5/2020 Tidningen når fler än 300 000 jägare SKOGSHÖNSEN 2020-2021 JAKTTIDERNA FÖR för jakt med spets ABC LOCKA HJORTDJUREN LAGSTADGADE FÄLLNINGS ANMÄLNINGARNA SMIDIGT I OMA RIISTA MED DELIKATESSER
JAKT 4 Den första fällningen 12 Klövdjurssäsongen börjar med ett åkerpass 20 ABC för jakt med spets 24 Hönsjakten ger både hund och människa motion 30 Älgjaktsmetoderna: Med ställande hund 40 Väck med de främmande rovdjuren: Mårdhundsjakt med ställande hund 44 Tillsammans med hunden: Mink och mårdhund med spets 53 Det hände sig på jakt 60 Locka hjortdjuren med delikatesser 62 Vapensäkerhetens fyra regler 64 En jägares vapen: Limma en trasig kolv VILTET 42 Jägaren-gässens sommar 28 Inventeringen av vilttrianglarna 48 Planering skapar vingsus i SOTKA-våtmarker 50 Knipan knep Pentti – intervju med Pentti Runko 54 Forskning: Älgjägaren på 2020-talet 56 Älgjakten i statsmarker omsätter miljoner 66 Petäjävesi jvf trappade upp inventeringen av sjöfåglar 70 Recept a la Akseli Herlevi 72 Sädgåsen 37 48 9 Jakttiderna för skogshönsen 2020-2021 Planering skapar vingsus i SOTKA-våtmarker De första 22 objekten pågår redan i hela landet Oma riistalösenord även för minderåriga Enklast göra lagstadgade fällningsanmälningen i Oma riista 42 Jägarengässens sommar AKTUELLT 5 Nyheter 9 Oma riista även för minderåriga jägare 16 Ungdomsredaktionen 37 Jakttiderna för skogshönsen 2020-2021 73 Jakt och jägare 74 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Vice ordförandens spalt 69 Ministeriet informerar LAGAR OCH LICENSER 68 Skötseln av jägarförsäkringsärenden underlättades Jägaren 5/2020 2 Innehåll JA0520_book_sve.indb 2 28.8.2020 11.18
20 JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ansvar av olika slag F ör oss jägare är ansvar ingenting nytt eftersom bilden av jakten som hobby och jägarna som medmänniskor fortsättningsvis och oftast byg ger på någon jägare som man känner. Vi bär alla ett ansvar för hur samhället betraktar jakten och vår verksamhet. Ansvaret som jägarna bär är varken uteslutande eller pekar finger, utan jag ser det snarare som en tra ditionell respekt för naturen och livet. Till exempel så, att vi viker in huvudet på en fälld fågel under vingen innan vi stoppar den i ryggsäcken. Inte heller fäller vi mera vilt än vi behöver, inte ens inom ramarna för den hållbara jakten. Eller skjuter i osäkra situationer. Så har vi alltid gjort och så fortsätter vi att göra, tillsam mans för både framtiden och jakten. Vi jägare har vant oss vid att tala om ansvar när det gäller vapenhantering, hundar, hållbar avskjut ning, viltutfodring och etisk behandling av viltet. Allt det här är fortsättningsvis lika viktigt, men corona pandemin har lyft fram en aspekt till. Ansvarstagandet gäller också hur vi jägare han terar pandemin. Om vi kan sköta hygienen och hålla avstånd så är jag övertygad om att vi klarar det. Vi ska inte göra det genom att utesluta eller peka finger utan fundera på vad som fungerar för varje sammanhang och jaktform. På passet och vid brasan är det enkelt att hålla säkerhetsavstånd bara vi tänker efter. Själv fallet ska ingen som är sjuk delta i en sällskapsjakt. Det går inte att ge coronaanvisningar för jakten som fungerar överallt. Jag är ändå övertygad om att ni jägare kan formulera sådana, var och en på sitt håll. Ni är de bästa experterna på er egen jakt. Låt oss jaga ansvarsfullt och inkludera pandemin i ansvaret! 62 Vapensäkerhetens 4 regler Följ dem så undgår du alla olyckor Locka hjortdjuren med delikatesser Doserande foderauto mat begränsar givorna ABC för jakt med spets Spetsen har följt den finska jägaren i århundraden 60 Ledar n Jägaren 5/2020 3 JA0520_book_sve.indb 3 28.8.2020 11.18
F ör många är premiärdagen för jakten på ringduva den 10 augusti också inledningen på jaktåret. För Marko Heikkinen har datumet stannat i minnet som dagen då hans eget jagande tog ett kliv framåt: han fällde sitt första vilt. Vi jagade i fjol en kväll när duvorna flyger. Jag spanade mot himlen, om duvorna skulle komma och sätta sig i träden där de vilar, berättar Heikkinen. Vaktjaktsgömslet fanns vid en åkerkant, dolt bland enar. Platsen var Yläne i Egentliga Finland och det var Heikkinens svärfar som hade utsett den, utifrån sin mångåriga lokalkännedom. Det var han som en gång hade tänt Heikkinens jaktintresse. Till en början hade han i ett par års tid följt med svärfar på jakt tills beslutet mognade att börja jaga själv. Han skrev jägarprovet i fjol somras och efter det väntade han på att jaktåret skulle börja. Rastlös hund och säkert skott Heikkinen fick vänta ett tag på att duvorna skulle dyka upp. Väntandet blev hektiskt eftersom hans sällskap en stor och oerfaren golden retriever – inte hade tålamod att sitta stilla. Men till slut dök en ringduva upp och satte sig i en trädtopp bara 20 meter ifrån. Det var ruskigt spännande, jag blev torr i munnen och hjärtat bultade som besatt, minns Marko Heikkinen den dagen. Han tog långsamt sikte på fågeln, slog ifrån säkringen och kramade avtryckaren utan att tveka. Fågeln föll. Adrenalinpåslaget var enormt. Det kändes som om jag körde på autopilot. Jag visste vad jag skulle göra, utan att fumla. Det var fint. Jag kände mig stolt. Hunden tog snyggt fågeln i munnen och hämtade den hel till skytten. De följande fällningarna kändes avslappnade och alldeles annorlunda. Fåglarna han knep under dagen hamnade i ”duvgrytan”. Sedan dess har Heikkinen tränat skeet flitigt, nästan varje vecka, och har slipat tekniken. Sannolikt blir det mera duvgryta i höst! ”Hjärtat bultade som besatt” Åbobon Marko Heikkinens första fällande skott träffade en ringduva ute på kvällsflykt. text Johanna Hellman bild Aku Kallio Jägaren 5/2020 4 Den f rsta fällningen JA0520_book_sve.indb 4 28.8.2020 11.18
Under projekttiden utvecklas Oma riista utifrån kommentarerna så att allt fungerar innan funktionen tas i bruk nationellt. Vi tackar följande jv-föreningar som deltar i piloten: Sastmola, Borgnäs, Leppävirta-Varkaus, Lempäälä, Marttilanejden, Laihia och Jokilääni! OBSERVATIONER PRECISERAR DATA OM HJORTSTAMMEN Observationerna som jägarna antecknar har använts i decennier för att precisera siffrorna på älgstammen. Nu ska metoden börja användas också för vitsvanshjortarna. U ppskattningen av vitsvanshjortarnas stam tar ett steg framåt i september när ett pilotprojekt inleds. Jägarna i jaktvårdsföreningarna som deltar i pilotprojektet antecknar under hjortjakten hjortarna som de ser i Oma riista. Syftet med insamlingen av observationer är att få fram exaktare data om hjortstammens könsoch åldersfördelning i olika delar av landet. Informationen returneras i form av rapporter till jägarna på nivåerna från jv-förening till hela landet. Det här stöder jv-föreningarna och viltcentralsregionerna vid planeringen av avskjutningen. Jaktföreningar obs! Kom ihåg att skicka ut en Oma riista-medlemsinbjudan till samtliga medlemmar i föreningen. Passa på att be om jägarnumret på mötet. På det viset får föreningen fullständigare statistik i den förnyade vyn för avskjutningen. Jägare obs! Skicka ditt jägarnummer till föreningens kontaktperson så får du tillgång till Oma riistas föreningsfunktioner, bland annat kartorna över jaktområdena. Jägaren 5/2020 5 Nyhet r JA0520_book_sve.indb 5 28.8.2020 11.18
Nytt jaktår – nya tider? F ör gåsjakten har det fastställts säsongoch dagskvoter, och därmed har vi inlett en ny era. Ny är också skyldigheten att anmäla fällda taigasädgäss och vissa änder. Kvoterna och anmälningsskyldigheten har kommit för att stanna. Somliga upplever dem kanske som irriterande, men jaktmöjligheter på de här villkoren är ett bättre alternativt än ett totalförbud. Förändringarna som har införts under de senaste åren bildar en hel katalog. Här ett litet plock: De förlängda jakttiderna på skogshöns (toppjakt), förnyelsen av bestämmelserna för främmande arter, ändringen av mankhöjden på hundar som används vid jakt på hjortdjur, och att bågjakten blev tillåten för hjort och vildsvin. När vi utökar katalogen med ändringen i jaktförordningen om jakttiderna på hjortdjur som bereddes i rask takt så kan vi vara nöjda med hur saker och ting framskrider. Att ändringen ändå inte träder i kraft under detta jaktår utan verkar stupa på slutrakan är en annan historia, och en sorglig sådan. Förändringarna pekar på en positiv utveckling. För jämnt tio år sedan lyckades Jägarnas Centralorganisation och ministeriet, inför hotet om en förnyelse av regionförvaltningen, med förenade krafter baxa igenom förslaget om Finlands viltcentral och en viltförvaltningslag, vilket 2011 resulterade i den nya viltförvaltningslagen. Under de två-tre senaste åren har vi hittat en gemensam melodi som känns bra och inlett en ny era men har vi verkligen gjort det? Jag är övertygad om att det gynnar samtliga om vi tillsammans möter kommande utmaningar och går framåt i positiv anda. Jag önskar alla jägare ett gott, händelserikt och säkert jaktår 2020-2021! ERKKI HUHTA Vice ordförande Finlands viltcentral Plastfria hagelpatroner Plast från hagelpatroner som hamnar på marken kan i synnerhet i lantbruksmiljöer utgöra ett problem om den hamnar i magen på kor. Förladdningar av filt har sedan gammalt varit ett alternativ till plast, men fungerar tyvärr inte med exempelvis stålhagel. Patrontillverkarna har därför börjat ta fram nya alternativ. Till de nya förladdningsmaterialen hör bland annat kartong och biologiskt nedbrytbara polymerer. Oma riista-tips för jakten på hjortdjur Licensmottagaren: dela ut licenserna till deltagarna. Licensdeltagarna: kontrollera att jaktområdet i Oma riista stämmer med området i licensbeslutet – strukna fastigheter stryks också från föreningens egen karta. Uppdatera jaktgrupperna genom att lägga till /ta bort medlemmar. Jaktledaranmälningen görs automatiskt när en licens har fogats till gruppen. Se anvisningarna på: www.riistainfo.fi/sv/oma-riista-anvisningar/ Både förladdning arna och hylsorna kan tillverkas av växtbaserade material som tål fukt men bryts ner i marken av mikro organismer. Jägarregistret betjänar jägarna Finlands viltcentral för ett jägarregister i enlighet med lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift. Jägarregistrets adressregister används bland annat vid postningen av tidningen Jägaren och inbetalningskorten för jaktvårdsavgiften. Jägarregistrets kundtjänst betjänar jägarna per telefon, mejl och brev. metsastajarekisteri@innofactor.com, 029 431 2002. Läs mera på nätet på www.jagarentidningen.fi. K lumn Jägaren 5/2020 6 JA0520_book_sve.indb 6 28.8.2020 11.18
FLER ÄN 175 000 ANVÄNDER REDAN OMA RIISTA Liisa Hirvonen delade en bild på jämthunden Sinkki som hjälpte till med att mata ringduvor. ”När jag fyllde på den ena började det höras ett mumsande från den andra. Hungern har ingen lag eller så smakar viltmajs helt enkelt gott, för både viltet och hunden”, berättar Hirvonen. ”Utfodringen har slagit väl ut. Vi har fällt en hel del duvor på båda ställena, så också vi har fått njuta av utmärkt viltmat”, fortsätter hon. Myxomatos hos kaniner för första gången i Finland I juli konstaterades i vårt land en ny djursjukdom, myxomatos eller kaninpest, på en vildkanin som påträffades död i Esbo. Myxomatos orsakas av ett myxomavirus, drabbar kaniner och leder ofta till döden. Till symptomen hör bland annat en varig inflammation i ögonen och knutor i huden. Huvudet sväller upp. Viruset infekterar vid direkt beröring samt med parasiter och flygande insekter. Viruset infekterar inte människor eller andra djur, men skogsoch fältharen kan bli smittade. Livsmedelsverket följer med sjukdomarna hos de vilda djuren och undersöker även vildkaniner. Jägare som stöter på ett misstänkt fall kan skicka kroppen till Livsmedelsverket för undersökning. Typiska symptom: Under ögat syns var och på sidan av nosen en knuta. OBS! Från 1.12.2020 måste fler än fem vapen förvaras i ett säkerhetsskåp Godkända säkerhetsskåp Fler än fem vapen ska förvaras i ett godkänt säkerhetsskåp. Du känner igen skåpet på lappen på insidan som anger enligt vilken standard skåpet är tillverkat. Enligt inrikesministeriets förordning (956/2017) är standarderna EN 14450 nivå S1 och EN 1143-1 nivå godkända. Enligt polisstyrelsens bedömning motsvarar den svenska normen SSF 3492 kraven för de ovannämnda standarderna. Skåp enligt denna norm är således godkända för förvaring av fler vapen än fem. Uppdatera kontakt uppgifterna! Kom ihåg att uppdatera din mejladress i tjänsten Oma riista. Du uppdaterar din mejladress genom att välja Skapa ett Oma riista-lösenord och registrera dig på nytt. När du skapar ditt nya lösenord raderas det gamla. All din övriga information förblir oförändrad i tjänsten. Det nya lösenordet kan inte skapas med mobilappen eller i telefonen utan enbart med dator på nätet på adressen oma.riista.fi. Jägaren 5/2020 7 Nyhet r Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA JA0520_book_sve.indb 7 28.8.2020 11.18
F inlands viltcentral och Naturresurs institutet (Luke) gör i höst igen en landsomfattande bäverinventering. Informationen används vid uppskattningen av storleken på bäverstammarna och arter nas utbredning samt för att undersöka hur bävrarna använder sin miljö. Anmäl botät heten på en karta med 20 km x 20 km rutor på adressen riistahavainnot.fi/pienriista/ majavatiheys. De exakta positionerna pub liceras inte. Vi ber jaktföreningen eller älgjaktlaget utse en person som anmäler observatio nerna av bäverbon i jaktområdet (bebodda vinterbon) under älgjaktssäsongen i höst. Kontaktpersonen antecknar bäverobser vationerna (europeisk eller kanadensisk) i Oma riista samt uppgifterna om boet. När älgjaktssäsongen avslutas ber vi dessutom varje jaktförening uppge om det förekommer bäver i området, en upp skattning av förändringarna hos stammen (vuxit, minskat, oförändrad) och storleken på eventuella skadade och översvämmade områden. Här antecknas också sådant som tänkbara faktorer bakom förändringen. Institutet ber dessutom jägarna att an mäla i Oma riista så många observationer av bäverbon som möjligt samt övriga obser vationer av bävrar (syn, damm, gnag) med exakta positioner. Dessutom önskar institutet gnagspåns prover från områden där båda arterna kan förekomma. Se kartan nedan och http:// riistahavainnot.fi/pienriista/majavatiheys. Anvisningarna för skickandet av gnagspåns proverna hittar du här: https://www.luke.fi/tietoa-luonnonvaroista/riista/majavat/majavanaytteiden-kerays-2/ Ytterligare information om inventeringen av bäverbon: majavapesa@luke.fi INVENTERINGEN AV BÄVERBON HÖSTEN 2020 DNA-identifierade bäverobservationer. europeisk bäver kanadensisk bäver LEDIGA JOBB Finlands viltcentral söker • En viltplanerare till Österbottens verksamhetsområde för fast anställning. • En planerare för visstidsanställning till projektet för utveckling av verksamheten i älghushållningsområdena (upphör 31.12.2021). Läs mera på https://riista.fi/sv/viltforvaltningen/ finlands-viltcentral/lediga-jobb/ Vår traditionella hjortjakt för damer ordnas 3 oktober i Sastamala och vi jagar med hund. LEIDIT TYRVÄÄLLÄ Jakten är öppen för alla oavsett var i landet du bor. Jaktdagen kostar 70 euro, vilket inkluderar sopplunch i terrängen och middag lördag kväll. Boendet ingår inte i jaktavgiften. Du kan avtala om kvällsjakt på fredag och lördag kväll. Ta med dig geväret, jaktkortet, vapentillståndet, det giltiga in tyget på godkänt skjutprov och jakttelefonen. Ytterligare information och anmälningar: Katja Saari, katja.saari04@gmail.com eller 040 5135 527. Jägaren 5/2020 8 Nyhet r JA0520_book_sve.indb 8 28.8.2020 11.19
O ma riista är det mest praktiska sättet för jägare att sköta den lagstadgade anmälningsskyldigheten: det räcker med att han eller hon antecknar fällningen i sin personliga viltlogg. Därefter gör tjänsten (när så krävs) automatiskt den lagstadgade anmälningen. Även en annan person som använder tjänsten kan anteckna en fällning med sitt jägarnummer. Nätbankskoder eller mobil ID för identifieringen För att registrera dig i tjänsten behöver du en personlig e-postadress och ett mobiltelefonnummer och för identifieringen finska nätbankskoder eller mobil ID. För identifieringen beviljar samtliga finska banker nätbankskoder för ungdomar som har fyllt 15 och vissa banker gör det utan någon nedre åldersgräns. Börja med att kontakta din egen bank i ärendet. För att få dina första nätbankskoder behöver du dina föräldrars medgivande och ett personligt besök Oma riista även för minderåriga jägare När den lagstadgade skyldigheten att göra fällningsanmälan nu utvidgas blir det aktuellt också för minderåriga jägare att börja använda tjänsten Oma riista. text Lasse Heimo och Mari Kelkka teckning Asmo Raimoaho på banken. En minderårig styrker sin identitet med ett bildförsett id-dokument utfärdat av polisen, som ett pass eller id-kort. Med nätbankskoderna kan du som är en ungdom själv identifiera dig i flera andra myndigheters nättjänster. Det går att skaffa mobil ID om telefonabonnemanget står i föräldrarnas namn, men då ska det nämnas att innehavaren är en 15 år fylld minderårig person. Du kan ladda ner Oma riista-appen till de nyaste Androidoch IOS-telefonerna. Med Oma riista-appen i telefonen får du tillgång till jaktkortet i elektronisk form, som alltid och överallt är lika giltigt som kortet av papper. Läs mera om tjänsten Oma riista på riista.fi/sv/viltforvaltningen/elektroniska-tjanster/. Oma riista-helpdesk hjälper dig när du behöver hjälp Telefon 029 431 2111 (vardagar kl 12–16) E-post oma@riista.fi Oma riista är gratis för alla. Ta i bruk tjänsten på adressen oma.riista.fi. .fi Jägaren 5/2020 9 JA0520_book_sve.indb 9 28.8.2020 11.19
Anar Hirvas miesten tai naisten metsästyspuku Anar Hirvas metsästyspuku on suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Äärimmäisen hiljainen Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Suomessa suunniteltu ja testattu Koot: XSXXXL Suurempia elämyksiä Anar tarjoaa käyttöösi vaatteita ja varusteita, joiden kanssa elämyksistä tulee vielä suurempia. Oikeat varusteet muuttavat olosuhteet suotuisiksi ja antavat tilaa hyville muistoille. Yli 200 000 tuotetta • Nopea toimitus • Ilmainen palautus • 100% kotimainen Tilaa Anarin tuotteet Suomen suurimmasta verkkokaupasta! 269,VAIN! JA0520_book_sve.indb 10 28.8.2020 11.19
Anar Hirvas miesten tai naisten metsästyspuku Anar Hirvas metsästyspuku on suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Äärimmäisen hiljainen Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Suomessa suunniteltu ja testattu Koot: XSXXXL Suurempia elämyksiä Anar tarjoaa käyttöösi vaatteita ja varusteita, joiden kanssa elämyksistä tulee vielä suurempia. Oikeat varusteet muuttavat olosuhteet suotuisiksi ja antavat tilaa hyville muistoille. Yli 200 000 tuotetta • Nopea toimitus • Ilmainen palautus • 100% kotimainen Tilaa Anarin tuotteet Suomen suurimmasta verkkokaupasta! 269,VAIN! JA0520_book_sve.indb 11 28.8.2020 11.19
J ägarna står i flera avseenden inför en ny situation. De ska i allt högre grad uppfylla förväntningar som ställs på förvaltningen av stammen. I synnerhet i områdena med starka vitsvansbestånd har de senaste årens trevliga avkastning på viltvårdsarbetet fått alldeles nya nyanser. Markägarna och de övriga intressegrupperna trycker hårt på för att hjortarna ska bli färre. Jägarna kan och vet mycket, men när det blir tal om målen så verkar inte ens det alltid räcka till. Många anser att det finns för mycket vilt. Andra ser däremot de växande viltbestånden som en möjlighet. Hur ska jägarna klara av det här betinget? Vilka åtgärder avgör om jakten lyckas och vad borde vi nu koncentrera oss på? Jakt under hela säsongen För en enskild person som ansöker om jaktlicens för hjort kan det i dagsläget handla om hundratals och till och med tusen hjortar. Vi inser att det på många håll inte längre kan bli tal om att skjuta upp starten på jakten utan jakttrycket ska fördelas jämnt över hela säsongen. Klövdjurs säsongen börjar med ett åkerpass I synnerhet i de sydligaste delarna av landet har klövdjursjakten förändrats till ett instrument för regleringen av stammen som håller på hela säsongen. Där har jaktföreningarna varit tvungna att skapa kreativa lösningar. De har nått de bästa resultaten genom att direkt inleda med ett jämnt jakttryck på olycksoch skadedrabbade ställen. text Panu Hiidenmies bilder Panu Hiidenmies och Jyrki Ravantti Det är fullt möjligt att rådjuren och hjortarna fortsätter att bli fler. Stammarna har det kapital och den potential som krävs. Utbudet av jakt med olika metoder kommer att bli ännu större. Jägaren 5/2020 12 JA0520_book_sve.indb 12 28.8.2020 11.19
ativitet när älgjakten och alla andra måsten drar i gång på hösten. Avskjutningsstatistiken blir klart trevligare att läsa när den börjar fyllas tidigt. Då förmår inte en snöfattig vinter eller någon annan oväntad faktor drabba jakten med full kraft. Lättnad för dem som bär ansvar Det vore fel att betrakta jägarna som enbart en grupp som förvaltar viltet. Jakten ska ju vara ett intresse eller en livsstil. När det handlar om stora mängder jaktlicenser ska vi också vara medvetna om att kraven på att nå högt ställda mål kan innebära stress som inom jaktlaget tar sig uttryck i ett hårdare språkbruk och allt bistrare miner. En lyckad inledning på jaktsäsongen gör därför livet lättare för dem som bär ansvar. Det känns trevligare att pausa jakten över julen när en stor del av hjortarna är vakuumpackade och hornen kokade. Bevara jakten som upplevelse Vi letar intensivt efter nya metoder för förvaltningen av vitsvanshjortarna och även jägarna grubblar på stammens storlek. På flera håll i landet är vitsvanshjorten en helt ny viltresurs och dagens stora mängder kan vara någonting nytt. I den här situationen måste vi lyssna på intressegruppernas behov och ta dem på allvar. Det här hindrar inte att det i jakten också ska finnas upplevelser, som indirekt kan leda till en lokalt lämplig storlek på stammen. Dessutom finns det många som är tacksamma för en bit av bytet eller en möjlighet att jaga. I området med starka bestånd av små klövdjur har den fortlöpande jakten under hela säsongen etablerat sig som metod. Resultaten har varit goda i de jaktföreningar där vaktjakten på vitsvanshjort inleds den första september och jakten sedan fortsätter med samtliga jaktformer, jämnt fördelat under hela säsongen. Genom att använda olika jaktmetoder rivstartar vi hjortjakten och når avskjutningsmålen. Det är förnuftigt att jaga hjort under hela säsongen. Det här kräver kreVi kommer att behöva ännu fler hundar som enbart följer blodspår. Jägaren 5/2020 14 JA0520_book_sve.indb 14 28.8.2020 11.19
På längre sikt erbjuder en lokalt lagom stor stam tillräckligt med resurser för både jägarna och företa garna i viltbranschen. Jägarna bör därför diskutera med intressegrupperna och därefter anpassa vilttätheterna så att de känns lämpliga. Åkrarna och trafiken prio ett Genom att inleda jakten så fort säsongen börjar kan vi på allvar ta itu med de platser som är mest problematis ka för jordbruket och trafiken. Jaktföreningarna kan på kartan följa med hur viltvården och jakten framskrider och inuti fridfullare områden hitta bra platser för viltåk rar och utfodring. Där kan jakttrycket vara lättare. Rita tillsammans in dem på kartan. Vid planeringen av jakten i början av säsongen står jordbrukarnas synpunkter ofta överst på listan. Vaktjaktspasset för långa ljusa kvällar kan finnas vid en flitigt upptrampad hjortstig strax före en havreåker. Då blir det inte bara säden som skördas. Betande hjortar kan orsaka avsevärd skada på åkrar med sockerbetor, morötter och kummin. Genom att tydligt och effektivt rikta jakttrycket mot sådana ställen vinner vi markägar nas förtroende, vilket är livsviktigt. Det råder knappast tvivel om att platserna där vilt olyckorna fortsätter att öka visar att stammen växer och har en stark potential. Det råder ingen brist på passplat ser i början av säsongen när jägarna jobbar med kartan och ritar in de värsta olycksplatserna på kartan över föreningens område. Varje förhindrad viltolycka sparar kostnader och skador. Tillvaratagandet av viltet prioriteras upp Rivstarten på hjortjakten i början av säsongen prioriterar också upp tillvaratagandet av viltet. En jaktförening utan kylanläggning måste kanske anlita grannföreningarnas slaktskjul. Flugorna uppskattar värmen i början av september; efter fällningen måste åtgärder vidtas genast. Den tidiga jaktstarten i området med mycket vitsvanshjort har redan i berömlig grad ökat antalet slaktskjul med kylanläggning. Jaktbågen fungerar nästan överallt Vid planeringen av de första vaktjaktspassen för säsongen ska vi inte förbise att jaktbågen är ljudlös och effektiv, och fungerar utmärkt också nära hus. Jägaren bör dock på förhand informera dem som bor i huset om den kommande jakten. Efter ett sådant samtal går det kanske att placera passen alldeles nära. Håll också en säkerhetsgenomgång före jakten. Husägare som sköter om sina trädgårdar och planteringar tar ofta emot kunniga bågjägare med öppna armar. En bit hjortkött efter den framgångsrika skyddsjakten i trädgården befäster jaktens ställning och utgör bästa tänkbara varumärkesbyggande för jakten. Nya krav också på hundarna När jaktsäsongen börjar den första september är växtligheten frodig och det vimlar av doftspår efter viltet i terrängen. I synnerhet i området med mycket hjort kan eftersöken bli komplicerade. Är hundarna som används på hjortjakten tillräckligt motiverade för att inte tappa spåret? I synnerhet i början av säsongen finns det en svindlande efterfrågan på blodspårsspecialister. Allt vanligare med flera jaktmetoder Trenden för klövdjuren i synnerhet för rådjuren och hjortarna – pekar uppåt. Stammarna har kapital och potential att fortsätta växa. Om det blir fler milda vintrar och tillväxten inte hejdas av rovdjuren, jakten eller trafiken får vi kanske uppleva ännu starkare viltår. Vi kommer säkerligen att behöva nya jaktmetoder, men framför allt borde hjortjägarna kunna jaga under hela säsongen, med den metod som passar vid varje given tid. Det här kan i sin tur kräva nya verksamhetsmodeller och jaktsätt. Vaktjaktspasset för de långa ljusa kvällarna kan finnas vid en flitigt upptrampad hjortstig strax före en havreåker. Då blir det inte bara säden som skördas. Jägaren 5/2020 15 JA0520_book_sve.indb 15 28.8.2020 11.19
D et första hagelgeväret ska kunna användas till så mycket som möjligt eftersom de flesta nybörjare inte har bestämt sig för vad de vill jaga. När du väljer hagelgevär ska du i första hand känna efter att det passar just dig. Det bästa vore en kolv som kan justeras på flera olika sätt, men den finessen finns i regel bara på de dyraste bössorna. Om kolven inte passar kan en vapensmed förkorta eller förlänga den, göra kolvkammens höjd reglerbar eller göra en helt ny kolv. Ungdomar ska också tänka på att de kanske inte har växt färdigt. Ny eller begagnad? I synnerhet för ungdomar utgör budgeten ofta en begränsande faktor så det gäller att tänka efter; behöver jag verkligen en alldeles ny? I regel är ju ett begagnat SVÅRIGHETEN ATT VÄLJA SITT FÖRSTA GEVÄR, DEL 1 Hagelgeväret Valet av det första geväret kan bli knepigt för den som ska börja jaga. Här några saker att tänka på när du skaffar ett hagelgevär. text och bild Karlo Ruotsalainen kvalitetsgevär bättre än ett nytt till samma pris. Beträffande gamla hagelgevär ska du också tänka på att sådana kanske inte klarar stålhagel. Tillverkaren ska vara åtminstone såpass känd att det finns reservdelar. Huvudregeln vid vapenköp är den, att du ska köpa det bästa som pengarna räcker till. Kalibern Vid valet av kaliber ska du också tänka på användningskostnaderna; ju vanligare kaliber desto billigare patroner. Det här understryks i början av jägarbanan då du borde träna flitigt. Det första hagelgeväret ska därför vara i kalibern 12. Den passar till allt vilt som jagas med hagelgevär, patronerna är billiga och tillgången god. Även de mindre kalibrerna 16 och 20 används i någon mån eftersom gevären är så lätta, men som första gevär är det inget lyckat köp eftersom patronerna kostar mera och träningarna tenderar att bli glesare. Vilken typ? Ett hagelgevär med piporna under varandra rekommenderas ofta som första bössa eftersom den är enkel att använda och funktionssäker. Om du däremot vet att du kommer att ägna dig åt sjöfågeljakt så är en halvautomat eller en pump ett bra alternativ. Vem hjälper? Om det i bekantskapskretsen finns kunniga hagelskyttar så be dem om råd vid valet av ett hagelgevär som passar dig. Gör en runda i olika vapenaffärer och be om hjälp. På nätet finns det också kunskap som hjälper dig att välja. Jägaren 5/2020 16 Ungd msredaktionen JA0520_book_sve.indb 16 28.8.2020 11.19
LAURI LIUKO SRVA förlänger jaktsäsongen E n person i gul väst som ser ut som en jägare promenerar utmed en livligt trafikerad väg med ett gevär i handen. Vad är det fråga om? Storviltsassistansen SRVA är ett delområde av jakten som många jägare säkerligen känner till. När den intensivaste jaktsäsongen är över förlänger storviltsassistansen jakten så den löper året om. Under den gångna sommaren och våren har det varit beklagligt tätt mellan viltolyckorna på min hemort Kangasala i Birkaland. I synnerhet rådjuren har befunnig sig på såpass rörlig klöv att olyckor i trafiken inte har kunnat undvikas. Rådjuret är ett seglivat djur och dör inte nödvändigtvis ens av en hård smäll, utan blir ”bara” allvarligt skadad. Det samma gäller givetvis också för hjortar, älgar och björnar. Ett djur i plågor ska av etiska skäl avlivas bara jägaren hittar det. Eftersöket kan bli långt och besvärligt. I synnerhet på sommaren kan det också för en hund vara svårt att hitta eventuella blodspår. I bästa fall börjar ett SRVA-eftersök på olycksplatsen. Men det händer ofta att bilisten eller polisen inte har markerat olycksplatsen och jägaren upptäcker inga spår efter krocken. Då blir det mycket svårare att få upp spåret efter det skadade djuret. På sommaren kan eftersöket dessutom försvåras av tät vegetation, övriga djur som stänker omkring i skogen och svårigheten att urskilja blodspår på mörk mark. Eftersöksjägaren bör därför ha flera bra metoder för jobbet i bakfickan. Varje jägare borde delta i SRVA-verksamheten, självfallet enligt sina egna möjligheter. Med SRVA-eftersöken får jaktsäsongen en förlängning, frysen får utsikter till mera kött och framför allt får jägaren en ny vinkel på jakten. Själv har jag på SRVA-uppdrag hamnat på ställen och i situationer som jag aldrig skulle få uppleva på en normal jakt. Kan du bygga ett vaktjaktsgömsle? Om du inte råkar hitta ett lämpligt ställe att vakta på ska du före sjöfågeljakten börjar bygga ett vaktjaktsgömsle. text och bild Elisabeth Mattsson V id kusten brukade man bygga gömslena av sten på en strandklippa. En del gömslen finns fortfarande kvar och används. Nya gömslen kan byggas av både sten och bräder. Du behöver markägarens tillstånd för att bygga ett nytt gömsle. Börja byggandet med att leta efter en stadig botten av stora stenar eller en fördjupning i berget. Det gör byggandet klart enklare eftersom byggstenarna står på ett fast underlag. Gör det understa skiktet av stora stenar som står stadigt på marken. Sedan blir det svårare. Från bottenskiktet uppåt använder man mindre stenar och radar dem stadigt på varandra. Gömslet ska ju inte rasa av minsta knuff! Det ska vara så högt att också en lång jägare har svängrum att hantera geväret. Bygg gömslet av bräder och tyg Ge inte upp om du inte har lust att bygga av sten eller får tillstånd av markägaren. Du kan också bygga gömslet av några bräder, exempelvis fiskelådor och tyg i terrängfärger, eller gråa trasmattor. Utse en liknande plats som för ett gömsle av sten. Om en sådan inte finns kan du bygga gömslet i skogen eller på en slät klippa. Ställ lådorna på högkant och lägg någonting tungt inuti så de inte faller omkull. Lägg därefter bräderna stadigt ovanpå lådorna. Låt kantbräderna luta mot lådorna så döljer de gömslet bättre. Lägg därefter tyget över bräderna med kanterna inåt gömslet. Lägg stenar på tyget så det hålls på plats. Strama till tyget så det inte rör sig i vinden, eftersom fladder skrämmer bort fåglarna. Återstår bara att lägga ut vettarna på vattnet! K lumn Jägaren 5/2020 17 JA0520_book_sve.indb 17 28.8.2020 11.19
E n vilttriangel är en liksidig triangel där varje sida är fyra kilometer lång. Den totala längden är alltså 12 kilometer. Samma triangel inventeras varje år på nytt och då går det att jämföra de årliga variationerna. Jag började delta i triangelinventeringarna för några år sedan eftersom jag jagar hönsfåglar med min vorsteh. I år inventerade jag en ny triangel nära östgränsen i Suomussalmi. Vi var ett gäng på åtta personer som inventerade. Vi delade upp oss i mindre grupper som avverkade en avtalad del av triangeln. Jag gick en fem kilometers etapp med min far och en annan person. Tre personer går i bredd med tjugo meter emellan sig. På min etapp var det mellanSkogshönsinventering i ödemark Skogshönsens årliga variationer påverkas av rovdjuren, vädret och förändringarna i miljön. Även om vi föreställer oss att gynnsamma förhållanden när ungarna är små skulle garantera ett gott fågelår så är det inventeringarna av vilttrianglar som avslöjar det faktiska läget. text och bilder Reetta Hokkanen personen som orienterade och antecknade observationerna. Vi ska veta, inte tro Vi väntade oss ett toppenfågelår eftersom det var varmt och mycket mygg när hönsungarna kläcktes. Men inventeringsresultatet blev en besvikelse. På vår etapp noterade vi två vuxna orrar, tre vuxna tjädertuppar och en tjäderkull med två ungar. De två andra etapperna noterade inalles två orrar, vilket gör sammanlagt tio hönsfåglar. Vi behöver många vilttrianglar för att få fram de faktiska siffrorna på hönsfågelstammarna eftersom de regionala variationerna kan vara stora. Varje triangel som inventeras ingår i en större helhet; resultaten bildar underlag när jaktkvoterna och jakttiderna för skogshönsen fastställs. Jägarna gör klokt i att ställa upp eftersom inventeringarna har en direkt inverkan på höstens jakttider och licensmängder. Med ett större grupp kan triangeln delas i flera delar så deltagarna slipper gå långa vägar. Inventeringen går som smort bara man har med sig vatten, karta, gps eller kompass, Oma riista, en blyerts i reserv och bra kängor på fötterna. Under inventeringen kan man råka på allt möjligt intressant. Vi stötte på färska björnspår, en bäverdamm att ta sig över, pappa gick ner sig på en myr och en otrolig mängd hjortron. Vi mumsade hjortron, njöt av naturen och hade det trevligt. Nu ser vi ivrigt fram emot höstens fågeljakt! #BERELENTLESS LEUPOLD.COM VX-5HD TWILIGHT MAX HD LINSSIJÄRJESTELMÄ HUIPPU VALONLÄPÄISYLLÄ ZERO LOCK KOROSÄÄTÖNUPPI NOLLATASON PIKALUKITUKSELLA GUARD-ION LINSSIPINNOITE HYLKII VETTÄ JA EHKÄISEE NAARMUJA TÄYSIN VESITIIVIS LEUPOLDIN 30 VUODEN TAKUU VX-5HD VX-5HD KATSO LISÄTIETOA WWW.ASE.FI • TARJOUSHINNAT VOIMASSA SITOUMUKSETTA 30.10.2020 ASTI • MAAHANTUOJA: HJORTH URHEILUTUKKU OY Kauden tarjoukset VX-5HD 1-5x24 Duplex (ei valaistu) 979€ VX-5HD 1-5x24 FireDot valaistu 1179€ VX-5HD 2-10x42 FireDot valaistu 1219€ VX-5HD 3-15x44 FireDot valaistu 1299€ VX-5HD 3-15x56 FireDot valaistu 1499€ Jägaren 5/2020 18 Ungd msredaktionen JA0520_book_sve.indb 18 28.8.2020 11.19
#BERELENTLESS LEUPOLD.COM VX-5HD TWILIGHT MAX HD LINSSIJÄRJESTELMÄ HUIPPU VALONLÄPÄISYLLÄ ZERO LOCK KOROSÄÄTÖNUPPI NOLLATASON PIKALUKITUKSELLA GUARD-ION LINSSIPINNOITE HYLKII VETTÄ JA EHKÄISEE NAARMUJA TÄYSIN VESITIIVIS LEUPOLDIN 30 VUODEN TAKUU VX-5HD VX-5HD KATSO LISÄTIETOA WWW.ASE.FI • TARJOUSHINNAT VOIMASSA SITOUMUKSETTA 30.10.2020 ASTI • MAAHANTUOJA: HJORTH URHEILUTUKKU OY Kauden tarjoukset VX-5HD 1-5x24 Duplex (ei valaistu) 979€ VX-5HD 1-5x24 FireDot valaistu 1179€ VX-5HD 2-10x42 FireDot valaistu 1219€ VX-5HD 3-15x44 FireDot valaistu 1299€ VX-5HD 3-15x56 FireDot valaistu 1499€ JA0520_book_sve.indb 19 28.8.2020 11.19
I gammelskogen, bland granar smala som stearinljus och martallar klingar spetsens uthålliga, jämna skall. En ung tjädertupp uppe på en tallgren stirrar på hunden, liksom hypnotiserad av skallet. Jägaren smyger närmare, från gömsle till gömsle som terrängen bjuder på tills han får syn på fågeln. Då sjunker han varsamt ner i en lämplig skjutställning och tar fågeln på kornet. Den trillar ner vid trädets rot och det uråldriga samarbetet mellan jägare och hund får åter en gång sin belöning. Samförstånd mellan jägare och hund Ivalobon Jussi Sorjonen har jagat i decennier med både finsk spets och norrbottenspets, och har varit domare på prov. Sorjonen berättar att de trevligaste jakterna som han har varit med om med en spets har varit lugna vandringar i fridfulla gammelskogar som sträcker sig över flera dagar. – Det idealiska är att husse och hund går i takt med varandra och hittar en lämplig, uthållig och gemensam ABC Spetsen har följt den finländska jägaren i århundraden som en ”universalhund”, och under de senaste decennierna i synnerhet på hönsjakt. Ivalobon Jussi Sorjonen har gedigen erfarenhet av jakt med spets. text Antti Saarenmaa bilder Antti Saarenmaa och Jussi Sorjonen för jakt med spets Jägaren 5/2020 20 JA0520_book_sve.indb 20 28.8.2020 11.19
hastighet. Ibland följer vi fåglarna och ibland är det lockande landskap och ställen i terrängen som styr stegen, berättar Sorjonen. Om hundar med ett snabbt och brett sök som är framgångsrika på tävlingar anser Sorjonen att det inte alltid är lämpligt på jakter som sträcker sig över flera dagar. Han konstaterar mycket riktigt att jaktsättet också lär hunden att hushålla med energin. – Jakten med spets kräver framför allt samförstånd och samarbete mellan jägaren och hunden, säger Sorjonen bestämt. Studsare i någon lättare kaliber, hagelgevär och jaktbågar är typiska vapen för hönsjakt med spets. Sorjonen är särskilt förtjust i de långsammare kalibrerna, som den traditionella småviltskalibern 7x33 som hör till de första fabrikstillverkade här i landet, och den aningen mindre .22 Hornet. – I praktiken blir skjutavståndet ofta rätt kort och då gör en långsammare kula ofta mindre skada på en fågel som ska ätas. För många jägare är kombigeväret favoriten eftersom det är en väldigt mångsidig gevärstyp. Det är en klar fördel att kunna välja kuleller hagelpipan efter vad situationen kräver och välja hagelpipan i sluten terräng och på korta håll. Men det är ändå jaktbågen som är Sorjonens favorit. – Det krävs ett väldigt smidigt samarbete med hunden om man ska fälla ett skogshöns med jaktbåge för spetsens ståndskall. Det gäller att spana av terrängen noggrant när man närmar sig fågeln, understryker Sorjonen. Enligt Sorjonen krävs det i genomsnitt tio ansmygningsförsök för att med jaktbåge lyckas fälla en fågel, vilket är lärorikt för både jägaren och hunden. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 JUSSI SORJONENS 10 TIPS FÖR ATT LYCKAS PÅ JAKTEN MED SPETS: Hunden utvecklar ett fungerande sök bara husse har tålamod. Skapa förtroende för husse hos hunden. Låt hunden redan när den är ung nosa på fåglar och ha tålamod; förr eller senare kommer den i gång med arbetet. Skjut inte fåglar som hunden inte har sett eller skällt på. Eller (senare i karriären) fåglar som den inte har letat upp. Gör ansmygningen med solen i ryggen. Solen bländar fågelns skarpaste sinne, synen, och jämnar ut oddsen. Låt bli rörelser i sidled. Håll dig väl dold om du ändå måste. Under ansmygningen kan du hålla en annan trädtopp mellan dig och fågeln. Du behöver ju inte se fågeln innan du når platsen för skottet. Kamouflagekläder gör dig inte omöjlig att upptäcka. Rörelser, i synnerhet i sidled, är det säkraste sättet att skrämma bort fågeln. På nära håll kan ditt bleka ansikte avslöja dig. Använd gärna ansiktsmask om du jagar med jaktbåge eller hagelgevär. Brådska och prestationsmål har ingenting här att göra! Ta det lugnt och undersök tänkbara ansmygningsvägar medan hunden skäller. Jägaren 5/2020 22 JA0520_book_sve.indb 22 28.8.2020 11.19
Jakt med spets – vad är det? Jakt med spets innebär ofta att det är en jägare och en hund som jagar tillsammans, men visst kan också en liten grupp jaga med spets. Ä nda från början lär man spetsen att självständigt söka efter skogshöns i den närmaste terrängen. Söket kan variera från ett par hundra meter till ungefär en halv kilometer. När hunden hittar en hönsfågel och fågeln sätter sig på en trädgren ska den börja skälla ståndskall, jämnt och ettrigt, dels för att dra fågelns uppmärksamhet till sig och dels för att leda jägaren till platsen. Idealet är ett jämnt skall, men inte så ettrigt att det stöter bort fågeln. När skallet börjar ska jägaren först studera och bedöma terrängen för att lokalisera växtlighet och terrängformer som han kan dölja sig bakom när han försiktigt smyger närmare. När samarbetet är gott kan en erfaren hund lära sig att dra bort fågelns uppmärksamhet från jägaren genom att flytta sig mot andra sidan av trädet från jägaren sett. Ansmygningen kräver tålamod av jägaren eftersom skogshönsen har mycket skarp syn. Medan hunden skäller ska jägaren utan att upptäckas smyga sig till en lämplig plats för det fällande skottet. Skjutavståndet beror på geväret och sikten på platsen. Genom gott samarbete hjälper jägaren och hunden varandra till ett lyckat avslut på jakten. Om fågeln ändå smiter kan en erfaren hund klara av att följa den (men inte alltid!) och inleda ett nytt skall, vilket ger jägaren en ny chans. En nordlig jaktform Hönsjakt med spets är klart vanligare i den norra halvan av landet än i den södra. De lämpliga terrängtyperna, vidsträckta ödemarkerna och lokalt starka tjäderbestånden skapar goda förhållanden för jakten med spets. Det är nästan ett talesätt att spetsen är en enmansjakthund. Den präglas på en enda människa och det krävs samförstånd och ömsesidigt förtroende för att jakten ska fungera. Ända från valpstadiet befäster man hundens förtroende för husse eller matte så att hunden vågar utvidga söket och vet att den hittar husse eller matte när den återvänder till startplatsen. – Den som lär en ung hund söka och tänker promenera samtidigt ska gå väldigt lugnt och långsamt. Det viktigaste är att hunden inte känner sig övergiven. Den som funderar på att skaffa en finsk spets eller norrbottenspets som jakthund ska enligt Sorjonen vara särskilt uppmärksam på – liksom med alla jakthundar hur valpens föräldrar har klarat sig på jakt och i eventuella tävlingar. Den som tänker skaffa sin första spets gör klokt i att tala med någon kunnig jägare eller varför inte en avelskonsulent. Mera information finner du bland annat på finska spetsklubbens webbplats spj.fi. Jägaren 5/2020 23 JA0520_book_sve.indb 23 28.8.2020 11.19
Vapnet kan bäras på flera olika sätt. Somliga bär gärna geväret i handen medan andra har det i en rem på axeln. Jägaren 5/2020 24 JA0520_book_sve.indb 24 28.8.2020 11.19
J akten med fågelhund har gedigna traditioner i den finländska jakten. En jaktdag med en bra hund är alltid lyckad, även om det inte skulle bli något byte. Men med en bra hund hittar jägaren ofta en fågel som sedan hamnar i grytan. Raserna varierar från de inhemska traditionella spetsarna till den ständigt växande skaran av stående och stötande hundar. Oavsett rasen och jaktmetoden får också hundföraren motion. Hundföraren tillbringar jaktdagen med öppna sinnen och känslorna varierar från spänning till välbefinnande och kanske också till besvikelse. Terrängen som hönsjägaren strövar i varierar från öppna fjäll till slutna skogar och myrlaggar. I samtliga fall rör han eller hon sig lugnt och länge. Naturen höjer välbefinnandet som friluftslivet skänker och upplevelsen stegras av möjligheten att följa med hundens arbete. Det är hundens sätt att arbeta som bestämmer takten. Fågelhunden motionerar husse året om Raserna som används vid fågeljakt är utan undantag aktiva, energiska och sportiga. Fågelsäsongen är dessutom rätt lång, vilket betyder att hunden och föraren avverkar avsevärda sträckor i terrängen. Under perioden då fågelhunden hålls kopplad tar den ofta sin ägare ut på regelbundna Hönsjakten ger både hund och människa motion För många jägare i vårt land utgör hönsen själva essensen i jakten. De kan lägga ner avsevärda mängder tid och pengar på planeringen av höstens jaktresor. I hönsjakten ingår tanken på ett förbund med naturen och ofta även en rörlig jaktstil. text och bilder Panu Hiidenmies cykelturer och löprundor. Det är bara sommarhettan som skapar pauser i fotarbetet, men simning kan man ägna sig åt även då. Upplysta hundmänniskor är väl medvetna om att hetta och överhettning utgör reella faror för hunden. Jägarna som jagar fågel med sin hund är nästan undantagslöst också sportiga. Det tar sig ofta uttryck i ett sportigt yttre och klädval. En jägare på rörlig fot kan klä sig i skikt och gången är rask. Det är vanligt att fågeljägare motionerar för att orka vandra under höstens jakter. Kan även leda till stress I regel söker jägaren i terrängen en känsla av välbefinnande och frid i sinnet. Men jakten med hund kan också innebära stress. Även om skogshönsen i regel jagas i områden där trafiken utgör ett lindrigt hot mot hunden så kan hotet inte uteslutas överallt. En hund som har förirrat sig ut i trafiken försätter på ett ögonblick husse under en oerhörd stress. Likaså kan en fågelhund som driver klövdjur ge sin förare huvudvärk och ett väldigt påslag av stresshormoner. I renskötselområdet kan en trevlig dag på fågeljakt förvandlas till katastrof om hunden börjar driva ren. Om det förekommer stora rovdjur i jaktområdet, i synnerhet varg som utgör ett reellt hot mot Jägaren 5/2020 25 JA0520_book_sve.indb 25 28.8.2020 11.19
hundar, kan det innebära att husse eller matte oroar sig för en eventuell attack i stället för att njuta av dagen. Även stående och stötande hundar som kräver klara besked kan ge sin förare förhöjt blodtryck under utbildningen. Om lydnadsträningen har skjutits fram till jakten kan dagen förvandlas till en mardröm när en ung och oerfaren hund störtar iväg efter viltet. Dags för en ändring i beteendekulturen I detta nu satsas det rejält på utbildningen av fågelhundar. Hundförare med mindre erfarenhet får hjälp av uppfödare och verksamhetsutövare som erbjuder utbildningstjänster. Utbudet av kunnig utbildning räcker till och är efterfrågat. Hundar som uppför sig dåligt och som inte fungerar fasas ut och blir historia. Kunniga hundar uppskattas och man följer med deras beteende noggrannare än förut. Prioritera säkerheten på jakt Säkerheten är prio ett på all jakt, men sköter vi säkerheten på hönsjakt med hund? I synnerhet på fågeljakt med stötande och stående hundar hör lydnaden till det viktigaste, liksom att skyttarna behärskar säker vapenhantering. När de här två helheterna är på plats så har man kommit en god bit på väg. För skyttens del är vapenhanteringen aktuell under hela jaktdagen när han strövar i terrängen medan hunden letar efter vilt. I synnerhet med stående hundar kan geväret vara oladdat eftersom det finns tid att ladda medan hunden står. Om geväret är laddat ska säkringen vara på och piporna riktade ner i marken eller upp i himlen tills det är dags för skott. Oavsett om det handlar om en sällskapsjakt eller en ensam skytt med hund ska man tänka på säkerheten för hunden och andra som eventuellt rör sig i terrängen. Skällande fågelhundar rör sig nästan undantagslöst utanför skjutsektorn. Men en fågel som sitter på den allra nedersta grenen eller en snårig skottchans med rikoschettfara kan innebära risker för en spets. Vid skott med studsare mot en fågel uppe i ett träd ska jägaren vara medveten om kulbanan och riskerna som den kan medföra. Positioneringen ingår i säkerheten Det råder fortsättningsvis delade meningar om användningen av positioneringsapparater, men de har kommit för att stanna. Många är övertygade om att positioneringsapparaterna påverkar jakten, och det gör de ju också. Men om jakten snarare handlar om positioneringen medan fågelhundens arbete hamnar på andra plats så har vi med visshet överskridit en gräns. I synnerhet under utbildningen kan användningen av positioneringsapparater vara väldigt givande. Dessutom ger ju sådana massor av information om hur hunden arbetar. Bredden på söket, hur hunden avancerar, farten och dagens totala sträcka skulle allihop förbli gissningar. Viktigare är ändå säkerhetsaspekten och möjligheten att hitta sin kära jaktkamrat. Visserligen kan man bege sig ut i terrängen utan någon apparat, eller så har man den i ryggsäcken för säkerhets skull. I synnerhet i främmande terräng håller en fågeljägare på rörlig fot bäst koll på var han befinner sig med en GPS, antingen en separat apparat eller med funktionen i telefonen. På det viset undviker han eller hon att förirra sig in på förbjudet fredat område eller fel tillståndsområde. Även utrustningen är viktig Ryggsäcken utgör utan tvekan bärsystemet för fågeljägare. Vapnet kan bäras på flera olika sätt. Somliga bär gärna geväret i handen medan andra har det i en rem på axeln. En jägare som beger sig ut i ödemarken eller på en längre jaktresa väljer kanske den numera så populära gevärsryggsäcken. Då är händerna helt fria och vapnet transporteras skyddat. Bytet får plats i ryggsäcken och det går att hänga fåglarna i remmar utanpå ryggsäcken för att svalna. Jägaren 5/2020 26 Franchi Affinity 3 Elite Pro Bronze, 12/76 puoliautomaatti haulikko, hinta 949 € Tämä uutuus FRANCHI -aselaukussa vain meiltä! Beretta 686 Silver Pigeon 1 MY19, 12/76 Laadukas 686 on näyttävillä kaiverruksilla varusteltu päällekkäispiippuinen haulikko, hinta 1750,Tikka T3x Lite Adjustable Kaliberit 6,5CM, 308, ja 9,3x62. Synteettinen tukki ja säädettävä poskipakka. Hinta 1250,Franchi Affinity 3 Elite Cobalt, 12/76 puoli automaatti haulikko, hinta 949 €. Tämä Cobalt-väri ja toimitus Franchi-aselaukussa vain meiltä! Steiner Ranger 3-12x56 NSI STEEL WATERFOWL 35g 12/76 Huippu teräspatruuna vesilinnustukseen, lähtö 442m/s, 129 €/250 ptr OULUN ASE OY Planeettatie 5, 90440 KEMPELE | Puh. 08-516 370 | info@oulunase.com | Liike auki ark 10–18 ja la 10–14 | Verkkokauppa www.oulunase.fi VUODEN SAKOKAUPPIAS Sako Patruuna kannu 200 ptr 308 Sako Range + 20 ptr Sako Superhammerhead + NATO ammuslaatikko 950,199,– Maahantuomme laadukkaat NSI-patruunat urheiluammuntaan ja metsästykseen. OULUN ASE Tuotteita rajoitetusti. Toimitus Metsästäjä paketilla, sisältää puhdistusvälineet + kantohihnan ja asepussin. Benelli m2 Comfortech 26" ja 28" Kaliberi 12/76. Vakiotoimitukseen kuuluu 5 sisäpuolista vaihtosupistajaa, toimitus salkussa. Hinta 1400,Benelli m1 Super 90 28" Kaliberi 12/76 puoliautomaattihaulikko. Vakiotoimitukseen kuuluu 3 sisäpuolista vaihtosupistajaa: IC/****M/***-F/* ja supistaja-avain. Hinta 895,JA0520_book_sve.indb 26 28.8.2020 11.19
Ryggsäckens innehåll dikteras inte bara av jägarens erfarenhet utan också av färdens längd, väderleken och terrängen På en dagstur ska det i ryggsäcken åtminstone finnas elddon, matsäck, en första hjälpenväska och patroner. Positioneringsapparaten, kartan och kompassen är obligatoriska. Erfarenheten har visat att också tejp, snöre, torra strumpor, ombyteskläder, ett multifunktionsverktyg och hörselskydd är nyttiga. Om det är fråga om en längre jakt så är ett vindskydd för övernattning, sovsäck, liggunderlag, stormkök, belysning och extra kläder nödvändiga. Självfallet har en jägare alltid också en kniv. En jakthund kan råka ut för det mesta i terrängen, så jägaren måste ha beredskap att ge första hjälpen. Det är inte ovanligt att en hund som rör sig med schwung i terrängen får sår eller ett rivet öra i ett hundslagsmål. Till standardutrustningen i sidfickan på ryggsäcken hör åtminstone förbandsmaterial och medel att rengöra sår med. Bytet kröner jakten Fällningen kröner en fågeljägares jaktdag, men låter kanske vänta på sig väldigt länge. Tills spetsen hittar en fågel och börjar skälla. Eller tills hönshunden har avverkat en tillräcklig mängd lovande chanser. Som alla är lika viktiga och betydelsefulla för husse eller matte och självfallet också för hunden. Alla som förstår sig på det här vet att efter fällningen står humöret på topp! Fällningen kröner en fågeljägares jaktdag. Alla som har upplevt det här vet att då står humöret på topp! Franchi Affinity 3 Elite Pro Bronze, 12/76 puoliautomaatti haulikko, hinta 949 € Tämä uutuus FRANCHI -aselaukussa vain meiltä! Beretta 686 Silver Pigeon 1 MY19, 12/76 Laadukas 686 on näyttävillä kaiverruksilla varusteltu päällekkäispiippuinen haulikko, hinta 1750,Tikka T3x Lite Adjustable Kaliberit 6,5CM, 308, ja 9,3x62. Synteettinen tukki ja säädettävä poskipakka. Hinta 1250,Franchi Affinity 3 Elite Cobalt, 12/76 puoli automaatti haulikko, hinta 949 €. Tämä Cobalt-väri ja toimitus Franchi-aselaukussa vain meiltä! Steiner Ranger 3-12x56 NSI STEEL WATERFOWL 35g 12/76 Huippu teräspatruuna vesilinnustukseen, lähtö 442m/s, 129 €/250 ptr OULUN ASE OY Planeettatie 5, 90440 KEMPELE | Puh. 08-516 370 | info@oulunase.com | Liike auki ark 10–18 ja la 10–14 | Verkkokauppa www.oulunase.fi VUODEN SAKOKAUPPIAS Sako Patruuna kannu 200 ptr 308 Sako Range + 20 ptr Sako Superhammerhead + NATO ammuslaatikko 950,199,– Maahantuomme laadukkaat NSI-patruunat urheiluammuntaan ja metsästykseen. OULUN ASE Tuotteita rajoitetusti. Toimitus Metsästäjä paketilla, sisältää puhdistusvälineet + kantohihnan ja asepussin. Benelli m2 Comfortech 26" ja 28" Kaliberi 12/76. Vakiotoimitukseen kuuluu 5 sisäpuolista vaihtosupistajaa, toimitus salkussa. Hinta 1400,Benelli m1 Super 90 28" Kaliberi 12/76 puoliautomaattihaulikko. Vakiotoimitukseen kuuluu 3 sisäpuolista vaihtosupistajaa: IC/****M/***-F/* ja supistaja-avain. Hinta 895,JA0520_book_sve.indb 27 28.8.2020 11.19
F inland är ett geografiskt långsträckt land och i år fanns det särskilt tydliga skillnader mellan norr och söder beträffande hönsfåglarnas häckningsförhållanden. I norr dröjde snön kvar långt in på sommaren och detta fick förstås många att fråga sig hur det ska gå för hönsfåglarna. I söder höjde juni, som på sina håll var rekordvarm, förväntningarna på skogshönsens häckning. Men juli var sval och ostadig med ösregn så det lovande häckningsåret regnade här och där bort. I östra Lappland och vid sydkusten var juli dock varm eller normal. För de flesta arter och regioner har, på några få undantag när, andelen ungar och storleken på kullarna legat vid sitt medelvärde. För exempelvis orren har kullarna varit större än normalt i delar av södra Finland samt i Norra Karelen och Österbotten. RESULTATET AV TRIANGELINVENTERINGARNA Det går hyfsat för skogshönsen – gott om regionala variationer Åter igen är det den tiden på året då många jägare funderar på lämpliga semesterdagar. Semestern vill de ju självfallet ta ut under bästa jakttid. Vad har resultatet av triangelinventeringarna att berätta om viltstammarnas utveckling? text Andreas Lindén och Katja Ikonen, Naturresursinstitutet bild Hannu Huttu Jägaren 5/2020 28 JA0520_book_sve.indb 28 28.8.2020 11.19
Tjäder Orre Järpe Ripa IN V TR IA NG LA R TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG % AN DE L UN GA R % TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG % AN DE L UN GA R % TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG % AN DE L UN GA R % TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG % AN DE L UN GA R % S Tavastland 24 3,2 ++ 26 5,8 ++ 51 6,6 ± 29 S Savolax 66 3,1 ? 14 6,7 + 44 8,1 ± 38 SÖ Finland 38 3,2 ? 31 5,4 + 43 4,5 ? 18 Kajanaland 94 4 ± 45 10,7 + 51 4,1 ?? 52 1,4 ++ 66 M Finland 70 3,1 + 35 9,8 ++ 53 7,2 ± 41 0,2 ++ 80 Lappland 137 4,9 ± 27 3,9 ++ 43 2,3 + 50 2,3 ± 51 Uleåborg 154 5,8 + 34 12,8 ++ 53 5,2 + 52 1,2 ± 57 Österbotten 78 4,5 ± 33 12,6 ++ 51 7 ++ 45 0,4 ++ 31 N Tavastland 35 2,7 ± 11 4,8 ± 37 13,4 ++ 45 N Karelen 75 4,8 + 38 7,6 ± 50 7,6 ± 44 N Savolax 64 3,2 ± 30 11,3 ++ 56 10,9 ++ 53 K-Österbotten 22 1,6 ? 33 6,4 ± 28 8,1 ± 42 Satakunta 58 3,9 ? 45 8,2 ++ 53 9,9 + 51 Nyland 16 3,3 ± 38 11,9 ++ 51 8,9 ? 48 Eg Finland 11 2,2 ++ 33 2,6 + 7,2 ± 52 Hela landet 942 4,2 ± 30 7,6 + 46 5,8 ? 47 1 ± 33 Den varma försommaren gynnade hönsungarnas överlevnad bland annat genom den rikligare tillgången på insekter att äta. På grund av klimatförändringen har den tidiga våren blivit varmare här i landet samtidigt som medeltemperaturen i juni har sjunkit. För orrens del har vi sett att detta leder till en allt tidigare häckning där ungarna kläcks i allt kallare väder med försämrad överlevnad som följd. Tjädern och orren För tjädern och orren går det i det stora hela bra i stora delar av landet. Även om tätheterna har minskat på många håll sedan millennieskiftet är stammarna i detta nu livskraftiga och rätt stabila. Under sommarens inventeringar låg tätheterna till största delen kvar på samma nivå som i fjol och har på sina håll ökat en aning. I Lappland och Uleåborgstrakten är orroch tjädertätheterna bättre än normalt. I Nyland, Norra Karelen samt Södra och Mellersta Österbotten var orrkullarna större än medelvärdet. I somliga regioner kan vi se en uppgång efter vågdalen för 3-5 år sedan. I år är sommartätheterna bättre än Skogshönsens tätheter (individer /km2 skogsmark) och andel ungar (%) i juli-augusti (läget 10.8). Förändringarna i täthet sedan fjolåret uttrycks med plusoch minustecken: ± förändring < 15 % + och – förändring 15–30 % ++ och – – förändring > 30 % För ripan ger vi enbart siffrorna för norra Finland där materialet räcker till. genomsnittet i Nyland, Norra Savolax, Uleåborg och Lappland. Däremot är stammens täthet cirka 20-40 % lägre än normalt i Norra Tavastland och i Kust-Österbotten, där läget har varit oförändrat hela sex år i rad. Järpen och ripan För järpen, som klassas som sårbar, har tätheterna i flera regioner ökat 2-4 år i rad efter vågdalen. För ripan, som också klassas som sårbar, pekar utvecklingen på lång sikt däremot brant nedåt i hela landet. I skenet av triangelinventeringarna har vi under de allra senaste åren kunnat se en uppgång också för ripan. I Skogs-Lappland och Kajanaland-Uleåborg förblev täthetsvärdet oförändrat i förhållande till fjolåret eller ökade en aning. Ett stort tack till alla som deltog i inventeringen! Under sensommarens triangelinventeringar har jägarna åter en gång räknat skogshönsen på det sättet att tre personer går i bredd. Den 9 augusti hade sammanlagt 895 vilttrianglar blivit inventerade. Det kan vi kalla en strålande och berömlig prestation! Årets jakttider för skogshönsen fastställs utifrån resultatet av årets triangelinventeringar. Dessutom används inventeringsmaterialet vid uppskattandet av hönsstammarnas täthet och produktion av ungar, och förändringarna hos stammarna, bland annat för uppföljningen och i forskningssyfte. För tjädern och orren går det i det stora hela bra i stora delar av landet. Varje år inventeras cirka 12 000 kilometer vilttrianglar. Jägaren 5/2020 29 JA0520_book_sve.indb 29 28.8.2020 11.19
E ero Haapala som bor i byn Piippola i Siikalatva kommun i norra Österbotten fick gnistan att börja med älghundar i början av 80-talet. Sedan dess har den norska gråhunden varit hans jaktkamrat. En ställande älghund ska hitta älg och som namnet anger skälla ståndskall så att älgen stannar. Samtidigt visar hunden med skallet var älgen befinner sig och hindrar andra ljud från att nå älgen så att jägaren kan ta sig inom skotthåll – Även om jag skulle lyckas smyga mig fram så kan det vara knepigt att få till en fri skottlinje eller så går skottchansen förbi, berättar Haapala. Jakten med ställande älghund är den vanligaste formen av älgjakt och den som de flesta älgjägare känner bäst. Men populariteten varierar stort beroende på jaktområdet och föreningens storlek. På somliga platser kan det handla om samarbetet mellan en ensam jägare och hans hund. På sällskapsjakter kombineras jaktformen ofta med passjägare och då samarbetar hela sällskapet. Handlar taktiken om en eller flera ställande hundar? Älgjaktlaget Honkaperä är en av sju älgjaktsgrupper i Piippola jaktförening. Jaktlaget består av drygt tjugo jägare och nio hundar. Kombinationen ställande älghundar och passkedja har visat sig fungera fint för både jaktlaget och jaktområdet, som till största delen består av ekonomiskog med ett obetydligt inslag av åkrar. Ett hundskall klingar i den höstliga skogen och orangeklädda jägare följer uppmärksamt med hur jakten utvecklar sig. Den ställande älghunden är specialist på älgjakt och inte rädd för vilt som är större än den själv. text och bilder Risto Paakkonen ÄLGJAKTSMETODER, DEL 6 Älgjakt med ställande hund Eero Haapala är aktiv jägare och älghundsmänniska. Han lärde känna branschen som domare på älghundsprov och sedan början av 80-talet har det hemma hos honom funnits en eller två norska gråhundar som familjemedlemmar och jaktkamrater. På bilden även Murtokorven Nasse som är ett och ett halvt år. Jägaren 5/2020 31 JA0520_book_sve.indb 31 28.8.2020 11.19
Eftersom antalet jaktdagar är begränsat får varje hundägare ta med sig en hund på jakten. – För oss har det visat sig fungera bra att jaga med flera hundar. Det hör till fördelarna med att ha ett stort skogsområde, att det finns plats för alla. När vi når fram till säsongens sista licens jagar vi oftast med en eller högst två hundar. Selektiv och säker jakt Hundens skarpa väderkorn är fantastiskt på att hitta älgar. Till jaktformens fördelar hör också möjligheten att välja vilka djur som fälls, men den uppgiften faller på jägaren. – Vi jagar enligt rekommendationerna så långt det bara går. I början av säsongen inriktar vi oss på vuxna älgkor utan kalv och därefter fäller vi bara en kalv åt gången. Haapala litar på den beprövade kalibern .30-06 och kopparkulor. Han påminner om att man före skottet ska tänka på hundens säkerhet och älgarnas antal och placering. Förberedelserna och utrustningen – Före älgsäsongen förbereder vi oss genom att motionera med hunden när det är svalt och hinna med minst två-tre träningspass i skogen. Bland hundförarna varierar utrustningen en hel del. Ju mera grejer desto mera vikt att kånka på! – Det är ofta vanskligt att förutse hur lång jaktdagen blir och hur den avlöper, Så jag packar åtminstone ner första hjälpenväskan, matsäcken, yxan och reservmagasinet i ryggsäcken. Med hundföraren till skallet Hundförarna kan konsten att smyga till skallet och brukar ge nya jägare råd. Av säkerhetsskäl har inte de övriga fritt tillträde till skallet, inte utan särskilt tillstånd. Men hundföraren kan ta en annan jägare med sig och visa honom eller henne till skallet. – Vi erbjuder nya medlemmar och även äldre en möjlighet att följa med hundföraren. Den här gången är fyra hundar på väg ut i terrängen. En av dem är Murtokorven Nasse, en norsk gråhund. Teija Mursu hör till de färskaste medlemmarna i älgsällskapet och har ännu inte fällt någon älg. Hon ber att få följa med hundföraren. På jaktledarens genomgång repeterar man direktiven för säker jakt. Den här gången får jägarna fälla en kalv och en tjur. Smygande mot vinden När det över telefonen meddelas att sällskapet är klart släpps hundarna på båda sidorna av passkedjan för att börja söka. Avståndet mellan hundarna är rejält tilltaget. Även i kanten av området är passjägare utställda och en av dem står i beredskap att genskjuta hunden med bilen ”Vanligtvis letar vi upp och smyger mot älgar i motvind eller åtminstone i sidvind. På det viset får hunden använda sitt luktsinne. Över vinden ska man inte hamna för då kan älgen känna vittringen av jägaren.” De flesta jaktlag använder kartprogram som visar hundarnas och jägarnas positioner på kartan. Vid ansmygningen ska jägaren granska granarna och annat som han kan dölja sig bakom, och på det viset ta sig till skallet. Minsta rörelse i sidled kan röja honom för älgen. Jägaren 5/2020 32 JA0520_book_sve.indb 32 28.8.2020 11.19
och koppla den om älgen och hunden skulle sätta kurs på grannföreningens område eller riksväg fyra. Snart avslöjar skallet att Nasse har hittat någonting och verkar ha stannat. Enligt pejlen är avståndet ungefär en kilometer. – Det är sällan någon idé att skynda till ståndskallet, utan hellre ge älgen en halv till en timme tid att lugna sig. Snart hörs på håll ett nytt skall och strax därpå ett till när två andra hundar också har hittat älg. Även en gnutta tur Klockan går och det är dags att bryta upp. Nasses skall hörs från ett väldigt tätt snår där det skulle vara riktigt knepigt att komma till skott. – Vi går dit till den där vägen och väntar. Av någon orsak börjar skallet röra på sig och närmar sig undan för undan. Riktningen är rakt mot vägen och fortsätter närma sig. Plötsligt hoppar en kalv fram ur snåren och hejdar sig på vägen medan hunden vallar älgkon en bit ifrån. Teija lyckas inte fånga älgen i hårkorset utan ber Eero skjuta och han handlar raskt. Kalven tänker precis bege sig vidare när skottet slungar den i diket. Hunden avbryter skallet och älgkon flyr. Nasse följer efter och återupptar skallet några hundra meter längre bort. Därpå följer en snabb anmälan till gänget om den fällda kalven och sedan får de två närmaste passjägarna instruktioner att komma och hjälpa till med urtagningen av kalven. Nasse jobbar vidare med älgkon och vi tar oss närmare skallet. Men älgkon ska inte fällas. Emellanåt skymtar vi hunden mellan träden och det blir allt svårare att hålla sig dold. – Titta, där är ju älgen, säger Haapala och pekar. En bit av det jämngrå landskapet får liv när älgen rör sig. Ett par visslingar och Nasse avbryter skallet och återvänder till husse. Det är dags att återvända till slaktskjulet där jakten började. Vid förflyttningen till jakten var det visst någon i sällskapet som sade att ”vi är tillbaka lunchen”. Det var väl tänkt som ett skämt, men den här gången slog det in. Vanligen brukar ju klockan bli mycket mer innan jägarna avslutar jakten. Många raser Spetsar som ställer älg har avlats långsiktigt i både Finland och grannländerna. De populäraste raserna är jämthund, norsk gråhund och karelsk björnhund, men många fler raser används. För ytterligare information om jaktprov med älghund och ställande älghundsraser: • kennelliitto.fi – jaktprov med älghund, älghundsprov • Finska jämtoch gråhundsklibben shhj.fi • spj.fi – Finska spetsklubben • Finska laikaklubben laikajarjesto.fi Den här gången kunde bytet hämtas med traktor – givetvis med markägarens tillstånd. I allmänhet släpar man ut älgen på en dragskiva, men litet längre etapper kan lätt bli en svettig affär. Året 2019 utgjorde jakten med hund 83,5 % av älgjaktsdagarna. Jägaren 5/2020 33 JA0520_book_sve.indb 33 28.8.2020 11.19
HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,RET512183-7 Monipuoliset housut metsästykseen ja luonnossa liikkumiseen. 100 % vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä Rain-Stop®-kalvo. Sivusaumoissa pitkät tuuletusventilaatiot. Irrotettavat henkselit. TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 90 RET513363-7 Monikäyttöinen kääntötakki kaksipuolisella värityksellä. Tilavat taskut. Soveltuu mainosti alku syksyn liikkuviin jahteihin. Oranssi puoli täyttää metsästyslain vaatimukset. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX 199,NORM. 229,| VI37445037-47 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. GORE-TEX® Performance -kalvo takaa veden pitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC -urapohja varmistaa pidon. SUPILOUKKU 36x31x107 CM 79,GRAOF20 MINKKILOUKKU 16x18x72 CM 34 90 GRAOF10 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistus materiaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. JAHTIKAUTEEN HANKKIJALTA! SASTA PUVUN (TAKKI+HOUSUT) OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE SASTA -PIPO! (ARVO 39,90€) HOUSUT SASTA WOLF 199,SAS0788063248-56 Korotettu joustava vyötärö lisää käyttömukavuutta ja lämmittää ristiselkää. Lahkeensuissa leveät tarrasäädöt. Äänetön ja nopeasti kuivuva päällyskangas. Hengittävä GORE-TEX® -kalvo pitää kuivana kovassakin kelissä. TAKKI SASTA WOLF 279,SAS16910632S–XXL Hyvä säädettävyys takaa sopivuuden eri vartalotyypeille, reilu mitoitus mahdollistaa kerrospukeutumisen. Äänetön ja nopeasti kuivuva päällyskangas. Hengittävä GORE-TEX®-kalvo pitää kuivana kovassakin kelissä. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,RET515853-7, RET515873-7 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. HIRVILIIVI 14 90 VOPA427123V-VXL Hirviliivissä vetoketjukiinnitys ja puhelintasku. Helmassa oleva heijastin lisää turvallisuutta teiden varsilla. RAJOITETTU ERÄ! KUULONSUOJAIN BURREL ACTIVE HUNTER 49 90 RET022258, RET710291 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHFpuhelinta varten. Matalaprofiilinen muotoilu. TARJOUKSET VOIMASSA 30.9.2020 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. ETÄISYYSMITTARI BURREL ELITE XT RANGEFINDER 159,RET750237 Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös golfiin. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! (ARVO 14,90 €) KATSELUKIIKARIT BUSHNELL TROPHY 8x56 349,NORM. 429,| NOBU30335856 Erittäin valovoimaiset kiikarit hämärämetsästykseen. Kestävä, täysin vesitiivis rakenne. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. PIMEÄNÄKÖLAITE BURREL NV-400 299,RET750241 Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin riistan lajin/sukupuolen määritykseen. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,RET004735 Tehokas, kaksi tyhjiöpumppua. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan, sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. -80€ RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 66 VHF 299,NAV694091 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. Saatavana myös Bluetooth -valmiudella, hinta 325 €. RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,RET810021 Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu. Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjaus puhelimella. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. KAUPAN PÄÄLLE PITKÄ MAASTOANTENNI, (ARVO 29,90 €) RADIOPUHELIN BURREL PRO VHF 149,RET710295 Täysin pölyja vesitiivis rakenne (IP67). Kohinasalpa, kuiskaustoiminto, FM-radio, headset-valmius ja ääniaktivointi. 128 kanavapaikkaa, joista 26 ohjelmoitu valmiiksi. SYKSYN 2020 UUTUUS! RIISTAKAMERA BURREL S12HD PRO 4G 249,RET820025 Tallentaa 12 MP:n kuvia ja HD-laatuista 1080p:n videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. Reagointiaika 0,6 s. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, videot 1-30 s. Valvontakäyttöön soveltuva inframustasalama. -MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi RAJOITETTU ERÄ! JA0520_book_sve.indb 34 28.8.2020 11.19
HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,RET512183-7 Monipuoliset housut metsästykseen ja luonnossa liikkumiseen. 100 % vedenpitävä ja erinomaisesti hengittävä Rain-Stop®-kalvo. Sivusaumoissa pitkät tuuletusventilaatiot. Irrotettavat henkselit. TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 90 RET513363-7 Monikäyttöinen kääntötakki kaksipuolisella värityksellä. Tilavat taskut. Soveltuu mainosti alku syksyn liikkuviin jahteihin. Oranssi puoli täyttää metsästyslain vaatimukset. METSÄSTYSKENKÄ VIKING HUNTER GTX 199,NORM. 229,| VI37445037-47 Tukeva ja kestävä kenkä metsästäjälle ja vaeltajalle. GORE-TEX® Performance -kalvo takaa veden pitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC -urapohja varmistaa pidon. SUPILOUKKU 36x31x107 CM 79,GRAOF20 MINKKILOUKKU 16x18x72 CM 34 90 GRAOF10 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistus materiaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. JAHTIKAUTEEN HANKKIJALTA! SASTA PUVUN (TAKKI+HOUSUT) OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE SASTA -PIPO! (ARVO 39,90€) HOUSUT SASTA WOLF 199,SAS0788063248-56 Korotettu joustava vyötärö lisää käyttömukavuutta ja lämmittää ristiselkää. Lahkeensuissa leveät tarrasäädöt. Äänetön ja nopeasti kuivuva päällyskangas. Hengittävä GORE-TEX® -kalvo pitää kuivana kovassakin kelissä. TAKKI SASTA WOLF 279,SAS16910632S–XXL Hyvä säädettävyys takaa sopivuuden eri vartalotyypeille, reilu mitoitus mahdollistaa kerrospukeutumisen. Äänetön ja nopeasti kuivuva päällyskangas. Hengittävä GORE-TEX®-kalvo pitää kuivana kovassakin kelissä. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,RET515853-7, RET515873-7 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. HIRVILIIVI 14 90 VOPA427123V-VXL Hirviliivissä vetoketjukiinnitys ja puhelintasku. Helmassa oleva heijastin lisää turvallisuutta teiden varsilla. RAJOITETTU ERÄ! KUULONSUOJAIN BURREL ACTIVE HUNTER 49 90 RET022258, RET710291 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHFpuhelinta varten. Matalaprofiilinen muotoilu. TARJOUKSET VOIMASSA 30.9.2020 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. ETÄISYYSMITTARI BURREL ELITE XT RANGEFINDER 159,RET750237 Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäksi myös golfiin. Pinseeker-pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! (ARVO 14,90 €) KATSELUKIIKARIT BUSHNELL TROPHY 8x56 349,NORM. 429,| NOBU30335856 Erittäin valovoimaiset kiikarit hämärämetsästykseen. Kestävä, täysin vesitiivis rakenne. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. PIMEÄNÄKÖLAITE BURREL NV-400 299,RET750241 Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin riistan lajin/sukupuolen määritykseen. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,RET004735 Tehokas, kaksi tyhjiöpumppua. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan, sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. -80€ RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 66 VHF 299,NAV694091 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. Saatavana myös Bluetooth -valmiudella, hinta 325 €. RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,RET810021 Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu. Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjaus puhelimella. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. KAUPAN PÄÄLLE PITKÄ MAASTOANTENNI, (ARVO 29,90 €) RADIOPUHELIN BURREL PRO VHF 149,RET710295 Täysin pölyja vesitiivis rakenne (IP67). Kohinasalpa, kuiskaustoiminto, FM-radio, headset-valmius ja ääniaktivointi. 128 kanavapaikkaa, joista 26 ohjelmoitu valmiiksi. SYKSYN 2020 UUTUUS! RIISTAKAMERA BURREL S12HD PRO 4G 249,RET820025 Tallentaa 12 MP:n kuvia ja HD-laatuista 1080p:n videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. Reagointiaika 0,6 s. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, videot 1-30 s. Valvontakäyttöön soveltuva inframustasalama. -MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi RAJOITETTU ERÄ! JA0520_book_sve.indb 35 28.8.2020 11.19
Jahti&Vahti Extra Energia ja Energia ovat asiantuntijoiden kehittämiä energiapitoisia erikoisruokia harrastus-, metsästys-, vetoja urheilukoirille. Ruoat vastaavat kovan rasituksen asettamiin vaatimuksiin: koira jaksaa paremmin ja sen hyvä kunto pysyy yllä pidempään. Jahti&Vahti-kuivamuonat ovat premiumlaatua ja tarjoavat markkinoiden parhaan hinta-laatusuhteen. EXTRA ENERGIA ENERGIA Jokaiselle Jahti&Vahti Energia tai Extra Energia -säkin ostajalle Jahti&Vahti Palautusjuomajauhe (350 g) kaupan päälle. Testaa ja huomaa vaikutus koirasi työkuntoon! Jahti&Vahti Palautusjuomajauhe KAUPAN PÄÄLLE Tarjous voimassa 30.9. saakka. ENERGIAPITOISET TÄYSRAVINNOT AKTIIVISEEN MENOON 27 90 JO4472 (1,86 €/KG) 31 20 JO4470 (2,08 €/KG) JAHTI&VAHTI LIHA-ATERIA 1 KG 3,LEM4536 (3,00 €/KG) Kotimainen täysravinto, joka sisältää naudanja sianlihaa. Monen koiran luottotuote! JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI 15 KG 32 70 JO4474 (2,18 €/KG) Sopii kaikkien koirien ja erityisesti herkkävatsaisen koiran ruuaksi. Sisältää hyvin sulavaa kanaa. JAHTI&VAHTI OMEGAÖLJY 1 L 17 90 NORM. 19,90 | JV82238 (17,90 €/L) Monipuoliset raaka-aineet. Lisätty E-vitamiinia, jonka tarve kasvaa lisättäessä ruokintaan öljyä. TARJOUKSET VOIMASSA 30.9.2020 SAAKKA. TUOTTEITA RAJOITETUT ERÄT. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. -MERKITTY TUOTE SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi LIHAMYLLY PREMIUM LITE 129,RET004797 Jauhaa lihat ja vihannekset tehokkaasti nelisiipisillä terillään. Jauhatuskapasiteetti 1 kg/min. Mukana leikkuuterät, makkarasuutin ja 2kpl reikälevyjä. VEITSISETTI VERN BUTCHER 49 90 RET940042 Nylkemiseen ja lihan paloitteluun. Sisältää avausveitsen, 6" nylkyveitsen, 6"paloitteluveitsen sekä teroituspuikon. Terät pysyvät terävinä pitkään ja ne on helppo teroittaa. VEITSI VERN DOUBLE BLADE SKINNER 29 90 RET740375 Laadukas nylkyveitsi, jossa on tavallisen terän lisäksi myös avausterä. Terän pituus 75 mm, karhennettu kumikahva. Mukana vyökotelo. REPPUJAKKARA NOORVIK COMMANDER 49 90 RET016080 Kahisematonta ja pehmeää kangasta. Ulkopohja vedenpitävä. Ulommat runkoputket on päällystetty kankaalla, ase ei kolise niitä vasten. Ristiselän tuki ja muotoillut olkaviillekkeet. Istumakorkeus 52 cm. Tilavuus 40 l, paino 2,4 kg. JA0520_book_sve.indb 36 28.8.2020 11.19
Jakttiderna för skogshönsen 1.8.2020–31.7.2021 Färgerna på kartorna visar jakttiderna kommunvis. Namnen med fet stil är landskap och efter semikolonet räknas de kommuner upp där jakttiden gäller. JÄRPE 10.9–10.12 Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Birkaland, Österbotten och Satakunda. 10.9.–10.11. Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Lappland, Norra Karelen, Norra Österbotten, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland, Nyland och Egentliga Finland. 10.9.–10.10. Södra Karelen, Kajanaland och Kymmenedalen. . 10.9–10.10 Österbotten 10.9–30.9 Nyland: Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Mäntsälä och Pukkila. fredad Nyland: Esbo, Hangö, Helsingfors, Hyvinge, Ingå, Järvenpää, Högfors, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Nurmijärvi, Borgnäs, Borgå, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, Tusby, Vanda och Vichtis Egentliga Finland. TJÄDER 10.9–10.12 och 20–31.1 Norra Österbotten, Lappland: Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Sodankylä. 10.9–10.11 Södra Karelen, Södra Österbotten, Södra Savolax, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Birkaland, Norra Karelen, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland och Satakunda Lappland: Enontekis, Enare, Kemi, Keminmaa, Muonio, Simo, Tervola, Torneå, Utsjoki och Övertorneå. Vinterjakt på tjädertupp är tillåtet i det blåmarkerade området. 37 Jägaren 5/2020 JA0520_book_sve.indb 37 28.8.2020 11.19
Jakttiderna finns angivna på adresserna jagarentidingen.fi och riista.fi samt i Oma riista appen. Kartbilderna följer Lantmäteriverkets kommun indelning 1/2020. Kontrollera landskapens och kommunernas gränser på Lantmäteriverkets webbsida: maanmittauslaitos.fi > Kartor > Kartprodukter > Statistisk baskarta. DALRIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Utsjoki och Enare. 10.9–10.10 Lappland: Kittilä, Kemijärvi, Muonio, Pelkosenniemi, Posio, Ranua, Salla, Savukoski och Sodankylä. Norra Österbotten: Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. fredad I övriga delar av landet. FJÄLLRIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Utsjoki och Enare. fredad I övriga delar av landet. ORRE 10.9–10.12 och 20–31.1 Norra Österbotten, Kajanaland: Kajana, Paltamo och Puolanka, Lappland: Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski och Sodankylä Norra Savolax: Kiuruvesi och Vieremä. 10.9–10.11 Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Birkaland, Österbotten och Norra Karelen Kajanaland: Hyrynsalmi, Kuhmo, Ristijärvi och Sotkamo, Lappland: Enontekis, Enare, Kemi, Keminmaa, Muonio, Simo, Tervola, Torneå, Utsjoki och Övertorneå, Nyland: Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Mäntsälä och Pukkila. 10.9–10.12 Södra Österbotten, Södra Savolax, Mellersta Österbotten, Päijänne-Tavastland och Satakunda, Kajanaland: Suomussalmi, Norra Savolax: Idensalmi, Kaavi, Keitele, Kuopio, Leppävirta, Lapinlahti, Pielavesi, Rautalampi, Rautavaara, Siilinjärvi, Sonkajärvi, Suonenjoki, Tervo, Tuusniemi, Varkaus och Vesanto. 10.9–10.10 Egentliga Finland, Nyland: Esbo, Hangö, Helsingfors, Hyvinge, Ingå, Järvenpää, Högfors, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Nurmijärvi, Borgnäs, Borgå, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, Tusby, Vanda och Vichtis. Vinterjakt på orrtupp är tillåtet i det blåmarkerade området. Jakttiderna för skogshönsen 1.8.2020–31.7.2021 Jägaren 5/2020 38 JA0520_book_sve.indb 38 28.8.2020 11.20
W ith lo ve fro m H el lo an d Fr ie nd s. Lafayette Smart asettaa uuden standardin metsästysradioille. Kompaktista koosta huolimatta radiossa on suuri ja selkeä näyttö. Smart on vienyt ominaisuudet uudelle tasolle, siinä on paras IP-luokitus, kuorisuojaus ja pienin virrankulutus. Selkeä suomen tai ruotsinkielinen valikko tekee puhelimen käytöstä todella helppoa. INFO -nappi ja sisäänrakennettu ohjekirja täydentää helppokäyttöisyyttä. Älykkään kantamatestin avulla varmistat, että radio on toiminnassa kantaman sisällä ja olet yhteydessä muihin. Smart kommunikoi myös digitaalisesti ja hiljaa. SMS -tekstiviestitoimintoa käyttämällä kommunikoit helposti yhden vastaanottajan tai koko jahtiporukan kanssa. Toiminto vaatii, että kaikilla käyttäjillä on digitaaliset radiot. Uudistettu 70 Mhz punainen antenni on entistä kestävämpi ja taipuisampi. Radion mukana tulevalla maakaapelilla parannat kuuluvuutta entisestään. Katso lähin Lafayette Smart kauppiaasi osoitteessa: www.hjorth.fi Tulevaisuuden metsästysradio: pieni, älykäs ja yksinkertainen. Testivoittaja Svensk Jakt nro 6 2018 JA0520_book_sve.indb 39 28.8.2020 11.20
Mårdhundsjakten med ställande hund är ett effektivt sätt att lokalt minska på mårdhundarna. Utöver nyttan för viltvården är det här dessutom en variationsrik jaktform som kan utövas med hundar av olika raser. text Kari Karhula bild Juho Äyräs F ör många är mårdhundsjakten med ställande hund ändå en okänd jaktform trots att den kan bedrivas nästan var som helst här i landet. Numera går det också att jaga i skymning eftersom det är tillåtet att använda konstgjort ljus. I all sin enkelhet går jakten till så, att hunden spårar upp mårdhunden, ställer den med ståndskall och håller kvar den tills jägaren når fram och avlivar den. Ställande, drivande och stående jakthundar passar bra för jaktformen, men även andra hundraser och blandrasiga hundar jagar med framgång. Många hundar uppfattar mårdhunden som ett väldigt intressant vilt att jaga och även somliga tysta hundar har fått gnistan att skälla på mårdhund. Hundutbildningen När hunden utbildas är det viktigt att börja med tillräckligt färska spår så att den begriper vad det handlar om. Den fortsatta utbildningen och jakten går effektivast med punkter att utgå från. Det här innebär i praktiken en sändande viltkamera och någonting som lockar mårdhundar, till exempel en åtel. När viltkameran har skickat en bild av en mårdhund åker husse och hund omedelbart till det färska spåret. Mårdhundsjakt med ställande hund Då hinner de oftast fatt mårdhunden i närheten av kameran. I synnerhet oerfarna hundar behöver mängder av möjligheter att spåra och lära sig skälla ståndskall så att de förstår vad de förväntas göra. Med utgångspunkter eller utan Utgångspunkterna är helt klart en förutsättning för effektiv mårdhundsjakt, men med en erfaren hund går det också att leta upp mårdhundar i miljöer där de gärna håller till. I synnerhet på förhösten håller mårdhundarna gärna till i kanten av våtmarker och åkrar, för att inte tala om i trädgårdar. I september, efter hand som skördetiden upphör, blir mårdhundstrafiken livligare vid de lockande punkterna. Beträffande åtlarna gäller det att locka med måtta så att punkterna inte förvandlas till mårdhundsrestauranger. Jag rekommenderar att du lägger åteln i en låda som sprider dofter omkring sig, men som mårdhundarna ändå inte kommer åt att äta hur mycket som helst av. DEL 5 En mårdhund som blir ställd försöker ofta skydda ryggen genom att trycka sig mot en sten eller ett berg. Jägaren 5/2020 40 Väck m d de främmande rovdjuren! JA0520_book_sve.indb 40 28.8.2020 11.20
När vädret blir kallare i november-december drar mårdhundarna ner på aktiviteten som upphör nästan helt när snön har fallit. Vårsäsongen börjar i mars när det blir varmare och mårdhundstrafiken ökar vid åtlarna med kamera. Vårjakt är möjligt enbart med en ställande specialisthund som inte stör det övriga viltet. Jaga ansvarsfullt Effekten i mårdhundsjakten med ställande hund har tidigare begränsats av förbudet mot konstgjort ljus. Men i den förnyade lagstiftningen om de främmande arterna är konstljus tillåtet så det går att jaga också under de mörkaste nätterna i oktober. Dessutom slopades jakttiderna för mårdhunden. Med en ställande specialisthund går det alltså med nuvarande lagstiftning att jaga året om. Vårjakten kräver att jägarna jagar ansvarsfullt eftersom hunden absolut inte får störa andra djur medan jakten pågår. Dessutom måste jägaren avliva ungarna före deras mor. jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. hankkija.fi Jahti&Vahti Extra Energia ja Energia ovat asiantuntijoiden kehittämiä energiapitoisia erikoisruokia harrastus-, metsästys-, vetoja urheilukoirille. Ruoat vastaavat kovan rasituksen asettamiin vaatimuksiin: koira jaksaa paremmin ja sen hyvä kunto pysyy yllä pidempään. Jahti&Vahti-kuivamuonat ovat premiumlaatua ja tarjoavat markkinoiden parhaan hinta-laatusuhteen. ENERGIAPITOISET TÄYSRAVINNOT AKTIIVISEEN MENOON EXTRA ENERGIA ENERGIA KAUPAN PÄÄLLE Jokaiselle Jahti&Vahti Energia tai Extra Energia -säkin ostajalle Jahti&Vahti Palautusjuomajauhe (350 g) kaupan päälle. Testaa ja huomaa vaikutus koirasi työkuntoon! Jahti&Vahti PALAUTUSJUOMAJAUHE Tarjous voimassa 30.9. saakka. JA0520_book_sve.indb 41 28.8.2020 11.20
Jägarengässens sommar Tidningen Jägarens grågäss som försågs med GPS-sändare överlevde vintern och återvände till sina häckningsområden i våras. Under sommaren lyckades en av fåglarna med häckningen medan de andra misslyckades. De gäss som misslyckades med häckningen gav intressant information om grågässens ruggningsområden. text Antti Piironen, Åbo universitet bild Roland Felten Följ våra flyttande gäss nimikkohanhet.fi .fi H ila (F32) återvände efter vårflytten i början av mars till förra sommarens häckningsområde i Kyrkslätt. Den tankade ungefär en månad inför häckningen, byggde bo på en liten trädbevuxen ö och började ruva i början av april. Hila lyckades med ruvningen och ungarna kläcktes i början av maj, efter 29 dagars ruvning. Eftersom det inte finns tecken på att ungarna skulle ha gått förlorade, har de antagligen klarat sig till flygfärdig ålder. Hila tog sina första flygturer efter ruggningen den 8 juli och började beta på åkrarna några dagar senare. Kuuminainen, Pukholma och Uolio misslyckades med häckningen Både Kuuminainen (F29) och Pukholma (F34) byggde sina bon på små holmar och började ruva i början av april. Kuuminainens häckning misslyckades redan efter en veckas ruvning, och Pukholmas bo förstördes bara några dagar innan ungarna skulle kläckas. Efter den misslyckade häckningen höll sig fåglarna några veckor på sina häckningsområden. Pukholma flyttade sig i slutet av maj drygt tio kilometer för ruggningen och återfick flygförmågan i början av juli. Kuuminainen började ruggningen och återfick flygförmågan ungefär två veckor senare. Jägaren 5/2020 42 JA0520_book_sve.indb 42 28.8.2020 11.20
Fåglar som inte häckar ruggar nära häckningsområdet Särskilt intressant gällande grågäss som misslyckas med häckningen är att se var de tillbringar ruggningsperioden. Hos många gåsarter kan fåglar som inte häckar eller som misslyckas med häckningen flyga långa vägar från sina födelseplatser och häckningsområden för ruggningen. Ett bra exempel på ruggningsflytt är den finländska taigasädgåsen, som inför ruggningen flyttar till ön Novaja Zemlja i Ishavet (Jägaren 6/2019). Det finns ingen information om de finländska grågässens eventuella ruggningsfärder – eller avsaknaden av sådana. Jägaren-gässen gav sig inte iväg på långa ruggningsfärder. Av de gäss som misslyckades med ruggningen flyttade sig Pukholma till den yttre skärgården för ruggning, ungefär tio kilometer från sitt häckningsområde, och Rahja till Karlebys yttre skärgård, ungefär 50 kilometer från häckningsområdet. Kuuminainen och Uolio ruggade däremot på sina häckningsområden. Hila, som lyckades med häckningen, ruggade som förväntat i det område där hon rörde sig med sin kull före ruggningen. VI SAMARBETAR Uolio (F42) är den enda sändarförsedda gåsen av hankön. Det är svårare att avgöra datumen för häckningen och hur den lyckas utifrån hanens rörelser, eftersom gåshannarna inte ruvar äggen och lokaliseringen därför inte avslöjar äggläggning, ruvning och boets plats. Uolio återvände till sitt häckningsområde i östra Finska viken före mitten av mars och började röra sig frekvent runt en viss ö ungefär den 19 april. Det tyder på att den vakade över sin hona som ruvade på samma ö. Uolio gav sig av från området runt ön ungefär en månad senare. Den rörde sig emellertid mycket genom att flyga, vilket tyder på att häckningen skulle ha misslyckats i slutskedet av ruvningen eller att ungarna omkom som nykläckta. Det går inte att utifrån lokaliseringen med säkerhet fastställa vad som har hänt. Uolio började ruggningen i början av juni och återfick sin flygförmåga första veckan i juli. Också den tidiga ruggningen tyder på en misslyckad häckning. Rahja hoppade över häckningen Rahja (F36), som häckar i Kalajoki, anlände till sitt häckningsområde den andra veckan i april, men försökte inte häcka alls i år. Förklaringarna till den uteblivna häckningen kan man bara gissa sig till. Fågeln rörde sig inom fjolårets häckningsområde fram till början av juni, då den tog en sväng i yttre skärgården utanför Karleby, förmodligen för att granska ruggningsområdet. Den återvände till samma område i Karleby några dagar senare och tillbringade ruggningstiden där. Den andra veckan i juli återvände Rahja till Kalajoki. Rahja (F36) var den sändarförsedda gås som flyttade längst från häckningsområdet för ruggningen. Flytten från häckningsområdet i Kalajoki till ruggningsplatsen i Karleby är utmärkt med en röd linje, lokaliseringarna under ruggningen med gult och återvändandet till Kalajoki med vit linje. Avståndet mellan häckningsoch ruggningsområdet är cirka 50 kilometer. Jägaren 5/2020 43 JA0520_book_sve.indb 43 28.8.2020 11.20
En duktig hund kan sitt jobb. Den trötta men belåtna karelska björnhunden Alli beskådar resultatet av nattens mödor. Jägaren 5/2020 44 JA0520_book_sve.indb 44 28.8.2020 11.20
J ohannes Lehtomäki är passionerad jägare och hundmänniska. Den karelska björnhunden Sisukkaan Alli är nio år och hans bästa jaktkamrat när det gäller att vårda mångfalden i vår skogsnatur genom att eliminera minkar och mårdhundar. Numera finns det mårdhundar överallt. Också i våra marker fäller vi ungefär hundra om året. Och då är det här inte några utpräglade mårdhundsmarker. Under de senaste åren har vi ändå lyckats sätta pli på dem. Vi har ett aktivt och ivrigt gäng som satsar på att eliminera rovdjuren utan titta på klockan. Vi har en brokig skara hundar för jobbet, berättar Lehto, som till yrket är skogsfackman, entusiastiskt. Smårovdjursgänget här på orten ägnar sig åt mårdhundsjakten från början av augusti till slutet av april. Mårdhundarna ska ju också få vara i fred när de har ungar. Lehtomäki berättar att arbetet ger resultat, men att det måste täcka större områden eftersom mårdhundarna hastigt fyller tömda områden på nytt. Hunden spårar, jägaren skjuter Vi har satsat på aktiv mårdhundsjakt med hundar. Det krävs effektiv utbildning av hundarna för att lyckas, förklarar Lehtomäki och kliar uppmuntrande sin svartvita karelska björnhund Alli. Hundar som kan sitt jobb är effektivare än fällor eftersom jakten kräver specialistkunnande. De karelska björnhundarna är väldigt bra på att jaga storvilt. De spårar älg och oftast är hunden lärd att skälla så älgen stannar. MINKOCH MÅRDHUNDSJAKT MED SPETS Uthålliga Alli spårar och ställer Den karelska björnhunden hör till de effektivaste när det gäller jakt på mink och mårdhund. Johannes Lehtomäki, som bor i Multiala och jagar och föder upp karelska björnhundar, vet att en välutbildad björnhund spårar både uthålligt och effektivt, och förstår att överlåta avlivandet på jägaren. text Hia Sjöblom bilder Lauri Kinnunen och Jani Honkakoski Det händer att den snor kring älgen som en snurra. Ställandet är uttryckligen björnhundens styrka. Jakten på mårdhund kräver samma färdighet. Samarbetet mellan jägarna och hundarna är avgörande. När jägaren får ett tips om en mårdhund gör han ett nattligt tillslag med hunden. En lämplig hund kan söka fritt eller så släpper jägaren hunden på ett färskt spår. Björnhunden är snabb och tillräckligt stark och har ett skarpt väderkorn. Om det krävs följer den mårdhundsspåret i flera kilometer, men utan att skälla eller skrämma. Hunden skäller först när den har hunnit fatt, förklarar Lehtomäki. Sedan är det jägarens tur. När bytet är skjutet får hunden nosa på det och till och med ruska om det. På det viset får den avnjuta sin andel av jaktens framgång. Lehtomäki betraktar sin mårdhundsjaktkamrat Alli och berättar om hur utbildningen går till. Alli är nio och övergick till mårdhundskompaniet när hon var två. Hon var redan då en hyfsad älghund, men sådana hade jag redan. Alli har alltid varit bra på att lära sig nytt så jag beslöt att utbilda henne på mårdhund, det vill säga till en tyst spårare. Alli följer doftspåret efter mårdhunden, men utan att skälla. Hon skrämmer alltså inte djuret hon spårar för att inte mårdhunden ska gå i gryt, för då blir det jobbigt att gräva fram den. Jägaren följer hundens raska framfart med GPS-pejlen. En mårdhund kan tillryggalägga ett par mil under en enda natt. Jägaren 5/2020 45 Tillsammans m d hunden JA0520_book_sve.indb 45 28.8.2020 11.20
Bra jaktlag bildar kärnan i samarbetet Lehtomäki berömmer sin hundkamrat Alli och berättar att han ibland lånar ut henne till några av sina jaktkamrater. Här finns nämligen också en tidsaspekt. Mårdhund jagar man när det är mörkt, men också jägare måste ju få sova ibland. Det går ju inte att ränna i skogen om nätterna om man har ett jobb att sköta. Naturoch viltvårdsstiftelsens verkställande direktör Kim Jaatinen är en av de nöjda som får låna Alli. För några år sedan tömde vi tillsammans ett skyddsområde vid kusten på rovdjur. Då knep vi också Allis första mink. Det kändes så inspirerande att jag skaffade en egen karelsk björnhund som jag utbildade på mink och mårdhund. Nu jobbar den i stiftelsens skärgårdsprojekt, berättar Jaatinen entusiastiskt. Johannes Lehtomäki berättar att han alltid har varit hundtokig och jaktintresserad. Sin första hund hittade han i hembyn. Det var en karelsk björnhund och jag märkte direkt att det här absolut var rasen för mig. Intelligens och kamratskap är viktiga egenskaper hos en bra jakthund. Att rasen är inhemsk är förstås ytterligare ett plus. För hela familjen Jaktintresset går i familjen. Johannes far och farfar var ivriga jägare och 14-åriga sonen Paavo följer med pappa på jakt. Hustrun Janna har också skaffat jaktkort. Döttrarna Hilma och Sylvi är ivriga hundmänniskor, berättar Johannes Lehtomäki om sin familj. Han anser att mårdhundsjakten är ett bra sätt att väcka jaktintresset hos ungdomar, som på det viset lär sig ta ansvar för framtiden och vården av vår natur. Kennel Sisukas Familjen Lehtomäkis kennel Sisukkaan kenneli har i detta nu fem karelska björnhundar, en finsk stövare och en chodsky pes, som enligt husse jobbar med att vara hemmahund. För Lehtomäki är det viktigt att utbilda hundarna. Men det är inte lätt alla gånger, skrattar han och berättar hur Alli i början hade ovanan att emellanåt avvika för att olovandes följa ett rävspår. Med tiden och erfarenheten växer samarbetet fram. Kommandona blir inpräglade och jobbet blir gjort. Genom utbildningen undviker man fel, men det kräver långsiktighet. ”Spetsarna, som den karelska björnhunden, följer doftspåret i luften och hinner snabbt fatt en mårdhund eller mink. Bara hunden får upp spåret och håller sig under vinden så hittar den minkens daglega och bo.” KIM JAATINEN, NATUROCH VILTVÅRDSSTIFTELSEN Samling kring jaktens resultat. Lauri Kinnunen med tyska jaktterriern Uuno, Paavo Lehtomäki med jackrusseln Pentti i famnen, Teemu Alapiha, Johannes Lehtomäki och karelska björnhunden Alli, Henrik Saarelainen och Antti Poikonen med finska stövaren Kyllikki. Perintömme on avain tulevaisuuteemme Unkarissa ja ympäri maailman Yhtä luonnon kanssa Metsästyksen ja luonnon maailmannäyttely Unkari 25. 09. – 14. 10. 2021. Jägaren 5/2020 46 JA0520_book_sve.indb 46 28.8.2020 11.20
Perintömme on avain tulevaisuuteemme Unkarissa ja ympäri maailman Yhtä luonnon kanssa Metsästyksen ja luonnon maailmannäyttely Unkari 25. 09. – 14. 10. 2021. JA0520_book_sve.indb 47 28.8.2020 11.20
U nder de tre projektåren ska minst 40 våtmarker iståndsättas, med en sammanlagd areal på drygt 400 hektar. Vi har fått många fina ansökningar och det är glädjande att se hur mycket olika organisationer är beredda att göra för våtmarksnaturen, berättar projektets planerare Holtti Hakonen. Markägarnas stöd är ett absolut måste för ett deltagande i våtmarksprojektet. Vi försöker göra anläggningsarbetena så kostnadseffektivt som möjligt så att vi kan anlägga och iståndsätta stora arealer medan egenfinansieringens andel blir liten på lokalplanet. Det här betyder Planering skapar vingsus i SOTKA-våtmarker Sotka-projektet som inleddes i våras har tagit sina första vingslag för att hjälpa sjöfåglarna med negativ utveckling. I detta nu är 28 våtmarksobjekt utvalda för planering, det vill säga cirka 300 hektar på olika håll i landet. Iståndsättningarna har redan inletts på de första objekten. text Mikko Alhainen, Jarkko Nurmi, Elina Sorvali, Johanna Hellman, Holtti Hakonen och Lauri Laitila bilder Lauri Laitila och Holtti Hakonen att vi i första hand väljer objekt som kan dämmas, så blir grävarbetena måttliga. Talkoarbetet kan hänföras till egenfinansieringen, liksom även företagen på orten som sponsrar. Vi behöver fortsättningsvis fler välgjorda presentationer av objekt. Förhoppningsvis börjar så många som möjligt fundera på om det skulle finnas något lämpligt område i jaktföreningens marker som kunde iståndsättas till en riktig oas i naturen. Vi väljer ut de lämpligaste objekten och realiserar dem. Läs mera om urvalskriterierna på webbplatsen kosteikko.fi/sv/, fortsätter Hakonen. Igengräsade nedlagda torvtäkter erbjuder en fin säsongvåtmark för sjöfåglar, grodor och insekter. En lagom höjning av vattenståndet och fördröjning av översvämningen höjer platsens värde för sjöfåglarna. Då blir också det här fina fågelobjektet en utmärkt plats för kullar. 48 Jägaren 5/2020 JA0520_book_sve.indb 48 28.8.2020 11.20
Deltagarna i Sotka-projektet förbinder sig till att aktivt sköta sin våtmark. Genom att jaga de små rovdjuren, jaga med måtta och slå stränder och vassruggar skapar vi optimala förhållanden för de nykläckta ungarna att bli flygga. Dessutom grundar vi officiella punkter för fågelinventering på objekten för att kunna följa effekterna av åtgärderna. Det går bra att föreslå objekt eller områden där det inte alls är tillåtet att jaga. Andra trivs också i våtmarkerna Iståndsättandet av våtmarker innebär en väldig ökning av mångfalden i naturen eftersom åtgärden gynnar inte bara änderna utan också övriga fåglar, däggdjur, groddjur och insekter. En våtmark fungerar som ett naturligt filter som renar rinnande vatten genom att minska belastningen av fasta partiklar och näringsämnen från jordbruk och skogsdikningar. Ju fler våtmarker ett tillrinningsområde har desto renare blir vattnet som med åarna rinner ut i Östersjön. Dessutom ökar våtmarkerna variationsrikedomen i landskapet och skapar möjligheter till jakt och friluftsliv. Men den optimala miljön för kullarna och höstens bästa jaktställe befinner sig inte nödvändigtvis på samma adress. Det går att föreslå objekt av varierande slag som kan dämmas och förvandlas till våtmark. Ytterligare information: www.kosteikko.fi och www.facebook.com/SOTKAkosteikot Elina Sorvali, planerare, tfn 029 431 2118 (Södra Tavastland, Norra Tavastland, Mellersta Finland, Satakunta, Norra Savolax) Lauri Laitila, planerare, tfn 029 431 2119 (Egentliga Finland, Nyland, Sydöstra Finland, Södra Savolax, Norra Karelen) Holtti Hakonen, planerare, tfn 029 431 2268 (Lappland, Uleåborg, Kajanaland, Österbotten, Kust-Österbotten) Jägaren 5/2020 49 JA0520_book_sve.indb 49 28.8.2020 11.20
Enligt Kalevala har världen uppstått ur ett knipägg. En merit som heter duga för vem som helst, anser Runko. Jägaren 5/2020 50 JA0520_book_sve.indb 50 28.8.2020 11.20
som han har ringmärkt tusen knipor. Som frivilligarbete har han ringmärkt uppskattningsvis drygt hälften av de ringmärkta kniporna här i landet. Äkta hängivenhet På våren satsar Pentti Runko, som är brandman till yrket, nästan hela sin semester på kniporna. Om det behövs tar han dessutom ut ledighet utan lön, vilket är vad han använder årets stipendium till. Det är intensiva dagar som börjar i tidigaste gryning för hembesök i holkarna. Han stör fåglarna så lite som möjligt och försöker hinna till holken i rätt tid i förhållande till häckningen. Egentligen är det här jobbet inte särskilt trevligt. Dagarna blir långa, ibland från fyra på morron till sex på kvällen, och efter det ska anteckningarna skrivas rent, vilket tar timmar. Om så krävs kör han nästan 200 kilometer och paddlar kanot för att nå holkarna. Han berättar att det är snudd på gränsen till det maximala antalet holkar som det går att hantera. Men att sluta finns inte på kartan. Knipan är en väldigt fascinerande fågel och mjuk till lynnet. Att följa med knipans sociala liv är nästan som att titta på en såpopera på teve. Under de här åren har jag lärt mig att jag fortfarande inte vet nästan nånting om knipan. Jag lär mig hela tiden nånting nytt. Runko berättar att jobbet har fått mera nyanser under årens lopp. Han respekterar knipans häckningsro allt mer och mer. Pentti Runko har ringmärkt knipor i 37 år och beviljades nyligen ett stipendium av Hako Ollikainens stiftelse. Hur är det att ägna sitt liv åt kniporna? text Johanna Hellman bilder Pierre-Lou Chapot Knipan knep Pentti P entti, som bor i Maaninka i Norra Savolax, svarar i telefonen på dagen, efter morgonens runda kring knipholkarna. Det har varit en utmärkt vår för häckningen, som har lyckats trots att antalet bon var litet. En stor del av ungarna kläcktes i de 88 bon som Runko sköter. Det här betyder bortåt 600 ungar som han har ringmärkt i nästan två månader, från början av maj till slutet av juni. Det omfattande och mångåriga ringmärkningsmaterial som Runko har samlat utgör en värdefull gåva till både vetenskapen och knipan, som enligt Runko skulle kunna vara vår nationalfågel. Utifrån materialet har det skrivits flera vetenskapliga artiklar som belyser denna Kalevalakända fågels liv. Intresset tändes redan i barndomen. Redan som liten grabb var jag intresserad av allt som hade vingar. Men när jag hade hängt upp min första knipholk i ett träd så var det förstås getingar som flyttade in! Det lär bara hända var tusende gång, utbrister Runko med ett skratt. Den önskade invånaren fattade intresse för holken året därpå och en kniphona lade sex vackert turkosgröna ägg i holken. Det var då som knipan knep mig. Jag minns fortfarande synen som vore det igår, även om jag sedan dess har ringmärkt drygt 18 000 knipor och alltså har sett rätt många holkar. Runko berättar att han firar milstolpen varje gång Jägaren 5/2020 51 JA0520_book_sve.indb 51 28.8.2020 11.20
Våren är höjdpunkten i knipans liv och meningen med livet är att fortplanta sig. Jag sköter om holkarna och försöker vara till nytta snarare än till förargelse genom att jaga minkarna och avhysa honan från boet bara när jag måste. Häckningen har blivit tidigare Finland är viktigt för knipans häckning och en betydande del av världens knipor häckar här. Under sin ringmärkningskarriär har Pentti märkt att häckningen har blivit hela tre veckor tidigare. Somliga knipor är utpräglat ortstrogna och de nya generationerna stannar i trakten. Runko som också jagar sjöfågel grunnar på de här sakerna. Jakten ska bedrivas med sans och måtta för att inte äventyra framtiden för de häckande fåglarna. Om jakttrycket på de unga fåglarna är högt så påverkar det den häckande stammen och knipans framtid. Vi måste låta stammen föryngra sig. Hur ska vi då jaga för att beskattningen ska vara lokalt hållbar, så vi inte sågar av grenen vi sitter på? undrar Runko. Det glädjer Pentti att kajan blev jaktbar eftersom kajor flyttar in i knipholkar. Kajan lär sig fort att flytta om den blir störd. Dessutom har vissa minkar fått smak för knipa och plundrar skickligt holkar. Att jaga mink och sätta upp holkar är två enkla sätt att hjälpa knipan. Holken får inte ha en hård botten och den får absolut inte städas. På det viset kan nästa knipa som flyttar in klura ut orsaken till att föregående häckning lyckades eller misslyckades, tipsar Runko. Knipan kan knepen Pentti Runko kommer än i denna dag ihåg hur det gick när han en gång skulle mäta en kniphona för forskningen. Han skulle anteckna vikten, måtten på vingarna och stjärten, regnbågshinnan i ögat och färgen på näbbspetsen och fötterna för att utreda ärftligheten. Den första gången brukar honan störta rakt i håven, men den andra gången har den lärt sig att stanna i holken och då får jag försiktigt öppna taket och lyfta upp den. Den här honan hade jag redan träffat minst tolv gånger så den visste vad som väntade och insåg att motstånd är lönlöst. Honan satte sig på holkgluggens kant och tittade till vänster och till höger, på Runko och mannen som var med honom. Sedan suckade den djupt och gjorde en halvvolt ner i håven. Den var nog sur på mig fast den hade kommit så snällt. När jag släppte den stannade den en bit ifrån och svor. Pentti Runko besöker bona tre gånger. Först för att kolla äggen, sedan för att fånga honan och tredje gången för att ringmärka ungarna. Det allra finaste är när jag i boet hittar en hona som jag har ringmärkt när den var liten, berättar Runko. Jägaren 5/2020 52 JA0520_book_sve.indb 52 28.8.2020 11.20
M in mest minnesvärda älgjakt utspelade sig 1983. Med mig hade jag min sexåriga norska gråhund Santtu, en brukschampion. För honom sköt jag allt som allt drygt hundra älgar. Jakten började normalt. Passkedjan ställdes ut och hundföraren, det vill säga jag, startade med Santtu halvannan kilometer ifrån för att leta älg i den snöfria terrängen. Strax därpå började skallet en halv kilometer från passkedjan och rörde sig mot passjägarna. Det är fint, tänkte jag. Två knallar hördes. När jag nådde fram sade skytten, jaktlagets numera avlidna jaktledare, att ”Där bakom höjden är den, det var ett himla liv och vilka horn!” Men eftersom hunden inte syntes till kollade jag med den tidens pipande pejl och sade till skytten att dit är det två kilometer, minst. Till slut lyckades hunden ställa älgen vid en å på en myr. Passjägarna ställdes ut på nytt och jag begav mig under vinden mot skallet. Natten innan hade det varit tio grader kallt så det gick fint att promenera på myren. Jag tassade utmed en frusen dikesbotten och fick snart syn på älgen. Santtu skällde knappt 100 meter längre fram. Jag sköt, eftersom jag visste att Santtu inte byter älg. Och där stöp den, nästan knall och fall. Överraskningen blev stor när jag gick fram till älgen. Den var enorm, med sex taggar på vardera sidan. Jag stack den och meddelade jaktlaget om fällningen. När gubbarna anlände tog vi ur älgen, men det fanns inte fler hål i den än ett, det som jag hade skjutit. Vi var åtta man och tänkte dra ut älgen över den frusna myren till vägen; en sträcka på drygt 500 meter. Två gubbar tog i hornen och de övriga fattade repen och benen. Vi slet och stretade, men kom ingenvart. Huvudet var hiskeligt tungt och hornen gjorde det inte lättare. Längre än ynka 20 meter kom vi inte. Efter en kort konferens hämtade vi grannens traktor med fyrhjulsdrift. Den hann en bit ut på myren innan den körde fast. Så vi kallade in en till med fyrhjulsdrift och den körde också fast. Den tredje traktorn hade lyckligtvis vinsch och med den drog vi loss de två första traktorerna. Det började skymma, så här hjälpte inte annat än att börja flå och stycka älgen. Till slut fick vi den – i bitar! – till vägen och jaktstugan. Klockan hann slå tio den kvällen innan vi åkte hem; det blev alltså ett tolv timmars talko! Tjuren blev aldrig vägd, men vi uppskattade vikten till drygt 300 kg. Toivo Varonen, en känd jägare i vår förening, sade att så breda revben hade han aldrig sett förut. Huvudet lät jag stoppa upp. Till en början hängde det i föreningens jaktstuga, men senare hängde jag upp det i min egen sommarstuga som ett minne. Hornen är 122 cm breda. text Kari Pölönen, Tohmajärvi teckning Antti Yrjölä Jakten på en mäktig tjur Jägaren 5/2020 53 Det händ sig på jakt JA0520_book_sve.indb 53 28.8.2020 11.20
Ä lgjakten är stadd i förändring – det uppstår nya uppgifter, deltagarroller, teknologier och tjänster efter hand som samhällsstrukturen förändras. Den traditionella jakten med drevkedja har i decennier blivit sällsyntare och har i de flesta regioner ersatts av jakt med hund. Hurdana är då dagens älgjägare? Hösten 2019 gjordes en älgjägarenkät Hösten 2019 gjorde Naturresursinstitutet tillsammans med Finlands viltcentral en enkät på nätet riktad till älgjägare. En inbjudan till enkäten skickades till kontaktpersonerna för samtliga som ansökte om jaktlicens för älg 2019/2020. Dessa ombads att svara och dessutom skicka inbjudningen vidare till medlemmarna i jaktlaget. Vi fick in berömligt många svar, inalles 4496. Kontaktpersonerna stod för drygt hälften av dem (54 %). En kompletterande insamling av data gjordes på vårvintern efter älgsäsongen. Älgjaktsdeltagarna av olika slag En tredjedel av dagens älgjägare äger ingen mark eller bor på annan ort än där de jagar. Ungefär en fjärdedel bor på orten och äger mark medan ungefär en femtedel antingen bor där eller äger mark. Den här artikeln inleder en serie där vi presenterar älgjakten och det viltekonomiska värde som jakten enligt den senaste forskningen skapar. text Janne Artell och Jani Pellikka bild Getty Images Naturupplevelser och -erfarenheter Återhämtning från stress, avkoppling Minska risken för viltolyckor Egen tid, lugn och ro Upprätthålla sin fysiska kondition Samvaro med familj eller vänner Bevara traditioner Att lära sig och utvecklas Förebygga skador på skogsbruket Göra nya erfarenheter Arbeta med hunden Få älgkött Fälla en älg Skyldigheter gentemot andra Faktorerna som motiverar att delta i älgjakt 1 2 3 4 5 inte alls viktigt mycket viktigt Hundförare Älgjägaren på 2020-talet Jägaren 5/2020 54 F rskning JA0520_book_sve.indb 54 28.8.2020 11.20
Flest älgjägare har de lappländska jaktvårdsföreningarna; nästan 16 000. Älgjaktens roller Jaktdagen inleds nästan undantagslöst med egen bil. Bara 5 % av jaktresorna görs på något annat sätt, som skjuts med en kamrats bil, med båt eller ett lätt fordon. Resandet står för en betydande del av jaktdagens utgifter. Deltagarens dag styrs i hög grad av hans roll under jakten. En majoritet deltar i jakten som skyttar (65 %). Det har blivit vanligare att jaga med hund, vilket visar sig så, att 26 % av deltagarna fungerar främst som hundförare. Ungefär 5 % av svararna uppgav att de tillbringar det mesta av dagen med att organisera eller leda jakten. Till de sällsyntare huvudrollerna hör rollen som eftersöksjägare, drevkarl, köttstyckare och någon stödande uppgift. Jaktdagen bjuder på motion i olika former för olika roller. Mest promenerade i genomsnitt (6-7 km) eftersöksjägarna, deltagarna i drevkedjan och hundförarna. Även köttstyckarna fick rejält med fysisk ansträngning. Mest stillasittande, 3-4 timmar per dag, blev det för skyttarna. Släpandet av älgen och hanterandet av kroppen utsatte deltagarna för särskilt stor fysisk belastning. Den majoritet av jägarna som efter varje jaktdag återvänder hem (64 %) tillbringar i genomsnitt 6-7 timmar på jakten. Bara cirka 10 % av älgjägarna gör enbart veckoslutsjakter med övernattning eller längre resor. Före årsskiftet tillbringade deltagarna vanligen 11-13 dagar på älgjakt medan 90 % jagade färre än 25 dagar. Deltagandet minskar efter hand som säsongen framskrider, licenserna blir färre och vädret värre. Naturupplevelserna motiverar till jakt Svararna satte särskilt stort värde på naturupplevelserna och -erfarenheterna under jakten (en särskilt viktig jaktorsak för 54 %). Som viktig betraktades också återhämtningen från vardagens stress, egen tid samt lugn och ro. Enligt svaren är det i synnerhet eftersöket och uppgiften som hundförare som står för det sistnämnda. I sina kommentarer nämnde de svarande ofta att de uppskattade den jaktliga samvaron med vänner och familj. För hundförarna utgör självfallet samarbetet med hunden en avsevärd del av motivationen för att jaga älg. Svararna betraktade det inte som väldigt viktigt att lyckas fälla en älg eller få kött (ett väldigt viktigt skäl för cirka 10 %). Enligt kommentarerna utgör älgjakten en total upplevelse där flera faktorer skapar ett värde kring jakten. Utgifterna för jakten och värdet på älgköttet beskriver inte ensamma värdet på älgjakten, inte ens ekonomiskt sett. Vi återkommer till detta i följande del. Typisk älgjägare i början av 2020-talet Man 95 % 60-69 år 30 % Yrkesskola 35 % Äger inte mark, bor inte i jaktområdet 36 % Lappland 14 % Anställd 25 % 13 dagar 2019 6-7 h/jaktdag Den fysiska ansträngningen Genomsnittliga tidsåtgången på älgjakt Hantering av djuret Släpa älgen Svår terräng (snö, myr), dåligt väder Gå till skallet, annan hundverksamhet Annat Eftersök och spårning Gå i drevet, annat gående, springande Bara ca 10 % jagar enbart på veckoslut med övernattning eller på längre resor Mest stilla stod skyttarna, 3-4 h/dag KÄ LL A: N AT UR RE SU RS IN ST IT UT ET KÖN ÅLDER UTBILDNING ARBETE MARKÄGANDE OCH BOENDE HEMORT De senaste åren har drygt 110 000 personer med jaktkort deltagit i älgjakt. Dessutom deltar personer utan jaktkort i stödande roller. Jägaren 5/2020 55 JA0520_book_sve.indb 55 28.8.2020 11.20
Älgjakten i statsmarker omsätter miljoner Statens marker ger många jägare möjligheter till jakt. Jakten höjer humöret, förbättrar hälsan och avkastar ofta även vilt. Men alla kommer inte att tänka på att det samtidigt uppstår en ekonomisk nytta för hela samhället. text och bild Mikko Rautiainen, Forststyrelsen Gynnar landskapens ekonomi 2019 skapade penninganvändningen hos jägarna och fiskarna som skaffat tillstånd till statliga områden en sammanlagd regional ekonomisk effekt på cirka 46,7 miljoner euro. Den totala effekten beräknas med en nationalekonomisk modell som bygger på antalet sålda tillstånd och enkäter som riktas till tillståndsköparna med vissa mellanrum. Älgjägarnas andel av den här summan uppgår till cirka 13,1 miljoner. Slantarna T iotusentals jägare tar vara på möjligheten att jaga älg i statens marker. Jakten organiseras i 352 tillståndsområden för älg med en areal på cirka 7,5 miljoner hektar. Dessutom arrenderas statliga områden ut till jaktföreningar. Både ortsbor och jägare långväga ifrån använder områdena. Jakten bedrivs oftast som sällskapsjakt där vänner bosatta i olika delar av landet sammanstrålar år efter år. Jägaren 5/2020 56 F rskning JA0520_book_sve.indb 56 28.8.2020 11.20
I Lappland spenderade de tillresta älgjägarna i genomsnitt 761 € innebär en välkommen stimulans för i synnerhet avsidesbygderna i östra och norra Finland. Effekten är störst i landskapen Lappland (6,1 miljoner €), Kajanaland (2,5 miljoner €) och Norra Österbotten (1,5 miljoner €). Jaktresor innebär utgifter Enligt enkäterna gör älgjägarna två till fyra resor till sitt jaktområde. På resorna utnyttjar de bland annat boendetjänster och köper dagligvaror. Allt oftare finns det också en norra Finland eftersom ungefär en femtedel av landets jägare bor i området som avses i 8 §. Det är vanligt att jägare äger en stuga. Många har skaffat en sommarstuga eller snarare en höststuga vid jaktområdet. Då stannar fastighetsskatten i kommunen och bybutiken får kunder. Hur är det då med hälsan och välfärden? Jaktens gemenskap och de fysiska effekterna har en omfattande inverkan på folhälsan. Hur mycket detta skulle bli i euro – se där en tiotusenkronors fråga! 2018 fälldes inalles 9500 älgar i de statliga områdena. Köttvärdet uppgår i runda slängar till 8-9 miljoner euro. Ovanpå detta kommer småviltet, björnarna och fiskarna. Jaktens och fiskets ekonomiska totalvärde skapas av de ovannämnda bitarna. En noggrannare undersökning skulle framhäva den avsevärda samhälleliga betydelsen och skulle höja jaktens och fiskets anseende. Det är självfallet meningslöst att försöka omvandla allt som ingår i jakten och fisket till pengar. En klar höstmorgon när älghundens klingande skall närmar sig är en upplevelse som inte kan mätas i pengar! efterfrågan på andra lokala tjänster, som terrängtransporter och guidning. Enligt den senaste enkäten om penninganvändningen som gjordes 2017 spenderar älgjägarna i genomsnitt 342 euro på jakten. Av detta går 117 € till bränsle, 106 € till dagligvaror och 61 € till boende. Återstoden av utgifterna går till kafeer och restauranger (21 €), jakttjänster (16 €) och andra inköp, tjänster och resor inom orten (22 €). De genomsnittliga utgifterna uppvisade avsevärda variationer mellan invånarna i landskapet och de tillresta personerna. Ett exempel: i Lappland spenderade de tillresta älgjägarna i genomsnitt 761 €. Av detta gick 233 € till bränsle, 226 € till mat och dagligvaror, 156 € till boende, 64 € till kafeoch restaurangbesök, 50 € till jakttjänster och 33 € till annat. Det totala värdet på jakten och fisket fortfarande okänt Den beräknade effekten på den regionala ekonomin är inte fullständig. Utanför den står bland annat penninganvändningen i anslutning till jakträtten enligt 8 § i jaktlagen. Det här har säkerligen en stor betydelse i Jägaren 5/2020 57 JA0520_book_sve.indb 57 28.8.2020 11.20
Anar Muorra/Galda merinovilla-alusasu Ohut ja mukava alusasu aktiiviseen liikkumiseen ja ulkoiluun. Ei kutita ja kuivuu nopeasti. Lämmittää kylmällä säällä sekä myös kosteana. Siirtää tehokkaasti kosteutta pois iholta. 100% merinovillaa. 89 00 Anar Garra metsästyskenkä Täydellisesti istuvat Anar Garra metsästyskengät on valmistettu laadukkaasta nahasta. Vesitiivis ja hengittävä kalvo Vibram-ulkopohja pitää kaikissa olosuhteissa Kengät kiinnitetään helpolla ja nopealla Anar A-Lock Systeemillä Koot: 38-46 189,Anar Muorra/Galda miesten tai naisten huppari Tekninen jokapaikan huppari ulkoiluun, vaellukseen, metsälle, töihin tai kouluun. Materiaali 100% polyesteria Värit miehille: oranssi, sininen, musta ja vihreäVärit naisille: punainen ja vihreä Koot miehille: XS 3XL Koot naisille: XXSXXL Yli 200 000 tuotetta • Nopea toimitus • Ilmainen palautus • 100% kotimainen Tilaa Anarin tuotteet Suomen suurimmasta verkkokaupasta! Anar Garra miesten tai naisten metsästyspuku Erinomaisesti hengittävä puku monipuoliseen metsästykseen. Värit: ruskea ja vihreä Koot naisille: XXSXXL Koot miehille: XS-XXXL 269,VAIN! 69 00 Anar Garra/Galda merinovilla-alusasu Anar Garra miesten merinovilla alusasu on lämmin ja pehmeä alusasu syksyn ja talven ulkoiluun. Materiaali 100% merinovillaa Lämmittää kylmällä säällä Siirtää tehokkaasti kosteutta pois iholta Ei kutita ja kuivuu nopeasti 99 00 Anar Savka Digicamo lippalakki Anar Savka Digicamo lippalakki. Erittäin hyvin istuva Yhden koon malli Vedenpitävä materiaali Värit: vihreä ja oranssi Myymälät ja Karkkainen.com 19 90 Anar Savka putkihuivi Anar Savka putkihuivi on monikäyttöinen tuubihuivi nopeasti kuivuvasta materiaalista. Materiaali: 100% polyesteri Saumaton rakenne Väri: Camovihreä ja camo-oranssi Myymälät ja Karkkainen.com 12 90 JA0520_book_sve.indb 58 28.8.2020 11.20
Anar Muorra/Galda merinovilla-alusasu Ohut ja mukava alusasu aktiiviseen liikkumiseen ja ulkoiluun. Ei kutita ja kuivuu nopeasti. Lämmittää kylmällä säällä sekä myös kosteana. Siirtää tehokkaasti kosteutta pois iholta. 100% merinovillaa. 89 00 Anar Garra metsästyskenkä Täydellisesti istuvat Anar Garra metsästyskengät on valmistettu laadukkaasta nahasta. Vesitiivis ja hengittävä kalvo Vibram-ulkopohja pitää kaikissa olosuhteissa Kengät kiinnitetään helpolla ja nopealla Anar A-Lock Systeemillä Koot: 38-46 189,Anar Muorra/Galda miesten tai naisten huppari Tekninen jokapaikan huppari ulkoiluun, vaellukseen, metsälle, töihin tai kouluun. Materiaali 100% polyesteria Värit miehille: oranssi, sininen, musta ja vihreäVärit naisille: punainen ja vihreä Koot miehille: XS 3XL Koot naisille: XXSXXL Yli 200 000 tuotetta • Nopea toimitus • Ilmainen palautus • 100% kotimainen Tilaa Anarin tuotteet Suomen suurimmasta verkkokaupasta! Anar Garra miesten tai naisten metsästyspuku Erinomaisesti hengittävä puku monipuoliseen metsästykseen. Värit: ruskea ja vihreä Koot naisille: XXSXXL Koot miehille: XS-XXXL 269,VAIN! 69 00 Anar Garra/Galda merinovilla-alusasu Anar Garra miesten merinovilla alusasu on lämmin ja pehmeä alusasu syksyn ja talven ulkoiluun. Materiaali 100% merinovillaa Lämmittää kylmällä säällä Siirtää tehokkaasti kosteutta pois iholta Ei kutita ja kuivuu nopeasti 99 00 Anar Savka Digicamo lippalakki Anar Savka Digicamo lippalakki. Erittäin hyvin istuva Yhden koon malli Vedenpitävä materiaali Värit: vihreä ja oranssi Myymälät ja Karkkainen.com 19 90 Anar Savka putkihuivi Anar Savka putkihuivi on monikäyttöinen tuubihuivi nopeasti kuivuvasta materiaalista. Materiaali: 100% polyesteri Saumaton rakenne Väri: Camovihreä ja camo-oranssi Myymälät ja Karkkainen.com 12 90 JA0520_book_sve.indb 59 28.8.2020 11.20
Locka hjortdjuren med delikatesser – stödutfodra med måtta Medan vitsvanshjortarna och rådjuren blir allt fler i synnerhet i landets sydvästra delar debatterar vi om det faktiskt är nödvändigt att utfodra hjortdjuren. Stödutfodring finns det knappast behov av i den här landsdelen, vilket betyder att vi borde övergå från massiv utfodring till att locka med utfodringen. text Antti Rinne bilder Antti Rinne, Jyri Rinne U tfodringen av vilt kan förenklat delas in i lockutfodring och stödutfodring av viltvårdande skäl. Syftet med lockutfodringen är att höja effekten i jakten genom att locka djuren till lämpliga platser där de kan fällas, samtidigt som vi håller dem borta från ställen där de orsakar skador. Lockutfodringen är allmänt accepterad bland intressegrupperna I trakter med gles hjortoch rådjusstam är det fortsättningsvis befogat med viltvårdande stödutfodring, men något sådan behov finns knappast i sydvästra Finland där stammarna är täta. Stor hjortavskjutning kräver lockutfodring Vaktjaktspassen ligger i regel i närheten av en utfodringsplats. När djuren kommer för att äta kan jägaren välja ut en lämplig individ att fälla. Djuren är lugna medan de äter, vilket gör det möjigt att rikta det fällande skottet väl. Det är alltså nödvändigt med utfodring för att förvaltningen av hjortstammen ska vara effektiv. Lockoch stödutfodringen skiljer sig åt beträffande mängden foder som erbjuds och tidpunkterna. Vid stödutfodring finns det generöst med foder under hela hösten och vintern medan lockutfodringen handlar om klart mindre mängder och kortare tid. I en foderautomat som doserar fodret finns det bara en begränsad mängd foder, men den lockar trots det hjortar väldigt väl. Jägaren 5/2020 60 JA0520_book_sve.indb 60 28.8.2020 11.20
Foder bjuds, men begränsat Hur ska jägaren då organisera lockutfodringen om han inte alltid ids kånka dit ett ämbar med säd före vaktjakten? Ute kring världen finns det högvis med olika foderautomater som har stora behållare för fodret för att minimera besväret. Här är dock problemet det, att fodret rinner ner i tråget efter hand som det går åt. Om exempelvis 50 hjortar besöker utfodringen dygnet runt så blir åtgången enorm. Automaten borde alltså bara ge en viss mängd foder oavsett antalet matgäster. En foderautomat som doserar En praktisk lösning består av olika automatiska spridarenheter som med en timer doserar fodret i önskade mängder. Spridarenheterna kostar mellan 50 och 80 euro och inkluderar ofta en timer. Det finns på marknaden automater med spridare som kan styras med en app i mobilen. Priset på sådana här apparater överskrider tusenlappen. Börja med att ställa in spridarens tid och effekt på minimum så det inte kommer för mycket foder i tråget och täpper till apparaten. Öka sedan på givorna efter hand som djuren under höstens lopp börjar söka sig till platsen. Bjud dock inte på för mycket foder! Bara så pass mycket att djuren lär sig att besöka automaten regelbundet. En utfodringsplats i södra Tavastland får besök av fyra till tio hjortar per dygn och de får två till fyra kilo foder per dygn. Tajmern kan ställas så, att foder matas ut en stund efter klockslaget då jägaren tänker gå till sitt pass. Öka utfodringen vid behov om snön ligger djup på senvintern och skaren är hård på vårvintern. Utöver automaten kan utfodringen kompletteras med en lagom mängd rotfrukter eller hö. Vid sträng kyla kan fodret med fördel kompletteras med AIV-foder som djurens matsmältning inte har några problem med att smälta. • Stommen av impregnerat virke 48x98 mm samt 44x44 mm, tråget 25x95 mm • Väggarna, silon och trågets botten av 9 mm slät filmfaner • Taket av målad plåt • Silon rymmer cirka 270 liter eller cirka 160 kg havre • Spridarenheten har digital timer och solceller • Ett 12 V bilbatteri NÅGRA EXEMPEL PÅ KONSTRUKTIONER Runt spridarenheten kan du bygga väggar av exempelvis faner eller en stor plasttunna. Placera foderbehållaren ovanpå och tråget under. När timern aktiverar spridaren på det önskade klockslaget flyger sädeskornen mot väggarna och faller ner i tråget. Gör behållaren tillräckligt stor så du slipper fylla på den jämt och ständigt. Med tanke på vildsvinen är det bäst att göra tråget tillräckligt högt så att svinen inte når att äta. Anslut ett 6 V eller 12 V batteri till spridaren. Somliga modeller har solceller som förlänger batteriets laddningstid. Du kan göra foderautomaten av en 200 liters plasttunna. Principen är den samma som för en automat av faner eller bräder: behållaren ovanpå, tråget under och spridaren där emellan. En elektriskt styrd foderautomat 1180 mm 1600 mm 1350 mm fodersilo 270 liter 750 mm 300 mm 300 mm 800 mm 300 mm 200 mm 1560 mm servicelucka Inre delar 1680 mm fläkthjul fläkthjul foderspridare foderspridare Jägaren 5/2020 61 JA0520_book_sve.indb 61 28.8.2020 11.20
I finländsk jakt inträffar varje år skador som åsamkats med skjutvapen och omfattas av jägarförsäkringen. Tyvärr händer det ibland att en olycka leder till en jägares död. Dessa fall är emellertid bara toppen av isberget, eftersom varje situation som leder till en personskada föregås av ett avsevärt större antal tillbud. Här kan vi få en ändring till stånd endast genom att kräva att jägarna vid hanteringen av vapen följer de handlingssätt som garanterar säkerhet. Lyckligtvis har det redan för flera årtionden sedan skapats fyra enkla och heltäckande regler. De sammanställdes en gång i tiden av Jeff Cooper, storviltsjägare och en av de största inom vapen och skytte. För vapenhantering finns enkla regler som garanterar säkerheten om de följs. text och bilder Arto Määttä VAPENSÄKERHETENS 4 REGLER De är INTE förhandlingsbara Ändrade rutiner För att följa dessa regler kan det krävas ändringar i invanda rutiner. Här följer några exempel. Att sikta genom vapnets kikarsikte bryter mot nummer 2 och 4 i reglerna för säker vapenhantering, eftersom vapnet riktas mot objektet utan att det har identifierats, och samtidigt kan man i kikarsiktet se någonting som inte är målviltet. Att rikta vapnet utifrån ljudet vid drevjakt, varvid det i kikarsiktet kan finnas en drevkarl eller en hund i stället för den förmodade älgen, är ett exempel på ett typiskt men allvarligt brott mot vapensäkerhet. Att bära vapnet ovarsamt i terrängen utgör en säkerhetsrisk, om gevärspipan när man bär geväret på axeln hamnar i vågrätt läge i stället för uppåt i neutral riktning. Då bryter man mot regel nummer 2. Den vanligaste orsaken till olyckor som inträffar med vapen är att fingrarna inte hålls i styr. Om vapnet är helt, beror ett avfyrat skott alltid på att man har tryckt på avtryckaren. Håll fingret borta från varbygeln ända tills du genom siktet ser det mål som du är redo att skjuta. Jägaren 5/2020 62 JA0520_book_sve.indb 62 28.8.2020 11.20
VAPENSÄKERHETENS 4 REGLER De är INTE förhandlingsbara Säkerhet är viktigare än känslor Människors känslighet och uppfattning om rätt sätt att uttrycka saker har förändrats de senaste åren och vissa undviker att ingripa i felaktig vapenhantering för att inte såra mottagaren. Det är en dålig utvecklingsriktning, eftersom vapen fortfarande är vapen. Ingenting får påverka den disciplin som krävs vid vapenhantering. I fråga om vapensäkerhet får inga undantag göras. När man upptäcker ett fel ska man påpeka det omedelbart och kräva att det åtgärdas. Eftersom vapen är potentiellt livsfarliga redskap, utgör vårdslöshet en risk för alla i vapenhanterarens omgivning. Den mentala törn som schabblaren får sig är ingenting i jämförelse med eventuella personeller materialskador. En smart vapenhanterare blir inte sårad av en anmärkning, utan tacksam för att en farosituation kan undvikas. Och tar lärdom av anmärkningen. Att placera fingret i varbygeln utan akut avsikt att skjuta borde man sluta med helt och hållet (regel nummer 3). Ansvaret för oavsiktliga skott ligger alltid hos fingrets ägare. Många har hört om fall där någon har avfyrat ett tomt skott när vapnet har stuvats in i bilen. Om man är tvungen att avlägsna spänningen, ska pipan riktas i en säker riktning (regel nummer 2), man ska kontrollera att vapnet säkert är oladdat (regel nummer 1) och först då trycker man ned avtryckaren. Reglerna gäller alltid Dessa regler gäller alltid. Oberoende om det handlar om transport av vapen, verksamhet på skjutbanan eller jakt. Det finns goda skäl till denna villkorslöshet: om alla alltid skulle följa dessa regler, skulle det inte inträffa några olyckor med vapen överhuvudtaget. Istället för att prata om olyckor vore det mera korrekt att tala om vårdslöshet eller nonchalans. 1 Alla vapen är alltid laddade ”Jag visste inte att det var laddat!” Den meningen borde ingen någonsin behöva höra. Tro alltså aldrig att ett vapen är oladdat. Kontrollera alltid vapnets beredskapsläge när du ska hantera det och följ därefter de övriga reglerna. 2 Rikta aldrig mynningen mot något som du inte är beredd att skjuta på Med skjutvapen får man endast sikta på ett objekt som man är mentalt redo att skjuta, även om avsikten inte skulle vara att skjuta. Situationen förändras inte ens av det att vapnet skulle vara oladdat (se regel 1). Säkra riktningar är ”mot marken” eller ”mot himlen”. 3 Håll fingret från avtryckaren ”Det gick av i misstag!” Nej, ett vapen går inte av om inte någon avfyrar ett skott. Håll fingret utanför varbygeln ända tills du ser objektet genom siktet. Brott mot denna regel orsakar majoriteten av de olyckor som inträffar. 4 Var säker på ditt mål Skjut inte ett objekt som du inte har identifierat. Skuggor, ljud eller silhuetter ska man inte skjuta, om man inte kan se objektet ordentligt. Försäkra dig också om bakgrunden, så att kulor som går rakt igenom målet, eller inte träffar det, inte orsakar fara. Ett öppet lås eller en bruten pipa är en synlig försäkran att vapnet inte är redo för användning. I fråga om vapensäkerhet är det viktigaste ändå att följa de fyra grundläggande reglerna, och vapnets beredskapsläge får inte påverka hanteringen av vapnet. Man ska alltid förhålla sig till vapen som om de vore laddade. Jägaren 5/2020 63 JA0520_book_sve.indb 63 28.8.2020 11.20
Trädelarna på ett jaktgevär utsätts för påfrestningar och kan gå sönder. Att laga gammalt kan vara ett lönsammare alternativ än att skaffa nytt. Här följer några exempel som kan ge dig idéer och inspiration. text och bilder Markus Forsström Hur du limmar en trasig kolv En Heym som har fallit från jakttornet. En Tikka LSA 55 med en typisk spricka på grund av lösa järndelar. Föregående efter reparationen och förstärkt på insidan med en 10 mm gängstång. Passa på att förstärka kolvhalsen från insidan när du reparerar den. En fästande yta för epoxylim. Jägaren 5/2020 64 En jägar s vapen JA0520_book_sve.indb 64 28.8.2020 11.20
Limmen Här tar jag upp tre olika medel för repara tioner av trädelar på gevär. Jag använder dem själv och är nöjd med dem. PVA (polyvinylacetat) är ett vitt lim och säkerligen det vanligaste för att limma trä. Den är vattenlöslig och förtunnbar tills den har härdat. Limfogen blir genomskinlig och elastisk. Inhemska erikeeper torde vara det kändaste produktnamnet. PU (polyuretan) sväller och fyller när den torkar. Det här är särskilt användbart när det gäller djupa och smala sprickor som är svåra att komma åt. Som lösnings medelsbaserad häftar den väldigt bra även om träet skulle vara lite fett. Epoxy, ett klart tvåkomponents epoxy hartslim, är ett universallim som limmar det mesta. Det härdar långsamt, vilket medger justeringar, men blir mycket starkt och hårt. Det går att tillsätta olika fyllmedel och färgpigment. Det finns också en snabb are variant av epoxy som härdar på ungefär fem minuter. Med den går det fint att fylla gropar, hål, saknade flisor med mera. Rent och torrt slipdamm av valnötsträd som blandas i epoxy blir ett utmärkt kitt för smärre reparationer. En flisa har reparerats med epoxylim och pudrats med träslipmassa. Polyuretan sväller och fyller också riktigt besvärliga tunna sprickor. Träslipmassa som har blandats i snabbhärdande epoxylim för reparation av en spricka. En Tikka M65 som har reparerats med bäddmassa och en bit från en skrotad valnötskolv. Jägaren 5/2020 65 JA0520_book_sve.indb 65 28.8.2020 11.21
I Petäjävesi i Mellersta Finland har jägarna följt med sjöfågelbestånden sedan mitten av 90-talet. Under de senaste tio åren har de noterat oroväckande förändringar i inventeringsresultaten. Vid flera eutrofa inventeringspunkter har sjöfåglarnas häckningsresultat försvagats betänkligt. Keijo Ekman som är verksamhetsledare på Petäjävesi jaktvårdsförening är bekymrad för sjöfågeljaktens framtid. Vi har trappat upp inventeringarna för att få klarhet i problematiken. Med parräkningen av sjöfåglar som görs på våren får vi veta hur många fåglar som har återvänt för att häcka. Med räkningen av kullar som görs i juli klarlägger vi hur häckningen lyckades och storleken på den jaktbara stammen. Inventeringarna ger oss viktig information om fågelbeståndens storlek och deras årliga variationer. Om inventeringarna görs i tillräcklig omfattning klarnar Varför har sjöfåglarna i många fina fågelsjöar blivit så mycket färre? Hur utbrett är problemet och berör det enbart eutrofa fågelsjöar? Oron för framtiden för den här viktiga jaktformen fick jägarna att skrida till åtgärder. text och bilder Lauri Ijäs Petäjävesi jvf trappade upp inventeringen av sjöfåglar också det större sammanhanget. Utifrån resultaten kan vi också fastställa jakttiderna och avskjutningen. Jaktvårdsföreningen spelar en viktig roll I Petäjävesi följer jägarna nu med fåglarna på drygt tjugo punkter i stället för knappt tio som det var tidigare. Inventeringen har trappats upp under de senaste två åren och observationspunkterna ska vara oförändrat de samma från år till år. Jaktvårdsföreningen har uppmuntrat föreningarna att delta i inventeringarna och därmed spelat en betydande roll för upptrappningen. I fjol våras ordnade jaktvårdsföreningen en kurs i ämnet och en fortsättning är under planering. För att materialet ska vara representativt ska också tillräckligt många näringsfattigare typer av vattendrag inventeras. Inventeringen omfattar nu fyra eutrofa fågelsjöar, tolv näringsfattiga skogssjöar, två dammar med naturföda och två vikar till stora sjöar. InventeringJägaren 5/2020 66 JA0520_book_sve.indb 66 28.8.2020 11.21
Webblanketten för sjöfågel inventeringen förenklar rapporteringen en skulle gärna få inkludera fler åar och delar av stora sjöar. Jägarutbildningen betonar ämnet Vid utbildningen som förbereder för jägarexamen ska vi fästa mera uppmärksamhet vid arbetet med att följa sjöfågelstammarna och förmågan att identifiera arter. På det viset skulle vi kunna engagera unga jägare i inventeringarna, hoppas Ekman. Det är viktigt att alla sjöfågelarter som påträffas vid en punkt blir antecknade. Dessutom borde inventerarna lära sig identifiera sjöfåglar i terrängen. Den som inventerar kan ju utöver de vanliga jaktbara änderna stöta på exempelvis skedand, stjärtand och doppingar. I näringsfattiga sjöar kan det förekomma lom och skrake. Förändringarna i fåglarnas dräkter är problematiska för identifieringen, liksom ungarna utan sin mor inom synhåll. En gräsandshona leder en välutvecklad kull med ungar. Inventeringarna hjälper oss förstå förändringarna Förändringarna i livsmiljön påverkar fågelbestånden. Fiskarna ingår i den akvatiska naturen och det minskade fisket påverkar lokalt näringskedjan i ett vattendrag eftersom förändringarna i fiskbeståndets struktur kan leda till konkurrens om födan. Å andra sidan kan de stora rovfiskarna också jaga andungar. Sångsvanarna har blivit vanligare, vilket påverkar tillgången på föda för sjöfåglarna. De små rovdjuren och kråkfåglarna plundrar fågelbon. Oreglerad sjöfågeljakt påverkar sjöfågelbestånden, inte bara här utan också under flyttningarna. På ort och ställe är det klokt att fundera på vilka viltvårdsåtgärder som bäst hjälper sjöfåglarna. Genom effektiv inventering av sjöfåglarna får vi kompletterande information för planeringen av hur sjöfåglarnas livsmiljöer ska skötas och jakten dimensioneras. Och hur mångfalden i den akvatiska naturen ska bevaras. Insamlingen av observationer av sjöfåglar har nu koncentrerats till systemet Min Skrivbok på Finlands artdatacenters webbplats Laji.fi. Det nya systemet förenklar insamlingen av information och preciserar positionsuppgifterna för punkterna. Systemet har i det stora hela skördat beröm av användarna och utvecklingsarbetet pågick fortfarande i våras och somras utifrån användarnas kommentarer. I år har redan drygt 4000 observationer rapporterats till systemet! Somliga inventerare har till och med dammat av sina gamla resultat som har legat i skrivbordslådan, vilket betyder att tidsserien börjar redan 1973. Jägarna har fortsatt att aktivt inventera sjöfåglarna och ett stort antal observationer har influtit från både nya punkter och gamla återupplivade. Logga in på portalen laji.fi med Oma riista-lösenordet Skicka in resultatet av både paroch kullräkningen till systemet. Du kan söka efter gamla inventeringspunkter med sjöns namn, identifieringsnummret eller kommunen. Systemet visar då den föregående inventeringen, vilket vi hoppas att ska inspirera just dig att återuppliva en avsomnad punkt. Blev du intresserad av att inventera en sjöfågelpunkt? Kontakta då: Specialsakkunnig Katja Ikonen (LUKE) katja.ikonen@luke.fi, 0295327010. Projektkoordinator Sari Holopainen (Luomus) sari.holopainen@helsinki.fi, 0504489538. Jägaren 5/2020 67 JA0520_book_sve.indb 67 28.8.2020 11.21
Skötseln av jägarförsäkrings ärenden underlättades Jägarförsäkringen består av en olycksfallsdel och en ansvarsförsäkring. Hittills har jägarförsäkringen haft endast ett försäkringsnummer, vilket i vissa fall har orsakat fördröjningar i ersättningshandläggningen. För att säkerställa snabb handläggning av skadeärenden har försäkringarna nu egna nummer. När en skada har inträffat: Kontakta omedelbart LokalTapiolas ersättningstjänst Ansvarsärenden och hundskador tfn 09 453 4150 Uppge försäkringsnummer 312-0042105-H Storkunders ansvarsersättningar och hundskador suurasiakkaidenoma@lahitapiola.fi Jägare och funktionärer olycksfallsskador tfn 09 453 3666 Uppge försäkringsnummer 353-4344930-S Företags personersättningar: yritysten.henkilovahingot@lahitapiola.fi Skadeanmälan gällande olycksfall kan också göras på nätet: www.lahitapiola.fi/sv/foretag/ sok-ersattning/sok-ersattning Personskada -> Olycksfall som inträffat på fritiden -> Privat olycksfallsförsäkring som tecknats av ett företag Innan det slutliga ersättningsbeslutet ska till LokalTapiola inlämnas en kopia av jaktkortet antingen per e-post eller med nätblankett. Företags personersättningar: yritysten.henkilovahingot@lahitapiola.fi Ansvarsersättningar och hundskador: suurasiakkaidenoma@lahitapiola.fi Tilläggsuppgifter: riista.fi/jagarforsakring I jägarförsäkringen ingår numera också händelser i anknytning till Finlands viltcentrals beslut om fördrivning av djur på samma sätt som vid SRVA-verksamhet på uppdrag av polisen. Jägaren 5/2020 68 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser JA0520_book_sve.indb 68 28.8.2020 11.21
JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Jaktmetoderna i vågskålen A nvändningen av foder som lockbete förbjöds för både den begränsade jakten på sädgås i Lappland och den tidigarelagda åkerjakten på grågås. I praktiken blev det alltså förbjudet för jägare att locka gäss med säd eller en viltåker. Vid beredningen av förslagen krävde naturskyddsoch fågelorganisationerna även ett förbud mot bulvaner. De olika jaktmetoderna – som utfodring med säd, bulvaner och lockpipor – har dock väldigt olika effekter på viltet och i ett vidare sammanhang på naturen och miljön. Även om det sägs att den finska sommaren är kort men snöfattig så gäller för sjöfåglarnas livscykel att barrskogsbältet på det norra halvklotet och även den trädlösa tundran med sina nattlösa nätter erbjuder generöst med föda för häckningen och ruggningen. Utfodringen med säd förändrar sjöfåglarnas matvanor och beteende, och ekologiskt sett finns det inte heller något behov av detta. Produktionen av spannmål innebär en miljöpåverkan, bland annat på vattendragen och klimatet. Att tippa säd i en sjö – med traktor till och med! i viltvårdens namn kan vara betänkligt för både samhället och miljöskyddet. Att jaga med utlagd säd som lockbete är dessutom ett väldigt effektivt sätt att fälla fågel samtidigt som utvecklingen för nästan samtliga änder har vänt nedåt. Jakten med bulvaner är inte en lika effektiv metod, men den förändrar inte fåglarnas matvanor och miljö, utan enbart flygrutten under jaktdagen, om ens det. Det kräver ett annat kunnande av jägaren än att köra ett lass säd. Lockpiporna och lockljuden utgör ett kapitel för sig eftersom de kräver att jägaren tränar flitigt och skaffar sig kunskaper om fåglarna. Jakten skapar välbefinnande, även om jägaren inte skulle få något byte. Jvf kan nu ansöka om understöd för sammanslagning Ansökningstiden för understöd för sammanslagning av föreningar har börjat den 24 juli 2020 och är fortlöpande. Understöd kan sökas av nya sammanslagna jaktvårdsföreningar som inlett sin verksamhet 2020 och föreningar som beslutat om sammanslagning 2020. Jordoch skogsbruksministeriet kan bevilja understöd både för etablering av verksamheten i en ny förening och för stärkande av ledningen av en ny förenings verksamhet med hjälp av nya verksamhetsmodeller. Ytterligare information: https://mmm.fi/-/hankehaku-auki-mmm-tukee-riistatalouden-edistamista-ja-uusien-rahoitusmallien-kehittamista?languageId=sv_SE Registrera alltid ditt byte efter ett lyckat viltskott Registrera alla byten med Oma riistaterrängappen genast efter fångsten. Samtidigt sköts även den obligatoriska fångstanmälan på ett smidigt sätt. Om fällda rådjur, vildsvin, illrar, sädgäss, bläsänder, stjärtänder, årtor, skedänder, brunänder, viggar, ejdrar, alfåglar, småskrakar, storskrakar samt sothöns ska en lagstadgad fångstanmälan göras till Finlands viltcentral inom sju dygn efter att ett djur har fällts. För brunand och småskrake gäller ett tidsbegränsat jaktförbud. Vid kvotjakt på björn inom renskötselområdet ska fångstanmälan göras omedelbart. Finlands viltcentral ska underrättas om fångsten av en gråsäl senast den tredje vardagen efter att en säl har fällts. Skriftliga anvisningar och videoanvisningar om hur anmälan görs finns på utbildningssidorna viltinfo.fi. Du kan kontrollera din lagstadgade fångstanmälan i Oma riista-nättjänsten 24 timmar efter registreringen. Anmälningarna finns under funktionen Bytesregister. K lumn Jägaren 5/2020 69 JA0520_book_sve.indb 69 28.8.2020 11.21
FASANBURGARE 4 st Vasa Naughty BRGR Semlor 400 g bröstfileer av fasan 400 g kall vispgrädde 2 dl vetemjöl 100 g smör 4 dl Naughty BRGR Base Aioli ½ knippe finfördelad gräslök 2 dl skogssvamp, exempelvis trattkantarell 1 rödlök, skalad och skuren i tunna skivor 1 finfördelad vårlök 1 dl starkvinsättika 1 dl vatten 0,5 dl socker 1 msk salt 1 tsk senapsfrön 2 st lagerblad 8 st babygem salladsblad Salt och peppar bilder Elina Himanen Det här receptet på burgerbiff lyckas lika bra med alla fåglar. Koka upp ättikan, vattnet, sockret, saltet, senapsfröna och lagerbladen i en kastrull. Tillsätt svamparna och rödlöksskivorna. Låt dra i minst 15 minuter och tillsätt därefter den finfördelade vårlöken. Rör ihop Base Aiolin och den finfördelade gräslöken, och ställ i kylen. Skär fasanbrösten i tärningar och lägg i mixern. Knäpp på mixern och tillsätt den kalla vispgrädden. Häll långsamt som ett tunt band tills blandningen är slät. Krydda med salt och peppar. Forma med en slickepott massan till fyra lika stora bollar. Strö vetemjöl på en stor tallrik. Lägg fasanbullarna på tallriken en i taget och forma dem till biffar som passar till semlorna. Stek biffarna i panna med generöst med smör tills de är gyllenbruna och genomstekta. Stek semlorna i ugn på 180 °C i fem minuter eller grilla dem varma. Låt de picklade svamparna och löken rinna av i ett durkslag och montera burgarna med ingredienserna i receptet. Jägaren 5/2020 70 Följ Akseli Herlevi på Instagram: @akseliherlevi Mat n SOM TIDNINGEN JÄGARENS VILTKOCK HUSERAR TOP CHEF-VINNAREN, ”MISTER NAUGHTYBRGR” AKSELI HERLEVI. HAN ÄR INBITEN JÄGARE OCH TROLLAR FRAM RECEPT TILL VILTDELIKATESSER SOM FÅR SNÅLVATTNET ATT RINNA. JA0520_book_sve.indb 70 28.8.2020 11.21
10_Laatikonteksti_nega FASAN I ANDSÅS Rosta andbenen och buljongrotfrukterna i ugn på 160 °C i en halv timme och koka andbuljongen. Koktiden är ett par timmar på mild värme. Avlägsna fett och skum från ytan. Häll buljongen genom ett durkslag för att avskilja de fasta ingredienserna. Koka därefter buljongen på starkare värme tills cirka fyra-fem dl återstår och gör såsen. Buljongen kan med fördel göras exempelvis dagen innan matlagningen. 4 st fasanbröst 0,5 l andbuljong 0,5 dl portvin 1 dl vispgrädde 1 msk auraost 1 msk svartvinbärsgele 2 msk smör Salt och peppar Först trodde jag att det var en vits, det här receptet som en vän hade, men en sås kokad på andben smakar fantastiskt med fasanbrösten, som ju lätt blir torra. Häll andbuljongen i en kastrull och tillsätt portvinet, grädden, auraosten och vinbärsgelen. Koka på medelvärme tills ungefär hälften återstår. Tillsätt smöret och blanda med stavmixer tills såsen är slät. Krydda vid behov med salt och peppar. Om du vill att såsen ska se aningen marmorerad ut ska du försiktigt röra i en skvätt grädde precis före serveringen. Krydda fasanbrösten med salt och peppar. Stek de kryddade brösten i het panna i smör i cirka 2-3 minuter per sida och lägg dem på ett skärbräde för att dra. Servera de kryddade bröstbitarna med såsen och förslagsvis stekta blad av rosenkål. Jägaren 5/2020 71 JA0520_book_sve.indb 71 28.8.2020 11.21
Sädgåsen är slankare och lättare byggd än grågåsen. Halsen är lång och tunn i jämförelse med de övriga gråa gässen. Vingarna är långa och breda. Ovansidan är enhetligt mörk (i motsats till grågåsen). Även huvudet, halsen och vingarnas undersida är mörkare än kroppen i övrigt. Stjärtbandet är bredare än på grågåsen. Näbben är tvåfärgad i svart och orangegult. Benen är orange. Förväxlas lätt med spetsbergsgåsen där näbben och benen alltid är ljusröda. Unga gäss verkar tunnare än äldre, med mattare grå näbb. Unga har inte strimmig hals som vuxna. Häckar i norra Finland och i de mest ödemarksartade mellersta delarna av landet (1000– 2500 par). Lägger i maj 4–8 gråvita ägg. Boet i skogen eller på en myrtuva. Jakten på sädgås regleras årligen. Begränsad jakt på taigasädgås är tillåtet i en del av häckningsområdet. Den talrika tundrasädgåsen får på senhösten jagas i området där arten huvudsakligen rastar. ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Sädgås Anser fabalis Bean goose/Metsähanhi Föda Gräs, våtmarksväxter och säd. Vinge Ägg Källa: Lintuatlas.fi Säd Gräs Kallgräs Den årliga avskjutningen 1,7–3,6 kg 16 cm kg 75–8 2 cm Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Mörk ovansida Svart och orangegul näbb Brett band på stjärten Oranga ben Mörka vingundersidor Strimmig hals 2 4 6 8 10 12 Tusen gäss 00 08 04 12 14 16 18 10 06 02 De jaktbara gässen i vårt land i storleksordning Sädgås Grågås Kanadagås Ung Vuxen Taigasädgås Tundrasädgås Anser fabalis rossicus Anser fabalis fabalis Vit underoch övergump Lång hals C M Y CM MY CY CMY K sadgås.pdf 1 26/08/2020 9.17 Jägaren 5/2020 72 JA0520_book_sve.indb 72 28.8.2020 11.21
TILL ER TJÄNST OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 7188 170. Lägg dina planer i blöt > anlägg en våtmark! Våtmarksplanering Juha.Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, tfn 040 413 9606. Jägare hallå! Vi gör hattar, handskar, västar, pälsar av era skinn. Med yrkeskunskap. Tfn 050 5004 233. Vi röker! Kött, wurstkorv, grillkorv och helkonserver med 30 års erfarenhet! Toivosen Lihansavustamo, Jarno Prittinen /040 8267 709. SÄLJES Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 5417 308, www.porinase.fi. Fina hundkojor, 1-delad 310,och 2-delad 390,-. 06-4534 333, www.koirankoppi.fi. 43 år pålitliga affärer. Mossber 308 + kik 399 €, Mossb 12/89 synt 560 €, Tikka T3x, Sako, Yildiz, Marlin. Sasta Goredräkter, HAIX vandr kängor, Ultracom GPS-pejlar, kikare mm. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384 118. WWW.ANONASE.COM, snabba leveranser från webbshopen. Erätapio burkförslutare direkt av tillverkaren. Tfn 040 5858 133, www.eratapio.fi. Skydda dig mot fästingar! Fästingstrumpor 19,90 € / 2 par. Köp på www.nearby.fi/naajamed. Mera info på www.naajamed.fi. Vapen, patroner, jakttillbehör, trackerhundpejlar mm. www.ahtarineravaruste.fi, tfn 040 5388 827. Däck till bil, atv, mc. www.riekko.eu. För skogsmänniskor. Stuga av rundstock 60 m2 i Kontiolahti vid sjöstrand, väg fram, brunn, tomt 8,9 ha, virkesförråd 900 m3. Vinterbonad, solcellslampor, bp 70000,-, Hannu Perälä, 040-5639 409, hannu.perala@kotiportti.fi. Bandsågsblad: www.ilaritools.fi. Värmeelement för hundkojor, tfn 040-5599 007, myynti@purewarm.com, kauppa. purewarm.fi. Säljer ödemarksstuga i Aatsinka i Salla, vid östgränsen. Mera info på www.etuovi.com, kohde p34633. Skogsfastighetsförmedlare Ulla Käkelä LKV, ulla@kakela.fi. Säljer ett hus i Jänkä by i Perho, nära till goda jaktmarker, fiskevatten och Salamajärvi nationalpark. Mera info: asuntobjorndahl. fi, 040 7084 425. Beretta-västar, strl L, a’ 60 €, 0500-919 513. Förstklassig jakt/fiskevilla i Kitka. Säljare 050-5669 880, noidanniemi@gmail.com. Glöm inte www.tuntsa.fi, 040 5223 480. Reservdelar till oljelampor, vekar. www. oljylamppu.net, 0400-847 780. Foderbetor för viltet i storsäck, c 900 liter. Levereras på axeln Åbo – Helsingfors – Hangö. Pris 120 €/säck /levererat. Ytterligare säckar i samma leverans 80 € (inkl moms). Leveranser från 1/10. Beställningar: info@kiviasema.fi. Laddnings-, skytteoch jakttillbehör, optik och hundpejlar förmånligt på nätet. www. asetarvike.com, tfn 040 5401 182. Trapper 90! Slagjärn för mink och mård. www.finntrapper.fi. Vapen, delar, tillbehör! www.euroase.fi. Tillbehör för konservering av djur samt skalloch horntroféer. Bla blekmedel, underlag och trofésköldar. www.tayttotarvike. fi, tfn 040 9642 611. UTHYRES Jaga i Kajanaland; nettimokki.com/5968. Välutrustad stuga i Ranua mitt i statsmarker, tfn 0400 398 208. Boende också för större jaktoch fiskegrupper i Suomussalmi. Mera info på www. naljanganmetsastajat.fi. Uthyres i södra Kuhmo en jaktstuga. Vid statsmarker, tfn 040 7620 492. KÖPES Vi köper kroppar av hjort /älg /rådjur. Kontakt och förfr 045-6165 562. JAKT Vi söker rådjurs/hjortjakt mot ersättning. Nv@eraverkko.fi /0400 781 179. Stuga + tillstånd i Kuusamo, 0400-281 229. Björn och fågel; jaktresor till Ryssland. Unto Myllyvirta, 0400 199 470, www.taigaerapalvelut.fi. Jakt i Kanada redan i 32 år. Björn, varg, älg, karibu. Även fiske. www.paulpalmu.fi. Andjakt i Hyvinge. Ridasjarvi.fi/kalastuskunta. Tfn 0400-882 871, 0400-464 362. Rådjursjakt, 044 0123 629. ERÄ-KORPINEN.FI: Jakt (småvilt-älg), toppjakt 2021? Strandstuga, boende, fiske, tfn +358 40 5551 394 /Sakari. Tjäder, orre och ripa. Bästa hönsställena i Tervola. 400 ha fågelrikt jaktområde, bara ett sällskap jagar i taget. Boendet ok. Ring 0400 930 199. Ännu hinner du jaga ripa i övre Lappland. Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. Uthyres fin jaktstuga med bastu, vid bäck. För jägare eller andra naturvänner. Mera info tfn 044-5662 958. Fasaner till egna marker eller jakt i våra marker. 045-3496 096, WWW.FASAANITILA.NET. HUNDAR Säljer valpar av finsk stövare, oreg, 045 2072 987. Valpar av finsk stövare, 046 8859 768. Valpar av eng springer spaniel, brukshärstamning, rena engelska jaktlinjer. Tuomo Kotasaari, 0400 287 465. KONSERVATORER Fiskar. Studio Antti Saraja Oy. 0400 712149. Pasi Ahopelto, 040 056 7078, lehonpaja.net. Esa Kemppainen, www.trofeet.fi, 050 5630 169, Mattilantie 56 12450, Vähikkälä. Ilomantsin-elaintentaytto.fi, Aki Ikonen, 050 3385729. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045-3303 417. www.studionaturalia.fi, Järvenpää. Suomen eläintäyttämö, Vanda, tfn 040 5015 166. Markku Haapaniemi, Teuva, m.a.haapaniemi@gmail.com, 0500 360 962. Sädgåsen är slankare och lättare byggd än grågåsen. Halsen är lång och tunn i jämförelse med de övriga gråa gässen. Vingarna är långa och breda. Ovansidan är enhetligt mörk (i motsats till grågåsen). Även huvudet, halsen och vingarnas undersida är mörkare än kroppen i övrigt. Stjärtbandet är bredare än på grågåsen. Näbben är tvåfärgad i svart och orangegult. Benen är orange. Förväxlas lätt med spetsbergsgåsen där näbben och benen alltid är ljusröda. Unga gäss verkar tunnare än äldre, med mattare grå näbb. Unga har inte strimmig hals som vuxna. Häckar i norra Finland och i de mest ödemarksartade mellersta delarna av landet (1000– 2500 par). Lägger i maj 4–8 gråvita ägg. Boet i skogen eller på en myrtuva. Jakten på sädgås regleras årligen. Begränsad jakt på taigasädgås är tillåtet i en del av häckningsområdet. Den talrika tundrasädgåsen får på senhösten jagas i området där arten huvudsakligen rastar. ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Sädgås Anser fabalis Bean goose/Metsähanhi Föda Gräs, våtmarksväxter och säd. Vinge Ägg Källa: Lintuatlas.fi Säd Gräs Kallgräs Den årliga avskjutningen 1,7–3,6 kg 16 cm kg 75–8 2 cm Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Mörk ovansida Svart och orangegul näbb Brett band på stjärten Oranga ben Mörka vingundersidor Strimmig hals 2 4 6 8 10 12 Tusen gäss 00 08 04 12 14 16 18 10 06 02 De jaktbara gässen i vårt land i storleksordning Sädgås Grågås Kanadagås Ung Vuxen Taigasädgås Tundrasädgås Anser fabalis rossicus Anser fabalis fabalis Vit underoch övergump Lång hals C M Y CM MY CY CMY K sadgås.pdf 1 26/08/2020 9.17 Viltinfos fördjupade utbildningar ger också erfarna jägare någonting nytt! Se även sommarens distansutbildningar på video på riistainfo.fi/sv/fordjupade-utbildningar Jägaren 5/2020 73 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2020 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 6/2020 utkommer den 20 november. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 30 oktober. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. JA0520_book_sve.indb 73 28.8.2020 11.21
M ed årets jaktsäsong för dörren följer även vid lyckad jakt en del slaktrester. Ådans Vänner vill uppmana till en korrekt hantering av avfallet så att oavsiktlig utfodring av predatorer minimeras och stöda viltvården. Med detta följer två huvudsakliga fördelar; Predatorerna samlas kring de åtlar som används vid jakt Oavsiktlig utfodring av predatorer minskas vilket på sikt minskar deras antal För hur man hanterar slaktavfallet finns många goda lösningar som tjänar samma syfte. I större jaktlag kan man överväga uppsamlingskärl och kompostering. I mindre jaktlag är det vanligt med en slaktgrop eller att avfallet återförs till naturen. Vid uppsamling och kompostering undviker man oavsiktlig utfodring och är att föredra om möjligheten finns. Är man begränsad till en slaktgrop är det rekommenderbart att den är täckt. För att täcka den kan man laga ett öppningsbart lock av tex. armeringsnät, trävirke eller slanor. Huvudsaken är att man hindrar både fåglar och däggdjur man inte vill utfodra att komma åt slaktresterna. De åtlar som anläggs i syfte att brukas vid jakt, antingen i kombination med åtelkamera eller vid vakjakt bör i möjligaste mån täckas så att fåglar inte slipper åt åtelmaterialet. Åtlar som bevakas med kamera kan även placeras i tätare terräng där fåglar inte når dem, vem som besöker åteln märker man snabbt på kamerans bilder. Förutom att det minskar utfodrandet av kråkfåglar och havsörnar så räcker åtelmaterialet längre och man undviker kontakt med vilt man inte är ute efter att jaga. Dessa tämligen enkla viltvårdsåtgärder är med enkla medel möjliga att implementera av alla jägare och i alla jaktlag och tjänar syftet att hjälpa många av de jaktbara viltarterna. ÅDANS VÄNNER @Adansvaenner Ett viltvårdsprojekt för att gynna sjöfågelstammarna av Archipelago Pares rf Uppmaning att undvika oavsiktlig utfodring av predatorer Av Ådans Vänner för att hjälpa sjöfågelstammarna och gynna predatorjakten Jägaren 5/2020 74 Åland JA0520_book_sve.indb 74 28.8.2020 11.21
ÅMHM INFORMERAR OM UTFODRING AV VILDA ROVDJUR M ånga jägare använder sig av kadaver från vilda djur för sina åtelplatser. Om man gör så, finns det inga bestämmelser från miljöeller smittskyddslagstiftningen som behöver beaktas. Vill man använda tamdjur som åtel är läget däremot helt annorlunda. Då ska lagstiftningen om biprodukter beaktas. För användning av tamdjur gäller därmed följande: 1. En anmälan lämnas till Ålands miljöoch hälsoskyddsmyndighet INNAN användningen av åtel inleds. Anmälningsblanketter kan fås från ÅMHM (via e-post till kansliet@amhm.ax eller genom att hämta på Norragatan 17). 2. ÅMHM ska månatligen underrättas om mängden biprodukter som har lämnats till platsen. Anmälan kan lämnas via e-post till kansliet@amhm.ax. 3. Som åtel får inte användas: • hela kadaver eller delar från nötkreatur, får och getter över ett års ålder • hela kadaver eller delar från pälsdjur • biprodukter från hemmaslakt • kadaver som innehåller restsubstanser efter läkemedelsanvändning (dvs. djuret har avlivats/dött innan karenstiden gått ut) • kadaver av djur som avlivats/dött på grund av en smittsam sjukdom (gäller även misstanke om sådan sjukdom) • avlidna havsfiskar eller delar av dessa • allt matavfall 4. Lantbrukaren/företagaren som överlåter biprodukter för användning som åtel ska föra bok över det, ifall djuret har behandlats med läkemedel. Ur bokföringen ska framgå namn på läkemedel, karenstidens slut och dödsdatum. En kopia på denna information ska lämnas till användaren av åtel som också ska spara den i sin bokföring. Båda parter ska kunna visa upp bokföringen för myndigheten på begäran. 5. Företagaren som överlåter grisar för användning som åtel ska ange ”åtel” som bortskaffningssätt i djurregistret. När det gäller nötkreatur, får och getter måste man kontakta nötkreatursregistrets kundtjänst på tel 09 85 666 000 för att få ”åtel” införd som bortskaffningsmetod. Vid frågor är ni alltid välkomna att kontakta ÅMHM, handläggare för åtelplatser är f.n. leg. vet. Annett Pfeifer. Mera information finns även på Livsmedelsverkets hemsida: www.ruokavirasto.fi Jägaren 5/2020 75 Nr. 5/2020 69. årgången. Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 20.11.2020. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Arja Karjula (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Johanna Hellman, Arja Karjula, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2020/Jag20_05 Pärmfoto: Hannu Huttu ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. klo 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com JA0520_book_sve.indb 75 28.8.2020 11.21
PB Metsästäjä 5/2020 H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Lue lisää edustuksistamme Ruutia ja Rautaa -blogistamme! Ta rj ou s on vo im as sa 31 .1 2. 20 20 sa ak ka . Esittelyssä: GRS Ragnarok, GRS Bifrost ja GRS Warg GRS Warg Tikka T3 -tukin ostajalle Tikka T3 -pikavaihtojalusta Optilockrenkaille sekä GRS-ampumatukipussi kaupan päälle! GRS Bifrost -synteettinen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •Picatinny-kisko mahdollistaa lisävarusteiden kiinnittämisen •kumiset otepinnat Suositusvähittäishinta 645,00 € GRS Warg -synteettinen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •erilaiset lisävarusteet kiinnitettävissä etutukkiin •M-Lok yhteensopiva Suositusvähittäishinta 835,00 € GRS Ragnarok -alumiininen tukki •säädettävä vetopituus, poskipakan korkeus sekä perälevyn korkeus ja kallistus •erilaiset lisävarusteet kiinnitettävissä etutukkiin •M-Lok yhteensopiva Suositusvähittäishinta 1 455,00 € Tu ot ek uv is sa es iin ty vi ä va ru st ei ta (a se , ää ne nv ai m en ni n, tä ht äi nk iik ar i, la m pp u, bi po d) ei to im it et a G RS -t uk in m uk an a. Nordis Oy GRS_Metsästäjä nro 5 2020_210x240.indd 1 11.8.2020 9:26:30