorn som livräddare n En 70-årig krigsflykting som bodde i Kekkosenkylä i Ruovesi upptäckte i april 1953 en brand i grannens ladugård. Han försökte väcka familjen som ägde ladugården genom att ropa, men när det inte fungerade gick han hem för att hämta ett jakthorn som han haft med sig från Karelen, och blåste tills familjen vaknade, och dessutom ett antal bybor med. Man lyckades till och med få två brandkårer till platsen innan elden blev släckt, men ladugården gick inte att rädda. Det närliggande bostadshuset räddades däremot. Rubriken i tidningsnyheterna löd Jakthorn räddade människorna. I själva texten framkom det att två kor dog i branden och en cykel blev förstörd. På den tiden var cyklar så dyrbar egendom att när en sådan förstördes var det på sin plats att nämna det i tidningsnotisen. I.K.Inha, som kallades för Finlands nationalfotograf, var en otroligt skicklig fotograf. Han förevigade i början av 1900-talet ett stort antal landskap samt vanligt folks vardag och fest. Han fick mycket beröm för denna säljaktsbild. Det var först i hans efterlämnade anteckningar som det framgick att sälen var en svart vinterkappa. Sköt den som tog ur haren n I slutet av oktober år 1959 kunde man läsa i tidningarna om en harjaktsolycka i Haapajärvi. Ännu på den tiden namngavs alltid personerna som hade med händelserna att göra, men den här gången kan vi låta bli att omtala dem. Hur som helst, det var en grupp män på harjakt i Koposperä i Haapajärvi en dag i oktober. Klockan 12.30 upptäckte jägaren E rörelse i en buske, och sköt med gevär på det han identifierat som en hare. Där fanns visserligen en hare, men jägaren K höll som bäst på att ta ur den. Kulan träffade jägaren i låret, bröt lårbenet och orsakade allvarliga skador i musklerna. Först på kvällen lyckades man transportera jägaren med livshotande skador till sjukhuset på orten eftersom terrängen var så svårframkomlig. Följande dag flyttades offret till Uleåborgs länssjukhus. 70 l Jägaren l 5 l 2012 Varg åker buss n Ilomants är en socken där viltrelaterade händelser ständigt har figurerat i rikstidningarna. Till exempel rapporterades det om hur bussen som ägdes av bussföretagaren L. Ahonen, startade på morgonen efter klockan fyra i slutet av februari 1956 från Naarva mot Lieksa. En halv kilometer från Pihlajavaara mot Ukonjoki hoppade en varg ut på vägen och bländades av bussens lyktor utan att förstå att väja. Chauffören var således tvungen att köra på vargen som fick sätta livet till. Den lyftes in bland passagerarna. Den "avlidne" visades upp under en tid. Chauffören fick en nätt summa i skottpeng, vilket enligt nyheterna var precis det som behövdes och blev en rejäl julklappspeng.
• Fazer kan sin marknadsföring n Det är knappast många som minns hur Fazer-koncernen tidigare framstod som andfåglarnas välgörare. En stor mängd änder har övervintrat varje vinter i Helsingfors sen gud vet när. Välmenande människor matar dem, trots att man nuförtiden uppmanas att minska på utfodringen. Det verkar dock som att bullar och bröd erbjuds i samma utsträckning nu som förr. I synnerhet under hårda köldvintrar har Helsingforsändernas välgörare varit personer som dag efter dag orkat föra mat till de huttrande andfåglarna. Åtminstone vintern 1956 fanns en nästan två meter hög och tre meter bred tavla vid Tölövikens strand i Helsingfors, där det stod: Olkaa hyvät pikku sorsat Fazer muistaa teitäkin. Var så goda små änder Fazer tänker även på er. Sedan ströddes kexsmulor och andra godbitar från Fazer dagligen runt skylten. Idén till älgvarningsskylten från älgen Heikki n Ännu i slutet av 1950-talet fanns det väldigt få älgar, men kollisioner mellan dem och motorfordon inträffade nu och då. Knappast gick några människoliv förlorade eftersom bilarnas hastigheter var så blygsamma. Delvis bidrog även bilkarossens form till saken. En älg som kolliderade med en bil rasade inte genom vindrutan och in i bilen. Inom Forststyrelsens skötselområde i Koitere fanns år 1955 en tam älg som kallades för Heikki. Någon kom på att halvt på skoj sätta upp en s.k. allmän varningsskylt utmed den väg som ledde till skötselområdet. Under varningsskylten band han upp en bild av en älg. Av denna skylt fick Jägarförbundet idén år 1958 att be vägmyndigheterna införa liknande älgvarningsskyltar på allmänna vägar, på platser där älgarna gärna korsar vägen. VVS tog varningsmärkena i bruk redan följande år. Älgen Heikki bodde inte kvar i Ilomants när skyltarna kom upp. Den transporterades med tåg till Högholmens djurpark i Helsingfors i februari och vidare med båt till Köpenhamns zoo när isen hade smultit. Den första älgvarningsskylten i Finland var en skämtsam bild på den tama älgen Heikki vid en väg i skötselområdet Koitere. På bilden granskar Heikki denna skylt på sig själv. Kun saat saalista... Vakuumikaupasta saat laadukkaat tuotteet saaliin käsittelyyn ja säilytykseen. Saksalaista laatua. · Lava-vakuumikoneet · Landig-kylmäsäilytyskalusteet · Landig-lihamyllyt · Graef-siivutuskoneet Meiltä saat myös laadukkaat Tukan-veitset ja leikkuulaudat Tilaa: www.vakuumi.f i S-posti: myynti@vakuumi.fi, puhelin: 044 560 8245 Vakuumi kauppa Jägaren l 5 l 2012 l 71
• Text och fotografier av Eerikki Rundgren På vandring med Eki Viltets vänner Redan en stor stensopp kan stekas över lägerelden till rejäla skivor pålägg. När jaktsäsongen är som bäst erbjuder naturens skafferi mycket mera råvaror förutom vilt. Jaktresans torrfoder kan drygas ut med mättande och läckra svampar och genom konservering blir de utsökt tilltugg till vinterns viltmiddagar. 72 l Jägaren l 5 l 2012 S l Svampplockning är tydligt besläktat med jakt, eftersom båda lockar fram människans primitiva samlar- och jaktinstinkter. Precis som jägaren strävar svampplockaren till att ta till vara och utnyttja den årliga avkastningen som naturen erbjuder i det närmaste gratis. För de flesta moderna människor är det dock viktigare med naturens och senare middagsbordets sinnliga njutning, snarare än de ekonomiska incitamenten. Svampar kan hittas på mycket varierande platser och oftast behöver man inte gå särskilt långt. Det lönar sig att finkamma närskogen såväl hemma som vid sommarstugan, innan man beger sig över ån efter vatten i onödan. Svampplockning är bra motion eftersom man inte nödvändigtvis behöver ta bilen, och den omfattande allemansrätten tillåter att plocka svamp nästan överallt. Redan en liten mängd svamp utgör ett utmärkt tilltugg till nästan vilken rätt som helst. Av den anledningen lönar det sig att ha mer än bajspåsar i fickan när man rastar hunden. Det är flera orienterare som byter löparskorna till gummistövlar när kontrollerna är avrundade, för att återvända till skogen
• med en svampkorg i handen. Förutom den sköna känslan man får av motion, kan naturen också erbjuda annat att ta med sig hem. De flesta matsvampar drygar väl ut den mat man reserverat för utflykter och jaktresor. Det lönar sig att plocka all matsvamp som är lätt att ta till vara, även om de till en början verkar förekomma enskilt. Redan ett par stora soppar eller en näve kremlor mättar magen och ger extra smak åt ensidigt torrfoder. Ta med svampguide, korg och kniv Svampplockning som hobby kräver inga större investeringar. Svampar kan plockas i en hink eller till och med i plastpåse, även om det bästa svampkärlet är en flatbottnad korg. En spånkorg ventilerar, och om den har en mellanvägg kan olika svamparter läggas i var sitt fack. Knivar som är gjorda för svampplockning har förutom ett kort blad en liten pensel för att borsta bort skräp med. Ännu viktigare än olika plockredskap är en bra svampguide, särskilt för oerfarna svampplockare. Även om det finns över 5500 kända svamparter i Finland, räcker det bra om man lär sig att identifiera ens några av de vanligaste matsvampar som är lätta att känna igen. Det säkraste sättet att börja svampplockningen är att lära sig identifiera de matsvampar som Livsmedels- säkerhetsverket Evira har listat (www. evira.fi). Tidigare pratades det om en handelssvampförteckning, men efter upphävandet av matsvampsförordningen från 1.7.2012, upprätthåller Evira endast en vägledande förteckning över rekommenderade matsvampar. På listan finns 23 svamparter eller artgrupper, varav största delen kan tillredas utan dess mera förbehandling. Dock kan stenmurklan som finns på listan vara dödligt giftig utan en noggrann förbehandling. Svampplockning förenar nytta med nöje: leendet på läpparna blir bredare i takt med att svampkorgen blir fylld. Murklor på våren, trattkantareller på hösten Svampplockningen underlättas väsentligt om man har något slags uppfattning om i hurdan terräng och vilken tid på året det lönar sig överhuvudtaget att leta efter en särskild svampart. Stenmurklan är lätt i den meningen att den kommer fram tidigt på våren och påträffas inte längre under den egentliga svampplockningssäsongen från juli tills snön kommer. Sopparna börjar stiga upp ur skogsmarken redan i juli, liksom kantarellerna. Genast därefter följer till exempel kremlorna, men riskorna får man vänta på i allmänhet lite längre. Trattkantarellerna börjar vanligtvis komma fram först i september, men sedan kan de plockas tills snön täcker dem. Och ibland är det väldigt sent. Soppar trivs på tallmoar, fårtickor och trattkantareller i granskogar. Det lönar sig att söka kantareller och svarta trumpetsvampar framför allt i frodiga blandskogar. Många svamparter såsom just de ovan nämnda kantarellerna kan uppenbara sig år efter år på samma växtplatser. Ett gott minne och korrekta kartanteckningar är ofta guld värda. Soppar trivs på tallmoar, fårtickor och trattkantareller i granskogar. Lär dig att konservera korrekt Kunskaper och färdigheter att förbereda, konservera och tillreda svampar till mat går hand i hand med artkännedomen. Ofta hittas instruktioner för fortsatt behandling av svamp i samma guideböcker ur vilka man kan lära sig att Jägaren l 5 l 2012 l 73 Ofta är bara hälften vunnet när man burit hem svampkorgarna. Trattkantarellerna kan dock torkas enkelt på tidningspapper.
• Svampar drygar ut ensidig frystorkad mat. identifiera dem. På många orter ordnar olika instanser, till exempel medborgarinstitut och marthaföreningar kurser om hur svamp ska konserveras och hur man tillreder välsmakande rätter. Svampar kan konserveras genom att saltas, frysas in eller torkas. Det går också att göra olika ättikskonserver till exempel tillsammans med lök eller andra grönsaker. För varje svampsort lönar det sig att ta reda på eller modigt att prova fram den bästa konserveringsmetoden. Som exempel är trattkantareller och svarta trumpetsvampar bäst att torka, då de bäst behåller sin smak och konsistens. Trattkantareller kan till exempel torkas på tidningspapper som man brett ut på golvet, men till exempel soppar behöver redan en maskinell torkning. Det mest praktiska för detta är en torkmaskin och sådana finns till salu i flera olika modeller och storlekar. Torkningen kräver ännu viss energi, men efteråt bevaras svamparna i rumstemperatur, skyddade från ljus i glasburkar, i tätt slutande plastpåsar. Det lönar sig kanske att inte torka allting. De flesta anser att vissa svampar, som kantareller, konserveras bäst genom frysning. Riskor som ska användas i svampsallader är bra att salta, och så finns det svampar som är bäst endast som färska. Många anser att till exempel fårtickan smakar gott bara som färsk, men inte längre när den är konserverad. De svampar som konserverats inför vintern är utmärkt tilltugg till olika viltoch fiskrätter. I bästa fall kan huvudråvarorna till delikatesserna på matbordet nästan uteslutande vara sådant som Soppsås till vilt och fisk n En svampsås gjord på soppar passar perfekt till såväl vilt som till fisk. Den är enkel och snabb att tillreda både vid lägerelden eller hemma i köket. En sås för två gör du av följande råvaror: Ett par rejäla stensoppar eller strävsoppar Lite smör En liten burk matgrädde Några matskedar rårörda lingon eller lingonsylt En eller två teskedar socker En nypa salt och krossad saltpeppar Sätt lite smör i kastrullen. Fräs de delade sopparna och tillsätt grädde. Låt grädden koka samman en stund, smaksätt med salt och krossad svartpeppar. Tillsätt ett par matskedar rårörda lingon alternativt lingonsylt. Tillsätt socker tills såsen blir tillräckligt söt för din smak. Låt såsen koka upp lätt före servering. Det lönar sig att leta efter kantareller och svarta trumpetsvampar i frodiga blandskogar. man själv jagat eller plockat. Om ännu potatisen och löken kommer från eget land blir matkassen från butiken varken tung eller dyr. vilt, fisk, svamp och bär för hela vinterns behov. Men om man lyckas samla ens lite, kan det bli extra festligt att tillreda till en måltid. Underskatta inte heller hälsoeffekterna som svampplockning, liksom all annan vistelse i naturen, innebär. Naturens råvaror är inte bara hälsosamma att äta, utan likväl är den tid och det besvär som du lägger ner på att plocka dem den bästa vardagsmotionen. Det glädjer inte enbart plockarna själva utan även i en större skala hela folkhälsan. Det är också skäl att minnas att svampar och vilt trivs tillsammans inte enbart på matbordet. Svamparnas betydelse till exempel för hela skogsekosystemet och därigenom för djurens och även människors välbefinnande är enorm. I naturen är näringsväven ofta väldigt invecklad, träden skulle till exempel inte växa utan mykorrhiza. Matsvamp är bara en bråkdel av naturens mångfald som gynnar oss människor. Om du hör att folk säger att de inte hittar bra svampskogar, berättar det ofta på ett tråkigt sätt om hur människan skapat en ensidig skogsnatur. Den rikligaste svampskörden får vi ofta från skogar med många trädslag och träd i olika åldrar. I sådana skogar trivs förutom svamparna även människor och vilt. l Festmat från naturen Liksom svampplockning tar alla former av utnyttjande av naturens råvaror tid och är ofta också arbetsdrygt. Allt färre hinner eller ids använda så mycket tid på hösten, för att samla tillräckligt med 74 l Jägaren l 5 l 2012
• Matti Keronen, Jarno Suni, Raija Komppula, Jukka Matero Metsästysmatkailu, osa 2 Finländarna åker oftast på självständiga jaktresor M l Med självständiga resenärer menas i "När åker vi på nytt?" undrar unge Emil Ekman på duvjakt i Argentina. I det senaste numret av tidningen konstaterade vi att avkoppling och sociala kontakter är en viktig del av de jaktresor som finländska jägare gör. Den här gången sätter vi oss in i två olika jaktturismgrupper som identifierades i vår studie ­ självständiga resenärer och paketturister. denna undersökning sådana personer, som vanligtvis själva sköter arrangemangen som relaterar till jaktresan (resan, boendet och licenserna). Paketturister är å andra sidan personer som använder kommersiella tjänster, som t.ex. researrangörers paketresor. Utgående från resultaten är självständiga jaktresor betydligt vanligare bland finländska jaktturister än paketresor. Nästan 70 procent av de tillfrågade svarade att de oftast åker på självständiga jaktresor och drygt 11 procent åkte på paketresor. Resten av de tillfrågade hade inte varit på jaktresor eller de ingick inte i någon av dessa grupper. När resultaten tolkas bör man beakta att självständiga resenärer emellertid kan åka på paketresor, och paketresenärer sannolikt gör även självständiga resor. På grundval av de sociodemografiska bakgrundsfaktorerna skiljer sig de självständiga resenärerna från paketresenärerna främst i fråga om bostadsort, ålder och inkomster. Ungefär en tredjedel av de tillfrågade som ingår i gruppen självständiga resenärer bor i glesbygdsområden och resten i tätorter och städer. Däremot bor mer än 60 procent av paketresenärerna i glesbygden. Genomsnittet för paketresenärerna är lite äldre och har större 76 l Jägaren l 5 l 2012
• inkomster än i den andra gruppen. Mer än hälften av dem är äldre än 50 år och nästan 60 % tjänar mer än 40 000 per år. De självständiga resenärerna fördelar sig jämnare på de olika ålders- och inkomstklasserna. De flesta av dessa resenärer förtjänar mer än 30 000 per år. Avsaknaden av jaktmarker nära hemmet påverkar inte resvanorna enligt resultaten. Omkring två tredjedelar av de båda gruppernas företrädare jagar oftast på egna, släktingars eller på jaktlagets marker i närheten av sitt hem. Troféer uppskattas på paketresan Avkoppling, att komma bort från vardagsrutinerna och att njuta av naturens skönhet är viktiga motiv för jaktresenären, både för dem som reser självständigt och för dem som åker på paketresa. Även om det finns många likheter mellan grupperna, särskilt när det gäller resans motiv, finns det också mycket intressanta skillnader dem emellan. Den tydligaste skillnaden var en önskan att samla på troféer, vilket ansågs vara ett ganska viktigt motiv för paketresenären, men som var nästan försumbart för den som reste självständigt. Skillnaden beror delvis på valet av resmål. Mindre än hälften av dem som rest självständigt hade varit utomlands, medan nästan 90 procent av paketresenärerna hade rest både i hemlandet och utomlands. Resultaten visar att det var mycket mer populärt att samla på troféer bland de som reste på jaktresor utomlands. Enligt resultaten var det viktigare att samla på troféer för den som tillhör gruppen paketresenär, även om de variabler som relaterar till resvanor tagits bort från ekvationen. Även andra materiella motiv för jaktturism, såsom fångsten, var viktigare för paketresenärerna. Självständig resa till Finland, paketresa till Afrika Finland var den vanligaste destinationen både för den självständiga resenären och för paketresenären. Omkring 90 procent av de självständiga resenärerna uppgav att de varit på jaktresa i Finland, när motsvarande siffra för paketresenärerna var drygt 60 procent. I båda grupperna var de nästpopuläraste destinationerna Finlands grannländer Estland och Sverige. Här började skillnaderna mellan grupperna visa sig tydligt, eftersom drygt en fjärdedel av de självständiga resenärerna hade jaktturistat i Estland, medan nästan 62 pro- cent av paketresenärerna uppgav att de jagat i Estland. De största skillnaderna mellan grupperna framträdde när vi granskade resorna till destinationer som ligger långt borta. Till exempel hade bara några procent av de självständiga resenärerna besökt Tyskland och Polen, medan nästan 16 procent av paketresenärerna hade varit i Tyskland, och i Polen nästan 13 procent. Den största skillnaden syntes i resorna till Afrika, dit nästan en femtedel av paketresenärerna rest. Av de självständiga resenärerna hade däremot bara mindre än 5 procent besökt Afrika. Grupperna uppskattade delvis samma egenskaper på destinationerna. Tydligt avgränsade jaktområden, mångsidigt viltbestånd och lätt tillgängliga jakttillstånd hörde till de viktigaste egenskaperna enligt båda grupperna. Det var tydliga skillnader särskilt när det kommer till destinationens serviceutbud. Guidetjänster för jaktturerna, möjlighet till catering och högklassig logi var viktiga faktorer för paketresenärerna, men i gruppen för självständiga resenärer uppskattades detta inte lika högt. Paketresenärerna uppskattade även mera möjligheten att se och skjuta nya djurarter och lära sig om nya kulturer samt att träffa nya människor. De självständiga resenärerna uppskattar i stället mera jaktegenskaperna och bredden på destinationsorten. Exempelvis är stora jaktområden och möjlighet att jaga med hund viktiga för denna grupp. Självständiga resenärer och paketresenärer är således de två grupper av jaktturister som tydligt kan skiljas åt. Det finns stora skillnader både vad gäller resemotiven och destinationens egenskaper. För den självständiga resenären är resmålets jaktliga egenskaper viktiga, förutom möjligheten att koppla av och att glömma vardagsstressen. Finland är jaktturismland nummer ett för denna grupp, och den är inte så intresserad av övriga tjänster eller aktiviteter på området. Paketresenärer utnyttjar kommersiella tjänster och uppskattar i sin tur mera de materiella motiven, såsom troféer och fångst. Jaktturisterna i denna grupp kräver också mera av destinationen än vad de självständiga resenärerna gör. Organiserad catering och hög nivå på login hör till en typisk jaktresa för paketresenären. Resmål som uppskattas är Finland och Finlands närregioner och dessutom destinationer som ligger mycket längre bort, som Afrika. l 554 personer svarade på enkäten, varav 448 var självständiga resenärer eller paketresenärer. 70 % av dem som svarande åker på självständiga jaktresor. Mer än hälften av de självständiga resenärerna bor i tätorter eller städer. Över hälften av paketresenärerna är mer än 50 år gamla. Finland är det vanligaste destinationslandet både för självständiga resor och för paketresor. 62 % av paketresenärerna hade varit i Estland. De svaranden ombads att utvärdera sina attityder till jaktturism samt destinationens egenskaper på en femstegig Likertskala. TABELL 1. Motiv för de självständiga och paketresenärerna (1 = Inte alls viktigt, 5 = Mycket viktigt) Komma bort från vardagsrutinerna Avkoppling Uppleva nya utsikter Uppleva ny terränger Njuta av naturens skönhet Njuta av naturen Njuta av jaktens utmaningar Jaktens spänning Lära sig nya jaktmetoder Träffa nya människor Fångst Trofeer 1 2 2 3 3 4 4 5 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 Självständiga resenärer Paketresenärer TABELL 2. Jaktturisternas uppskattning av destinationens egenskaper (1 = Inte alls viktigt, 5 = Mycket viktigt) Lätt tillgängliga licenser Stora jaktområden Mångsidigt viltbestånd Möjlighet att jaga med hund Tydligt avgränsade jaktområden Möjlighet att se nya djurarter Lära sig om nya kulturer Möjlighet att få köttet själv Goda förbindelser till området Möjlighet att skjuta nya djurarter Högklassig logi Möjlighet till catering Guideservice på jaktturen Övriga arrangerade aktiviteter utöver jakt 1 2 2 2 2 2 3 3 4 5 3 4 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 Självständiga resenärer Paketresenärer Jägaren l 5 l 2012 l 77
• Online-version av viltspelet ­ testa dina kunskaper och din skicklighet med detsamma! Det populära brädspelet Viltspel finns nu i en online-version. Nätspelet finns på Finlands viltcentrals hemsida på adressen www.riista.fi. Liksom de flesta framgångsrika produkter föddes även Viltspelet av en slump. Ari-Pekka Jokitalo och Klaus Ekman när den nya nätversionen av Viltspelet lanserades. V 78 l Jägaren l 5 l 2012 l Viltspelet kan ses som en framgångsrik produkt för att det ursprungligen inte skulle bli en försäljningsartikel, men alla 4 utgåvor har sålt slut direkt. Mer än 7000 spel har sålts utan desto mer marknadsföring. Spelets utvecklare Ari-Pekka Jokitalo upptäckte i början på 1990-talet då han själv skrev jägarexamen att Handboken för jägare, som jägarexamen bygger på, är förvånansvärt formell och svårläst text för en ung man. Det skulle vara bra att göra något åt saken. När Jokitalos systerson Valtteri som bor i huvudstadsregionen började drömma om eget jaktkort, undrade Jo- kitalo hur Valtteri skulle klara av jägarexamen. Pojken hade ju inte någon erfarenhet av jakt, i motsats till Jokitalo som hade följt med sin far på jakt ända sedan han var en liten pojke och var redan en erfaren jägare när han avlade sin examen. Trots det hade examen och i synnerhet handboken känts utmanande. Vid den tiden jobbade Jokitalo på ett företag som producerade trycksaker, och han fick idén att framställa ett minnesspel av bilderna i artkännedom till systersonen. Med hjälp av dem skulle Valtteri kunna öva åtminstone på avsnittet om artkännedom. Då fick Jokitalo idén till ett brädspel, som skulle innehålla både bilder och teorifrågor. Idén till spelet fann snabbt sin form på papper och man kunde konstatera att spelet skulle kunna hjälpa även andra som är intresserade av jakt. Idén väckte intresse och ledde till att Viltspelet släpptes till julförsäljningen år 2005. Spelets användare har under åren gett mycket positiv feedback och idéer till förbättringar, och spelfrågorna har uppdaterats alltid i samband med nya utgåvor. På allmänhetens begäran släpps snart en nätversion av Viltspelet, som läggs ut i augusti-september på Finlands viltcentrals webbsida www.riista. fi. Det blir också en facebook-version av spelet på Viltcentralens facebooksida. Onlinespelet innehåller delvis samma frågor som brädspelet, men dessutom har nätversionen flera frågor om natur och vildmarksliv, utöver jaktfrågorna. Spelet innehåller också artkännedom och som ett nytt tillägg nu även spårkännedom. Spelet är byggt på html5, det vill säga det är enkelt att kombinera med video- och audiobaserat innehåll. Spelet kommer kontinuerligt att uppdateras och utvecklas och under de närmaste månaderna får spelet en quiz med till exempel fåglars och djurs läten. Viltcentralen samlar som bäst jakt- och vildmarksrelaterat videomaterial, vilket senare kommer att utnyttjas även i onlinespelet. I video frågesporten är videorna relaterade till exempelvis jaktsäkerhet och även till identifiering av vilt i jaktliga situationer, där spelaren kan utveckla artkännedomen i konkreta situatio-
• HUIPPUMERKKIMME Kohti syksyn jahteja - osta Naturalis-patruunat nyt! Naturalis-patruunarasian ostajalle: -kohdistustaulu -10 :n lahjakortti Lapua-tuotteiden ostoon Naturalis-kampanjassa mukana mm. Ahti Huvila Oy, Soini Asetalo Oy, Virrat Forssan Ase ja Retkeily, Forssa Häijään Urheilutarvike Ky, Häijää J. Kärkkäinen Oy, Lahti ja Oulu Karhulan Ase ja Erä, Karhula Oy Carlson, Joensuu ja Mikkeli Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Nordis Oy Naturalis Metsästäjä nro 5 2012.indd 1 14.8.2012 11:31:25 Armoria, Jyväskylä City Sport Oy, Kemi Green Trail Oy, Pieksämäki Intersport, Tornio Jokierä Ky, Joensuu Kesport, Äänekoski Ruotsalainen Oy, Nilsiä ner. Nätspelet är en del av Viltspelets förnyelse- och utvecklingsprojekt, där även brädspelet blir en helt omarbetad version. Den nya brädspelsversionen kommer till försäljning tidigast julen 2013. Syftet är också att i framtiden producera en mobilapp av spelet. - Jag är verkligen tacksam att Viltcentralen ställde sig positivt till min idé. Utöver att jag den vägen fick mitt drömjobb inom frågesporten, har antalet jägarexamen i alla fall hållits på samma nivå. Kanske har Viltspelet påverkat saken. Det nya onlinespelet är en utsträckt hand till alla som är intresserade av jakt och till dem som jagar, gläds Ari-Pekka Jokitalo. Underhållet och uppdateringen av nätspelet innebär kostnader och några finska aktörer inom jakt- och viltbranschen har blivit samarbetspartners i spelet. Bland annat ingår Sako, Tracker, Nikon och Nammo Lapua. - Samarbetspartners gör det möjligt att hålla online-versionen gratis för spelarna och att den kan uppdateras och underhållas kontinuerligt. - Våra barn förberedde sig inför jägarexamen genom att spela Viltspelet, konstaterar kommunikationschef Klaus Ekman på Viltcentralen. Genom den nya online-versionen kommer spelet säkert att öka i popularitet särskilt bland de unga som ju redan surfar på nätet varje dag. l Jägaren l 5 l 2012 l 79
• En tankeställare inför älgjakten 2012 n Under jaktvårdsföreningarnas ordförandemöte den 18.6 2012 diskuterades behovet av en enhetlig tjuravskjutningsmodell för landskapet. Som det är nu kan det se väldigt olika ut mellan olika jaktlag med resultatet att det över större områden blir en slumpmässig avskjutning. Efter att ha analyserat resultatet av höstens älgjakt kan vi konstatera att medelåldern hos tjurarna fortsättningsvis är låg och t.o.m. har sjunkit något till 3,8 år. Endast 6 av 36 åldersbestämda tjurar hade uppnått kapital ålder, dvs. över 6 år. Dessutom fortsätter kalvvikterna att rasa och är nu nere i 60,1 kg för tjurkalvar och 53,7 kg för kokalvar. Antalet kalvar per ko är också lågt, runt 0,6, vilket tyder på att reproduktionen i stammen är dålig. Behovet av att göra något är därför större än någonsin för att vända denna nedåtgående trend. Med så få kapitala tjurar i markerna är det inte så konstigt att kalvvikterna rasar på de få kalvar som finns. Allt mer tyder på att en tjurs förmåga att betäcka flera kor har varit överskattad och en mer jämn könsfördelning är att föredra. Unga tjurar ratas ofta av korna och det leder till att de brunstar om och det leder i sin tur till att kalvarna föds senare och inte hinner ta ikapp den förlorade starten innan vintern. En sådan kalv förblir ofta en liten (oproduktiv) älg resten av livet. I värsta fall blir kon inte betäckt alls. Därför är det viktigt att låta en större andel av tjurarna uppnå kapital ålder så de kan delta i reproduktionen. Många förespråkar en modell där tjurar med taggantal inom ett visst intervall, t.ex. mellan 6-10 taggar, är fredade. I vår älgstam är det dock inget bra alternativ eftersom så stor andel av våra tjurar ändå skulle vara lovliga. D.v.s. vi skjuter hela tiden bort tillväxten och väldigt få älgar hinner bli så gamla att de träder in i den fredade gruppen. En bättre modell för våra förhållanden är att alla tjurar upp till och med 8 taggar skulle fredas. Allt över det är lovligt. Det skulle släppa upp tjurarna till kapital ålder innan de fälls. Förmodligen skulle färre tjurar kunna skjutas i höst, eftersom det är så få som är tillräckligt gamla för att vara skjutbara, men för varje år skulle medelåldern stiga och fler tjurar bli skjutbara. Efter ett tag skulle vi varje år kunna skjuta en del av de kapitala tjurarna utan att vända resultatet eftersom det hela tiden skulle fylla på med nya tjurar underifrån. Tjurarna i marken skulle vara av bättre kvalitet och attraktivare för korna och således minska problemet med att korna ratar ungtjurarna och brunstar om. Och om korna blir betäckta i första brunsten föds kalvarna tidigare och får bättre förutsättningar att växa upp till stora livskraftiga djur som kan producera nya bra kalvar. Om man dessutom lägger en större del av avskjutningen på kalv, gärna 60 %, och på så sätt sparar några vuxna, skulle trenden vändas ännu snabbare och vi skulle tidigare se resultaten i skogarna. Med den älgstam vi har idag är det mycket osannolikt att få skjuta en stor tjur så ser man till den jaktliga aspekten skulle denna avskjutningsmodell också bidra till en intressantare jakt. Vem vill inte ha chansen att få skjuta en kapital tjur? Resultaten från andra områden som använder sig av denna modell är tydliga. Områden som aldrig trott sig kunna ha stora tjurar, t.ex. Skåne, har fått skjuta riktigt stora och fina tjurar på sina marker genom att tillämpa den här modellen. Det finns heller inget som säger att en pinntjur inte kommer utveckla fina horn senare i livet. En ung tjur har inte råd att avsätta energi för horntillväxt utan behöver satsa största delen på att tillväxa i kroppsstorlek. Därför är tankesättet att skjuta pinntjurar fel eftersom de inte har små horn på grund av dåliga anlag, de har helt enkelt inte hunnit bli tillräckligt gamla för att kunna satsa på horntillväxten. Hittills har jaktlagen på olika sätt och med olika avskjutningsmodeller försökt att få till en bättre älgstam men trenden fortsätter att peka nedåt. Det är för att enskilda jaktlag och jaktvårdsföreningar är för små enheter för att det ska få någon effekt. Om inte alla följer samma modell kommer de olika försöken att ta ut varandra. Ett klassiskt talesätt är att man har den älgstam man förtjänar och det stämmer säkert bra in också på vår älgstam. Älgstammen på Åland har i många år nu utvecklats till att bestå av unga lågproduktiva djur av dålig kvalitet. Lyckligtvis är det är mycket enkelt att påverka en älgstams utveckling och sammansättning genom jakt eftersom jakten är den största dödlighetsfaktorn. Så, prata med grannarna och spara tjurar upp till och med 8 taggar den här treårsperioden. Mot slutet borde vi börja se resultaten och då kan vi utvärdera hur det gick och se om vi behöver ändra på något. Hälsningar Enheten för jakt- och viltvård Axxell Brusaby ordnar förberedande utbildning för fristående yrkesexamen för NATURVETENSKAPLIG KONSERVATOR Utbildningen (12 sv) är för Dig som vill lära Dig konservera fåglar, däggdjur, jakt troféer som hobby eller som privatföretagare. fristående specialyrkesexamen för VILTMÄSTARE Utbildningen (40sv) är för Dig, jägare, som vill lära Dig mera i teori och praktik om jakt- och viltvård med viltmästarexamen som mål. Utbildningarna ordnas som flerformsstudier, närstudierna sker huvudsakligen på veckoslut i Axxell, Brusaby, Kimito och som exkursioner. Obs! Anmäl Dig före den 16.9. Mera information om utbildningarna ger kursledare Svante Wistbacka, tfn 044-739 7277, svante. wistbacka@axxell.fi Axxell Brusaby erbjuder också andra utbildningar inom naturbruk, bekanta dig med vårt utbud på www.axxell.fi/brusaby. Mera information på www.axxell.fi/brusaby/vuxen 80 l Jägaren l 5 l 2012
• Ett träffande val UTMÄRKTA OMDÖMEN I SKYMNINGSTEST. OCH KOSTAR INTE FÖR MYCKET. TESTSUCCÉ! 449,MEOPRO 3-9X42 Det klassiska kikarsiktet för jägare. Passar både nybörjare och veteraner. Meopro 3-9x42 är kikarsiktet för de flesta jakter. Ett träffande val också för krävande jägare. Z-PLEX II 4 499,MEOPRO 4-12X50 Det perfekta valet för dig som jagar i öppen terräng. Oavsett om det är åker eller fjällsluttning ger 4-12x50 effekt och prestanda som krävs när det gäller. Z-PLEX II 4 FLER TRÄFFANDE VAL HITTAR DU I REMES KATALOG! VAPENAFFÄR MARKUS REMES OY www.remes.fi Se katalogen på nätet eller hos närmsta återförsäljare Försäljning: Vapen- och sportaffärer i hela landet ÅLÄNDSKA JAKTKORT ÅR 2011-2012 Antalet jägare på Åland är stabilt n Antalet jägare är stabilt. Jaktåret 2011-2012 betalade 4452 jägare jaktvårdsavgiften, vilket är 111 jägare färre än året före. Antalet utom Åland bosatta jägare var 954, i stort sett samma som föregående period. Minskningen utgörs således till största del av Åländska jägare och orsaken kan vara att återinförandet av gudingjakten året innan orsakade en ökning i antalet lösta jaktkort men att intresset återigen har svalnat. RJ Kommun Antal jägare (föregående år inom parentes) 116 (120) 192 (193) 311 (318) 169 (178) 97 (99) 222 (238) 447 (445) 111 (115) 65 (77) 314 (321) 87 (87) 802 (824) 247 (256) 35 (37) 174 (173) 109 (120) 3498 (3601) Icke ålänningar TOTALT 954 (962) 4452 (4563) Andel av alla jägare % 3% 4% 7% 4% 2% 5% 10 % 2% 1% 7% 2% 18 % 6% 1% 4% 2% 79 % 21 % 100 % Invånare (ÅSUB 2010) 488 943 2502 580 475 1508 4098 364 259 1814 394 11190 1802 119 1019 452 28007 Andel jägare i kommun % 24 % 20 % 12 % 29 % 20 % 15 % 11 % 30 % 25 % 17 % 22 % 7% 14 % 29 % 17 % 24 % 12 % Kvinnliga jägare per kommun 9 16 23 16 6 9 30 6 4 19 6 31 12 2 10 10 209 11 220 Andel kvinnliga jägare per kommun 7,8% 8,3% 7,4% 9,5% 6,2% 4,1% 6,7% 5,4% 6,2% 6,1% 6,9% 3,9% 4,9% 5,7% 5,7% 9,2% 6% 1,2% 4,9% Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Mariehamn Saltvik Sottunga Sund Vårdö
• Finlands viltcentral informerar JÄGARE, observera detta om jakttiderna för skogshöns! n Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar en förordning om jakttiderna för skogshöns i början av september när resultaten av triangelinventeringarna är klara. Jakten börjar den 10 september i hela landet i alla de regioner där jord- och skogsbruksministeriet inte har totalförbjudet jakt, se s 64. Om skogshönsens utveckling kräver en begränsning av jakten i någon region så kortas jakttiden av från slutet. De regionala jakttiderna publiceras på jord- och skogsbruksministeriets och Finlands viltcentrals hemsidor www.mmm.fi och www.riista.fi i början av september. Informationen publiceras i alla medier. Det händer i regionerna Sydöstra Finland n Ylämaa jvf: ny verksamhetsledare är Paavo Kotonen, adress Villalantie 597, 54410 Ylämaa,tfnh. 050 358 6843, e-post ylamaa@rhy.riista.fi. Kajanaland Älgkvällar i Kajanaland n Jaktvårdsföreningarna i Kajanaland arrangerar i september älgkvällar, bland annat på teman som säker jakt, Sorkkasystemet och aktuella aspekter på älgjakten. Arrangörerna välkomnar särskilt jaktledare och personer som använder älgobskortet. Välkomna! jaktvårdsförening plats Hotell Kiannon Kuohut Paltalinna Kuhmohuset, Pajakkasalen Hyrynsalmi kommunhus, fullmäktigesalen Puolankajärviskolan, auditoriet Vuokatti idrottsinstitut, auditoriet Iso-Pölly Garnisonsklubben, Hoikankangas Onnelan maatilamatkailu, Ojanperä tid 28.9. kl 18.00 28.9. kl 18.00 28.9. kl 17.00 27.9. kl 18.00 28.9. kl 17.00 28.9. kl 17.00 24.9. kl 18.00 5.9. kl 17.00 Nytt älgavskräckningsmedel ger plantorna gott skydd på älgarnas vinterbete n Enligt undersökningar gjorda av skogsforskningsinstitutet Metla minskar älgavskräckningsmedlet Trico på älgskador. Försöket gjordes vintern 2010-2011. De tallplantor som behandlats med Trico blev nästan helt lämnade i fred av älgarna. På flera av försöksytorna kunde inga betningsskador alls upptäckas. Däremot lät sig älgarna väl smaka av obehandlade plantors grenar och toppskott. Metla testade älgavskräckningsmedlet Trico vid ett försök i en samfälld skog i Kuusamo. Området är ett älgvinterbete med gott om älg och ständiga allvarliga älgskador på skog. Hyrynsalmi-Ristijärvi Puolanka Sotkamo Kajana Vuolijoki Sotkamo Kajana Vuolijoki Norra Savolax Också privata skogsägare positiva De första försöken i Finland med avskräckningsmedlet Trico, som tillverkas av det österrikiska företaget Kwizda-Agro, gjordes år 2009. Utöver Metlas egna försök i terrängen har vi med en enkät samlat in erfarenheter av andra skogsägare som under två vintrar har provat medlet i sina egna planteringar. Majoriteten av de skogsägare som besvarade enkäten ansåg att medlet har effekt och minskar på betningen. Så gott som alla var intresserade av att fortsätta använda medlet. Utbildningarna för älgjaktsledare i Norra Savolax 2012 n Finlands viltcentrals Norra Savolax-distrikt och Norra Savolax polisdistrikt samt jaktvårdsföreningarna på berörda orter ordnar i vanlig ordning utbildning för älgjaktsledare. På kurserna går vi igenom de senaste direktiven innan höstens älgjakt. Kurserna leds av personer från Norra Savolax polisdistrikt och Finlands viltcentral. Tid 4.9. kl 18.00 6.9. kl 18.00 7.9. kl 19.00 10.9. kl 18.00 11.9 kl 18.00 12.9. klo 18.00 17.9. kl 18.00 17.9. kl 19.00 20.9. kl 18.00 24.9. kl 18.00 27.9. kl 18.00 Jvf Karttula, Tervo och Vesanto Rautalampi och Suonenjoki Varpaisjärvi och Rautavaara Maaninka, Siilinjärvi, Lapinlahti Juankoski, Nilsiä Riistavesi, Tuusniemi och Kaavi Vehmersalmi Leppävirta-Varkaus Iisalmi, Vieremä, Kiuruvesi, Sonkajärvi Kuopio, Savonian auditorio Pielavesi, Keitele Plats Ungdomsgården Manttu i Tervo Suonenjoen Futuria fullmäktigesalen i Rautavaara Siilinjärvi skolcenter, auditoriet stadshuset i Juankoski, auditoriet, Juankoskentie 13 Koillis-Savon Kennelkerhos stuga Raukku i Kaavi Vehmersalmen Osuuspankkis mötesrum Kiveläskolan i Leppävirta Iisalmen Metsäpirtti, Vanha Kainuuntie 6A Sammakkolammentie 2 ungdomsföreningen Säviäs hus, Säviänvanhatie 161 Avskräckning bra i problemområden När det gäller bekämpning av älgskador i planteringar räcker det inte med enbart jakt för att reglera älgbestånden. På särskilt problematiska älgvinterbeten är det ett alternativ att skydda skogsodlingar från betning med avskräckningsmedel som luktar och smakar illa. I Finland har det under de senaste åren saknats ett sådant effektivt medel i handeln. Forskningsresultaten och de praktiska erfarenheterna visar att avskräckningsmedlet Trico är ett beaktansvärt alternativ vid bekämpning av älgskador. Brahestads jvf ordnade jägarexamen för de kvinnliga cheferna n Jägarkåren i vårt land växte i våras med de femton kvinnliga chefer som vi skrev om i föregående nummer (4/2012) av tidningen Jägaren. Det är fortfarande så, att det finns flera olika organisationer som kan arrangera jägarkurser, men det är bara jaktvårdsföreningarna som kan ordna provet. Det blev inte nämnt i artikeln att det var Brahestads jvf som ordnade jägarexamen för de nordösterbottniska damerna, med verksamhetsledare Urho Kortessalo och Ilkka Seppälä som examinatorer. Aku Ahlholm 82 l Jägaren l 5 l 2012
• Beställ! Handbok i 8 steg för dig som vill börja jaga n Är du intresserad av jakt? Har du precis börjat jaga? Boken Aloittelevan metsästäjän ABC är en handbok för alla nya jägare och personer som är intresserade av jakt. Den består av åtta steg som gör dig färdig att börja jaga. Steg för steg lär du dig hur du skaffar ett jaktkort, hur du väljer och skaffar ditt första gevär, var du kan jaga och vad du ska öva på. Handboken berättar också om jakthundar, viltvård och mycket mer som är viktigt för jägare. Välkommen i jägarnas skara! Handboken Aloittelevan metsästäjän ABC har tagits fram av Finlands Jägarförbund och Finlands viltcentral. Den är på 32 sidor och kostar 2 e. Finns enbart på finska. Åldersbestämning av vitsvansvilt n Anpassningen av uttaget av vitsvansvilt till stammens struktur och storlek är en faktor med avgörande inverkan på det långsiktiga nyttjandet av arten som en förnybar naturresurs. Vid skötseln av vitsvansviltet gäller det att identifiera de olika åldersgrupperna och att rikta in avskjutningen på de rätta åldersgrupperna för att skapa förutsättningar för att bibehålla en stabil och produktiv stam av vitsvansvilt. Den här guiden för åldersbestämning av vitsvansvilt visar hur du bestämmer åldern på en individ utifrån slitaget på tänderna. Guiden hjälper dig att bestämma åldern på de fällda djuren och ringa in åldersklassfördelningen i ditt jaktområde. När du känner åldern på de fällda individerna kan du bestämma åldersstrukturen på hjortbeståndet och planera viltvården. Hur ska avskjutningen riktas in under kommande jakter? Syftet med guiden är att göra jägarna bättre på att bestämma åldern på vitsvansvilt. Skriven av Aleksi Kokko och Ilkka Ala-ajos. Finns enbart på finska. Pris 5 e. Beställ läsbart Böcker: Nyheter: 8 askelta metsälle ­ Aloittelevan metsästäjän ABC Valkohäntäpeuran ikämääritys ­opas Handbok för jägare Kohtaamisia metsässä-bok Metsäpeura Rangifer tarandus fennicus Metästäjän opas, uppdaterad Viltvåtmarker, en handbok Jousimetsästys-kirja Jägarens dagbok Första jägarboken Vilt för vardag och fest ­kokbok Fågelguide för jägare Bättre en fågel Snöspårsguiden Vildmarksliv Jäniksen selässä Lintukoirat metsästyksessä ­bok Metsäpeuraopas Vesilinnustus ­bok Postkort: (storlek A4) Vilda däggdjur Vilda fåglar Planscher: (vikta) Vilda fåglar Vilda däggdjur Spel: Viltspel ­kunskapsspel om jakt Bekanta dig med vårt bredare produktsortiment på www.riista.fi 2 ______st 5 ______st 30 ______st 19 ______st 42 ______st 30 ______st 5 ______st 48 ______st 5 ______st 5 ______st 14 ______st 10 ______st 5 ______st 5 ______st 5 ______st 7 ______st 35 ______st 5 ______st 40 ______st 1 ______st 1 ______st 1,50 ______st 1,50 ______st 24 ______st Spelkort: Finlands viltarter Strand- och sjöfåglar Finlands fiskar Gårdsplanens fåglar Gårdsplanens växter Gårdsplanens smådjur DVD:n Metsästysaseena jousijohdatus perusteisiin Harrastuksena metsästys Unelmien hanhisyksy Hirvimetsä Hirviruhon paloittelu Björnens rätta ansikte (finska+svenska) Rådjuret Peuramailla Laukauksia ja latvateeriä Haaveitteni metsähanhi Lumisten kairojen metsohaukut Metsästäjä ­ vastuu, turvallisuus Lumiset pienpetojahdit 5 ______st 5 ______st 5 ______st 5 ______st 5 ______st 5 ______st 20 ______st 26 ______st 26 ______st 24 ______st 23 ______st 15 ______st 25 ______st 26 ______st 26 ______st 26 ______st 26 ______st 28 ______st 26 ______st Hela sortimentet finns på våra internetsidor www.riista.fi Vi levererar med postförskott (postförskottsavgift 3,90 + postavgift enligt vikt) Beställ per post: Suomen riistakeskus, Varasto, Fantsintie 13-14, 00890 Helsinki Via internet: www.riista.fi, kauppapaikka Per telefon: 029 431 2111 _________________________________________________________________________________________ Namn: _________________________________________________________________________________________ Näradress: __________________________ Postnummer: ___________________________________________________________ Postanstalt: _________________________________________________________________________________________ Telefonnummer: Jägaren l 5 l 2012 l 83
• Affärer Obs! Priset på radannonserna stiger. Under 2012 är priset 20 euro per rad. Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2012 är priset 20 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet, med faktureringsadress, ska skickas till marja.kraufvelin@riista.fi eller Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 6/2012 utkommer den 26 november. Materialet för detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 12 oktober. Organisationer och föreningar Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Janne Romakkaniemi 050-365 9222 eller Jussi Kuittinen 050-3067 480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050-3271 782 eller Marko Niemelä 045-1316 109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050-572 7010. Internet: http://www.shhj.info. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Marjo Halonen tfn 040-764 0104. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ­ Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Jaana Oinas, jaana@kaamosmetsan.com, 0400-740 443, Johannes Lehtomäki, johannes. lehtomaki@mhy.fi, 040-450 0024. Norrbottenspets: Soile Kattainen 050-327 4259. Eller ordf Uolevi Sirviö 044-296 8530. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens webbsajt: http://www.spj.fi. Vorstehklubbens valpförmedling: Strh vorsteh, 0400-438 112 Kh vorsteh, 040-715 7797 Breton, 040-764 8237 Münsterländer, 040-539 1301 Lh vorsteh, 040-835 1289 Kh ungersk vizsla, 040 - 568 4426 Strh ungersk vizsla, 050-372 7846 Weimaraner, 040-911 1546 Spinone, 044-591 3642 Bracco italiano, 040-700 8320 Stabyhoun, 044-504 8966 Franska raser (utom breton), 045-111 4248 Övriga raser, 040-530 8445 Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi, irländsk setter: Risto Kannisto 0400-544 030, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Mika Maliniemi 0400-139 041. Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Intresserad av tysk jaktterrier? Kontakta vår rasorganisation www.saksanmetsastysterrierit.org. På valplistan enbart kombinationer som fyller avelskriterierna. Valpförmedling: Susanna Pasanen, tfn 045 274 0005. Medlemskap: Atte Laukkanen, tfn 040 193 3838. Konservatorer Pasi Ahopelto, 0400-567 078. www.lehonpaja.net Markku Haapaniemi, Teuva. Tfn 0500-360 962. Erkki Hartikainen, Pusula. Tfn 0400-499 579. Alla arbeten i branschen med 20 års erfarenhet. Vesa Kapanen, Virrat, tfn 0400-669 918. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050-563 0169. www.trofeet.fi Stoppar upp fåglar, däggdjur och fiskar. Undervisar i uppstoppning av småvilt, säljer uppstoppade djur. Soini Kinisjärvi, Lehmilehto, 97420 Lohiniva. Tfn 040-831 2566. Joiko Launonen, Siilinjärvi. Tfn 0400-170 601. Raimo Lietsala, Orivesi. Ögon av glas ­ material för uppstoppning. Tfn 040-558 4019, www.lietsala.net Seppo Malmi. Konservator med erfarenhet. Jyväskyläregionen tfn 0500-627 346. Antti Mäkilä, Tammela, alla arbeten i branschen! Tfn 0400-879 581, antti.makila@elaintentaytto.fi, www.elaintentaytto.fi Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345. www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa. Tfn 0400-317 828, www.jariniskanen.net. Kunskap och erfarenhet, Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk. T:mi Eläinkonservaattori Teemu Salonen. www.elainkonservaattori.fi, Ingå. Tfn 050-563 7820. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla arbeten i branschen, tfn 0400-788 636. Stoppar upp djur och fåglar. R. Tyni, Kuusamo, tfn 040-737 5724. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Observera att vi inte tar emot annonser per telefon! Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Norska gråhundsvalpar. Mor bch/uch Jouttisillan Kati. Far bch Bilsbergets Sven Åke. Tfn 0500-269 174, Teuva. Norska gråhundsvalpar, prima skällande härstamning. Mor Hilla, far bch + Karh1 Ylväs. M. Antikainen, tfn 050-351 1130, Outokumpu. Jämthundsvalpar efter tidigt mogna bch föräldrar. Födda i april, överlåts vecka 33. Registrerade och chippade, tfn 050-461 8479, Kai Ruhanen. Estnisk stövare, tik. Klarat sig fint på utställningar, drevgaranti. Samt en tikvalp född 1.6 -12. Tfn 050-309 9493. Plottstövarvalpar. Tfn 040-779 6477. Tyska jaktterriervalpar av drivande och grytskarpa linjer. Vörå. Tfn 045-256 9907. Posavinastövarvalpar födda 5.6.12, tfn 040-817 2587, 040-513 4789. Nahkasaapas, Hinta vuorittomia tai teddyvuorilla, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla koot 37-48, sama saapas myös 1/2 pitkällä varrella, saappaita myös kumiterällä. Korkealaatuinen. vahvarakenteinen, 62 65 Boots, tylppäkärkinen, musta. Hinta koot 37-46 69 Maihari, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla, varren suussa lumilukko, kiinteä iltti, sisäreunassa vetoketju. Finska stövarvalpar efter XXX Latukkakorven Leevi & Ibasan Reetta (släkt med XXX PM-Jaana). Tfn 040-526 5453, Kennel Wood Grousen. Finska stövarvalpar. Far XXX Latukkakorven Leevi, mor Louhirannan Linda, tfn 040-573 0216. Släthåriga retrievervalpar födda vecka 31. www.oakfieldsflat.com (050-435 1979). Släthåriga retrievervalpar, pris 700 e. Tfn 0400-842 998, http://koti.mbnet.fi/msaaren. Drevervalpar samt en tvåårig finsk stövarhane. Tfn 0400-264 727. Drevervalpar efter championföräldrar. 0400-814 165, Fredrikshamn. Drevervalpar efter championföräldrar. Tfn 050-564 5812 / Brahestad. Beagletikvalp född 15.5.-12. Ny kombination, föregående kull provresultat. Tfn 050-309 9493. Beaglevalpar av drivande föräldrar. Födda 8.7. 040-514 5560. Kristinestad. Beaglevalpar, beräknas födas 18.8. Valkeala, www.blackpepoon.com, 040 706 6659. Patterdaleterriervalpar f 23.08.12. För grytjakt med 35 års erfarenhet, av vilket 10 år med Patterd. På mödernet 3 generationer USA. Far slovakisk import. Uthållig jakthund för proffs. Utmärkt även hemma. Se www.Killerinkennel.net. Ring för mera info, tfn 0400-671 749. Patterdaleterriervalpar. Födda 11.7, 3 hanar, 3 tikar. Mor finsk/tysk, far tuff engelsk import. 040-715 6899. Kan reserveras valpar av patterdaleterrier. Födda 8.7.2012. 3 hanar, 4 tikar, bara till jägare. Janne Viljakainen, Ilmajoki. Tfn 040-410 8124. Valpar av tysk jaktterrier, drivande prima grythärstamning. Vörå, tfn 045-256 9907. Valpar av tysk jaktterrier. Tfn 041-464 4691. Valpar av slh foxterrier, vet besiktade, reg och vacc. Bruksföräldrar. Far tysk import. Tfn 050-533 9821. Valpar av gordonsetter till jagande hem. Överlåts v 38. Tfn 040-514 1944. Valpar av strh tax. Dubbel-ch föräldrar som driver hjort och rådjur samt spårar. Egentliga Finland. Far drevch 2011 och mor kenneldistr ch. Tfn 0400-125 950. Valpar av strh tax, drevbch föräldrar, tfn 040-913 8660. Strh taxvalpar. Födda 5.5. Far FIN & NO BCH-A, Tähtiajuri "Jakke". Mor Mä-AJ 1. För höstens jakter! 0400-187 585, Karislojo. 18.6 födda hanvalpar av strh tax. Föräldrarna driver och går i gryt, premierade på utställningar. 040-532 0734. Kh vorstehvalpar av ch-föräldrar, www.Taka-Tapiolan.com, tfn 0400-333 210. Valpar av amerikansk foxhound för jakt efter lo och räv. Kettumiehen kennel/ Juha Mäkimartti, tfn 050-301 1676, juha.makimartti@riista.fi Valpar av amerikansk foxhound till rimligt pris. Tfn 041-464 4691. Valpar av amerikansk foxhound överlåts vecka 34. Prem föräldrar, pålitlig räv/lodrivare. Mor ger goda egenskaper i arv. Tfn 044-545 8418. Bretonvalpar, föräldrarna prem på prov och utställn. Tfn 040-727 0426. Valpar av engelsk springerspaniel, ren engelsk brukshärstamn. Föräldrarna premierade på jaktprov. Tuomo Kotasaari, 0400-287 465. Hinta 69 koot 37-48 Saapas, Hinta Säljes 1-os 290,2-os 370,(kuvassa) 2-os maxi 440,Kuljetus järjestyy! Nät för hund, mink mm. Rautarantala Oy, tfn 09-876 5291. www.rautarantala.com. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Smårovdjursfällor: fotsnaror för räv, slagjärn för små rovdjur, även bäver. Tfn 0400-181 498, Taisto Hietala, http://www.kesavaylan.net/ Funktionssäkra avgillringsmekanismer för Kanufällor och fällor för smårovdjur och viltvård. Se vårt sortiment på www.ph-riista.fi, tfn 050-566 2691. Tikka T3 Hun 830,-, Tikka T3 Lite SS 890,Armsan A612 299,-, Armsan 612DW 350,Marocchi 03 Field 950,-, Finn 412SK 899,Baikal MP27 420,-, Sabatti Falcon 650,Remington 870 480,-, Remington 770 560,Stevens cal 223 299,-, Brow. Phoenix 950,Kahles 2,5-10x50 920,-, Aimpoint 9000 380,Bushn. Trophy XLT 3-9x40 169,-, 4-12x40 290,Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi 63800 Soini, tfn 06-5281203. "custom" tyylinen, vahva vettähylkivä nahka, pitävä pohja, kestävällä tekstiilivuorilla. koot 36-48 69 Nahkasaapas, Hinta kosteutta kestävä nahka, teddykarva vuori, varrensuussa nauhakiristys, pitävä pohja koot 38-48 74 Lämpöeristetyt koirankopit TMI R.Kivineva 06-4534 333 (tilaa ilmainen esite) Myös iltaisin ja viikonloppuisin www.koirankoppi.fi 84 l Jägaren l 5 l 2012
• SÄÄNKESTÄVÄT KARTAT METSÄSTYSSEUROILLE ! 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e,12/89 syn 440e Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Snabbt och pålitligt med post och buss! www.anonase.com Tikka T3 Forest 308Win paketspecial med Burris optik 3-9x40 ljuspunkt1290e. Testvinnare Howagevär från 699 e. Beretta, Finn 412, CZ och Benelli. Kikarspecial! Meopta R1r 3-12x56 4K 795e, Hawke 3-9x50 85e. Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7, Ylöjärvi. Tfn 03-348 4004, www.asetarvike.fi. Specialaffären på nätet för begagnade vapen: www.euroase.fi Vi säljer vapen och tillbehör, bilder på nätet. porinase.fi. Säljer studsare Tikka M65 308 Win med Tasco kikarsikte. Pris 800 e, tfn 0400-748 915. Valmet Petra-84 308W, 2 magasin + kikarsikte + fodral. Tfn 050-490 5736. Kombigevär Ferlach 7 x 57R x 16/70, Feiss a, 5-6x36. Tfn 050-339 4185. Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040-540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustn och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019-782 307. UNLIMITED AMMO OY, UnA-Tungsten hagel som är 65 % tyngre än bly mm komponenter och laddningstillbehör för hagelpatroner, UnA-choketuber mm vapentillbehör. www.unlimitedammo.fi Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 130 euro, installering 65 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08-311 31 33, 040-508 58 33. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR ­ 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Silentum och Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400-842 196, www.jahtivaruste.fi. Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 55 e, för 4 vapen 60 e, för 5 vapen 65 e, för 6 vapen 70 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder modellerna Mk3 och lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 0400-820 492. Deben grytpejlar Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mård / mink. Vapen och optik, kolla sortimentet! Titta också in på www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-826 404 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Säljer nya Tracker G 400/G 500 ­hundpejlar samt dessutom alla modeller av riktningsvisande Tracker och Pointer handpejlare. Snabb och pålitlig pejlservice. Reservdelar och batterier till alla modeller. Med Petsafe 900 m skolningshalsband säkerställer du att hunden är med då du återvänder från jakten. VHF-telefoner + tilläggsutrustning. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 LARSMO, tfn 0400-362 136, 06-7281 520. www.koiratutkat.fi Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400-203 398, www.ritkos.fi. Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Vassklippare, även för sommarstugebruk. Betalar bra för beg motorklippare. Tfn 0500-652 241. www.kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440, Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi , tfn 06-729 0431, 06-724 7815. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Lindab Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014-471 523, mobil 040-135 5937. Förstklassiga horntrofésköldar och fällor, 050-561 6493, www.puuseppa.info Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ­ and ­ järpe ­ älg ­ hjort ­ rådjur ­ räv ­ mårdhund ­ mink ­ kråka ­ hök ­ duva ­ fasan ­ björn ­ varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Inhemska burkförslutare direkt av tillverkaren. ERÄTAPIO OY, tfn 040-5858133, www.eratapio.fi Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Köper och säljer, www.jahtihuuto.net Arméns överskottslager har grejerna för jägare! www.supernova.fi www.jahtipaikat.fi ­ ett kartprogram på internet för jaktföreningar. Lappland: I Tanhua finns tomter i terrängen samt färdiga stugor. Medlemskap i jaktförening möjligt. Förfr tfn 0400-199 818. I Sodankylä i Lappland finns tomter vid bäck och uppe på fjäll. Priser från 4000 e. Tfn 040-832 0190. En stuga med el för jägare och fiskare i Kemijärvi, vid stranden av Kalliojärvi. Pris 28.000 e. Förfr: Pohjolan OP-Kiisteistö-keskus, Rovaniemi objekt nr 626896. Tfn Pertti Salmi, 0400-526 109. En jaktstuga i Norra Karelen. 2 ha mark. Medlemskap i förening. Pris 10 000 e. Info: 040-545 4596. Pudasjärvi, äldre hus som jaktstuga. Gränsar till statsmark. En hektar tomt, torr mark. Pris 25.000 e/ anbud. Tfn 0400-259 856. Jaktstuga i Pyhäjärvi, 23 ha skog. Goda jaktmarker. Tfn 040-548 6528. Mormorsstuga i Siltavaara i Lieksa. Utmärkt högkv för jägare. Nära till bra svamp- och bärmarker. Tfn 050-365 1872 ­ 15000e. VETTÄ JA KULUTUSTA KESTÄVÄ KARTTATULOSTE NYT HUIPPUEDULLISESTI! · 50 x 50 cm -kokoinen tuloste (rajaamasi 10 x 10 km alue) · 1 : 20 000-maastokartta + kiinteistörajat ja -numerot · Hyödynnä lisäksi jopa 20 % määräalennukset! ÄLÄ JÄTÄ JAHTIKOIRAA KOTIIN KORVIEN TAKIA Uutuu s n Käytännölline sumutin Vaxol VET sisältää luontaisesti antibakteerista luonnonöljyä, joka estää veden ja bakteerien pääsyä korviin. Apteekista Köpes Vi köper fortlöpande alla slags vilthudar till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 A 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400-271 291. Vi köper skinn av mårdhund, räv mm samt älghorn. R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki. Tfn 050-554 6852. Vi köper kräftor under hela säsongen. Kontant betalning och avhämtning i hela landet. Raputukku Järf, tfn 040-546 5995. Även pälshudar, tfn 0400-561 267. Vi köper björnkroppar och björnkött. 040-731 5747, Elviira Mäenpää, A&S Ravintolat, Helsingfors. Arbete utförs Vi bereder skinn av pälsvilt. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02-728 7503. Vi bereder alla slags pälshudar. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 Otava, tfn 010-387 3090. www.taljatukku.fi. Vapenreparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Jägaren l 5 l 2012 l 85
• Affärer Valmet 212 nya kolvar. Vapenarbeten, ljuddämpare, vapen, patroner och tillbehör. Ase-ja optiikkahuolto, Vienankatu 14, 87100 Kajana. Tfn 08-613 0655, 040-535 4134. Kolvar och beg vapen: www.asehuolto.net. Hemsida: www.asejaoptiikkahuolto.net. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400-528 098. Ylöjärven Asetarvike. Vi reparerar och servar vapen! Tfn 040-7188 170. Jag servar jaktradior, hundpejlar... RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Tracker och Pointer (ej GPS) hundpejlservice. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. www.optifocus.fi Hirsimäentie 21, Pl 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400-150 356. www.optifocus.fi. Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort, rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big-5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Samt mycket mer! Noga utvalda jaktmål till konkurrenskraftiga priser! B&R Hunting Oy, tfn 040-417 8807 eller 050-545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Fasaner från dunungar till vuxna. Fasanjakter. Måltider och inkvartering. www.kalastuslomat.fi Upplev fantastiska jakter i Sverige, Polen och Tyskland! Gås, vildsvin, rådjur mm. www.hanhijahdit.fi/ 045-1261269. Björnjakt i Suomussalmi! Tfn 050-325 8966, www.erapalvelu.net Jakt och fiske över allt i världen sedan år 2000. VSD SAFARIS, www.vsdsafaris.fi, tfn 0400-888 875, hunt@vsdgroup.fi. Kwalata i Sydafrika, 18 antiloparter, Big-5. En upplevelse för livet! Upplevelseresor också för dem som inte jagar. www.finscoop.fi, info@finscoop.fi Jaga storvilt och småvilt i västra Lappland och på Ösel, lohijarvenerakeskus.fi Toppenpopulära drevjakter i Polen, 3 jaktdagar, 4 nätter, ring 0400-628 671. www.hanhijahdit.fi Estland: drevjakt på vildsvin i fantastiska marker! Sverige: gåsjakt du inte glömmer! www.hanhijahdit.fi Jaga hönsfågel i svenska Tornedalen, lempeansuvanto.com, 050-491 5839. Ilomants, vid statsmark eller på föreningsmark. Tfn 0400-624 155. Ripjakt och fiske i norra Enare. Två förstklassiga fritidsbostäder vid stranden av Enare träsk. Tfn 0400-980 757. WWW. FASAANITILA.NET, Koijärvi, fasanförsäljning, hundutbildning, jakt, 045-349 6096. Klövdjurs- och andjakt i Sagu. www.prohunting.fi/ 040-558 9012, pro.hunting@luukku.com. Jaga skogshöns, and och fasan, www.metsastyspalvelut.com, tfn 044-541 0437. Jaktresor till norra Sverige. www.erskompassi.com. Kolla vårt utbud på hemsidan! Jägaren N:o 5/2012, 61. årgången. Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 26.11.2012. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Ansvarig chefredaktör:: Jari Pigg Chefredaktör: Klaus Ekman Redaktionsekreterare: Maria Nikunlaakso Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt Zilliacus och Julia Westerberg Redaktionsråd: Jari Pigg (ordf) Klaus Ekman Ilkka Eskola (Hansaprint) Marko Mikkola Maria Nikunlaakso Marko Svensberg Petri Vartiainen (JSM) (Forststyrelsen) (VFFI) Redaktionens adress: Finlands viltcentral Fantsvägen 13-14 , 00890 Helsingfors tel. 029 431 2103, eller 029 431 2109 Adressändringar och jaktkortsärenden: Tfn 0303 9777 Tryckeri: Hansaprint 2012/Jäg12_05 Pärmfoto: Matti Mela Medlem i Tidningarnas Förbund Uthyres Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska, plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. Stuga vid Simojärvi i Ranua för 6 pers. Som gjort för fiske, bärplockning och fågeljakt. Tfn 0400-193 351. KUUSAMO Stuga + licenser 0400-281 229 Jägare och fiskare! Ut i naturen! Fina stugor 50 km söder om Kuusamo på statsmarker (Etelä-Taivalkoski licensområde) och nära till Kuusamon Yhteismetsäs jaktmarker. Även en jaktstuga. Tfn 040 500 3476. Boende för jägare och fiskare i västra Lappland, www.Lohijarvenerakeskus.fi, tfn 044-505 8855. Även grupper. Uthyres stuga för 4 pers i Ranua samt i Simojärvi. Tfn 0400-193 351. Jaktstuga med el i Sotkamo, 2 km från statsmark. Otroliga skogar för höns, stark harstam. I sjön siklöja, gös mm. Tfn 044-300 9905. Vid Enare träsk fullst utrustad stuga för 8 pers. Vinterbonad. Väg fram. www.aamunkoi.com, tfn 040-725 7611. Uthyres i Kuhmo: Torp (7 pers) 95/570 dygn/vecka, stuga Myllytupa (5 pers) 80/480 och stuga Takkatupa (3 pers) 60/360 . Tfn 044-554 8331 / 044-525 2800. www.myllylantorppa.fi Boende för jägare i Ranua: eramokki.fi. Ny stockstuga med bastu i Tanhua, vid statsmark. För 2-5 pers. 040 504 3063, e_laitinen@yahoo.com Stuga i södra Lappland vid jaktmarker och fiskevatten. Tfn 050-390 9202. Suomenselkäs fågelmarker kallar: inkv i Pylkönmäki i strandstugor. www.jukanmokit.com, 0400-829 909. Uthyres boende vid statsmark i Jyväskylä, tfn 044-592 4467. Jakt erbjuds Gås och allt storvilt EST/FIN, 050-520 6100, juhani.tuomaala@netikka.fi. Jaktresor ute i världen, Afrika, björn i Kanada och och Ryssland. Bästa resmålen. 040­5515669 eller 0400­220557. www.jahtimatkat.net www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Luonnonhoitotuotteita metsästäjille - Ka-Nu loukku (201 x 120cm) TARJOUS! - Verkkoa loukun rakentamiseen Sinkitty 25 m rullassa, lev.1,2m - Yleisloukku supikoiralle - Minkin verkkoloukku - Gävleborg minkki, tai näätäloukku - Jalmarin laatikkorauta (minkki/näätä) - Duke 120mm raudat minkille - Duke 160 mm raudat näädälle - Duke 220mm raudat - Conibear 120mm minkille ja näädälle - Tepa astinlaukaisin pyyntirautoihin - Jahtirautapaketti 120/2 (sis.5 kpl rautoja) minkinrautojen virityspihdit Nuolukivet: KNZ Wild ja Standard - Riistaherne kyyhkysten ruokintaan 25kg - Rehukaura, tai -ohra ruokintaan 40kg Lisätietoa tuotteista ja tilaukset: www.erakontti.fi, erakontti@erakontti.fi p. 010 440 9410 199 /kpl 269 /rulla 79,90 /kpl 34,90 /kpl 56,90 /kpl 59,90 /kpl 12,90 /kpl 19,90 /kpl 24,90 /kpl 24,50 /kpl 5 /kpl 49,90 /pkt 12 /kpl Kysy lavatarjous! 17,90 /skk 12 /skk Övrigt Kontanter, kontanter ! ! ! Behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis, 03-781 8350. Luottopantti, Joensuu, 013-227 010. (Hinnat vapaasti Riihimäki) ISSN 0047-6986 Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 86 l Jägaren l 5 l 2012
• Adresser FINLANDS SUOMEN RIISTAKESKUS VILTCENTRAL Styrelsen för Finlands viltcentral: Fantsvägen 13­14, 00890 Helsingfors www.riista.fi Kontaktuppgifter Direktör Reijo Orava, tel. 029 431 2101 Biträdande direktör Jari Pigg, tel. 029 431 2102 Chef för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, tel. 029 431 2104 Chef för vilthushållningen Jarkko Nurmi, puh. 029 431 2105 Administrationschef Tuomo Pispa, tel. 029 431 2106 Kommunikationschef Klaus Ekman, tel. 029 431 2103 Styrelsens sekreterare Riitta Huhtinen, tel. 029 431 2100 Jaktkortsärenden och adressändringar: 0303 9777 Viltcentralens kundtjänst och rådgivning 029 431 2001 (vardagar kl 9-15) Lager och beställningar: 029 431 2111, www.riista.fi/tilaukset Tidningen Jägaren och kommunikation: Klaus Ekman, tel. 029 431 2103; Maria Nikunlaakso, tel. 029 431 2109 Tidningen Jägaren, spalten Affärer: Marja Kraufvelin, tel. 029 431 2112 Finlands viltcentrals regionkontor: Egentliga Finland: Hadvalantie 8 7B, 21500 Pikis. Jaktchef Mikko Toivola, tel. 029 431 2341, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 029 431 2342, kansliföreståndare Pirkko Järvinen, tel. 029 431 2343. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 029 431 2231, vv-konsulent Marko Paasimaa, tel. 029 431 2232, kansliföreståndare Ritva Juntunen, tel. 029 431 2233. Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax. Jaktchef Stefan Pellas, tel. 029 431 2311, kansliföreståndare Lena Södergård-Ahlskog, tel. 029 431 2313. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi. Jaktchef Antti Siira, tel. 029 431 2251, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 029 431 2252, kansliföreståndare Leena Haapamäki, tel. 029 431 2253. Björntelefon 029 431 2500. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 029 431 2241, vv-konsulent Olli Kursula, tel. 029 431 2242, kansliföreståndare Seija Kiiveri, tel. 029 431 2243. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 029 431 2291, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 029 431 2292, kansliföreståndare Kaija Riikonen, tel. 029 431 2293. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 029 431 2301, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 029 431 2302, kansliföreståndare Tuula Ruuskanen, tel. 029 431 2303. Norra Tavastland: Labkotie 2, 36240 Kangasala. Tf. jaktchef Marko Mikkola, tel. 029 431 2282, tf. konsulent Otto Hölli, tel. 029 431 2284, kansliföreståndare Leena Särkijärvi, tel. 029 431 2283. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Jaktchef Visa Eronen, tel. 029 431 2331, tf. vv-konsulent Antti Piironen, tel. 029 431 2332, kansliföreståndare Carola Lönnfors, tel. 029 431 2333. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. 029 431 2334. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila. Jaktchef Antti Impola, tel. 029 431 2321, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 029 431 2322, kansliföreståndare Tuija Korhonen, tel. 029 431 2323. Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 029 431 2221, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 029 431 2222, kansliföreståndare Airi Karvinen, tel. 029 431 2223. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 029 431 2211, tf. vv-konsulent Teemu Lamberg, tel. 029 431 2212, kansliföreståndare Tuula Varjus, tel. 029 431 2213. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 029 431 2201, byråsekreterare Sirpa Kuhlström, tel. 029 431 2203. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 029 431 2261, vv-konsulent Harri Hepo-oja, tel. 029 431 2262, byråsekreterare Ritva Oksanen, tel. 029 431 2263. Österbotten: Vapaudentie 32­34 B 22, 60100 Seinäjoki. Jaktchef Mikael Luoma, tel. 029 431 2271, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 029 431 2272, byråsekreterare Sirpa Hakala, tel. 029 431 2273. Laitiala centrum: Metsästäjäntie 39, 16790 Manskivi. fältchef Ilkka Ala-Ajos, tel. 029 431 2116, vv-planerare Marko Muuttola, tel. 029 431 2116. Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel (09) 16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Hallituskatu 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet, fax. (09) 1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. (09) 1605 3373, 040 7353 173. Konsultativ tjänsteman Sami Niemi, tel. (09) 1605 3374. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. (09) 1605 2283, 040 7336 229. Överinspektör Rami Sampalahti, tel. (09) 1605 2188. Överinspektör Janne Pitkänen, tel. (09) 1605 2469, 040 8672 667. Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel (018) 25 000, fax. (018) 19 240. www.regeringen.ax Enheten för jakt och viltvård: Vik. jaktförvaltare: Roger Gustavsson, tel. (018) 25 328, roger.gustavsson@regeringen.ax Vik. jakthandläggare: Robin Juslin, tel. (018) 25 313, robin.juslin@regeringen.ax Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020-57 511, fax. (020) 5751 201. Besöksadress Viksbågen 4. Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 409. Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 429. Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. (020) 57 511, fax. (020) 57518 79 Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 559. Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 689. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Jukka Bisi, tel. 040 5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Överinspektör Ahti Putaala, tel. 040 8272 574, ahti.putaala@metsa.fi Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel. (020) 344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. (020) 772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. (09) 1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki. Tel. (019) 722 293, fax. (019) 719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. (09) 4531. Finlands Jägarförbund: Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tel. växel 010 8410 050, fax. 010 8410 051 e-mail: suomen@metsastajaliitto.fi, http://www.metsastajaliitto.fi Finska Kennelklubben: Kamrersvägen 8, 02770 Esbo. Tel. (09) 887 300, fax. 09-8873 0331, e-mail: http://www.kennelliitto.fi. Jägaren l 5 l 2012 l 87
• EBB - ta SHO en ti tt ww P Ö P w.m idwa P N A D y.fi Timney avfyrningsmenanism med säkring Rem 799, Mini-Mauser Williams Ace in the Hole hålsikte + skena för Marlin bygelrepetrar PRODUKTNR 827813 NY W - EGW picatinny / weaverskena Tikka 695 (även andra!) PRODUKTNR 770459 180 BSA Goldstar 3-18x44 kiikarsikte Hunter Ballistic korrs PRODUKTNR 939230 PRODUKTNR 294802 100 70 Bell and Carlsonstocki Tikka T3 brun med svart rutmönster PRODUKTNR 378936 Barnes LRX .30 175gr storviltkula för långa hålli 50 kpl PRODUKTNR 185355 290 leveranstid 1-2 veckor nästan 100.000 produkter lagersituationen på nätsidorna per post i hela Finland 400 70 Världens bredaste utbud av vapentillbehör för den finländska jägaren. www.midway.fi info@midway.fi telefonservice vard. 12-17 09 5122 933 Crock-Pot Slow cooker Ase ja Kone ÅBO Tel. (02) 239 0930 fr. 99 Safepower vapenskåp SP 75 Kemiön Metsästyspuoti KIMITO Tel. (02) 423 804 www.asejaera.fi 570 (Utrustningen ingår inte i priset.) Vapen & Skyttetillbehör, Optik, Fällor, Hundpejlar, Vapensmedsservice, Montering av Sikten & Ljuddämpare, Reparationer, Renoveringar, Custom byggen.