• Jäg ar en 5 l 2015 Klipp ut och spara markeringsmärket för viltolycka Förvaltningen av älgstammen får ny riktning Jakttiderna för skogshönsen
• 2 l Jägaren 5 l 2015 Kontaktuppgifter Adresser Jägaren Nr. 5/2015 64. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 23.11.2015. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress : Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion : Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Annamari Alanne, tfn 029 431 2121 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd: Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Erkki Kiukas, Jouni Tanskanen, Annamari Alanne, Marko Svensberg, Petri Vartiainen och Henna Väyrynen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Adressändringar: Tfn 030 600 2301, metsastajarekisteri@innofactor.com Tryckeri : Hansaprint 2015/Jag15_05 Pärmfoto : Hannu Huttu Medlem i Tidningarnas Förbund Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen även i Finlands viltcentralens jägarregister. Adressändringen till Posten och flyttanmälan till magistraten görs a) i Postens webbtjänst www.muuttoilmoitus.fi (24 h/dygn) med dina webbankkoder, Postens behörighetskod eller med ett chipförsett id-kort. Postens behörighetskod är gratis. Du får den från postkontoret. b) per telefon på numret 0295 535 536 (lna/msa) måndag till fredag kl. 8—16. Kötiden är avgiftsbelagd. c) med blanketten som finns på Posten och hos magistraten. Jaktkortsärenden och adressändringar 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret c/o GoExcellent Munksnäs allén 25, 00330 Helsingfors tfn 030 600 2301 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Jordoch skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Naturresursinstitutet Viksbågen 4, 00790 Helsingfors, tfn +358 29 532 6000 www.luke.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. tfn växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, tfn växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Jaktkortsärenden och adressändringar Jägarregistret c/o GoExcellent Munksnäs allén 25 00330 Helsingfors tfn 030 600 2301 fax 030 600 2302 metsastajarekisteri@innofactor.com Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi
• Jägaren 5 l 2015 l 3 Innehåll l 5 l 2015 5 Ledaren: Älgen kan skapa mervärde 7 Jakttiderna för skogshönsen 8 Skogshönsen fortsatte minska 10 Hur ser älgstammen ut i framtiden? 12 Stamstrukturen i fokus under älgjakten 14 Nya guideböcker i älgförvaltning 15 Ordförandens spalt: Ny höst, nya utmaningar 18 Älgpolitiken klarar konflikten 19 Älgstigarnas hemligheter ska avslöjas 20 Säkerheten i jakttornet är livsviktig 22 Oma riista kliver in i föreningarnas jaktmarker 24 Markeringsmärket: projekt för färre viltolyckor 26 Alltid ett markeringsmärke i bilen 27 Markeringsmärke för viltolycka 29 Med väderkorn och uthållighet 32 Plansch: Orre 36 Vilthushållningen blir allt internationellare, del 6: Vi tänker för mycket på det negativa 38 Vilthushållningen skapar möjligheter 40 Viltvårdens årsklocka 42 Dags tänka på rapphönorna och vintern 44 Skapa ett Oma riista användarnamn 46 Havsjakt kräver förberedelser 48 Matlagning på jakt 50 Förvara vapnen säkert 52 Viltforskningens historia, del 5: Millennieskiftet en förändringens tid 56 Nyhetsmagasinet 59 Bläsanden 60 Tipshörnan 61 Jakt och jägare 62 Åland Föreningspiloten startade i augusti, s. 22 Er kk i Ka uppi Förvara vapnen säkert, s. 50 Resultaten av triangelinventeringarna, s. 8 Ha n nu H ut tu Ät och orka på jakten, s. 48 Ee rik ki R und gr en
• KYSY PUKU JA OMA LT A SFC JÄ LEENMYY JÄ LT ÄSI!
• Jägaren 5 l 2015 l 5 I statsminister Sipiläs regeringsprogram presenteras en utredning av de välfärdseffekter och möjligheter till affärsverksamhet som rekreationsbruket av skogar och vattendrag producerar. Vilthushållningen lider i det här avseendet ingen brist på möjligheter att producera både materiell och immateriell välfärd. Vilthushållningen skulle kunna bredda mångfalden hos näringsverksamheten på landsbygden och öka landsbygdens livskraft. Tack vare naturförhållandena i vårt land skulle Finland kunna vara en vilthushållningens stormakt. Men våra viltstammar är såpass små att de bara räcker till som fritidsintresse för våra jaktföreningar. Dock finns det faktiskt redan spirande och uppmuntrande exempel på kommersiellt företagande inom vilthushållningen. Vad borde då göras för att vilthushållningen ska bli en betydande och integrerad del av bioekonomin och uppfylla målet i regeringsprogrammet genom att producera välfärd åt folket och verksamhetsmöjligheter för företagare? Vid Jyväskylä yrkeshögskola har det gjorts en utredning om vilthushållningens möjligheter att producera professionellt företagande. Företagare i branschen har för ändamålet gjort en fiktiv beräkning där älgstammen i Mellersta Finlands viltcentralsregion ökades med en älg per 1000 hektar. Av den ökning av jaktmöjligheterna som detta innebar skulle en fjärdedel utnyttjas för jakttjänster enligt befintliga modeller för affärsverksamhet. Beräkningen kom fram till att verksamheten skulle avkasta tre till fyra miljoner euro i regionen. Men varför kan inte en sådan vision omsättas i praktiken? Den främsta orsaken – och en berättigad sådan är att viltet inte gagnar markägarna. Syftet med förvaltningen av älgstammen och jaktarrendeavtalen är för skogsbrukets del att minimera älgskadorna. Och skadorna är minimerade när älgstammen är minimerad. Det kunde bli en ändring på det här om älgen skulle producera ekonomisk nytta också för markägaren. En större älgstam skulle producera mera och täcka de ökade olägenheterna. Om arrendets storlek vore bunden till viltstammens produktion så skulle vi hitta ett optimum där fördelar och nackdelar väger upp varandra. Optimeringskalkyler av det här slaget har inte gjorts hos oss. Orsaken är att den nytta som kalkylen kräver saknas eftersom markägare i regel inte får realistiskt betalt för arrendet. I skogsbrukets lönsamhetskalkyler figurerar älgen enbart som en utgiftspost. Till visionen om Finland som en vilthushållningens stormakt hör flera plusposter: Ökad avkastning för markägarna, möjligheter till näringsverksamhet för företagare som säljer jakttjänster, ett större utbud på jaktmöjligheter för inhemska och utländska jägare, och viltkött av hög kvalitet till konsumenterna. Allt detta är faktorer som skulle öka vilthushållningens och jaktens värde, popularitet och godtagbarhet. Det som nu behövs är en diskussion om vilthushållningens potentiella nytta och hur nyttan ska fördelas. Arrendet för ett jaktområde skulle kunna vara bundet till viltets produktion. För fördelningen av den ekonomiska nyttan mellan markägare och jaktföretagare borde vi hitta moraliskt rättvisa proportioner. Tillgång och efterfrågan sörjer säkerligen för att det inte inträffar några brådstörtade förändringar hos jakten i vårt land. I skrivande stund är jag medveten om att jag petar i ett getingbo. Ämnet är tabu och jag beklagar på förhand att många kommer att ta illa upp. Både skogshushållningens intressebevakare och jaktföreningarnas företrädare kommer att skjuta förslaget i sank. Det som vårt land nu behöver är mera företagsamhet. Regeringsprogrammet efterlyser det. Vi måste ha modet att studera alla möjligheter fördomsfritt. Viltet skapar välfärd. Och det kunde skapa avsevärt mycket mera, både ekonomisk och immateriell välfärd. Älgen kan skapa mervärde Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Ledaren
• HUIPPUMERKKIMME Lapua® ja Vihtavuori voittamattomat yhdessä! Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Ostaessasi 500 kpl Lapua®-hylsyjä tai Lapua®-luoteja, saat 25 € erikoisalennuksen kilosta Vihtavuori Premium -jälleenlatausruutia. N100 Vihtavuori -ruudit, 79,00 € / 1,0 kg (svh. 104,00 €) N500 Vihtavuori -ruudit, 85,00 € / 1,0 kg (svh. 110,00 €) N300 Vihtavuori -ruudit, 47,50 € / 0,5 kg (svh. 60,00 €) N300 Vihtavuori -ruudit, 149,00 € / 2,0 kg (svh. 199,00 €) Lisätietoja asiantuntevalta kauppiaaltasi! Nordis Oy Lapua ja Vihtavuori Metsästäjä nro 5 2015.indd 1 15.7.2015 10:42:00
• Jägaren 5 l 2015 l 7 Jakttiderna för skogshönsen jaktåret 1.8.2015–31.7.2016 Järpe: Jakttiden för järpe 10–30.9: I landskapet Mellersta Finland. I landskapet Norra Österbotten i kommunerna Alavieska, Haapajärvi, Kalajoki, Nivala, Pyhäjärvi, Reisjärvi, Sievi och Ylivieska. Jakttiden för järpe 10.9–15.10: I landskapen Mellersta Österbotten och Österbotten. I landskapet Södra Österbotten utom i kommunerna Isojoki, Jalasjärvi, Karijoki och Kauhava. I landskapet Norra Österbotten utom i kommunerna Rautavaara, Sonkajärvi och Vieremä. Jakttiden för järpe 10.9–31.10: De övriga delarna av landet. Dalripa: Jakttiden för dalripa 10–20.9: I landskapet Kajanaland i Suomussalmi kommun. I landskapet Lappland i Posio kommun. I landskapet Norra Österbotten i kommunerna Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. Jakttiden för dalripa 10–30.9: I landskapet Lappland i kommunerna Kittilä, Kolari, Muonio och Sodankylä. Jakttiden för dalripa 10.9–31.3: I landskapet Lappland i kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki. Dalripan är fredad: De övriga delarna av landet. Fjällripa: Jakttiden för fjällripa 10.9–31.3: I landskapet Lappland i kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki. Fjällripan är fredad: De övriga delarna av landet. Kontrollera landskapens och kommunernas gränser på Lantmäteriverkets webbsida: www.maanmittauslaitos.fi ? Kartat ? Karttatuotteet ? Digitaaliset kartat ? Tilaston pohjakartat Tjäder: Tjädern är fredad: I landskapet Mellersta Finland i kommunerna Kannonkoski, Kinnula, Kivijärvi, Pihtipudas och Viitasaari. I landskapet Norra Karelen i kommunerna Outokumpu och Polvijärvi. I landskapet Norra Savolax utom i kommunerna Rautavaara, Sonkajärvi och Vieremä. I landskapet Nyland utom i kommunerna Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Mäntsälä och Pukkila. I landskapet Egentliga Finland. Jakttiden för tjäder 10–30.9: I landskapet Lappland i kommunerna Kemi, Keminmaa, Simo, Tervola och Torneå. I landskapet Norra Österbotten i kommunerna Alavieska, Haapajärvi, Kalajoki, Nivala, Pyhäjärvi, Reisjärvi, Sievi och Ylivieska. I landskapen Mellersta Österbotten och Österbotten. Jakttiden för tjäder 10.9–15.10: I landskapet Mellersta Finland utom i kommunerna Kannonkoski, Kinnula, Kivijärvi, Pihtipudas och Viitasaari. I landskapet Södra Österbotten utom i kommunerna Isojoki, Jalasjärvi, Karijoki och Kauhajoki. Jakttiden för tjäder 10.9–31.10: De övriga delarna av landet. Orre: Jakttiden för orre 10–30.9: I landskapet Mellersta Finland. I landskapet Norra Österbotten i kommunerna Alavieska, Haapajärvi, Kalajoki, Nivala, Pyhäjärvi, Reisjärvi, Sievi och Ylivieska. Jakttiden för orre 10.9–15.10: I landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten. I landskapet Södra Österbotten utom i kommunerna Isojoki, Jalasjärvi, Karijoki och Kauhajoki. I landskapet Satakunta utom i kommunerna Honkajoki, Jämijärvi, Kankaanpää, Karvia, Sastmola, Påmark, Björneborg och Siikainen. I landskapet Birkaland utom i kommunerna Kihniö och Parkano. I landskapet Södra Savolax i kommunerna Hirvensalmi, Kangasniemi, S:t Michel, Mäntyharju, Pertunmaa och Puumala. I landskapet Päijänne-Tavastland i kommunerna Hartola, Heinola och Sysmä. I landskapet Norra Savolax utom i kommunerna Rautavaara, Sonkajärvi och Vieremä. Jakttiden för orre 10.9–31.10: De övriga delarna av landet. Ingen vinterjakt efter orrtupp i januari. Jakttiderna finns angivna på kartor på viltcentralens webbsida på adressen www.riista.fi. Kartbilderna ovan följer Lantmäteriverkets kommunindelning 1/2015.
• 8 l Jägaren 5 l 2015 Pekka Helle & Katja Ikonen, Naturresursinstitutet Skogshönsen fortsatte minska – ruggigt väder ökade dödligheten Liksom i fjol inventerades vilttrianglarna i månadsskiftet juli-augusti. Under den intensivaste inventeringstiden, 25 juli till 5 augusti, räknades 841 trianglar, och resultatet gav oss den information om hönsbestånden som behövs för förordningen om jakttider. Alla skogshönsbestånd har minskat sedan fjolåret. Fågeltätheterna minskade kraftigare i södra Finland än i norra. örsvagningen av skogshönsens stammar har redan pågått i ett par tre års tid. Orr-, järpoch ripstammarna ligger under medelvärdet för de tio senaste åren medan tjäderstammen tangerar medelvärdet för tioårsperioden. Fågeltätheterna ligger nu på cirka 60 procent av de senaste toppåren, 2011 till 2013. Betraktat på lång sikt är det typiskt med variationer hos fågelstammarna. Perioden från 60-talet till 80-talet karaktäriserades av periodiska variationer, men därefter upphörde regelbundenheten. Nu ser vi tecken på att cyklerna är på väg tillbaka och den jämna nedgången i täthet som vi nu noterar kan hänföras dit. Maj var regnig och i synnerhet i södra och västra Finland var månaden kallare än genomsnittligt. Det ruggiga vädret fortsatte i juni och en bit in i juli, med mycket regn. Den ihållande kylan och vätan ökade säkerligen dödligheten bland ungarna. En andra häckning? Hur väl skogshönsen lyckas med häckningen beror i hög grad på hur utsatta bona och ungarna är för de små rovdjurens predation. Predationstrycket beror i sin tur på mängden rovdjur och på rovdjurens tillgång till föda, i synnerhet små gnagare. Enligt en undersökning som naturresursinstitutet (Luke) har gjort så kollapsade sorkstammarna i södra Finland i vintras över stora områden. Markhäckande fåglar som skogshönsen råkar då i en utsatt situation eftersom rovdjuren börjar jaga fågelungar i brist på annan föda. I norra Finland var sorkstammarna mycket starka så fågelungarna klarade sig bättre där. F Ta nj a H uu sk o nen ,
• Jägaren 5 l 2015 l 9 Försvagningen av stammarna har redan pågått i ett par tre års tid Skogshönsens tätheter (individer per kvkm skogsmark) och andelen ungar (ungarnas procentuella andel av alla observerade individer) i juli-augusti 2015. Förändringarna i förekomsterna sedan fjolåret är uttryckta med plusoch minustecken: ± förändring < 15 %, + och – förändring 15–30 % ++ och – – förändring > 30 % För ripan visas bara siffrorna för norra Finland, men materialet är tillräckligt. Tjäder Orre Järpe Ripa In v tr ianglar Tät he t (ind/kvkm) För ändr ing % Andel ung ar % Tät he t (ind/kvkm) För ändr ing % Andel ung ar % Tät he t (ind/kvkm) För ändr ing % Andel ung ar % Tät he t (ind/kvkm) För ändr ing % Andel ung ar % S Tavastland 25 3,3 x 57 4,2 ? ? 27 9,5 ± 39 S Savolax 69 3,1 ? 21 4,7 ? 37 6,8 ? 30 SÖ Finland 52 3,8 ± 26 5,7 xx 44 5,9 ± 34 Kajanaland 82 4,6 ± 44 8,3 ? 54 5,2 ± 54 1,6 xx 56 M Finland 76 2,3 ? ? 19 5,9 ± 53 5,9 ± 38 Lappland 143 4,0 ± 32 2,7 ± 38 1,6 ± 44 1,5 ± 62 Uleåborg 131 3,2 ? 26 6,7 ? 40 2,6 ? ? 42 0,8 ± 42 Österbotten 85 2,7 ± 34 6,1 ? 43 2,7 ? ? 26 N Tavastland 32 2,9 ? 21 4,3 ? 38 7,8 ? 36 N Karelen 81 4,0 ? 44 7,3 ? 42 6,8 ± 51 N Savolax 67 1,3 ? ? 10 6,9 ± 43 6,2 ? ? 42 Kust-Ö 19 1,5 ? 40 5,8 ? 47 3,4 ? ? 49 Satakunta 57 3,5 ± 33 4,9 ? 39 6,9 ± 37 Nyland 20 3,3 x 57 4,9 ± 23 9,0 ± 38 Eg F 11 2,0 ? ? 15 5,1 ± 49 4,9 ? 38 Hela landet 950 3,3 ± 31 5,1 ? 41 4,4 ? 41 1,3 ± 53 Tjäder, Järpe, Orre, Ripa Individer/kvkm skogsmark Skogshönsens utveckling åren 2006-2015 i fyra storområden: Lappland LAPPI Uleåborg-Kajanaland OUKA Norra Karelen, Norra Savolax, Mellersta Finland, Österbotten, Kust-Österbotten KESKI Sydöstra Finland, Södra Savolax, Nyland, Södra Tavastland, Norra Tavastland, Satakunta, Egentliga Finland ETELÄ Tjäder Orre Järpe Ripa 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 7 6 5 4 3 2 1 Individer/kvkm sk ogsmar k 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2005 2007 2009 2011 2013 2015 14 12 10 8 6 4 2 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 5 4 3 2 1 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 } } På sensommaren fick vi in en hel del rapporter från triangelinventerare om unga och outvecklade fåglar, vilket tyder på en andra häckning. Men inte ens när en sådan lyckas kan de nya kullarna fullt ut ersätta de första kullarna. På sina håll indikerar de låga andelarna med ungar att förlusterna av ägg och ungar till och med kan ha varit betydande. Tjädern och orren minskade Tjäderstammens täthet minskade med cirka 15 procent från i fjol. Trenden var den samma i största delen av landet, utom i Lappland, Kajanaland och på sina håll längst i söder där tätheten till och med ökade en aning. De största tjädertätheterna noterades i Kajanaland, Sydöstra Finland och Södra Savolax. Den brantaste nedgången för tjädern noterades i Mellersta Finland, Norra Savolax och Norra Karelen. Även för orren minskade tätheten i nästan hela landet med cirka 15 procent från i fjol. Nedgången var störst i sydvästra Finland och Uleåborg. Däremot ökade stammen i Sydöstra Finland. De tätaste orrbestånden påträffades i Kajanaland, Österbotten och Norra Karelen. Orren klarade vintern en aning sämre än den brukar. Järpen minskade, ripan på fjolårsnivå Järpens täthet minskade med cirka 20 procent i nästan hela landet, men ökade en aning i den allra sydligaste delen av landet. I Kajanaland och Lappland var tätheterna som förut. Den brantaste nedgången i järpens täthet noterades i Uleåborg, Österbotten och Norra Savolax medan de tätaste bestånden fanns i Nyland och Tavastland. Häckningen och övervintringen följde genomsnittet. Ripstammen låg på fjolårsnivå, men ändå klart under genomsnittet för de senaste tio åren. Beståndet minskade klart i Uleåborg medan inga förändringar sedan fjolåret kunde noteras i Kajanaland och Lappland. Ripan klarade övervintringen en aning bättre än året innan, men överlevnadsgraden låg trots det under långtidsmedelvärdet. Andelen ungar låg så gott som på normal nivå och i Lappland till och med aningen över medelvärdet. I Övre Lappland ger de hundassisterade inventeringarna oss en bättre uppfattning om läget. Under perioden 25.7 till 5.8 räknade frivilliga inventerare skogshönsen i 841 trianglar, vilket innebär 8 000 kilometer i hela landet. I skrivande stund är 841 trianglar inventerade. Merparten av inventeringsresultaten returnerades till institutet via webbplatsen riistakolmiot.fi. Institutet använder resultaten till bland annat uppskattningar av beståndens storlek och ett antal vetenskapliga undersökningar. Mera information om inventeringarna av vilttrianglar (också på svenska) och resultaten av sommarinventeringen finns på adressen riistakolmiot.fi.
• 10 l Jägaren 5 l 2015 10 l Jägaren 5 l 2015 Hur ser älgstammen ut i framtiden?
• Jägaren 5 l 2015 l 11 Jägaren 5 l 2015 l 11 Det finns stora regionala skillnader i älgstammens struktur. Snedvridningen påverkar helheten från brunsten och parningen till slaktvikterna. Den nya förvaltningsplanen för älgstammen lägger därför mera ansvar på jägarna för hur älgstammen mår. Med samarbete mellan älgförvaltningsområden och planmässighet före jakten skapar vi goda förutsättningar för arbetet med att balansera stammen.
• 12 l Jägaren 5 l 2015 Text och bild: Mikael Wikström, Finlands viltcentral Stamstrukturen i fokus under älgjakten Älgstammens struktur är på många håll långt ifrån vad den borde vara. Älgförvaltningsområdenas målsättning är därför att återskapa balanserade bestånd. Varje enskild älgjägare är här i nyckelposition för att nå resultat. lgavskjutningsstatistiken från det senaste årtiondet visar att andelen fällda tjurar på många håll har varit förhållandevis hög, medan andelen kalvar har varit förhållandevis låg. Det har med åren lett till en allt mera kodominerad älgstam med en stor andel unga djur. I stora delar av landet har älgkorna i medeltal haft endast omkring en halv tjur per ko att välja bland då brunsten startat. Av de vuxna älgarna som deltagit i brunsten har så många som var tredje älg varit 1,5 år gammal. Ett dygn är avgörande Älgkorna är mycket noggranna med att kunna välja ut en fullvuxen och kraftig tjur som far till sina kalvar och därefter para sig i lugn och ro. Bristen på fullvuxna tjurar kan leda till att alla älgkor inte blir befruktade under det dygn då deras fysik möjliggör en befruktning. Det kan leda till att korna ombrunstar efter ungefär en månad och om det inte lyckas då Merparten av bytet borde vara kalvar. Dessa känns igen på kort och trekantigt huvud, yvig man och liten kropp. Ä
• Jägaren 5 l 2015 l 13 beteende, till exempel i samband med brunsten, fungerar bäst då. En välmående älgstam har samtidigt förhållandevis få unga djur men många fullvuxna. Det innebär att endast omkring en femtedel av de vuxna älgarna är 1,5 år då brunsten infaller. För att få en mera balanserad älgstam och därmed ett naturligare brunstbeteende, är det viktigt att planera och genomföra beskattningen utgående från stammens struktur. Det ger samtidigt jägarna högre slaktvikter och större horntroféer. Älgkorna är mycket noggranna med att välja ut tjurar Varje avtryckarfinger inverkar I och med att de som står för den största dödligheten i en älgstam är jägarna, kan de även styra hur stammens täthet och struktur utvecklas. Varje älg som fälls och varje älg som får leva vidare har stor betydelse för den framtida stammen. Enskilda jaktföreningar och jaktvårdsföreningar är vanligtvis för små för att ensamma kunna lyckas, eftersom älgarna rör sig över stora arealer. Därför behövs ett fungerande samarbete inom älgförvaltningsområdena. Den nationella skötselplanen för älg fokuserar på stammens struktur och ett nytt beståndsvårdssystem har utvecklats kring älgförvaltningsområden som den centrala älgförvaltningsenheten. Generellt sett kan strukturen i en älgstam förbättras genom att fälla färre tjurar och flera kalvar. Jakttrycket kan minskas framför allt på tjurar i åldern 2,5 – 5,5 år, så att flera av dessa får möjlighet att bli fullvuxna ( ?6,5 år) varefter sådana kan fällas. Det är viktigt att inte heller fälla för många produktiva kor om jakttrycket på tjurar minskas. Det skulle kunna innebära att kornas medelålder sjunker med lägre produktivitet som följd. Andelen fällda kalvar kan justeras så att omkring en femtedel av vinterstammen efter avslutad jakt består av kalvar. Det kan i många fall innebära att ungefär 60 % av jaktbytet utgörs av kalv. Omständigheterna kan skilja sig en hel del på olika håll i landet och också från år till år, vilket bör beaktas i förvaltningen. Fullvuxna tjurar känns igen på en massiv kropp som kan se fyrkantig ut, grov hals och fullt utvecklad hornkrona. En tillräcklig andel unga tjurar borde få bli avverkningsmogna, innan de fälls. heller, kan de ombrunsta på nytt efter ytterligare en månad. Älgkor som blivit befruktade under ombrunst föder sina kalvar en eller två månader senare än normalt. De här kalvarna kan inte tillgodogöra sig vårens högkvalitativa foder samtidigt som de har en till två månader kortare tid att få i sig behövlig näring innan hösten kommer. Även jägarna drabbas De här problemen som är förknippade med älgens fortplantning kan ses tydligt även i jaktbytet. Allt flera fällda älgkalvar har slaktvikter på 30 – 60 kilogram för att de är födda senare än normalt. Allt färre fällda tjurar har hornkronor med 10 – 20 horntaggar för att det inte finns så många fullvuxna tjurar i stammen. En väl fungerande älgstam har ungefär lika många vuxna tjurar som kor. Älgarna har genom evolutionen utvecklats så att deras Strukturen kan förbättras genom att fälla färre tjurar och flera kalvar.
• 14 l Jägaren 5 l 2015 Text och bild: Mikael Wikström, Finlands viltcentral Nya guideböcker i älgförvaltning Beståndsvårdssystemet för älg har förnyats i år, vilket innebär delvis nya uppgifter för de involverade. Älgjägarna ges ett större ansvar för älgbeståndens välmående, vilket samtidigt innebär ett ökat behov av kunskap om hur jakten kan påverka ett älgbestånd. Nya guideböcker i älgförvaltning har sammanställts för att underlätta jägarnas uppgifter. uideböckerna omfattar i det här skedet tre delar som hör till serien ”Jaktledarens grundkunskaper”. De är uppbyggda i första hand för jaktledarna, men de lämpar sig väl för alla som är intresserade av älgjakt. Älgens biologi ligger som grund för stamskötseln och utgör en av de tre delarna i serien. I biologidelen beskrivs bland annat älgens förökningsbeteende och hur olika stamtäthet och stamstruktur påverkar beståndets utveckling. Också det nya beståndsvårdssystemet finns beskrivet, med vilka uppgifter som hör till vilka nivåer vid uppsättandet av målsättningar och vid planerandet av beskattningen. Jaktledaren har en mycket central roll i hela processen att uppnå uppsatta målsättningar, så en del är ägnad jaktledarskapet. Guideböckerna finns som pdf-filer på Finlands viltcentrals webbplats och kan om så önskas skrivas ut som häften. De kan också delas ut som diskussionsunderlag vid till exempel jaktföreningars möten eller innan jakten inleds. Guideböckernas språk är finska och svenska. Materialet har sammanställts av Finlands viltcentral med finansiering från jordoch skogsbruksministeriet. Flera guideböcker om bland annat vitsvansviltets och rådjurets biologi och stamskötsel kommer senare att produceras för i första hand jaktledarna. I och med att fastställandet av de långsiktiga målsättningarna och planerandet av den årliga beskattningen kräver betydande insikter i hur bestånden fungerar, kommer guideböcker att göras för att underlätta också de regionala viltrådens och älgförvaltningsområdenas uppgifter. I den här serien behandlas bland annat hur de stora rovdjuren kan påverka bestånden av bytesdjur och hur nyttan och belastningen som viltet medför kan påverkas. G
• Jägaren 5 l 2015 l 15 Tauno Partanen Ordförande Finlands viltcentral Ordförandens spalt I skrivande stund har duvjägarna redan inlett det nya jaktåret. Den försenade tröskningen har visserligen försvårat jakten i hela landet och på sina håll har jaktlyckan varit sämre än den brukar vara. Andjakten börjar om några dagar och vi kan konstatera att sjöfåglarna inte har lidit av någon brist på vatten här i landet. Av allt att döma har sjöfåglarnas häckning lyckats rätt väl trots det regniga och kylslagna sommarvädret. Triangelinventeringarna av skogshönsen är även de avklarade. Sammanlagt blev nästan tusen trianglar inventerade, vilket betyder att vi kan bestämma täthetsindexets utveckling med rätt god tillförlitlighet. Som förmodat har sommarens väderlek haft en klart negativ inverkan på fågelkullarnas överlevnad. Likaså var vintern ogynnsam, i synnerhet för orren. De regionala skillnaderna mellan hönsfågelbestånden verkar än en gång vara väldigt stora, men den goda blåbärsskörden garanterar en god tillgång på föda i höst för de ungar som har överlevt sommaren. Ministeriets förordning befinner sig som bäst på remiss och i somliga regioner blir det helt säkert begränsningar i jakttiderna. För tjäderns del lär det på sina håll till och med bli totalfredning eftersom triangelresultaten pekar på en djup vågdal. De slutliga jakttiderna för hösten publiceras inom ett par veckor. Januarijakten efter orre kommer med all sannolikhet att än en gång skjutas på framtiden med minst ett år. Den goda nyheten är att resultatet av linjetaxeringarna i fjällområdet som görs med hönshundar visar att ripan har lyckats utomordentligt väl med häckningen. De preliminära resultaten tyder på att ripan, i jämförelse med fjolåret, befinner sig på stadig marsch uppåt. Av allt att döma har den goda tillgången på sork inneburit en avsevärd lättnad i rovdjurens predation mot ripkullarna, vilket har bidragit till ripans positiva utveckling. För jägare med hönshund lovar det gott för jakten i fjällen. Den ändring i jaktlagen som trädde i kraft den första augusti innebär nyheter för björnjägarna. Vid björnjakt är det förbjudet att använda åtel eller något som helst slag av anlagt lockbete som bygger på lukt eller björnföda om syftet är att locka till sig björn. Med undantag för vall får björn inte heller skjutas på en åker där skörden inte är bärgad. Förhoppningsvis förtydligar lagändringen villkoren som gäller för björnjakt. Samtidigt skärper ändringen också straffpåföljden för brott mot förbudet och ger polismyndigheterna utökade befogenheter vid förundersökningen. De som har beviljats björnlicens har informerats om lagändringens konsekvenser för jakten, men vi kan förmoda att myndigheterna, med anledning av lagändringen, får några prejudikatsfall att fördjupa sig i efter björnjakten. Skjutvapenlagen och lagen om skjutbanor förnyas och träder i kraft den första december. Ändringarna kommer att beröra alla jägare i lägre eller högre grad. Lagen innehåller betydande ändringar bland annat gällande förvaringen av vapen hemma och i bilen under jaktresor, när bilen lämnas utan övervakning. För den som äger fler än fem vapen har kravet på säkerhetsskåp dock en övergångstid på fem år. På tal om skjutvapen rekommenderar jag läsarna att studera högsta förvaltningsdomstolens beslut 30.6.2015/1872 givet den 30 juni i år. Enligt domskälen räckte det med misshandel för att återkalla den åtalades innehavstillstånd för skjutvapen. Jag rekommenderar alltså alla jägare att läsa domstolens beslut uppmärksamt eftersom domen med stor sannolikhet blir vägledande för fall av den här typen. Ny höst, nya utmaningar
• 18 l Jägaren 5 l 2015 Katri Puranen Ari Ko rk al a Älgpolitiken klarar konflikten Trots att det finns mycket älg i vårt land och det uppstår skador så har vi lärt oss leva med älgarna. Jere Nieminens färska avhandling visar att älgen har lärt finländarna att hantera konflikter. lgen berör en stor mängd människor, förklarar forskaren, agronomieoch forstmagistern samt numera även förvaltningsdoktorn Jere Nieminen. Älgen berör en stor mängd människor, förklarar forskaren, agronomieoch forstmagistern samt numera även förvaltningsdoktorn Jere Nieminen. Det här är knappast någonting nytt, för vid millennieskiftet var älgstammen i landet tätare än någonsin förut. Ny är däremot tanken att djuret som vi upplever som både positivt och negativt har lärt dagens finländare att hantera motstridiga intressen. Den finländska älgpolitiken fungerar, sammanfattar Nieminen. Älgen väcker helt olika associationer. Hjortdjuret med krona på huvudet som sveper över vägen skrämmer bilförare och visiterna i tallplanteringar ses inte med blida ögon av skogsägaren. För jägare innebär älgen däremot både kött och trevliga upplevelser. Även om upplevelserna och synsätten står i konflikt med varandra så rör de inte upp känslor. – Det har hunnit uppstå rutiner kring älgen. På grund av älgstammens storlek har vi tränat på olika scenarier och eftersom vi stöter på älgar så ofta så har vi lärt oss att leva med dem, förklarar Nieminen. Älgen förvandlas till siffror Det är främst i trafiken, i skogen och på åkrar som vi stöter på älg, men älgens närvaro regleras med lagstiftning och statistik. Skadorna och regleringen av stammen förvandlas till siffror medan fällningarna och skadorna på planteringar sammanställs på blanketter och förvandlas till euro. – När vi stöter på älgar upplever vi dem ibland som en sten i skon, men när de förvandlas till siffror och euro så reduceras de till en förmedlande roll. Pälsen följer inte med in i politiken. Älgen har också förvandlat den erfarenhetsmässiga lokalkännedomen till en fungerande del av byråkratin. För hanteringen av älgen finns det verktyg, som uppföljningsblanketter och klassificeringar. Om något verktyg inte fungerar så tillämpas användningen av det lokalt. – En skogsbruksingenjör tillämpar utvärderingen av en plantering medan en jägare tillämpar användningen av en hund, beskriver Nieminen. När Nieminen rörde sig med älgjägare kunde han konstatera att jägarnas expertis handlar om lokalkännedom, om att känna sin hund och tidigare erfarenheter av var älgarna rör sig. – Förvaltningens mål är att allt ska vara reglerat. Men det är omöjligt att skapa ett komplett regelverk, och knappast ens nödvändigt. För älgens del fungerar det hela eftersom det finns en smula flexibilitet i praxis, beskriver Nieminen. Tysta röster också i älgpolitiken När vi jämför med läget i rovdjurspolitiken och till exempel vargdebatten så blir det tydligt att det råder konsensus i älgpolitiken och att praxis fungerar. För rovdjurens del ligger åsikterna mycket långt ifrån varandra och det verkar vara omöjligt att nå en samsyn. Men också i älgpolitiken finns det röster som fortfarande inte hörs. Frågorna om älgens inverkan på mångfalden i naturen och rekreationsbruket skulle kunna ifrågasätta den etablerade älgpolitiken. Älgflugan har omedelbara konsekvenser för människan eftersom den håller bärplockare borta från skogen. Men folk förknippar inte älgflugorna med älgarna och frågan om älgens konsekvenser för skogens flora och fauna har inte heller blivit politisk. Återstår att se om älgpolitiken fortsätter att vara flexibel och om älgen också i fortsättningen lär finländarna att leta efter vägar till en samexistens med större bredd. Jere Nieminens avhandling om älgen och människan, och älgens närvaro i samhället, Hirviä ja ihmisiä – Hirven yhteiskunnallisen läsnäolon hallinta 2000-luvun alussa, finns utlagd på nätet på adressen http://tampub.uta.fi/handle/10024/97022 och kan laddas ner gratis. Ä – Älgen med tillhörande konflikthantering är en fråga om bokföring, sammanfattar Jere Nieminen. Älgen beräknas orsaka samhället en årlig utgift på mellan 130 och 175 miljoner euro. På inkomstsidan genererar däremot licenserna och affärsverksamheten kring jakten intäkter. Älghåren följer inte med in i politiken
• Jägaren 5 l 2015 l 19 Hia Sjöblom Ja nneTu o m as S ep pänen Älgstigarnas hemligheter ska avslöjas Tiotals viltkameror håller ett öga på djuren som följer älgstigarna i de kajanaländska skogarna på ett forskningsområde som är cirka hundra kvadratkilometer stort. Fler kameror kommer att skaffas och forskaren JanneTuomas Seppänen hälsar alla intresserade välkomna att medverka i projektet. anne-Tuomas Seppänen, som är forskare och inbiten jägare, har föresatt sig att avslöja älgstigarnas hemligheter. Varför följer älgarna år ut och år in samma stigar, trots att det runt omkring finns hur mycket skog som helst att ströva omkring i? Kamerorna visar att flera andra däggdjur också följer de här upptrampade stigstumparna. Det finns ett antal frågor som Seppänen vill ha svar på. – Varför följer älgarna samma stigar år efter år och generation efter generation? Visar mamma älg sina barn var stigarna går eller är det fråga om ett kulturarv? De första kamerorna i undersökningen sattes upp i mars. De har avslöjat att det inte bara är älgar som följer stigarna utan också järv och räv. Skogen full med frågetecken Syftet med projektet, som spänner över en lång tid, är att få svar på de ställda frågorna. På nätet kan allmänheten följa med hur Seppänens undersökning framskrider och se bilder från viltkamerorna. Seppänen är inte ensam om projektet. Jaktföreningen Saarikylän Metsästäjät har entusiastiskt ställt upp och jobbar bland annat med att lokalisera stigar. – Nu borde vi lägga mera krut på att utreda hur individuella älgar rör sig och hur informationen förmedlas från älg till älg. Det tar tid att få fram svaren, uppger Seppänen. Idén till undersökningen fick Seppänen av sin farbror Ale Seppänen som i långa tider har strövat omkring i skogarna och grunnat på de hemlighetsfulla stigstumparna. – Det finns information mer än nog att gräva fram, och kunskaperna kommer att bli till nytta också för förvaltningen av viltstammarna. Projektet söker svar på bland annat frågor som: på hurdana platser går djuren upp nya stigar och hur går det till? Lokalt kan det inträffa förändringar i älgtätheten om en inkörd stig av någon orsak skärs av. Eller så lägger älgarna om rutten utan att det sker någon förändring i populationen. Det har också hänt att älgar väljer nya leder för vandringen mellan sommarbetet och vinterbetet. Seppänen undrar hur det går för stigarna och djuren som följer dem om det inträffar någonting radikalt i terrängen. Ett större hygge förändrar landskapet och stigen kan försvinna under kvistar och grenar. – Det vore intressant att veta var djuren trampar upp följande stig. Skogen är full av frågetecken som projektet söker svar på. Forskare Janne-Tuomas Seppänen ska avslöja älgstigarnas hemligheter. Riistapirtin Gorba följer med honom i terrängen och på jakt. En fjolårskalv poserade utan att veta om det för viltkameran. J Ställ upp på forskningstalko! lll Projektet är öppet för allmänheten och Janne Seppänen uppmanar alla intresserade att ställa upp. På projektets webbplats går det att anmäla påträffade stigar både i Kajanaland och på övriga håll i landet, och att diskutera temat. – Några tips har vi redan fått in. I synnerhet jägare med hund har lämnat in tips om var det finns stigar. Nästan alla jägare har mobil och gps med sig, och använder dem, gläder sig Janne Seppänen och styr också själv stegen ut i skogen. Fonden Koneen Säätiö har beviljat FD Janne-Tuomas Seppänen ett stipendium för undersökningen. Den görs i samarbete med Naturoch viltvårdsstiftelsens projektledare FD Heli Siitari, Forststyrelsens vildmarkschef FD Jukka Bisi och Mikael Wikström, Finlands viltcentrals expert på förvaltningen av hjortdjur. Projektets webbplats: www.riistapolkuverkko.fi. Mera information om projektet finns i Järki-projektets nyhetsbrev: http://jarki.fi/fi/hirven-polut
• 20 l Jägaren 5 l 2015 Jouni Tanskanen, Finlands viltcentral R eijo O ra va Säkerheten i jakttornet är livsviktig Vaktjakt efter hjortdjur från jakttorn är en vanlig jaktform. Ändå talar vi sällan om säkerheten i tornet, trots att varje jägare som använder torn borde bära ett gemensamt ansvar för tornen. m olyckan är framme kan följderna bli allvarliga, men jägarförsäkringen ersätter inte skadan. Liksom tornet står säkerheten på fyra ben; placeringen, valet av material, konstruktionen och regelbundna kontroller. På 80-talet blev det vanligt med jakttorn och liknande konstruktioner i vårt land när antalet jägare och djur som fälldes började peka klart uppåt. I första hand är det hjortdjur som vi jagar från torn, det vill säga, älg, hjort och rådjur. Med vitsvanshjorten följde den centraleuropeiska jaktkulturen med vaktjakt i torn. Låga torn på höga ställen Det är inte likgiltigt var i terrängen man placerar jakttornen eftersom god sikt hör till det viktigaste vid sådan här jakt. Om vi tar hänsyn till terrängen och placerar ut tornen med eftertanke så ökar säkerheten för jägaren avsevärt. Ett par meter är en lämplig höjd för ett torn. Ett torn som ställs vid en brant eller på en kulle behöver knappt någon höjd alls. Torn som inte är väldigt höga är lätta att flytta till en annan plats när plantskogen runt omkring har vuxit sig hög. Flyttningen blir ännu enklare om träelementen av tryckimpregnerat virke är hopfogade med skruvar. Den som bygger ett jakttorn för vaktjakt ska vara särskilt uppmärksam på stegpinnarna, räcket och golvet, både på materialet och hur de är fästa. Genom att göra små urgröpningar i stegsidorna och använda tryckimpregnerat virke för stegpinnarna eller tillräckligt stabilt virke så höjer vi säkerheten med ett snäpp. Ett bra tips för ökad säkerhet är att lägga ett finmaskigt metallnät på golvet; det ger bättre fäste för fötterna under isiga höstdagar. Starkt material, får inte murkna Det finns inga enhetliga föreskrifter för hur jakttorn ska vara konstruerade, men för det mesta byggs sådana av trä. Undertryckta granar som fälls på våren och barkas ger hållbart virke för tornets hörnstolpar och stegpinnar. Sådana granar har vuxit långsamt, och virket är tätt och mycket hållbart bara det skyddas Det är lättare att ta sig upp för en stege som lutar. Små urgröpningar för stegpinnarna gör stegen säkrare. O God sikt hör till ett jakttorns viktigaste egenskaper
• R eijo O ra va Annamari Alanne ”Jag får aldrig mer skida, rida eller paddla i forsar” lll I september i fjol befann sig Hannu S Laine uppe i ett jakttorn när olyckan var framme. Han föll från fyra meters höjd och landade på rygg. I fallet krossades tre bröstoch ländkotor, och Laine blev rullstolsbunden för återstoden av sitt liv. – Jag är totalförlamad i benen, magmusklerna och ländryggen. Jag var säkerligen bara en hårsmån från ett permanent adressbyte till Hausjärvi kyrkogård, berättar Laine. Av själva olyckan minns Laine ingenting. – Det sista jag minns är att jag satt uppe i tornet och att det var en vacker höstkväll. I följande minnesbild låg jag på marken och märkte att jag inte kunde ta mig upp, att känseln var borta i benen och underkroppen. Jag ringde min bror som larmade ambulansen och visade sjukskötarna till platsen. Det visade sig att fästet till sitsen i tornet hade brustit så Laine föll omkull och ut under räcket. Han hade själv kontrollerat tornet ett par månader tidigare och bedömt det som okej. Stommen var av stålrör, vilket gav ett robust intryck, och därför blev granskningen väldigt ytlig. Systematiska kontroller skulle öka säkerheten Beträffande säkerheten i jakttorn anser Hannu S Laine att det finns mycket att förbättra. Det värsta är att vi överhuvudtaget inte tänker på säkerheten i jakttornet. Laine är övertygad om att systematiska kontroller som görs varje år tillsammans med de andra jägarna skulle öka säkerheten och göra det lättare att hitta brister i tid. Hänsyn måste också tas till väderleken, som ju förändras hela tiden. – Det är ljust när vi granskar tornen och vi är lätt klädda. Men på vintern när jägaren klättrar upp är kroppen klumpig av kölden och alla kläderna, det är dunkelt och det finns snö och is på stegpinnarna och uppe på plattformen. Vi måste ta oss en funderare på säkerheten under de här realistiska förhållandena. Det handlar inte bara om tornen. Laine uppmanar Finlands viltcentral att ordna regionala kurser i första hjälpen för jägare, så att de är beredda när det oväntade inträffar. Laine betonar att för jägare som jagar ensamma är i mobilen i fickan i dagsläget i stort sett den enda hjälpen som finns vid en olycka. Det grämer Laine att han efter sin svåra olycka aldrig mer får skida, rida eller paddla i forsar, men samtidigt lovordar han vår moderna och handikappvänliga jaktlagstiftning för att han efter olyckan har kunnat fortsätta med jakten, intresset som ligger honom så varmt om hjärtat. – Att vara förlamad innebär ändå inte slutet på världen. Hannu S. Laine är jägare med stor erfarenhet och ordförande för det nationella viltrådet. Läs mera om vad han tänker och tycker om vilthushållningen på sin blogg Laineen tähtäimessä på adressen riista.fi/blogi. mot fukt. Innan tornets sätts ihop är det idé att behandla virket med järnvitriol för att få en grånad yta och att skydda det så det inte murknar. Använd galvaniserad spik. Ställ jakttornets hörnstolpar på exempelvis stenar eller tegel. Om de står på marken blir de fuktiga och börjar murkna. En annan möjlighet är att behandla ändorna med eld så att de förkolnar. Metoden användes förr i världen för bland annat gärdsgårdsstörar. I Centraleuropa förekommer också en metod där man fäster små påsar med salt på stolparna. Saltlösningen som efter hand rinner ner utmed stolparna skyddar mot röta. Klättra upp med båda händerna Det räcker inte med att tornet är stadigt och säkert; du ska förstås också tänka på att hantera geväret säkert och på hur du rör dig där uppe. Geväret ska alltid vara oladdat när man klättrar upp. Det säkraste är att hålla geväret och ränseln på ryggen så att du kan använda båda händerna när du klättrar upp. Alternativt kan du hissa upp utrustningen med ett rep. Ladda geväret först när du är uppe. Innan jakten börjar är det bäst att kolla upp vad skjutsektorerna som jaktledaren har gett innebär i praktiken. Tänk på förhand igenom sannolika skottlägen och hur viltet beter sig efter skottet. En jägare som är uppmärksam på hur viltet beter sig efter skottet behöver inte ha bråttom ner från tornet. Plundra alltid magasinet innan du klättrar ner. Det finns inga enhetliga föreskrifter för hur jakttorn ska vara konstruerade
• 22 l Jägaren 5 l 2015 Text och bild: Ari Kontiainen, Finlands viltcentral Avgränsa föreningens jaktområde genom att välja fastigheter eller delar av sådana på kartan. Tjänsten kliver in i föreningarnas jaktmarker Under jaktåret 2014-15 öppnade tjänsten Oma riista flera nya funktioner för jägare och licensinnehavare. Nu är det dags för följande steg. I augusti inledde vi en föreningspilot där cirka trettio jaktföreningar testar nya elektroniska egenskaper som är utvecklade uttryckligen för jaktföreningar och jaktsällskap. nder året som varit har jägarna kunnat skriva in sina observationer och fällningar, som de sedan har kunnat förvandla till lagstadgade avskjutningsanmälningar. Vi har också utvecklat ett elektroniskt jaktkort. Genom att de som jagar tillsammans med en licensinnehavare också kan skriva in sina fällningar i tjänsten så blir arbetet med anmälningsskyldigheten enklare för licensinnehavaren. En av de senaste nyheterna vad gäller elektroniska tjänster är en föreningspilot som är utvecklad för att svara mot behoven hos jaktföreningar och jaktsällskap. Avgränsningen av jaktområdet förenklas Den viktigaste av de nya funktionerna i Oma riista är den, där ett jaktsällskaps kontaktperson enkelt kan avgränsa och uppdatera informationen om sällskapets jaktområde. Man markerar området på kartan genom att välja fastigheter och skiften eller delar av sådana. Det går fort och felfritt att avgränsa också ett stort jaktområde. Utifrån valen man gör visar tjänsten automatiskt en fastighetsförteckning och arealen för varje skifte och för området i sin helhet. Därefter har varje medlem i föreningen en uppdaterad karta över föreningens jaktområde i sin Oma riista. Många jaktföreningar har efterlyst den här funktionen. I våra planer ingår att den här funktionen även ska vara tillgänglig i mobilen och vid ansökningar om licenser och dispenser. Tjänsten är kostnadsfri och finansieras med jaktvårdsavgifter. Därutöver finns det flera kommersiella tjänster för avgränsning och uppdatering av jaktområden. Flera av dem är användbara vid hanteringen av arrendeavtal om det finns många avtal att hålla uppdaterade. I tjänsten Oma riista har vi utvecklat en funktion med vilken det går att hämta information om jaktområden från andra tjänster. En förening kan om den så önskar hålla informationen om sina jaktområden i någon kommersiell tjänst och ändå använda den i tjänsten Oma riista. Medan piloten U www.lunarex.fi Näkymätön mustasalama! Ohjaa kameraa PUHELIMELLASI! Kuvat PUHELIMEEN JA SÄHKÖPOSTIIN! GLX8 Download from Windows Phone Store nordhunter_metsastaja_no_5_lunarex_neljasosvaaka_082015.indd 1 25.8.2015 13.12
• Jägaren 5 l 2015 l 23 Oma riista visar en inbjudan om att gå med i föreningen. pågår testar vi funktionerna och kommer sedan att informera om vilka kommersiella tjänster som är testade och kompatibla. Uppdaterad information till föreningsmedlemmarna För att medlemmarna i en förening ska kunna se informationen om jaktområdet så ska föreningens kontaktperson skriva in dem i tjänsten med numret på deras jaktkort. Eftersom alla medlemmar i en förening inte nödvändigtvis har jaktkort så går det i efterhand att skriva in dem med personnumret. Var och en får i sin Oma riista en inbjudan som han (eller hon) ska godkänna. När han har godkänt inbjudningen ska han välja hur hans (hennes) kontaktuppgifter visas för de övriga i föreningen. Alternativen är att visa kontaktinformationen (adress, telefonnummer, e-post) för alla medlemmar, enbart för kontaktpersonen eller enbart för sig själv. Det sista alternativet är alltid förvalt. Det är vanligt att jaktföreningar sammanställer en årlig avskjutningsstatistik, vilket ger föreningens sekreterare väldigt mycket arbete. Med informationen om en förenings jaktområde och medlemsförteckningen kan vi automatiskt ta fram dagsaktuell avskjutningsstatistik för föreningens medlemmar, förutsatt att de har fört in sin personliga avskjutning i tjänsten Oma riista. Statistiken visar avskjutningen jaktårsvis för varje djurart som medlemmarna har fällt inom föreningens jaktområde. Avskjutningsstatistiken visar avskjutningen på föreningens område, separat för varje djurart. Var och en bestämmer själv hur hans kontaktuppgifter visas i tjänsten. Avskjutningsstatistiken visar enbart avskjutningen på föreningens eget område. Det är meningen att uppgifterna i varje användares viltlogg ska vara privat. Nya egenskaper på gång Föreningspiloten är ett steg i utvecklingen av tjänsten Oma riistas egenskaper och ska bli till nytta för både föreningarnas ansvarspersoner och medlemmarna. I nästa nummer av Jägaren berättar vi om ett pilotprojekt om älginformation som pågår i samarbete med Naturresursinstitutet. Syftet med projektet är att digitalisera den insamling av information som pågår under älgjakten. Meningen är att steg för steg skrota pappersversionen av älgobskorten, blanketterna för avskjutningsanmälan och anmälningarna om jaktledare. Genom att göra det här elektroniskt kan vi ge föreningar tillgång till uppdaterade prognoser under pågående älgjakt, som bygger på den information som skrivs in i tjänsten medan jakten pågår. De egenskaper hos föreningspiloten som jag har beskrivit i det föregående ska bli tillgängliga för alla jaktföreningar och jaktsällskap så fort vi har fått grönt ljus från föreningarna som deltar i pilotprojektet. Medan vi väntar rekommenderar jag dem som ännu inte har registrerat sig på tjänsten Oma riista att göra det och lära sig hur den fungerar. Adressen ära oma. riista.fi > Svenska. www.lunarex.fi Näkymätön mustasalama! Ohjaa kameraa PUHELIMELLASI! Kuvat PUHELIMEEN JA SÄHKÖPOSTIIN! GLX8 Download from Windows Phone Store nordhunter_metsastaja_no_5_lunarex_neljasosvaaka_082015.indd 1 25.8.2015 13.12
• 24 l Jägaren 5 l 2015 Kai Tikkunen, Jägarförbundet Markeringsmärket: Nytt projekt för färre viltolyckor Den här synen vill en bilförare verkligen inte råka ut för! Under temadagen kommer kampanjpersonalen att informera bilisterna om anpassad hastighet och om förutseende körning för att undvika viltolyckor. Viltolyckorna inträffar oftast i skymning eller mörker Ha n nu H ut tu
• Jägaren 5 l 2015 l 25 Projektet för markeringsmärket drivs av Jägarförbundet och Bilskolförbundet med följande samarbetspartners: ST1/Shell HelmiSimpukka, V-Traffic (Mediamobile), Paikkatieto Online, Volvo Cars Finland, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Finlands viltcentral och Garmin. Jägarförbundet och Bilskolförbundet har dragit igång en kampanj för att minska på trafikolyckorna med hjortdjur. Kampanjen går ut på att lära bilförarna förutse tänkbara olyckor, utveckla nya sätt att varna för farliga vägsträckor och ge anvisningar för hur man ska handla vid en olycka. nligt Trafikverkets statistik inträffade det under 2013 sammanlagt 1517 olyckor med hjortdjur på landsvägarna i vårt land, vilket beräknades kosta samhället 53 miljoner euro. Det inträffar trafikolyckor med hjortdjur i hela landet – i synnerhet på tvåfiliga huvudvägar med livlig trafik. Perioden från september till december är den farligaste tiden och oftast inträffar olyckorna i skymning eller mörker. Under den mörka årstiden är det synnerligen viktigt att använda bilens belysning rätt, vara uppmärksam och anpassa hastigheten efter omständigheterna, i synnerhet på sträckor med varning för älg. Under projekttiden (på finska kallat Hirvimerkki!) ska de här frågorna lyftas fram i ännu högre grad än förut på bilskolornas baskurser och i den fördjupade undervisningen. Förebygga älgolyckor med teknologi Medan projektet pågår börjar vi tillverka ett nytt system för bilar som varnar för hjortdjur. Systemet bygger på ny teknologi och utvecklas tillsammans med organisationerna som deltar i projektet. Vid utvecklingsarbetet utnyttjar vi bland annat den information om olycksplatser som har samlats in under flera år. Arbetet med att utveckla systemet inleddes i Norra Karelen i början av jaktåret 2015-16 och kommer under 2016 att utvidgas så att det omfattar hela landet. Systemet varnar bilföraren bara om det uppfattar hjortdjur i närheten av vägen eller om det bedömer att risken för hjortdjur är väldigt stor. Temadag i september Den synligaste delen av projektet är en temadag som enligt planerna ska bli årlig. I år arrangeras temadagen lördagen den 19 september från klockan 12 till 16 på 26 Shell HelmiSimpukka-stationer på olika håll i landet. Huvudevenemanget äger rum i Norra Karelen på Shell Liperi Ylämylly. På varje bensinstation kommer det att finnas jägare och bilskollärare från bilskolor som är anslutna till Bilskolförbundet. De informerar trafikanterna om farorna i trafiken under den mörka årstiden och berättar om förutseende körning för att undvika olyckor med hjortdjur. De ger också anvisningar för hur man ska göra om det ändå händer en olycka. Under temadagen demonstreras också hur det nya varningssystemet fungerar i bilens navigationsutrustning. På varje bensinstation får de 100 första besökarna en varselväst och ett markeringsmärke för att kunna märka ut den exakta platsen för en olycka. De får också anvisningar för hur man undviker farliga situationer och vad man ska göra om det ändå händer en olycka. På nästa uppslag kan du klippa ut ett markeringsmärke att lägga i bilen. Projektets temadagar Huvudevenemanget: Shell Liperi Ylämylly. Övriga orter: Shell Aura, Shell Halikko, Shell Ii, Shell Iittala, Shell Jämsä, Shell Kalajoki, Shell Raseborg Karis, Shell Kempele Zeppelin, Shell Karleby Vitsari, Shell Laitila, Shell Lappo Tamppari, Shell Lievestuore, Shell Muurame, Shell Mäntsälä P, Shell Parkano, Shell Pihtipudas, Shell Borgå Kungsporten, Shell Rovaniemi Teollisuustie, Shell Siilinjärvi, Shell Luumäki Pitkä-Shell, Shell Vanda Rödsand, Shell Äänekoski Hirvaskangas, Shell Ylöjärvi, HelmiSimpukka Hyrylä, Shell Åbo Oriketo. E Hastigheten avgör lll Risken för att skadas eller omkomma i en viltolycka ökar markant för den som trampar på gasen. Om du sänker hastigheten från 100 till 80 kilometer i timmen så minskar du markant på både bromssträckan och den sträcka som bilen hinner röra sig under din reaktionstid. Om du håller 80 när älgen kliver ut framför dig och du reagerar så fort som på en enda sekund så hinner bilen ändå tillryggalägga 22 meter. Om du håller 100 så hinner bilen hela 28 meter. Medan projektet för markeringsmärket pågår inleds produktionen av det nya systemet för bilar som varnar för hjortdjur. M at ti S eimo la
• 26 l Jägaren 5 l 2015 Ha alltid ett markeringsmärke för viltolycka i bilen Erkki Nyyssönen och Reima Laaja, Finlands viltcentral Klipp ut markeringsmärket för viltolycka på sidan här invid och ha det alltid med dig i bilen. Med märket markerar du platsen för en trafikolycka med ett hjortdjur och gör det enklare för storviltsassistansens personal att hitta olycksplatsen. Markera också platsen om djuret är ett vildsvin eller ett stort rovdjur, och om du kan göra det utan att utsätta dig för fara. Stig inte ur bilen på olycksplatsen om du har kört på en björn eller ett vildsvin eftersom djuret kan vara livsfarligt. Om bilen fortfarande går att köra så fortsätt ett par hundra meter längs vägen och märk ut platsen. Tala om hur långt från olycksplatsen du befinner dig när du ringer polisen. Fäst markeringsmärket på platsen där djuret ligger, om det har dött i olyckan, eller där det försvann in i skogen. Om du inte har något markeringsmärke kan du använda en plastkasse eller något annat föremål som är lätt att få syn på. Det går att skriva ut ett markeringsmärke på webbadressen riista.fi/riistatalous/riistavahingot-ja-konfliktit/. Under hösten blir märket också tillgängligt på bensinstationer och besiktningskontor. Vik markeringsmärket på mitten och stansa färdigt hål i det. Förvara märket tillsammans med bilens övriga dokument, med ett gummiband eller snöre att fästa det med. id en olycka med ett hjortdjur, vildsvin eller rovdjur ska du först varna den övriga trafiken och därefter ta hand om eventuella skadade och ringa polisen. Märk sedan ut olycksplatsen med markeringsmärket. Fäst det i vägräcket, en plogpinne, en trädgren eller i någonting annat lämpligt så att det är synligt för en bilförare. V lll Storviltsassistansen (SRVA) är en organisation som upprätthålls av jaktvårdsföreningarna och förmedlar handräckning till polisen vid konflikter med storvilt. SRVA-kontaktpersonen som får larmet alarmerar en beredskapsgrupp (för eftersök eller avskräckning) till platsen. Märk ut olycksplatsen och ge en bra beskrivning av platsen, det underlättar SRVApersonalens arbete. SRVA-jägarna kan spåra upp det skadade djuret utan att spilla tid och befria det från sitt lidande. Se ei tee kompromisseja. Sille mikään etäisyys ei ole liian pitkä. SWAROVSKI OPTIK on määritellyt X5/X5i -tähtäinkiikarien tarkkuuden uudelleen. Koe äärimmäinen elämys pitkän matkan ammunnan asiantuntijan kanssa. Laukaus laukaukselta ehdottoman luotettavasti. SEE THE UNSEEN WWW.SWAROVSKIOPTIK.COM TUOTTEISTAMME SAAT TIETOA ASIANTUNTEVISTA JÄLLEENMYYNTILIIKKEISTÄ JA VERKKOSIVUSTOLTA WWW.SWAROVSKIOPTIK.COM X5/X5i PITKÄN MATKAN MESTARI LUE LISÄÄ X5/X5i:STÄ. H28_Metsas_185x133_FI.indd 1 19.08.15 07:22
• Jägaren 5 l 2015 l 27 • Kolarissa loukkaantunut eläin on arvaamaton. Loukkaantunutta eläintä ei saa jättää tielle kitumaan, mutta suuren eläimen mahdollinen lopettaminen on syytä jättää viranomaisten hoidettavaksi. Soita yleiseen hätänumeroon 112 ja ilmoita poliisille sitä kautta riistakolarista. Karhutai villisikakolarin sattuessa älä poistu autosta kolaripaikalla. Loukkaantunut suurpeto on ihmiselle vaarallinen. • Merkitse kolaripaikka. Karhuja villisikakolareissa 100 – 200 m onnettomuuspaikalta. VILTOLYCKA Ring 112 Gör hål här för fastet ANMÄLNINGSPLIKT ÅTGÄRDER VID OLYCKSPLATSEN MARKERING AV KOLLISIONSPLATSEN HJÄLPER UNDVIK EN VILTOLYCKA • Ring alltid till nödnumret 112 om du krockar med ett hjortdjur, stort rovdjur eller vildsvin. Utgående från meddelandet inleder polisen verksamheten jägarnas storviltsassistens (SRVA). SRVA tar hand om det döda djuret eller utreder det skadade djurets kondition. Ett skadat stort rovdjur eller vildsvin är farligt, avlägsna dig inte ur bilen förrän hjälp har anlänt. • Märk ut platsen för kollisionen med hjortdjuret, med det här markeringsmärket. Vid kollision med ett stort rovdjur eller vildsvin, vänta i bilen tills hjälp anlänt. • Varna övrig trafik, sätt ut varningstriangel • Ta hand om skadade • Ring 112, lyssna till de instruktioner du får • Meddela olycksplatsen så noggrant som möjligt. Ladda ner GPS positioneringstjänst på förhand till din smarttelefon. • Märk ut kollisionsplatsen med det här markeringsmärket • Genom att märka ut kollisionsplatsen hjälper du SRVA aktörerna att finna den rätta händelseplatsen och därmed minskar du det skadade djurets lidande. • på http://riista.fi/sv/vilthushallning/viltskador-och-konflikter/ sidorna finner du tilläggsuppgifter. • Sänk hastigheten på områden med fara för hjortdjur • Använd helljus så mycket som möjligt • Följ noggrant med vägens kantzoner och ställen, där trädbeståndet sträcker sig nära vägen • Var särskilt uppmärksam vid gryningen och kvällsskymningen • Väj undan bakom djur som dyker upp på vägen RIISTAONNETTOMUUS Soita 112 Tee reikä kiinnitysnauhalle ILMOITUSVELVOLLISUUS TOIMINTA ONNETTOMUUSPAIKALLA • Soita aina hätänumeroon 112, jos ajat kolarin hirvieläimen, suurpedon tai villisian kanssa. Ilmoituksen perusteella poliisi käynnistää metsästäjien suurriistavirka-apu (SRVA) -toiminnan. SRVA noutaa kuolleen eläimen tai selvittää loukkaantunen eläimen kunnon. Loukkaantunut suurpeto tai villisika on vaarallinen, älä poistu autosta ennen avun tuloa. • Merkitse hirvieläinkolaripaikka tällä merkillä. Suurpeto ja villisikakolareissa odota autossa avun tuloa. • Varoita muuta liikennettä, aseta varoituskolmio. • Huolehdi loukkaantuneista • Soita 112, kuuntele saamasi ohjeet • Ilmoita onnettomuuspaikka mahdollisimman tarkasti. Lataa ennakkoon älypuhelimeesi GPS paikannuspalvelu. • Merkitse kolaripaikka tällä merkillä. KOLARIPAIKAN MERKINTÄ AUTTAA • Kolaripaikan merkinnällä autat SRVA toimijoita löytämään oikean tapahtumapaikan ja vähennät näin loukkaantuneen eläimen kärsimyksiä. • http://riista.fi/riistatalous/riistavahingot-ja-konfliktit/ sivuilta löydät lisätietoja • Vähennä nopeutta hirvieläin vaara-alueella • Käytä mahdollisimman paljon kaukovaloja • Seuraa tarkasti tien reuna-alueita ja kohtia, joissa puusto ulottuu tien läheisyyteen • Ole erityisen tarkkaavainen aamuja iltahämärissä • Väistä tielle tulevaa eläintä takaa VÄLTÄ RIISTAONNETTOMUUS Ta ita ke ske ltä Vi k på m itten
• 28 l Jägaren 5 l 2015 • Kolarissa loukkaantunut eläin on arvaamaton. Loukkaantunutta eläintä ei saa jättää tielle kitumaan, mutta suuren eläimen mahdollinen lopettaminen on syytä jättää viranomaisten hoidettavaksi. Soita yleiseen hätänumeroon 112 ja ilmoita poliisille sitä kautta riistakolarista. Karhutai villisikakolarin sattuessa älä poistu autosta kolaripaikalla. Loukkaantunut suurpeto on ihmiselle vaarallinen. • Merkitse kolaripaikka. Karhuja villisikakolareissa 100 – 200 m onnettomuuspaikalta. GAME-INVOLVED COLLISION Call 112 Make a hole for fastening rope OBLIGATION TO REPORT WHAT TO DO AT THE ACCIDENT SITE MARKING THE ACCIDENT SITE HELPS THE OFFICIALS AVOID A GAME-INVOLVED COLLISION • Always call 112 if you are in a car collision with a deer animal, a large carnivore or a wild boar. Based on your report, the police activates the SRVA operation concerning official assistance in large game matters. SRVA retrieves the dead animal or determines the state of the injured animal. An injured large carnivore or wild boar is dangerous. Remain in the car and wait for help. • Mark the site of the deer collision with this mark. If you are in a car collision with a large carnivore or a wild boar, wait for help in the car. • Warn other road-users and put a warning triangle on the ground. • Take care of any injured persons. • Call 112 and listen to the instructions. • Report the location as precisely as possible. Download in advance a GPS positioning service into your smartphone. • Mark the accident site with this mark. • By marking the accident site you help the SRVA officials to find the right location. In this way you also help reduce the suffering of the injured animal. • http://riista.fi/riistatalous/riistavahingot-ja-konfliktit/ More information on the website. • Reduce your speed in a deer danger zone. • Use your long-distance lights as much as possible. • Watch closely the roadside areas and places where the trees extend close to the road. • Be particularly watchful when driving at dusk and dawn. • If an animal runs onto the road, try to dodge it from behind. • Kolarissa loukkaantunut eläin on arvaamaton. Loukkaantunutta eläintä ei saa jättää tielle kitumaan, mutta suuren eläimen mahdollinen lopettaminen on syytä jättää viranomaisten hoidettavaksi. Soita yleiseen hätänumeroon 112 ja ilmoita poliisille sitä kautta riistakolarista. Karhutai villisikakolarin sattuessa älä poistu autosta kolaripaikalla. Loukkaantunut suurpeto on ihmiselle vaarallinen. • Merkitse kolaripaikka. Karhuja villisikakolareissa 100 – 200 m onnettomuuspaikalta. ?????????? ?????? ? ?????? ????????? ??????? 112 ???????? ????????? ??? ?????????? ??????????? ???????? ? ?????????? ?????? ?? ????? ??????????? ?????? ??????????? ????? ???????????? ????????? ??????????? ? ????? ???????? • ? ?????? ???????????? ?????? ????????????????? ???????? ? ????? ????????: ?????, ??????? ????????, ??????? – ??????????? ?????? ??????? ????????? ?? ??????????? ?????? 112. ???? ????????? ? ???????????? ???????? ?????????? ??? ???????? ??????? ?? ???????? ?????? ? ?????? ? ???????? ?????? ????????? (??????????? SRVA), ? ???? ??????? ???????????? ????? ????????? ????????? ??? ????????? ????????? ???????? ?????????. ??????? ??????? ?????? ??? ????? ???????????? ?????????, ??????? ???????? ?????????? ?? ???????? ?????? ????????????. • ?????????? ????? ???????????? ? ????? ?????? ??????. ??? ???????????? ? ??????? ???????? ??? ??????? ?? ????????? ??????????, ????????? ???????? ??????. • ???????????? ?????????? ????????? ????????, ????????? ???????????????. • ??????? ?????? ????????????. • ??????? 112, ???????? ???????? • ???????? ????? ???????????? ??? ????? ??????, ??????? ??????? ? ????? ????????? ??????? ??????????? ?????????????? GPS. • ?????????? ????? ???????????? ?????? ??????. • ?????? ??????????? ????? ???????????? ??????? ?????????? ??????? ????? ????? ????????????, ??? ????? ???????? ????????? ???????? ?????????. • ???. ?????????? ??. ?? ?????? http://riista.fi/riistatalous/riistavahingot-ja-konfliktit/ • ?? ????????, ?????????? ????????????????? ??????, ???????? ???????? ???????? • ??? ????? ?????? ??????????? ??????? ?????? ??? • ??????????? ??????? ?? ????????? ??????, ??? ??? ??????? ??????????????? ?? ??????? • ?????? ???????? ?????????? ?? ???? ? ????? ?????? • ?????? ??????? ?????????? ?? ?????? ????????? ????????? ????? ?? ????????? Fol d her e ?? ?? ?? ? ?????
• Jägaren 5 l 2015 l 29 Avsnitten i serien ShowHau och SRVA-videorna är utlagda på programmets webbplats på adressen www.showhau.fi. Mera information om storviltsassistansen finns på webbplatsen srva.fi Teveserien ShowHau presenterar i samarbete med Finlands viltcentral storviltsassistanspersonal på olika håll i landet. Jari Ylinen En SRVA-hund ska ha väderkorn och vara uthållig Jyrki Savolainen i Vesilahti (Vesilax) i Birkaland och hans femåriga labrador Brandy är med i storviltsassistansen SRVA i Lempäälä jaktvårdsförening. Organisationen bygger på frivillighet och uträttar ett viktigt arbete. Om nöden så kräver åtar sig duon också uppdrag utanför jv-föreningen. Ismo P ak ar inen yrki Savolainen och labradoren Brandy är ett oslagbart par. Brandy har en fantastisk förmåga att spåra upp skadat vilt medan SaJ nästan var losslitet strax ovanför klöven. De två eftersöksjägarna avlivade den. Brandy hade följt släpspåret i marken efter det skadade benet och doften som släpandet hade gett upphov till. Hunden började eftersöket med att följa markvittringen exakt i spåret för att de sista hundra metrarna gå på luftvittringen. Tack vare Brandys kunnande och uthållighet kunde hjorten befrias från sitt lidande. Problemlösningsförmågan avgör Savolainen ger Brandy hela äran. Utan hund skulle det inte alls gå att utföra sådana här uppdrag. På meritlistan har Brandy ett viltspårprov för jakthundar (MEJÄ) och är nordisk eftersökschampion. Hunden har ända sedan den var valp tränats att följa blodspår och efter hand som den blev bättre så ökade husse på sträckorna. Sina första korrekta spårningar gjorde Brandy i ettårsåldern. En eftersökshund ska ha problemlösningsförmåga och uthållighet. Om hunden har tappat spåret så är det sällan som hundföraren kan hjälpa den, fortsätter Savolainen. Savolainen håller på och utbildar en ny SRVA-kamrat åt Brandy. En ny labrador, Darra, har flyttat in hos familjen. Savolainen har höga förväntningar på nykomlingen och Darra har i sin utbildning redan fått prova på blodspår efter djur och nosa på kadaver. Jyrki Savolainens SRVA-video finns i avsnitt 3 av ShowHau från i våras, på adresserna www.showhau.fi och riista.fi/julkaisut/videot Jyrki Savolainen och Brandy tar på olycksplatsen upp spåret efter en hjort. volainen kan läsa hundens beteende. Varje år rycker duon ut på cirka fyrtio SRVA-uppdrag där de jobbar med att spåra upp skadade djur och avsluta deras lidande. För det mesta jobbar Brandy i koppel, men hunden har gjort väl ifrån sig också lös, som ställande hund. Uthållighet ger resultat I somras ställdes duon Savolainen och Brandy åter en gång på prov. Brandy fick ändå genast upp spåret efter hjorten vid vägkanten. Savolainen känner sin hund och vet när Brandy är på spåret. Savolainen och Järvelä gav sig iväg efter hjorten med Brandy i täten. Det visade sig att hjorten var så illa skadad i ena bakbenet att det
• 30 l Jägaren 5 l 2015 RAJOITETTUJA ERIÄ VAIN NOPEILLE! Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, 84100 Ylivieska ? 010 430 3000 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, 15700 Lahti ? 010 430 3630 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, 90400 Oulu ? 010 430 3020 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Ii Sorosentie 2, 91100 Ii ? 010 430 3820 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Verkkokaupan asiakaspalvelu: ? 010 430 3030 (arkisin klo 8–16) KÄRKKÄISELTÄ EDULLISESTI KAIKKI METSÄSTÄJÄLLE METSÄSTYSTEKSTIILIT: Parhaat merkit metsälle! Sniper SAMETTITEERI Houkutin teeri. Vetoketjulla suljettava, helppo täyttää. Hubertus TEERIPILLI Teeren soidinääntä matkivalla pillillä houkuttelet linnut jahtipaikallesi 790€ CZ 455 Standard PIENOISKIVÄÄRIPAKETTI Z 455 Standard pienoiskivääri pyökkipuutukilla ja avotähtäimillä. Aseessa vaihtopiippumahdollisuus .22wmr ja .17hmr piipuille. Paketti sisältää 4x32 NikkoStirling Mountmaster tähtäinkiikarin, kiikarinjalat ja kotimaisen TalWaffe purettavan äänenvaimentimen. Sako Quad Synthetic PIENOISKIVÄÄRI Aseen suora tukki on ruiskuvalettua lasikuituvahvisteista polypropyleenimuovia ja sen otepintojen muotoilusta vastaa italialainen muotoilutalo Giugiaro Desing. Varmista tuotteen saatavuus aina ennen tilausta. Armusa Becada 40 g HAULIKONPATRUUNA Minimagnum metsästyspatruuna kaliiberi 12/70 10 patruuna/rs Haulikoot 2,9mm-3,9mm Gyttorp G3/S1/8/D ASEKAAPPI Uuden aselain täyttävä turvakaappi jopa kahdeksalle ampuma-aseelle. Ovi ja runkorakenne valmistettu 3mm teräksestä. Doublebit-turvalukko. Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti Anar 47 ASEKAAPPI Aselain vaatimukset täyttävä asekaappi, mikäli omistat alle 5 asetta! Korkeus: 1560 mm Leveys: 370 mm Syvyys: 320 mm Paino: 50 kg Anar Luohti TELTTA Tilava ja korkea harjateltta kestävää polyester 600D kangasta. Teräksiset telttakepit. Seinät ja ovi voidaan rullata ylös. Pohjapinta-ala n. 11,8 neliömetriä. Mitat: 320x 370 x 265 cm SK 22 Lr. Magazine PATRUUNAT Perinteiset purkkipatruunat. Paketissa 500 patruunaa. Luodin lähtönöpeus 320 m/s. Garmin Alpha 100 & T5 GPS KOIRATUTKA Garmin Astro 320 & T5 GPS KOIRATUTKA Ferei 730 KÄSIVALAISIN Erittäin tehokas, alumiinirunkoinen käsivalaisin kalastukseen, retkeilyyn, vaellukseen jne. Linssi ultrakirkasta karkaistua lasia. -Cree XM-L 9W LED (Cool White) -Valoteho 800 lumenia -Valokeilan pituus jopa 270 m -Mitat 148 x 45mm (varsi 27mm) Borniak UW-70 SAVUSTUSKAAPPI Tilava savustuskaappi, jolla saat ruokasi maistumaan entistäkin paremmalta. Sinkitty runko kestää paremmin ulkoilmassa. 500 W termostaatti säätää lämpötilan juuri haulammallesi tasolle. Kaappiin mahtuu kerralla jopa 10 kg lihaa. Jännite 230V.Vastus 500W.Tilavuus 70l Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti 499€ 269€ 590€ 3990€ 638€ 548€ 99€ Anar Safety METSÄSTYSLIIVI Metsästysliivi uudella turvacamo kuviolla, Liivissä korkea tuulelta suojaava kaulus., pehmeä kahisematon pintakangas, radiopuhelintasku antennipaikalla, selkätasku sekä vetoketjulla suljettavat lämmittely taskut kevyellä fleecevuorella. Ohut mesh verkko lisää hengittävyyttä. 2490€ Fjällräven Lappland Hybrid METSÄSTYSTAKKI/HOUSUT Kevyt ja kestävä puku metsästäjälle, joka etsii erittäin toiminnallista vaatetta aktiivisiin metsästyspäiviin. Suunniteltu siten, että voit liikkua nopeasti ja vapaasti pitkiäkin matkoja Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti Nokian Jalkineet Finnjagd SAAPPAAT Lintumiesten ja lapinvaeltajien suosima, tukevasti istuva kävelysaapas. Kapeanilkkainen malli, jolla on kevyt liikkua poluilla, teillä ja normaalissa metsämaastossa. 269€ 189€ 69€ 449€ 10€ 3rs 2rs/ 20€ 3kpl/ 10€ 469€ 619€ Armusa 12/76 Pla-3 50g HAULIKONPATRUUNA Tehokas magnum patruuna syksyn jahteihin. kaliiberi 12/76 Lataus 50 grammaa haulin koot 2,9-4,25mm 25kpl/rs.
• Jägaren 5 l 2015 l 31 RAJOITETTUJA ERIÄ VAIN NOPEILLE! Kärkkäinen Ylivieska Ollilanojankatu 2, 84100 Ylivieska ? 010 430 3000 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Lahti Pasaasi 2, Renkomäki, 15700 Lahti ? 010 430 3630 Aukioloajat: ma—pe 8.00—21.00, la 8.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Oulu Alasintie 12, 90400 Oulu ? 010 430 3020 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Kärkkäinen Ii Sorosentie 2, 91100 Ii ? 010 430 3820 Aukioloajat: ma—pe 9.00—21.00, la 9.00—18.00, su 12.00—18.00 Verkkokaupan asiakaspalvelu: ? 010 430 3030 (arkisin klo 8–16) KÄRKKÄISELTÄ EDULLISESTI KAIKKI METSÄSTÄJÄLLE METSÄSTYSTEKSTIILIT: Parhaat merkit metsälle! Sniper SAMETTITEERI Houkutin teeri. Vetoketjulla suljettava, helppo täyttää. Hubertus TEERIPILLI Teeren soidinääntä matkivalla pillillä houkuttelet linnut jahtipaikallesi 790€ CZ 455 Standard PIENOISKIVÄÄRIPAKETTI Z 455 Standard pienoiskivääri pyökkipuutukilla ja avotähtäimillä. Aseessa vaihtopiippumahdollisuus .22wmr ja .17hmr piipuille. Paketti sisältää 4x32 NikkoStirling Mountmaster tähtäinkiikarin, kiikarinjalat ja kotimaisen TalWaffe purettavan äänenvaimentimen. Sako Quad Synthetic PIENOISKIVÄÄRI Aseen suora tukki on ruiskuvalettua lasikuituvahvisteista polypropyleenimuovia ja sen otepintojen muotoilusta vastaa italialainen muotoilutalo Giugiaro Desing. Varmista tuotteen saatavuus aina ennen tilausta. Armusa Becada 40 g HAULIKONPATRUUNA Minimagnum metsästyspatruuna kaliiberi 12/70 10 patruuna/rs Haulikoot 2,9mm-3,9mm Gyttorp G3/S1/8/D ASEKAAPPI Uuden aselain täyttävä turvakaappi jopa kahdeksalle ampuma-aseelle. Ovi ja runkorakenne valmistettu 3mm teräksestä. Doublebit-turvalukko. Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti Anar 47 ASEKAAPPI Aselain vaatimukset täyttävä asekaappi, mikäli omistat alle 5 asetta! Korkeus: 1560 mm Leveys: 370 mm Syvyys: 320 mm Paino: 50 kg Anar Luohti TELTTA Tilava ja korkea harjateltta kestävää polyester 600D kangasta. Teräksiset telttakepit. Seinät ja ovi voidaan rullata ylös. Pohjapinta-ala n. 11,8 neliömetriä. Mitat: 320x 370 x 265 cm SK 22 Lr. Magazine PATRUUNAT Perinteiset purkkipatruunat. Paketissa 500 patruunaa. Luodin lähtönöpeus 320 m/s. Garmin Alpha 100 & T5 GPS KOIRATUTKA Garmin Astro 320 & T5 GPS KOIRATUTKA Ferei 730 KÄSIVALAISIN Erittäin tehokas, alumiinirunkoinen käsivalaisin kalastukseen, retkeilyyn, vaellukseen jne. Linssi ultrakirkasta karkaistua lasia. -Cree XM-L 9W LED (Cool White) -Valoteho 800 lumenia -Valokeilan pituus jopa 270 m -Mitat 148 x 45mm (varsi 27mm) Borniak UW-70 SAVUSTUSKAAPPI Tilava savustuskaappi, jolla saat ruokasi maistumaan entistäkin paremmalta. Sinkitty runko kestää paremmin ulkoilmassa. 500 W termostaatti säätää lämpötilan juuri haulammallesi tasolle. Kaappiin mahtuu kerralla jopa 10 kg lihaa. Jännite 230V.Vastus 500W.Tilavuus 70l Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti 499€ 269€ 590€ 3990€ 638€ 548€ 99€ Anar Safety METSÄSTYSLIIVI Metsästysliivi uudella turvacamo kuviolla, Liivissä korkea tuulelta suojaava kaulus., pehmeä kahisematon pintakangas, radiopuhelintasku antennipaikalla, selkätasku sekä vetoketjulla suljettavat lämmittely taskut kevyellä fleecevuorella. Ohut mesh verkko lisää hengittävyyttä. 2490€ Fjällräven Lappland Hybrid METSÄSTYSTAKKI/HOUSUT Kevyt ja kestävä puku metsästäjälle, joka etsii erittäin toiminnallista vaatetta aktiivisiin metsästyspäiviin. Suunniteltu siten, että voit liikkua nopeasti ja vapaasti pitkiäkin matkoja Tarjous voimassa: Ylivieska, Oulu, Lahti Nokian Jalkineet Finnjagd SAAPPAAT Lintumiesten ja lapinvaeltajien suosima, tukevasti istuva kävelysaapas. Kapeanilkkainen malli, jolla on kevyt liikkua poluilla, teillä ja normaalissa metsämaastossa. 269€ 189€ 69€ 449€ 10€ 3rs 2rs/ 20€ 3kpl/ 10€ 469€ 619€ Armusa 12/76 Pla-3 50g HAULIKONPATRUUNA Tehokas magnum patruuna syksyn jahteihin. kaliiberi 12/76 Lataus 50 grammaa haulin koot 2,9-4,25mm 25kpl/rs.
• 32 l Jägaren 5 l 2015 Orre Lyrurus tetrix Hannu Huttu
• Jägaren 5 l 2015 l 33
• www.HHsport.fi Tilaa ostoksesi suoraan kotiovelle helposti verkkokaupastamme osoitteessa HHsport.fi varaudutaan hirvenpyyntiin saaliin käsittelyyn ALAHÄRMÄ • IISALMI • KIIMINKI • KOKKOLA • NIVALA • RAAHE Sasta Teeri puku Housut 129,Takki 199,Neverfind oranssi kalvotakki Viking Trophy Saapas Sako Range .308 8g 120A 50kpl Meopta Meopro 3.5-10X44 BDC Meopta Meopro 6-18X50 Mil-Dot ras Viking Hunter GTX Kenkä Sasta Vasama Blaze Takki Sako A7 Syn.ss .308 Aimpoint ESCORT Ultracom Novus GPS-panta Säilykepurkki Crown 400g kpl Erätapio Purkinsulkija Täysin kotimainen korkealaatuinen purkinsulkija täysliha-/kalasäilykkeiden valmistukseen. Sopii halk. 99mm säilykepurkeille. 200g, 400g sekä 800g purkkikoolle. Sanelli Paloitusveitsi käyrä / notkea Genzo Royal 66XT VHF-puhelin Lafayette Micro 5+ Paketti Escort Extreme 12/89 28” tai 12/76 26” piipulla puoliautomaattihaulikko Beretta A300 Outlander 12/76 Camo Trophy on varustettu Vikingin ainutlaatuisella UGC®-pohjalla. Radalle ja pienriistalle Meopta-tähtäimet ovat laadukkaita tsekkiläisiä tuotteita. Gore-Texit korvaavan kalvon hinnalla. Lämmin passitakki Housut 328,119,79,4490 499,589,199,295,1590,729,049 335,1695 299,339,399,899,195,Uusi Mossy® Oak BreakUp Country -kuosi Crown säilykepurkkiin säilöt lihat, kalat yms talven varalle. Yhtenä laitteen suunnittelun lähtökohtana on ollut eri koirarotujen vaatimukset – yksi laite kaikille koiraroduille. Matala tyköistuva muotoilu, itse vaihdettava pantaosa, etäohjattava huomiovalo ja monet muut tekijät tekevät Ultracom Novus-pannasta uuden edelläkävijän seurantapantojen markkinoille. Genzo VHF on kehitetty Ruotsissa, jossa sillä vuonna 2013 oli 37,2% markkinaosuus. Lafayette Micro 5 on ainoa metsästyspuhelin, joka täyttää IP68-standardin mukaiset vaatimukset. Tämä metsästyspuhelin on täysin vedenpitävä, ja puhelimen kuori on metallia. AMMATTILAISEN LIHAPUUKKO Täysin kotimainen tuote! Tarjoukset voimassa 9.9.-30.9.2015
• www.HHsport.fi Tilaa ostoksesi suoraan kotiovelle helposti verkkokaupastamme osoitteessa HHsport.fi varaudutaan hirvenpyyntiin saaliin käsittelyyn ALAHÄRMÄ • IISALMI • KIIMINKI • KOKKOLA • NIVALA • RAAHE Sasta Teeri puku Housut 129,Takki 199,Neverfind oranssi kalvotakki Viking Trophy Saapas Sako Range .308 8g 120A 50kpl Meopta Meopro 3.5-10X44 BDC Meopta Meopro 6-18X50 Mil-Dot ras Viking Hunter GTX Kenkä Sasta Vasama Blaze Takki Sako A7 Syn.ss .308 Aimpoint ESCORT Ultracom Novus GPS-panta Säilykepurkki Crown 400g kpl Erätapio Purkinsulkija Täysin kotimainen korkealaatuinen purkinsulkija täysliha-/kalasäilykkeiden valmistukseen. Sopii halk. 99mm säilykepurkeille. 200g, 400g sekä 800g purkkikoolle. Sanelli Paloitusveitsi käyrä / notkea Genzo Royal 66XT VHF-puhelin Lafayette Micro 5+ Paketti Escort Extreme 12/89 28” tai 12/76 26” piipulla puoliautomaattihaulikko Beretta A300 Outlander 12/76 Camo Trophy on varustettu Vikingin ainutlaatuisella UGC®-pohjalla. Radalle ja pienriistalle Meopta-tähtäimet ovat laadukkaita tsekkiläisiä tuotteita. Gore-Texit korvaavan kalvon hinnalla. Lämmin passitakki Housut 328,119,79,4490 499,589,199,295,1590,729,049 335,1695 299,339,399,899,195,Uusi Mossy® Oak BreakUp Country -kuosi Crown säilykepurkkiin säilöt lihat, kalat yms talven varalle. Yhtenä laitteen suunnittelun lähtökohtana on ollut eri koirarotujen vaatimukset – yksi laite kaikille koiraroduille. Matala tyköistuva muotoilu, itse vaihdettava pantaosa, etäohjattava huomiovalo ja monet muut tekijät tekevät Ultracom Novus-pannasta uuden edelläkävijän seurantapantojen markkinoille. Genzo VHF on kehitetty Ruotsissa, jossa sillä vuonna 2013 oli 37,2% markkinaosuus. Lafayette Micro 5 on ainoa metsästyspuhelin, joka täyttää IP68-standardin mukaiset vaatimukset. Tämä metsästyspuhelin on täysin vedenpitävä, ja puhelimen kuori on metallia. AMMATTILAISEN LIHAPUUKKO Täysin kotimainen tuote! Tarjoukset voimassa 9.9.-30.9.2015
• 36 l Jägaren 5 l 2015 Projektchef Mikael Wikström: Vi tänker för mycket på det negativa Annamari Alanne Vilthushållningen blir allt internationellare I Sverige höjer klövdjuren värdet på en skogsfastighet längs olika kanaler att inleda ett officiellt samarbete, men ännu har inga officiella avtal kommit till eftersom det inte har gått att avtala om detaljer skriftligt. Ett officiellt avtal vore dock till nytta för bägge länderna eftersom viltstammarna är likartade och djuren ofta korsar gränsen. Det kunde bland annat leda till mera omfattande och exaktare statistik över viltet på bägge sidor av gränsen. Wikström är övertygad om att personliga kontakter är avgörande även i framtiden oavsett eventuella avtal. Viltet känner inga landsgränser Mikael Wikström intresserar sig också för viltets och i synnerhet hjortdjurens vandringar. Eftersom viltet korsar gränser och ibland vandrar till nya marker så skulle avtal mellan länder gagna förvaltningen av stammarna. I Ryssland hoppas man på att vitsvansviltet ska breda ut sig över gränsen, och intresset bland ryssarna är så stort att de gärna skulle fånga in vitsvanshjortar i Finland och släppa ut dem i den ryska naturen. Wikström tror att kronhjorten skulle kunna sprida sig på samma sätt som rådjuret till Finland från Ryssland eller Mik ael W ik ström ör Mikael Wikström har det varit ett viktigt mål både i arbetet och på fritiden att lära sig hur olika länder har löst olika frågor i sin vilthushållning. Han är aktiv på jaktföreningsnivå, jaktvårdsföreningsnivå och regional nivå, vilket har uppenbarat en mängd praktiska problem och har ökat hans intresse för viltfrågor ännu mer. Främst jobbar Wikström med frågor som berör förvaltningen av hjortdjursstammarna. Ute i världen är Finland särskilt känt för sina fungerande och pålitliga inventeringsmetoder, och för sina välorganiserade jägarorganisationer. Trots det konstaterar Wikström att det finns saker som vi kan lära oss av andra länder. Det är inte nödvändigt att alltid kläcka någonting nytt för vilthushållningen i vårt land. Ibland skulle det räcka med att plocka russinen ur andra länders kaka och baka lösningar som är anpassade till våra förhållanden. Vi kunde importera impulser för exempelvis den selektiva jakten efter klövdjur. Hos oss pågår det ju ofta debatter med många deltagare om fördelarna och nackdelarna med viltstammarna. Det intressanta är att debatten om nackdelarna ofta är mycket livligare hos oss än i andra länder, trots att exempelvis klövdjurstätheterna är blygsammare än i grannländerna. ”Personliga kontakter är viktiga” Wikström har ett omfattande internationellt nätverk eftersom han har varit medlem i det internationella viltskyddsrådet CIC i många år och han deltar i närområdessamarbetet om vilthushållning, i synnerhet med Ryssland. Dessutom har han under de senaste 25 åren studerat viltförvaltningen i olika länder och jagat i flera europeiska länder och i de flesta världsdelar. Kvaliteten och kvantiteten på samarbetet varierar dock redan beträffande grannländerna. Med Ryssland sköts viltfrågorna numera främst på en personlig nivå medan samarbetet mellan de nordiska länderna är mera organiserat. Med Ryssland pågår försök ”Större viltstammar i vårt land skulle kunna bli till direkt ekonomisk nytta för jägare och markägare”, konstaterar projektchef Mikael Wikström på Finlands viltcentral. Han önskar att viltdebatten skulle flytta fokus från det negativa till det positiva och ta fram nya lösningar och nyttigheter. F
• Jägaren 5 l 2015 l 37 Mikael Wikström har jagat inte bara i Finland utan även i de flesta europeiska länder och i nästan alla världsdelar. Ersättningen till markägaren begränsar sig ofta till en inbjudan till årets älghippa Sverige bara klimatet blir varmare och jakttrycket hålls på en lagom nivå. När det kommer till kritan så beror djurens benägenhet att vandra i väldigt hög grad på stammens täthet. Ett djurs benägenhet att lämna området där det föddes ökar om området är okänt och stammen tät. När djuret omsider har hittat ett eget område så är områdets storlek omvänt proportionellt till stammens täthet. Viltet värt större uppskattning Wikström anser att ett av de största viltproblemen här i landet är att vi inte ger viltet den uppskattning som det är värt. Vi håller nog koll på skadorna, men är ofta blinda för nyttan och värdet. Om viltstammarna i vårt land var större så skulle jägarna kunna få ut lika mycket kött som i dagsläget, men även markägarna skulle få sin andel av produktionen. Liksom i de övriga nordiska länderna skulle större viltstammar vara till direkt ekonomisk nytta för både jägarna och markägarna. Det här skulle bland annat leda till fler arbetstillfällen på landsbygden, om intäkterna från jordbruket och skogsbruket kunde kompletteras med inkomster från viltet, påpekar Wikström. Enligt statistiken är det i Sverige så, att mängden klövdjur höjer värdet på en skogsfastighet. I Finland är det snarare så, att försäljningspriserna korrelerar med virkesförrådet. Wikström tänker sig att klövdjursstammarna är så mycket tätare i Sverige än i Finland för att det gynnar markägarna. I vårt land består ersättningen till markägaren sällan av mer än en inbjudan till älghippan med älgsoppa en gång om året, jämför Wikström. Wikström ifrågasätter den alltför enkelspåriga synen på viltet och påpekar att varje land har sina egna tankemodeller och verksamhetssätt. Hos oss betraktar vi ofta hjortdjuren som skyldiga till olyckor medan föraren kan få ersättning för sina skador. I Ryssland ligger ansvaret hos föraren, som vid en olycka kan bli skyldig att betala både böter och ersättning för älgen enligt djurets kroppsvikt. Hos oss försöker vi minska på trafikolyckorna genom att skära ner hjortdjursstammarna i stället för att exempelvis bygga mera viltstängsel. I Sverige finns det sex gånger mera vägar med viltstängsel än i Finland. Kanske beror den här motsatsen på att det hos oss är bara en tiondel av skatteintäkterna från trafiken som går tillbaka till vägarna. Lyhyt, kevyt, kestävä! Maahantuonti: www.hjorth.fi www.aimsport.se Apteekista ilman reseptiä. Drontal® comp. vet. tabl. ja Drontal® comp. Forte vet. tabl.: Febanteeli, pyranteeliembonaatti, pratsikvanteli. Koirien pyöröja heisimatojen häätöön. Ei saa käyttää tiineyden kahden ensimmäisen kolmanneksen aikana. Drontal® vet. tabl.: Pyranteeliembonaatti, pratsikvanteli. Kissojen pyöröja heisimatojen häätöön. Ei saa käyttää tiineyden aikana. Droncit® vet. tabl.: Pratsikvanteli. Koirien ja kissojen heisimatojen häätöön. Welpan® vet. oraalisuspensio: Febanteeli, pyranteeli. Koiranpentujen ja enintään vuoden ikäisten koirien pyörömatojen häätöön. Lue pakkausseloste ennen käyttöä. 08/2015 Hyvä metsästyskoiran omistaja. Muistathan että koirasi heisimatolääkitys suositellaan tehtäväksi aina ennen ja jälkeen metsästyskauden. Ehkäise hirviekinokokki ja heisimatotartunnat.
• 38 l Jägaren 5 l 2015 Henna Väyrynen Vilthushållningen skapar möjligheter Erä-Korpinen: Jaktturismen blev en bisyssla Företaget Erä-Korpinen ligger i Norra Österbotten och drivs av företagaren Sakari Muuttola. Inriktningen är jaktoch naturturism. Företaget drog igång i början av 90-talet med en stuga som Muuttola hade byggt för eget bruk. – Jag började hyra ut den när jag på grund av jordbruket inte hann vara där själv. Kunderna var småviltsjägare som jagade på statens jaktområden. Att det blev jaktturism berodde också på Muuttolas eget intresse för jakt, viltvård och jaktföreningen. Det vildmarksartade landskapet med sjöar och statens jaktmarker lockade fler besökare, och jaktturismen, som han hade börjat med vid sidan av jordbruket, växte ut till en bisyssla. Framåt genom samarbete Uthyrningen av stugor är i detta nu Erä-Korpinens huvudprodukt. Dessutom organiserar företaget jaktresor och förmedlar tillstånd till småviltsjägare. – Majoriteten av Erä-Korpis kunder är finländare, men det förekommer också utlänningar som vill jaga exempelvis älg och hönsfågel. På lokalplanet är det viktigt med samarbete, i synnerhet med jaktföreningarna. – Jaktföreningarna som jag samarbetar med har ställt upp med guider som tar ut kunderna på jakt efter hönsfågel och älg på föreningarnas marker, och ordnar med hundar. Samarbetet har krävt satsningar, men det har redan i flera år fungerat lysande, berömmer Muuttola. Enligt Muuttola gynnar jaktoch naturturismen i synnerhet den regionala ekonomin. – Pengarna som besökarna använder sprider sig i regionen, från butiker och bensinstationer till hotell och restauranger. De involverade jaktföreningarna får även de sin beskärda del. Utvecklandet av jaktturismen och företagandet inom vilthushållningen skulle enligt Muuttola kräva både lagändringar och lokala tilllämpningar. – På lokalplanet kan det handla om ett samarbete mellan föreningar och markägare. Jaktföreningarna kunde till exempel sköta vägrenarna utmed markägarens skogsbilvägar och i gengäld få jakträtten i markerna. www.erakorpinen.fi Sakari Muuttola och en lycklig Klaus Bauer som fällde älgen. Erä-Korpinen, Jamen eräpalvelut och Sauvalan kartano är företag inom vilthushållningen som har specialiserat sig på jaktturism. Inom vart och ett av företagen har utbudet av tjänster format sig efter företagaren själv och miljön på verksamhetsorten. Företagarna förenas av sitt intresse för jakt och tanken att det här i landet finns ännu större möjligheter för vilthushållningen. Sa ka ri M uut to la
• Jägaren 5 l 2015 l 39 Sauvalan kartano: Vilthushållningen ger arbete Sauvala gård ligger i Janakkala och sysslar med jordoch skogsbruk, och jaktföretagande. Heikki Sauvala, som är företagare och ordförande för yrkesviltvårdarna, berättar att affärsverksamheten på viltsidan började 1992 när gården hade köpt 250 fasandunungar. – Tanken var att skapa möjligheter för jägare med fågelhund. Då fanns det ännu inte någon plan för affärsverksamheten eller uppfattning om vart verksamheten de facto skulle leda, minns Sauvala. Numera är Sauvala gård en av de största fasanproducenterna i landet och säljer ägg, dunungar och fasankött. Företagets huvudprodukt är fasanjakter av engelsk typ. På en typisk jakt deltar 8 till 12 kunder och 15 till 45 personer med hundar. Sauvala understryker att viltbranschen kräver mycket folk. Den färdiga produkten, från fasanägg till vacuumpackat, går genom händerna på elva personer. Processen omfattar flera moment som inte kan göras maskinellt. Ett konventionellt jordbruk skulle enligt Sauvala sysselsätta ungefär en och en halv person medan viltsidan i detta nu sysselsätter ungefär 5,5 personer, familjen medräknad. Under jaktdagarna är det ännu fler som jobbar. På landsbygden skulle viltbranschen kunna vara en betydande sysselsättare, framhåller Sauvala. Det krävs vilja När det gäller utvecklingen i viltbranschen efterlyser Sauvala vilja. Viltet borde värderas högre och i stället för nackdelarna borde vi tala om fördelarna. – Det är inget fel på viltet här i landet, men stammarna håller låg kvalitet och är för glesa. Trots det bär viltbranschen på stora möjligheter. Om det skulle finnas mera kött på marknaden så skulle mera viltkött vara tillgängligt för sådana som inte jagar och då skulle också den allmänna acceptansen för jakten öka. Den kommersiella jakten skulle dessutom gynna miljön och viltstammarna. Vi borde också ta hänsyn till markägarna, anser Sauvala. – Som tankemodell kunde vi föreslå att markägaren ska ha nytta av viltet och av att han sköter om miljön så att den är gynnsam för viltet. Knappast skulle väl någon ha någonting emot en liten, årlig biinkomst utöver skogsbruket. Med den här modellen skulle också några avgnagda plantor bli acceptabla. – Här på Sauvala gård ordnar vi också andjakter, och tillsammans med granngården jakt efter hjortdjur, berättar Heikki Sauvala. Företaget Jamen Eräpalvelut är företagaren Jarmo Helanders enmansföretag i Utsjoki. Han erbjuder tjänster från sotning till fastighetsskötsel, och från ripjakt till fisketurer vid Tana älv. Ripjakterna är den populäraste av jakttjänsterna och anlitas främst av företagskunder. Säsongen är kort – bara cirka två månader. Högkvarteret för ripjakterna är en stuga vid foten av ett fjäll, och därifrån gör kunderna dagsfärder ut i markerna. – I genomsnitt tillbringar kunderna tre dygn på ripjakt och i allmänhet har jag ungefär tre kunder i taget. Majoriteten av Helanders kunder är finländare och de flesta av dem är stamkunder som han har lärt känna under årens lopp. De förstärkningar som Helander behöver för färderna köper han av underleverantörer. – Just nu vill jag hålla verksamheten i rätt liten skala. Att anställa folk skulle i praktiken betyda att verksamheten måste expandera och då ökar även pappersjobbet. Vid ripjakt måste man dessutom ta hänsyn till dagsläget. Under dåliga ripår har regeln varit den, att vi inte jagar mer än vi äter. Jaktturismen kräver flexibilitet eftersom det inte går att skjuta lika mycket varje år, betonar Helander. Ripjakten lärorik Jarmo Helander är övertygad om att jakterna och de övriga naturtjänsterna är så populära tack vare tjusningen och tystnaden uppe på kalfjället. – I jakterna deltar också en hel del sådana personer som inte har jaktkort. Somliga vill bara fotografera jakten. Andra vill uppleva fjället och se hundarna arbeta. Helander tror att jaktturismen och naturföretagandet är en trend som fortsätter att växa. Det finns en efterfrågan också på den inhemska marknaden där den kommersiella jakten skapar möjligheter för bland annat jägare som inte äger mark. Det kan till och med hända att någons jägarbana börjar med en arrangerad jakt. Sådana ger möjligheter att lära sig och få kunskaper så att jägaren sedan kan jaga på egen hand, konstaterar Helander. personal.inet.fi/yritys/jamenera/ Ka ta R o ih a Jarmo Helander med hunden Jeppe på ripjakt. Jamen Eräpalvelut: Ripjakten första upplevelsen av kalfjället Mik ael a S au va la
• 40 l Jägaren 5 l 2015 Dags att anlägga åtlar för de små rovdjuren. Kom ihåg markägarens tillstånd och anmälningen till tjänsteveterinären om du använder slaktavfall från produktionsdjur. För åtlar med vildlevande fisk och vilt behövs det ingen anmälan. Kontrollera och serva fällorna för små rovdjur – både dem som fångar levande och dem som dödar – och gillra dem. Börja ställa i ordning för viltet. Kontrollera foderautomaterna och taken för utfodringsplatserna, och ställ dem på plats. Vinterutfodringen kan börja. När du väl har börjat utfodra viltet så får du inte sluta förrän på våren när snön har smultit. ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO C M Y CM MY CY CMY K riistakalenteri_4_sve.pdf 1 26/08/15 01:01
• 42 l Jägaren 5 l 2015 Text och bild: Tuomo Karsikas Det är bäst att inleda vinterutfodringen av rapphönsen innan snön faller, det vill säga så fort säden är tröskad. Utfodringsplatserna behövs eftersom jordbruket inte längre är vad det en gång har varit. Det finns inga tröskhus längre eller lador för husdjurens vinterfoder, där det på vintern trillar ner korn åt fåglarna. et är bäst att vara ute i god tid med att ställa utfodringsplatserna i ordning. När den första snön har fallit eller när åkrarna fryser till söker sig rapphönorna dit. Men innan dess har de redan sett efter om där finns mat. På våren är snödrivorna ett bekymmer för rapphönorna eftersom de inte kan gräva ner sig genom skaren. Det händer att flera flockar med rapphöns söker sig till samma utfodringsplats. I allmänhet äter den starkaste flocken på bästa tid och de svagare flockarna senare. Det är i gryningen och skymningen som rapphönsen äter. Det ska finnas tre eller fyra utfodringsplatser i närheten av varandra. Om det dyker upp ett rovdjur vid någon av dem så överger rapphönorna platsen för ett par veckor eller för gott. Jakten efter rovdjur ska därför trappas upp kring utfodringsplatserna. Valet av utfodringsplats Placera helst utfodringsplatserna på ställen där fåglarna brukar hålla till. Det är ju enklare att flytta utfodringen till fåglarna än tvärtom. Vid väggen till en gammal lada är också ett bra ställe för en utfodringsplats. Dit söker sig rapphönorna i synnerhet på vårvintern när snön smälter utmed väggarna. Under ladans golv håller sig korn och frön torra. Även lador som är så konstruerade att man kan köra igenom dem passar utmärkt En utfodringsplats ska kännas naturlig och trygg Dags tänka på rapphönorna och vintern D
• Jägaren 5 l 2015 l 43 till ändamålet. Bekymren med snön minskar och efter snöyra behöver man inte gräva fram utfodringsplatsen. En utfodringsplats ska vara så naturlig och trygg som möjligt. En vanlig utfodringsautomat av samma typ som används för orrar fungerar fint. På en tunna tar man bort locket och bottnen och ställer den på ett underlag. Ett tak format som en hässja är också en fungerande lösning. Forma den som ett A. Hässjan kan vara upp till ett par meter lång. Täck den med halm eller vass. Lämna hässjan öppen nedtill och ställ in automaten. Marken under träd och buskar är också trygga platser för rapphönorna att äta på. I ett videsnår kan man knyta ihop topparna med exempelvis järntråd och ställa in foderautomaten under. På det viset ger videsnåret skydd mot duvhök. I södra Österbotten fölll Om det inte föreligger någon fara för att ogräs ska hamna på åkern så kan man med fördel utfodra rapphönorna med sorteringsrester. På andra platser kan du bjuda på råg, havre eller vete. Rypsoch rapsfrön är utmärkt föda tack vare den höga fetthalten. Rapphönan är den enda hönsfågeln som lägger på sig fett som en energireserv. Rapphönorna behöver också grönfoder. Höstråg och höstvete är bäst, men de kan ersättas med en grönfodervall. Dessutom är det bra att lägga ut grus för matsmältningen på utfodringsplatsen så fåglarna inte behöver leta efter sådant på landsvägen. rekommer det att man placerar fodret i mellanrummen mellan rundbalar, vilket skyddar fåglarna mot insyn. Låt rapphönorna äta i fred Gör dig inte ärende till utfodringsplatserna annat än när du fyller på med foder och gör rent, och gör detta vid en tidpunkt då du stör minimalt. Rapphönorna kommer till utfodringsplatsen och lämnar den efter en exakt tidtabell, så det är inga problem med pricka in sina egna besök. På vägen till en utfodringsplats håller rapphönorna i regel ett öga på omgivningen. Om de inte blir störda så lämnar de platsen till fots. Därför ska man undvika situationer där fåglarna blir skrämda och flyger iväg, eftersom det kan dröja länge innan de kommer tillbaka. Vid sträng kyla händer det att fåglarna gräver ner sig i snön bara tio meter från utfodringsplatsen för att på det viset spara energi Kom ihåg att man inte får utbilda hundar vid en utfodringsplats! Fasaner och fältharar är inte heller någon ovanlig syn på utfodringsplatser och ibland hälsar också orrar och ripor på. Födan ska innehålla fett En skyl med rågkärvar är lätt att åstadkomma och skapar en naturlig utfodringsplats för rapphöns. Strö ut havre under den. En hässja är en utmärkt lösning eftersom rapphönorna vid fara har fri flykt åt alla håll. En foderautomat placeras med fördel på sydsidan och vid kanten av en åkerholme. Då bjuder den på både skydd och sol.
• 44 l Jägaren 5 l 2015 Registreringen görs i fem steg 1 Vi skickar ett mejl till adressen du uppgett för att kontrollera att den fungerar. 2 Fortsätt registreringen genom att klicka på länken i mejlet. 3 Godkänn tjänstens användarvillkor. 4 Identifiera dig med din bankkod i tjänsten Vetuma. 5 Välj ett lösenord och ange ditt mobilnummer. EN ENDA GÅNG! Det elektroniska jaktkortet Tjänsten fungerar och uppdateras elektroniskt. Fungerar med dator och smarttelefon. Börja med att registrera dig! För att registrera dig behöver du en egen fungerande e-postadress. 1 Gå in på oma.riista.fi > Svenska. Klicka ”Skapa Oma riista -användarsignum” och fyll i din e-postadress. Skapa ett Oma riista användarnamn och hantera dina viltärenden på nätet Så här registrerar du dig Så här använder du Oma riista Ladda ner gratis mobil applikation Börja med att registrera dig! Betalt jaktvårdsavgiften? Tjänsten laddar upp ditt elektroniska jaktkort. Ladda ner gratisappen i Googles, Apples eller Microsofts appbutik. Nu har du jaktkortet i din smarttelefon! Lika giltigt som ett jaktkort av papper! I tjänsten Oma riista kan du också skrivaut ett intyg på betald jaktvårdsavgift och ett certifikat för jaktresan till utlandet. 1 5 2 3 4 I tjänsten Oma riista är det enkelt att skriva in vilt som du har observerat eller fällt, och att göra avskjutningsanmälan. 6 LADDA NER – DET ÄR GRATIS! 1 2 2 3 5 4 4 Vetuma är en identifieringstjänst 5 E-postadressen + lösenordet = Oma riista -användarnamnet 3 4 Nytt lösenord Bekräftelse lösenord 1 C M Y CM MY CY CMY K omariista_metsastyskortti_sve.pdf 1 23/08/15 00:32
• Tarjoukset voimassa 31.10.2015 saakka tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Hinnat sis. alv 24 %. Oikeudet muutoksiin pidätetään. Katso lähin kauppiaasi www.ikh.fi Metsästäjälle! LED hakuvalo, vesitiivis •??500?lm •??4-toiminen?kytkin:?? 100?%?/?50?%?/?? Flash?/?OFF •??magneetilla •??paristotyyppi?3?x?1,5?V?D? (ei?sis.) CRX116 3390 Lihalaatikko 45 l •??elintarvikehyväksyttyä?muovia •??mahdollista?pinota?sisäkkäin?? tai?päällekkäin •??P?580,?L?380,?K?315?mm DM5005 1190 Takki Basel •??klassinen?Helly?Hansen? -keinoturkistakki •??100?%?polyesteri,?? 360?g/m² •??erittäin?kestävä?ja?? lämmin?FiberLock?®? -materiaali? •??pidennetty?takahelma •??hihoissa?peukalolenkit •??käännettävä •??väri:?tumma?oranssi •??koot?S-3XL HH72262-290-S/3XL 99,Sähkötalja •??1600?W?/?230?V •??500?/?1000?kg •??nostovara?? 11?m?/?5,5?m AWD155 499,Ketjutalja •??1000?kg?/?2,25?m XK1000A 55,Lahtivajaan! Asekaappi neljälle aseelle •??L?25?x?K?125?x?S?25?cm AK4 129,149,Pipo, •??100?%?akryyli •??alaosassa?? fleece?vuori •??väri?hi-vis?oranssi PAT156-ONE 990 A LB IIT TI Myymälöissä vko 37! Koiran kuljetushäkki •??P?90?x?L?57?x?K?62?cm •??korkeus?kokoon?? taitettuna?8?cm •??paino?7,1?kg XK8008 79,Talvilakki •??100?%?polyesteri •??tuulenpitävä •??väri?hi-vis?oranssi PAT128A-ONE 1990 C E SI UM Myymälöissä vko 37! KO TIMAIN EN P E R H E Y R I T Y S Ladattava akku NiMH 2600 mAh •??AA GP201062A 1990 Koiratutkaan! IKH_Metsastaja_210x297_09092015.indd 1 25.8.2015 10.53
• 46 l Jägaren 5 l 2015 Kaisa Huttunen Havsjakt kräver förberedelser, utrustning och förutseende Det är ingenting ovanligt att nya jägare inleder sin hobby med jakt efter sjöfågel. På allmänna vattenområden i havsområdet som ägs av staten finns det gott om möjligheter till fågeljakt. Men den som rör sig på havet ska hålla ett öga på vädret och försöka förutse farliga situationer. Att jaga i storm är inte att tänka på. erioden september till november är den bästa för fågeljakt på havet; då kan man få se väldiga flockar med flyttande fåglar. Det bästa är att ge sig iväg väldigt tidigt så man är framme innan solen går upp. Morgonflykten pågår i regel fram till tolvtiden medan kvällsflykten håller på tills det blir mörkt. Vid fågeljakt på havet gäller samma regler som för sjöfågeljakt i övrigt: den som skjuter från en båt får inte ha motorn igång. Att ha motorn igång är tillåtet när man letar rätt på en skadskjuten fågel och avlivar den. Blyhagel är förbjudet liksom halvautomater där det går fler än två patroner i magasinet. Väntan i vettaskåran Vid fågeljakt på havet använder man vettar, det vill säga bulvaner som ser ut som fåglar. Man förankrar dem på rad i vattnet cirka tjugo meter från vettaskåran. P R eijo Neno nen Alfågeln är en talrik genomflyttare och liksom ejdern ett populärt fågelvilt vid havsjakt.
• Jägaren 5 l 2015 l 47 Jägaren väntar i sitt gömsle på att fåglarna ska landa vid vettarna. Det är säkrast att skjuta redan när fåglarna går ner för landning eftersom de då erbjuder en större träffyta än när de vilar på vattnet. Bytet bärgas med båt eller apporterande hund. Den som bärgar sina fåglar med båt ska helst ta en långskaftad håv med sig. En apporterande hund underlättar jägarens arbete, men är inte lika nödvändig som vid insjöar där fåglarna kan gömma sig i strandgräset, berättar Markku Ruuth som har jagat i skärgården utanför Helsingfors och Esbo i ungefär sju år. På hösten är det kallt ute på havet, sjön går ofta hög och klipporna är hala. Enligt Ruuth kan hundar som inte är vana vid sådana förhållanden gripas av panik om de inte hittar ett ställe att ta sig i land på. Sätt gärna en flytväst med handtag på hunden eller en sele, så det går att lyfta upp den på land, tipsar Ruuth. Oberäkneligt väder på havet Den som jagar på skär i havet ska vara oerhört försiktig. Om väderrapporten talar om vind över 5 m/s så ställer man in jakten. Vid dåligt väder är det säkrast att stanna på land. Följ med väderrapporterna, för vädret kan slå om hastigt. Sjökort av papper eller en eldriven plotter är ett måste för att inte köra på grund när man rör sig utanför farlederna. Längre ut kan dyningarna gå höga, understryker Ruuth. En flytdräkt eller räddningsdräkt håller jägaren torr och ökar säkerheten. Det ska också finnas ett rejält ankare ombord. Ruuth vet av erfarenhet att det sällan finns ställen där det är enkelt att ta sig i land på ett skär, och vid hård vind kan sjögången slå båten mot klipporna om den inte är ordentligt förtöjd. Det bästa valet är en rätt liten men sjöduglll Enligt jaktlagen får alla som har jaktkort och är stadigvarande bosatta i Finland jaga fritt på havet i sådana allmänna vattenområden i statens ägo som inte är fredade eller som inte har överlåtits. Havsjakten efter fågel är viktig i synnerhet för jägare i södra Finland som inte äger mark och som därför har begränsade möjligheter till jakt Att ta reda på var man får jaga är däremot inte gjort i en handvändning. Bygränser och fredade områden är inte alltid utsatta på sjökort. På webbplatsen retkikartta.fi (utflyktskarta.fi) är bygränser utmärkta, men inte vem som äger öarna. Det är obegripligt att inte den saken finns sammanställd någonstans, klart och överskådligt, grunnar Ruuth. Även Kari Nuutinen som är ordförande för Helsingfors jaktvårdsförening har stött på det här problemet: Folk kontaktar oss ofta och frågar om vilka skär man får jaga på. Utanför Helsingfors har en del av öarna utanför bygränserna överlåtits till staden. Där kan helsingforsbor jaga med tillstånd som de har köpt av staden. Helsingfors stad gör inget väsen av sina skär, men jag har rekommenderat dem för nybörjarjägare som är bosatta i Helsingfors. Det är lättare att ta i land där än på statens skär som ligger längre ut, och blir man överraskad av en storm så är risken mindre för att råka i sjönöd, konstaterar Nuutinen. Enligt Kari Nuutinen är det lyckligtvis inte lika knepigt att ta reda på naturskyddsområdena i Helsingfors som i exempelvis Åbo skärgård, där det finns gott om fredade öar. Det vore därför viktigt att det skulle finnas en sammanställning på sjökort över alla öar i landet där det är tillåtet att jaga. På samma sjökort kunde också de fredade områdena vara införda, liksom de områden som ägs av någon annan än staten. Havsjakt intresserar jägare utan jaktmarker ”Ute i havsbandet kan dyningen gå hög” Markku Ruuth Den som jagar sjöfågel ute i havsbandet med hund ska ha en hund som apporterar också när sjön går hög. Ka is a H ut tunen lig aluminiumbåt som är smidig och kan ta smällar mot klippor. I havsbandet stöter man ibland på jägare som inte har tagit havets kraft på allvar. Båten ligger illa tilltygad bland strandstenarna, berättar Ruuth. Även erfarna sjöfarare kan råka i farliga situationer eller bli tvungna att ändra sina planer på grund av vädret. Det är säkrast att packa med matsäck, varma kläder och ved för den händelse vistelsen på skäret blir längre än planerat. Självfallet ska det alltid finnas nödraketer ombord och flera lampor. Även hala klippor är farliga och därför är det klokt att sätta halkskydd under gummistövlarna, tipsar Ruuth. I Forststyrelsens karttjänst Retkikartta (Utflyktskarta) kan du leta efter ställen att jaga och fiska på. Webbversionen finns på adressen retkikartta.fi (utflyktskarta.fi) och mobilversionen på adressen m.retkikartta.fi.
• 48 l Jägaren 5 l 2015 Text och bilder: Eerikki Rundgren Matlagning på jakt Frisk utomhusluft i kombination med lagom ansträngning har en förunderlig effekt på aptiten. En eller flera dagar på jakt motsvarar en långvarig idrottsprestation och återhämtningen kräver ordentligt med mat. Maten levererar inte bara energi utan utgör tillsammans med avkopplande pauser en väsentlig del av jaktupplevelsen. örberedelserna för en dag på jakt börjar med ett rejält morgonmål. Gröt, mysli och bröd med pålägg ger energi som bär långt in på dagen. Du kan göra smörgåsarna för morgonmålet och för dagens övriga måltider färdiga på förhand. Det underlättar morgonsysslorna, i synnerhet efter en kall natt. Vid svalt väder behöver du inte bekymra dig särskilt för matens hållbarhet utan kan lägga kött, ost och till och med fisk på brödet. När du vaknar på lägerplatsen kan du äta den första smörgåsen medan du fortfarande ligger i sovsäcken. Håll den i sovsäcken en stund innan du äter den så blir den varmare och godare. Under en jakt går det åt mat precis som vid arbete utomhus överhuvudtaget, men man behöver inte göra det hela svårare än det är. Det dagliga energibehovet blir tillfredsställt bara man äter minst så mycket som man gör normalt. Före jakten är det dock bäst att tänka igenom och planera måltiderna, vad de ska bestå av och hur man lagar dem i terrängen. Börja dagen på jakt med ett stadigt morgonmål Ett godare mål än med färdigmat får du genom att torka ingredienserna själv. På det viset kan du komponera dina portioner precis som du själv vill ha dem, så de smakar bra och är lagom stora. Till exempel maletköttsoppa på torra ingredienser blir färdig på nolltid bara du lägger ingredienserna, som är packade i portionspåsar, i blöt på förhand. Fördelen med frystorkad färdigmat i portioner och matlagning med torkade ingreTorrt är lätt Ett enkelt och snabbt sätt att få mat i magen är att packa ner frystorkad färdigmat. Det är bara att hälla hett vatten i påsen med mat, röra om och låta dra i cirka tio minuter, så är maten klar. Lunchpausen går ännu kvickare om du på morgonen har laddat termosen med kokande vatten. F
• Jägaren 5 l 2015 l 49 dienser är den låga vikten. Om jakten varar en dag eller två så orkar man ännu släpa på konserver och färskt kött, men sträcker sig jakten över flera dagar så väger sådan proviant för mycket och tar upp för mycket plats i packningen. Tillräckligt med vatten Efter avslutad jaktdag är det bäst att ta itu med matlagningen så fort du har återvänt till stugan eller har ställt upp lägret. Det blir dagens stadigaste måltid, men ät gärna ett lättare mål senare på kvällen också. För den som övernattar utomhus ger exempelvis mysli och bröd energi för att hålla sig varm. Att dricka tillräckligt mycket är minst lika viktigt som att få i sig tillräckligt med energi. Vid fortlöpande ansträngning borde du dricka Att göra upp eld och sitta vid brasan skapar en speciell stämning en deciliter eller två, till och med så ofta som med tjugo minuters mellanrum. Det fungerar inte att bygga jaktdagens vätskebehov på enbart kaffe eller te. Fortsätt dricka också efter jaktdagen, även om det skulle innebära naturärenden att uträtta under natten. Ett tillräckligt intag av vätska i kombination med en stadig middag snabbar upp återhämtningen efter dagens ansträngningar och laddar för jakten nästa dag. Att tänja lätt på musklerna innan du somnar är inte heller fel. Friluftskök gör matlagningen lätt Ett jakttillstånd för statsmark inkluderar i regel rätten att göra upp eld. För matlagningen är det ändå bäst att utnyttja färdiga eldstäder där sådana finns. Att sitta vid brasan har sin charm, men i synnerhet mitt på jaktdagen kan matlagning över öppen eld bli ett onödigt stort projekt. Med ett friluftskök går matlagningen däremot fort. Köket är nödvändigt om det råder varning för skogsbrand och det är förbjudet att göra upp eld. En termos gör livet trevligare, i synnerhet för den som övernattar utomhus. På natten och i synnerhet på morgonen är det klart trevligare att släcka törsten med varmt vatten än med kallt. Och bara du kommer ihåg att under morgonbestyren koka upp nytt vatten för termosen så går lunchen snabbare att fixa med frystorkad friluftsmat. På en jaktfärd är det möjligt att begränsa köksutrustningen till en kastrull, med vilken man lagar okomplicerad mat på övernattningsstugans gasspis, på friluftsköket och över öppen eld. Med en liten kaffepanna kokar du inte bara kaffe utan också vattnet för den frystorkade friluftsmaten. En stekpanna gör packningen tyngre, men är nödvändig för att steka plättar. Snabba upp återhämtningen efter dagens jakt genom att avrunda dagen med en rejäl köttbit med tillbehör. Med färdig friluftsmat får man mat i magen snabbt och enkelt utan någon lång paus i jakten.
• 50 l Jägaren 5 l 2015 Sauli Härkönen, Finlands viltcentral Förvara vapnen säkert – både hemma och på jakt nnehavaren av skjutvapen och patroner är skyldig att se till att det inte finns någon risk för att de ska råka i orätta händer. Det vanliga är att licensinnehavaren förvarar skjutvapnet i sin stadigvarande bostad. Vapnet kan också förvaras på en annan plats där innehavaren bor regelbundet, till exempel om familjen har en bostad till. Dessutom får skjutvapen förvaras i ett utrymme i anslutning till bostaden, som ett garage, om det håller samma säkerhetsnivå som bostaden och går att övervaka. Som ett sådant utrymme räknas inte ett garage eller förråd i en separat byggnad. Skjutvapnen som avses i det föregående ska förvaras enligt följande: 1) I ett låst och inbrottssäkert vapenskåp enligt inrikesministeriets förordning. 2) Inlåsta på en plats som kan vara ett låsbart vapenskåp, men som inte är ett säkerhetsskåp eller en låsbar garderob. 3) Inlåsta på något annat sätt så att de är svåra att komma åt olovligt i komplett skick. Godkända säkerhetsskåp är sådana som uppfyller kraven i standarden SFS 5870 eller som till sin säkerhetsnivå uppfyller minst standarden för godkända säkerhetsskåp i det övriga EU. Ett skjutvapen kan också förvaras med ett lås för pipan eller patronläget, eller med ett varbygellås. Dessutom är det tillåtet att förvara ett vapen isärplockat så att någon del av det, med Tanken med säker förvaring av vapen är att förhindra att barn och utomstående ska komma åt vapen som förvaras i en bostad. Den reviderade skjutvapenlagen träder i kraft den 1.12 med nya bestämmelser för att öka vapensäkerheten för jägare, sportskyttar och andra vapenägare. För jägare är det viktigt att känna till vilka bestämmelser som gäller för förvaringen av skjutvapen. I
• Jägaren 5 l 2015 l 51 undantag för ljuddämparen, förvaras separat och låst på något av sätten i det föregående. De övriga delarna av vapnet ska i det här fallet vara väl skyddade för insyn. Förvaring utanför hemmet Ett skjutvapen får också förvaras hos en person som har rätt att låna vapnet. Förvaringen ska då följa samma principer som vid förvaring hemma hos ägaren. Det händer att ett skjutvapen behöver förvaras utanför hemmet, till exempel på grund av jobbet, studier, flyttning eller renovering. I sådana fall är det möjligt att förvara vapen på ett vapenhotell som drivs av en företagare i vapenbranschen. Sådana lokaler ska vara inbrottssäkra. Dessutom finns möjligheten att förvara vapen utanför hemmet i lokaler som är godkända av polisen. Särskilda krav vid förvaring Om skjutvapnen är fler än fem så ska de förvaras i ett inbrottssäkert och låst säkerhetsskåp i enlighet med inrikesministeriets förordning. Man kan frångå kravet på säkerhetsskåp om polisen på orten där vapnen förvaras har godkänt förvaringen. Även särskilt farliga skjutvapen ska förvaras i ett säkerhetsskåp. Från dagen då lagen träder i kraft gäller en övergångstid på fem år för anskaffningen av säkerhetsskåp. Om det bor flera vapeninnehavare i samma bostad ska vapnen förvaras så att licensinnehavarna inte kommer åt sådana vapen som de inte har rätt till. Om du äger ett vapen som någon annan inte har parallellicens till, så kan du lägga någon del av vapnet (utom ljuddämparen) eller hela vapnet i ett låst kassaskrin och ställa in skrinet i vapenskåpet. I sådana här fall kräver lagändringarna således inte separata vapenskåp för varje vapeninnehavare eller parallellicenser för varje vapen som förvaras i skåpet. Efter revideringen hänförs också kraftiga, licensbelagda luftvapen till kategorin skjutvapen som ska förvaras säkert. Vapenförvaring vid jakt På en jaktresa blir jägaren ofta tvungen att tillfälligt förvara sitt gevär någonstans. Då ska vapnet eller någon del av det, med undantag av ljuddämparen, förvaras på en låst plats eller låst på något annat sätt. Geväret får alltså förEtt gevär i en bil får inte vara synligt utifrån varas i en jaktstuga eller på ett låst hotellrum dit inga andra har tillträde än personer som har rätt att låna geväret. På en jaktresa kan ett skjutvapen också förvaras så, att vapnet eller en del av det står under uppsikt av licensinnehavaren eller en jaktkamrat med parallellicens till vapnet. I en olåst övernattningsstuga ska ägaren till vapen alltså se till och övervaka att ingen kommer åt att stjäla hans gevär. Om vapeninnehavaren måste gå från den olåsta förvaringen och lämna kvar vapnet, så ska han ta med sig någon del av vapnet, frånsett ljuddämparen. På så vis blir det omöjligt att stjäla ett komplett gevär. Förvaring av vapen i bil I ett fordon får skjutvapen förvaras enbart tillfälligt och i samband med att det ska användas eller transporteras. Ett behov av tillfällig förvaring kan uppkomma till exempel vid en paus på en bensinstation. Om en jägare jagar med både hagelgevär och studsare kan det bli nödvändigt att tillfälligt förvara det ena geväret i bilen medan han jagar med det andra. Det är dock inte tillåtet att lägga gevären i bilen redan kvällen innan man åker på jakt. Det är inte heller tillåtet att fortlöpande förvara vapen i bilen. När ett gevär förvaras tillfälligt i exempelvis en bil ska utrymmet vara låst eller geväret vara på något annat sätt låst och lagt så att det inte är synligt utifrån. Som låst plats räknas kupén i bilen och bagageutrymmet. Eftersom det i allmänhet inte är svårt att stjäla ett gevär ur en låst bil genom att slå in ett fönster så ska geväret förvaras så att det inte är synligt utifrån. Förvara det därför gärna i bakluckan. Alternativt lägger du en jacka över geväret eller en filt, och suddar samtidigt ut konturerna av geväret, fodralet eller kofferten. lll Ett gevär får transporteras på allmän plats och i lokaler dit allmänheten äger tillträde bara om det är oladdat och i fodral. Dessutom får geväret bäras och transporteras bara om det finns en godtagbar orsak. I ett motordrivet fordon får ett skjutvapen bara transporteras oladdat i fodral eller placerat i ett skyddat utrymme. Jägaren får bära på det enbart när det finns en godtagbar orsak. Med moped, motorcykel och ATV får vapnet liksom förut transporteras oladdat och i fodral. Vid transport av jaktvapen ska jägare dessutom följa jaktlagens bestämmelser. Att bära och transportera gevär Er kk i Ka uppi l I en bostadslägenhet är det tillåtet att förvara högst två kg krut och sammanlagt högst 20 000 patroner för skjutvapen, med tändhattar. l Den som äger sprängämnen får i övriga utrymmen som han förfogar över förvara sammanlagt högst 5 kg krut och sammanlagt högst 30 000 patroner för skjutvapen. Förvaring av krut och patronern
• 52 l Jägaren 5 l 2015 Harto Lindén & Petra Partanen, Naturresursinstitutet Viltforskningens historia del 5/6 Millennieskiftet en förändringens tid I vår serie om viltforskningens historia har vi nu nått fram till 2000-talet. Det allt tätare samarbetet inom Europa och den nya teknologin innebar en förändringens tid för vilthushållningen. Stamförvaltningsplanerna och rovdjurskonflikterna innebar förändringar också för forskningen. Satellitpositioneringen och vilttrianglarna blev viktiga informationskällor. Vid den här tiden skapades också indexet för viltrikedom. Ilpo Ko jola
• Jägaren 5 l 2015 l 53 tt nytt årtusende grydde för både världen och viltforskningen. Globaliseringen och kommunikationsrevolutionen knöt ihop världen; vi gick från informationsbrist till en störtflod av information. Den europeiska unionen fortsatte att växa och den gemensamma valutan togs i vårt land i bruk 2002. Omvärlden steg med ägarfasoner in i den finländska hushållningen av naturresurser. Vår traditionella jaktkultur ställdes mot det europeiska miljötänkandet. Urbaniseringen satte fart på processen där naturen blir en främling för människan. För jaktens del ersattes matanskaffningen med jakt som underhållning. Den unga generationen tog med sig den nyaste teknologin jämsides med de traditionella metoderna och jaktformerna blev fler. Stamförvaltningsplanerna skapade krav För viltforskningen innebar de nya tiderna nya krav, men också nya metoder. Flera viltarter gick tillbaka och det behövdes vetenskaplig kunskap för att kunna fatta beslut och vidta åtgärder. Vid samma tid nådde rovdjurskonflikten sin kokpunkt. Stamförvaltningsplanerna gjorde entre, på gott och ont. Stamförvaltningsplanernas inträde i viltpolitiken innebar ett betydelsefullt steg även för forskningen. Vargen, björnen och lodjuret var de första som fick en förvaltningsplan. Den bärande principen när planerna gjordes upp var öppenhet och samarbete med organisationer och berörda personer. Nyheterna hade också en avigsida. Många upplevde att beslutanderätten hade glidit iväg från lokalplanet och i värsta fall hamnat ända uppe på EU-nivå. För Viltoch fiskeriforskningsinstitutets del hjälptes den svåra situationen inte upp av att bristen på finansiering ledde till att viltstationer lades ner och kopplingarna på regional nivå försvagades. Det var svårt att fungera som mellanhand när man själv betraktades som en företrädare för “högre makters” diktatpolitik. Som femte hjulet under vagnen För rovdjursforskningen inleddes det nya årtusendet under gynnsamma tecken. Forskningsteamet och djuren med satellitsändare fick publicitet, vilket forskningen sällan förut unnats eller råkat ut för. Operationen att fånga rovdjur och sätta sändarhalsband på dem gick till och med bättre än väntat, och hjälteberättelserna cirkulerade i pressen. Den kollektiva glädjen över framgången var så stor att alla möjliga intressegrupper började kräva mera pengar och resurser för forskningen om stora rovdjur. Snart började det ändå uppstå delade meningar om uppskattningarna av storleken på rovdjurens stammar. Folk hade svårt att begripa att varje varg som de klart och tydligt hade sett inte innebar ett tillskott till vargstammen i landet. Slagord i stil med “Viltforskarna uppskattar – vi räknar!” eldade på stämningarna. De tekniska problemen med rovdjurshalsbanden gjorde grupperingar som redan var uppretade ännu ilsknare. Å andra sidan betraktades halsbanden som lösningen på alla problem. I rovdjursdebatten blev Forskningsinstitutet femte hjulet under vagnen i konflikten mellan skyddare och jägare. I rovdjurskonflikten fanns också en oro för skogsvildrenarna som ständigt blev färre. Konflikten mellan skyldigheten att skydda vargen och behovet av skydd för skogsvildrenen kunde allt emellanåt tillspetsas i frågan “vargen eller skogsrenen?”. Storleken på skogsvildrensstammen klarlades med flyginventeringar i ryska Karelen medan sändarhalsbanden gav information om hur djuren vandrade och utnyttjade sina betesmarker. Sändarhalsband infördes som metod för att förebygga trafikolyckor förorsakade av älgar. Forskarna undersökte över hur stora omSå kan det gå när två fredade arter kolliderar. Vargarna har inte lämnat mycket kvar av den här skogsvildrenen. Viltoch fiskeriforskningsinstitutets underrättelsetjänst i aktion: vikaren med spionsändare är klar för insats. Informationen handlar dock främst om sälens eget liv och leverne. Pe tr i T imo nen E Omvärlden steg med ägarfasoner in i den fInländska hushållningen av naturresurser
• 54 l Jägaren 5 l 2015 lll Forskargruppen Susijengi för stora rovdjur var i Kuhmo för att köra fatt en varg och sätta halsband på den. Snön var djup och besvärlig för vargen så den slog in på ett gammalt skoterspår. Den ena skotern körde framför vargen för att hejda framfarten medan den andra körde bakom. Vargen kände sig trängd och försökte bryta sig ut. Skotern visade sig emellertid vara för hård för vargens tänder så den högg tag i hälen på skoterförarens gummistövel. Följande dag gick skoterföraren till affären där han hade köpt stövlarna och begärde nya på garanti eftersom de gamla inte höll för normalt slitage i jobbet. Men där kammade han noll! En stövel av usel kvalitet! råden som älgarna sprider sig när de lämnar övervintringsområdena till sommaren och jaktsäsongen. De undersökte också vilka faktorer som påverkar hjortdjurens vandringar, dödlighet och utnyttjande av miljön som de lever i. Även vid kusterna blossade konflikter upp när sälstammarnas återhämtning började drabba fisket. Både viltoch fiskforskarna tog itu med hitta en lösning på problemet. Sälarnas beteende undersöktes med satellitpositionering. Av undersökningarna framgick det att sälarna kommer ihåg fiskeredskap med mycket fisk i och kan vandra upp till hundra kilometer för att nå ryssjor de gillar. Den socioekonomiska forskningen blev ett hjälpmedel för att ta fram metoder att jämka samman olika gruppers behov och önskemål vid konflikter som berör olika forskningsområden. Efter millennieskiftet började forskarna också granska jakten ur ett mera människocentrerat perspektiv. Fågelforskningen inför nya utmaningar Under 00-talet gick flera jaktbara änders häckningsstam klart tillbaka. I Europa som helhet kunde variationerna i jakttryck inte förklara förändringstrenderna hos stammarna. I stället kunde forskarna konstatera att det fanns ett samband mellan minskningarna och de flyttande fåglarnas livsmiljöer. Viltoch fiskeriforskningsinstitutets egen forskning om skogshöns fick en ny inriktning när Meltaus forskningsstation i Rovaniemi landskommun drogs in. Forskningen började i allt högre grad koncentrera sig på vilttrianglarna och de riksomfattande filerna med skogsinformation. Efter millennieskiftet omfattade triangelmaterialet över ett decennium, vilket öppnade möjligheter till analyser av olika slag. Ett stort antal universitetsavhandlingar bygger på informationen från vilttrianglarna. När viltoch fiskeriforskningsinstitutet upphörde som självständig organisation hade triangelmaterialet bildat underlag för bortåt trettio doktorsavhandlingar. Framåt genom samarbete Det nya årtusendet komprimerade nätverken i viltbranschen. De forskningspolitiska riktlinjerna började sammanfalla med universitetens målsättningar och samarbetet blev allt intimare. Samarbete uppstod framför allt om det genetiska och matematiska kunnande som forskningen om stora rovdjur behövde. Doktorsutbildningen Luova vid Helsingfors universitet fortsatte sina ansträngningar att förena huvudstadsregionens forskningsanstalter med universitets spetskunnande. Tillsammans med skogsforskningen bedrevs ett viktigt samarbete om vilttriangelinformation. Forskningen om livsmiljöer och landskapsekologin fick nya krafter. Även de internationella kontakterna stärktes och relationerna till i synnerhet grannarna blev varmare; det pågick ett betydande samarbete med de nordiska länderna och Ryssland. Viltoch fiskeriforskningsinstitutets samarbete med ryska forskare och forskare vid Helsingfors universitet om användningen av resultaten från inventeringarna av spår i snö fortsatte i bästa samförstånd. Samarbetet med Jordoch skogsbruksministeriet var särskilt intensivt. Hur vi skulle hålla utnyttjandet av viltresurserna inom gränserna för deras förnyelseoch produktionsförmåga, och höja viltets produktivitet, gavs prioritet inom ministeriets naturresursstrategi. Beträffande användningen av naturresurser skulle hänsyn tas till frågor om mångfalden i naturen. Beträffande naturresursstrategin framfördes ett önskemål om att utveckla ett mångfaldsindex. Indexet skulle fungera som en försäkring mot överraskande och oönskade förändringar i biodiversiteten. Viltoch fiskeriforskningsinstitutet uppfyllde ministeriets önskan. Det viltrikedomsindex som utvecklades byggde på nätverket av vilttrianglar och på förekomsterna av sexton skogslevande jaktbara arter. Med indexet kan vi även i fortsättningen ta hand om mångfalden i naturen och se till att viltresurserna räcker till. Ilpo Ko jola Drevjakt efter varg är en kyslagen affär. Bristen på fInansiering ledde till att viltstationer lades ner Forskarna började granska jakten ur ett mera människocentrerat perspektiv
• 56 l Jägaren 5 l 2015 Nyhetsmagasinet Rättelse lll I föregående nummer av Jägaren har det insmugit sig ett felaktigt datum för vildsvin och rapphöna i tabellen med jakttider. De riktiga datumen ska vara 1.6-29.2 för vildsvin och 1.9-31.10 för rapphöna. Ny returadress för älgobskorten lll Jägarna hjälper forskningen genom att fylla i och returnera älgobskort. Detta är ett av jägarkårens största kraftprov på talkofronten. Älgjägarna kan också skriva in sina älgobservationer i Naturresursinstitutets (Luke) elektroniska system. På det viset hålls informationen dagsfärsk. Det elektroniska systemet har adressen www.rktl.fi/ riista/hirvielaimet/hirvi/hirven_kannanarvioinnin_ menetelmat/hirvihavaintokortti.html. Älgobskortet av papper är fortsättningsvis i bruk, men har fått en ny returadress. Naturresursinstitutet Tunnus 5003955 Info HIRVI 00003 VASTAUSLÄHETYS JORDOCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Finlands viltcentral är en självständig offentligrättslig inrättning vars uppgift är att främja hållbar vilthushållning, stödja jaktvårdsföreningarnas verksamhet, sörja för verkställigheten av viltpolitiken och fullgöra för centralen föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter. Finlands viltcentral styrs och övervakas av jordoch skogsbruksministeriet. Om viltcentralens uppgifter stadgas i viltförvaltningslagen (158/2011). På Finlands viltcentral lediganslås följande tjänst att sökas DIREKTÖR Direktören vid Finlands viltcentral ska leda och utveckla Finlands viltcentrals verksamhet, med undantag för de offentliga förvaltningsuppgifterna, samt ansvara för verksamhetsresultatet. Uppgifterna är närmare specificerade i viltförvaltningslagen. Behörighetsvillkor för direktören vid Finlands viltcentral är högre högskoleexamen, god förtrogenhet med vilthushållning och i praktiken visat ledarskap. Framgångsrik skötsel av uppgifterna förutsätter dessutom kännedom om jakt och jaktvårdsföreningar samt förtrogenhet med hur en processorganisation fungerar. Kännedom om rovdjurspolitikens problematik räknas som merit. Tjänsten förutsätter utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt tillfredsställande muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Skötseln av uppgifterna kräver dessutom goda kunskaper i engelska. Övriga språkkunskaper räknas som merit. Skötseln av tjänsten förutsätter resor i hela landet. Sökanden bes lämna löneanspråk i anslutning till sin ansökan. Finlands viltcentrals huvudkontor ligger i Helsingfors som också är direktörens stationeringsort. Finlands viltcentral erbjuder goda möjligheter till distansarbete. Ansökningarna ska ha inkommit senast den 30 september 2015 kl. 16.15 i första hand via statens elektroniska rekryteringstjänst på adressen www.valtiolle.fi. ID-numret 30-58-2015 leder direkt till annonsen. Vid behov kan de till statsrådet riktade skriftliga ansökningarna lämnas in till jordoch skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 Statsrådet (besöksadress: Regeringsgatan 3 A, Helsingfors). Ansökningarna är offentliga. Ansökningarna återsänds inte. Statsrådet utnämner direktören för Finlands viltcentral och tjänsten tillträds 1.2.2016. Ytterligare information ger biträdande avdelningschef Christian Krogell, tfn 0295 16 2202, konsultativa tjänstemannen Sami Niemi, tfn 0295 16 2391 och styrelsens ordförande Tauno Partanen, tfn 050 436 8066. Ställ upp i mårdhundskampanjen lll Den nordiska mårdhundskampanjen uppmanar alla jägare att jaga mårdhund i Lappland. Den som fäller en mårdhund med gps-halsband belönas med ett presentkort på Eränetti! Följ med kampanjen på viltcentralens Facebooksida och på Instagram på @ supihanke och #supihanke. För mera information och rapportering av observationer och fällningar kontakta Jussi Juntti och Juha Mäkimartti: jussi.juntti@riista.fi, 029 431 2253, och juha.makimartti@riista.fi, 029 431 2412.
• Jägaren 5 l 2015 l 57 Information om vargindivider samlas in lll Naturresursinstitutet och Finlands viltcentral har inlett ett landsomfattande projekt för att samla in information om vargindivider. Forskarna ska identifiera vargarna med DNA-analyser. Dessutom ska analyserna ge information om vargflockarna. DNA-analyserna görs på både fällda vargar och avföringsprover. De senare samlas in med separata insamlingar. Projektet är treårigt och insamlingen ska omfatta alla regioner där det finns flera flockar nära varandra och där behovet av kunskap är stort. Den första insamlingen startar under hösten i åtta kända vargrevir. Finlands viltcentral skapar och utbildar ett insamlingsnätverk av frivilliga jägare och naturvänner. För varje insamlingsområde utses en ansvarsperson som samlar in proverna och skickar in dem till forskningen. Den insamlade informationen publiceras i en öppen karttjänst. Där publiceras den individinformation om vargarna som DNA-analyserna har gett (identifieringsuppgifter, kön, insamlingsdatum). Enligt planerna ska nättjänstens första skede komma igång under hösten. Radiotillstånden i ordning lll Den som på jakt använder apparatur som VHF-radiotelefoner och hundpejlar ska före jakten kolla att radiotillstånden är i ordning. Innehavet av en radiotelefon för jakt kräver ett giltigt radiotillstånd och apparaten får bara använda på bestämda frekvenser. Ansökningen om radiotillstånd kan göras på Kommunikationsverkets webbplats med adressen www.viestintavirasto.fi. lll Nu är den här, den första inhemska boken om alla åtta hönsfågelarterna i vårt land. Boken är rikt bildsatt och heter ”Metson suku – Suomen kanalinnut”. För bilderna svarar Markus Varesvuo, en av de främsta fågelfotograferna i landet. Författare är Pertti Koskimies, fackboksförfattare och fågelexpert. Boken bjuder på bilder av hönsfåglarnas liv och leverne som inte har publicerats förut, bland annat en bildserie av en orre som gräver ner sig i snön. Nästan alla fotografier i boken är tagna i Finland. Verket Metson suku – Suomen kanalinnut publiceras den 18 oktober. Insamling om jaktstugornas historia lll Finlands jaktmuseum och Finlands jägarförbund samlar in information om jaktstugornas historia och traditioner. Hågkomsterna och materialet från både levande och insomnade jaktföreningar sparas i museets arkiv för att användas till forskning, publikationer och utställningar. Viktig grundläggande information är bland annat var stugan låg eller ligger, när den byggdes, vem som byggde den och hur den är eller var inredd. Dessutom önskas information om vad stugan används till: fungerar den främst som en samlingsplats för jaktföreningen eller ordnas där också fester, älghippor, födelsedagsfester med flera begivenheter? Av intresse är också information om underhållet av stugan; jobben kring stugan och städningen. Fotografier av stugan är viktiga; när den byggdes, när den rustades upp, hur den användes. Planritningen är också välkommen. www.metsastysmuseo.fi Ny bok om hönsfåglarna Kurs för jaktlag Tid: 16–18 oktober Plats: Nystad lll Kursen består av 2,5 timmar teori på fredagen och två dagar på älgjakt i drevet. Kursen kostar 130 €/person, vilket inkluderar två övernattningar och måltider. Vi tar emot tio personer. Anmäl dig senast den 25 november till osmo.luotonen@uusikaupunki.fi. Ytterligare information: www.kalanti-rhy.net/koulutus eller Osmo Luotonen, tfn 0440 718 565.
• 58 l Jägaren 5 l 2015 Nyhetsmagasinet lll Finlands jägarförbund arbetar med att ta fram ett enhetligt format på kursen ABC för jaktskytte för säker vapenhantering och skyttets grunder. Vi önskar att skytteinstruktörerna och de jägare som är intresserade av kursen svarar på enkäten, som görs för att kartlägga efterfrågan och utbudet på utbildning. Kurs för nya jägare lll För många nya jägare kan det kännas avskräckande att åka till skjutbanan. De har ju ingen aning om hur det fungerar där. Och hur ställer sig de rutinerade jägarna till en gröngöling? Fabula Outdoors senaste video berättar om en kurs i jaktskytte som ordnas på sportskyttecentret i Hyvinge. Deltagarna får lära sig det grundläggande Kom ihåg fototävlingen! lll I årets andra nummer av Jägaren uppmanade vi alla jaktintresserade jordbrukare att anlägga en mångfaldsren på åtminstone ett skifte, antingen med växter som viltet gillar eller genom att lämna kvar huvudgrödan oskördad. Ta ett foto av viltet som besöker din mångfaldsren och skicka in det till oss på tidningen Jägaren. De fem bästa bilderna publiceras i Jägaren och belönas med sakpriser. Mejla bilderna senast den 30 september på adressen henna.vayrynen@riista.fi. Märk mejlet VILTREN 2015 och uppge ditt namn och din hemkommun. Enkät om formatet på kursen ABC för jaktskytte Nu fInns instruktionerna för hur du använder tjänsten Oma riista som video på riista.fI! om jaktskyttet i både teorin och praktiken, om bland annat säkerheten, god ton på skjutbanan och olika skyttegrenar. Syftet med videon och kursen är att uppmuntra nya jägare att åka till skjutbanan och träna. fabulaoutdoor.com Hjortjakt för damer i Tyrvää Tid: 27–29.11 Plats: Sastamala lll ”Leidit Tyrväällä” är en hjortjakt för damer. Den ordnas med hund och i grupper om cirka tio personer på olika jaktföreningars marker. Du kan komma från vilket hörn av landet som helst. Jakten har plats för cirka 40 personer. Ta med dig geväret, innehavstillståndet och ditt giltiga jaktkort. Priset för en jaktdag är 50 euro för lördagen och 40 euro för söndagen. I priset ingår sopplunch i terrängen bägge dagarna samt middag lördag kväll. Anmäl dig senast den 15 november. Ytterligare information: Katja Saari, katja.saari04@gmail.com eller 040 5135527. Enkäten för skytteinstruktörer finns på adressen https://fi.surveymonkey.com/s/ABCkouluttajat. Enkäten för intresserade jägare finns på adressen https://fi.surveymonkey.com/s/ABCmetsastajat
• Bläsanden är en medelstor, kompakt simand. Näbben är kortare än huvudet, pannan hög och halsen kort. Arten är klart mindre än gräsand. Bläsanden har gröna vingspeglar, men på honan är det gröna mattare eller saknas. I flykten framträder de stora vita fälten på vingtäckarna som är mattare hos honan, samt den karaktäristiska vita buken med skarpa kanter. Honan är brunbrokig, men saknar de för gräsanden karaktäristiska mörka ögonstrecken. Ungfåglar och hanar i höstdräkt liknar honor. Hos unga individer är teckningen tätare än hos vuxna bläsänder och de har en nätliknande teckning på sidan av buken. Arten förekommer i hela landet, men främst i de norra delarna. Bläsanden inleder flyttningen redan i augusti och den fortsätter ända till slutet av oktober. Arten övervintrar främst i Västeuropa. I maj lägger honan 7-10 gräddfärgade ägg. Boet finns i skogen under en buske eller i gräs. Bläsanden är ett betydande fågelvilt, men avskjutningen är långt mindre än för gräsanden. Den årliga avskjutningen varierar mellan 30 000 och 50 000. Bläsand Anas penelope Eurasian wigeon/Haapana Simänderna i vårt land i storleksordning Årta Kricka Bläsand Skedand Stjärtand Gräsand Vinge Ägg 7–10 st I praktdräkt liknar hanen en stjärtand (sommar) ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO (försommar) Den årliga avskjutningen Tusen stycken 03 04 05 06 07 08 10 09 11 12 13 14 Består huvudsakligen av vattenväxter och delar av sådana. På land äter den gräs. Inga mörka ögonstreck Grön vingspegel Blågrå näbb med svart spets Honan är brunbrokig Gräsväxter Vattenpest Andmat Gräddvit bläs i pannan (vår) Rödgrått bröst Vit buk med skarpa kanter Benen och simfötterna är gråa Kanelbrunt huvud 10 20 30 40 50 60 70 80 I höstdräkt liknar hanen en hona 600–850 g 73 –8 7 cm 42– 52 cm g Källa: Lintuatlas.fi Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig I praktdräkt är hanen färggrann Hanen låter på våren höra ett högt, visslande ”vii-urr” Föda Vitt fält på vingtäckarna C M Y CM MY CY CMY K Haapana_sidan.pdf 1 25/08/15 12:00 Jägaren 5 l 2015 l 59
• 60 l Jägaren 5 l 2015 Text och bild: Petri Vartiainen Ta vara på älgblodet! Älgar och hjortar består av mer än kött och ben. Blodet glöms ofta bort som en råvara trots att det kan användas till blodplättar och träning av eftersökshundar, och för att locka små rovdjur till åtlar och fällor. För att ta vara på blodet behöver du en stadig plastsäck, flaskor (2 dl-1 l) med kork och stor öppning, en stavmixer, en bunke att hälla i och skyddshandskar. Stelnade klumpar gör ingenting. Med stavmixern söndrar du klumparna så att allt blod blir flytande. Jägare som jagar med fällor och åtlar vet att hundtorrfoder fungerar fint som lockbete. Med ett tillskott av blod blir effekten ännu större. Ett par deciliter blod utspätt med vatten räcker för att sätta piff på ett helt ämbar med torrfoder. Ta vara på älgskinnet efter skottet 1. LÅT INTE HUNDEN RIVA I ÄLGEN. 2. FLYTTA ÄLGEN FÖRSIKTIGT. ANVÄND PULKA/ PRESENNING. 3. AVPÄLSA MED OMSORG, UNDVIK SKÄRSKADOR OCH HÅL. 4. KAPA HUVUDET, ÖRONEN OCH BENEN. 5. STRÖ PÅ 5-10 KG SALT NÄR SKINNET HAR SVALNAT. 6. STAPLA SKINNEN UNDER TAK MED KÖTTSIDAN UPPÅT. Tipshörnan lgar och hjortar består av mer än kött och ben. Blodet glöms ofta bort som en råvara trots att det kan användas till blodplättar och träning av eftersökshundar, och för att locka små rovdjur till åtlar och fällor. Av en fälld älg kan man få flera liter blod. Blodet från en älg eller hjort räcker till många övningsspår eller för invittring av mårdhundsfällor under en hel höst. I skogen är det praktiskt att ta vara på blodet i en viltsäck eller en stadig plastpåse och sköta den fortsatta hanteringen – att tappa blodet på flaskor först vid slaktskjulet eller hemma. Med tanke på frysrisken är det bäst att inte fylla flaskorna ända upp. Det går också att ta vara på blodet vid flåningen och styckningen. Det gör ingenting om det har bildats större eller mindre klimpar i blodet. Ä Publicerad i Jägaren 6/2009
• Jägaren 5 l 2015 l 61 Obs! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till spalten Affärer har övergått till tjänsten Eräverkko. Samtidigt bytte spalten namn till Jakt och jägare. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer vilket nummer annonsen ska införas i. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2015 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Jägaren nummer 6 utkommer den 23 november. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 25 oktober. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifteerna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. JAKT OCH JÄGARE Nahkasaapas, vuorittomia tai teddyvuorilla, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla Hinta 67€ koot 37-48, sama saapas myös 1/2 pitkällä varrella, saappaita myös kumiterällä. Korkealaatuinen. vahvarakenteinen, Boots, tylppäkärkinen, musta. Hinta 73€ koot 37-46 Maihari, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla, varren suussa lumilukko, kiinteä iltti, sisäreunassa vetoketju. Hinta 72€ koot 37-48 Saapas, "custom" tyylinen, vahva vettähylkivä nahka, pitävä pohja, kestävällä tekstiilivuorilla. Hinta 69€ koot 36-48 Jakt Hyrynsalmi i Kajanaland: jakt och fiske. Tololan Lomat. Boka nu! På nätet: www.vjk-group.fi. Björnoch hönsjakt i Suomussalmi, tfn 050 325 8966, www.erapalvelu.net. Kuusamo: stuga + tillstånd, 0400 281 229. Säker terräng för hundutbildning. Bokningskalendern på hemsidan; www. fasaanitila.net, tfn 045 349 6096, Forssa. www.brhunting.fi, 040 417 8807. I Hauho fasanjakt och hundutbildning, försäljning av uppfödda fåglar. Fråga på catering och boende. www.ellilänfasaanitila.net, Ulla och Auvo Kokkala, 050 588 9593. Säljakt: seanature.net, 0400 154 600. Jaga på Ösel och i östra Estland. Gås, vildsvin, rådjur, kronhjort och älg. Förfr tfn 040 825 9684. Vi tar in nya medlemmar i jaktföreningen. Intresserad? Kolla vår hemsida http://kajriistamiehet.suntuubi.com/ Boende för jägare i Pyhäjoki. www.erapalvelut.net, 0440 281 792. Klövdjursoch andjakt i Sagu, www.prohunting.fi, 040 558 9012, pro.hunting@luukku.com. Säljes 38 år pålitlig vapenhandel! Mossberg 308+kik 399 €, 12/89 synt 450 €, TikkaT3, Sako, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin. Sasta Goredräkter, HAIX vandr kängor, Ultrapoint och Garmin GPS-pejlar. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi 08 821 337, 0400 38 4118, Snabbt och billigt med post och buss! www.anonase.com. Behändigt med nätbutik! Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi, 06 729 0431. Fotsnaror, slagjärn och fällor för små rovdjur, även bäver. Tfn 0400 181 498. taisto.hietala@pp.inet.fi, www.kesavaylan.net. Inhemska Erätapio burkförslutare. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. VHF-telefon och hundradarbatterier m.m. CELLPAC, 06 364 1565, www.cellpac.net. I Kuusamo ett egnahemshus + uthus, tomt c 3 ha, lämpligt för jägare och fiskare. Nära till samfälld skog och statsmarker. Ring 040 752 5228. Jakten börjar hos Tuntsa; vadmalskläder mm, www.tuntsa.fi eller 040 522 3480. Viltfågel året om: fasan och rapphöna; selkeensulka.fi. Tfn 040 500 3888. Kuhmojägaren Matti Kyllönens hågkomster. Titel: Saamamies. Beställningar: seppo.kamarainen@kuhmo.net. 25 € + frakt. Valpar av karelsk björnhund: 0400 695 108. Benelli M2 Comfortech 1480 €, Sasta-dräkter från 329 €, Genzo Royal 66XT-Vhf 299 €, Merkel Helix Black 6,5x55 2590 €, Finn 612 från 1290 €, CZ Canvasback 12/76 725 €. Tfn 02 822 8282, www.sissos.fi. Affären i Raumo, må-fre 9-17.30, lö 10-14. Kanufällor, avgillringsmekanismer, skjutstöd, stativ för viltkameror mm av tillverkaren. www.ph-riista.fi eller ring 050 566 2691. Sommarstuga i Naarvanjärvenniemi, Ilomants. 8,37 ha fastighet, egen strand, en våning, stuga, kök. 39,5 m2. Byggd 1975, 2012. Förrådsbyggnad. Solenergi + aggregat. Till båt 500 m. 59 000 €. www.tilitalo.fi, 040 300 0722. Kvalitetsurval beg och nya Guerini/Howa/ Leupold/Docter till gott pris! Specialaffär, www.euroase.fi, 050 465 4695. Havre, ärter, vete och majs till viltet. Siilinmylly. weebly.com. 050 387 0505, Siilinjärvi. Konttinens snabbrem passar till både studsare och hagelgevär. Testvinnare! 045 265 8137. Älgvåg 300 kg med krok. Pris 160 € inkl moms. Fråga också på våra andra vågar! Tfn 0400 197 344, info@vaakamyynti.fi, www.vaakamyynti.fi. Valpar av finsk spets, 050 598 8158. Frontmannahus i gott skick, tidsenligt renoverat, på landet i Pihtipudas. Bp 129 000 €, tfn 0400 427 761. Nytt snabbfäste för kikarsikten! Världens snabbaste och bästa! Även för återförsäljare. www.forpgun.com. Tfn 040 809 5990. Gård för jägare i Estland: KOIMA.WEEBLY.COM. Kanufällor 134.90 euro, www.loukkutehdas. netanvia.fi, tfn 045 614 5502. Tikka T3 paket från 1099 €, Sako A7 .308/30-06 paket från 1590 €, Beretta, Guerini,Howa, Zeiss, Blaser, Leica. Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7, Ylöjärvi. Tfn 03 348 4004, www.asetarvike.fi. WWW.HOUKUTUSPILLIT.NET, tfn 0400 835 511. Sågblad för köttsågar, nätbutik. www.ilaritools.fi Konservatorer Jag preparerar fåglar, däggdjur. Även troféer. Kuopio. Pertti Siipola, 0400 177 588. Specialiserad på fiskar. Studio Antti Saraja Oy, tfn 0400 712 149. Pasi Ahopelto, 0400 567 078. Lehonpaja.net. Alla uppdrag i branschen med expertis. Den naturvetenskapliga konservatorn, Esa Kemppainen, Mattilantie 56, 12450, Vähikkälä. 050 563 0169. www.trofeet.fi. Jouko Launonen, Siilinjärvi, 0400 170 601. Jag stoppar upp och säljer fåglar, däggdjur. Soini, 040 831 2566, Kittilä, 97420 Lohiniva. Raimo Lietsala, Orivesi, www.lietsala.net. Stoppar upp, säljer material. 040 558 4019. Jari Niskanen, Laukaa, tfn 0400 317 828, www.jariniskanen.net. Stoppar upp och skapar jaktkonst! Kuopio/Nilsiä, www.huntingart.fi, 050 597 4545. Till er tjänst Pälsberedning. FinSkin Oy, Jääkäritie 5, 50150 S:t Michel, tfn 010 387 3090, www.taljatukku.fi. Asekomo Putkonen servar & reparerar vapen, installerar ljuddämpare och kikarsikten. I lager Baikal-reservdelar. Kolvar för olika gevär. Tfn 0400 941 715, Tuomikatu 18, 50120 S:t Michel (avtala besök). Köttstyckning och styckningskurser. Köttprodukter för hundar, www.lihatrio.fi. Vi bereder pälsskinn. Kiikalan Raktur Oy. Takamaantie 10 25390 Kiikala. Ahola, 02 728 7503, 050 462 5938. Vi reparerar och servar vapen! Ylöjärven asetarvike, tfn 040 718 8170. Uthyres Jakt, fiske, fritid. Simojärvi i Ranua, Loma-Apaja, 0400 193 351. I Lestijärvi jakt, fiske, boende. www.lestipuu.fi, 040 506 0340. Stugor i Orivesi, nära till goda fågelmarker. www.iso-tarkkala.fi, 040 726 3730. Hyr stuga vid sjöstrand i Kuusamo. C 60 000 ha jaktmarker. Tillstånden på plats. Förfr 040 773 0128, www.rukajarvenlomamajat.fi. ERÄ-KORPINEN: Semester! Jakt, fiske, natur; www.erakorpinen.fi, 040 555 1394. Jaga vid Kitkajärvi i Kuusamo. Fritidsstugor att hyra, tillstånd för fiske och jakt, 60 000 ha, tillstånden av ägaren. Obs toppfågel! www.taivallahti.fi, 0400 284 988. Jaga i Puolanka. Trivsamma stugor att hyra till gott pris. Tfn 040 545 5406. I S Savolax, mitt i statsmark, stuga vid ödemarkssjö, rökbastu, grillkåta. Inga grannar! 050 559 8145. Stugor i Lieksa, Hattuvaara-Kitsi. 040 512 1176 Uthyres jaktstuga i Pyhäntä. Se www.ahokylanera.fi. Köpes Horn (inte väggmodell), 050 586 2157. Köper hela orrtuppsstjärtar. Tfn 040 503 0093 eller 040 778 0079. Organisationer och föreningar www.dreeveri.fi, valpförmedling 040 547 0448. Tänker du skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedlingen 0400 176 934. Medlemsärenden 0500 56 2679. www.metsastysnoutajat.com. Vill du ha en bra älghund? Kontakta Finska jämtoch gråhundsklubben för raser och verksamhet, www.shhj.info. Medlemsansökan på nätet, tfn 050 572 7010 eller marja.ilvonen@elisanet.fi. Hundar Säljes valpar av strh tax efter jagande föräldrar, www.ripenrannan.fi, 040 903 0791. Valpar av gordonsetter med brukshärstamning. Tfn 0400 542 472, www.gordoninsetteri.fi. Drevervalpar: 045 670 8700 Valpar av engelsk springerspaniel. Överlåts v 38. Tfn 045 678 9555. Karelska björnhundsvalpar efter provpremierade föräldrar. Föds vecka 35. 040 761 1111. Jämtvalpar. Födda 8 april. 2 hanar och 1 tik. Vacc. Mor BCH, far BCH & UCH. Tfn 040 526 8571. Springerspanielvalpar med brukshärstamning. Kennel Field’s End, 0400 592 606. Norsk gråhund, två hanvalpar födda 31 maj. Föräldrarna Bch & Uch. Tfn 0500 876 716. Beaglevalpar, födda 9.6, hane och tik. Tfn 050 352 3843. Valpar av rysk stövare, överlåts vecka 37. Tfn 040 545 6549. Drevervalpar med jaktlig härstamning. Även treårig tik. 050 304 0559. Plotthundsvalpar. Högviltsjagande släkt. Reg, chippade, vet granskade. Tfn 040 745 3368. Kh vorsteh hanar, föräldrarna i avelsreg, bägge a-höfter. Jouko Vänskä, tfn 0500 176 252. Gordonsettervalpar till jagande hem, god jagande härstamning. Förfr: 040 762 5833. 3,5 mån gamla finska stövarvalpar, 044 266 8024.
• 62 l Jägaren 5 l 2015 Ålandsnytt Inför älgjakten 2015-2017 lll Höstens älgjakt närmar sig och samtidigt den första säsongen för treårsperioden 2015-2017. Den föregående treårsperioden präglades av den omdiskuterade avskjutningsmodellen för tjur som tillämpades över största delen av fasta Åland. Det vi kan utläsa ur jaktstatistiken för treårsperioden är att avskjutningsmodellen i inledningsskedet har fungerat väl. Färre tjurar har fällts på fasta Åland och könsfördelningen mellan kor och tjurar har balanserats så det nu finns lika många tjurar som kor. Att lägga en större del av avskjutningen på kalv har också fungerat och sett över treårsperioden utgjorde andelen kalv i avskjutningen 54 %. Genom jaktlagsöverskridande överenskommelser har alltså avskjutningen anpassats för att höja medelåldern på älgarna för att ge älgstammen en mer naturlig sammansättning och på sikt en högre produktivitet. I skärgården valde man dock att inte tillämpa avskjutningsmodellen. Andelen kalv i avskjutningen under treårsperioden uppgick till 47 % och andelen tjur 59 % av de vuxna djuren. Eftersom en hög tjuravskjutning och ett högt jakttryck på vuxna djur effektivt förändrar könsfördelningen i stammen utgör nu andelen tjur 37 % av de vuxna älgarna. Det är för lågt och tjuravskjutningen måste sänkas för att balansera upp könsfördelningen. Överlag visar i alla fall avskjutningsstatistiken på ett svagt trendbrott för kalvvikterna. Det är för tidigt att säga om det är en ihållande trend eller endast beroende på gynnsammare väderförhållanden, men det ger i alla fall hopp för framtiden. Kalvvikterna var som lägst år 2011 och medelvikten för kalv var då 58 kg i skärgården och 53,5 kg på fasta Åland. Hösten 2014 var medelvikten 63,1 kg i skärgården och 58,2 kg på fasta Åland, en uppgång på ca 5 kg. Andelen ”dåliga kalvar” har också minskat betydligt. Hösten 2011 vägde en tredjedel av kalvarna under 50 kg men andelen var hösten 2014 nere i 18 %. Det är fortfarande dåliga kalvvikter men det är positivt att se detta trendbrott. Den gångna treårsperioden har visat att jägarna kan nå överenskommelser som förändrar älgstammen över så stora områden som hela fasta Åland. Det är mycket positivt och visar att det är möjligt att samarbeta över jakträttsområdesgränserna för älgstammens bästa. En treårsperiod är dock för kort tid för att se effekterna av denna modell fullt ut. Eftersom en älgtjur är kapital mellan 6,5–10,5 års ålder är det också lika många års älgjakter som påverkar andelen Skärgården Fasta Åland Slaktvikt kalvar 2000-2014 75 70 65 60 55 50 45 40 Kg 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Dåliga kalvar 2000-2014 % under 50 % under 40 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kalvarnas slaktvikter visar en svagt uppåtgående trend sedan 2011. Andelen ”dåliga kalvar” har minskat sedan 2011.
• Jägaren 5 l 2015 l 63 Kommun Antal jägare (föregående år inom parentes) Andel av alla jägare % Invånare (ÅSUB 2014) Andel jägare i kommun % Kvinnliga jägare per kommun Andel kvinnliga jägare per kommun Brändö 118 (119) 3 % 474 25 % 8 6,8% Eckerö 178 (184) 4 % 932 19 % 16 9,0% Finström 316 (307) 7 % 2534 12 % 24 7,6% Föglö 166 (165) 4 % 568 29 % 16 9,6% Geta 99 (100) 2 % 494 20 % 9 9,1% Hammarland 211 (218) 5 % 1532 14 % 5 2,4% Jomala 438 (447) 10 % 4560 10 % 31 7,1% Kumlinge 111 (111) 3 % 328 34 % 9 8,1% Kökar 63 (67) 1 % 253 25 % 3 4,8% Lemland 318 (307) 7 % 1943 16 % 20 6,3% Lumparland 72 (78) 2 % 418 17 % 5 6,9% Mariehamn 741 (770) 17 % 11480 6 % 32 4,3% Saltvik 253 (257) 6 % 1825 14 % 12 4,7% Sottunga 39 (39) 1 % 101 39 % 2 5,1% Sund 168 (173) 4 % 1035 16 % 10 6,0% Vårdö 116 (111) 3 % 439 26 % 14 12,1% 3407 (3453) 77 % 28916 12 % 216 6 % Icke ålänningar 996 (947) 23 % 43 4,3% TOTALT 4403 (4400) 100 % 259 5,9% ÅLÄNDSKA JAKTKORT ÅR 2014-2015 Antalet jägare på Åland är fortsättningsvis stabilt. Jaktåret 2014-2015 betalade 4 403 jägare jaktvårdsavgiften, vilket är 3 fler än året tidigare. De på Åland bosatta jägarna minskade med 46 st. medan antalet jaktgäster ökade med 49 personer till 996 st. Det kan noteras att antalet kvinnliga jägare ökar, jaktåret 2014-2015 löste totalt 259 kvinnor jaktkort jämfört med 225 kvinnor jaktåret 20132014. Av dessa ökade andelen kvinnliga gästjägare mest genom att mer än fördubblas från 17 st. till 43 st. RG tjurar i denna ålderskategori. Den inkommande treårsperioden kommer vi att få se resultatet av avskjutningsmodellen växa fram, men det förutsätter att älgjägarna kan enas om att fortsätta tillämpa modellen. Att frångå modellen den här treårsperioden tar vår älgstam sex år tillbaka i tiden. För den intresserade har viltcentralen publicerat en handbok i älgens biologi som riktar sig till älgjägare. Handboken heter ”Jaktledarens grundkunskaper: Älgens biologi” och finns på www.riista.fi/sv/publikationer/handbocker/ RJ JUH A R EIM AN