JAKTÅRET 2023 –2024 JAKTTIDERNA FÖR SKOGSHÖNSEN TIPS FÖR HJORTJAKTEN I BÖRJAN AV SÄSONGEN EFFEKT I MÅRDHUNDS JAKTEN MED STÄLLANDE HUND ANDJAKT PÅ ETT TOPPENSTÄLLE! RESULTATET AV TRIANGEL INVENTERINGARNA 5/2023 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0523.indd 1 01_Kansi_JA?0523.indd 1 25.8.2023 9.16 25.8.2023 9.16
Innehåll 16 Vitsvanshjortens år – ny artikelserie. I den första delen ger vi tips för framgångsrik vitsvansjakt i början av säsongen. 20 Med ställande hund tömmer vi effektivare ett område på mårdhundar. Läs också utrustnings tipsen på sidan 52. 42 Minimera älgskadorna med skogsvård – nya videor visar dig hur. 46 Hjärtat och levern kan du grilla på en glöd bädd efter fällningen. JAKTEN 9 Jakttiderna för skogshönsen 16 Tips för hjortjakten i början av säsongen 20 Mårdhundsjakt med ställande hund 28 ”Upptäck och smyg” – en spännande jaktform 32 Färgblindhet på jakt 44 Jakten i en iståndsatt våtmark 46 Hjärta och lever på glödbädd 50 Jakthundar vid östgränsen 52 Så rustar du dig för jakt med ställande hund 56 Viltrecept a la Micke Björklund 58 Confit–konstenattfettkoka VILTET 12 Resultatet av triangelinventeringarna 2023 24 Rabiesvaccineringen av vildlevande djur 42 Minimera älgskadorna med skogsvård 48 Älgen som vilt – Heta somrar och djup snö 64 Vi jagar mårdhundsobservationer i norr 68 Skogsplanering som gynnar skogsharen 70 Resultatet av sjöfågelinventeringen AKTUELLT 5 Nyheter 34 Ungdomsredaktionen 38 Av kärlek till viltet 54 Brott & Straff 60 Konsumenterna vill ha viltkött 62 Särdragen hos statsmarkerna i norr 72 Säkerheten framför allt 73 Jakt och jägare 74 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 5 Vice ordförandens spalt 67 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 66 Anmäl de fällda hjortdjuren inom sju dygn efter fällningen 67 Förbudet mot jakt i skymning Jägaren 5/2023 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0523.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0523.indd 2 25.8.2023 9.17 25.8.2023 9.17
50 Den som jagar med hund vid östgränsen ska tänka på att läget har förändrats. 9 JAKTTIDERNA FÖR SKOGSHÖNSEN 2023–2024 Med omdöme och ansvar A v jägarna krävs personligt omdöme och ansvar, börjande från organiserandet av en jakt till tillvaratagandet av det fällda viltet. Ett oskjutet skott behöver man aldrig ångra och säkerheten får man aldrig pruta på. Jaktsäsongen har börjat och landsplågan fågelinfluensan har återvänt. Nu krävs det omdöme och ansvarstagande av jägarna, både med utfodrandet, jagandet och tillvaratagandet; i synnerhet i trakter där det påträffas döda fåglar. Livsmedelsverket och Institutet för hälsa och välfärd (THL) är ansvariga myndigheter och följer därför med läget och ger anvisningar. Även viltstammarnas beskattningstålighet kräver omdöme. Jakten ska i första hand koncentreras till de arter som tål beskattning eller till och med kräver en reducering. På det viset mildrar vi skadorna som viltet orsakar samtidigt som vi ger viltet en framtid och förtjänar vår egen plats i samhället. När höstens hjortdjursjakt inleds är älgstammarna på många håll mindre än de har varit på länge. I större delen av landet uppfyller älgstammen målsättningarna som vi tillsammans har fastställt, och på somliga orter ska stammen minskas för att förebygga skador. Samtidigt har produktionen av kalvar försvagats på många håll och kalvarna har varit ovanligt små. Men någon enskild klar orsak har vi ännu inte hittat. Vi befinner oss således i en situation där jägarna bör fästa uppmärksamhet vid älgens framtid! För vitsvanshjorten är läget däremot ett annat. Stammen är hållbar och kräver på sina håll en rejäl avskjutning. Vi bör dock ta hänsyn till de regionala skillnaderna och försöka koncentrera jakten till orter där hjortarna orsakar trafikolyckor och skador. Men rent generellt är det svårt att beakta regionala variationer i bestämmelser och anvisningar, och på den punkten faller en del av ansvaret på jägarna. Vi sköter således viltstammarna i våra marker med ansvarskänsla och tanke på framtiden, och på ett sådant sätt att samhället inte blir orimligt belastat med skador! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Ledar n 3 Jägaren 5/2023 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0523.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0523.indd 3 25.8.2023 9.17 25.8.2023 9.17
O m två jägare råkar sätta sig vid samma brasa så börjar de strax käbbla om vilken jaktform som är den bästa. Älgjakten? Nejnejnej, säljakten! Vaktjakt på hjort, absolut! Det är samma tjafsande som pågår vid hörnbordet på puben, när det ska avgöras vilken rocklåt som är den bästa i världen. Vilket slöseri med munläder! Överens blir man aldrig, men man hinner med några kalla öl! Min personliga favorit är hönsjakten som nu står för dörren. Men samtidigt medger jag gärna att varje jaktform har sin egen charm. Jag kan till och med sträcka mig så långt som till att hävda att den urbrittiska fasanjakten försvarar sin plats i jaktens vida värld. Trots att Pekka fnyser åt sådant snobberi. Föreställ er en viktoriansk bild, drypande av nostalgi; en dimmig morgon på en hed i höglandet. Tweedklädda gentlemen med ett hagelgevär på armen (som kostar lika mycket som en mercedes) står där bland buskarna. En hobbitliknande gråskäggig laddare står bakom med patronerna beredda i handen. ”Oh, they are soooo fast, sir”, tröstar han när lorden skjuter bom. Men de genanta bommarna är som bortblåsta när sällskapet vid lunchtid avnjuter portvin och ost vid bakdörren på Land Rovern. Det torde vara framlidne professorn och före detta utrikesministern Keijo Korhonen som i sina memoarer lyfter fram den engelska rävjakten till häst som sin personliga favorit. Det lär inte finnas någon annan jaktform där man når samma nobla sinnesstämning som i en förfluten tid rådde när kavalleriet red till attack. Hur många av läsarna har fått pröva på det? När jag inom kort kränger ränseln på ryggen och med hagelgeväret i näven styr stegen till det höstgranna höglandet i Koillismaa vet jag att det är en av höjdpunkterna på jaktåret som väntar. Framför mig ligger flera dygn i illusionen att jag är frikopplad från resten av världen. Långt borta från världens bekymmer! När jag strövar där glömmer jag aktivt att det här i landet inte finns några ställen där man är fri från alltihop. Sådana ödemarker finns åtminstone inte söder om polcirkeln. Där stöter man efter en timme eller två på en skogsbilväg, en elgata eller hör en förbränningsmotor någonstans i fjärran. När jag sitter vid brasan med kamraterna dånar ett flygplan över oss, med ruska resenärer på väg norrut för att njuta av friden i naturen, inkvarterade i en väloch elutrustad timmervilla invid skidcentrets restaurang. När jag efter en lång dagsmarsch väl dråsar ner på jaktstugans (som inte har el) trappa och stönande drar av mig gummistövlarna och betraktar tjärnen i duggregnet så känner jag att jag har fått någonting, oavsett om jag skulle ha bommat som den engelska lorden ovan; sinnesron efter jakten, som inte gör skillnad på herrskap och vanligt folk. I bastun klämmer ena jaktkamraten in vedklabbar i ugnen medan den andra kånkar vatten från tjärnen till bastugrytan. Min egen uppgift handlar närmast om arbetsledning. Till kvällen lagar vi ragu på viltfågel. Den har övervintrat i frysen i Helsingfors för just den här jaktveckan. Min kulinariskt lagda jaktkamrat vässer såsen med jalapeno och döper resultatet till Texmex-orre. Jakten serverar då alltid överraskningar! När tallrikarna är rengnidna med de sista brödbitarna sitter vi en stund vid järnkaminens värme. Det är precis rätta stunden för att inleda debatten om vilken jaktform som är den bästa! PEKKA ERVASTI Skribenten är politiskt obunden journalist som trivs på jakt året om. Den bästa jaktformen någonsin JA AK KO VÄ H ÄM ÄK I Jägaren 5/2023 4 Gästskribenten 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 4 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 4 25.8.2023 9.24 25.8.2023 9.24
M ed kartläggningen för fågelatlasen följer vi med de häckande fågelarternas utbredning här i landet. Tidigare har kartläggningen gjorts av fågelskådare, men i år har vi bett också jägarna att ställa upp i datainhämtningen, i synnerhet för de jaktbara sjöfåglarna. För de jaktbara och de icke fridlysta fågelarterna bokfördes bortåt 2 600 obs av kullar och drygt 1 000 obs av par. Återstoden av observationerna utgjordes av syn-, speloch bo-observationer som tydde på häckning. Tack vare Oma riista-appen var det väldigt enkelt att delta. Ett stort tack till er alla som ställde upp! Jag hoppas att vi nästa år får in ännu fler obs av kullar, i synnerhet av de försvagade sjöfåglarna och av arter som rapphöna, säger specialplanerare Matti Kervinen. Till de försvagade sjöfågelarterna hör bland annat bläsand, stjärtand, skedand, vigg, småskrake och storskrake. Vi har ett särskilt stort behov av observationer från glesbygden, främst i norra Finland. Men samtliga observationer är värdefulla. Kartläggningen pågår under åren 2022 till 2025. Årets häckning är i stort sett avslutad. Insamlingen av observationer fortsätter på våren och sommaren nästa år. Häckningsobservationerna som under innevarande år har antecknats i Oma riista överförs i höst samtidigt till fågelatlasen och läggs ut på kartorna på webbplatsen lintuatlas.fi/fagelatlasen. Informationen från de årliga sjöfågelräkningarna överförs automatiskt till fågelatlasen. FÅGELATLASEN: JÄGARNA DELTOG I UTREDNINGEN AV SJÖFÅGLARNAS HÄCKNINGSUTBREDNING Under sommaren har intresserade jägare gjort häckningsobservationer och antecknat dem i Oma riista. Fler än 10 000 observationer kommer i höst att överföras till fågelatlasen. Vi har ett särskilt stort behov av observationer från glesbygden, främst i norra Finland. JA AK KO VÄ H ÄM ÄK I Hoppas på fler obs av viggkullar nästa år. Jägaren 5/2023 5 Nyhet r 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 5 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 5 25.8.2023 9.24 25.8.2023 9.24
Från skymning till gryning D en nya förordningen om förbud mot sjöfågeljakt i skymningen har väckt livliga diskussioner om hur den ska tolkas och om den verkligen behövs. Överst i diskussionerna finner vi oklarheten om klockslaget, det vill säga när man kan inleda jakten på morgonen och när man ska avsluta den på kvällen. Tätt efter kommer tolkningen av hur jakten ska definieras; ska den betraktas som inledd eller pågående när hunden letar efter och apporterar en fågel under den förbjudna tiden? Lyckligtvis är förordningen entydig. Jakten får inledas jämnt en timme (60 minuter) före solens uppgång och ska avslutas jämnt en timme efter solens nedgång. Men att varje dag hålla reda på solens uppgång och nergång där man jagar kräver att jägaren gör sig besväret. Lyckligtvis sträcker dagens teknologi ut en hjälpande hand. Att spåra upp och avliva en skadad fågel är självfallet tillåtet även under den förbjudna tiden. Av djurskyddsskäl ska en jägare alltid försöka hitta och avliva ett skadat vilt så fort det bara går. Därför är det både tillåtet och rätt att låta en hund leta efter den skadade anden. Vi kan tänka oss att meningen med förbudet mot skymningsjakt är att något fällande skott inte får skjutas under den förbjudna tiden. Då är det enbart tillåtet att ta vara på den skjutna fågeln. Under innevarande jaktsäsong blir jägarna dock tvungna att fundera på om de alls ska jaga änder med hund, i synnerhet i trakter med konstaterad fågelinfluensa. Vi följer med Livsmedelsverkets och THL:s rekommendationer och använder sunt förnuft! I år verkar sjöfåglarnas häckning ha gått bra. Hyfsat många ungar har blivit flygga, så vi kan vänta oss fina stunder på jakten och byte som under tidigare år. TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral Den landsomfattande bäverräkningen börjar I höstens landsomfattande bäverräkning kan vem som helst delta. Anteckna i tjänsten Oma riista samtliga observationer av bäverbon som du gör (bebodda vinterhyddor) samt arten (europeisk eller kanadensisk). När du gör avslutningsanmälningen för en älgjakt frågas det dessutom om det förekommer bävrar i området, en uppskattning av bäverstammens tillstånd (ökat, minskat, oförändrad), om eventuell bäverjakt, om eventuell naturförstörelse och om storleken på det översvämmade området. Anteckna dessutom sådant som din uppfattning om vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom förändringen. Alla observationer är värdefulla! Vi hoppas på många bäverobservationer i Oma riista; hyddor, dammar, gnag, spån och synobservationer. Gnagspånen visar arten Dessutom önskar sig Naturresursinstitutet gnagspån från platser där båda bäverarterna kan förekomma. Anvisningarna för hur du skickar in spånprov finner du på institutets webbplats: https://www.luke.fi/sv/seurannat/ majavalajien-kannanseuranta/uppfoljning-av-baverarter-beskrivning Informationen används i arbetet med att uppskatta storleken på bäverstammarna och deras utbredning, och vid undersökningarna av hur bävrarna använder miljön där de lever. Botätheten anges på kartan i rutor om 20 km x 20 km: https://luonnonvaratieto.luke.fi/kartat?panel=pienriista&lang=sv För ytterligare information om räkningen av bäverhyddor: majavapesa@luke.fi H AN N U HU TT U Europeisk bäver Kanadensisk bäver Bägge arterna förekommer i området K lumn Jägaren 5/2023 6 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 6 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 6 25.8.2023 9.24 25.8.2023 9.24
AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ? Anteckna genast alla dina fällningar och observationer i viltloggen; på det viset sköter du dina (eventuella) lagstadgade skyldigheter och anmälningar automatiskt till föreningen / jaktlaget /licensinnehavaren. ? Jaktkortsintygen för jakt utomlands skriver du ut i tjänsten Oma riista. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste uppdateringen i appen. Jaktledaren ? Godkänn de föreslagna fällningarna och observationerna i Oma riista inom sju dygn. ? Kontrollera att jaktområdet är uppdaterat och att gränserna i licensbeslutet är införda. ? Bestäm passplatserna i Oma riista och anslut till jaktområdet. Medlemmarna i föreningen ser passplatserna i Oma riista-appen när de väljer föreningens område. Det går också att överföra passplatserna till en hundpejl med en GPX-fil. Föreningens kontaktperson ? Kontrollera att samtliga medlemmar i föreningen har fått en inbjudan till tjänsten Oma riista. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar 12.00–16.00, tfn 029 431 111 eller e-post oma@riista.fi @bambikuiskaaja Jenna (@bambikuiskaaja) som bor i Mynämäki blev av sin hyresvärd tipsad om mårdhundar under en lada i närheten. ”En vän till mig ringde till en kille med hund; ska vi åka och titta? Själv vet jag ingenting om jakt så jag hakade på och kikade på de två jägarna och hunden, och tog bilder. Ladan låg idylliskt i det gröna lands bygdslandskapet, och lutade lite hit och dit. Nånting fanns det där under golvet, men ingenting som vi fick fram den här gången. Stället verkar vara ett tillhåll för mårdhundar så vi får återkomma.” TE RO SA LM EL A Drömmer du om en häckningsflotte? Om det där du bor finns en näringsrik sjö, tjärn eller våtmark där sjöfåglarnas häckning kunde hjälpas på traven med häckningsflottar, kontakta kosteikko@ riista.fi. Våtmarksprojektet Sotka har rörpontoner för häckningsflottar för lämpliga objekt. Skriv ”Rörpontoner” som rubrik och foga en kartlänk till platsen i mejlet. Hör också med markägarna eller vatten ägarna om de tillåter häckningsflottar. ? Närmare anvisningar finner du på https://kosteikko.fi/sv/sotkavatmarker/. ? Okomplicerade anvisningar för hur du bygger en flotte finner du på www.jagarentidningen.fi. VILTKÖTT 9 250 000 kg I FJOL ÅT FINLÄNDARNA Jägaren 5/2023 7 Nyhet r Om du vill publicera din bild här så märk den @metsastajalehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 7 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 7 25.8.2023 9.24 25.8.2023 9.24
FÖR HUNDAR SOM BARA HAR TID MED EN DOS AVMASKNINGSMEDEL. Dronbits tabletter för behandling av rundmaskar och bandmaskar hos hund. Aktiva substanser: Febantel, pyrantelembonat, prazikvantel. Dosering: Dronbits 150 mg/ 144 mg/50 mg 1 tabl./10 kg, Dronbits 525 mg/504 mg/175 mg 1 tabl./35 kg. Skall ej användas under de två första tredjedelarna av dräktigheten. Marknadsförs av Orion Pharma Eläinlääkkeet. Läs bipacksedeln före användning. Från Apoteket. BLI AV MED TARMMASKARNA PÅ EN GÅNG. ENGÅNGSDOS OM 1 TABL./10 KG ELLER 1 TABL./35 KG. 8/ 20 22 E ektiv mot dvärgbandmask! Vapensäkerhetens fyra regler 1. Alla vapen är alltid laddade 2. Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte tänker skjuta 3. Håll fingret borta från avtryckaren 4. Var säker på ditt mål FÖRSÄKRINGSBOLAGET INFORMERAR Noll olycksfall på jakt är målet Jägarna vet att det finns en jägar försäkring inkluderad i jaktkortet, men få vet hur mycket försäkringen täcker. I princip ersätter försäkringen personskador som har vållats med ett vapen, både egna skador och andras. I förhållande till det stora antalet jägare och jakter så inträffar det oerhört sällan personskador. Men varje olycksfall är allvarligt och varje ”nära ögat” är ett tillbud för mycket. Till de vanligaste olyckstyperna hör vårdslös vapenhantering, funktionsstörning och att geväret faller omkull. Rikoschetter och direkta träffar orsakar de allvarligaste skadorna. Säkerheten på jakt bygger på ansvarsfull vapenhantering. På den punkten får en jägare aldrig slappna av, oavsett om han/hon är erfaren eller grön. Var särskilt uppmärksam efter skottet, vid en fällning, när du lägger geväret i bilen, på pauser och vid vapenvård. På passet; kontrollera de säkra skjutsektorerna och var jaktkamraterna är placerade, kolla före du skjuter att skottet inte orsakar fara för någon person, hund eller egendom, och kolla kulfånget i skjutriktningen. Hantera alltid geväret som om det vore laddat. Jaktledaren planerar jakten och ger anvisningar så, att säkerheten blir maximal. Olycksfallsstatistiken visar att de senaste åren har varit positiva för andoch älgjaktens del. Principen att alkohol och jakt inte hör ihop har inneburit en betydande långtidsförbättring. Genom att satsa helhjärtat och orubbligt på säkerheten på jakt skapar vi en god laganda som i sin tur bäddar för fina jaktoch naturupplevelser för både jägare och annat friluftsfolk. God jakt under det nya jaktåret! Olycksfalls-försäkringen för jakthundar Olycksfallsförsäkringen för jakthundar gäller endast för olycksfall som har inträffat under ett SRVA-uppdrag. Skador som drabbar en hund på vanlig jakt omfattas dessvärre inte av jägarförsäkringen. Uppföljningen av sjukdomar hos de vilda djuren hotad – Livsmedelsverket söker nya transportlösningar Hittills har livsmedelsverket använt buss för paketen med prover, men Matkahuolto har infört ändringar som sätter stopp för transporterna. Livsmedelsverket söker nu med ljus och lykta en landsomfattande transportlösning så att prover kan skickas till verkets verksamhetspunkt i Uleåborg inom rimlig tid och till ett rimligt pris. Hösten blir i det här hänseendet besvärlig. Livsmedelsverket fortsätter att undersöka prover av vildlevande djur som skickas till någon av verksamhetspunkterna. I Willmanstrand ger frysboxarna för små rovdjur en klen tröst lokalt och flera av verksamhetspunkterna förses med en kylcontainer, men nätverket är tyvärr för glest. Animaliska prover som trikinprover kan skickas med postens expresspaket, men det går inte att skicka hela döda djur på det viset. Beträffande prover för afrikansk svinpest (ASF) hos fällda vildsvin (max 2 kg) går det att kontakta Livsmedelsverket och beställa postens svartgula returlåda och utrustningen för provtagning. Verket utreder digitala möjligheter och möjligheterna att obducera kadaver i terrängen, men i detta nu kan detta inte fullt ut ersätta transporttjänsterna. Inlämning av vilda djur för undersökning Börja med att kontakta Livsmedelsverket per telefon. Telefonnumren och kontaktuppgifterna samt de senaste anvisningarna för hur du packar ett djurprov finner du här: www.ruokavirasto.fi/sv/laboratorietjanster/undersokningar-om-djursjukdomar/anvisningar-for-provtagning/vilda-djur/ Vid massdöd bland fåglar ska du börja med att kontakta den officiella veterinären i kommunen. Jägaren 5/2023 8 Nyhet r 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 8 4-8_Uutiset_JA?0523.indd 8 25.8.2023 9.24 25.8.2023 9.24
Jakttiderna för skogshönsen 1.8 2023–31.7 2024 Färgerna på kartorna visar jakttiderna kommunvis. Namnen med fet stil är landskap och efter kolonet räknas de kommuner upp där jakttiden gäller. Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tervola, Torneå och Övertorneå. 10.9–10.10 Södra Karelen, Päijänne-Tavastland, Nyland, Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. Fredad Kymmenedalen. vieska, Norra Savolax: Jorois, Kaavi, Kuopio, Leppävirta, Rautalampi, Siilinjärvi, Suonenjoki, Tervo, Tuusniemi och Varkaus. 10.9–10.11 Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Kajanaland: Hyrynsalmi, Kajana, Kuhmo, Paltamo, Ristijärvi och Sotkamo, Lappland: Enontekis och Utsjoki, Norra Karelen: Nurmes, Norra Savolax: Idensalmi, Keitele, Kiuruvesi, Lapinlahti, Pielavesi, Rautavaara, Sonkajärvi, Vesanto och Vieremä. 10.9–10.10 Södra Österbotten, Österbotten. 10.9–30.9 Nyland, Egentliga Finland. TJÄDER 10.9–10.12 och 10.1–31.1 Kajanaland: Puolanka, Suomussalmi, Lappland: Enare, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Sodankylä, Övertorneå, Norra Karelen: Heinävesi, Ilomants, Joensuu, Juga, Kitee, Kontiolahti, Lieksa, Liperi, Outokumpu, Polvijärvi, Rääkkylä och Tohmajärvi, Norra Österbotten: Ijo, Kempele, Kuusamo, Limingo, Lumijoki, Muhos, Uleåborg, Pudasjärvi, Taivalkoski, Tyrnävä, Utajärvi och Vaala. 10.9–10.12 Södra Savolax, Lappland: Kemi, Keminmaa, Simo, Tervola, Torneå, Norra Österbotten: Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Karlö, Kalajoki, Kärsämäki, Merijärvi, Nivala, Oulainen, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva och YliVinterjakt på tjädertupp är tillåtet i det blåmarkerade området. JÄRPE 10.9–10.12 Södra Österbotten, Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Birkaland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax, Satakunta, Egentliga Finland. 10.9–10.11 Kajanaland, Mellersta Finland, Norra Österbotten, Lappland: Kemi, Kemijärvi, 9 Jägaren 5/2023 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 9 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 9 25.8.2023 9.25 25.8.2023 9.25
Du finner jakttiderna på webbplatsen jagarentidningen.fi och i Oma riista-appen. Kartbilderna följer Lantmäteriverkets kommunindelning 1/2023. Du kan kontrollera landskapens och kommunernas gränser på Lantmäteriverkets webbplats: maanmittauslaitos.fi/sv ? Kartor ? Kartprodukter ? Statistisk baskarta RIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Utsjoki och Enare. 10.9–31.10 Lappland: Kemijärvi, Kittilä, Muonio, Pelkosenniemi, Posio, Salla, Savukoski och Sodankylä, Norra Österbotten: Kuusamo, Pudasjärvi och Taivalkoski. Ingen jakt I övriga delar av landet. FJÄLLRIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. Ingen jakt I övriga delar av landet. Vinterjakt på orrtupp är tillåtet i det blåmarkerade området. Jakttiderna för skogshönsen 1.8 2023–31.7 2024 ORRE 10.9–10.12 och 10–31.1 Norra Karelen, Norra Savolax, Kajanaland: Paltamo, Puolanka, Lappland: Enare, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tervola, Torneå och Övertorneå, Norra Österbotten: Ijo, Kempele, Kuusamo, Liminka, Lumijoki, Muhos, Uleåborg, Pudasjärvi, Taivalkoski, Tyrnävä, Utajärvi och Vaala. 10.9–10.12 Mellersta Österbotten, Kajanaland: Hyrynsalmi, Kajana, Kuhmo, Ristijärvi, Sotkamo och Suomussalmi, Norra Österbotten: Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Karlö, Kalajoki, Kärsämäki, Merijärvi, Nivala, Oulainen, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva och Ylivieska. 10.9–10.11 Södra Karelen, Södra Österbotten, Södra Savolax, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Österbotten, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Lappland: Enontekis och Utsjoki. 10.9–10.10 Egentliga Tavastland, Birkaland, Nyland. Fredad Egentliga Finland. Hinnat voimassa toistaiseksi, oikeudet hintamuutoksiin pidätetään. Ajantasaisen hintatiedon saat Elisan verkkosivuilta, asiakaspalvelusta tai myymälästä. BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 3 99 € /KK BURREL LIITTYMÄT ALK. NOPEAN TILAAJAN ETU Kaupan päälle Burrellippis ja kylmälaukku 200 ensimmäiselle tilaajalle! BURREL S22 WA -VALVONTAPAKETTI TARJOUS VOIMASSA 30.9 ASTI. 895953_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_8_2023_210x275.indd 1 895953_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_8_2023_210x275.indd 1 31.7.2023 15.35 31.7.2023 15.35 Jägaren 5/2023 10 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 10 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 10 25.8.2023 9.25 25.8.2023 9.25
Hinnat voimassa toistaiseksi, oikeudet hintamuutoksiin pidätetään. Ajantasaisen hintatiedon saat Elisan verkkosivuilta, asiakaspalvelusta tai myymälästä. BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 24,90 €/kk, 12 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 3 99 € /KK BURREL LIITTYMÄT ALK. NOPEAN TILAAJAN ETU Kaupan päälle Burrellippis ja kylmälaukku 200 ensimmäiselle tilaajalle! BURREL S22 WA -VALVONTAPAKETTI TARJOUS VOIMASSA 30.9 ASTI. 895953_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_8_2023_210x275.indd 1 895953_Elisa_Laitenetti_S22WA_Burrel_Plus_Metsastaja_8_2023_210x275.indd 1 31.7.2023 15.35 31.7.2023 15.35 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 11 09-11_Kanalintujen_metsa?stysajat_JA?0523.indd 11 25.8.2023 9.25 25.8.2023 9.25
Triangelinventeringarna visar att det i landet som helhet och för tredje året i rad finns ungefär lika mycket hönsfåglar. TexT Andreas Lindén, Antti Paasivaara och Katja Ikonen, Naturresursinstitutet Bild Hannu Huttu R esultatet avser det totala antalet (ungar och vuxna) tjädrar, orrar, järpar och ripor efter fortplantningstiden. För de vuxna fåglarna noterar vi en smärre förändring: tillväxt för tjädern och järpen, nedgång för orren och ripan. I Lappland har tätheten för samtliga fyra arterna ökat medan den har minskat i Norra Österbotten. Orrens och tjäderns tätheter har ökat i Nyland, men minskat i Tavastland och Kust-Österbotten. Övriga tydliga förändringar är i hög grad arteller regionspecifika. Avsevärda variationer på regional nivå är typiskt för skogshönsen. I flera regioner följer orren cykler om sex till sju år. Produktionen av ungar har legat på medelnivå för samtliga arter. För enskilda arter och regioner förekommer ändå vissa avvikelser där andelen ungar oftast ligger under medelvärdet. På sina håll verkar andelen ungar sammanfalla med täthetsförändringarna för stammen som helhet. Att häckningsresultatet låg på medelnivå eller aningen sämre beror i hög grad på sommarens väder. Häckningen lyckas bäst om försommaren är varm eftersom ungarna behöver insekter att äta. I år var försommaren kylig i större delen av landet med frost på sina håll. Under den andra halvan av juni var det varmare och till och med hett. Tjädern Tjäderns totala stam låg kvar på fjolårets nivå medan den vuxna stammen visade en lätt uppgång. I jämförelse med fjolåret visar tätheterna en måttlig tillväxt i Lappland, Mellersta Finland, Nyland och Egentliga Finland. I landets västra delar, Norra Österbotten och Tavastland har stammen minskat sedan i fjol. I Lappland, Norra Karelen och Södra Tavastland ligger tätheten för tjäderns vuxna stam fortsättningsvis ovanför långtidsmedelvärdet. I Kajanaland, Österbotten och Syd östra Finland låg andelen ungar 11-14 % under det regionala medelvärdet. Orren Orrens totala stam låg i hela landet på fjolårsnivå medan den vuxna stammen var aningen mindre. Den totala och den vuxna stammen har vuxit i Lappland, Satakunta och Nyland. Stammen har minskat märkbart i Tavastland och måttligt i Sydöstra Finland, Norra och Södra Savolax, Egentliga Finland, Norra Österbotten och Kust-Österbotten. I Lappland, Norra Karelen och Norra Savolax ligger tätheterna fortsättningsvis klart över medelvärdet medan de ligger Skogshönsen på fjolårsnivå – toppår för ripan i Övre Lappland Ytterligare information samt de regionala och triangelspecifika rapporterna finner du på: oma.riistakolmiot.fi och luonnonvaratieto.luke.fi F rskning Jägaren 5/2023 12 12-13_Kolmiolaskentojen_tuloksia_JA?0523.indd 12 12-13_Kolmiolaskentojen_tuloksia_JA?0523.indd 12 25.8.2023 9.26 25.8.2023 9.26
Skogshönsens tätheter (individer/km2 skogsmark), andel ungar (%) och genomsnittliga kullstorlek i juli-augusti (läget 6.8.2023). För ripan ger vi enbart siffrorna för norra Finland där materialet räcker till. Värden som bygger på färre trianglar än 25 är behäftade med en avsevärd statistisk osäkerhet. Förändringarna i täthet sedan fjolåret är uttryckta med plusoch minustecken: ± förändring < 15 % / + och – förändring 15–30 % / ++ och – – förändring > 30 %. Tjäder Orre Järpe Ripa VILTCENTRALSREGION AN TA L TR IAN GL AR TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K S Tavastland 23 2,1 – 18 2,0 3,5 – 43 3,3 10,6 ++ 31 3,1 S Savolax 50 3,7 ± 35 4,1 5,2 – 45 4,5 10,4 + 40 4,1 SÖ Finland 44 3,0 ± 23 2,3 4,5 – 38 3,6 6,0 + 24 2,6 Kajanaland 81 4,1 – 42 3,4 10,9 ± 51 3,8 5,4 – 55 3,8 1,3 ++ 70 5,2 M Finland 77 3,4 ++ 40 3,4 7,8 ± 46 3,8 8,2 ± 45 3,6 Lappland 125 6,0 + 41 3,1 5,9 + 53 3,7 2,9 + 56 4,3 2,5 ± 68 4,9 Uleåborg 112 4,6 – 42 3,1 12,1 – 54 3,8 5,3 – 40 3,7 1,1 ± 55 4,7 Österbotten 64 3,3 – 28 3,8 10,3 ± 55 4,0 5,9 ± 35 4,0 N Tavastland 31 2,6 ± 30 2,4 3,9 – – 35 3,6 9,5 – 37 3,6 N Karelen 77 6,0 ± 47 3,3 11,5 ± 52 3,7 10,8 ± 56 4,0 N Savolax 49 3,3 ± 39 3,4 11,4 – 45 3,5 14,8 ± 55 4,1 K-Österbotten 19 1,9 – – 24 3,0 6,2 – – 45 3,7 8,4 ± 40 3,8 Satakunta 42 3,8 ± 48 3,1 6,7 + 50 4,0 10,3 ± 59 4,1 Nyland 13 3,0 + 28 3,5 8,2 ++ 40 4,8 5,4 – 51 4,0 Eg Finland 12 2,5 ++ 36 2,0 3,2 – – 15 4,0 9,4 + 42 3,7 Hela landet 819 4,4 ± 38 3,2 7,8 ± 48 3,8 6,6 ± 48 3,9 1 ± 36 2,6 under medelvärdet i Norra Tavastland och Kust-Österbotten. I områdena med en försvagning utgör den medelmåttiga andelen ungar en gemensam faktor. I Lappland låg orrens andel ungar över genomsnittet. I Norra Tavastland och Norra Savolax låg andelen ungar 8-11 procent under genomsnittet. Järpen I likhet med fjolåret är järpens totala stam oförändrad medan den vuxna stammen visar en aning tillväxt. I Lappland och Södra Tavastland visar tätheterna en tydlig tillväxt. Vi noterar en måttligare tillväxt i Södra Savolax, Södra Karelen, Kymmenedalen och Egentliga Finland. Däremot har tätheterna minskat en aning i Norra Österbotten, Kajanaland, Norra Tavastland och Nyland. I Lappland ligger järptätheten klart över medelvärdet, men i Norra Savolax och Norra Karelen bara en aning över. I Nyland är tätheten nere på näsEtt stort tack till er alla som har inventerat! Under sensommaren räknades 819 vilttrianglar (läget den 6 augusti). Inventeringen kräver en enorm insats av jägarna. Många av dem har i årtionden samlat in värdefull information om viltstammarna i sina hemtrakter. De här observationerna bildar över tid en databank för arterna och deras utveckling, både i inventerarnas hemtrakter och nationellt. tan hälften av det normala. Resultatet gäller för både den vuxna och den totala stammen efter häckningen. Andelen ungar ligger i Satakunta 14 % över medelvärdet, men i Sydöstra Finland och Södra Tavastland, och i Södra, Mellersta och Norra Österbotten 10-14 % under medelvärdet. Ripan För ripans del ligger den totala stammen i den skogstäckta delen av landet på samma siffror som i fjol. Den vuxna stammen sluttar dock en aning utför. I Kajanaland och Skogslappland har stammen vuxit en aning sedan i fjol. Längre söderut, i områdena där ripan ännu förekommer, verkar utförslöpan fortsätta. Andelen ungar och kullstorleken verkar inte avvika från medelvärdena. I Kajanaland, Norra Österbotten och Skogslappland ligger ripstammens tätheter en aning under långtidsmedelvärdena. I fjällen i Övre Lappland varierar ripstammen i sin egen takt. Där följer vi arten med en separat inventering med hönshundar. Den här sommaren pågår ett toppår för ripan i hela Övre Lappland. Jägaren 5/2023 13 12-13_Kolmiolaskentojen_tuloksia_JA?0523.indd 13 12-13_Kolmiolaskentojen_tuloksia_JA?0523.indd 13 25.8.2023 9.26 25.8.2023 9.26
HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® -kalvo. Sivusaumoissa tuuletusventilaatiot. Lahkeissa kiristyshihnat. Irrotettavat henkselit. METSÄSTYSPUKU ALASKA EXTREME LITE 3 199,Harjattu hiljainen pintamateriaali. 100 % vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä APS 2-layer kalvo. Housuissa tarrakiristys pohkeissa ja lahkeensuissa. KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 95 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. VAIN MYYMÄLÖISTÄ! LASERKOHDISTIN BURRELL BORESIGHTER 39 95 Kiinnitä kohdistin aseen piippuun ja käynnistä laser, jonka jälkeen voit säätää tähtäimen laserpisteen mukaisesti. Sopii kaikille yleisimmille kaliibereille (.22 .50). ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Pinseeker -pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KUMISAAPPAAT VIKING TROPHY 84 95 Metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Pitää märässä ja vaikeakulkuisessa maastossa. METSÄSTYSVALO BURREL STD VIHREÄ 89 95 Tehokas vihreää valoa tuottava LEDvalaisin esim. supikoirajahtiin ja SRVA -toimintaan. Etäkytkin. Asekiinnike, kantohihna, laturi ja kaksi akkua. VEITSI VERN DOUBLE BLADE SKINNER 29 95 Laadukas nylkyveitsi, jossa on tavallisen terän lisäksi myös avausterä. Terän pituus 75 mm. Mukana vyökotelo. RAJOITETTU ERÄ KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 159,NORM. 199,00 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka. 30 päivän alin hinta 199 €. METSÄSTYSKENGÄT VIKING VILLREIN II BOA GTX 189,Tukevat kengät metsästyskäyttöön. GORETEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN KUULONSUOJAIN BURRELL EAR BUDS 89 95 Aktiivinen nappikuulonsuojain sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. Eri äänitilat ulkoja sisäkäyttöön. Toimintaaika yhdellä latauskerralla jopa 8 tuntia. Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 2 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 2 16.8.2023 9.24.55 16.8.2023 9.24.55 TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 95 Kääntötakki kaksipuolisella värityksellä alkusyksyn jahteihin. Tilavat taskut, joita voi käyttää molemmilla väripuolilla. HIRVILIIVI BEAR CLAW 29 95 Kaksi vetoketjullista sivutaskua, sekä rintatasku radiopuhelinta varten. Antennipidike ja säädettävä vyötärö. Korkea kaulus suojaa viimaa vastaan. SADEVIITTA 29 95 Hupulla varustettu sadeviitta. Hiljainen, kahisematon materiaali. Edessä tasku. RAJOITETTU ERÄ PIMEÄNÄKÖLAITE BURREL NV-400 HD 399,Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 500 m kantama. HD-kuvanlaatu. Videotallennustoiminto. Ladattavat 18650 akut. Käyttää 4-32 GB microSD -muistikorttia (ei sisälly). RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. LIHAMYLLY PREMIUM LITE 129,Jauhatuskapasiteetti 1 kg/min. Mukana leikkuuterät, makkarasuutin ja 2 kpl reikälevyjä. HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 95 Lasitettu ja keraaminen. Helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. VAKUUMIKONEEN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! (ARVO 14,90€) LEIKKUULAUTA 800 X 400 MM 39 95 Korkealaatuinen, 13 mm paksusta elintarvikemuovista valmistettu. Suuri leikkuuala mahdollistaa hirvenlihan ja ison kalan käsittelyn. Reunassa nesteura. REPPUJAKKARA RETKI PRO 53 69 95 Istuinkorkeus 53 cm. Pohjassa vedenpitävä materiaali. Tukeva, hengittävä ja pehmeä selkäosa sekä hihnat. Tilavuus 40 litraa, lisäksi kolme pienempää taskua. Thermo System -lämpöeristetty pullotasku. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 3 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 3 16.8.2023 9.24.59 16.8.2023 9.24.59 14-15_Ilmoitus_JA?0523.indd 14 14-15_Ilmoitus_JA?0523.indd 14 25.8.2023 9.29 25.8.2023 9.29
HOUSUT ALASKA PREDATOR 119,Vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop® -kalvo. Sivusaumoissa tuuletusventilaatiot. Lahkeissa kiristyshihnat. Irrotettavat henkselit. METSÄSTYSPUKU ALASKA EXTREME LITE 3 199,Harjattu hiljainen pintamateriaali. 100 % vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä APS 2-layer kalvo. Housuissa tarrakiristys pohkeissa ja lahkeensuissa. KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 49 95 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. VAIN MYYMÄLÖISTÄ! LASERKOHDISTIN BURRELL BORESIGHTER 39 95 Kiinnitä kohdistin aseen piippuun ja käynnistä laser, jonka jälkeen voit säätää tähtäimen laserpisteen mukaisesti. Sopii kaikille yleisimmille kaliibereille (.22 .50). ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Pinseeker -pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KUMISAAPPAAT VIKING TROPHY 84 95 Metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Pitää märässä ja vaikeakulkuisessa maastossa. METSÄSTYSVALO BURREL STD VIHREÄ 89 95 Tehokas vihreää valoa tuottava LEDvalaisin esim. supikoirajahtiin ja SRVA -toimintaan. Etäkytkin. Asekiinnike, kantohihna, laturi ja kaksi akkua. VEITSI VERN DOUBLE BLADE SKINNER 29 95 Laadukas nylkyveitsi, jossa on tavallisen terän lisäksi myös avausterä. Terän pituus 75 mm. Mukana vyökotelo. RAJOITETTU ERÄ KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 159,NORM. 199,00 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka. 30 päivän alin hinta 199 €. METSÄSTYSKENGÄT VIKING VILLREIN II BOA GTX 189,Tukevat kengät metsästyskäyttöön. GORETEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN KUULONSUOJAIN BURRELL EAR BUDS 89 95 Aktiivinen nappikuulonsuojain sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. Eri äänitilat ulkoja sisäkäyttöön. Toimintaaika yhdellä latauskerralla jopa 8 tuntia. Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 2 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 2 16.8.2023 9.24.55 16.8.2023 9.24.55 TAKKI ALASKA REVERSIBLE 79 95 Kääntötakki kaksipuolisella värityksellä alkusyksyn jahteihin. Tilavat taskut, joita voi käyttää molemmilla väripuolilla. HIRVILIIVI BEAR CLAW 29 95 Kaksi vetoketjullista sivutaskua, sekä rintatasku radiopuhelinta varten. Antennipidike ja säädettävä vyötärö. Korkea kaulus suojaa viimaa vastaan. SADEVIITTA 29 95 Hupulla varustettu sadeviitta. Hiljainen, kahisematon materiaali. Edessä tasku. RAJOITETTU ERÄ PIMEÄNÄKÖLAITE BURREL NV-400 HD 399,Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 500 m kantama. HD-kuvanlaatu. Videotallennustoiminto. Ladattavat 18650 akut. Käyttää 4-32 GB microSD -muistikorttia (ei sisälly). RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. LIHAMYLLY PREMIUM LITE 129,Jauhatuskapasiteetti 1 kg/min. Mukana leikkuuterät, makkarasuutin ja 2 kpl reikälevyjä. HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 95 Lasitettu ja keraaminen. Helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. VAKUUMIKONEEN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! (ARVO 14,90€) LEIKKUULAUTA 800 X 400 MM 39 95 Korkealaatuinen, 13 mm paksusta elintarvikemuovista valmistettu. Suuri leikkuuala mahdollistaa hirvenlihan ja ison kalan käsittelyn. Reunassa nesteura. REPPUJAKKARA RETKI PRO 53 69 95 Istuinkorkeus 53 cm. Pohjassa vedenpitävä materiaali. Tukeva, hengittävä ja pehmeä selkäosa sekä hihnat. Tilavuus 40 litraa, lisäksi kolme pienempää taskua. Thermo System -lämpöeristetty pullotasku. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 3 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 3 16.8.2023 9.24.59 16.8.2023 9.24.59 14-15_Ilmoitus_JA?0523.indd 15 14-15_Ilmoitus_JA?0523.indd 15 25.8.2023 9.29 25.8.2023 9.29
Vitsvanshj rtens år På förhösten är dagarna långa och vitsvanshjortarna är aktiva under dygnets ljusa timmar. Hur utnyttjar man maximalt den här givande tiden då den gamla vanliga utfodringsplatsen ännu inte drar hjortar till sig? TexT och bilder Taneli Sinisalo V itsvansjakt direkt vid säsongstarten kan vara en synnerligen effektiv och trevlig jaktform. Hjortarna rör sig i stora skaror i dagsljus och vädret är fortfarande behagligt varmt för att vakta vid en åkerkant, i ett jakttorn eller uppe i ett trädpass. Även förvaltningsmässigt är det förnuftigt att koncentrera jakten till början av säsongen eftersom en stor del av viltolyckorna inträffar i oktober-november. Jakten bidrar då till att minska på hjortarna innan olyckssäsongen börjar. Hjorten lever för att äta Börja med att sätta dig in i hjortens matvanor, det underlättar jakten i början av säsongen. Vitsvanshjorten håller sig nämligen med väldigt regelbundna matvanor. I sin naturliga betesrytm med naturlig föda och utan utfodring äter den fyra gånger om dygnet. Hjorten äter en gång på dagen, oftast alldeles nära daglegan. Då äter den bland annat sälg, lövträdslöv, blåbär och blåbärsris. Det absolut viktigaste målet på dygnet infaller på eftermiddagen eller kvällen. Då letar hjorten efter energirik föda för att Tips för hjortjakten i början av säsongen ersätta energiunderskottet som har uppstått under dagen. Till favoriterna hör baljväxter som ärter och bondbönor, klöver, rotfrukter och havre. Under natten äter vitsvanshjorten två gånger. I skydd av mörkret samlar hjortarna sig ofta till stora flockar ute på åkerslätten. Nu när det finns tid att äta hela natten så spelar inte kvaliteten på födan någon större roll. Hjortarna tillbringar ofta nattens alla mörka timmar ute på åkern och växlar mellan vila och bete. Med mörkerkikare och värmekikare går det att spana på både vilande individer och hela flockar. Tiden då jakten börjar är en viktig tid för alla hjortar då de tankar energi. Bockarna förbereder sig för brunsten, hindarna återhämtar sig efter kalvningen och diandet, och kalvarna lägger på sig massa för den stundande vintern. ? Vitsvanshjorten söker och hittar den energirikaste födan i trakten. ? Det enklaste sättet att reka är med bil. En handkikare av hög kvalitet är ett utmärkt hjälpmedel för identifieringen av djuren. Undvik att röra dig på passet och koncentrera dig på ett lugnt och välriktat fällande skott. Jägaren 5/2023 16 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 16 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 16 25.8.2023 9.30 25.8.2023 9.30
Allting börjar med rekognoscering Oavsett vilket vilt du jagar så är det så, att rekognosceringen utgör grunden för en lyckad jakt. Och jakten på vitsvanshjort utgör inget undantag. I all sin enkelhet innebär rekandet en kartläggning av hjortarna i trakten; var de betar, när de dyker upp på åkrarna och vilka vägar de brukar ta till betet. Eftersom kvällsbetet i regel äger rum på ett bete med hög kvalitet ska du absolut planera rekandet utgående från odlingarna i området. I sin enklaste form innebär rekandet en biltur i jaktområdet. En handkikare av hög kvalitet är ett måste och blir ännu nödvändigare när solen går ner och mörkret börjar tätna. Utan en ljusstark kikare är det lätt hänt att hjortar förblir oupptäckta eftersom de har en ofattbar förmåga att smälta in i bakgrunden. Rekandet kan också göras med viltkameror. Man kan ställa upp sådana vid vältrafikerade skogsstigar som leder från legorna till betet. På det viset får jägaren veta vid vilken tid hjortarna söker sig till betet och hurdana hjortar det handlar om. Viltkameror kan också ställas upp vid en åkerkant, bara de inte är i vägen för jordbrukaren som brukar åkern. Börja med att prata med jordbrukaren, även om du redan skulle ha tillstånd av markägaren; åkern kan ju vara utarrenderad. Rekandet kan också göras på samma sätt som vaktjakt, men med den skillnaden att du byter geväret till ett teleskop, en fältkikare eller en kamera. På sensommaren och förhösten är vädret lämpligt för en kvällssittning i naturen. Du får en utmärkt uppfattning om varifrån hjortarna anländer till åkern och kan planera jakten utifrån den här informationen. Naturen styr hjortarnas rörelser och aktivitet För undertecknad har telefonen blivit det överlägset viktigaste verktyget för planeringen av en hjortjakt. Och nu menar jag inte att jag sitter på passet och kollar face book utan väderprognosen. Dagens väder, i synnerhet temperaturen och vinden, har en radikal inverkan på hur hjortarna rör sig. En kallfront som rullar in efter en lång värmeperiod aktiverar hjortarna med nästan hundra procents säkerhet. De bästa kvällarna, då hjortarna är som aktivast, är i regel kvällen innan kallfronten anländer och den första kvällen med kallfronten. Därefter jämnar aktivitetsnivån ut sig igen. Plötsliga förändringar utlöser alltså hos hjortarna ett behov av att fylla på energiförrådet. Månens faser och i synnerhet fullmånen har en faktisk inverkan på hjortarnas aktivitetsnivå. Enligt nordamerikanska undersökningar toppar hjortarnas kvällsaktivitet sju Se videon om rekognoscering före jakten. jagarentidningen.fi Jägaren 5/2023 17 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 17 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 17 25.8.2023 9.30 25.8.2023 9.30
Svårare ta vara på kroppen vid varmt väder Det är inte ovanligt att jägare låter bli att fälla hjortar i början av säsongen eftersom vädret är för varmt för att hänga upp en djurkropp utan kylrum. Det stämmer för hängningens del; vid varmt väder blir kroppen fort angripen av bakterier och flugor. Numera är det lyckligtvis ändå så, att jägare ofta har möjlighet att hänga upp kroppen i jaktföreningens kylrum. Men alla har inte det. Så vad gör man då? Personligen rekommenderar jag, när temperaturen överstiger +10 °C, att man sätter kroppen i en viltsäck som effektivt hindrar flugor från att lägga ägg i kroppen. Men om du fortfarande inte har skaffat en viltsäck och hjorten redan är fälld så fungerar ett gammalt påslakan alldeles utmärkt som nödlösning. Trä hjortbenen genom de små hålen i påslakanet och spänn ett buntband om dem. Stäng också påslakanets stora öppning så inte flugorna tar sig in den vägen heller. Jag rekommenderar en viltsäck eftersom en sådan andas, men det har visat sig att ett påslakan fungerar alldeles bra som nödlösning. Om du måste hänga upp hjorten i varmt väder utan kylrum så är det absolut bäst att stycka den redan följande dag efter fällningen. Därefter vacuumpackar du köttet och lägger det i kylskåpet för en dryg vecka att möras. Därefter lagar du middag av somliga bitar och lägger resten i frysen. Rent kulinariskt är det också förnuftigt att fälla hjort i början av säsongen. Då har kroppen i regel väldigt lite fett i jämförelse med tillståndet senare på säsongen. I den här artikelserien under vinjetten Vitsvanshjortens år berättar vi om hjorten och hjortjakten. Skribenten har fördjupat sig i vitsvanshjortens biologi och levnadsvanor, och jagar aktivt i området där hjortstammen är tät. Du kan följa honom på instagram på @peuranjaljilla, på Facebook och i YouTube på Peuran Jäljillä. dygn före fullmåne och morgonaktiviteten sju dygn efter fullmåne. Det här betyder inte att hjortarna inte skulle vara aktiva också under de andra månfaserna, utan att aktiviteten ökar vid de här tiderna. Storm och ösregn sänker hjortarnas aktivitetsnivå rejält. Kraftig vind framkallar en känsla av otrygghet eftersom vinden hämmar sinnena; både synen, hörseln och lukten. Hjortarna blir klart mera sårbara för rovdjur; både människor, vargar och lodjur. Vid storm stannar hjortarna därför gärna i tryggheten i något snår. Det här bäddar för en lysande möjlighet för jägaren under kvällen efter stormen. Hjortens matvanor följer en exakt tidtabell och om den naturliga betesrytmen rubbas av vädret blir den stressad. När stressnivån stiger ökar också energiförbrukningen. Det uppstår ett energiunderskott som ska lappas med kvalitetsfoder och du kan vara säker på att hjortarna är väldigt aktiva under kvällen efter stormen. Stunden med stort S När vi äntligen får vända bort augustibladet på almanackan börjar den nya hjortsäsongen och många månaders väntan är över. Det är dags att omsätta all rek-inhämtad information i praktiken och göra upp en plan för säsongens första hjortfällning. När väderleken klaffar och jägaren har utsett en åker där han kan sätta sig i kanten och vakta, och han till och med vet varifrån hjortarna sannolikt kommer till åkern, så gäller det att kolla den allra viktigaste faktorn för valet av pass; vindriktningen. Hjortnosen är ett instrument som det absolut inte går att lura. En genomsnittlig hund har – beroende på ras – mellan 125 och 250 miljoner luktreceptorer medan du har bara fem miljoner. En hjort har 297 miljoner luktreceptorer! Och nu när du vet det så vill du säkerligen befinna dig i lä om hjorten när den kliver inom skotthåll! Sitter du i lovart så står du strax där med snopen min. Välj passet så, att vinden inte blåser från dig mot hjortarnas troliga entre. Annars får hjorten korn på dig långt innan den når åkern och då kommer du inte att se ens skymten av den. Planera alltså passet så, att du hinner lägga ett säkert och riskfritt fällande skott innan hjorten anar din närvaro. Kolla också att det på passet finns någonting bakom dig som skymmer, så att silhuetten av dig smälter in i bakgrunden. Hjorten har ett rätt svagt djupseende, men en rörelse som inte hör till avslöjar obönhörligen även en väl dold jägare. Måste du röra på dig så gör det när hjorten betar med huvudet nere eller när den rör sig, och sitt orörlig när den spanar omkring sig. Hjorten har ett synfält på ungefär 300 grader och kan alltså uppfatta en rörelse även om den inte skulle titta rakt emot dig. På grund av det svaga djupseendet är det vanligt att hjorten vrider på huvudet för att få olika synvinklar på någonting som verkar misstänkt. Och när skottchansen väl infinner sig; skjut ett lugnt och välriktat fällande skott, och säsongens första vitsvans är din! Du kan vara säker på att hjortarna är väldigt aktiva under kvällen efter stormen. O D O T T A M I N E N O N V A I N O S A S I T Ä . Lue metsää ja kuuntele hiljaisuutta vihjeiden varalta. Odota, niin näet kuka sen ensimmäisenä rikkoo. Se on kärsivällisyyden ja molemminpuolisen kunnioituksen mittelö. Pitelet Browning -asetta käsissäsi luottaen siihen, että se on yhtä valmis kuin sinäkin. Sen tunnokas laukaisu ja nopea uudelleenlataus on suunniteltu täydellisesti metsästykseen. Siinä on kaikki, mitä tarvitset siihen yhteen osumaan, joka kruunaa päiväsi, joskus jopa elämäsi. — BROWNI N G — F O R T H O S E I N T H E K NOW. M I T Ä T A H A N S A E T E E S I T U L E E K A A N , S E O N O D O T U K S E N A R V O I S T A K A T S O L I S Ä Ä w w w . a s e . ? Jägaren 5/2023 18 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 18 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 18 25.8.2023 9.30 25.8.2023 9.30
O D O T T A M I N E N O N V A I N O S A S I T Ä . Lue metsää ja kuuntele hiljaisuutta vihjeiden varalta. Odota, niin näet kuka sen ensimmäisenä rikkoo. Se on kärsivällisyyden ja molemminpuolisen kunnioituksen mittelö. Pitelet Browning -asetta käsissäsi luottaen siihen, että se on yhtä valmis kuin sinäkin. Sen tunnokas laukaisu ja nopea uudelleenlataus on suunniteltu täydellisesti metsästykseen. Siinä on kaikki, mitä tarvitset siihen yhteen osumaan, joka kruunaa päiväsi, joskus jopa elämäsi. — BROWNI N G — F O R T H O S E I N T H E K NOW. M I T Ä T A H A N S A E T E E S I T U L E E K A A N , S E O N O D O T U K S E N A R V O I S T A K A T S O L I S Ä Ä w w w . a s e . ? 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 19 16-19_Valkoha?nta?peuran_vuosi_alkukausi_JA?0523.indd 19 25.8.2023 9.30 25.8.2023 9.30
J akten med ställande hund kan bedrivas som precisionsjakt. Där släpper man hunden på färska spår och kan nå en hög procent fällningar. Metoden bygger på ett täckande nätverk med åtlar. En åtel per kvadratkilometer är inte någon överdrift för att ett maximalt antal mårdhundar ska besöka någon av åtlarna. Dessa förses sedan med var sin sändande åtelkamera. Med kamerorna får vi reda på klockslagen då hundekipagen ska vara startklara på natten. Då går det också att fördela resurserna optimalt. Åtlarna ska placeras ut med eftertanke för att så många uppdrag som möjligt ska ge resultat. I Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren tillämpar vi metoderna som viltplaneraren Tomi Nevalainen har funnit att fungerar. Bilparkeringen ska ligga rätt nära åteln, men ändå dold, exempelvis bakom en höjd eller ett tätt trädbestånd. Då kan hunden släppas medan mårdhunden fortfarande befinner sig vid eller nära åteln. Ju snabbare hunden når och hejdar mårdhunden, desto större är utsikterna att lyckas och desto fler uppdrag hinner ekipaget med under samma natt. Låt hunden bekanta sig med åteln Placera åteln så, att mårdhunden inte hinner fly till något gryt eller stenröse i närheten. Undvik också platser med sank mark nära. Låt hunden bekanta sig med åtlarna på förhand. När hunden vet var åtlarna finns så kan den släppas på parkeringen och löpa till åteln. Med tiden klarnar det vilka fångstplatser som fungerar bäst. Åtlarna för jakten med ställande hund kan också placeras i tät skog eller snår. Då vågar sig kanske också skygga mårdhundar dit. Det etablerade nätverket av åtlar kan kompletteras med tillfälliga ”snabbåtlar”. Slaktavfall från fällda vilt, trafikdödade djur och skräpfisk utgör utmärkt åtelmaterial. För den som jagar nära bebyggelse eller i populära friluftsområden utgör torrfoder för MÅRDHUNDSJAKT MED STÄLLANDE HUND Nätverket av åtelkameror gör jakten effektiv Med ställande hund går det att eliminera också sådana mårdhundar som vi inte når med fällor, grytjakt eller vaktande. Med ställande jakt kan vi pressa ner mårdhundsbestånden under gränserna för de övriga metoderna. TexT Jyri Mononen JA NI AU VI NE N Jägaren 5/2023 20 20-23_Supikoiran_pintapyynti_JA?0523.indd 20 20-23_Supikoiran_pintapyynti_JA?0523.indd 20 25.8.2023 10.06 25.8.2023 10.06
hundar ett mera estetiskt åtelmaterial, och på hösten förslagsvis en hög med äppel. Satsa på ett nätverk av åtelkameror Att leta utmed vägkanter med lampor eller värmekameror fungerar troligen ineffektivt på orter med ett glest mårdhundsbestånd, sett till tidsåtgången och bränslekostnaderna. Vid fritt sök i terrängen finns det i synnerhet på våren en risk för att mårdhundarna får korn på hundekipaget och sätter sig i säkerhet. Också de här metoderna fungerar i början av säsongen och självfallet också när mårdhundsbeståndet är stort. Leta gärna också med lampor på tröskade vallar och sädesåkrar, och i bärodlingar. I områden där det redan har jagats effektivt är det skäl att satsa på precisionsjakt med ett nätverk av åtelkameror. Då ökar utsikterna för jägarna att få lön för mödan för allt nattvak. Nätverket av åtelkameror håller jägarna uppdaterade om nuläget i området och gör det möjligt att kvickt eliminera nykomlingar. Även i det här jobbet krävs det ett välgjort grundarbete för att lyckas. ? En mårdhundsåtel i Kyrkslätt byggd enligt konstens alla regler. Den ligger vid ett skogsbryn nära parkeringen. Notera att lådan upptill är skyddad med ett metallnät för att hindra kråkfåglar och örnar från att nå födan. Mårdhundarna fann hastigt vägen till platsen sedan vi under några nätter hade spridit hundtorrfoder kring lådan och hällt skräpfisk i den. Trots att vi underhöll åteln ända till maj så uppenbarade sig ändå inga fler mårdhundar efter dessa två. Och det är ju själva idén; att det inte ska finnas fler mårdhundar när fåglarna häckar. ? Vorstehen Kuura stod i beredskap ungefär tre kilometer ifrån när åtelkameran skickade en mårdhundsbild. Kuura skymtar på bilden och mårdhundarna störtade iväg från åteln ögonblicket innan. Samtidigt jagade vorstehen Ulme med framgång en annan mårdhund som lite tidigare hade uppenbarat sig vid en annan åtel i samma fångstområde. Det avlivade mårdhundsparet förs till bilen och Kuura återvänder till samlingsplatsen för att invänta nästa bild. Ett par timmar senare startar följande uppdrag; en ensam mårdhund som fälls vid en annan åtel. Hundarna stör inte de övriga djuren det minsta eftersom metoden bygger på precisionstillslag enbart mot säkra och färska mål, med hundar som inte växlar från mårdhundsspåret till andra djur. ? Den amerikanska foxhounden Pilvi (bosatt i Rantasalmi) poserar med en mårdhund som strax innan hade avslöjats av en åtelkamera. JA NI AU VI NE N PA UL -E RI K GE RK M AN / EN ÅT EL KA M ER A I HE LM IPR O JE KT ET M O T DE FR ÄM M AN DE RO VD JU RE N Jägaren 5/2023 21 20-23_Supikoiran_pintapyynti_JA?0523.indd 21 20-23_Supikoiran_pintapyynti_JA?0523.indd 21 25.8.2023 10.06 25.8.2023 10.06
Ett nätverk av kameraförsedda åtlar som underhålls fortlöpande motiverar jägarna att fortsätta även när mårdhundarna blir färre. Det ger jägarna flexibilitet med nattvakandet och fritiden. De kan sitta vid brasan och grilla korv eller dricka kaffe på bensinmacken medan de väntar på bilder och nästa uppdrag. Eller sitta i soffan där hemma! Om det blir alldeles tyst i åtelnätverket så utvidgar man helt enkelt området. På det viset finns det alltid mårdhundar att fånga. Motivationen avgör När Helmiprojektets jakter inleddes 20212022 blev mårdhundsbytet stort på de flesta platser oavsett jaktmetod. Men projektjägarnas motivation var av större betydelse än jaktmetoderna. Utan undantag har nyckeln till framgång bestått av motiverade jägare och en aktiv gruppledare. Ju längre nedskärningen av mårdhundsbeståndet i ett område framskrider desto viktigare blir den ovan beskrivna precisionsjakten med ställande hund. Koisjärvi i Nummi-Pusula utgör ett skolboksexempel på detta. Där har den aktiva jakten med ställande hund hjälpt jägarna att nå det allra lägsta mårdhundsindexet i landskapet bland Helmiprojekten. Detta trots att utgångsläget var en av de allra värsta mårdhundskoncentrationerna i hela landet. Efter hand som projektet framskrider får vi erfarenhetsbaserad kunskap om hur intensiv jakten ska vara för att nå det viktigaste målet, att fåglarna återhämtar sig. Preliminärt visar täthetsindexen för bland annat de ökända mårdhundskoncentrationerna i Nyland en avsevärd nedgång på Helmiobjekten. Vid försöken med konstgjorda bon överlevde också äggen klart bättre än förut. Tidigare var mårdhunden den främsta äggplundraren, men arten sjönk i rankingen till en placering klart under bland annat kråkfåglarna. Hur är det med dig? Kan du vara stolt över mårdhundsläget i dina jaktmarker och på vilket sätt tar din jaktförening ansvar för viltoch naturvården? Att trappa upp jakten med ställande hund är förstahandslösningen om mårdhunden fortsättningsvis är en vanlig syn på viltkamerabilderna eller i bilens strålkastarsken. Borde ni kanske på älgoch hjortjakterna i höst ta vara på slaktavfallet och skaffa sändande åtelkameror? JY RI M O N O NE N Helmijägaren Jari Vihersalos vorsteh Ulme gjorde tre utryckningar till kamerabevakade åtlar i Esbo och knep fyra mårdhundar under en och samma marsnatt. MERA EFFEKT MED VÄRMEKAMERA Vid jakt med ställande hund är det inte ovanligt att partnern till individen som hunden följer beger sig åt motsatt håll för att vilseleda hunden. Men om hundföraren har en kamrat med sig på jakten kan denna få en aktiv roll och spana efter den andra mårdhunden. Med jaktkamratens observationer går det snabbare att hitta partnern när hunden inte behöver nosa upp spåret bland alla spåren runt åteln. I höstas gjorde vi på Helmiprojektet försök med små grupper som jagade med ställande hund. Projektet lånade ut värmekameror så att flera kunde användas samtidigt. Med den här metoden, värmekameror och flera jägare, nådde vi också sådana par där bara den ena visade sig för åtelkameran medan den andra dolde sig. Själv skulle jag kanske inte ha släppt hunden på ett sök utifrån en enda åtelkameraobservation. Men när flera personer aktivt spanade med värmekamera så hittade vi också dem som gömde sig. Med värmekamerorna inhämtar vi dessutom också annan värdefull information. Kamerorna ökar säkerheten för hunden och kan minimera eventuella riskfaktorer. Under en Helmijakt i höstas upptäckte vi med värmekamera en varg i området där vi precis skulle släppa två hundar för fritt sök. Vilket vi självfallet lät bli att göra. En bra ställande hund börjar inte följa ett klövdjur eller en hare på en mårdhundsjakt. Vid utbildningen av en ung hund är värmekamerorna till stor hjälp eftersom man inte släpper hunden på andra spår än mårdhund. En erfaren mårdhundshund klarar utan bekymmer av att följa en mårdhund genom en flock klövdjur, medan en ung hund däremot bör utbildas med ett minimum av distraktioner. ILKKA JÄRVINEN Hur är det med dig? Kan du vara stolt över mårdhundsläget i dina jaktmarker? Jägaren 5/2023 22 20-23_Supikoiran_pintapyynti_JA?0523.indd 22 20-23_Supikoiran_pintapyynti_JA?0523.indd 22 25.8.2023 10.06 25.8.2023 10.06
om hunden inte skäller medan den följer. Och det klarar också en blandrasig hund. Rashygienister behöver ändå inte sucka. Jag håller inte på med att avla fram och hitta på någon ny ras, utan jag svarar på behovet att hitta en potentiell hundvalp för ställande jakt på rovdjur. Remu verkar njuta av sitt levebröd som mårdhundsjägare. Men han rynkar inte på näsan åt andra rovdjur och i yngre dagar visade han en dragning till annat vilt, men eftersom han är fiffig så begrep han hastigt vad husse vill och inte vill. Ett stort antal viltkamerauppdrag svetsade ihop oss till ett mårdhundsekipage och ingenting annat. Jaktformen är effektiv och njutbar när man inte behöver bekymra sig för att hunden ska växla till ett spår efter hjortdjur eller hare. I våras hittade Remu en fästmö, rovdjurens skräck Raikku, som var en korsning mellan östsibirisk laika och norsk gråhund. Efter moget övervägande gav vi hundägare vår välsignelse till ett kärleksmöte. De två friska och fina blandrasiga spetsarna blev i somras föräldrar till nio valpar. Jag har två renrasiga terrierhundar som grythundar och en renrasig retriever för fågeljakt, men ännu ingen renrasig ställande hund för rovdjursjakt. Råkar det finnas någon rasren uppfödare som har en sådan att erbjuda? För undertecknad utgör älg, fågel och hare på sin höjd en extra krydda. ILKKA JÄRVINEN Även blandrasiga hundar fungerar på ställande jakt och själv skaffade jag i tiden en sådan. Tanken på att skaffa en egen ställande hund växte fram som en biprodukt vid grytjakt. G rytjakten är effektiv när gryten är bebodda, men milda vintrar tassar mårdhundarna omkring också i januari. Jag funderade på att skaffa en finsk spets som kamrat åt grythundarna. I mitt barndomshem hade vi en sådan och en gång hejdade den en mårdhund under en bärbuske i trädgården. Drygt tre decennier efter episoden med bärbusken fick jag tillfälle att skaffa en valp, ett olycksfall mellan en östsibirisk laika och en karelsk björnhund. Jag hade sett båda raserna i aktion på rovdjursjakt, så tanken på att skaffa en finsk spets sköts på framtiden. Valpen som flyttade in hos oss fick namnet Remu. Det är förstås så, att blandrasiga inte är tillåtna på Kennelförbundets prov och utställningar, men det kan man väl leva utan? I praktiken är det ändå så, att det bland de ställande hundarna är svårt att hitta en renrasig hund som är avlad enbart för rovdjursjakt. Visserligen finns det fina drivande hundar, men det var inte en sådan som jag var ute efter. Min nisch var jakt i mörker och där är det inte alltid en fördel om hunden skäller när den driver. I synnerhet när det gäller att hitta och ställa ett mårdhundspar är det en fördel Ett täckande åtel kameranätverk effektiverade jakten i Rantasalmi På Helmi-skötselobjektet Putkilahti i Rantasalmi har vi organiserat och effektiverat jakten ett snäpp till och projektet överskrider nu föreningsgränser. V iltkamerorna och åtelutrustningen som vi har fått av Helmiprojektet har varit en verklig effekthöjare. Men det avgörande är att vi har en motiverad och sammansvetsad grupp som har kunnat planera ett fångstnätverk som sträcker sig över tre föreningar. – Med det täckande nätverket av åtelka meror håller vi oss underrättade i realtid om hur mårdhundarna rör sig och det har gjort tidsanvändningen klart effektivare. Snabba och exakta utryckningar ger säkrare fällningar, vilket innebär klart fler avlivade mårdhundar, berättar Jani Auvinen som leder fångstgruppen. Enligt Auvinen har man tack vare åtelkamerorna nu exaktare siffror på mård hundbeståndet. Det har ofta kommit som en överraskning hur fort ett avlivat par ersätts av ett nytt par. Det vill säga att åteln har de facto anlitats av fler par än ett. När man anlägger ett täckande nätverk Raikkus och Remus kull. Förhoppningsvis blir det rovdjurshundar av dem, var enda en! av åtlar är det enligt Auvinen viktigt med personer som äger lokalkännedom så att åtlarna blir lämpligt placerade. Att aktivt underhålla åteln och ha beredskap att byta åtelplats är också viktiga faktorer. Dessutom ska åtlarna vara lätta att nå för att vara enkla att sköta. Tänk också på hundarnas säkerhet och avtala om spelreglerna med markägarna. Även om jakten med ställande hund är (riktigt utförd) en synnerligen effektiv jaktform så påminner Auvinen om att vi också behöver andra fungerande jaktformer för att hålla mårdhundarna under kontroll på regional nivå. VEIJO KRÖGER Döm inte jakthunden efter håren Hunden Remu gästspelar i Fredrikshamn. Två mårdhundspar blev eliminerade på ett par timmar vid precisionstillslag efter alarm i nätverket av kameraövervakade åtlar. JY RI M O N O NE N VE IK KO VI IT AN IE M I Jägaren 5/2023 23 20-23_Supikoiran_pintapyynti_JA?0523.indd 23 20-23_Supikoiran_pintapyynti_JA?0523.indd 23 25.8.2023 10.06 25.8.2023 10.06
Tack vare bekämpningen med vaccinbeten är EU i det närmaste fritt från rabies hos de små rovdjuren. Vaccinbetena skadar varken rovdjur eller hundar. TexT Tiina Nokireki D e vildlevande djuren vaccineras med beten; en vaccinkapsel inbakad i en massa gjord på fisk. Kapseln innehåller levande, men försvagat virus i vätskeform som är ofarligt för djuren. När ett djur äter betet går kapseln sönder, vaccinvätskan frigörs i munnen och kroppen börjar producera antikroppar mot viruset. Vaccinering av vildlevande djur Rabiesvaccinering av vildlevande djur mot rabies är det enda effektiva sättet att utrota sjukdomen i ett område och förhindra smittspridning. EU stöder vaccineringen mot rabies genom att bidra till kostnaderna för vaccineringen och arbetet med att följa med sjukdomen. Årliga vaccineringar Vaccineringarna kan göras en eller två gånger om året. Här i Finland har vi stannat för att göra det en gång om året, med flygspridning av betena i september-oktober. Vaccineringsområdet är en cirka 50 km bred zon i sydöstra Finland, utmed östgränsen. Flygplanet kör i linjer med cirka 700 till 800 meter emellan och släpper betena med ungefär 60 meters mellanrum. Den som fäller vaccinbetena avbryter fällandet när planet passerar över bebyggelse, hus och vattendrag. Hösten den bästa tiden Vaccineringen med beten ska göras på hösten, men sammanfaller då med jakten. I sommarvärmen håller inte betena tillräckligt länge. För att fungera måste viruset nå in i djurets kropp levande och i tillräcklig mängd. Om temperaturen är hög så förstörs viruset snabbare eftersom betesmassan kring kapseln smälter, och vaccinet utsätts för värme och UV-strålning. På vintern ligger mårdhundarna i vila och är aktiva bara emellanåt. På våren är ungarna för unga för att äta betena medan honorna knappt alls lämnar boet. På hösten är mårdhundsoch rävstammarna som LI VS M ED EL SV ER KE T Jägaren 5/2023 24 24-25_Rabies-rokotukset_JA?0523.indd 24 24-25_Rabies-rokotukset_JA?0523.indd 24 25.8.2023 9.31 25.8.2023 9.31
NYT 99 99,-,? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 300 000 tuotetta Anar on laatutietoisen valinta ? Suomalaista suunnittelua ? Suomessa testattu Anar Bear Pro oranssi metsästysliivi Metsästysliivi vaativimmankin metsästäjän tarpeisiin. Hiljainen liivi monipuolisilla taskuilla ja ominaisuuksilla. 99 99 00 00 Anar Hetta istuinreppu Anar Hetta istuinreppu on täydellinen valinta niin metsästys-, kalastuskuin lintujen bongausretkille. Repussa on tukeva sisäänrakennettu alumiinirunko ja pehmustettu istuinosa, joiden ansiosta repun päällä on mukava istua. 129 129 00 00 Anar Silent Pro metsästyshousut Anar Silent Pro miesten metsästyshousut 179 179 00 00 Anar Dulkot oranssi/ camo kääntötakki Tyylikäs ja käytännöllinen kääntötakki kaikenlaiseen metsästykseen. Oranssilta Digicamo-puoli täyttää hirvieläinmetsästyksen vaatimukset. Kääntötakki on tuulenpitävä, mutta kuitenkin hengittävä. 149 149 00 00 Anar Hirvas metsästyspuku Anar Hirvas metsästyspuvun ominaisuuksia suunniteltaessa on lähtökohtana ollut jahtikauden alati muuttuvat sääolosuhteet sekä metsästäjien toiveet. Lopputuloksena on syntynyt täysin tuulenja vedenpitävä puku, joka on äärimmäisen hiljainen. 149 149 00 00 99 99 00 00 housut housut takki takki Anar Silent Pro sarkatakki Lämmin ja erittäin hiljainen italialaisesta villasekoitteesta valmistettu metsästystakki tyylitellyillä yksityiskohdilla. Tyylikäs ja laadukas sarkatakki niin metsälle kuin vapaa-aikaan! 199 199 00 00 Anar Garra merinovilla kerrastohousut Lämmin aluskerros metsästykseen, ulkoiluun, urheiluun ja retkeilyyn Materiaali: 100 % mulesing-vapaa merinovilla, 250 g/m² 49 49 00 00 Anar Garra merinovilla kerrastopaita Lämmin aluskerros metsästykseen, ulkoiluun, urheiluun ja retkeilyyn Materiaali: 100 % mulesing-vapaa merinovilla, 250 g/m² 59 59 00 00 Anar Rosto asereppu Anar Rosto on tukeva ja kapealinjainen asereppu, jonka pehmustettuun aselokeroon mahtuu isommallakin kiikarilla varustettu kivääri. Repun kokonaistilavuus on noin 30 l, joten sinne mahtuu hyvin tavaraa mukaan metsästysreissun ajaksi. Anar Tsarmi Vaelluskenkä Korkeavartiset Anar Tsarmi vaelluskengät ovat kevyet kengät, jotka sopivat niin metsästäjille kuin vaeltajille. 199 199 00 00 Anar Magga 2.0 metsästyspuku Naisten metsästyspuku sopii erinomaisesti jahtiin ja monipuoliseen luonnossa liikkumiseen. Teknisten ominaisuuksien ja laadukkaan materiaalin ansiosta pukua on miellyttävä käyttää. 279 279 00 00 Uutta Anar Suohtas 2.0 metsästyspuku Tyylikäs miesten metsästyspuku sopii erinomaisesti jahtiin ja muihin luontoaktiviteetteihin. Tekniset ominaisuudet ja laadukas materiaali tekevät puvusta miellyttävän käyttää. 279 279 00 00 Uutta Karkkainen_Metsastaja_9_23_420x275_JUU.indd 1 Karkkainen_Metsastaja_9_23_420x275_JUU.indd 1 16.8.2023 15.32.39 16.8.2023 15.32.39 26-27_Ilmoitus_JA?0523.indd 26 26-27_Ilmoitus_JA?0523.indd 26 25.8.2023 9.32 25.8.2023 9.32
NYT 99 99,-,? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 300 000 tuotetta Anar on laatutietoisen valinta ? Suomalaista suunnittelua ? Suomessa testattu Anar Bear Pro oranssi metsästysliivi Metsästysliivi vaativimmankin metsästäjän tarpeisiin. Hiljainen liivi monipuolisilla taskuilla ja ominaisuuksilla. 99 99 00 00 Anar Hetta istuinreppu Anar Hetta istuinreppu on täydellinen valinta niin metsästys-, kalastuskuin lintujen bongausretkille. Repussa on tukeva sisäänrakennettu alumiinirunko ja pehmustettu istuinosa, joiden ansiosta repun päällä on mukava istua. 129 129 00 00 Anar Silent Pro metsästyshousut Anar Silent Pro miesten metsästyshousut 179 179 00 00 Anar Dulkot oranssi/ camo kääntötakki Tyylikäs ja käytännöllinen kääntötakki kaikenlaiseen metsästykseen. Oranssilta Digicamo-puoli täyttää hirvieläinmetsästyksen vaatimukset. Kääntötakki on tuulenpitävä, mutta kuitenkin hengittävä. 149 149 00 00 Anar Hirvas metsästyspuku Anar Hirvas metsästyspuvun ominaisuuksia suunniteltaessa on lähtökohtana ollut jahtikauden alati muuttuvat sääolosuhteet sekä metsästäjien toiveet. Lopputuloksena on syntynyt täysin tuulenja vedenpitävä puku, joka on äärimmäisen hiljainen. 149 149 00 00 99 99 00 00 housut housut takki takki Anar Silent Pro sarkatakki Lämmin ja erittäin hiljainen italialaisesta villasekoitteesta valmistettu metsästystakki tyylitellyillä yksityiskohdilla. Tyylikäs ja laadukas sarkatakki niin metsälle kuin vapaa-aikaan! 199 199 00 00 Anar Garra merinovilla kerrastohousut Lämmin aluskerros metsästykseen, ulkoiluun, urheiluun ja retkeilyyn Materiaali: 100 % mulesing-vapaa merinovilla, 250 g/m² 49 49 00 00 Anar Garra merinovilla kerrastopaita Lämmin aluskerros metsästykseen, ulkoiluun, urheiluun ja retkeilyyn Materiaali: 100 % mulesing-vapaa merinovilla, 250 g/m² 59 59 00 00 Anar Rosto asereppu Anar Rosto on tukeva ja kapealinjainen asereppu, jonka pehmustettuun aselokeroon mahtuu isommallakin kiikarilla varustettu kivääri. Repun kokonaistilavuus on noin 30 l, joten sinne mahtuu hyvin tavaraa mukaan metsästysreissun ajaksi. Anar Tsarmi Vaelluskenkä Korkeavartiset Anar Tsarmi vaelluskengät ovat kevyet kengät, jotka sopivat niin metsästäjille kuin vaeltajille. 199 199 00 00 Anar Magga 2.0 metsästyspuku Naisten metsästyspuku sopii erinomaisesti jahtiin ja monipuoliseen luonnossa liikkumiseen. Teknisten ominaisuuksien ja laadukkaan materiaalin ansiosta pukua on miellyttävä käyttää. 279 279 00 00 Uutta Anar Suohtas 2.0 metsästyspuku Tyylikäs miesten metsästyspuku sopii erinomaisesti jahtiin ja muihin luontoaktiviteetteihin. Tekniset ominaisuudet ja laadukas materiaali tekevät puvusta miellyttävän käyttää. 279 279 00 00 Uutta Karkkainen_Metsastaja_9_23_420x275_JUU.indd 1 Karkkainen_Metsastaja_9_23_420x275_JUU.indd 1 16.8.2023 15.32.39 16.8.2023 15.32.39 26-27_Ilmoitus_JA?0523.indd 27 26-27_Ilmoitus_JA?0523.indd 27 25.8.2023 9.32 25.8.2023 9.32
Spot & Stalk – aktiv jakt Jaktformen Spot & Stalk, alltså ”upptäck och smyg”, handlar om att leta efter ett vilt och upptäcka det på avstånd för att därefter försiktigt smyga sig fram till en lämplig plats för det fällande skottet. Beroende på valet av vapen och terrängen kan jakten vara enkel och okomplicerad eller ett spännande och långt smyg för att komma nära. TexT och bilder Antti Saarenmaa U te i stora världen är Spot & Stalk en vanlig jaktmetod. Den är särskilt vanlig i låglänta och kuperade landskap som stäpp och savann, där viltet fritt kan förflytta sig långa sträckor och det finns gott om svängrum. På samma sätt passar jaktformen också här hemma i Finland; på de öppna vidderna i norr och åkerslätterna i söder. På platser med begränsad sikt passar spot & stalk också för jägare med jaktbåge eller hagelgevär. Finns tid för kikarspaning Jaktformen bygger på att jägaren upptäcker viltet på långt håll och kan smyga sig närmare utan att bli upptäckt. Det är ju mycket svårare att närma sig ett vaksamt djur än ett som betar fridfullt. Därför inleder man spaningen på ett så långt avstånd att det inte finns någon risk för att skrämma djuret. Vid spaning på långt håll kan inte ens den mest skarpsynta jägare få syn på ett djur som vilar bland buskar och snår, inte utan en kvalitetskikare. Det är alltså klokt att satsa på optiken. Spana utan att göra dig någon brådska innan du börjar smyga. Observera viltet och omgivningen kring djuret tills du har ett grepp om helheten och kan planera rutten framåt. ? Ett landsbygdslandskap i morgondimma och vindstilla är en härlig upplevelse, men att smyga utan vind är desto svårare. Jägaren 5/2023 28 28-31_Spot&Stalk-metsa?stys_JA?0523.indd 28 28-31_Spot&Stalk-metsa?stys_JA?0523.indd 28 25.8.2023 9.32 25.8.2023 9.32
Vinden och terrängen Ansmygningen görs alltid i motvind eller sidovind. Jägaren förbereder ansmygningen genom att studera hur vinden rör sig utmed den tilltänkta rutten och noterar terrängens former. Höjder, berg och skogsholmar påverkar vindens framfart och kan för ett ögonblick få den att blåsa åt motsatt håll. En måttlig vind är jägarens vän. Vid vindstilla väder kan vinden virvla och blåsa jägarens doft rätt i nosen på viltet. En frisk vind håller i regel stabil kurs utan att hitta på överraskningar. Men jägaren ska inte bara hålla ett öga på vinden utan också på ansmygningsrutten och välja den så att han (eller hon) håller sig skymd för viltet. Håll alltså hela tiden någonting som skymmer mellan dig och viltet eller övergå till att krypa på alla fyra på marknivå. Det räcker med att klanta sig en enda gång för att skrämma djuret och avsluta jakten innan den ens har börjat. En lyckad ansmygning kräver med andra ord förutseende och ett antal lyckade val efter varann. Håll koll på det övriga viltet Det viktigaste för jägaren är att inte skrämma det utsedda viltet. Därför måste han (eller hon) också ? Spelet är förlorat, åtminstone för ansmygningens del. ? En typisk situation. Hur tar man sig till en lämplig plats för det fällande skottet med så många ögonpar på åkern? ? Talkflaskan är ett utmärkt hjälpmedel om vinden är svag med oklar riktning. ? På en rörlig jakt är det nödvändigt med kvalitetsoptik och avståndsmätare. TE RO SA LM EL A 29 Jägaren 5/2023 28-31_Spot&Stalk-metsa?stys_JA?0523.indd 29 28-31_Spot&Stalk-metsa?stys_JA?0523.indd 29 25.8.2023 9.32 25.8.2023 9.32
vara uppmärksam på djuren runt omkring. En skrämd vitsvanshjort ute på en åker drar med största sannolikhet med sig de övriga hjortarna när den studsar iväg med vit varningsflagg hissad i aktern. Ansmygningen ska alltså göras med hänsyn till alla de andra djuren runt omkring, vilket i värsta fall gör smygandet till en verklig prövning. En gåsflock är ju inte heller tyst när den brakar upp från en åker! Spot & Stalk krävande för alla sinnen Ansmygningen mot ett vilt som jägaren har upptäckt på långt håll är krävande för alla sinnen. Den kräver fortlöpande beredskap, reaktioner, förmåga att lägga om planerna, observationer och beslut. Dessutom är den här jaktformen aktiv och rörlig, vilket ofta är det mest givande. Men man lyckas inte alla gånger. Efter hand som smygningen framskrider och skjutplatserna avlöser varandra måste jägaren oavbrutet vara uppmärksam på kulfånget och känna sitt jaktvapen. Spot & Stalk är en kombination av observationer, spaning och aktiv framåtanda där jägaren med sitt kunnande och sina beslut smyger sig in på ett vilt. Valet av vapen avgör vilken terräng du kan jaga i. ? För det här mufflonfåret blev det stopp efter en ansmygning i flera etapper i ett tjeckiskt landskap med gräsbevuxna branter. ? Spot & Stalk-jakten är i sin enklaste form en aktiv, rörlig smygjakt på en plats med begränsad sikt. Ett öppet landskap kräver mera sittande och kikarspaning. ? Spot & Stalk är en vanlig jaktform i Nordamerika där man jagar björn, älg, wapiti och hjort, främst i öppna böljande landskap. Samma förutsättningar och terrängtyper för exempelvis älgjakt finns också hos oss, i norra Finland. Ansmygningen mot ett vilt kräver fortlöpande beredskap, reaktioner, förmåga att lägga om planerna, observationer och beslut. Jägaren 5/2023 30 28-31_Spot&Stalk-metsa?stys_JA?0523.indd 30 28-31_Spot&Stalk-metsa?stys_JA?0523.indd 30 25.8.2023 9.32 25.8.2023 9.32
Ett förtiget tabu eller okunskap? Frågan går inte att undvika för den som är färgblind och börjar jaga. Beträffande varselfärgerna har bestämmelserna, utrustningen och tillämpningarna hittills inte tagit någon hänsyn till de färgblinda. Men lyckligtvis är en förändring på gång. TexT och bilder Klaus Ekman I vårt land är färgblindheten ett problem för män. Åtta procent av männen men bara en halv procent av kvinnorna är färgblinda. Det betyder att fler än 22 000 av våra 280 000 jägare är färgblinda. För dem som jagar småvilt och oftast gör det med hagelgevär är färgblindheten knappt någonsin ett problem. Men det blir en klart allvarligare fråga när vi talar om jakt på hjortdjur eller björn där vapnet i regel är en studsare. Av de drygt 100 000 hjortdjursjägarna är fler än 8 000 färgblinda, och de allra flesta i röd-grönt. Trots detta var det ända till 2014 ett lagstadgat krav att av säkerhetsskäl ha på sig en röd väst och en röd huvudbonad på älgjakt. För en röd-grön färgblind blir personer klädda på det viset osynliga i skogen. Orange ersatte rött – äntligen! För nästan tio år sedan insåg lagstiftaren problematiken och erkände de färgblinda jägarna. Hösten 2014 byttes det röda till orange. Nu kunde också de färgblinda (i synnerhet om de jagade med ett främmande jaktsällskap i obekanta marker) skjuta riskfritt. Det var en positiv och länge emotsedd förändring! Färgblindheten spänner över en vid skala och det finns ingen enhetlig definition på vilken eller vilka färger som en färgblind kan se. I allmänhet bygger synligheten hos en färg på ”ljusheten”, vilket betyder att en Färgblindhet på jakt Bestämmelserna och utrustningen på de färgseendes villkor Den färgblindas eviga dilemma; är hundhalsbandet fulladdat eller inte? Måste ta en bild och skicka den till en jaktkamrat som ser färger! ? För en färgblind är neongult det överlägset synligaste valet för en hundväst. I ögonen på en färgblind är det lätt hänt att en jägares orange varselklädsel smälter in i skogens höstgranna färger. Jägaren 5/2023 32 32-33_Va?risokeana_jahdissa_JA?0523.indd 32 32-33_Va?risokeana_jahdissa_JA?0523.indd 32 25.8.2023 9.33 25.8.2023 9.33
ljusare orange kontrasterar på ett alldeles annat sätt mot bakgrunden än den gamla röda som till sin ljushetsgrad (eller snarare mörkhetsgrad) sammanfaller med skogen i bakgrunden. Tillgänglighetsdirektivet en lottovinst för färgblinda För jaktens del ligger EU-direktiven inte i den gynnsammaste ändan eftersom naturoch fågeldirektivet har utgått från den centraleuropeiska faunan utan att ta hänsyn till de nordiska särdragen. Därför tas konflikter jämt och ständigt upp i EU-domstolen eller i olika förvaltningsdomstolar. Men EU:s tillgänglighetsdirektiv har inneburit avsevärda förbättringar för de färgblinda jägarna. Under de senaste fem åren har tillgänglighetsdirektivet gjort väsentliga jaktliga informationsresurser tillgängliga för färgblinda. Tidigare var bland annat värmekartorna som visar resultatet av viltinventeringarna obegripliga för färgblinda eftersom områdena med tätare stam var mörkröda och områdena med glesare stam mörkgröna. Det gällde att läsa bildtexterna och förklaringarna väldigt noga för att begripa vilket område som var vad. Det samma gällde också för kartorna för jakttiderna för skogshönsen i tidningen Jägaren. Det var så gott som omöjligt för en färgblind att utifrån nyckeln till färgkoderna klura ut vilken jakttid som gällde var. Tillgänglighetsdirektivet gav de färgblinda tillträde till den här vitala jaktliga informationen. Även de som skapar utrustning har vaknat Nuförtiden inkluderar jakten en enorm mängd utrustning, från textiler i ena ändan till datatekniska tilllämpningar i den andra. Förr fanns det inte annat för jakthunden i handeln än röda varselvästar, som alltså var värdelösa för färgblinda jägare med hund. Det gällde alltså att sätta sig vid symaskinen och själv sy en varselväst åt hunden. Men för en färgblind är inte ens orange det bästa alternativet. Först när tygaffärerna började ta in neongult tyg (närmast avsett för barnkläder) blev problemet med hundvästen löst för den rödgrönblinda jägaren. Oma riista och de övriga kartoch hundpejlsprogrammen är idag redan till största delen uppgraderade till direktivnivån, men mörkhetskontrasten mellan färgerna för olika funktioner borde uppgraderas ett snäpp till. Det samma gäller för lamporna för laddningsfunktionen hos olika apparater. En färgblind jägare som laddar hundpejlen är tvungen att ta en bild av laddningslampan och skicka den till någon som ser färger för att få veta om det röda laddningsljuset har slagit om till grönt. Det här låter som en vits, men är krass verklighet! Hösten 2014 byttes det röda till orange. Det var en positiv och länge emotsedd förändring! Jägaren 5/2023 33 32-33_Va?risokeana_jahdissa_JA?0523.indd 33 32-33_Va?risokeana_jahdissa_JA?0523.indd 33 25.8.2023 9.33 25.8.2023 9.33
Viltspårning är en naturlig träningsform för jakthundar. Både hunden och föraren kan bli bitna av spårandet eftersom det är så lätt att komma igång och hålla på. Träningen med blodspår hjälper hunden att nysta upp ett tappat spår också när den jagar på riktigt. TexT och bilder Reetta Hokkanen A tt följa ett blodspår går till så, att hunden i spårlina följer ett blodspår utlagt i terrängen. Syftet är att öva hundens förmåga att följa ett skadat vilt. Övningen hjälper hunden att leta efter och följa spår också på jakt; övningarna och upprepningarna ger både hunden och föraren säkerhet och färdighet. Att lägga ut ett blodspår är både lätt och enkelt. Börja med att välja platsen i terrängen där du lägger ut spåret – med markägarens tillstånd! Du behöver en blodsvamp, ett snöre, en belöning som föreställer fällningen, blod av ko eller hjortdjur, märkband och utrustningen för hunden. Första gången du övar viltspårning är det viktigt att spåret löper i ostörd skog så hunden kan koncentrera sig på uppgiften. Hur gör man blodspåret? Fäst svampen i snöret och blöt den med vatten. Spåret börjar med en ”skottplats” där du sparkar upp marken lite grann. Häll blod på svampen och på marken. Du kan sedan klämma ut blod ur svampen med exempelvis en kvist. Lämna kvisten i legan som en startmarkering för spårningen. Gå därefter sisådär 40 till 90 meter med svampen på släp i snöret. I början ska spåret vara kort och rakt så hunden inte tröttnar och ger upp, utan lyckas. Markera gärna spåret med band på trädgrenar. På det viset har du koll på var spåret löper. Avsluta spåret med en lega och lägg en belöning på marken, exempelvis ett älgben eller en älgklöv. Lägg svampen i exempelvis en plastpåse så inte mera blod droppar på marken. Undvik att trampa i blodspåret så det inte fastnar blod på skosulorna. Låt därefter spåret vila i åtminstone ett par tre timmar innan hunden börjar spåra. Hundens utrustning inkluderar en sele och ungefär tio meter lina. Om hunden tappar spåret ska du ge den tid och utrymme att hitta det igen. Det är meningen att hunden ska jobba självständigt, men om den tappar spåret kan föraren styra den tillbaka. Det är viktigt att lära hunden ett kommando som du alltid använder vid spårning. Själv säger jag ”Sök spåret!”. När hunden klarar av korta sträckor förlänger man spårningen efter hand. Lägg till kurvor, avbrott, nittio graders vinklar och legor. Vid avbrotten lägger du svampen i påsen, går tillbaka några meter och fortsätter åt ett annat håll. Spännande och givande träning Spårandet kan göras med hundar i alla åldrar och av alla raser. För en valp räcker det med några meter spår som leder till en matskål. Det avgörande är att hunden lyckas. För en vuxen och kunnig hund kan man göra ett flera kilometer långt spår. För en jakthund är spårningen ett trevligt arbete som faller sig naturligt. Det fina i kråksången är att hunden och föraren samtidigt lär sig att samarbeta. Föraren lär sig att läsa hundens arbete och hunden lär sig att med selen på så jobbar vi. För dem som är intresserade av prestationer och utmaningar så går det också att tävla och (kanske) bli champion (spårningsprov på skadat hjortdjur, VAHI, och viltspårprov, MEJÄ). Kunniga eftersökshundar behövs också på uppdrag för storviltsassistansen. Varje jaktförening borde ha koll på vem som har en spårhund, för nästa gång kan det vara du som råkar ut för en skadskjutning. Att lägga blodspår – en anvisning för att komma igång ? Även för hunden gäller det att hålla tungan rätt i mun. ? Det behövs verkligen inte mycket grejer för att lägga ut ett blodspår! Se videon med anvisningar för blodspår på jagarentidningen.fi Jägaren 5/2023 34 Ungd msredaktionen 34-37_Nuorten_toimitus_JA?0523.indd 34 34-37_Nuorten_toimitus_JA?0523.indd 34 25.8.2023 9.33 25.8.2023 9.33
Traditionen fick ändå en fortsättning i mig J akten är en generationsöverskridande tradition som väcker både intresse och avsky. I vår släkt har jakten gått i arv i århundraden och den har varit så helig som någonting bara kan vara i vår oreligiösa kultur. Jag sköt ifrån mig tanken på älgjakt i nästan 15 år. Om det i sällskapet råkade finnas ett par jägare så blev bordssamtalet ett evinnerligt malande om jakten. Överdosering är fortsättningsvis en lindrig term för hur min toleransnivå överskreds på höstarna. Ganska många jaktföreningar ordnar jippon där barn får bekanta sig med älgjakt. En lysande idé i vårt nutida samhälle där det råder en tilltagande brist på unga jägare efter hand som veteranerna förgubbas. Men även om idén är lysande så finns det en risk för att det lämnar traumatiska minnen av urtagna älginälvor. Ett stort tack till min farfar som gjorde sitt bästa för att förhindra detta! Dagen i fråga var troligen alldeles lyckad, även om jag utbrast att jag aldrig någonsin skulle delta i en älgjakt! När det beslöts att skaffa en karelsk björnhund så blev jag inte heller då intresserad av att haka på. Hundarna bidrar med glädje och kaos på jakten, men de är ändå värda besväret. Även om det äldre systemet med drevkedja har sina fördelar, som lugnare skottchanser och att drevkarlarna slipper springa för att hänga med, så är de snabbfotade hundarna en härlig motivationshöjare som dessutom hinner fatt viltet som man jagar. Men för ett par år sedan tändes gnistan för mig när mamma frågade mig lite skämtsamt om jag skulle hänga med. Jag anslöt mig till hundpatrullen och på den vägen blev jag. För min egen del handlar passionen för jakt absolut om djuren – både älgarna och hundarna. Vårt eget ”skogslokomotiv” är inte särskilt intressat av att ställa viltet utan föredrar långlopp efter älg. Fortfarande värmer inte jaktpratet kring julbordet mig lika mycket som glöggen, och inte heller tänker jag börja skjuta, men jakten har ändå blivit en del av mitt liv. Alltid behövs det ju någon som kommer springande efter och som värmer upp bilen! MARTTA MALIN Skribenten är 16 år gammal och bor i Kuhmoinen i Birkaland. Hon tycker att det bästa med jakten är att göra saker tillsammans med hunden. TexT och bilder Karlo Ruotsalainen Jag har mitt halssmycke på mig varje dag. Kedjan är av rostfritt stål och kulan av mässing. Smyckena begränsar sig inte till hylsor och kulor utan kan också göras av djurben och horn. Det är inte särskilt svårt att göra jaktbetonade smycken. Man behöver inte heller en hel drös med verktyg och maskiner. Jaktsmyckena är alltså lämpliga för gör-det-självare. S jälv går jag omkring med en kula i kalibern 9,3 hängande i en stålkedja om halsen. Jag gjorde smycket nyligen och arbetsmomenten var lätt räknade på ena handens fingrar. Jag skaffade en två millimeters halskedja av rostfritt stål och en kula av mässing. Därefter borrade jag ett tre millimeters hål genom kulan, trädde kedjan igenom och så var smycket klart! Beträffande halssmycken så finns det ett otal alternativ. Utbudet på kedjor är stort och brett, och vad hängena beträffar är det bara fantasin som sätter gränser. Du kan använda en kula eller en hylsa som hänge. Väljer du en kula så ta en blyfri sådan eftersom blyet är giftigt. Koppar är det vanligaste materialet i blyfria kulor, men för egen del blev det mässing eftersom jag föredrar den färgen. Visa ditt jaktintresse i vardag och fest Gör jag ett örhänge så utgår jag från en öronkrok eller en tapp beroende på hurdan modell det ska bli. Själv gjorde jag tre olika modeller. Av bottenplattan på en gevärspatron gjorde jag örhängen med tapp. Det gällde att såga av hylsan jäms med bottenplattan för att smycket inte skulle bli för tungt. Tappen fäste jag sedan med lim. De hängande örhängena gjorde jag i två modeller. Det ena paret bestod av bottenplattan på en hagelpatron. Jag plockade bort den plastiga delen av hylsan och borrade ett litet hål i kanten på bottnen för öronkroken. Därefter fyllde jag tomrummet efter tändhatten med epoxymassa, lät den torka, slipade den jämn och fäste öronkroken. Det andra paret örhängen gjorde jag av orrfjädrar. Dem gjorde jag genom att limma en fjäder på ett band och fästa paketet i öronkroken. Örhängena kan göras av samma material som halsbandssmyckena, bortsett från att vikten kan vara en begränsande faktor. I synnerhet örhängena av knappmodell måste vara rätt lätta för att vara trevliga att bära. Som smycken följer jaktminnena med Smyckena är lätta att tillverka hemma och ett multiverktyg räcker långt. Det går utmärkt att förverkliga sina drömmar och ideer. Varför inte göra ett smycke av hylsan från patronen som fällde viltet? På det viset har du alltid jaktminnet med dig. Men smyckena begränsar sig inte till hylsor och kulor; sådana kan också göras av djurben och horn. Gör det själv: En lyckoamulett för jakten K lumn 35 Jägaren 5/2023 34-37_Nuorten_toimitus_JA?0523.indd 35 34-37_Nuorten_toimitus_JA?0523.indd 35 25.8.2023 9.33 25.8.2023 9.33
I synnerhet för ungdomar är skaffandet av ett eget gevär en spännande upplevelse. Min väg till vapenägare började med att jag bokade tid hos polisens tillståndstjänster som sköter vapenlicens ärenden. Jag fick en tid på min födelsedag i mars. TexT och bilder Siiri Niskala M otiveringsblanketten för ansökningen om vapenlicens. Före den bokade tiden skulle jag på polisens webbplats fylla i en motiveringsblankett för licensansökningen. Där fyllde jag koncentrerat i var jag jagar, vilka arter jag tänker jaga med gevären och mina erfarenheter av jakt. Ansökningen om vapenlicens i tillståndstjänsten Det blev min tur i kön att stiga in i det lilla rummet där en tjänsteman ställde frågor Vägen till vapenägare om gevären; hur de förvarades och vad jag skulle använda dem till. Han ville veta vilka gevär jag hade planer på att köpa och antecknade i licensansökningen uppgifter som kalibern. Om jag var osäker på någonting skrev han in flera alternativ på punkten. Där skulle jag kruxa för det rätta senare. Tjänstemannen sade att jag var ute i god tid med licenserna och att handläggningen skulle ta ett par veckor. Han berättade att handläggningstiden för vapenlicenser var längst på sommaren och hösten före jaktsäsongen. Och mycket riktigt, vapenlicenserna kom med posten någon vecka senare. Den som tänker köpa flera gevär gör klokt i att lämna in ansökningarna samtidigt. Det blir billigare på det viset. Att fylla i licenspappren När licenspappren hade kommit i posten fyllde jag i dem tillsammans med gevärens ägare under påsken. För varje gevär ska man fylla i fyra kopior av anskaffningstillståndet. Gevärens tidigare ägare; min farfar, pappa och gudmor, fyllde i uppgifterna för sina gevär och jag undertecknade varje kopia. En av de fyra kopiorna går till den som säljer geväret, det vill säga att pappa, farfar och gudmor fick var sin kopia som intyg på försäljningen. De övriga kopiorna tog jag med mig till polisstationen. Kom ihåg att du ska visa vapnen på polisstationen senast två veckor efter överlåtelsedagen. Jag bokade tid för vapenvisning på polisstationen så fort pappren var ifyllda för att säkert inte överskrida tvåveckorstiden. Visa vapnen på polisstationen När licenspappren är ifyllda och vapnen överlåtna åt mig är nästa steg att visa dem på polisstationen. Där granskar man att gevären är säkra att använda, stämmer med licenserna och är lagliga för användningssyftet som jag har angett. Ägarbytet antecknas och de gamla innehavstillstånden makuleras. Att visa gevären var den mest spännande delen av proceduren. På polisstationen fanns ett ljudisolerat rum med ett tjockt glasfönster och en högtalare. Där fanns också ett vapenskåp som jag skulle ställa gevären i, med alla papper och intyg. På andra sidan fönstret fanns en person som granskade gevären och skrev in på datorn markeringarna på gevären. Granskningen tog ungefär en halv timme. Slutligen gav granskaren ett av pappren tillbaka; det skulle fungera som temporärt innehavstillstånd tills korten kom i posten. Tillstånden kommer med posten Granskaren sade att de egentliga tillstånden skulle komma någon vecka senare, vilket de också gjorde. Ungefär tre veckor senare fick jag tre kuvert med polisstationens stämpel på. De innehöll tre gulaktiga kort; innehavstillstånden för mina gevär! ? Jag känner dem från förut, gevären som jag skaffade. 2016 fick jag första gången provskjuta med dem, med min gudmor som instruktör. Polisstationen i Rovaniemi har en ny lokal för vapengranskningen som är avskild från själva stationen. Jägaren 5/2023 36 Ungd msredaktionen 34-37_Nuorten_toimitus_JA?0523.indd 36 34-37_Nuorten_toimitus_JA?0523.indd 36 25.8.2023 9.33 25.8.2023 9.33
Genom fönstret kunde jag följa med vad granskaren gjorde. Han ställde frågor och pratade med mig genom den vita högtalaren på bilden. ? Rummet för vapengranskning har ett vapenskåp med två dörrar. Granskaren bad mig ställa in gevären och intygen. Det går bara att öppna en dörr i taget. Inspektör ville också veta hur jag transporterade gevären till polisstationen. De får inte vara laddade men får gärna ha avtryckarlås på. allesi koir Lihaisaa laatua Kotimaiset Jahti&Vahti Energia ja Extra Energia ovat erikoisruokia metsästys-, harrastusja työkoirille. Ruoat vastaavat kovan rasituksen asettamiin vaatimuksiin: koira jaksaa paremmin ja sen hyvä kunto pysyy yllä pidempään. Hinta-laatu -suhteeltaan markkinoiden parhaissa aktiivikoirien ruuissa on nyt korotetut valkuaisja rasvapitoisuudet. TÄYSRAVINNOT AKTIIVISEEN MENOON ENERGIAPITOISET 38, 65 12 kg 3,22 €/k norm. 42,95€ 33, 25 12 kg 2,77 €/kg norm. 36,95€ Hinnat voimassa Hankkijan myymälöissä 30.9. saakka. Saatavilla myös muilta hyvinvarustelluilta jälleenmyyjiltä. 34-37_Nuorten_toimitus_JA?0523.indd 37 34-37_Nuorten_toimitus_JA?0523.indd 37 25.8.2023 9.33 25.8.2023 9.33
Ansvarsfullhet är ett stort ord. Vad menas egentligen med ansvarsfull fågeljakt och hur visar sig ansvarsfullheten på jakt? Bilder Hannu Huttu N uförtiden talas det ofta om ansvarsfullhet och begreppet har kommit för att stanna, också bland jägarna. Men ordet, som ofta figurerar i festtal, kan kännas avlägset och svårt att närma sig. Hur kan en enskild jägare påverka jaktens ansvarsfullhet? Hur gör man för att jaga änder och skogshöns med gott samvete? Ansvarsfullheten består av små gärningar och genomtänkta val. Av rutiner som (bara jägaren följer dem!) bevarar fågelstammarna, jaktens godtagbarhet och grannsämjan. Anvisningarna för ansvarsfull jakt öppnar möjligheter att begrunda jaktens värderingar och alternativ. Genom principerna för ansvarsfull jakt förbinder sig jägaren till värderingar som samhället godkänner. Varje På den ansvarsfulla jägarens stig Jägaren 5/2023 38 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JA?0523.indd 38 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JA?0523.indd 38 25.8.2023 9.33 25.8.2023 9.33
tiva jakten. Lägg tid och möda på att lära känna arterna (men fullärd blir du aldrig!). Tänk framåt och vårda viltet och viltets livsmiljöer! Jaga små rovdjur, iståndsätt våtmarker och sköt skogen viltvänligt (skogshönsen!), som en återbetalning till naturen, så belönar kanske Tapio dig under kommande år. Allt roligt är inte förbjudet Ansvarsfullheten hindrar inte jägaren från att njuta av jakten. Den ansvarsfulla jägaren fäller inte viltet på enklaste möjliga sätt utan gör sig möda för att nå målet. Eget kunnande och egna krafter ökar glädjen på jakten. Jag lyckades alldeles själv! En hund gör inte bara jakten intressantare; jägaren kan dessutom jaga mera selektivt och kan spåra upp ett skadat vilt. Den ansvarsfulla jägaren jagar gärna fågel med hund och njuter i fulla drag av hundens arbete. Respektera det fällda viltet Den fällda fågeln är ett fint byte. Tillagningen till en middag känns högtidlig; man både får och ska njuta! Samla familjen eller bjud in några vänner och underhåll dem med höjdpunkter från jakten. Jägare vill ofta dela med sig av sin lyckade jakt i de sociala medierna. Men tänk efter hurudana bilder och historier du lägger ut. Snygga jaktbilder och videor, och stämningar och känslor, ger också icke-jagande en positiv bild av jakten. Det är tillåtet att glädja sig över fällningar, men gör det med respekt! Läs mera om ansvarsfull jakt www.riistainfo.fi/sv jägare kan genom sitt eget handlande förstärka jaktens godtagbarhet. I princip betonas säkerheten och rättvisan, och jägaren ska värdesätta och respektera viltet, naturen och medmänniskorna. Hållbarheten utgör fundamentet Den ansvarsfulla jakten är hållbar. Tänk efter hur mycket vilt du fäller och jaga med urskiljning. Meningen med jakten är inte att samla byte på hög utan att kunna njuta också av dagar då ryggsäcken förblir tom. Ställ upp på viltinventeringar, som räkningen av sjöfåglar och vilttrianglar. Bokför observationerna och fällningarna i Oma riista. Viltinformationen är vårt bästa verktyg för att bevara jaktens hållbarhet och kontinuitet, nu och i framtiden. Följ kvoterna och rekommendationerna; de är till för att bevara fågelstammarna. Följ med naturen året om för att bilda dig en uppfattning om fågelläget i hemtrakterna. Samtidigt lär du dig mer om viltet, vilket du har nytta av som jägare. God artkännedom utgör grunden för den selekAnsvarsfullheten består av små gärningar och förnuftiga val. Vår jaktkultur består av traditionella och respekterade värderingar och uppförandekoder som är värda att vårda. ? Jaga alltid med hund när du har möjlighet. Se videon där Jaktchef Juha Kuittinen funderar kring ansvarsfull jakt. jagarentidningen.fi Bokför observationerna och fällningarna i Oma riista. Viltinforma tionen är vårt bästa verktyg för att bevara jaktens hållbarhet och kontinuitet, nu och i framtiden. Jägaren 5/2023 39 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JA?0523.indd 39 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JA?0523.indd 39 25.8.2023 9.34 25.8.2023 9.34
MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 95 SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79 95 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. MÄYRÄLOUKKU 116X41X46 CM 139,Kotimainen, vankkarakenteinen paksusta 3,5 mm verkosta valmistettu loukku. Silmäkoko 1x2”. Paino: 13 kg. LIPPIS+KASVONAAMIO LIVE DEOYS GEAR 9 99 Maastokuvioitu lippis, jossa kasvonaamio. Kevyt ja ilmava naamio alkusyksyn kyyhky-/sorsajahteihin. NAAMIOVERKKO LIVE DECOYS GEAR 1,5 X 3 M 19 99 Kevyt ja kestävä naamioverkko, joka pakkautuu kuljetettaessa pieneen tilaan. Kolmiulotteinen Natural Blind -metsäkuvio maastouttaa erittäin hyvin. IRROTETTAVA HYTTYSVERKKO SUOJAA MYÖS HIRVIKÄRPÄSIÄ JA PUNKKEJA VASTAAN! METSÄSTYSPUKU HAGHUS HOSSA 59 95 Kevyt hupullinen anorakkipuku hyttysverkolla. Tilava vetoketjullinen etutasku. Housuissa kaksi tilavaa taskua. Tehokkaasti maastouttava digicamo -väritys. KYTTÄYSKOPPI 129,Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN LIPPALAKKI SWEDTEAM DESOLVE FIRE/VEIL 19 99 Laadukas lakki hirvimetsälle ja karhujahtiin. Desolve® Fire/Veil -kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisesti. Säädettävä koko. KÄSINEET LIVE DECOYS GEAR 9 99 Ohuet metsästyskäsineet, joilla saa hyvän tuntuman aseeseen. NAAMIOHUPPU SWEDTEAM DESOLVE VEIL 19 99 Kevyt kasvot peittävä huppu. Desolve® Veil-kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisesti. Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 4 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 4 16.8.2023 9.25.03 16.8.2023 9.25.03 ASEKAAPPI SUOMI RS8 679,Uuden aselain mukainen (EN-14450:2006 S1) asekaappi 8 aseen säilyttämiseen. 3 mm terästä. Ulkomitat: 149 x 55 x 35 cm. Paino: 100 kg. RIISTAKAMERA BURREL S12HD + SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. UUSI BURREL+ MOBIILISOVELLUS KAUPAN PÄÄLLE BURREL OTSALAMPPU! (ARVO 59,95 €) RIISTAKAMERA BURREL S12HD PRO 4G BURREL+ 249,Tallentaa 12 MP kuvia ja HD-laatuista 1080p videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, videot 1-30 s. Inframustasalama. HINNAT VOIMASSA 30.9.2023 ASTI. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi JAHTI&VAHTI ENERGIA 12 KG 33 25 NORM. 36,95 (2,77 €/ KG) Tarkasti suunniteltu aktiivisen koiran kuivaruoka. 30 päivän alin hinta 36,95 €. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 12 KG 38 65 NORM. 42,95 (3,22 €/KG) Erittäin aktiiviseen menoon ja kovaan kulutukseen. 30 päivän alin hinta 42,95 €. RIISTAKAMERA BURREL S22WA 4G 299,Tallentaa 24 MP kuvia ja 2K-laatuista 1440p videota muistikortille. Lähettää kuvat sähköpostiin tai Burrel+ sovellukseen. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. 110° laajakuvalinssi. Inframustasalama. KAUPAN PÄÄLLE MUISTIKORTTI JA PARISTOT (ARVO 22,98 €) ASEPUSSI ALASKA 24 95 Topattu asepussi haulikolle tai kiikarikiväärille. Pituus 124 cm. ASEEN PUHDISTUSNARU BORESNAKE 19 99 Harjaa, puhdistaa ja öljyää aseen piipun yhdellä vedolla. Kolme eri mallia: .22, .222, .223 / .308 (7,62) / cal. 12 haulikko. ASEÖLJY FORREST 150 ML 8 99 Korkealaatuinen synteettinen NATOhyväksytty aseöljy. Suojaa, voitelee ja puhdistaa. Jähmettymispiste -58 °C. JAHTI&VAHTI LOHIÖLJY 1 L 19 49 NORM. 21,99 (19,49 €/L) Runsaasti elimistölle tärkeitä omega-3 rasvahappoja, sisältäen erityisesti EPA:a ja DHA:a. 30 päivän alin hinta 21,99 €. KOIRANRUOAT VERKKOKAUPASTA ILMAN TOIMITUSKULUJA HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 5 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 5 16.8.2023 9.25.06 16.8.2023 9.25.06 40-41_Ilmoitus_JA?0523.indd 40 40-41_Ilmoitus_JA?0523.indd 40 25.8.2023 9.34 25.8.2023 9.34
MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 95 SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79 95 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. MÄYRÄLOUKKU 116X41X46 CM 139,Kotimainen, vankkarakenteinen paksusta 3,5 mm verkosta valmistettu loukku. Silmäkoko 1x2”. Paino: 13 kg. LIPPIS+KASVONAAMIO LIVE DEOYS GEAR 9 99 Maastokuvioitu lippis, jossa kasvonaamio. Kevyt ja ilmava naamio alkusyksyn kyyhky-/sorsajahteihin. NAAMIOVERKKO LIVE DECOYS GEAR 1,5 X 3 M 19 99 Kevyt ja kestävä naamioverkko, joka pakkautuu kuljetettaessa pieneen tilaan. Kolmiulotteinen Natural Blind -metsäkuvio maastouttaa erittäin hyvin. IRROTETTAVA HYTTYSVERKKO SUOJAA MYÖS HIRVIKÄRPÄSIÄ JA PUNKKEJA VASTAAN! METSÄSTYSPUKU HAGHUS HOSSA 59 95 Kevyt hupullinen anorakkipuku hyttysverkolla. Tilava vetoketjullinen etutasku. Housuissa kaksi tilavaa taskua. Tehokkaasti maastouttava digicamo -väritys. KYTTÄYSKOPPI 129,Kevyt ja nopeasti kasattava kyttäyskoppi, jossa on integroitu tuoli. Tähystys-/ampuma-aukot eteen ja sivuille. Vetoketjulla suljettava oviaukko. Suomalaiseen maastoon sopiva väritys. Mukana kanto-/säilytyspussi. Mitat kasattuna: Korkeus n. 135 cm, syvyys n. 105 cm, leveys n. 85 cm. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN LIPPALAKKI SWEDTEAM DESOLVE FIRE/VEIL 19 99 Laadukas lakki hirvimetsälle ja karhujahtiin. Desolve® Fire/Veil -kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisesti. Säädettävä koko. KÄSINEET LIVE DECOYS GEAR 9 99 Ohuet metsästyskäsineet, joilla saa hyvän tuntuman aseeseen. NAAMIOHUPPU SWEDTEAM DESOLVE VEIL 19 99 Kevyt kasvot peittävä huppu. Desolve® Veil-kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisesti. Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 4 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 4 16.8.2023 9.25.03 16.8.2023 9.25.03 ASEKAAPPI SUOMI RS8 679,Uuden aselain mukainen (EN-14450:2006 S1) asekaappi 8 aseen säilyttämiseen. 3 mm terästä. Ulkomitat: 149 x 55 x 35 cm. Paino: 100 kg. RIISTAKAMERA BURREL S12HD + SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. UUSI BURREL+ MOBIILISOVELLUS KAUPAN PÄÄLLE BURREL OTSALAMPPU! (ARVO 59,95 €) RIISTAKAMERA BURREL S12HD PRO 4G BURREL+ 249,Tallentaa 12 MP kuvia ja HD-laatuista 1080p videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, videot 1-30 s. Inframustasalama. HINNAT VOIMASSA 30.9.2023 ASTI. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankkija.fi JAHTI&VAHTI ENERGIA 12 KG 33 25 NORM. 36,95 (2,77 €/ KG) Tarkasti suunniteltu aktiivisen koiran kuivaruoka. 30 päivän alin hinta 36,95 €. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 12 KG 38 65 NORM. 42,95 (3,22 €/KG) Erittäin aktiiviseen menoon ja kovaan kulutukseen. 30 päivän alin hinta 42,95 €. RIISTAKAMERA BURREL S22WA 4G 299,Tallentaa 24 MP kuvia ja 2K-laatuista 1440p videota muistikortille. Lähettää kuvat sähköpostiin tai Burrel+ sovellukseen. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. 110° laajakuvalinssi. Inframustasalama. KAUPAN PÄÄLLE MUISTIKORTTI JA PARISTOT (ARVO 22,98 €) ASEPUSSI ALASKA 24 95 Topattu asepussi haulikolle tai kiikarikiväärille. Pituus 124 cm. ASEEN PUHDISTUSNARU BORESNAKE 19 99 Harjaa, puhdistaa ja öljyää aseen piipun yhdellä vedolla. Kolme eri mallia: .22, .222, .223 / .308 (7,62) / cal. 12 haulikko. ASEÖLJY FORREST 150 ML 8 99 Korkealaatuinen synteettinen NATOhyväksytty aseöljy. Suojaa, voitelee ja puhdistaa. Jähmettymispiste -58 °C. JAHTI&VAHTI LOHIÖLJY 1 L 19 49 NORM. 21,99 (19,49 €/L) Runsaasti elimistölle tärkeitä omega-3 rasvahappoja, sisältäen erityisesti EPA:a ja DHA:a. 30 päivän alin hinta 21,99 €. KOIRANRUOAT VERKKOKAUPASTA ILMAN TOIMITUSKULUJA HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 5 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2023.indd 5 16.8.2023 9.25.06 16.8.2023 9.25.06 40-41_Ilmoitus_JA?0523.indd 41 40-41_Ilmoitus_JA?0523.indd 41 25.8.2023 9.34 25.8.2023 9.34
Den nya serien Skogsvård och älg visar hur du kan vårda skogen för att minska älgskadorna. TexT Marko Svensberg U nder de senaste decennierna har det gjorts en mängd anvisningar och guider för hur man kan minska skadorna på skog som älgarna vållar. Men anvisningarna har inte omsatts i praktiken utan de har blivit dammsamlare. Klöv-projektet har tillsammans med Skogscentralen tagit fram en ny serie videor kallad Skogsvård och älg. Där visas koncentrerat vad du kan göra för att minska älgskadorna med skogsvårdsmetoder. Videorna är en samproduktion av Klöv-projektet och Skogscentralen. Serien Skogsvård och älg omfattar fem avsnitt på var sitt tema. • Skötsel av granplantbestånd • Skötsel av tallplantbestånd • Anläggning av blandbestånd • Ökad födotillgång på landskapsnivå minskar skadorna • Avverkningsrester åt älgarna Föda på stora arealer Skadorna som älgen orsakar koncenterar sig till unga talloch vårtbjörksbestånd. Lövträden asp, rönn, sälg och björk är älgens favoriter. På landskapsnivå bör det därför finnas fler alternativ för älgen än tall och vårtbjörk. Även vegetationen i fältskiktet, som ljungen, är betydelsefull. Om det inte finns andra intressanta alternativ att tillgå så betar älgen tall och vårtbjörk. På vintern betar älgen gärna tallplantor. Därför borde tallplanteringar anläggas naturligt eller med sådd för att beståndet ska bli så tätt att det tål förluster. I granplanteringar bör det finnas lövträd som alternativ föda. Spara undervegetationen – i synnerhet lövträden – i gallringsbestånd och gör det på Minimera älgskadorna med skogsvård ? Målet för skogsvården bör vara blandbestånd med minst tre trädslag och tillräckligt täta planteringar som tål förluster. Utnyttja exempelvis kraftledningsgator för produktionen av alternativ föda. Du kan se videorna på Viltinfo och i Jägaren på nätet. Jägaren 5/2023 42 42-43_Sorkkavideot_JA?0523.indd 42 42-43_Sorkkavideot_JA?0523.indd 42 25.8.2023 9.35 25.8.2023 9.35
stora arealer. I områden där älgar betar på vintern är det klokt att förlägga gallringar och slutavverkningar i talloch björkdominerade bestånd till vintern. Lyft upp topparna på snön så får älgarna mera att äta. Det är viktigt att öka andelen blandbestånd. Det är en försäkring mot klimatförändring och skogsskador eftersom en skadegörare knappast drabbar alla trädslag. Målet bör vara blandbestånd med minst tre trädslag där minoritetsträdslagen sammanlagt uppgår till minst 20-30 procent och huvudträdslaget Observera åtminstone detta! Arbetet med att utveckla tillgången på föda för hjortdjuren och skogsvårdsmetoderna står på tre ben som borde realiseras på stora arealer. 1 Tillgången på alternativ föda 2 Bevara och öka andelen blandbestånd 3 Tillräckligt täta plantskogar för att tåla förluster till högst 80 procent av beståndets totala volym. Ett blandbestånd med tre trädslag har tall, gran och något lövträd. På en karg ståndort får andelen tall vara större. Undvik överdriven röjning vid samtliga skogsvårdsarbeten; röj enbart sådant som ska bort för att bereda växtutrymme och för avverkningen. Använd kraftledningsgator, vägrenar, åkerkanter, viltåkrar och impediment för produktionen av alternativ föda. Jägaren 5/2023 43 42-43_Sorkkavideot_JA?0523.indd 43 42-43_Sorkkavideot_JA?0523.indd 43 25.8.2023 9.35 25.8.2023 9.35
Tolvslaget den 20 augusti föregås av en alldeles speciell hoppfull spänning. I Pääjärvi i Kauhava vibrerar det också, men där behöver man inte oroa sig för att det inte skulle finnas sjöfågel. Det finns det nämligen. TexT Tero Kuitunen Bilder Tero Salmela J oni Pirhonen och Kalle Leemet har under morgontimmarna transporterat kojan, bulvanerna och den irländska settern Alita till en ö mitt i den iståndsatta våtmarken Pääjärvi. Redaktören och fotografen åker med det sista kanotlasset, för utan båt tar man sig inte till Pirhonens och Leemets andjaktsplats. Ön sviktar under fötterna och vattnet når upp till fotknölarna, minst. Golvet i kojan består av en lastpall. – När våtmarken iståndsattes höjdes vattennivån med en meter ungefär och det fick sådana här ogrävda ställen att lossna. En storm kan få öarna att röra på sig och i fjol såg utsikten härifrån alldeles annorlunda ut, berättar Pirhonen. Iståndsättningen har varit rent enorm. 42 hektar har grävts upp. Grävmaskinen jobbade flera vintrar för att skapa en flera kilometer lång vall kring sjön som höll på att växa igen. Inför premiären har ett tiotal jägare kommit till våtmarken från jaktföreningarna Kauhavan Alakylän Metsästysseura och Härmän metsästysyhdistys. Pirhonen hör till den förstnämnda föreningen medan Leemet jagar med dagskort. Hundratals änder På slaget tolv knallar de första skotten, men långt ifrån. Våtmarken ligger stilla ett ögonblick, men sedan börjar saker och ting hända. I kojan spanar Pirhonen och Leemet efter lämpliga skottchanser. Fåglarna flyger oavbrutet och allt emellanåt i sådana mängder att också en garvad andjägare häpnar. – Allt för långt borta, hörs det gång på gång från kojan. Vid klart och vackert väder brukar änderna flyga högt och det gör de även nu. Men när det finns gott om fågel kommer skottchanserna så tätt att man lugnt kan vänta in dem. Våtmarken är anlagd för fåglarna och den drar mycket riktigt fåglar till sig, vilket bäddar för gynnsamma lägen för jägarna. När det intensivaste flygandet har lugnat sig en aning och hunden Alita har bärgat bytet fortsätter Pirhonen och Leemet att berätta om detta fågelparadis. Det verkar inte göra någonting att änder sveper förbi inom skotthåll och chanser blir försummade medan intervjun pågår. – På premiären har vi som tradition att stanna hela dagen, så det kommer fler chanser, skrattar Leemet. Sjöfågeljakt med gott samvete Pirhonen berättar att han brukar jaga tre gånger här i våtmarken under säsongen, även om han i princip kunde göra det varje kväll. – I början av säsongen finns det mera jägare här medan slutet är lugnare. Då fungerar stället mera som en rastplats för flyttande fåglar, berättar han. Iståndsättningen fortsatte in på 2020-talet och fågelfaunan blev hastigt artrikare. I Pääjärvi häckar inte bara änder utan också sothöna, häger och ett stort antal olika vadare. Andjakten i en iståndsatt våtmark Se videon Hur är det att jaga sjöfågel i en iståndsatt våtmark? jagarentidningen.fi Jägaren 5/2023 44 44-45_Metsa?stysta?_kosteikolla_JA?0523.indd 44 44-45_Metsa?stysta?_kosteikolla_JA?0523.indd 44 25.8.2023 9.35 25.8.2023 9.35
– Man ska vara skärpt när man jagar. Det finns gott om gräsänder och krickor, så det är ju mest sådana vi skjuter. Gräsanden är lyckligtvis lätt att känna igen och de mindre änderna kan man i osäkra fall låta bli att skjuta, fortsätter Leemet. På frågan hur jakten i en sådan här våtmark skiljer sig från annan andjakt kommer de båda jägarna på flera skillnader. – Hela den här miljön är alldeles annorlunda eftersom den är byggd för att sjöfåglarna ska trivas här. Det finns klart fler arter och det finns mycket fågel eftersom våtmarken är som en fågelfabrik. Dessutom är säkerheten bättre här eftersom jägarna är utspridda och står inte med tio meter emellan, som det kan vara längs åstränder. Bytet är förstås inte någon bisak. Pirhonen och Leemet har en klar syn på saken även där. – Tre, fyra gräsänder räcker riktigt bra för oss och här kan man fälla dem med gott samvete, berättar Pirhonen. Den iståndsatta våtmarken Pääjärvi Det har varit ett faktum redan länge att sjön Pääjärvi i Kauhava håller på att växa igen. I decennier försökte man få en ändring till stånd och när pussel bitarna slutligen föll på plats kom jobbet igång. Viltmästare Mika Hopiavuori ställde upp som ansvarsperson för iståndsättningen av Pääjärvi och projektet beviljades stöd av Österbottens NTM-central, Kauhava stad och projektet Sotka-våtmarker. De omfattande iståndsättningsarbetena gjordes vintrarna 2019 till 2021 med grävmaskin och sedan dess kan jaktföreningarna Kauhavan Alakylän Metsästysseura och Härmän metsästysyhdistys njuta av sjöfågeljakten i sin egen våtmark. Jakten har dimensionerats så, att den utgör högst hälften av produktionen av ungar enligt inventeringen av kullarna, vilket betyder att fågelproduktionen går rejält på plus. En avsevärd del av sjön är fortfarande oiståndsatt. Bara finansieringen kan ordnas så är ortsborna beredda att förvandla också den delen till ett fågelparadis. Se videon Mika Hopiavuori berättar om Pääjärvi-projektet jagarentidningen.fi ? Med en längd på 2,8 kilometer och en bredd på 300 meter och med 42 hektar iståndsatt areal är Pääjärvi ett imponerande exempel på en våtmark i toppklassen för sjöfåglar. Joni Pirhonen och Kalle Leemet har råd att enbart välja de bästa skottchanserna. ? Den apporterande hunden är fullt sysselsatt. ? Grävarbetena och höjningen av vattennivån skapade idealiska förhållanden för andjakt. Till Pirhonens och Leemets passplats kommer man bara med båt. Jägaren 5/2023 45 44-45_Metsa?stysta?_kosteikolla_JA?0523.indd 45 44-45_Metsa?stysta?_kosteikolla_JA?0523.indd 45 25.8.2023 9.35 25.8.2023 9.35
Vänd bitarna några gånger. Låt dem inte bli genomstekta. Lägg bitarna på exempelvis en planka och låt dem vila. Vira in dem i aluminiumfolie om du har sådan. Lägg först de mindre bitarna på plankan och ge de större bitarna mera tid att stekas. Brasans magi – stekt hjärta och lever på glödbädd Skär bitarna i tunna skivor, strö en nypa salt över dem och njut! I jämförelse med att steka i panna och att koka i saltlag öppnar saltet och lövträglödens rök en alldeles ny smakdimension! Kom ihåg att varken hjärtat eller levern får bli genomstekta! Visste du att ett av de allra delikataste recepten på inälvsmat är så enkelt att du till och med kan laga rätten genast efter fällningen. Allt du behöver är en glödbädd på lövträ och en gnutta salt. TexT och bilder Antti Saarenmaa S kölj blodet av hjärtat och levern, och var särskilt noggrann med hjärtats hålrum. Skär hjärtat i bitar och avlägsna de ljusa ställena. Avlägsna hinnorna från levern och skär den i ett par cm tjocka skivor. Strö salt över bitarna och låt dem dra en stund. Lägg bitarna direkt på glödbädden. Oroa dig inte, askan är ren (om inte någon har hunnit bränna nånting olämpligt!). Hjärta och lever på gott lantbröd med lingon till. Slår grillkorv alla gånger! TILAA OSOITTEESTA ALASKABRANDS.FI @ALASKABRANDS Uutuus! Kaikkien aikojen paras vedenpitävä metsästyspukumme Alaska Superior Pro -metsästyspuku Brown / Mud BlindTech SafetyMix BilndTech Blaze MYÖS NAISILLE MYÖS NAISILLE 299,(319,80) 89,90 679,99,90 329,(349,80) 329,(349,80) 329,(349,80) Takki + housut Liity uutiskirjeen tilaajaksi ja saat 10% alennuksen ensimmäisestä ostoksestasi 329,(349,80) MYÖS CAMO Kaikkiin asekaappeihin Burrel asevalosetti KAUPAN PÄÄLLE! 269,(299,50) Lippis + kauluri KAUPAN PÄÄLLE! Alaska Elk Hunter Pro miesten hirviliivi Alaska Tundra hirvimiehen puku Suomi RS8 asekaappi, musta Smurre Supervoima koiranruoka 5 x 20 kg Burrel Ear Buds aktiivikuulosuojaimet Alaska ThermoDry miesten välikerrasto 59,90 Jägaren 5/2023 46 46-47_Avotulen_taikaa_JA?0523.indd 46 46-47_Avotulen_taikaa_JA?0523.indd 46 25.8.2023 9.35 25.8.2023 9.35
TILAA OSOITTEESTA ALASKABRANDS.FI @ALASKABRANDS Uutuus! Kaikkien aikojen paras vedenpitävä metsästyspukumme Alaska Superior Pro -metsästyspuku Brown / Mud BlindTech SafetyMix BilndTech Blaze MYÖS NAISILLE MYÖS NAISILLE 299,(319,80) 89,90 679,99,90 329,(349,80) 329,(349,80) 329,(349,80) Takki + housut Liity uutiskirjeen tilaajaksi ja saat 10% alennuksen ensimmäisestä ostoksestasi 329,(349,80) MYÖS CAMO Kaikkiin asekaappeihin Burrel asevalosetti KAUPAN PÄÄLLE! 269,(299,50) Lippis + kauluri KAUPAN PÄÄLLE! Alaska Elk Hunter Pro miesten hirviliivi Alaska Tundra hirvimiehen puku Suomi RS8 asekaappi, musta Smurre Supervoima koiranruoka 5 x 20 kg Burrel Ear Buds aktiivikuulosuojaimet Alaska ThermoDry miesten välikerrasto 59,90 46-47_Avotulen_taikaa_JA?0523.indd 47 46-47_Avotulen_taikaa_JA?0523.indd 47 25.8.2023 9.35 25.8.2023 9.35
Älg n som vilt Livet i den boreala zonen har anpassat sig till årstidsväxlingarna och de tillhörande kraftiga variationerna. På vintern finns det inga färska löv eller smakliga vattenväxter att äta och det gäller att anpassa sig, på ett eller annat sätt. TexT Markus Melin, Lauri Mehtätalo, Juho Matala, Jyrki Pusenius, Petteri Packalen och Tuula Packalen Bild Asko Hämäläinen N är temperaturen har sjunkit från sommarens +20 °C till vinterns motsvarande köldgrader har vissa djurarter bytt landskap medan andra ligger i vinterdvala. Vissa har däremot fått tjock päls och ändrat sitt beteende enligt förhållandena. Till dem hör älgen. Av våra klövdjursarter är älgen en av de bäst anpassade till snö och kyla: den har proportionellt mycket långa och kraftiga ben, och trycket på klövarna är jämförelsevis litet i förhållande till älgens storlek. Det här i kombination med den starka kroppsbyggnaden gör att den kan ta sig fram också i djup snö, samtidigt som den tjocka vinterpälsen håller värmen. Vid stort snödjup strävar älgarna efter att minimera sina rörelser för att spara energi. Men hur mycket snö krävs för att det ska märkas på älgens rörelser? Tidigare har det endast funnits utländska forskningsuppgifter på detta, och de har inte grundat sig på aktiv GPS-uppföljning. Snö och rörelse När det GPS-material om älgar som tidigare presenterats i artikelserien förenades med Meteorologiska institutets snödjupsdata, kunde man undersöka hur älgarnas rörelser förändrades i samband med snöns ankomst. Forskningsmaterialet utgjordes av 49 tjurar, 73 kvigor och 44 kor som kalvat olika år. Deras rörelser följdes upp under en hel vinter. Undersökningen gjordes Heta somrar och djup snö Älgen är kanske den av våra arter som är mest känslig för stigande temperaturer. Jägaren 5/2023 48 48-49_Hirvi_riistaela?imena?_osa3_JA?0523.indd 48 48-49_Hirvi_riistaela?imena?_osa3_JA?0523.indd 48 25.8.2023 9.36 25.8.2023 9.36
i tre områden: Tavastland – Nyland, Kustösterbotten och Kajanaland – Södra Lappland. Älgarnas rörelser började minska i relativt jämn takt när snötäcket lade sig. När snödjupet uppnådde cirka 30 – 40 cm orsakade ytterligare snö inte längre avsevärda förändringar. Djuren hade således gjort sina nödvändiga vandringar och hittat sina vinterbeten. Älgarna rörde sig mera i det norra undersökningsområdet än i det södra, även när snödjupet i norr var närmare en meter; i de kargaste miljöerna måste älgarna söka föda inom ett större område. Det förekom inte avsevärda skillnader i rörelserna mellan kvigor, kor och tjurar, inte heller i fråga om hur de reagerade på snön. Från en ytterlighet till en annan Medan älgen har anpassat sig utmärkt till kylan, har den inte anpassat sig lika väl till värmen. Undersökningar visar att varmt vinterväder kan medföra fysiologiska biverkningar redan vid noll grader och sommartid redan vid temperaturer över +15 °C. Sommarvärmens inverkan på älgens rörelser kunde undersökas den rekordheta sommaren 2010. Undersökningen gjordes på GPS-försedda älgar – sju tjurar och elva honor – på västkusten. Djurens rörelser förenades med Meteorologiska institutets väderdata under tiden för GPS-lokaliseringen samt med laserskanningsdata som illustrerar skogens struktur; hur och i hurdana skogar älgarna rörde sig under den hetaste perioden. GPS-materialet visar tydligt att älgarna måste anpassa sin dygnsrytm i synnerhet när dagarna var som hetast. I värsta fall tillbringade de största delen av dygnet på samma plats och rörde på sig för att äta under den svalaste tiden på natten. När dagstemperaturen översteg + 20 °C, valde djuren också livsmiljön med större noggrannhet. Under heta dagar vilade de under stora, täta grenar, där de inte annars vistades, och på natten gjorde de korta besök i unga skogar och på öppna platser för att beta. Älgarna sökte således skydd mot värme i skogarna, där temperaturen dagtid hölls på en uthärdlig nivå tack vare skuggan. Beteendet är normalt, men dess kraftfullhet och tydlighet under heta dagar visar att hettan är besvärlig för älgen. Valet av livsmiljö liksom även beteendet styrdes av situationens tvång, och inte av vad som i övrigt hade varit behagligast. Älgen är kanske den av våra arter som är mest känslig för stigande temperaturer, både sommar och vinter. Framtiden utvisar hur vårt förändrade klimat påverkar älgen. Det Exempel på älgarnas rörelsemängder i Lappland – Kajanaland i förhållande till snödjupet. Vistelseplatser sommartid, med färg enligt tid på dygnet. Vistelseplatser nattetid (22 – 06) anges med blått och övriga med rött. Rörelserna nattetid förekom huvudsakligen i plantbestånd och på öppna platser, dagtid däremot i tätare skogar. I områden märkta med gul cirkel höll sig älg 4848 på nästan samma plats över 12 timmar. 20 40 60 80 100 50 10 00 15 00 20 00 Snödjup (cm) Rö re lse m än gd (m /2 4 h) Tjurar Kor Kor med kalv KRONHÖJDSMODELL Trädbeståndets höjd (m) ÄLGKON 4848 Positioner på natten Positioner på dagen är skäl att konstatera att medeltemperaturerna i Finland redan har ökat med över 2 °C under de senaste 200 åren – klart snabbare än jordens medeltemperatur. Det allt varmare och förändrade klimatets påverkan på djurarterna blir aktuella forskningsämnen. Länkarna till de ursprungliga artiklarna finner du på nätet: jagarentidningen.fi. Jägaren 5/2023 49 48-49_Hirvi_riistaela?imena?_osa3_JA?0523.indd 49 48-49_Hirvi_riistaela?imena?_osa3_JA?0523.indd 49 25.8.2023 9.36 25.8.2023 9.36
Många jägare och jaktsällskap har jaktmarker som gränsar till den stora grannen i öster. Före jaktsäsongen är det därför klokt att repetera det praktiska angående hundarna och jakten vid gränsen. TexT och bilder Kai-Eerik Nyholm U nder årens lopp har finska jakthundar överskridit gränsen många gånger. Somliga gånger har det slutat lyckligt; de ryska gränsbevakarna har återbördat hunden vid gräns övergången till ägaren. Men många hundar har försvunnit på den vägen; kanske har de råkat ut för en olycka, blivit uppätna av vargar eller fått en ny husse. I och med det ryska anfallet på Ukraina i februari i fjol förändrades läget vid östgränsen radikalt. Kontakthållningen och besöken i Ryssland kraschade. Det här har konsekvenser för utsikterna att återvända efter en expedition över östgränsen. Men i det stora hela har samarbetet myndigheter emellan hittills löpt väldigt bra och hundar har återbördats i bägge riktningarna. Erfarenheter vid själva gränsen På östra sidan av gårdsplanen där Pekka Kunnas bor står en skylt som markerar gränszonen. Närmare grannen i öster än så här kan man egentligen inte bo. Som inbiten jägare har Kunnas gott om erfarenheter av jakt med hundar vid gränsen. Dessutom har han många vänner på den ryska sidan, men i dessa kristider har kontakterna glesnat. Han har inte förlorat en enda hund över gränsen utan samtliga har alltid återvänt till husse. – Det finns mycket som man på förhand måste tänka på. Närheten till östgränsen ger Jakthundar vid östgränsen Gränszonen är tydligt markerad med gula skyltar. Tillträde utan tillstånd är förbjudet och bestraffas med böter. Hundpejlen är ett viktigt hjälpmedel när man letar efter en hund som har försvunnit över gränsen. VHF är särskilt bra att ha. Jägaren 5/2023 50 50-51_Metsa?styskoirat_ja_ita?raja_JA?0523.indd 50 50-51_Metsa?styskoirat_ja_ita?raja_JA?0523.indd 50 25.8.2023 9.37 25.8.2023 9.37
jaktledarna mycket planeringsjobb. Det är väldigt vanligt att storvilt söker sig österut när man jagar. Därför måste kedjan av skyttar alltid vara tät, berättar Kunnas. Hundarna måste vara vaccinerade och spärrarna i hundpejlarna öppnade så det går att följa hunden på den östra sidan. Om ett skadskjutet vilt ska spåras in i gränszonen så gör vi det oftast med hunden i lina. Det nya stängslet utmed östgränsen är ett samtalsämne bland dem som jagar där. Hur påverkar det viltets beteende och hur fungerar viltportarna? Hunden kopplad vid östlig vind Yrjö Eronen som bor i Lieksa har många gånger stått och väntat på att en jaktkamrat ska återvända från andra sidan. Hittills har han inte förlorat en enda hund på den vägen. – I närheten av gränsen släpper jag inte hundarna lösa om det blåser nordlig eller ostlig vind eftersom det då finns en risk för att hunden försvinner över gränsen. Viltet som hunden skäller på söker sig gärna mot vinden och om vinden då ligger på från Ryssland så fortsätter färden ofta in i de ryska ödemarkerna, förklarar Eronen. Han betonar en egenskap hos jakthundar som är särskilt viktig vid gränsen; när skallet är avslutat ska hunden återvända samma väg eller raka spåret tillbaka till ägaren. Nuförtiden när hunden har pejl går det ofta tvärtom; det är hundägaren som går till hunden. Men så där bara korsar man inte gränsen till Ryssland för att hämta sin hund. Ett kärt återseende En gång var det ändå nära att Eronen skulle ha förlorat en uthållig björnhund. Hunden hade följt en älg över gränsen och försvunnit. En finsk långtradarförare lade märke till en civil bil med en pejlförsedd karelsk björnhund i framsätet och hejdade bilen. Efter en stunds förhandlande bytte hunden fordon och återvände hem. Om en hund som har korsat gränsen råkar i civila händer är risken mycket större att den ska försvinna än om händerna hör till en myndighet. Den längsta älgjakten vid gränsen med ställande hund som Eronen har hört om höll på (lite skämtsamt formulerat) i ett helt år. Sent på hösten, i november när snön redan låg, korsade en lovande norsk gråhund gränsen i Haapajoki i Ilomants, i hälarna på en älg. Hundens ägare skickade en begäran om utlämning till ryssarna, men hunden blev inte återlämnad. På vintern ett år senare upptäckte de finska gränsbevakarna på samma plats en norsk gråhund som korsade gränsen från den ryska sidan, tillsammans med en älg. GÖR SÅ HÄR ? Märk hundens halsband med ägarens telefonnummer. ? Underrätta gränsbevakningen i området om vad som har hänt, platsen där hunden korsade gränsen, hundens ras och namn, och kännetecken. ? Lämna någonting på platsen med en lukt som hunden känner igen. ? Vid gränsen är det väldigt vanligt att storvilt styr österut. Här har en björnfamilj varit på väg åt det hållet. Snön låg djup och gränsbevakarna fångade hunden med snöskoter. De ryska gränsbevakarna vinkade och krävde hunden tillbaka. De finska gränsbevakarna anade att det var hunden som hade försvunnit ett år tidigare och nu jagade för rysk räkning. Ägaren kände igen sin hund. Från rysk sida kom en begäran om utlämning, men länsmannen i Ilomants tog hunden i beslag. Samarbete med gränsbevakningen Alltid när gränsrelaterade jaktbekymmer tillstöter är det bäst att genast och med låg tröskel kontakta gränsbevakningen. Jägare från övriga delar av landet reser ofta till de karelska skogarna för att jaga björn, älg och skogshöns. Då är det viktigt att veta hur man ska göra vid gränsen. Gränsbevakningen ger anvisningar för jakten inför varje nytt jaktår. • Det är förbjudet att skjuta i riktning mot eller över gränsen. • Vid en skadskjutning där jaktsällskapet saknar gränszonstillstånd kan gränsbevakningen bevilja ett muntligt sådant. • Den som tänker använda ett vapen närmare gränsen än 500 meter ska alltid göra en anmälan till gränsbevakningen. • Ett gränszonstillstånd beviljas alltid fallspecifikt efter en bedömning. Det främsta villkoret för att ett sådant ska beviljas är att verksamheten inte äventyrar säkerheten eller ordningen. Uthålliga storviltshundar kan följa en älg eller björn i dagar. Det är viktigt att de återvänder samma väg. Jägaren 5/2023 51 50-51_Metsa?styskoirat_ja_ita?raja_JA?0523.indd 51 50-51_Metsa?styskoirat_ja_ita?raja_JA?0523.indd 51 25.8.2023 9.37 25.8.2023 9.37
Utrustningen för jakt med ställande hund 1 2 8 9 Som grunduppsättning utrustning för den som jagar med ställande hund räcker det med pannlampa, hundpejl och ett avfångningsvapen. Utrustningshelheten som jag här presenterar är resultatet av många års jakt och produktutveckling. TexT och bild Tomi Nevalainen 1. HUNDPEJLEN. En Garmin 320 Astro, som fungerar med handskar på händerna och i regn. På halsbandet en Garmin DC40 och en Tracker Supra. Två pejlar för att öka funktionssäkerheten och hundsäkerheten, och för att Tracker går att använda med en telefonapp. Men det går bra med bara en. Observera att det dessutom sitter två blinkande blåljus på halsbandet för att öka säkerheten för hunden. Dessutom finns det en grytpejl (Bellman) på bilden, om hunden råkar vara en terrier. 2. EN TABLETTDATOR som kan fästas på bilens instru mentbräda för ökad trafiksäkerhet när jägaren följer hunden vid en spårning. 3. ETT AVFÅNGNINGSVAPEN. På bilden en S&W revolver med Grimson Trace lasersikte. 4. EN PATRONPÅSE och batterier till Garmin. 5. EN VÄRMEKAMERA. På bilden en Hikmikro Thunder 35. 6. SÖKLJUS. På bilden en Javelot. 7. EN SÄNDANDE VILTKAMERA med batteri. 8. ETT UTRUSTNINGSBÄLTE. 9. LÄSKSTÄNGER (under verktygsvästen). De på bilden är 1,2 och 2,5 meter långa. Med dem kan man dra fram avlivade mårdhundar under stenar eller byggnader, eller inuti en trumma. 10. EN VERKTYGSVÄST. En modifierad väst för snickare. Innehåller bland annat fodralen för revolvern och söklju set, och fickor för patronerna och batterierna. 11. HÖRSELSKYDD av pannbandsmodell (på klädhäng arspiken). Skydda hörseln vid avfångning under stenar eller byggnader, eller i trummor; på alla ställen där skot tet kan skada hörseln. 12. PANNLAMPA. Observera att batteriet är stort och sitter skyddat mot kyla i ett axelhölster. VARSELVÄST FÖR HUNDEN. En prisbillig utrustnings detalj som ökar säkerheten för hunden. Jägaren 5/2023 52 En jägar s utrustning 52-53_Pintapyyta?ja?n_varusteet_JA?0523.indd 52 52-53_Pintapyyta?ja?n_varusteet_JA?0523.indd 52 25.8.2023 9.37 25.8.2023 9.37
AN TT I YR JÖ LÄ E n jämthund som deltog i en älgjakt promenerade in på gårdsplanen på en bondgård. Pappan till gårdsägaren uppgav att han hade försökt hindra hunden från att gå in i ladugården genom att avfyra ett skott med hagelgeväret, men hagelsvärmen hade träffat hunden i magen. För att befria hunden från sina plågor hade han avlivat den med ett andra skott. Han blev åtalad för skadegörelse. Mannen som hade skjutit hunden bestred åtalet och hävdade att det var en olyckshändelse. Han uppgav att han hade försökt skydda korna och hade dessutom varit rädd för att hunden skulle bli nertrampad av korna. Hundens ägare krävde att han skulle ersättas med hundens värde och rättegångskostnaderna eftersom hunden, ansåg ägaren, hade blivit skjuten utan orsak. Hunden hade levt hela sitt liv på en gård med kor och hade, enligt hundägaren, aldrig visat något intresse för korna. Hundägaren trodde således inte på att hunden skulle ha varit på väg in i ladugården. UPPSÅTLIG GÄRNING ELLER EN OLYCKSHÄNDELSE? Det rådde ingen oenighet om själva händelseförloppet utan det skulle utredas huruvida det inträffade var en uppsåtlig gärning eller en olyckshändelse. Skadegörelse är straffbart enbart om den är uppsåtlig. Det gällde alltså för rätten att avgöra om skytten avsiktligt hade skadat hunden eller inte. Skytten uppgav att han jagade skator när hunden tassade in på gårdsplanen och därför bar på ett gevär. Han uppgav att hunden var på väg till ladugården och hade morrat åt honom utan att lyda honom. Vidare uppgav han att hunden hade varit halvvägs in i ladugården när han grep den i svansen och sköt med andra handen. Avsikten var att med skottet skrämma bort hunden från laSköt jakthund vid ladugård dugården, men i stället råkade skottet träffa hunden i magen. Därefter hade han avlivat hunden eftersom han såg att den led. Som bevis för skadan på hunden visades ett fotografi. På bilden syntes inte några andra skador än den i buken. Av hundpejlens spårlogg framgick att hunden hade befunnit sig på gården i bara några minuter. Enligt hundskytten var arrendeavtalet för jakträtten annullerat och hade vid den aktuella tidpunkten upphört att gälla. Det var därför oklart huruvida det fanns något lovligt jaktområde. Tingsrätten ansåg emellertid att detta saknade betydelse för fallet. Även om hunden hade befunnit sig olovligt på gårdsplanen skulle det inte inverka på gärningens uppsåtlighet. TINGSRÄTTEN DÖMDE SKYTTEN FÖR SKADEGÖRELSE Hundskytten hade avlossat skottet tätt intill hunden samtidigt som han höll den i svansen. Tingsrätten fastställde att om det hade handlat om ett varningsskott Jägaren 5/2023 54 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. HAN ÄR SPECIALIST PÅ FÖRENINGSJURIDIK OCH JAKT. Br tt och straff 54-55_Rikos_ja_rangaistus_JA?0523.indd 54 54-55_Rikos_ja_rangaistus_JA?0523.indd 54 25.8.2023 9.37 25.8.2023 9.37
E n renskötare åtalades för skadegörelse och brott mot djurskyddslagen. Enligt åtalet hade renskötaren vållat en hundägare ekonomisk skada när han sköt dennes jämthund. Enligt åtalet hade renskötaren gjort sig skyldig till brott mot djurskyddslagen genom att vålla hunden onödigt lidande när han sköt den tre gånger i sidan i stället för med ett skott i hjärnan. Dessutom var, enligt åtalet, miniatyrgeväret och patronerna som renskötaren sköt med för svaga för avlivning av en hund. Enligt renskötsellagen får en renskötare avliva en herrelös hund som han påträffar inom sitt renbeteslag under tiden då hundar ska hållas kopplade, om hunden jagar renar där dessa betar, eller under annan tid om hunden driver och river ren. Det är dock inte tillåtet att avliva hunden om den kan kallas in eller om skada kan förhindras på annat sätt. Fallet inträffade inte under tiden då hundar ska hållas kopplade. OKLART HÄNDELSEFÖRLOPP Renskötaren uppgav att han på natten hade blivit uppringd av grannen om en herrelös hund som drev ren och inte lät sig kopplas. Renskötaren hade åkt för att kontrollera läget och hade med rop försökt få hunden att lämna renen i fred. Hunden hade närmat sig renskötaren, men sedan återupptagit drevet. Renskötaren hade inte kunnat få tag i hunden och hunden lät sig inte tas fast. Händelseförloppet hade varit snabbt och han hade skjutit mot hjärtat i stället för skulle det ha skjutits i luften eller på ett längre avstånd från hunden, för att inte träffa den. Rätten ansåg det inte heller vara trovärdigt att försöka skrämma en jakthund, som var van vid skott, med ett skrämskott. Vidare fastställde rätten att den åtalade hade rätt att skydda sin egendom, alltså korna i ladugården. Men det kunde inte påvisas att hunden skulle ha hotat korna på ett sådant sätt att det hade varit befogat att skjuta den. Rätten ansåg att jakten på skator var en trovärdig förklaring till att skytten hade geväret med sig, i stället för att han skulle ha hämtat geväret enkom för att avliva hunden. Tingsrätten ansåg att skytten inte nödvändigtvis hade haft för avsikt att skada eller döda hunden, men att han hade ställt sig likgiltig till risken för att hunden skulle kunna bli skadad eller dödad. Enligt tingsrättens bedömning handlade mannen uppsåtligt och gjorde sig därmed skyldig till skadegörelse. Hundskytten dömdes till böter och skulle ersätta hundägaren med hundens värde samt dennes rättegångskostnader. Dessutom blev hagelgeväret förbrutet till staten. Den dömde vände sig till hovrätten, som inte beviljade tillstånd att överklaga domen. Tingsrättens dom stod således fast. En renskötares rätt att avliva en hund som driver en ren hjärnan eftersom hundens huvud var vänt ifrån honom. Enligt ägaren var hunden en skicklig och fungerande jakthund som varit renren i flera år. Enligt ägaren lät hunden sig kallas in också av främmande människor på jakt. Hundägaren trodde inte på renskötarens uppgifter om hundens beteende och hunden hade, enligt honom, aldrig förut varit aggressiv. Tingsrätten bedömde bägge parternas version av det inträffade som trovärdiga och konsekventa. Vikt lades vid faktumet att enbart renskötaren hade varit på plats. Hundägarens version byggde på att han efteråt hade synat platsen och kände hunden. Det fanns ett vittne vars utsaga stödde renskötaren, hur hunden inte hade låtit sig inkallas. Det fanns fotografier som visade platsen för det skedda samt hundens och renens positioner vid skottögonblicket. Snötäcket i skogen var ungefär en handsbredd djupt. På en närbild av renens bakdel syntes en liten skada på ena bakbenet. På marken fanns bloddroppar kring renen. På en bild tagen av insidan på renskinnet syntes ett litet hål i huden. TINGSRÄTTEN FÖRKASTADE ÅTALET Renskötsellagen specificerar inte vad som avses med att en ren blir riven. Rätten ansåg det ändå vara bevisat att hunden hade drivit renen och nafsat den i bakbenet och åstadkommit en blödande skada. Tingsrätten fastställde att skadan uppfyllde renskötsellagens definition på riven ren och att renskötaren därmed hade rätt att avliva hunden. Enligt renskötaren hade hunden inte låtit sig inkallas och den hade, trots renskötarens rop, återvänt till renen. Tingsrätten tog dessutom hänsyn till att inga andra personer fanns på plats samt att hunden hade befunnit sig mellan renen och renskötaren. Denna hade således inte haft andra möjligheter att skydda renen än att avliva hunden. Renskötaren hade befunnit sig i nattsvart skog och varit tvungen att fatta ett hastigt beslut om huruvida detta var en situation i enlighet med renskötsellagen där en herrelös hund får avlivas. Tingsrätten fastställde därför att renskötaren inte hade haft några möjligheter att handla på annat sätt. Tingsrätten ansåg att renskötaren hade gett en trovärdig förklaring till varför han hade skjutit hunden i hjärtat i stället för i hjärnan. De två andra skotten hade han skjutit för säkerhets skull. Hunden hade enligt renskötaren dött omedelbart och motparten hävdade inte heller något annat. Tingsrätten ansåg att renskötaren inte hade vållat hunden något onödigt lidande och han hade därför inte brutit mot djurskyddslagen. Åtalet mot renskötaren lades ner i sin helhet. Det förbrutna geväret återlämnades och staten ålades att stå för hans rättegångskostnader. Åklagaren och hundägaren överklagade till hovrätten, men denna beviljade inte besvärstillstånd. Tingsrättens dom stod således fast. Jägaren 5/2023 55 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. HAN ÄR SPECIALIST PÅ FÖRENINGSJURIDIK OCH JAKT. Br tt och straff 54-55_Rikos_ja_rangaistus_JA?0523.indd 55 54-55_Rikos_ja_rangaistus_JA?0523.indd 55 25.8.2023 9.37 25.8.2023 9.37
LÄGG FRÅN RÅDJUR, VITSVANSHJORT ELLER KRONHJORT Hjortdjuren använder sina ben hela tiden. Följden är att läggen är en seg muskel, som kräver mycket kärlek när den kokas. Det är ändå mödan värt, eftersom köttet blir mört, fint och smakrikt. 8 st frameller baklägg med ben Morötter Palsternacka Gul lök Timjan Rosmarin Vitlök Smör Buljong Salt och peppar Gnid in köttet med salt och peppar och bryn det i en stekpanna. Lägg köttet i en kastrull. Täck med vatten och låt koka i en timme. Spara lite av vätskan som köttet kokat i och använd som buljong. Skala morötter och palsternacka och skär dem i bitar. Skala och skär löken i klyftor. Bred ut morötter, palsternacka och lök på en djup ugnsplåt. Lägg på smörklickar och rosmarinkvistar. Placera det kokta köttet ovanpå grönsakerna och häll över lite av buljongen. Baka i ugnen i 170 grader i cirka 1 timme. Ös då och då på mer av buljongen. Tillägg till båda: GREMOLATA Gremolata är ett fräscht tillbehör. Denna läckra italienska blandning passar utmärkt ihop med viltkött. 2 msk hackad persilja 1 msk hackad färsk timjan 3 vitlöksklyftor 1 msk citroncest 1 dl olja Salt och peppar Hacka persilja, timjan och vitlöksklyftor. Tvätta citronen noggrant och riv den fint, använd endast den yttersta gula delen. Lägg alla ingredienser i en bunke och mixa ihop allt med hjälp av en stavmixer. Jägaren 5/2023 56 Mat n UNDER 2023 ÄR DET MICKE BJÖRKLUND SOM LAGAR DELIKATESSER FÖR TIDNINGEN JÄGARENS LÄSARE. TexT Michael Björklund Bilder Linus Lindholm 56-57_Reseptit_JA?0523.indd 56 56-57_Reseptit_JA?0523.indd 56 25.8.2023 9.38 25.8.2023 9.38
VILDSVINSRIBS De kokta revbensspjällen smaksätts med lök och morot. Smaken förstärks ytterligare med hjälp av vitlöksglazen som penslas på innan köttet bakas i ugnen. 1 sida av vildsvin (2–3 kg) 1 morot 2 gula lökar 6 vitlöksklyftor Salt och peppar SÖT VITLÖKSGLAZE 2 tsk dijonsenap 4 msk teriyakisås 4 msk chilisås 2 msk sirap 2 msk honung 2 msk finhackad vitlök Skala och klyfta lök och vitlök. Lägg kött, morot, lök, vitlök, salt och peppar i en kastrull. Låt koka tills köttet är mjukt. Laga vitlöksglazen genom att du lägger alla ingredienser i en skål och mixar ihop dem till en glaze. Lägg det kokta köttet i en ugnsform och pensla det med vitlöksglazen. Häll en gnutta vatten i ugnsformen och baka i 160 grader i 20 minuter. Ös gärna lite vätska över ribsen. Jägaren 5/2023 57 56-57_Reseptit_JA?0523.indd 57 56-57_Reseptit_JA?0523.indd 57 25.8.2023 9.38 25.8.2023 9.38
Matlagningsmet der för viltmat Confit är en utmärkt metod för tillagning av viltkött. Metoden passar särskilt bra för små och beniga bitar, som fågelben och vingar. TexT och Bilder Kati Pohja H ar du beställt confitkött på restaurang och undrat hur de bär sig åt för att göra det så saftigt? Det handlar om att confitera köttet, alltså att fettkoka det. Det är en enkel tillagningsmetod som också var en uppskattad metod för att konservera kött innan det fanns kyl och frys. Numera behövs metoden inte för konservering, men den ger fortsättningsvis ett oerhört saftigt kött. Torkar inte ut köttet Confit passar för allt kött och alla kroppsdelar, men särskilt bra för fågelben och vingar. Många föreställer Confit – konsten att fettkoka Täck de putsade och lättsaltade fågelbenen och vingarna med ankeller gåsfett. Tillsätt gärna några rosmarinkvistar. Ställ in köttet i ugnen på 100 grader i två, tre timmar tills det är saftigt överstekt och lossnar från benen. ? Det är enkelt att riva det kokta, saftiga confitköttet till strimlor. Ingen risk för torrt kött med confitmetoden! Jägaren 5/2023 58 58-59_Ruoanvalmistus_Confit_JA?0523.indd 58 58-59_Ruoanvalmistus_Confit_JA?0523.indd 58 25.8.2023 9.38 25.8.2023 9.38
sig att det knappt alls finns någonting att äta på de här små kroppsdelarna. Med de traditionella tillagningsmetoderna, stekning och kokning, är det lätt hänt att köttet blir torrt eftersom det ligger mot ben. Men det finns prima kött också på vingarna och benen som blir saftigt överstekt genom fettkokning och lätt lossnar från benen. Fettkokningen passar väldigt bra för fågelben och vingar också därför att det går att täcka dem utan sanslösa mängder fett. Tillagningen Lägg de lättsaltade bitarna i en ugnsform där de kan packas tätt på botten i ett eller två lager. Tillsätt så mycket fett att det täcker bitarna helt och hållet. Ankoch gåsfettet är det klassiska. Sådant kan köpas på burk i välförsedda mataffärer eller delikatessbutiker. Tyvärr är de här fetterna dyra, men hälften kan ersättas med matolja som har neutral smak, som rypsolja. Lägg ett lock på ugnsformen och koka i 100 grader i 2,5 till 3 timmar eller tills köttet trillar av benen efter en lätt skakning. Det går utmärkt att tillaga confitköttet flera dagar innan det ska serveras eftersom ankoch gåsfettet stelnar när det svalnar. Om det stelnade fettlagret täcker köttet helt och hållet så blir det lufttätt inkapslat och håller i upp till fem dagar i kylskåpet. Var noga med att inte röra köttet eller fettet med händerna, så inga bakterier blir överförda. Fettet kan återanvändas Värm kärlet före serveringen så pass att köttet kan plockas ur fettet. Lägg återstoden av fettet i en burk för senare återanvändning. Torka fettytan från bitarna och riv köttet i strimlor med gaffel. Därefter kan köttet användas till en rad olika maträtter, exempelvis som fyllning i semlor, hamburgare eller tortillor. Men kryddad confit passar lika bra på middagsbordet med grönsaker och potatis. Ett traditionellt sätt att använda confit-tillagat kött är att röra ihop det med kryddor och en gnutta ankeller gåsfett, och servera en festlig rillette som huvudrätt på middagen. Alternativt kan du laga en festlig rillette-paté genom att finfördela köttet, lägga det i en burk och täcka med ankeller gåsfett som sedan stelnar. Vilken utmärkt presentidé för en vän som uppskattar viltmat! Det går utmärkt att tillaga confitköttet flera dagar innan det ska serveras. Jägaren 5/2023 59 58-59_Ruoanvalmistus_Confit_JA?0523.indd 59 58-59_Ruoanvalmistus_Confit_JA?0523.indd 59 25.8.2023 9.38 25.8.2023 9.38
20 % instämmer inte 53 % instämmer Undersökningen gjordes av Taloustutkimus 7.4 till 10.5 2023. Ungefär hälften av de 1 063 som svarade intervjuades personligen och hälften besvarade en internetpanel. Svararna var 15 till 79 år gamla. Enligt enkäten gillar finländarna viltkött och tycker att sådant är etiskt. Svararna önskade att det skulle finnas vilt i matbutikerna och upplever tillgången som svag. Är viltkött lätt att få tag på? 53 % instämmer inte Viltköttet är rimligt prissatt i förhållande till kvaliteten Jag vill ersätta nöt-, svinoch fjäderfäköttet med viltkött anser att viltköttet är det mest etiska och klimathållbara köttet 69 % 63 % 16 % 21 % Instämmer Instämmer inte Varken instämmer eller instämmer inte eller kan inte säga 31 % Instämmer fullkomligt 37 % Instämmer delvis 16 % Varken instämmer eller instämmer inte 6 % Instämmer inte helt 4 % Instämmer inte alls 5 % Kan inte säga 68 % önskar att det skulle finnas viltkött i matbutikerna 23 % instämmer inte 33 % instämmer € Mera vilt på matbordet! Vi frågade finländarna vad de tycker om viltkött. Jag skulle vilja äta mera vilt (älg, vitsvanshjort och rådjur) 33 % Instämmer fullkomligt 36 % Instämmer delvis 15 % Varken instämmer eller instämmer inte 4 % Instämmer inte helt 3 % Instämmer inte alls 9 % Kan inte säga Jägaren 5/2023 60 60-61_Suhtautuminen_riistalihaan_JA?0523.indd 60 60-61_Suhtautuminen_riistalihaan_JA?0523.indd 60 25.8.2023 9.39 25.8.2023 9.39
Varken instämmer eller instämmer inte Finländarna äter mera vilt än det i dagsläget går att få tag på inom landet. Under de senaste åren har vi importerat i snitt en miljon kilo viltkött per år (Tullen). Enligt Naturresursinstitutet uppgick vår konsumtion av viltkött i fjol till: • Hjortdjur 1,5 kg / person • Hare 0,1 kg / person • Övrigt vilt 0,1 kg / person Vad anser vi om viltet? Enligt en utredning som projektet Välmående av vilt gjorde 2021 har konsumenterna en positiv inställning till viltet. Enligt konsumenterna är viltköttet rent, fritt från antibiotika, säkert och näringsrikt. Dessutom anses viltet vara traditionellt och miljövänligt, smaka gott och vara enkelt att tillaga. Finländarna gillar viltkött Vad gäller för en jaktförening som säljer kött? Mängden viltkött som får säljas har ökat. Bestämmelsen om försäljningsmängderna av viltkött (§ 746/2023) ändrades i våras 2023. Det är nu tillåtet för en jaktförening att stycka och sälja okontrollerat viltkött direkt till konsument eller detaljhandel på orten från ett slaktskjul som är anmält som livsmedelslokal (registrerat slaktskjul). En jaktförening får sälja följande mängd per år till detaljhandel på orten: • 10 älgar • 150 vitsvanshjortar samt 30 andra hjortar (exempelvis dovhjort) • 100 rådjur • 1 000 harar och 3 000 fåglar Viltet får flås och köttet får styckas, kylas, förpackas och frysas in. För tillverkningen av korv eller köttfärs gäller strängare krav än för styckning. Vad åt finländarna 2022? ID É O CH LA YO UT TE RO SA LM EL A • FO TO GR AF IE R AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N O CH TE RO SA LM EL A • TE CK NI N GA R SA NN A PI IR AI NE N/ VI RN A M AR KK IN O IN TI 61 Jägaren 5/2023 60-61_Suhtautuminen_riistalihaan_JA?0523.indd 61 60-61_Suhtautuminen_riistalihaan_JA?0523.indd 61 25.8.2023 9.39 25.8.2023 9.39
Det mesta av statens marker ligger i norra Finland. I dem är jakten organiserad på ett annat sätt än i det övriga landet, och därför ska de som jagar där ta hänsyn till särdragen, som renskötseln, och till andra jägare i samma område. TexT Ville Viitanen Bilder Forst styrelsens Jaktoch fisketjänster F orststyrelsens jaktoch fisketjänster erbjuder jakt i statens marker. Finland är ett avlångt land med varierande terräng och förhållanden, som erbjuder jaktoch fiskeupplevelser också för den som är kräsen. Skillnaderna i jaktkultur och de lokala särdragen är en rikedom som gör jakten och fisket rikt på nyanser. Den som jagar och fiskar ska ta hänsyn till naturen, viltet och allt annat som händer i trakten. Var pågår renskötselarbeten? Varje hundägare ska se till att den grundläggande lydnaden fungerar. Det gör jakten med hunden lättare och säkrare. En ren-ren (!) hund ger jakten flyt och minskar riskerna för tråkigheter med renar. Den som jagar med hund gör klokt i att före jakten ta reda på var det pågår renskötselarbeten. Det bästa sättet är att ta direkt kontakt med renbeteslagets renvärd på paliskunnat.fi/py/poroisannat. Använd också karttjänsten där renbeteslagen anmäler var de jobbar: porotyot.fi. För att undvika eventuella otrevligheter ska hunden inte röra sig i närheten av renskiljningsstängsel eller platser där annat arbete med renarna pågår. Om hunden ändå skulle skada en ren är det bäst att genast kontakta renvärden. Visa det övriga friluftslivet hänsyn Det kan finnas bärplockare, jägare, renskötare och annat friluftsfolk i samma marker. Jakten ger dig inte företräde, så det gäller att komma överens och dela med sig av utrymmet. Jägare har väl noterat att folk som kommer emot på skogsbilvägar och stigar brukar hälsa på varandra. Kom ihåg gott uppförande, så känns det trevligare för alla som rör sig i statens marker. I statens marker jagar flera jägare samtidigt. I norra Finland jagar dessutom flera älgjaktlag i samma område, både ortsbor De fasta renstängslena hittar du på kartan för varje tillståndsområde på adressen eräluvat.fi. Jakt i norra Finland Jägaren 5/2023 62 62-63_Metsa?stys_Pohjois-Suomessa_JA?0523.indd 62 62-63_Metsa?stys_Pohjois-Suomessa_JA?0523.indd 62 25.8.2023 9.42 25.8.2023 9.42
och jägare utsocknes ifrån. Därför bör personer med områdestillstånd hålla kontakt med varandra, om inte annat så för säkerhetens skull, men det är inte heller fel att komma överens om de praktiska jaktarrangemangen. Rekognoscera området före jakten Oavsett om du är en småviltsjägare eller jagar storvilt så är det förnuftigt att rekognoscera jaktområdet på förhand. Var och en bör ta reda på hur jaktkulturen på orten ser ut, områdets särdrag och vad som pågår där just nu. Jaktvårdsföreningarna i norr ordnar bland annat kurser för jaktledare som samtliga älgjaktsledare som jagar i området bör delta i. Kursen ger lokal och aktuell information som underlättar höstens jakt. Forststyrelsens Jaktoch fisketjänster Forststyrelsens jaktoch fisketjänster har hand om jakten och fisket i statens marker. Till tjänstens uppgifter hör bland annat att planera tillståndskvoterna, sälja tillstånd och övervaka jakten. Intäkterna från tillståndsförsäljningen används till viltvård, skötsel av fiskoch viltmiljöer och planering av hållbar jakt. Dessutom överförs fiskevårdsavgifter via Jaktoch fisketjänster till Jordoch skogsbruksministeriet. Jaktoch fisketjänster samarbetar med intressegrupperna och jobbar med allmän rätt och privaträtt. Till intressegrupperna hör bland annat jaktvårdsföreningarna och renbeteslagen. I områdena som avses i Jaktlagens 8 § har Forststyrelsen en plats i styrelsen för jaktvårdsföreningarna. Dessutom deltar en specialsakkunnig som representerar tjänsten i renbeteslagens möten. Planeringen av kvoten för småvilt i norra Finland görs med hänsyn till kommuninvånarnas fria jakträtt i statsmarker i hemkommunen (JL 8 § ). Kvoten, det vill säga antalet tillstånd, och eventuellt också indelningen av områdena dimensioneras med hänsyn till den hållbar jakten, viltstammarna, jakttrycket i området och särskilda omständigheter. Forststyrelsens verksamhet är underställd jordoch skogsbruksministeriet samt miljöministeriet. Ministerierna följer i sin tur de mål och lagar som regeringen och riksdagen har stiftat. Forststyrelsen är en mångsidig koncern som inkluderar Koncernenheterna, Skogsbruk Ab, Fastighetsutveckling, Forststyrelsen Kivi Ab, Siemen Forelia Ab och Nuuksiokeskus Ab. Till de offentliga förvaltningsuppgifterna hör Naturtjänster och Jaktoch fisketjänster. Vildmarksetikett för jägare i statens marker Hädanefter förväntar vi oss att de som jagar i statens marker följer Vildmarks etiketten för jägare. Den är en fortsättning på etiketten för friluftsfolk som alla och envar ska följa i bland annat nationalparkerna. Jägaretiketten är en sammanställning av de goda seder och bruk som jägarna förväntas följa utöver lagstiftningen och licensvillkoren. Jägaretiketten har sex huvudrubriker. 1 Ta hänsyn till andra som rör sig i naturen Vi påminner jägarna om att iaktta gott uppförande, säkerheten, var man får göra upp eld och att ta hänsyn till de lokala särdragen. 2 Skräpa inte ner Nedskräpningen är ett allmänt problem där som folk rör sig i naturen. Vi påminner jägarna om att plocka upp tomhylsorna efter sig. 3 Respektera viltet Vi påminner jägarna om att aldrig vålla djuren onödigt lidande. Ta vara på det fällda viltet och respektera det också när du fotograferar. 4 Ta hänsyn till andra när du kör bil Vi får ofta in klagomål på hur jägare kör bil och parkerar. Du som jägare ska se efter var gränsen går mellan väg och terräng eftersom andra regler gäller för terrängkörning. 5 Gör upp eld bara där det är tillåtet Innan du som jagar tänder en brasa ska du komma ihåg att olika bestämmelser gäller för mångbruksskog och skyddsområden. 6 Ta hand om din hund Jägaretiketten påminner dig om att ta väl hand om din fyrbenta jaktkamrat. I renskötselområdet ska du kolla upp renskötselarbetena på förhand och hunden ska vara renren (!). www.eraluvat.fi/se/ryggsacken/vildmarksetikett Jägaren 5/2023 63 62-63_Metsa?stys_Pohjois-Suomessa_JA?0523.indd 63 62-63_Metsa?stys_Pohjois-Suomessa_JA?0523.indd 63 25.8.2023 9.42 25.8.2023 9.42
I Lappland har mårdhundsavskjutningen minskat sedan 2010, det vill säga sedan det nordiska samarbetet inleddes. Tack vare de frivilliga jägarna har den effektiverade jakten gett resultat. På den svenska sidan uppger man att de invandrade mårdhundarna är färre nu än på 2010-talet. Tyngdpunkten för mårdhundsavskjutningen i Lappland ligger i de sydvästra kommunerna samt i Rovaniemi och Ranua. Mårdhunden har alltså förökningspotential också i norr. 2021 fälldes ett tjugotal mårdhundar i Kemijärvi, vilket tyder på att arten har lyckats föröka sig. Därför måste jakten och uppföljningen vara fortlöpande. I Övre Lappland har det under de senaste åren varit väldigt glest mellan mårdhundsobservationerna. Till vår överraskning fälldes i november i fjol en mårdhund i Neiden i Norge, drygt tio km från gränsen till Finland. Det var en vuxen hane som blev skjuten vid en åtel för räv. Jägarna misstänkte att den hade en partner, men någon hona påträffades inte. Eftersom avskjutningen har minskat i Lappland så har det nordiska mårdhundsDELTA I UTLOTTNINGEN: Knäpp en rykande färsk mårdhundsbild i norra Finland! Viltkamerabilden ska vara tagen i september-december i Lappland eller i jaktvårdsföreningarna Kuusamo, Taivalkoski, Pudasjärvi eller Ijo. Skicka in den till regionkontoret i Lappland (lappi@riista.fi). Bland de inskickade bilderna lottar vi ut ett pris värt ungefär 50 euro. Dessutom belönar vi den nordligaste mårdhundsbilden som har tagits under kampanjtiden. Den effektiverade viltkamerabevakningen och utlottningen pågår från 1.9 till 31.12 2023. Vi kontaktar vinnarna personligen. Syftet med bildinsamlingen är att inhämta mera information om förekomsten av mårdhund i norra Finland. projektet ökat samarbetet och utbildningsverksamheten söder om Lappland. Området för effektiverad jakt blir alltså större. Alla observationer behövs – i terrängen, vid vägkanter och i de sociala medierna Jägarna får in observationer av mårdhundar vid åtlar och i fällor medan somliga blir ställda av en hund. I synnerhet i området med glest mårdhundsbestånd behöver jägarna inte vara rädda för att det ska bli svårare att jaga med hund för att man skjuter mårdhunden vid skallet. Problemen förvärras om vi låter mårdhundarna föröka sig. Jägarna har noterat att de GPS-försedda individerna inte har svårigheter med att hitta till platser där en älg har tagits ur. Det är därför en god idé att beta viltkamerorna med älginälvor – men börja med att be markägaren om tillstånd. Observationer av mårdhundar görs ofta vid vägkanten. På sommaren och förhösten upplyser överkörda ungar oss om att det kan finnas fler mårdhundar i trakten. Det är skäl att vidarebefordra observationerna. Till de mera speciella observationerna hör en bild av en mårdhund tagen av en väderkamera i Enontekis. Även i de sociala medierna gäller det att vara skärpt. I byagrupper på nätet kan det finnas bilder som visar en mårdhund på stugbacken eller mårdhundskacka på en stig. Snabb informationsförmedling till jägarna är avgörande för jakten så mårdhundarna blir avlivade innan de hinner få ungar. Det nordiska mårdhundsprojektet går ut på att hålla mårdhundarna i Lappland på ett minimum och hindra dem från att sprida sig till Sverige och Norge. Den utglesade mårdhundsstammen kräver skärpt uppmärksamhet – observerandet och jakten får aldrig slappna av! TexT Sami Tossavainen Bild Erik Lund, SNO, Norge En norsk bild på mårdhunden i Neiden. 5etta Snurresäcken Sits med ljudlös 360 graders rotation, vapenhållare och många praktiska fickor gör ryggsäcken till en klar favorit. 119,00 € Berge 35 Stolsryggsäck Stolsryggsäck för jakt och friluftsliv. Volym 35 liter. 37,00 € Stolsryggsäck Vindrarp Lätt och slitstark stolsryggsäck av aluminium. Volym 40 liter. 89,00 € Titan Brown GTX Skinnkänga Ultralätt känga för jakt och vandring. Överdel av nubuckläder. Med Gore-Tex membran. 359,00 € Storsäljare! Lövcamouflage jacka + byxa Prisvärt, smidigt och funktionellt camoset med påsydda lösa löv gör dig ordentligt kamouflerad. 65,50 € Workglove Western Mjuka, sköna handskar i hjortskinn som formar sig efter handen. Fodrade eller ofodrade. Ofodrad 23,00 € Fodrad 26,50 € Nyhet! Kamouflagenät 4 x 1,50 m För kamouflage av t ex jakttorn och gömslen för jakt och fotografering. 18,00 € Kamouflagenät Field 4x1,5 m Kamouflagenät med vassoch gräsmönster. 21,50 € Kardog JEHU Flytande GPS signalväst Tålig väst med urtagbart flytelement. Med GPS-ficka. En orange och en gul sida. 89,00 € Nyhet! Wapiti XP Tussock Green Helt vattentät jacka med många smarta funktioner. 519,00 € Dog Keeper Hundförarväst Herr Orange/Reflex 100% vindoch vattentät. 99,00 € Trijicon AccuPoint Kikarsikte 2,5-10x56 BAC Kikarsikte med högklassig optik, flerskiktsbehandlade linser och belyst riktmedel som ger dig möjligheten till ett snabbare skytte! 1059,00 € Vakuumförpackare ProPack V5 Vakuumpacka kött och andra livsmedel enkelt hemma. 289,00 € Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Priserna justeras enligt den valutakurs för svenska kronor som gäller på dagen för annonsens publicering. Se gällande priser på hemsidan. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi Vi jagar mårdhunds observationer i norr Jägaren 5/2023 64 64-65_Supikoirahavaintoja_pohjoisesta_JA?0523.indd 64 64-65_Supikoirahavaintoja_pohjoisesta_JA?0523.indd 64 25.8.2023 9.42 25.8.2023 9.42
5etta Snurresäcken Sits med ljudlös 360 graders rotation, vapenhållare och många praktiska fickor gör ryggsäcken till en klar favorit. 119,00 € Berge 35 Stolsryggsäck Stolsryggsäck för jakt och friluftsliv. Volym 35 liter. 37,00 € Stolsryggsäck Vindrarp Lätt och slitstark stolsryggsäck av aluminium. Volym 40 liter. 89,00 € Titan Brown GTX Skinnkänga Ultralätt känga för jakt och vandring. Överdel av nubuckläder. Med Gore-Tex membran. 359,00 € Storsäljare! Lövcamouflage jacka + byxa Prisvärt, smidigt och funktionellt camoset med påsydda lösa löv gör dig ordentligt kamouflerad. 65,50 € Workglove Western Mjuka, sköna handskar i hjortskinn som formar sig efter handen. Fodrade eller ofodrade. Ofodrad 23,00 € Fodrad 26,50 € Nyhet! Kamouflagenät 4 x 1,50 m För kamouflage av t ex jakttorn och gömslen för jakt och fotografering. 18,00 € Kamouflagenät Field 4x1,5 m Kamouflagenät med vassoch gräsmönster. 21,50 € Kardog JEHU Flytande GPS signalväst Tålig väst med urtagbart flytelement. Med GPS-ficka. En orange och en gul sida. 89,00 € Nyhet! Wapiti XP Tussock Green Helt vattentät jacka med många smarta funktioner. 519,00 € Dog Keeper Hundförarväst Herr Orange/Reflex 100% vindoch vattentät. 99,00 € Trijicon AccuPoint Kikarsikte 2,5-10x56 BAC Kikarsikte med högklassig optik, flerskiktsbehandlade linser och belyst riktmedel som ger dig möjligheten till ett snabbare skytte! 1059,00 € Vakuumförpackare ProPack V5 Vakuumpacka kött och andra livsmedel enkelt hemma. 289,00 € Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Priserna justeras enligt den valutakurs för svenska kronor som gäller på dagen för annonsens publicering. Se gällande priser på hemsidan. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi 64-65_Supikoirahavaintoja_pohjoisesta_JA?0523.indd 65 64-65_Supikoirahavaintoja_pohjoisesta_JA?0523.indd 65 25.8.2023 9.42 25.8.2023 9.42
Enligt jaktförordningens 9 § ska varje hjortdjur som har fällts med jaktlicens anmälas till Finlands viltcentral inom sju dygn efter fällningen. TexT Harri Norberg och Saana Harju V i rekommenderar att jägaren gör fällningsanmälningen i tjänsten Oma riista varje dag efter avslutad jakt. Utöver anmälningen borde de fällda djuren också antecknas i Oma riista som en observation tillsammans med de övriga observerade hjortdjuren. Skyldigheten gäller älg, vitsvanshjort, dovhjort, skogs ren, kronhjort och sikahjort. Fällningsanmälningen kan också skickas in på en blankett inom sju dygn efter fällningen. På anmälningen ska uppges skyttens namn och jägarnummer, de fällda djurens art och antal, könet, tidpunkten för fällningen, antalet vuxna fällda hjortdjur och kalvar samt koordinaterna för fällningen. BlanketAnmäl de fällda hjortdjuren inom sju dygn efter fällningen Försummelse är straffbart Det är straffbart att försumma skyldigheten att göra fällnings anmälan och tidsfristen för anmälningen. Enligt jaktlagen kan den dömas för jaktförseelse som uppsåtligt eller av underlåtenhet låter bli att göra fällningsanmälan eller inte gör det inom den lagstadgade tidsfristen. ten för fällningsanmälningen kan skrivas ut på Finlands viltcentrals webbplats: https:// riista.fi/sv/jakt/bytesanmalan/fallda-hjortdjur/. Pappersanmälningen skickas till Finlands viltcentral, Tillståndsförvaltningens registratorskontor, Kuralagatan 2, 20540 Åbo eller e-post till adressen saaliit@riista.fi. Avslutningsanmälningen Kom även ihåg följande; även om en fällningsanmälan ska göras för varje enskilt fällt hjortdjur inom sju dygn efter fällningen ska det dessutom, när jakten avslutas, göras en separat anmälan för samtliga fällningar under säsongen, som inkluderar de övriga uppgifter som efterfrågas i avslutningsanmälningen. Anmälningen ska göras inom sju dygn efter det att de i jaktlicensen nämnda djuren har fällts eller, om alla djur inte har fällts, inom sju dygn efter det att fredningstiden har börjat. Det enklaste sättet att anmäla samtliga fällningar och observationer under säsongen är att göra det i Oma riista, men uppgifterna kan också skickas in till Finlands viltcentral på ett älginformationskort. Kortet samt anvisningarna för hur du anmäler fällningarna och observationerna finner du här: https://riista.fi/sv/jakt/bytesanmalan/falldahjortdjur/. TA NE LI SI NI SA LO Jägaren 5/2023 66 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 66-67_Lait&Luvat_JA?0523.indd 66 66-67_Lait&Luvat_JA?0523.indd 66 25.8.2023 9.42 25.8.2023 9.42
Jaktens etik och ansvarstagandet i förändring J ordoch skogsbruksministeriet har uppdaterat strategin för den offentliga viltkoncernen. I uppdateringsarbetet deltog ordförandena för viltråden och sakkunniga från Jägarförbundet, ornitologoch naturskyddsorganisationer, och MTK, Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter. I den föregående strategin fastställdes målet att jakten och viltvården ska vara etiska och ansvarsfulla. Det är en rejäl bit att svälja. I synnerhet om det uppfattas som sakernas faktiska tillstånd. Under årens lopp började det dock kännas lite grann som en gummistämpel. Därför är det en avgörande förbättring i den nya strategin att jägarnas kunnande ska öka och etiken och ansvarstagandet utvecklas, vilket stärker jaktens samhälleliga godtagbarhet. Jägarnas kunnande kan vi påverka genom utbildning. Lagstiftningen kräver jaktkort och ett godkänt skjutprov för jakten på vissa arter. För mycket annat finns det numera också mera utbildning än förut. Men etiken och ansvarstagandet är ändå sådant som det omgivande samhället definierar och de befinner sig i ständig förändring. Det som var acceptabelt för tio år sedan behöver inte längre vara det idag. Eftersom lagstiftaren kan förbjuda oetiska jaktsätt så tänker vi oss kanske att det också går att bevara etiken i jakten genom lagstiftning. Det nya förbudet mot skymningsjakt på sjöfågel är ett gott exempel på detta. Ibland har det etiska definierats som laglydigt. Men för den som underlåter att följa lagen har vi andra termer, som brott och förseelse. Notera; allt som är lagligt är inte nödvändigtvis etiskt! Jägarna bör därför gå i täten för att själva definiera vad som menas med etisk jakt. Gör inte vi det så gör ju någon annan det. Dessutom är ansvaret ett vitt begrepp. Vem tar ansvar och för vad? Jakten påverkar alltid viltet, vilket ofta också är meningen med jakten. Kan ansvarstagandet vara exempelvis det, att jägaren är medveten om att skottet inleder en kedja av påverkan; viltet han siktar på, kulfånget i bakgrunden, den kvarstående viltstammen och den övriga naturen. Insikten ska finnas där redan innan fingret kröker sig om avtryckaren. JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske GE TT Y IM AG ES Förbudet mot jakt i skymning Med stöd av jaktlagens 38 § har jordoch skogsbruksministeriet med en förordning förbjudit sjöfågeljakt i gryning och skymning. S å länge förordningen gäller får jägare skjuta sjöfågel börjande från en timme före solens uppgång tills en timme efter solens nedgång. Det är dock både tillåtet och rekommenderat att leta efter, avliva och ta vara på skadade fåglar utanför begränsningen, liksom att använda apporterande hund. Förordningen trädde i kraft den första augusti och gäller till 31 juli 2026. Förbudet mot skymningsjakt är tänkt att förstärka jägarnas förmåga att identifiera fåglar och skjuta fällande skott samt öka den sociala hållbarheten. Jägaren ska, innan hen inleder jakten, kontrollera solens uppgångsoch nedgångstid på orten där hen jagar. Meteorologiska institutet har en väderapp som kan användas för ändamålet. Kom ihåg fällningsanmälningen! En fällningsanmälning ska göras för följande fågelarter: grågås, sädgås, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake och storskrake. Fällningsanmälningen görs till Finlands viltcentral, i första hand i tjänsten Oma riista och i andra hand på den särskilda blanketten för ändamålet. Anmälningen ska göras inom sju dygn efter fällningen. Av anmälningen ska framgå jägarens namn och jägarnummer, det fällda djurets art och antal, fällningsdatumet och kommunen där djuret fälldes. Enligt jaktlagen kan den dömas för jaktförseelse som avsiktligt eller av slarv underlåter att uppfylla sin anmälningsskyldighet. K lumn Jägaren 5/2023 67 66-67_Lait&Luvat_JA?0523.indd 67 66-67_Lait&Luvat_JA?0523.indd 67 25.8.2023 9.43 25.8.2023 9.43
Skogsharen hör till våra vanligaste däggdjur och jakten har långa traditioner i vårt land. Det går att ta hänsyn till arten vid varje skötselåtgärd i skogsbruket. TexT Klaudia Kajava Bild Hannu Huovila A ntalet skogsharar har minskat, liksom avskjutningen. 1996 fälldes 450 000 harar, men 2021 hade avskjutningen sjunkit till 90 500. Stammen har i långa tider varierat i cykler om fyra till elva år, men numera händer detta nästan enbart i mellersta och norra Finland. I större delen av landet pågår just nu en uppgång. Ett flertal hot mot skogsharen Till de troliga orsakerna till harens nedgång räknar vi klimatförändringen och skogsbruket. Fälthararna har blivit fler och även detta utgör ett potentiellt hot mot skogsharen. Vi känner till att en skogsharehona kan para sig med en fältharehane och avkomman blir icke renrasiga skogsharar. Fältharehonan parar sig däremot enbart med fältharehanar, så korsningarna utgör inget hot mot fältharen. Dessutom har fältharen anpassat sig bättre än skogsharen till de mildare vintrarna och kan hota skogsharen genom att sprida sig allt längre norrut samtidigt som de snölösa vintrarna försvårar skogsharens överlevnad. Skogsharen byter till vinterpäls utifrån mängden dagsljus, men klimatförändringen förkortar snösäsongen i både höstoch vårändan. I snölös terräng är den vita haren lätt att få syn på och faller därför lättare offer för rovdjur. När snön ligger djup tar sig skogsharen lättare fram än fältharen tack vare sina ”snöskor”, men efter hand som snön minskar så uteblir den här fördelen. Det blir alltså ännu viktigare att hitta gömslen Lätt att ta hänsyn till skogsharen i skogsbruksplanen Skogsharen håller främst till i skog och därför är skogsbruket avgörande. Jägaren 5/2023 68 F rskning 68-69_Metsa?ja?nis_ja_metsa?suunnitelma_JA?0523.indd 68 68-69_Metsa?ja?nis_ja_metsa?suunnitelma_JA?0523.indd 68 25.8.2023 9.43 25.8.2023 9.43
i terrängen. Gömslena är särskilt viktiga för dräktiga honor och honor med ungar. En harvänlig skogsmiljö hjälper Även om rovdjuren påverkar harpopulationerna så är miljön den tyngsta faktorn. Skogsharen håller främst till i skog och därför är skogsbruket avgörande. Det viltvänliga skogsbruket handlar om varierande täthet och storlek på trädbeståndet, blandbestånd, viltsnår och en generös undervegetation. I en harvänlig skog uppgår huvudträdslaget till högst 80 procent medan sikten varierar mellan 20 och 70 meter. I de flesta skogstyper är det här lätt att uppnå med viltsnår och undervegetation. Viltvänligheten fungerar under beståndets hela omloppstid och i både jämnåldriga och olikåldriga bestånd. En skogsbruksplan som gynnar haren I Kuusamo gjordes som examensarbete en skogsbruksplan som tog särskild hänsyn till skogsharen på en cirka 50 hektar stor skogsfastighet. Arealen inkluderade både momark och torvmark som delvis bestod av våtmark. Under vintern gjordes två besök i terrängen. Utifrån harspåren ringade vi in platserna där skogshararna gärna höll till. De harvänliga skogsbruksåtgärderna riktades till de här platserna. De var ofta ekonomiskt underproduktiva beståndsfigurer, men spår påträffades också i yngre och äldre gallringsbestånd. Gemensamt för områdena var inslaget av lövträd och tät undervegetation. Det är enkelt att ta hänsyn till skogsharen vid samtliga skogsbruksåtgärder. Viltsnåren är en effektiv metod; med dem skapar vi blandbestånd, mera gömslen i undervegetationen och större strukturell variation i trädbeståndet. Snåren består oftast av gran med inslag av olika lövträd. Granen skapar gömslen för skogsharen och annat vilt medan lövträden ger föda. 0,5 ar är en lämplig storlek på ett viltsnår. Terrängbesöken visade att skogsharen hade undvikit kalytor och planteringar. Men i viltsnåren som hade lämnats i sådana påträffades ändå spår efter hare och skogshöns. Skribenten studerar till agrolog vid Uleåborgs yrkeshögskola. Som examensarbete har hon gjort en skogsbruksplan som tar hänsyn till mångfalden i naturen och i synnerhet till skogsharen. Vintern kan innebära brist på föda Sommartid finns det gott om föda och gömslen; fäst därför uppmärksamheten på att vinterfödan ska räcka till. En vanlig åtgärd är att fälla aspar för skogsharen i mars-april. Året innan man fäller asparna kan man borra hål i dem och trycka in havssalt. Utfodringen kan kompletteras med hö, lövkärvar och spannmål. Avskjutningen av skogshare har på några årtionden krympt till mindre än en fjärdedel. Den här vältrampade harstigen löper utmed övergångszonen mellan moskog och torvmark. Sådana zoner är väldigt viktiga för viltet eftersom de ligger mellan två livsmiljöer och har drag av båda. I en övergångszon brukar det finnas mycket ris och växtligheten är skiktad och artrik. Genom att sköta zonerna väl skapar vi stor nytta för viltet till en ringa kostnad. Spara viltsnår och undvik förhandsröjning. KÄ LL A: LU KE S ST AT IS TI KD AT AB AS Förändringen i avskjutningen av skogshare 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 1996 2000 2005 2010 2015 2020 Jägaren 5/2023 69 68-69_Metsa?ja?nis_ja_metsa?suunnitelma_JA?0523.indd 69 68-69_Metsa?ja?nis_ja_metsa?suunnitelma_JA?0523.indd 69 25.8.2023 9.43 25.8.2023 9.43
Sjöfågelstammarna på fjolårsnivå Under de senaste åren har sjöfåglarnas tillstånd varit ett vanligt samtalsämne bland jägarna, och inte utan orsak. På lång sikt har de flesta av de 16 arterna som sjöfågelräkningen omfattar blivit färre. Enligt årets sjöfågelräkning ligger fågelstammarna på samma nivå som i fjol. TexT Markus Piha, Aleksi Lehikoinen, Andreas Lindén, Katja Ikonen och Tuomas Rajala G RÄSANDENS häckande stam har i landet som helhet vuxit med en femtedel under de 38 inventeringsåren, men under de senaste 20 åren har stammen inte vuxit alls. Årets parantal ligger på fjolårsnivå och vid långtidsmedelvärdet. I år låg det totala antalet ungar 12 procent under långtidsmedelvärdet och även produktionen av ungar per par låg 15 procent under. Jämfört med fjolåret finns det aningen färre ungar och i synnerhet produktionen av ungar per par var svagare än i fjol. KRICKANS häckande stam har i landet som helhet och på lång sikt minskat med så mycket som en fjärdedel. I år låg antalet par i landet som helhet cirka 24 procent under långtidsmedelvärdet och nära nivån i fjol. Det totala antalet ungar låg i år 25 procent under långtidsmedelvärdet, men produktionen av ungar per par låg på glädjande 7 procent över långtidsmedelvärdet. I jämförelse med fjolåret blev både totalantalet ungar och produktionen av ungar per par större. BLÄSANDENS parantal har minskat med hela 58 procent under sjöfågelräkningens 38 år. Nedgången har varit kraftigare i söder och norr än i landets mellersta delar. I år var antalet par i landet som helhet 10 procent mindre än i fjol och låg cirka 44 % under långtidsmedelvärdet. Innevarande år hörde ändå till de svagaste häckningsåren eftersom antalet ungar låg 47 procent under långtidsmedelvärdet och produktionen av ungar per par låg 6 procent under långtidsmedelvärdet. Både det totala antalet ungar och produktionen av ungar per par blev i år klart mindre än i fjol. KNIPANS parantal i landet som helhet har under de 38 inventeringsåren minskat med 11 procent. På regional nivå har antalet par också minskat på kort sikt i landets södra delar. I norr har knipan däremot ökat. I år ligger antalet par i landet som helhet vid långtidsmedelvärdet och är ungefär 9 procent större än i fjol. Antalet ungar ? För knipan ligger parantalet vid långtidsmedelvärdet och är cirka 9 procent större än 2022. ? Innevarande år hörde till de svagaste häckningsåren för bläsanden eftersom antalet ungar låg 47 procent under långtidsmedelvärdet. Jägaren 5/2023 70 F rskning 70-71_Vesilintulaskentojen tuloksia_JA?0523.indd 70 70-71_Vesilintulaskentojen tuloksia_JA?0523.indd 70 25.8.2023 9.43 25.8.2023 9.43
i landet som helhet låg 14 procent och produktionen av ungar per par 16 procent under långtidsmedelvärdet. Både det totala antalet ungar och produktionen av ungar låg i år på samma nivå som i fjol. Indexen beskriver hur mängderna par och ungar utvecklats i landet som helhet för de viktigaste jaktbara änderna (index %). Värdet 100 beskriver långtidsmedelvärdet. Par Ungar Ungar /par 1990 2000 2010 2020 1990 2000 2010 2020 1990 2000 2010 2020 140 120 100 80 160 140 120 100 80 60 150 100 50 200 150 100 50 BL ÄS AN D KR ICK A KN IPA GR ÄS AN D JA RI PE LT O M ÄK I TO M AS KA N SA N AH O Ett stort tack till er som inventerade! Sjöfågelmaterialet består av paroch kullräkningar som har gjorts av frivilliga inventerare. I år gjordes parräkningar på 1256 punkter och kullräkningen på 642 punkter. Med inventeringarna följer vi med hur de häckande stammarna utvecklas och klarlägger det årliga häckningsresultatet. Resultaten används också vid planeringen av vården av livsmiljöer, dimensioneringen av jakten, bevarandet av mångfalden i vattendragen och i forskningsprojekt där man undersöker hur anlagda våtmarker hjälper sjöfåglarna och hur de främmande rovdjuren påverkar sjöfågelstammarna. Läs mera här: ? http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-380-768-6 ? https://www.luke.fi/sv/uppföljningar/ uppfoljning-av-sjofaglar Jägaren 5/2023 71 70-71_Vesilintulaskentojen tuloksia_JA?0523.indd 71 70-71_Vesilintulaskentojen tuloksia_JA?0523.indd 71 25.8.2023 9.43 25.8.2023 9.43
Sommaren är en bra tid för att inspektera hur det står till med jakttornen. Om det inte redan är gjort så sätt igång! TexT Marko Mikkola O m jägarna granskar alla jakttorn och andra konstruktioner på sommaren och reparerar det som behöver fixas, så brukar allting fungera som det ska. I synnerhet om man vid byggandet och reparerandet har använt väderbeständiga skruvar. Senast innan jägaren klättrar upp ska han/hon kolla att jakttornet (eller någon annan konstruktion som kräver uppklättring) står stadigt och är i skick. Låt bli att klättra upp om tornet verkar skrangligt eller om du inte vet när det senast granskades. I synnerhet jaktgäster ska tänka på det här, om ingen har sagt någonting om tornets skick. Klättra upp med omdöme När jakttornet är granskat och befunnet stabilt och säkert ska jägaren tänka på Sitt säkert uppe i tornet! Börja med att granska att jakttornet är säkert. Lyft därefter upp grejerna och klättra själv upp till sist. Höstregnen gör träkonstruktioner såphala – tänk på det både när du klättrar upp (och ner) och där uppe! säkerheten också när han/hon klättrar upp. Lyft upp geväret oladdat i sitt fodral, därefter den övriga utrustningen och klättra själv upp till sist. Utan händerna fulla eller grejer på ryggen går uppklättringen riskfriare. Även vid nerklättringen är geväret oladdat och i sitt fodral. Om det råkar dunsa mot stegen så skyddar fodralet mot skador. Förutse, förutse, förutse Väl framme på passet ska jägaren börja med att kolla de säkra och tillåtna skjutsektorerna och kulfånget i bakgrunden. Med passen utmärkta på kartan i Oma riista vet alla exakt var jaktkamraterna befinner sig. Kom ihåg att säkerheten börjar med att man tänker igenom saker och ting på förhand – inte i efterhand efter tillbudet eller olyckan! Är all utrustning och alla konstruktioner granskade för den här säsongen? Om inte så skriv upp punkten på att göra-listan som en försäkring mot tråkiga överraskningar. Påminn också jaktkamraterna! Säkerheten kräver förutseende och sunt förnuft. Jaga riskfritt i år! TE RO SA LM EL A Kan du d t här? 1. På vilket sätt är gränszonen utmed östgränsen utmärkt? a) med gröna stolpar b) med gula skyltar c) inte alls utmärkt 2. Hur stor del av männen i vårt land är färgblinda? a) 0,5 % b) 1,2 % c) 8 % 3. Varför sprider vi inte ut beten med rabiesvaccin på sommaren? a) vaccinet tål inte sommarvärmen b) vaccinet är farligt för de små rovdjurens ungar c) de små rovdjuren är inte aktiva då 4. Hur många gånger om dygnet betar vitsvanshjorten när den följer sin naturliga rytm och äter naturlig föda? a) 2 b) 4 c) 8 5. Vad bygger precisionsjakten efter mårdhund på? a) aktivt letande b) månens olika faser c) ett omfattande nätverk av åtlar 6. Hur följer vi ripstammen i Övre Lappland? a) inventeringar med hönshund b) vilttriangelinventeringar c) helikopterinventeringar 7. Till hurdant kött passar confit, alltså fettkokning? a) stora stekar b) små beniga bitar som fågelben c) inre organ 8. Till hurdant väder är älgen anpassad? a) kallt väder b) varmt väder c) både varmt och kallt väder 9. Vad gäller skymningsförbudet vid sjöfågeljakt? a) användningen av apporterande hund b) avlivningen av en skadskjuten fågel c) fällande skott 10. Hur mycket hjortdjurskött åt finländarna i fjol? a) 100 g b) 1,5 kg c) 17 kg De rät ta sva ren : 1b, 2c, 3a, 4b, 5c, 6a, 7b, 8a, 9c, 10b Jägaren 5/2023 72 Säk rheten framför allt 72_Turvallisuus_ensin_JA?0523.indd 72 72_Turvallisuus_ensin_JA?0523.indd 72 25.8.2023 9.44 25.8.2023 9.44
Vi bereder skinn av småvilt. Nahkamuokkaamo Eräturkis. Tfn 040 723 7084. Kylrum för vilt och slaktskjul, skräddarsytt för era behov. Servar, reparerar och gör lagstadgade besiktningar på gamla anläggningar. Verksam i hela landet. 0400 733 992, ristopitkanenoy@gmail.com, www.ristopitkanenoy.fi. Pälsberedningstjänster, R.Halkola, Kurikka, halkolareijo@gmail.com, 040 527 8229. KONSERVATORER Markku Natri, Lappo, 0400 363 345, markku@markkunatri.fi. A. Rönnqvist, Bergö, 050 327 0740. Niko Heinonen, Laitila, 040 528 3563. Konservator, Ackas, Vanda, 040 501 5166. www.ilomantsin-elaintentaytto.fi, Aki Ikonen, 050 338 5729. Konservator Alf Cederlund, Pyttis. Tfn 050-3414 947. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045 3303 417. Tom’s Taxidermy, Kouvola. 040 736 1609. Markku Haapaniemi, m.a.haapaniemi@gmail.com, 0500 360 962 TEUVA. HUNDAR Släthåriga retrievervalpar. Åbo, 0400 842 998, Nivala, 040 7655 350. Jämthundsvalpar efter BCH-föräldrar som jagar björn, 045 111 8944. Till salu valpar av finsk stövare, födda 18.6. 3 tikar + 5 hanar. T. Granqvist, 045 202 7052, Borgå. Jämhundshanvalpar födda 07.06. BCH-föräldrar, tfn 040 848 4269, jukka.lammi@hirvenhaukkuja.fi. Björnhundsvalpar, Luotisuoran Opri / Risunevan Turo, födda 2.4. Tfn 040 535 9438. Köper en registrerad BEAGLE. Ge ett bud, tfn 040-584 3751. Strh taxvalpar, föräldrarna drevchampion, Björneborg, 040 578 4021. Valpar av finsk spets, 044 049 0777. Valpar av patterdaleterrier, överlåts 27.8. Markku Möttönen, 040-9636 602. Drevervalpar, tfn 0400 241 330. 4 mån gamla Jämtvalpar (tikar) efter BCH-föräldrar. Uleåborg, tfn 040 771 9272. Valpar av amerikansk dvärgterrier. 045 630 4345, 045 636 0596, www.toyfox.fi. Drivande, blandrasiga hundvalpar, födda 9.6. 2 tikar kvar. Tfn 040 548 5801. ÖNSKAS HYRA Jaktoch fisketjänster i Övre Lappland, Topin kalajahti, tfn 050 322 1377. Asetalvitie.fi, 0500-526 008. Vapen, dämpare, patroner, sikten, delar, vapensmedsarbeten mm. Specialpris på utvalda gevär. 2 tikvalpar av slh foxterrier, f 13.6. Fina bch-föräldrar. Matias Viinikka / 044 343 8034. Jägare obs! Till salu i Kajanaland, jaktstuga med el på egen tomt vid å. Mkt lätt att nå. Flera jaktföreningar omkring samt skogsbolagsoch statsmarker. Lämplig också för större sällskap. Förfr 050-4011 168. Några hagelgevär kvar; Remington V3 12/76 med 37-50% rabatt! – www.Sissos.fi – tfn 02-822 8282. JAKT Andjakt i Hyvinge! kalastuskunta.ridasjarvi.fi, 040 1913 200, 0400 882 871. Jaktsafari (gevär/jaktbåge) i Sydafrika, www.seeprasafaris.com. Vildsvinsjakt i Sverige, 3 dygn, 790 €/ person. Inga fällningsavgifter. Jägaren behåller köttet. www.blackfire.fi, 045 323 8250 / 044 252 9333. Rådjursjakt tfn 044 012 3629. Älgsällskap obs! Erbjuder en väldigt bra älghund till jakten. 044 529 6555. Hönsfåglar, harjakt i Norra Österbotten, Reisjärvi, tfn 044 541 0437. Metsästyspalvelut Kokkoniemi Ismo. Jakt i statsmarker i Kuhmo. Boende. Tfn 0400 892 194, www.saunajarvi.com. WWW.FASAANITILA.FI, Forssa, 045-3496 096. Småviltsjakt i Paljakka i Kajanaland. Fråga pris för boende + tillstånd. Tfn 0400-688 163, Paljakan Safari. Nu finns det höns i terrängen i Tervola! Hyr en stuga + fågeltillstånd, med ensamrätt. Tfn 0400 930 199. Köper hjorttillstånd & rådjur, hannu.lahteenmaki@pp8.inet.fi, 040 419 83 64. Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. ERÄ-KORPINEN: www.erakorpinen.fi; jakt, boende i strandstuga. Sakari, 040-5551 394. TILL ER TJÄNST Vapensmedsarbeten med gediget kunnande! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 718 8170. Lägg dina planer i blöt > anlägg en våtmark! Våtmarksplanering, Juha.Siekkinen@ kosteikkomaailma.fi, tfn 040 413 9606, Kempele. Jägare ohoj! Vi syr hattar, handskar, västar mm av era beredda skinn. Tfn 050 500 4233, Turkisatelje. Vi röker kött och gör konserver. Se info och kylbilens rutt på www.kuosmalatuote.fi. Kotipalvaamo Hirviherkku, 040 4181 595. ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. UTHYRES Uthyres en stuga med jakträtt i ägarens marker + duvor, 2 utfodringsplatser. 0400 362 985, 86800 Pyhäsalmi. Jaktstugor i Övre Kajanaland, laattaja.fi. Loma Apaja, välutrustade, även strandbastu, tfn 0400 193 351. En finfin stuga i Sotkamo, nära statsmarker. Gott om vilt. Tfn 044 266 3203. Thule Tepui 2 pers tält för jaktresor i norr. Då kan du jaga var du vill. Avhämtning i Uleåborg, tfn 040 030 0552. Kolari, en stuga för jägare och fiskare, 100 m till statsmarker och 4 km till Muoniojoki. Från 1.10.2023. Laplandriverside.com. Uthyres Hirvaskoski gård i Pudasjärvi. Ligger nära statens jaktmarker. Hundar kan inhysas i fd stallet. Fisketillstånd och två tillstånd för småvilt ingår i hyran. www.hirvaskoski.fi, tfn 040-5318 118. Norra Karelen! 4/2 pers släpvagnsbastu/ stuga, 550 euro/vecka, VUOKRAASAUNA.FI. Ett högkvarter mitt i statsmarker i Lieksa, www.kalastusretket.fi/mantyjarvi. En stuga i Karesuando, 040 739 6382. Uthyres ett egh 120 m2 vid stranden av Enare träsk, 040 8752 368, Mäkinen. Boende i norra Suomussalmi, Näljängän metsästäjäts stuga. Förfrågningar nalmetspj@gmail.com. SÄLJES Värmeisolerade hundkojor, odelad 350 € och 2-delad 460 €. Även värmeaggregat och kojdörrar, 050-511 7465, www.koirankoppi.fi. Fina begagnade vapen och tillbehör. 040-5417 308, porinase.fi. ERÄTAPIO burkförslutare direkt av tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Titta in före jakten; skjortor, anoraker och mycket mer, www.tuntsa.fi, 040 522 3480. En jaktstuga i Viinikanlahti på Karlö. Gäss på egen strand. Tfn 0400 322 426. Strh valpar av karelsk björnhund, far bch, mor 2 hirv.1. Tidigt mogna föräldrar, tfn 040 351 7728. I Kuhmo ett egh byggt -81, 4 r, k, bastu, 109m2, tfh 040 550 4006. Jägare och vapensamlare! Vackert graverat hagelgevär, skaffat 1989 från Belgien, söker nytt hem. Browning ”B25 Customs 12/70” i original läderkoffert. Första ägaren betalade 27 000 mark för geväret, i dagens pengar 8 000 euro. Priset nu 5 000 euro. Köpekvitton mm papper i behåll, bilder på begäran. Seriösa förfrågningar: varpa@icloud.com. Tikka M65 magasin, 040 758 1366. Köttsågsblad: WWW.ILARITOOLS.FI. Allt du behöver för uppstoppning av djur och troféer. Bla blekningsmedel och sköldar, www.tayttotarvike.fi, tfn 040 964 2611. Tikvalpar av rysk-europeisk laika för jakt på björn, vildsvin och småvilt. 044 235 1044. Snygga horntrofésköldar; älg 15 €, hjort 12 €, rådjur 10 €. 050 561 6493. Jägaren 5/2023 73 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2023 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 6/2023 utkommer den 17 november. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 20 oktober. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 73_Era?ilmoitukset_JA?0523.indd 73 73_Era?ilmoitukset_JA?0523.indd 73 25.8.2023 9.45 25.8.2023 9.45
En nytt jaktår har inletts och för rådjursjägarna finns anledning att ta en titt på de funktioner som finns tillgängliga i jaktportalen. TexT Roger Gustavsson V i passar på att påminna om att det finns flera nya och gamla funktioner som gör att det är lönt att ta i bruk Jaktportalen. Genom jaktportalen kan alla medlemmar i rådjurslaget få tillgång till en karta över jaktlagets jaktområde och ta del av information om rådjurstilldelningen och avskjutningen. Jägarna kan också lägga in markeringar för jakttorn, saltstenar och samlingsplatser som kan delas med de andra medlemmarna i laget. Kontaktpersonen för respektive jaktlag är i nyckelposition och är den som ansluter övriga medlemmar till jaktlaget. Om ni önskar få en annan person som administratör för jaktlagets digitala tjänster kan ni ta kontakt med landskapsregeringens enhet för jaktoch viltvård så går det att ordna. Ni kommer att kunna rapportera fortlöpande så att både förvaltningen och ni i jaktlagen kan följa med hur avskjutningen Rådjursjakten i Jaktportalen löper på under säsongen. Mera info angående detta hittar ni på https://jakt.regeringen. ax eller https://www.regeringen.ax/miljo-natur/jakt-viltvard/jaktportalen. Förutom en mängd information och hjälpmedel för rådjursjakten så hittar även du som jagar annat vilt en del intressanta saker i portalen så som en bytesdagbok, möjligheten att rapportera säl och skarv digitalt sam även en karta över var blyförbud nu råder för hageljakten. Du hittar även en direkt länk till regeringen.ax där vi nu publicerat en sida som sammanställer alla jakttider samt även hur hundandvändningen i samband med jakt är reglerad. AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N Jägaren 5/2023 74 Åland 74-75_A?land_JA?0523.indd 74 74-75_A?land_JA?0523.indd 74 25.8.2023 9.45 25.8.2023 9.45
Viltvårdsprojekt Ännu finns möjlighet att ansöka om bidrag för att finansiera viltvårdsprojekt. L andskapsregeringen prioriterar särskilt viltvårdsprojekt som fokuserar på att stärka sjöfågelstammarna, vilket till exempel kan innebära systematiska samarbeten för effektivare predatorkontroll eller habitatförbättrande åtgärder. Jaktvårdsföreningarnas samarbeten kring mårdhundsjakten har visat sig särskilt framgångsrika och haft en tydlig effekt på mårdhundsstammarna. Föreningarna kan också satsa på minkfria skärgårdsområden genom att upprätta nätverk av systematiskt utplacerade minkfällor. Iordningsställande av våtmarksområden kan vara en annan åtgärd. Varför inte ett projekt som kombinerar viltvård med fiskevård som till exempel att öppna upp en igenvuxen lekvik och strandäng till nytta för både fiskbestånden och våtmarksfåglar. Bidrag kan beviljas antingen till jaktvårdsföreningar eller till enskild person om viltvårdsåtgärderna är till nytta för en större region. Ta kontakt med landskapsregeringens enhet för jaktoch viltvård för närmare information. – RJ Fredning av vitsvanshjort Lumparlands jaktvårdsförening har för jaktåret 2023-2024 beslutat att freda vitsvanshjorten inom föreningens verksamhetsområde. TA NE LI SI NI SA LO TE RO SA LM EL A Åland 75 Jägaren 5/2023 Nr. 5/2023 72. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 17.11.2023. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Johanna Hellman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Markku Pakarinen, Mirja Rantala, Mikko Sirkiä, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Tryckeri: Hansaprint 2023/Jag23_05 Pärmfoto: Nina Pelkonen ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Butik och beställningar Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi 74-75_A?land_JA?0523.indd 75 74-75_A?land_JA?0523.indd 75 25.8.2023 9.45 25.8.2023 9.45
Valmiina hämärään. Metsästettäessä hämärässä tai huonolla säällä, metsästäjän on voitava luottaa metsästysoptiikkaansa. Vielä illan pimetessäkin Leica Geovid R loistaa erinomaisella optisella suorituskyvyllään, tarkalla ja nopealla etäisyysmittauksella sekä helppokäyttöisyydellään. Leica Fortis 6 1,8-12 x 42 i –tähtäinkiikari 6,7-kertaisen suurennuskertoimen ja laajan näkökentän ansiosta on ihanteellinen tähtäinkiikari käytettäväksi yhdessä suorituskykyisen Leica Calonox Sight SE -lämpökameran kanssa. Calonox Sight SE tarjoaa ainutlaatuisen terävän, yksityiskohtaisen ja korkean kontrastin kuvan – maksimaalisella tarkkuudella ja toistettavuudella. Täydellinen yhdistelmä vastuulliseen metsästykseen. www.leica-sportoptics.com Maahantuonti: Valokuvaustukku Foka Oy Markkinointi: Nordic Distribution Oy NorDis LEICA GEOVID R 8?x?56 Noudata metsästyslakia käyttäessäsi lisälaitteita. LEICA FORTIS 6 1.8-12?x?42?i LEICA CALONOX SIGHT SE UUTTA! NorDis Oy Leica_Fortis42-Calonox-SE-GeovidR_Metsästäjä nro 5 210x240 mm.indd 1 NorDis Oy Leica_Fortis42-Calonox-SE-GeovidR_Metsästäjä nro 5 210x240 mm.indd 1 3.8.2023 10.33.24 3.8.2023 10.33.24 76_Takakansi_JA?0523.indd 76 76_Takakansi_JA?0523.indd 76 25.8.2023 9.45 25.8.2023 9.45