• ÄLGJAKT MED STÄLLANDE HUND FASANEN ETT JAKTBART FÄLTHÖNS ANTECKNA HJORT­OBSER­VA­ TIONERNA I OMA RIISTA JAKTÅRET 2021-2022 JAKTTIDERNA FÖR SKOGSHÖNSEN TIPS FÖR LOCKJAKT PÅ JÄRPE 5/2021 Tidningen når fler än 300 000 jägare
• 22 Lockjakten på järpe fascinerar 58 Jägarinsats för de försvagade sjöfåglarna 44 Handkikaren och säkerheten på jakt 26 Fasanen – ett mångsidigt fälthöns JAKT 14 Mika Pihlaja, en jägare från 90-talet 22 Lockjakten på järpe fascinerar – 7 tips 26 Fasanen – ett mångsidigt fälthöns 30 Älgjakt med ställande hund – en jaktform i förändring 37 Från massutfodring till lockmatning 40 Skjut in geväret förnuftigt 44 Handkikaren och säkerheten på jakt 50 En jaktledares dag 52 Varför lockar inte älgjakten? 60 Recept a la Kati Pohja 64 Livräddning, del 3: Nedkylning hotar skadad person 68 Övernattning i skogen – Stämningsfullt under bar himmel VILTET 38 Gräsanden: Så bestämmer du åldern 48 Ändringar i observerandet av hjortar 58 Jägarinsats för de försvagade sjöfåglarna 66 Mårdhundsuppföljning från fälld älg 70 Hållbar jakt i Sotka-våtmarkerna AKTUELLT 5 Nyheter 9 Jakttiderna för skogshönsen 2021-2022 18 Ungdomsredaktionen 73 Jakt och jägare 74 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 63 Ministeriet informerar FORSKNING 54 Triangelinventeringarna gav uppmuntrande resultat 56 Resultatet av sjöfågelinventeringen LAGAR & LICENSER 62 Jaktkartan och licensbeslutet ska stämma överens Jägaren 5/2021 2 Innehåll
• 48 Ändringar i observerandet av hjortar 9 Jakttiderna för skogshönsen 2021-2022 Jakten är ett mångfacetterat intresse D en som följer med den offentliga debatten undrar ibland om vi förmår förmedla en rättvisande bild av jaktens komplexitet. Den traditionella fågeloch hjortdjursjakten är välbekant för många, men till jägarnas vidsträckta arbetsfält hör så mycket mer, från storviltsassistansen till jakthundarna, naturoch viltvården, och viltmatskulturen, för att nu göra ett plock ur högen. Det här och mycket mer görs som frivilligarbete av jägarna, jaktföreningarna och jaktlagen, och administreras av jaktvårdsföreningarna med frivilliga krafter, ända upp till de offentliga förvaltningsuppgifterna. Även om vårt intresse väcker känslor både för och emot så råder det totalt sett i vårt land en positiv inställning till jakten. Ansvaret för att bevara och utveckla jakten vilar på oss alla. Vi har inte nått nuläget genom en slump utan dagsläget bygger på flera generationers arbete. Decenniers målmedvetet arbete har utvecklat jakten till ett intresse för hela folket, vilket ju bidrar till den gynnsamma inställningen! Vårt intresse är känt och vi måste vårda det ansvarsfullt även i fortsättningen. Det framtida Finland kännetecknas av en ännu större mångfald så vi bör utveckla vår verksamhet med öppna ögon. Vi kan bland annat påverka viltets livsmiljöer och därmed också bevarandet av mångfalden i naturen. Ett gott exempel på detta är det viltvänliga skogsbrukets metoder. Vi ska vidareutveckla jaktens etik och säkerheten på jakt. Själva kan vi också bli bättre på att se mångfalden hos jakten och jägarkåren. Vi behöver engagera folk på bred front, oavsett vilken del av verksamheten som just du är intresserad av. Låt oss alltså vara öppna och utveckla vår verksamhet tillsammans! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 5/2021
• J ag inleder med att lägga korten på bordet: jag har aldrig jagat! Jag är sinnebilden för den urbana människan som snällt fångar sin mat i närbutiken, beväpnad med bankkort och en kass att stoppa bytet i. Å andra sidan har jag jakthundar, två retrievrar, som pryder soffan. Den ena av dem, en hane, tog jag en gång till ett anlagsprov. Det blev godkänt och domaren skrev omdömet: ”Hunden klarade provet föredömligt – trots ägaren.” Jakten är således inte mitt trumfkort, men framtiden är det eftersom jag är framtidsforskare till yrket. Jag jobbar alltså med att granska förändringar i ett vidare perspektiv och grunna på olika framtidsscenarier, också överraskande sådana. Hur kommer det att gå för jakten i framtiden? Fram­ tidsforskaren skärskådar jakten som vilket annat forsk­ ningsobjekt som helst, via olika trender. Megatrenderna är de stora globala utvecklingsriktningarna som har pågått en längre tid. Den som spanar in i framtiden gör klokt i att hålla ett öga på dem. Till megatrenderna hör bland annat klimatförändringen, befolkningsökning­ en, förändringarna i befolkningsstrukturen (i somliga länder, som i Finland, åldras befolkningen medan det i andra finns väldiga mängder unga), urbaniseringen, den ekologiska krisen, digitaliseringen och den teknologis­ ka utvecklingen. För jaktens del utgör klimatförändringen och den ekologiska krisen relevanta trender. Klimatförändring­ en påverkar naturen även i vårt land. I själva verket värms de nordliga breddgraderna upp snabbare än genomsnittet. Det här innebär att nya djurarter kommer att invandra till vårt land. Till de tänkbara nykomling­ arnas skara hör bland annat tvättbjörn, europeiska scha­ kal och vit stork. Den avskyvärda fästingen utvidgar för varje år sitt utbredningsområde norrut. Till den ekologiska krisens megatrender hör också försvagning­ en av mångfalden i naturen. När skog fälls för att ge utrymme åt åkrar, vägar och städer krymper djurens livsutrymme, vilket även påverkar djurpopulationernas storlek. En befolkningsökning behöver vi finländare ändå inte oroa oss för eftersom befolkningsmängden med nuvarande utveckling börjar minska år 2031. Finländar­ na är ett folk som åldras i rask takt; globalt sett hör vi till topp fem beträffande åldrande befolkning. Dessutom är vårt land redan nu synnerligen urbaniserat; Enligt statistiken bor mellan 70 och 84 procent av finländarna urbant. När vi slår ihop de här megatrenderna ställs vi inför frågan om det i framtiden finns tillräckligt med unga ivriga jägare eller om jakten riskerar att bli en utdöende konst, liksom konsten att koka hembränt? Digitaliseringen förvandlar det ena efter det andra till bitform. Numera går det att jaga parkerad i soffan där hemma med en hagelbössa av plast och panga på hjortar i teven. Sitter månntro framtidens jägare i soffan med chipspåse i näven, fångad i datorspelens förtrollade värld, eller förmår han slita sig från den digitala störtflo­ den för att bege sig ut i naturen? Som upplevelsevärld är ju skogen nästan gratis i jämförelse med det digitala! Framtiden kan alltid överraska. Det kan gå så, att en urban, medelålders kvinna som undertecknad påträffas hurtigt traskande i älgskogen, med siktet inställt på ekologiskt kött. Kanske kommer skribenten att hitta rasriktig syssel­ sättning för sina hundar i stället för att låta dem slappa i soffan? ELINA HILTUNEN är futurist, företagare och författare. Samt matte till två retrievrar. Nya arter, digitala hjortar, upplevelser för urbant folk och ekokött? Jägaren 5/2021 4 Gästskribenten
• Med belysning och nattsikte går det att jaga också i mörker. DISPENS FÖR BELYSNING OCH NATTSIKTE PÅ HJORTJAKT Finlands viltcentral har beviljat Finlands jägarförbund en dispens för tiden 1.9 2021 – 15.2 2022. Inom dispensområdet är det tillåtet att vid vaktjakt på vitsvanshjort använda belysning och elektroniskt nattsikte. D et handlar om ett försök i undersö­ kande syfte för att effektivera jakten på vitsvanshjort på orter där vi inte har lyckats skära ner stammen. Med belysning och nattsikte går det att jaga ock­ så i mörker. Syftet är att utreda metodens användbarhet bland annat för dispensförfa­ randet för att förhindra skador. Deltagandet är frivilligt Finlands jägarförbund informerar senare om hur intresserade anmäler sig till försöket. Jägarförbundet godkänner även andra än sina medlemsföreningar Användningen av dispensen förutsätter ett medgivande av licensmottagaren och för en samlicens ett medgivande av den förvaltningsmässiga innehavaren och ifråga­ varande licensdeltagare. Hjortarna som fälls under försöket räknas till det normala licensförfarandet. Varje jägare skaffar sin utrustning på eget ansvar och känner till att försöket är tidsbestämt. Det finns en risk för att utrust­ ningen inte längre kan användas efter försö­ ket. Men i sig är utrustningen laglig och kan fortsättningsvis användas vid eliminering av mårdhund. Deltagarna rapporterar till Finlands jägarförbund. Dispensområdet Jaktvårdsföreningarna i viltcentralsregionen Egentliga Finland. Satakunta: Jaktvårdsföreningarna Björneborg, Ulfsbydistriktet, Lavianejden, Kumo­Kauvatsa, Mouhijärvidistriktet, Sastamala, Ala­Satakunta, Punkalaidun, Säkylä­Kjulo, Harjavalta, Euranejden och Lounais­Satakunta. Norra Tavastland: Jaktvårdsföreningarna Nokianejden, Tammerfors, Lempäälänejden, Jalanti och Sääksmäki­Valkeakoski. Södra Tavastland: Jaktvårdsföreningarna Urjala, Jokilääni, Loppi, Forssa­Tammela, Hattula­Kalvola, Renkonejden, Janakkala och Hausjärvi­Riihimäki. Nyland: Jaktvårdsföreningarna Hyvinge, Nurmijärvi, Vanda, Helsingfors, Esbo­ Grankulla, Kyrkslätt, Vihtis och Högfors, Lojo, Nummi­Pusula, Sammatti, Karislojo och Västra Nyland. Dessutom: Om dispensmottagarens jaktområde sträcker sig utanför någon av ovannämnda jaktvårdsföreningar så omfattar dispensen ändå hela jaktområdet. Ytterligare information: Som förvaltningsmässig innehavare av dispensen räknas Finlands jägarförbund, som ger ytterligare information. Jägarförbundet informerar om hur intresserade anmäler sig till dispensen och hur jakten rapporteras. Jägaren 5/2021 5 Nyhet r
• Så jagar du med slagjärn En björn som i Lieksa fastnade med tassen i ett slagjärn för små rovdjur har blivit ett hett samtalsämne. Men slagjärn för små rovdjur som gillras på rätt sätt utgör ingen fara för människor, sällskapsdjur eller fredade djur. Placera slagjärnet i ett rör eller en låda som är stabil och tillräckligt lång. Gör ingångshålet så litet att andra arter, som uttrar eller björnar, inte når slagjärnet. Använd enbart felfria slagjärn som lätt avgillras. Om ett stort djur som en björn försöker bryta sig in i fällan ska slagjärnet slå igen och bli ofarligt innan djuret når det. Fäst gärna en lapp på fällan som berättar att den är laglig. En artig jägare lämnar dessutom sina kontaktuppgifter. På webbplatsen vieraspeto.fi/sv/ hittar du mera information om hur du placerar och gillrar minkfällor. Finlands viltcentral uppmuntrar alla naturvårdsintresserade att delta i bekämpningen av de främmande rovdjuren. Ytterligare information om de här rovdjuren och elimineringen av dem finner du på webbplatsen vieraspeto.fi/sv/. TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Ett rikt utbud av jaktupplevelser J ägarna har åter igen inventerat vilttrianglarna på talko. Inom den utsatta tiden räknades 945 trianglar och resultatet visar att hönsstammarna har fortsatt växa i större delen av landet. Tjädrarna har blivit 6 % fler, orrarna 19 % och järparna 32 %, även om de regionala variationerna är stora. Förordningen för jakttiderna är ute på remiss och enligt den skulle i delar av östra och norra Finland jakttiden på orre och tjäder fortsätta till december medan toppjakten i januari på tjäderoch orrtuppar skulle bli tillåten på stora nya områden i öster och norr. Vårt inhemska system för insamling av viltdata har åter en gång visat att det fungerar. Något motsvarande finns inte någon annanstans i världen. Vi har orsak att vara stolta över vårt moderna och flexibla sätt att fastställa jakttiderna! Hjortarna blir allt fler i områdena med tät stam och det väcker känslor. Viltcentralen beviljade nyligen Finlands jägarförbund dispens för vaktjakten under den här säsongen så att det blir tillåtet att använda nattsikten och artificiell belysning i ett begränsat område med tät stam. Bland jägarna har det här överraskande dispensbeslutet blivit ett hett samtalsämne. Det har till och med undrats om vitsvanshjortarna håller på att omskapas till skadedjur i klass med mårdhunden. Här är det på sin plats att påpeka att det bara handlar om en kompletterande metod för en enda säsong för regleringen av hjortarna i det täta området. Det är fullkomligt frivilligt att delta i försöket. Enligt min uppfattning skulle det vara negativare för jägarna om hjortarna i de täta områdena och därmed även skadorna skulle fortsätta att öka. Även björnjägarna står inför en rekordartad jakt. Jämfört med fjolåret har antalet dispenser ökat med drygt sjuttio! Det nya jaktåret har börjat och bjuder jägarna på ett rikt och mångsidigt utbud av jaktupplevelser. Så lyckas du med jakten på de främmande rovdjuren Webbplatsen vieraspeto.fi som öppnades i början av året kommer under hösten att kompletteras med nya informativa videor och tips. Med korta filmer visar vi bland annat hur du placerar en minkfälla och betar den. Webbplatsen vänder sig till alla som vill veta mera om minken och mårdhunden och om de olika jaktmetoderna. Titta in på vieraspeto.fi/sv/! Slagjärnet är placerat inuti ett kraftig låda och ingångsöppningen är så liten att inga andra djur än föremålet för jakten kan nå fällan, som är placerad där minken har sin gång. K lumn Jägaren 5/2021 6 Nyhet r
• VX-5HD RUGGED PERFORMANCE. RELENTLESS CLARITY. Huippulaadukas Leupold VX-5HD -sarja. Hinnat alkaen 1179 €. maahantuonti: KATSO HINNAT JA MALLIT WWW.ASE.FI
• 200 000 Är du den tvåhundratusende registrerade personen som använder Oma riista? Drömgränsen närmar sig När den här tidningen går i tryck har Finlands viltcentrals tjänst Oma riista drygt 197 000 användare. Vi närmar oss alltså drömgränsen, det runda jämna antalet 200 000! www.oma.riista.fi @metsalla_ja_metsassa Nea Laihanen som bor i Villmanstrand hade i somras tid att ägna sig åt konst medan hon väntade på det nya jaktåret. På väggen i familjens väderskydd hade i åratal hängt en träbit, sågad ur en stubbe. – Där på väggen hade ytan fått en fin patina. Jag tittade på den flera gånger tills inspirationen slog till. Jag visste direkt att jag skulle bränna in en älgtjur och en älghund i träytan. Numera hänger konstverket vid ytterdörren där jag bor. Med materialpaketet De stora rovdjuren på spåret lär eleverna känna de stora rovdjuren i Finland De fyra stora rovdjuren i Finland är björn, varg, lodjur och järv. De spelar en viktig roll i naturen eftersom de jagar andra djur. Hos människan väcker de såväl beundran som oro och till och med rädsla. Med hjälp av det gedigna skolmaterialet får eleverna lära sig om den finländska naturen genom björnen, lodjuret, vargen och järven. De lär sig att känna igen rovdjurens spår, se mångfalden i naturen och fundera på temat ur flera synpunkter. I materialet beskrivs också hur man bör bete sig om man möter ett stort rovdjur. De stora rovdjuren är ett mer mångsidigt tema än vad man först skulle tro. Utöver artpresentationer innehåller materialet även diskussioner av skador som rovdjuren orsakar, rovdjursjakt, rovdjuren i kulturen, de känslor som vargen väcker, yrken i vilka man jobbar med de stora rovdjuren och rovdjursforskning. Skolmaterialet är åldersanpassat till två grupper, i versioner för ÅK 3–6 och ÅK 7–9. För vardera åldersgruppen finns separata lärarhandledningar och uppsättningar av stordiabilder. I materialet ingår videor, aktiviteter, affischer och en broschyr om rovdjurens spår. Välkommen att följa de stora rovdjuren på spåret! * * * Skolmaterialet har tagits fram av projektet VargLIFE år 2021. VargLIFE är ett projekt som genomförs av Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, Forststyrelsen, Polisinrättningen i Östra Finland och Nylands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund. Projektet reflekterar synsätt av upphovsmannen. Europeiska kommissionen och EASME är inte ansvariga för materialet eller användningen av innehållet i det. Skolmaterialet får kopieras fritt och användas vid undervisning och i pedagogiskt syfte. https://riistahavainnot.luke.fi/cms/ suurpedot/koulumateriaalit Jägaren 5/2021 8 Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden.
• Jakttiderna för skogshönsen 1.8.2021–31.7.2022 Färgerna på kartorna visar jakttiderna kommunvis. Namnen med fet stil är landskap och efter semikolonet räknas de kommuner upp där jakttiden gäller. 10.9–10.11 Södra Karelen, Kajanaland, Mellersta Finland och Kymmenedalen, Lappland: Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Tervola, Torneå och Övertorneå samt Norra Österbotten: Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. 10.9–10.10 Lappland: Enontekis, Enare, Kittilä, Kolari, Muonio, Sodankylä och Utsjoki. 10.9–10.11 Södra Österbotten, Södra Savolax, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Birkaland och Österbotten, Lappland: Enontekis, Kemi, Keminmaa, Kolari, Pello, Simo, Tervola, Torneå, Utsjoki och Övertorneå. 10.9–10.10 Södra Karelen och Kymmenedalen 10.9–30.9 Nyland och Egentliga Finland TJÄDER 10.9–10.12 och 10.1–31.1 Norra Österbotten, Kajanaland: Hyrynsalmi, Kuhmo och Suomussalmi. Norra Karelen: Heinävesi, Ilomants, Joensuu, Kitee, Kontiolahti, Lieksa, Liperi, Outokumpu, Polvijärvi, Rääkkylä och Tohmajärvi samt Lappland: Enare, Kemijärvi, Kittilä, Muonio, Pelkosenniemi, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski och Sodankylä. 10.9–10.12 Egentliga Tavastland, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland och Satakunta samt Kajanaland: Kajana, Paltamo, Puolanka, Ristijärvi och Sotkamo samt Norra Karelen: Juuka och Nurmes. Vinterjakt på tjädertupp är tillåtet i det blåmarkerade området. JÄRPE 10.9–10.12 Södra Österbotten, Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Birkaland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Nyland, Egentliga Finland samt Norra Österbotten: Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Karlö, Ijo, Kalajoki, Kempele, Kärsämäki, Limingo, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Nivala, Oulainen, Uleåborg, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva, Tyrnävä, Utajärvi, Vaala och Ylivieska. 9 Jägaren 5/2021
• Jakttiderna finns angivna på adresserna jagarentidningen.fi och i Oma riista-appen. Kartbilderna följer Lantmäteriverkets kommunindelning 1/2021. Kontrollera landskapens och kommunernas gränser på Lantmäteriverkets webbplats: maanmittauslaitos.fi ? Kartor ? Kartprodukter ? Statistisk baskarta DALRIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. 10.9–31.10 Lappland: Kittilä, Muonio, Pelkosenniemi, Posio, Salla, Savukoski och Sodankylä samt Norra Österbotten: Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. Fredad I övriga delar av landet FJÄLLRIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. Fredad I övriga delar av landet ORRE 10.9–10.12 och 10.1–31.1 Kajanaland, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Norra Karelen och Norra Savolax, samt Lappland: Enare, Kemijärvi, Kittilä, Muonio, Pelkosenniemi, Posio, Ranua, Salla, Savukoski och Sodankylä. 10.9–10.12 Södra Österbotten och Satakunta Vinterjakt på orrtupp är tillåtet i det blåmarkerade området. Jakttiderna för skogshönsen 1.8.2021–31.7.2022 10.9–10.11 Södra Karelen, Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Birkaland, Österbotten och Päijänne-Tavastland samt Lappland: Enontekis, Kemi, Keminmaa, Kolari, Pello, Rovaniemi, Simo, Tervola, Torneå, Utsjoki och Övertorneå. 10.9–10.10 Nyland och Egentliga Finland TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. VUODEN KOVIN RIISTAKAMERAUUTUUS BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) value pack sisältää: • Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) riistakamera • Sandisk 16 Gb muistikortti • Burrel riistakameran turvakotelo • Alaska lippis Burrel-logolla • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 7,74 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 278,64 €. 50 € Säästä norm. 329 € Value pack rajoitettu erä VAIN ELISALTA! Kätevä mm. luontokuvaukseen, riistanvalvontaan tai vaikkapa omaisuudenvalvontaan. 37203_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 20.8.2021 13.30 Jägaren 5/2021 10
• TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Burrel+ palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita, sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. VUODEN KOVIN RIISTAKAMERAUUTUUS BURREL S12 HD+SMS PRO (BURREL+) Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraa Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) value pack sisältää: • Burrel S12 HD+SMS Pro (Burrel+) riistakamera • Sandisk 16 Gb muistikortti • Burrel riistakameran turvakotelo • Alaska lippis Burrel-logolla • 12.0 Megapikselin still-kuvat ja FullHD videokuvaus äänellä (1080p) • Verkkotuki 4G-, 3Gja 2G-verkoille • FullHD 1080p videot @ 30 fps. Myös videoiden lähetys • IP68 suojaluokituksen kotelo • 2.0” väri LCD-näyttö • 12kk Burrel+ lisenssi. • Myyntipakkaus sisältää itseaktivoitavan Burrel SIM-kortin 7,74 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 278,64 €. 50 € Säästä norm. 329 € Value pack rajoitettu erä VAIN ELISALTA! Kätevä mm. luontokuvaukseen, riistanvalvontaan tai vaikkapa omaisuudenvalvontaan. 37203_Elisa_Burrel_Valuepack_Metsastaja_210x275.indd 1 20.8.2021 13.30
• En bra affär sedan 1911! 10 år i Finland 110 år i Sverige Genzo Värmeväst Arctic 6000 mAh Värmeväst inklusive Panasonic batteri som ger komfortabel värme i upp till 18 timmar! Bäst i test! 149,00 € Genzo Komradio 70XTM Populär jaktradio som vunnit tester i både Finland och Sverige! 3 års garanti. 299,00 € Bäst i test! Bradley Smoker Digital 6-galler Rök 599,00 € Zeiss Victory HT 3-12x56 ASV+ H Riktmedel 60 1990,00 € Aimpoint® ACRO C-1 Rödpunktsikte 569,00 € Stolsryggsäck Vindrarp Lätt och slitstark stolsryggsäck av aluminium. 59,00 € Barnjaktställ Forest 99,50 € Orange Regnponcho Kraftig och slitstark poncho med ärmar och hög synlighet. 29,00 € Genzo Treksta Lynx Boa 8 tum 189,00 € Crispi Titan Brown GTX 369,00 € Pard NV008P Kraftfullt digitalt dagoch nattsikte som ger en väldigt tydlig bild under natten. 629,00 € Pard NV007S 940nm 549,00 € Genzo Vakuumförpackare ProPack V4 299,50 € Inkl. inskjutningsstöd Värde 595:Storsäljare Härkila Dog Keeper II Jaktställ 749,00 € Allt för jakten Jaktställ Creek 229,00 € Stone Jaktställ 199,00 € Nyhet! Rough GTX Jaktställ Herr Art.nr. 808491055383 Jaktställ för hundföraren. Tillverkat i en mycket skön och slitstark kvalitet med förstärkningar. Med en garanti på hela 5 år. 749,00 € Inkl. värmeväst Värde 1495:Bolyguard BG584G åtelkamera med molntjänst 199,50 € Inklusive 3 månaders HylteSIM Alla priser är inklusive moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisjusteringar. Gäller så långt lagret räcker. Eventuell fraktkostnad tillkommer. Se resten av vårt breda sortiment på www.hylte.fi Handla online från vårt breda utbud dygnet runt! OBS! För tillfället är vår webbshop endast på finska. Öppettider i butik: må-fre: 9-17 (begränsat urval) info@hylte.fi Hylte Hunting & Outdoor Vaunusepäntie 4, 68660 PIETARSAARI
• En bra affär sedan 1911! 10 år i Finland 110 år i Sverige Genzo Värmeväst Arctic 6000 mAh Värmeväst inklusive Panasonic batteri som ger komfortabel värme i upp till 18 timmar! Bäst i test! 149,00 € Genzo Komradio 70XTM Populär jaktradio som vunnit tester i både Finland och Sverige! 3 års garanti. 299,00 € Bäst i test! Bradley Smoker Digital 6-galler Rök 599,00 € Zeiss Victory HT 3-12x56 ASV+ H Riktmedel 60 1990,00 € Aimpoint® ACRO C-1 Rödpunktsikte 569,00 € Stolsryggsäck Vindrarp Lätt och slitstark stolsryggsäck av aluminium. 59,00 € Barnjaktställ Forest 99,50 € Orange Regnponcho Kraftig och slitstark poncho med ärmar och hög synlighet. 29,00 € Genzo Treksta Lynx Boa 8 tum 189,00 € Crispi Titan Brown GTX 369,00 € Pard NV008P Kraftfullt digitalt dagoch nattsikte som ger en väldigt tydlig bild under natten. 629,00 € Pard NV007S 940nm 549,00 € Genzo Vakuumförpackare ProPack V4 299,50 € Inkl. inskjutningsstöd Värde 595:Storsäljare Härkila Dog Keeper II Jaktställ 749,00 € Allt för jakten Jaktställ Creek 229,00 € Stone Jaktställ 199,00 € Nyhet! Rough GTX Jaktställ Herr Art.nr. 808491055383 Jaktställ för hundföraren. Tillverkat i en mycket skön och slitstark kvalitet med förstärkningar. Med en garanti på hela 5 år. 749,00 € Inkl. värmeväst Värde 1495:Bolyguard BG584G åtelkamera med molntjänst 199,50 € Inklusive 3 månaders HylteSIM Alla priser är inklusive moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisjusteringar. Gäller så långt lagret räcker. Eventuell fraktkostnad tillkommer. Se resten av vårt breda sortiment på www.hylte.fi Handla online från vårt breda utbud dygnet runt! OBS! För tillfället är vår webbshop endast på finska. Öppettider i butik: må-fre: 9-17 (begränsat urval) info@hylte.fi Hylte Hunting & Outdoor Vaunusepäntie 4, 68660 PIETARSAARI
• Hagelbössan som Mika fick som konfirmationspresent fungerar fint, men lerduvorna tenderar att komma undan. Jägaren 5/2021 14
• P appa Hannu var väldigt välvilligt inställd till hobbyn och 1995 fick Mika ett hagelgevär i konfirmationspresent. Det var en Tikka M 912 och den sattes direkt i aktiv tjänst på skjutbanan. Utöver tränandet fick bössan självfallet också jaga på riktigt, hönsfåglar och änder. Mika minns med saknad hur det ännu på 90-talet var tillåtet att jaga sädgås. Det rådde ingen brist på gäss och det var inte ovanligt att han efter skoldagen stack iväg raka spåret till gåsmyren. – Jag bosatte mig nästan på Mustaasneva efter skolan. Visst blev det fällningar, men inte var jag ju ensam där, minns Mika. Bland Mikas skolkamrater var det väldigt vanligt att skaffa sig jaktkort. För mer än hälften av pojkarna var det en självklarhet, minns han. Som beväring till skjutbanan på permissionerna Mika åkte flitigt till Karijokibanan för att skjuta ”skogsuggla”, det vill säga jaktversionen av skeet-skyttet, som på Jägarförbundet kallas jakthagel. Under beväringstiden gällde det att ta sig till skjutbanan, för det var ju inte med hagelgevär som beväringarna övade. – När jag hade permission åkte jag hem och bytte kläder och sedan åkte vi till Karijokibanan för att skjuta skogsuggla, berättar Mika. När den här intervjun görs åker vi självfallet också till skjutbanan i Karijoki för att minnas 90-talet. Mika sköt sina sista skott på den här banan just på 90-talet. Konfirmationshagelbössan har inte heller sett användning på ett bra tag. – Somliga patroner verkar vara drygt 20 år gamla, säger han och småler. Det syns att konfirmationshagelbössan har fått samla damm. Lerduvorna börjar splittras i normalt tempo först när Mika byter till hagelgeväret som han nuförtiden aktivt skjuter med. Med det inkörda Mossberg pumpgeväret ryker mer än hälften av lerduvorna. – Då på 90-talet åkte jag rätt flitigt hit till skjutbanan och till slut blev det alldeles hyfsade resultat. På den tiden räckte tiden till också för studsarbanan och han har skjutit fulla poäng i älgserien i fler än en tävling. Även om Mikas pappa Hannu inte hade jaktkort på nittitalet så var han ofta till stor hjälp på harjakt. – Vi hade ingen hund så pappa fick göra hundjobbet på harjakterna, och visst fällde vi harar även om drevhastigheten inte var svindlande, skrattar Mika. Föreningsarbete och ungdomsarbete Först på 00-talet blev Mikas pappa Hannu intresserad av att skaffa jaktkort. Lill-Mikas egentliga inspiration och förebild var morfar Aaro Ala-Kyyny som var vida känd för sitt kunnande som jägare och fiskare. Kanske var det morfars intresse som fick Mika att bli så aktiv också i föreningsverksamheten. I jaktföreningen Päntäneen Metsästysseura har han fungerat som sekreterare, ordförande och vice ordförande. Styrelsemedlem har han varit i åratal. Och är det MIKA PIHLAJA, EN JÄGARE FRÅN 90-TALET Till gåsmyren efter skolan Mika Pihlaja, som har levt i hela sitt liv i Päntäne i Kauhajoki, fick i början av 90-talet plötsligt en idé; han skulle skaffa jaktkort! Trots att hans föräldrar på den tiden inte jagade beslöt grabben att börja studera till jägarexamen och han lyckades på första försöket. TexT och bilder Olli Kangas år Laddning av patroner pågår i jaktföreningens stuga. Jägaren 5/2021 15
• fortfarande. Intresset för att sköta gemensamma ärenden har numera gått så långt att Mika har blivit invald i stadsfullmäktige. – Där ska jag driva jaktföreningsfrågor och andra föreningsfrågor. Ungdomsarbetet har alltid legat mig varmt om hjärtat, funderar Mika apropå det som motiverar honom. Ungdomsarbete har han ägnat sig åt på många olika sätt. Det mest spektakulära projektet är dansgruppen De små svanarna (Pienet Joutsenet) som Mika och hans kamrater har utvecklat. Gubbarna ”dansar balett” i strumpbyxor och kjol! Populariteten är enorm; på många bröllop, födelsedagskalas och festivaler har folk beundrat och förfärats av de lurviga ballerinornas framfart. Självfallet har gruppen också uppträtt på ett flertal jaktföreningstillställningar. En terriercocktail inledde hundlivet Vid millennieskiftet skaffade Mika sin första hund. Den var en korsning mellan tysk jaktterrier och strävhårig foxterrier, och jaktinstinktinkten gick inte av för hackor. – Jycken fungerade på marken, på havet och i luften. För den fällde jag många rävar och ett oräkneligt antal mårdhundar. Till på köpet apporterade den sjöfåglar och drev rådjur och hjort, minns Mika sin mirakelhund. – Den hade så korta ben att den fick driva rådjur också, med 90-talets bestämmelser, berättar Mika. I skrivande stund bebos hundgården hos Mika av en jämthund och några karelska björnhundar. Samt ett rivjärn med attityd, en korsning mellan tax och terrier. Någon stövare har han för tillfället inte, men den saken blir åtgärdad inom kort. – En sådan jycke borde det finnas i varje hus, funderar Mika apropå sin brist på stövare. Domarkortet för älg blev fixat redan på 90-talet. Med hunden Kelmi som föddes 2009 fick provintresset en raketstart. – Med Kelmi fick jag direkt alla ”cirkuspoäng”, det vill säga fulla poäng för hur hunden jobbade, så vi deltog flitigt i prov, berättar Mika. 12-åriga karelska björnhunden Kelmi får inte längre hänga med på björnjakt, men älg kan bli aktuellt i höst. – I övrigt är Kelmi pigg, men hörseln är nästan helt borta, förklarar Mika. Även Mikas son Aaro och hustru Tanja har älgdomarkort. – Det underlättar när det finns domare i familjen, så behöver jag inte leta land och rike kring efter domare, utbrister Mika glatt. Sonen Aaro jagar ivrigt och hustrun har nyligen skaffat jaktkort. Men pandemin och den allmänna brådskan försenade skaffandet av vapenlicens, men när den detaljen nu är ordnad så är det älgjakt som intresserar henne. – Förhoppningsvis hänger jag med nästa höst, funderar Tanja. Av parets fyra barn jagar den äldsta, Aaro, medan den yngsta, Vihtori, tänker skaffa jaktkort i höst. Döttrarna Laura och Bertta är inte särskilt jaktintresserade, men Bertta åker ofta till hundutställningar, så kanske det tänder jaktgnistan så småningom. Björnjakten är favoriten I år blir det Mika Pihlajas tjugoandra höst på älgjakt. Den största förändringen under den här tiden har varit utvecklingen av gps för hundar. Som positivt betraktar Mika också rådande licenspraxis. Även stora hundar ska akta sig för den här korsningen mellan terrier och tax. Jaktföreningens fältkök står på familjen Pihlajas gård. Folk hyr den ofta. Välgörenhet kan också bedrivas i strumpbyxor. Gruppen De Små Svanarna förbereder sig för en föreställning. Jägaren 5/2021 16
• – Det beviljas mycket licenser och jägarna får besluta om hur många som fälls. Vi kan jaga stamvårdande och det är en bra sak, funderar Mika. Mika har fungerat som rovdjurskontaktperson i ett tiotal år. Vargobservationerna blir fler, en gång i veckan på olika håll här i Kauhajoki. Järvar finns det överraskande mycket av, men björnar bara allt emellanåt, berättar han. Självfallet deltar Mika i SRVA-verksamheten och efter hand som rådjuren och hjortarna blir fler så behövs assistansen allt oftare också i Kauhajoki. – På 90-talet fanns här knappt alls några hjortar eller rådjur, men nu får SRVA rycka ut ungefär var annan vecka, bekräftar Mika. Likaså har bävern dykt upp efter 90-talet som vilt i Kauhajokitrakten. Till och med i Päntäneån simmar det bävrar. Från sin strandgrill har Mika flera gånger sett en plattsvans. – Rekordet var tre lekande ungar på en gång, och de brydde sig inte ett dugg om folk, berättar Mika förvånat. Mika är en jägare med många strängar på sin lyra och björnjakten utgör den största upplevelsen i detta nu. Hittills har det inte blivit mer än en fällning, men det är uppenbart att saldot inte stannar där. Intervjun görs en dag i juli, men i tankarna är Mika redan i augusti och semesterveckan då han reser österut. – Den 18 augusti börjar min enveckassemester och då åker vi till Uimaharju för att jaga björn. Björnjakten är i detta nu klar etta, konstaterar han. Gamla Kelmi får inte följa med, men en av hans döttrar, Friitu, gör det för att lära sig jaga björn. Mika fällde sin första björn 2012. Kanske stupar den andra i augusti? Mika, som är känd för att vara en utmärkt kock, grillar ofta över öppen eld. Mikas hustru Tanja är också älghundsdomare, med ett färskt jaktkort i fickan dessutom. Mikas pappa Hannu skaffade jaktkort först på 00-talet. Med mamma Tuula löper träarbetena som på räls. Jägaren 5/2021 17
• I nnan man släpper hunden på en holme är det klokt att ta reda på hur holmen ser ut. Finns det smala ställen där man kan ställa sig på pass eller berg som djuren brukar följa? Den som känner naturen på ön kan också sluta sig till var viltet brukar hålla till. Harar håller gärna till i täta enesnår och under granar, och undviker öppen terräng på grund av havsörnarna. Även på en ö är det avgörande att veta hur både hunden och viltet tänker. På en ö går det rätt enkelt att kalla in hunden Vad kan vara skönare att lyssna på än en drivande hund? En erfaren hund kan till och med styra viltet till jägaren, vilket underlättar jakten. En ung hund behöver däremot övning och ibland handledning, men det är värt besväret. TexT och bilder Elisabeth Mattson Hundjakt på holme Jägaren 5/2021 18 Ungd msredaktionen
• Samarbete förenar jägarkåren J ag var nyligen på en tillställning där jag diskuterade dagens jaktkultur med jägare från flera andra föreningar. Samtalet böljade hit och dit, men i minnet fäste sig särskilt ett samtal om dagens samarbete mellan jägare och jaktföreningar. Nuförtiden är jakten ett intresse som, rent ut sagt, blir allt svårare att ägna sig åt på grund av alla påbud. Dessutom vinglar jaktens image i offentligheten allt efter hur medierna presenterar jagandet och jägarnas uppträdande ute i naturen tillsammans med andra människor. Som jag ser det vore det med tanke på jaktens framtid oerhört viktigt att vi börjar samarbeta på tvären över fältet och osjälviskt, och höjer oss över gnabbet föreningar emellan. Vi ska sluta tänka i hierarkier och vara likvärdiga jaktkamrater med varandra. Oberoende av boningsort, viltet man jagar, ens sociala ställning eller någon annan ovidkommande faktor så skulle vi jägare genom vittfamnande samverkan kunna visa vilken fin, ansvarsfull och traditionsrik hobby vi ägnar oss åt. Möjligheterna som ett utökat samarbete skulle skapa är säkerligen större än någon ens kan föreställa sig. Ett storskaligt och fungerande samarbete kräver förstås både ansträngningar och attitydförändringar av jägarna. Vi kan börja med att skrota tänkesätten där ”jag” och ”vår förening” har förkörsrätt. Gammalt groll ska glömmas och vi måste lära oss förstå att vi alla, när det kommer till kritan, är ute i samma ärende när vi jagar. Utifrån det föregående utlyser jag därför en utmaning. Varje förening kunde under den kommande jaktsäsongen kontakta sina grannföreningar för att tillsammans grunna på möjligheter till samarbete. På det viset skulle vi efter hand skapa en ännu enhetligare och ännu starkare jägarkår, vilket skulle ge oss en stabil och ansvarsbärande fortsättning in i framtiden. LAURI LIUKO bor i Kangasala, går i gymnasiet och jagar " Naturen och musiken är de två viktigaste sakerna för mig här i livet" eftersom området är begränsat – om den inte simmar därifrån förstås. Om det finns smala ställen på ön så går det inte att ta sig runt dem, så det är bra platser att koppla hunden. Intressant höst utlovas Jag har jagat i åratal med hund på öar av varierande storlek och form. En hunds hela levnad har jag fått uppleva, från valp till slutet. Utbildandet av unga hundar visar hur olika hundar tänker och fungerar. Vår finska stövare (Lady, 2008-2020) var lugn som en filbunke hemma, men slarvade i ungdomen när hon skulle nosa igenom enesnår eftersom hon var så uppskruvad. Men hon blev klokare med åren och lärde sig att hararna brukar sitta precis där. Om det inte fanns harar på holmen så återvände hon och förväntade sig att vi skulle fortsätta någon annanstans. Vår drever är av en helt annan sort. Klinga (2020-) är uppspelt hemma, men när vi har övat att följa blodspår så koncentrerar hon sig hundra procent och håller med tanke på sin ålder nosen duktigt i marken. I skrivande stund har vi ännu inte jagat, men vi tränar viktiga färdigheter som att följa blodspår och apportera i vatten. Tanken är att utbilda Klinga till en allsidig jakthund som driver allt från rådjur till hare och apporterar sjöfågel i havet. Det sistnämnda övade vi genom att kasta käppar i vattnet för henne att hämta, men nu har vi övergått till gamla knipvingar, för att hon ska få känna på fjädrarna och knipdoften. Återstår för Klinga att begripa att hon ska komma tillbaka med knipvingen och inte tugga den i sig… En hund som jagar i skärgården bör tidigt lära sig båtvett så den håller sig lugn på sjön. K lumn Ungd msredaktionen 19 Jägaren 5/2021
• Flickan som fällde en galt M immu Juntunen jagar vilt av alla de slag, men i Juntusranta är vildsvinet sällsynt. – Vildsvinet hade rumsterat på mormors grannes åker och vi hade redan tillbringat en kväll vid åkerkanten. Men då befann sig svinet på ett sådant ställe att det inte gick att skjuta. Följande kväll stod galten på ett bra ställe och då fällde jag den. Vi tog ett trikinprov på den fällda galten och den visade sig vara parasitfri. Mimmu berättar att det åtminstone blir köttfärs av svinet och av skallen en trofé. Den fällda galten är på alla sätt och vis speciell eftersom vildsvin så sällan påträffas så här långt norrut. Och ännu sällsyntare är det att ett svin blir fällt eftersom svinen är svårjagade. Ett vildsvin kan utan bekymmer avverka tiotals kilometer på en dag och luktsinnet är utmärkt. En allsidig jägare Mimmu berättar att hon jagar det mesta och huvudsakligen med hund. Hemma finner vi sex hundar; tre norska gråhundar, två bretoner och en plotthund. Favoritjaktformen är ändå älgjakt. Mimmu hör till ett älgjaktlag och deltar med liv och lust. I höst blir det också aktuellt med björnjakt och fågeljakt. Hennes största jägardröm är att fälla en björn. Därför har hon också skjutit björnprovet. När hon inte jagar sysslar hon med hundarna och rider. Mimmu har följt med på jakt sedan barnsben och jaktkortet skaffade hon hösten 2019. Nu tänker hon skaffa parallelltillstånd för hagelgevär och studsare. Då går det att jaga på egen hand, vilket öppnar nya möjligheter att åka på jaktresa. Det bästa med jakten är att vara ute i naturen, tycker Mimma. Det är en viktig sak som förenar jägarna och övriga naturvänner! I juni fällde femtonåriga Mimmu Juntunen i Juntusranta i Suomussalmi ett sällsynt vilt; ett vildsvin. Det var en galt och hon fällde den på vaktjakt vid en åker. TexT och bild Reetta Hokkanen ANNONS V ilket djur skapar förödelse på gården eller uträttar sina behov på stranden vid sommarstugan? Har svalorna fått ungar ännu? Vem rör sig vid saltstenen som placerats ut i skogen eller på utfodringsplatsen? Orsakade höststormen skador? Viltkameror är praktiska hjälpmedel för fastighetsägare, naturvänner och jägare. Naturfotografer kan göra inspelningar på HD-nivå av djur som annars är svåra att fånga på bild. Viltkameror inte bara lär oss nytt om naturen, de är även ett bra alternativ för kostnadseffektiv övervakning av egendom. I bästa fall hjälper kameran till att komma både vilt och objudna gäster på spåren. En viltkamera som installerats på en hustomt, en affärsfastighet eller en sommarstuga kan erbjuda värdefull hjälp till exempel för att reda ut inbrott. Vid installationen av kameran är det viktigt att du ser till att du inte gör sig skyldig till olovlig observation eller avlyssning av grannen. Det måste finnas information i form av skyltar eller dekaler vid inspelande kameraövervakning. För att få placera ut kameror i naturen måste du alltid ha markägarens tillstånd. Låt kameran övervaka medan du själv sover i lugn och ro. Eller ha direktkontakt med naturen nästan i realtid. Moderna viltoch övervakningskameror är mångsidiga och väderbeständiga digitala hjälpmedel som även kan användas till att skydda egendom. Bildkvaliteten är dessutom förvånansvärt bra. Digital övervakning hemma och i skogen VILTKAMERAN ÖVERVAKAR OUTTRÖTTLIGT Oavsett regn eller sol – allt finns i molnet Uovision Compact 4G LTE Cloud En 20 megapixlars kamera för alla som uppskattar bra bildkvalitet. Spelar även in Full HD-videor. Effektiv och diskret infrasvart blixt för mörkerinspelning. Väderskyddet skyddar mot naturkrafter året runt. En kompakt viltkamera som är enkel att installera obemärkt. Uovisions sändande och fjärrstyrda testvinnarkameror passar utmärkt för naturfotografering. 279 € Snabba bilder och videor En snabb internetuppkoppling hjälper dig att få ut allt av viltkameran. DNA Laitenetti Plus -abonnemang En förmånlig partner till viltoch övervakningskameror som även passar pejlhalsband och hemalarm. Framtaget för överföring av bild och video på HD-nivå från 3Goch 4G-enheter. Dataöverföringshastighet 5 Mbit/s. Pris från 4,90 €/mån. Köp i DNA Kauppa eller i DNA Nettikauppa. dna.fi/laitenetti Laddningsbart Laitenetti till DNA Super Prepaid-abonnemang Du kan även köpa ett Laitenetti-datapaket till DNA Super Prepaid-abonnemanget. Enklast skaffar du DNA Super Prepaid (4,90 €) och Laitenetti (29,90 €) från R-kiosken. Laddningsbara Laitenetti till DNA Super Prepaid-abonnemanget gäller i 180 dygn. Laitenetti-datapaketets överföringshastighet är 5 Mbit/s. dna.fi/laitenetti DNA tipsar Filma inte i smyg Om du har tänkt placera en vilteller övervakningskamera i terrängen, måste du be markägaren om lov för att få göra det. Du måste även informera om övervakningen till exempel med skyltar eller dekaler. Stör inte grannens hemfrid, om du filmar på din tomt. DNA_advertoriaali_oikea_sivu_SWE.indd 2 20.8.2021 12.49 Jägaren 5/2021 20 Ungd msredaktionen
• ANNONS V ilket djur skapar förödelse på gården eller uträttar sina behov på stranden vid sommarstugan? Har svalorna fått ungar ännu? Vem rör sig vid saltstenen som placerats ut i skogen eller på utfodringsplatsen? Orsakade höststormen skador? Viltkameror är praktiska hjälpmedel för fastighetsägare, naturvänner och jägare. Naturfotografer kan göra inspelningar på HD-nivå av djur som annars är svåra att fånga på bild. Viltkameror inte bara lär oss nytt om naturen, de är även ett bra alternativ för kostnadseffektiv övervakning av egendom. I bästa fall hjälper kameran till att komma både vilt och objudna gäster på spåren. En viltkamera som installerats på en hustomt, en affärsfastighet eller en sommarstuga kan erbjuda värdefull hjälp till exempel för att reda ut inbrott. Vid installationen av kameran är det viktigt att du ser till att du inte gör sig skyldig till olovlig observation eller avlyssning av grannen. Det måste finnas information i form av skyltar eller dekaler vid inspelande kameraövervakning. För att få placera ut kameror i naturen måste du alltid ha markägarens tillstånd. Låt kameran övervaka medan du själv sover i lugn och ro. Eller ha direktkontakt med naturen nästan i realtid. Moderna viltoch övervakningskameror är mångsidiga och väderbeständiga digitala hjälpmedel som även kan användas till att skydda egendom. Bildkvaliteten är dessutom förvånansvärt bra. Digital övervakning hemma och i skogen VILTKAMERAN ÖVERVAKAR OUTTRÖTTLIGT Oavsett regn eller sol – allt finns i molnet Uovision Compact 4G LTE Cloud En 20 megapixlars kamera för alla som uppskattar bra bildkvalitet. Spelar även in Full HD-videor. Effektiv och diskret infrasvart blixt för mörkerinspelning. Väderskyddet skyddar mot naturkrafter året runt. En kompakt viltkamera som är enkel att installera obemärkt. Uovisions sändande och fjärrstyrda testvinnarkameror passar utmärkt för naturfotografering. 279 € Snabba bilder och videor En snabb internetuppkoppling hjälper dig att få ut allt av viltkameran. DNA Laitenetti Plus -abonnemang En förmånlig partner till viltoch övervakningskameror som även passar pejlhalsband och hemalarm. Framtaget för överföring av bild och video på HD-nivå från 3Goch 4G-enheter. Dataöverföringshastighet 5 Mbit/s. Pris från 4,90 €/mån. Köp i DNA Kauppa eller i DNA Nettikauppa. dna.fi/laitenetti Laddningsbart Laitenetti till DNA Super Prepaid-abonnemang Du kan även köpa ett Laitenetti-datapaket till DNA Super Prepaid-abonnemanget. Enklast skaffar du DNA Super Prepaid (4,90 €) och Laitenetti (29,90 €) från R-kiosken. Laddningsbara Laitenetti till DNA Super Prepaid-abonnemanget gäller i 180 dygn. Laitenetti-datapaketets överföringshastighet är 5 Mbit/s. dna.fi/laitenetti DNA tipsar Filma inte i smyg Om du har tänkt placera en vilteller övervakningskamera i terrängen, måste du be markägaren om lov för att få göra det. Du måste även informera om övervakningen till exempel med skyltar eller dekaler. Stör inte grannens hemfrid, om du filmar på din tomt. DNA_advertoriaali_oikea_sivu_SWE.indd 2 20.8.2021 12.49
• Jägaren 5/2021 22
• Lockjakt på järpe fascinerar 7 tips Hur kommer man i gång med lockpipan och vilka knep ska jägaren lägga bakom örat för att öka utsikterna till fällning? TexT och bilder Antti Saarenmaa J ärpen är vår minsta hönsfågel och väger in på ungefär ett tredjedels kilo. Arten förekommer i nästan hela landet. Den håller sig med ett litet revir och är rätt lätt att locka, så den bjuder på intressanta stunder på lockjakt för alla intresserade jägare. 1 Leta upp en lämplig livsmiljö Järpen kräver skyddande växtlighet och flyger sällan över öppen mark, såframt den inte blir tvungen. Den trivs i rätt tät blandskog och uppskattar även smärre vattendrag som bäckraviner, diken och tjärnar. Leta upp en plats där det finns tillräckligt med skymmande undervegetation för järpen, men ändå tillräckligt med sikt för dig. 2 Avancera långsamt och lyssna När du har funnit ett lovande och ganska tätt ställe i terrängen ska du avancera lugnt och sansat, och lyssna. På platser med gott om järpar kommer de första observationerna ofta medan jägaren ännu letar efter en bra plats att börja spela på, när fåglarna flyger upp och undan för dig. Den som är ovan missar lätt ljudet av järpens lågmälda men snabba vingslag, men för den insatta utgör ljudet en utmärkt signal att stanna och sätta sig på en lämplig plats och plocka fram lockpipan. Det händer att järpen visslar en stump som varning. 3 Placera dig med eftertanke När du väl har fattat beslutet att stanna för att spela på lockpipan ska du, innan du sätter dig eller ställer dig Utbudet av lockpipor för järpjakt är stort, men övning är det enda sättet att hitta en stil som fungerar. Jägaren 5/2021 23
• vid en trädstam, spana av omgivningen och gömslena som växtligheten skapar. Att vara dold när du spelar är en fördel, men en nackdel för skyttet. En idealisk placering gör det möjligt att dölja sig bland de understa grenarna på en gran eller bakom en hög stubbe samtidigt som placeringen ger ett fungerande skottfält och möjligheter att få syn på en järpe som närmar sig. Kom ihåg att järpen inte alltid närmar sig flygande! Se alltså till att synfältet fungerar åt alla håll. 4 Vänta tyst en stund innan du spelar Om du blir upptäckt så fort du anländer och järpen blir skrämd, så är det ingen lysande idé att börja locka genast. Om du däremot stannar och står eller sitter stilla i tio, femton minuter så ökar utsikterna och järpen låter lättare nyfikenheten ta överhanden när du väl börjar spela. Använd väntetiden till att spana och lyssna, och låt den omgivande naturen lugna sig och glömma att du är där. Kanske upptäcker du fler järpar omkring dig och får höra dem flyga upp eller vissla på håll. 5 Spela lugnt och lyssna Ta inte i allt vad lungorna förmår när du väl börjar spela. Lyssna in dig på järpens visslande på förhand om det går och på ljudstyrkan. Beroende på vädret och terrängen hörs en järpe på högst 100 meters håll och oftast mindre. Lyssna alltid lugnt efter eventuella reaktioner när du har spelat på lockpipan. Om järpen är på pratsamt humör blir spelandet ett samtal där järpen svarar dig och du svarar järpen. Men det händer att din befjädrade samtalspartner kniper näbb och låter bli att svara. Kanske använder järpen tiden då du spelar och då du lyssnar till att spana och lokalisera varifrån ljudet kommer, och försiktigt ta sig närmare. Att spela för en järpe som du ser men som tiger brukar kräva is i magen och försiktighet. Om järpen inte kommer närmare jägaren utan envisas med att svara från samma plats, och inte heller visar sig till fots på marken så finns det ett beprövat knep. Flytta dig tyst och stilla ett tiotal meter åt sidan och Det händer att din befjädrade samtalspartner kniper näbb och låter bli att svara. Järpen kräver undervegetation och snår att dölja sig i. Små bäckraviner brukar vara utmärkta platser för lockjakt med pipa. Det går utmärkt att jaga järpe med både hagelgevär och miniatyrgevär. Jägaren 5/2021 24
• fortsätt spela efter en liten paus. Järpen noterar minsta förflyttning hos ljudkällan och det kan förmå den att röra på sig! 6 Var beredd på överraskningar Även om jägaren har varit förutseende och valt en bra plats så är det typiskt för järpen att dyka upp från ett oväntat håll och sätta sig på en oväntad plats. Det är inte ovanligt att järpen kommer flygande rätt emot jägaren så båda hickar till, bara någon meter före de skulle kollidera. Typiskt för järpen är också att sätta sig på en gren rakt ovanför jägaren för att kika. Eller att komma löpande i snirklar på marken för att slutligen hamna alldeles intill jägaren. Gå alltså i tankarna på förhand igenom tänkbara rutter som järpen kan tänkas ta när den kommer och ställ dig och håll geväret så, att du kan skjuta i flera riktningar. Tänk på att skjutavståndet på järpjakt ofta är så kort att du, i synnerhet om du har ett hagelgevär, ska försöka placera skottet i huvudet så inte de små och ljusa bröstbitarna blir fördärvade. 7 Vädret spelar in Typiskt är att järpen visslar mest under vackra klara höstmorgnar då orrarna hörs långa vägar och temperaturen rör sig kring noll. Blåsiga dagar är järparna tystare, eller åtminstone är hörbarheten klart sämre. Disiga dagar är det bästa sättet att hitta järpar ofta att ströva långsamt genom lämpliga marker tills ett uppflog eller en kort varningssignal avslöjar fågeln. Lugna klara dagar hörs både pipan och järpen på längre håll och det är förnuftigare att låta järpen hitta jägaren. Järpen är liten och smälter fullkomligt in i terrängen. Den som jagar med lockpipa ska därför spana fortlöpande – järpen kan överraska genom att komma till fots på marken! Många betraktar järpen som den som smakar bäst av våra jaktbara fåglar. I motsats till de övriga skogshönsen är bröstbitarna ljusa. VI LL E KA NK AR E TE RO SA LM EL A Jägaren 5/2021 25
• F asanen är större än orren och är behaglig till utseendet. Hönan är vacker utan att pråla medan tuppens fjäderdräkt och långa stjärt är uppseendeväckande vackra. Fasanen är tacksam att sätta ut eftersom den stannar på platsen. Ringoch vingmärkningarna visar att fasanen är väldigt ortstrogen. Det är vanligt att jägare med fågelhund inleder utbildningen av sin nya hund med fasan eftersom det är lätt att skapa skottchanser som dessutom är enkla att upprepa. Fasanen är nästan den enda jaktbara fågeln med en tillräckligt tät stam för utbildning av en stående eller stötande hund på det här sättet. Dessutom bjuder fasanen på olika utmaningar för hunden; fasanhönan trycker uthålligt när hunden står medan en erfaren fasantupp smiter iväg som en tjädertupp från en försiktig eller oerfaren hund. Fasanuppfödarna finns i många kommuner, i synnerhet i den södra halvan av landet, vilket gör det möjligt Fasaner föds upp och jagas i synnerhet i de sydligaste delarna av vårt land, men det finns uppfödare också längre norrut. Vilka jaktformer handlar fasanjakten här i landet då om? TexT Antti Saarenmaa Bilder Antti Saarenmaa och Ville Kankare för en grön stående fågelhund att göra sina första erfarenheter under gynnsamma förhållanden. Somliga hundägare köper fasaner och sätter ut dem hemma på gården för att kunna träna hunden regelbundet. En jaktbar fältfågel För dem som har en stående fågelhund ligger fältviltet och fasanen särskilt nära hjärtat. Den engelska hönshundskulturen handlar uttryckligen om fältvilt och i synnerhet om jakt på fasan och rapphöna i öppna landskap. Både de engelska och de kontinentala hönshundarna har utvecklats så att de avancerar snabbt och avsöker flacka områden systematiskt med sitt oerhört I synnerhet hönor och unga fasaner trycker uthålligt för en stående hund. Fasanen är därför ett utmärkt vilt för en oerfaren jakthund – liksom även för en oerfaren jägare. Fasanen spelar en framträdande roll vid utbildningen av hönshundar. Men varje fågel behöver inte skjutas! Fasanen – ett mångsidigt fälthöns Jägaren 5/2021 26
• skarpa väderkorn. I dagsläget utgör fasanen vår främsta jaktbara fältfågel, både som en lokalt vildlevande population och som bestånd som upprätthålls genom utsättningar. De traditionella fältarterna som rapphöna har ju minskat eller försvunnit på många håll i landet på grund de moderna odlingsmetoderna. Utan fasanen skulle möjligheterna att ägna sig åt traditionell hönshundskultur i vårt land vara knappa, med undantag för ripmarkerna i övre Lappland. Aktiv jakt i trevligt sällskap Fasanen bjuder på utomordentliga tillfällen till social och aktiv jakt för lagom små grupper med stående, stötande eller skällande fågelhundar. Ett typiskt jaktsällskap består av tre till sex personer och jakten framskrider lugnt från skottchans till skottchans. Skyttarna turas om eller delar upp skjutsektorerna mellan sig. Eftersom fasanen är så ortstrogen kan ekipagen avancera systematiskt i lagom stora avsnitt och jakten är lätt att organisera. För många jägare och likaså för många jakthundar är fasanen ett utmärkt första vilt att jaga. Stora jakter och shooting De flesta har väl hört berättas om stora fasanjakter där fasanerna drivs mot en kedja av skyttar. Särskilt avdelade personer plockar de fällda fåglarna och Jägaren 5/2021 27
• Din lokala veterinär runt om i landet. -nätverket – åtta djursjukhus 24/7 och 30 veterinärstationer runt om i landet. djursjukhus till din tjänst. Finlands bredaste nätverk av veterinärer och Evidensia agerar i kraft av åtta djursjukhus och 30 veterinärstationer runt om i landet. Våra sjukhus är öppna 24/7. Vi betjänar dig i alla situationer. Som vår kund finns uppgifterna om ditt sällskapsdjur tillgängliga för hela vårt nätverk, vilket underlättar kontakterna var ni än rör er. Trygg jaktsäsong! Esa Kesti är en specialveterinär inom smådjurssjukdomar på Evidensia, inriktad på ortopedi. Han vet av erfarenhet vilka faror en hund kan möta under jakten. HJ ÄLP ÄVEN En glädje också för små uppfödare Fasanjakten väcker varierande associationer. För somliga representerar fasanen herrskapsfasoner medan den för andra innebär jakt med hund. Fasanuppfödningen, liksom hållandet av vuxna fåglar och kläckandet av ägg, fungerar också med hemlagade metoder, liksom med höns, kalkon och vaktel. Fasanen är dock en vild fågel som kräver större hägn och en viss beredskap för tiden då tupparna spelar. Bäst trivs fasanen om den efter uppväxten får leva i frihet. Därför är det vanligt att små uppfödare regelbundet släpper ut fasaner i den närmaste omgivningen. För sin överlevnad kräver arten dock lämplig vegetation, skydd mot rovfåglar och jakt på små rovdjur. Enligt Livsmedelsverkets djurhållarregister finns det drygt 300 fasanuppfödare här i landet! skyttarna koncentrerar sig enbart på skyttet, med hjälp av personer som laddar. Jaktformen är gammal och har sekelgamla rötter i England. Den här jaktformen, kallad shooting, bedrevs i begynnelsen med annat vilt, men senare enbart med fasan. Större fasanjakter ordnas också här i vårt land på de större fasanoch viltgårdarna. För gårdsägare är shooting ofta en näring och en inkomstkälla, som i kombination med högklassigt boende och umgänge för jaktgästerna även utgör ett socialt evenemang med hög profil. I England bedrivs fasanuppfödning och fasanhållning enligt somliga källor i så mycket som 14 % av skogsområdena. Här i vårt land finns det några stora gårdar som gör det i stor skala. Bevarandet av fasanens livsmiljöer – inklusive jakten på de små rov djuren och de övriga viltvårdsåtgärderna stöder samtidigt det övriga viltet och mångfalden i naturen. Utöver intäkterna genererar verksamheten också andra direkta och indirekta positiva effekter. I princip lever fasanerna efter uppfödningen ute, fria i sin naturliga miljö, vilket innebär en skarp skillnad gentemot uppfödningen av fjäderfä som livsmedel. En utomordentlig men krävande ätlig fågel Fasanen spelar huvudrollen i ett flertal viltrecept, i synnerhet i det engelska köket. Köttet är rätt ljust och aromen diskret. Enligt kökschefen Ari Ruoho på restaurang Nokka fungerar fasan bäst med finbladiga örter som dragon, mild viltbuljong eller gräddiga såser, äppel, päron och milda smaker i största allmänhet. Till det viktigaste hör enligt Ari tillagningen; bröstfiléerna ska inte stekas för länge utan det räcker med medium – annars blir smakupplevelsen lätt torr. Det var Karl Fazer som på 1850-talet införde fasanen till landet. Den är en utmärkt jaktbar fältfågel som kompletterar våra inhemska fältoch skogshöns. Utan fasanen skulle flera av våra jaktformer vara fattigare och landsbygden tystare. Fasanen kan alltså användas till mycket! Fasanen öppnar för en rad olika jaktformer. I princip lever fasanerna efter uppfödningen ute, fria i sin naturliga miljö Jägaren 5/2021 28
• Din lokala veterinär runt om i landet. -nätverket – åtta djursjukhus 24/7 och 30 veterinärstationer runt om i landet. djursjukhus till din tjänst. Finlands bredaste nätverk av veterinärer och Evidensia agerar i kraft av åtta djursjukhus och 30 veterinärstationer runt om i landet. Våra sjukhus är öppna 24/7. Vi betjänar dig i alla situationer. Som vår kund finns uppgifterna om ditt sällskapsdjur tillgängliga för hela vårt nätverk, vilket underlättar kontakterna var ni än rör er. Trygg jaktsäsong! Esa Kesti är en specialveterinär inom smådjurssjukdomar på Evidensia, inriktad på ortopedi. Han vet av erfarenhet vilka faror en hund kan möta under jakten. HJ ÄLP ÄVEN
• Ä lgjakten och de olika jaktmetoderna är knutna till storleken på vår älgstam. Som de flesta vet var vår älgstam i början på 1900-talet nästan utplånad, bland annat på grund av tjuvjakt. Uppskattningarna varierade från några tiotal individer till några hundratal. Driftiga personer tog då itu med att återuppliva stammen, bland annat genom uppfödning i hägn. På forstmästare Gustaf Wredes af Elimä initiativ fångades några älgar och sattes i ett bevakat hägn för att skyddas mot tjuvjakt. Några år senare kunde en flock älgar återfå friheten i naturen. Trots den här verksamheten var älgen fortfarande fredad året om i 1934 års jaktlag. Efter andra världskriget skulle krigsskadeståndet betalas. Eftersom det behövdes stora mängder virke och fort så började man avverka större arealer och kalhyggen. De stora kalhyggena blev till stora plantskogar som fungerade som utmärkta middagsbord för älgen och uppväxtmiljöer för kalvarna. På det viset fortsatte älgstammens uppgång och jakten kunde återupptas. Uppgångsåren och den stora älgstammen startade utvecklingen På 70-talet lade älgstammens uppgång i en högre växel och älgjaktens popularitet höll Älgjakt med ställande hund I många föreningar utgör den ställande hunden hörnstenen för en lyckad älgjakt. Hundens betydelse för vår inhemska älgjaktskultur är mycket riktigt stor, men har det alltid varit så och kommer det att förbli på samma sätt? TexT Antti Saarenmaa bilder Antti Saarenmaa, Hannu Huttu, Ville Kankare och Tero Salmela – en jaktform i ständig förändring Jägaren 5/2021 30
• jämna steg. Under de hetaste älgjaktsåren på 1900-talet var jakten – tack vare den levande landsbygden och bygemenskapen i högre grad en varmanssyssla än i dagens urbaniserade Finland. Älgjakten sköttes oftast med långa mänskliga drevkejdor och passkedjor. Hundar användes som ett hjälpmedel för att sätta viltet i rörelse, men hundraserna som användes varierade stort, liksom metoderna. I 1971 års jaktförordning fastställdes för första gången en maximal mankhöjd för drivande hundar på älgjakt. Eftersom den finska spetsen genom tiderna har fungerat som en universalhund för allt vilt började skällande hundar för älgjakt etablera sig i större omfattning först på 80-talet. När det blev vanligare med ställande jakthundar på älgjakt björnhundar, spetsar med flera Den tekniska utvecklingen påverkar all jakt, även älgjakten. Upplägget på jaktdagen förändras med åren. Jägaren 5/2021 31
• nordiska raser började dagens främsta jaktform finna sin form. Den stora älgstammen och den allt större avskjutningen ledde till att jaktformerna utvecklades och blev effektivare. Teknologin formar Under de senaste årtiondena har uppgången för den ställande älghunden fortsatt eftersom den gör det möjligt att jaga med mindre jaktlag. Uppgången har dessutom fått draghjälp av pejlhalsbandens utveckling. Dagens pejlhalsband visar var hunden befinner sig, hur fort den avancerar och skalltätheten nästan i realtid. Pejlhalsbandet tillåter att hunden söker av ett stort område utan risk för att försvinna så jägaren förlorar sin värdefulla jaktkamrat. Det här har lett till nya sätt att bedöma hundens egenskaper. Att hunden är vidsökt och jobbar självständigt har blivit viktigare efter hand som pejlarna har blivit vanligare eftersom jägaren inte behöver lägga massor med tid på att hitta den. Inte heller är det lika viktigt att den återvänder till utgångsplatsen. Pejlhalsbanden gör det också möjligt för jägarna i ett jaktsällskap att i realtid hålla varandra underrättade om positioner, planera jakten medan den pågår och reagera om älgen och hunden lämnar jaktområdet. Så sent som för ett par årtionden sedan hade jägarna förblivit ovetande. Den moderna teknologin har mycket riktigt förändrat älgjaktens strategi eftersom den har format egenskaperna som vi önskar hos jakthunden, jaktsättet och den enskilda älgjägarens jaktdag. Älgjakten år 2050? Trots regionala skillnader och varierande storlek på jaktlagen håller älgjakten med ställande hund i sina olika former ställningen som den främsta älgjaktsformen, från norr till söder här i landet. Tack vare den moderna teknologin har den ställande älghunden blivit den finländska älgjägarens främsta jaktkamrat och en fullvärdig medlem i jaktlaget, ofta den viktigaste. Älgjaktskulturen i vårt land har förändrats och utvecklats i takt med storleken på älgstammen. I processen ingår faktorer som teknologin, förändrade prioriteringar beträffande hundraserna och utbildningen samt Befolkningen åldras, markägandet splittras och finländarna urbaniseras, vilket bidrar till att också jakten förändras. De yttre omständigheterna, samhällets behov och det växande informationsflödet utsätter även älgjakten för ett kontinuerligt förändringstryck. Med dagens pejlhalsband kan jägaren följa med hunden oavsett avståndet. Jägaren 5/2021 32
• Hundens arbete skapar en behärskad jaktsituation Idén med en ställande hund är att den ska söka av jaktområdet i tillräckligt vida slag för att hitta färska doftspår av älg och börja följa viltet. När hunden når älgen ska den i idealfallet ställa sig framför djuret och med sitt skall hejda älgen och hålla den kvar. Därefter fortsätter den skälla och kretsar outtröttligt kring älgen eller älgarna, om så krävs i flera timmar så att jägaren osedd kan smyga sig fram, i sidovind eller under vinden, för att komma till skott. Den ställande älghunden skapar en behärskad jaktsituation där jägaren kan observera viltet och lugnt välja individen han fäller för att rikta jakttrycket efter målsättningarna. Med en ställande hund går det att jaga effektivt också på ett begränsat område och i situationer där traditionell drevjakt kan vara riskabelt på grund av vägar eller bebyggelse. Jakt i många former Det primära vid jakt med ställande älghund är att hunden ska lokalisera älgarna och leda jägaren till dem. Jaktsättet varierar dock på olika håll i landet beroende på omständigheterna, vägnätet och storleken på jaktområdet. I synnerhet i de nordliga delarna av landet bedrivs älgjakten i mindre sällskap, ofta bara en eller några jägare med hund. De vida skogsområdena och det glesa vägnätet framhäver värdet av en uthållig och vidsökt älghund. Om älgen smiter när ett litet sällskap jagar i en enorm ödemark kan det ta flera dagar att få tag på hunden och börja om igen. Dessutom är det väldigt svårt eller omöjligt att ställa upp passkedjor i väglösa marker. I sådana situationer blir det ännu viktigare att jägaren förstår hur älgar reagerar på jakt och att hunden är vidsökt och uthållig. I söder är jaktområdena mindre och vägnätet tätare; där har ett större jaktlag klart större nytta av att ställa upp passlinjer. I söder kan jakten med ställande hund vara väldigt annorlunda till sin natur än jakten i norr. En älg som smiter från skallet kan styras till passlinjen och då är det inte lika avgörande att kunna smyga till skallet. kraven som miljön ställer. Dessutom har markägandet splittrats och urbaniserats. I skenet av den här utvecklingen torde det vara klart att förändringen är fortlöpande och att även älgjakten i vårt land kommer att formas och utvecklas efter hand som de rådande förhållandena, samhällets behov och informationsflödet förändras. År 2050 kommer älgjakten knappast att vara precis den samma som den är idag. Men även om prioriteringarna förändras, befolkningen åldras och teknologin utvecklas så kommer den ställande älghunden sannolikt att befinna sig i älgjaktens centrum. Källor: Jaktlagstiftningen 1934 och 1962, Jaktförordningarna 1956-1971 Intervjuer: Finska spetsklubben: Isoviita, Finska jämtoch gråhundsklubben: Immonen Även utbildningen av jakthundar och egenskaperna som uppskattas förändras. Tre månader gamla Rinnanmitan Prinsessa (Sessa) vänjer sig vid miljön och det nya halsbandet. Jämthunden hör till de vanligaste raserna som används vid älgjakt i vårt land. Jägaren 5/2021 33
• HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop®kalvo. Sivusaumoissa tuuletusventilaatiot. Lahkeissa kiristyshihnat. Irrotettavat henkselit. METSÄSTYSPUKU ALASKA EXTREME LITE 3 199,Harjattu hiljainen pintamateriaali. 100 % vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä APS 2-layer kalvo. Housuissa tarrakiristys pohkeissa ja lahkeensuissa. REPPUJAKKARA NOORVIK COMMANDER 49 90 Kahisematon kangas. Ulkopohja vedenpitävä. Ulommat runkoputket on päällystetty kankaalla. Istumakorkeus 52 cm. Tilavuus 40 l, paino 2,4 kg. KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 90 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. KATSELUKIIKARIT BURREL DIAMO 8X34 119,Laadukkaat vedenpitävät kiikarit, jotka mahtuvat metsästystakin taskuun. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. VAIN MYYMÄLÖISTÄ! MYYMÄLÖISTÄ! LASERKOHDISTIN BURRELL BORESIGHTER 39 90 Kiinnitä kohdistin aseen piippuun ja käynnistä laser, jonka jälkeen voit säätää tähtäimen laserpisteen mukaisesti. Sopii kaikille yleisimmille kaliibereille (.22 .50). ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Pinseeker -pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KUMISAAPPAAT VIKING TROPHY 79 90 Metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Pitää märässä ja vaikeakulkuisessa maastossa. TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 90 Kääntötakki kaksipuolisella värityksellä alkusyksyn jahteihin. Tilavat taskut, joita voi käyttää molemmilla väripuolilla. METSÄSTYSVALO BURREL STD VIHREÄ 89,Tehokas vihreää valoa tuottava LED-valaisin esim. supikoirajahtiin ja SRVA -toimintaan. Etäkytkin. Asekiinnike, kantohihna, laturi ja kaksi akkua. VEITSI VERN DOUBLE BLADE SKINNER 29 90 Laadukas nylkyveitsi, jossa on tavallisen terän lisäksi myös avausterä. Terän pituus 75 mm. Mukana vyökotelo. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN Hankkija_Metsa?sta?ja?5_420x275.indd 2-3
• HINNAT VOIMASSA 30.9.2021 ASTI. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi HIRVILIIVI 14 90 Vetoketjukiinnitys ja puhelintasku. He? astin lisää turvallisuutta teiden varsilla. SADEVIITTA 29 90 Hupulla varustettu sadeviitta. Hiljainen, kahisematon materiaali. Edessä tasku. PIPO ALASKA BLAZE 14 90 Joustava ja hyvin hengittävä pipo hirvimetsälle. Erinomainen valinta alkukauden jahteihin ja ajomiehille. PIMEÄNÄKÖLAITE BURRELL NV 400 299,Digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. Käyttää 4-32 Gb microSD-muistikorttia (ei sisälly). RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. RADIOPUHELIN BURREL PRO VHF 149,Täysin pölyja vesitiivis rakenne (IP67). Kohinasalpa, kuiskaustoiminto, FM-radio, headset-valmius ja ääniaktivointi. 128 kanavapaikkaa, joista 26 ohjelmoitu valmiiksi. KAUPAN PÄÄLLE BURREL MAASTO ANTENNI, ARVO 29,90 € KAUPAN PÄÄLLE PUHELIN VALJAAT, ARVO 29,90 € LIHAMYLLY PREMIUM LITE 129,Jauhatuskapasi-teetti 1 kg/min. Mukana leikkuuterät, makkarasuutin ja 2 kpl reikälevyjä. LIHAMYLLY VEITSISETTI VERN BUTCHER 49 90 Nylkemiseen ja lihan paloitteluun. Sisältää avausveitsen, 6" nylkyveitsen, 6" paloitteluveitsen sekä teroituspuikon. HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 90 Lasitettu ja keraaminen. Helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. VAKUUMIKONEEN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! ARVO 14,90€ 20.8.2021 14.43
• MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 90 SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79,Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 90 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. MÄYRÄLOUKKU 116X41X46 CM 139,Kotimainen, vankkarakenteinen paksusta 3,5 mm verkosta valmistettu loukku. Silmäkoko 1x2”. Paino: 13 kg. VAIN MYYMÄLÖISTÄ! ASEKAAPPI SUOMI RS8 469,Uuden aselain mukainen (EN-14450:2006 S1) asekaappi 8 aseen säilyttämiseen. 3 mm terästä. Ulkomitat: 149 x 55 x 35 cm. Paino: 100 kg. SUOMI ASEKAAPIN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE ASEKAAPPIVALO ARVO 19,90€ RIISTAKAMERA BURREL S12HD + SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. UUSI BURREL+ MOBIILISOVELLUS! RIISTAKAMERA BURREL S12HD PRO 4G BURREL+ 249,Tallentaa 12 MP:n kuvia ja HD-laatuista 1080p:n videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, videot 1-30 s. Inframustasalama. MOBIILISOVELLUS! RIISTAKAMERA BURREL EDGE HD 129,HD+ -kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Tallentaa kuvan muistikortille. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa. Kuva+video -tila. Inframustasalama. Liiketunnistin, jopa 25 m. Reagointiaika 0,6 s. METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA HINNAT VOIMASSA 30.9.2021 ASTI. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi PALJON LIIKKUVIEN KOIRIEN VALINNAT JOKAISELLE JAHTI&VAHTI ENERGIA, EXTRA ENERGIA TAI VILJATON SÄKIN OSTAJALLE JAHTI&VAHTI KANA , RIISTA TAI LIHA ATERIA KAUPAN PÄÄLLE. TUTUSTU MAISTUVIIN UUTUUKSIIN! JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 15 KG 32 20 JO4470 2,15 €/KG Rankkaa työtä tekevän ja erittäin paljon energiaa tarvitsevan aktiivikoiran vaihtoehto. galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. PALJON LIIKKUVIEN KOIRIEN VALINNAT JAHTI&VAHTI JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 90 JO4472 1,86 €/KG Paljon liikkuvan ja energiaa tarvitsevan aktiivikoiran täysravinto. JAHTI&VAHTI VILJATON 10 KG 36 90 JO4498 3,69 €/KG Maissiton ja viljaton täysravinto, joka sopii hyvin liikkuville ja herkille koirille. Hankkija_Metsa?sta?ja?5_420x275.indd 4 20.8.2021 14.35
• tecknas av att födan som erbjuds djuren är ransonerad. Stödoch massutfodringen skiljer sig från lockmatningen på det viset att syftet är att göra livet lättare för djuren i trakten. I området med tät stam i sydväst bör vi dock avstå från stödutfodring av rådjur och hjort eftersom vi försöker minska på stam. Utfodringen ska stå i proportion till stammens storlek och snödjupet I landets södra delar klarar hjorten och rådjuret vintern utan särskild utfodring. Generösa fodermängder ökar produktionen av kalvar och kid, vilket inte är önskvärt i området med tät stammar. Hittills har det inte fästs tillräckligt med uppmärksamhet vid kvaliteten på fodret som ges åt de små hjortdjuren. Ett överflöd av foder som far illa gynnar inte någon, inte heller jakten. Gammal praxis där kubikvis Från massutfodring till lockmatning Under den stundande hjortsäsongen kommer den målsatta avskjutningen att ligga på rekordnivå. Även för rådjuren går det brant uppför. Det krävs effektiv lockmatning för att nå en stor avskjutning, men i området med tät stam bör vi avstå från omfattande stödutfodring. TexT Pirkka Peltonen M ed lockmatning menar vi sådan utfodring som syftar till att locka ett visst vilt och göra jakten lättare. Dessutom ska lockmatningen locka bort djuren från ställen där de orsakar skador. Lockmatningen kännemed havre och morötter körs med släpvagn ut i skogen hör hemma i det förflutna. Nuförtiden finns det foderautomater som bara serverar en viss mängd foder per gång. Fodret som vi ger djuren ska vara allsidigt och i lagom mängder. Placera rätt Du bör också fästa uppmärksamhet vid att utfodringen placeras förnuftigt. Det vill säga långt borta från känsliga platser i jordbruket. Inte heller får placeringen medföra att fler hjortar och rådjur korsar vägar. Du kommer väl ihåg att du alltid behöver tillstånd av markägaren för utfodring av viltet! Drygt 80 procent av de fällda hjortarna skjuts på vaktjakt nära en utfodring. En fungerande utfodring är nödvändigt för regleringen av hjortstammen. Dessutom är det enklare att jaga selektivt på vaktjakt än på drevjakt. Se JÄGAREN 5/2020; där finner du ritningarna till en doserande foderautomat: https://metsastajalehti.fi/sv/ jakt/locka-hjortdjuren-meddelikatesser/ 20.8.2021 14.35 Jägaren 5/2021 37
• Den årliga avskjutningen Vinge Gräsand Anas platyrhynchos Mallard/Heinäsorsa Ung Ung Vuxen Vuxen Sliten och smal med trubbig spets Jämn färg på näbben Bred och grå med rundad form Bred och rundad form med vit kant Sliten och brun med trubbig spets och suddig vit kant Osliten, bred och grå med rundad spets Osliten och bred med rundad spets Sliten och brun med trubbig spets Källa: Lintuatlas.? Häckning De större täckarna De större täckarna De mindre och mellersta vingtäckarna De mindre och mellersta vingtäckarna Armpennor Tertialer ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Handpennor Vuxen Vuxen Vuxen Vuxen Sliten och smal med trubbig spets Ung Ung Ung Ung Enklast bestämmer du åldern på en gräsand på näbbens färg och vingfjädrarnas form, färg och slitage. (vår) Gräsanden är vår största och kraftigast byggda simand. Den har tydligt bredare vingar än de övriga Anas-arterna. Arten är den överlägset vanligaste av våra änder. Förekommer mycket allmänt i hela landet men klart mest i de södra delarna. Flyttar i oktober-november och övervintrar i Sydskandinavien och Västoch Centraleuropa. En liten del av stammen övervintrar hos oss vid öppet vatten i städer. Honan lägger i slutet av april och början av maj 5-12 ägg. Häckar i vassruggar, på strandängar och i konstbon. Ibland på stort avstånd från vatten. Arten är vår främsta jaktbara sjöfågel. Den årliga avskjutningen pendlar mellan 210 000 och 300 000 gräsänder. Säker Sannolik Möjlig Jämn färg på näbben Tydliga prickar på näbbkanterna Glest med prickar på näbbkanterna Stora variationer i näbbens färg Gul eller olivgrön Ojämn färg På hanen är de mellersta stjärtfjädrarna uppåtvända (Höst) Föda Vattenoch strandväxter som vanlig andmat och växtfrön. Insekter, kräftdjur och ryggradslösa djur. Mörk ögonstrimma och hjässa Orange näbb med mörk teckning Vit halsring Honan har brunbrokig fjäderdräkt Korn och frön Vattenväxter som andmat Vatteninsekter Gul näbb (sommar) Brunt bröst och grå buk Orange ben och simfötter Grönt huvud 0,9–1,3 kg 81– 95 cm 50– 60 cm kg Gråbrun rygg Gräsänder 00 01 02 03 04 05 06 07 08 10 09 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 På sommaren liknar hanen och honan varandra Huvudet är mörkare än på honan Rödbrunt bröst C M Y CM MY CY CMY K Heinasorsa_ika_ruotsi.pdf 1 20/08/2021 11.58 Jägaren 5/2021 38
• Den årliga avskjutningen Vinge Gräsand Anas platyrhynchos Mallard/Heinäsorsa Ung Ung Vuxen Vuxen Sliten och smal med trubbig spets Jämn färg på näbben Bred och grå med rundad form Bred och rundad form med vit kant Sliten och brun med trubbig spets och suddig vit kant Osliten, bred och grå med rundad spets Osliten och bred med rundad spets Sliten och brun med trubbig spets Källa: Lintuatlas.? Häckning De större täckarna De större täckarna De mindre och mellersta vingtäckarna De mindre och mellersta vingtäckarna Armpennor Tertialer ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Handpennor Vuxen Vuxen Vuxen Vuxen Sliten och smal med trubbig spets Ung Ung Ung Ung Enklast bestämmer du åldern på en gräsand på näbbens färg och vingfjädrarnas form, färg och slitage. (vår) Gräsanden är vår största och kraftigast byggda simand. Den har tydligt bredare vingar än de övriga Anas-arterna. Arten är den överlägset vanligaste av våra änder. Förekommer mycket allmänt i hela landet men klart mest i de södra delarna. Flyttar i oktober-november och övervintrar i Sydskandinavien och Västoch Centraleuropa. En liten del av stammen övervintrar hos oss vid öppet vatten i städer. Honan lägger i slutet av april och början av maj 5-12 ägg. Häckar i vassruggar, på strandängar och i konstbon. Ibland på stort avstånd från vatten. Arten är vår främsta jaktbara sjöfågel. Den årliga avskjutningen pendlar mellan 210 000 och 300 000 gräsänder. Säker Sannolik Möjlig Jämn färg på näbben Tydliga prickar på näbbkanterna Glest med prickar på näbbkanterna Stora variationer i näbbens färg Gul eller olivgrön Ojämn färg På hanen är de mellersta stjärtfjädrarna uppåtvända (Höst) Föda Vattenoch strandväxter som vanlig andmat och växtfrön. Insekter, kräftdjur och ryggradslösa djur. Mörk ögonstrimma och hjässa Orange näbb med mörk teckning Vit halsring Honan har brunbrokig fjäderdräkt Korn och frön Vattenväxter som andmat Vatteninsekter Gul näbb (sommar) Brunt bröst och grå buk Orange ben och simfötter Grönt huvud 0,9–1,3 kg 81– 95 cm 50– 60 cm kg Gråbrun rygg Gräsänder 00 01 02 03 04 05 06 07 08 10 09 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 På sommaren liknar hanen och honan varandra Huvudet är mörkare än på honan Rödbrunt bröst C M Y CM MY CY CMY K Heinasorsa_ika_ruotsi.pdf 1 20/08/2021 11.58 Jägaren 5/2021 39
• Skjut in geväret förnuftigt På varje jaktbart djur finns ett träffområde av en viss storlek där jägaren försöker placera kulan. Det är därför förnuftigt att skjuta in jaktgeväret så, att när jägaren siktar mitt i träffområdet så blir resultatet det önskade på både närmare och litet längre håll. TexT och bilder Arto Määttä E n kula som avlossas från ett gevär som är inskjutet på kort håll stiger aldrig under sin flyktbana över den horisontella siktlinjen utan kanske bara snuddar vid den. I typiska fall är avståndet då 75 eller 100 meter, det vill säga de vanligaste avstånden på skjutbanorna hos oss. Kulan stiger alltså till siktlinjen och flyger utmed den i några tiotal meter för att därefter falla rätt hastigt under riktpunkten. Ett kort inskjutningsavstånd är problematiskt. Först och främst för att kulans flyktbana hastigt sjunker rejält under siktlinjen, vilket krymper avståndet som geväret kan användas på. En annan beaktansvärd aspekt är den psykologiska: När vapnet skjuts in godkänner skytten ofta en smärre avvikelse från riktpunkten, som ju ökar med avståndet. Ett gevär som är inskjutet på längre avstånd är således exaktare inskjutet samtidigt som eventuella fel i avståndsbedömningen får lindrigare konsekvenser. Skjut in på medellångt avstånd En kula som avfyras från ett gevär som har skjutits in på ett medellångt avstånd stiger först till siktlinjen och Den gula linjen är kulans flyktbana på ett förnuftigt långt inskjutningsavstånd; kulan flyger också ovanför siktlinjen innan den börjar sjunka. Med ett längre inskjutningsavstånd kan skytten sikta mitt i träffområdet och även träffa där när ett gevär som är inskjutet på kort avstånd slår klart under. Den här överdrivna teckningen åskådliggör skillnaden i praktiken mellan kort och långt inskjutningsavstånd. Den röda linjen är siktlinjen. Den blå linjen är kulans flyktbana när geväret är inskjutet på kort avstånd; kulan snuddar vid siktlinjen och träffar alltid under när avståndet ökar. En jägar s vapen Jägaren 5/2021 40
• Inskjutningsavstånd 150 meter Inskjutningsavstånd 75 meter ? Om vi jämför skillnaderna på 200 meter så faller kulan med en inskjutning på 150 meter till hälften av underslaget om geväret är inskjutet på kort avstånd. I praktiken och på det här avståndet kan skillnaden på ett mål stort som en älg eller en hjort innebära skillnaden mellan fällning och skadskjutning. 75 meter 150 meter 175 meter 200 meter 150 meter 175 meter 200 meter 100 meter Exempel 1 på inskjutningsavståndets inverkan är träffande. Om geväret är inskjutet på 75 meter träffar det under riktpunkten. På storviltsjakt är gevärets största effektiva skjutavstånd cirka 130 meter. Därefter börjar träffarna gå rejält under. Om geväret är inskjutet på 150 meter förlängs det effektiva skjutavståndet ända till cirka 180 meter. Exempel 1 ? Gevärskaliber .308 Winchester, kikarsiktets höjd över piplinjen 40 mm (siktlinjen) ? Patron: Lapua Mega 12 g, utgångshastighet 765 m/s Avstånd Inskjutningsavstånd 75 meter 150 meter m -4,0 cm (skillnaden mellan pipoch siktlinjen) 25 m -1,5 cm -0,3 cm 50 m -0,1 cm +2,4 cm 75 m +3,9 cm 100 m -1,1 cm +4,0 cm 125 m -3,7 cm +2,8 cm 150 m -7,6 cm 175 m -13,0 cm -4,0 cm 200 m -20,5 cm -10,1 cm AN TT I YR JÖ LÄ Jägaren 5/2021 41 En jägar s vapen
• flyger därefter ett stycke ovanför siktlinjen för att därefter sjunka tillbaka till den och slutligen flyga under siktlinjen ända tills den träffar under det godkända området för en bra träff. På medellånga inskjutningsavstånd handlar det alltså om ett avståndsspann där kulan ska flyga så länge som möjligt i höjd med det godkända träffområdet. Då behöver jägaren inte kompensera genom att sikta ovanför utan han kan sikta där han vill träffa och kulan träffar där den ska. Det medellånga inskjutningsavståndet beror således på kalibern och viltet. Det godkända träffområdet på en älg är ju mycket större än motsvarande på en orre! Om skytten eftersträvar en flyktbana där kulan liksom flyger inuti ett tio centimeters rör, det vill säga inom plusminus fem centimeter från siktlinjen, då finns det, på maximalt avstånd, en skillnad på tiotals meter mellan ett optimalt inskjutet gevär och ett som är inskjutet på kort håll. Om det inte finns någon lång skjutbana att tillgå? Det är inte ovanligt att jägare saknar tillgång till 150 meters banor och är tvungna att skjuta in geväret på kortare håll. Då finns det emellertid ändå ett sätt att få inskjutningen att motsvara ett medellångt avstånd. När du skjuter in ett gevär på 75 eller 100 meter så gör du det inte mitt i tavlan utan ovanför riktpunkten. Vid inskjutningen av exempelvis en älgeller hjortstudsare på de här avstånden så motsvarar ett överslag på fyra centimeter rätt så precis en inskjutning på 150 meter. Den här minnesregeln fungerar således vid inskjutning på både 75 och 100 meters banor och omfattar i praktiken samtliga av de vanligaste kalibrerna, som .308 Winchester, .30-06 Springfield och 9,3 x 62. Exempel 2 ? Gevärskaliber .243 Winchester, kikarsiktets höjd över piplinjen 40 mm (siktlinjen) ? Patron: Sako Speedhead 5,8 g, V0 875 m/s Avstånd Inskjutningsavstånd 75 meter 100 meter 150 meter m -4,0 cm (skillnaden mellan pipoch siktlinjen) 25 m -1,8 cm -1,7 cm -1,1 cm 50 m -0,4 cm -0,2 cm +1,1 cm 75 m +0,4 cm +2,3 cm 100 m -0,5 cm cm +2,6 cm 125 m -2,0 cm -1,4 cm +1,8 cm 150 m -4,6 cm -3,8 cm 175 m -8,3 cm -7,4 cm -2,9 cm 200 m -13,3 cm -12,3 cm -7,2 cm Exempel 2 visar att skillnaden mellan inskjutning på 75 och 100 meter är liten med tanke på flyktbanan. Även om målet är mindre på fågeljakt så har jägaren med ett gevär inskjutet på 150 meter marginal för ett flera tiotal meter längre avstånd. Det medellånga inskjutningsavståndet beror på kalibern och viltet. Jägaren 5/2021 42
• 02_Ingressi 03_Nimet 01_Otsikko E fter hand som vaktjakten har blivit populärare så har det blivit vanligare med handkikare, men fortfarande finns det här i landet allt för många jägare som saknar den här viktiga utrustningsdetaljen. På den här kanten ligger vi alltså klart efter världen i övrigt. Spana INTE med kikarsiktet Den som spanar med kikarsiktet bryter mot en av grundreglerna för vapensäkerhet genom att rikta geväret mot någonting som han ännu inte har identifierat och kanske inte är beredd att skjuta på. Det här brottet mot säkerheten handlar inte bara om att identifiera målet och kontrollera kulfånget utan är tyvärr dessutom väldigt vanligt bland jägarna i vårt land. Två ögon ser bättre än ett Den optiska fördelen med en handkikare är att två ögon ger en bättre uppfattning om målet och omgivningen. Det handlar om en skillnad i visualiseringen och där drar handkikaren alltid det längre En av vapensäkerhetens fyra grundregler handlar om att identifiera målet och kontrollera kulfånget bakom målet innan du skjuter. Handkikaren är här ett oersättligt hjälpmedel. TexT och bilder Arto Määttä Handkikaren och säkerheten på jakt För jägaren är vintern också annat än glittrande pudersnö. Växlande omständigheter och utmanande terräng genom rätta vinterdäckval garanterar du att komma säkert fram. I GODA HÄNDER euromaster.fi Hitta din närmaste Euromaster-butik på våra nätsidor eller ring 0207 700 800* * Från mobil-abonnemang och från abonnemang i det fasta telefonnätet 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/min (moms 24%). VINTERDÄCK FÖR ALLA VÄGAR FRÅN EUROMASTER X-Ice North 4 X-Ice Snow Jägaren 5/2021 44 En jägar s utrustning
• Det gäller att välja en handkikare som passar för att den också ska bli använd. En allt för stor kikare blir kanske lämnad hemma om det ska smygjagas längs åkerkanter. En kvalitetskikare med 42 mm frontlins är en fungerande kompromiss; den har hyfsade skymningsegenskaper men är ändå lätt att bära med sig. strået. Du får en tydligare uppfattning om djup, målets beskaffenhet och terrängen. Över huvud taget ger handkikaren en mera realistisk bild än kikarsiktet. Handkikaren ger således jägaren och jakten en ny dimension. Du får en tydligare uppfattning om målets beskaffenhet och identifieringen av individer går lättare. Rent generellt får du en klarare uppfattning om både målet och bakgrunden. Handkikaren underlättar också jakten. Spanandet går så mycket bättre när jägaren i praktiken och fortlöpande håller sig bättre informerad om jaktområdet och det som pågår där. I synnerhet i dunklet före gryningen gör handkikaren det lättare att utse målen innan det går att se dem med obeväpnade ögon. Ger faktisk information om målet Det är också förnuftigt att använda handkikare med tanke på att hjärnan kan göra felaktiga tolkningar av det som jägaren ser. Observationerna som en människa gör är ofta bristfälliga och då börjar hjärnan fylla i med egna element för att skapa en begriplig helhet. Vilket förklarar fenomenet som många jägare har upplevt där en sten eller stubbe eller ett videsnår ser ut som ett vilt. Som till och med verkar röra på sig! Handkikaren minskar det här behovet hos hjärnan att fylla ut observationer eftersom den ger mer faktisk information om både målet och bakgrunden. Med tanke på säkerheten är handkikaren en viktig utrustningsdetalj även i det här avseendet eftersom utsikterna till observationer som verkligen stämmer blir klart större. Vanligtvis inser jägaren hur nödvändigt det är med en handkikare på jakt först när han har en i händerna och använder den på jakt. Först då klarnar alla fördelar som handkikaren ger när det gäller att identifiera arter, gestalta omgivningarna och jaga effektivare. För jägaren är vintern också annat än glittrande pudersnö. Växlande omständigheter och utmanande terräng genom rätta vinterdäckval garanterar du att komma säkert fram. I GODA HÄNDER euromaster.fi Hitta din närmaste Euromaster-butik på våra nätsidor eller ring 0207 700 800* * Från mobil-abonnemang och från abonnemang i det fasta telefonnätet 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/min (moms 24%). VINTERDÄCK FÖR ALLA VÄGAR FRÅN EUROMASTER X-Ice North 4 X-Ice Snow
• ? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 200 000 tuotetta Anar Hirvas naisten metsästyshousut Anar Hirvas Green naisten metsästyspuku on suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Äärimmäisen hiljainen Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Suomessa suunniteltu ja testattu Naisille saatavilla asusta myös Curved-malli Koot: XSXXXL 139,Anar Ailla II tai Ruossa II retkeilyhousut Jämäkästi istuvat ja joustavat trekkinghousut. Materiaali: 92% polyamidi, 8% elastaani Koot: naisille XXS XXL Koot miehille : XS XXXUseita eri värejä 79 00 Anar Ropi II lasten retkeilyhousut Anar Ropi II lasten retkeilyhousut ovat jämäkästi istuvat ja joustavat lasten trekkinghousut. Päivitetty malli Erinomainen valinta viileämmille keleille Materiaali: 95% polyesteri, 5% spandex Koot: 122 164cm Useita eri värejä 59 00 Anar Dorvu metsästysliivi Anar Dorvu metsästysliivi on varustettu uudella turvaoranssi camokuviolla. Veden – ja tuulen pitävä Oikealla puolella radiopuhelintasku painonapilla ja antennipidikkeellä Koot S-XXXL. 39 00 Anar Dorvu JR metsästysliivi Uudella turvaoranssi camokuviolla varustettu metsästysliivi. Oikealla puolella radiopuhelintasku painonapilla ja antennipidikkeellä. Veden – ja tuulen pitävä 32 90 Anar Hirvas tuplapuukko Suunniteltu erityisesti metsästäjälle. Isomman puukon pituus: 9 cm / 20.5 cm Avauspuukon pituus: 7.5 cm / 19 cm Tuppi: Mustaa nahkaa Terä: Karkaistua hiiliterästä 49 90 Anar Pro terästermos Uudistunut Anar Pro terästermos ei kylmene kovassakaan kelissä. Materiaali; ruostumaton teräs Perinteinen kestävä kierrekorkki Säilyttää juoman 12h jälkeen 65 c° ja 24h jälkeen 54 c° Tilavuus; 0,5L ja 0,75L Värit; hopeinen, musta ja vihreä 19 90 Anar Garra metsästyskenkä Täydellisesti istuvat Anar Garra metsästyskengät on valmistettu laadukkaasta nahasta. Vesitiivis ja hengittävä kalvo Vibram-ulkopohja pitää kaikissa olosuhteissa Kengät kiinnitetään helpolla ja nopealla Anar A-Lock Systeemillä Koot: 38-46 189,Anar Coasus fleeceväliasu Anar Coasus fleeceväliasu on hyvin istuva ja miellyttävän tuntuinen välikerrosasu. Kosteutta siirtävä välikerros Suojaava vetoketjullinen kaulus Unisex mitoitus: käy sekä miehille että naisille Materiaali: 100 % polyesteri 39 00 Anar NanoQ Safety camo metsästystakki Anar NanoQ on aktiivisen metsästäjän valinta liikkuvaan jahtiin. Takki on täysin vedenpitävä, hengittävä, kevyt ja pakkautuu tarvittaessa pieneen tilaan. 3 kerroskuoritakki teipatut saumat Hiljainen harjattu Anar Digicamo-pinta Ventilaatiot sivuilla Vedenpitävyys 20 000 mm Hengittävyys 40 000 g/m2/24 h Anar Hirvas metsästyspuku Anar Hirvas metsästyspuku on suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Äärimmäisen hiljainen Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Suomessa suunniteltu ja testattu Miehille saatavilla housuista Short-malli Miesten koot: XSXXXL Naisten koot: XXSXXL 269,169,139,299,159,Anar Hirvas lasten metsästyspuku Suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Erityinen kaksikerroksinen materiaali on erittäin hiljainen maastossa liikuttaessa ja teknisten ominaisuuksien ansiosta miellyttävä käyttää. • Takki: Vedenpitävä ADS-kalvo 10,000 mm Hengittävä 5,000 g/m2/24hrs 80 g vanutäyte irrotettava huppu nepparikiinnityksellä • Housut: Vedenpitävä ADS-kalvo 10,000 mm Hengittävä 5,000 g/m2/24hrs 80 g vanutäyte Säädettävät ja irrotettavat henkselit, kiristysnyöri vyötäröllä, tarranauha kiristys lahkeensuussa 99,79,129,159,129,159,Anar Silent Pro miesten ja naisten sarkatakki Tyylikäs italialaisesta villasekoitteesta valmistettu sarkatakki tyylitellyillä yksityiskohdilla. Äärimmäisen hiljainen takki on täydellinen valinta esimerkiksi passiiviseen metsästykseen villan luonnollisten lämmönsäätely ominaisuuksien johdosta. Tekomokkanahkaiset tyylitellyt yksityiskohdat Neljä vetoketjullista taskua sekä yksi rintatasku takin sisäpuolella rrotettava huppu Anar Magga Camo naisten metsästyspuku Anar Magga camo on erityisesti naisille mitoitettu upea ja hyvin istuva metsästyspuku. Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Kevyt rakenne Suomessa suunniteltu ja testattu Koot: XXS-XXL Anar Suohtas Camo miesten metsästyspuku Anar Suohtas Camo metsästyspuku on erinomainen valinta aktiiviselle metsästäjälle. Suomessa suunniteltu ja testattu Erittäin miellyttävä materiaali ja hyvä istuvuus Vedenpitävä ja hengittävä Koot: XXSXXXXL 199,249,249,Anar Lite Hike vaelluskenkä Kevyet kengät päivävaellukseen ja ulkoiluun. Pitävä ja joustava Vibram pohja sekä vednpitävä Sympatex kalvo. Fitgo –pikasulkimen ansiosta kengät on nopea kiristää ja avata. Lenkkitossumaiset vaelluskengät ovat joustavat, hengittävät ja napakat kengät monenlaiseen ulkoiluun. 129,
• ? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 200 000 tuotetta Anar Hirvas naisten metsästyshousut Anar Hirvas Green naisten metsästyspuku on suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Äärimmäisen hiljainen Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Suomessa suunniteltu ja testattu Naisille saatavilla asusta myös Curved-malli Koot: XSXXXL 139,Anar Ailla II tai Ruossa II retkeilyhousut Jämäkästi istuvat ja joustavat trekkinghousut. Materiaali: 92% polyamidi, 8% elastaani Koot: naisille XXS XXL Koot miehille : XS XXXUseita eri värejä 79 00 Anar Ropi II lasten retkeilyhousut Anar Ropi II lasten retkeilyhousut ovat jämäkästi istuvat ja joustavat lasten trekkinghousut. Päivitetty malli Erinomainen valinta viileämmille keleille Materiaali: 95% polyesteri, 5% spandex Koot: 122 164cm Useita eri värejä 59 00 Anar Dorvu metsästysliivi Anar Dorvu metsästysliivi on varustettu uudella turvaoranssi camokuviolla. Veden – ja tuulen pitävä Oikealla puolella radiopuhelintasku painonapilla ja antennipidikkeellä Koot S-XXXL. 39 00 Anar Dorvu JR metsästysliivi Uudella turvaoranssi camokuviolla varustettu metsästysliivi. Oikealla puolella radiopuhelintasku painonapilla ja antennipidikkeellä. Veden – ja tuulen pitävä 32 90 Anar Hirvas tuplapuukko Suunniteltu erityisesti metsästäjälle. Isomman puukon pituus: 9 cm / 20.5 cm Avauspuukon pituus: 7.5 cm / 19 cm Tuppi: Mustaa nahkaa Terä: Karkaistua hiiliterästä 49 90 Anar Pro terästermos Uudistunut Anar Pro terästermos ei kylmene kovassakaan kelissä. Materiaali; ruostumaton teräs Perinteinen kestävä kierrekorkki Säilyttää juoman 12h jälkeen 65 c° ja 24h jälkeen 54 c° Tilavuus; 0,5L ja 0,75L Värit; hopeinen, musta ja vihreä 19 90 Anar Garra metsästyskenkä Täydellisesti istuvat Anar Garra metsästyskengät on valmistettu laadukkaasta nahasta. Vesitiivis ja hengittävä kalvo Vibram-ulkopohja pitää kaikissa olosuhteissa Kengät kiinnitetään helpolla ja nopealla Anar A-Lock Systeemillä Koot: 38-46 189,Anar Coasus fleeceväliasu Anar Coasus fleeceväliasu on hyvin istuva ja miellyttävän tuntuinen välikerrosasu. Kosteutta siirtävä välikerros Suojaava vetoketjullinen kaulus Unisex mitoitus: käy sekä miehille että naisille Materiaali: 100 % polyesteri 39 00 Anar NanoQ Safety camo metsästystakki Anar NanoQ on aktiivisen metsästäjän valinta liikkuvaan jahtiin. Takki on täysin vedenpitävä, hengittävä, kevyt ja pakkautuu tarvittaessa pieneen tilaan. 3 kerroskuoritakki teipatut saumat Hiljainen harjattu Anar Digicamo-pinta Ventilaatiot sivuilla Vedenpitävyys 20 000 mm Hengittävyys 40 000 g/m2/24 h Anar Hirvas metsästyspuku Anar Hirvas metsästyspuku on suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Äärimmäisen hiljainen Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Suomessa suunniteltu ja testattu Miehille saatavilla housuista Short-malli Miesten koot: XSXXXL Naisten koot: XXSXXL 269,169,139,299,159,Anar Hirvas lasten metsästyspuku Suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Erityinen kaksikerroksinen materiaali on erittäin hiljainen maastossa liikuttaessa ja teknisten ominaisuuksien ansiosta miellyttävä käyttää. • Takki: Vedenpitävä ADS-kalvo 10,000 mm Hengittävä 5,000 g/m2/24hrs 80 g vanutäyte irrotettava huppu nepparikiinnityksellä • Housut: Vedenpitävä ADS-kalvo 10,000 mm Hengittävä 5,000 g/m2/24hrs 80 g vanutäyte Säädettävät ja irrotettavat henkselit, kiristysnyöri vyötäröllä, tarranauha kiristys lahkeensuussa 99,79,129,159,129,159,Anar Silent Pro miesten ja naisten sarkatakki Tyylikäs italialaisesta villasekoitteesta valmistettu sarkatakki tyylitellyillä yksityiskohdilla. Äärimmäisen hiljainen takki on täydellinen valinta esimerkiksi passiiviseen metsästykseen villan luonnollisten lämmönsäätely ominaisuuksien johdosta. Tekomokkanahkaiset tyylitellyt yksityiskohdat Neljä vetoketjullista taskua sekä yksi rintatasku takin sisäpuolella rrotettava huppu Anar Magga Camo naisten metsästyspuku Anar Magga camo on erityisesti naisille mitoitettu upea ja hyvin istuva metsästyspuku. Vedenpitävä ja hengittävä materiaali Kevyt rakenne Suomessa suunniteltu ja testattu Koot: XXS-XXL Anar Suohtas Camo miesten metsästyspuku Anar Suohtas Camo metsästyspuku on erinomainen valinta aktiiviselle metsästäjälle. Suomessa suunniteltu ja testattu Erittäin miellyttävä materiaali ja hyvä istuvuus Vedenpitävä ja hengittävä Koot: XXSXXXXL 199,249,249,Anar Lite Hike vaelluskenkä Kevyet kengät päivävaellukseen ja ulkoiluun. Pitävä ja joustava Vibram pohja sekä vednpitävä Sympatex kalvo. Fitgo –pikasulkimen ansiosta kengät on nopea kiristää ja avata. Lenkkitossumaiset vaelluskengät ovat joustavat, hengittävät ja napakat kengät monenlaiseen ulkoiluun. 129,
• Ändringar i observe randet av hjortar – exaktare siffror på stammen F ör förvaltningen av hjortstammen är det avgörande att ha så exakta siffror som möjligt på hjortarna. Vi har jobbat i projektform med att utveckla det här under de tre senaste åren. Vi har velat försäkra oss om att vi samlar in data på bästa tänkbara sätt, så att informationen också går att använda vid uppskattandet av stammen. Alltså beslöt vi oss för observationer gjorda under pågående jakt, som ger oss ytterligare data om stammens könsoch åldersstruktur. Vi utredde även viltkamerorna och DNA-metoderna, men stannade för att antecknandet av observationer är den bästa lösningen för datainsamling på nationell nivå. Hur och vilka observationer antecknas? För älgjägare är det redan vardagsmat att anteckna observationer i Oma riista. För antecknandet av hjortobservationer är Hittills har jägarna kunnat anteckna observationer av vitsvanshjort i Oma riista för eget bruk. Från och med i höst samlar vi in observationerna med en ny standardiserad metod som liknar insamlingen av älgobservationer. För hjortobservationernas del kommer varje hjortjägare att spela en viktig roll. TexT Eerojuhani Laine och Pirkka Peltonen, Finlands viltcentral; Sami Aikio, Naturresursinstitutet Bilder Oma riista och Hannu Huttu principen den samma, men observationerna passerar inte jaktledaren för godkännande. Varje jägare sköter sitt eget antecknande och gör det under rollen som Kontaktperson. Antecknandet av observationer kräver att jägaren hör till en jaktförening i Oma riista och är med i en grupp som är länkad till en giltig jaktlicens. Det lättaste sättet att anteckna är i Oma riistas mobilapp, till exempel efter en kväll på vaktjakt eller en dag på passet. Det går förstås också att sköta antecknandet på datorn. I likhet med älgobservationerna blir de antecknade observationerna synliga för samtliga medlemmar i föreningen. Synobservationerna av hjort antecknas och fördelas på bock, hind, kalv och oidentifierad. Varje jägare svarar själv för sitt antecknande och noterar hjortarna som han själv ser på jakt. När noteringen görs är det särskilt viktigt att komma ihåg att tillfoga Se instruktionsvideon på Viltinfo om hur du antecknar dina hjortobservationer: https:// www.riistainfo.fi/sv/ videor/anteckning-avvitsvanshjortobservationer/ Jägaren 5/2021 48
• att observationen gjordes under en hjortjakt. På en sällskapsjakt spelar det ingen roll om samma hjort blir antecknad flera gånger. Observationer gjorda av jaktgäster och jägare utan Oma riista kan utelämnas eller så låter man någon annan göra det för dem. Observationerna som noteras av en annan jägare hamnar förstås i hans eller hennes logg. Viktigt är också att inte anteckna selektivt utan att notera samtliga hjortobservationer som görs under jaktdagen. Jaktsäsongen på vitsvanshjort har börjat och antalet jaktlicenser för landet som helhet är rekordstort – igen. Vi uppmanar jägarna till en rekordstor avskjutning och dessutom varje hjortjägare att anteckna sina hjortobservationer under pågående jakt. Om det är någonting du undrar över så kontakta Oma riistas helpdesk eller älghushållningsområdesplaneraren i din region. Välj ”Ny observation” SÅ ANTECKNAR DU EN OBSERVATION I MOBILEN Välj ”Vitsvanshjort” som art och ”I samband med hjortjakt” Välj jaktsätt och anteckna hjortarna du såg Observationerna visas i din viltlogg 3 4 1 2 4 1 2 3 Hur används observations­ informationen? Den här informationen kommer att användas på flera nivåer; på föreningsnivå, vid viltcentralsregionernas planering av den jaktliga beskattningen, i älghushållningsområdena för exaktare siffror på hjortarna samt på nationell nivå för uppskattningen av stammens storlek och struktur. Observationsrapporterna kompletterar avskjutningsrapporteringen som redan finns i Oma riista. Oma riista-användarna kan läsa de här rapporterna genom att följa följande steg. 1. Välj din egen förening 2. Välj mellanbladet RAPPORTER 3. Välj arten Vitsvanshjort 4. Nu kan du bläddra genom Naturresursinstitutets omfattande rapportering Jägaren 5/2021 49
• T erhi Posio är jaktledare i föreningen Haukitaipaleen Erämiehet i Rovaniemi. Egen aktivitet, föreningens stöd och jaktledarutbildningen hjälper henne i uppdraget. Posio har jagat i drygt tio år och är dessutom föreningens sekreterare. Inleder morgonen med licensgranskning Haukitaipaleen Erämiehet samlas på morgonen vid jaktstugan. Posio går igenom avskjutningsläget och granskar skjutproven och jaktkorten för personer som deltar för första gången. Innan jakten börjar ska jaktledaren också granska att alla är lagenligt klädda. I sorlet uppfattar vi att det har gjorts flera observationer av älg och att det ”säkert” finns flera kalvar. Den här dagen deltar flera hundförare i jakten och terrängavsnitten lottas ut. Men ingen går till sitt pass innan hundarna har hittat älgarna och hundförarna har anmält det. Ökad säkerhet med GPS Säkerheten är prio ett på jakten. Alla ska kunna skjutsektorerna och de tillåtna passen. Posio berättar att nästan samtliga jägare i föreningen har skaffat en hundpejlapp. På det viset kan jägarna följa hundarna och ha En jaktledares dag På en älgjakt har jaktledaren ansvar och skyldigheter. Det viktigaste är att sörja för säkerheten. TexT och bilder Ville Viitanen koll på grannpassen. Men oavsett pejlapparna ska både jaktledaren och passjägarna veta var alla andra befinner sig. Med WhatsApp eller hundpejlens meddelandefunktion löper informationen. Vikten av kontakthållning blir ännu större om hunden löper över till grannföreningen eller statsmark. – Vi jagar huvudsakligen i privata marker, men om hunden skulle råka förirra Om det skulle behövas får Posio stöd av den föregående jaktledaren Tapani Tuisku, som är ordförande i föreningen. ? På morgonen går jaktledaren igenom säkerhetsfrågorna och delar vid behov ut skriftliga anvisningar samt granskar skjutproven och jaktkortet. Jägaren 5/2021 50
• sig till statsmarker eller grannföreningen så underrättar vi alltid områdets jaktledare, berättar Posio. Posio får ett meddelande i telefonen: ”Skall på kalvarna”. Det är förnuftigt att först låta älgarna lugna ner sig, så jägarna samlas vid brasan för att dricka kaffe och fördela passen. Lärorikt vara jaktledare Posio tycker att uppdraget som jaktledare är intressant och varierande, och hon lär sig medan hon håller på. – Man ska förstås åta sig uppdraget frivilligt. Jaktlagets stöd och den goda lagandan hjälper mig i jobbet, berättar Posio. En bra jaktledare är målmedveten och ger tydliga instruktioner. Det här blir särskilt tydligt när någonting går snett eller när det uppstår oenighet. – Det händer att någon under jaktdagens gång får egna idéer om exempelvis hur köttet ska fördelas. Då gäller det att hålla fast vid det som är avtalat och inte börja improvisera, funderar Posio. Jaktledaren tar hänsyn till samtliga I Haukitaipaleföreningen är den yngsta jägaren under 20 och den äldsta drygt 80. Enligt Posio är det viktigt med folk i alla åldrar i jaktlaget. – Ungdomarna ska få möjligheter och erfarenheter medan det är klokt att lyssna på råden som de gamla jägarna ger, funderar Posio. Jaktledaren bör vara insatt i alla aspekter av sitt jaktområde. Det är viktigt att ha koll på jaktarrendeavtalen, grannföreningarna, relationerna till markägarna och byborna, älgstammen i området och målen för älgförvaltningen. Anteckna fällningarna och observationerna i Oma riista Efter braskaffet och korvgrillningen går jägarna till passen och hundföraren smyger iväg till skallet. På passet stiger spänningen; kommer älgkon och kalven att stanna på skallet eller börjar de trava hitåt? Dessutom ska jakten vara etisk. Man skjuter alltid först kalven och respekterar det fällda viltet. Posio uppger att de inte fäller kalven och kon på samma skall. – Vi ger älgkon en chans och dessutom håller ju kalven oss sysselsatta under återstoden av dagen. Jaktledarens komihåg ? Informera samtliga om säkerhetsoch jaktanvisningarna ? Granska jägarnas skjutprov och jaktkort ? Var rättvis och tänk också på hundarna och de nya jägarna ? Se till att jaktdagen, fällningarna och observationerna antecknas i Oma riista ? Fördela vid behov uppgifterna mellan de biträdande jaktledarna ? Varje avlossat skott rapporteras till jaktledaren ? Eventuella bommar följs upp med en kunnig hund Ett skott hörs från skallet och strax därpå kommer ett meddelande: ”Kalven omkull, hämta dragskivan och släpvagnen”. Till jaktledarens uppgifter hör bland annat att sköta de officiella fällningsanmälningarna. Vilket går enklast i Oma riista, liksom antecknandet av jaktdagar och observationer. Jaktledaren kan fördela uppgifterna bland de biträdande jaktledarna, i synnerhet om han eller hon inte alltid är på plats. (Jaktledarens uppgifter finns fastställda i jaktförordningen 23 §.) Posio antecknar den här dagens händelser i Oma riista: Observerat en kalv och en vuxen ko. Och godkänner fällningsanmälningen för kalven som gjordes på plats i skogen. Det ska inte vara bråttom på jakten. Hunden har precis inlett ståndskallet och jägarna planerar passen i lugn och ro medan de kokar kaffe. Tack vare hundpejlappen ser passjägarna grannpassen och hur hundarna rör sig, vilket ökar säkerheten på jakten. Med kunniga hundar, ett tätt samarbete och kompetent ledning blir det resultat på jakten. Jägaren 5/2021 51
• D et finns många orsaker till detta sakernas tillstånd. Ofta hänvisar man till föreningarnas ovilja att släppa in nya medlemmar, men det är inte hela sanningen. Nya medlemmar trillar fortsättningsvis in som förut, men de nya medlemmarna deltar överraskande sällan i älgjakten. Huvudorsaken är således inte bekymmer med medlemsrekryteringen. Varför är inte ens de markägande medlemmarnas familjemedlemmar alltid intresserade av älgjakten? Jägarkåren är tudelad Älgjakten är den jaktform här i landet som är mest bindande och som kryllar av skyldigheter. Den passar för dem, för vilka älgjakten är jaktformen nummer ett. För dem är älgjakten med alla sina kringsysslor det samma som jakt och jakten är det samma som älgjakt. Den fyller sysselsättningsbehovet på veckosluten under säsongen medan verksamheten utanför säsongen fylls med talkojobb och skytteträning i samma syfte. Ofta har de här jägarna också en jakthund och älgjakten avgör till och med boningsorten och yrkesvalet. I det här gänget finner vi ofta kärnan i föreningens älgjakt, navet kring vilket jakten snurrar. Varför lockar inte älgjakten? En stadig ström av intresserade skriver jägarexamen och intresset för jakt ligger fortsättningsvis på topp. Men på många orter oroar man sig över att älgjakten inte känns lockande för de nya jägarna. TexT Arto Määttä Som bestämmer hur jaktarrangemangen läggs upp. Den andra gruppen i tudelningen utgörs av jägarna för vilka älgjakten, för att vara meningsfull, ska vara händelserik och genomföras snärtigt och effektivt. De här jägarna betraktar älgjakten som en del av den jaktliga helheten. Dessutom har de sannolikt också andra fritidsintressen. Utmaningen ligger alltså i att engagera den senare gruppen, där personerna inte är beredda att låta hela året kretsa kring älgjakten. Än mindre är de beredda att förbinda sig till att stå på älgpass hela säsongen. Dessutom ska vi minnas att älgjakten är en lagidrott som inte passar alla. Tudelade jaktarrangemang I runda slängar går det att dela älgjaktsarrangemen på två infallsvinklar. I den ena avser man att jaga under hela säsongen medan den andra satsar på effektivitet. Vinklingen som satsar på effektivitet upplevs av nya medlemmar som mera lockande eftersom den innebär händelserika och intressanta jakter som avkastar fällningar. Dessutom uppskattar de att älgjakten kan klaras av utan att behöva hålla på hela säsongen. H AN N U HU TT U Inkörda rutiner och motstånd mot förändring Det är inte ovanligt att man i jaktföreningar planerar och jagar så, att jakten blir långvarig. Insatserna står inte alltid i proportion till den målsatta avskjutningen och effekten i jakten är den samma år efter år. Man undviker kanske vissa jaktmetoder eller till och med förbjuder dem. Jakt på vardagar kan vara otänkbart. Det ovan beskrivna är beklagligt ofta synonymt med ineffektivitet. Sådana här inkörda verksamhetssätt sitter ofta djupt etsade i föreningarnas DNA och är svåra att förändra. Men ännu svårare kan det vara att inse att det kan vara just de traditionella sätten att driva verksamheten som gör att älgjakten inte känns lockande. På föreningsnivå borde man därför fråga sig om älgjakten innebär ett antingen-eller-val för deltagarna. Innebär ett deltagande i älgjakten att man tvingas avstå från andra fritidsintressen och jaktformer, eller utgör älgjakten en trevlig del av säsongen och jaktårets kretslopp? Den som granskar problematiken närsynt och enbart utifrån sina egna intressen kan ha svårt att upptäcka skillnaden. Det är inte ovanligt att man letar efter www.korvabuusti.? NU -10% www.novavox.? FÖR SÄKER JAKT Aktiva hörselskydd till jägaren • Mycket bra hörbarhet • 4 olika programlägen • Batteridriven • Avtagbart halsband • Kan anslutas till en jaktradiotelefon Jägaren 5/2021 52
• Så här gör du älgjakten mera lockande 1 Tillåt samtliga lagliga jaktformer och ge utrymme också åt dem som hellre vill ägna sig åt exempelvis vaktjakt. 2 Tillåt jakt på vardagar, i synnerhet under säsongens effektiva tid då jakten är enklare och känns meningsfull. Då kan jägare som bor på annan ort ta ut semesterdagar och delta. 3 Minska på kravet att binda sig genom att koncentrera talkojobben utanför jaktsäsongen enbart till sysslorna som handlar om älgjakten: torntalko, röjning av skjutsektorer, viltåkrar, slickstenar. 4 Undvik så långt det går onödiga ”korvgrillningsveckoslut”, där själva jakten går på sparlåga. 5 Ge jakten en snabb och effektiv kärna och spara därefter licenser för dem som vill jaga älg under hela säsongen. skälet till ungdomarnas brist på intresse hos ungdomarna själva, men att tjata på dem är inte fruktbart eftersom älgjakten ÄR intressant och många gärna skulle delta. Ungdomar och andra intresserade jägare tänker att meningen med älgjakt är att fälla älgar. Ett vedhuggarstalko är däremot en sådan sak som mången ogärna kör hela vägen hemifrån för att delta i. På älgjakt ska man jaga älg, inte lära sig att grilla korv! Visst är det möjligt Utmaningen för föreningarna handlar om att kunna erbjuda var och en älgjakt på ett sätt som passar honom eller henne. Det här kräver att man tar hänsyn både till dem som satsar allt på älgjakten och dem som vill sköta älgjakten raskt. Det kanske lättaste sättet som dessutom fungerar i praktiken är som följer. Sällskapsjakterna med många deltagare planeras för optimal effektivitet. Gärna korta drev där passjägarna inte sitter och rullar tummarna hela dagen. Ju mer som händer under dagens lopp desto större är utsikterna till fällningar och desto trevligare blir jakten. När merdelen av älgarna är fällda låter man de ivrigaste fortsätta i små jaktlag med hund. Om någon vill ägna sig åt vaktjakt så lägger man några licenser på det. Om någon vill skida efter älg så lägger man ett par licenser på det. Poängen är att man inte binder samtliga till någonting som bara passar några. H AN N U HU TT U www.korvabuusti.? NU -10% www.novavox.? FÖR SÄKER JAKT Aktiva hörselskydd till jägaren • Mycket bra hörbarhet • 4 olika programlägen • Batteridriven • Avtagbart halsband • Kan anslutas till en jaktradiotelefon
• HA NN U HU TT U S ommarvädret påverkar skogshönsens produktion av ungar. I typiska fall gynnar värme på försommaren ungarnas överlevnad och tillgången på insektsföda. I år var juni för andra året i rad ovanligt varm med rekordartade 25 dagar hetta. I motsats till fjolåret var också juli mycket varm och dessutom torr. Värmeböljorna innebar tydligen ingenting negativt eftersom häckningen lyckades riktigt fint denna sommar. Tjädern Under de två senaste decennierna har tjäderns utveckling i landet som helhet pekat aningen uppåt. Jämfört TRIANGELINVENTERINGARNA Uppmuntrande resultat Sensommarens inventeringar av vilttrianglarna har åter en gång avverkats för att vi ska kunna uppskatta läget för skogshönsens stammar. Vi noterar en uppgång för samtliga skogshöns som räknas. TexT Andreas Lindén, Naturresursinstitutet med fjolåret ökade tätheterna i genomsnitt en aning. I fem viltcentralsregioner är tätheterna större än normalt och lägre bara i Norra Tavastland. I Uleåborg låg tjäderns andel ungar över genomsnittet medan vi i Lappland noterade kullar som var större än det genomsnittliga. I Norra Tavastland och i Mellersta Finland låg däremot andelen ungar under det normala och kullarna var sällsynt små. Orren Under de två senaste decennierna har orrens utveckling i landet som helhet varit stabil. Jämfört med fjolåret ökade tätheterna i genomsnitt, men det finns rätt mycket lokala variationer. I fem viltcentralsregioner är tätheterna större än normalt och i flera regioner till och med mycket större. I Norra Tavastland och Nyland är orrtätheterna ovanligt låga. I Nyland har orrarna kollapsat till nästan hälften av fjolåret. Andelen ungar var påfallande stora (över 60 procent) i Kajanaland, Uleåborg, Norra Savolax och Norra Karelen där kullarna dessutom var större än genomsnittet. Järpen I mellan tre och fem år har järpstammen visat tydliga tecken på återhämtning från den värsta vågdalen som F rskning Jägaren 5/2021 54
• Ett stort tack till alla som inventerade! Även med internationella mått mätt håller uppföljningen av viltstammarna i vårt land toppklass och vilttrianglarna kan betraktas som ett flaggskepp. Vilt­ trianglarna inventeras varje år i den skogtäckta delen av landet. Vi mäter regionvis hönsfåglarnas tätheter, produktion av ungar och storlek på kullarna. Inventeringarna görs av frivilliga jägare. Den 10 augusti hade i landet som helhet 890 trianglar blivit inventerade. Det här är en lika viktig som berömlig prestation! Inventeringsmaterialet används i arbetet med att uppskatta tillståndet för och förändringar hos hönsstammarna. Dessutom används materialet i forskningssyfte och vid planeringen av förvaltningen av hönsen. De färska triangelresultaten används också som underlag när årets regionala jakttider för skogshönsen bestäms. Tjäder Orre Järpe Ripa VILTCENTRALSREGION AN TA L TR IAN GL AR TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K S Tavastland 25 3,7 + 29 3,0 7,2 ++ 41 3,2 9,3 ++ 35 3,7 S Savolax 53 3,2 ± 38 3,5 5,5 – 48 4,0 9,4 + 43 3,8 SÖ Finland 43 3,1 ± 30 2,8 4,7 ± 44 3,7 6,5 ++ 38 3,6 Kajanaland 89 4,7 + 55 3,7 13,9 ++ 65 4,9 6,5 ++ 61 5,0 1,7 ++ 77 6,6 M Finland 73 2,8 ± 28 2,7 9,5 ± 53 4,6 9 + 45 3,6 Lappland 126 5,2 ± 45 3,8 4,3 + 53 4,1 2,5 + 45 4,5 3 ++ 61 5,4 Uleåborg 134 4,9 ± 48 3,8 15,2 + 61 4,6 6,9 ++ 56 4,1 1,5 + 69 6,3 Österbotten 82 3,7 – 38 3,6 13,4 ± 55 4,6 7,5 ± 53 4,6 N Tavastland 33 2,1 – 21 2,0 4,1 – 41 3,5 12 ± 47 3,9 N Karelen 78 5,4 + 49 4,0 12,6 ++ 66 4,9 11,8 ++ 60 4,2 N Savolax 54 3,9 + 42 3,3 14,1 + 63 4,8 15,5 ++ 53 4,3 K-Österbotten 20 3,5 ++ 40 3,2 10,6 ++ 48 5,8 12,6 ++ 50 3,8 Satakunta 49 3,6 ± 40 3,8 8,8 ± 49 4,1 11,9 + 56 4,1 Nyland 21 4,3 + 40 4,8 4,4 – – 33 3,5 10,2 ++ 50 4,1 Eg Finland 10 2,9 ++ 10 1,0 4,1 ++ 38 5,0 6,5 ± 25 5,0 Hela landet 890 4,3 ± 41 3,5 8,6 + 54 4,4 7,2 + 49 4,3 1,3 + 40 3,7 Skogshönsens tätheter (individer/km2 skogsmark), andel ungar (%) och genomsnittliga kullstorlek i juli­augusti (läget 10.8). Värdena där det regionala 90 % konfidens­ intervallet skiljer sig från långtidsmedelvärdet presenteras med fet stil: med rött om värdet ligger ovanför medelvärdet och med blått om värdet ligger under medelvärdet. Förändringarna i täthet sedan fjolåret är uttryckta med plusoch minustecken: ± förändring < 15 % / + och – förändring 15–30 % / ++ och – – förändring > 30 %. För ripan ger vi enbart siffrorna för norra Finland där materialet räcker till. Värden som bygger på färre trianglar än 25 är behäftade med en avsevärd statistisk osäkerhet. inföll åren 2016 och 2017. Jämfört med fjolåret ökade järpens tätheter ovanligt enhetligt på olika håll i landet. I Norra Karelen, Kust-Österbotten och Kajanaland var tillväxten kraftig. I Satakunta, Norra Karelen och Uleåborg låg järptätheten över långtidsmedelvärdet. I Norra Tavastland låg den vuxna stammen däremot aningen under det normala. I de övriga regionerna låg stammen redan nära medelvärdet. Andelen ungar var påfallande stor i Kajanaland och Norra Karelen, men även i de övriga regionerna lyckades häckningen bättre än normalt. Ripan Ripstammen har nu vuxit med måttlig fart i fyra eller fem år i rad. Tillväxten var koncentrerad till artens starkaste regioner; Lappland, Uleåborg och Kajanaland. Längre söderut, i regionerna där arten fortfarande förekommer, minskade ripan en aning eller stod stabil. I Lappland ligger tätheten nu vid långtidsmedelvärdet, men i Uleåborg och Kajanaland fortsättningsvis under. Den här sommaren var ripans andel ungar exceptionellt hög i Kajanland medan den i Lappland låg aningen under medelvärdet. I övrigt var produktionen av ungar någorlunda normal. Jägaren 5/2021 55
• HA NN U HU TT U RESULTATET AV SJÖFÅGELINVENTERINGEN Gräsänderna fick mycket ungar Beträffande våra viktigaste jaktbara änders häckande stam har det inte skett några för­ ändringar av betydelse. Krickan, bläsanden och knipan stannade under långtidsmedelvärdet medan gräsanden förblev vid medelvärdet. TexT Hannu Pöysä, Andreas Lindén, Markus Piha, Tuomas Rajala, Naturresursinstitutet Sari Holopainen, Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet Ä ven om sjöfåglarnas häckande stam varierar kraftigt från år till år så avslöjar inventeringen tydliga långtidsförändringar. Gräsandens häckande stam (antalet häckande par) har vuxit på lång sikt, men i mitten av 10-talet bröts tillväxten. Under de senaste tio åren har vi inte kunnat notera någon tydlig trend i utvecklingen. Den här sommaren låg stammen vid långtidsmedelvärdet (1989–2021). Krickans häckande stam har minskat på lång sikt, men under de senaste tio åren har stammen varierat utan någon tydlig trend. Knipans häckande stam har minskat på lång sikt och under de senaste tio åren. Krickans häckande stam minskade en aning från fjolåret medan knipan ökade. Bägge arternas index för den häckande stammen stannade under långtidsmedelvärdet. Bläsandens häckande stam har minskat rejält och nästan kontinuerligt sedan mitten av 90-talet. Indexet för den häckande stammen föll nu till den lägsta nivån under hela inventeringsperioden, vilket är synnerligen oroväckande med tanke på artens förmåga att klara jakt. Få regionala skillnader hos förändringarna Beträffande långtidsutvecklingen för gräsanden, knipan och krickan kan inga skillnader av betydelse noteras mellan regionerna. Däremot har bläsandens häckande stam minskat kraftigare i de norra och södra delarna av landet än i de mellersta delarna. Skillnaderna i nedgångens styrka pekar på att det finns flera skäl bakom fenomenet; vissa som påverkar kraftigare i söder medan andra gör det i norr. Viggens häckande stam har minskat rejält i landets södra och mellersta delar, men inte i de norra. Resultatet är väntat eftersom viggen enligt tidigare undersökningar har minskat i synnerhet i eutrofa fågelsjöar och i havsområJägaren 5/2021 56 F rskning
• det. Andelen eutrofa fågelsjöar av samtliga vattendrag i inventeringen är större i söder än i norr. Dessutom visar en nyligen gjord undersökning att viggens häckningsresultat har försvagats i synnerhet i näringsrika vattendrag. Av arterna, som vi har ett tillräckligt inventeringsmaterial om i södra och mellersta Finland, har stjärtanden, skedanden, småskraken, skäggdoppingen och sothönan minskat i bägge områdena medan storskraken har gjort det enbart i landets södra delar. Minskningen hos de häckande stammarna berör således både ett stort antal arter och en stor del av landet. Ett studium av de enskilda arterna visar överraskande små regionala skillnader, men det finns också arter med avsevärda skillnader mellan regionerna. Produktionen av ungar Gräsandens produktion av ungar ökade med 16 % från fjolåret och indexet steg rekordhögt. Storleken på kullarna visade däremot inga större skillnader mot fjolåret. Sannolikt var det alltså den lyckade häckningen som ökade produktionen av ungar. Gräsandens kraftigt ökade produktion av ungar kan delvis vara skenbar. Under den senaste tiden har allt fler små våtmarker anslutits till inventeringen, vilket kan ha gett utslag i materialet. I sådana är det sannolikt lättare att få syn på andkullarna. Återstår att se om gräsandens stora produktion av ungar avspeglar sig i höstens avskjutning. Knipans, krickans och bläsandens produktion av ungar har sjunkit på lång sikt. Indexen är skalade så att 100 % beskriver medelvärdet för pe­ rioden 1989­2021. Det färglagda området kring indexet är 95 % konfidensintervallet som beskriver osäkerheten hos indexets värde på grund av spridningen i materialet. Indexen beskriver på landsnivå hur mängderna par och ungar har utvecklats för de viktigaste jaktbara änderna (index%). BL ÄS AN D Par Ungar KR ICK A KN IPA GR ÄS AN D 1990 2000 2010 2020 1990 2000 2010 2020 125 100 75 200 150 100 50 175 150 125 100 75 50 160 140 120 100 80 Också hos de här arterna har produktionen av ungar ökat under de senaste två åren; hos bläsanden och knipan snuddar den vid långtidsmedelvärdet, men stannade för krickans del klart under. Tack till jägare och fågelvänner Antalet personer som deltar i parräkningen av sjöfåglar och antalet inventeringspunkter har sett en svindlande tillväxt under de senaste åren; det här året inventerades drygt 2000 punkter! Den här utvecklingen hjälper oss att ta fram allt exaktare siffror på stammarnas utveckling på regionnivå. 1990 2000 2010 2020 1990 2000 2010 2020 1990 2000 2010 2020 Norra Mellersta Södra KR ICK A KN IPA BL ÄS AN D GR ÄS AN D Diagrammet visar hur de viktigaste jaktbara ändernas häckande stam har utvecklats i södra, mellersta och norra Finland under perioden 1986-2021 (index%). 200 100 200 100 200 100 150 100 50 250 200 150 100 50 NORRA MELLERSTA SÖDRA Par­ och kullräkningarna av sjöfåglarna ingår i det nationella arbetet med att följa viltet. De har pågått sedan slutet av 80­talet; parräkningen gjordes nu för 36 gången och kullräkningen för 33 gången. Diagrammen som visar stammarnas utveckling på landsnivå och i de olika delarna av landet finner du på Naturresursinstitutets webbplats på adressen www.luke.fi/sv/om-naturresurser/villebrad-och-jakt/sjofaglar/ Jägaren 5/2021 57
• Projektet ingår i Helmiprogrammet som drivs av jordoch skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Syftet är att höja kvaliteten på fågelfaunans livsmiljöer i hela landet. Projektets första fas pågår till den sista december 2023. Samtidigt pågår även några andra projekt riktade mot mink och mårdhund, som det ministeriefinansierade SOTKA-projektet och Jägarförbundets projekt för att engagera sommargäster, ”Mökkiläiset vieraspetopyyntiin”. Finlands viltcentral och Forst­ styrelsens Jaktoch fisketjänster organiserar effektiverad jakt på de främmande rovdjuren i ett sjuttiotal skyddsområden på olika håll i landet. De här fågelvattnen är nationellt betydelsefulla häckningsområden för våra jaktbara sjöfåglar med negativ utveckling. TexT Jyri Mononen, Jussi Ruskeala och Kari Karhula bild Jussi Ruskeala S yftet med rovdjursprojektet är att trygga häckningsfriden för de utsatta och hotade sjöoch strandfåglarna. Jägarna utgör projektets främsta verkställande resurs och på det här sättet visar vi att vi bär huvudansvaret för de utsatta arterna. Ställ upp! Vi uppmanar jaktvårdsföreningarna i de aktuella områdena att delta i samarbetet för att skapa så enhetliga jaktområden som möjligt. De utsedda rovdjursgrupperna eliminerar de Vi håller webbplatsen vieraspeto.fi/sv/ uppdaterad om de främmande rovdjuren och jakten på dem. främmande rovdjuren i de utvalda fågelobjekten med kringliggande marker. Vi börjar rekrytera i höst och då kan intresserade deltagare anmäla sig. Fångstgrupperna utses bland de kunnigaste och mest motiverade rovdjursjägarna i respektive område. Dessutom ser vi gärna att unga och intresserade blivande minkoch mårdhundsjägare hör av sig. För att projektet ska lyckas måste vi engagera de bästa jägarna eftersom den effektiverade jakten har det ambitiösa målet att tömma de utsedda fångstområdena på mink och mårdhund under projekttiden – och hålla dem tomma. Eftersom objekten ligger i skyddsområden ska jägarna förbinda sig att följa fångstplanerna och de avtalade spelreglerna. Senare i höst informerar vi närmare om projekthelheten och upplägget på jakten. Allas insats behövs Vi påminner dessutom om att samtliga jägares insats behövs. Varje fälld mink och mårdhund är hemåt och om samtliga jägare ställer upp så kan vi åstadkomma en oerhörd förändring. Det brådskar att trappa upp effekten i jakten. Ställ upp även du, med det kunnande och vetande som du har! Helmi-programmet mot de främmande rovdjuren inleddes Jägarna ställer upp för sjöfåglarna Jägaren 5/2021 58
• Nähdään metsällä ja täällä: tracker.fi – facebook.com/tracker.fi. Lataa Tracker Hunter 6 Google Playsta tai App Storesta. PYSY EDELLÄ 2021 uutuudet: Tracker Map Planner: uusi kartansuunnitteluohjelma, jonka avulla suunnittelet kartat helposti tietokoneella. Ryhmäristiinpaikannus: Olipa ystäväsi sitten Trackerin tai Ultracomin käyttäjä, nyt voitte kuulua kaikki samaan ryhmään. Safety: Nyt näet myös Ultracom-käyttäjät ja koirat kahden kilometrin säteellä itsestäsi! Lue lisää verkkosivuiltamme tai kysy lähimmältä jälleenmyyjältäsi. MONIPUOLISET KARTAT TRACKER SAFETY RYHMÄT & RISTIINPAIKANNUS JÄLKIPELIT PALJON MUITA HYVIÄ OMINAISUUKSIA UUDISTUNUT SAFETYTOIMINTO!
• Jaktsäsongen för hönsfåglar står för dörren. Järpen är liten hönsfågel med ljust kött som blir delikat viltmat. C onfitering, det vill säga kokning i fett, passar för många slags kött med ben, men passar särskilt bra för små hela fåglar samt för ben och vingar av större fåglar. Kött som tillagas i fett blir särskilt mört och gott eftersom det inte finns någon risk för uttorkning. Principen för confitering är den, att köttbitarna radas tätt i grytan eller kastrullen, täcks med fett och tillagas på rätt mild värme. Det bästa fettet är ankeller gåsfett med neutral smak, som kan köpas på burk i välsorterade matbutiker. Rypsolja har en neutral smak och kan användas i stället eller som komplement. Confiterat kött kan ätas direkt eller användas som ingrediens i en maträtt. Confitering gör järpen ännu godare! Jägaren 5/2021 60 Följ Kati Pohja på Instagram: @sorsalassa MATREDAKTÖR OCH JÄGARE KATI POHJA LAGAR VILTDELIKATESSER FÖR VÅRA LÄSARE. 2018 GAV HON UT BOKEN RIISTAA LAUTASELLA MED RECEPT PÅ VILTRÄTTER. bilder Laura Riihelä Mat n
• AJVAR-JÄRPPASTA 4 portioner 2–3 confiterade järpar 2 lökar 1 msk olja eller smör 1–2 vitlöksklyftor 1 burk (350 g) ajvar, dvs paprika-auberginesås 1 tsk timjan ¼ tsk svartpeppar Salt efter tycke och smak Dessutom 350 g bandpasta Börja med att koka upp pastan i generöst saltat vatten och låt den koka enligt anvisningarna på paketet. Plocka köttet från benen. Skala och finfördela lökarna. Sautera löken i fett i en panna och tillsätt efter en stund köttet. Sautera en stund till under omrörning. Tillsätt ajvar-såsen och kryddorna. Koka upp. Spara 1-2 dl av pastans kokvatten och häll av pastan. Tillsätt kokvattnet i såsen tills den får en lämplig konsistens. Kokvattnet tillför maten salt; avsmaka därför innan du (eventuellt) saltar. Rör ner pastan i såsen och servera genast. Ett tips: Ajvar är en paprika-auberginesås från Balkan. Finns i välförsedda större mataffärer och etniska matbutiker. På nätet finns anvisningar för dig som vill laga din ajvar själv. CONFITERADE JÄRPAR Ungefär 4 portioner 2–4 järpar, helst plockade 1 tsk salt 1 burk (400 g) gåseller ankfett ca 1 liter rypsolja Plocka och torka järparna. Strö salt över dem och låt dra en stund i rumsvärme. Lägg fåglarna sida vid sida i en gryta eller stålkastrull. Kärlet ska inte vara större än att de precis får plats på bottnen; det minskar behovet av fett. Häll fettet på fåglarna. Skarva med rypsolja om fettet inte räcker till för att täcka dem. Lägg på locket och låt sjuda på 100 grader i ugn i cirka 2 ½ timmar. Låt svalna innan du lyfter fåglarna ur fettet och lossar köttet från benen. Ett tips: Om du inte använder köttet genast; låt kärlet svalna i rumsvärme och ställ det i kylskåpet. Där stelnar fettet och bildar ett skyddande och lufttätt täcke över köttet, som kan sparas i några dagar. Benfritt kött går också att frysa in för senare användning. Ett tips: Även fåglar, ben och vingar av andra arter går att confitera. Jägaren 5/2021 61
• TE RO KU IT UN EN F ör det licensbelagda viltet, som älgen, ska jägarna granska att jaktkartan stämmer med licensbeslutet. Det hör till Finlands viltcentrals uppgifter att i ansökningarna för älglicens granska splitterområdena och om olika ansökningar överlappar varandra. Därför händer det att delar av det ansökta licensområdet avskiljs. Före jakten ska de avskilda områdena också tas bort från jaktkartan. I beslutet eller i en bilaga till beslutet förtecknas de områden som ska avskiljas från jaktkartan, men det är inte Finlands viltcentral som gör det. Uppgiften att redigera kartorna hör till föreningens Oma riista-kontaktperson. Han (eller hon) finner Med digitaliseringen flyttar jaktföreningarnas kartor från väggen i jaktstugan till medlemmarnas smarta apparater. När kartan är uppdaterad och positioneringen fungerar kan jägarna själva se efter i telefonen att passen är lovligt placerade. Jaktkartan och licensbeslutet ska stämma överens licensbeslutet på föreningens Oma riista-sida under fliken LICENSER. I beslutet ingår en förteckning över de områden som ska avskiljas. Ändringarna ska helst införas på kartan med samma områdeskod som i ansökningen. Passa samtidigt på att städa bort obehövliga kartor under fliken OMRÅDEN och namnge de återstående kartorna tydligt, exempelvis ”Älgjakten 2021 Jaktföreningen Bom”. Använd den rättade kartan vid nästa ansökan Det går inte att införa sådana områden på jaktkartan som inte är införda på ansökningskartan. Det här innebär att ett avtal om jaktarrende som görs sedan ansökningen lämnats in inte kan användas under älgjakten samma höst eftersom arrendeavtalet inte är uppdaterat beträffande splitterområden och överlappningar. Däremot går det att foga avtalet till ansökningskartan för följande vår. Beklagligt ofta hänger samma splitterområden och överlappningar med år efter år i licensansökningarna. Använd i stället den uppdaterade kartan vid nästa ansökning! Oma riista uppdaterar fastighetsinformationen några gånger om året med data från lantmäteriverket. Förändringarna kan handla om registernummer eller arealer. Den här egenskapen gör det lättare för föreningarna att hålla avtalen uppdaterade, men det går inte att förstora ansökningsområdet när man inför de här ändringarna. Effekterna av uppdateringsfunktionen ska granskas fastighetsvis. ”Jaktoch fiskeövervakare Höök, gomorron och gratulerar till den fällda älgen!” ”Tackar. Det är faktiskt Jaktföreningen Boms första fällning den här hösten, men den föll knall och fall.” ”Jasså jaha, ska vi ta en titt på personuppgifterna? Er förenings marker börjar ju en halv kilometer ditåt...” Jägaren 5/2021 62 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser
• Årtiondets hönsfågelhöst S ommarens inventering av vilttrianglarna visar att hönsfågelstammarna på många orter har ökat så mycket att de nästan når toppåren för tio år sedan, vilket öppnar för en längre jaktsäsong. Åter en gång har de frivilliga inventerarna gjort sig förtjänsta av ett stort tack! Vårt system med en jaktreglering som bygger på färska och kompletta inventeringsdata är en sällsynthet ute i Europa och kan lugnt lyftas fram som ett gott exempel. Det här har flera inhemska naturskyddsorganisationer insett och internationellt har bland annat avtalet om bevarande av de flyttande sjöfåglarna i Afrika och Eurasien presenterat det som föredömlig reglering av jakten. Men övergången till att använda färsk information gick varken lätt eller fort. För ungefär femton år sedan hade vi dessutom bekymmer för att nätverket av trianglar glesnade. Generationen som åren 1987 till 89 hade inlett inventeringarna hade efter 20 år börjat tröttna. Inventeringsresultaten antecknades på pappersblanketter och postades. Hanteringen och behandlingen tog tid. Dåvarande Viltoch fiskeriforskningsinstitutet VFFI inledde den elektroniska hanteringen av resultaten och vid inventeringen av riporna i Övre Lappland tog man i bruk en linjetaxering med hönshundsassistans. Vid förnyelsen av viltförvaltningen (2011) överfördes befogenheterna att begränsa jakttiderna till jordoch skogsbruksministeriet medan Finlands viltcentrals team för hållbar jakt fick i uppgift att bereda förslaget till jakttider. Eftersom besluten om dem tidigare hade fattats i de femton jaktvårdsdistrikten så hade det funnits skillnader i praxis. Arbetet med att förenhetliga praxis underlättades av datormodellen som utvecklades av viltcentralen och Östra Finlands universitet. Med den går det att granska fågelstammens utveckling i rutor om 50x50 och 25x25 kilometer i hela landet. Det gällde att lära sig nya system och hitta nya intresserade inventerare. Jaktföreningarna behövde ny motivation. Och lyckligtvis gick sådan att uppbringa. Den bästa motivationen för det här enorma talkojobbet visade sig som förväntat vara att informationen omedelbart kunde omsättas i praktiken. På det viset bevarar vi livskraften hos viltstammarna, även till glädje för kommande släktled. JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Licenskravet för östersjövikare slopades Hädanefter bedrivs jakten på östersjövikare med en regional kvot, i likhet med jakten på gråsäl. Om fångstkvoten fylls innan jakttiden går ut så avslutas jakten med en bestämmelse utfärdad av Finlands viltcentral. Du kan följa med hur kvoten fylls på webbplatsen www.riista.fi. För fälld gråsäl ska anmälan göras till Finlands viltcentral senast den tredje vardagen efter fällningen. Det enklaste är att göra anmälningen i tjänsten Oma riista. Du som jagar sjöfågel, kom ihåg fällningsanmälningen! Med höstvindarna kommer också de flyttande änderna och bland annat bläsanden och stjärtanden kan uppenbara sig i skjutsektorn i stora flockar. Finlands viltcentral önskar sans och måtta med de försvagade sjöfåglarna på andjakten, även under flyttningstiden, och påminner jägarna om den lagstadgade skyldig­ heten att göra fällningsanmälan. Denna omfattar samtliga jaktbara änder utom gräsand, kricka och knipa. Det enklaste sättet är att anteckna samtliga fällningar i tjänsten Oma riista; då behöver du inte hålla reda på vilka arter som skyldigheten gäller för. ES KO IN GB ER G TO M I M UU KK O NE N K lumn 63 Jägaren 5/2021
• I den här artikeln ska vi inte fördjupa oss i vården av en nedkyld person utan koncentrera oss på hur du förebygger att en skadad person blir nedkyld. Vi tittar också på orsakerna till att nedkylning är skadligt, i synnerhet i vården av en patient som blöder. När kroppstemperaturen sjunker så ökar stressnivån i kroppen, blodets koagulering och blodcirkulationen LIVRÄDDNING, DEL 3 Nedkylning hotar skadad person Nedkylning eller hypotermi kan utgöra ett allvarligt hot för jägare och fiskare. Som nedkyld betraktas en patient vars kroppstemperatur har sjunkit till eller under 35 grader. I synnerhet i kombination med en skada kan läget bli livshotande. TexT och bild Ville Voipio rubbas och patienten kan förlora medvetandet. Detta innebär en avsevärt ökad risk för att den skadade ska dö. I den här artikelserien har vi hittills koncentrerat oss på allvarliga blödningar och som jag har nämnt i de tidigare artiklarna hör temperaturregleringen till det viktigaste för att hålla personen vid liv. Temperaturkontrollen utgör en hörnsten därför att den fungerar också i terrängen. Förhindra nedkylning, håll patienten varm 27 grader är en neutral temperatur på omgivningen för människokroppen. Vilket gör det lätt att inse att kroppen nästan undantagslöst börjar kylas ner här i vårt klimat om en person inte rör på sig och producerar värme. Hypotermivården handlar helt enkelt om att förhindra värmeförluster och hålla patienten varm. Så fort de livräddande åtgärderna är gjorda går du vidare steg för Jägaren 5/2021 64
• 1 2 3 4 5 6 steg för att förhindra att patienten blir nerkyld. Marken är kall, vinden kyler och vädret är kallt! Skapa ett isolerande skikt mellan patienten och det kalla underlaget, med exempelvis en sovsäck. Om det går så flytta patienten inomhus, skyddad mot kyla och blåst, eller tänd en brasa för att skapa värme. Byt i mån av möjlighet kläder som har blivit våta av blod, vatten eller någon annan vätska till torrt eller lägg någonting isolerande mellan huden och det våta. Rymdlakan i första hjälpenväskan På marknaden finns en hel del utrustning för att förebygga och vårda hypotermi. Det enklaste är ett lätt rymdlakan och i den finaste ändan finner vi hypotermipåsar och värmeförpackningar. Samtliga tjänar dock samma syfte, att skydda patienten mot kyla och minimera värmeförlusterna. Ett lätt rymdlakan tar upp obetydligt med plats i IFAK-förpackningen och tynger inte jägarens ryggsäck med mer än några gram. Principen för hur man använder ett rymdlakan är oerhört enkel: Skydda den skadade mot kyla och väta. Patienten kan sitta i famnen på hjälparen eller så stoppar du in rymdlakanet mellan huden och kläderna. Det går också att knyta en knut på rymdlakanets långsida så att det bildas en påse som fungerar som huva. Kom ihåg att skydda huvudet eftersom blödningen koncentrerar blodcirkulationen till de livsviktiga organen och värmeförlusterna genom huvudet är stora. Svep in patienten i lakanet och hjälp honom eller henne att ta på kläderna igen, över lakanet. Fortsätt med åtgärder som förhindrar ytterligare värmeförluster, som att placera patienten i en sovsäck. 1. Knyt en knut på rymdlakanet och hjälp upp patienten i famnen på dig. Se till att andningsvägarna hålls öppna. 2-3. Rymdlakandet ska ligga mot huden och isolera mot de våta kläderna. 4-5. Svep in hela överkroppen så tätt som möjligt med rymdlakanet och klä kläderna utanpå. 6. Patienten får inte ligga på marken utan isolering emellan. Håll honom i famnen och håll ett öga på andningsvägarna och hur patienten mår. Jägaren 5/2021 65
• KR IS TJ AN LA UG E / GE TT Y IM AG ES Syftet med det nordiska mårdhundsprojektet är att hindra mårdhundarna från att sprida sig till Sverige och Norge, och hålla den lappländska populationen på ett minimum. Med gpshalsbandsförsedda mårdhundar har vi testat potentialen hos slaktavfallet som ligger kvar där en älg har tagits ur. TexT Sami Tossavainen G enom de gps-försedda mårdhundarna har vi upptäckt att de i norra Finland kan vandra långa vägar på jakt efter en partner och ett revir. I så här vidsträckta områden är det inte bara jakten som ska vara effektiv utan också uppföljningen. Den bygger på ett aktivt samarbete och informationsflöde mellan jägarna och de övriga invånarna. Det är avgörande att observationerna når jägarna så fort som möjligt så att jakten kan inledas omedelbart innan en lokal population hinner etablera sig. Inom mårdhundsprojektet har vi i LappUtmed Ounasjoki i Rovaniemi fångade jägare bosatta på orten i fjol höstas en mårdhundshane i en fälla och försåg den med ett gps-halsband, varpå den återfick sin frihet. På ett par månader tillryggalade den ungefär 250 kilometer tills den fångades på bild vid en älginälvsåtel alldeles nära platsen där den släpptes. Den hade fortfarande ingen partner, så vi lät den ströva vidare. Någon annan mårdhund hade inte fångats på bild i trakten. Älgjägare i Lappland obs! land årligen bildat uppföljningslinjer med små åtlar och viltkameror. Under de senaste åren har vi inom uppföljningsarbetet gjort försök med att lämna slaktavfall som en åtel på platser där en älg har blivit fälld. Vi har täckt över inälvorna lite grann och ordnat övervakning med viltkameror. Vi uppmuntrar jaktföreningar och jaktlag som jagar i privata marker i Lappland att i höst prova och se om några mårdhundar hittar fram till den fällda älgens inälvor. Så fort en observation trillar in gör vi vårt bästa för att eliminera individen. Det går också att anmäla mårdhundsobservationer till Juha Mäkimartti på det nordiska mårdhundsprojektet. Mårdhundsuppföljning från fälld älg Kom ihåg att be markägaren om lov innan du hänger upp en viltkamera! Jägaren 5/2021 66
• W ith lo ve fro m H el lo an d Fr ie nd s. Lafayette Smart asettaa uuden standardin metsästysradioille. Kompaktista koosta huolimatta radiossa on suuri ja selkeä näyttö. Smart on vienyt ominaisuudet uudelle tasolle, siinä on paras IP-luokitus, kuorisuojaus ja pienin virrankulutus. Selkeä suomen tai ruotsinkielinen valikko tekee puhelimen käytöstä todella helppoa. INFO -nappi ja sisäänrakennettu ohjekirja täydentää helppokäyttöisyyttä. Älykkään kantamatestin avulla varmistat, että radio on toiminnassa kantaman sisällä ja olet yhteydessä muihin. Smart kommunikoi myös digitaalisesti ja hiljaa. SMS -tekstiviestitoimintoa käyttämällä kommunikoit helposti yhden vastaanottajan tai koko jahtiporukan kanssa. Toiminto vaatii, että kaikilla käyttäjillä on digitaaliset radiot. Uudistettu 70 Mhz punainen antenni on entistä kestävämpi ja taipuisampi. Radion mukana tulevalla maakaapelilla parannat kuuluvuutta entisestään. Katso lähin Lafayette Smart kauppiaasi osoitteessa: www.hjorth.fi Tulevaisuuden metsästysradio: pieni, älykäs ja yksinkertainen. Testivoittaja Svensk Jakt nro 6 2018
• P å en lång jaktresa ska nattkvarteret väga minimalt och ett väderskydd av tyg är ett utmärkt alternativ. Det väger bara ett halvt kilo ungefär och är lätt att ställa upp. Dessutom är det enkelt att tända en brasa framför skyddet och värmen samlar sig där inuti. På dagens jaktresor är högkvarteret i regel en byggnad som ger tak över huvudet. Men det bjuds generöst på enastående upplevelser för den som övernattar i skogen under bar himmel. Ödemarksstämningen är oerhörd! TexT och bilder Kai-Eerik Nyholm Stämningsfullt under bar himmel Sovsäckarna har genomgått en oerhörd utveckling och för dig som planerar en övernattning i skogen kan jag varmt rekommendera en syntetsäck för tre årstider. En sådan fungerar också på hösten och är avsevärt lättare att torka än en sovsäck med dun inuti. Välj lägerplats och ställ upp skyddet Välj lägerplatsen med omsorg. Den får gärna ligga vid ett vattendrag så du har tillgång till vatten. Marken ska vara plan åtminstone där väderskyddet står så du sover bekvämt. Men självfallet finns det terrängtyper där det kan vara knepigt att hitta en plätt plan mark. Väderskyddet kan ställas upp efter tycke och smak. Ett tygstycke på 3 x 3 meter kan riggas så, att du fäster en lina i ett av hörnen och andra ändan i ett träd. Fäst därefter återstoden av tyget med kilar i marken. Höjden Väderskydden är klara för en natt i oktober. Övernattning i skogen Jägaren 5/2021 68
• Upplevelser Under årens lopp har jag samlat på mig fina upplevelser vid övernattningar under bar himmel; storslagna solnedgångar där naturen vilar i fullkomlig frid, fantastiska morgnar mitt i ödemarken långt borta från civilisationens buller, med en röd eller svartvit hund som kamrat. En av de mest minnesrika morgnarna upplevde jag i maj vid älven Ivalojoki. Jag hade rest väderskyddet på kvällen och på småtimmarna vaknade jag i sovsäcken till en drömlik stämning där jag hörde en tjäder spela. Det gick upp för mig att jag hade råkat resa väderskyddet på en plats där tjädrarna spelar. Jag satte mig försiktigt upp och såg en tjädertupp spela med soluppgången och älven som bakgrund. I några timmar fick jag följa med det här underbara skådespelet inifrån väderskyddet innan jag tände brasan för att koka kaffe. Tärningen är kastad, jag utmanar er att övernatta under bar himmel! på hörnet justerar du med höjden på fästpunkten för linan. Ett annat sätt är att ta tre tunna trädstammar och binda ihop dem till en trefot. Lägg tyget på marken och lägg den mellersta trädstammen ovanpå, diagonalt från hörn till hörn, och de två andra stammarna utmed tygkanten till de båda yttre hörnen. Fäst med linorna som redan finns där. När detta är gjort reser du trefoten så att den mellersta slanan bildar mittstödet och de bägge sidoslanorna stöder på vardera sidan. Säkerheten och allemansrätten Säkerheten är viktig vid övernattning utomhus. Innan du tänder brasan finns det några saker att fundera på. Undvik om det bara går att elda med gran eftersom granveden sprakar och ger gnistor. Men om du befinner dig i granmarker så är det förstås ont om alternativ. Det är viktigt att lägga en trädstam som tröskel mellan elden och sovplatsen. Vatten att släcka med ska också finnas till hands i ett kärl av något slag. Allemansrätten ger dig rätt att slå läger på en plats för några dagar, men det är inte tillåtet att göra ett permanent läger på annans mark. Dessutom behöver du markägarens tillstånd för att hugga ved. I vissa statsmarker är det tillåtet att ta kvistar och grenar som ligger på marken. Nationalhunden försjunken i tankar någonstans i ödemarken i Savukoski. Nuförtiden bjuds det sällan tillfälle att tända en nying eftersom de stående torrfurorna är fredade i naturskyddsområden. Snart läggdags. En grupp jägare vid kvällsbrasan. Skogsnätterna ger den rätta ödemarks­ stämningen. Allemansrätten ger dig rätt att slå läger på en plats för några dagar. Jägaren 5/2021 69
• HA NN U HU TT U I projektvåtmarkerna ska jakten bedrivas så, att sjöfåglarnas produktion av ungar inte äventyras. Avskjutningskvoten beräknas så, att produktionen av ungar inom våtmarksavtalets influensområde ska vara större än den årliga avskjutningen. Med andra ord ska kvoten uppgå till högst hälften av antalet ungar som bokförs vid inventeringarna. Hållbar jakt i SOTKA-våtmarkerna Principen för Sotka-våtmarkerna är att jakten ska vara hållbar, vilket jakträttsinnehavaren på platsen förbinder sig till när våtmarken anläggs. TexT Elina Sorvali, Lauri Laitila och Holtti Hakonen Dessutom kan jägarna frivilligt införa egna strängare begränsningar för att trygga sjöfågelbeståndet. I en del av projektvåtmarkerna har jägarna på ett föredömligt sätt gjort livet ännu bättre för sjöfåglarna, bland annat genom fredningar av varierande omfattning. Jägarna har exempelvis fredat hela eller en viss del av ett våtmarksområde för en viss tid eller helt och hållet. På det viset hittar sjöfåglarna alltid en bra och fridfull rastplats, även under flyttningen. Efter hand som arealen fredade rastplatser växer så minskar antalet jaktbara sjöfåglar som inleder flyttningen i förtid. Jägarna gynnas när sjöfågelsäsongen förlängs och jakten kan fortsätta längre in på hösten, vilket ju uppskattas. Dessutom har de fredade områdena ökat fågelmängderna i de omgivande vattendragen, vilket skapar bättre möjligheter till andjakt. Fåglarna minns de ? Flygbild av strand våtmarkerna Vähäjärvi (i bakgrunden) och Saarenjärvi (i förgrunden) tagen i juli i år. Våtmarkerna hör till de första i projektet som realiserades i fjol. Jägaren 5/2021 70
• LA UR I LA IT IL A HA NN U HU TT U Projektet SOTKA-våtmarker Under de senaste decennierna har våtmarker försvunnit bland annat på grund av utdikningar och igenväxning genom eutrofiering. När livsmiljöer försvagas och försvinner påverkas arterna som behöver miljöerna, som sjöoch strandfåglar och vadare Syftet med projektet SOTKA-våtmarker är att återställa försvunna sjöfågelmiljöer och förbättra häckningsresultatet, i synnerhet för arterna med negativ utveckling. Våtmarkerna ökar mångfalden i naturen och mosaiken av livsmiljöer. Dessutom fungerar våtmarkerna som naturliga vattenfilter, livar upp landskapet och jämnar ut vattenflöden. Våtmarkerna är öppna och har flacka stränder, varierande vattendjup och skyddande växtlighet, vilket skapar goda förutsättningar för fågelungarna att klara sig. I SOTKA-våtmarkerna förekommer inte utfodring med spannmål på våren eller sommaren. Änderna hittar all föda de behöver i naturen och andungarna behöver rikligt med proteinrik insektföda för att utvecklas normalt. Ytterligare information om SOTKA-våtmarkerna: • www.kosteikko.fi/sv/ • www.facebook.com/SOTKAkosteikot jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. ENERGIAPITOISET TÄYSRAVINNOT AKTIIVISEEN MENOON KAUPAN PÄÄLLE Tarjous voimassa 30.9. saakka. Jahti&Vahti Extra Energia ja Energia sekä Viljaton ovat asiantuntijoiden kehittämiä energiapitoisia erikoisruokia metsästys-, harrastusja urheilukoirille. Ruoat vastaavat kovan rasituksen asettamiin vaatimuksiin: koira jaksaa paremmin ja sen hyvä kunto pysyy yllä pidempään. Jahti&Vahti -kuivamuonat ovat premiumlaatua ja tarjoavat markkinoiden parhaan hinta-laatusuhteen. Jahti&Vahti -ATERIA Jokaiselle Jahti&Vahti Energia, Extra Energia tai Viljaton-säkin ostajalle Jahti&Vahti Kana-, Riistatai Liha-ateria kaupan päälle. Tutustu maistuviin uutuuksiin! EXTRA ENERGIA VILJATON ENERGIA
• fridfullaste platserna och återvänder gärna till dem för att häcka följande år. Fågelräkningarna visar hur våtmarkerna utvecklas I Sotka-våtmarken grundas fågelräkningspunkter enligt Naturresursinstitutets anvisningar, så många som behövs. På de här punkterna görs varje år en parräkning på våren och en kullräkning i juli. Genom de årliga räkningarna kan vi följa med våtmarkens tillstånd och utveckling som livsmiljö för sjöfåglarna. Om räkningarna däremot visar att fåglarna blir färre så bör vi utreda orsakerna. Identifiera fågeln innan du skjuter Vi rekommenderar att jakten i våtmarker riktas till de talrikaste jaktbara änderna i vårt land, som gräsand, och att jägarna låter bli att jaga de försvagade änderna bläsand, vigg, stjärtand och skedand. Antalet fällda fåglar av de försvagade arterna blir i regel litet, men exempelvis bläsanden utgör på sina håll en betydande del av fällningarna. Jägarna bör tänka efter om de över huvud taget alls behöver jaga de försvagade arterna. Jakten på bläsänder kan med fördel förläggas till slutet av säsongen eftersom avskjutningen tidigt på hösten främst består av individer som häckar i vårt land och deras ungar. Jägarnas förmåga att känna igen arterna måste stå på en hög nivå. Du kan öva upp färdigheten genom att delta när fågelföreningen på orten ordnar utfärder eller i fågelkurser av andra arrangörer, eller studera utbildningspaketet på viltinfo. På den här webbadressen får du tips om hållbar sjöfågeljakt och artbestämning av sjöfåglar: Ansvarsfull fågeljägare – Riistainfo I våtmarkerna ska jakten riktas mot de talrikare änderna som gräsanden. VE LI -M AT TI VÄ ÄN ÄN EN RIISTANHOITAJA, Luontoalan ammattitutkinto 150 osp TUTKINNON OSAT riistanhoito, riistan tarhaus, metsästyspalvelun toteuttaminen ja luonnon tuotteistaminen sekä yksi vapaavalintainen tutkinnonosa. KOULUTUSAIKA 11.1.2022 30.5.2023, monimuotokoulutuksena (tiistai-ilta / vko ja lauantaina / 1 krt kk.) KATSO LISÄÄ JA HAE 28.11. mennessä www.sakky.fi/riista LISÄTIETOJA Harri Karppinen, vastuukouluttaja, 044 785 4161 Lisätietoja hakemisesta: Sari Kohvakka, opinto-ohjaaja, 044 785 3086 Sähköpostit: etunimi.sukunimi@sakky.fi SAVON AMMATTIOPISTO Haapamäentie 1, 70900 Toivala Puh. 044 785 4109 K E S T Ä V Ä N T U L E V A I S U U D E N T E K I J Ä Jägaren 5/2021 72
• JAKT Andjakt i Hyvinge! Fiskesamfällighet. Ridasjarvi.fi, 0400 882 871, 0400 464 362. ERÄ-KORPINEN.FI: Jakt/ Fiske/ Semester / Bärpl / Svamppl: Boende i strandstuga, fyra jaktområden, +358 40 5551 394/ Sakari. Rådjursjakt, 044 012 3629. Tillstånd för skogsrenstjur i Lestijärvi. Tfn 040 5903 576, ge offert senast 15.9, tapani.erkkila@kase.fi. www.metsastyspalvelut.com, Norra Österbotten, Reisjärvi, 044 5410 437. Fältträning för din hund, skall i skogen med spets. WWW.FASAANITILA.NET. Jakttillstånd i privatmarker och boende på plats i Tervola, västra Lappland. Tfn 0400 930 199. Starka hönsstammar. Jakter i Kanada 2022 kan nu bokas. Björn, älg, varg, karibou och fiske. www.paulpalmu.fi. Jakträtter i östra Kuusamo på ca 10.000 hektar marker för småviltsjakt med årstillstånd. 0400-216 800. Skräddarsydda fasanjakter i Siikalatva. Multakorven Erä oy. Anne, 050 3668 864. KÖPES Köper en Valmet 412 pipa 12/76-308 eller 7,62 x 53R, 0400 835 290. HUNDAR Karelska björnhundsvalpar efter bruksch föräldrar, f 19.5, tfn 040 771 7138. Säljer blandrasiga spetsvalpar. Jagande föräldrar, främst fågel. På skall skjutits hundratals fåglar. Valparna överlåts v 42, vet granskade och chippade. Juha Kaarela, 0400 294 029, Posio. Rysk-europeisk lajka, en hanvalp, överlåts 17.9. 044 235 1044. Tre färdiga älghundar med förare erbjuder sig gratis som hjälp vid älgjakt. Ring 050 4024 035. Valpar av amerikansk foxterrier, 050 4283 127. Valpar av engelsk springer spaniel, brukshärstamning. Ren engelsk brukshärstamning. T Kotasaari, tfn 0400 287 465. Köper en registrerad beagle. Ge offert! Tfn 040-5843 751. ORGANISATIONER OCH FÖRENINGAR Intresserar medlemskap i jaktförening? Oriveden Erämiehet ry tar in nya medlemmar. Jaktmarkerna i området Orivesi-Juupajoki. Kontakta ordf Antero Ojanen, 0400 211 622 eller sekr Ville Henttonen, 040 514 5799. ÖVRIGT Däck: 4x4, ATV, MC, BIL: www.riekko.eu. KONSERVATORER Pasi Ahopelto, 0400 567 078, lehonpaja.net. Esa Kemppainen, trofeet.fi, 050 5630 169. FISKAR. Studio Antti Saraja Oy, 0400 712 149. Stoppar upp fåglar, fiskar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045-3303 417. Ilomantsin-elaintentaytto.fi, ikonenaki1@gmail.com. Aki Ikonen, tfn 050 3385 729. Suomen eläintäyttämö, Vanda, tfn 040 5015 166. Konservator Markku Haapaniemi, Teuva, m.a.haapaniemi@gmail.com, 0500 360 962. Esa Kemppainen, trofeet.fi, 050 5630 169. TILL ER TJÄNST OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 7188 170. Jägare hallå! Vi gör hattar, handskar, västar, pälsar av era skinn. Med yrkeskunskap. Tfn 050 5004 233. Vi bereder skinn av småvilt. Nahkamuokkaamo Eräturkis. Tfn 040 7237 084, eraturkis@gmail.com. Lägg dina planer i blöt och anlägg en våtmark! Våtmarksplanering, Juha.Siekkinen@kosteikkomaailma.fi, tfn 040 413 9606. Pertunmaan Savustamo har 30 års erfarenhet av köttförädling! Avhämtning i Nyland, Kymmenedalen och Tavastehus enligt avtal. Basturökt, konserver, knackkorv, grillkorv, wurst. Se produkterna i vår butik: Mäyrätie 2, 19410 Kuortti. Kontakt: 040 826 7709 / jpritti@gmail.com. Skinnberedningstjänster: R. Halkola, tfn 040 5278 219, halkolareijo@gmail.com. Kylrum för vilt och slaktskjul enligt kundens önskemål. Service och reparationer på gamla maskiner samt lagstadgade granskningar. I hela landet. 0400 733 992, ristopitkanenoy@gmail.com. UTHYRES Jaga i Kajanaland, nettimokki.com/5968. Välutrustad stuga i Ranua, mitt i statens jaktmarker, tfn 0400 398 208. Jakt i Hossa, boende, uthyrning av utrustning och transport: www.hossanportti.fi. Jaktstuga i Suomussalmi, jaktmarker runt omkring, tfn 0500 335 555. På väg till Kaukonen i Kittilä för att jaga? Stuga uthyres, tfn 044 932 2279, Matti. Boende i Taivalkoski. Bäddplatser 11 + 5. www.backwoodshusky.com/elsanaho. Pris 120 €/dygn eller 500 €/vecka. Tfn 044 518 7748 eller 044 259 2306. Boende i nordvästra Suomussalmi. www.naljanganmetsastajat.fi. SÄLJES Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 5417 308, www.porinase.fi. 44 år pålitliga affärer. Mossbe 12/89 synt 560 €, Tikka T3x, Sako, Yildiz. Sasta Goredräkter, fotsnaror. Ultracom GPS-pejlar, kikare. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384 118, WWW.ANONASE.COM, Snabba leveranser från nätbutiken! Hundkojor 1-delad 330,och 2-delad 430,-, tfn 06-4534 333, www.koirankoppi.fi. Glöm inte www.tuntsakauppa.fi, 040 5223 480. GRIPFINGER SKJUTSTÖD, NYHET! Hemsidan på FB, säljes i affärer i branschen, tfn 040-5606 113. Drilling Merkel 12/70/222. Pris 2000 euro, tfn 044 9726 582. ERÄTAPIO BURKFÖRSLUTARE direkt av tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. I Simojärvi i Ranua tomt med rivningsfärdig stuga till salu. https://www.etuovi.com/ kohde/ 1302684? haku = M1699497739. Färdig helhet säljes till jägare i byn Saija i östra Lappland. Bastustuga, skog c 24 ha, andel i Salla samfällda skog. Säljes på www.huutokaupat.com, objekt nr 2900729. Auktionen avslutas 18.9 kl 19. Fastighet i Enontekis-Leppäjärvi. Lämpligt objekt för jägare och fiskare! Ring Jorma på +358 44 3093 854. Jaktgevär 7,62 x 53R. Med Tikkapipa. Tfn 040 5966 723. Säljes 1/16 andel i 300 m2 skogshuggarstuga i Kollo i Lieksa. Bp 5000 e, tfn 040 754 6265 facebook.com/maija.kokkonen.927 Nurmes, jaktstuga av torrfura, 2010.30 m2. Inuti statsmarker, 22 tusen ha. Vid sjöstrand. E. Pris 49 tusen, tfn 040 5087 242. Merkel drilling 12/70, kulpipan .222, kikarsikte Nickel. Riihimäki, 0400 642 578. VILTBETOR I STORSÄCK! Cirka 900 liter. Levereras på axeln Åbo-Hfrs-Hangö. Pris 120,00 €/säck inkl transport. Ytterligare säckar i samma leverans 80 € inkl moms. Leveranser från 1.10. Beställningar: info@ kiviasema.fi. Fasaner för jakt: www.selkeensulka.fi. 44 år pålitlig handel. Mossb 12/89 synt 560 €, Tikka T3x, Sako, Yildiz. Sasta Goredräkter, Gore vandringskängor, Ultracom GPS-pejlar, kikare mm, Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384 118, WWW.ANONASE.COM, med buss och post. Köttsågsblad: WWW.ILARITOOLS.FI. Skjutstödet Gripfinger, nyhet! Hemsidan på Fb, säljes i butiker i branschen. Tfn 040 560 6113. Vapnen-Delarna-Tillbehören: www.euroase.fi. Inhemska värmare för hundkojan, tfn 040 559 9007, www.kauppa.purewarm.fi. Aladdin, Hasag, Matador, Petromax, Tilley, Pod, Valor mm. Reservdelar mm. www.oljylamppu.net, 0400-847 780. Jägaren 5/2021 73 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2021 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 6/2021 utkommer den 18 november. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 29 oktober. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi.
• Den åländska jägarkåren är fortsättningsvis väldigt stabil. Föregående säsong ökade antalet åländska jägare till 3 344 vilket är 44 fler än året tidigare. Detta betyder att 11 % av den åländska befolkningen löser jaktkort. TexT Roger Gustavsson G lädjande är att trenden med att allt fler tjejer börjar jaga håller i sig. Även de ökade under året då 313 damer löste jaktkort, vilket är 14 fler än föregående år. Damernas andel av jägarkåren är nu 9 %. Gästjägarna däremot minskade lite ifjol från 958 st till 827 jägare, troligen har pandemin en stor del i detta med tanke på alla restriktioner det varit angående resandet in till Åland. Antalet jägare som skriver jägarexamen visar även det på en positiv trend. Tre år i Jaktkort 2020-2021 rad har över 70 personer avlagt en godkänd jägarexamen vilket aldrig har hänt tidigare på den här sidan milleniet. Orsaken till detta förutom ett stort jaktligt intresse på Åland, kan säkert finnas i att det nya jägarexamens materialet som kom 2018 har gjort studierna intressantare. Samtidigt har även några jaktÅLÄNDSKA JAKTKORT ÅR 2020-2021 KOMMUN ANTAL JÄGARE (föregående år inom parentes) ANDEL AV ALLA JÄGARE % INVÅNARE (ÅSUB 2020) ANDEL JÄGARE I KOMMUN % KVINNLIGA JÄGARE PER KOMMUN ANDEL KVINNLIGA JÄGARE PER KOMMUN Brändö 105 (102) 3% 449 23% 9 8,6% Eckerö 180 (168) 4% 958 19% 19 10,6% Finström 330 (316) 8% 2603 13% 42 12,7% Föglö 133 (143) 3% 526 25% 15 11,3% Geta 100 (103) 2% 511 20% 12 12,0% Hammarland 237 (246) 6% 1599 15% 25 10,5% Jomala 468 (465) 11% 5386 9% 37 7,9% Kumlinge 100 (103) 2% 307 33% 9 9,0% Kökar 64 (65) 2% 225 28% 5 7,8% Lemland 305 (288) 7% 2114 14% 24 7,9% Lumparland 68 (66) 2% 372 18% 5 7,4% Mariehamn 671 (667) 16% 11705 6% 50 7,5% Saltvik 253 (254) 6% 1806 14% 21 8,3% Sottunga 39 (38) 1% 101 39% 2 5,1% Sund 173 (154) 4% 1007 17% 16 9,2% Vårdö 118 (122) 3% 460 26% 22 18,6% 3344 (3300) 80% 30129 11% 313 9% Icke ålänningar 827 (958) 20% 13 1,6% TOTALT 4171 (4258) 100% 326 7,8% vårdsföreningar varit väldigt aktiva med att hålla jägarexamenkurser och dessa har haft bra med deltagare. Ännu mera glädjande är att vad gäller kvinnor så har de senaste fem åren 141 kvinnor klarat jägarexamen vilket gör att deras andel av nyutexaminerade jägare uppgår till 36 %. Erlagd jägarexamen 1999-2020 200 8 200 1 201 5 201 200 3 201 7 201 2 200 5 201 9 200 9 200 2 201 6 201 1 200 4 201 8 199 9 201 3 200 6 202 200 201 4 200 7 250 200 150 100 50 Antal prov Godkända Jägaren 5/2021 74 Åland
• VILTVÅRDSPROJEKT Ä nnu finns möjlighet att ansöka om bidrag för att finansiera viltvårdsprojekt. Landskapsregeringen prioriterar särskilt viltvårdsprojekt som fokuserar på att stärka sjöfågelstammarna, vilket till exempel kan innebära systematiska samarbeten för effektivare predatorkontroll eller habitatförbättrande åtgärder. Jaktvårdsföreningarnas samarbeten kring mårdhundsjakten har visat sig särskilt framgångsrika och haft en tydlig effekt på mårdhundsstammarna. Föreningarna kan också satsa på minkfria skärgårdsområden genom att upprätta nätverk av systematiskt utplacerade minkfällor. Iordningsställande av våtmarksområden kan vara en annan åtgärd. Bidrag kan beviljas antingen till jaktvårdsföreningar eller till enskild person om viltvårdsåtgärderna är till nytta för en större region. Ta kontakt med landskapsregeringens enhet för jaktoch viltvård för närmare information. ROBIN JUSLIN Ådor med ungar. Resultatet av framgångsrik viltvård. Åland Nr. 5/2021 70. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 18.11 2021. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg, Matti Kervinen, Johanna Hellman och Markku Pakarinen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2021/Jag21_05 Pärmfoto: Getty Images ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: 75 Jägaren 5/2021
• H U I P P U M E R K K I M M E Nordic Distribution Oy Nordis PL 5, 62101 LAPUA www.nordis.fi Lue lisää Ruutia ja Rautaa -blogistamme! A-Tec Optima 45 A-Lock • A-Lock -pikakiinnityksellä • kokonaismitta 230 mm • jatkaa asetta 150 mm • halkaisija 44,4 mm • vaimennusteho n. 29 dB (.308Win) • paino 310 g • suositusvähittäishinta 399,00 € A-Tec H2-3 • kolme moduulia • kokonaismitta 230 mm • jatkaa asetta 150 mm • halkaisija 49,4 mm • vaimennusteho n. 33 dB (.308Win) • paino 410 g • suositusvähittäishinta 355,00 € A-Tec H2 -suujarrumoduuli • moduuli integroidulla suujarrulla • paino 105 g • suositusvähittäishinta 89,00 € A-Tec Optima -suujarrumoduuli • moduuli integroidulla suujarrulla • paino 55 g • suositusvähittäishinta 89,00 € A-Tec -tähtäinrengas • A-Tec H2ja Optima -äänenvaimentimille • alla Picatinny-kisko valolle tai kameralle • suositusvähittäishinta 69,00 €