• FÖRBUD MOT BLYHAGEL I VÅTMARKER FRÅN VALP TILL JAKTHUND NY ARTIKELSERIE KRONHJORTEN ÄR FRIDLYST – IDENTIFIERA INNAN DU SKJUTER! ETT JVF-KONCEPT SOM STÖDER JÄGARNA JAKTÅRET 2022–2023 JAKTTIDERNA FÖR SKOGSHÖNSEN 5/2022 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0522.indd 1 01_Kansi_JA?0522.indd 1 24.8.2022 8.49 24.8.2022 8.49
• 9 Jakttiderna för skogshönsen 2022-2023 42 Vapensäkerhetens fjärde regel: Var säker på ditt mål JAKT 9 Jakttiderna för skogshönsen 12 Från valp till jakthund, del 1 30 Utrustningen: Hjortdjursbulvaner 32 Jv-föreningarnas koncept mot de främmande rovdjuren 42 Vapensäkerhetens fjärde regel: Var säker på ditt mål 46 Med hund i renskötselområdet 50 Var försiktig! Du kan ha en fridlyst kronhjort i siktet 60 Viltrecept a la Kati Pohja 64 Använd viltdata för att rikta jakten VILTET 22 Av kärlek till viltet 38 Videor visar grunderna i viltvänligt skogsbruk 62 Så förebygger vi viltolyckor med hjortdjur i Finland AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 54 Förbud mot blyhagel i våtmarker 56 Brott och straff 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Ordförandens spalt 59 Ministeriet informerar FORSKNING 27 Resultatet av sjöfågelinventeringen 28 Resultatet av triangelinventeringarna 40 Jägarna laddar allt oftare med blyfria kulor 48 Mårdhundarna och hararna utgör största risken för borrelios 52 Pogostasjukan – delta i vår skogshönsundersökning LAGAR & LICENSER 58 Ny jaktlicens för hjortdjur som inte duger till människoföda 59 Verkställighetsförbud för björnlicenser 12 Från valp till jakthund, del 1. Vi följer den engelska settern Vili från valplådan till jaktmarkerna. 32 Jv-föreningarnas koncept mot mink och mårdhund fungerar och kan kopieras i hela landet 54 Förbudet mot blyhagel i våtmarker träder i kraft 15.2 2023 Jägaren 5/2022 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0522.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0522.indd 2 24.8.2022 8.51 24.8.2022 8.51
• En jägare får aldrig glömma att förbereda det fällande skottet med samma omsorg, oavsett om viltet är stort eller litet! Småviltet Ä ven om småviltet ofta hamnar i skuggan av storviltet i det offentliga samtalet så är det oerhört viktigt för oss jägare. Det ser vi på småviltsjaktens popularitet och på att den här jakten för många utvecklas till ett livslångt intresse – kanske till det allra största. Hönsjakten och andjakten är de allra populäraste, men mätt i fällningar kommer ringduvan, hararna och mårdhunden tätt efter. Småviltet är kanske lätt att förbise, men spelar icke desto mindre en betydande roll för många. Småviltsjakten utgör den naturligaste och därför också den vanligaste vägen för den som vill börja jaga. På småviltskanten har man sedan gammalt övat på olika jaktliga scenarier och i min egen ungdom var erfarenhet av småviltsjakt rent av ett krav för att få delta i älgjakt. Attityderna har väl mildrats sedan dess, men kravet är inte obefogat; ju större vilt desto större spänning på jakten. Erfarenheten av lugna och välriktade fällande skott skapar ett fundament för att kunna hantera storvilt. Men en jägare får ändå aldrig glömma att förbereda det fällande skottet med samma omsorg, oavsett om viltet är stort eller litet! Säkerheten tummar vi inte på! Jakten på skogshöns, som hör till de viktigaste småviltssäsongerna, står för dörren. Under de senaste åren har vi kunnat njuta av starka hönsfågelstammar, vilket har möjliggjort långa säsonger utan någon brådska. För många av oss består jaktårets höjdpunkt av en stilla köldmorgon på en hönsjakt av den gamla modellen. Men bytet är inte det viktigaste, även om ett skogshöns på middagsbordet inte är fy skam. Själva kärnan är ju att i lugn och ro få följa med hur naturen förbereder sig för vintern och åtminstone en gång om året koka riktigt braskaffe! Låt oss förena våra krafter så att allt detta ska fortsätta vara möjligt! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 5/2022 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0522.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0522.indd 3 24.8.2022 8.52 24.8.2022 8.52
• J ag kommer från Enare kommun och för det mesta har jag levt och rört mig i Lemmenjoki nationalpark och jobbat med renar. Jag uppskattar att kunna vandra i parken och veta att det inte bakom varenda krök finns en jägare på språng. Eftersom jag har vuxit upp i nationalparken begriper jag inte heller riktigt vad man talar om när man säger att älgjägarna utsocknes ifrån inte respekterar ortsbor som jagar i Angeli, Partakko eller Hammaskaira. Våren 2018 visade Naturresursinstitutets älginventering att det fanns mycket mera älg än väntat och det förändrade älgjakten i området. Det gjordes 1257 observationer och inventeringen landade på tusentals. Det fanns alltså verkligen för mycket älg och det blev tal om att öka på licenserna i parken. Med exaktare siffror på stammen och en större stam än väntat blev det möjligt att öppna för jakt i större omfattning också för jägare från andra orter (med områdeslicens). En betydande del av älgarna kommer efter årsskiftet från den norska sidan för att övervintra i parken när älgjakten är över. Flyginventeringarna görs i regel i februari och mars, och inkluderar de övervintrande älgarna. Hundratals älgar har under de senaste årens stränga vintrar svultit ihjäl. För Enare kommun innebar detta en dramatisk förändring i antalet älglicenser. Tidigare hade det beviljats i genomsnitt 200 licenser per år medan det år 2018 beviljades drygt 1400! Året 2017 fälldes 250 älgar och året därpå drygt 600. 2019 fälldes hela 828 älgar. 2020 beviljades 1800 licenser, men inte fler än 655 älgar blev fällda. På tre år fälldes alltså i Enare fler älgar än under de föregående tio åren sammanlagt. Åren 2019 och 2020 fick älgjägarna konkret se hur lite det går att påverka Forststyrelsens områdestillstånd. Det är ju Viltcentralen som i sista hand beviljar licenserna så den som hör sig för till Forststyrelsen hänvisas till viltcentralen. Av de älgar som sköts 2020 fällde jägare utsocknes ifrån enligt Enare jvf cirka 25 % eller hela 175 älgar! Trots att områdestillståndet och de utomstående älgjägarnas jagande har kritiserats i flera års tid så har det inte skett några förändringar. Detta trots att jordoch skogsbruksministern och Forststyrelsens direktör i fjol lovade att granska praxis. Den 14 december 2021 meddelade Forststyrelsen att man i september slutar sälja gästtillstånd för älgjakt. Det här var uppenbarligen reaktionen på problemet med områdestillstånden. Den tidigarelagda älgjakten i Lappland pågår 1-20 september. I fjol såldes i Lappland gästtillstånd för älgjakt till drygt 400 jägare för inalles cirka 1700 dygn. Enligt jägarna som bor där har gästtillstånden inte utgjort något problem utan det är uttryckligen områdestillstånden som skapar ett större jakttryck i ortsbornas marker. Forststyrelsen motiverar tillstånden på flera sätt och till dem hör att hänvisa till hur mycket intäkter de sålda tillstånden inbringar för Lappland. Enligt jaktlagen ska jakten i statens marker i första hand vikas för dem som saknar andra möjligheter att jaga. Alltså borde begränsningar ha införts för årets områdestillstånd, men så har inte skett. Enligt den senaste flyginventeringen uppfyller älgstammen i större delen av områdena målen och alltså borde jakten inskränkas till den årliga produktionen. Annars skär vi ju ner stammen under det målsatta. I Enare har älgstammen minskat, vilket har begränsat ortsbornas jakt till nationalparken, och det är ju där som tillstånden i praktiken beviljas. Jägarna utsocknes ifrån får inte jaga där, så jag undrar var någonstans de jagar. ASLAK PALTTO Skribenten är renskötare och redaktör Varför åker jägare i syd till Lappland för att jaga? Jägaren 5/2022 4 Gästskribenten 4-8_Vieraskyna?+uutiset_JA?0522.indd 4 4-8_Vieraskyna?+uutiset_JA?0522.indd 4 24.8.2022 8.55 24.8.2022 8.55
• Årets sista Jägaren enbart på nätet Vi skriver tidningshistoria! Nummer 6/2022 av tidningen Jägaren kommer att publiceras enbart på nätet, både som webbtidning och i samma form som papperstidningen. Men detta är enbart ett försök, nummer 1/2023 kommer att utges i vanlig ordning som tryckt. Försöksnumret publiceras den 18 november. De som använder Oma riista får en påminnelse. Börja läsa Jägaren på nätet redan nu! Där kompletterar vi den tryckta tidningen med bland annat poddar och videor. www.jagarentidningen.fi Jägaren 5/2022 5 Nyhet r 4-8_Vieraskyna?+uutiset_JA?0522.indd 5 4-8_Vieraskyna?+uutiset_JA?0522.indd 5 24.8.2022 8.55 24.8.2022 8.55
• Om hönsfåglar, slagjärn och älgskador S ommarvädret lovade gott för bärskörden och hönsfåglarnas häckning. Resultatet av triangelinventeringarna visade att hönsfåglarnas häckning lyckades hyfsat, även om de regionala skillnaden är väldigt stora även i år. Hur som helst så får vi för tredje året i rad njuta av ett gott hönsår. Förhoppningsvis kommer antalet räknade trianglar att nå upp till samma nivå som de senaste åren så vi på regionnivå kan rikta jakttiderna för hönsfåglarna enligt det hållbara nyttjandets princip. Metoden är juvelen i kronan på samarbetet mellan jägarna, viltförvaltningen och viltforskningen här i landet och röner uppskattning även utomlands. Triangelinventerarna är därmed förtjänta av vårt särskilda tack! Beträffande jakten på de små rovdjuren med slagjärn har det uppstått ett krav på förändring eftersom allt för många björnar har fastnat med tassen i fällan. Utkastet till förordning var tidigare i somras ute på remiss, men ikraftträdandet lär dröja till årsskiftet, minst. Främst handlar det om storleken på ingångshålet i lådan. Hålet ska effektivt hindra andra djur än det avsedda att nå slagjärnet, men samtidigt ska fällan ändå fungera effektivt. Även tillverkarna behöver en övergångsperiod för eventuella ändringar i paragraferna. I en forskningsrapport publicerad av de svenska miljöskyddsmyndigheterna finns intressanta observationer av relationerna mellan älgstammen och viltskadorna på skog. Enligt rapporten går det inte att minska på skogsskadorna enbart genom att reglera älgstammen utan viltet och förrådet av föda ska skötas parallellt. Enligt rapporten är ändringarna i älgtäthet inte fast knutna till nivån på skadorna, inte med nuvarande mätningsmetoder. Det kan alltså förekomma mera skador än förut på en plats oavsett om älgarna blir färre eller fler. Rapporten ger oss en hel del tänkvärt bränsle för älgdebatten i vårt land! TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Älgjakten Ellit erätulilla firar 20 år Älgjakten för damer ordnas den 14-16 oktober i de viltrika jaktmarkerna i norra Tammela. Vi tar emot 20 damer som skyttar och 20 i drevet. De som deltar i drevet behöver ingen tidigare erfarenhet av jakt. På programmet står också en älghippa för att fira Ellit-jaktens 20 år. I deltagaravgiften (395 euro) ingår två jaktdagar på pass eller i drevet, transporterna under jakten, inkvartering fre-sö, kvällsté fre, två frukostar, bastu lö, jaktmiddag lö, bespisning i terrängen, lunch sö, matsäck och försäkring. Bindande anmälning senast 25.9 till jaktsekreterare Mari Skogberg, tfn 050–3254 559, info@elliteratulilla.fi. Mera sprutt på jagandet: Pilotprojekt för nya jägare pågår Pilotutbildningar för nya vuxna jägare har inletts på fyra orter. Efter utbildningen ABC för jaktskytte får kursdeltagarna prova på jakt i praktiken. På duvjakten som ordnades av Tammerfors och Nokia jvf kunde tre av kursdeltagarna skjuta sitt livs första fällande skott. Den första fällningen är en upplevelse man aldrig glömmer. Då är man redan ett gott stycke på väg. Som avslutning på jaktdagen fick kursdeltagarna själva ta hand om sitt byte. Den ansvarsfulla skogshönsjägaren Titta in på vår nya webbplats om skogshönsen och hönsjakten: riistainfo.fi/sv/ansvarsfull-skogshonsfageljagare/! Där finner du info om artidentifiering, hur de årliga jakttiderna bestäms, inventeringarna och den hållbara jakten. Börja jaktsäsongen med att repetera de etiska reglerna och reglerna för säker vapenhantering! Publiceras i slutet av september på svenska. ANSVARSFULL SKOGSHÖNSFÅGELJÄGARE K lumn Jägaren 5/2022 6 Nyhet r 4-8_Vieraskyna?+uutiset_JA?0522.indd 6 4-8_Vieraskyna?+uutiset_JA?0522.indd 6 24.8.2022 8.55 24.8.2022 8.55
• VX-5HD RUGGED PERFORMANCE. RELENTLESS CLARITY. Huippulaadukas Leupold VX-5HD -sarja. Hinnat alkaen 1179 €. KATSO HINNAT JA MALLIT WWW.ASE.FI 4-8_Vieraskyna?+uutiset_JA?0522.indd 7 4-8_Vieraskyna?+uutiset_JA?0522.indd 7 24.8.2022 8.55 24.8.2022 8.55
• Jägaren 5/2022 @korpienkatkoista För Satu och Markus Koskela började jaktåret med duvjakt i Norra Österbotten. ”Åter igen ett halvår i paradiset! Bilden tog vi strax efter ett lyckat skott med apport.” KILOMETER HAR TRIANGELINVENTERARNA VANDRAT 30 000 AKTUELLT Jägaren ? Anteckna genast samtliga observationer och fällningar i din viltlogg; på det viset sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar för föreningen /sällskapet / licensinnehavaren. ? Jaktkortsintyget för jakt utomlands skriver du ut i tjänsten OR. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste versionen av appen. Jaktledaren ? Godkänn de föreslagna fällningarna och observationerna i Oma riista inom sju dagar. Föreningens eller jaktsällskapets kontaktperson ? Jaktområdena för lodjursjakten och licens ansök­ ningen, områdeskoden till den som ansöker. Licensinnehavaren (lodjur) ? Definiera licensområdena för ansökningen om jaktlicens för lodjur som privatperson: områden > samlicensområden. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar kl 12­16, tfn 029 431 111 eller e­post oma@riista.fi LokalTapiola: Med noll jaktolyckor som mål Jägarförsäkringen ersätter personskador som orsakas av ett vådaskott, både för skytten och utomstående drabbade. Med tanke på den enorma mängden jaktdagar i vårt land uppstår det personskador oerhört sällan. Men varje fall är allvarligt och varje tillbud är ett för mycket. Olycksstatistiken visar att de senaste åren har varit goda, bland annat för andoch älgjakten. Insikten att alkohol och jakt inte hör ihop har inneburit en mångårig, viktig och betydande förbättring. Till de vanligaste olycksfallen på jakt hör att kniven slinter, vårdslös vapenhantering, mekaniskt fel på geväret och att jägaren har fallit omkull. De allvarligaste skadorna uppstår när en kula rikoschetterar eller träffar någon annan direkt. Att öva säker vapenhantering är därför en absolut skyldighet för varje jägare. Vi ska alltså helhjärtat satsa på säkerheten på jakt. Då kan vi själva och jaktkamraterna lugnt inleda det nya jaktåret och önska varandra god jakt. LokalTapio sköter jägarförsäkringen. Om en olycka inträffar, ring oss på 09 453 4150. Trofeer och naturbilder på jaktmuseet Inträdet är fritt på Finlands Jaktmuseum för den som har ett giltigt jaktkort. Till den 25 september ställer vi ut de finaste trofeerna från Jaktoch fiskemässan i Riihimäki, bland dem landets största björnfäll. I oktober öppnar vi en utställning med Kyösti Sorsas fotografier av stora rovdjur, och 2021 års prisbelönta naturbilder. Finlands Jaktmuseum, Tehtaankatu 23 A, Riihimäki, www.metsastysmuseo.fi. 8 PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. Nyhet r 4-8_Vieraskyna?+uutiset_JA?0522.indd 8 4-8_Vieraskyna?+uutiset_JA?0522.indd 8 24.8.2022 8.55 24.8.2022 8.55
• 10.9–10.11 Kajanaland, Mellersta Finland, Päijänne-Tavastland, Nyland, Lappland: Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tervola, Torneå och Övertorneå, Norra Österbotten: Ijo, Kuusamo, Uleåborg, Pudasjärvi och Taivalkoski. 10.9–10.10 Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. Fredade Södra Karelen, Kymmenedalen. Kemi, Keminmaa, Simo, Tervola, Torneå och Övertorneå, Norra Savolax: Idensalmi, Keitele, Kiuruvesi, Lapinlahti, Pielavesi, Rautavaara, Sonkajärvi, Vesanto och Vieremä. 10.9–10.11 Södra Karelen, Södra Savolax, Kymmenedalen, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Lappland: Enontekis och Utsjoki. 10.9–10.10 Mellersta Finland. Fredade Nyland, Egentliga Finland. TJÄDER 10.9–10.12 och 10.1–31.1 Norra Karelen, Norra Österbotten, Kajanaland: Hyrynsalmi, Kuhmo, Paltamo, Puolanka, Ristijärvi och Suomussalmi samt Lappland: Enare, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski och Sodankylä, Norra Savolax: Joroinen, Kaavi, Kuopio, Leppävirta, Rautalampi, Siilinjärvi, Suonenjoki, Tervo, Tuusniemi och Varkaus. 10.9–10.12 Södra Österbotten, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Österbotten, Satakunta, Kajanaland: Kajana och Sotkamo, Lappland: Vinterjakt på tjädertupp är tillåtet i det blåmarkerade området. JÄRPE 10.9–10.12 Södra Österbotten, Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Birkaland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax, Satakunta, Egentliga Finland, Norra Österbotten: Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Hailuoto, Kalajoki, Kempele, Kärsämäki, Liminka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Nivala, Oulainen, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva, Tyrnävä, Utajärvi, Vaala och Ylivieska. Jakttiderna för skogshönsen 1.8 2022–31.7 2023 Färgerna på kartorna visar jakttiderna kommunvis. Namnen med fet stil är landskap och efter kolonet räknas de kommuner upp där jakttiden gäller. 9 Jägaren 5/2022 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0522.indd 9 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0522.indd 9 24.8.2022 8.56 24.8.2022 8.56
• RIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. 10.9–31.10 Kajanaland: Puolanka och Suomussalmi, Lappland: Kemijärvi, Kittilä, Muonio, Pelkosenniemi, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski och Sodankylä, Norra Österbotten: Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. Ingen jakt I övriga delar av landet. FJÄLLRIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. Ingen jakt I övriga delar av landet. ORRE 10.9–10.12 och 10.1–31.1 Kajanaland, Mellersta Österbotten, Norra Karelen, Norra Österbotten, Norra Savolax, Lappland: Enare, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tervola, Torneå och Övertorneå. 10.9–10.12 Södra Karelen, Södra Savolax. Vinterjakt på orrtupp är tillåtet i det blåmarkerade området. 10.9–10.11 Södra Österbotten, Egentliga Tavastland, Kymmene dalen, Österbotten, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Nyland, Lappland: Enontekis och Utsjoki. 10.9–10.10 Mellersta Finland, Birkaland. Fredade Egentliga Finland. Jakttiderna finns angivna på adresserna jagarentidningen.fi och i Oma riista-appen. Kartbilderna följer Lantmäteriverkets kommunindelning 1/2022. Kontrollera landskapens och kommunernas gränser på Lantmäteriverkets webbplats: maanmittauslaitos.fi ? Kartor ? Kartprodukter ? Statistisk baskarta Jakttiderna för skogshönsen 1.8 2022–31.7 2023 Burrel+ -palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat • 24 megapikselin still-kuvat • 2K 1440p @ 30fps videokuvaus äänellä • Laajakulmaoptiikka: 110° • Reagointiaika: 0,4 s • Säädettävä liikkeentunnistin • Sarjakuvaus 1-10 kuvaa • 2 kpl ajastimia + viikkokalenteri • 2.0” väri-LCD-näyttö etukannessa • Valaistut näppäimet • 32 Gt muistikortti • Paristot 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraan Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel+ -sovellus Android ja iOS puhelimille 299 € BURREL-LIITTYMÄN ENSIMMÄISET 2 VIIKKOA MAKSUTTA, EI AVAUSMAKSUA! 898446_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_8_22_210x275.indd 1 898446_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_8_22_210x275.indd 1 15.8.2022 11.22 15.8.2022 11.22 Jägaren 5/2022 10 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0522.indd 10 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0522.indd 10 24.8.2022 8.56 24.8.2022 8.56
• Burrel+ -palvelun kautta voit vastaanottaa kameran lähettämiä kuvia ja videoita sekä muuttaa kameran asetuksia etänä. Halutessasi voit ottaa kuvat vastaan myös mm. sähköpostiin tai matkapuhelimeen. HUIPPU-UUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat • 24 megapikselin still-kuvat • 2K 1440p @ 30fps videokuvaus äänellä • Laajakulmaoptiikka: 110° • Reagointiaika: 0,4 s • Säädettävä liikkeentunnistin • Sarjakuvaus 1-10 kuvaa • 2 kpl ajastimia + viikkokalenteri • 2.0” väri-LCD-näyttö etukannessa • Valaistut näppäimet • 32 Gt muistikortti • Paristot 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. TILAA OMASI: www.elisa.fi/burrelkamerat 0800 93 93 93 Helppo käyttöönotto. Luo käyttäjätili Burrel+ -palveluun ja parita kamera pakkauksen mukana tulevalla Burrel ID:llä suoraan palvelussa. Kuvat ja videot siirtyvät reaaliaikaisesti suoraan Burrel+ -palvelun kuvagalleriaan. Etäohjaa kameraa ja sen asetuksia suoraan Burrel+ -palvelusta verkkosivuilta. Burrel+ -sovellus Android ja iOS puhelimille 299 € BURREL-LIITTYMÄN ENSIMMÄISET 2 VIIKKOA MAKSUTTA, EI AVAUSMAKSUA! 898446_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_8_22_210x275.indd 1 898446_Elisa_Laitenetti_Burrel_S22_WA_Metsastaja_8_22_210x275.indd 1 15.8.2022 11.22 15.8.2022 11.22 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0522.indd 11 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0522.indd 11 24.8.2022 8.56 24.8.2022 8.56
• Tidningen Jägaren kommer att följa med den engelska settervalpen Vilis väg från valpkorgen till jaktmarkerna – en väg som inte saknar krumbukter! Det finns inga genvägar och uppfödaren Jari Vettenniemi har träffat avgörande val. I likhet med så mycket annat är det själva resan som är det viktigaste i en jakthunds livshistoria. TexT och bilder Panu Hiidenmies lämpliga hussar och mattar börjar. För Jari Vettenniemi som föder upp engelska settrar på Kynäsjoen kenneli handlar avelsarbetet om jakthundar. – Även om det är viktigt med prov så jobbar vi med att ta fram goda jaktegenskaper, sammanfattar Vettenniemi. Se videon om den engelska settern Vilis första steg på vägen till jakthund på jagarentidningen.fi FRÅN VALP TILL JAKTHUND – DEL 1 Från valpkorgen till det nya hemmet Den blivande jakthundens kunnande och förmåga avgörs dels av de nedärvda egenskaperna och dels av ägarens förmåga att utbilda. Uppfödaren har en avgörande roll som inte är enkel. Hunden ska inte bara vara frisk med gott lynne utan den ska också vara ett rastypiskt och för sitt syfte ändamålsenligt jakthundsämne, som kan utbildas till en fungerande jaktkamrat eller en framgångsrik provhund. Valet av föräldrar De som föder upp jakthundar gör krävande avvägningar vid valet av föräldrar. Tiken har de hemma och i bästa fall en flera generationer lång tiklinje. Föräldrarna har meriterat D e inledande raderna i den blivande jakthundens berättelse skrivs långt innan den nya ägaren ser sin valp. Uppfödaren har en längre tid funderat på och begrundat den kommande avels kombinationen. När tiden är inne verkställs parningen och söket efter Jägaren 5/2022 12 Tillsammans m d hunden 12-13_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa1_JA?0522.indd 12 12-13_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa1_JA?0522.indd 12 24.8.2022 8.57 24.8.2022 8.57
• sig på jakt och rasprov. Med den tillgängliga informationen försöker uppfödaren optimera avelsutfallet, det vill säga utgångsnivån på de framtida valparna. Kanske vill uppfödaren ta fram en viss egenskap eller förstärka den vid valet av lämplig hanhund för sin tiklinje. Han eller hon fäster särskild uppmärksamhet vid hälsan. För jakthundarnas vidkommande finns det alltså flera avgörande urvalskriterier. Uppfödaren får grunna på vilka egenskaper som går i arv och vilka föräldrar som kan föra sådana egenskaper vidare. Jari Vettenniemi på Kynäsjoen kenneli är särskilt intresserad av talang för att nosa upp fåglar. På valpkorgskanten Uppfödaren följer oavlåtligt med valparnas liv under de sju, åtta veckorna efter födseln. Ingen annan besitter så mycket kunskap om valpar som en uppfödare. Han eller hon sitter vid valpkorgen och ser vilka valpar som är livskraftiga krabater och vilka som tar det lugnt. När valparna kommer på benen och vimlar omkring blir deras individuella lynne ännu tydligare. Uppfödaren kan göra värdefulla iakttagelser varje dag. Dessutom kan skillnaderna mellan valparna skifta före överlåtelsen; den minsta i kullen kan börja växa ifatt sina syskon. – En annan kul grej med valparna är det, att nästa dag kan den blygaste vara den modigaste, och tvärtom. Det varierar från dag till dag, berättar Vettenniemi. Om valparna har möjligheter att röra sig på en större yta eller utomhus får uppfödaren veta hur modiga och aktiva de är. Det är vanligt att jägare följer med de här egenskaperna för att kunna välja en valp som passar honom. Någon önskar sig en aktiv och energisk gåpåare medan en annan vill ha en lugn och eftertänksam jaktkamrat. En uppfödare kan dessutom testa valparna på olika vis. Somliga provar hur de reagerar på viltlukt medan andra kollar hur valparna reagerar på ljuden i hemmet. I den här artikelserien kommer tidningen Jägaren att följa med den engelska settern Vili. I skrivande stund är Vili överlåtelsegammal, det vill säga åtta veckor. Han har avverkat tumultet i valpkorgen och busandet med syskonen ute på gården. Vili har tränat benen med sina sju syskon och lärt sig att en vissling betyder mat. Vid valet av valp bör uppfödaren lyssna på köparen och ge sin syn på saken. Vili befinner sig ”mitt i raden”, vilket är precis vad blivande husse Panu Hiidenmies önskar sig. – Han har ett lugnt lynne, men kan sätta upp farten när det gäller. Och emellanåt är han ett riktigt busfrö. Men å andra sidan står det ju i rasbeskrivningen för settern att den är busig, inflikar Vettenniemi. Tiden får utvisa vilka egenskaper Vili har ärvt av sina föräldrar Bivio Del Cavaldrossan och Kynäsjoen Auringonkukka, och framför allt hur husse lyckas plocka fram dem under färden från valp till jakthund. Husse och matte avgör Kennelverksamheten är så mycket mer än att ”bara” jobba med hundarna. En uppfödare bör också behärska det sociala samspelet med folk eftersom han eller hon fungerar som vägvisare och sparringpartner. Det finns valpskaffare av så många slag. Somliga har erfarenhet medan andra står på ruta ett. Valpens väg till jakthund står och faller med ägaren. Hur tar jag fram valpens goda sidor och förstärker dem? Hur mycket tid har jag för valpen och vilka träningsmöjligheter? Lyssnar den nya ägaren på uppfödarens anvisningar? Valpen får inte överansträngas och den ska utfodras rätt. Den får inte lämnas ensam, men ska kunna vara ensam. Som det viktigaste nämner Vettenniemi ändå samspelet. Det börjar man med redan på resan till det nya hemmet. Valpen lämnar sin mor och sina syskon. Från och med nu är det husse och matte som är valpens trygghet och flock. Ett livslångt och gediget förhållande ska byggas upp och utgöra grunden för allt samarbete. I synnerhet för hönshundarna hänger allt på samarbetet, och på det bygger man lydnaden och förmågan att kontrollera hunden. Vilket är nödvändigt för alla jakthundar oavsett ras. Vilken roll spelar alltså den nya ägaren för att det här ska lyckas? – Det är honom som allting hänger på! utbrister Vettenniemi. I följande avsnitt ska vi följa med när husse börjar utbilda Vili. Vi får ser hur Vili reagerar på vingen från en tjäderhöna och en livslevande duva. Skillnaderna mellan valparna kan förändras före överlåtelsen så att minstingen växer ifatt sina syskon. Uppfödaren tillbringar dagarna med att vaka över och följa med sina valpar. När valpen har anlänt till sitt nya hem ska den lära känna sin nya flock. Jägaren 5/2022 13 12-13_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa1_JA?0522.indd 13 12-13_Pennusta_pyyto?koiraksi_osa1_JA?0522.indd 13 24.8.2022 8.57 24.8.2022 8.57
• KATSO KAIKKI TARJOUKSET OSOITTEESSA WWW.RETKITUKKU.FI OSTA VERKOSSA, MYYMÄLÄSSÄ TAI SOITTAMALLA RETKITUKKU.FI • 040 828 1000 (ARK. 10–17) THERMOS LIGHT & COMPACT -TERMOSPULLO, 1 L Laadukas, ruostumattomasta teräksestä valmistettu termospullo. Pitää juoman kuumana jopa 12 tuntia tai kylmänä jopa 24 tuntia. Tilavuus: 1 litra. BUSHNELL POWERVIEW 10X25 ROOF -KATSELUKIIKARIT Monipinnoitetut linssit. Kumisuojus, joka suojaa iskuilta ja takaa hyvän otteen. Mukana säilytyslaukku. ALASKA SUPERIOR 2 -METSÄSTYSPUKU, BLINDTECH INVISIBLE Erinomainen vedenpitävyys, hengittävyys ja tekniset ominaisuudet. Kaikki taskut vettähylkivillä vetoketjuilla. Koot XS-4XL. Vedenpitävä ja hengittävä APS-kalvo, kevyt verkkovuori sekä ventilaatiovetoketjut. Harjattu ja hiljainen pintamateriaali. ALASKA SUPERIOR 2 NAISTEN METSÄSTYSPUKU, BLINDTECH BLAZE ALASKA JUNEAU -MIESTEN FLEECETAKKI, BLINDMAX HD / BLAZE 3D Miellyttävän pehmeä ja hiljainen Powerfleecetakki. Kylmältä suojaava ThermoDryteknologia. Koot 2XS-4XL. VERN BUTCHER -HIRVIMIEHEN VEITSISETTI NOORVIK ISTUINPÄÄLLISET 2 KPL Sarja sisältää avausveitsen, nylkyveitsen, paloitteluveitsen sekä teroituspuikon. Terämateriaali: 5Cr15MOV-työkaluteräs. Suojaavat autosi etuistuimet kätevästi kosteudelta ja lialta. Sopii ja muotoutuu erinomaisesti yleisimpiin automalleihin. 39,90 Norm. 49,90 12,90 Norm. 24,90 -48% -48% -20% Voit vaihtaa nahkomisveitsen avausveitseksi yhdellä liikkeellä ja napinpainalluksella. Korkealuokkainen Sandvik 12C27 -teräs on kestävä ja pitää terävyytensä. EKA SWINGBLADE G3 -YHDISTELMÄVEITSI, ORANSSI ALASKA APEX PRO METSÄSTYSPUKU BLINDTECH INVISIBLE II BURREL HL10 -LADATTAVA OTSALAMPPU Hiljainen, kevyt ja hyvin hengittävä metsästyspuku ympärivuotiseen käyttöön. APS-kalvo ja teipatut saumat. Koot: XS-3XL. Laadukas ladattava otsalamppu 1000 lm valoteholla. Sisältää akun ja latauskaapelin. HUIPPUTARJOUS! 1000 LM, LADATTAVA! ALASKA TUNDRA TOPATTU KÄÄNTÖLIIVI, BLAZE 3D / BLINDMAX HD PREMIUM HAUDUTUSPATA 3,5 L Lämmin ja kevyt SuperLoft-vuori, kaksi etutaskua, vetoketjullinen rintatasku sekä radiotasku. Tilavuus 3,5 litraa. Keraaminen, irrotettava pata lasikannella. Runko kestävää rosteria. Ajastin. Toimii verkkovirralla. SUURET JAHTIMARKKINAT 8.-30.9. Retkitukun suuret jahtimarkkinat alkoivat ja kauppa on täynnä huipputarjouksia suosituimmilta merkeiltä. Nämä ja verkkokaupan yli 20 000 tuotetta huippuhintaan. Tarjoustuotteita rajoitettu määrä – tilaa heti osoitteesta retkitukku.fi 34,90 Norm. 49,90 29,90 Norm. 49,90 39,90 Norm. 49,90 19,90 Norm. 39,90 17,90 Norm. 34,90 199,90 Norm. 329,KÄÄNNETTÄVÄ! HIRVIMIESTEN SUOSIKKI! OHO, MIKÄ HINTA! NAISILLE! KESTOSUOSIKKI! HENKSELIT KAUPAN PÄÄLLE! KOIRAMIEHILLE! ALASKA EXTREME LITE 3 -METSÄSTYSPUKU, BLAZE 3D/BLINDMAX HD Suosittu Extreme Lite 3 -hirvimiehen puku on varustettu laadukkaalla kalvolla, vettähylkivillä vetoketjuilla sekä uudella fluorihiilivapaalla pintakäsittelyllä. Koot: 2XS-4XL. ALASKA PREDATOR MIESTEN METSÄSTYSHOUSUT Ympärivuotiseen metsästykseen, kalastukseen ja retkeilyyn. Vedenpitävä ja hengittävä APS-kalvo. Koot 2XS-4XL. SIS. HENKSELIT Hengittävällä ja vettä hylkivällä Rain-Stopkalvolla varustettu Alaska Dawson on hiljainen ja lämmin fleecetakki ympärivuotiseen käyttöön. Koot: 2XS-4XL. ALASKA DAWSON MIESTEN FLEECETAKKI, ORANSSI 59,90 Norm. 79,90 100% VEDENPITÄVÄ VEDENPITÄVÄ MYYDYIN HIRVIPUKU! 229,vain 119,90 vain 59,90 vain 299,vain 299,vain 49,90 vain RAJOITETTU ERÄ! -20% -30% -39% -50% -40% HENKSELIT KAUPAN PÄÄLLE! 14-15_Ilmoitus_JA?0522.indd 14 14-15_Ilmoitus_JA?0522.indd 14 24.8.2022 8.58 24.8.2022 8.58
• KATSO KAIKKI TARJOUKSET OSOITTEESSA WWW.RETKITUKKU.FI OSTA VERKOSSA, MYYMÄLÄSSÄ TAI SOITTAMALLA RETKITUKKU.FI • 040 828 1000 (ARK. 10–17) THERMOS LIGHT & COMPACT -TERMOSPULLO, 1 L Laadukas, ruostumattomasta teräksestä valmistettu termospullo. Pitää juoman kuumana jopa 12 tuntia tai kylmänä jopa 24 tuntia. Tilavuus: 1 litra. BUSHNELL POWERVIEW 10X25 ROOF -KATSELUKIIKARIT Monipinnoitetut linssit. Kumisuojus, joka suojaa iskuilta ja takaa hyvän otteen. Mukana säilytyslaukku. ALASKA SUPERIOR 2 -METSÄSTYSPUKU, BLINDTECH INVISIBLE Erinomainen vedenpitävyys, hengittävyys ja tekniset ominaisuudet. Kaikki taskut vettähylkivillä vetoketjuilla. Koot XS-4XL. Vedenpitävä ja hengittävä APS-kalvo, kevyt verkkovuori sekä ventilaatiovetoketjut. Harjattu ja hiljainen pintamateriaali. ALASKA SUPERIOR 2 NAISTEN METSÄSTYSPUKU, BLINDTECH BLAZE ALASKA JUNEAU -MIESTEN FLEECETAKKI, BLINDMAX HD / BLAZE 3D Miellyttävän pehmeä ja hiljainen Powerfleecetakki. Kylmältä suojaava ThermoDryteknologia. Koot 2XS-4XL. VERN BUTCHER -HIRVIMIEHEN VEITSISETTI NOORVIK ISTUINPÄÄLLISET 2 KPL Sarja sisältää avausveitsen, nylkyveitsen, paloitteluveitsen sekä teroituspuikon. Terämateriaali: 5Cr15MOV-työkaluteräs. Suojaavat autosi etuistuimet kätevästi kosteudelta ja lialta. Sopii ja muotoutuu erinomaisesti yleisimpiin automalleihin. 39,90 Norm. 49,90 12,90 Norm. 24,90 -48% -48% -20% Voit vaihtaa nahkomisveitsen avausveitseksi yhdellä liikkeellä ja napinpainalluksella. Korkealuokkainen Sandvik 12C27 -teräs on kestävä ja pitää terävyytensä. EKA SWINGBLADE G3 -YHDISTELMÄVEITSI, ORANSSI ALASKA APEX PRO METSÄSTYSPUKU BLINDTECH INVISIBLE II BURREL HL10 -LADATTAVA OTSALAMPPU Hiljainen, kevyt ja hyvin hengittävä metsästyspuku ympärivuotiseen käyttöön. APS-kalvo ja teipatut saumat. Koot: XS-3XL. Laadukas ladattava otsalamppu 1000 lm valoteholla. Sisältää akun ja latauskaapelin. HUIPPUTARJOUS! 1000 LM, LADATTAVA! ALASKA TUNDRA TOPATTU KÄÄNTÖLIIVI, BLAZE 3D / BLINDMAX HD PREMIUM HAUDUTUSPATA 3,5 L Lämmin ja kevyt SuperLoft-vuori, kaksi etutaskua, vetoketjullinen rintatasku sekä radiotasku. Tilavuus 3,5 litraa. Keraaminen, irrotettava pata lasikannella. Runko kestävää rosteria. Ajastin. Toimii verkkovirralla. SUURET JAHTIMARKKINAT 8.-30.9. Retkitukun suuret jahtimarkkinat alkoivat ja kauppa on täynnä huipputarjouksia suosituimmilta merkeiltä. Nämä ja verkkokaupan yli 20 000 tuotetta huippuhintaan. Tarjoustuotteita rajoitettu määrä – tilaa heti osoitteesta retkitukku.fi 34,90 Norm. 49,90 29,90 Norm. 49,90 39,90 Norm. 49,90 19,90 Norm. 39,90 17,90 Norm. 34,90 199,90 Norm. 329,KÄÄNNETTÄVÄ! HIRVIMIESTEN SUOSIKKI! OHO, MIKÄ HINTA! NAISILLE! KESTOSUOSIKKI! HENKSELIT KAUPAN PÄÄLLE! KOIRAMIEHILLE! ALASKA EXTREME LITE 3 -METSÄSTYSPUKU, BLAZE 3D/BLINDMAX HD Suosittu Extreme Lite 3 -hirvimiehen puku on varustettu laadukkaalla kalvolla, vettähylkivillä vetoketjuilla sekä uudella fluorihiilivapaalla pintakäsittelyllä. Koot: 2XS-4XL. ALASKA PREDATOR MIESTEN METSÄSTYSHOUSUT Ympärivuotiseen metsästykseen, kalastukseen ja retkeilyyn. Vedenpitävä ja hengittävä APS-kalvo. Koot 2XS-4XL. SIS. HENKSELIT Hengittävällä ja vettä hylkivällä Rain-Stopkalvolla varustettu Alaska Dawson on hiljainen ja lämmin fleecetakki ympärivuotiseen käyttöön. Koot: 2XS-4XL. ALASKA DAWSON MIESTEN FLEECETAKKI, ORANSSI 59,90 Norm. 79,90 100% VEDENPITÄVÄ VEDENPITÄVÄ MYYDYIN HIRVIPUKU! 229,vain 119,90 vain 59,90 vain 299,vain 299,vain 49,90 vain RAJOITETTU ERÄ! -20% -30% -39% -50% -40% HENKSELIT KAUPAN PÄÄLLE! 14-15_Ilmoitus_JA?0522.indd 15 14-15_Ilmoitus_JA?0522.indd 15 24.8.2022 8.58 24.8.2022 8.58
• 689,vain 769,vain 699,vain SYKSYN KOVIN TUTKATARJOUS! TRACKER SUPRA EASY-KOIRATUTKA Supran antenniratkaisu takaa ylivoimaisen GSM-kuuluvuuden haastavimmissakin olosuhteissa. ULTRACOM AVIUS VHF-KOIRATUTKA ULTRACOM R10-KOIRATUTKA Välittää koiran paikannustiedon puhelimeen, myös GSM -verkkojen ulottumattomissa. Täysin uudenlainen VHF-metsästystutka. GSM-pohjainen koirien paikannuslaite, joka toimitetaan täysin käyttövalmiina. Akku helposti itse vaihdettavissa. FOODMASTER ELITE -VAKUUMIPAKKAAJA Erikoiskestävä rakenne (ruostumaton teräs). Pakkaa leveämmätkin pussitja rullat (40 cm asti). Tehokas, 200W. VIKING VILLREIN II LEATHER BOA GTX DARK BROWN Vedenpitävä ja hengittävä Gore-Tex-kalvo. Pitävä UGC®-pohja. Irrotettavat pohjalliset. Kätevä Boa-kiristysmekanismi. RAJOITETTU ERÄ! BURREL S22 WA LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Etunäytöllä varustettu laajakuvariistakamera toimii nopealla 4G -yhteydellä. Kuvien ja videoiden lähetys sähköpostiin tai Burrel+ sovellukseen. BURREL LITE ETÄISYYSMITTARI Kevyt ja käteen sopiva etäisyysmittari metsästyskäyttöön. 7-kertainen suurennos. Maksimimittausetäisyys: 400 m. CRISPI HUNTER GTX BLACK -METSÄSTYSKENGÄT Pyöristetty Vibram-pohja tekee askeleesta rullaavan ja vedenpitävä Gore-Tex-kalvo pitää jalan kuivana ja antaa jalan hengittää. VIKING ELK HUNTER LIGHT -KUMISAAPPAAT, VIHREÄ/MUSTA Valmistettu kevyestä ja joustavasta luonnonkumista. Viking UGC-pohja takaa erinomaisen pidon. Nopeasti kuivuva vuori. BURREL PRO VHF -PUHELIN Valaistu LCD-näyttö. 26 esiohjelmoitua kanavaa. IP67-luokiteltu. Kuiskaustoiminto ja kohinansalpaus. VOX-toiminto. THERMOS KING -RUOKATERMOS, 0,5 L, MATTAMUSTA Laadukas ruokatermos, jonka mukana tulee myös näppärä taittuva lusikka. Lusikka säilyy kätevästi tallessa termoksen kannessa. VALIO SUPER 15 KG Hyvin imeytyvä täysravinto kaikille koirille. Sopii normaaliaktiivisten ja normaalipainoisten aikuisten koirien energiatarpeeseen. + MARINOINTIASTIA 0€ + KANTOVALJAAT 0€ HUNDRA LÄMPÖALUSTA Lämpöä ja kosteutta eristävä makuualusta monipuoliseen käyttöön. Leikattavissa sopivaan kokoon. HUNDRA BASIC -KOIRATARHA 4,5 X 4,5 Kuumasinkitty, kestävä 4,5 m x 4,5 m koiratarha. Tavallista korkeampi elementti (184 cm). Helppo asentaa. BURREL 10X42 DIAMOND MAG KATSELUKIIKARIT Laadukkaat katselukiikarit magnesiumrungolla. Linssin ulkopintoja suojaa monikerrospinnoite. Mukana säilytyskotelo. UUTUUS! KATSO KAIKKI TARJOUKSET OSOITTEESSA WWW.RETKITUKKU.FI OSTA VERKOSSA, MYYMÄLÄSSÄ TAI SOITTAMALLA RETKITUKKU.FI • 040 828 1000 (ARK. 10–17) HUIPPU-UUTUUS! JAHTIKAUDELLE! KATSO MÄÄRÄALENNUKSET VERKKOKAUPASTA MARKKINAHINTAAN! KATSO HINTAA! 929,Norm. 959,329,Norm. 438,90 89,90 Norm. 138,90 19,90 Norm. 24,90 189,90 vain 299,vain 149,90 vain 22,90 vain 32,90 vain 299,vain 99,vain ALASKA RIFLEMAN -ASEREPPU, BLINDTECH INVISIBLE Monipuolisilla säädöillä varustettu asereppu. Harjattu, äänetön pintakangas. Rintaremmi ja lantiovyö. Kokonaistilavuus 25 l. 99,90 Norm. 129,90 SUOMI RS8 -ASEKAAPPI, VALKOINEN ALASKA HYTTYS-/HIRVIKÄRPÄSTAKKI Mitat: 1490 x 550 x 350 mm. Asetilan sisämitat noin 1240 x 540 x 310 mm. Asetuet 8 aseelle. Paino n. 100 kg. Uuden aselain mukainen. Suojaudu tehokkaasti hyttysiä ja hirvikärpäsiä vastaan. Takki pakkautuu pieneen tilaan. Kolme eri kokoa. RAJOITETTU ERÄ! STANDARDOITU! HUIPPUHINTA! 17,90 Norm. 24,90 599,vain 229,vain BURREL POWERBANK 10 000 MAH + BURREL HL 10 -LADATTAVA OTSALAMPPU KAUPAN PÄÄLLE! Tracker tai Ultracom -tutkapannan ostajalle Arvo yhteensä 79,80 € TARJOUS! UUTUUS! 16-17_Ilmoitus_JA?0522.indd 16 16-17_Ilmoitus_JA?0522.indd 16 24.8.2022 8.59 24.8.2022 8.59
• 689,vain 769,vain 699,vain SYKSYN KOVIN TUTKATARJOUS! TRACKER SUPRA EASY-KOIRATUTKA Supran antenniratkaisu takaa ylivoimaisen GSM-kuuluvuuden haastavimmissakin olosuhteissa. ULTRACOM AVIUS VHF-KOIRATUTKA ULTRACOM R10-KOIRATUTKA Välittää koiran paikannustiedon puhelimeen, myös GSM -verkkojen ulottumattomissa. Täysin uudenlainen VHF-metsästystutka. GSM-pohjainen koirien paikannuslaite, joka toimitetaan täysin käyttövalmiina. Akku helposti itse vaihdettavissa. FOODMASTER ELITE -VAKUUMIPAKKAAJA Erikoiskestävä rakenne (ruostumaton teräs). Pakkaa leveämmätkin pussitja rullat (40 cm asti). Tehokas, 200W. VIKING VILLREIN II LEATHER BOA GTX DARK BROWN Vedenpitävä ja hengittävä Gore-Tex-kalvo. Pitävä UGC®-pohja. Irrotettavat pohjalliset. Kätevä Boa-kiristysmekanismi. RAJOITETTU ERÄ! BURREL S22 WA LÄHETTÄVÄ RIISTAKAMERA Etunäytöllä varustettu laajakuvariistakamera toimii nopealla 4G -yhteydellä. Kuvien ja videoiden lähetys sähköpostiin tai Burrel+ sovellukseen. BURREL LITE ETÄISYYSMITTARI Kevyt ja käteen sopiva etäisyysmittari metsästyskäyttöön. 7-kertainen suurennos. Maksimimittausetäisyys: 400 m. CRISPI HUNTER GTX BLACK -METSÄSTYSKENGÄT Pyöristetty Vibram-pohja tekee askeleesta rullaavan ja vedenpitävä Gore-Tex-kalvo pitää jalan kuivana ja antaa jalan hengittää. VIKING ELK HUNTER LIGHT -KUMISAAPPAAT, VIHREÄ/MUSTA Valmistettu kevyestä ja joustavasta luonnonkumista. Viking UGC-pohja takaa erinomaisen pidon. Nopeasti kuivuva vuori. BURREL PRO VHF -PUHELIN Valaistu LCD-näyttö. 26 esiohjelmoitua kanavaa. IP67-luokiteltu. Kuiskaustoiminto ja kohinansalpaus. VOX-toiminto. THERMOS KING -RUOKATERMOS, 0,5 L, MATTAMUSTA Laadukas ruokatermos, jonka mukana tulee myös näppärä taittuva lusikka. Lusikka säilyy kätevästi tallessa termoksen kannessa. VALIO SUPER 15 KG Hyvin imeytyvä täysravinto kaikille koirille. Sopii normaaliaktiivisten ja normaalipainoisten aikuisten koirien energiatarpeeseen. + MARINOINTIASTIA 0€ + KANTOVALJAAT 0€ HUNDRA LÄMPÖALUSTA Lämpöä ja kosteutta eristävä makuualusta monipuoliseen käyttöön. Leikattavissa sopivaan kokoon. HUNDRA BASIC -KOIRATARHA 4,5 X 4,5 Kuumasinkitty, kestävä 4,5 m x 4,5 m koiratarha. Tavallista korkeampi elementti (184 cm). Helppo asentaa. BURREL 10X42 DIAMOND MAG KATSELUKIIKARIT Laadukkaat katselukiikarit magnesiumrungolla. Linssin ulkopintoja suojaa monikerrospinnoite. Mukana säilytyskotelo. UUTUUS! KATSO KAIKKI TARJOUKSET OSOITTEESSA WWW.RETKITUKKU.FI OSTA VERKOSSA, MYYMÄLÄSSÄ TAI SOITTAMALLA RETKITUKKU.FI • 040 828 1000 (ARK. 10–17) HUIPPU-UUTUUS! JAHTIKAUDELLE! KATSO MÄÄRÄALENNUKSET VERKKOKAUPASTA MARKKINAHINTAAN! KATSO HINTAA! 929,Norm. 959,329,Norm. 438,90 89,90 Norm. 138,90 19,90 Norm. 24,90 189,90 vain 299,vain 149,90 vain 22,90 vain 32,90 vain 299,vain 99,vain ALASKA RIFLEMAN -ASEREPPU, BLINDTECH INVISIBLE Monipuolisilla säädöillä varustettu asereppu. Harjattu, äänetön pintakangas. Rintaremmi ja lantiovyö. Kokonaistilavuus 25 l. 99,90 Norm. 129,90 SUOMI RS8 -ASEKAAPPI, VALKOINEN ALASKA HYTTYS-/HIRVIKÄRPÄSTAKKI Mitat: 1490 x 550 x 350 mm. Asetilan sisämitat noin 1240 x 540 x 310 mm. Asetuet 8 aseelle. Paino n. 100 kg. Uuden aselain mukainen. Suojaudu tehokkaasti hyttysiä ja hirvikärpäsiä vastaan. Takki pakkautuu pieneen tilaan. Kolme eri kokoa. RAJOITETTU ERÄ! STANDARDOITU! HUIPPUHINTA! 17,90 Norm. 24,90 599,vain 229,vain BURREL POWERBANK 10 000 MAH + BURREL HL 10 -LADATTAVA OTSALAMPPU KAUPAN PÄÄLLE! Tracker tai Ultracom -tutkapannan ostajalle Arvo yhteensä 79,80 € TARJOUS! UUTUUS! 16-17_Ilmoitus_JA?0522.indd 17 16-17_Ilmoitus_JA?0522.indd 17 24.8.2022 8.59 24.8.2022 8.59
• och en tunna eller liknande samt stadigare trävirke till automatens ben. I verktygsbacken behöver du borrmaskin, hammare, såg, vinkelhake, mått samt spik och skruvar. Från lastpallen till utfodringstråget Börja med att vända lastpallen upp och ner, och mät faneret enligt pallens mått. Faneret ska rymmas innanför pallens yttersta underslag, vilket kan kräva lite fixande för att få faneret på plats. Såga till faneret och spika fast det på lastpallen. Låt det mellersta underslaget sitta kvar. Följande moment är utfodringstråget. Mät längden och bredden, och såga till bräder av lämplig längd för kanterna, två för längden och två för bredden. Spika på bräderna på pallen så att de bildar trågets kanter runt faneret. För att dela fodertråget i två tråg, ett på vardera sidan om automaten, behöver vi en avbalkning i mitten. Dessutom ska tunnan fästas mitt på automaten. Såga alltså ytterligare två bräder som är lika långa som bredden på faneret och fäst dem på båda sidorna om mitten, parallellt med varandra och förslagsvis utmed lastpallens mittersta underslag. Ställ tunnan på plats När tråget är klart gör du hål i bottnen på tunnan så havren kan rinna ut. Mät därefter avståndet mellan de två parallella mittbräderna och såga till två plankstumpar som passar in mellan plankorna och sitter stadigt. Fäst plankstumparna i tunnans botten och ställ tunnan på plats över de två plankorna och fäst den så den inte kan vicka i sidled. Det nästsista momentet handlar om att sätta fötter på automaten. Vänd tråget upp och ned och gör av plankor eller annat stadigare virke fötter med önskad höjd. 30 cm är lagom för rådjur och hjortar. Fäst fötterna i hörnen med långa spikar eller skruvar och stabilisera dem (om det skulle behövas) med en stödbräda som fästs i både lastpallens hörn och fötterna. För att automaten ska stå stadigare och fötterna inte ska sjunka ner i marken kan du av impregnerat virke såga till tvärslår som du fäster under fötterna. Sådana ökar bärförmågan på blött och mjukt underlag. Locket på Slutligen behöver automaten ett lock av faner eller vattenfaner. Mät upp locket i önskad storlek, till exempel efter fodertrågets innermått med tunnan i mitten. Markera tunnans handtag på faneret och fäst plankstumpar. När plankstumparna sticks genom tunnans handtag kommer vinden inte åt att lyfta locket. Ställ den färdiga automaten på utfodringsplatsen och fyll dem med spannmål. Foderautomaterna utgör en viktig del av dagens viltutfodring. I synnerhet den stamvårdande jakten på klövdjur använder sig av det här hjälpmedlet. Automater kan konstrueras på många olika sätt och med de här instruktionerna bygger du enkelt en sådan av återvinningsmaterial. TexT och bilder Lauri Liuko Automaten är klar för transport till utfodringsplatsen. I det här exemplet utgår jag från en begagnad lastpall. Som bottenmaterial går det fint med vattenfaner som är slät och väderbeständig. Utöver faner och lastpall behöver du bräder, ett utfodringstråg Bygg en enkel foderautomat av överskottsmaterial Jägaren 5/2022 18 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0522.indd 18 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0522.indd 18 24.8.2022 9.00 24.8.2022 9.00
• Ett digitalt steg framåt eller bakåt? V ärlden förändras och jaktkulturen med den. Ingen behöver längre annonsera i tidningen efter sin hund eftersom varje jägare har koll på hunden med pejlen och telefonen. Dagens jägare står med en hel drös intelligenta manicker och tekniska mirakel, och nya hittas på nästan dagligen. Har jakten, som alltid har varit naturnära, blivit allt för beroende av modern teknik? Går det ens att jaga utan? Jag medger att tekniken underlättar jakten på många sätt och vis. Det är lätt för jägarna att hålla kontakt med varandra, det går snabbare att hitta ett skadat djur, det finns mörkersikten och kartan har man i fickan. Det är snudd på omöjligt att delta i en älgjakt utan smarttelefon och pejllicens. Men det är utan tvekan nyttigt och bra att samtliga jaktdeltagare ser varandra och hundarna på kartan. Steget från spjut till skjutvapen kan väl betecknas både som ett steg framåt och ett steg bakåt i jakthistorien eftersom de nya metoderna erövrar terräng på de traditionella metodernas bekostnad. Tekniken kan till och med göra jakten för lätt och därför har begränsningar införts för somliga hjälpmedel. Det är ju, för att ge ett exempel, förbjudet att jaga med drönare. Om alla metoder vore tillåtna skulle väl jakten inte längre vara jakt utan enbart ett effektivt sätt att döda. Till mina egna mest minnesvärda upplevelser hör dagarna då jag har traskat en mil i snöslask och väntat i timmar på passet. Vilket är alltså viktigare för jakten; bytets storlek och mängd eller själva jakten med spänning, upplevelser och minnen? Lyckligtvis finns det fortfarande jaktformer som inte behöver digitaliseras! SUVI SEPPÄNEN Skribenten är 15 år och bor i Hyrynsalmi. Hon jagar helst älg och fågel med hund. Tråget ska vara tätt så att havren hålls i när djuren bökar i den. Havren rinner ut ur tunnan och ner i bägge trågen. Tunnan står stadigt förankrad på mittplankorna utan att vicka. Med stabilt fästa fötter kan automaten ställas upp. K lumn 19 Jägaren 5/2022 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0522.indd 19 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0522.indd 19 24.8.2022 9.00 24.8.2022 9.00
• Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med kvinnor som jagar. Men trots det upplever jag jakten som ett maskulint intresse. Tröskeln för att tala om rädslor förknippade med jakt är med andra ord hög. För en nykomling kan vapenhanteringen och skyttet kännas skrämmande. TexT och bilder Martta Malin J ag skrev jägarexamen i våras och i somras var det dags för mitt första besök på skjutbanan för att skjuta och lära mig hur allt fungerar på banan. Skyttet är ju en väsentlig del av jakten. Vi började på hagelbanan Morfar började med att ge mig hörselskydden och tog fram hagelgeväret. Sedan visade han hur det fungerar och repeterade reglerna för vapensäkerhet. Han betonade särskilt att ”alla vapen är alltid laddade”, även om de inte skulle vara det. Han förklarade också hur hagelbanan fungerar. Därefter fick jag känna på bössan, det vill säga hålla den i händerna. Den var överraskande tung och pipan var längre än väntat. Inte heller var det lätt att hitta den rätta skjutställningen. Följande station var kulbanan. Jag ställde måltavlan på 75 meters avstånd från skjuthytten och sedan öppnade vi luckorna. Mamma räckte mig sitt älggevär och så gick vi igen igenom skjutställningen. Det kändes många gånger svårare än med hagelgeväret! Än var höften för framskjuten, än var ryggen fel, än borde jag stå mera med sidan till! När den rätta ställningen äntligen hade infunnit sig siktade jag och kramade avtryckaren med geväret oladdat. En överraskande hård smäll Jag sköt inte ett enda skott den dagen eftersom det kändes alltför skrämmande. I stället stod jag bredvid när mamma och morfar sköt några skott på tavlan. Jag överraskades av den skarpa knallen trots att det inte var första gången som jag stod bredvid när någon skjuter. I fjol höstas var jag med mamma på älgjakt och en ko med tvillingkalvar kom till passet. Det var första gången som jag stått bredvid en som skjuter. Att skjuta på riktigt är någonting helt annat än i ett jaktspel. Det känns märkligt att man på älgjakt kan förmå sig att skjuta på ett levande djur. Själv vågade jag ju inte ens skjuta på tavlan! Men jag sköt i alla fall En vecka efter banbesöket sköt jag fyra skott med hagelgevär och några med miniatyrgevär på en kanister i skogen. Det var en upplevelse av den kalibern att det i fortsättningen räcker med miniatyrgevär för mig! Hagelgeväret sparkade rejält mot axeln. Upplevelsen var väldigt lärorik och intressant. Kanske kommer det en dag då jag själv jagar och skjuter. Osvuret är bäst eftersom allting förändras och man lär sig med tiden. Tills vidare hänger jag ändå med på jakt utan gevär! Mitt första besök på skjutbanan Jag heter Martta Malin, är femton år och bor i Kuhmoinen. Det bästa med jakten är att vara tillsammans med hunden. Jag jagar älg tillsammans med mamma, morfar, min bror och vår karelska björnhund Uttu. Morfar visade hur hagelgeväret fungerar och repeterade reglerna för vapensäkerhet. Allen Redmesa ASELAUKKU kiväärille 116 cm 29 90 55-10136 JahtiJakt Ruska Air-Tex2 METSÄSTYSTAKKI Koot S-3XL METSÄSTYSHOUSUT Koot S-3XL 149 00 55-16948-53 29 90 55-08869 Winchester Start-to-finish LIHANKÄSITTELYSETTI 99 90 55-16954-59 Meiltä löydät monipuolisen valikoiman varusteita metsästykseen ja retkeilyyn. Tutustu tuotteisiin tarkemmin Motonet-tavarataloissa tai verkossa motonet.fi P.S. Meiltä löydät myös valikoiman patruunoita esimerkiksi Sakolta, Meliorilta ja Normalta! Kaikki metsästykseen Motonetista Jägaren 5/2022 20 Ungd msredaktionen 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0522.indd 20 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0522.indd 20 24.8.2022 9.00 24.8.2022 9.00
• Allen Redmesa ASELAUKKU kiväärille 116 cm 29 90 55-10136 JahtiJakt Ruska Air-Tex2 METSÄSTYSTAKKI Koot S-3XL METSÄSTYSHOUSUT Koot S-3XL 149 00 55-16948-53 29 90 55-08869 Winchester Start-to-finish LIHANKÄSITTELYSETTI 99 90 55-16954-59 Meiltä löydät monipuolisen valikoiman varusteita metsästykseen ja retkeilyyn. Tutustu tuotteisiin tarkemmin Motonet-tavarataloissa tai verkossa motonet.fi P.S. Meiltä löydät myös valikoiman patruunoita esimerkiksi Sakolta, Meliorilta ja Normalta! Kaikki metsästykseen Motonetista 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0522.indd 21 18-21_Nuorten_toimitus_JA?0522.indd 21 24.8.2022 9.00 24.8.2022 9.00
• Kärleken till viltet får oss att grubbla över jaktens djupaste värden. Vilka val gör vi för jaktens och viltets bästa? Vårdar vi jaktens hållbarhet och de värdefulla särdragen hos vår jaktkultur? Bilder Marko Svensberg M änniskans jaktinstinkt har utvecklats under miljoner år och har inte försvunnit någonstans, men dagens jägare måste vara ansvarsfulla och även vårda jaktens framtid. Här krävs förnuftiga gärningar; att jägaren följer med ”sina” viltstammar och förstår vilka förändringar som pågår. Klarar en viss art jakt och hur mycket i så fall? Jakten väcker känslor – både för och emot. Kunskap Det ska vara gott att bo i norr Jägaren 5/2022 22 22-23_Rakkaudesta_riistaan_JA?0522.indd 22 22-23_Rakkaudesta_riistaan_JA?0522.indd 22 24.8.2022 9.01 24.8.2022 9.01
• Kärlek är att låta bli att jaga de försvagade sjöfåglarna: stjärtand, sothöna, vigg, årta, skedand och bläsand. Se videon på jagarentidningen.fi och ansvar är jägarens trumfkort, men ska inte betraktas som självklarheter. Respekt och uppmärksamhet Kärlek är det när jägaren respekterar viltet som hen jagar – det är då som gärningarna avgör. Skjut bara när arten är med säkerhet igenkänd, på säkert avstånd och med eftertanke. Gör allt du kan och förmår för att hitta ett skadskjutet vilt. Använd alltid hund när en sådan finns tillgänglig. Ta hänsyn till viltstammens storlek. Åren med god produktion av ungar öppnar möjligheter medan de svaga åren kräver omdöme, sans och besinning. Tänk på de kommande årens produktion av ungar och skjut hellre unga individer. Låt bli duvor som flyger ensamma. På hönsjakt sparar vi de viktigaste – de stolta tupparna och de bästa hönorna. Men de bästa orrtupparna blir ofta fällda på spelplatser trots att det är oklokt att jaga på sådana. Låt bli de försvagade arterna På sjöfågeljakt låter vi bli de försvagade arterna och koncentrerar oss på de starka: gräsand, knipa och kricka. Vi sköter livsmiljöerna och ger fåglarna häckningsfrid genom att jaga mink och mårdhund. Även utfodringen av sjöfåglar inger betänkligheter. Den som ändå gör det ska utfodra med måtta och fundera på om han fäller för många. I dessa tider ska vi ta ett särskilt ansvar för sjöfåglarna. Det går inte särskilt bra för dem och därför bör vi tänka på helheten och framtiden. Hur ska vi göra för att det åter igen ska vara gott för fåglarna att bo här i norr? Sädgåsen är ett utmärkt exempel på en art som kommer igen. I det här fallet blev gåsen jaktbar på nytt. Bakom nedgången låg en alltför kraftigt beskattning och därav kan vi lära oss. Försiktighet är av nöden samt kvoter och exakta data om avskjutningen. Detta är numera vår skyldighet gentemot ett flertal arter – dessutom är det enkelt att göra fällningsanmälningen i Oma riista. Starka viltstammar skänker glädje och gott humör, för somliga till och med själsfrid. När stammarna är starka kan vi jaga med gott samvete. Uppskatta viltet och ta vara på det med omsorg. Av kärlek till viltet. Jägaren 5/2022 23 22-23_Rakkaudesta_riistaan_JA?0522.indd 23 22-23_Rakkaudesta_riistaan_JA?0522.indd 23 24.8.2022 9.01 24.8.2022 9.01
• HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop®kalvo. Sivusaumoissa tuuletusventilaatiot. Lahkeissa kiristyshihnat. Irrotettavat henkselit. METSÄSTYSPUKU ALASKA EXTREME LITE 3 199,Harjattu hiljainen pintamateriaali. 100 % vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä APS 2-layer kalvo. Housuissa tarrakiristys pohkeissa ja lahkeensuissa. KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 95 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. VAIN MYYMÄLÖISTÄ! MYYMÄLÖISTÄ! LASERKOHDISTIN BURRELL BORESIGHTER 39 95 Kiinnitä kohdistin aseen piippuun ja käynnistä laser, jonka jälkeen voit säätää tähtäimen laserpisteen mukaisesti. Sopii kaikille yleisimmille kaliibereille (.22 .50). ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Pinseeker -pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KUMISAAPPAAT VIKING TROPHY 79 95 Metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Pitää märässä ja vaikeakulkuisessa maastossa. TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 95 Kääntötakki kaksipuolisella värityksellä alkusyksyn jahteihin. Tilavat taskut, joita voi käyttää molemmilla väripuolilla. METSÄSTYSVALO BURREL STD VIHREÄ 89 95 Tehokas vihreää valoa tuottava LED-valaisin esim. supikoirajahtiin ja SRVA -toimintaan. Etäkytkin. Asekiinnike, kantohihna, laturi ja kaksi akkua. VEITSI VERN DOUBLE BLADE SKINNER 29 95 Laadukas nylkyveitsi, jossa on tavallisen terän lisäksi myös avausterä. Terän pituus 75 mm. Mukana vyökotelo. VEITSISETTI VERN BUTCHER 49 95 Nylkemiseen ja lihan paloitteluun. Sisältää avausveitsen, 6" nylkyveitsen, 6" paloitteluveitsen sekä teroituspuikon. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 159,NORM. 199,00 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit niin lintubongarille kuin metsästäjällekin. Erikois-pinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka takaavat erinomaisen kuvanlaadun. Hankkija_Metsästäjä5_420x275.indd 2-3 Hankkija_Metsästäjä5_420x275.indd 2-3 24-25_Ilmoitus_JA?0522.indd 24 24-25_Ilmoitus_JA?0522.indd 24 24.8.2022 9.01 24.8.2022 9.01
• HINNAT VOIMASSA 30.9.2022 ASTI. VALIKOMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi HIRVILIIVI 14 99 Vetoketjukiinnitys ja puhelintasku. He? astin lisää turvallisuutta teiden varsilla. HIRVILIIVI BEAR CLAW 29 95 Kaksi vetoketjullista sivutaskua, sekä rintatasku radiopuhelinta varten. Antennipidike ja säädettävä vyötärö. Korkea kaulus suojaa viimaa vastaan. SADEVIITTA 29 95 Hupulla varustettu sadeviitta. Hiljainen, kahisematon materiaali. Edessä tasku. RAJOITETTU ERÄ RAJOITETTU ERÄ RAJOITETTU ERÄ PIMEÄNÄKÖLAITE BURRELL NV 400 299,Digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. Käyttää 4-32 Gb microSD-muistikorttia (ei sisälly). RAJOITETTU ERÄ RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. RADIOPUHELIN BURREL PRO VHF 149,Täysin pölyja vesitiivis rakenne (IP67). Kohinasalpa, kuiskaustoiminto, FM-radio, headset-valmius ja ääniaktivointi. 128 kanavapaikkaa, joista 26 ohjelmoitu valmiiksi. KAUPAN PÄÄLLE BURREL MAASTO ANTENNI, ARVO 29,90 € LIHAMYLLY PREMIUM LITE 129,Jauhatuskapasi-teetti 1 kg/min. Mukana leikkuuterät, makkarasuutin ja 2 kpl reikälevyjä. RAJOITETTU ERÄ LIHAMYLLY HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 95 Lasitettu ja keraaminen. Helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. VAKUUMIKONEEN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! ARVO 14,90€ LEIKKUULAUTA 800 X 400 MM 39 95 Korkealaatuinen 13 mm paksusta elintarvikemuovista valmistettu. Suuri leikkuuala mahdollistaa hirvenlihan ja ison kalan käsittelyn. Reunassa nesteura. 17.8.2022 12.34 17.8.2022 12.34 24-25_Ilmoitus_JA?0522.indd 25 24-25_Ilmoitus_JA?0522.indd 25 24.8.2022 9.01 24.8.2022 9.01
• MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 95 SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79 95 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. MÄYRÄLOUKKU 116X41X46 CM 139,Kotimainen, vankkarakenteinen paksusta 3,5 mm verkosta valmistettu loukku. Silmäkoko 1x2”. Paino: 13 kg. ASEKAAPPI SUOMI RS8 599,Uuden aselain mukainen (EN-14450:2006 S1) asekaappi 8 aseen säilyttämiseen. 3 mm terästä. Ulkomitat: 149 x 55 x 35 cm. Paino: 100 kg. RIISTAKAMERA BURREL S12HD + SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. UUSI BURREL+ MOBIILISOVELLUS! RIISTAKAMERA BURREL S12HD PRO 4G BURREL+ 249,Tallentaa 12 MP:n kuvia ja HD-laatuista 1080p:n videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, videot 1-30 s. Inframustasalama. MOBIILISOVELLUS! METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA HINNAT VOIMASSA 30.9.2022 ASTI. VALIKOMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi ASEREPPU ALASKA RIFLEMAN 99 95 Mahdollistaa kevyen ja ergonomisen aseen kuljettamisen kävellessä ja hiihdettäessä. Pintakangas on harjattua, erittäin hiljaista materiaalia. Kokonaistilavuus 25 l. JAHTI&VAHTI ENERGIA 12 KG 27 90 NORM. 31,20 2,32 €/ KG Kotimainen, paljon liikkuvalle koiralle tarkoitettu kuivamuona. Sisältää muun muassa kananlihaa. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 12 KG 32 90 NORM. 36,70 2,74 €/KG Erittäin aktiivisen koiran Suomessa valmistettu täysravinto. Sisältää runsaasti energiaa ja E-vitamiinia. JAHTI&VAHTI RIISTA TAI KANA ATERIA 1 KG 10,NORM. 3,00 2,00 €/KG Täysravinto syötäväksi sellaisenaan tai mukavaa sekä maittavaa vaihtelua ruokalistaan koiralle kuivaruokien rinnalla. 5 KPL UUTUUS! UUTUUS! Hankkija_Metsästäjä5_420x275.indd 4 Hankkija_Metsästäjä5_420x275.indd 4 17.8.2022 12.38 17.8.2022 12.38 26-27_Vesilintulaskennat_JA?0522.indd 26 26-27_Vesilintulaskennat_JA?0522.indd 26 24.8.2022 9.02 24.8.2022 9.02
• Sjöfåglarna minskade mest i eutrofa sjöar Det finns många som minns gångna tiders sjöfågeljakter och undrar vart de goda tiderna har tagit vägen. TexT Markus Piha, Aleksi Lehikoinen, Andreas Lindén, Katja Ikonen och Tuomas Rajala S jöfågelinventeringarna visar att stammarna har minskat under de 37 inventeringsåren, i både näringsrika och näringsfattiga sjöar. Eutrofieringen hör till de främsta orsakerna. Gräsandens häckande stam har vuxit under den 37-åriga inventeringsperioden med en fjärdedel, men uppgången befinner sig på nittonhundratalets sida och under de senaste 20 åren har antalet par varit stabilt. Årets parantal och antal ungar är genomsnittligt, men produktionen av ungar per par ligger 16 procent över genomsnittet. Produktionen per par och den totala mängden ungar har förblivit stabila. Krickans häckande stam har minskat med en femtedel under inventeringsperioden. Årets antal par ligger 19 %, det totala antalet ungar 39 % och produktionen av ungar per par 16 % under långtidssmedelvärdet. Produktionen av ungar per par och det totala antalet ungar har minskat under inventeringsperioden. Bläsandens parantal har sjunkit kraftigt under inventeringsperioden, med hela 56 %! Årets parantal uppskattas ligga 40 % under långtidsmedelvärdet och antalet ungar 27 % under. Totalantalet ungar har minskat efter hand som paren har blivit färre. Produktionen av ungar per par ligger i år glädjande nog hela 27 % över långtidsmedelvärdet! Knipans parantal, produktion av ungar och totalantal ungar har minskat under inventeringsperioden. Under de senaste tio åren har stammen ändå varit stabil. Årets parmängd, totala antal ungar och produktion av ungar per par ligger drygt 10 % under långtidsmedelvärdet. Sjöfågelmaterialet består av paroch kullräkningar som har gjorts av frivilliga inventerare. I år gjordes parräkningar på 1651 punkter och kullräkningar på 852 punkter. Med inventeringarna följer vi med hur de häckande stammarna utvecklas och får veta hur häckningarna lyckas. Resultaten används även vid planeringen av vården av livsmiljöer, dimensioneringen av jakten, bevarandet av mångfalden i vattendragen och i forskningsprojekt där man undersöker hur anlagda våtmarker hjälper sjöfåglarna. Vi riktar ett stort tack till er som inventerade! Läs mera här: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-380-484-5 Indexen beskriver på landsnivå hur mängderna par och ungar har utvecklats för de viktigaste jaktbara änderna (index%). 140 120 100 80 150 125 100 75 160 120 80 200 150 100 50 BL ÄS AN D KR ICK A KN IPA GR ÄS AN D 1990 2000 2010 2020 1990 2000 2010 2020 1990 2000 2010 2020 Par Ungar Ungar/par JA AK KO AL AL AN TE LA F rskning 17.8.2022 12.38 17.8.2022 12.38 Jägaren 5/2022 27 26-27_Vesilintulaskennat_JA?0522.indd 27 26-27_Vesilintulaskennat_JA?0522.indd 27 24.8.2022 9.02 24.8.2022 9.02
• Triangelinventeringarna förutspår ett gott jaktår Under de senaste fem åren har det gått stadigt uppåt för skogshönsen. I flera regioner har stammarna hållits på fjolårets nivå, vilket kan sägas känneteckna ett gott hönsår. TexT Andreas Lindén och Katja Ikonen, Naturresursinstitutet F ör orren och tjädern ligger tätheterna en aning ovanför långtidsmedelvärdet medan järpen ligger nära sitt medelvärde och ripan strax under. Det finns gott om regionala variationer, i synnerhet för orren. Andelen vuxna i orrstammen har ökat, på sina håll till och med kraftigt, även om stammen totalt sett är så gott som oförändrad. Fjolårets exceptionellt goda produktion av ungar har gett resultat. Hos de övriga hönsfåglarna visar sig det här ändå inte lika tydligt. I Norra Karelen och Norra Savolax finns det markant mera höns än normalt. Även i Uleåborg och Lappland finns det gott om orre och tjäder. I övriga regioner är stammarna proportionellt sett mindre, men läget varierar mellan regionerna och arterna. En genomsnittlig häckning Under den gångna sommaren har häckningen legat på medelnivå för samtliga arter, och på sina håll till och med högre. För orren är andelen ungar svagare än i fjol. Läget visar sig också i andelen hönor med ungar och kullstorleken. Även järpens kullar var mindre än i fjol. Skogshönsens produktion av ungar är knuten till temperaturen på försommaren. Värme gynnar kullarna eftersom det då finns gott om insekter att äta. I år var försommaren kylig i stora delar av landet och senvåren var sen. Juni blev varmare mot slutet och juli var normal. Blåbärsoch lingonskörden har varit riklig i hela landet, vilket tryggar födan för skogshönsen och ungarnas överlevnad på hösten. Orren Orrens täthet efter häckningen har legat som förut, strax ovanför långtidsmedelvärdet. I Norra Karelen, Norra Savolax, Uleåborg och Lappland noterar vi snudd på rekordartat höga tätheter. Även i Kajanaland var tätheterna högre än normalt. Hos samtliga ovannämnda har den vuxna delen av stammen vuxit avsevärt sedan fjolåret även om totaltätheten skulle ligga kvar på fjolårsnivån. I Södra Savolax har tätheterna vuxit sig större än normalt medan de i Norra Tavastland och Satakunta stannar under medelvärdet. Tjädern Tätheten för tjäderns totala stam och vuxna stam är så gott som oförändrad medan produktionen av ungar ligger på medelnivå. I Norra Karelen har stammen vuxit och befinner sig ovanför medelvärdet. I synnerhet den vuxna stammen har vuxit till nästan rekordartade siffror. I Norra Savolax har den vuxna stammen ökat. GE TT Y IM AG ES F rskning Ytterligare information på regionnivå och för enskilda trianglar finner du på: riistakolmiot.fi/sv/ Jägaren 5/2022 28 28-29_Tutkittua_riistakolmiot_JA?0522.indd 28 28-29_Tutkittua_riistakolmiot_JA?0522.indd 28 24.8.2022 9.03 24.8.2022 9.03
• Tjäder Orre Järpe Ripa VILTCENTRALSREGION AN TA L TR IAN GL AR TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K S Tavastland 21 2,6 + 19 1,8 4,9 – – 26 4,5 6,8 – 23 3,1 S Savolax 62 3,8 ± 39 4,0 7,5 ++ 48 3,6 9,0 ± 44 3,5 SÖ Finland 39 3,1 ± 26 4,4 5,9 ± 49 3,3 4,9 ± 29 3,4 Kajanaland 88 5,0 ± 55 3,5 12,9 ± 52 4,2 6,9 ± 56 4,3 1,0 – – 67 7,0 M Finland 65 2,6 ± 41 4,3 6,8 – 39 3,6 9,3 ± 49 3,7 Lappland 141 5,3 ± 41 2,9 4,9 ± 45 3,9 2,4 ± 46 3,6 2,0 – 57 5,2 Uleåborg 125 5,6 ± 49 3,7 15,1 ± 51 4,0 6,4 ± 50 4,2 1,4 ± 54 5,3 Österbotten 79 4,3 ± 41 4,0 11,2 – 49 3,9 5,5 – – 40 3,7 N Tavastland 32 2,8 + 29 4,5 5,6 + 19 3,4 11,9 ± 41 3,2 N Karelen 84 6,3 + 48 3,7 11,7 ± 50 4,2 10,9 ± 57 4,0 N Savolax 49 3,8 ± 39 3,6 14,9 ± 56 4,7 14,6 ± 50 4,4 K-Österbotten 20 3,5 ± 57 4,1 10,2 ± 58 4,4 9,1 – 26 3,8 Satakunta 52 3,8 ± 33 3,1 5,4 – – 47 4,1 9,2 – 43 3,5 Nyland 17 2,3 – – 36 4,8 6,5 ++ 34 4,3 8,7 ± 53 4,3 Eg Finland 8 1,4 – – 3,6 ± 30 6,0 8,8 ++ 40 4,8 Hela landet 882 4,4 ± 40 3,3 8,5 ± 46 4,0 6,6 ± 46 3,8 0,9 – 3,7 3,5 Skogshönsens tätheter (individer/km2 skogsmark), andel ungar (%) och genomsnittliga kullstorlek i juli-augusti (läget 9 augusti). För ripan ger vi enbart siffrorna för norra Finland där materialet räcker till. Värden som bygger på färre trianglar än 25 är behäftade med en avsevärd statistisk osäkerhet. Förändringarna i täthet sedan fjolåret är uttryckta med plusoch minustecken: ± förändring < 15 % / + och – förändring 15–30 % / ++ och – – förändring > 30 %. Vi tackar och bockar för varje hönsinventerare! Sommarens inventering av 856 vilttrianglar (läget 9.8) har krävt ett enormt antal timmar och cirka 30 000 kilometers traskande i krävande terräng. Inventeringarna har gjorts av en kunnig och hängiven skara jägare som år efter år vandrar över myrar och genom snår för att inhämta värdefulla data om viltstammarna. Observationerna görs på talko och ger oss information om hur de olika arterna utvecklas över tid, både i inventerarnas hemtrakter och på riksnivå. I Uleåborg och Lappland ligger den totala och den vuxna stammen klart över medelvärdet. I Nyland har tjäderstammen däremot minskat sedan fjolåret medan den vuxna stammen har minskat rejält i Mellersta Finland. Järpen För järpens del ligger tätheten för den totala stammen och den vuxna stammen nära långtidsmedelvärdet och produktionen av ungar har varit normal. Storleken på kullarna minskade en aning jämfört med fjolårets siffror. I Norra Savolax och Norra Karelen var tätheterna högre än normalt. I Kust-Österbotten var det bara den vuxna stammen som var tätare än normalt. I Sydöstra Finland och i Södra Tavastland ligger tätheterna under långtidsmedelvärdet och följer den nedåtgående trenden. Ripan I landet som helhet har ripan minskat en aning sedan fjolåret och den totala tätheten ligger strax under långtidsmedelvärdet. Produktionen av ungar ligger nära medelvärdet. I Uleåborg ligger riptätheterna nära sitt medelvärde och på sina håll är andelen ungar rätt hög. I Kajanaland och Lappland ligger den totala stammen strax under sitt medelvärde. I Mellersta och Södra Österbotten samt i Norra Karelen är riporna fortsättningsvis en sällsynt syn vid triangelinventeringarna. I år noterades inga ripor alls i Mellersta Finland. Till vintern byter ripan till en vit fjäderdräkt som skyddar den mot rovdjur i vinterlandskapet. Men eftersom klimatuppvärmningen har förkortat snösäsongen i landets södra delar blir de vita riporna allt oftare exponerade på mörk barmark. Takten med vilken riporna blir färre i olika delar av landet hör ihop med den här bristen på synkronisering. Likaså har omfattande dikningar negativa följer för ripan eftersom sådana innebär att ripmyrar utplånas. Jägaren 5/2022 29 28-29_Tutkittua_riistakolmiot_JA?0522.indd 29 28-29_Tutkittua_riistakolmiot_JA?0522.indd 29 24.8.2022 9.03 24.8.2022 9.03
• på scenen lurar jägaren den exempelvis genom att lyfta en kanotpaddel tvärs över huvudet och vifta långsamt med den. Älgtjuren anländer alltså till platsen ditlockad av ljudet och eftersom synen är svag så upptäcker den att det redan finns en konkurrent på platsen som uppvaktar älgkon. Paddeln ser i älgens ögon ut som skovelhorn och förstärker älgtjurens uppfattning av läget. Utan den här förstärkande synobservationen skulle älgtjuren kanske ana ugglor i mossen och stanna längre ifrån. Hjortdjursbulvaner Här i vårt land är det få som vet att bulvaner också fungerar på hjortdjursjakt. De öppnar en ny dimension för lockjakten. TexT och bilder Antti Saarenmaa L ockjakten bjuder på fantastiska upplevelser, men tvingar samtidigt jägaren att satsa på övning och viltkunskap. Synobservationen stöder viltets övriga sinnen I sin typiska form handlar lockjakten om att imitera viltets ljudvärld. Vid rävjakt med lockpipa skapar jägaren ett nödrop som låter som ett lättfångat byte. Vid lockjakt på rådjur härmar jägaren en parningsvillig get. Vid lockjakt på hjort skramlar jägaren med horn och skapar illusionen av två hanar som gör upp om en hona. I djurens värld är opportunismen en dygd och ibland ett krav för att överleva och föra arten vidare. Den som jagar med bulvan tillför viltets sinnevärld en impuls till. Nordamerikanska videor om lockjakt på älg inleder ofta med ett högljutt lockande. När älgtjuren inträder Bulvaner kan också användas för att locka älg. Ett älghuvud med horn i silhuett kan vara precis vad som behövs för att locka en tjur inom skotthåll. En jägar s utrustning Jägaren 5/2022 30 30-31_Varusteet_hirviela?inten_kaaveet_JA?0522.indd 30 30-31_Varusteet_hirviela?inten_kaaveet_JA?0522.indd 30 24.8.2022 9.03 24.8.2022 9.03
• Råbocken kom som gubben ur lådan för att kolla inkräktaren i reviret. Bocken kretsade i bortåt tio minuter kring bulvanen, skrapade med klövarna och slängde med huvudet. En ung hjorthane kom och kikade på Taneli Sinisalos bulvan. Notera att den gjorde det framifrån. Sex tips för hjortbulvaner Taneli Sinisalo har fördjupat sig i lockjakten på vitsvanshjort och användningen av bulvaner. Här delar han med sig av sina erfarenheter 1. Bulvanerfungerarintepåflerahundrametershållutanskastyrahjorten till önskad plats i terrängen, där den brukar röra sig. Välj lockplatsen utifrån viltets egna vägar. 2. Hjortarna ställer sig oftast under vinden för att kontrollera doften. Placera därför bulvanen så, att hjorten kommer mellan dig och bulvanen. 3. Använd ett doftmedel som döljer dofter eller (under brunsten) ett lockande doftmedel. Jägarens människodoft måste döljas; förvara därför bulvanen tex ute i lidret. 4. Om du använder lockljud med bulvanen ska du göra det försiktigt, med eftertanke och enbart med pipa. Hjorten lokaliserar exakt varifrån ett ljud kommer. Rikta alltså pipans ljud mot bulvanen, aldrig mot hjorten. 5. Avspana terrängen fortlöpande när du lockar. Hjortarna rör sig överraskandetyst. 6. Tålamod, tålamod. Om och när hjorten upptäcker bulvanen och kommer närmare ska du sluta locka med pipan eller på annat sätt påverka händelsernas gång. Se videon om lockjakt på råbock med silhuettbulvan på jagarentidningen.fi Bulvanerna skapar en fullkomlig illusion Med bulvaner handlar det om att tillsammans med ljudeffekter och ibland även dofter skapa en fullkomlig illusion. I bästa fall lyckas jägaren åstadkomma ett för viltet övertygande scenario som lockar djuret närmare och dit som jägaren vill ha det. Bulvanen utgör pricken över i:et för illusionen och fullbordar fällningen. En flock gräsänder vänder man med lockpipan till sig och hoppas att änderna ska upptäcka de utlagda vettarna och landa intill dem. Det öppnar en skottchans för jägaren. Samma logik kan också tillämpas på hjortdjur. Placeringen är avgörande En bulvan som föreställer en hind placeras så, att hjorthanen kan närma sig bakifrån. Om bulvanen föreställer en annan hane så utmanar den konkurrenten framifrån. Beroende på skjutvapnet och skjutsektorerna ska jägaren vid placeringen också ta hänsyn till vindriktningen och sitt eget avstånd till bulvanen. Ofta tar viltet en omväg och närmar sig bulvanen mot vinden. Avståndet mellan jägaren och bulvanen ska alltså vara väl avvägt och jägaren ska befinna sig under vinden från bulvanen sett. Det finns alltså en rad faktorer som jägaren ska beakta när han placerar bulvanen. Till det viktigaste hör att den står fullt synlig från alla håll. En bulvan fungerar ju bara om viltet får syn på den! Bulvaner av många olika slag På vår inhemska marknad är utbudet av bulvaner för hjortdjur rätt magert. De flesta är hopvikbara silhuetter av tyg. Sådana fungerar på långt håll, men på nära håll spricker illusionen. 3D-bulvanerna som är populära i Nordamerika skapar en klart verklighetstrognare bild och kan locka en hjorthane ända fram, för att strida eller para sig. Det går utmärkt att tillverka en silhuettbild själv. Se bara till att den inte blir för stor! En alltför stor bulvan kan fungera vid sjöfågeljakt, men vid exempelvis råbocksjakt kan en sådan skrämma iväg konkurrenterna. Det vet jag av egen erfarenhet. Mitt silhuettrådjur av papp var stort som en överårig hjort och lärde mig läxan; råbocken noterade bulvanen och gjorde en omväg på hundra meters håll, uppenbart vaksam och skärrad. Förhandsrekognosceringen avgörande Även om en kombination av bulvaner och lockljud kan fungera effektivt så går det inte att trolla fram vilt ur tomma intet. Före själva jakten är det därför skäl att rekognoscera området och försäkra sig om att det finns lämpliga djur där. När brunsten närmar sig följer vitsvansbockarna vägarna som hindarna brukar ta. En lockjägare bör alltså hitta de här vägarna för att kunna placera sig rätt på jakten. Råbocken håller däremot skärpt bevakning i sitt revir. En råbocksbulvan fungerar alltså effektivast om den står provokativt inuti ett revir. TA NE LI SI NI SA LO Jägaren 5/2022 31 30-31_Varusteet_hirviela?inten_kaaveet_JA?0522.indd 31 30-31_Varusteet_hirviela?inten_kaaveet_JA?0522.indd 31 24.8.2022 9.03 24.8.2022 9.03
• Med viltcentralens koncept för effektiv jakt i projektet mot de främmande rovdjuren provade man en modell där en utbildad fångstgrupp kan röra sig på en jaktvårdsförenings samtliga jaktföreningars marker när den jagar mink och mårdhund. Projektet gav klart besked; konceptet för de främmande rovdjuren fungerar. TexT och bilder Jarkko Nurmi Jaktvårdsföreningarnas koncept för de främmande rovdjuren Stöd för föreningar och jägare J v-föreningarna som valdes ut till pilotförsöket försågs med mårdhundsoch minkfällor, men det beslöts från starten att man skulle satsa på att stöda grupperna som jagar med ställande hund. Det visade sig att den här formen av mårdhundsjakt är överraskande okänd bland jaktföreningarna. Hundgrupperna ska jobba systematiskt och effektivt för att skapa lokala mårdhundstomrum. Bevakningen med viltkameror har visat att en stor del av mårdhundarna inte går i fällor utan gör en omväg, trots att fällorna är betade. En betydande del av de mårdhundar som går i fällorna är unga och oerfarna medan jakten med ställande hund slår mot de vuxna och reproduktiva individerna. Jakten med ställande hund går till så, att en jägare med hund rycker ut när en viltkamerabild på en mårdhund trillar in från en åtel som lockar djuret till ? Sakari Paunila och Kimmo Alakoski glädjer sig över att projektet har gjort vården av småviltet tydligare integrerad i jv-föreningens verksamhet. Nokianejdens jvf fortsätter arbetet med att sprida modellen för effektiverad jakt. Jägaren 5/2022 32 32-35_SOTKA_vieraspetokonsepti_JA?0522.indd 32 32-35_SOTKA_vieraspetokonsepti_JA?0522.indd 32 24.8.2022 9.04 24.8.2022 9.04
• kameran. Hunden ställer mårdhunden och jägaren avlivar rovdjuret. För något år sedan infördes en betydande förbättring för den här jaktformen när det blev tillåtet att använda konstgjord belysning vid jakt på mink och mårdhund. Det här är med andra ord en jaktform för nattugglor! Projektet slog väl ut också i det avseendet att 95 procent av jaktföreningarna i pilot-jaktvårdsföreningarna gav de utbildade fångstgrupperna rätt att jaga de båda rovdjuren i sina marker. Veteranerna i Nokianejdens jvf I våras träffade jag representanterna för pilotföreningarna och samtliga var nöjda med projektet. Till och med så nöjda att Nokianejden och Tavastkyrö-Viljakkala ville fortsätta med verksamheten efter projektet. De ansökte om och beviljades ekonomiskt stöd av Jordoch skogsbruksministeriet. Kimmo Alakoski, som är verksamhetsledare på Nokianejdens jv-förening, är nöjd med projektet. – Det här gav jv-föreningen en knuff framåt och hjälpte oss att utvidga föreningens basfunktioner till att också stöda vården av småviltet. Vår lagstadgade verksamhet går ju i hög grad ut på att förvalta klövdjuren, men projektet gjorde det möjligt att satsa på att motarbeta naturförlusterna. I Nokia skötte sig fångstmännen utmärkt. Under det halvtannat år långa projektet fälldes 403 mårdhundar och 38 minkar. De ställande hundarna står för en betydande del av det imponerande resultatet. RovdjursveteVad handlar det om? Finlands viltcentral verkställer Jordoch skogsbruksministeriets Sotkaprogram i sina egna projekt för våtmarker och främmande rovdjur. Konceptet för de främmande rovdjuren ökar jv-föreningarnas möjligheter att aktivera och stöda sina kunnigaste minkoch mårdhundsjägare för att hjälpa sjöfåglarna. I försöket deltog Nokianejdens, Tavastkyro-Viljakkala och Lahtisnejdens jaktvårdsförening. Jägaren 5/2022 33 32-35_SOTKA_vieraspetokonsepti_JA?0522.indd 33 32-35_SOTKA_vieraspetokonsepti_JA?0522.indd 33 24.8.2022 9.04 24.8.2022 9.04
• ranen Sakari Paunila skriver under på det här. Han var en av de aktivaste när projektet pågick. – Vi har jägare som nästan enbart ägnar sig åt mink och mårdhund. De kan sticka iväg mitt i natten när ett foto har trillat in från någon kamera. När spelreglerna spikades var det självklart att sådana här välkända medlemmar i fångstgruppen skulle få tillstånd att jaga mink och mårdhund också i grannföreningarnas marker. Minkspecialisterna i Tavastkyrö-Viljakkala För läraren Ilkka Järvinen innebar Sotkaprojektet en helomvändning i livet. Han lämnade sin fasta anställning som lärare och blev koordinator för viltcentralens nya Helmiprojekt mot de främmande rovdjuren. Det gällde att organisera den effektiverade jakten i de 70 värdefullaste fågelvattnen här i landet. – Projektet slukade mig med hull och hår när jag väl hade börjat på viltcentralen. Jag har jagat mink och mårdhund i hela mitt liv och i synnerhet under de senaste åren har jag studerat minkjakten. I mina jaktmarker var minkbeståndet därför redan litet. I Tavastkyrö-Viljakkala uppgick fångsten under projekttiden till 293 mårdhundar och 23 minkar. Den värdefulla fågelsjön Sarkkilanjärvi hörde till de viktigaste objekten. Järvinen framhåller det goda samarbetet mellan jägarna och fågelskådarna. Deras observationer av rovdjur når genast fångstgrupperna. – Samarbetet gynnar båda parterna. Tillsammans har vi koll på terrängen och meddelar varandra om fåglar och rovdjur. Likaså har jägarna deltagit i talkojobbet när fågeltornet vid Sarkkilanjärvi byggdes. Järvinen har under årens lopp noggrant fört bok över fällda och observerade minkar. Enligt honom är minkens levnadsvanor fortsättningsvis rätt okända i jaktföreningarna. Men inte är de lätta att klura ut heller. Järvinen har nystat i problematiken sedan mopedåldern. – Den mest överraskande insikten som jag har fått är hur väldiga områden med skog och åker som minkarna rör sig över. De utnyttjar aktivt nätverket av diken i skogen och på åkrarna, och de bästa ställena för fällor behöver inte alls ligga vid stranden av åar och sjöar. I dikena är det troligen sorkarna och grodorna som lockar. Snäckskal och avföring bland strandstenarna är det vanligaste tecknet på en bra plats för minkfällor. Lahtisnejdens jvf kör med razzior i vassen Lahtisnejdens jvf koncentrerade sina insatser i pilotprojektet till stränderna kring den värdefulla fågelsjön Vesijärvi. Sjön är stor och arbete finns det mer än nog av med ”renhållningen” i vassruggarna. Saldot landade på 336 mårdhundar och 34 minkar. Jouko Rasehorn var en av arbetsmyrorna i projektet. Vi åkte ut till platsen för den effektiverade jakten med honom. – Mårdhundarna trycker i de väldiga vassruggarna utmed stränderna och det gör jakten med hund besvärlig. Det är riktigt jobbigt att knipa dem. I fortsättningen tänker vi ta dem med drivande hundar när isen har lagt sig, men innan de drar sig tillbaka för vintern. En sådan här operation är allt annat än enkel! Konceptet fungerar Projektet har tagit fram ett koncept för effektiverad rovdjursjakt som går att kopiera. Det skapar möjligheter för viltförvaltningen på lokalnivå att stöda arbetet och hejda naturförlusterna. Dessutom hjälpte projektet jv-föreningarna att utveckla sina egna projekt. ? Ilkka Järvinen är specialist på minkar. Jouko Rasehorn planerar razzior i vassruggarna kring sjön Vesijärvi. Fortfarande finns det vältrampade stigar kvar, men det går att eliminera mårdhundarna bara man satsar på jakten. Jägaren 5/2022 34 32-35_SOTKA_vieraspetokonsepti_JA?0522.indd 34 32-35_SOTKA_vieraspetokonsepti_JA?0522.indd 34 24.8.2022 9.04 24.8.2022 9.04
• Viltcentralen belönades med värdefullt WWF-pris P rojektet har ju dessutom tagit fram en fångstmodell för skärgården som även den har visat sig fungera. Stora områden rovdjursbefriades och fågellivet reagerade direkt. Även WWF noterade detta. Organisationen delade ut en värdefull utmärkelse som kan betraktas som en erkänsla för jägarnas arbete även i vidare bemärkelse. Viltcentralen tackar WWF för organisationens fördomsfrihet och för visad uppskattning för vårt naturvårdsarbete som bygger på fakta! Med pandapriset önskar WWF Finland stöda och uppmuntra projekt som jobbar konkret för naturoch miljöskyddet. 2022 års Pandapris gick till Skärgårdsnaturens vårdoch skyddsförening (SLHSY) som var huvudman för Finlands viltcentrals Sotkaprojekt mot de främmande rovdjuren. För prispengarna (20 000 euro) tänker föreningen skaffa en ny båt. En sådan med övernattningsmöjligheter skulle öka effekten i jakten. Viltcentralens Sotkaprojekt upphörde vid årsskiftet, men i skärgården fortsätter jakten och utvidgas till nya områden. Den kommer då att ingå i Forststyrelsens projekt LIFE-IP BIODIVERSEA. Utvidgningen kunde realiseras på stående fot och finansiering för åtta år ordnades för skärgårdsjakten. Viktiga fågelskär och fågelholmar ska nu skyddas i stor skala mot mink och mårdhund i Finska viken och Skärgårdshavet. Det gör Tommy Arfman på projektet väldigt glad. – Fågelbestånden i skärgården reagerar omedelbart på jakten. Bland annat kring Tunnhamn repade sig svärtan redan efter den första fångstsäsongen. Det handlar inte enbart om plundrade bon utan också om att fåglarna verkar reagera på mårdhundarnas närvaro och låter bli att häcka om det vimlar av mårdhundar på holmarna. Redan under den första säsongen blev fåglarna på häckningshumör igen. Finlands viltcentral önskar skärgårdsföreningen och WWF vind i seglen också i fortsättningen! Av kärlek till viltet. allesi koir Lihaisaa laatua Uudistuneet, kotimaiset Jahti&Vahti Energia ja Extra Energia ovat erikoisruokia metsästys-, harrastusja työkoirille. Ruoat vastaavat kovan rasituksen asettamiin vaatimuksiin: koira jaksaa paremmin ja sen hyvä kunto pysyy yllä pidempään. Hinta-laatu-suhteeltaan markkinoiden parhaissa aktiivikoirien ruuissa on nyt korotetut valkuaisja rasvapitoisuudet. Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. TÄYSRAVINNOT AKTIIVISEEN MENOON ENERGIAPITOISET ja ht iv ah ti. fi 32-35_SOTKA_vieraspetokonsepti_JA?0522.indd 35 32-35_SOTKA_vieraspetokonsepti_JA?0522.indd 35 24.8.2022 9.04 24.8.2022 9.04
• Trofésköldar Olika sorter. Pris från 6,90 € Jaktställ Stone och Creek Två snygga och funktionella jaktställ från Woodline. Ställen har funktionsmembran samt tejpade sömmar som gör dem vindoch vattentäta. Båda ställen finns i damoch herrmodell. Jackorna är utrustad med totalt tio fickor; snedställda fickor, fickor för GPS, bröstfickor för radio, ryggficka samt innerfickor. Avtagbar huva med dragsnöre och förstärkt skärm. Byxorna har snedställda fickor, bakficka samt benfickor med lock och dragkedja. Ryggpartiet är förhöjt. Linningen har resår för bra passform samt är försedd med knappar för hängslen. Benen har resår med tryckknapp nedtill. Jaktställen finns i två färger: grön samt camo/blaze. Stone Jaktställ Herr och dam Grönt jaktställ. 209,00 € Jacka 139,00 € Byxa 99,00 € Creek Jaktställ Herr och dam I camouflage-mönstrat tyg med blaze-detaljer. 249,00 € Jacka 169,00 € Byxa 109,00 € Mossgrön/blaze 249,00 € Red Deer/Wolf Jaktställ Herr Jaktställ för den som kräver det lilla extra! Både jacka och byxa har många praktiska fickor. Rejäla förstärkningar på delar utsatta för slitage. Jacka med avtagbar kapuschong. Vattentätt membran samt tejpade sömmar. Tyg av 100% polyester. Ventilerande nätfoder. Finns i två färger. Mossgrön/mockabrun 199,00 € Chevalier Rough GTX Jaktställ Slitstarkt jaktställ för hundförare. Med Rough GTX kan du vara säker på att din utrustning verkligen håller. Tillverkad i slitstark kvalitet med förstärkningar. 729,00 € Inkl. Genzo Arctic Värmeväst Värde 158,00 € Hundförarväst Optima-3 Blaze/Neon färgat camouflage för bästa synbarhet. Med svarta reflexer och många smarta fickor. 52,90 € Väst Dog Keeper Hundförarväst för jakt med svarta reflexer, GPS-hållare och slitstarkt canvas-material med M-TEC-membran. 100% Vindoch vattentät. 109,00 € Black Eagle Nature GTX Mid Känga Extremt lätt känga i nubuckläder. Med GoreTex-membran som andas. 249,00 € Titan Brown GTX Skinnkänga Ultralätt känga för jakt och vandring. Överdel av nubuckläder samt Gore-Tex-membran. 319,00 € Inkl. Skotork Värde 19,90 € Alpha 50 + T5/T5 mini 669,00 € Alpha 100 + T5/T5 mini Pris från 719,00 € Vapenryggsäck Torne 25 Vapenryggsäck för jägare och hundförare. Rymmer de flesta vapen med kikarsikte. Flera smarta fickor, justerbara axelremmar och midjebälte. Inkl. fågelsäck. Camo eller grön. Volym 25 liter. 79,00 € Royal 70XTM Komradio En populär radio som är testvinnare i både Finland och Sverige. Hög kvalitet, lång livslängd, tydlig display, slitstark. 3 års garanti. 299,00 € Storsäljare HX701 Jaktkniv Vacker jaktkniv i 440 rostfritt stål. Passar för jakt och outdoor. Knivslida med tryckknappslåsning som håller kniven säkert på plats. 28,90 € Schmidt & Bender Exos 1-8x24 Kikarsikte Allroundsikte för den rörliga jägaren. 1 999,00 € Inkl. Inskjutningsstöd Värde 59,90 € Inkl. Inskjutningsstöd Värde 59,90 € Zeiss Victory V8 2,820x56 ASV Riktmedel 60 Ett allroundsikte som är lämpligt för skott på medellånga avstånd. Bra för jakt i skymning och gryning. 2 999,00 € Inkl. Inskjutningsstöd Värde 59,90 € Trijicon AccuPoint Gul BAC 1-6x24 Kikarsikte Med en optisk konstruktion som ger otroligt många fördelar på de allra snabbaste jakterna. 1 495,00 € Meopta Optika 6 1-6x24 RD 4C Belyst Kikarsikte Perfekt för drevjakt. Med låga justerrattar för att undvika oönskade justeringar när du rör dig genom trånga passager. Parallaxjustering. 519,00 € Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi 36-37_Ilmoitus_JA?0522.indd 36 36-37_Ilmoitus_JA?0522.indd 36 24.8.2022 9.05 24.8.2022 9.05
• Trofésköldar Olika sorter. Pris från 6,90 € Jaktställ Stone och Creek Två snygga och funktionella jaktställ från Woodline. Ställen har funktionsmembran samt tejpade sömmar som gör dem vindoch vattentäta. Båda ställen finns i damoch herrmodell. Jackorna är utrustad med totalt tio fickor; snedställda fickor, fickor för GPS, bröstfickor för radio, ryggficka samt innerfickor. Avtagbar huva med dragsnöre och förstärkt skärm. Byxorna har snedställda fickor, bakficka samt benfickor med lock och dragkedja. Ryggpartiet är förhöjt. Linningen har resår för bra passform samt är försedd med knappar för hängslen. Benen har resår med tryckknapp nedtill. Jaktställen finns i två färger: grön samt camo/blaze. Stone Jaktställ Herr och dam Grönt jaktställ. 209,00 € Jacka 139,00 € Byxa 99,00 € Creek Jaktställ Herr och dam I camouflage-mönstrat tyg med blaze-detaljer. 249,00 € Jacka 169,00 € Byxa 109,00 € Mossgrön/blaze 249,00 € Red Deer/Wolf Jaktställ Herr Jaktställ för den som kräver det lilla extra! Både jacka och byxa har många praktiska fickor. Rejäla förstärkningar på delar utsatta för slitage. Jacka med avtagbar kapuschong. Vattentätt membran samt tejpade sömmar. Tyg av 100% polyester. Ventilerande nätfoder. Finns i två färger. Mossgrön/mockabrun 199,00 € Chevalier Rough GTX Jaktställ Slitstarkt jaktställ för hundförare. Med Rough GTX kan du vara säker på att din utrustning verkligen håller. Tillverkad i slitstark kvalitet med förstärkningar. 729,00 € Inkl. Genzo Arctic Värmeväst Värde 158,00 € Hundförarväst Optima-3 Blaze/Neon färgat camouflage för bästa synbarhet. Med svarta reflexer och många smarta fickor. 52,90 € Väst Dog Keeper Hundförarväst för jakt med svarta reflexer, GPS-hållare och slitstarkt canvas-material med M-TEC-membran. 100% Vindoch vattentät. 109,00 € Black Eagle Nature GTX Mid Känga Extremt lätt känga i nubuckläder. Med GoreTex-membran som andas. 249,00 € Titan Brown GTX Skinnkänga Ultralätt känga för jakt och vandring. Överdel av nubuckläder samt Gore-Tex-membran. 319,00 € Inkl. Skotork Värde 19,90 € Alpha 50 + T5/T5 mini 669,00 € Alpha 100 + T5/T5 mini Pris från 719,00 € Vapenryggsäck Torne 25 Vapenryggsäck för jägare och hundförare. Rymmer de flesta vapen med kikarsikte. Flera smarta fickor, justerbara axelremmar och midjebälte. Inkl. fågelsäck. Camo eller grön. Volym 25 liter. 79,00 € Royal 70XTM Komradio En populär radio som är testvinnare i både Finland och Sverige. Hög kvalitet, lång livslängd, tydlig display, slitstark. 3 års garanti. 299,00 € Storsäljare HX701 Jaktkniv Vacker jaktkniv i 440 rostfritt stål. Passar för jakt och outdoor. Knivslida med tryckknappslåsning som håller kniven säkert på plats. 28,90 € Schmidt & Bender Exos 1-8x24 Kikarsikte Allroundsikte för den rörliga jägaren. 1 999,00 € Inkl. Inskjutningsstöd Värde 59,90 € Inkl. Inskjutningsstöd Värde 59,90 € Zeiss Victory V8 2,820x56 ASV Riktmedel 60 Ett allroundsikte som är lämpligt för skott på medellånga avstånd. Bra för jakt i skymning och gryning. 2 999,00 € Inkl. Inskjutningsstöd Värde 59,90 € Trijicon AccuPoint Gul BAC 1-6x24 Kikarsikte Med en optisk konstruktion som ger otroligt många fördelar på de allra snabbaste jakterna. 1 495,00 € Meopta Optika 6 1-6x24 RD 4C Belyst Kikarsikte Perfekt för drevjakt. Med låga justerrattar för att undvika oönskade justeringar när du rör dig genom trånga passager. Parallaxjustering. 519,00 € Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi 36-37_Ilmoitus_JA?0522.indd 37 36-37_Ilmoitus_JA?0522.indd 37 24.8.2022 9.05 24.8.2022 9.05
• Tavastlands yrkeshögskola och Finlands viltcentral driver ett samprojekt där yrkeshögskolans skogsbruksingenjörsstuderande visar hur man tar hänsyn till skogshönsfåglarna i ekonomiskog. Filminspelningarna ägde rum i undervisningsskogarna i Evois. TexT Mirja Rantala Bilder Tero Salmela skogsbruk. Allt fler blir intresserade av mångfalden och viltet. De blivande skogsexperterna får också lära sig att ta hänsyn till dem, förklarar Näsi. Eleverna bekräftar att det viltvänliga skogsbruket återkommer i olika etapper av studierna. De känner redan till stoffet som nu presenteras på video. Eleven Auli Vesamäki som studerar på tredje året tycker Videor visar grunderna i viltvänligt skogsbruk På podden Sorkkia ja sarvia kan du lyssna (på finska) på lektor Miika Näsis tankar om hur vi kan inkludera viltet i skogsbruket och undervisningen. att undervisningen om viltvänligt skogsbruk är inne på rätt spår. – Eleverna är intresserade av viltfrågor. Även de som saknar tidigare erfarenhet av viltet, upplyser Näsi apropå elevernas attityder till ämnet. Viltvänligheten inga konstigheter Med viltvänligt skogsbruk menas ett sätt att sköta ekonomiskog där man tar hänsyn till skogshönsen och det övriga viltet. – Viltvänligheten bygger alltid på frivillighet och är uttryckligen skogsägarens eget val, betonar Näsi. Han tror på frivilligheten och på att de låga kostnaderna ska motivera markägarna. I en viltvänlig skog finns det föda och P å Tavasttlands yrkeshögskola (HAMK) har viltundervisningen i Evois långa traditioner. Under de senaste åren har lektor Miika Näsi aktivt integrerat viltet i undervisningen. Det viltvänliga skogsbruket är genomgående infogat i de blivande skogsfackmännens studier. – Skogsägarna har olika syften med sitt Jägaren 5/2022 38 38-39_Riistametsa?_videot_JA?0522.indd 38 38-39_Riistametsa?_videot_JA?0522.indd 38 24.8.2022 9.06 24.8.2022 9.06
• Videorna är tillgängliga på webbplatsen riistainfo för alla som är intresserade. FÖR HUNDAR SOM BARA HAR TID MED EN DOS AVMASKNINGSMEDEL. Dronbits tabletter för behandling av rundmaskar och bandmaskar hos hund. Aktiva substanser: Febantel, pyrantelembonat, prazikvantel. Dosering: Dronbits 150 mg/ 144 mg/50 mg 1 tabl./10 kg, Dronbits 525 mg/504 mg/175 mg 1 tabl./35 kg. Skall ej användas under de två första tredjedelarna av dräktigheten. Marknadsförs av Orion Pharma Eläinlääkkeet. Läs bipacksedeln före användning. Från Apoteket. BLI AV MED TARMMASKARNA PÅ EN GÅNG. ENGÅNGSDOS OM 1 TABL./10 KG ELLER 1 TABL./35 KG. 8/ 20 22 E ektiv mot dvärgbandmask! det viltvänliga skogsbruket och används av yrkeshögskolan och viltcentralen som stu­ diematerial. Dessutom kan vem som helst se dem på riistainfo.fi. Gemensamt lärande Den sena och snörika våren försvårade inspelningarna, men på tre inspelningsdagar blev det ändå klappat och klart. – Samarbetet med eleverna löpte spon­ tant och fint. Samtliga deltog med liv och lust i projektet och allt emellanåt hörde man skratt. Alla var fokuserade på uppgiften, men stämningen på inspelningsdagarna var avslappnad, berättar Tero Salmela, audiovi­ suell planerare för inspelningarna. Videoprojektet innebar att hela teamet lärde sig nya saker. Det var spännande att uppträda framför kameran, trots att eleverna kände ämnet och behärskade det. – Nätverkandet var det bästa med inspel­ ningarna och möjligheten att diskutera med experter, berättar eleven Merianna Kuukka som deltog i inspelningarna. Vesamäki håller med om att samtalen med experterna var givande. Terrängen gav samtalen konkreta utgångspunkter och deltagarna försökte se med viltets ögon. De diskuterade tillsammans vad som skapar gömslen och hur terrängen ska vara beskaf­ fad för att fåglarna ska trivas. – På platserna som skulle förhandsröjas blev skillnaderna i synvinklar konkreta. Alla fackmän har sitt sätt att se på saken hur en röjning lämpligen ska göras, funderar Vesamäki. Inspelningarna i terrängen gav upphov till livliga samtal både bland eleverna och inspelningsorganisatörerna. Samtliga var dock övertygade om att framtiden kom­ mer att innebära en ökad efterfrågan på ett skogsbruk som tar hänsyn till viltet och mångfalden. ? Viltvänligt skogsbruk innebär att man undviker onödigt putsande. Vid plantskogsröjning lämnar man gömslen för fåglarna. ? Hunden Jätkä deltog i filminspelningarna. Det gjorde dagen ännu trevligare. skydd för skogshönsen. De trivs i bland­ skog där trädbeståndet varierar i storlek och täthet. Idealet är en skog med minst tre trädslag, generöst med undervegetation, viltsnår och grupper med sparade träd. De viltvänliga metoderna är frivilliga för skogsägaren. De är utvecklade i samråd med skogsfackmän och de hämmar inte virkes­ produktionen. Inte heller orsakar de skogs­ ägaren några nämnvärda tilläggskostnader. – Det viltvänliga skogsbruket innebär inga krångligheter och harmonierar med rekommendationerna för skogsbruket. Det innebär inga konstigheter och gynnar mång­ falden, sammanfattar Vesamäki. Reetta Huovinen som studerar andra året deltog som skogsarbetare i videon om förhandsröjning. Området som skulle röjas delades i två delar. På den ena hälften gjor­ des en siktförbättrande röjning med hänsyn till viltet och på den andra en totalröjning där all undervegetation avlägsnades. – En viltvänlig röjning är faktiskt enklare än en totalröjning eftersom man inte behö­ ver vara petnoga, menar Huovinen. Videorna komprimerar lärostoffet Videorna spelades in i undervisningsskogen i Evois, i bestånd som sköts viltvänligt. Eleverna uppträdde själva som filmstjärnor. Iklädda rollen som fackmän gav de vilt­ vänliga anvisningar för hur skogen skulle skötas och utförde de praktiska arbetena med röjsåg och skogsmaskiner. Näsi är övertygad om att undervisnings­ videorna fyller ett behov, även om det redan finns en hel del material i ämnet. Videorna behandlar fem centrala teman i Jägaren 5/2022 39 38-39_Riistametsa?_videot_JA?0522.indd 39 38-39_Riistametsa?_videot_JA?0522.indd 39 24.8.2022 9.06 24.8.2022 9.06
• Det blir i rask takt allt vanligare att jägarna laddar med blyfria jaktpatroner. För drygt femton år sedan (2005) fälldes uppskattningsvis 17 % av älgarna med blyfritt, men 2020 var de blyfria patronerna på klövdjursjakt uppe i nästan hälften (49 %). TexT Jani Pellikka, Jari Pigg och Jussi Partanen H östen 2021 laddade cirka 46 procent av deltagarna i en älgjakt med blyfritt. Motsvarande andel för hjortjägarna var 52-53 % och för rådjursjägarna 47-49 %. Vanligast med blyfritt på älgjakt var det i Södra Savolax (57 %), Egentliga Finland (55 %) och Mellersta Finland (53 %). Ovanligast var det i Lappland (32 %), Kajanaland (33 %) och Kust-Österbotten (35 %). Älg och hjort fälls allt oftare med blyfria kulor av bly som kontaminerar människoföda. En majoritet (59 %) var helt eller delvis av den åsikten att deras jaktsällskap eller jaktkamrater var positivt inställda till den blyfria ammunitionen. Åsikterna verkade snarare gå isär beträffande metoderna för hur exponeringen för blyet skulle bekämpas. 45 % av klövdjursjägarna ansåg att ett förbud mot blyhaltiga kulor skulle vara bra för hälsan hos dem som konsumerar viltkött. Bara sex procent av dem som enbart använder blyhaltig ammunition och 13 procent av dem som enbart använder blyfritt var beredda att helt förbjuda de blyhaltiga kulorna på skjutbanor och jakt. En majoritet av skyttarna ville använda upp de blyhaltiga jaktpatroner som de redan hade köpt, det vill säga att de motsatte sig ett förbud. Ungefär 6 % bedömde att deras gevär eller pipan skulle försvåra en övergång till blyfri ammunition. Och sedan? Enligt den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA:s förslag skulle man under de närmaste åren kunna förbjuda försäljningen och/eller användningen av blyhaltiga kulor och hagel inom EU. Men oavsett eventuella framtida regleringar blir det vanligare i vårt land att ladda med blyfritt. En majoritet av dem som svarade på enkäten (56 %) tänkte använda sådan ammunition vid klövdjursjakt under jaktåret 2022-2023. Ungefär var femte av dem som i dagsläget använder enbart blyhaltiga patroner övervägde att byta patrontyp. I kärnområdet för vitsvanshjorten i sydvästra Finland var det vanligast med blyfritt i Södra Tavastland där 57 procent av hjortjägarna laddade med blyfria patroner. Den typiska blyfria jägaren är 25-49 år och jagar flera olika klövdjur. En annan typisk användargrupp består av jägare som hämtar sin information i jaktaffären eller läser forskningsrapporter om patroner. De som oftast laddade med blyfritt hörde till ett jaktsällskap där inställningen till de blyfria patronerna var positiv. Jägarnas utbildning, kön eller boendemiljö hade ingen nämnvärd inverkan. Attityderna avgör En majoritet (61 %) av klövdjursjägarna förhöll sig i princip positivt till en minskning TE RO KU IT UN EN Jägaren 5/2022 40 F rskning 40-41_Metsa?sta?jien_ka?ytta?ma?t_luodit_JA?0522.indd 40 40-41_Metsa?sta?jien_ka?ytta?ma?t_luodit_JA?0522.indd 40 24.8.2022 9.07 24.8.2022 9.07
• TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE PÅSTÅENDEN HELT/DELVIS AV SAMMA ÅSIKT ANVÄNDER ENBART BLYHALTIGA ANVÄNDER ENBART KULOR UTAN BLY Till kalibern jag använder finns gott om blyfria kulor. 66 % 93 % Ett förbud mot blykulor skulla öka patronkostnaderna. 74 % 40 % Jaktsällskapet /min jaktkamrat är positiv till blyfria kulor. 44 % 78 % Blyhaltiga kulor får gärna förbjudas på banor och jakt. 6 % 13 % Blyhaltiga kulor borde också framledes få användas på skjutbanor, men kan förbjudas på jakt för de kalibrer som kan ersättas. 38 % 69 % Om de blyhaltiga kulorna blir förbjudna borde jag få använda dem som jag redan har skaffat på jakt (=att de inte blir förbjudna). 92 % 76 % Under jaktåret 2022-2023 kommer jag att använda blyfria kulor på klövdjursjakt. 22 % 94 % Så här gjordes undersökningen Webbenkäten riktades till de nästan 33 000 jägare som under 2021 gjorde fällningsanmälan för klövdjur. Drygt 14 400 svarade. De ombads uppge med hurdan patron fällningarna hade gjorts eller vilket patronslag som huvudsakligen hade använts på klövdjursjakten. Vi ställde också frågor om hur jägarna skaffade sig information om patronerna och om deras uppfattningar och erfarenheter av patrontyperna. Bakom enkäten står ett projekt om jaktammunition som drivs av Finlands viltcentral, Naturresursinstitutet och Finlands jägarförbund. Resultaten publiceras i sin helhet i publikationsserien Suomen Riista i slutet av innevarande år. De vanligaste gevärskalibrerna och patrontyperna (%) på klövdjursjakt Några exempel på enkätfrågorna om jaktkulor TE RO KU IT UN EN Älg med bly utan bly 70 60 50 40 30 20 10 Vitsvanshjort med bly utan bly 70 60 50 40 30 20 10 Rådjur med bly utan bly 70 60 50 40 30 20 10 Vildsvin med bly utan bly 70 60 50 40 30 20 10 Jägaren 5/2022 41 40-41_Metsa?sta?jien_ka?ytta?ma?t_luodit_JA?0522.indd 41 40-41_Metsa?sta?jien_ka?ytta?ma?t_luodit_JA?0522.indd 41 24.8.2022 9.07 24.8.2022 9.07
• Regel 4 Var säker på ditt mål D en fjärde regeln handlar om att vara säker på både sitt mål och det som finns bakom målet. Regeln ska alltså uppfattas så, att skytten ska identifiera målet och med säkerhet veta att det är lovligt att skjuta på innan han skjuter. Skytten ska också vara säker på kulfånget. Om kulan passerar genom djurkroppen eller om hagel flyger förbi så får de inte orsaka skada. Säkerhetsreglernas hierarki Brott mot den fjärde regeln är oaktsamhet av det allra allvarligaste slaget eftersom det handlar om ett medvetet val; att skjuta eller låta bli. Ett felidentifierat mål eller ett utomstående offer kan inte bortförklaras som en olycka eftersom ansvaret alltid vilar på skytten. Eftersom vapensäkerhetens andra regel förbjuder jägaren att använda kikarsiktet som en handkikare för spaning och identifiering måste också bakgrunden bakom målet granskas innan geväret riktas mot målet. Förklaringen att ”jag hade inte tänkt skjuta men det bara hände” duger inte som ett olycksfall eftersom det Vapensäkerhetens fjärde regel avviker markant från de tre föregående. Här handlar det inte om att förhindra ett vådaskott utan om beslutsfattandet inför ett skott. TexT Arto Määttä Den fjärde regeln innebär också att skytten ska kontrollera bakgrunden. Jämför situationen i bilderna! Om skottet bommar målet eller kulan passerar genom det så vet jägaren bara i det ena fallet med säkerhet var kulan stannar. JO NI SA UN AL UO M A 1. Alla vapen är alltid laddade 2. Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta 3. Håll fingret borta från avtryckaren 4. Var säker på ditt mål Vap nsäkerhetens fyra regler Jägaren 5/2022 42 42-43_Aseturvallisuuden_sa?a?nto?_4_JA?0522.indd 42 42-43_Aseturvallisuuden_sa?a?nto?_4_JA?0522.indd 42 24.8.2022 9.07 24.8.2022 9.07
• handlar om ett flerfaldigt brott mot säkerheten. Skytten har spanat med kikarsiktet riktat mot objektet och råkat röra avtryckaren. Till de värsta brotten mot den fjärde regeln hör att skjuta utifrån ett antagande. Oftast handlar det om en felaktig identifiering av art och individ. Bortförklaringar hjälper inte eftersom skytten själv har fattat beslutet att skjuta. Att tro är inte att veta och antaganden har ingen plats i det här sammanhanget. Det handlar inte om ett olycksfall utan om ett grovt brott mot säkerheten! Gör ändringar i hur du brukar göra Kring den här regeln går det inte att skapa rutiner eftersom varje skottchans är annorlunda. Men det går att slipa attityderna så att det inte uppstår några regelbrott. Selektiv jakt utifrån den utvalda individens egenskaper leder i regel till större omsorg. Felaktigheterna vid bedömningen av målet minskar efter hand som jägaren höjer kravnivån på bedömningen. När en person övergår från artidentifiering till att identifiera individer så innebär det ett stort kliv framåt. Glöm inte heller utrustningen. I synnerhet vid skymning är en kvalitetshandkikare ovärderlig. Då kan jägaren identifiera målet med säkerhet utan att ens röra geväret. Vårt land släpar fortsättningsvis efter när det gäller användningen av handkikare, men bland annat vaktjaktens popularitet gör att allt fler skaffar sig en sådan. Vi bör fästa ännu större uppmärksamhet på det som finns bakom målet. Efter hand som bebyggelsen expanderar så ökar riskzonerna. Undvik uppåtriktade skott så långt det bara är möjligt. Om det bakom målet finns luft eller skog så finns det heller ingen säkerhet. Det viktigaste på jakt är att komma ihåg att en avfyrad kula inte kan göras oskjuten. Den fjärde säkerhetsregeln utgör grunden för säker jakt, men det krävs gränser, självdisciplin och rationellt tänkande för att efterleva den. Bytet får aldrig vara viktigare än säkerheten! Till de värsta brotten mot den fjärde regeln hör att skjuta utifrån ett antagande. JA AK KO RU O LA Jägaren 5/2022 43 42-43_Aseturvallisuuden_sa?a?nto?_4_JA?0522.indd 43 42-43_Aseturvallisuuden_sa?a?nto?_4_JA?0522.indd 43 24.8.2022 9.08 24.8.2022 9.08
• ? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 300 000 tuotetta Anar NanoQ metsästyspuku Anar NanoQ -metsästystakki on aktiivisen metsästäjän valinta liikkuvaan jahtiin. Kolmikerroksisen NanoQ-materiaalin ansiosta takki on ultrakevyt ja hengittävä, ja teipatut saumat sekä vedenpitävät vetoketjut varmistavat täyden vedenpitävyyden. Koot: XS–XXXL. 139 139,-,169 169,-,Anar Suohtas miesten metsästyspuku Suohtas on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Erinomaiset leikkaukset tuovat lisää istuvuutta ja käyttömukavuutta. Tässä puvussa yhdistyvät moderni suunnittelu ja parhaat nykyaikaiset materiaalit. Koot: XXS–XXXXL. 269 269,-,? Suomalaista suunnittelua ? Suomessa testattu 139 139,-,139 139,-,Anar Bear Pro oranssi metsästysliivi Metsästysliivi vaativimmankin metsästäjän tarpeisiin. Hiljainen liivi monipuolisilla taskuilla ja ominaisuuksilla. Koot: XS–XXXL. 99 99 00 00 Anar Garra metsästyskenkä Metsästyskengät erinomaisen istuvuuden takaavalla A-Lock pikakiinnityksellä. Päällimateriaali korkealuokkaista aitoa nahkaa, jossa vedenpitävä ja hengittävä kalvo. 200g Thinsulate Ultra Insulation -vanu pitää jalat lämpiminä kylmälläkin kelillä. Koot: 38–46. 189 189,-,Anar Dorvu metsästysliivi Dorvu-metsästysliivi on tehty pehmeästä ja hiljaiseksi harjatusta materiaalista. Kirkas oranssi väritys täyttää uusimmat lain vaatimukset ja parantaa näkyvyyttä ja turvallisuutta jahdissa. Koot: S–XXXL. 44 44 90 90 Anar Dorvu JR metsästysliivi Dorvu JR lasten metsästysliivi on tehty pehmeästä ja hiljaiseksi harjatusta materiaalista. Kirkas oranssi väritys täyttää uusimmat lain vaatimukset ja parantaa näkyvyyttä ja turvallisuutta jahdissa. Koot: 130–160 cm. 39 39 00 00 169 169,-,Anar Magga naisten metsästyspuku Anar Magga on erinomainen valinta alkukauteen ja paljon liikkuvalle. Suomessa suunniteltu ja testattu, erityisesti naisille mitoitettu. Koot: XXS–XXL. 269 269,-,139 139,-,299 299,-,299 299,-,PUKU 399 399,-,Anar Savka lippalakki Savka-lippalakki on hyvin istuva ja säädettävä lakki metsästykseen ja kaikkeen ulkoiluun. Klassinen 6-paneelinen ja kaarevalippainen malli on valmistettu teknisestä materiaalista, ja tuuletusaukot parantavat lippiksen hengittävyyttä. 19 19 90 90 44-45_Ilmoitus_JA?0522.indd 44 44-45_Ilmoitus_JA?0522.indd 44 24.8.2022 9.08 24.8.2022 9.08
• ? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 300 000 tuotetta Anar Hirvas JR metsästyspuku Anar Hirvas JR metsästyspuku on lasten versio suositusta aikuisten Hirvas metsästyspuvusta! Erityinen kaksikerroksinen materiaali on erittäin hiljainen maastossa liikuttaessa ja teknisten ominaisuuksien ansiosta miellyttävä käyttää. Koot: 122–164 cm. 99 99,-,99 99,-,79 79,-,79 79,-,00 00 Anar Hirvas metsästyspuku Anar Hirvas metsästyspuku on suunniteltu suomalaiseen hirvija peurajahtiin. Pintamateriaali on erittäin hiljaista ja kulutusta kestävää harjattua polyesteria. Väri ja kuosit on suunniteltu maastouttamaan metsästäjä eläimen näkökyvyltä. Naisten ja miesten mallit. Koot: naiset XXS–XXL, miehet XS–XXXL. 149 149,-,149 149,-,189 189,-,189 189,-,189 189,-,149 149,-,PUKU 289 289,-,JR PUKU 159 159,-,44-45_Ilmoitus_JA?0522.indd 45 44-45_Ilmoitus_JA?0522.indd 45 24.8.2022 9.08 24.8.2022 9.08
• De mörknande kvällarna och ruskans färgprakt gör jaktresorna stämningsfulla. I norr innebär hösten arbete också för renskötarna och det ska vi jägare ta hänsyn till när vi planerar våra jaktresor. TexT Pirkka Peltonen Bild Arto Määttä I september när renarna brunstar börjar de dominanta tjurarna samla vajor omkring sig. Den här instinkten att packar ihop sig utnyttjar samerna. De samlar ihop stora hjordar som styrs till särskilda inhägnader. Där väljer man ut dem som slaktas och dem som får leva. När renarbetena pågår kan det finnas tusentals renar i ett och samma område som har samlats ihop med mycket möda och stort besvär. Men en hund som driver ren kan skingra hela flocken. Renskötsel pågår – ta reda på när och var Mika Kavakka, som är ordförande för renbeteslagsföreningen och renvärd för Kemi-Sompio renbeteslag, berättar att renskiljningen börjar i slutet av september och forsätter långt in på vintern. Högsäsongen för älg-, björnoch fågeljakten sammanfaller alltså med årets viktigaste renskötselarbeten. – Det allra viktigaste är att jägaren ska ta reda på om det pågår renarbeten i jaktområdet. Vissa renbeteslag lägger ut dem på webbplatsen porotyot.fi. För de övriga gäller det att kontakta renvärden och fråga, berättar Kavakka. Renvärdarnas kontaktuppgifter finner man på renbeteslagsföreningens webbplats och på eraluvat.fi > svenska. Utöver renarbetena kan renvärdarna informera om områden där det finns mycket ren och om områden där jakten inte skulle störa renarna. Kontakterna med renbeteslaget gynnar både renägarna och jägarna. En hund som nafsar en ren i hasorna innebär ett minus för rennäringen och ett onödigt avbrott för jaktdagen. Ersättningsskyldigheten I renskötsellagen stadgas att den som skrämmer renar och orsakar skador för renägaren och renbeteslaget är ersättningsskyldig. I värsta fall blir renen dödad av hunden. Även om hunden inte skulle angripa någon ren så driver den kanske renarna mot stängsel, trafikerade vägar eller ut på svag is. En ren som flyr från en hund kan dessutom skada sig själv. Med hund i renskötselområdet Gör hunden renren genom att låta den vänja sig vid renar. En hund som nafsar en ren i hasorna innebär ett minus för rennäringen och ett onödigt avbrott för jaktdagen. Jägaren 5/2022 46 46-47_Poro_ja_metsa?styskoira_JA?0522.indd 46 46-47_Poro_ja_metsa?styskoira_JA?0522.indd 46 24.8.2022 9.09 24.8.2022 9.09
• Särskilt noga under fasthållningstiden Det är särskilt viktigt att hundägarna följer den i jaktlagen fastställda tiden för när hundar ska hållas kopplade, 1.3-19.8. – I synnerhet hundar som löper fritt på vårskaren är farliga för renar. Skaren bär hunden men inte renen. Dessutom närmar sig kalvningen för vajorna och det är en känslig tid, påpekar Kavakka och understryker hundägarens ansvar för att utbilda hunden renren. Med långsiktig och konsekvent utbildning når man resultat även här. Den som ber vänligt om lov kan få möjligheter att vänja sin hund vid renar i hägn. Handled hunden aktivt När hunden letar efter vilt bör varje hund ledsagas av en aktiv förare som följer med hundens arbete och ingriper när det behövs. Det här fungerar inte om en hundförare har två hundar samtidigt i terrängen och medan den ena ställer en älg så skäller den andra på renar. Om olyckan ändå är framme – Om olyckan ändå är framme så ska jägaren anmäla det inträffade och säga som det är, fortsätter Kavakka. Anmälningen görs omedelbart till renbeteslagets renvärd. Den som orsakar en skada är skyldig att ersätta renägaren. För säkerhets skull är det därför klokt att ha en ansvarsförsäkring för hunden som täcker skador som hunden har vållat någon annan. Läs det finstilta så du är säker på att försäkringen inkluderar renar. Skador kan förebyggas Större delen av de renrelaterade skadorna kan undvikas om renbeteslagen och jägarna aktivt håller kontakt med varandra och om hunden används med största omsorg. Kavakka berömmer jägarna för att de nästan alltid uppträder korrekt och ansvarsfullt. – Det största problemet handlar om att jakttrycket är för stort i vissa områden och att renarna där står under konstant press, berättar Kavakka. Avslutningsvis påminner Kavakka om vikten av att rapportera påträffade renkadaver till renbeteslaget. Den som påträffar en död ren i skogen ska notera koordinaterna, märka ut platsen, ta ett foto av kroppen och underrätta renvärden för renbeteslaget. 1. Hundar ska enligt lag hållas kopplade 1.3-19.8. Bryt inte mot bestämmelsen! 2. Utbilda din hund så den är renren. 3. Kolla webbplatsen porotyot.fi eller kontakta renvärden för att få veta var det pågår renarbeten. 4. När hunden letar efter vilt ska hundföraren aktivt följa med den och vara beredd på att omedelbart ingripa. 5. När olyckan är framme ska renvärden omedelbart underrättas. 40 VUODEN AJAN PARASTA RIISTALLESI Saksalainen brändi Landig on jo 40 vuoden ajan ollut edelläkävijä ja markkinajohtaja riistan kylmäsäilytyksessä. Meiltä löydät juuri tarpeisiisi sopivat riistakylmäkaapit niin peuralle kuin kauriille. Vakuumikaupan kattavasta Landig -tuotteiden valikoimasta löydät myös vakuumikoneet, sous-vide tarvikkeet, sekä muut laadukkaat välineet riistankäsittelyyn. WWW.VAKUUMI.FI Vakuumikauppa Kaatokuja 1 17200 Vääksy Finland Puhelin: +358 44 560 8245 Tu tu stu uuteen upe aa n La nd ig -lihamyllys ar ja an ut us tu uuteen upe aa nd ig l llys ar jrjra 46-47_Poro_ja_metsa?styskoira_JA?0522.indd 47 46-47_Poro_ja_metsa?styskoira_JA?0522.indd 47 24.8.2022 9.09 24.8.2022 9.09
• bakterier. Härefter gjordes simuleringar med olika förekomst av värddjur för att kunna se effekten i mängden fästingar och mängden fästingar som bär på borreliabakterier. Om­ rådet gällde landskapet Nyland. Resultatet I de förhållanden som rådde hade mård­ hunden störst betydelse som födokälla för fästingarnas samtliga stadier. Mårdhunden var också den art som hade största bety­ delsen som spridare av borreliabakterier. Hararna hade den näst viktigaste rollen som värdar för fästingar och borreliabakterier. Risken för människor att få borrelios var alltså starkast kopplad till förekomsten av harar och mårdhundar. Det här beror på att förekomsten av mårdhundar och harar var riklig, de förser många fästingar med blod, och samtidigt överför de borreliabakterier till många av fästingarna. Hjortdjurens roll överdriven Utgående från tillgänglig information och den analysmetod som använts, skulle en halvering av förekomsten av harar och mårdhundar ha större effekt på antalet bor­ reliabärande fästingar i Nyland, än utrotning av samtliga rådjur, vitsvanshjortar och älgar. Det har i media då och då kastats fram förslag om att kraftigt minska eller utrota Studien som utfördes av Mikael Wikström vid Finlands viltcentral och Petter Kjellander vid Sveriges lantbruksuniversitet kan läsas i sin helhet i Novias R-serie 1/2022 sid 61-92. Mårdhundar och harar medför störst risk för borrelios hjortdjursbestånd för att på det viset elimi­ nera värddjuren för vuxna fästinghonor och genom det stoppa fästingarnas förökning. Den här studien visar att de vuxna fästingho­ norna skulle ha färre värddjur om hjortdju­ ren skulle utrotas eller kraftigt minskas. Men det är en förhållandevis liten minskning i fästingpopulationen man skulle åstadkomma på det viset. Den här studien visar även att det i Nyland är direkt fel att lyfta upp hjortdjuren som huvudsaklig orsak till ett stort antal bor­ reliabärande fästingar. Förekomsten av hjort­ djur skulle kunna fördubblas om förekomsten av små och medelstora värddjur skulle eli­ mineras och ändå skulle antalet fästingar av alla stadier minska. Samtidigt skulle antalet fästingar som bär på borreliabakterier sjunka till i och med att det inte skulle finnas värddjur som kan överföra bakterierna till dem. Ingen människa skulle behöva oroa sig för borrelios om det inte fanns kompetenta värddjur för borreliabakterierna. En färsk studie visar att det är mårdhundar och harar som medför störst risk att insjukna i borrelios. Det finns mycket av de här djuren, de förser många fästingar med föda och de kan överföra borreliabakterier till fästingarna. Borrelios är den vanligaste fästingburna sjukdomen i Finland och förorsakas av borreliabakterier. TexT Mikael Wikström Bild Yrjö Huusko D e flesta djur och fåglar kan fungera som värdar för fästingar, men det är bara vissa arter som kan fungera som värdar för borreliabakterier. De arter som kan vara värdar för både fästingar och borreliabakterier kan ha stor betydelse för borreliosrisken, om arterna förekommer rikligt. Till exempel sorkar, harar och mårdhun­ dar är kompetenta värdar för både fästingar och borreliabakterier, medan älgar, vitsvans­ hjortar och rådjur inte är det. Hjortdjurens (älg, vitsvans och rådjur) blod har tvärtom negativ effekt på borreliabakterier. Bakteri­ erna dör om de utsätts för hjortdjurens blod. Vad undersöktes? I studien utreddes förekomsten av värddjur för fästingar, förekomsten av fästingar på olika värddjur och värddjur som kan överfö­ ra borreliabakterier till fästingar. Utgående från den här informationen räknades antalet fästingar som kan få sin blodmåltid och antalet fästingar som kan sprida borrelia­ Vedenpitävyys 20 000 mm Hengittävyys 20 000 g/m2/24h • Hiljainen, tekninen metsästyspuku vaativaan käyttöön • Täysin vedenpitävä (APS -kalvo + teipatut saumat) • Kevyt vuorirakenne takaa erinomaisen hengittävyyden Superior 2 -metsästyspuku miehille ja naisille tilaa osoitteesta alaskabrands.fi @alaskabrands Alaska Extreme Lite 3 -metsästyspuku miehille Forest Green Hundra Basic 3x3 -koiratarha Kuumasinkitty Valio Active -koiranruoka Pakettitarjous sis. 4 säkkiä alk. 199 90 219,80-249,80 XS 4XL 3 x 3 M XS 3XL Lippis kaupan päälle! 679 00 765,00 139 90 147,60 Tilaa uutiskirje ja saat 10% alennuksen ensimmäisestä tilauksestasi Miehet | XS 4XL Naiset | XS 2XL alk. 279 00 Lippis kaupan päälle! Burrel Easy -VHF-puhelin Pitkä kantama ja erinomainen äänenlaatu Alaska Dawson Waterproof -miesten fleecetakki Orange Suomi 5 -asekaappi Säilytyspaikat viidelle aseelle 119 00 4 x 15 KG XS 4XL Juomasanko kaupan päälle! 59 90 79,90 299 00 Vhf-valjaat kaupan päälle! 150 x 38 x 26 CM Istuinpäälliset kaupan päälle! 4x 15kg Jägaren 5/2022 48 F rskning 48-49_Tutkittua_borrelioosi_JA?0522.indd 48 48-49_Tutkittua_borrelioosi_JA?0522.indd 48 24.8.2022 9.10 24.8.2022 9.10
• Vedenpitävyys 20 000 mm Hengittävyys 20 000 g/m2/24h • Hiljainen, tekninen metsästyspuku vaativaan käyttöön • Täysin vedenpitävä (APS -kalvo + teipatut saumat) • Kevyt vuorirakenne takaa erinomaisen hengittävyyden Superior 2 -metsästyspuku miehille ja naisille tilaa osoitteesta alaskabrands.fi @alaskabrands Alaska Extreme Lite 3 -metsästyspuku miehille Forest Green Hundra Basic 3x3 -koiratarha Kuumasinkitty Valio Active -koiranruoka Pakettitarjous sis. 4 säkkiä alk. 199 90 219,80-249,80 XS 4XL 3 x 3 M XS 3XL Lippis kaupan päälle! 679 00 765,00 139 90 147,60 Tilaa uutiskirje ja saat 10% alennuksen ensimmäisestä tilauksestasi Miehet | XS 4XL Naiset | XS 2XL alk. 279 00 Lippis kaupan päälle! Burrel Easy -VHF-puhelin Pitkä kantama ja erinomainen äänenlaatu Alaska Dawson Waterproof -miesten fleecetakki Orange Suomi 5 -asekaappi Säilytyspaikat viidelle aseelle 119 00 4 x 15 KG XS 4XL Juomasanko kaupan päälle! 59 90 79,90 299 00 Vhf-valjaat kaupan päälle! 150 x 38 x 26 CM Istuinpäälliset kaupan päälle! 4x 15kg 48-49_Tutkittua_borrelioosi_JA?0522.indd 49 48-49_Tutkittua_borrelioosi_JA?0522.indd 49 24.8.2022 9.10 24.8.2022 9.10
• Kronhjortar kan påträffas i så gott som hela Finland. Man bör alltså vara mycket noggrann vid identifiering av arten. Kronhjorten är fridlyst och fällandet av en sådan innebär enligt strafflagen ett jaktbrott. TexT Mikael Wikström D et har skjutits en hel del kronhjortar av misstag, i tron att det varit någon annan art. Kända sådana fall i Finland har inträffat åren 1972, 2015 och 2020. Det senaste kända fallet var i Ijo kommun i Norra Österbotten då en 1½ -årig hjort med 4 taggar fälldes i tron att det var ett rådjur. Fallet 2015 skedde i Nyslott i Södra Savolax då en 2½ -årig hjort med 9 taggar fälldes i tron att det var en älg. 1972 fälldes en vuxen hind. Kronhjortar från Sverige och Ryssland Under 2000-talet har ett litet antal kronhjortar vandrat in i Finland från Sverige och Ryssland. I Finland har påträffats både hondjur och handjur, såväl fjolåringar som äldre individer. Det är möjligt att kalvar har fötts på finländska sidan av gränsen, men sådana har veterligen inte ännu fastnat på viltkamerabilder. Föryngringar har i vilket fall som helst skett någonstans vid ryska gränsen, antingen på Finlands eller Rysslands sida, åtminstone åren 2019 och 2020. De kronhjortar som kommit till Finland verkar röra sig över stora områden. Mest observationer har gjorts i Sydöstra Finland och Södra Savolax, men kronhjortar har påträffats även i Satakunta, Egentliga Finland, Nyland, Norra Karelen, Norra Savolax och Uleåborg. Finländskt bestånd utan mänsklig verksamhet Utan mänskans inverkan skulle det antagligen länge ha funnits ett etablerat bestånd av kronhjort i Finland. Kronhjorten är en del av den ursprungliga faunan i Finlands alla grannländer. Kronhjorten förökar sig och sprider sig långsamt, och är därför mycket känslig för jakt och annan dödlighet. I motsats till älg, vitsvanshjort och rådjur som oftast får flera Var försiktig! Du kan ha en fridlyst kronhjort i siktet avkommor per år, föder kronhindarna enbart en kalv per år. Utrotades i nästan hela Europa Kronhjorten var en mycket allmän och riklig art i Europa innan människan började förändra landskapet och bruka effektiva långhållsvapen. Det började med armborst som blev allmänna på 1200och 1300-talet och fortsatte med eldvapen som började förekomma från och med 1600-talet. Kronhjorten utrotades i stora delar av Europa på grund av människan, framför allt under 1700och 1800-talet. Från Norge försvann kronhjortarna på 1700-talet, förutom på några öar på västkusten. I Sverige utrotades kronhjortarna vid mitten av 1800-talet, förutom ett litet område i Skåne med omkring 50 individer. I Danmark fanns enbart några hundra kronvilt kvar i Jylland i slutet av 1800-talet. I Estland, Lettland och västra Ryssland utrotades kronhjorten redan under vikingatiden. Återintroducering I grannländerna och i Europa över lag har det gjorts mycket arbete för att återinföra kronhjortarna. Liknande projekt som de där Kronhjortens färger varierar med årstiden, men akterspegeln är hela tiden ljusbrun eller nästan vit. Akterspegeln sträcker sig upp ovanför svansen. Svansen är kort. SH UT TE RS TO CK Jägaren 5/2022 50 50-51_Saksanhirvi_muistutus_JA?0522.indd 50 50-51_Saksanhirvi_muistutus_JA?0522.indd 50 24.8.2022 9.10 24.8.2022 9.10
• skogsren och rådjur återintroducerats i Finland, har varit mycket allmänna i Europa. Alla kronhjortar som nu påträffas i bland annat Estland, Lettland och Litauen härstammar från återintroducerade moderdjur. Omfattande utsättningar för att återfå kronhjortbestånd har gjorts även i Sverige, Norge och Danmark, liksom i så gott som alla europeiska länder. Även i Finland sattes kronhjort ut i Ingå i Nyland på 1930och 1960-talet. Kronhjortarna klarade sig bra och de jagades också. Som en följd av onödigt effektiv jakt minskade stammen, så det var förbjudet att skjuta kronhjort under 1970-talets jakter. Hösten 1972 var ödesdiger för kronhjortbeståndet när den sista hinden i misstag sköts. Före jakten hade skyttarna fått klara direktiv, men skytten var uppenbarligen inte tillräckligt noggrann med att skilja kronhinden från de tillåtna dovhjortarna och mufflonen. Bestånden har vuxit avsevärt i grannländerna I Sverige norr om Bottenviken intill gränsen till Finland finns en gles men fast och reproducerande stam av kronvilt. Enligt jägare på den svenska sidan kommer stammen där att växa framöver och sannolikheten för att det kommer fler djur över till Finland ökar. Stammens storlek i Sverige beräknas till 30 000 individer och bytet har legat kring 10 000 djur de senaste åren. Också i Norge har kronviltet ökat mycket under senare år. Senaste säsong fälldes 52 800 kronvilt i Norge och stammens storlek beräknas till 200 000 – 250 000 djur. I Danmark uppskattas beståndet till omkring 25 000 individer och det skjuts numera omkring 10 000 kronvilt per år. I Estland beräknas det finnas drygt 10 000 kronhjortar och det årliga bytet har varit närmare 3 000 djur. Lettland har omkring 60 000 kronhjortar och det årliga bytet är över 10 000 djur. Var noga före skott! Kronhjorten är fridlyst i Finland. Det kan kanske finnas endast omkring tio individer Kronhjortar har hittills observerats inom åtminstone åtta viltcentralsområden. De senaste årens kända kronhjortsobservationer är utmärkta på kartan. Viltkamerabilder och observationer av kronhjort tas med tacksamhet emot på adressen: mikael.wikstrom@riista.fi i landet, så för det finländska beståndet är det viktigt att dessa hålls vid liv. Man måste alltså vara särskilt försiktig under jakt så att inte en kronhjort skjuts i misstag. För det här finns två orsaker; de juridiska följderna och naturens mångfald. Om det skulle förekomma risk att någon kronhjort förorsakar skada, rekommenderas skyddsåtgärder. Ansökan och beviljandet av licens eller undantagstillstånd är den sista lösningen efter att man konstaterat att det inte finns andra tillfredställande lösningar. I älgkons akterspegel finns en ljus strimma under den korta svansen. I övrigt är akter spegeln mörk. Rådjurets akterspegel är ljus, nästan vit under höst och vinter. De långa hårstråna i rågetens akterspegel ser ut som en kort svans. Vitsvanshjortens akterspegel är nästan vit under svansen. Den långa svansens överdel är gråbrun. Dovhjortens akterspegel ser nästan ut som ett M. Den långa svansens överdel är svart, liksom akterspegelns yttre kanter. Svansens undersida är nästan vit. SH UT TE RS TO CK M AT TI ER O LA GE TT Y IM AG ES AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N JA NI KU RK IS UO -P O HJ O IS AH O JA NI KU RK IS UO -P O HJ O IS AH O Jägaren 5/2022 51 50-51_Saksanhirvi_muistutus_JA?0522.indd 51 50-51_Saksanhirvi_muistutus_JA?0522.indd 51 24.8.2022 9.11 24.8.2022 9.11
• F rskning S kogshönsen fungerar som en reservoar för sindbis-viruset; det övervintrar och förökar sig i skogshönsen. När en mygga suger blod ur ett skogshöns överförs viruset till myggan och vidare till följande värd, som kan vara en människa. Det finns inget vaccin mot sjukdomen. Symptomen – feber, huvudvärk, eksem och smärtor i muskler och leder – går i regel över av sig självt, men hos en del av de insjuknade kan ledsmärtorna fortsätta i flera år. Det årliga antalet drabbade brukar stanna under hundra, men med några års mellanrum förekommer det utbrott med hundratals infekterade. I fjol registrerades 566 fall av pogostasjuka, vilket är det största utbrottet på 19 år. I regel infaller toppen vid månadsskiftet augusti-september. Man skyddar sig mot sjukdomen genom att skydda sig mot myggbett. Utbredningen klarläggs med antikroppar Vi kartlägger förekomsterna av antikroppar hos fåglar för att bedöma om mängden sindbis-virus har ökat eller minskat i naturen. Vi ber därför er jägare att delta i insamlingen av prover. POGOSTASJUKAN Delta i vår skoghönsundersökning Undersökningen görs under jaktsäsongen på skogshöns. Vi är särskilt intresserade av prover från tjäder, orre och järpe i Norra Karelen och Kymmenedalen, men det går bra att skicka in prover från andra delar av landet. Om du är intresserad av undersökningen eller om du önskar att en forskare ska komma till din jaktförening och berätta om den, ska du kontakta Essi Korhonen, 029 412 6883 eller essi.m.korhonen@helsinki.fi. Provtagningen är enkel Vi skickar provtagningsutrustning och färdigt frankerade svarskuvert till de deltagande jägarna. Blodprovet tas med ett filterpapper som ska vätas i sin helhet med den fällda hönsfågelns blod. Lägg det blodiga pappret i en påse och torka det senare i rumsvärme enligt anvisningarna. Lägg varje lapp (en per skogshöns) i en separat påse, som du märker med tusch; fällningsdatumet, fångstplatsen, arten och könet. Förvara blodlapparna vid rumsvärme före postningen till den här adressen: Essi Korhonen Agnes Sjöbergs gata 2 00014 Helsingfors Pb 66 Veterinärmedicinska fakulteten Helsingfors universitet Zoonosvirologiska gruppen Det vanligaste viruset i vårt land som sprids med myggor är pogostasjukan, som orsakas av ett sindbis-virus. Det första utbrottet skedde 1974 i Ilomants och sjukdomen uppkallades efter kyrkbyn där, Pogosta. Numera förekommer sjukdomen i hela landet. TexT Essi Korhonen Bilder Lauri Kirjalainen Jägaren 5/2022 52 52-53_Pogostantauti_JA?0522.indd 52 52-53_Pogostantauti_JA?0522.indd 52 24.8.2022 9.11 24.8.2022 9.11
• Lafayette Smart asettaa uuden standardin metsästysradioille. Kompaktista koosta huolimatta radiossa on suuri ja selkeä näyttö. Smart on vienyt ominaisuudet uudelle tasolle, siinä on paras IPluokitus, kuorisuojaus ja pienin virrankulutus. Selkeä suomentai ruotsinkielinen valikko tekee puhelimen käytöstä todella helppoa. INFOnappi ja sisäänrakennettu ohjekirja täydentää helppokäyttöisyyttä. Älykkään kantamatestin avulla varmistat, että radio on toiminnassa kantaman sisällä ja olet yhteydessä muihin. Smart kommunikoi myös digitaalisesti ja hiljaa. SMS-tekstiviestitoimintoa käyttämällä kommunikoit helposti yhden vastaanottajan tai koko jahtiporukan kanssa. Toiminto vaatii, että kaikilla käyttäjillä on digitaaliset radiot. Uudistettu 70 Mhz punainen antenni on entistä kestävämpi ja taipuisampi. Radion mukana tulevalla maakaapelilla parannat kuuluvuutta entisestään. Tulevaisuuden metsästysradio on pieni, älykäs ja yksinkertainen. MAAHANTUOJA: WWW.HJORTH.FI HJORTH_URHEILUTUKKU 52-53_Pogostantauti_JA?0522.indd 53 52-53_Pogostantauti_JA?0522.indd 53 24.8.2022 9.11 24.8.2022 9.11
• Från och med den 15 februari nästa år är det förbjudet att använda blyhagel i våtmarker och i skyddszonerna kring sådana, meddelar Säkerhetsoch kemikalieverket Tukes. Förbudet grundar sig på den begränsning av blyhagel som EU-kommissionen godkände i januari 2021 och som gäller inom hela EU. S om våtmarksområde definieras samtliga vattenområden, gräsbevuxna stränder och torvmarker där sjöfåglar uppehåller sig, även då de flyttar eller häckar. Den hundra meter breda skyddszonen börjar vid våtmarksområdets yttre gräns. Dessutom gäller begränsningen av blyhagel också för skjutbanor inom den förbjudna TUKES INFORMERAR Förbud mot blyhagel i våtmarksområden zonen. Även på sådana träder alltså förbudet mot blyhagel i kraft den 15 februari nästa år. Förbudet gäller hagel med en blyhalt som överstiger 1 %. Syftet med förbudet är att minska de hälsorisker och den belastning på naturen som blyhaglen medför i våtmarker. Tungmetallen bly är giftig för människan och naturen. I Finland är det förbjudet att jaga sjöfågel med blyhagel sedan 1996. Förbudet förenhetligar riskhanteringen inom EU eftersom användningen av blyhagel inte är begränsad i samtliga medlemsstater. En utvidgning av blyförbudet under beredning Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA har på begäran av EU-kommissionen berett ett förslag till en begränsning av marknadsföringen och användningen av blyhaltiga hagel, kulor och fiskeredskap. De övriga komponenterna i patronerna, som tändhatten och hylsan, omfattas inte av begränsningsförslaget, inte heller miliLYIJYTTÖMIEN LUOTIEN TULEVAISUUS ON TÄÄLLÄ LYÖMÄTÖN PARIVALJAKKO – NAAMIOIDU VARJOIHIN Powerhead-perheen SAKO BLADE-luodissa on kolmilapainen BLADE -kärki, sekä 5-vaiheinen luotia laajentava rakenne. Tästä johtuen Blade sienettyy erinomaisesti jopa pienimmillä iskunopeuksilla, esimerkiksi pitkillä ampumaetäisyyksillä. Samalla taataan myös korkea iskunkestävyys niin luuosumissa kuin lyhyillä ampumaetäisyyksillä. Sako S20 on todellinen hybridikivääri, joka on nyt saatavissa Sakon omalla Black Rock-kuosilla. Camo-kuvio yhdistää metsästäjän ja varusteet ympäristöönsä ja saaliin on vaikeampi havaita sinua. Modulaarinen rakenne mukautuu erilaisiin tarpeisiin, minkä vuoksi Sako S20 on täydellinen ja aikaa kestävä pulttilukkokivääri pitkälle tulevaisuuteen. YTTERLIGARE INFORMATION: Gruppchef Pauli Kärkkäinen, (029) 5052 074, pauli.karkkainen@tukes.fi tär eller myndighetsanvänding, eller skytte inomhus. Patrontillverkarna och detaljhandeln samt organisationer och myndigheter har till ECHA kunnat skicka in kompletterande information om riskerna med ammunition och fiskeredskap. ECHA har inhämtat information om bland annat produktionsvolymer, exponering för bly och ersättande material. Ytterligare information om inlämnade förslag på begränsningar som övervägs finner du här på Echas webbplats. Det slutliga beslutet om att godkänna begränsningen fattas i REACH-kommittén, där samtliga medlemsländer är representerade. Jägaren 5/2022 54 54-55_TUKES_tiedottaa_lyijy_JA?0522.indd 54 54-55_TUKES_tiedottaa_lyijy_JA?0522.indd 54 24.8.2022 9.12 24.8.2022 9.12
• LYIJYTTÖMIEN LUOTIEN TULEVAISUUS ON TÄÄLLÄ LYÖMÄTÖN PARIVALJAKKO – NAAMIOIDU VARJOIHIN Powerhead-perheen SAKO BLADE-luodissa on kolmilapainen BLADE -kärki, sekä 5-vaiheinen luotia laajentava rakenne. Tästä johtuen Blade sienettyy erinomaisesti jopa pienimmillä iskunopeuksilla, esimerkiksi pitkillä ampumaetäisyyksillä. Samalla taataan myös korkea iskunkestävyys niin luuosumissa kuin lyhyillä ampumaetäisyyksillä. Sako S20 on todellinen hybridikivääri, joka on nyt saatavissa Sakon omalla Black Rock-kuosilla. Camo-kuvio yhdistää metsästäjän ja varusteet ympäristöönsä ja saaliin on vaikeampi havaita sinua. Modulaarinen rakenne mukautuu erilaisiin tarpeisiin, minkä vuoksi Sako S20 on täydellinen ja aikaa kestävä pulttilukkokivääri pitkälle tulevaisuuteen. 54-55_TUKES_tiedottaa_lyijy_JA?0522.indd 55 54-55_TUKES_tiedottaa_lyijy_JA?0522.indd 55 24.8.2022 9.12 24.8.2022 9.12
• AN TT I YR JÖ LÄ E n jägare befanns skyldig till jakt med förbjudet redskap när han avsiktligt hade jagat fredade djur. Norra Karelens tingsrätt dömde honom därför för jaktbrott. Bevisningen räckte dock inte till för rubriceringen grovt jaktbrott. ÅKLAGAREN YRKADE PÅ STRAFF FÖR GROVT JAKTBROTT Enligt åtalet hade jägaren avsiktligt eller av grov oaktsamhet jagat med ett i jaktlagen förbjudet redskap eller dito jaktmetod. Dessutom hade den åtalade i strid med jaktlagen jagat ett fredat vilt utan dispens. Enligt åtalet hade jägaren skaffat gift, blandat det i köttfärs och lagt ut det förgiftade köttet i terrängen för att döda eller skada vargar eller fördriva sådana från området. Åklagaren kunde bevisa att jägaren i fångstsyfte hade letat efter vargobservationer och vargspår. Dessutom hade han letat på nätet efter vargobservationer för att kunna lägga ut giftbetena på lämpliga platser. Enligt åtalet verkställdes gärningen på ett synnerligen rått eller grymt sätt eftersom syftet var att förgifta ett stort antal djur. Brottet begicks särskilt planmässigt och ledde till att flera vargar skadades eller dog. Därtill kommer att gärningen sträckte sig över en lång tid och orsakade fara också för andra vildlevande djur. Giftet i fråga leder till en långsam och plågsam död. JÄGAREN BESTRED ÅTALET Jägaren bestred åtalet i sin helhet. Enligt honom hade han befunnit sig i området för att serva sin bil och på hemvägen började han må illa och steg ur bilen för att spy. Han hade inte lagt ut några giftbeten. TINGSRÄTTEN ÖVERVÄGDE Enligt utredningen av fallet är giftet i fråga sådant, att den som sväljer det dör, men Giftbeten ledde till fällande dom för jaktbrott inte nödvändigtvis omedelbart. Åklagaren kunde dock inte förete tillräckliga bevis för giftets verkan innan djuret dör. Detta hade varit nödvändigt för tingsrättens bedömning av djurets lidande. Gärningen kunde inte bedömas som grov eftersom det inte kunde bevisas att brottet skulle ha begåtts på ett synnerligen rått eller grymt sätt. En grov gärning kännetecknas dessutom av särskild planmässighet, vilket inte heller kunde bevisas. Åklagaren kunde inte bevisa att brottet var riktat mot en stor mängd vilt och därför kunde tingsrätten inte som helhet betraktat anse brottet vara grovt. Tingsrätten ansåg att jägarens handlande var bevisat i enlighet med strafflagen och att det inte rådde några beaktansvärda tvivel. Jägaren hade då han begick gärningen använt en förbjuden fångstmetod och jagat ett djur som är permanent fredat. Jägarens Jägaren 5/2022 56 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES. Br tt och straff 56-57_Rikos_ja_Rangaistus_JA?0522.indd 56 56-57_Rikos_ja_Rangaistus_JA?0522.indd 56 24.8.2022 9.13 24.8.2022 9.13
• E n jägare hade licens för att fälla två vuxna björnar. Det slutade emellertid med att han i stället sköt två björnungar som inte ens var årsgamla. ÅKLAGAREN YRKADE PÅ UPPSÅTLIG ELLER GROVT OAKTSAM GÄRNING Enligt strafflagen 48 a § 2 gör den sig skyldig till jaktbrott som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet obehörigen jagar i strid med de bestämmelser om fredning av vilt, jaktförbud eller jaktbegränsning som gäller vilt eller kvot för vilt som finns i jaktlagen, eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den, eller utan jaktlicens, jaktlicens för hjortdjur eller dispens. Strafflagens § 48 a stadgar vidare att om ett jaktbrott riktas mot en björn och brottet även bedömt som en helhet är grovt, ska gärningsmannen för grovt jaktbrott dömas till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år. Åklagaren yrkade på straff för grovt jaktbrott, 4 till 5 år jaktförbud, att jaktkortet skulle överlåtas till jv-föreningen och att geväret som användes vid brottet samt björnkropparna i sin helhet skulle förklaras förverkade till staten. Enligt åklagaren hade jägaren visat uppenbar likgiltighet för den jaktliga lagstiftningen. Med tanke på ungarnas storlek och skyttens möjligheter att uppfatta storleken var brottet som helhet betraktat grovt. JÄGAREN HÄVDADE OLYCKSHÄNDELSE Jägaren hade i enlighet med sina jaktlicenser jagat två vuxna björnar, men i misstag agerande uppfyllde således jaktlagens definition på jakt. Tingsrätten ansåg att det inte var trovärdigt att jägarens val av körväg skulle ha berott på illamående. Tingsrätten dömde jägaren för jaktbrott till fyra månader villkorligt fängelse eftersom han inte var tidigare straffad, jaktförbud i två år samt att överlåta jaktkortet till jv-föreningen. HOVRÄTTEN ÄNDRADE INTE DOMEN Jägaren överklagade till hovrätten och yrkade på att åtalet och straffyrkandena skulle avslås. I andra hand yrkade han på att straffet skulle mildras till böter alternativt att fängelsedomen och jaktförbudet skulle förkortas. Som nya bevis hänvisade jägaren till ett läkarutlåtande för att bevisa att han Sköt björnungar – dömdes för grovt jaktbrott skjutit två ungar, båda yngre än ett år, som befann sig uppe i ett träd. Jägaren hade spårat en ung björn och en björnhona, och hade tolkat spåren som två vuxna björnar. Han hade funnit ett björnide, vilket gjorde honom ännu säkrare på att det faktiskt handlade om två vuxna björnar. Jägaren upptäckte två björnar uppe i ett träd och spanade på dem i flera minuter tills den ena klättrade ner. Väl nere på marken sköt han bägge björnarna. Han ansåg att han hade handlat omsorgsfullt och att det hela var en olyckshändelse, inte en straffbar handling. Det handlade således inte om likgiltighet. TINGSRÄTTENS BEDÖMNING AV FALLET I det här fallet var det således frågan om jägarens handlande skulle betraktas som uppsåtligt eller som grov oaktsamhet. Rätten vägde även in hur jägarens handlande skulle avvägas gentemot den skyldighet att iaktta särskild aktsamhet som krävs vid jakt. Den här skyldigheten förutsätter att jägaren måste vara absolut säker på sitt mål. I det här fallet räckte det inte till med den normala nivån på aktsamheten utan krävdes en förhöjd nivå. I oklara fall är jägaren skyldig att låta bli att skjuta. Förbudet mot att skjuta fredade djur utgör en hörnsten i vår jaktkultur. Det får inte råda något nämnvärt tvivel om skulden. Tingsrätten ansåg att det inte handlade om en uppsåtlig gärning, men att jägaren hade brutit mot aktsamhetsskyldigheten. Huruvida oaktsamheten ska betraktas som grov avgörs av helhetsbedömningen. Där beaktas aktsamhetsskyldigheten, skaderisken, riskmedvetenheten med flera omständigheter kring gärningen och gärningsmannen. Tingsrättens utslag blev att jägaren hade handlat med grov oaktsamhet när han fällde björnarna. Enligt principen om förhöjd aktsamhetsskyldighet borde han ha låtit bli att skjuta eftersom han inte med säkerhet kunde bedöma deras ålder utifrån storleken. Bedömningen av ett mål får inte bygga på tidigare information utan målet måste vara fullt synligt. En erfaren jägare ska veta det här. Av idet går det inte heller att dra slutsatsen att det är björnarna uppe i trädet som har gjort det. Dessutom handlar det om en art som är skyddad i lag. Jägaren överklagade till hovrätten, men denna ändrade inte på tingsrättens dom. varit sjuk vid tidpunkten och vid skral hälsa vid förundersökningen, samt en kartskiss. Dessutom bad han att få kalla in egna vittnen. Hovrätten beviljade inte prövningstillstånd eftersom de framförda omständigheterna inte räckte till för att betvivla riktigheten i tingsrättens dom. Tingsrättens beslut stod således fast. Jägaren 5/2022 57 56-57_Rikos_ja_Rangaistus_JA?0522.indd 57 56-57_Rikos_ja_Rangaistus_JA?0522.indd 57 24.8.2022 9.13 24.8.2022 9.13
• Om ett hjortdjur som har fällts visar sig vara odugligt till människoföda går det att kostnadsfritt ansöka om en ny, ersättande jaktlicens. TexT Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter F ör att en ersättande licens ska beviljas måste vissa villkor vara uppfyllda. Avgörande är huruvida det fällda hjortdjuret är så skadat eller sjukt att mer än hälften av det är odugligt till människoföda. Djurets tillstånd får inte heller vara en konsekvens av licensinnehavarens handlande. De obligatoriska uppgifterna i ansökningen Den som ansöker ska i ansökningen ge en tillräcklig förklaring till varför han eller hon ansöker om en ny jaktlicens för hjortdjur och varför det fällda djurets tillstånd inte är vållat av licensinnehavaren. Ansökaren ska även uppge tid och plats för fällningen, vissa uppgifter om djuret och skytten samt (i en samlicens) namnet på deltagaren i samlicensen. Bifoga tydliga fotografier Till ansökningen ska bifogas fotografier: en bild av hela djuret, bilder som visar skadorna eller sjukdomen, och vid behov även bilder av de inre organen. Skälet till ansökningen ska tydligt framgå av bilderna. Ett utlåtande av veterinär eller jvf Till ansökningen kan bifogas ett klarläggande utlåtande av en veterinär eller jv-föreningen. Besiktningen görs på plats och då ska hela kroppen och samtliga inre organ finnas kvar. Utlåtandet är dock inte obligatoriskt. Om något utlåtande inte har bifogats kan Finlands viltcentral ändå begära att en reNy jaktlicens för hjortdjur som inte duger till människoföda Så antecknar du ett fällt hjortdjur som inte duger till människoföda Deltagaren i samlicensen antecknar det fällda hjortdjuret som oduglig till människoföda i Oma riista. Obs! Det fällda djuret får inte antecknas i den här kategorin utan ett beviljande beslut av viltcentralen i enlighet med jaktlagens 28 §. presentant för jv-föreningen ska besikta det fällda hjortdjuret och ge ett utlåtande. Ansökningen Eftersom det är fråga om att ersätta en tidigare beviljad jaktlicens kan enbart den ursprungliga ansökaren göra ansökningen. Vid en samlicens är det således licensinneTE RO KU IT UN EN Jägaren 5/2022 58 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 58-59_Lait&Luvat_JA?0522.indd 58 58-59_Lait&Luvat_JA?0522.indd 58 24.8.2022 9.13 24.8.2022 9.13
• JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Vinterjakten ingen kollaps för hönsfåglarna H är i vårt land har vi kunnat tillåta vinterjakt på orrtupp sedan 2015 och på tjädertupp sedan 2019. Den senare var förbjuden under vintrarna 2015 till 2019 eftersom triangelinventeringarna visade att tjäderstammen inte var tillräckligt stark. Nu har vi tre vintrar i rad – 2020, 2021 och 2022 – kunnat ägna oss åt den här jaktformen i regionerna med starkare stam, efter decennier av förbud. Vid sommarens inventeringar av viltrianglar samlades än en gång ett enormt och rykande färskt material in om skogshönsen. I stora delar av landets norra och östra delar är stammarna fortsättningsvis starka. Vid planeringen av vinterjakten gjordes bedömningen att stammarna skulle klara både en längre jaktsäsong och vinterjakt. Med tre års erfarenhet av vinterjakt på skogshöns vet vi nu att beräkningarna höll streck. Jakten har inte varit ohållbar, vilket flera naturskyddsorganisationer befarade i sina utlåtanden. Tack vare samarbetet mellan viltförvaltningen, forskningen och de frivilliga jägarna som inventerar har vi här i landet lyckats ta fram ett regleringssystem för jakten som bygger på färska viltdata. Tack vare det förstklassigt arbetet med att följa stammarna under många år får vi exakta data på regionnivå. Därmed kan vi rikta begränsningarna rätt och tillåta en generösare jakt på andra håll. Vi finländare begriper att vi måste kunna införa begränsningar snabbt när stammarna blir svagare, för att inte fördjupa och förlänga nedgången. Och på motsvarande sätt ska vi kunna tillåta en generösare jakt när det går uppåt för stammarna. Det här är ett system som vi med stolthet kan visa upp även internationellt. För en flexibilitet av det här slaget finns det både användning och efterfrågan även framgent, och alldeles uppenbart också i andra länder och i EU. Vi är ett stort tack skyldiga alla frivilliga som ställer upp för triangelinventeringarna. Hela systemet står och faller med informationen från inventeringarna. havaren som gör ansökningen, inte någon av deltagarna i samlicensen. Finlands viltcentral rekommenderar att den nya ansökningen görs i tjänsten Oma riista, i vyn för huvudanvändare (www.oma.riista.fi). Om ansökningen görs på annat sätt finns det en blankett här: https://riista.fi/sv/jakt/ansokning-om-licenser-och-dispenser/blanketter-for-jaktlicens/hjortdjur/. Verkställighetsförbud för björnlicenser – följ med rapporteringen Nio av de stamvårdande björndispenser som Finlands viltcentral har beviljat överklagades i augusti till förvaltningsrätten. Syftet med överklagandena var att dispenserna skulle beläggas med verkställighetsförbud. Med sina tillfälliga beslut belade förvaltningsrätterna de överklagade dispenserna med verkställighetsförbud (läget 19.8). Det vill säga att de här dispenserna inte är giltiga när jakten börjar den 20 augusti. Förvaltningsrätterna begärde utlåtanden om de överklaganden som gällde motiveringarna till dispensbesluten. Finlands viltcentral beredde och gav sina utlåtanden i skyndsam ordning strax före björnjakten. Viltcentralen kräver att verkställighetsförbuden ska upphävas och överklagandena avslås. Förvaltningsrätterna behandlar överklagandena enligt sin egen tidtabell. Följ med rapporteringen om hur det går med björndispenserna på www.riista.fi och www.metsastajalehti.fi M AR I TI KK UN EN TE RO KU IT UN EN K lumn 59 Jägaren 5/2022 58-59_Lait&Luvat_JA?0522.indd 59 58-59_Lait&Luvat_JA?0522.indd 59 24.8.2022 9.14 24.8.2022 9.14
• Tillred hela orren Utöver de goda bröstfileerna finns det en hel del annat på en fågel som också går att äta. Du bör åtminstone kunna koka buljong på fågelskrovet! K öttdisken i mataffären har lärt oss finländare att gilla filé medan konsten att ta vara på styckdelarna som kräver mera arbete har blivit eftersatt. Vi bör därför hedra våra värdefulla jaktbara fåglar genom att ta vara på hela fågeln i köket. Bröstfileerna av orre avnjuter vi hela i svampsås och kokar buljong på fågelskrovet. En bra viltkock känner man igen på att han eller hon kokar sin buljong själv. Buljongen är hemligheten som tillför rätterna enormt mycket njutbara smaker. Den som en gång har lärt sig att koka sin buljong själv återgår inte till butikens färdiga. Den här kocken kan variera smaken och tillsätta precis lagom mycket salt. Omsorgsfulla jägare tar dessutom vara på de sista köttbitarna efter kokningen. Det kokta köttet kan frysas in i portionspåsar och användas under veckan när middagen ska svängas ihop till exempelvis tortilla, omelett eller sallad. I buljongbilden har vi kokat färsk tortellini i orrbuljong och piffat upp med örter. Även fryst pelmeni går fint att koka i viltbuljong. MÖRK ORRBULJONG Cirka 1 liter färdig buljong 2 orrskrov, minus fileerna eller bröstbitarna 2 morötter 1 palsternacka ½ rotselleri 1 rödlök vatten 5 dl rödvin 2 lagerblad 6 svartpeppar 2 timjanoch rosmarinstjälkar salt Skölj och torka stjälkarna. Tvätta rotfrukterna och skala dem om det känns befogat. Lägg stjälkarna, rotfrukterna, löken och fågelskroven på ett bakplåtspapper på en ugnsplåt. Stek i ugnen på 225 grader tills ytorna fått en smula färg. Vänd fågelskroven och rotfrukterna, och stek en stund till. Lägg fågelskroven och rotfrukterna i en kastrull och täck dem med vatten. Koka upp och ta bort skummet från ytan. Tillsätt de övriga ingredienserna när det inte längre bildas skum. Tillsätt en nypa (inte mer än så!) salt. Låt småkoka under lock i 1-2 timmar. Sila buljongen och häll den i en ren kastrull. Avsmaka. Koka ihop den om den känns tunn. Tillsätt salt, en halv tesked i taget, och avsmaka när saltet har löst sig. Buljongen kan användas genast eller frysas in i askar eller iskubspåsar för senare användning. Ett tips: När buljongen är silad kan du nypa det återstående köttet från skrovet och använda det som ingrediens i exempelvis tortilla, omelett och sallad. Köttet kan frysas in i lämpliga portioner enligt familjens storlek. Av fryst pelmeni eller färsk tortellini svänger du hastigt ihop en måltid. Koka dem i viltbuljong enligt anvisningarna på förpackningen och strö örter över. Jägaren 5/2022 60 MATREDAKTÖR OCH JÄGARE KATI POHJA LAGAR VILTDELIKATESSER FÖR VÅRA LÄSARE. 2018 GAV HON UT BOKEN RIISTAA LAUTASELLA MED RECEPT PÅ VILTRÄTTER. Följ Kati Pohja på Instagram: @sorsalassa bilder Laura Riihelä Mat n 60-61_Reseptit_teeri_JA?0522.indd 60 60-61_Reseptit_teeri_JA?0522.indd 60 24.8.2022 9.14 24.8.2022 9.14
• BRÖSTFILEER AV ORRE MED SVAMPSÅS 4 portioner 4 bröstfileer av orre 1 msk smör 1 tsk salt ½ tsk svartpeppar 2 dl finfördelade kantareller (färska eller frysta) ½ (à 150 g) purjolök 1 ½ dl vitt vin 1 dl viltbuljong eller vatten (1 msk viltfond) 2 dl matlagningsgrädde 1 burk (200 g) smetana (ljus redning, tex Maizena) Ta filéerna ur frysen dagen innan och ställ dem i kylen att tina. Ställ det upptinade köttet i rumsvärme en timme före tillredningen. Bryn filéerna i smör i en stekpanna, krydda med salt och svartpeppar. Ställ dem åt sidan. Finfördela svamparna. Tvätta och slanta purjolöken. Sautera svampen och purjon i smör i en kastrull. Tillsätt det vita vinet och låt sjuda. Tillsätt viltbuljongen eller vattnet och fonden. Rör ner grädden och smetanan. Låt sjuda. Stick in en stektermometer i en av filéerna och lägg köttet i såsen. Tillsätt också eventuellt spad från köttet. Lägg locket på kastrullen och sänk temperaturen till minimum. Låt köttet ligga tills termometern visar 59 grader. Lyft filéerna från såsen och låt dem dra en stund. Koka upp såsen. Om den känns tunn kan du tillsätta ljus redning enligt anvisningarna på paketet. Skär filéerna i skivor och servera med svampsåsen och mathavre, matgryner eller potatis. Ett tips: Det går fint att använda svamp av andra sorter än kantarell. 61 Jägaren 5/2022 60-61_Reseptit_teeri_JA?0522.indd 61 60-61_Reseptit_teeri_JA?0522.indd 61 24.8.2022 9.14 24.8.2022 9.14
• Här i vårt landet statistikförs årligen ungefär femton tusen viltolyckor i trafiken där motparten är ett ett vildlevande hjortdjur. De här olyckorna får avsevärda ekonomiska och mänskliga konsekvenser. Därför försöker vi förebygga dem med olika åtgärder, av vilka somliga faller på väghållaren. Men personen bakom ratten bär också ansvar. TexT och bilder Milla Niemi D et kommer väl inte som en överraskning för någon att de primära faktorerna som påverkar hjortdjursolyckorna är djurstammarnas storlek och trafiken. Ungefär 60 procent av de årliga variationerna hos älgolyckorna här i landet beror enbart på älgstammens storlek och trafiktätheten. Det är inte realistiskt att Så förebygger vi hjortdjursolyckor i Finland begränsa fordonsflödet för att minska på olyckorna, vilket betyder att förvaltningen av älg-, hjortoch rådjursstammen är avgörande för förebyggandet av hjortdjursolyckor. På regional och lokal nivå finns det utöver reglering av stammarna också andra verktyg i backen. Med dem försöker vi påverka dels fordonsförarna och dels djurens beteende. Den svagaste länken sitter vanligen bakom ratten Trafikanterna varnas med trafikmärken för förhöjd risk för hjortdjursolyckor och med upplysningskampanjer. Numera går det också att få varningar i navigatorn eller en telefonapp. Det bekymmersamma är förstås att trafikanterna ofta nonchalerar varningarna. Om bilisterna inte sköter sin andel så förblir varningseffekten svag. Farten dödar Varje år skadas mellan 150 och 200 personer i viltolyckor, främst med älg. Det gäller därför att lätta på gasen, i synnerhet när det skymmer. Olyckor med dödlig utgång inträffar så gott som årligen och då handlar det nästan undantagslöst om en älgkrock. Även om majoriteten av älgolyckorna inträffar på hösten så inträffar proportionellt sett de flesta olyckorna med personskador under sommarmånaderna. Förklaringen är enkel: under sommaren är hastigheterna högre än på hösten och vintern då väglaget är sämre, och därför blir konsekvenserna allvarligare. Det enklaste sättet att lindra följderna av en hjortdjursolycka är att sänka hastigheten; också när sommarnatten är ljus och vägen ligger tom och det kliar i högerfoten. Lösningen på problemet finner vi således även denna gång på den vanliga platsen; mellan ratten och ryggstödet. Är viltstängslen en lösning? Också i vårt land är viltstängslen en flitigt anlitad metod för att hålla hjortdjuren borta från vägen. I bästa fall kan stängslen minska på olyckorna med så mycket som 80-90 %. Men viltstängslen är inte oproblematiska. De borde sättas upp så, att de bildar en helhet som är tillräckligt lång. Djuren är skickliga på att hitta ändan på stängslet, vägkorsningar med flera luckor där det går att ta sig ut på vägen. Men om djuret därJägaren 5/2022 62 62-63_Hirviela?inonnettomuuksien_va?henta?minen_JA?0522.indd 62 62-63_Hirviela?inonnettomuuksien_va?henta?minen_JA?0522.indd 62 24.8.2022 9.15 24.8.2022 9.15
• efter inte hittar ut från vägen så kan det bli instängt på vägområdet, även för en lång tid. Ett skräckslaget hjortdjur som löper kors och tvärs på en motorväg utgör självfallet en dödlig trafikfara. När en huvudväg har försetts med viltstängsel har det hänt att viltolyckorna har flyttat till vägnätet på en lägre nivå, exempelvis till den gamla vägen som går bredvid. När ett stängsel uppenbarar sig i landskapet bryter det djurens invanda vägar, vilket tvingar dem att ströva mer än vanligt för att hitta alternativa platser att korsa vägen på. För att djuren ska kunna vandra och stängslen ha effekt borde sådana sättas upp enbart på platser där vi kan erbjuda dem en annan, riskfri rutt över vägen. Ett lättare alternativ till viltstängslet är att spärra vägkanterna med gula plastband. Vi har varierande erfarenheter av älgbanden, men inga forskningsresultat om effekten. I vissa fall kan banden få ett hjortdjur att slå av på farten, vilket ger trafikanterna dyrbara sekunder tid att reagera. Nackdelen med banden är att djuren vänjer sig vid dem och att de kräver kontinuerligt underhåll. Genom att röja vägkanterna hjälper vi också bilisterna att upptäcka hjortdjuren tidigare. Röjningarna är mycket riktigt en metod som i vårt land används i stor utsträckning för att förebygga trafikolyckor med hjortdjur. Riskfritt över vägen eller under Viltstängslen eliminerar inte djurens behov av att vandra. När ett stängsel sätts upp bör man därför ordna så att det finns en tillåten och ofarlig rutt över vägen. Vilket betyder en övergång eller en undergång. Den kanhända kändaste konstruktionen är ekodukten som leder landskapet över vägen. I vårt land finns i detta nu ungefär femton stycken. Hos oss är det i synnerhet hjort och rådjur som utnyttjar de här landskapsbroarna, men de anlitas av en rätt stor kundkrets, som medelstora rovdäggdjur samt lo och björn. Ekodukterna, inklusive varianterna som även är avsedda för människor, är dyra investeringar. Att bygga sådana är möjligt enbart vid verkligt stora vägprojekt. Undergångar av olika slag är billigare att bygga än ekodukter. Djuren lär sig att utnyttja undergångar som är byggda för arbetsmaskiner, men resultatet blir bäst om undergången planeras från början med djurens behov för ögonen. I synnerhet klövdjuren uppskattar ett fridfullt läge och en öppen struktur. För medelstora däggdjur, groddjur och kräldjur fungerar också mindre konstruktioner, som en bård med fast mark under en bro och smådjurstunnlar. För flyg­ ekorrar kan man sätta upp stolpar därifrån de når att glida över vägen. Generöst dimensionerade undergångar används inte bara av hjortdjuren utan även av många andra arter. Ekodukterna med flera konstruktioner för djuren ger dem en säker passage över eller under vägen. Jägaren 5/2022 63 62-63_Hirviela?inonnettomuuksien_va?henta?minen_JA?0522.indd 63 62-63_Hirviela?inonnettomuuksien_va?henta?minen_JA?0522.indd 63 24.8.2022 9.16 24.8.2022 9.16
• Oma riista har producerat en enorm mängd viltdata som är tillgängliga för alla jägare. Genom att använda världens bästa viltdata kan vi minska på viltolyckorna och viltskadorna. TexT och bilder Antti Rinne E n ny säsong för hjortdjursjakten står för dörren. Jägarna ser ivrigt fram emot nya jakter och upplevelser, men samtidigt ska vi komma ihåg att rikta jakten. I början av jaktsäsongen kan vi effektivt minska på de trafikolyckor och skador på lantbruket som hjortdjuren vållar. SRVA-informationen på kartor De SRVA-viltolyckor som har antecknats i Oma riista är värdefulla i början av jaktsäsongen. Varje jaktvårdsförening har SRVA-kontaktpersoner som har tillgång till jv-föreningens samtliga noteringar. Vid ett närmare studium av anteckningarna framträder de mest olycksdrabbade vägavsnitten. I början av säsongen bör vaktjakten koncentreras till dessa platser. Ett annat sätt att granska olycksplatserna är att i Google skriva in ”Hirvieläinonnettomuudet kartalla” och använda karttjänsten som tillhandahålls av Ramboll Finland Ab. Djurens vägval varierar eftersom valen styrs av faktorer som avverkningar, Använd viltdata för att rikta jakten Det är förnuftigt att inleda vaktjakten på hjort på platser där det invid vägen finns åkrar som hjortar gärna besöker och tät skog som skymmer sikten. älgstängsel, jordbruk och utfodringsplatser. Likaså påverkar årstiderna; på våren och försommaren korsar viltet vägar på vissa platser, men på hösten och vintern – under viltolyckornas högsäsong på andra platser. Jaktföreningarna brukar känna till vilka odlingar som oftast blir utsatta för viltskador. Ett enkelt sätt att bevara det goda förhållandet till markägarna är att kontakta dem och rikta jakten i början av säsongen till de utsatta ställena. Om en markägare kontaktar ”sin” jaktförening angående hjortdjur som fördärvar odlingar bör föreningen inleda säsongens vaktande där. Det finns faktiskt jaktföreningar där man har ett dagligt schema för vitsvansoch rådjursvaktandet vid särskilt drabbade olycksplatser och åkrar. Avskjutningsplanering effektiverar jakten Jaktvårdsföreningarna gör varje år upp avskjutningsplaner för älgoch hjortjakten. Planen omfattar hela jv-föreningens område utan att rikta jakten till vissa jaktföreningar. Jaktföreningarna kan trots detta göra upp egna och exaktare planer som tar hänsyn till områdets särdrag. Utifrån planen går det att effektivt rikta jakten, i synnerhet i början av säsongen. Fältinventeringarna på våren stöder också arbetet med att uppskatta djurstammarna i jaktområdet. När snön smälter och de första gröna åkrarna tittar fram, vanligen i april, är det förnuftigt av jaktföreningarna att varje år inventera samma rutter för att uppskatta storleken på hjortstammen. Vårinventeringen skapar ett utmärkt underlag för uppskattningen på lokalnivå eftersom den visar hur många djur det åtminstone finns. Resultatet kommer ofta som en överraskning eftersom det visar sig finnas fler djur än väntat. Det är förnuftigt att göra om inventeringen vid månadsskiftet augusti-september före jaktsäsongen. Då klarnar det vilka åkrar som hjortarna helst besöker. Naturresursinstitutets förnyade datatjänst Naturresursinstitutets förnyade datatjänst är ett hjälpmedel väl värt att använda. Du finner den på luonnonvaratieto.luke.fi > svenska. Webbplatsen ersätter den tidigare tjänsten riistahavainnot.fi. Tjänsten ger dig bland annat (utmärkta på karta) de senaste årens utbetalningar av ersättningar för skador på jordbruk och skogsbruk, och viltolyckor. Webbplatsen utvecklas och kompletteras fortlöpande. I Oma riista finner du också SRVA:s bokförda viltolyckor. Jägaren 5/2022 64 64_Kohdennettu_metsa?stys_JA?0522.indd 64 64_Kohdennettu_metsa?stys_JA?0522.indd 64 24.8.2022 9.16 24.8.2022 9.16
• Köper shooters snabba vapenrem. Även en i sämre skick. Tfn 050 5934 764. Hagelgevär, sida vid sida, 040-8656 175. Norrbottensspets, hanvalp, 0400 871 139, Pasi. JAKT Andjakt i Hyvinge! kalastuskunta.ridasjarvi.fi, 040 1913 200, 0400 882 871. Kuusamo, stuga + tillstånd, 0400-281 229. Jaga hönsfåglar, änder och harar, www.metsastyspalvelut.com, Reisjärvi, tfn 044 5410 437, Norra österbotten. Jaga småvilt och rådjur. Tfn 044 0123 629, email eralampi@hotmail.fi. KORPIMAAN FASAANITILA i Forssa, 045-3496 096. ERÄ-KORPINEN.FI: Jakt/ Fiske/ Bär/ Svamp: 5 st strandstugor, Forststyrelsen, Sievi 5634, +358 40 5551 394/ Sakari. Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. HUNDAR Jämtmix älghund 5 år, Norra Tavastland, 050 3138 478. Jämthundsvalpar födda 7.4, tfn 050 3005 869. Beagle-tikvalp söker ett hem, född 9.7, 050 3453 296 / Markku. Vi köper en reg beagle. Hör av dig! Tfn 040 5843 751. ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. Vinterdäck som inte är dyra! www.riekko.eu. Stockstuga /jaktstuga vid ”egen” sjö, c 10 ha tomt, 1,5 h från Helsingfors. Småviltsjakt på c 20 ha ingår. Medlemskap i älgjaktsförening möjligt. Båt rampsrätt i sjön Ylimmäinen. Se Oikotie.fi, objekt nr 16197119, tfn 0400 484 622. Black Moose A17 jakt-VHF, 97 €, WWW.SISSOS.FI, 02-8228 282, Rauma@sissos.fi. Fasaner och vaktlar: www.selkeensulka.fi. Foderbetor för vilt i storsäck! Storlek c 900 liter. Levereras på axeln Åbo-Hfrs-Hangö. Pris 120,00 €/säck inkl transport. En säck till i samma leverans 80,00 € (inkl moms). Leveranser från 01.10. Beställningar: info@kiviasema.fi. Jägare brukar titta in hos oss före jakten: www.tuntsa.fi, tfn 040 5223 480. Sako 308/7,62, med kikarsikte samt en Valmet hagelbössa 12/70, tfn 0400 162 765. Vapen, delar samt vapen-, träoch optikarbeten. Specialaffär www.euroase.fi. UTHYRES Natursemestra i Kajanaland, lomalaattaja.fi. Boka stugan Netti Apaja i Ranua, vid Simojärvi, tfn 0400 193 351. I norra Sodankylä en 6-personers stuga med bekv, auroracabin.fi, 040 5203 877. Vi hyr ut jaktföreningens stuga i Rautavaara, www.rautavaaraneramiehet.net. KÖPES Jordbruk eller skogsfastighet 20-200 ha, a.seppo.wahlberg@elisanet.fi, tfn 050 2007, max 100 km från Tammerfors. Spara annonsen! KONSERVATORER Esa Kemppainen, 050 5630 169, trofeet.fi. Pasi Ahopelto, 0400 567 078, lehonpaja.net. Aki Ikonen, Ilomantsin-eläintentäyttö, ikonenaki1@gmail.com, 050 3385 729. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045-3303 417. Suomen eläintäyttämö, Vanda, tfn 040 5015 166. Allt du behöver för att stoppa upp djur och göra trofeer, bla blekmedel och underlag, www.tayttotarvike.fi, tfn 040 964 2611. TILL ER TJÄNST OBS!!! Vi servar och reparerar vapen! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 7188 170. Jägare ohoj! Vi syr hattar, handskar, västar mm av era beredda skinn. Tfn 050 5004 233, Turkisatelje. PERTUNMAAN ARTESAANISAVUSTAMO, gör det bästa av viltköttet! Grillkorv, knackkorv, wurst, konserver, basturökt. Vi tar emot kött i Pertunmaa och Liljendal, samt enligt avtal i Nyland, Päjänne-Tavastland, Kymmenedalen och i St Micheltrakten. Jarno, 040 8267 709, jpritti@gmail.com. Pälsberedningstjänster: R Halkola, Kurikka, tfn 040 5278 219, halkolareijo@gmail.com. Vi basturöker och konserverar kött. Vår kylbil rör sig i Södra och Norra Savolax, Österbotten och Mellersta Finland. Se tidtabellen på www.kuosmalatuote.fi. Kotipalvaamo Hirviherkku, tfn 040 418 1595. Pälsberedning; Eräturkis. Vi bereder skinn av småvilt. 040 7237 084. SÄLJES Värmeisolerade hundkojor, odelad 350,och tvådelad 460,-. Tfn 06-4534 333. Mera info på www.koirankoppi.fi. 45 år i branschen. Mossb 12/89 synt 560 €, Tikka T3x, Sako, Yildiz, Goredräkter och kängor, Ultracom GPS-pejlar, Kikare, Skidor mm. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384 118, WWW.ANONASE.COM, med buss och post. Ärter till viltet. 25-500 kg säckar, 0400-702 723. Erätapio burkförslutare direkt av tillverkaren. Tfn 040 5858 133, www.eratapio.fi. Asetalvitie.fi, ring Matti 0500-526 008. Vapen, patroner, optik, vapensmedsarbeten mm. Begagnade vapen i fint skick och mycket mer, porinase.fi, 040-5417 308. Litet hus, 35 000 e, nära fiskevatten och jaktmarker, i Kemijärvi, 040 7715 715. Köttsågsblad: WWW.ILARITOOLS.FI. Vakuumpåsar, knivar, skärbräden med mera i köttbranschen. www.riistatarvike.fi, tfn 050 3214 120. Älg/björngevär Tikka m 65, cal .300 win mag med kikarsikte, tfn 040 5813 976, Uleåborg. I Sodankylä en vinterbonad stuga vid en fiskrik sjö. Lämna ett meddelande eller ring tfn 040 5608 722 så hör jag av mig. I nästa nummer av Jägaren finns det ingen spalt Jakt och jägare. Eftersom Jägaren 6/2022 publiceras enbart på nätet går det inte att lämna in annonser till detta nummer. Spalten återkommer som vanligt i nummer 1/2023, som utkommer i januari. Lämna in din annons på adressen www.eraverkko.fi Jägaren 5/2022 65 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2022 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren 1/2023 utkommer i slutet av januari. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 31 december. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 65_Era?ilmoitukset_JA?0522.indd 65 65_Era?ilmoitukset_JA?0522.indd 65 24.8.2022 9.17 24.8.2022 9.17
• Rådjursjakten i Jaktportalen En nytt jaktår har inletts och för rådjursjägarna finns anledning att ta en titt på de funktioner som finns tillgängliga i jaktportalen. TexT Robin Juslin G enom jaktportalen kan alla medlemmar i rådjurslaget få tillgång till en karta över jaktlagets jaktområde och ta del av information om rådjurstilldelningen och avskjutningen. Jägarna kan också lägga in markeringar för jakttorn, saltstenar och samlingsplatser som kan delas med de andra medlemmarna i laget. Kontaktpersonen för respektive jaktlag är i nyckelposition och är den som ansluter övriga medlemmar till jaktlaget. Om ni önskar få en annan person som administratör för jaktlagets digitala tjänster kan ni ta kontakt med landskapsregeringens enhet för jaktoch viltvård så går det att ordna. Rapporteringen i jaktportalen beräknas fungera från och med 1 september 2022 och ni kommer att kunna rapportera fortlöpande så att både förvaltningen och ni i jaktlagen kan följa med hur avskjutningen löper på under säsongen. Mera info angående detta hittar ni på https://jakt.regeringen.ax eller https://www.regeringen.ax/miljo-natur/ jakt-viltvard/jaktportalen. Vi lägger ut information allt eftersom portalen är uppdaterad angående rådjursjakten. AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N Jägaren 5/2022 66 Åland 66-67_A?land_JA?0522.indd 66 66-67_A?land_JA?0522.indd 66 24.8.2022 9.18 24.8.2022 9.18
• Viltvårdsprojekt Ännu finns möjlighet att ansöka om bidrag för att finansiera viltvårdsprojekt. Landskapsregeringen prioriterar särskilt viltvårdsprojekt som fokuserar på att stärka sjöfågelstammarna, vilket till exempel kan innebära systematiska samarbeten för effektivare predatorkontroll eller habitatförbättrande åtgärder. Jaktvårdsföreningarnas samarbeten kring mårdhundsjakten har visat sig särskilt framgångsrika och haft en tydlig effekt på mårdhundsstammarna. Föreningarna kan också satsa på minkfria skärgårdsområden genom att upprätta nätverk av systematiskt utplacerade minkfällor. Iordningsställande av våtmarksområden kan vara en annan åtgärd. Varför inte ett projekt som kombinerar viltvård med fiskevård som till exempel att öppna upp en igenvuxen lekvik och strandäng till nytta för både fiskbestånden och våtmarksfåglar. Bidrag kan beviljas antingen till jaktvårdsföreningar eller till enskild person om viltvårdsåtgärderna är till nytta för en större region. Ta kontakt med landskapsregeringens enhet för jaktoch viltvård för närmare information. ROBIN JUSLIN VI LL E KA NK AR E Samarbetet kring mårdhundsjakten har visat sig särskilt framgångsrikt. Åland EU Ecolabel : Nr. 5/2022 71. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 18.11.2022. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg, Petri Vartiainen, Johanna Hellman, Tero Salmela och Markku Pakarinen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2022/Jag22_05 Pärmfoto: Getty Images ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: 67 Jägaren 5/2022 66-67_A?land_JA?0522.indd 67 66-67_A?land_JA?0522.indd 67 24.8.2022 9.18 24.8.2022 9.18
• NÄE HÄMÄRÄSSÄ ILVEKSEN SILMIN Koe hämärä yöllisen saalistajan silmin Liemke Luchs-1 -tähtäinlisälaitteen avulla! Liemken uusin tähtäinkiikariin liitettävä Luchs-1 -tähtäinlisälaite vakuuttaa ominaisuuksillaan: näkökenttä 22 m – 100 m sekä havannointietäisyys jopa 1750 m. Korkeakontrastisen kuvan ansiosta Liemke Luchs-1 liitettynä tähtäinkiikariin on ihanteellinen lisälaite sekä kyttäysettä ajojahtiin. © 20 22 H u o m io p a ik a lli se t m ä ä rä yk se t kä yt tä e ss ä si p im e ä n ä kö la it te ita . www.liemke.com LUCHS-1 Suositusvähittäishinta . . . . . . . . . . . 4 150,00 € LIEMKE_LUCHS_1_Anzeige_210x240mm_FIN.indd 1 LIEMKE_LUCHS_1_Anzeige_210x240mm_FIN.indd 1 08.07.22 10:34 08.07.22 10:34 68_Takakansi_JA?0522.indd 68 68_Takakansi_JA?0522.indd 68 24.8.2022 9.19 24.8.2022 9.19