• JAKTTIDERNA FÖR SKOGSHÖNSEN SELEKTIV JAKT PÅ VITSVANSHJORT SNATTERANDEN KOM FÖR ATT STANNA SRVAFÖRSÄKRINGSSKYDDET ÄR FULLGOTT JAKTÅRET 2024-2025 5/2024 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JÄ0524.indd 1 01_Kansi_JÄ0524.indd 1 27.8.2024 15.05 27.8.2024 15.05
• JAKTEN 9 Jakttiderna för skogshönsen 1.8 2024–31.7 2025 22 Ungdomsredaktionen 26 Selektiv jakt på vitsvanshjort 30 Stresspåslaget vid skottläge 32 Älgförvaltningen i Finnmark 48 7 tips för jaktföreningen 50 Hagelgevär för kvinnor 52 Gevärsremmen är mera än en bäranordning 54 Från skottet till frysen – hararna 56 Viltrecept 63 Samarbete är styrka 64 Säkerheten framför allt VILTET 12 Resultatet av triangelinventeringarna 16 Anteckna observationerna av vitsvanshjort 18 Snatteranden kom för att stanna 20 Identifierasnatterandochgräsand 34 Livsmedelsverket övervakar älgsjukdomar – behöver prover 39 Sjöfåglarna blir allt färre 47 Rastplatserna är effektiv viltvård AKTUELLT 4 Nyheter 14 Turerna kring den stamvårdande jakten 42 Är SRVA-jägarnas försäkringsskydd fullgott? 44 SRVA förmedlar jägarhjälp till polisen 46 SRVA-händelsens förlopp 58 Det nationella viltrådet påverkar viltpolitiken på riksnivå 60 De regionala viltråden har inlett verksamheten 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Ordförandens spalt 41 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 40 En uppdatering av förordningen om dispenser 41 Frågor om licensförvaltningen 18 Snatteranden kom för att stanna 26 Alla vinner på selektiv jakt efter vitsvanshjort 42 Är SRVA-jägarnas försäkringsskydd fullgott? 56 Viltrecept Jägaren 5/2024 2 Innehåll 2-3_Sisällys_JÄ0524.indd 2 2-3_Sisällys_JÄ0524.indd 2 27.8.2024 15.05 27.8.2024 15.05
• Beslutsfattandet får inte bygga på tyckande I år har debatten om den lämpligaste storleken på viltstammarna varit ännu livligare än vanligt. Det vore dock önskvärt att inläggen skulle bygga på fakta, men alltför ofta verkar det vara grundlöst tyckande som dominerar. Somliga tycker att det finns för mycket vilt medan andra tycker att det finns för lite. Vi har länge försökt styra jakten till arter som tål eller kräver beskattning. För att lyckas med detta behöver vi tillförlitlig information om antalet djur och hur stammarna utveckas. Det här arbetet – uppskattningen – gör vi tillsammans. Jägarna och andra naturvänner samlar in observationer och forskarna förädlar informationen. Därefter dimensionerar viltförvaltningen avskjutningen enligt önskvärd utveckling, med rekommendationer och jaktlicenser. Dessutom ska allt detta göras inom lagens råmärken och enligt rådande juridisk praxis. Dessutom ska systemet för tillförlitliga uppskattningar fungera även under rådande besvärliga situation där vi knappt alls (för att ge ett exempel) har kunnat bevilja dispenser för stora rovdjur. Licensbesluten kan inte heller i fortsättningen bygga på tyckande utan på vetenskapliga fakta. Vi behöver samarbete för att uppskattningarna ska förbli tillförlitliga och dispenserna som beviljas ska hålla för en behandling i domstol. Vi kan inte nog understryka värdet av att observationer blir antecknade, oavsett art. Jag önskar därför att sådana mängder observationer skulle bli antecknade att vi skulle få ett ännu bättre grepp om sådant som hjortdjurens toppar och vågdalar. Om vi kunde förutse när en stams uppgång eller nedgång upphör så kunde vi träffsäkrare än hittills förutsäga behovet av licenser och åstadkomma en jämnare nivå på stammarna utan väldiga kast. Om vi däremot inte får in tillräckligt med viltobservationer så ökar osäkerheten i uppskattningarna och det blir ännu svårare att lyckas med förvaltningen och beviljandet av licenser. JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 9 JAKTTIDERNA FÖR SKOGSHÖNSEN 2024-2025 50 Hur ska ett hagelgevär för kvinnor se ut? HE NR I LE H TO LA Ledar n 3 Jägaren 5/2024 2-3_Sisällys_JÄ0524.indd 3 2-3_Sisällys_JÄ0524.indd 3 27.8.2024 15.05 27.8.2024 15.05
• S jöfåglarna och vadarna som häckar i vårt land flyttar varje år söderut längs den västliga flyttvägen; somliga till de brittiska öarna och somliga över Sydsverige, Danmark, Tyskland och Frankrike ända till Italien. Största delen av stjärtänderna inom EU och nästan hälften av de europeiska kniporna häckar på våra nordliga myrar. De flyttande sjöfåglarna är gemensamma och därför samarbetar Finlands viltvårdsstiftelse med Waterfowlers’ Network som har grundats av de europeiska jaktorganisationerna, i synnerhet för att utveckla insamlingen av medel. En jaktpositiv värdegrund Den engelska medlemsorganisationen i Waterfowlers’ Network, British Association for Shooting and Conservation (BASC), har anmält intresse för att finansiera iståndsättningar av livsmiljöer bara utgångspunkterna är de rätta. Finlands viltvårdsstiftelse ansökte om stöd av BASC och fick i augusti i fjol stödbeslutet från fonden Wildlife Fund. BASC beviljade viltvårdsstiftelsen 46 500 euro för tre separata våtmarksobjekt i samarbete med projektet Sotka-våtmarker. Avgörande faktorer för beslutet var Finlands betydelse som häckningsområde för de europeiska sjöfåglarna, det nära samarbetet med viltcentralens projekt Sotka-våtmarker och vår jaktpositiva värdegrund som samtidigt vårdar jaktens hållbarhet och mångfalden i naturen. Maskinarbetet och utrustningen omkring Planerna för de utvalda våtmarkerna realiseras av projektet Sotka-våtmarker och finansieras av jordoch skogsbruksministeriet medan BASC står för maskinarbetena och utrustningen omkring. Viltvårdsstiftelsen svarar för allokeringen av finansieringen för objekten, koordineringen av projekten och rapporteringen till BASC. Avvikande från de övriga Sotka-våtmarksobjekten innebär BASC-finansieringen ett krav på en lite längre skötselskyldighet. Markägarna förbinder sig att lämna in en årlig rapport i tio år sedan objektet blivit färdigt. Den långa rapporteringsperioden visar hur stor vikt BASC lägger på långsiktigheten och målsättningarna för mångfalden. På objekten görs varje år underhållsröjningar, sjöfågelinventeringar och jakt på små rovdjur. Våtmarkerna byggs med reglerbara fördämningar så att vattennivån kan höjas och sänkas med årstiden. Riktigt utfört bevarar detta våtmarken som en gynnsam livsmiljö för de ryggradslösa djuren, som i sin tur utgör föda för sjöfågelungarna. BRITTISK FINANSIERING GÖR VÅTMARKSPROJEKT MÖJLIGA Eftersom Finland hör till de främsta europeiska häckningsområdena för sjöfåglar och vadare så befinner sig fågelmiljöerna i vårt land i nyckelställning för de europeiska sjöfåglarna. Detta i så hög grad att man också utomlands är beredd att bidra med finansiering. BASC Finansieringen från BASC är den största enskilda summan som har beviljats av övervintringsländerna för iståndsättning av häckningsmiljöer i norr. Finansieringen fungerar samtidigt som ett utmärkt exempel på betydelsen av organisationen Waterfowlers’ Network som grundades 2019. Waterfowlers’ Network samlar aktörer Waterfowlers’ Network samlar jägarorganisationer utmed flyttvägen för att samordna finansieringen och stödet för betydelsefulla forskningsoch livsmiljöprojekt som överskrider statsgränser. Waterfowlers’ Networks medlemsorganisationer har tidigare finansierat Sotka-våtmarksobjekt i Ilomants, Vörå, Övertorneå och Rovaniemi, och har stött det internationella bläsandsforskningsprojektet Project Penelope. H O LT TI H AK O NE N Nyhet r Jägaren 5/2024 4 4-8_Uutiset_JÄ0524.indd 4 4-8_Uutiset_JÄ0524.indd 4 28.8.2024 8.11 28.8.2024 8.11
• Delta i läsarundersökningen! Vi utvecklar tidningen Jägaren och önskar därför att läsarna ska delta i en undersökning som vi gör i samarbete med företaget Aikakausmedia. Du kommer till undersökningen med den här QR-koden eller: https://link.webropol.com/s/Jagaren Vi lottar ut två stycken viltkameror Uovision Glory 4G LTE Cloud (värda 389 euro) bland deltagarna. Svarstiden går ut den fjärde oktober. Deltagarna i försöket med vargskyddsvästar har valts ut Projektet VargLIFE sökte jakthundar med förare för att testa vargskyddsvästar. Det kom totalt in 281 ansökningar från intresserade hundägare. Projektet fick många bra ansökningar från aktiva jakthundsförare från olika delar av Finland. Bland ansökningarna fanns många olika hundraser och jaktformer. Slutligen valdes 200 hundekipage ut som testanvändare. I urvalet av testanvändare utvärderades bland annat hur aktivt jakthunden används och risken för skador orsakade av en varg i de använda jaktområdena. Samtidigt försökte man beakta den regionala täckningen av västtestare. I försöket samlar vi in erfarenheter bland jakthundsekipage beträffande skyddsvästarnas användningsegenskaper och synpunkter på västarnas utvecklingsbehov för finska förhållanden. Skyddsvästarna är, med sin lätta konstruktion och tillverkade av hållbart fibermaterial, designade för att förebygga skador som vargar och vildsvin orsakar jakthundar. De skyddsvästmodeller, försedda med vargstål, som används i försöket har valts ut för testning baserat på erfarenheterna från användning av skyddsvästar i Sverige. Resultaten av försöket tillkännages senare via VargLIFE-projektets kanaler. Jägarna ställer gärna upp för fågelatlasen Under sommaren var det många jägare som åter en gång antecknade sina observationer av jaktbara och fredade fåglar i tjänsten Oma riista. Samtidigt deltog de i kartläggningen för fågelatlasen; ett värdefullt frivilligarbete. Observationerna av jaktbara och fredade fåglar som under perioden 1.2 till 31.8 antecknas i Oma riista granskas och överförs under hösten till fågelatlasen på webbplatsen laji.fi. Den preliminära genomgången av observationerna visar att bokföringsaktiviteten ligger kvar på fjolårets nivå. Det exakta antalet observationer och den regionala täckningen klarnar efter genomgången. Den pågående fjärde fågelatlaskartläggningen ger oss värdefulla data om vilka förändringar som har inträffat hos häckningsutbredningen för de fågelarter som påträffas hos oss. Hänsyn till resultaten tas också vid regleringen av fågeljakten, bland annat så, att jakten på de försvagade sjöfågelarterna ska vara hållbar. Därför är det viktigt att kartläggningen täcker hela landet så väl som möjligt. Kartläggningen för fågelatlasen fortsätter under häckningssäsongen nästa år. Finlands viltcentral uppmanar samtliga jägare att året om anteckna sina observationer i Oma riista. Vi är särskilt intresserade av häckningsobservationer under våren och sommaren nästa år. Ytterligare information: lintuatlas.fi > svenska. M AR I TI KK UN EN GE TT Y IM AG ES Jägaren 5/2024 5 4-8_Uutiset_JÄ0524.indd 5 4-8_Uutiset_JÄ0524.indd 5 28.8.2024 8.11 28.8.2024 8.11
• Låt en ungdom hänga med! N är det ordnas prepkurser för jägarexamen och examenstillfällen är det en glädje att se hur ungdomarna med iver och intresse studerar möjligheterna att börja jaga. De vill skapa sig en helhetsbild av jakten och infallsvinklarna kan vara väldigt intressanta och vidsynta. Viljan och behovet att få kunskap och förkovra sitt kunnande är rent av passionerade. Vi kommer att behöva de här ungdomarna! De unga jägarna är ju våra framtida naturvårdare. Men alla ungdomar har inte något nätverk där han eller hon kan hitta en erfaren och kunnig jägare som gärna hjälper ungdomar på traven. Nu när jaktåret har kommit igång ska vi alla och envar fundera på hur vi själva kan hjälpa någon ungdom framåt på jaktstigen. Vi erfarna jägare kan låta någon ungdom hänga med på jakten. Ordna tillfällen för honom eller henne att öva skytte, hantera ett fällt vilt och vårda vilt, och släppa in ungdomen i föreningsverksamheten. Den som lyssnar på vad en ung jägare har att säga upptäcker ofta att han (eller hon) också själv lär sig någonting. Det kan framkomma saker som förändringarna i samhället och miljön har åstadkommit, men som man själv inte har noterat. Nytänkta tankar är alltid välkomna! Att ungdomarna deltar i jakten, viltvården och viltpolitiken är dessutom viktigt för att föra våra jaktliga traditioner vidare. TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral GRÄNSBEVAKNINGSVÄSENDET: Använd jakthunden med eftertanke och följ anvisningarna Gränsbevakningen uppmanar jägarna att låta bli att släppa jakthundarna nära östgränsen, detta för att inte hundarna ska förirra sig till den ryska sidan. I enlighet med avtalet om gränsöverskridande mellan Finland och Ryssland ska vi förhindra att husdjur överskrider östgränsen. Kom ihåg att tydligt märka hundens utrustning med ägarens kontaktuppgifter innan jakten inleds. Informationen är till hjälp om hunden skulle korsa gränsen. Gränszonstillståndet Gränszonstillstånd beviljas om det föreligger något godtagbart skäl, som jakt. I regel beviljas tillstånd för jakt i gränszonen enbart för djur som orsakar skada eller för jakt med dispens. Anmäl din observation Om du får syn på olaglig verksamhet i närheten av gränsen ska du anmäla detta. Gränsbevakningens tipskanal: raja.fi/anna-vihje > svenska. OMA RIISTA-TIPSET Visste du att du kan byta e-postadress i Oma riista? Om du byter e-postadress så uppdaterar du adressen i Oma riista genom att registrera dig på nytt: ? Gå till adressen oma.riista.fi ? Välj ”Skapa signum” ? Skriv in din nya e-postadress, klicka på ”Starta registreringen” och följ anvisningarna vidare. Processen är alltså den samma som när du registrerar dig första gången som användare. Skillnaden är bara den, att all din ORinformation finns kvar och är tillgänglig som förut efter registreringen. Den som lyssnar på vad en ung jägare har att säga upptäcker ofta att han (eller hon) också själv lär sig någonting. TE RO SA LM EL A K lumn Jägaren 5/2024 6 4-8_Uutiset_JÄ0524.indd 6 4-8_Uutiset_JÄ0524.indd 6 28.8.2024 8.11 28.8.2024 8.11
• DE SOM INVENTERADE VILTTRIANGLARNA GICK DRYGT 31 000 km AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ? Du kan betala jaktkortet i tjänsten Oma riista. ? Anteckna genast alla dina fällningar och observationer i viltloggen; på det viset sköter du dina (eventuella) lagstadgade skyldigheter och anmälningar automatiskt till föreningen / jaktlaget / licensinnehavaren. ? Jaktkortsintygen för jakt utomlands skriver du ut i tjänsten Oma riista. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste uppdateringen i appen. Jaktledaren ? Godkänn de föreslagna fällningarna och observationerna i Oma riista inom sju dygn. ? Kontrollera att jaktområdet är uppdaterat och att gränserna i licensbeslutet är införda. ? Bestäm passplatserna i Oma riista och anslut till jaktområdet. Medlemmarna i föreningen ser passplatserna i OR-appen när de väljer föreningens område. Föreningens kontaktperson ? Kontrollera att samtliga medlemmar i föreningen har fått en inbjudan till tjänsten Oma riista. ? Kontrollera att de obligatoriska jaktledaranmälningarna har blivit gjorda innan jakten börjar. Oma riista-helpdesk hjälper dig vardagar kl 1216, tfn 029 431 111 eller e-post oma@riista.fi FÖR HUNDAR SOM BARA HAR TID MED EN DOS AVMASKNINGSMEDEL. Dronbits tabletter för behandling av rundmaskar och bandmaskar hos hund. Aktiva substanser: Febantel, pyrantelembonat, prazikvantel. Dosering: Dronbits 150 mg/ 144 mg/50 mg 1 tabl./10 kg, Dronbits 525 mg/504 mg/175 mg 1 tabl./35 kg. Skall ej användas under de två första tredjedelarna av dräktigheten. Marknadsförs av Orion Pharma Eläinlääkkeet. Läs bipacksedeln före användning. Från Apoteket. BLI AV MED TARMMASKARNA PÅ EN GÅNG. ENGÅNGSDOS OM 1 TABL./10 KG ELLER 1 TABL./35 KG. 8/ 20 22 E ektiv mot dvärgbandmask! En ny kalkylator för ålders­ bestämning av vitsvansbockar Under jaktåret 2021-2022 samlade frivilliga och viltcentralen in tandprover och hornmått på fällda vitsvansbockar. Ungefär 770 tandprover skickades till Matson-laboratoriet i Förenta Staterna för åldersbestämning. Av de exakta åldersbestämningarna och hornmåtten utvecklade Naturresursinstitutet en modell med vilken vi kan bedöma åldern på en bock utifrån hornmåtten. Ålderskalkylatorn finns nu publicerad i excel som ett öppet dokument på institutets webbplats. I följande nummer av tidningen Jägaren berättar vi mera om insamlingsprojektet. Ett stort tack till alla frivilliga insamlare! Du finner kalkylatorn här: luke. fi/fi/luonnonvaratieto/tiedetta-ja-tietoa/hirvi-ja-sorkkaelaimet/valkohantapeura HE IK KI M IK KO LA Nyhet r 4-8_Uutiset_JÄ0524.indd 7 4-8_Uutiset_JÄ0524.indd 7 28.8.2024 8.11 28.8.2024 8.11
• Intresset för vårinventeringen överraskade positivt Det här var första gången som anvisningarna och verktyget för vårinventeringen av hjortar och rådjur användes i hela landet. Intresset för inventeringen överraskade positivt. 131 jaktföreningar använde inventeringsverktyget i Oma riista och rapporterade drygt 16 000 observerade vitsvanshjortar, 2 500 rådjur och 160 dovhjortar. Dessutom fanns det en mängd föreningar som deltog i räkningen, men utan att rapportera i Oma riista. Vårinventeringen ger oss framför allt lokal information om hur hjortarna och rådjuren utvecklas. Inventeringsintresset visar att det i jaktföreningarna finns en stark vilja att följa med hur stammarna utvecklas och använda informationen som stöd för beskattningsplaneringen. Den färska lokala viltinformationen spelar här en viktig roll. Åter en gång ställde jägarna aktivt upp för att samla in viltdata. Dessutom bör vi fortsätta med inventeringarna; utan längre tidsserier går det ju inte att tillförlitligt tolka resultaten. Vi ska också anteckna alla resultat i Oma riista; då finns de arkiverade och tillgängliga för samtliga medlemmar i föreningen. Ett stort tack till alla som deltog! HE IK KI M IK KO LA Viltinfo har fått ett nytt avsnitt för jaktföreningar Vi har utökat tjänsten Viltinfo med material för jaktföreningar; en guide för verksamheten i en jaktförening och blanketter för jaktarrendeavtal. Du hittar materialet i rullgardinsmenyn under ”Information”. RÄTTELSER I artikeln ”Är vitsvanshjorten en skadlig främmande art?” i nummer 3/2024 hade ett förargligt fel insmugit sig. Upphovsmannen till idén att donera hjortar var konsul Eino A. Aaltio, inte Alto, som felaktigt uppgavs i texten. I förteckningen över jakttiderna i Jägaren 4/2024 stämmer inte datumet då ekorrjakten börjar. Ekorrjakten börjar den 1.11 2024 och slutar den 28.2 2025. Bilden i artikeln ”Bäverstammarna stabila” i Jägaren 4/2024 visar varken en europeisk eller en kanadensisk bäver (som det var meningen) utan en sumpbäver. Redaktionen beklagar missödet. Behöver du rörpontoner som material för häckningsflottar? Projektet Sotka-våtmarker erbjuder rörpontoner till lämpliga objekt. Om det i dina trakter finns en näringsrik sjö eller våtmark där produktionen av ungar skulle kunna förbättras med häckningsöar och effektiverad jakt på små rovdjur, så mejla kosteikko@riista.fi. Bifoga i mejlet en kartlänk till platsen och berätta hur många flottar du behöver. Men kontakta först markägarna eller vattenägarna för deras godkännande av häckningsflottarna. Av personerna som anmäler intresse för pontoner förväntar vi oss beredskap att: ? Stå för frakten och själv skaffa det övriga materialet för flottarna. ? Tillsammans med projektet Sotka-våtmarker göra upp en enkel skötselplan som beskriver platsen, behovet av flottar och deras placering. ? Underteckna ett våtmarksavtal, förbinda sig till spelreglerna och inventera fåglarna inom ett avtalat område kring flottarna. Se videon om häckningsflottar här: Nyhet r Jägaren 5/2024 8 4-8_Uutiset_JÄ0524.indd 8 4-8_Uutiset_JÄ0524.indd 8 28.8.2024 8.11 28.8.2024 8.11
• Norra Österbotten: Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Karlö, Kalajoki, Kempele, Kärsämäki, Limingo, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Nivala, Oulainen, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva, Tyrnävä och Ylivieska. 10.9–10.10 Södra Karelen, Kajanaland, Kymmenedalen, Lappland, Nyland, Norra Österbotten: Ijo, Kuusamo, Uleåborg, Pudasjärvi, Taivalkoski, Utajärvi och Vaala. Siikalatva, Tyrnävä, Utajärvi, Vaala och Ylivieska, Norra Savolax: Joroinen, Kaavi, Kuopio, Leppävirta, Rautalampi, Siilinjärvi, Suonenjoki, Tervo, Tuusniemi, Varkaus och Vesanto. 10.9–10.11 Södra Karelen, Södra Österbotten, Egentli­ ga Tavastland, Mellersta Finland, Kymmene­ dalen, Birkaland, Österbotten, Kajanaland: Hyrynsalmi, Kajana, Kuhmo, Paltamo, Ristijärvi och Sotkamo, Lappland: Enontekis och Utsjoki, Norra Savolax: Idensalmi, Keitele, Kiuruvesi, Lapinlahti, Pielavesi, Rautavaara, Sonkajärvi och Vieremä. 10.9–10.10 Mellersta Österbotten. 10.9 –30.9 Nyland, Egentliga Finland. TJÄDER 10.9–10.12 och 10.1–31.1 Lappland: Enare, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muo nio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Sodankylä, Övertorneå, Norra Karelen: Heinävesi, Ilomants, Joensuu, Kitee, Kontiolahti, Liperi, Outokumpu, Polvijärvi, Rääkkylä och Tohmajärvi. Norra Öster­ botten: Kuusamo och Taivalkoski. 10.9–10.12 Södra Savolax, Päijänne­Tavastland, Sata­ kunta, Kajanaland: Puolanka och Suomussalmi, Lappland: Kemi, Keminmaa, Ranua, Simo, Tervola och Torneå, Norra Karelen: Juuka, Lieksa och Nurmes, Norra Österbotten: Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Hailuoto, Ijo, Kalajoki, Kempele, Kärsämäki, Limingo, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Nivala, Oulainen, Uleåborg, Pudasjärvi, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Vinterjakt på tjädertupp är tillåtet i det blåmarkerade området. JÄRPE 10.9–10.12 Satakunta. 10.9–10.11 Södra Österbotten, Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Birkaland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax, Päijänne­Tavastland och Egentliga Finland, Jakttiderna för skogshönsen 1.8 2024–31.7 2025 Färgerna på kartorna visar jakttiderna kommunvis. Namnen med fet stil är landskap och efter kolonet räknas de kommuner upp där jakttiden gäller. 9 Jägaren 5/2024 9-11_Kanalintujen_metsästysajat_2024_JÄ0524.indd 9 9-11_Kanalintujen_metsästysajat_2024_JÄ0524.indd 9 27.8.2024 15.11 27.8.2024 15.11
• RIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Utsjoki och Enare. 10.9–31.10 Lappland: Kittilä, Muonio, Pelkosenniemi, Posio, Salla, Savukoski och Sodankylä, Norra Österbotten: Kuusamo och Taivalkoski. INGEN JAKT I övriga delar av landet. FJÄLLRIPA 10.9–31.3 Lappland: Enontekis, Enare och Utsjoki. INGEN JAKT I övriga delar av landet. Vinterjakt på orrtupp är tillåtet i det blåmarkerade området. ORRE 10.9–10.12 och 10–31.1 Lappland: Enare, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Sodankylä och Övertorneå, Norra Österbotten: Kuusamo och Taivalkoski. 10.9–10.12 Södra Savolax, Norra Savolax, Satakunta, Lappland: Kemi, Keminmaa, Ranua, Simo, Tervola och Torneå, Norra Österbotten: Alavieska, Haapajärvi, Haapavesi, Karlö, Ijo, Kalajoki, Kempele, Kärsämäki, Limingo, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Nivala, Oulainen, Uleåborg, Pudasjärvi, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Brahestad, Reisjärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva, Tyrnävä, Utajärvi, Vaala och Ylivieska. 10.9–10.11 Södra Karelen, Södra Österbotten, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Birkaland, Österbotten, Norra Karelen och PäijänneTavastland, Lappland: Enontekis och Utsjoki. 10.9–10.10 Nyland. FrEdAd Egentliga Finland. Du finner jakttiderna på webbplatsen jagarentidningen.fi och i Oma riista-appen. Kartbilderna följer Lantmäteriverkets kommunindelning 1/2024. Du kan kontrollera landskapens och kommunernas gränser på Lantmäteriverkets webbplats: maanmittauslaitos.fi/sv ? Kartor ? Kartprodukter ? Statistisk baskarta Jakttiderna för skogshönsen 1.8 2024–31.7 2025 BURREL-LIITTYMÄT ALK. 4,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. KAMERAN VOIT TILATA MYÖS SOITTAMALLA MAKSUTTA 0800 93 93 93 Syksyn uutuuskamerat riistametsälle tai valvontaan Huippuominaisuuksilla varustellut Burrelin uutuusriistakamerat nyt Elisalta. Kameran mukana saat esiasennetun SIM-kortin, jonka aktivoit ilman avausmaksua ja saat ensimmäiset 14 vrk veloituksetta. Tutustu ja tilaa omasi: elisa.fi/metsastaja 249?€ E24 -riistakamera 199?€ N24 -riistakamera 100 ensimmäiselle uutuuskameran ostajalle kaupan päälle kylmälaukku ja lippis! 893882_Elisa_Big_Logo_Burrel_E_N24_Mokkipaketti_Kettu_Metsastaja_8_24_v3.indd 1 893882_Elisa_Big_Logo_Burrel_E_N24_Mokkipaketti_Kettu_Metsastaja_8_24_v3.indd 1 15.8.2024 14.23 15.8.2024 14.23 Jägaren 5/2024 10 9-11_Kanalintujen_metsästysajat_2024_JÄ0524.indd 10 9-11_Kanalintujen_metsästysajat_2024_JÄ0524.indd 10 27.8.2024 15.11 27.8.2024 15.11
• BURREL-LIITTYMÄT ALK. 4,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. KAMERAN VOIT TILATA MYÖS SOITTAMALLA MAKSUTTA 0800 93 93 93 Syksyn uutuuskamerat riistametsälle tai valvontaan Huippuominaisuuksilla varustellut Burrelin uutuusriistakamerat nyt Elisalta. Kameran mukana saat esiasennetun SIM-kortin, jonka aktivoit ilman avausmaksua ja saat ensimmäiset 14 vrk veloituksetta. Tutustu ja tilaa omasi: elisa.fi/metsastaja 249?€ E24 -riistakamera 199?€ N24 -riistakamera 100 ensimmäiselle uutuuskameran ostajalle kaupan päälle kylmälaukku ja lippis! 893882_Elisa_Big_Logo_Burrel_E_N24_Mokkipaketti_Kettu_Metsastaja_8_24_v3.indd 1 893882_Elisa_Big_Logo_Burrel_E_N24_Mokkipaketti_Kettu_Metsastaja_8_24_v3.indd 1 15.8.2024 14.23 15.8.2024 14.23 9-11_Kanalintujen_metsästysajat_2024_JÄ0524.indd 11 9-11_Kanalintujen_metsästysajat_2024_JÄ0524.indd 11 27.8.2024 15.11 27.8.2024 15.11
• Början av sommaren skämde bort oss med sin värme och bromsarna surrade sällsynt tidigt. För hönsfåglarna såg det lovande ut, men sedan vände det ändå nedåt. TexT Andreas Lindén och Katja Ikonen S kogshönsen räknades under perioden 27 juli till 11 augusti. Enligt resultaten har samtliga skogshöns vänt nedåt efter flera goda år. På några få undantag när ligger tätheterna nu för samtliga arter och i alla regioner nära medelvärdet eller under det. På sina håll rejält under. Lappland utgör här ett undantag. Där har stammarna minskat, men för orren och tjädern är tätheterna fortsättningsvis höga. Naturliga variationer För skogshönsen är det typiskt med avsevärda regionala variationer. I regionerna där vi nu skådar de häftigaste nedgångarna har vi under de senaste åren sett tillväxt och väldigt starka stammar. Orrstammen följer i flera regioner regelbundna cykler om sex till sju år. Årets förändring följer rätt väl den här rytmen eftersom föregående vågdal inföll 2017 i många regioner. För skogshönsen lyckas häckningen bäst om försommaren är varm. Ungarna behöver insektföda och när vädret är varmt finns det gott om sådan. Från maj till juli var vädret varmare än normalt med många heta dagar i stora delar av landet. Regnandet varierade rätt mycket mellan regionerna. Både blåbärsoch lingonskörden blev goda, vilket betyder föda för skogshönsungarna under sensommaren. Beträffande vädret och bärskörden borde det alltså inte ha funnits några värre bekymmer för hönsfåglarnas häckning. Sorkarnas cykliska uppoch nedgångar påverkar också skogshönsens häckning; när det är ont om sorkar övergår flera landrovdjur till att jaga markhäckande fåglar i stället. I år har det varit knappt om sorkar i flera regioner, vilket sannolikt har inverkat negativt på häckningen. Likaså har fjolårets svaga produktion av ungar medverkat till att det nu går utför för hönsen. Hönsfåglarna har blivit färre sedan fjolåret Tjädern, orren, järpen och ripan har vänt till en klar nedgång. I synnerhet i Norra Karelen, Norra Savolax, Kajanaland och Norra Österbotten har nedgången varit Resultatet av triangelinventeringarna Det går utför för skogshönsen H AR RI TA AV ET TI F rskning Jägaren 5/2024 12 12-13_Riistakolmiolaskennat_2024_JÄ0524.indd 12 12-13_Riistakolmiolaskennat_2024_JÄ0524.indd 12 27.8.2024 15.10 27.8.2024 15.10
• Tjäder Orre Järpe Ripa VILTCENTRALSREGION AN TA L TR IAN GL AR TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K TÄ TH ET (IN D/ KM 2) FÖ RÄ ND RI NG 1 ÅR % AN DE L UN GA R % GE NO MS NI TT LIG KU LL ST OR LE K S Tavastland 20 2,9 ± 55 3,8 6,4 ++ 33 3,9 7,8 – 23 3,7 S Savolax 61 3,9 ± 30 4,2 7,2 ++ 49 4,2 9,5 ± 33 3,6 SÖ Finland 43 3,2 + 28 3,4 5,1 + 42 4,3 6,4 ± 30 3,9 Kajanaland 84 3,4 ± 49 3,7 6,8 – – 50 4,2 4,1 – 56 3,9 0,9 – 78 7,2 M Finland 80 2,8 – 27 2,7 8,6 ± 51 4,2 7,8 ± 45 3,9 Lappland 130 5 – 39 3 5,2 ± 56 3,7 2,3 – 44 3,7 1,6 – – 42 4,1 Uleåborg 126 3,6 – 38 3,3 10 – 55 3,8 4,3 – 49 3,8 0,6 – – 69 5,7 Österbotten 72 3,4 + 43 3,7 8,8 ± 47 4,3 5,6 ± 51 3,7 N Tavastland 30 3,2 + 43 4,8 5,5 + 43 4,5 11,1 + 49 3,7 N Karelen 77 4,8 ± 52 4 7,4 – – 47 3,6 6,6 – – 50 3,6 N Savolax 56 2,1 – 42 3,2 9,7 – 54 4 8,4 – – 43 3,9 K-Österbotten 18 3,2 ++ 17 1,5 5,7 – – 18 3,3 6,9 – 43 3,8 Satakunta 50 5,3 ++ 36 3 6,9 ± 46 3,6 9,7 ± 53 4,2 Nyland 11 5,1 ++ 42 3,8 4,7 – 42 5 7,6 ++ 41 4,4 Eg Finland 11 1,8 ± 14 2 2,2 – – 47 4 6,8 – 32 2,1 Hela landet 869 4 ± 38 3,3 6,8 ± 50 3,9 5,4 – 45 3,7 0,6 – – 32 2,7 Skogshönsens tätheter (individer/km2 skogsmark), andel ungar (%) och genomsnittliga kullstorlek i juli-augusti (läget 12.8). För ripan ger vi enbart siffrorna för norra Finland där materialet räcker till. Värden som bygger på färre trianglar än 25 är behäftade med en avsevärd statistisk osäkerhet. Förändringarna i täthet sedan fjolåret är uttryckta med plusoch minustecken: ± förändring < 15 % / + och – förändring 15–30 % / ++ och – – förändring > 30 %. väldigt brant. Stammarna, som i fjol var starka, har blivit svaga eller högst lika täta som medelvärdet på orten. Även i Lappland har stammarna minskat sedan fjolåret. För tjädern är nedgången aningen flackare än för de övriga hönsen. Resultatet visar sig i både den totala mängden och den vuxna stammen. I de övriga regionerna ligger stammarnas tätheter ungefär på fjolårsnivå eller befinner sig aningen på uppgång. I stora delar av södra Finland har orroch tjäderstammarna ökat en aning. För järpens del har den totala stammen i landet och den vuxna stammen minskat sedan fjolåret efter flera rätt goda år. På regional nivå har järpen ökat enbart i Norra Tavastland och Nyland, där arten bara noterades i tio trianglar. Osäkerheten är därför mycket stor. I västra Lappland har järparna blivit fler, även om arten i landskapet som helhet minskar. I de flesta regioner har hönsfåglarnas häckning varit medelmåttig eller svag. För tjädern och orren ligger kullstorleken, andelen ungar och andelen hönor med kull nära medelvärdena för respektive ort. För ripans del var andelen hönor med kull rekordlåg och kullarna var mindre än normalt. Under inventeringsperioden har de här båda mätarna på häckningsframgången krympt i jämnt takt för ripan. Längre söderut är ripan såpass sällsynt att vi inte kan följa stammen med vilttrianglarna eftersom observationerna blir alltför få. I de sydliga regioner där arten fortfarande förekommer, Triangelinventeringen Vilttrianglarna är en inventeringsmetod som har utvecklats för barrskogsbältet. Räkningen görs på sommaren i fasta, liksidiga trianglar och har pågått sedan 1988. I Lappland finns det vilttrianglar i Skogslappland medan vi i Övre Lapplands fjällområden gör linjetaxeringar med hönshundar. Den här artikeln om årets resultat bygger på informationen från 869 vilttrianglar. Det är aningen fler än vad som blev räknat inom den rekommenderade tiden i fjol, men inventeringar kan göras även senare och resultaten får skickas in. Sommarinventeringen av vilttrianglar bildar underlag för förvaltningen av skogshönsen och den hållbara beskattningen. Även den övriga viltforskningen har stor nytta av informationen. Åter en gång har jägarna ställt upp på det berömligaste sätt. Under rådande förhållanden krävde terrängarbetet stora ansträngningar och beundransvärt engagemang! Ett stort tack till er alla för viltinformationen som ni samlade in! som i Österbotten, Mellersta Finland och Norra Karelen, har tätheterna varit väldigt låga ända sedan 2010. Det är tänkbart att arten inom kort kommer att försvinna från några av de här regionerna, exempelvis för att klimatförändringen gör livet svårare för järparna. H AR RI TA AV ET TI Jägaren 5/2024 13 12-13_Riistakolmiolaskennat_2024_JÄ0524.indd 13 12-13_Riistakolmiolaskennat_2024_JÄ0524.indd 13 27.8.2024 15.10 27.8.2024 15.10
• P å grund av högsta förvaltningsdomstolens (HFD) nya riktlinjer kan dispenser inte längre beviljas på samma grunder som tidigare. På jägarfältet har det här inte varit lätt att förstå, i synnerhet eftersom de motsvarande rättsliga tolkningarna i Sverige inte har skärpts och stamvårdande jakt på stora rovdjur fortfarande är möjlig enligt samma grunder som tidigare. Ärendehelheten underlättas inte heller av att det i habitatdirektivet eller jaktlagen inte direkt anges vilken grunden eller syftet med stamvårdande jakt är. Det är således upp till nationellt övervägande att fastställa målet. I fråga om övervägandet är det tydligt att det syfte som beslutsfattaren, det vill säga Finlands viltcentral, använder sig av är utsatt för kritik. Syftets korrekthet avgörs slutgiltigt först genom behandling i domstol. Det är emellertid ett extremt långsamt sätt att lösa frågan, eftersom den i slutändan avgörs av HFD i en rättsprocess som tar i 1–2 år. Vilka är kraven gällande syftet? EU-domstolen konstaterade i sitt förhandsavgörande (C-674/17) att artikel 16 punkt 1 underpunkt e i habitatdirektivet ska tolkas så att syftena med avvikelsen ska framföras tydligt och exakt i beslutet och stödjas på angivna grunder (punkt 41 i förhandsavgörandet). Enligt domstolen ska underpunkten alltså tolkas så att tillstånd inte kan beviljas om dispensernas antal inte stöds av tydligt och exakt angivna grunder och om den nationella myndigheten inte med stöd av exakta vetenskapliga rön kan visa att man med dispenserna kan uppnå detta syfte. HFD hänvisar i sitt prejudikat om jakt på lodjur i stamvårdande syfte (HFD:2022:48) till EU-domstolens ovan nämnda förhandsavgörande och konstaterar att endast Turerna kring stamvårdande jakt förverkligandet av förordningens eller den nationella förvaltningsplanens allmänna mål inte är en tillräcklig grund för beviljande av dispens, såvida det inte av dispensen samtidigt klart och tydligt framgår det i enlighet med habitatdirektivet godtagbara syfte, vilket man strävar efter att uppnå med jakten i stamvårdande syfte på området i fråga, samt det hur man med jakten skulle uppnå detta syfte. I prejudikatet konstateras också att jakt i stamvårdande syfte på en art som är strikt skyddad genom habitatdirektivet inte som sådant kan vara ett syfte som förutsätts för tillämpande av habitatdirektivet (artikel 16 punkt 1 underpunkt e) och därmed inte heller för tillämpande av jaktlagen (41 a § 3 mom). Man bör med jakten samtidigt sträva efter något i enlighet med habitatdirektivet godtagbart syfte. Av detta följer att även om jakten inte i praktiken skulle ha en skadlig inverkan på arten, som till exempel på björnens eller lodjurets skyddsnivå, har detta ingen betydelse. Enligt HFD kan jakt i stamvårdande syfte som tillåts med stöd av dispens emellertid vara ett sätt att uppnå ett i enlighet med direktivet godtagbart syfte. Enligt kommissionens vägledningsdoM AR I TI KK UN EN Den nationella tolkningen av lagstiftningen beträffande stamvårdande jakt på stora rovdjur har skärpts avsevärt under de senaste åren. Här förklarar vi dagsläget. TexT Sauli Härkönen Jägaren 5/2024 14 14-15_Kannahoidollinen_metsästys_JÄ0524.indd 14 14-15_Kannahoidollinen_metsästys_JÄ0524.indd 14 27.8.2024 15.10 27.8.2024 15.10
• kument om tillämpningen av habitatdirektivet kan undantag enligt artikel 16.1 e i habitatdirektivet endast beviljas om det finns ett särskilt problem eller en situation som måste åtgärdas. Med stöd av anvisningen konstaterar HFD i prejudikaten gällande björn (HFD 2023:99 och HFD 2023:100) att undantaget enligt artikel 16.1 i habitatdirektivet endast kan tillämpas konkret och från fall till fall och endast om det föreligger ett särskilt problem eller en situation som måste åtgärdas. HFD konstaterar dessutom att man vid bedömningen av om syftet är godtagbart kan beakta artens särdrag. Till exempel i fråga om björn bör stamvården hänföra sig till de konkreta konsekvenser och problem som beror på att björnstammen växer för mycket. HFD konstaterar därtill att grunden för en dispens ska vara en tillräcklig utredning om de nämnda konsekvenserna på det specifika område som ansökan om dispensen gäller. Man bör också komma ihåg att HFD konstaterar att det i sig är klart att en för tät björnstam kan orsaka problem som endast kan lösas genom jakt. HFD anser således att det är möjligt att lindrandet av de sociala problem som följer av björnstammen skulle ske på ett kontrollerat sätt genom att minska antalet björnar. Hur märks de förändrade tolkningarna i praktiken? De ovan beskrivna skärpta nationella rättstolkningarna har lett till en situation där ansökningar som gjorts i enlighet med tidigare grunder inte längre leder till ett positivt beslut. För att dispenserna ska beviljas ska den sökande till exempel i fråga om björn kunna påvisa en ökning av björnstammen på ansökningsområdet och de lokala problem som följer av detta individuellt. Dessutom ska Finlands viltcentral verifiera dem. Endast allmänna påståenden eller antaganden leder ingenstans. Med andra ord bör stamförvaltningen till exempel i fråga om björn hänföra sig till de konkreta konsekvenser och problem som beror på att björnstammen växer för mycket. Dessutom ska det som grund för dispensen finnas en tillräcklig utredning om de nämnda konsekvenserna på det specifika område som dispensansökan gäller. Det bör också noteras att mindre omfattande skadefall eller gårdsbesök inte är tillräckliga som grund för dispenser i stamvårdande syfte. Detta för att det kan vara möjligt att behandla enskilda fall med så kallade skadeeller säkerhetsbaserade dispenser. Finlands viltcentral fattade negativt beslut om merparten av sommarens ansökningar om björndispens, eftersom ansökningarna inte uppfyllde de grundläggande förutsättningarna (det lagenliga syftet och grunderna tillsammans). I fråga om de negativa besluten hade sökandena inte med tydliga och exakta motiveringar stött syftet med dispensen med uppgifter som i detalj anknyter till ansökningsområdet. Enbart allmänna beskrivningar av behovet av jakt är inte tillräckligt. I de ansökningar som fick avslag har man inte heller grundat på vetenskapliga rön kunnat påvisa hur man med stamvårdande jakt som metod skulle uppnå det mål som fastställts för ansökan. Finlands viltcentral ansåg att endast en björnansökan uppfyllde förutsättningarna för beviljande av dispens. Inte heller om detta finns det ännu fullständig rättslig säkerhet, eftersom det syfte som godkänts för beslutet och de motiveringar som getts för det inte har behandlats i förvaltningsdomstolen (och i HFD). Vad händer framöver? Kriterierna för stamvårdande jakt är fortfarande delvis oklara. Jordoch skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att lägga fram förslag för att möjliggöra stamvårdande jakt på stora rovdjur. Förslagen kan vara ändringar i lagstiftningen, förvaltningen eller ändringar i anknytning till verksamhetssätten. Arbetsgruppens arbete ska vara klart senast 15.10.2024. Dessutom har ministeriet som en långsiktig lösning lyft fram att arter med gynnsam bevarandestatus bör flyttas från bilaga IV till bilaga V i habitatdirektivet. Detta önskemål stöds av flera EU-länder. En sådan ändring skulle göra det möjligt att ordna jakten smidigare än i nuläget. Det är emellertid EU-kommissionen som ska initiera ändringar av bilagorna. Tiden utvisar om kommissionen har viljan att främja ändringen. Om viljan skulle finnas skulle processen ändå ta flera år. Dessutom behövs det ett enhälligt stöd från alla medlemsländer för ändringar i bilagorna, och det är inte på något sätt självklart att man får det. Därför väntar vi på förslagen till lösningar från den arbetsgrupp som ministeriet tillsatt och på den nya nationella rättspraxis som eventuellt tar form utifrån dem. Således finns det inga snabba lösningar. Trots detta är kontinuiteten i observationen av stora rovdjur och SRVA-verksamheten av största vikt, även om man på fältet har försökt använda dem som käpphästar när situationen är frustrerande. Man ska inte glömma vikten av att de nuvarande förvaltningsplanerna för stammarna av stora rovdjur genomförs på ett övergripande sätt. Skribenten är chef för Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter. Artikel 16 punkt 1 underpunkt e i habitatdirektivet För att förtydliga helheten är det bra att fästa uppmärksamhet vid innehållet i artikel 16 i habitatdirektivet: Artikel 16 1. Förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde, får medlemsstaterna göra undantag från bestämmelserna i artiklarna 12–14 samt 15 a och b av följande anledningar: a) För att skydda vilda djur och växter och bevara livsmiljöer. b) För att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom. c) Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön. d) För forskningsoch utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel av dessa arter och för den uppfödning som krävs för detta, inbegripet artificiell förökning av växter. e) Att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga IV i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna. I punkt 1 underpunkterna a–d anges de mål som eftersträvas: skydd av vilda djur, bevarande av livsmiljöer, förebyggande av skador, folkhälsa och så vidare. I punkterna anges tydliga mål för undan tagen, men dessa punkter gäller inte stamvårdande jakt, utan skadebaserade dispenser. Men i underpunkt e nämns inte det syfte som man strävar efter med undantaget. Tillsvidare har HFD dock i alla sina beslut konstaterat att grunderna för beviljande av dispens inte har uppfyllt syftet i enlighet med e-punkten. Vad ett sådant godtagbart syfte skulle vara har ännu inte klarlagts. M AR I TI KK UN EN Jägaren 5/2024 15 14-15_Kannahoidollinen_metsästys_JÄ0524.indd 15 14-15_Kannahoidollinen_metsästys_JÄ0524.indd 15 27.8.2024 15.10 27.8.2024 15.10
• Den första september började det årliga vitsvanstalkot igen när vaktjakten inleddes i stora delar av landet. Om samtliga jägare antecknar sina hjortobservationer under pågående jakt i Oma riista så kan uppskattningen av stammens storlek och beskattningstålighet göras exaktare. Samtliga jägare som jagar hjort kan bidra med anteckningar. TexT Kalle Koskinen Bild Tero Salmela I vårt land är det Naturresursinstitutet som klär vitsvansstammen i siffror. Uppskattningen bygger på jägarnas beräkningar av stammens storlek, den årliga avskjutningen, kalvproduktionen, åldersoch könsfördelningen samt viltolyckornas och lodjurens andel av avgången. Utifrån den här informationen gör Naturresursinstitutet sin uppskattning av antalet hjortar på nivåerna jaktvårdsförening och älghushållningsområde. Även om uppskattningarna har utvecklats och förfinats så finns det fortfarande kvar utrymme för förbättringar. Anteckna dina observationer i Oma riista Sedan 2021 har jägarna kunnat skriva in sina hjortobservationer under pågående jakt i tjänsten Oma riista. InstiViktigt att anteckna observationerna av vitsvanshjort under jakten Jägaren 5/2024 16 16-17_VHP-havaintojen_kirjaaminen_JÄ0524.indd 16 16-17_VHP-havaintojen_kirjaaminen_JÄ0524.indd 16 27.8.2024 15.10 27.8.2024 15.10
• tutet har därefter använt informationen vid uppskattningen av hjortstammens struktur och produktion av kalvar. Utan den här jägarproducerade informationen skulle institutet inte kunna göra detta. Mängden antecknade observationer varierar från region till region, men för mycket observationer finns det med säkerhet ingenstans. I genomsnitt är antalet observationer som antecknas under pågående jakt mindre än antalet fällda hjortar. Trots detta är det ändå viktigt att jägarna bokför sina observationer eftersom uppskattningen av hjortens beskattningstålighet bygger på flera faktorer. Rovdjuren blir allt fler och tar allt fler hjortar, och predationen drabbar i synnerhet de unga hjortarna. Vi behöver därför känna till i hur hög grad som produktionen av kalvar försvagas i regionerna med högt predationstryck. Samtidigt som rovdjuren blir fler så blir hjortarna färre, vilket ofrånkomligen skapar ett ökat predationstryck på de återstående hjortarna. Vi behöver fullständiga observationer i hela hjortområdet Enskilda jaktföreningars insatser saknar inte betydelse, men den största nyttan får vi när observationerna täcker en hel jv-förening eller ett helt älghushållningsområde. Även inom små områden kan hjortläget och rovdjursläget variera beroende på faktorer som nybyggd infrastruktur och rovdjurens revir. Så här antecknar du dina hjortobservationer under jakten: ? Markera observationsplatsen på kartan. ? Anteckna datumet och klockslaget för observationen. ? Välj ”Ja” i fältet ”I samband med jakt på vitsvanshjort”. Då förvandlas observationstypen automatiskt till Synobservation. ? Välj jaktsättet i rullgardinsmenyn. ? Anteckna antalet för samtliga observerade hjortar i de därtill avsedda fälten. ? Syftet med observationerna under jaktsäsongen är att få in information om vitsvansstammens struktur och produktion av kalvar. Institutet samlar in observationer från både vaktjakt och drevjakt, och med Oma riista-appen i telefonen kan du anteckna direkt, på plats i terrängen. Självfallet kan du också bokföra i efterhand om du inte hinner göra det under jakten. Jägarna har också nytta av observationerna Observationsmaterialet som jägarna samlar in på talko avkastar den största nyttan för jägarna själva och jaktföreningarna. Utifrån den preciserade uppskattningen av beskattningståligheten kan de planera hjortjakten i sitt jaktområde så att den stämmer med målsättningarna. Enkelt att anteckna observationerna Du kan skriva in dina observationer direkt i Oma riista-appen i telefonen medan du befinner dig på passet. Institutet önskar sig observationer gjorda på både vaktjakt och drevjakt. Du kan alltså rivstarta med anteckningarna redan på den första jaktdagen! Det går också att anteckna tidigare observationer bara du väljer rätt tidpunkt och plats. Du kan skriva in dina observationer direkt i Oma riista-appen i telefonen medan du befinner dig på passet. Jägaren 5/2024 17 16-17_VHP-havaintojen_kirjaaminen_JÄ0524.indd 17 16-17_VHP-havaintojen_kirjaaminen_JÄ0524.indd 17 27.8.2024 15.10 27.8.2024 15.10
• Snatteranden utgör ett intressant undantag i vår andfauna. Snatteränderna bli nämligen allt fler och breder ut sig allt mer samtidigt som många andra änder går back. TexT och bilder Veli-Matti Väänänen S natteranden är den senaste anden som har funnit vägen till vårt land på naturlig väg. Den kommer från mellersta och östra Asien och har därifrån spritt sig västerut och har erövrat Europa ända till Portugal och Island. I vårt land dök de första häckande paren upp på 70-talet, men ännu i början av 90-talet uppgick populationen inte till mer än några tiotal par. Vid den tiden var arten redan allmän på södra sidan av Finska viken, alltså i Estland. På 90-talet började snatterandens uppmarsch i näringsrika havsvikar utmed våra kuster. Minken och mårdhunden var då ännu ingen landsplåga så våra snatteränder kunde föröka sig i rask takt. I eutrofa vatten kring Helsingfors, Åbo och Uleåborg bildades koncentrationer med flera par för att sedan från detta utgångsläge på 10-talet sprida sig glest utmed kusten från Vederlax till Torneå. Snatterandspar uppenbarade sig också i flera näringsrika fågelsjöar i inlandet och vid dammarna kring vattenreningsverk. Nu på 20-talet har snatteranden skruvat upp utbredningstakten ännu mer. Vid kusterna finns arten numera också i skärgården och i inlandet sträcker sig den glesa utbredningen ända till Skogslappland. De nordligaste observationerna av par har gjorts i Enare. Den kraftiga ökningen kan förstås delvis bero på ett effektivare observerande för den fjärde fågelatlasen, men i jämförelse med den föregående atlasen har arten ändå brett ut sig häpnadsväckande mycket. Vår häckande snatterandsstam torde redan uppgå till drygt 1500 par! En exceptionell vinnare bland änderna? Utmed den sydfinska kusten utgör snatterandskullarna en allt vanligare syn. Kullarna är ofta stora och de verkar klara sig bra tills de blir flygga. Produktionen av ungar verkar fungera som den ska. Arten undviker rovdjur genom att häcka på öar där det knappt alls finns några mårdhundar eller rävar. Måsoch tärnkolonierna i skärgården ger skydd också mot andra boplundrare, som kråkfåglarna. Från öarna leder honorna sina kullar till näringsrika våtmarker på fastlandet, som Finno i Esbo. Där kan man i bästa fall få syn på bortåt 20 kullar! Huvudstadsregionen har mycket riktigt spelat och spelar fortsättningsSnatteranden kom för att stanna EN VINNARE BLAND ÄNDERNA ? Snatterandens produktion av ungar verkar fungera som den ska. I bland annat Finno i Esbo finns det gott om ungar och ruggande snatteränder. I vårt land är snatter anden en alldeles färsk nykomling, men den har redan blivit rätt allmän utmed kusten, från Veder­ lax till Torneå. Jägaren 5/2024 18 18-19_Harmaasorsa_yleistyy_JÄ0524.indd 18 18-19_Harmaasorsa_yleistyy_JÄ0524.indd 18 27.8.2024 15.11 27.8.2024 15.11
• vis en viktig roll för snatterandens uppgång. Där finns det inte bara fina livsmiljöer för kullarna utan också utmärkta beten på hösten. Grundträsk i Esbo har den största höstkoncentrationen av snatteränder här i landet. Under de senaste höstarna har där funnits mer än 500 snatteränder som betar tillsammans med bläsänder, ofta ända till slutet av oktober. Dessutom känner vi till att det i synnerhet i det sydvästra hörnet av landet finns flera platser där änderna rastar och betar på hösten. Vad har då avskjutningen på andjakten att berätta om snatteränderna? I vårt land är snatteranden fredad i naturvårdslagen. I det övriga Europa är arten jaktbar i de flesta länderna. I det knappa dagsljuset på hösten är arten svår att identifiera, för att inte tala om kvällsflygningen. En fredad art som flyger i flock med jaktbara änder är en knepig kombination, både för jakten och fredningen. I Kuopiotrakten har man i många år samlat in vingprover av fällda sjöfåglar; där påträffas snatteränder väldigt sällan och bara sådana år då arten har häckat vid någon sjö där det bedrivs forskning. I praktiken påträffas snatteränder bland de fällda änderna i ungefär samma proportioner som arten förekommer bland änderna. Även i de nationella insamlingarna av vingprover förekommer det enstaka snatteränder. Det har dock gått nästan tio år sedan den senaste insamlingen och snatterandens accelererande uppgång inleddes efter den. I våtmarkerna i landets södra delar har det allt emellanåt samlats in andvingar och vid de här insamlingarna verkar snatteranden ha blivit vanligare bland proverna i takt med att stammen har ökat. Vinginsamlingarna verkar berätta både att snatter­ anden har blivit vanligare och att den är svår att känna igen. Men för att tillförlitligt kunna fastställa att en sällsynt art förekommer i avskjutningen så krävs det långa tidsserier för både avskjutningen och häckningen. Något sådant material har vi inte här i landet. Vartåt leder framtiden? Här i vårt land har snatteranden anpassat sig väl till ett liv i våtmarkerna kring tätorter, spillvattenbassänger, skärgården och fågelvatten. Tätorterna utmed kusten ger arten ett gott skydd mot jakt samtidigt som jakten på mink och mårdhund gynnar häckningen i fågelsjöar. Trots den oavsiktliga jakten så har uppgången inte mattats av. Tillståndet för snatteranden i vårt land är med andra ord gynnsamt. Vore det därför skäl att överväga en flyttning av arten till de jaktbaras skara? Det skulle knappast öka den jaktliga dödligheten eftersom arten varken hittills eller framledes kommer att identifieras på jakt. På det viset skulle vi slippa de oavsiktliga lag­ överträdelserna. I vårt land hittar vi arter som skedand och brunand, som numera är sällsyntare än snatteranden eller har minskat till snatterandens nivå. Kanske vore det förnuftigare att göra snatteranden jaktbar och fridlysa de sällsyntare sjöfåglarna, som man har gjort med sothöna och brunand? I gott ljus är det relativt lätt att skil­ ja mellan gräsand och snatterand (på bilden en snatter­ andshona), men på hösten är det i flykten svårt att se kännetecknen; det orangegula längs näbbens kanter och det vita fältet på vingspegeln. Jägaren 5/2024 19 18-19_Harmaasorsa_yleistyy_JÄ0524.indd 19 18-19_Harmaasorsa_yleistyy_JÄ0524.indd 19 27.8.2024 15.11 27.8.2024 15.11
• Ljusbrun kind Mörk hjässa Honans fjäderdräkt är brunspräcklig Honans fjäderdräkt är brunspräcklig Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Gräsand Anas platyrhynchos Mallard / Heinäsorsa Snatterand Mareca strepera Gadwall / Harmaasorsa Gräsanden är vår största och kraftigaste simand. Den har klart bredare vingar än de övriga Anas-arterna. Arten är vår överlägset vanligaste and. I eklipsdräkt ser hanarna och de unga individerna ut som honor. Förekommer allmänt i hela landet, men främst i de södra delarna. En liten del av stammen övervintrar vid öppet vatten i våra städer. Vår främsta jaktbara sjöfågel. Snatteranden är en fredad simand. Smäckrare än gräsanden och aningen mindre. I eklipsdräkt ser hanen, unga individer och honan ut som gräsänder. Snatteranden är en ny art i vårt land. Stammen är starkast vid kusterna i södra Finland, men arten påträffas också längre norrut vid näringsrika havsvikar. Klart sällsyntare vid insjöar i inlandet, men har blivit vanligare även där. Gräsand Snatterand Gräsand Snatterand Snatterand Gräsand Gräsand Snatterand Mörk näbb Tydlig gräns mellan mörkt och orange Gul näbb Grågul näbb Gamla honor har mera prickar på näbben Smalare vingar Den vita vingspegeln syns tydligt i flykten Varierande färg på näbben Mörk ovansida, orange sidor Vår Vår Vår Vår Vår Höst Höst Höst Höst Vår Smalare och svankigare näbb Ger ett längre intryck Verkar kantigare Rundare huvud Brantare panna Bredare och högre näbb Vit undersida Ljusbrun undersida med teckning Orangegula ben Hanens praktdräkt ger ett gråbrunt intryck Bröst och sidor finstilt svartvit teckning Svart övergump Metallblå vingspegel Tydlig blå vingspegel Svartvita kanter Stor vingspegel Ett kastanjebrunt fält Anspråkslös vingspegel Ett helvitt fält Illustrationer: Asmo Raimoaho Orange ben 0,9–1,3 kg 81 –9 5 cm 50– 60 cm kg 0,8–1,0kg 78 –8 5 cm 47–58 cm kg Näbb med skarpa gränser Mörk hjässa och mörkt ögonstreck Orange näbb med mörk teckning Vit halsring Brunt bröst och grå buk Grönt huvud Gråbrun rygg Källa: Lintuatlas.fi Källa: Lintuatlas.fi C M Y CM MY CY CMY K Heinasorsa_harmaasorsa_svenska.pdf 1 5.8.2024 9.20 Jägaren 5/2024 20 20-21_Graafi_harmaasorsa+sinisorsa_JÄ0524.indd 20 20-21_Graafi_harmaasorsa+sinisorsa_JÄ0524.indd 20 27.8.2024 15.12 27.8.2024 15.12
• Ljusbrun kind Mörk hjässa Honans fjäderdräkt är brunspräcklig Honans fjäderdräkt är brunspräcklig Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Gräsand Anas platyrhynchos Mallard / Heinäsorsa Snatterand Mareca strepera Gadwall / Harmaasorsa Gräsanden är vår största och kraftigaste simand. Den har klart bredare vingar än de övriga Anas-arterna. Arten är vår överlägset vanligaste and. I eklipsdräkt ser hanarna och de unga individerna ut som honor. Förekommer allmänt i hela landet, men främst i de södra delarna. En liten del av stammen övervintrar vid öppet vatten i våra städer. Vår främsta jaktbara sjöfågel. Snatteranden är en fredad simand. Smäckrare än gräsanden och aningen mindre. I eklipsdräkt ser hanen, unga individer och honan ut som gräsänder. Snatteranden är en ny art i vårt land. Stammen är starkast vid kusterna i södra Finland, men arten påträffas också längre norrut vid näringsrika havsvikar. Klart sällsyntare vid insjöar i inlandet, men har blivit vanligare även där. Gräsand Snatterand Gräsand Snatterand Snatterand Gräsand Gräsand Snatterand Mörk näbb Tydlig gräns mellan mörkt och orange Gul näbb Grågul näbb Gamla honor har mera prickar på näbben Smalare vingar Den vita vingspegeln syns tydligt i flykten Varierande färg på näbben Mörk ovansida, orange sidor Vår Vår Vår Vår Vår Höst Höst Höst Höst Vår Smalare och svankigare näbb Ger ett längre intryck Verkar kantigare Rundare huvud Brantare panna Bredare och högre näbb Vit undersida Ljusbrun undersida med teckning Orangegula ben Hanens praktdräkt ger ett gråbrunt intryck Bröst och sidor finstilt svartvit teckning Svart övergump Metallblå vingspegel Tydlig blå vingspegel Svartvita kanter Stor vingspegel Ett kastanjebrunt fält Anspråkslös vingspegel Ett helvitt fält Illustrationer: Asmo Raimoaho Orange ben 0,9–1,3 kg 81 –9 5 cm 50– 60 cm kg 0,8–1,0kg 78 –8 5 cm 47–58 cm kg Näbb med skarpa gränser Mörk hjässa och mörkt ögonstreck Orange näbb med mörk teckning Vit halsring Brunt bröst och grå buk Grönt huvud Gråbrun rygg Källa: Lintuatlas.fi Källa: Lintuatlas.fi C M Y CM MY CY CMY K Heinasorsa_harmaasorsa_svenska.pdf 1 5.8.2024 9.20 Jägaren 5/2024 21 20-21_Graafi_harmaasorsa+sinisorsa_JÄ0524.indd 21 20-21_Graafi_harmaasorsa+sinisorsa_JÄ0524.indd 21 27.8.2024 15.12 27.8.2024 15.12
• Jaktföreningen Päijälän Seudun Metsästysseura har byggt en ny älghall (som är för stor för att kallas slaktskjul) och den hade jag tillfälle att besöka i mitten av juli. TexT och bilder Martta Malin P å platsen finns också en gammal bondgård som har renoverats till en välutrustad jaktstuga. Föreningen har omskapat gårdshelheten till ett centrum för sin verksamhet och då ingick byggandet av den moderna hallen för hanteringen av hjortdjurskroppar som en naturlig del av projektet. Men föreningen begränsar inte sin verksamhet till jakten på hjortdjur utan deltar aktivt i mycket av det som händer i byn, bland annat i arrangerandet av VM-rallytävlingar. Älghallen är finansierad med intäkterna från rallyna och av EU, via Leader-projektet. Jaktföreningen deltar i VM-rallytävlingarna bland annat genom att inkvartera domarna, ordna bespisningen under specialsträckan på hemorten och ställa upp alla de skyltar och stängsel som behövs utmed vägarna. Under rallydagen ställer jaktföreningen upp på talko för att rallyfolket ska känna sig trygga och nöjda. Medlemmarna ställer aktivt upp på talko Mika Liehu, som är ordförande för Päijälän Seudun Metsästysseura, berättade att medlemmarna ställer upp när någonting ska byggas, och att man sparar mycket pengar på det sättet. Bland jaktföreningens medlemmar finns yrkesfolk i många branscher, vilket innebär rejäla inbesparingar. Älghallen är byggd enligt livsmedelslagens bestämmelser och kan därför användas till mycket. Kött säljer föreningen ändå inte. – Bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen är stränga för den som bygger ett slaktskjul. Golvet ska stiga en aning mot väggarna och hjortdjurskroppen ska föras från det smutsigaste rummet till det renaste. Alla rum ska ha sina egna märkta redskap för städning, berättar Liehu. Vidare berättar Liehu att hallen som helhet betraktat är mycket lyckad. Som det mest lyckade nämner han rälsen i taket; med den kan älgkropparna utan ansträngning flyttas till följande station. På den första stationen tas älgkroppen ur och flås i en specialkonstruerad vagn. – Vi lyfter med en elvinsch upp älgen till rälsen och flyttar kroppen vidare till följande station som är kylrummet. Där har rälsen ett omkörningsspår så att vi kan ändra på ordningsföljden bland kropparna. Från kylrummet fortsätter kroppen sedan till styckningsrummet. Där sluttar rälsen nedåt för att underlätta styckandet. Köttet vägs och packas i plastlådor i det här rummet. Där finns också en modern köttkvarn, berättar Liehu. Kötthanteringslinjen är inte uppvärmd på vintern. Däremot hålls duschrummet, köket och toaletten varma året om. För köket planeras en korvmaskin och några andra förbättringar. – Även om slutbesiktningen av byggnaden är gjord så pågår fortfarande några av de planerade detaljerna. Dessutom håller vi fortfarande på och lär oss använda vår älghall, berättar Liehu. Ett besök i en jaktförenings splitternya älghall ? Hjortdjurs­ kropparna tas in på baksidan av hallen. Betongen är uppvärmd för att inte bli hal på vintern. ? Det renaste rummet är tio meter långt, vilket medger skytte. Det lila bakgrunds­ pappret kommer från en pap­ persmaskin. Jägaren 5/2024 22 Ungd msredaktionen 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0524.indd 22 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0524.indd 22 27.8.2024 15.12 27.8.2024 15.12
• För många unga jägare innebär flyttningen från föräldrahemmet att jakten måste söka sig en ny form. För min egen del tänjdes avståndet till min jaktförenings jaktmarker ut till drygt 700 kilometer. Ofta blir det knepigt att fortsätta med jakten, men detta hänger i hög grad på en själv. TexT och bild Reetta Hokkanen O m jag stiger upp vid sju, kör iväg vid nio och bara håller två pauser så är jag om allt går väl framme i Suomussalmi vid fem. Samma kväll tömmer jag bilen och lastar den på nytt eftersom älgjakten börjar följande dag, närmare bestämt med en timmes körning till jaktmarkerna. I höstas var det sommardäck i Helsingfors medan det på premiärmorgonen i norr föll tio centimeter snö! Jag studerar vid Helsingfors universitet och jagar i Kajanaland samt numera också i Birkaland. Tidigare började jaktmarkerna ett stenkast från huset medan avståndet numera räknas i hundratals kilometer. Det förändrade jakten i en handvändning, men inte till det besvärligare utan snarare till någonting annorlunda. Det krävs mera planering och större satsningar nu när jakten är förlagd till veckoslut och ledigheter, men jag upplever att den också blir mera givande. Det är inte tiden eller avståndet som utgör det största utmaningen utan den studerandes budget. Men jag har haft tur. Jag har också kunnat jaga som gäst med min sambo Lauris jaktförening och på det viset har avståndet till jakten blivit klart kortare. I våras blev jag dessutom medlem i föreningen! Egna kontakter och ansträngningar är avgörande för att få in en fot någonstans. I höstas studerade jag på vardagarna och jagade på veckosluten. Jag körde två gånger till Suomussalmi för att jaga älg och på julen jagade jag räv där i norr. Under tentamensveckan skrev jag tenter på distans och studerade några föreläsningar på egen hand. Tack vare god planering på förhand behövde jag knappt alls pruta på studierna. Pengarna den begränsande faktorn Oavsett hur hett jaktintresset än brinner så är pengarna den begränsande faktorn för den som studerar. Finanserna är begränsade, men tågbiljetterna och bensinen ska ändå betalas. Man blir nödd och tvungen att avväga antalet resor. Sommarjobb betraktar jag som en nyckelfaktor eftersom sådana höjer nivån på kontot och öppnar för fler resor till hemknutarna för att jaga. Men trots sommarinkomsterna har jag ändå blivit tvungen att stå över flera jakter, dock inte på grund av bristande intresse. För många studerande går jakten på sparlåga för att senare omstarta när de kommer ut i arbetslivet. Den som jagar och har kött i frysen kan förstås spara in en slant på matutgifterna. Som studerande lär man sig att uppskatta viltet på ett alldeles nytt sätt. Jag vill därför uppmuntra alla ungdomar att studera och gärna göra det på annan ort än hemorten. Att se mera av världen vidgar också de jaktliga vyerna, och jakten behöver inte läggas på hyllan för studietiden bara man har ordning med sig och inte ger upp. Den som skapar kontakter hittar nya möjligheter och överlever i asfaltdjungeln eftersom både han och hon får jaga tillräckligt ofta för att hålla balansen! Från hemknutarna till asfaltdjungeln Urtagningsvagnen. De mindre rören är flyttbara för att vagnen ska passa också för hjortar och kalvar. Kylrummet har två parallella spår i taket och svalnar på ungefär en halv timme. Jägaren 5/2024 23 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0524.indd 23 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0524.indd 23 27.8.2024 15.12 27.8.2024 15.12
• Hunden har varit jägarens bästa kamrat sedan tidernas gryning. En ung jägare kan lära sig massor av att jaga med en hund och ta hand om den. TexT och bilder Siiri Niskala U nder den största delen av mitt liv har jag vuxit upp tillsammans med mina morföräldrars finska spets Riku och av livet med honom har jag lärt mig massor. Riku blev hämtad till sitt nya hem hösten 2013 då jag var åtta år gammal. Att sköta om valpen lärde mig tålamod och långsiktighet, vilket jag har haft glädje av senare, på jakt. När Riku började jaga med morfar hösten 2014 lärde han sig hastigt att följa sina instinkter när han letade efter viltet. Dessutom har Riku alltid följt med familjen för att plocka svamp och bär, och fiska. Att växa som jägare tillsammans med hunden Allt sysslande med Riku gjorde mig intresserad av jakt, så året 2019 skrev jag jägarexamen. Strax efter skaffade jag ett parallelltillstånd och började jaga älg. Jagandet med Riku har lärt mig hur man jagar med en skällande fågelhund och hur man sköter om sin jakthund efter jaktdagen. I oktober 2022 fick jag uppleva ett stort lyckande när jag sköt min första fågel för Rikus skall. Riku var då nio år gammal, men skällde uthålligt på en tjäderhöna som satt uppflugen i ett träd medan jag smög mig fram och dolde mig bakom en gran. Tack vare Riku såg jag var fågeln satt, och sköt. Tjäderhönan damp i backen och när jag gick fram till den var Riku redan där och nosade på fågeln. En jakthund som lever pensionärsliv I somras fyllde Riku elva år. Somrarna tillbringar han hos mormor och morfar, sover och njuter att bli kliad. Heta sommardagar hänger han med till stranden (sjön ligger nära) och sedan kan han slappa i skuggan på gräsmattan vid huset. Även om åldern har börjat märkas på Riku så ser han fortsättningsvis fram emot höstjakterna med mig och morfar. Vi tar honom med oss så länge som han själv vill det – även om det bara skulle bli en utfärd med matsäck. Jägarens bästa kamrat Riku och jag för elva år sedan när han kom till sitt nya hem. ? Min första fällda fågel för Rikus skall hösten 2022. Även på äldre dar är Riku fortsättningsvis ivrig att hänga med på jakt. Bilden är tagen i fjol höstas när han var tio år gammal. Jägaren 5/2024 24 Ungd msredaktionen 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0524.indd 24 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0524.indd 24 27.8.2024 15.12 27.8.2024 15.12
• VX-FREEDOM RUGGED PERFORMANCE. RELENTLESS CLARITY. Leupoldin paras hinta-laatusuhde. Hinnat alkaen 399 €. KATSO HINNAT JA MALLIT WWW.ASE.FI 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0524.indd 25 22-25_Nuorten_toimitus_JÄ0524.indd 25 27.8.2024 15.12 27.8.2024 15.12
• Den selektiva jakten är en effektiv metod för att sköta en viltstam. Den garanterar att hjortstammen håller en så hög kvalitet som möjligt. Vitsvanshj rtens år Jägaren 5/2024 26 26-29_Valkohäntäpeuran_vuosi_valikoiva_metsästys_JÄ0524.indd 26 26-29_Valkohäntäpeuran_vuosi_valikoiva_metsästys_JÄ0524.indd 26 27.8.2024 15.12 27.8.2024 15.12
• Den selektiva jakten är så mycket mer än att odla troféer. Med den ser vi till att det viktigaste viltet i södra Finland mår bra och håller en optimal kvalitet. TexT och bilder Taneli Sinisalo N är jägare talar om selektiv jakt på vitsvanshjort verkar många ha uppfattningen att det enbart handlar om att välja vilka hanar man ska fälla. Detta är emellertid inte fallet, utan riktigt utförd är det selektiva en metod med vilken vi kan påverka hjortstammen på flera sätt, och fördelarna är obestridliga. I synnerhet under hårt beskattningstryck upplever många jägare den selektiva jakten som en nästan överflödig term. "Det finns inte tid att välja eftersom det måste bli många fällningar", har man ofta fått höra jägare säga. Sanningen är ändå den, att det är just då som den selektiva jakten spelar en nyckelroll. När det finns massor med hjortar, till och med allt för mycket, då finns det ju utrymme att välja. När det inte finns något behov av att skjuta var enda hjort som man råkar på. Ändå klarar vi jägare av att beskatta tillräckligt hårt och samtidigt garantera att strukturen på den kvarstående stammen håller högsta möjliga kvalitet. I områden där den effektiverade jakten har genomförts o-selektivt kan stammen i värsta fall bli liten med en väldigt skev struktur. Om man vill återställa ett sådant bestånd så har man framför sig ett långsiktigt och mångårigt arbete som kräver självdisciplin. Tre separata delområden Med selektiv jakt finns det i praktiken tre separata delområden att påverka; åldersstrukturen, könsfördelningen och (separat) hjortbockarnas åldersstruktur. För att hjortstammen ska må riktigt bra och producera kvalitetskalvar ska stammen ligga i balans. Med balans avses här att könsfördelningen ska ligga nära 50/50, och för åldersstrukturen att varje vuxen åldersgrupp ska vara företrädd så jämnt som möjligt. För en viltstam är det omöjligt eller åtminstone oerhört svårt att nå en perfekt balans, men det är Den selektiva jakten Jägaren 5/2024 27 26-29_Valkohäntäpeuran_vuosi_valikoiva_metsästys_JÄ0524.indd 27 26-29_Valkohäntäpeuran_vuosi_valikoiva_metsästys_JÄ0524.indd 27 27.8.2024 15.12 27.8.2024 15.12
• jägarna som har nycklarna i sin hand när det gäller att påverka. Jägarna är det enda ”rovdjuret” som kan välja vilka hjortar som blir fällda. De övriga rovdjuren tar alltid första bästa hjort som det råkar bli medan jägarna förmår fatta ett beslut om hjorten i kikarsiktet ska leva eller dö. Svårt att fastställa hindarnas åldersstruktur Med stammens åldersstruktur avser vi förhållandet mel­ lan individerna i olika ålder. För hjortens del menar vi i princip förhållandet mellan antalet vuxna hindar, antalet vuxna bockar och antalet kalvar. För hindarnas del är det svårt att exakt bestämma åldersstrukturen eftersom det är mycket svårt att på jakt bestämma åldern på en vuxen hind. Lyckligtvis är detta en faktor av mindre betydelse eftersom hinden blir könsmogen under sitt andra levnadsår och om den då blir dräktig så får den i praktiken undantagslöst en enda kalv. Följande år får den två kalvar och därefter två kal­ var så länge den lever. Trillingkalvarna utgör förstås ett undantag, men sådana är ändå rätt sällsynta, även om tillgången på föda skulle vara god och göra trillingfödslar möjliga. Om du får syn på en hjorthind med tre eller fyra kalvar så handlar det överraskande ofta om adoptivbarn som har förlorat sin mor. Könsfördelningen och åldersstrukturen hör nära samman Om könsfördelningen är någorlunda ett till ett så är det inte heller något fel på åldersstrukturen. Den optimala strukturen på den kvarstående stammen efter jakt­ säsongen skulle vara att ungefär 25 procent av stammen består av kalvar och återstående 75 procent av vuxna. Eftersom hjorthindens beräknade produk­ tion är 1,6 kalvar per hind skulle kalvarna i början av jaktsäsongen utgöra cirka 33 pro­ cent, hindarna cirka 33 procent och bockarna cirka 33 procent av den jaktbara stammen. Det här håller streck när könsfördelningen är som den ska vara. Då går det att hålla kalvande­ len på cirka 50 procent av den totala avskjutningen och stammens åldersstruktur förblir bra. Beträffande stammens åldersstruktur står kalvav­ skjutningen i nyckelställning eftersom vi med kalvav­ skjutningen reglerar stammens medelålder uppåt eller nedåt. En hög kalvbeskattning höjer medelåldern medan en låg beskattning föryngrar stammen. Selektiv beskattning av hjortbockar är mycket mer än troféer Det här kan inte upprepas för ofta för jägarna. Även om den selektiva jakten på hjortbockar är direkt knuten till mängden trofébockar så påverkar den främst produk­ tionen av kalvar och kalvningstiden, och därmed också storleken på kalvarna. Den grundläggande principen för selektiv jakt på bockar är att garantera en jämn representation av varje åldersklass från 1,5 år till 6,5 år. De här åldersgrupperna är nämligen de aktivaste under brunsten. När det finns tillräckligt med bockar i varje åldersklass så fungerar brunsten i november optimalt och varje hind hittar en betäckare, helst under den första brunstomgången. Om en hind inte blir dräktig under den första bruns­ ten så fördröjs kalvens födsel med ungefär en månad. En kalv som föds sent är klart mindre och kommer att förbli mindre under hela sin livstid. Den selektiva bockjakten påverkar alltså slaktvikten direkt och därmed också dem som jagar för köttets skull, utan intresse för troféer. För att det ska gå att jaga hjortbockar selektivt och den vägen påverka åldersstrukturen för bockarna gäller det att känna hjortbeståndet väl. Anvisningarna och rikt­ linjerna som jaktföreningarna ger för bockbeskattningen utgör en bra väganvisning för exempelvis en sällskaps­ jakt, men jägarnas personliga val och kännedom om hjortarna i jaktområdet har en ännu större inverkan. Bäst lyckas den selektiva jakten på bockar på fören­ ingsnivå när varje jägare sköter om bockarna i sitt om­ råde. Det är ändå säkrast att hålla igång kontakten med jägarkollegerna som jagar runt omkring och jämföra ex­ ? En hjorthind kan få så många som tre kalvar, men det är rätt sällsynt. Vid selektiv jakt på hjortbockar är syftet att nå en jämn representation i samtliga åldersklasser. Beträffande stammens åldersstruktur står kalvavskjutningen i nyckelställning. Se de tre videorna om selektiv hjortjakt jagarentidningen.fi Jägaren 5/2024 28 26-29_Valkohäntäpeuran_vuosi_valikoiva_metsästys_JÄ0524.indd 28 26-29_Valkohäntäpeuran_vuosi_valikoiva_metsästys_JÄ0524.indd 28 27.8.2024 15.12 27.8.2024 15.12
• empelvis viltkamerabilder för att få en uppfattning om hur mycket bockarnas revir överlappar varandra. Det är inte ovanligt att en och samma bock regelbundet gästar flera utfodringsplatser. På det viset kan jägarna tillsammans besluta om vilka bockar som kan fällas och vilka som ska sparas för att föra stammen vidare, för att varje åldersklass ska vara så jämnt företrädd som möjligt. Bedöm bockens ålder efter kroppen, inte hornen I decennier har jägare åldersbestämt hjortbockar utifrån hornen. Det har förekommit varierande anvisningar för antalet taggar och hornkronans bredd i förhållande till öronen, men här ska vi minnas att varje bock är en individ. Somliga bockar når aldrig upp till åtta taggar medan andra stoltserar med en hornkrona som har långt fler än tio taggar. Somliga har en hornkrona som förblir väldigt smal oavsett hur gamla de blir medan andra har en hornkrona vars bredd överstiger öronbredden redan som 2,5eller 3,5-åring. Skillnaderna i kroppsbyggnad är mindre och de olika egenskaperna framträder efterhand som bocken blir äldre. En 1,5-årig hane liknar till kroppsbyggnaden en hind. Till de framträdande dragen hör att kroppen är baktung och baktill ofta högre än framtill, att benen ser långa ut i förhållande till kroppen, att punkten där halsen fäster i bröstet sitter högt, halsen är tunn och rygglinjen klart svankig. På en 2,5-åring har höjdskillnaden mellan kroppens framända och bakända börjat jämna ut sig. Främre ändan har börjat samla på sig muskelmassa medan benen inte längre ser så långa ut. Halsen har blivit kraftigare och punkten där halsen möter bröstet har sjunkit en aning. På en 3,5-årig bock börjar förändringarna i kroppen redan synas tydligare. Framoch bakändan på kroppen börjar ligga på samma nivå och rygglinjen börjar bli rak, buken börjar hänga en aning medan halsens fästpunkt närmar sig bröstbenets nederdel. På en 4,5-årig bock är skelettet fullvuxet och kroppen börjar likna en låda. Framtill finns mycket massa och halsens fästpunkt i bröstbenet är svår att urskilja. Buken hänger redan tydligt. Från den här åldern ger bocken år för år ett allt massivare intryck, i synnerhet framtill på kroppen. Ju äldre bock det är fråga om desto mer hänger buklinjen. I synnerhet under brunsten är en gammal hjortbock en lika massiv som imponerande syn. Utmärkt viltvårdsarbete i hela 90 år Riktigt utförd är den selektiva jakten en synnerligen nyttig stamvårdande metod, både för jägarna och hjortstammen, och får aldrig någonsin avfärdas. Med selektiv jakt kan vi vara säkra på att det främsta viltet i södra Finland mår bra och håller god kvalitet. Och varför skulle vi inte göra det? Jägarna har ju redan i 90 år gjort en enorm mängd viltvårdsarbete av högsta kvalitet för vitsvanshjorten! Nu när det här fantastiska viltet är etablerat i vår natur kommer det an på oss jägare att sköta om stammen efter bästa förmåga. Inte bara för vår egen skull utan också för naturen och kommande generationer. Vi ska inte låta allt uträttat viltvårdsarbete gå till spillo utan genom våra egna val sköta om vår hjortstam. Det betalar sig garanterat! ? Skillnaden i kroppslig massivitet mellan en ung och en vuxen hjortbock är påfallande. IP68-vedenpitävä sekä Yhdysvaltojen sotilasstandardin mukainen ääriolosuhteidenja iskunkestävyys (MIL-STD810H). Oikeat puhelimet metsästäjille myy: UUTUUS: Äärimmäistä kestävyyttä niin arkeen kuin metsälle. Jägaren 5/2024 29 26-29_Valkohäntäpeuran_vuosi_valikoiva_metsästys_JÄ0524.indd 29 26-29_Valkohäntäpeuran_vuosi_valikoiva_metsästys_JÄ0524.indd 29 27.8.2024 15.12 27.8.2024 15.12
• Även om världen har förändrats så har människans fysiologi förblivit i stort sett oförändrad. Kroppen reagerar på stress på samma uråldriga sätt. TexT Arto Määttä Bild Hannu Huttu U tsöndringen av adrenalin och noradrenalin sker vid stressande situationer som kräver en fysisk prestation; att fly eller slåss. Blodtrycket stiger och blodtillförseln till musklerna ökar medan blodcirkulationen i kapillärerna minskar. Vid en skottchans leder utsöndringen av adrenalin Med adrenalin som extra krydda och noradrenalin till höjd puls och försvagad finmotorik. Adrenalinet fungerar också som en signalsubstans som påverkar det centrala nervsystemet. Problemet med att kroppen utsöndrar adrenalin vid ett skottläge beror på att kroppen förbereder sig på en grovmotorisk fysisk prestation medan det fällande skottet kräver finmotorik. Med andra ord förbereder sig kroppen för den spännande situationen på ett sätt som är raka motsatsen till det som situationen kräver. Ett normalt fenomen Bland finländska jägare betraktas den här fysiologiska reaktionen ofta som en svaghet och därför tiger man om den. Men reaktionen är i själva verket ett normalt fenoAdrenalinet är ett stresshormon och en signalsubstans som utsöndras tillsammans med noradrenalin vid stressande situationer som kräver en kraftprestation, i synnerhet en slåss eller fly-reaktion. Stresspåslaget vid skottläge Jägaren 5/2024 30 30-31_Hirvihorkka_JÄ0524.indd 30 30-31_Hirvihorkka_JÄ0524.indd 30 27.8.2024 15.14 27.8.2024 15.14
• En minneslista för stora skälvan på jakt ? Alla drabbas av ett stresspåslag på jakt ? Minska stressen genom att medvetet varva ner kroppen ? Låt bli att skjuta när stressen står på max ? Fortsätt efter skottet att varva ner kroppen för att kunna observera och fungera rationellt och säkert ? Vänj dig vid adrenalinet genom att exempelvis tävla eller skjuta på bana under former som skapar ett socialt tryck ? För nybörjare kan stresspåslaget upplevas som obehagligt ? När stresspåslaget avtar brukar det följas av eufori, upprymdhet den värsta skälvan oftast gått över när skottläget väl infinner sig. Stresspåslagets negativa biverkningar Den värsta följden av stora skälvan visar sig som ett sämre skott. Eftersom händerna skakar så når skytten inte upp till sin skicklighetsnivå. Till symptomen hör också en försvagning av omdömet, vilket visar sig som att jägaren håsar och fattar ogenomtänkta beslut. Ofta är skottlägena så snabba att skytten inte hinner uppfatta skälvan när han skjuter. I sådana fall slår symptomen till först efter skottet. Det är fullt normalt att skyttens uppfattning av läget blir bristfällig eller förvrängd och att han eller hon inte fungerar rationellt vid fällningen. Eftersom skyttens uppfattning av skottläget är otydlig kan det leda till svårigheter att hitta det skjutna viltet. I stresskomplexet ingår ofta även slarv med vapenhanteringen och felaktiga eller rent av dumma åtgärder vid tillvaratagandet. Erfarenhet hjälper Även om älgskälvan handlar om ett automatiskt fysiologiskt fenomen så går det att påverka det. Till metoderna hör att andas medvetet för att lugna kroppen och att sätta sig och vänta ut det värsta. En annan metod är att vänja sig vid stressande situationer. Tävlingarna hör till de bästa övningarna för att lära sig hantera stressande situationer. På en tävling handlar det ju om samma spänning som på jakt, och med tiden förmår skytten vända spänningen till sin fördel. Vadslagning på skjutbanan om en kopp kaffe med bulle fungerar också fint. När den stressande situationen har normaliserats så fungerar skyttet också vid skarpt läge på jakt. men som dikteras av nervsystemet och berör oss alla. Skillnaderna mellan jägare handlar om vilka situationer som utlöser reaktionen och i vilket skede av skottläget som adrenalinpåslaget inträffar. Den passiva vaktjakten är ett gott exempel på stress som slår till vid sämsta tänkbara tidpunkt. Där övergår jägaren hastigt från halvsovande till skjutklar. Adrenalinet slår på och stora skälvan slår till. För att skottet ska löpa smidigt bör jägaren därför vänta tills stresstoppen har passerat. Det finns också situationer där fenomenet slår till långt före skottläget. Exempelvis vid upptaget när hunden börjar skälla på en älg eller när en skytt på pass inser att älgen och hunden snart går i pass. Men här har Bland jägare betraktas reaktionen ofta som en svaghet och därför tiger man om den. Jägaren 5/2024 31 30-31_Hirvihorkka_JÄ0524.indd 31 30-31_Hirvihorkka_JÄ0524.indd 31 27.8.2024 15.14 27.8.2024 15.14
• Finnmark utgör det nordligaste hörnet av Norge och där jagar norrmännen älg. Under de nattlösa sommarnätternas ljusa timmar väntar älgjägarna med spänning på licensbesluten medan höstens allt kortare dagar sedan avslutar älgjakten och älgjägarens årscykel. TexT Pirkka Peltonen V i intervjuade jaktoch fiskeplaneraren Kristin Hornset och noterade att det i Nordnorge finns mycket som är likt Finland i älgfrågor och likaså mycket som är olikt. 96 procent av arealen i Finnmark, det vill säga cirka 46 000 km², ägs av den näststörsta markägaren i landet, Finnmarkseiendommen Finnmarkkuopmodat (FeFo). FeFo bildades 2006 när de norska statsmarkerna i Finnmark övergick i ortsbornas ägo. Det norska sametinget och Finnmarks landskapsfullmäktige väljer tre personer var till direktionen för FeFo. Även om markerna som FeFo äger inte längre är statsmark så påminner verksamheten om Forststyrelsen. FeFo administrerar markanvändningen i sina områden och reglerar jakten och fisket. Verksamheten regleras i sin tur av lagen, där organisationens uppgifter är fastslagna. Enligt Hornset, som jobbar på FeFo, är jakten och fisket företagsekonomiskt sett inte organisationens största verksamhetsområden, men de väcker helt klart mest debatt. Målnivåerna bestäms i kommunerna I Finnmark fattas besluten om målnivån för älgstammen av kommunerna, politiskt eller av tjänstemännen. Målen är sällan särskilt detaljerade, utan handlar vanligen om att öka stammen, minska den eller bevara den på nuvarande nivå. I Norge är markägarna skyldiga enligt lagen att göra upp en förvaltningsplan. Eftersom FeFo är den enda markägaren av betydelse i Finnmark så är det organisationen som gör planerna för sina marker. Lämplig storlek på avskjutningen beräknar man (exempelvis) utifrån de föregående årens jaktstatistik och älgobservationer. I Finnmark har FeFo fem regionala arbetsgrupper som tillsammans med intressegrupperna diskuterar sig fram till en lämplig avskjutning. För älgförvaltningen Älgförvaltningen i Finnmark Jägaren 5/2024 32 32-33_Hirvikanta_Finnmarkissa_JÄ0524.indd 32 32-33_Hirvikanta_Finnmarkissa_JÄ0524.indd 32 27.8.2024 15.14 27.8.2024 15.14
• gör man upp fyraårsplaner och fastslår varje år ett lämpligt antal jaktlicenser. Men det är ändå i sista hand kommunerna som besluter om sina årliga älgkvoter. Varierande arealkrav Här i vårt land krävs det ett 1 000 hektar stort och enhetligt markområde för älgjakt. I Finnmark varierar minimikravet på arealen för älgjakt. I exempelvis Alta varierar minimikravet för en älglicens och rätten till älgjakt mellan 400 och 1 500 hektar. För två licenser krävs det dubbla minimiarealen; i det här avseendet skiljer sig alltså den norska logiken från den finska. I Finnmark finns det just inga andra stora markägare än FeFo. Privata markägare kan därför bilda samlicenser med FeFo-marker för att kunna jaga älg i sina marker. Jaktområdena lottas ut I norra Finland kan det finnas flera älgsällskap i ett jaktområde på statsmark, enligt kommuninvånarnas jakträtt eller Forststyrelsens beslut. I Finnmark får bara ett sällskap jaga i ett jaktområde. Finnmark är indelat i ungefär 300 älgjaktsområden och områdena lottas ut mellan ansökarna. Licensansökningen brukar öppna kring påsken. Ansökarna ansöker om jakträtt i ett antal områden som de själva väljer och rangordnar dem i prioriteringsordning. Områdena är förstås av varierande storlek och popularitet. FeFo fördelar kommunens älgkvot mellan jaktområdena och ser vid utlottningen till att minst 60 procent av älgkvoten går till jaktsällskap som bor i kommunen. En del av jaktområdena är ändå reserverade för kommuninvånarna. Minimistorleken på ett älgsällskap är fyra personer och sällskapet räknas som hemmahörande på orten om jaktledaren och minst hälften av medlemmarna bor i kommunen. För sällskap från någon annan kommun ska ledaren och minst hälften av sällskapet bo inom Finnmarks fylke. I Finnmark jagar årligen cirka 2 000 personer älg och av dessa är mellan 100 och 200 bosatta utanför fylket. Tillstånd att skjuta I Finnmark är älglicenserna fördelade på vuxna kor, vuxna tjurar, överåriga och kalvar. Licensen får användas för en älg i en yngre åldersklass, men i motsats till vårt land får man inte fälla två kalvar med en vuxenlicens. För varje älglicens betalar jägarna före jakten en licenshandläggningsavgift på cirka 250 euro. Efter säsongen får sällskapet tillbaka handläggningsavgiften för älgarna som har blivit fällda, men betalar i stället för varje älg en fällningsavgift enligt slaktvikten. För Älghundarna i Finnmark I Finnmark ska varje jaktsällskap ha en hund som har klarat ett eftersöks­ test. Det är populärt att jaga med hund och de får både söka fritt och i lina. Somliga områden passar bättre än andra för jakt med hund och det är viktigt att ta hänsyn till rensköt­ seln. Norsk grå älghund och jämt­ hund är de populäraste raserna. Jaktsäsongen i Finnmark I Karasjok och Kautokeino finns viktiga vinterbeten för renarna och där inleds älgjakten redan den första september. I övriga Finnmark börjar säsongen den 25 september. I övriga Norge slutar älgjakten på julafton, men i Finnmark har man beslutit att avsluta jakten redan det första veckoslutet i novem­ ber. Mörkret och snön skulle därefter försvåra jagandet. de mindre älgarna gäller ett lägre kilopris. På det här viset styr man jägarna till att spara på de större älgarna. Exempelvis kan avgiften för en liten kalv bli cirka 3,50 euro /slaktkilo medan avgiften för en stor tjur kan uppgå till cirka 5,5 euro per slaktkilo (licensavgiften på 250 euro har inte dragits av). När en älg väl är fälld fäster jägarna på amerikanskt vis en ”tag” på älgen, som följer med licensen. Där framgår datumet och licenstypen för djuret. Fällningen anmäls omedelbart med ett sms eller via appen i mobilen. Djuret ska vägas inom tio dagar och slaktvikten anmälas. De anmälda vikterna övervakas genom aktiva slumpartade granskningar. Kristin Hornset berättar att småviltsjakten och fisket är populärare än älgjakten i Finnmark, men att älgjägarna är desto hängivnare. Jägaren 5/2024 33 32-33_Hirvikanta_Finnmarkissa_JÄ0524.indd 33 32-33_Hirvikanta_Finnmarkissa_JÄ0524.indd 33 27.8.2024 15.14 27.8.2024 15.14
• Hos älgarna i vårt land har vi påträffat två sjukdomar som vi övervakar nationellt; avmagringssjukan CWD hos gamla älgar och älgechinokockerna. Jägarnas observationer och proverna som de skickar in spelar en nyckelroll för övervakningen av de båda sjukdomarna. Livsmedelsverket undersöker proverna och rapporterar resultaten till avsändarna. TexT och bilder Livsmedelsverket Ä lgvarianten av avmagringssjukan (sporadisk CWD) har påträffats i de nordiska länderna. I Nordamerika förekommer hjortdjursvarianten av avmagringssjukan (chronic wasting disease, CWD) som också förekommer i Norge. I Norge, Sverige och Finland har dessutom hos gamla älgar påträffats sjukdomsfall som hör till en grupp degenererande hjärnsjukdomar (TSE). Den nordiska forskargruppen kallar den här älgsjukdomen sporadisk CWD. Här i Finland har vi påträffat tre äldre (15 till 18 år) älgkor som har drabbats av sporadisk CWD; åren 2018, 2020 och 2022. Sjukdomsvarianten som förekommer hos älgar är cerebral och sprider sig inte till lymfkörtlarna eller vidare till de inre organen. Av den här orsaken är det synnerligen osannolikt att djur skulle kunna smitta andra djur. Enligt forskarna är de nordiska sjukdomsfallen isolerade fall utan förmåga att föra smittan vidare. Älgechinokocken kan smitta människor Älgechinokocken (Echinococcus canadensis, genotyp 10) förekommer i synnerhet i östra Finland, men också på andra håll inom vargarnas och älgarnas utbredningsområde. Älgechinokocken är en dvärgbandmask vars larvblåsor förekommer hos älgar, renar och skogsvildrenar. I naturen fungerar vargen som huvudvärd för den här parasiten, och echinokockmasken lever i tarmarna. Även hunden kan fungera som huvudvärd. I huvudvärdens avföring finns maskägg som i sin tur smittar älgar. Livsmedelsverket övervakar älgsjukdomar ? Den som slaktar en älg ska titta särskilt noga efter echinokockblåsor på lungorna. SKICKA IN PROVER M IK KO SI RK IÄ Jägaren 5/2024 34 34-35_Hirven_näivetystauti_JÄ0524.indd 34 34-35_Hirven_näivetystauti_JÄ0524.indd 34 27.8.2024 15.14 27.8.2024 15.14
• Även en människa kan bli smittad om hon råkar få ägg från hundens avföring eller päls i munnen. Parasiten bildar vätskefyllda blåsor i älgens lungor och ibland även i levern eller njurarna. Likadana vätskeblåsor bildas också i lungorna hos en smittad människa. Det bästa sättet att förhindra att människor blir smittade med älgechinokocker är att förhindra att hunden blir smittad. Mata inte hunden med älglungor och helst inte heller med andra färska inre organ. Destruera slaktavfallet efter en älg på ett sådant sätt att inga djur kommer åt det. Den som ändå vill bjuda hunden på inre älgorgan ska först steka dem eller låta dem ligga i frysen i -20 °C i flera dagar. Det är förnuftigt att avmaska samtliga jakthundar mot dvärgbandmask, både i början av älgjakten och i synnerhet efter den. En människa som hanterar älgorgan blir inte echinokocksmittad Den som slaktar en älg ska titta särskilt noga efter echinokockblåsor på lungorna. Blåsorna är i regel runda som bollar och en till fyra cm i diameter. De kan ligga på ytan eller vara inbäddade inuti lungan. Då kan man hitta dem genom att känna efter med fingrarna. Om blåsan råkar bli uppskuren så rinner det ut en klar vätska och den vita inre hinnan blir synlig. En blåsa kan med tiden skrumpna till en tätare massa. Älgprover kan skickas till Livsmedelsverket för undersökning Vi undersöker vuxna älgar och övriga hjortdjur som har påträffats döda eller sjuka med avseende på avmagringssjuka. Skicka in huvudet som prov. Om så skulle krävas kan prover också tas av inre organ eller annan vävnad. Om du upptäcker bildningar som kan vara orsakade av älgechinokocker i lungorna på en älg eller något annat djur så ska du skicka in dem till undersökning. Livsmedelsverket tar också emot organprover av älg för att undersöka orsakerna bakom någon annan sjukdom. Viktigt att packa med omsorg Organprover kan numera skickas avgiftsfritt som expresspaket med posten, bara du först ber Livsmedelsverket skicka en avsändarkod. Proverna skickas alltså inte längre med buss (Matkahuolto). Kyl ner provet till mellan noll och plus fem grader före du packar det, men frys det bara om förvaringstiden blir lång. Skydda händerna när du packar och tvätta dem omsorgsfullt efteråt. Organproverna som du skickar ska vara så hela som möjligt. Börja med att linda in huvudet i tidningspapper som suger upp eventuella vätskor, och stoppa det därefter i en hel plastpåse eller plastsäck. De inre organen packas direkt i en hel plastpåse. Lägg därefter provet i en kraftig plastpåse till och lägg papper eller annat material som suger upp vätskor mellan påsarna. Det går förstås bra att använda fler plastpåsar än två. Lägg slutligen paketet i en stadig låda som tål törnar under transporten. Fyll tomrummen i lådan med lämpligt material. Under den varma tiden på året kan du lägga kylklampar i lådan så klarar sig proverna bättre. Lägg också ett följebrev i lådan med dina kontaktuppgifter och information om provet. Tejpa sedan fast lådan med gulsvartrandig varningstejp och skriv ”Undantaget veterinärmedicinskt prov” på paketet. Undersökningsresultatet skickas till avsändaren Livsmedelsverket skickar undersökningsresultatet till provavsändaren som mejl eller brev. Resultaten från uppföljningen av avmagringssjukan kan du läsa i Livsmedelsverkets öppna databas: avointieto.ruokavirasto.fi. Det bästa sättet att förhindra att människor blir smittade med älgechinokocker är att förhindra att hunden blir smittad. Avtalet om att skicka in ett prov ? Livsmedelsverkets kontor, tfn 029 530 4181, oulu@ruokavirasto.fi ? Forskarna Marja Isomursu, tfn 040 512 1248, Minna Nylund, tfn 040 489 3393 ? Älgechinokocken bildar vätskefyllda blåsor i älgens lungor och ibland även i levern eller njurarna. En stor blåsa orsakad av älgechinokocker i lungorna på en ren. Jägaren 5/2024 35 34-35_Hirven_näivetystauti_JÄ0524.indd 35 34-35_Hirven_näivetystauti_JÄ0524.indd 35 27.8.2024 15.14 27.8.2024 15.14
• KUULONSUOJAIN BURRELL ACTIVE HUNTER 50 55 Metsästäjän aktiivikuulonsuojain vahvistaa alle 85 dB ääniä ja sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. 3,5 mm liitäntä esim. VHF-puhelinta varten. VAIN MYYMÄLÖISTÄ! MYYMÄLÖISTÄ! LASERKOHDISTIN BURRELL BORESIGHTER 40 43 Kiinnitä kohdistin aseen piippuun ja käynnistä laser, jonka jälkeen voit säätää tähtäimen laserpisteen mukaisesti. Sopii kaikille yleisimmille kaliibereille (.22 .50). ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 160 92 Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Pinseeker -pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KUMISAAPPAAT VIKING TROPHY 85 98 Metsästysja vaelluskäyttöön suunnitellut luonnonkumisaappaat. Istuva ja nilkkaa tukeva muotoilu. Pitää märässä ja vaikeakulkuisessa maastossa. METSÄSTYSVALO BURREL STD VIHREÄ 91 04 Tehokas vihreää valoa tuottava LEDvalaisin esim. supikoirajahtiin ja SRVA -toimintaan. Etäkytkin. Asekiinnike, kantohihna, laturi ja kaksi akkua. PIMEÄNÄKÖLAITE BURREL NV 400 HD 353 22 Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 500 m kantama. HD-kuvanlaatu. Videotallennustoiminto. Ladattavat 18650 akut. Käyttää 4-32 GB microSD -muistikorttia (ei sisälly). KATSELUKIIKARIT BUSHNELL H20 8X42 159,NORM. 201,41 Laadukkaat vedenpitävät kiikarit. Erikoispinnoitetut BaK-4 prismat ja korkealuokkainen optiikka. 30 päivän alin hinta 159,00 €. METSÄSTYSKENGÄT VIKING VILLREIN II BOA GTX 191 29 Tukevat kengät metsästyskäyttöön. GORETEX® Performance -kalvo takaa vedenpitävyyden ja hengittävyyden. Kiertojäykkä UGC-urapohja varmistaa pidon. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN KUULONSUOJAIN BURRELL EAR BUDS 91 04 Aktiivinen nappikuulonsuojain sulkee pois kuuloa vaurioittavan yli 85 dB melun, mm. aseiden laukausäänet. Eri äänitilat ulkoja sisäkäyttöön. Toimintaaika yhdellä latauskerralla jopa 8 tuntia. IRROTETTAVA HYTTYSVERKKO SUOJAA MYÖS HIRVIKÄRPÄSIÄ JA PUNKKEJA VASTAAN! METSÄSTYSPUKU HAGHUS HOSSA 60 68 Kevyt hupullinen anorakkipuku hyttysverkolla. Tilava vetoketjullinen etutasku. Housuissa kaksi tilavaa taskua. Tehokkaasti maastouttava digicamo -väritys. MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 89 95 NORM. 101,16 Lämmin ja pehmeä alusasu, joka lämmittää myös kosteana. 100 % merinovillaa, joka on nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali, huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. 30 päivän alin hinta 99,95 €. MIESTEN JA NAISTEN MALLIT Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2024.indd 2-3 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2024.indd 2-3 36-38_Ilmoitus_JÄ0524.indd 36 36-38_Ilmoitus_JÄ0524.indd 36 27.8.2024 15.14 27.8.2024 15.14
• TAKKI ALASKA REVERSIBLE 80 92 Kääntötakki kaksipuolisella värityksellä alkusyksyn jahteihin. Tilavat taskut, joita voi käyttää molemmilla väripuolilla. HIRVILIIVI BEAR CLAW 30 31 Kaksi vetoketjullista sivutaskua, sekä rintatasku radiopuhelinta varten. Antennipidike ja säädettävä vyötärö. Korkea kaulus suojaa viimaa vastaan. RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 302 62 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 231 77 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. VAKUUMIKONE W+S 5181 PRO 135 W 159,NORM. 181,17 Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan, sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. 30 päivän alin hinta 181,17,00 €. LEIKKUULAUTA 800 X 400 MM 40 43 Korkealaatuinen, 13 mm paksusta elintarvikemuovista valmistettu. Suuri leikkuuala mahdollistaa hirvenlihan ja ison kalan käsittelyn. Reunassa nesteura. REPPUJAKKARA RETKI PRO 53 70 80 Istuinkorkeus 53 cm. Pohjassa vedenpitävä materiaali. Tukeva, hengittävä ja pehmeä selkäosa sekä hihnat. Tilavuus 40 litraa, lisäksi kolme pienempää taskua. Thermo System -lämpöeristetty pullotasku. HANKKIJALTA METSÄSTYSVAATTEET JA TARVIKKEET SYKSYN JAHTEIHIN SADEVIITTA ORANSSI TAI VIHREÄ CAMO 30 31 Hupulla varustettu sadeviitta on nopea pukea ja riisua. Camo-kuviointi maastouttaa tehokkaasti. Hiljainen, kahisematon materiaali. Edessä tasku. RIISTAVAAKA GENZO 1000 KG 80 92 Korkealaatuinen digitaalinen riistan, rehun, lannoitteiden ym. punnitsemiseen. Punnituskapasiteetti jopa 1000 kg asti. Tarkkuus 100 g. HINNAT VOIMASSA 30.9.2024 ASTI. VALIKOIMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi RAJOITETTU ERÄ! RAJOITETTU ERÄ! RADIOPUHELIN NITEFORCE TIGER VHF 159,NORM. 181,17 50 cm tehoantenni, korvanappimikrofoni, 1800 mAh tehoakku, 26 kanavaa, lataustelakka ja vyöklipsi. 30 päivän alin hinta 159,00 €. VEITSISETTI 5ETTA 34 95 Sisältää kolme veistä 135 mm terällä, sekä suolistusveitsen 80 mm terällä. Mukana säilytyskotelo. 16.8.2024 16.55 16.8.2024 16.55 36-38_Ilmoitus_JÄ0524.indd 37 36-38_Ilmoitus_JÄ0524.indd 37 27.8.2024 15.14 27.8.2024 15.14
• MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 35 37 SUPILOUKKU 36X31X107 CM 80 92 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 65 74 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. JAHTI&VAHTI ENERGIA 12 KG 34 15 NORM. 37,95 2,85 €/ KG Tarkasti suunniteltu aktiivisen koiran kuivaruoka. 30 päivän alin hinta 37,95 €. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 12 KG 39 55 NORM. 43,95 3,29 €/KG Erittäin aktiiviseen menoon ja kovaan kulutukseen. 30 päivän alin hinta 43,95 €. JAHTI&VAHTI LOHIÖLJY 1 L 19 79 NORM. 21,99 19,79 €/L Energialisäksi ja tukemaan ihon, turkin ja nivelten hyvinvointia. 30 päivän alin hinta 21,99 €. METSÄLLE HANKKIJAN KAUTTA RIISTAKAMERA NITEFORCE MINI 20 MP 80 92 Pienikokoinen ja huomaamaton riistakamera, sopii myös valvontakäyttöön. Tallentaa 20 MP:n kuvia tai HD (720P) -laatuista videokuvaa. Tallennus 2-32 GB SD-muistikortille. Inframustasalama. RIISTAKAMERA NITEFORCE LIVE 360 GREEN 4G 282 38 Katso reaaliaikaista videokuvaa kohteesta. Käännä ja zoomaa kameraa puhelimen sovelluksella. Tallenteet voi jakaa usealle käyttäjälle. KAUPAN PÄÄLLE USB C LATURI ARVO 20,23 € . WEKE KATISKAN OSTAJALLE KAUPAN PÄÄLLE WEKE HOUKUTUS SYÖTTI 1 KG! ARVO 10,11 € WEKE KATISKAT 150 80 191 29 Kotimaiset, äärimmäisen hyvästä pyytävyydestään tunnetut testivoittaja katiskat. Kolme erikokoista mallia, Wiekas, Werraton ja Woitokas, joissa kaikissa norppalukko. RIISTAKAMERA BURREL S22WA 4G 282 38 Tallentaa 24 MP kuvia ja 2K-laatuista 1440 p videota muistikortille. Lähettää kuvat sähköpostiin tai Burrel+ sovellukseen. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. 110° laajakuvalinssi. Inframustasalama. RAJOITETTU ERÄ! KAUPAN PÄÄLLE VERKKOLAITE + SEINÄTELINE ARVO 35,40 € . ASEKAAPPI SUOMI RS8 687 21 Uuden aselain mukainen (EN-14450:2006 S1) asekaappi 8 aseen säilyttämiseen. 3 mm terästä. Ulkomitat: 149 x 55 x 35 cm. Paino: 100 kg. KANULOUKKU 150X100X50 CM 353 22 Erittäin tukeva kotimainen elementeistä koottava loukku supikoiran, mäyrän ja ketun pyyntiin. Sisältää laukaisulaitteen. KAUPAN PÄÄLLE BURREL OTSALAMPPU! ARVO 60,68 € . Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2024.indd 4 Hankkija_Metsästäjä5_420x275_2024.indd 4 16.8.2024 16.55 16.8.2024 16.55 36-38_Ilmoitus_JÄ0524.indd 38 36-38_Ilmoitus_JÄ0524.indd 38 27.8.2024 15.14 27.8.2024 15.14
• Huvudsyftet med sjöfågel­ inventeringarna är att följa med förändringarna hos de häckande stammarna och klar lägga ändernas årliga häcknings resultat i vattendrag av olika typer på olika håll i landet. Materialet består av parräkningarna och kull­ räkningarna som har gjorts av frivilliga jägare och fågelvänner. TexT Markus Piha, Aleksi Lehikoinen och Katja Ikonen G räsanden. På nationell nivå nådde stammen en topp kring året 2015, men sedan dess har arten minskat med cirka 23 procent. I norr har stammen ändå fortsatt sin uppgång. Jämfört med fjolåret var antalet par ungefär tio procent mindre och låg 11,5 procent under långtidsmedelvärdet. I år är gräsänderna färre i synnerhet i norr (?22 %) och i landets mellersta delar (?17 %). Totalt sett har mängden ungar förblivit stabil, men räknat per par har produktionen av ungar minskat. I år landade den totala mängden ungar på sju procent och produktionen av ungar per par på cirka fem procent under långtidsmedelvärdet. I jämförelse med fjolåret fanns det aningen färre ungar medan produktionen av ungar per par låg kvar på fjolårsnivån. Krickan. Nationellt sett har krickans häckande stam minskat med 26 procent under inventeringsperioden. Nedgången är brantast i landets norra (?58 %) och mellersta (?37 %) delar. Årets parmängd låg cirka 24 procent under långtidsmedelvärdet och nära fjolårets nivå. Både den totala mängden ungar och produktionen av ungar per par har minskat under inventeringsperioden, men under de senaste tio åren har läget varit stabilt. Årets totala antal ungar låg 21 procent och produktionen av ungar per par 8 procent under långtidsmedelvärdet. Båda låg aningen under fjolårets nivå. Bläsanden. Antalet par har minskat med 59 procent under inventeringens 39 år och har i 16 år legat under långtidsmedelvärdet. I norr har stammen minskat med 65 procent, i landets mellersta delar med 38 procent och i söder med 66 procent. Artens nedgång har fortsatt under de senaste tio åren, men nedgången har varit betydande enbart i landets mellersta delar (?30 %). Årets parmängd i landet som helhet ligger på fjolårsnivå och 40 procent under långtidsmedelvärdet. Den totala mängden ungar har minskat kraftigt (?39 %) eftersom paren också har blivit färre. Under de senaste tio åren har totalantalet ungar varit stabilt medan produktionen av ungar per par har ökat (16 % över långtidsmedelvärdet). Både det totala antalet ungar och produktionen av ungar per par låg i år nära de senaste årens nivåer. Knipan. Antalet par i landet som helhet har minskat med 13 procent under inventeringsperioden. Under de senaste tio åren har antalet par minskat i söder med 22 procent medan stammen har vuxit med 32 procent i norr. Årets parmängd i landet som helhet låg 19 procent under långtidsmedelvärdet och var cirka 17 procent mindre än i fjol. I synnerhet i landets mellersta delar var knipstammen mindre (29 %) än i fjol. Produktionen av ungar och det totala antalet ungar har minskat under inventeringsperioden, men har varit stabila under de senaste tio åren. Årets produktion av ungar var dock svag. Den totala mängden ungar låg 22 procent och produktionen av ungar per par 23 procent under långtidsmedelvärdet, och var klart sämre än i fjol. Sjöfåglarna fortsätter att minska ? Bilden visar hur parmängderna, totalantalet ungar och produktionen av ungar per par har utvecklats för gräsanden, krickan, bläsanden och knipan. Uppgifterna för ungarna bygger enbart på inventeringen av kullar medan produktionen av ungar per par förenar materialet från paroch kullräkningarna. Medelvärdet för varje tidsserie är 100 för att göra de årliga värdena jämförbara. De svarta punkterna och linjerna visar de årliga värdena medan de blå fälten visar det 95-procentiga konfidensintervallet. BL ÄS AN D KR ICK A KN IPA GR ÄS AN D 140 120 100 80 160 140 120 100 80 60 150 100 50 200 150 100 50 Par Ungar Ungar/par 1990 2000 2010 2020 1990 2000 2010 2020 1990 2000 2010 2020 JA RI PE LT O M ÄK I F rskning Jägaren 5/2024 39 39_Vesilintulaskennat_JÄ0524.indd 39 39_Vesilintulaskennat_JÄ0524.indd 39 27.8.2024 15.15 27.8.2024 15.15
• I juli infördes en ändring i statsrådets förordning om dispenser enligt jaktlagen. Syftet var att vi effektivare ska kunna ingripa mot skador som orsakas av stora rovdjur med hjälp av dispenser. Bild Hannu Huttu Förordningen om dispenser har blivit uppdaterad I och med ändringen ska Finlands viltcentral vid bedömningen av förutsättningarna för beviljande av skadeoch säkerhetsbaserade dispenser för rovdjurens del också kunna ta hänsyn till artens biologiska särdrag, som revirbeteendet och predationen. Om syftet med dispensen är att skydda en annan art, som skogsvildrenen, ska hänsyn också tas till artens stam i landskapet och hela landet samt till artens biologiska särdrag och eventuella hot mot artens livskraft. Kraven på att dispensen ska vara riktad blir flexiblare i situationer där det inte går att identifiera rovdjursindividen som står bakom skadan eller hotet; detta på grund av vädret, artens biologiska särdrag eller något annat tungt vägande skäl. Ändringen är avsedd att särskilt svara på utmaningarna som användningen av de skadeoch säkerhetsbaserade dispenserna möter under barmarkstid. Den maximala giltighetstiden för dispenser beviljade med stöd av jaktlagens 41 a § 1 mom förlängs från 21 till 31 dygn. Ändringen gäller skadebaserade dispenser för järv, lo, björn, varg och utter. Jägaren 5/2024 40 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 40-41_Lait&luvat_JÄ0524.indd 40 40-41_Lait&luvat_JÄ0524.indd 40 27.8.2024 15.15 27.8.2024 15.15
• Varför har ni gjort det så krångligt att betala älglicenserna? När olika personer sköter betalningarna och kontona så går det inte att använda funktionen för betalning utan man blir varje gång tvungen att begära en separat faktura i mejlen för fällningsavgifterna. I nätbanken går det inte att välja föreningens konto för betalningen. När man betalar älglicenserna blir man direkt förd till licensansökarens personliga konto. Det går inte att välja föreningens konto (som ansökaren har tillgång till) trots att licensen är ansökt i det namnet utan man blir tvungen att betala från sitt eget konto och därefter överföra summan från föreningens konto till ens eget. SVAR: Eventuellt beror problemet inte på Oma riista utan på banken som ni använder. Om man har loggat in på nätbanken som privatperson kan det hända att föreningens konton inte visas trots att personen har rätt att använda dem. Liksom det ska vara tilllåtet att handla på nätet med föreningens konto. Om licensansökaren inte har fullmakt att använda föreningens konto går det att lägga till en kontoanvändare i Oma riista med jägarnumret. Gå till hanteringsvyn för licensen och vidare till ”Redigera huvudanvändarna” uppe i högra hörnet. Det går förstås alltid att mejla lupahallinto. kirjaamo@riista.fi och be om en blankett för handläggningsavgiften eller fällningsavgiften på papper eller som PDF. Frågor om licensförvaltningen JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske EU-kommissionen föreslår förbud och begränsningar för sjöfågeljakten H är i vårt land har det redan länge gått utför för många sjöfåglars häckande stammar. 2022 tillsatte EU-kommissionen därför en arbetsgrupp för att utreda hur de här arter kunde återhämta sig, kallad Task Force on the Recovery of Bird Species. Arbetsgruppen har i uppgift att ta fram åtgärder för att de nedåtgående jaktbara arterna i fågeldirektivets bilaga II ska kunna återhämta sig. I synnerhet för flyttfåglarna är det motiverat med en granskning över statsgränserna eftersom jakttrycket utmed flyttvägen i sin helhet kan vara för stort. Jaktkvoterna för de flyttande fåglarna har inte tidigare fördelats mellan medlemsstaterna med stöd av fågeldirektivet, utan regleringen av jakten har skötts av de enskilda medlemsstaterna, var för sig. I juni lade kommissionen överraskande fram ett förslag på arbetsgruppens möte enligt vilket jakten på bläsand och brunand skulle vara förbjuden i samtliga medlemsstater tills man har tagit fram mekanismer för hur en flexibel jakt ska regleras. Dessutom skulle avskjutningen av skedand och stjärtand minskas med 50 procent från det nuvarande tills nödvändiga data är insamlade och analyserna gjorda för att säkerställa att jakten är hållbar. Men det här kan ta många år. I skrivande stund har Finland inte fattat något beslut om sin officiella ståndpunkt i frågan. Beklagligtvis har behovet av en begränsning av jakten inte kommit som någon överraskning. Även tidigare har det beretts begränsningar för jakten på sjöfåglarna med negativ utveckling. För bland annat brunanden har jakten varit förbjuden i sju år. Sedan i fjol är det också förbjudet att jaga sothöna. I fjol föreslog en arbetsgrupp tillsatt av jordoch skogsbruksministeriet att jakten på simänder skulle begränsas med 50 procent. Men jakten kan begränsas på flera olika sätt. En majoritet i arbetsgruppen stödde en begränsning av användningen av föda som lockmedel. Det vill säga att i praktiken avsluta jakten med spannmålsutfodring, samt avskjutningskvoter. AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N K lumn 41 Jägaren 5/2024 40-41_Lait&luvat_JÄ0524.indd 41 40-41_Lait&luvat_JÄ0524.indd 41 27.8.2024 15.15 27.8.2024 15.15
• I den här artikeln ska jag belysa storviltsassistansjägarnas försäkringsskydd ur polis styrelsens synvinkel för att avrunda med att svara på frågan i rubriken. TexT Harri-Pekka Pohjolainen S torviltsassistansen (SRVA) utgör internationellt sett ett unikt nätverk. Under de senaste åren har SRVA-uppdragen uppgått till cirka 15 000 per år och har involverat ungefär 30 000 jägare. Antalet arbetstimmar har uppgått till cirka 50 000. Beredskapen som SRVA-verksamheten kräver för uppdragen har uppskattats till ungefär 1 800 årsverken. Av de här nyckeltalen förstår vi alla att SRVA hjälper polisen på ett oumbärligt sätt och har en stor samhällelig betydelse. Allt det ovan nämnda förutsätter att SRVA-jägarna har ett fullgott försäkringsskydd om eller snarare när olyckor och missöden förr eller senare inträffar. SRVA-verksamheten bygger på ett avtal som polisen gör med jaktvårdsföreningarna. I fjol höstas och i våras fick vi upprepade gånger höra påståendet att SRVA-jägarnas försäkringsskydd inte skulle vara fullgott och att det skulle vara komplicerat och bestå av allt för många ansvariga aktörer. I Östra Finlands polisinrättning har åtta jv-föreningar sagt upp SRVA-avtalet med hänvisning till bland annat att eftersöksjägarnas försäkringsskydd skulle vara otillräckligt. Vad består försäkringsskyddet av? Skador som uppstår under ett SRVA-uppdrag ersätts i första hand av jägarförsäkringen enligt villkoren i den här försäkringen. Jägarförsäkringen ingår i jaktvårdsavgiften och gäller alltså när jaktkortet är betalt. I andra hand kan en skada ersättas i enlighet med polislagen. Enligt denna (8 kapitlet §1 moment) kan till en person som ger polisen handräckning (9 kapitlet § 3 eller 4) betalas ersättning av statsmedel för fördärvade eller försvunna arbetsredskap, kläder och utrustning eller för skadade fortskaffningsmedel (föremålsoch egendomsskador). Ansökningen om ersättning ska göras skriftligt inom sex månader från dagen då handräckningen gjordes eller den ersättningsberättigade fick kännedom om skadan. Statskontoret svarar för personskador som har uppstått vid utövandet av offentlig makt (SRVA-verksamheten innebär utövande av offentlig makt). Just nu handlägger statskontoret en personskada som inträffade i juli 2021 i Siilinjärvi, under en skytteövning i anslutning till SRVA-verksamheten och under ledning av polisinrättningen i Är SRVA-jägarnas försäkringsskydd fullgott? Storvilts­ assistansen – vad handlar det om? Till de vanligaste SRVA-uppdragen hör eftersök på skadade hjortdjur, stora rovdjur och vildsvin efter en vilt olycka, och avskräckning av stora rovdjur i bebyggelse. Till uppgifterna hör också att avliva djur och transportera och ta hand om djurkroppar. TE RO SA LM EL A Jägaren 5/2024 42 42-43_SRVA_vakuutusehdot_JÄ0524.indd 42 42-43_SRVA_vakuutusehdot_JÄ0524.indd 42 27.8.2024 15.16 27.8.2024 15.16
• Östra Finland. I skrivande stund har ersättningsbeslutet ännu inte fattats. Jägarförsäkringen Jägarförsäkringen ersätter skador som jakthundar vållar människor, husdjur och produktionsdjur om skadan uppstår under ett SRVA-uppdrag initierat av polisen. Jägarförsäkringen gäller också för en jakthund som blir skadad under ett SRVA-uppdrag om den ägs av den försäkrade eller en familjemedlem som lever i samma hushåll. Den första augusti i år infördes en ändring i olycksfallsförsäkringen för jakthundar där vårdkostnaderna höjdes från 2000 euro till 4000 euro och självrisken på 100 euro slopades. Finlands viltcentral har varit berömligt aktiv beträffande utvecklandet av jägarförsäkringens innehåll och omfattning, vilket ju höjningen av den ovannämnda vårdkostnaden för hundar visar. Om det maximala ersättningsbeloppet i jägarförsäkringen skulle komma emot – exempelvis för vårdkostnaden för en hund – ersätter polisinrättningen på orten där olyckan skedde, nu som förut, den överskjutande delen bara villkoren för ersättning i övrigt är uppfyllda. Dessutom ska vi komma ihåg att jägarförsäkringen också ersätter personskador som den försäkrade har vållat en annan person med ett skjutvapen under ett SRVA-uppdrag; detta enligt gällande skadeståndslag. Ersättningssummorna för personskador finns preciserade i försäkringsvillkoren för jägarförsäkringen. Sällsynt med skador I januari i år skickade polisstyrelsen ut ett frågeformulär till polisinrättningarna här i landet för att få veta hurdana skador som har inträffat på SRVA-uppdrag under de senaste åren och hur det har gått med ersättningsanspråken. Av svaren framgick att det, i förhållande till antalet uppdrag, har varit sällsynt med skador. Främst har det handlat om föremål och egendom, som förstörda eller tappade glasögon och mobiltelefoner, och vårdkostnader för jakthundar. Personskadorna har lyckligtvis varit väldigt sällsynta. Polisenheterna har i regel ersatt föremålsoch egendomsskadorna enligt ansökningarna om ersättning, utan några problem. De flesta polisenheter konstaterade i sitt svar att SRVA-jägarnas försäkringsskydd är som helhet betraktat komplett och att polisens ersättningsansvar är tydligt. Är SRVA-jägarens försäkringsskydd alltså fullgott? Försäkringsskyddet är fullgott, anser både undertecknad och polisinrättningarna här NÅGRA EXEMPEL PÅ ERSÄTTNINGSBESLUT SOM POLISENHETERNA HAR FATTAT 1| SRVA-jägare råkade ut för en egendomsskada (släpvagn) Jägaren X var ute på ett SRVA-uppdrag och skulle forsla bort en älgkropp efter en viltolycka, med släpvagn bakom bilen. Men släpet lossnade från dragkroken och åkte in i skogen. Kåpan och dragstången blev skadade. X hade lånat släpvagnen av en vän och blev tvungen att ersätta släpet, som inte gick att reparera, med dess värde, 2 500 euro. BESLUTET: Polisinrättningen i östra Finland ersätter X för släpet, som ju inte går att reparera, med dess värde, 2 500 euro. Skador som har vållats ett fordon på ett SRVA-uppdrag ersätts i andra hand enligt polislagens 8 kapitel och 4 §. Förstahandsersättning ur jägarförsäkringen kommer i det här fallet inte på fråga. Det säger sig självt att vikten av den vuxna älgen på släpet har bidragit till olyckan. 2| Egendomsskada på SRVA-jägarens egen egendom (glasögon) X har anmält till kontaktpersonen för jakt och fiske på polisinrättningen i östra Finland att hans glasögon har blivit förstörda och inte går att reparera. Detta hände under ett SRVA-uppdrag på polisens order. X har enligt överkommissarie H:s anvisning köpt nya glasögon och kräver att polisinrättningen ska ersätta glasögonen med inköpspriset enligt kvittot på 284,50 euro. BESLUTET: Glasögonen som fördärvades under ett SRVA-uppdrag ersätts i andra hand enligt polislagens 8 kapitel 4 §. Polisinrättningen i östra Finland betalar ut 284,50 euro i enlighet med kravet. 3| Betydande egendomsskada för tredje part (en värdefull travhäst) I vårt land finns inte något förhandsavgörande för någon betydande egendomsskada för tredje part så jag ställer upp ett konstruerat exempel. X släpper sin älghund lös för fritt sök efter en älg som har skadats vid en viltolycka. Under söket löper hunden in i en hage med en värdefull travhäst. Hästen blir skrämd, skenar och törnar mot staketet och skadar ena benet. Skadan är så allvarlig att den senare måste avlivas. ERSÄTTNINGSMEKANISMEN: Jägarförsäkringen ersätter en skada som en jakthund har vållat en människa eller ett annat djur, om skadan har uppstått under ett SRVA-uppdrag som har initierats av polisen eller nödcentralen. Försäkringsbeloppet är 1 200 000 euro per skada. Den här ändringen infördes i jägarförsäkringen den 17 september 2021. i landet. Det täcker samtliga identifierbara och realistiska former av skador, och ”modellen med tre luckor” vållar i praktiken inte några bekymmer för dem som ansöker om ersättning eller dem som fattar besluten om ersättning. Enligt min syn på saken så handlar de största utmaningarna om att jägarkåren inte känner till hur ersättningarna fungerar, vilket har skapat misstro i onödan. Likaså har felaktiga och bristfälliga tolkningar av försäkringsvillkoren fått somliga eftersöksjägare att kritisera utan fog för kritiken. Här har också polisen ett stort ansvar för att sprida uppdaterad och korrekt information om systemet med skadeersättningar och innehållet. Skribenten är kriminalöverkommissarie vid polisinrättningen i östra Finland och ansvarar där för polisens SRVA-verksamhet. TE RO SA LM EL A Jägaren 5/2024 43 42-43_SRVA_vakuutusehdot_JÄ0524.indd 43 42-43_SRVA_vakuutusehdot_JÄ0524.indd 43 27.8.2024 15.16 27.8.2024 15.16
• Storviltsassistansen (SRVA) är en organisation som upprätthålls av jaktvårdsföreningarna och förmedlar tjänstehjälp till polisen vid konflikter med stora rovdjur. Till de vanligaste SRVA-uppdragen hör eftersök på hjortdjur, stora rovdjur och vildsvin som har skadats vid en viltolycka i trafiken. Till uppgifterna hör också att avskräcka stora rovdjur vid bebyggelse. TexT Reima Laaja och Mirja Rantala Bilder Tero Salmela S RVA-verksamheten bygger på ett avtal mellan polisen och jaktvårdsföreningarna, och viltförvaltningslagen. Ett uppdrag börjar med att polisen begär handräckning. Jägarna, hundförarna och jaktföreningarna som ställer upp gör det frivilligt. SRVA-uppdragen uppgår till mellan fjorton och femton tusen per år. Av dessa är 13 000 viltolyckor med hjortdjur medan cirka 200 handlar om ett stort rovdjur. Verksamheten bygger på ett avtal med polisen För eftersöket och avskräckningen, som följer efter polisens begäran om handräckning, har varje jv-förening sitt eget upplägg och nätverk. Det praktiska arbetet utförs av jaktföreningarna i området, erfarna rovdjursjägare och hundförare med utbildade hundar. Ett SRVA-uppdrag handlar inte om jakt som förutsätter jakträtt utan om en uppgift på uppdrag av polisen som utförs av djursskyddsskäl och kan utföras oberoende av jakträtten. Verksamheten bygger på en nationell avtalsmodell som varje jaktvårdsförening förbinder sig till separat. Av de 279 jv-föreningarna här i landet har tio sagt upp avtalet (läget i juli). Ett hjortdjur eller ett vildsvin som har dött vid eller avlivats efter en trafikolycka tillfaller jv-föreningen på orten. Det stora antalet hjortdjur som är inblandade i SRVA-uppdragen utgör ett av skälen till statsbidraget som betalas ut till jv-föreningarna. Dessutom betalar SRVA förmedlar jägarhjälp till polisen Jägaren 5/2024 44 44-46_SRVA_miksi_JÄ0524.indd 44 44-46_SRVA_miksi_JÄ0524.indd 44 27.8.2024 15.16 27.8.2024 15.16
• polisen ut en separat ersättning för rovdjursuppdragen som den har initierat. SRVA-uppdraget börjar med ett telefonsamtal Varje jaktvårdsförening har utsett en kontaktperson som tar emot samtalet när polisen ringer. Kontaktpersonen ser till att uppdraget kommer igång eller styr uppgiften vidare till följande person i kedjan. För jaktvårdsföreningens del inleds SRVA-uppdraget när telefonsamtalet från polisen kommer. Sedan 2017 har SRVA-jägarna ett alarmtelefonsystem. Polisen har ett nationellt alarmnummer och anknytningsnummer till jv-föreningarna. Valet av anknytningsnummer styr samtalet till rätt SRVA-kontaktperson. Om den första jägaren i gruppen inte svarar så går samtalet automatiskt vidare till följande. Den genomsnittliga svarstiden uppgår till 45 sekunder. Jaktvårdsföreningens SRVA-kontaktperson startar uppdraget på avtalat sätt. Om djuret har dött i viltolyckan så hämtar SRVA-personalen kroppen och tar hand om den. Är djuret skadat så undersöker jägarna djurets tillstånd och avlivar det om nöden så kräver. SRVA-jägaren avslutar uppdraget genom att skriva in det i Oma riista, som har haft den här funktionen sedan 2017. Informationen som SRVA-jägarna samlar in har inneburit en avsevärd precisering av våra kunskaper om viltolyckor. Avskräckning av rovdjur under polisens ledning Avskräckning av stora rovdjur i bebyggelse görs alltid under polisens ledning. Under operationens gång försöker man få kontakt med djuret för att riskfritt kunna styra bort det från bebyggelsen. Vid avskräckningen av en individ som inte längre skyggar för människor försöker man ge djuret en otrevlig upplevelse av kontakten med människor. Metoden kan inbegripa ljud, smärta eller annat som vållar obehag. Samhälleligt sett är SRVA det kanske synligaste slaget av frivilligarbete som jägarna uträttar. Verksamheten har fått stor synlighet i medierna och allmänheten upplever att jägarna gör ett värdefullt djurskyddsarbete. ? Märk ut olycks­ platsen med ett varningsmärke för viltolycka; det gör eftersöket lättare. Jägaren 5/2024 45 44-46_SRVA_miksi_JÄ0524.indd 45 44-46_SRVA_miksi_JÄ0524.indd 45 27.8.2024 15.16 27.8.2024 15.16
• SRVA-händelsens förlopp VILTOLYCKA MED ETT STORVILT Ring 112 och märk olycksplatsen SRVA-aktören (eftersöksjägaren, den som hämtar djurkroppen) utför uppdraget och bokför det i Oma riista 112 vidareförmedlar till polisen Polisen förmedlar SRVA-uppdraget genom larmtelefonen SRVA-kontaktpersonen tar emot uppdraget Uppdraget förmedlas till en SRVA-aktör Antalet uppdrag, arbetsinsats, uppdragets art, SRVA-avtalet uppfyllt, rapport till polisen SRVA-kontaktpersonen eller verksamhetsledaren godkänner noteringen (alt redigerar eller raderar den) Viltskaderegistret Öppet gränssnitt till bla Trafikledsverket Uppgifterna om olyckan Jägaren 5/2024 46 44-46_SRVA_miksi_JÄ0524.indd 46 44-46_SRVA_miksi_JÄ0524.indd 46 27.8.2024 15.16 27.8.2024 15.16
• Den allmänna nedgången bland sjöfåglarna har ökat behovet av att sköta om deras livsmiljöer. Nya våtmarker blir anlagda för att skapa livsmiljöer för fågelkullarna och för jakten. Varför då inte som rastplats för flyttande fåglar? TexT Veli-Matti Pekkarinen Bild Heikki Helle S yftet med Sotkaprojektet för rastplatser är att återställa tidtabellen för sjöfåglarnas höstflyttning så att den stämmer med fåglarnas biologiska rytm. Höstflyttningen har av olika orsaker tidigarelagts och detta driver moderfåglar i halvbra kondition och otillräckligt mogna ungar att flytta för tidigt till övervintringsområdena. Det vore bättre om fåglarna kunde återhämta sig närmare häckningsplatsen. Konsekvenserna visar sig bland annat i form av en ökad dödlighet under flyttningen och en svagare häckning följande år. Sotka-rastplatserna som har anlagts vid våra inhemska häckningsområden och i närområdena kring dem bygger på frivillighet. Tillgången till störningsfria sjöfågelmiljöer under hösten hjälper fåglarna att fullfölja ruggningen före flyttningen. Ungarna hinner utvecklas så att de klarar flyttningen. Fåglarna hinner bygga upp allmänkonditionen och ett fettlager på en fredad plats med naturlig föda. De kvardröjande fåglarna förlänger jaktsäsongen Rastplatserna ingår i lösningen på problemet med nedgången som sjöfåglarna befinner sig i. Ansvaret för skötseln av fåglarna överlåts på lokalsamhället, exempelvis delägarlag och andra jakträttsinnehavare. Men sjöfågelobjekten ska inte bara iståndsättas och skötas utan det behövs också planmässig och anpassad jakt som tar hänsyn till de olika arternas variationer och flyttningsbeteende. Sjön Keihäsjärvi i Syvänniemi är en iståndsatt naturlig sjö som delägarlaget Rasvanki-Virmasvesi har anslutit till nätverket av rastplatser. Platsen är en sjöfågelproducent av rang och en värdefull tankningsplats för sjöfåglarna på hösten. Sjöfågeljakten ska bli planmässig och hållbar Projektet Sotka-rastplatser inledde verksamheten sommaren 2020 för att etablera den här nya formen av viltvård i vårt land. För det praktiska arbetet står Jägarförbundet och BirdLife Finland. Projektet har med hjälp av ett tiotal kurser, informationsspridning och brett samarbete redan skapat ett trettiotal rastplatser på olika håll i landet och fler är på gång Ytterligare information om rastplatserna: Veli-Matti Pekkarinen, Finlands Jägarförbund Heikki Helle, BirdLife Finland Rastplatserna är effektiv viltvård Jägaren 5/2024 47 47_SOTKA-levähdysalueet_JÄ0524.indd 47 47_SOTKA-levähdysalueet_JÄ0524.indd 47 27.8.2024 15.16 27.8.2024 15.16
• En häls kur för jaktföreningen 1 Kartan hjälper dig att hitta rätt Fler än en jägare har fått en väganvisning till passet i stil med ”hörnet på gamle Josefs hölada”, men utan att få veta att ladan brann ner till grunden redan på 70-talet. Under sådana förhållanden har både gäster och nya jägare svårt att hitta till passet, för att inte tala om att få ett grepp om hur hela jakten är upplagd. Vid en sällskapsjakt gäller det att sätta en uppdaterad karta i händerna på samtliga deltagare, vilket får jakten att löpa och höjer den allmänna säkerheten. Jag rekommenderar Oma riista-kartan med de viktiga punkterna utmärkta. Visst fungerar det också med en gammaldags karta på papper, men då bör kartan vara väderbeständig och vattenfast. text och bilder Christoffer Wallgren Samtliga konstruktioner, inräknat vaktjaktskojor och jakttorn, kräver tillstånd av markägaren. 4 Med de rätta skruvarna blir bygget säkert Ett felaktigt val av skruvar kan leda till att jakttornet rasar ihop. Det här beror ofta på att konstruktörerna har använt ”vanliga” elförzinkade C1-skruvar som inte är avsedda för konstruktioner som är utsatta för väder och vind. För tryckimpregnerat virke väljer vi därför RST eller syrafast skruv. Korrosionsklassen ska vara minst C3 när det är fråga om tryckimpregnerat virke och klimatet här i landet. 3 Jakttornet har många fördelar De jaktbara djuren lägger sällan märke till en jägare som befinner sig högre upp. Tornet ger en bättre överblick och det går enklare att förutse viltets väg, vilket ger ett lugnare skottläge. Dessutom är tornet ett lätthittat landmärke. Uppifrån tornet blir skottet nedåtriktat (säkerheten!) och markeringarna för de säkra skjutsektorerna blir lättare att se. Det finns jakttorn av olika slag. Jag ger här som exempel måtten på ett torn där skytten sitter bekvämt och kan skjuta med stabilt stöd. ? Avståndet mellan tornets golv och bänken är 45 cm. ? Höjdskillnaden mellan bänken och räckets övre kant, som fungerar som skjutstöd, är 45 cm. ? Bredden upptill på räcket är minst 10 cm för att stödet ska vara stabilt. ? Facebookgruppen "Kyttäyskopit" kan bli en nyttig inspirationskälla när du planerar jakten. 2 Smidigare med särskilda passkort Det är inte ovanligt att man använder spelkort för utlottningen av passen, men det optimala är att göra särskilda kort där det framgår passets nummer, jakttorn eller markpass, och tillåtna skjutsektorer. 7 På Oma riista-kartan kan passen markeras så att varje skytt ofelbart hittar till sitt. M IK AE L W IK ST RÖ M JO RM A SA UK KO NE N tips för bättre jakt Jägaren 5/2024 48 48-49_7_vinkkiä_seuralle_JÄ0524.indd 48 48-49_7_vinkkiä_seuralle_JÄ0524.indd 48 27.8.2024 15.17 27.8.2024 15.17
• Bättre flyt i jakten? Mera tips och råd om hur du kan utveckla verksamheten i din jaktförening hittar du på adressen riistainfo.fi/sv/jaktforeningar 7 Ställ i ordning slaktskjulet För större mängder vilt och i synnerhet för vitsvanshjortar krävs det att slaktskjulet faktiskt fungerar. Med ett slaktskjul som har registrerats som en modern livsmedelslokal kan en jaktförening sälja och donera kött av vildlevande jaktbara djur. Från en sådan anmäld livsmedelslokal får föreningen sälja följande mängder obesiktat vilt per år: 150 vitsvanshjortar, 10 älgar, 100 rådjur eller exempelvis 1000 harar och 3000 fåglar. Eventuella investeringar i lokalen kan finansieras bland annat genom att sälja viltkött och ordna gästjakter. Under vissa förutsättningar är det också tänkbart med extern finansiering. 6 Ställ ut ett höjdmått på vaktjaktsplatsen När det skymmer på kvällen kan det bli svårt att bedöma storleken på ett ensamt djur. Då hjälper det att ställa ut ett tydligt och synligt märke med en höjd som jägaren känner till. Mankhöjden på en vitsvanskalv uppgår till cirka 50-70 cm och på en vuxen hjort till 100-120 cm. För en jägare som jagar hjort är 75 cm därför en lämplig höjd på måttet. 5 Placera viltutfodringen rätt Utfodringen hjälper viltet att överleva vintermånaderna, men spelar ofta också en viktig roll för jakten som lockmedel. Välj utfodringsplatsen så, att djuren känner sig trygga och får vara i fred, samtidigt som vi minimerar viltskadorna på skog och odlingar. Lägg särskild uppmärksamhet på viltets vägar till och från utfodringen för att undvika bilvägar och järnväg. Om djuren tvingas korsa en livligt trafikerad väg för att nå utfodringen så är det bättre att flytta den till en ny och ofarligare plats eller att anlägga två utfodringar, en på vardera sidan om vägen. I enlighet med god jägarsed förlägger man inte en viltutfodringsplats närmare än 200 meter från rån till grannen, inte utan grannens eller grannföreningens godkännande. KO N TR O & RI NN E 20 24 ; ’R IIS TA RU O KI N TA O PA S’ , SU O M EN RI IS TA KE SK US Jägaren 5/2024 49 48-49_7_vinkkiä_seuralle_JÄ0524.indd 49 48-49_7_vinkkiä_seuralle_JÄ0524.indd 49 27.8.2024 15.17 27.8.2024 15.17
• Vad gör ett hagelgevär lämpligt för kvinnor? Varför är det viktigt? TexT och bilder Arto Määttä S killnaden mellan hagelgevär för herrar och för damer handlar om tre avgörande mått. Det viktigaste måttet är storleken på händerna, som hos kvinnor brukar vara några nummer mindre. Därför ska ett hagelgevär för kvinnor ha ett mindre pistolgrepp och ett kortare avstånd till avtryckaren, så att greppet sitter direkt utan att skytten behöver jämka med handen. Storleken på handen är ett så avgörande mått att det är det första man ska kolla vid valet av hagelgevär, oavsett om skytten är en man eller en kvinna. Den andra tydliga skillnaden handlar om höjden på kolvkammen. Det beror på att kvinnor i genomsnitt har ett kortare avstånd mellan ögat och kindbenet. Bössan behöver därför en högre kolvkam för att ögat ska ligga i linje med spången. Höjden på kolvkammen får gärna vara ställbar. Den tredje skillnaden handlar om skyttens axlar. På ett hagelgevär för kvinnor ska kolven vara kraftigare skränkt än på en bössa för män. När bakkappans nedre kant (tån) ligger klart längre från vapnets mittlinje än bakkappans övre kant (hälen) så brukar bössan lägga sig rätt vid anläggningen för en kvinna. Med en svagare skränkning tenderar geväret att lägga sig på sida. Andra synliga skillnader Även om kolvkammen är högre på ett hagelgevär för kvinnor så avviker inte höjden på bakkappan särskilt mycket från ett gevär för män. Därför har hagelgevär för kvinnor (liksom ofta även studsare) en kolvkam som stiger rakt upp från kolvlinjen. Axellinjen och axelns placering avviker inte mycket från män, men kindstödet ska vara klart högre. Hagelgevären för kvinnor har ofta dessutom en kortare kolv, men detta beror inte på armarnas längd utan på att händerna är mindre och fingrarna kortare. Kolvlängden mäts dock från avtryckaren, vilket innebär att kolvarna brukar vara kortare än på hagelgevär för män. Hagelgeväret får inte väga för mycket Hos kvinnorna är muskelstyrkan i överkroppen i genomsnitt ungefär 30 procent lägre än hos män. När vi därtill lägger kvinnans mindre kroppsstorlek och mindre muskelmassa så innebär det att en typisk hagelbössa för män kan visa sig vara för tung. För att skjutställningen ska bli bra får geväret således inte vara för tungt för skytten. Om geväret väger Hagelgevär för kvinnor En jägar s vapen Jägaren 5/2024 50 50-51_Haulikko naiselle_JÄ0524.indd 50 50-51_Haulikko naiselle_JÄ0524.indd 50 27.8.2024 15.17 27.8.2024 15.17
• för mycket kompenserar skytten för vikten genom att skjuta höfterna framåt, vilket gör det omöjligt att få flyt i skytte mot rörligt mål. Det vore inte fel att rekommendera en kvinna en lättare kaliber än den typiska tolvan. I regel är 20-kalibriga bössor ett halvkilo lättare och därför ofta ett bättre val för kvinnor. Ett halvkilo hit eller dit spelar väl ingen roll, skulle man tro, men som hävstång i händerna på en skytt blir halvkilot lätt för mycket. Skrota det traditionella sättet Det traditionella sättet att börja med jakt eller skytte är med ett ärvt eller lånat gevär som är avsett för män. Det här passar för genomsnittliga män eftersom de flesta hagelgevär för män passar Kunniga hagelinstruktörer kan ge nybörjare avgörande viktiga lärdomar. Sådana brukar ha öga för gevärets egenskaper och lämplighet för just den här skytten. åtminstone någorlunda som de går och står. Men det finns förstås skillnader i hur väl geväret passar eftersom alla genomsnittliga män inte är likadana. Skillnaderna är ändå inte större än att skyttet oftast fungerar alldeles hyfsat. För kvinnor är det däremot snarare regel än undantag att hagelgevär för män inte fungerar. Minimikravet är att kolven görs om helt och hållet för att det ska bli nåt av skyttet. För kvinnor som tänker börja med skytte krävs det därför ofta att de fördjupar sig i ämnet. Skillnaderna mellan hagelgevär för män och för kvinnor är med andra ord av grundläggande natur. Det är sällan möjligt för skytten att anpassa sig till geväret och för den som ändå försöker göra det så går en stor del av koncentrationen åt till bökande. Så sent som för ett tiotal år sedan var urvalet dambössor blygsamt, men vapentillverkarna har sedan dess insett att det finns en efterfrågan, så numera är utbudet stort. Ett sätt för damer att få känna på hagelgevär i det här kundsegmentet är att delta i olika skytte-evenemang. Där går det ofta att provskjuta olika gevär och numera finns det nästan undantagslöst också hagelgevär avsedda för damer. Skyttet bli enormt lidande – om det alls lyckas! Attityderna som lägger krokben Det största hindret för att det ska bli vanligare med hagelgevär för damer består av okunniga män. En betydande del av kvinnorna som börjar jaga gör det via sin pappa eller make /sambo, som fungerar som mentor. Om den här personen har starka åsikter kan det föra in vapenvalet på villovägar. Och till på köpet går bottnen ur skytteträningen! Det är med det ”prima hagelgeväret” som med de ”utmärkta stövlarna”. Det hjälper inte att stövlarna i storlek 45 är i skick som nya; de passar ändå inte på en kvinna med fötter i storlek 38. Hon behöver ju stövlar som passar just henne! Jägaren 5/2024 51 50-51_Haulikko naiselle_JÄ0524.indd 51 50-51_Haulikko naiselle_JÄ0524.indd 51 27.8.2024 15.17 27.8.2024 15.17
• Vid flera gevärsskyttegrenar använder skytten gevärsremmen som stöd, men med en smula övning kan vilken jägare som helst (som jagar med studsare) ha nytta av remmen. TexT och bilder Antti Saarenmaa N är en jägare använder remmen som stöd lindar han (eller hon) den runt sin främre hand och bakom armbågen. Vid knästående eller sittande skytte trycker skytten geväret mot axeln genom att föra armbågen en aning utåt. – Remmen ger klart mera stabilitet åt skjutställningen, men hur det går till är enklare att demonstrera med bilder och en video än med ord, förklarar Markku Vehmas som är ansvarig utbildare på hageloch gevärsskolan. Under Markkus ledning är det okomplicerat att lära sig använda remmen och den stabiliserande effekten blir väldigt tydlig redan efter en stunds övande. När skytten stöder armbågen mot knäet stramas remmen åt i skjutställningen och låser geväret på plats otroligt bra. Rejält med justermån bör remmen ha – Det ställs inga märkvärdiga krav på vapenremmen för att den ska fungera som stöd för skytten. Men det bör finnas rejält med justermån, förklarar Vehmas. Gevärsremmen är mera än en bäranordning ? På de flesta gevär är det enkelt att koppla loss vapenremmen. Remmen bör ha generösa möjligheter att justera längden. En jägar s utrustning Se videon I händerna på en kunnig skytt ger gevärsremmen ett extra stöd för det fällande skottet. jagarentidningen.fi Jägaren 5/2024 52 52-53_Varusteet_hihna tukena_JÄ0524.indd 52 52-53_Varusteet_hihna tukena_JÄ0524.indd 52 27.8.2024 15.18 27.8.2024 15.18
• Skytten måste kunna justera längden på remmen så att den i skjutställning stramas åt som den ska. När skytten stöder den främre handens armbåge mot knäet får remmen inte kännas lös. De allra flesta av dagens remmar av syntetmaterial har generöst med justermån medan de traditionella remmarna av läder har en snävare justermån. Snabbfästet skapar mera möjligheter På de flesta gevär är remmen fäst med antingen ett snabbt QD-fäste eller ett som skruvas på. I bägge fallen går det rätt fort att koppla loss remmen från kolven. Markku demonstrerade en metod där skytten lossar remmen från bakkolven och lägger den runt ett träd. Därefter stöder skytten geväret mot trädet genom att spänna remmen med ena handen. Remmen håller geväret stadigt mot trädet, men fungerar samtidigt som ett gångjärn som ger skytten en viss rörlighet för siktandet. Den ena handen håller remmen stram och får stöd av den medan den andra handen sköter geväret. Remmen fungerar alltså som en snabbkoppling som fäster geväret vid trädet. Övandet med vapenremmen är väl använd tid Vehmas demonstration med vapenremmen är övertygande och uppmuntrande. Remmen fungerar utmärkt som stöd, men det syns också att Markku har erfarenhet. – Användningen av vapenremmen kräver förstås en smula övning för att löpa smidigt på jakt. Men frukterna av övandet låter sig hastigt skördas, understryker Vehmas. allesi koir Lihaisaa laatua Kotimaiset Jahti&Vahti Energia ja Extra Energia ovat erikoisruokia metsästys-, harrastusja työkoirille. Hinta-laatu-suhteeltaan markkinoiden parhaat aktiivikoirien ruoat vastaavat kovan rasituksen asettamiin vaatimuksiin: koira jaksaa paremmin ja sen hyvä kunto pysyy yllä pidempään. TÄYSRAVINNOT AKTIIVISEEN MENOON ENERGIAPITOISET 39, 55 12 kg 3,29 €/k norm. 43,95€ 34, 15 12 kg 2,85 €/kg norm. 37,95€ Hinnat voimassa Hankkijan myymälöissä 30.9. saakka. Saatavilla myös muilta hyvinvarustelluilta jälleenmyyjiltä. 52-53_Varusteet_hihna tukena_JÄ0524.indd 53 52-53_Varusteet_hihna tukena_JÄ0524.indd 53 27.8.2024 15.18 27.8.2024 15.18
• Med harkroppar som har blivit hanterade på rätt sätt och kött som kan plockas ur frysen är det en glädje att laga mat. TexT och bilder Kati Pohja B örja med att fälla haren – en fälthare eller en skogshare – och kontrollera därefter kroppen. Avliva haren om den fortfarande lever med ett rappt slag mot huvudet. Därefter följer urtagningen, som ska göras genast för att få ut tarmarna, som ju innehåller mängder av bakterier, och låta kroppen svalna. För tillvaratagandet bör jägaren utrusta sig med gummihandskar, kniv, viltsax och en ställning för upphängningen. Vacuummaskinen och påsarna samt den vattenfasta tuschen kommer senare, vid styckningen. Urtagningen Urtagningen börjar med att jägaren klämmer på harens buk mellan bakbenen för att trycka ut eventuell urin. Öppna därefter buken från höfterna till bröstbenet, försiktigt så du inte sticker hål på tarmen eller urinblåsan. Klyv tarmbenet med kniven för att nå ändtarmen och därefter hela tarmpaketet. Sedan följer lungorna och hjärtat, bakom diafragmamuskeln upptill i bukhålan. Ta gärna vara på hjärtat och levern! Låt därefter haren ligga på mage en stund med huvudet aningen uppvänt för att det återstående blodet ska rinna ut. Före hemfärden kan du stoppa några grankvistar i buken. Hängmörningen Den urtagna haren kan hängmöras (beroende på åldern) från ett par dagar till en vecka i plus ett till plus sex grader, och skyddad mot insekter. Alternativt kan du ersätta hängmörningen med att flå och stycka kroppen direkt, vacuumpacka köttbitarna och möra dem i kylskåpet under en lika lång tid. Upphängd på detta vis är haren lätt att flå. Se videorna på viltinfo.fi om hur man tar ur, hänger, flår och styckar harar: riistainfo.fi Konsten att frysa in harkött Från sk ttet till frysen Jägaren 5/2024 54 54-55_Paukusta pakkaseen_jäniseläimet_JÄ0524.indd 54 54-55_Paukusta pakkaseen_jäniseläimet_JÄ0524.indd 54 27.8.2024 15.21 27.8.2024 15.21
• Flåningen Före flåningen sätter du ställningen innanför hälsenorna på bakbenen och hänger upp kroppen med huvudet nedåt. En sådan kan du tillverka själv, men det finns färdiga att köpa i handeln. Börja flåningen med att kapa frambenen vid leden ovanför tassarna. Skär därefter ett motsvarande snitt runt bakbenen och vidare ner till den öppnade analöppningen. Flå bakbenen separat och dra därefter ner skinnet över kroppen. Hjälp försiktigt till med kniven (om det skulle behövas) med hinnorna mellan skinnet och köttet. Avsluta med att dra loss frambenen ur skinnet och kapa huvudet från halsen; då lossnar både skinnet och huvudet. Styckningen Torka den flådda harkroppen ren. Jag avråder från att blöta den, men om det verkligen skulle behövas kan du snabbskölja kroppen med kallt vatten och torka den noga. Kommen så här långt är det bra att veta vad du tänker laga av köttet eftersom styckningen kan göras därefter. Om matlagningen fortfarande är ett oskrivet kapitel så kan du stycka kroppen och vacuumpacka bitarna och skriva på paketen vad de innehåller. På det viset kan du alltid plocka precis rätt köttbit ur frysen. Börja styckningen med att putsa bort stelnat blod och päls där träffen tog. Kapa frambenen vid skulderbladen. Avlägsna bukskinnen och revbenen. Harsadel kallas ryggraden med inneroch ytterfile på båda sidorna. Du kan lämna sadeln hel eller stycka den. Stycka bakbenen med snitt på ljumsksidan. Genom att röra på bakbenen ser du var musklerna fäster och lederna sitter. Kapa benen vid lederna. På en hel sadel kan du försiktigt skära loss fileerna eller kapa den vid lederna till en delad kotlettrad. På en grytfärdigt styckad hare är sadeln styckad i två till fyra bitar medan framoch bakbenen är hela eller styckade i ett par bitar. lägger dem i frysen. Eftersom harköttet har låg fetthalt så håller det i frysen till nästa jaktsäsong. Frys inte in bukskinn, revben eller halskotor utan koka genast harbuljong på dem. Du kan ersätta hängmörningen med att möra de vacuumpackade köttbitarna i kylskåpet. I vacuum håller köttbitarna länge och är enkla att plocka fram bara det står på paketen vad de innehåller. Av resterna i bunken kokar vi harbuljong. Grytfärdiga styckade köttbitar av fälthare. Infrysningen Efter styckningen vacuumpackas bitarna och du skriver datumet och kroppsdelen på varje paket. Om harkroppen inte har hängt så låter du paketen ligga i kylskåpet och möras i några dagar eller en vecka innan du Jägaren 5/2024 55 54-55_Paukusta pakkaseen_jäniseläimet_JÄ0524.indd 55 54-55_Paukusta pakkaseen_jäniseläimet_JÄ0524.indd 55 27.8.2024 15.21 27.8.2024 15.21
• RÅDJURSKORV 4 portioner Att stoppa korv är inte speciellt svårt. Ett knep är att använda nitritsalt. Förutom att saltet håller ihop smeten ger nitritsaltet den färdiga korven en aptitligare färg. Se även till att smeten är tillräckligt lös. Dels är det enklare att fylla smeten i fjälstret, dels blir slutresultatet så mycket saftigare. 1 ½ kg rådjurskött 1,5 kg sidfläsk 35 g nitritsalt ¼ dl timjan ¼ dl rosmarin ½ vitlök 5 gula lökar 1 ½ röd chili ca 3 ½ dl vatten svartpeppar lammfjälster bindgarn Skär rådjursköttet och sidfläsket i bitar och mal köttet genom en hålskiva som är 2–5 millimeter. Var noggrann med att köttet hålls kallt medan du maler det. Tillsätt saltet. Låt färsen ligga minst ett dygn i kylskåpet före korvtillverkningen. Peppra smeten. Rör tills smeten blir lite fastare. Hacka örter, vitlök, lök och chili och tillsätt i smeten. Rör om ordentligt. Häll slutligen i vatten och rör om tills konsistensen är rätt. Fyll smeten i fjälstret. Knyt om korvarna med bindgarn till lagom storlek. Koka korvarna. Stek eller grilla korvarna före servering. STUVAD RISONI De små pastakornen använde italienare för att kompensera ris. Stuvad risoni kan därför ses som en form av snabblagad risotto. 1 gul lök 1 msk smör 8 dl grönsaksbuljong eller viltbuljong 3 dl risonipasta 3 dl grädde 1 dl riven ost salt och peppar Hacka löken och fräs den i en kastrull tillsammans med en klick smör. Häll i buljongen och låt blandningen koka upp. Tillsätt risonipastan. Låt koka i cirka 5 minuter. Rör om och häll i grädden. Smaka av med salt och peppar. Låt koka tills konsistensen är perfekt krämig. Rör ner riven ost. Jägaren 5/2024 56 Mat n TexT Michael Björklund Bilder Linus Lindholm UNDER 2024 ÄR DET MICKE BJÖRKLUND SOM LAGAR DELIKATESSER FÖR TIDNINGEN JÄGARENS LÄSARE. 56-57_Reseptit_JÄ0524.indd 56 56-57_Reseptit_JÄ0524.indd 56 27.8.2024 15.21 27.8.2024 15.21
• ÄLGLEVERPATÉ 10 portioner För alla leverpastejälskare är det här en drömrätt. Älgleverpatén passar som förrätt eller pålägg. Så plocka fram köttkvarnen, det är definitivt värt besväret! 550 g älglever 250 g fläskkarré 1 tsk vitpeppar 1 tsk timjan 2 tsk salt 3 vitlöksklyftor 1 gul lök 2 msk smör 2 dl äppeljuice ½ dl äppelbrännvin 2 ägg 300 g tunna späckskivor att klä formen med (det går att specialbeställa extra tunna skivor) Börja med att mala älglevern och fläskkarrén. Blanda ner kryddorna. Hacka lök och vitlök fint och fräs i smör. Häll på äppeljuice och låt koka upp. Ta stekpannan från plattan, häll i Apelbrand och låt blandningen kallna. Kör lökblandningen genom köttkvarnen och blanda den sedan med levern och karrén. Låt blandningen gå genom köttkvarnen 3 gånger. Täck in en 1 ½–2 liters brödform med plastfolie. Klä formen med späckskivor och låt späckskivorna hänga över kanten. Häll i färsen och täck över med späckskivorna. Dra plastfilm över och grädda i vattenbad i ugnen i 120 grader tills innertemperaturen är 70 grader. Placera stektermometerns spets i formens mitt. Ta formen ur ugnen och låt patén kallna så att den sätter sig. Skär upp patén i skivor och servera tillsammans med knäckebröd, saltgurka, geléer och marmelader. Jägaren 5/2024 57 56-57_Reseptit_JÄ0524.indd 57 56-57_Reseptit_JÄ0524.indd 57 27.8.2024 15.21 27.8.2024 15.21
• ärenden som gäller vilthushållningen på riksnivå. Rådet medverkar till ett öppet och interaktivt samarbete med intressegrupperna i frågor som gäller vilthushållningen och strävar genom sin verksamhet till att främja sammanjämkandet av olika intressen. Varierad sammansättning skapar bredd och höjd Det nationella viltrådets sammansättning är fastställd i viltförvaltningslagen. Rådet har en representant (utsedd av jv-föreningarna) från vart och ett av Finlands viltcentrals 15 verksamhetsområden, vilket borgar för att hela landet, med särdragen hos de olika landsdelarna, är väl företrätt. Till det nationella viltrådet hör dessutom representanter för jordoch skogsbruksministeriet, miljöministeriet, forststyrelsen, skogscentralen, naturresursinstitutet, jägarförbundet, naturskyddsförbundet, jordoch skogsbruksproducenternas centralförbund och representanter för ett antal intressegrupDet nationella viltrådet är ett strategiskt förvaltningsorgan som tillsammans med Finlands viltcentral stöder viltpolitiken och behandlar vilt hushållnings­ frågor på riksnivå. Rådet har medverkat till flera nya förordningar och utstakade linjer som berör jakten. TexT och bild Antti Impola V iltråden, både de regionala och det nationella, bildades år 2011 när viltförvaltningen förnyades som ett svar på behovet att förstärka jaktvårdsföreningarnas, de främsta intressegruppernas och allmänhetens inflytande i viltfrågor, både nationellt och regionalt. Det nationella viltrådet behandlar Det nationella viltrådet påverkar viltpolitiken på riksnivå per. Vilket sammantaget borgar för viltpolitisk bredd i verksamheten. Det nationella viltrådet sammanträder två eller tre gånger om året. På föredragningslistan finns vanligen en översikt över aktuella viltförvaltningsärenden, men också större helheter, som att bereda förvaltningsplaner för olika viltarter, projekt som handlar om att utveckla vilthushållningen, förslag till ändringar i jaktlagstiftningen, och internationellt samarbete i viltfrågor Till de regelbundet återkommande teman som rådet behandlar hör förslagen till nya medlemmar i viltcentralens styrelse (vart tredje år) och en årlig översikt över hur målen för hjortdjuren har realiserats. Denna görs utifrån de regionala viltrådens rapporter. Initiativ från jaktvårdsföreningarna Det nationella viltrådet får in förslag av olika slag för behandling. Det stora flertalet av förslagen kommer från jaktvårdsförenJägaren 5/2024 58 58-59_Valtakunnallinen_riistaneuvosto_JÄ0524.indd 58 58-59_Valtakunnallinen_riistaneuvosto_JÄ0524.indd 58 27.8.2024 15.22 27.8.2024 15.22
• Nationella viltrådet 1.8 2024–31.7 2027 MEDLEM SUPPLEANT Satakunta Erkki Kallio, ordförande Jari Katara Lappland Jari Huhtamella, vice ordförande Jari Makkonen Södra Savolax Esa Hinkkanen Kari Hänninen Södra Tavastland Pekka T. Partanen Jukka Lehtinen Sydöstra Finland Ilkka Tiainen Kai Korpi Kajanaland Jouko Heikkinen Perttu Kivioja Mellersta Finland Timo Pessinen Reijo Vesterinen Uleåborg Markku Halonen Jouko Arvo Österbotten Henna Laakso Toni Peltoniemi Norra Tavastland Elina Vaittinen Kimmo Alakoski Norra Karelen Pasi Parviainen Vellu Lipponen Norra Savolax Niina Halonen Risto Juntunen Kust-Österbotten Pasi Sandvik Karl-Gustaf Hietanen Nyland Niklas Christensen Tom Rikberg Egentliga Finland Martin Hägglund Reino Kallio Jordoch skogsbruksministeriet Sanna Paanukoski Sami Niemi Miljöministeriet Maria Westerman Petri Ahlroth Forststyrelsen Riikka Myllylä Mikko Rautiainen Finlands skogscentral Jouni Rantala Jussi Lappalainen Naturresursinstitutet Katja Holmala Otso Huitu Jordoch skogsbruksproducenternas centralförbund MTK ry Mikko Tiirola Timo Leskinen Finlands Jägarförbund Ilkka Mäkelä Jaakko Silpola Finlands naturskyddsförbund Hanna Halmeenpää Riku Lumiaro Det nationella viltrådets femte verksamhetsperiod började den första augusti. Till ny ordförande för rådet valdes Parkanobon Erkki Kallio. TexT Mirja Rantala K allio har mångårig erfarenhet av förtroendeuppdrag inom viltförvaltningen, på både regional och nationell nivå. Han har varit medlem eller ersättare i det nationella viltrådet ända sedan Finlands viltcentral grundades. Enligt Kallio har viltrådet ökat i betydelse under årens lopp. Han anser att det är viktigt att delta i arbetet med förvaltningsplanerna eftersom de fastställda planerna i sin tur påverkar så mycket annat. Han beskriver rådets uppgift som att söka samsyn och att påverka eftersom rådet står i direktkontakt med bland annat jordoch skogsbruksministeriet. För den nu inledda verksamhetsperioden önskar sig Kallio uppbyggande och öppna samtal. – Jag hoppas på en vilja att lyssna på olika åsikter och respekt för samtligas syn på saken. Alla måste kunna flexa lite grann för att vi ska kunna nå fungerande kompromisser, fortsätter Kallio. Inte bara ordföranden är ny utan rådet fick också flera nya medlemmar. Nya infallsvinklar är enligt Kallio välkomna, samtidigt som det är en styrka att många erfarna medlemmar sitter kvar. Den nya verksamhetsperioden har ännu inte fått upp farten, men Kallio är övertygad om att gamla teman som rovdjuren och hjortdjuren inte kommer att försvinna någonstans. – Debatten om de stora rovdjuren har kört in i en återvändsgränd, men fortsätter. Förhoppningsvis kan vi vaska fram en fungerande modell som alla kan enas om. Kallio hälsar jaktvårdsföreningarna att inte vara blyga utan fortsätta att skicka in förslag till de regionala viltråden som sedan får fundera på vilka ärenden som kan föras vidare till det nationella rådet. ingarna, via deras möten och de regionala viltråden. För att ett förslag ska gå vidare bör det vara grundligt motiverat och underbyggt. Dessutom borde förslagen som riktas till det nationella viltrådet ha vidare horisonter än det lokala. Sammansättningens stora bredd är viltrådets styrka. Rådet ger representanterna för de olika landsdelarna och organisationerna möjligheter att jämka ihop olika infallsvinklar. Linjerna som medlemmarna i viltrådet har stakat ut tillsammans och de uppföljande förslagen har ofta bildat en utmärkt utgångspunkt för att föra ett ärende vidare. Viltrådets arbete är till sin natur långsiktigt. Ibland tar det flera år för ett ärende att gå vidare. Här några exempel på frågor som det nationella viltrådet har arbetat med. Förslaget att hjortdjurens kalvskydd inte längre ska falla under straffrättsligt ansvar. Ändringar i jakttiderna för hjortdjur. Flera pågående projekt för iståndsättning av viltets livsmiljöer. Användningen av DNA vid uppskattningen av storleken på vargstammen. I hopp om konstruktiva och öppna samtal ? Det föregående nationella viltrådet höll sitt sista möte den sjunde juni på Finlands jaktmuseum. Jägaren 5/2024 59 58-59_Valtakunnallinen_riistaneuvosto_JÄ0524.indd 59 58-59_Valtakunnallinen_riistaneuvosto_JÄ0524.indd 59 27.8.2024 15.22 27.8.2024 15.22
• De tio personer starka regionala viltråden inledde sin nya verksamhetsperiod den första augusti. TexT Mikko Sirkiä V iltråden behandlar vilthushållningsfrågor i sina respektive regioner. Varje råd består av företrädare för landskapsförbundet, NTM-centralen, Finlands skogscentral och en regionalt betydelsefull markägarorganisation samt sex representanter för jaktvårdsföreningarna i regionen. Med anknytning till arbetet med förvaltningsplanerna för viltet och planeringen av vilthushållningen hör det till de regionala viltrådens uppgifter att höra intressegrupperna i regionen. Till rådets uppgifter hör också att, sedan man hört intressegrupperna, fastställa målen för älghushållningsområdena. Rådet deltar i den strategiska planering som berör Finlands viltcentral och på regional nivå i arbetet med att bereda förvaltningsplaner för viltarter och arternas livsmiljöer. Du finner kontaktuppgifterna till de regionala viltråden på riista.fi > svenska > sök > kontaktuppgifter. De regionala viltråden inledde sin treåriga verksamhetsperiod Jordoch skogsbruksministeriet utnämner jv-föreningarnas representanter till viltråden bland personerna som regionmötena har föreslagit. Intressegruppernas representation utnämns bland personerna som de berörda organisationerna har utsett. Det finns ett regionalt viltråd i varje viltcentralsregion. Södra Tavastland Södra Savolax Sydöstra Finland Kajanaland Mellersta Finland Lappland Uleåborg Österbotten Norra Tavastland Norra Karelen Norra Savolax Kust-Österbotten Satakunta Nyland Egentliga Finland Superior Pro Uutuus! Kaikkien aikojen paras vedenpitävä metsästyspukumme. TILAA OSOITTEESTA WWW.ALASKABRANDS.FI Vedenpitävyys: 20 000 mm Hengittävyys: 20 000 g/m 2 /24 h PFC-vapaa käsittely hylkii likaa ja vettä (DWR) Ekologinen valinta valmistettu kierrätyskuiduista KEVEYS VEDENPITÄVYYS KESTÄVYYS HILJAISUUS OMINAISUUDET < -20°C -10°C 0°C 10°C 20°C 30°C > KÄYTTÖLÄMPÖTILAT Alaska Superior Pro -metsästyspuku menestyi erinomaisesti norjalaisen Jakt (9-2023) -lehden metsästyspukutestissä! Tälle vuodelle pukua on päivitetty tarjoten vieläkin paremman istuvuuden, vedenpitävyyden ja värityksen! 329,Takki + housut alk. SAATAVILLA SEURAAVISSA VÄREISSÄ Brown/ Black BlindTech Invisible II BlindTech Safety Mix BlindTech Blaze MIEHILLE JA NAISILLE! JV-FÖRENINGARNAS MÖTE REGIONMÖTET Kandidater till viltråden Ger förslag om medlemmar till viltråden UTNÄM NINGAR MINISTERIET REGIONALA VILTRÅDEN NATIONELLA VILTRÅDET VILTCENTRALENS STYRELSE Förslag till viltcentralens styrelse Förslag UTNÄM NINGAR Jägaren 5/2024 60 60-61_ARN_esittely_JÄ0524.indd 60 60-61_ARN_esittely_JÄ0524.indd 60 27.8.2024 15.23 27.8.2024 15.23
• Superior Pro Uutuus! Kaikkien aikojen paras vedenpitävä metsästyspukumme. TILAA OSOITTEESTA WWW.ALASKABRANDS.FI Vedenpitävyys: 20 000 mm Hengittävyys: 20 000 g/m 2 /24 h PFC-vapaa käsittely hylkii likaa ja vettä (DWR) Ekologinen valinta valmistettu kierrätyskuiduista KEVEYS VEDENPITÄVYYS KESTÄVYYS HILJAISUUS OMINAISUUDET < -20°C -10°C 0°C 10°C 20°C 30°C > KÄYTTÖLÄMPÖTILAT Alaska Superior Pro -metsästyspuku menestyi erinomaisesti norjalaisen Jakt (9-2023) -lehden metsästyspukutestissä! Tälle vuodelle pukua on päivitetty tarjoten vieläkin paremman istuvuuden, vedenpitävyyden ja värityksen! 329,Takki + housut alk. SAATAVILLA SEURAAVISSA VÄREISSÄ Brown/ Black BlindTech Invisible II BlindTech Safety Mix BlindTech Blaze MIEHILLE JA NAISILLE!
• I våras planerade och arrangerade tre jaktföreningar i Egentliga Finland för första gången någonsin i deras historia ett evenemang för kvinnor, närmare bestämt en söndag för kvinnor som jagar. TexT Maarit Krug U ppslaget till evenemanget föddes på typiskt finskt vis i dambastun när medlemmarna i föreningen för bågjägare i Egentliga Finland, Varsinais-Suomen Jousimetsästäjät ry, bastade. Ordförande Henna Juntunen engagerade därefter föreningarna Kosken T.l. Eränkävijät och VarsiNaiset Eräladyt att delta i arrangemanget. Beträffande erfarenheterna och kunskapsnivån låg deltagarna i jaktsöndagen på varierande nivåer, så det gällde att ur jaktens vidsträckta helhet skapa en intressant och för samtliga deltagare givande dag. De tre föreningarnas samarbete bar frukt och varje förening bidrog med sitt kunnande till programmet. Vapen och tillvaratagande av det fällda viltet De tre slagen av skytte (hagel, studsare och jaktbåge) bildade kärnan i dagen. Under söndagens lopp fick deltagarna både titta och prova på olika skjutvapen och pilbågar, med både externt yrkesfolk och medlemmar i arrangörsföreningarna som instruktörer. För flera av deltagarna var det första gången någonsin som de höll ett gevär i händerna medan det för andra var den första gången som de fick skjuta sönder en lerduva. Gevären och skyttet intresserade och deltagarna önskade sig för framtiden ännu mera kunskap och undervisning om säkerheten vid vapenhantering och skytte. Hållbar utveckling och etisk jakt ligger de jagande kvinnorna varmt om hjärtat. De respekterar det fällda viltet och vill ta det till vara så noga som det bara går. Tuula Vainio-Syrjälä visade med en video hur man tar ur och flår ett fällt djur medan Eräladyt hade ställt fram exempel på hur delar av djuren kan vidareförädlas. Framlagt till beskådande fanns vackra smycken, ett gevärsfodral av hjortskinn, älgskinnshandskar, en hatt med mårdhundspäls och en shamantrumma av hjortskinn. Viltvård och jakthundar Petri Passila på Jägarförbundet underströk i sitt föredrag att jakten på de små rovdjuren utgör en viktig del av jakten som helhet. Han berättade också om proSamarbete är styrka ”En alldeles förbaskat bra tillställning! Jag gillade den här dagen skarpt, även om en del var sånt som jag redan visste. Arrangera gärna mera av samma sort!” Henna Juntunen instruerar Leena Paavola i bågskyttets grunder. Nikolas Taalikka på företaget Suomen Ase ja Retkeily instruerade i vapenhantering och förevisade gevär som var särskilt lämpliga för damer. Jägaren 5/2024 62 62-63_Yhteistyössä_voimaa_JÄ0524.indd 62 62-63_Yhteistyössä_voimaa_JÄ0524.indd 62 27.8.2024 15.23 27.8.2024 15.23
• jektet som han leder, Mökkiläiset vieras­ petopyyntiin, som alltså handlar om att engagera folk med sommarstuga i jakten på de främmande rovdjuren. Dessutom fanns fällor av olika slag till beskådande. Även jakthundarna – dessa jägarnas bästa vänner – var givna en plats i program­ met. På plats fanns bland annat en släthårig vorsteh, en drever, en barbet och en labrador retriever med sina förare, och deltagarna ställde mängder av frågor om hundarna. Under söndagen presenterades också storviltsassistansen SRVA och demonstrera­ des hur en hund arbetar vid eftersök på ett skadat djur. Ett samprojekt Utmärkt planering och ett tjugotal talkojob­ bare garanterade att dagen blev en succé. Det glada sorlet av röster hördes hela dagen, frågan var fri och det fanns ingenting sådant som dumma frågor. Intressant stoff, intresserade deltagare, engagerade och kunniga instruktörer, och självfallet också god viltmat – se där in­ gredienserna för en succé! Det är klart som korvspad att det också i fortsättningen kom­ mer att finnas efterfrågan på evenemang som det här, som var ett utpräglat samprojekt. Maiju Tuomikoski demonstrerade hur man gör naturlig tvål av hjortfett. Några exempel på vidareförädling: en shamantrumma, älgskinnshandskar, smycken, tvål... De 30 platserna på jaktsöndagen för damer fylldes på ett ögonblick och ännu fler hade velat delta. Jägaren 5/2024 63 62-63_Yhteistyössä_voimaa_JÄ0524.indd 63 62-63_Yhteistyössä_voimaa_JÄ0524.indd 63 27.8.2024 15.23 27.8.2024 15.23
• Inför höstens jakter har du kollat att gevären fungerar och du har finslipat skyttet och vapenhanteringen på skjutbanan. Allt väl så långt, men hur går det sedan på jakten? TexT Marko Mikkola S kottlägena är snabba, adrenalinet flödar och besluten om att skjuta eller låta bli måste göras på stört. Det är därför skäl att repetera några viktiga saker. Identifiera viltet och se till att du ser och syns Om viltet däremot inte rör på sig så får du oftast lite mera tid för att identifiera det och lägga ett välplacerat fällande skott. Använd alltid en handkikare som hjälpmedel när det går. När allting händer fort tenderar människan att se det som hon vill se och därför ska du kolla djuret med kikaren för att vara säker och fatta ett riktigt beslut. Om fågeln som du har upptäckt på långt håll sitter stilla så kollar du med kikaren att den faktiskt är vad du tror att den är. Självfallet låter du också bli att skjuta om du är osäker på en fågel som plötsligt flyger upp. När du strövar i hönsmarker ska du se till att de andra jägarna ser dig; det gör du med en orange skärmmössa, luva, tröja, jacka eller väst. I praktiken gör varselfärgen det inte svårare att fälla viltet. Om du inleder an smyg­ ningen långt ifrån eller smyger dig fram till hundens skall så kan du för den stunden stoppa det oranga i ränseln. Varselfärgerna är särskilt viktiga när flera personer jagar som grupp, exempelvis med en stående fågelhund eller när jägarna strövar i kedja. Ta ur patronerna Ta ur patronerna när du rör dig i besvärlig terräng. Då slipper du risken för ett vådaskott om du råkar snava. Hellre överdriven försiktighet än chansningar! Ta alltid ur patronerna på paus och bryt vapnet eller lämna låset öppet, så att kamraterna kan se att geväret är ofarligt. Hunden kan ju råka stöta omkull geväret och om det är laddat kan skottet brinna av. Genom att alltid göra vissa saker på ett visst sätt skapar du rutiner och automatik som ökar säkerheten. Tänk också på hundens säkerhet! På jakt ska du alltid tänka på hundens eller hundarnas säkerhet. I vargmarker ska du tänka efter före innan du släpper hunden. Undvik livligt trafikerade vägar och svaga isar på våren och hösten. Var någonstans befinner sig hunden när skottläget infinner sig? Låt bli att skjuta vågräta skott om du är osäker. Ha det riskfritt på hönsjakten! Tänk på säkerheten under hönsjakten! TE RO SA LM EL A Kan du d t här? 1. Bläsandsstammen i vårt land a) minskar b) ökar kraftigt c) är stabil 2. Med selektiv jakt kan vi påverka vitsvansstammens a) åldersstruktur b) könsfördelning c) åldersstruktur och könsfördelning 3. Viltrådets verksamhetsperiod är a) 2 år b) 3 år c) 4 år 4. Den genomsnittliga svarstiden för ett SRVA-samtal är a) 45 sekunder b) 90 sekunder c) 3 minuter 5. Det bästa sättet att förhindra att en människa blir smittad av älgechinokocker är a) att låta bli att äta älgkött b) att inte hantera rått älgkött c) att förhindra att hundarna blir smittade 6. Ungefär hur många snatteränder häckar i vårt land? a) Färre än 500 par b) Ungefär 800 par c) Fler än 1500 par 7. Hurdana skruvar använder man för konstruktioner utomhus? a) C1-klass b) minst klass C3 c) vad som råkar finnas i hinken 8. Stresspåslaget som jägaren upplever vid en spännande situation beror på a) brist på råg i ryggen b) Är en normal reaktion c) brist på erfarenhet 9. Vad kostar jaktlicensen för älg i norska Finnmarken? a) 100 euro (vuxen) eller 50 euro (kalv) b) Bestäms utifrån älgens ålder c) Bestäms utifrån slaktvikten 10) Vem antecknar observationerna av vitsvanshjortar i Oma riista under pågående jakt? a) Jaktledaren b) Föreningens kontaktperson c) Jägaren själv De rät ta sva ren : 1a, 2c, 3b, 4a, 5c, 6c, 7b, 8b, 9c, 10c Säk rheten framför allt Jägaren 5/2024 64 64_Turvallisuus_ensin_JÄ0524.indd 64 64_Turvallisuus_ensin_JÄ0524.indd 64 27.8.2024 15.24 27.8.2024 15.24
• Hönstillstånd och bastustugor i Kätkävaara i Tervola. Tfn 0400 930 199. Jaktoch fisketjänster i Enare. Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. UTHYRES Högklassig stuga i Ranua, tfn 0400 398 208. Semestra, jaga och fiska i Kajanaland, laattaja.fi. Centralt boende för er jakt/fiskeresa till Åland, 6-8 personer. Kontakt: konsenshus@aland.net. Semestra, jaga, fiska i Parkano. Nära till statsmarker. Nettimökki.fi, 50539. KÖPES Svansar av vitsvanshjort, rådjur. Saltade utan svanskotor. Jussi Hakala, 040-1480 520. Jag köper gamla pengar, även samlingar. Hämtning ordnas. Tfn 0500-572 712, Timo. HUNDAR Valpar av eng springer spaniel, ren eng brukshärstamning, 0400 287 465, Kotasaari Tuomo, 10.8 -24, Uleåborg. Valpar av finsk spets. 050 5988 158 (kvällar), M. Lielahti, 8/2024, Parkano. Valpar av strh tax, överlåts från 10.9. Mika Kalliokoski, 23.7 2024, Säkylä. KONSERVATORER Heikki Ahopelto, 0400 249 094, lehonpaja.net. Tom’s Taxidermy, Kouvola. 040 736 1609. Jag stoppar upp fiskar, fåglar, däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045 3303 417. Ilomantsin eläintentäyttö. Aki Ikonen, ikonenaki1@gmail.com, tfn 050 338 5729. Alf Cederlund. Pyttis, tfn 050-341 4947. Småvilt i Ilomants, tfn 044-066 1382 / jani. markku@markkunatri.fi, 0400-363 345, Lappo. Samtliga arbeten i branschen, tfn 040 5015 166, Vanda, Akaa. JAKT Andjakt i Hyvinge, kalastuskunta.ridasjarvi.fi, 040 1913 200, 0400 882 871. I Spanien, vikingarcos.org, FI/SV/EN. WWW.FASAANITILA.FI, övningsterräng i Forssa. Föreningar OBS: två skällande karelska björnhundar önskar jakt. 0400 267 322. Mufflonjakt i Polen i januari, 23-27, 5 dagar. Björnjakt i Kanada 2025. Reservera nu! 044 0308 566. Hundträningsmöjligheter i Hauho, www.ellilänfasaanitila.net. TILL ER TJÄNST Vi reparerar kolvar och stockar. Hartwood Oy / Tfn 050 4047 042. Yrkeskunnig vapensmed till din tjänst! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 7188 170. Vaktjaktskojor, 0400 453 889. Vi basturöker, lägger på burk och skickar. Transporttjänsten börjar 8 okt. Kotipalvaamo Hirviherkku, 040 418 1595, www.kuosmalatuote.fi. Skinnberedning. Eraturkis@gmail.com, tfn 050 5621 553. ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. SÄLJES Halvautomatiskt hagelgevär 12/70 Benelli, 0400 522 685. Fina begagnade vapen samt tillbehör. 040-5417 308, porinase.fi. Hundkojor odelade 360 € och tvådelade 480 €, maxi 560 €. Tfn 050-511 7465, www.koirankoppi.fi. Jaktstuga vid Pöyrisjärvi nationalpark, Leppäjärvi i Enontekis, östra stranden av Palojoki. Halv km båtfärd från bilen. Tfn 040 514 8542. Säljer andel i stuga, c 80 m2, Lieksa (Elimo-Kitsi-Piilo), pris 19 500, jarikasnanen@gmail.com. Handtillverkade fotsnaror av 5 mm fjäderstål med 50 mm trampbräda, 25 € st. Fler än 10 st 20 €. Tfn 040 5707 596. WEATHERBY 460 storviltsgevär + Leupold kikarsikte + Apel snabbfäste. 3500 €. 0400 433 640. Stuga i Tanhua, Savukoski, möblerad, 742-404-14-2. Bp 87 t, ring 040 8326 689. Stockstuga, kt 698-408-173-5, Niesinkylä, 8-10 pers, stor tomt 1,3 ha, vid sjöstrand. Bara mat och dryck fattas. Pris 15000 e / person/ 10 personer. Aulis, 040 5035 318. Jaktstugufastighet, el, egen skogstomt. Puolanka/Suomussalmitrakten. Goda förbindelser. Bra brunn, inga avfallskostnader. Flera byggnader på tomten. Statso bolagsmarker omkring, flera jaktföreningar. Förfr tfn 050-4011 168. Stuga i gott skick, fiskevatten, jaktmarker. Bra väg. 30 min från torget i Joensuu. El. 32 000 €. Etuovi.com, objekt 20607797. Valmet 412 S i nyskick, drilling S&S, tävlingspistol Walther standard och olympia, mm, tfn 040 5744 798. Vinterdäck förmånligt, www.riekko.eu. Beställ ett värmeaggregat för hundkojan! purewarm.fi, myynti@purewarm.com, tfn 040-5599 007. Titta in på www.tuntsa.fi före jakten. Ett parti Steiner Clip-On värmekameror, 1749 € (riktpris 3999 €), www.sissos.fi, 044 5155 051. Köttsågsblad: WWW.ILARITOOLS.FI. En egen sjö i lapska armen och andelar i samfälld skog. Se www.lapinmetsakiinteistot.fi/erapaikat-lapista. Tfn 040 5330 834. Asetalvitie.fi, Matti 0500-526 008. Patroner, gevär, delar, stockar, stativ, vapensmedsarbeten, sikten. Vi lättar på lagret; specialerbjudanden! Beretta halvautomatisk, AL391 TEKNYS, kal. 12/76(3). Pris 1700 €. Kuusamo. ERÄTAPIO BURKFÖRSLUTARE direkt från tillverkaren. Tfn 040 585 8133, | www.eratapio.fi. I Kuusamo en jaktstuga på egen tomt till gott pris. Gränsar till Forsstyrelsens Iivaaraområde (305-419-2-8). Förfr 0400 346 921. Jägaren 5/2024 65 OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2024 är priset 25 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 6/2024 utkommer den 15 november. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 21 oktober. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. JAKT OCH JÄGARE 65_Eräilmoitukset_JÄ0524.indd 65 65_Eräilmoitukset_JÄ0524.indd 65 27.8.2024 15.24 27.8.2024 15.24
• Detta år överträffade alla förväntningar. TexT Robin Juslin D et fanns en oro att kolonins utveckling skulle ha stannat av pga. fjolårets utbrott av fågelinfluensa och när högsta förvaltningsdomstolen dessutom stoppade genomförandet av skyddsjakt på havsörn kändes det som att det mest sannolika var att säsongen skulle förpassas till historien som ännu ett förlorat år. Kort efter att boräkningarna inletts kunde dock en positiv trend skönjas och när resultatet kunde fastställas till 1499 aktiva bon (en fördubbling sedan projektet startade) höjdes förhoppningarna igen. När också havsörnsaktiviteten höll sig på en ovanligt låg nivå vilket resulterade i att nästan 2000 ungar kunde räknas in den 14 juni blev det tydligt att det fortfarande finns hopp för ejdern! När projektet startade år 2019 var en av målsättningarna, vid sidan av att stärka livskraften i den viktigaste ejderkolonin i Lågskär säsongen 2024 Finland, även att utreda havsörnens betydelse för ungproduktionen. Tanken var att först trygga ådorna under ruvningstiden, minimera boplundring av kråkfågel så att så många ungar som möjligt kom ut på vattnet, och sedan genom intensiv närvaro och aktiva skrämselförsök hålla örnarna borta under ungarnas första levnadsveckor. På så sätt kunde havsörnens enskilda betydelse studeras och därmed också en gång för alla ge svar på om det är något annat som också har stört ungöverlevnaden. När skrämselförsöken inte fungerade var det naturliga steget att också löpa linan fullt ut och pröva skyddsjakt som ett sista alternativ. Hur skulle man annars få svar på om det även är något annat som lyfts fram i debatten, som att Lågskär inte är en lämplig uppfödningsplats för ådungar, eller att det är något med ådornas kondition eller i födan för ungarna som orsakar dödligheten och att havsörnarna bara är den synligaste faktorn? Tack vare att havsörnsaktiviteten var så låg i år vet vi nu att det inte är något fel på vare sig ådor eller ungar. Så klart dör ådungar av andra orsaker också och ifjol drabbades kolonin svårt av fågelinfluensa, men det är effekten av havsörnen som överskuggar alla andra faktorer och avgör kolonins livskraftighet. Hålls predationstrycket på en måttligare nivå finns det goda förutsättningar för en lyckad häckning, men när havsörnstrycket ? En åda som gick ut med fem ungar på Lågskär den 16 maj, simmade redan följande dag till Sundskärsarkipelagen. Där uppehöll den sig sedan till slutet av maj då den förlorade eller övergav ungarna. Därefter blev den rörligare och sökte sig till Lumparland, var tillbaka någon sväng till Lågskär, för att sedan rugga i Föglös södra yttre skärgård. Antal ådbon på Lågskär har ökat med det dubbla sedan projektstarten. 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 2017 2021 2022 2023 2024 1545 1154 1152 964 727 Antal ådbon GE TT Y IM AG ES Jägaren 5/2024 66 Åland 66-67_Åland_JÄ0524.indd 66 66-67_Åland_JÄ0524.indd 66 27.8.2024 15.05 27.8.2024 15.05
• Rådjursjakten i Jaktportalen D en nya treårs perioden för rådjurslicenser­ na har startat detta år och som ni redan känner till så gick det att ansöka om licen­ serna digitalt i Jaktportalen för första gången i år. Vi vill gärna passa på att påminna om att det finns flera funktioner som gör att det är lönt att ta i bruk Jaktportalen. Genom jaktportalen kan alla medlemmar i rådjurslaget få tillgång till en karta över jaktlagets jaktområde och ta del av information om rådjurstilldelningen och avskjut­ ningen. Jägarna kan också lägga in markeringar för jakttorn, saltstenar och samlingsplatser som kan delas med de andra medlemmarna i laget. Kontaktpersonen för respektive jaktlag är i nyckelposition och är den som ansluter övriga medlemmar till jaktlaget. Om ni önskar få en annan person som administratör för jaktlagets digitala tjänster kan ni ta kontakt med land­ skaps regeringens enhet för jakt­ och viltvård så går det att ordna. Ni kommer att kunna rapportera in avskjut­ ningen fortlöpande så att både förvaltningen och ni kan följa med hur jaktlagets mål gällande rådjurs­förvaltningen fortskrider under säsongen. Mera info angående detta hittar ni på https:// jakt.regeringen.ax eller https://www.regeringen. ax/miljo­natur/jakt­viltvard/jaktportalen. Förutom en mängd information och hjälpme­ del för rådjursjakten så hittar även du som jagar annat vilt en del intressanta saker i portalen, du har en bytesdagbok, du har möjligheten att rap­ portera säl och skarv digitalt samt även en karta över var blyförbud nu råder för hageljakten. Du hittar även en direkt länk till regeringen.ax där vi nu publicerat en sida som sammanställer alla jakttider samt även hur hundandvändningen i samband med jakt är reglerad. ROGER GUSTAVSSON varit högt har ungöverlevnaden varit obefintlig. Detta visar därför hur viktigt det är att vi fortsätter arbetet med att stärka kolonin. Omkring 2000 nya ejdrar till populationen har betydelse inte bara lokalt, utan även för omkringliggande områden som efter 2–3 år kommer att koloniseras av nya ådor som söker häckningsplatser. De ådor som i år märktes med GPS-sändare visade tydligt hur stora områden de rör sig över och att de även med små ungar kan söka sig långt bort. Det visar på en stark potential för att kolonisera nya områden. Har jakten på marklevande predatorer i angränsande skärgård gått bra och det finns trygga holmar att häcka på finns goda förutsättningar för att ejdrarna ska återetablera sig. Det är dags att lägga i nästa växel! 67 Jägaren 5/2024 Nr. 5/2024 73. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 15.11.2024. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Markku Pakarinen, Mirja Rantala, Tero Salmela, Mikko Sirkiä, Marko Svensberg och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Tryckeri: Hansaprint 2024/Jag24_05 Pärmfoto: Pekka Kotkatniemi ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Butik och beställningar Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi 66-67_Åland_JÄ0524.indd 67 66-67_Åland_JÄ0524.indd 67 27.8.2024 15.05 27.8.2024 15.05
• www.blaser.de Blaser K95 -kertalaukauskivääri on paras valinta metsästäjälle, joka arvostaa aseessa keveyttä, kompaktia kokoa ja helppoa käsiteltävyyttä. Blaser K95 Success -kiväärin ergonominen peukaloreikätukki mahdollistaa Blaserkertalaukauskivääreiden legendaarisen tarkkuuden hyödyntämisen myös kaikkein vaativimmissa ampumatilanteissa. Vakaa ote – tarkat laukaukset! KAIKKIIN TILANTEISIIN! A se ita ja pa no ks ia m yy dä än va in lu va nh alt ijo ille . N ou da ta m et sä st ys lak ia kä yt tä es sä si lis äla itt ei ta , ku te n läm pö ka m er ao pt iik ka a ta i ää ne nv aim en tim ia . Ku va n as e va lin na isi lla lis äv ar us te illa . K95 SUCCESS Maahantuoja: Nordic Distribution Oy www.nordis.fi © 20 24 68_Takakansi_JÄ0524.indd 68 68_Takakansi_JÄ0524.indd 68 27.8.2024 15.04 27.8.2024 15.04