• 6 / 2008
• Ledaren Sauli Härkönen bitr. verksamhetsledare Förbud mot handel med sälprodukter har EU gått in för nya linjer? Finland har varit medlem i Europeiska unionen i drygt tio år. Då medlemskap söktes föreställde man sig att EU inte skulle ha alltför stor inverkan på jaktfrågorna i vårt land. Sedermera har vi dock kunnat konstatera att framförallt de s.k. fågel- och habitatdirektiven har spelat en avgörande roll vid skötseln av jaktfrågor. Verkningarna har yttrat sig i form av ett flertal ändringar i jaktlagstiftningen och den vägen som en ökad petnoga byråkrati, särskilt när det gällt de stora rovdjuren. Fågel- och habitatdirektivens effekter har varit direkta och under tiden för medlemskapet delvis även väntade på förhand. Ändringarna ser dock inte ut att ta slut. EU:s kommission har inlett beredningen av en lagstiftning som öppnar helt nya och principiellt betydelsefulla riktlinjer för frågor om vilka det skenbart sägs att de inte inverkar på medlemsländernas behörighet att sköta bl.a. jaktfrågor. Senaste vår lämnade EU:s kommission ett förslag till en förordning med syftet att förbjuda handel med sälprodukter. Förslaget är utarbetat på handelspolitiska grunder och från början riktat mot i Kanada bedriven industriell sälfångst. Utgångspunkten för kommissionen har varit att säkerställa att det inte kommer in sälprodukter på gemenskapens marknad som härstammar från sälar som inte har avlivats och flåtts så att de besparats från smärtor, plågor eller annat lidande som kunnat undvikas. Som en intressant tilläggsmotivering utnyttjar kommissionen de förbud mot handel med sälprodukter som verkställts eller planeras i vissa medlemsstater. Utgående frän dessa förbud anser kommissionen att det är ändamålsenligt att harmonisera reglerna, dvs att i syfte att förebygga en splittring av den inre marknaden genomföra ett handelsförbud som i första hand gäller hela EU. I och för sig bör kommissionens utgångspunkt understödas. Den syftar ju till att säkerställa synpunkter på djurens välbefinnande i en jaktsituation. I det här avseendet duger den i vårt land bedrivna säljakten, som grundar sig på den fastställda förvaltningsplanen för våra sälstammar, bra som föredöme också för andra. Köttet, skinnet och tranet från sälar som fällts i vårt land har traditionellt nyttjats i hushållen. Gråsälstammens kraftiga tillväxt har ökat möjligheterna till jakt och samtidigt har fångsternas volym ökat. Det här har möjliggjort småskalig vidareförädling av sälprodukter i kommersiellt syfte. Inom t.ex. Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt har det genomförts EU-finansierade projekt, som haft som mål att understryka sälarnas position som ett vilt som kan tillgodogöras enligt principen för hållbart nyttjande. Förslaget till förordning skulle när det realiseras inte nödvändigtvis leda till att handeln med sälprodukter upphör. Enligt förslaget skulle handel med sälprodukter vara möjlig med stöd av ett specialsystem då vissa till sälfångsten knutna villkor uppfylls. M.a.o. skulle medlemsstaten vara skyldig att ansöka om undantagstillstånd om avsikten är att fortsätta handeln med sälprodukter. Ytterligare skulle sökanden av undantag vara tvungen att på ett tillfredsställande sätt visa kommissionen att säljakten fyller ställda kriterier. Avsikten är att i detalj fastställa dessa i en bilaga till förordningen. Redan nu kan bedömningen göras att det förfarande som beskrivs i bilagan kommer att vara tungt förvaltningsmässigt och lämpa sig illa för finländsk säljakt. Det kommer t.ex. att vara intressant att se hur utomstående observatörers möjligheter till deltagande i säljakten realiseras. Ytterligare skulle kommissionen ha rätt att ändra bilagorna. Det här kan i framtiden medföra på förhand oförutsägbara ändringsförslag, som inte nödvändigtvis har någon som helst beröringspunkt med den praktiska säljakten. Summa summarum har denna öppning av EU-kommissionen synnerligen stor betydelse. För närvarande verkställs den reglering som gäller handeln med vilda djur närmast inom ramen för CITES-konventionen om handel med hotade arter. Det torde inte på något sätt vara uteslutet att också den handel som bedrivs med annat rikligt förekommande vilt i framtiden börjar regleras på till sälförordningen knutna handelspolitiska och med djurens välbefinnande förknippade grunder. Härvid skulle verkningarna vara avsevärt längregående och även ekonomiskt betydelsefullare. Envar kan i tankarna fundera över vad det här skulle innebära för den övriga jakten. T.ex. hur man skulle ordna med utomstående observatörers närvaro vid hundratusen finländska älgjägares eller miljoner europeiska vildsvinsjägares jakter? G 2 Jägaren 6 / 2008
• Innehåll Nr 6 24.11.2008, 57. årgången. Jägaren är Jägarnas Centralorganisations upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 000 ex. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 23.01.2009. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Huvudredaktör: Jari Pigg Redaktör: Klaus Ekman Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt och Carl-Gustav Zilliacus Redaktionsråd: Tapani Pääkkönen (ordf) Jari Pigg Klaus Ekman Juha Immonen (v.ordf) Marko Mikkola Leif Norrgård och Jarkko Nurmi. Sakkunnigmedlemmar: Ilkka Eskola Vesa Ruusila Redaktionens adress: Jägarnas Centralorganisation Fantsvägen 13-14 01100 Östersundom tel. 09-2727 8116 Adressändringar och jaktkortsärenden: Telefon 0303 9777 Tryckeri: HANSAPRINT2008/ JÄG08_06 Pärmfoto: Hannu Huttu sida 4 Jakten på försvunna våtmarker Effektiv fångst av gråtrut lättar på silltrutens nödläge i Finska viken sida 14 sida 20 På mårdjakt i Ähtäri sida 44 Test av jaktammunition påminner älgen om en telefonkatalog? 4 10 12 14 18 26 30 34 36 37 Älgarnas vinterbeten kartlades i Kajanaland sida 30 Åldersbestämning av älg med hjälp av framtandens årsringar sida 34 Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN 0355-2683 Jakten på försvunna våtmarker Försvunna och återfunna Ordförandens spalt Effektiv fångst av gråtrut lättar på silltrutens nödläge i Finska viken I mårdens garn På mårdjakt i Ähtäri Älgarnas vinterbeten kartlades i Kajanaland Åldersbestämning av älg med hjälp av framtandens årsringar Jakten på statens marker: De svaga hönsfågelbestånden innebär utmaningar Forskarperspektivet: Triangelinventeringarna fyller tjugo år 38 Jakten på skogsren målstyrd selektiv jakt 44 Test av jaktammunition påminner älgen om en telefonkatalog? 48 Knappt om skogshöns har vi jagat uthålligt? 52 Med Eki på vandring: På långfärd med skidor 54 Ålandsnytt 58 Ungdomsspalten: Från skuggan under granar till egen stuga och Jaktlerduvan 62 Av kärlek till mat: Aila Hietala 64 För julgubbens säck! 66 Jägarorganisationen meddelar 68 Adresser 69 Affärer Jägaren 6 / 2008 3
• JAKTEN PÅ FÖRSVUNNA VÅTMARKER Gölar och gyttjepölar, grodtjärnar och lergropar vem är intresserad av dem? Åtminstone Österbottens jaktvårdsdistrikt, som just nu jagar försvunna våtmarker med stöd av projektmedel som beviljats av Södra Österbottens och Österbottens TEcentraler. Redan har jaktföreningarna tjallat om runt 150 våtmarker för våtmarkskoordinator Pirita Yliaho, som antecknat dem på sin objektlista. I fortsättningen är de meningen att restaurera dem där var markägare och jaktföreningar finner en gemensam melodi och restaureringen inte inverkar menligt på jord- och skogsbruket. Å hör du det flyger upp flockvis med änder. Kan man tro på den där Matti Våtmarkskoordinatorn Piritta Yliaho på Österbottens jaktvårdsdistrikt och naturvårdschefen Matti Seppälä på Södra Österbottens skogscentral vid en vattenskyddsvåtmark i ett skogdikningsområde i Seinäjoki. Jarkko Nurmi, jaktchef, Österbottens jaktvårdsdistrikt 4 Jägaren 6 / 2008
• Omkring 4000 våtmarker har försvunnit i vårt land pga torrläggning. Målsättningarna för vattenskyddet och viltvården kan kombineras på våtmarkerna. Vidsträcktare objekt fungerar bäst som stoppare av sediment och de är ypperliga miljöer för sjöfåglarnas kullar. M ålet för projektet Österbottens mångdubbelverkande våtmarker är att inom jaktvårdsdistriktets verksamhetsområde under 2008 kartlägga förekomsten av igenvuxna eller annars försvunna restaureringsdugliga vattenområden och även hitta helt nya våtmarker som ska anläggas. När de bästa objekten först har grävts fram genom en förutredning är det meningen att sparka igång ett fortsättningsprojekt, som skulle öppna penningkranarna för omsättning av restaureringarna i praktiken. De restaurerade våtmarkerna är ur jägarnas och viltvårdarnas synpunkt ypperliga miljöer för kullarna och givetvis också jaktobjekt, men våtmarkerna är även nyttiga ur jord- och skogsbrukets vattenskyddssynpunkt. En av projektets idéer är just att leda utdikningsområdenas avrinningsvatten till de våtmarker som anläggs. Där kan sediment som följer med dikesvattnet sjunka till botten och näringsämnena binds vid växtligheten istället för att rinna ut i sjöar och älvar. RESULTAT: restaureringsbehov så det räcker Våren 2008 skickade vi ut omkring 450 enkätformulär gällande våtmarker till alla jaktföreningar, fiskelag, skogscentralens byråer och skogsvårdsföreningar samt till fågel- och naturskyddsföreningar inom jaktvårdsdistriktets område. Vi fick rikligt med svar och och det kommer fortfarande mera svar till jaktvårdsdistriktet. Nästan i varje österbottnisk kommun har det hittats en eller två sjöar som man i tiderna med hjälp av torrläggning och dikning hade tänkt utöka odlingsmarken med. Ofta gick det ändå så att sjön försvann men någon hygglig åker fick man inte och nu är dessa marker tillandning som ockuperats av videt. En del av dem omfattar tiotals hektar och många kunde restaureras till andparadis utan att restaureringarna skulle orsaka större men för jord- och skogsbruket. Ivrigast besvarade jaktföreningarna och fiskelagen enkäten. Via dem fick vi uppgifter om sammanlagt 128 våtmarksobjekt. Däremot var det överraskande att ornitologerna och naturvårdsföreningarna inte kom med ett enda objekt? Enkäten var upplagd så att vi utgående från svaren skulle kunna utarbeta en rankinglista över eventuellt kommande restaureringar av fågelvatten. Dessvärre kan man inte ens med stora ekonomiska satsningar få goda sjöfågelmiljöer av alla anmälda objekt. Karga områden som tagits över av mossor och vuxit igen lönar det sig som regel inte att restaurera, för på dem utvecklas det inte av sjöfåglar gynnad mångsidig växtlighet och inte heller sådan rik vatteninsektfauna som fågelkullarna kräver. Utgående från resultaten av enkäten blir det möjligt att fokusera resurserna till rätta objekt. RESULTAT: tiotals toppobjekt Med hjälp av enkäten försökte vi framförallt hitta objekt som passade bäst för sjöfågel, hade frodig växtlighet och var vidsträckta. Ytterligare skulle det vara möjligt att restaurera dem med rimliga kostnader, dvs i huvudsak genom att dämma upp dem. 31 dylika toppobjekt påträffades. 58 restaureringsobjekt på medelnivå anmäldes. Resten av objekten var karga och dyra att restaurera. Jägaren 6 / 2008 5
• Det är också fråga om detta: vattnen eutrofieras och behöver vård. Verksamhetsledaren för Österbottens naturvårdsdistrikt Teemu Tuovinen är också själv jägare och fiskare. På bilden är iståndsättning av lekplatsen för bäckforeller i en bäck på gång. Sedimenten från dikningsområden hade slammat igen lekbankarna. Med våtmarker kan avrinningsvattnet renas så att igenslamningen minskar. Jaktföreningarna och markägarna kan tillsammans genomföra t.o.m. stora naturvårdsprojekt inom ramen för sina fungerande samarbetsrelationer. De mest typiska österbottniska objekten är enligt enkäten igenvuxna insjövikar som erövrats av fräkenväxter, jordbruksmiljöernas gamla lertäkter och torrlagda insjöar som är bevuxna med vide. Ivrigast anmäldes objekt från följande österbottniska jaktvårdsföreningars områden (vi lyfter på hatten för jägarna i dessa föreningar!): Evijärvi-Kortesjärvi jvf, 19 förslag Isojoki-Karijoki jvf, 10 förslag Jalasjärvi jvf, 10 förslag Kannus jvf, 10 förslag Lappajärvi-Vimpeli jvf, 10 förslag Alajärvi jvf, 9 förslag Perho jvf, 8 förslag Kauhava jvf, 7 förslag nära bedömningar kan vi i dem hitta hundratals av frodiga våtmarksobjekt i skogsområdena. Ur viltvårdssynpunkt är frodiga svämlandsängar ännu intressantare. De kunde dämmas upp till vidsträckta våtmarker på platser där objektet inte inverkar menligt på skogsbruket. I framtiden kan det eventuellt bli möjligt att utveckla naturvårdsfinansiering av dylika objekt till gagn för vården av skogsnaturen och vattenskyddet. Till projektets expertgrupp har också kallats representanter för regionens naturskyddsdistrikt och de regionala ornitologiska föreningarna samt som en viktig myndighetspartner Västra Finlands miljöcentral. Restaurering av våtmarker kräver alltid ett nära samarbete med miljöförvaltningen. Ett brett samarbete våtmarkerna till fromma Som aktörer i projektet deltar även Södra Österbottens skogscentral samt Pro-Agria i Södra och Mellersta Österbotten (de tidigare landsbygdscentrumen), som vid sidan av sin verksamhet för att utveckla landsbygden har samlat på sig ett avsevärt vetande om restaureringsdugliga våtmarker. Avsikten är att komplettera resultaten av enkäten genom att göra plock i skogscentralens databaser med geografisk information. Enligt prelimi6 Jägaren 6 / 2008 Skogarnas våtmarksveteran Södra Österbottens skogscentral är en aktiv aktör inom sitt verksamhetsområde och skogscentralen förtjänar ett hedersomnämnande för aktiv verksamhet vid främjandet av många projekt vården av skogsnaturen till fromma. Granskat på riksnivå har dessa projekt förekommit mest just i Södra Österbottens verksamhetsområde och som primus motor för dessa har naturvårdschefen Matti Seppälä fungerat. Han har specialiserat sig framförallt på våtmarker där avrinningsvatten från skogsbruket behandlas. Viltvård och jakt är ofta viktigare motiv än pengar vid restaurering av våtmarker.
• - Skogscentralen har under de senaste tio åren anlagt 25 våtmarker som tjänar skogsbrukets vattenskydd. Av dessa har nästan alla betydelse också för viltet. Den största våtmarken omfattar 8 hektar, de minsta 0,2 ha, berättar Seppälä. Som bäst funderar skogscentralen tillsammans med jaktvårdsdistriktet, miljöcentralen och områdets markägare på om man skulle kunna återställa Ojajärvi sjö i Peräseinäjoki till ett sjöfågelområde. Samtidigt skulle Ojajärvi också fungera som ett vattenskyddsobjekt för jord- och skogsbruket. Saken är knuten till ett av skogscentralens naturvårdsprojekt inom vars planeringsområde Ojajärvi finns. Förhoppningsvis avancerar frågan, för objektet var tidigare en rik fågelsjö, som i tiden sköttes med slåtter för att få foder åt husdjuren. De gamla husbönderna kommer ännu ihåg att det förr fanns så mycket sjöfågel kring Ojajärvi, att det vid bärgandet av höskörden med lie kunde hända att tråkigt många fågelhalsar kapades samtidigt I och med att höbärgningen och boskapens betesgång upphörde utarmades också sjöns växt- och fågelvärld och igenväxningen tog fart. Behovet av restaurering är nu skriande. För restaureringsfunderingarnas del sker dock framstegen helt enligt markägarnas synpunkter, såsom man alltid varit van att göra i samband med jaktvårdsdistriktets och skogscentralens projekt. Att uppnå enighet är en grundförutsättning för att skötseln av de våtmarker som hittats i samband med den preliminära utredningen ska kunna inledas. Nationell våtmarksstrategi för vilthushållningen I Våtmarkernas ekologiska betydelse har också i Finland nått centrum för diskussionerna. T.o.m. statsministern efterlyste i en intervju för en tid sedan snabba och fungerande lösningar för en ökning av antalet våtmarker. Med hjälp av dem kunde vattenskyddets tillstånd förbättras. Därtill ställs i det Östersjöprogram Lipponens tvåa beredde som mål anläggande av upp till 20 000 våtmarker. Viltavdelningen vid jordoch skogsbruksministeriet har för att främja dessa mål utfört ett planmässigt arbete genom att bereda en Nationell våtmarksstrategi för vilthushållningen. Kärntanken i den är att skapa en verktygslåda för främjandet av skötseln och restaureringen av våtmarker. Grundtanken i JSM:s strategi är mycket pragmatisk: jägarna och markägarna är de intressegrupper som kan realisera t.o.m. betydande naturvårdsprojekt. Jägarna har en omfattande tradition av talkoarbete inom viltvården, de har ett fungerande lag (jaktföreningen) i varje finländsk landsbygdsby och framförallt har de fungerande samarbetsrelationer med markägarna i området. Iståndsättningarna kräver alltid markägarnas tillstånd. Strategins mål är att hitta medel som stöder dessa två intressegruppers samarbete. De restaurerade våtmarkerna har givetvis ett syfte vilket även ordparet för vilthushållningen antyder - att även jaga och bedriva annan viltvård. Mycket arbete har redan gjorts, för jägarna har enligt jaktföreningsundersökningarna redan restaurerat kring 2000 våtmarker under decenniernas gång. Den här existerande aktiviteten vill man ytterligare öka och utsträcka till iståndsättning av allt vidsträcktare våtmarksområden. Skötseln av livsmiljöer är bara en del av den omfattande strategin, som också tar upp större frågor med anknytning till jakten på sjöfågel och förvaltningen av bestånden. Den är således ett slags gemensam förvaltningsplan för våtmarker och sjöfåglar, som förenar frågorna om viltarter och livsmiljöer. Strategin kommer i framtiden att fastställa hörnstenen för hållbart nyttjande och förvaltningen av sjöfågelbestånden. I utarbetandet av strategin har det deltagit en stor skara experter från följande organisationer: jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Finlands Miljöcentral, Jägarnas centralorganisation, Österbottens och Norra Savolax jaktvårdsdistrikt, Finlands Jägarförbund, Forststyrelsen och Helsingfors universitet. Avsikten är att strategin ska gå ut på remiss redan under vintern. Startskottet för våtmarkernas blomstringstid? Också Österbottens vattenskyddsförening har varit intresserad av jaktvårdsdistriktets våtmarkskartläggning. Föreningens verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen har vid projektets expertgrupps möten låtit föstå att restaureringen av de bästa objekten eventuellt kan räkna med finansiellt stöd ur Kyrö älvs, Lappo ås och Esse ås fonder, som förvaltas av föreningen. Målet för förstudien är att vara ett startskott för planmässig skötsel av våtmarksnaturen i Österbotten. I och med den börjar vi i jaktvårdsdistriktet förbereda ett fortsättningsprojekt som har som mål att hitta finansieringsresurser för planering och praktiskt genomförande av restaureringen av de bästa påträffade objekten. För utarbetandet av högklassiga restaureringsplaner krävs yrkesskicklighet i vattenbyggande, något som är tämligen dyrt att anskaffa. Dyrt är också det praktiska iståndsättandet av våtmarkerna. Om avsikten är att återställa de försvunna våtmarkerna måste kännbart större ekonomiska resurser än för närvarande erhållas, annars förblir förstudien endast ett papper. Det viktigaste elementet i restaureringen är dock markägarnas och bybornas intresse för skötseln av sin egen närnatur. Utan dem blir inte en enda våtmark iståndsatt. Eget program för jägarorganisationen I Österbottens jaktvårdsdistrikt har på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet innevarande år berett ett åtgärdsprogram för Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten. Programmets syfte är att stöda verkställandet av de praktiska åtgärderna i den av JSM utarbetade våtmarksstrategin. Önskemålet är att pappret inte stannar kvar på trycksvärtestadiet utan nu ska det börja hända saker kring de förstörda våtmarkerna i hela Finland. Erfarenheterna av det österbottniska våtmarksprojektet fungerar på sätt och vis som ett pilotprojekt för inledandet av det riksomfattande arbetet. Planen har utarbetats i expressfart under våren 2008 och de i planen föreslagna åtgärderna har också på jord- och skogsbruksministeriet befunnits vara viktiga, för åtgärdsprogrammet erhöll 100 000 euro för finansiering av åren 2008 och 2009 av gårdsbrukets utvecklingsfond. På projektets åtgärdslista finns bl.a. utarbetandet av en guide som koncentrerar sig på viltvåtmarker, kartläggning av våtmarker i landets alla jaktvårdsdistrikt, utarbetandet av en riksomfattande rapport om kartläggning av våtmarker samt skapande av ett nytt slags samarbete med intressegrupper för att främja restaureringen av våtmarker. Den viktigaste delen av projektet har att göra med ett problem som redan har nämnts i denna artikel: planeringen och det praktiska verkställandet av restaureringen av våtmarker är en dyr sysselsättning och de nuvarande finansieringsmöjligheterna är förbundna med många problem. Avsikten är att under nästa år svarva ihop en projektansökan i miljonklassen som stöd för våtmarksstrategin. Därifrån kunde t.ex. jaktvårdsdistrikten ansöka om finansiering av utarbetande av plan för restaurering eller praktiskt verkställande av de objekt som påträffats vid jaktföreningarnas förutredningar. Förhoppningsvis går alla jaktföreningar i vårt land entusiastiskt med i projektet. Åtminstone i Österbottens jaktvårdsdistrikt har intresset för våtmarkerna varit påtagligt: det strömmade in många anmälningar om restaureringsobjekt och de första förfrågningarna om möjligheter till finansiering av restaureringar kom redan veckan efter postningen av enkäten. Jaktvårdsdistriktets våtmarkskoordinator Piritta Yliaho var på sommaren distriktets överlägset mest efterfrågade person alltid i telefon. Jaktföreningarna kan bäst främja det praktiska verkställandet av våtmarksstrategin genom att flitigt besvara det enkätformulär som inom nära framtid droppar in i postlådan. Bland de anmälda objekten väljs också de projekt som ska finansieras, om vi får finansiering för större projekt under nästa år. På markägarnas villkor Jaktföreningarna och markägarna kan tillsammans genomföra t.o.m. stora naturvårdsprojekt inom ramen för sina fungerande samarbetsrelationer. I jaktföreningarna har det traditionellt utförts mycket talkoarbete för att främja viltvården. Iståndsätta
• PÅ BEGÄRAN AV FRÅN FINSKA JÄ SNOWCAMO JAHTIJAKT SNÖCAMO -STÄLL Vinterjägarens favorit, den både värmer och håller dig varm. Camoställets mönster smälter perfekt in i vinterterlandskapet. Unikt nskt vinterterrängsmönster som är designat av Kimmo Takarautio. Nytt AIR TEX2 membran i toppklass när det gäller vattentäthet och andningsförmåga. Smuts avvisande Teon yta, både tyget och membranet är testat i minusgrader. VE NT ILE R AN DE | R VÄ M E L A M I NER TT ÄT T EN T | A ånsp kl. förm in 149 s+ leveran ostnader k VI ITSTÄLL S FAVOR NTERN Det är tryggt att handla i vår nätbutik: du kan returnera varan om den ej passar Nordea, Sampo, Osuuspankki, vanliga kreditkort (Erätukku-nansiering) Erätukkus förmånspaket 0,- Erätukkus nätbutik har: Ribbstickad mössa /k Halvngervantar va l itets-förh Beställ www.eratukku. eller ring 020 747 7000 (måfre 917) TAMPERE, Possijärvenkatu 4 VANTAA, Valimotie 27 la ål nde D | VA 00 ER aket niskt ava n Tek EKO UND NOMIS K ERS Ö 3/20 KNING 0 rad ce U t m ä rk t p r i s 8
• TT ÄT T EN T ÄGARE VE NT ILE R AN DE | R VÄ M E L A MI NER | CAMO A 149 räntefri b ar et ag id ingst aln 00 t m 60 d UK KU- FI N A N SI RI E NG JAHTIJAKT HÖLSTERRYGGSÄCK Helt ljudlöst material, Läderfodral för vapen i bakdelen av ryggsäcken. Stadigt, justerbart höftbälte. Justerbar bröstrem på ryggsäckens bärremmar. Färg: Grön eller i det unika snöcamo mönstret som är designat av konstnären Kimmo Takarautio. NYHET! 49 OULU, Alasintie 8 LAPPEENRANTA, Kauppiaankatu 2 + leveranskostnader 00 s+ leveran ader kostn D | VA JAHTIJAKT SAFETYCAMO -JACKA AIR TEX2 Safety Camo jackan är en idealisk kädsel för tex. älgjakt. Utmärkt i andningsförmåga samt vatten och vindtäthet, AIR-TEX membranet tilsammans med det ljudlösa tyget gör jakten till en erfarenhet utan att äventyra säkerheten. Med Scentech doftspärrsteknologi. Alla sömmar är tejpade. Rikligt med ckor och div. användbara detaljer för jägaren. Safety Camo mönstret är designat av konstnären Kimmo Takarautio. Storlekar XXS XXXL. NYHET! T RÄ
• FÖRSVUNNA OCH ÅTERFUNNA SKÖTSEL BEHÖVS En våtmarksutredning som har gjorts i Österbotten visar att det i så gott som varje by finns objekt att rusta upp eller möjligheter att anlägga helt nya våtmarker. I den här artikeln ska vi presentera några av de försvunna och återfunna fågelvattnen. E Jarkko Nurmi, jaktchef, Österbottens jaktvårdsdistrikt nkäten gjordes i våras och i några fall har man redan på österbottniskt vis hunnit gå rakt på sak och utan krusiduller hunnit iståndsätta objekt som återfanns tack vare enkäten. För några objekts vidkommande håller man som bäst på med planeringen. Samtidigt finns det jaktföreningar där medlemmarna började rusta upp våtmarker redan långt innan det ens blev aktuellt i vårt land att snacka om vattenskydd och mångfald. I landet som helhet betraktat har jägarna under årens lopp rustat upp ungefär två tusen fågelvatten (enligt JCOs jaktföreningsenkät år 2005). Det här är ingenting mindre än en prestation att vara stolt över! Osökt får det mig att undra om inte det här arbetet som föregångare i naturvård kanske borde ha lyfts fram ännu mera av jägarorganisationerna i den information som de går ut med. Jägarna har redan i många års tid arbetat för vattenskyddet och mångfalden medan samhället i övrigt har vaknat upp mycket senare. Samarbetet mellan jägare och markägare beträffande iståndsättandet av våtmarker kunde i framtiden avkasta ännu mer vattenvårdstjänster för samhället. Samtidigt kunde den här verksamheten stödas för en ganska så billig penning. har bestått av några aktiva i jaktföreningen och byaföreningen. Den som har dragit det tyngsta lasset i torvtäkten och skopat upp n mest torv är allt Matti Syrjälä. Men i jaktförälä. eningen var uppslutningen stor för projektet och tiotals jägare deltog i talkoarbetena. Det är ju jag som har grävt allt det här med min egen maskin, förklarar Syrjälä och fortsätter: Det största tacket går ändå till Kauhajoki kommun som arrenderade ut den gamla torvtäkten till oss på ett långt kontrakt och dessutom gav oss tillstånd att anlägga ett fågelvatten. Juhani Toivakka som är medlem i vår jaktförening har också stått för en väldig insats genom att ta hand om allt pappersjobb och byråkratin. Syrjälä är väldigt anspråkslös karl. Även om arrendeavtalet och tillståndet att anlägga en våtmark bildar grunden för hela projektet så utgör Syrjäläs insats om hundratals arbetstimmar ett utomordentligt exempel på jaktföreningarnas potential att uträtta natur- och viltvårdsarbeten. Sjöfåglarna har med omedelbar verkan gjort sig hemmastadda i de nya vattnen och det susar av hundratals änders vingar i trakten. Under hösten har jägarna gjort smärre uttag från fågeltillgångarna enligt det uthålliga nyttjandets princip. Jaktföreningen har gjort upp ett strängt reglemente för jakten vid sina fågelvatten och enligt detta är det tillåtet att jaga en enda gång i veckan. Byaföreningen i Kainasto är aktiv också i sin övriga viltvårds- och jaktverksamhet, och trakten är känd runt om i Finland för möjligheterna att jaga med och dressera fågelhundar. Tursonneva försvunnen och återfunnen Jaktvårdsdistriktet arrangerade i Storkyro en kväll på temat våtmarker och som en följd av detta återfanns i terrängen en försvunnen våtmark, som för en mycket blygsamma prislapp skulle kunna förvandlas till ett utomordentligt fågelvatten. Äran för att ha återfunnit det för- svunna tillkommer en gråskäggig genttillkomme leman som efter avrundad våtmarkskväll av ville visa ett objekt i terrängen som kanske kunde bli ett fågelvatten. På distriktet blev häpfågelvatten naden och entusiasmen stor när det visade sig att ett albestånd gömde på en flera hektar stor och frodig våtmark. Allt som behövdes var en gallring av trädbestånden och buskagen samt en lätt utglesning av vattenväxtligheten för att stället skulle träda fram som en veritabel andmagnet! Flera andkullar gled omkring där vid den aktuella tidpunkten, men om det verkligen blir av att restaurera stället så talar vi med all säkerhet om en barnkammare för tiotals fågelkullar. Till på köpet ligger platsen vid Kyro älv som är känd som rena rama riksvägen för flyttande änder. Med distriktets våtmarkskoordinator Pirita Yliaho och viltvårdskonsulent Juha Heikkilä som stödpersoner har vi redan varit hos Eino Toivola, som är kommundirektör i Storkyro, och diskuterat saken. Kommunen kommer sannolikt att stöda det planerade restaureringsprojektet eftersom stället är i kommunens ägo, berättar Martti Huhtamäki som är den gråskäggige gentlemannen som återfann platsen. Kommundirektören var särskilt intresserad av att kunna använda objektet i demonstrations- och utbildningssyfte. Österbotten är torrt och det behövs fler modellobjekt av det här slaget. För till exempel en praktisk kurs i hur man identifierar sjöfåglar inom biologiundervisningen skulle en våtmark passa alldeles utomordentligt bra. I samma undervisningspaket kunde man också bygga in våtmarksnaturen och vattenskyddet. Och förstås skulle det också vara tillåtet att jaga där. Byn Kainasto i Kauhajoki I byn Kainasto i Kauhajoki finns en före detta torvtäkt där vågorna nu skvalpar. Vattenytan i de två dammarna uppgår sammanlagt till ungefär tre hektar. Motorn och kärntruppen i arbetet 10 Jägaren 6 / 2008 De våtmarksaktiva i Kannus Jaktföreningen Väli-Kannuksen metsästysseura har redan för ungefär femton år sedan börjat rusta upp våtmarksobjekt i sina jaktmarker. Föreningen har legat i och jobbat med att iståndsätta
• sjöarna Pirttijärvi, Pahikaisjärvi och Vähänvedenjärvi och den sistnämnda sjön har ju ett namn som skvallrar om viltvårdsproblem Föreningen har fått finansiering från flera olika håll och dessutom har ordvrängarna i föreningen satt ihop den kanske muntraste viltstigen i hela landet. Här delas det ut natur- och viltkunskaper med humor i skopan! Vårt nätverk av viltstigar skulle behöva en uppryckning och även Pahikaisenjärvi skulle behöva en insats eftersom det är den frodigaste av våra våtmarker och alltså även vår bästa fågelsjö. Om växtligheten är frodig så behövs det skötsel för att stället ska vara bra för sjöfåglar, upplyser Markku Mäki-Petäjä. Jaktföreningen har börjat skissa på en viltstig som presenterar skötselåtgärder i våtmarksnatur. Det är meningen att finansieringen för byggandet ska ordnas med olika stödformer för byaverksamhet. Jaktföreningen Väli-Kannuksen metsästysseura kan lugnt titulera sig föregångare eftersom föreningen började iståndsätta sina våtmarker långt innan den stora allmänheten blev medveten om våtmarkernas betydelse och naturvärden. Föreningen har också i övrigt förverkligat sina planer fördomsfritt och har skickligt tagit vara på olika finansieringsmöjligheter för att främja sin viltvårdande verksamhet. Samarbetet mellan jägare och markägare beträffande iståndsättandet av våtmarker kunde i framtiden avkasta ännu mer vattenvårdstjänster för samhället. Samtidigt kunde den här verksamheten stödas för en ganska så billig penning. Martti Huhtamäki återfann en försvunnen våtmark i Tursonneva i Storkyro. Strategi ger mera fart Även om österbottningar ibland har för vana att smälla med hängslena eller åtminstone verkar det så emellanåt så är det inte meningen att skryta i den här artikeln. Inom varje jaktvårdsdistrikt finns det gott om jobb att uträtta på våtmarkskanten och fler talkoarbetets hjältar av ovannämnda slag. I framtiden kan vi förhoppningsvis stöda den här verksamheten ännu bättre än förut. Viltavdelningen på jord- och skogsbruksministeriet håller nämligen som bäst håller på och bereder en nationell våtmarksstrategi för vilthushållningen. Avsikten är att underlätta arbetet för dem som iståndsätter våtmarker och att finna fungerande verktyg för att på riksnivå sköta om våtmarker som har blivit försummade. En viktig aspekt vid den praktiska tillämpningen av en våtmarksstrategi är att inte lämna markägarna ohörda och att bygga upp ett fungerande nätverk för samarbetet med myndigheterna. När samarbetet fungerar mellan jägare och markägare så har vi en grund på vilken vi kan bygga upp även omfattande restaureringsprojekt, vilka samtidigt är till nytta för hela samhällets vattenskydds- och mångfaldsmålsättningar. G Jaktföreningen Väli-Kannuksen metsästysseura har restaurerat ett flertal fågelvatten. Matti Syrjälä och Jyri Rinne har iståndsatt våtmarker i Kauhajoki. Bakom de båda driftiga gossarna syns ett fågelvatten som under höstens lopp har fått sällskap av ett vatten till som är dubbelt så stort Jägaren 6 / 2008 11
• Ordförandens spalt Bär jakten skulden? De senaste dagarnas och veckornas tragiska skjutincidenter har åter en gång väckt frågorna om varför och vem som är den skyldiga. Ett billigt svar som nu getts för första gången lyder: jakten är den som bär skulden. Det att vapnet i något fall har varit ett jaktvapen ger inte någon rätt att sätta sig till doms över jakten. Det bör sägas klart och tydligt att dessa tragedier inte har något som helst samband med jakt. Men de erbjuder ett lysande tillfälle för jourhavande docenter med förvrängda uppfattningar att förverkliga sin jaktfientliga mission. Jakten är en tradition som fortlevt ända sedan Finlands bosättningshistorias begynnelse. Till en början var den en näring för anskaffningen av föda och pälsverk, en del av den finländska livsformen. Senare har den utvecklats till ett naturintresse som har den för samhället viktiga uppgiften att förvalta viltbestånden. Den här verksamheten är för det omgivande samhället en förmånlig lösning genom att den bedrivs vid sidan av fritidsintresset. Jakten är och det är värt att hålla i minnet ett intresse under tillväxt, för under de senaste åren har antalet jägare fortlöpande ökat. Större delen av finländarna stöder jakten eller godkänner den. Om dagens diskussion fortsätter som sådan förväntar man sig att jaktmotståndarna i samband med sina hätska inlägg och utbrott skulle erbjuda modeller för hur t.ex. förvaltningen av klövdjursstammarna och arter av främmande ursprung kunde lösas utan jakt. Om nämnda stammar och bland dem särskilt älgen inte skulle förvaltas med hjälp av jakt skulle antalet personskador öka mera inom förloppet av några få år än det sammanlagda antalet offer vid de senaste tidernas tragedier. I den här situationen skulle en del idealister låta de stora rovdjuren öka så mycket att dessa skulle sörja för regleringen. Jag betvivlar dock starkt att befolkningen, med undantag för en del avvikande smågrupper, skulle godkänna en dylik utveckling. En viss större dagstidning startade härförleden på sina webbsidor en diskussion om temat: Är jakten ett sunt intresse? Tilltaget var enligt min åsikt ett lumpet slag i ansiktet på över trehundratusen jägare och dessas familjemedlemmar och en medveten och avsiktlig smutskastning av den stora vänkrets som godkänner vårt naturintresse. G Simo Syrilä ordförande, vildmarksråd Jägarnas Centralorganisation 12 Jägaren 6 / 2008
• TRACKER NYHETER! Trackers produkter är Finsk tillverkade av högsta kvalitet tillverkat för jägare och jakthundar! Med A-GPS och GPRS är spårning av jakthundar snabbare, lättare coh mera pålitligt! Läs mer: www.tracker.fi eller ring, 08 521 9290. 879 ¤ NYHET! BLINKER 29 ¤ Tracker G400 GPS halsband » A-GPS (Assisterad GPS), detta gör positioneringen av enheterna snabbare och mycket säkrare » GPRS spårning (Tracker Live behövs), detta kan göra spårning ekonomiskt* » Områdesalarm, skallalarm SonyEricsson C702 Tracker Hunter mjukvara » Navigering på kartan eller med kompass » Kartladdning dirrekt via GPRS » Spårning av hundar och jaktkamrater » Terräng karta, sjökort och vägkarta » Utdeling av positioneringsinformation, ALLA VINKLAR. I UR OCH SKUR. 199 ¤ C702 är konstruerad för en aktiv livsstil. C702 uppfyller standarden IP54 (Ingress Protection) den är damm- och stänktålig. Så nu kan du njuta av jakt oavsett väder. Telefonen har en inbyggd A-GPS och 3,2-megapixels Cyber-shot kamera. realtidsspårning samt Tracker Live service » Positionsdata med bara några sekunders mellanrum genom GPRS service » Periodisk spårning och lokariserings förfrågan genom GPRS nätverk Gratis till 31.12.2008 » Utdeling av positioneringsinformation ** LIVE Tracker Live GPRS service TRACKER ROAD SHOW Evenemang hållas klockan 18-. Kaffe serveras! 21.11.2008 24.11.2008 25.11.2008 26.11.2008 27.11.2008 28.11.2008 Lentäjän maja, Pudasjärvi Ravintola Turkoosi, Rovaniemi Expert Saarivainio, Iisalmi Best Western CityHotel, Seinäjoki Häijään tanssikrouvi, Häijää Karikon Autotalo, Mikkeli (kl. 10-14!) MED TRACKER G400 PAKET: JAHTIFILM DVD PÅ KÖPET! Värde: 17,90 ¤ Längd: 43 minuter Då du köper Tracker G400 paket (GPShalsband och mjukvaran), får du jahtifilm jakt-DVD på köpet! Giltig tills 31.12.2008. Välkommen till Tracker Road Show. På dessa evenemang kan du lära dig betydligt hur Tracker produkterna användas så att du får mer från din enhet! Det är också möjligt att köpa produkter och se hur dem fungerar. Dessutom träffar du Tracker personal och kan berätta oss hur det har gått med dina Tracker apparat. Mer info: www.tracker.fi * Med en fast månadsavgift för data i abonnemang kan spårning vara mer ekonomiskt jämfört med SMS spårning. ** Du betalar bara för data i abonnemang Tracker Store återförsäljare: ESPOO MARTINKYLÄN AUTOPUHELIN FORSSA TEKNISET LEHTOVIRTA HELSINKI WEXTRA OY HUITTINEN DIGIMESTA HÄIJÄÄ NESTE HÄIJÄÄ IISALMI EXPERT SAARIVAINIO IMATRA EXPERT E.HATAKKA IVALO IVALON LUKKO OY JOENSUU JOENSUUN TELEMAAILMA JYVÄSKYLÄ MIDARE OY KAJAANI MUSTA-PÖRSSI KEMI FOTORES KY KITTILÄ KAAMOS SPORT OY KOKKOLA OY KOKKOTEL SERVICE AB KUHMO PAIKALLIS-SÄHKÖ KUOPIO MARKANTALO KUUSAMO PRISMA LAPPEENRANTA EXPERT E.HATAKKA LIEKSA ESAN KODINKONE OY MALAX MALAX VIDEO SHOP MARIEHAMN ÅLANDS DATATELEFON MIKKELI KARIKON AUTOTALO NIVALA EXPERT PÄIVÄRINTA OULAINEN TEKNISET TOKOLA OULU OULUN TELEPALVELU OY, URHEILU RINTAMÄKI PIEKSÄMÄKI ASENNUSPALVELU REIJO HALONEN PIETARSAARI NAVITEK OY AB PUDASJÄRVI KOILLIS-TELE PUOLANKA HEIKINVAKKA KY ROVANIEMI A.OLLAKKA OY SALO MARKANTALO SAVONLINNA KARIKON AUTOTALO SEINÄJOKI WEXTRA OY SOTKAMO PAIKALLIS-SÄHKÖ SUOMUSSALMI PAIKALLIS-SÄHKÖ OY SUONENJOKI SONERAPISTE TAMPERE MARKANTALO, RXTX-TUOTE TURKU TURUN TELE-PÖRSSI OY UUSIKAUPUNKI SÄHKÖLIIKE ESKO-HOLVI OY VANTAA MAUVAN VARKAUS SONERAPISTE ÄÄNEKOSKI NISKANEN OY KODINTEKNIIKKA JA URHEILU Hunting Experience
• Effektiv FÅNGST AV GRÅTRUT Jukka Tanner lättar på silltrutens nödläge i Finska viken Den effektiva fångsten av gråtrut har minskat fågelns predation av silltrutens ungar i den nyländska skärgården. Tack vare det omfattande fyraåriga försök ett omfattande samarbetsnätverk har fått till stånd har det i Finska viken häckande beståndet av gråtrut minskat med en tredjedel medan silltrutens produktion av ungar har stigit och beståndet ökat med omkring tio procent. totala beståndet till 70-90 000 fåglar. Normalt skaffar gråtruten sin föda i havs- och insjönaturen, men har lärt sig att nyttja den föda soptipparna erbjuder. Det här lätt anskaffade näringstillskottet har också därför ansetts vara en av de centrala orsakerna till artens uppgång. att häcka på hustaken i städerna. Följden är att fåglarna smutsar ned omgivningen med sina exkrementer. Ibland kan trutarna också försvara sina ungar aggressivt mot störande. Under innevarande decennium håller avfallshanteringen på att helt flytta inomhus, varvid den här för gråtrutarna lätta näringskällan sinar. Det förmodas att detta i ett övergångsskede ökar predationstrycket i havsnaturen och att trutarna flyttar till tätorter för att söka sin föda där. Silltruten hårt pressad Ett för rikligt gråtrutsbestånd gör skärgårdens fågelsamhälle alltför ensidigt, för i ett stort bestånd ökar antalet fåglar som fångar andra fågelarters ungar till föda och därigenom decimerar bestånden av fågelarterna ifråga. Särskilt hårt pressas silltruten. Miljögifter har försvagat fågelns reproduktionsresultat och enligt expertisen är gråtrutens ockupation av silltrutens häckningsplatser och predation av ungar en väsentlig delorsak till att silltrutsbeståndet är hotat i Finska viken. Överstora bestånd av gråtrut för också med sig andra fenomen som upplevs som olägenheter av människorna. Trutsvärmar som besöker soptippar vilar sig på närbelägna sjöar, stränder och bryggor och orsakar nedsmutsning och hygieniska olägenheter. Gråtrutar har också tagit för vana Reijo Orava, jaktchef, Nylands jaktvårdsdistrikt Balans mellan trutbestånden Efter att ha väckts till insikt om ovan relaterade läge i Nyland inledde man ett omfattande samarbete i mellersta Finska viken i syfte att få balans mellan trutbestånden. I samverkan mellan jaktvårdsdistriktet, viltforskningen, ornitologerna, städerna och avfallsverken startades ett försöksprojekt med det primära målet att skydda silltruten och övrig sjöfågelfauna i mellersta Finska viken för gråtrutens predation av sjöfågelungar. Som ett sekundärt mål antecknades strävan att minska på olägenheter som orsakas av gråtruten på avfallsplatser och vid sjöar i närheten av dessa B eståndet av gråtrut ökade kraftigt vid våra kuster fram till slutet av 1990-talet. Måsarten, som ännu före krigen förekom sparsamt, erövrade våra kuster inom 45 år. Särskilt kraftigt ökade beståndet på 1970- och 1980-talen i skärgårdarna kring Helsingfors och Åbo. På Finska viken har gråtrutsbeståndet mångdubblats och arten är för närvarande näst efter ejdern den talrikaste sjöfågeln i Finska viken. Antalet häckande par i Finska viken uppskattades i början av 2000-talet till omkring 15 000 och det 14 Jägaren 6 / 2008
• Gråtrutbeståndet vid mellersta Finska viken minskade under fyra fångstår med 34 %. Silltrutbeståndet å sin sida stärktes med ca 10 %. Fångsten och uppföljningen av bestånden fortsätter, för man vill säkerställa den positiva utvecklingstrenden. För att följa upp och styra projektet tillsattes Fokuseringen av fångsten lyckades en styrgrupp, som utöver verkställarna bestod av Projektets centrala observation var att den till ett stort antal representanter för intressegrupper- soptipparna fokuserade högeffektiva fångsten utna, bl.a. från naturskyddsdistriktet, djurskydds- märkt kunde inriktas på fåglar i reproduktionsålföreningen och Nylands miljöcentral. I de kritis- der och till målområdet i mellersta Finska viken. ka förhandlingarna under projektets startskede Gråtrutarna är födelseortstrogna och som vuxna deltog också vårt lands ledande måsfågelforskare återvänder de med stor sannolikhet för att häcka och ornitologernas takorganisation Birdlife Fin- i samma områden där de har fötts och ringmärkts land. I ornitologernas organisationer fördes en som ungar. livlig diskussion om projektet, för och emot. April visade sig vara den resultatrikaste fångstAlla medverkande parter erhöll tiden. Den tiden var 85 % av fångöppen information om projektet. sten fåglar i reproduktionsålder. Styrgruppen var öppen och pm:en De unga gråtrutarna och bl.a. även Under från gruppens möten inklusive silltrutarna flyttar senare till vårt projektet mellanrapporter delades ut till land än de vuxna gråtrutarna. alla som ville få dem. I slutskedet Oron för att fångsten skulle ökade drabba fåglar på genomfärd vidistribuerades projektets rappporantalet ter till 30 personer. sade sig vara onödig. Aprilfånghäckande sten visade sig nästan uteslutande Sophanteringsplatserna höra till det bestånd som häckar silltrutpar fångstplatser i Finska viken. Den här uppgifDe stora sophanteringsplatserna vid mellersta ten grundar sig på fångstens ringi Nyland tjänade som projektets Finska vikens märkningsdata. fångstplatser: Käringmossen i Från fångster senare på hösten kust med avstod vi efter testerna, för deras Esbo, Munks i Lojo, Mömossen 11 %. verkningar skulle inte mera ha foi Sibbo och Domargård i Borgå. Från de platser som är längst borkuserats till undersökningsområta från kusten är det ca 30 km dit. Det innebär det. En klart större del av den fångst som erhölls att gråtrutarna dagligen flyger upp till 50 km från i september och senare började vara unga fåglar eller genomflyttare. sina häckningsområden för att proviantera. Fångsten av trutar skedde med trutfällor till vilka de lockades med korv och fiskrens. Fre- Gråtrutarnas häckning minskade dade måsfåglar släpptes fria från fällorna. Ob- Fångstens inverkan på antalet häckande gråtrutjekten för fångsten avlivades genom gasning med par märktes genast efter den första fångstperiokoldioxid. den. Under den tid projektet varade i uppföljUnder de fyra fångståren fångades närmare ningsområdet, som sträcker sig från Borgå till 25700 gråtrutar. Som mål hade ställts ett byte på Kyrkslätt och omfattar 470 holmar och skär, 15000 fåglar i reproduktionsålder och målet nåd- minskade antalet häckande gråtrutpar från 5300 des på hösten 2007. Resterande ca 12000 fåglar till 3550. Minskningen uppgår till 34 %. Antalet var unga gråtrutar. havstrutpar sjönk med 25 %. Det fångades även ca 600 havstrutar. DessUnder projektet ökade antalet häckande silltrutpar vid mellersta Finska vikens kust med utom fritogs ca 5000 fredade måsfåglar. och eventuellt även på olägenheter som orsakas av det allt större gråtrutsbeståndet i städer. Produktion av data om beståndsregleringens verkningar var en väsentlig fråga och därför inventerades antalet häckande trutar i mellersta Finska viken vid sidan av fångstförsöken. Inventeringen gjordes som en del av fågelinventeringen i skärgården som ju i huvudsak sköts som talkoarbete av ornitologer. Stöd av samarbetsnätverket Till verkställare av projektet valdes efter begynnelseskedets experiment ornitologen Jukka Tanner, som representerade Helsingfors Ornitologiska förening, och Hannu Luoto från Esbo jaktvårdsförening, som representerade jaktsidan. På Tanners lott föll den ornitologiska sakkunskapen och ansvaret för insamling och behandling av data som erhållits från det infångade bytet. Huvudansvaret för uppföljningen av fågelfaunan och behandlingen av resultaten föll igen på VFFI:s stationsföreståndare på Söderskär Martti Hario. Resultaten publiceras i en av viltforskningens publikationer. Jägaren 6 / 2008 15
• Havstrut Larus marinus 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 1985 1995 2005 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Förändringsindex Gråtrut Larus argentatus 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 1985 1995 2005 Västra och östra Silltrut Larus fuscus 1985 1995 2005 Mellersta Finska viken Jämförelse av utvecklingen för bestånden av gråtrut, silltrut och havstrut i mellersta Finska viken med utvecklingen för bestånden i de övriga delarna av Finska viken (Källa: Saaristolintuseurannan aineisto, Hario & Rintala 2008). Den vertikala axeln visar beståndets förändringsindex i relation till utgångsläget (1985). I mellersta Finska viken vände gråtrutsbestånden över i en nedgång från 2003 medan tillståndet i de övriga delarna av Finska viken förblev oförändrat. Silltrutsbeståndet vände på motsvarande sätt över i en obetydlig uppgång. Talförhållandet mellan trutarna beskrivs av att det vid inventeringen av skärgårdsfågel i Mellersta Finska vikens provområden 2007 häckade omkring 3500 gråtrutspar och omkring 150 silltrutspar. Under de fyra fångståren fångades närmare 25700 gråtrutar. 11 %. Antalet par var dock redan då projektet inleddes så lågt, ca 140 par och varierande, att man snarare kan tala om en stabilisering av beståndet eller att nedgången upphörde än om en betydande ökning. Men visst är redan det här en markant förändring jämfört med tidigare situation (se bild 1). På Söderskär, där mekanismen för silltrutens nedgång utreddes för Finlands del, har dock silltrutens produktion av ungar ökat under projektåren anefter att gråtruttätheten i omgivningen har sjunkit. Det tar dock sin tid för beståndet, som redan var utrotningshotat, att repa sig, eftersom det är fråga om en långlivad art som fortplantas långsamt. Projektets slutliga inverkan på silltrutbeståndet får vi dock inte bevittna eftersom forskningen på Söderskär har upphört i och med att viltforskningsstationen indragits. Trots förväntningarna har dock fångsten på Käringmossens soptipp inte haft någon avgörande inverkan på trutsituationen . Där har någon klar förändring inte kunnat observeras i antalet på en gång räknade trutar vid inventeringarna. Det här torde bero på att det sommartid finns så många rörliga ungfåglar i gråtrutbestånden och att antalet fångade trutar ändå är relativt litet i jämförelse med det potentiella totala antalet gästande trutar i området. Trutfångsten har inneburit en enorm arbetsinsats; omvandlat i dagsverken talas det om ca 170 arbetsdagar. Trots att det talas om fångst har aktiviteten inte mera några beröringspunkter med jakt. Trutfångst kräver en lång tid med inlärning samt bindning vid saken. Under projektets gång glesnade talkofolket och huvudansvaret för fångståtgärderna bars av den redan ovan nämnda kärngruppen. Trutfångst i en skala som bär frukt är ett arbete som inte fungerar enligt talkoprincipen. Fångst med fälla är effektivare än skjutvapen Fångst med fälla visade sig vara en synnerligen effektiv fångstmetod vid regleringen av gråtrutbeståndet. De bästa fångsterna under veckosluten nådde upp till hela 2000 fåglar. Fördelen med metoden är också dess selektivitet. Att bestämma arten för unga måsfåglar är inte lätt, men vid fångst med fälla lyckas det felfritt för en expert. I och med att hanteringen av avfall kommer att minska utomhus kan man förmoda att gråtrutarnas anskaffning av föda flyttar tillbaka till havet eller till nya platser i städer och på landsbygden. Vid projektets avslutning konstaterade de medverkande att det är nödvändigt att säkerställa en positiv utvecklingstrend för silltrutbeståndet. Regleringen av gråtrutbeståndet och uppföljningen av måsfågelbestånden fortsätter tillsvidare med hjälp av metoder som befanns vara goda under projektarbetet. G Trutfälla med fångst på sophanteringsplatsen. Fällan består av en nätinhägnad som är täckt med ett trådnät. Trutarna fäller sig genom nätmaskorna in i fällan, men kan inte mera flyga upp ur den. Fredade måsfåglar kan släppas fria. Att ställa upp fällan och förse den med beten kräver skicklighet för att fångsten ska lyckas. Den fordrade störningsfria tidpunkter. Därför lyckades fångsten bara under veckosluten. April visade sig vara den resultatrikaste fångsttiden. Den tiden var 85 % av fångsten fåglar i reproduktionsålder. 16 Jägaren 6 / 2008
• Färg: 31 (grön) Färg: 54 (camo) SKY RU Vid låga temperaturer behöver du en dräkt som håller dig varm och minskar vindens avkylande eekt. Rusky vinterdräkten är tillverkad av mjukt mikrober som är ljudlöst. Denna lätta och varma dräkt håller dig varm ända ner till minus -32°C. Deer- Tex är känt för sin vattenbeständighet och andningsförmåga. Membranet skyddar din kropp mot köld, vind och snö. Rocken som är försedd med löstagbar innerrock, kombinerad med bekväma byxhalare, utgör en kombination som gör det möjligt att jaga även i arktiska temperaturer. - 32° C Gyttorp Magnum Perfekt för tua förhållanden och situationer gör Magnum till jägarens favorit för bland annat rådjur och liknande vilt. Högeektiv patron med förstklassiga komponenter, sammansättning och optimal hastighet. St. 10 / Kal. 12 / 70mm / 42g / US 2+4 7000 nöjda kunder kan inte ha fel. MuckBoot Taysport är bäst! Tay Artic, den mest fodrade modellen av Muck stövlar, klarar klart lägre temperaturer än den mest envisa jägare. Extra isolerat skaft, dubbelisolerad samt stötdämpande gummisula med perfekt grepp. Korad till årets stövel i Finland. Tål bl.a. olja och gödningsmedel. Gyttorp jubileumspatron Jubileumspatron i begränsad upplaga. Rullstukade jaktpatroner ladda i impregnerad papphylsa av klassiska snitt. Nu såväl som 1908 visuellt besiktigade och förpackade i 25-ask. St. 25 / Kal. 12 / 65mm / 33g / US 5 ANTONIO ZOLI DRILLING MG92 12/76 + .222Rem , 6,5 x 55 , 7x57R eller .308Win Ett vackert och välbalanserat vapen. Låset är av Blitz-typ. Pipväljaren är placerad på säkringen för snabbt pipval. Automatsäkring för samtliga pipor. Vapnets stock passar väl för jakt i Finland. Även den exklusiva modellen med gravyr på sidoplåtarna och kolv med utvald valnöt nns att få. Vapnet förberett för snabbfäste. info@gyttorp. www.gyttorp.
• I mårdens garn 18 Jägaren 6 / 2008
• I samband med mårdjakt tände jag helt på den här jaktformen och har varit fast sedan dess. Hannu Huttu Teemu Kilponen i Ähtäri är en häpnadsväckande skicklig mårdjägare som har lyckats knipa ett stort antal mårdar. På köpet har han blivit något av en expert på artens vanor och beteende i Suomenselkä. Teemu och mården är så tätt sammanflätade att man nästan kan fråga sig vem som har fångat vem i jaktens garn; är det Teemu eller mården som är bytet? Jarkko Nurmi, jaktchef, Österbottens jaktvårdsdistrikt Jägaren 6 / 2008 19
• J ag träffade Teemu på en kurs i hur man jagar små rovdjur. Själv höll jag ett Powerpointföredrag om jakten på mink och mårdhund, men det var allt Teemu som fångade publiken med sitt föredrag om mården. De 150 närvarande jägarna lyssnade med spetsade öron och tysta som möss på vart enda ord som han sade en prestation av föredragshållaren! När kursen var slut steg jag fram för att växla några ord med mårdjägaren och vi kom överens om att föra hans erfarenheter vidare och ut till en större jägarpublik. Det här är berättelsen om Teemu och mården. Mårdmyten tände passionen Teemus passion för jaktformen tändes av myten om mården som dagens viltforskning, nätverket av skogsbilvägar och mårdens anpassning till moderna tider kanske delvis redan har skrotat. Enligt den här myten är mården ett ytterligt sällsynt och svårjagat vilt som kräver många mil på skidor av jägaren, med blodsmak i munnen, tills natten kommer och sveper iväg med mården så jägaren får återvända hem tomhänt och med oförrättat ärende. I verkligheten är mårdbestånden nuförtiden starka och i synnerhet i södra Finland har mården delvis förvandlats till en opportunist som bygger bo under taket på sommarstugor. Viltforskarna har avslöjat att mårdens nattliga spårlöpa är i genomsnitt ungefär fem kilometer lång och att nätverket av skogsbilvägar gör livet lättare för mårdjägare. Myten håller så sakta på att vittra sönder, men det förringar inte på minsta vis mårdjaktens anseende i vår inhemska jaktkultur. Det är fortfarande en tuff jaktform och utövarna skiljer sig dramatiskt från den stora grupp jägarkolleger som gärna håller sig nära skogsbilvägar. I samband med mårdfångst tände jag helt på den här jaktformen och har varit fast sedan dess. Bland dagens alla olika jaktformer är mårdjakten fortsättningsvis den som bedrivs på det största avståndet från världens buller och larm. Den snöiga skogen, stillheten, spårlöpan, jag och hunden se där en scen i min smak! Dessutom tar sig dramatiken ofta en överraskande vändning, konstaterar Teemu. till skogs bara när förhållandena är fina. Hustru min förstår att då måste jag helt enkelt få ge mig iväg, beskriver Teemu situationen som mången jägare med familj befinner sig i. Efter de femtio första mårdarna började Teemu få bättre fason på förhållandet mellan insats och avkastning i jakten. Efter de första femtio har det blivit några femtiotal mårdar till, och de har varit betydligt lättare att knipa än de femtio första. De bitar av erfarenheter och kunskaper som han har tillägnat sig i skogen har så småningom fått honom att börja se på terrängen med mårdens ögon. Han har lärt sig känna granbestånden, träden med hålor och stenrösena i nästan hela Ähtäri med omnejd. Dessutom har Teemu förmågan att utifrån sina iakttagelser dra slutsatser om mårdens beteendemönster. I stället för att samla på sig lösryckta noteringar så kan han placera in sina observationer i en större ekologisk referensram och se hur arten beter sig. Det här förbättrar i sin tur jaktresultatet. Om mårdens liv och leverne Den inhemska viltforskningen har samlat in mest kunskaper om mårdens liv och leverne i landets östra och norra delar. Erik S Nyholm har i Suomen Riista nummer 22 skrivit en artikel om mårdens beteende, jakt och föda. Den forskning som han presenterar bygger huvudsakligen på observationer som har gjorts genom att följa spårlöpor. Resultaten visar bland annat att det är sällsynt att mården löper från träd till träd (andelen är bara 0,11 procent på 1880 spårkilometer) och att spåren har blivit följda i genomsnitt tolv kilometer. Det är intressant att jämföra forskningsresultaten från 1950- och 60-talet med de resultat som Teemu har kommit fram till i Suomenselkä. De 50 första mårdarna knepigast Teemu kniper varje år en hel del mårdar och årsrekordet ligger på 36 stycken som han har kunnat stoppa i ränseln. Han har slipat sin jaktteknik till fulländning, men det har krävt hundratals dagar på jakt i skogen. Inte ens de bedrövliga vintrarna under de senaste åren har fått honom att nämnvärt slå av på takten. Eftersom Ähtäri ligger i ett vattendelarområde finns där alltid snö på vintern. Men när det sedan blev tillökning i familjen det hade en större inverkan på mårdjakten än klimatförändringarna! Sedan vi fått barn har jag helt och hållet lämnat bort jagandet på dagar med dåligt före, så nuförtiden beger jag mig I Suomenselkä brukar mården ta sin daglega i ett ekorrbo. Ofta träffar man på arten bland klippor och stenar. Det börjar vara sällsynt med inkvartering i torrfuror med håligheter. Sedan vi fått barn har jag helt och hållet lämnat bort jagandet på dagar med dåligt före, så nuförtiden beger jag mig till skogs bara när förhållandena är fina. 20 Jägaren 6 / 2008
• SUOMI www.midwaysuomi.com Outdoor Edge Swingblade kniv den s av v bredas för d ape te u n t en f inlä tillbehö bud nds r ka jä gare n Värl Ex em pl ar ur r vå tb re d t au bu d: Nikon Monarch ATB 8x42mm Kiikare Primos Blodsårslamppa Lyfter fram blod Ala CSI Prod. 916967 80 ¤ Prod. 719693 395 ¤ Prod. 179499 90 ¤ Caldwell E-Max Elektroniska hörselskydd för jakt & Skytte Moultrie Game spy Viltkamera 4 Mpixel + Blixt ATI s Syntetstock till Mossin Nagant Prod. 774928 49 ¤ Prod. 912450 190 ¤ Prod. 777174 115 ¤ Kundsevice vard. 9-17 09-51 22 933 Näthandeln 24h www.midwaysuomi.com SILENTUM VAIMENNIN Kemiön Metsästyspuoti Kapakkakuja 9 25700 Kemiö Puh. (02) 423 804 www.kimitojaktbod.fi e-mail: info@kimitojaktbod.fi Auki-Öppet Arkisin-Vardagar 12-18 Kaanaatie 68 Raisio Puh. (02) 239 0930 Avoinna ma-pe 10-17, la 9-14 www.asejaera.fi Vaapen & Skyttetilbrehör,Optik,Fällor,Hundpejlar, Vapensmedsservice, Montering av sikten & ljuddämpare, reparationer,renoveringar,Custom byggen. Metsästäjä 6 / 2008 21
• Sju år av mårdjakt omvandlat till beredda skinn. Mårdarna blir fler och det ser man på att det år efter år finns gott om nya spår trots att arten jagas. Det är mycket vanligt att mården rör sig från träd till träd, vilket troligen beror på att träden står tätare här än i Lappland. Jag har också lagt märke till att mårdhonorna rör sig oftare på det viset än hanarna. Ibland får jag en känsla av att äldre honor lever nästan helt och hållet uppe i träden, berättar Teemu. Att mårdar enligt undersökningar som gjorts i norra Finland löper i träd så sällan beror troligen helt enkelt på att marken är kargare och träden står glesare än längre söderut. Mården tycks alltså hålla sig med helt olika vanor i olika delar av landet. Skillnaderna är sannolikt så pass stora att vi utifrån beteendemönstren och på goda grunder kan dela in mården i en ödemarkstyp som förekommer i östra och norra Finland samt en mera civiliserad typ som förekommer i västra och södra Finland. Mårdjakten har gett Teemu en mängd kontakter på olika håll i landet och en geografisk indelning av det här slaget motsvarar hans uppfattning om artens beteendemönster. Det förekommer till och med skillnader inom Österbotten! Levnadsmönstret hos mårdarna i obygderna i Ähtäri liknar snarare de östfinska mårdarna än de övriga sydösterbottniska mårdarna. Enligt Nyholms forskning kan mårdarna utifrån längden på nattspåret delas in i två grupper. Den ena gruppens nattspår var i genomsnitt tio kilometer långa medan den andra gruppens nattspår kunde uppgå till hela 40 kilometer. Utifrån sina erfarenheter i Suomenselkä vill Teemu ändå inte göra någon lika tydlig indelning i det här avseendet. Mårdens beteende och vandringar är direkt kopplade till tillgången på föda. För min egen del har jag inte kunnat urskilja något särskilt tydligt växlande i nyttjandet av vissa platser för föda, även om jag har hört talas om att sådant förekommer. Om mården lyckas fånga ett större bytesdjur så att den också kan gömma undan en del av bytet så stannar den kvar på ett område som kan vara mycket begränsat. Spåren i snön berättar Teemus knepklubb: Några knep på mårdjakten Teemu understryker att det är viktigt att använda hund på mårdjakt. Med hundens hjälp har man goda utsikter att knipa mården även om den skulle lyckas smita vid den första kontakten. Hunden tappar inte spåret och jakten blir lättare för jägaren. I Tidpunkten på året har en stor betydelse för hur mården beter sig och rör sig och inverkar därmed på hur lång sträcka som jägaren måste skida. Enligt Teemus erfarenhet så strövar mårdarna bara hälften så långa sträckor under perioden november till januari än i februari-mars. Jakten är alltså effektivast i början av vintern. Å andra sidan har Teemu gjort sina bästa fångster i mars då föret ofta medger ett raskare tempo och hundens väderkorn har slipats under vinterns jakter. När spåret är funnet gör jägaren klokt i att spjälka upp spårningsområdet så effektivt som möjligt. Det är sällan någon bra idé att börja spåra direkt vid den första kontakten med spårlöpan. Ofta är det en klokare taktik att dra nytta av skogsbilvägarna i trakten och avgränsa mårdens lega till ett mindre område. Teemu betonar spjälkandet av jaktområdet och säger att erfarenheten kan spara in en hel del svett och möda för jägaren på skidor. Dessutom har han kunnat notera att mårdarnas rutter förblir de samma även om individerna byts ut. Dessutom vidtar Teemu redan under älgjakten några förberedande mått och steg inför vintern på de bästa mårdmarkerna. Han tar inälvor från urtagna älgar och häller ner dem i lämpliga klippskrevor och mellan stenblock, där rävar och fåglar inte kommer åt dem så lätt med tassar och näbbar. Unga mårdar tackar rätt ofta ja till det som Teemu bjuder på redan efter några dagar medan äldre mårdhonor sällan rör vid inälvorna på hela vintern. Ekorren anses allmänt utgöra mårdens huvudföda och även i vårt land har det observerats tecken på att det finns ett beroendeförhållande mellan variationerna hos mårdens och ekorrens populationer (Lampio 1948). Informationen är emellertid rätt gammal och det har skett stora förändringar i både ekorr- och mårdbestånden sedan dess. Också Teemu har en klar uppfattning om hur mårdens kostcirkel är sammansatt. Enligt min erfarenhet utgör ekorrarna främst ett övningsbyte för unga mårdar medan äldre mårdar ofta specialiserar sig på hönsfåglar. Jag har sett spår som visar hur en mård hugger en tjäder två nätter i rad. Stora handjur kan utveckla harjakten till sin specialitet. Metoden brukar vara att störta fram när haren sitter och äter. Långa förföljelser ger sällan resultat, även om jag har sett en hel del av den sorten också. Det längsta drevspår som jag har följt var halvannan kilometer långt! Teemu framhåller ändå att mården året om är noggrann med att ta vara på varje matsmula. En betydande del av vinterfödan består av godbitar som den har gömt undan på sommaren och hösten för att sedan äta av under hela vintern. Till och med i meterdjup snö kan det längst ner finnas en undanstoppad småfågel, ägg eller en bit av en orre eller järpe. 22 Jägaren 6 / 2008
• Monarch tarkkuutta kun tarvitset sitä eniten Nikonin uusi Monarch-kiikaritähtäin ratkaisevaan hetkeen näköpiirissä Nikonin uusi, loistava kiikaritähtäin aloittaa metsästyskauden. Monarch E1,1-4x24 puna/viher-näkökentällä ja pienellä 1,1-kertaisella suurennuksella sopii parhaiten lyhyille ja keskipitkille ampumaetäisyyksille, esimerkiksi hirvenmetsästykseen. Kiikaritähtäimen näkökenttä on laaja ja kirkas jopa hämärässä ja sumussa. Optiikka on Nikonin huippulaatua. Uusi Monarch nopeuttaa ja helpottaa tähtäämistä lopun jätämme sinulle. Monarch E 1,1-4x24 NIKON NORDIC AB Äyritie 8 B, 01510 Vantaa, Puh. 0207589570, www.nikon.fi Metsästäjä 6 / 2008 23
• Flygtur på tjädervingar Mårdjägaren Teemu har på sina strövtåg i snöklädda skogar, med nosen i ett mårdspår, kunnat bevittna de mest otroliga scener otroliga i synnerhet som folk nuförtiden ofta tror att de små rovdjuren främst är vegetarianer Det mest sensationella dramat som Teemu har kunnat avläsa i snön lär nog vara en mårdhonas blodbestänkta jaktfärd. Spåren i snön berättade att mården i fråga på sin nattliga färd plötsligt hade vikt av från sin gångriktning. Den hade klättrat upp i ett träd, fortsatt från träd till träd och efter ungefär femtio meter fallit en tjädertupp i strupen. Tjädern hade flugit sjuttio meter med mården i strupen varefter det omaka paret hade braklandat i snön. Därefter hade mården försökt gömma undan sitt byte och fortsatt färden. Den hade korsat en myr och i förbifarten huggit en orrhöna vid myrkanten. Ett effektivt nattskift minsann! Den här händelsen är inte den enda i sitt slag. Under sina sammanlagt bortåt 5000 kilometer hack i häl på mårdar har Teemu hela tre gånger stött på en mård som har flugit med lånta vingar. Heder åt hunden och rävjägarna! Teemu är en mycket anspråkslös karl. Han menar att han har sin hund och sina rävjagande jägarkolleger att tacka för framgångarna i mårdbranschen. Så här stora framgångar på mårdjakt når man bara med en bra hund som kamrat. Dessutom har jag gott om spanande ögon ute i Ähtäriskogarna; det vill säga rävjägare som tipsar mig om spår som de har funnit, liksom också många andra som rör sig ute i naturen. Teemu har stora jaktmarker att ströva i, för det finns många jaktföreningar som hälsar honom välkommen till sina marker. Det råder ju nuförtiden brist på folk som skidar efter mård. Teemu understryker hundens betydelse vid mårdjakt, i synnerhet när mården lyckas fly från sin lega. Hunden klarar av att hänga med när mården löper uppe i träden. I detta nu är det fyraåriga Jaki, en korsning mellan spets och laika, som biträder Teemu. Jycken har rett upp många knepiga trädfall, där jag själv har stått som ett frågetecken. I regel brukar mården spilla ledtrådar efter sig i form av barr, snö eller barkflingor som dalar ner till marken, men i synnerhet vid blidväder eller om det blåser så kan det finnas så mycket trädskräp på snön att man inte ser vartåt mården tar vägen. Även om mården ibland lyckas skaka av sig den förföljande jägaren så fixar Jaki det. När spåren försvinner upp i ett träd är det bäst att slå sig ner och vänta och låta hunden arbeta i fred. För det mesta får Jaki upp något spår som människan inte kan uppfatta med sina sinnen och efter en liten stund kan hunden peka ut spåret för husse. Det finns gott om mård i de frodiga granskogarna i Ähtäri. Visste du att - mården rör sig nattetid och strövar i genomsnitt fyra till fem kilometer per natt - man kan se skillnaden mellan spåren efter en mårdhane och en hona. Hos hanen är språnglängden cirka 80 cm medan honans språnglängd är cirka 50 cm - mården är inte längre någon gammelskogsart. Den har liksom de andra små rovdjuren lärt sig att jaga sorkar som har sitt bo på kalhyggen - mårdens brunst infaller mitt på sommaren men fostrets utveckling är fördröjd så att ungarna inte föds förrän i april-maj följande år - mårdstammarna och avskjutningen har ökat så att det under de senaste åren har fångats mellan 15 och 20 tusen mårdar per år i vårt land - jaktsäsongen på mård infaller mellan den första november och den sista mars. Källa: VFFI Päls åt frun I Teemus jaktbokföring står noterat 188 mårdar som han har spårat och tagit. Det här numret av Jägaren utkommer senare i november och om det då har fallit snö i Ähtäri så stämmer siffran kanske inte längre Teemu har omsorgsfullt tagit vara på pälsen av varenda mård och målet är att under höstens jaktsäsong få ihop skinn så det räcker till en päls åt frun. För en sådan krävs det nämligen bortåt 200 mårdskinn! Det fattas ungefär ett dussin mårdar månntro Teemu fixar det på en dryg månad? G 24 Jägaren 6 / 2008
• På mårdjakt i Ähtäri Där är det! ropar Teemu till och k å å t pekar på parspåret som fö i försvinner i in under unggranarna. Det finns en mård i bygden och den får efter sig två karlar på skidor och Jaki som är en korsning mellan spets och laika. etta var upptakten till en mårdjakt i östra Ähtäri, i en veritabel ödebygd med god bonitet på skogsmarken, vilket betyder att där finns mera gran än i det övriga Österbotten. Där granen susar, där stöter man i regel också på mycket mård. Det här är välkända jaktmarker för Teemu Kilponen. Under årens lopp har han i de här skogarna kunnat stoppa tiotals mårdar i ränseln. Dessutom finns det gott om snö här på vintrarna eftersom det är vattendelartrakter. Under de senaste vintrarna har de österbottniska mårdjägarna lidit av växthusvintrarna, men i Ähtäri har det alltid funnits klart mera snö än i trakterna runt omkring. Utan skidor skulle det inte bli någon jakt den här gången heller. Vi fortsätter en bit i spåren efter hunden och mården tills vi stöter på en bäck som visar sig vara svår att ta sig över. Mården har tagit sig över lekande lätt på ett omkullfallet träd medan hunden har tagit ett duktigt språng strax intill. Vi två 26 Jägaren 6 / 2008 D skidlöpare måste ta det mera sansat, för ett kallt b dif b i låter inte ä kilt lockande. Medan bad februari låt i t särskilt l k d M d vi letar efter ett ställe att ta oss över så slås vi av förvåning. Från andra sidan bäcken ekar ett ursinnigt skall efter bara några hundra meters spårning! Men Teemu är skeptisk. Jag tror då inte på att mården är där utan troligen har den klättrat upp och fortsatt i träden. Jycken har inte ännu fått korn på var den har kommit ner utan tror att den fortfarande är där uppe. Torrfuran får sig en spark Vi tar oss över bäcken och närmar oss Jaki, som fortfarande skäller. Spänningen stiger för vi ser redan på håll att hunden skäller på en ensam torrfura som står mitt i en klunga med granar. De många hålen i stammen är svarta mot det silvriga virket. Vi kikar och cirklar runt, men ser inte den minsta skymt av mården. Slutligen ger vi torrfuran ett par duktiga sparkar, men ingen mård visar sig för det. Teemu skärper hörseln. Vid det här laget brukar mården störta fram eller åtminstone kika ut eller röra sig så att klorna skrapar inuti trädstammen. I teorin har Teemu alldeles rätt, för det är här som mården klättrade upp, men den är inte längre här. jaktchef, Österbottens jaktvårdsdistrikt Jaki börjar söka i allt vidare lovar för att nosa rätt på stället dä mården h k ätt å täll t där å d har kommit ner. T it Teemu och jag letar efter spår i träden men februaridagen är blåsig, fuktig och disig, så vi har växthusvädret emot oss. Det finns ingen snö i träden som kan sila ner och visa oss vartåt mården tar vägen och snödrivorna är fulla med barr och barkflasor som vinden har sopat ner. Vi delar på oss för att leta efter stället där mården har kommit ner, men ingendera av oss hittar spåret trots att vi skidar i en rätt stor cirkel. Vi låter Jaki göra sitt jobb, menar Teemu och börjar knacka på stubbar för att börja göra upp eld. I samma stund hörs ett par skall från en plats några hundra meter längre bort. Yxan åker tillbaka i ryggsäcken och Teemu lägger i väg som en raket på skidor. Undertecknad stakar i väg efter honom efter bästa förmåga men Teemu drar ifrån. Över en å och upp på ett berg Medan jag stakar på efter Teemu lyssnar jag och förstår att Jakis skall betyder att hunden har tagit upp mårdspåret igen. Det hela framskrider som det så ofta gör. När jägarna tappar spåret så får hunden ändå korn på stället där mården har kommit ner. Detta eftersom hundar kan uppfatta Jarkko Nurmi,
• sådant i terrängen som människans sinnen inte k kan urskilja. kilj Vi skidar en bit till. Spårlöpan leder oss utför en slänt och mellan granarna skymtar vi en fors med öppet vatten. Mården har ändå inte tagit sig simmande över ån utan den har tagit sig över cirka femtio meter nedanför den skummande forsen. De två i täten, husse och hund, har synbarligen varit våghalsiga nog att skida över, för jag ser hundspåren och skidspåren ute på isen. Jag ser inga vakar och ökar på farten i utförslöpan, även om jag hinner tänka tanken att jag bestämt väger några kilo mer än Teemu Efter att ha klarat av ån upptäcker jag att terrängen övergår i bergig tallskog. Mården har lämnat sitt visitkort, det vill säga att den har kissat på en sten. En mårdhane, tänker jag. Ett häftigt skällande hörs nu några hundra meter längre fram. Jakis skall låter såpass upphetsat och oavbrutet att jag antar att hunden har fått synkontakt med mården. Fälld i språnget Teemu är redan på plats och situationen utvecklar sig fort. Mården har haft sin lega under en sten, men Jaki har stött upp den i ett träd, där den trycker uppe i toppen. Efter en stund tar den ett språng till nästa tall och Teemu fäller den med Nattspåret går upp i ett träd och Jaki skäller en stund förgäves. Mården har fortsatt från trädgren till trädgren. Jägaren 6 / 2008 27
• ett skott så den trillar rakt i gapet på Jaki. Jycken biter några gånger lite grann i det lilla rovdjuret och överlåter sedan godvilligt bytet åt husse. Jaki börjar ha rutin på det här. Vi beundrar vårt byte en stund och tar sedan itu med brasan. Vi glömmer förstås inte bort att berömma Jaki. Jaki är nu fyra år gammal och jag är förvånad över hur han har utvecklats och mognat som jakthund. Han har lärt sig fort hur jakten går till, säger Teemu som också jagar mårdhund med Jaki. När vi sedan sitter vid elden börjar vi skratta åt hur vi tog oss över ån och vi kommer överens om att hålla tyst om det där hemma. Hur tjock eller tunn kan isen ha varit? Dessutom är vi båda förvånade över hur lätt jakten avlöpte den här gången. Vi behövde inte spåra mården någon längre sträcka än en dryg kilometer. Fast visserligen var det Teemus sakkunskap som gjorde sträckan så kort. Med hjälp av skogsbilvägarna Samarbete vid ån. Slutligen ger vi torrfuran ett par duktiga sparkar, men ingen mård visar sig för det. Teemu skärper hörseln. Vid det här laget brukar mården nämligen störta fram eller åtminstone kika ut eller röra sig så att klorna skrapar inuti trädstammen. Hack i häl. Bara isen också håller för jägaren hade han delat upp spårlöpan och lokaliserat mårdens lega med någon kvadratkilometers noggrannhet. Om vi hade börjat spårningen där som vi stötte på spåret första gången så hade vår skidfärd blivit många kilometer längre. Medan vi grillar korv berättar Teemu att han föll för mårdjakten just precis därför att den ansågs vara en så svår och konditionskrävande jaktform att den rent av hade mytiska dimensioner. Dagens verklighet ser alldeles annorlunda ut; det finns gott om mård och stammarna har ökat, i synnerhet på lång sikt. Nätverket av skogsbilvägar gör jakten lättare, men jägaren får ändå inte vara rädd för de djupa skogarna. En stor del av skogsvägarna är dessutom oplogade på vintern, så inte går det att jaga mård utan skidor! Jag hoppas att mårdjakten inte förlorar sin dragningskraft efter de här avslöjandena, säger Teemu. Så vi kan väl vara överens om att det här fortfarande är en avdelning för tuffa gossar? G 28 Jägaren 6 / 2008
• SLOWCOOKER I LYXKLASS TILL HALVA PRISET Storfavorit! JAHTIJAKT PITOKOKKI SLOWCOOKER GRYTA Efter att du skaffat dig en Pitokokki Slowcooker gryta kommer du att få beröm för den fantastiska maten som alltid är färdig när det behövs. Vilträtter, kött- och grönsaksgrytor, risgrynsgröt, soppor, allt tillagas av sig själv i Pitokokki grytan. Lägg i ingredienserna i grytan och låt Pitokokki sköta tillagningen, utan spis. Äkta keramisk innegryta som rymmer 3,8 liter. Du kan välja inställningar för matlagning enligt din egen tid och efter behov med en enkel digitaldisplay. Bränner inte vid, kokar inte över. Du behöver inte längre övervaka matlagningen, för Pitokokki är inte bara noggrann, funktionssäker och automatisk utan även lättanvänd och behändig. TIO ÖVERLÄGSNA EGENSKAPER 1. Lägg i råvarorna i grytan och Pitokokki tillagar maten. 2. Bränns inte vid, kokar inte över. 3. Äkta keramisk innegryta håller jämn temperatur. 4. Tillagar maten fantastiskt mört. 5. Praktisk, tillagar nästan all slags maträtter. 6. Säker. Digitaltiduret vaktar tillagningen t o m över natten åt dig. 7. CE-godkänd med 12 månaders garanti. 8. Snygg och lätt att hålla ren. 9. Rymmer 3,8 liter. 10. Lättanvänd. MOTSVARANDE 99,i/ k va t - r h l it e å ll 235,- 3/2008 du kan returnera varan om den ej passar Nordea, Sampo, Osuuspankki, general kreditkort (Erätukku-rahoitus) t 60 d Det är tryggt att handla i vår nätbutik: a nde ni kt avan e ek EKONOMIS K UNDERSÖ KNING T ränte ri b ar et ag UK KU- FI N A N SI Beställ www.eratukku. eller ring Metsästäjä 6 / 2008 29 917) 020 747 7000 (måfre RI E NG + leveranskostnader id ing t aln rad U t ä rk t r T ERÄ
• hannu huttu Älgarnas vinterbeten kartlades i Kajanaland Kajanalands jaktvårdsdistrikt ordnade tillsammans med Viltoch fiskeriforskningsinstitutet och jaktvårdsföreningarna den första mars 2008 en terränginventering av hjortdjur och stora rovdjur som grundade sig på snöspår inom distriktet (se Jägaren 5/2008). Antti Siira och Jukka Keränen, Kajanalands jaktvårdsdistrikt 30 Jägaren 6 / 2008
• nventeringen utfördes av jaktföreningarna och -sällskapen i Kajanaland. Nätverket av inventeringslinjer avverkades under en dag. Spåren söktes genom att köra tillräckligt långsamt längs de planerade rutterna med bil och snöskotrar samt skidande. Vid inventeringen registrerades alla observationer av hjortdjursspår (älg, skogsren och rådjur), såväl gamla som färska. Antalet djur utreddes inte. Vintertid samlas älgarna inom mindre områden för att sedan till sommaren och hösten sprida sig över avsevärt större arealer. Områden som vintertid lämpar sig dåligt för älgarna kan tömmas helt på älg. Antalet älgar kan därför variera mycket såväl i tids- som områdeshänseende t.o.m. i alldeles intill varandra belägna områden. I den kajanaländska älgstammens storlek har det under de senaste decennierna förekommit stora fluktuationer. Därtill kommer förändringar i livsmiljöerna, eventuell nedslitning av vinterbeten samt normal årscykel för betenas del. Dessa faktorer har ändrat såväl vinterbetenas lokalisering och arealer som antalet övervintrande djur. Målet för den nu genomförda kartläggningen var att införskaffa nya och aktuella fakta om de förändringar som skett i vinterbetenas struktur. Vid utredningen erhållna resultat kan utnyttjas vid förvaltningen av hjortdjursstammarna, t.ex. vid planeringen av den hållbara beskattningen av älgstammen. Ytterligare kan fakta om hjortdjurens vinterbeten utnyttjas vid planeringen av skogsvården. I Nya fakta om hur betena förändrats För att utreda de förändringar som skett i betesmarkerna jämfördes nu insamlade observationer med kartläggningar av vinterbeten som utförts under tidigare årtionden. Till disposition stod följande material: I Flyginventeringar av Paltamo jvf:s område åren 1982, 1983 samt 2002 och 2003 (jvf), I Till jägarna riktad betesenkät 1991 som gällde hela Kajanaland (Tuire Nygrèn mfl, VFFI), I Flyginventering av Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf:s område från 1998 (jvf), I Flyginventeringar i södra Kajanaland 1998 och 1999 (VFFI), I Flyginventeringar i Kajanalands södra och mellersta delar 2003 och 2004 (VFFI). Eftersom vi ville korrigera brister i nätverket av inventeringslinjer för älgens del för den nu utförda kartläggningen togs även uppgifter om privata marker där man värderat älgskador i plantbestånden, som erhållits av Kajanalands skogscentral, med i jämförelsen. Vid denna utnyttjades uppgifter om skadevärderingsområden från åren 2005, 2006 och 2007. I jämförelsen mellan decennierna indelades betesmarkerna för de centrala förändringarnas del grovt och riktgivande i tre grupper: 1) beten som blivit bättre/nya beten = har under senare år blivit klart bättre eller är helt nya eller har tagits på nytt i bruk först under de allra senaste åren. 2) beten som fortsättningvis används /har bevarats = har i huvudsak använts under hela jämförelseperioden trots att älgtätheten och betesarealen har kunnat variera. 3) försvagade/tomma beten = har blivit klart sämre under de senaste åren eller var åtminstone vid kartläggningen 2008 i det närmaste tomma. I den kajanaländska älgstammens storlek har det under de senaste decennierna förekommit stora fluktuationer. Jägaren 6 / 2008 31
• har bevarats/används fortsättningsvis har blivit bättre/nya har försvagats/tomma I samband med inventeringen av stora rovdjur i Kajanaland 2008 gjordes också observationer av älgarnas snöspår. Observationerna har markerats med blå punkter, det använda nätverket av inventeringslinjer med tunna svarta streck och renskötselområdets södra gräns med ett tjockt rött streck. En riktgivande bild av älgarnas viktigaste vinterbetesområden i Kajanalands jaktvårdsdistrikt samt förändringar i dem under de senaste decennierna. Betesmarkerna har indelats grovt i tre olika grupper (se texten). På bilden har observationer under kartläggningen 2008 av snöspår efter enskilda älgar ytterom beteskoncentrationerna markerats med röda punkter. Koncentrationer, glest med älg och helt tomt Utgående från den nu utförda kartläggningen ser det ut som om älgarnas mest centrala vinterbeten i Kajanaland idag påträffas i terrängen mellan norra sidan av Ule träsk Kivesjärvi-Osmankajärvi, i terrängen mellan nordostsidan av Kajana, nordvästsidan av Sotkamo samt sydostsidan av Paltamo. Ytterligare i de södra delarna av Sotkamo samt i gränstrakterna mellan Sotkamo och Kuhmo. Utöver de nämnda kunde klara större vinterbeteskoncentrationer konstateras bl.a. i den västra delen av Vuolijoki, de centrala delarna av Hyrynsalmi-Ristijärvi jvf, terrängen mellan Puolanka och Suomussalmi, på östra och sydöstra sidan av Lammasjärvi i Kuhmo samt på sydöstra sidan av Vuokkijärvi och nära gränsen mot Kuhmo i Suomusjärvi. Däremot förefaller de som om färre älgar skulle ha betat i de centrala delarna av Vuolijoki, Kajana samt Sotkamo, i den nordvästra delen av Suomussalmi samt längre söderut och i väster nära gränsen mot Hyrynsalmi, i de södra och nordöstra delarna av Kuhmo samt i det skogbeklädda fjällandskapet mellan Puolanka och Hyrynsalmi. En del av betesmarkerna har bevarats, en del förändrats eller förskjutits En betydande del av de beten som observerades redan i början av 1990-talet förefaller att ha bevarats. Men även största delen av dessa ser ut att ha undergått förändringar av olika grad såväl vad gäller areal som platsen för betets centrum, dvs en förskjutning, minskning eller förstoring. I jämförelse med tidigare kartläggningar kunde klart förbättrade beten konstateras bl.a. i de sydvästra delarna av Suomussalmi nära gränsen mot Kuhmo, i de nordöstra delarna av Kuhmo, i Nuasjärvi omgivning i Sotkamo och söderom Kiantajärvi. En viss grad av förbättringar eller 32 Jägaren 6 / 2008 lindriga förskjutningar kunde observeras inom nästan alla jaktvårdsföreningar. Mindre betesmarker som vid de senaste inventeringarna konstaterats vara tomma eller försämrade men vid tidigare kartläggningar varit i användning kunde noteras åtminstone i de södra och östra delarna av Kuhmo, i terrängen mellan Puolanka och Hyrynsalmi samt på olika håll av Suomussalmi. Ochså förnyad användning kunde observeras, dvs enligt de senaste observationerna hade älgarna återvänt till samma områden där det redan i början av 1980- eller 1990- talen betades men på vilka det sedan inte gjorts observationer i slutet av 1990-talet eller under de första åren på 2000-talet. Som helhet betraktat ser älgarna idag ut att måhända beta en aning mera spridda än man kan sluta sig till av materialet från 1980- och 1990-talen. Vid de senaste kartläggningarna har det gjorts relativt många observationer av enskilda djur separat från de stora koncentrationerna. Det kan hända att det inte mera nödvändigtvis är så självklart som tidigare att älgarna samlas till vissa vinterbeten. Å andra sidan kan en stark älgstam i hög grad inverka på en jämnare förekomst av älgar över olika områden. Resultaten är inte entydiga Vid en jämförelse mellan under olika tider utförda kartläggningar är det skäl att beakta de klara metodskillnader de har och vissa brister och faktorer som förorsakar fel. T.ex. materialet från kart- Fakta om hjortdjurens vinterbeten kan utnyttjas vid planeringen av skogsvården. läggningen 2008 är insamlat under en enda dag. De flesta av de övriga inventeringarna har gjorts under en längre tidsperiod och inte heller under helt motsvarande period. Skillnader i betesmarkerna kan observeras redan mellan inventeringar som utförts under på varandra följande år med samma metod (t.ex. Paltamo 1982><1983 och 2002><2003, flyginventeringarna 1991><1992 och 1998><1999 samt 2003><2004). I de flesta fallen är det därtill ytterst svårt att bedöma om det för de tömda eller fyllda närbetenas del är fråga om en klar förändring som skett under en längre tid eller om det trots allt är fråga om en kort förskjutning inom betet på grund av att vintern framskridit. Det finns stora skillnader också i observationsmetoderna. Någon grundar sig på snöspår, en annan på enkäter och resten på flyginventeringar, som strävat till total inventering eller varierande bredd mellan flyglinjerna. De sistnämnda har varierat mellan 0,5 10 km vid olika kartläggningar. För flyginventeringarnas del har också väderleksförhållandena en centreal betydelse såväl för urskiljbarhetens (siktens) del som för älgarnas regionala rörlighets del (t.ex. snötäckets tjocklek). Även bedömningen av skador på plantbestånd som orsakats av älg innehåller många osäkerhetsfaktorer (t.ex. enbart privata marker, skadornas uppkomsttid, urskiljbarhet). Vid bedömningen av inträffade förändringar i vinterbetesmarkerna är det också viktigt att komma ihåg att det under de senaste 30 åren har förekommit avsevärda variationer i älgstammarnas storlek i Kajanaland. Antalet älgar ökade explosionsartat på 1980-talet för att på 1990-talet börja sjunka tills stammen i medlet av 1990-talet t.o.m. sjönk under planerad nivå. Under 2000-talet har stammarna hållit en genomsnittlig nivå och varit något större än det eftersträvade målet för regleringen. G
• Jägaren 6 / 2008 33
• Åldersbestämning av älg med hjälp av framtandens årsringar Av jägarna i vårt land är det beklagligt få som behärskar åldersbestämning av älg. Det vore fint om konsten skulle bli allmännare, för med hjälp av fakta om älgens åldersstruktur kan förvaltningen av stammen effektiveras. I den här artikeln hittar läsaren grundliga råd för att lära sig en av metoderna för bestämning av åldern på en älg. et tredje jaktveckoslutet 2003 börjar bra för Matko älgjaktlag som jagar i Savonranta. Älgstudsaren knallar redan på lördagen vid det första drevet, som verkställs med drevkedja. Dagen blir lyckad för den jägare som råkar stå där två vuxna älgar försöker komma igenom passkedjan. I den låga tallplanteringen framför honom dyker först en stor ko upp och följs av en tjur med stora horn. Jaktlaget har ännu många licenser kvar så den erfarna jägaren på passet fäller båda älgarna. Tjuren har mäktiga 15-taggade skovelhorn. Älgarna förs till slaktskjulet för att flås. Den här gången tas också älgarnas framtänder tillvara för åldersbestämning. De här älgarna är en del av ett forskningsmaterial. Resultaten av åldersbestämningen kommer i december. Bägge älgarna var 7,5-åringar, dvs de hade båda fötts 1996. Jaktlaget förvånar sig över att kon var kalvlös för den var i sin bästa ålder för kalvproduktion. 15-taggaren hörde till de fåtaliga dominerande tjurarna, dvs till de 6,5-9,5-åriga älgtjurarna. Den var i sin fertilaste ålder, men hornen och slaktvikten hade kanske inte ännu helt nått toppen. Vad är det då för en metod som ger så exakta värden för älgens ålder och som särskilt viltforskarna använder och också användes vid bestämningen av åldern för älgarna i den här historien? TANDCEMENTSKIKTETS ÅRSRINGAR Artikelns författare bestämde åldern för älgarna ifråga, som ingår i materialet för ett lärdomsprov, med en metod som grundar sig på tandcementskiktet. Metoden används runtom i hela världen för älgforskningens behov, men bestämning av älgens ålder med metoden lyckas också för vilken jägare som helst. Älgtändernas rötter omges av tandcement som har i uppgift att hålla roten på plats i tandgropen. Tandcementskiktet blir bredare under älgens hela livstid, för varje år bildas det regelbundet ett skilt vinter- och sommarskikt på tandcementen. De på vintern tillkomna skikten är transparenta men kan urskiljas mörka om man ser på dem mot mikroskopets svarta observationsunderlag. Sommarskikten innehåller rikligt med cementceller och är ljusa och ogenomsynliga. Älgens ålder kan bestämmas genom att granska ett tvärsnitt av tanden med mikroskop eller 34 Jägaren 6 / 2008 lupp. Åldern bestäms genom räkna antalet årsringar som kan urskiljas mörka i tandcementskiktet. Metoden påminner mycket om att bestämma åldern på träd. TANDTVÄRSNITTET Tandtvärssnittet görs av älgens två främsta framtänder (I1), eftersom de är de första som byts till permanenta tänder vanligen i 7-8 månaders ålder. De här två provtänderna är de mellersta av älgens åtta framtänder. Tandprovet kan behändigt tas tillvara genom att såga loss underkäkens främre del mellan raden av kindtänder och framtänderna. Om det finns prov från många djur är det skäl att specificera dem tillräckligt bra. Det är också bra att anteckna uppgifterna om provälgarna på ett skilt papper. Proverna förvaras i en frysbox. Att koka dem är inte önskvärt för det kokande vattnet kan skada tandcementen. Tanden lossnar från underkäken genom att vrida med en tång efter att tillräckligt mycket av det ben på utsidan av käken som täcker roten har tagits bort med kniv eller annat lämpligt verktyg. Artikelns 7,5-åriga dominerande tjur. D Bestämningen av älgens ålder med hjälp av tandcementskikten är en sysselsättning som belönar för det känns fint när man fungerar som det egna älgjaktlagets forskare och kan få ett slut på de oändliga gissningarna på hur gamla alla fällda älgar är. Ju äldre älg dess mera tid tar lösgörandet. Rotens yta får inte rispas med verktygen på det ställe där tandtvärsnittet ska sågas. Det mesta av benhinnorna på den löstagna tandroten kan rivas bort med fingrarna efter att roten först har doppats i kokande vatten. Med t.ex. ett skjutmått mäts rotens längd på inre sidan av provtanden, dvs avståndet mellan tandköttets gräns och rotspetsen. Tandtvärsnittet sågas vid en tredjedel av rotens längd räknat från rotspetsen. Tanden placeras i ett skruvstäd varefter man med en metallsåg sågar två så tunna tvärsnitt som möjligt efter varandra. Tandtvärsnitten slipas till ca 0,3 mm tjocklek. Fiskfjäll har en tjocklek av den här klassen. Slipningen lyckas behändigt genom att gnida tvärsnitten med roterande rörelser mot ett fuktigt vattenslippapper. Roterandet görs genom att trycka tvärsnittet mot slippappret med en fingerspets. Det är därför skäl att skydda fingerspetsen med t.ex. en bit slippapper. Tandtvärsnitten är klara för undersökning med mikroskop efter att slipdammet har sköljts bort. Framdelen av älgens underkäke från vilken den första framtanden (I1) har lösgjorts. Pappersremsan bredvid tanden visar rotens längd. Tandtvärsnittets sågningsställe har markerats på tanden. Miska Kopponen MED MIKROSKOP Tandtvärsnitten läggs på mikroskopets svarta observationsunderlag. Det kan vara bra att fukta tvärsnitten med alkoholhaltig vätska under hela observationstiden, för det förbättrar urskiljning-
• Mikroskopbilder som tagits av kanten på framtandstvärsnittet på sex åldersklasser. Älgens ålder framgår när man räknar antalet mörka årsringar som kan urskiljas i tandcementen som bildats kring tandbenet. 1,5-åring (021C) 2,5-åring (077C) 4,5-åring (013E) 6,5-åring (011D) 8,5-åring (058D) 11,5-åring (2848C) en av tandcementskikten från varandra. På tandtvärsnitten kan man med mikroskopet urskilja tandcementskikten som bildats kring tandbenet. Den första mörka årsringen bildas på älgens första framtand när den är 7-10 månader gammal. Den här årsringen i skarven mellan tandbenet och cementen är ofta svår att urskilja, för den hamnar lätt i skuggan av det första ljusa sommarskiktet. Älgens ålder framgår när man räknar antalet mörka årsringar i tandcementen. Felmarginalen vid åldersbestämningen är ± 1 år om det är fråga om en under 15-årig älg. Felmarginalen kan stiga för älgar som är äldre än så. Vid bestämning av älgens ålder bör man komma ihåg att antalet mörka och ljusa skikt i tandcementen ska vara lika stort, för i en hel årsring finns det en av vardera. En del av de älgar som fällts i november eller december kan redan som tandtvärsnittets yttersta skikt ha det mörka skikt som bildas under den kommande vintern. Det här skiktet beaktas inte vid åldersbestämningen eftersom det leder till ett års överskattning. VISST GÅR DET MED LUPP OCKSÅ Många jägare har inte möjlighet att använda mikroskop. Den som är intresserad av saken ska ändå inte ge upp för bestämningen av älgens ålder från tandcementskiktet lyckas också med lupp Årsringarna kan urskiljas tillräckligt bra i tandcementen med en lupp som förstorar minst 15 ggr. Enligt artikelförfattarens erfarenheter lämpar sig genomlysning underifrån av tandtvärsnittet för åldersbestämning med lupp. Som ljuskälla kan t.ex. en vertikalt uppställd ficklampa tjäna. Tandtvärsnitten placeras på transparent plast eller glas varefter det genom att granska dem med lupp mot ljus blir möjligt att räkna årsringarna, som även genomlysta kan urskiljas mörka på tandcemen- ten. På tandcementen hittar man lättast en vinkel där årsringarna urskiljs tydligt genom att flytta på luppen och tandtvärsnitten till olika punkter i förhållande till ljuset. Det är bra att hålla tvärsnitten fuktiga med alkoholhaltig vätska. Tandtvärsnitten kan också med lupp granskas mot en svart bakgrund såsom med mikroskop. I det här fallet ska tvärsnitten belysas från sidan. Genomlysning är dock det bättre alternativet vid bestämning av älgens ålder med lupp. Vid åldersbestämning med lupp erhålls inte alltid en lika noggrann bedömning av älgens ålder som med mikroskop, eftersom någon sådan årsring kan bli oobserverad med lupp som med säkerhet kan urskiljas med mikroskop. Det här kan i vissa fall leda till underskattning av älgens ålder. Felmarginalen är dock i genomsnitt mindre än t.ex. vid åldersbestämning som utgår från nötningen av älgens kindtänderna. UTNYTTJANDE AV ÅLDERSDATA Bestämningen av älgens ålder med hjälp av tandcementskikten är en sysselsättning som belönar för det känns fint när man fungerar som det egna älgjaktlagets forskare och kan få ett slut på de oändliga gissningarna på hur gamla alla fällda älgar är. Metoden används runtom i hela världen för älgforskningens behov, men bestämning av älgens ålder med metoden lyckas också för vilken jägare som helst. Uppgifter om älgens ålder är nyttiga på många sätt. Med hjälp av de här uppgifterna klarnar det för intresserade jägare i vilket skede av sitt levnadslopp älgen ifråga var. Om den fällda älgen fastställs vara en gammal individ som redan passerat sin bästa fortplantningsålder kan det vara en lättnad för jägarna för dylika individer har en relativt liten betydelse för älgstammens kommande utveckling. Ett tillräckligt stort åldersbestämningsmaterial som insamlats för minst några på varandra följande år utgör ett ytterst värdefullt stöd vid planeringen av älgjakten. De unga åldersklasserna är i majoritet i älgstammens normala åldersstruktur. Den vanligaste åldersklassen är härvid 1,5-åringarna. Deras andel av älgarna i åldersbestämningsmaterialet är vanligen över 30 %. Andelen älgar som är äldre än detta bör minska stegvis. Om de unga åldersklasserna är underrepresenterade i materialet så är åldersstrukturen i obalans. En snedvriden åldersstruktur kan fås korrigerad genom att minska på kalvandelen i de kommande årens älgavskjutning. Relativt sett finns det då fler kalvar än tidigare kvar i älgens vinterstam efter jakt. Uppgifter om älgkornas åldersstruktur kan utnyttjas om jägarna vill göra beräkningar av kommande års kalvproduktion. För dessa kalkyler behövs det igen uppgifter om kalvproduktionens effekt, som är beroende av älgkornas ålder. Stammens kraftiga variationer har länge varit ett av de värsta problemen för förvaltningen av vårt lands älgstam. Stammens variationer kan dämpas genom att i högre grad utnyttja uppgifterna om älgens åldersstruktur. Det är också bra att känna ill älgens ålder vid tillredning av mat av bytet. Köttet av en gammal älg är ofta segt och kräver därför längre tid vid mörning. G Jägaren 6 / 2008 35
• Jakten på statens marker De svaga hönsfågelbestånden innebär utmaningar G I höstas började jag på mitt nya jobb som överinspektör på Forststyrelsens naturtjänster. Till mitt ansvarsområde hör att på riksnivå koordinera och utveckla jakten på statens marker och viltets miljöer. På ett personligt plan innebar flyttningen från universitetets värld till Forststyrelsen också en förändring för mig. Från att ha varit en som producerar forskningsresultat förvandlades jag till en som omsätter resultaten i praktiken. Det här kändes som ett enastående tillfälle och en stor utmaning som jag tog emot med stor entusiasm. Till de första utmaningarna som jag ställdes inför i mitt nya jobb hörde skogshönsbeståndens tillbakagång under hösten och hur detta inverkar på jaktarrangemangen på statens marker. Jag upptäckte att det i gänget på Forststyrelsen finns både den sortens gedigen sakkunskap som kommer av mångårig erfarenhet och moderna planeringssystem för vilthushållningen. Med hjälp av dessa klarade vi också av utmaningarna. Vi minskade på höstlicenserna Jaktmyndigheterna på lokalnivå, det vill säga jaktvårdsdistrikten och föreningarna, ska enligt jaktlagen senast den sista juni slå fast eventuella fredningar och begränsningar för det kommande jaktåret. Detta trots att resultaten av triangelinventeringarna och sommarens häckningsresultat ännu inte är klara. Tack vare Forststyrelsens tudelade licensförsäljning är det möjligt att beakta också augusti månads triangelinventeringar vid dimensioneringen av licensförsäljningens omfattning. I början av sommaren brukar vi i normala fall sälja hälften av de regionalt bekräftade licenskvoterna medan höstens licensförsäljning stäms av när de färska inventeringsresultaten föreligger. De årliga licenskvoterna släpps till försäljning licensområdesvis och planeras med ett modernt adb-baserat vilthushållningsprogram för inventering och planering. För dimensioneringen av jakten använder sig programmet av en rad faktorer som bland annat viltbestånden och deras utvecklingstrender, licensområdenas karaktäristika, avskjutningen under tidigare jaktår och jägarnas feedback. Under höstens lopp har vi på grund av de svaga bestånden av hönsfågel minskat på småviltskvoterna med 20 - 50 % från året innan. Vi informerade om saken på förhand och utifrån den respons vi fått från licensförsäljningen vet vi att de jägare som ville jaga i statliga marker visade stor förståelse för läget trots att somliga av dem inte fick några licenser. Det krävs ansvarskänsla av jägarna Rätt så många jägare minskade självmant på sin hönsfågeljakt under hösten och därför räckte småviltslicenserna ändå rätt så hyggligt till trots nedskärningarna för dem som ville jaga på statsmark. Även om nedskärningarna i Forststyrelsens licensförsäljning inte berör den lagstadgade rätten för invånarna i de nordligaste kommunerna att jaga på statsmark så bär varenda jägare både de med rätt till fri jakt och de som har löst licens - självfallet ett personligt ansvar för att spara på viltbestånden under perioder då dessa är svaga. När ett bestånd befinner sig nere i en vågdal ska avskjutningen vara synnerligen måttfull eftersom jakten då träffar de värdefulla individerna, själva kapitalet som ska göra det möjligt för beståndet att repa sig. Ändå vågar vi tro på att hönsbestånden kommer att repa sig inom några år eftersom också denna tillbakagång liknar de föregående som har varit kortvariga fenomen som inte spränger ramarna för de naturliga variationerna. Effektiverad skötsel av miljöerna I många central- och sydeuropeiska länder är det ett allvarligt bekymmer hur man ska bära sig åt för att förhindra att lokala och färdigt isolerade bestånd av tjäder, orre och järpe ska dö ut. Hos oss i Finland ska målsättningen ändå vara att bevara våra skogshönsstammar på en nivå som tål jakt. Härvidlag står Forststyrelsen, som administrerar väldiga arealer statsmark, i en nyckelposition. Skötseln av viltets miljöer på statens marker kräver ett skogsbruk som vid planeringen tar hänsyn till viltets ekologi och som gör detta på både landskaps- och beståndsnivå. Vi har satsat mera på skötseln av fågelviltets miljöer genom ett projekt för aktiv skötsel av viltmiljöer som inleddes år 2007 och finansieras med intäkterna av licensförsäljningen. Inom ramen för det här projektet kommer det innan året har gått till ända att färdigställas tiotals nya sjöfågelvatten, iståndsättas ripmyrar och restaureras kullmiljöer för skogshönsen på olika håll i landet. Den aktiva skötseln av fågelviltets miljöer och uppföljningen av skötselobjekten kommer att fortsätta efter projektets avslut som en del av Forststyrelsens normala verksamhet. Framåt tillsammans Ny och praktiskt tillämpbar kunskap om skötseln av skogshönsens miljöer kommer vi att få genom att följa upp effekterna av de restaurerade miljöerna och genom ett gemensamt forskningsprojekt med VFFI som har till syfte att undersöka tjäderns och ripans miljöer. Det fortsatta nära samarbetet med jägarorganisationerna och övriga intressegrupper kommer också framledes att spela en väsentlig roll för utvecklandet av jakten och viltvården i statens marker. Självfallet är det avgörande viktigt att det interna samarbetet på Forststyrelsen fungerar mellan jaktärendena och skogsbruket för att vi ska kunna vidareutveckla miljöfrågorna i statens skogsbruksmarker. Hittills har mina erfarenheter glädjande nog visat att det på Forststyrelsen finns en vilja att inkludera viltets miljöer i beräkningarna och utveckla dem vidare. Med ett helhetsgrepp på vår verksamhet, inbegripet dimensioneringen av jakten och utvecklandet av viltvården, gör vi vårt bästa för att vi också i framtiden ska kunna erbjuda jaktliga upplevelser i de statliga markerna för så många som möjligt. G Ahti Putaala, överinspektör 36 Jägaren 6 / 2008
• 6/08 erb jud and Hös e n tens från tuf ma faste rkn ads led a Tekniskt avan ren ! PRODUKTKATALOG EKO UND NOMIS K ERS ÖKN 3/20 ING rad ce /k va l itets-förhå ll a Nätbutiken förnyades! Vid beställning från Web-butik till ett värde av minst 100¤ får ni en fällkniv på köpet (värde 14,90,-) Beställ www.eratukku. eller ring 020 747 7000 (måfre 917) Metsästäjä 6 / 2008 37 nd U t m ä rk t p e 08 ris
• PREMIUM-KLASSENS JAKTSTÄLL FÖRMÅNLIGT BILLIGT PREMIUM JAHTIJAKT PREMIUM -STÄLL Förutom sällskap och hund ta även med dig toppklass teknik på jaktresan. Smyg ännu närmare villebrådet i JahtiJakts nya Premium membranställ. Med Scentech luktspärrsteknologi och AIR-TEX2-membran. Behaglig, hållbar och ännu lättare även vid regn. Storlekar: XXSXXXL. NT ILE R AN DE | VE R VÄ M E L A M I N ER TT ÄT T EN T | A nspa l. förmå ink KÖPARE AV JAHTIJAKT Premium Jaktställset får 279 ke t LEATHERMAN -multiverktyg PÅ KÖPET 0 ¤ Erätukkus förmånspaket 0,- JAHTIJAKT PREMIUM -KÄNGOR I JahtiJakt Premium AIR-TEX-membrankängan har man använt så mycket som tredubbel vattentäthetsteknologi. Uppbyggnaden låter även fukt släppas ut från kängan och håller foten varm. Kängan är av äkta ytläder, som fått en vattentäthets- och smutsavvisningsbehandling. Sömmarna har fått en tredubbel behandling för vattentäthet. Innerfodrets Scentech-luktspärrsteknologi låter dig komma ännu närmare villebrådet. Storlekar: 3848. Helt ät! ent vatt HE | NGI VE D EN PITÄVÄ Vändbar membranmössa + leveranskostnader Flanellskjorta inkl. förm 2990 1 ånspaket Erätukkus förmånspaket 0,- Säkerhetsväst Bilsätesskydd Scentech-underställ Fleece-mellanställ JahtiJakt Liner-strumpor Skokräm Beställ www.eratukku. eller ring 020 747 7000 (måfre 917) TAMPERE, Possijärvenkatu 4 VANTAA, Valimotie 27 s+ leveran er kostnad TTÄVÄ | juda n faste erb De n t u f | D | VA de ! 00 LÄ MP Ö L A M I N OI T U
• PRESENTATION AV EN NYHET I HÅRDASTE KLASS: JAHTIJAKT CAMO MEMBRANSTÄLL CAMO JAHTIJAKT CAMO -STÄLL Du smälter bättre in i terrängen när du klär dig i JahtiJakts nyaste ställ. Tack vare AIR-TEX2membran, camo-mönstrat tyg och Scentech-luktspärrsteknologi är jakten lätt och behaglig. Storlekar XXSXXXXL. ke t rmånspa inkl. fö äntefr KÖPARE AV JAHTIJAKT Camo Jaktställset får tom 60 d 279 r ar ag ib et LEATHERMAN -multiverktyg PÅ KÖPET 0 ¤ Erätukkus förmånspaket 0,- JAHTIJAKT CAMO -KÄNGOR JahtiJakt Camo -kängorna representerar en ny teknologi, som tidigare inte funnits att erbjuda. Tack vare det nya AIR-TEX2-membranet är kängorna vattentäta och andande. Så håller sig fötterna torra och skavfria även under långa jaktresor. Och Scentech -luktspärrsteknologin hjälper dig att komma närmare villebrådet även luktfritt. Storlekar: 3846. UK KU- FI N A N SI Camo -keps inkl. förm 99 00 ånspaket Camo -eece Erätukkus förmånspaket 0,- Camo -hängseln MicroDry Camo -underställ JahtiJakt Liner -strumpor Skospray OULU, Alasintie 8 LAPPEENRANTA, Kauppiaankatu 2 RI E NG s+ leveran ader kostn De n t D | VA design k Camo-karautio Fins o Ta by Kimm VE NT ILE R AN DE | R VÄ M E L A M I N ER TT ÄT T EN T | A juda n aste erb uff de ! 00 id ingst aln T ERÄ + leveranskostnader
• DET MEST EFTERSÖKTA STÄLLET FÖR JAKT NYASTE TEKNIK TILL ERÄTUKKU-PRIS! PRO JAHTIJAKT PRO STÄLL Högklassigt jaktställ som utvecklats enligt europeiska jägares önskan och ideér för krävande bruk. Det nya AIR-TEX2-membranet i bästa klass, samt andra nya toppegenskaper gör PRO-stället till ett helt unikt jaktställ för alla väder. Storlekar: XXS-XXXXL. VE NT ILE R AN DE | ÄT T EN T tom 60 d te r rän fri be ga t a id ingst aln R VÄ M E L A M I NER | Storrit! favo UK KU- FI N A N SI KÖPARE AV JAHTIJAKT Pro Jaktställset får LEATHERMAN -multiverktyg PÅ KÖPET 0 ¤ må inkl. för 199 90 nspaket Erätukkus förmånspaket 0,- [värde 175,-] Fleece-jacka Vändbar mössa Säkerhetsväst MicroDryunderställ Beställ www.eratukku. eller ring 020 747 7000 (måfre 917) TAMPERE, Possijärvenkatu 4 VANTAA, Valimotie 27 OULU, Alasintie 8 LAPPEENRANTA, Kauppiaankatu 2 s+ leveran r ade kostn RANDE MOTSVA Favorit! 450,- RI E NG T ERÄ TT A D | VA
• JÄGARNAS STORFAVORIT TILL ETT TOPPEN PRIS! VA TTE NT Ä TT JAHTIJAKT AIR-TEX -STÄLL ERAND Snygg med säker funktionalitet! Finlands populäraste jaktställ, som var först med att vinna jägarnas förtroende. Kärnan för egenskaperna är det testade AIR-TEX-membranet, vars vattentäthet och andningsförmåga är av högsta klass. Funktionaliteten och det förmånliga priset har gjort detta ställ till en storfavorit hos jägarna. Storlekar: XXSXXXL. KÖPARE AV JAHTIJAKT AIR-TEX Jaktställset får LEATHERMAN -multiverktyg PÅ KÖPET 0 ¤ Erätukkus förmånspaket 0,[värde 89,-] tom 60 d räntefri b ar et ag UK KU- FI N A N SI land! rast i Fin Populä DE 249,- RI E NG må inkl. för Säkerhetsväst Flanellskjorta För jakt och fritid. Kvalitetsbomull. Nytt snyggt utseende. Två bröstckor. Förlängd nertill, döljer ryggen. Reexband fram- och baktill. Synlig signalfärg, snabbfästen. 149 nspaket TEKNISK KOMFORT -membran Vattentätt och andande, ett specialmembran designat för jakt- och fritidsklädsel i samarbetemed testlaboratorier och användare. Mest nöjda med vattentätheten och andningsförmågan i sina membranprodukter är användarna av AIR-TEX-membranprodukter. (2004 Ekonomisk undersökning, 2006 Jaktklädselundersökning) Vändbar mössa Jakthandskar Praktiska jakthandskar för jakten. AIR-TEX-membran, händig vändegenskap. Beställ www.eratukku. eller ring 020 747 7000 (måfre 917) TAMPERE, Possijärvenkatu 4 VANTAA, Valimotie 27 OULU, Alasintie 8 LAPPEENRANTA, Kauppiaankatu 2 ns+ leverader kostna MOTSVA RAN 00 E VEN T IL id ingst aln T ERÄ
• ed dig m anta tande Bek t mfat det o ortimente etss tare på nyh iluf för fr ratukku. e ww. w DOM BÄST Nyhet! Ett förnyat NORTH ICE-friluftarens membranställset Det bästa för friluftslivet! Det vatten- och vindtäta samt andande AIR-TEXmembranstället håller dig varm och torr i alla väder. Skalstället av testad toppklass fungerar utmärkt t ex för stavgångare, cyklister, bärplockare och all annan utomhusvistelse! Färger röd, ljusblå och svart. Storlekar XXSXXXL. VA T TENT Ä TT DEN FÖRNYADE MODELLEN AV FINLANDS POPULÄRASTE MEMBRANSTÄLL Nu två ställ till ett pris! (Membranställ och friluftsställ) Erätukkus förmånspaket 0,[värde 138,-] Filip micro-fritidsställ Nu ett andra ställ på köpet i förmånspaketet! Vindtät, tillverkad microtyg med bra andningsförmåga för aktiv användning. Färger: gratgrå/röd (hör till de röda och svarta membranställen) gratgrå/ljusblå (hör till de ljusblåa membranställen). spa . förmån i n kl ket TEKNISK KOMFORT -membran Vattentätt och andande, ett specialmembran designat för jakt- och fritidsklädsel i samarbetemed testlaboratorier och användare. Mest nöjda med vattentätheten och andningsförmågan i sina membranprodukter är användarna av AIR-TEX-membranprodukter. (2004 Ekonomisk undersökning, 2006 Jaktklädsel-undersökning) T-shirt Teknisk t-shirt. Materialet föryttar fukt och torkar snabbt. För damer och herrar, färger svart/grå (hör till de svarta och ljusblå membranställen) samt röd/grå (hör till det röda membranstället). Beställ www.eratukku. eller ring 020 747 7000 (måfre 917) TAMPERE, Possijärvenkatu 4 VANTAA, Valimotie 27 ns+ levera er tnad kos VEN T IL ERAND E 49,1 ORIT TORFAV S
• TA JULKLAPPARNA FRÅN ERÄTUKKU North ICE Ryggsäck 65L och 75L V-1 system bärsystemet är lätt och snabbanvänd. Regnskydd standard. Ergonomiska bärremmar. Justerbart höftbälte och bröstrem. Lätt uppdelad mellanbotten inuti. Tunnelckor på sidan för långa tillbehör, t.ex. skespön. Fullt öppnande framdel på ränseln. Övre klaff med dragkedjecka. Två lätt avtagbara separata ytterckor. Ränselstorlek kan justeras med kompressionsremmarna. Flera förankringspunkter på utsidan. North ICE Dagsryggsäck 35L Mångsidig ryggsäck för dagsvandring och sportaktiviteter. Regnskydd. Justerbart midjebälte. Ergonomiska bärselar. Justerbart stödtrem över bröstet. Många utvändiga spännpunkter. Ventilerande bärsystem. Tunnelckor på sidorna för långa prylar, tex. gångstavar. In- och utvändigt nns många praktiska ckor. OTROLIGT ER + leveranskostnader BJUDANDE + leveranskostnader PRESENT TIPS 49 00 24 90 JahtiJakt Fleece -mellanställ Fuktföryttande, behagligt eecemellanställ för skiktklädsel. JahtiJakt Hunter Stolsryggsäck Rymmer 40L. Stol förvaras lös i avsett fack.Löstagbart regnskydd. PRESENT TIPS + leveranskostnader OTROLIGT ER + leveranskostnader BJUDANDE 19 90 34 90 niskt ava n Tek EKO UND NOMIS K ERS Ö 3/20 KNING 0 Erätukkus nätbutik har: rad ce JahtiJakt Snöcamo Mössa - Varm snöcamo mössa med öronlappar - Täckfoder, dekoration i päls imitation va l Det är tryggt att handla i vår nätbutik: du kan returnera varan om den ej passar Nordea, Sampo, Osuuspankki, vanliga kreditkort (Erätukku-nansiering) itets-förh JahtiJakt Snöcamo Handskar - Varma SnöCamo handskar med vaddfoder - Förstärkt handata - Åtstramning vid handled - Lucka för avtryckning på handskens peknger NYHET! 29 + leveranskostnader 00 KU- FI N A N SI OULU, Alasintie 8 LAPPEENRANTA, Kauppiaankatu 2 RI Nyhet! t m 60 d räntefri b ar et ag UK E NG la ål id ingst aln U t m ä rk t p r i s /k nde 8 T ERÄ
• MED SIKTE PÅ MARKNADENS BÄSTA PRIS-KVALITETS FÖRHÅLLANDE Alla våra Premium-kikarsikten har en 11-stegsjustering för ljusintensiteten av siktpunkten, batteri som standard och de är 100 % vattentäta. En 5-års garanti som ges åt alla JahtiJakt Premium sikten vittnar också om hög kvalitet. tom 60 d I de nya Jahti Jakt Premium siktena har vi fäst speciell uppmärksamhet på ljusintensiteten och hållbarheten. Med 30 millimeter tub, som är starkare än i vanliga sikten, får kikaren mer ljusintensitet än tidigare, och möjliggör precisa skott även i skymningen. Bland de nya JahtiJaktsiktena hittar man den perfekta lösningen både för storvilt och fågeljakt. räntefri b ar et ag UK KU- FI N A N SI Premium-kikarsikte 39 x 40 Ett nytt JahtiJakt Premium -kikarsikte för all slags villebråd, med belyst punkt i mitten av hårkorset. 30 mm tub. MOTSVARANDE 349,- inkl. förmånspaket Premium-kikarsikte 2.510 x 50 Ett allround JahtiJakt Premium -kikarsikte, som tack vare sin stora ljusintensitet är utmärkt för skymning- och passjakt. Optimalt sikte för längre distanser. Belyst punkt i mitten av hårkorset. 30 mm tub. inkl. förmånspaket Premium-kikarsikte 416 x 56 Nytt JahtiJakt Premium -kikarsikte, designat för långa distanser och passjakt, med möjlighet att använda den belysta punkten mitt i hårkorset. 30 mm tub. ken! Kvar endast 90 styc MOTSVARANDE 399,- inkl. förmånspaket Erätukkus förmånspaket [värde 128,-] Monteringsskena för kikare (välj: Sako, Tikka, Weaver) Kikarringar 30 mm Snabbskydd för kikarlinser Beställ www.eratukku. eller ring 020 747 7000 (måfre 917) TAMPERE, Possijärvenkatu 4 VANTAA, Valimotie 27 OULU, Alasintie 8 LAPPEENRANTA, Kauppiaankatu 2 + leveranskostnader 5-års ti garan 149,- + leveranskostnader 5-års ti garan MOTSVARANDE 379,- 129,- + leveranskostnader 5-års ti garan 99,- RI E NG id ingst aln T ERÄ
• Forskarperspektivet Triangelinventeringarna fyller tjugo år G På den senaste tiden har triangelinventeringarna fyllt tjugo år så många gånger att det nästan börjar bli pinsamt! Men har jag sagt A så får jag också säga B och förklara vad jag menar. Den exakta tidpunkten för tjugoårsdagen beror på hur man definierar saken, men tiden är i vilket fall som helst inne hur vi än räknar. Ett första försök en försöksballong liksom gjordes sommaren 1987 och sommaren därpå utvidgades inventeringen av skogshönsen till hela landet. I början av 1989 gjordes de första räkningarna av spår i snö. Om vi förutsätter att en komplett inventering omfattar både en sommar- och en vinterräkning så inföll den tjugonde inventeringssäsongen under innevarande år. Under de gångna tjugo åren har det gjorts sammanlagt 35 000 inventeringar! Vi önskar tjugoåringen lycka till och ett långt liv! I festskrifter som denna brukar skribenten göra en genomgång av åren som varit, grunna på framtiden och granska festföremålets betydelse i ett vidare sammanhang. Formuläret är väl beprövat och undertecknad har inga avsikter att avvika från det, förutom för granskningens del. Detta trots att det ligger i tiden att göra utvärderingar av sig själv. Att jag tänker avstå från självutvärderingen beror inte på blygsamhet utan snarare på att jag är part i målet och kanske också på att det är rätt så svårt att placera in sina egna insatser i ett större sammanhang. Granskningen är för all del gjord redan för ett tiotal år sedan när VFFIs viltinventeringar blev föremål för en internationell utvärdering. I sin rapport berömmer utvärderingsgruppen triangelinventeringarnas omfattning och mångsidighet. Gruppen ansåg att metoderna var vetenskapligt tillförlitliga och resultaten betydande. Utvärderingsgruppen var imponerad av omfattningen på det utförda terrängarbetet och instruerade VFFI att utreda på vilket vis det vore möjligt att hålla igång ett sådant här inventeringsmaskineri under en lång tidsperiod. Instruktionen träffade i själva verket mitt i prick eftersom det sedermera har visat sig vara en väldig utmaning att upprätthålla lusten och viljan hos inventerarna. I vårt land har vi följt med skogshönsens variationer ända sedan 1963. De första åren med linjeinventeringar utgjorde startskottet för inventeringsprogram för en hel rad med olika viltarter. Linjetaxeringarna bar den redan hädangångna Paavo Rajalas signatur och de fungerade utan avbrott i ett kvarts sekel. I slutet av 1980-talet uppstod ett tydligt behov av att förnya viltinventeringen i en större omfattning. Inventerandet av de stora rovdjuren verkade ha stött på metodiska svårigheter medan ett stort antal däggdjursvilt föll helt eller delvis bort från inventeringsprogrammet. Harto Lindén hade sysslat i många många år med linjeinventeringarna och inte heller han såg något behov av att börja ändra på en inventeringsmetod som hade visat sig fungera. Triangelinventeringarna förde med sig den nyheten att inventeringslinjerna lades ut mera slumpartat i terrängen och att observationerna skulle platsfästas exakt. Metoden att notera gjorda observationer på en karta öppnade alldeles nya möjligheter för forskandet i viltets miljöer. Lindén står ensam fadder för idén att inventera i trianglar. När jag nu i efterhand tänker tillbaka på trianglarnas tillkomst så verkar det inte ha förekommit något större mått av formell planering. Kanske har jag fel, men jag har för mig att trianglarna såg dagens ljus på Fazers kafé i Östra centrum i Helsingfors. (Till detta genmäler Lindén att Wikman har fel, eftersom det var en jaktchefsträff i Kainuu som gav impulsen till trianglarna medan det var finslipningen som ägde rum på ett kafé.) Skapandet av ett tillförlitligt inventeringssystem är inte i sig någonting särskilt märkvärdigt. Den egentliga utmaningen ligger i att sälja in idén till dem som ska göra det faktiska jobbet. Ett kvartssekel med linjetaxeringar hade uppenbarligen krattat gången för en förnyelse. Förste man ut var den dåvarande jaktchefen i Satakunda, Matti Lehvilä, som sommaren 1987 gick med i leken med liv och lust. I Satakunda jaktvårdsdistrikt an- lades tjugo stycken inventeringstrianglar av den nya modellen och inventerare värvades från den befintliga linjetaxeringen. Kring det hela lyckades man med gott resultat åstadkomma ett smärre massmediaståhej med den följden att triangelinventeringen slogs upp i riksnyheterna. I Satakunda anlades alltså 20 vilttrianglar, men av allt att döma blev bara nitton av dem inventerade. I arkivens gömslen saknas nämligen den tjugonde blanketten och mitt eget minne har ingenting att bidra med om triangeln som saknas. Anmärkningsvärt är ändå det faktum att en stor del av de här ursprungliga trianglarna fortfarande är i aktiv tjänst. Sommaren 2008 inventerades så många som sju av dem! Några av de ursprungliga inventerarna hänger likaså fortfarande med! Esko Keto i Punkalaidun har haft hand om triangel nummer 13 ända sedan den första säsongen. Till på köpet har han inte bara deltagit i triangelinventeringarna utan han har också varit med på linjetaxeringarna som fanns innan! I fyrtio år har Esko Keto alltså hängt med och räknat skogshöns! Sedan starten året 1987 har triangel nummer tretton räknats 37 gånger av 42 möjliga säsonger. Visserligen finns det fler inventeringshjältar än Esko Keto, men eftersom jag personligen har träffat Esko så är det bara honom jag här nämner vid namn. Därför är det också Ketos triangel som får illustrera Forskarperspektivet i detta nummer av Jägaren. Vår tid kännetecknas av girighet, själviskhet och kortsiktighet. Det finns stunder då jag är illa rädd för att de här egenskaperna rent av betraktas som dygder. Som motvikt till dessa nutidsfenomen känner jag ofta ödmjukhet inför det väldiga frivilligarbete som inventeringarna innebär. I inventeringen av skogshöns i augusti deltog hela 4700 personer! Somliga av dem kom rätt enkelt undan med några timmars arbete medan andra satsade en hel lång arbetsdag. När det kommer till kritan så handlar det ju om ett osjälviskt och uppoffrande arbete som inventerarna inte har någon direkt personlig nytta av. Jag tänker mig att de här personerna har ett ungefär likadant inre landskap som jag själv, vilket är en tanke som gör det lättare för mig att stå ut med vår självcentrerade, bullersamma värld. Ansträngningarna för att utveckla inventeringarna stannar inte vid dem som utför arbetet i terrängen. En del av äran tillfaller nämligen jaktvårdsdistrikten och föreningarna samt jaktföreningarna. Utan deras stöd och mödor hade hela projektet knappt ens kommit upp ur startblocket. Här vill jag särskilt nämna Jukka Keränen en riktig inventeringsaktivist! som under 1990-talets första år visade gott föredöme i Kajanaland, som kan ståta med landets tätaste nät av vilttrianglar. Under de senaste åren har inventeringsivern dock visat tecken på att falna, men trenden har mött effektivt motstånd i Södra Savolax, Mellersta Finlands, Norra Savolax och Norra Karelens distrikt. Till vilttrianglarnas främsta förkämpar har hört viltvårdskonsulenterna Reijo Kotilainen och - särskilt i somras Ville Hokkanen. G Skribenten är planerare på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet som ända från starten har burit ansvaret för att inventeringstrianglarna fungerar, allt ifrån postandet av inventeringsinstruktionerna till de årliga sammanställningarna av resultaten. Marcus Wikman Jägaren 6 / 2008 37
• Jakten på skogsren målstyrd selektiv jakt Text och foto Mikko Rautiainen, projektkoordinator Intensivuppföljningen av skogsrenstammen i Suomenselkäområdet, som initierades av Österbottens jaktvårdsdistrikt och finansieras av JSM, kom som på beställning. Särskilt det överraskande slutresultatet av flyginventeringen som hållit en paus på fem år, omkring 11001300 djur, kräver direkt en regelbunden uppföljning av stammen i fortsättningen. Framför oss väntar en bantningskur för antalet jaktlicenser som ska fortsätta ända tills trenden för stammens utveckling vänder och det delmål, som fastställts i förvaltningsplanen, 1 700 djur, uppnås. Hur stor kan den årliga avskjutningen av skogsren vara? Hur ska jakten inriktas på stammen så att populationens ålders- och könsstruktur inte snedvrids? Vad krävs av skogsrenjägarna nu och framöver? 38 Jägaren 6 / 2008
• Jägaren 6 / 2008 39
• I området med skogsren i Suomenselkä berättas det ofta om hur skogsrenstammen ökat enormt i vår jakt- eller jaktvårdsförenings område. Berättelserna är lätta att förstå, för de renhjordar som rör sig på fälten och i skogarna under bästa jakttid ger många en bild av en i det närmaste onaturlig djurtäthet. Den tiden har dock renarna samlats i flockar från sina mycket omfattande sommarbeten. De rör sig genom många jakt- och jaktvårdsföreningars områden styrda av sin vandringsdrift tills de når sitt vinterbete. Långsam fortplantningsförmåga Skogsrenarnas naturliga fortplantning är långsammare än vad de stora hjordarna låter förstå. I Suomenselkäområdet låg stammens genomsnittliga årliga tillväxt före 2003 något under 20 %. Den låga produktionen gör särskilt dimensioneringen av jaktbeskattningens styrka besvärlig. Felmarginalen är inte alltför stor. Det finns därför inte utrymme för överdrifter, framförallt inte i en situation då stammen av skogsren ännu borde ges möjlighet att öka. Sett ur människans synvinkel har skogsrenarnas långsamma fortplantningstakt åtminstone en god sida. Stammen har inte någon möjlighet att slinka ur händerna. En felbedömning av stammens storlek hämnar sig inte i form av en kraftig tillväxt, såsom t.ex. för älgens del med en årlig tillväxt på upp till 5060 %. Enligt den riksomfattande förvaltningsplanen är det samexistensen mellan skogsrenen och människan, exaktare sagt skadeutvecklingen och attityderna mot arten, som avgör den maximala storleken på populationen av skogsren i Suomenselkä. Därför fortsätter jakten på skogsren i syfte att öka djurens naturliga skygghet för människan och förebygga skador på jordbruket. Såsom ett delmål för utvecklingen av stammens storlek har man satt 1700 djur. Såsom det nu ser ut tar det ännu några år innan delmålet nås. För närvarande är en omsorgsfull dimensionering av jakttrycket och en inriktning av jakten på de rätta djuren en nyckelfråga. Målet för köns- och åldersstrukturen hos skogsrenstammen i Suomenselkäområdet är att den ska efterlikna en naturligt utvecklad stam. I en normal population är andelen sarvar 25-35 %, andelen vajor 4555 % och andelen kalvar 2025 %. Att återställa förhållandet mellan könen i en stam med starkt snedvriden struktur är en lång process som kan undvikas genom att nu dra upp riktlinjer för stamförvaltningen. Av den här bilden framgår skillnaderna mellan sarvarnas och vajornas exteriör: kroppsbyggnaden, mulens form, nacklinjen samt pistolhölstret. Beteendet avslöjar könet. Unga sarvar tar ofta för övningens skull mått av varandra. Styrning av beskattning genom jakt är ett noggrant jobb Jakten på skogsren i Suomenselkä har dimensionerats så att avskjutningen ska motsvara ca 10 % av den uppskattade vinterstammen. Det motsvarar omkring 50 % av stammens årliga produktion. I ljuset av resultatet vid inventeringen vintern 2008 är det mycket troligt att andelen avgång av andra orsaker såsom trafiken, de stora rovdjuren, mortalitet pga ålder och sjukdomar har ökat under de fem senaste åren. Dessa faktorer bör i fortsättningen beaktas noggrannare vid fattandet av beslut om jaktlicenser. Problemet har hittills varit avsaknaden av forskningsresultat från Suomenselkäområdet. Jakten på skogsren är selektiv. Rekommendationerna och villkoren för kön och ålder på de djur som ska fällas fastställs redan vid beviljandet av licenserna. Resultat vid förvaltningen av områdets skogsrenstam uppnås endast genom att behandla den som en helhet varvid också artens ekologiska krav blir beaktade. Den målsatta strukturen för den totala avskjutningen skulle vara svår att uppnå om jaktlagen själva skulle fastställa kvaliteten på de djur som ska fällas. Antalet jaktlicenser för jaktåret 2008-2009 skars klart ner. En extra försiktig beskattning genom jakt är påkallad fram till dess renstammen börjar öka och förvaltningsplanens delmål börjar närma sig. Jakten styrs samtidigt tydligare än tidigare även till kalvar och ungdjur. En rekommendation har givits att dominerande sarvar med över 30 taggar på hornen fredas helt under innevarande jaktsäsong. land. Det är bara ett fåtal år sedan jaktens starka inriktning på sarvar under de första jaktåren styrdes över till nuvarande nivå som grundar sig på dagens kunskaper. Mål och resultat har nu mötts: fångsten har under de senaste åren bestått av omkring 40 % sarvar, 30 % vajor och 30 % kalvar. Den något större sarvbeskattningen har motiverats med att avskjutningen efterliknar den naturliga mortalitet, som förorsakas av brunsttidens ansträngningar. Enligt de uppgifter dagens uppföljning har gett ser jakten inte ut att ha påverkat renstammens sarvandel just alls. Däremot har det funnits tecken på att handjurens medelålder har sjunkit. Den målsatta fördelningen av vuxenavskjutningen kan även i fortsättningen hållas en aning handjursdominerad. Andelen sarvar sänks om det finns ett behov av att öka jakttrycket för att begränsa skogsrenstammen tillväxt. Framöver följs könsstrukturen upp genom årliga inventeringar. Då blir det möjligt att observera hur avskjutningen inverkar på förhållandet sarv-vaja och vid behov reagera snabbt på detta. Ännu mycket att lära sig Avskjutningen av skogsren i sin nuvarande utformning har inte ännu långa traditioner i vårt Stammens improduktiva del föremål för jakt Vilka djur i renstammen borde således fällas? En central tes som gäller all jakt är att denna så vitt möjligt fokuseras till den improduktiva Centrala principer för jaktbeskattningen av skogsrenstammen Målsättning Jakttryck, % av vinterstam 5-10 % 15-20 % 20- % Sarvarnas andel av vuxen fångst n. 55 % 50-55% n. 50 % Andel överåriga av total fångst ca 15 % Andel kalvar av total fångst 30-35 % 20-30 % *Också trafiken, sjukdomar, de stora rovdjuren samt naturlig åldersmortalitet orsakar avgång i skogsrenstammen. Deras sammanlagda andel kan vara överraskande stor. Därför bör de beaktas vid dimensioneringen av avskjutningen. Ökning av stammen Bibehållande av målnivån Nedskärning av stammens storlek 40 Jägaren 6 / 2008 Hannu Huttu
• Jägaren 6 / 2008 41
• delen av djurstammen. Tanken innebär inte total fredning av äldre individer. Dessa ska bara jagas i måttligare omfattning. En lagom andel kalv i bytet är 2035 %, ibland t.o.m. en större andel. Den eftersträvade andelen bestämmer riktningen för stammens utveckling. I tillväxtskedet kan det fällas fler kalvar medan man igen vid begränsning av tillväxten kan minska på andelen kalvar i bytet. Jakten på överåriga skogsrenar kommer att utökas. Det vore bra om deras andel av den totala fångsten är omkring 15 %. I fortsättningen kan det också hända att det i licensens rekommendationer nämns att 1,5-åringar får fällas med licens för vuxen skogsren. Renkalven är lättast att urskilja från den övriga hjorden genom sin ljusa framtoning och mindre storlek. Kalvar och ungdjur lämpligt byte I artikelseriens två första avsnitt har det redan framgått att det inte är så enkelt att fastställa en skogsrens kön. Exempelvis en älgs eller vitsvanshjorts kön kan oftast bestämmas relativt snabbt på basis av förekomst eller avsaknad av horn. Men när en hjord skogsrenar kommer ut på åkern kan t.o.m. en erfaren jägare ibland bli tveksam vilket av djuren ska jag fälla?? Efter den dominerande sarven är måhända kalven lättast att identifiera i en renhjord. Jämfört med ett vuxet djur är det första kännetecknet givetvis storleken. Kalvarna växer dock relativt snabbt och skillnaden i storlek är inte alltid så tydlig som t.ex. för en älg. På kalvens storlek inverkar födelsens tidpunkt och modervajans kondition. Hankalvar är ofta något större än hondjur. Vid försöket att urskilja kalvar i renhjorden lönar det sig att fästa uppmärksamheten vid deras ben. Bland vuxna renar ser kalvarnas ben ut att vara nästan bländande vita. Också i övrigt har kalvarna en typiskt jämnt ljus färgton men ibland påträffas det också mörkare exemplar. Hårremmen är raggig i området kring nacken. Kalvens horn är undantagslöst små spetsiga 515 cm långa hornknaggar som fälls på vårvintern. Alla kalvar har inte horn. Framförallt är det ofta svårt att skilja på unga sarvar och och vajor. Sarven är ofta redan som 1,5 -åring något högre och längre än vajan. I terräng bjuds det sällan på tillfällen att jämföra dem bredvid varandra. För unga individers del lönar det sig därför alltid att ännu kolla djurets könsorgan. På vajan kan könsorganet urskiljas som en svart fläck nedanom analöppningen. På sarven kan man se pistolhölstret, dvs penisen under magen. Noggrann bestämning av kön för- Renarna på bilden är inte sarvar som fällt hornen utan vajor. En mindre del av hondjuren är medfött hornlösa. En lagom andel överåriga renar av jaktfångsten är ca 15 %. På bilden en överårig sarv. utsätter högklassig optik på geväret eller en ordentlig kikare. Individer värda att spara Skogsrenstammens värdefullaste individer är de dominerande vajorna i sin bästa ålder. De fungerar som ledare för årstidsvandringarna. Även andra tider styr de dominerande vajorna renhjordarnas rörelser. På grund av sin viktiga roll lönar det sig alltid att spara hjordens största hondjur. Dessa individer har som regel också en kalv, så de är därvid även fredade enligt lagstiftningen. De dominerande sarvarna har typiskt varit mycket eftertraktade bytesdjur i Suomenselkä. Den på dessa fokuserade jakten bör dock minskas och jakttrycket styras över till yngre handjur. De bästa individerna efterlämnar nämligen den bästa arvsmassan. Jakt som fokuseras till äldre individer sänker handjurens medelålder. Allt detta har en negativ inverkan på stammens utveckling. Att fälla sarvar under brunsttiden eller strax efter denna är inte att rekommendera, för dessas kött har på p.g.a. hormonproduktionen fått starka smakfel. Brunsttiden avspeglar sig också Vajans könsorgan kan urskiljas som en svart fläck under analöppningen. i djurets yttre i form av en kraftigt svullen nacke. En tumregel för att köttets kvalitet har återställts är att nackens svullnad lagt sig. Selektiv jakt och reglerna för denna kan för en del jägare kännas besvärliga. De här modellerna för avskjutningen gagnar dock skogsrenstammen och därigenom också jakten på arten. Det centrala målet är en säkerställd framtid och kontinuitet för en frisk skogsrenpopulation. Förutsättningen för nyttjandet av den här värdefulla naturresursen är att artens biologiska krav beaktas samt en ansvarsmedveten, planmässig och långsiktig förvaltning av stammen. Eftersom arten är upptagen i habitatdirektivet har också EU intresse av att den förvaltas väl. Av den enskilda jägaren förutsätter allt detta ett omsorgsfullt val av byte och ett djupare studium av arten. Den lockande tanken att fokusera fällandet till det största djuret i hjorden är svunnen tid. Nu är det dags att också beakta andra kännetecken. Ytterligare anvisningar för fastställande av enskild skogsrens kön och åldersklass finns i den handbok om skogsrenen som publiceras inom en snar framtid. Häftet kan erhållas genom JCO samt av Österbottens och Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikt. G 42 Jägaren 6 / 2008
• NYHET! ZODIAC TEAM PRO 68 VHF RADIO - Kristallklart ljud - Lång räckvidd - Liten och lätt, vattentålig (IP65) - Täta anslutningar för tillbehör - Enkel att använda - 1800mAh litium batteri - Stilig & snabb bordsladdare - Laddar på en timme! Zodiac produkter nu i Finland från Tracker. Läs mer; www.tracker.fi/zodiac eller ring 08 521 9290 269 ¤ Levereras med: - 68 MHz antenn - 1800mAH Litium batteri - Snabb bordsladdare - Öronmussla - Bältesclips - 3 års garanti Tillbehör: Blåtandsheadset till kom.radio 147 ¤ NYHET! NYHET! Zodiac BT-80 Jaktradion med inbyggd blåtand! - Passar mobiltelefonernas blåtandsheadset - Passar Peltors blåtandskåpor - Passar Sordins blåtandskåpor 399 ¤! Zodiac produkter från följande Tracker Store återförsäljare: Forssa Tekniset Lehtovirta | Helsinki Mauvan | Huittinen DigiMesta | Häijää Neste Häijää | Imatra Expert E. Hatakka | Joensuu Telemaailma | Jyväskylä Armoria, Midare Koskenpää Valiokoiravarusteet | Kuopio Armoria | Laihia Kyrönmaan Markkinointi | Lappeenranta Expert E. Hatakka | Lyly Kodinkoneliike Leo Merioksa Mikkeli Karikon Autotalo | Oulu Oulun Telepalvelu | Parkano Expert | Pietarsaari Navitek | Pori Eräpori J. Sillankorva | Rauma Sissos-myymälä Ruovesi Ruoveden Konemyynti | Savonlinna Karikon Autotalo | Seinäjoki Wextra | Suomussalmi Expert Suomussalmi | Sälinkää RitKos Tampere Armoria, RXTX-Tuote | Turku Radio Trimmeri | Vantaa TecniCom Service Eller från väl utrustade butiker. Hunting Experience
• Lasse Botten, masterstudent, Högskolan i Hedmark, Sigbjörn Stokke, forskare, Norsk institutt for naturforskning, Jon M. Arnemo, professor, Högskolan i Hedmark & Sveriges lantbruksuniversitet, Marko Svensberg, specialplanerare, Jägarnas Centralorganisation Test av jaktammun t on påminner älgen om en telefonkatalog? Jakttidskrifterna svämmar över av tester av jaktammunition. Det skjuts i telefonkataloger, tidningspapper, vattentankar och isblock, och det mäts inträngning, expansion och restvikter. Målet är alltid att ge råd hur bra en kula är för jakt på olika viltarter. Att skjuta i telefonkataloger är säkert en intressant hobby, men vilka slutsatser kan en jägare dra av sådana tester? tt testskjuta jaktammunition är viktig av flera skäl. För det första bör jägare skjuta mycket och ofta med den ammunition som ska användas på jakt. För det andra är precisionen viktig därför att träffpunkten på djuret är viktigast för effekten av ett skott. Men att skjuta i testmedier ger lite om målet är att ta reda på hur kulan uppträder i ett levande djur. Huvudproblemet är att ingen vävnadssimulant kommer ens är i närheten av att likna levande vävnad. Vi kan därför inte simulera den sårbildning en kula förorsa- A kar i ett levande djur. Däremot kan man simulera den kraft en kula utsätts för när den penetrerar levande vävnad. Vävnadssimulanter har bara utvecklats för att studera kulans respons på vävnadspenetreringen, men alltså inte responsen av simulanten på dessa krafter. Här är det viktigt att förtydliga att man för att standardisera och förenkla procedurerna så långt det är möjligt begränsar simulanternas egenskaper till att enbart efterlikna mjukväv (hud, muskler, fett). Man gör alltså inte något försök att simulera effekten av sammansatta vävnadstyper. Mycket av utvecklingsarbetet är också baserat på handvapen (pistoler, revolvrar) där interaktionen mellan vävnad/simulant och projektil är åtskilligt enklare än för studsarprojektiler, som har mycket högre hastigheter. Det ställs tre krav på en vävnadssimulant: 1) en vävnadssi- 44 Jägaren 6 / 2008
• ERÄ- JA LUONTO-OPPAAKSI? Erä- ja luonto-oppaan ammattitutkintoon valmistava koulutus ja ammattitutkinto.Koulutusaika (80 ov) 19.1.2009-31.10.2010. Etäopetuksen osuus on noin puolet. Koulutus antaa valmiudet toimia eräoppaana, luontomatkailun asiantuntijana ja luontomatkailuyrittäjänä. Toimialan merkitys ja kysyntä on lisääntynyt kaikkialla Suomessa. Tämä antaa hyvät mahdollisuudet työllistyä sekä toimia ammatinharjoittajana tai yrittäjänä. Opetus on käytännönläheistä, pääosin maastossa tapahtuvaa. Tutkintoon valmistavaan koulutukseen kuuluu neljä osiota: 1. Asiakaspalvelu ja ihmistuntemus 2. Erätaidot ja turvallisuus 3. Luonnontuntemus ja ympäristötietous 4. Ammatinharjoittaminen ja yrittäjyys Kustannukset Kurssimaksu on 120 sekä kevät- että syyslukukaudella. Opiskelijoilla on mahdollisuus opintotukiin. Hakeminen Haku 15.12. mennessä. Hakea voit vapaamuotoisella hakemuksella tai hakukortilla osoitteesta: www.porinammattiopisto.fi Yhteystiedot Mikko Kataja, Porin ammattiopisto Sahalahdentie 57, 29340 KULLAA Puh. 044 701 9108, mikko.kataja@porinammattiopisto.fi ETI! HAE H www.porinammattiopisto.fi Metsässä on reilu meininki KOTIMAISTA TURVALLISUUTTA Corrosafe -asekaapit 630 aseelle. Kuvan 12 aseen kaappi 654 euroa. ASEITTESI ARVOINEN Corrosafe -asekaapit ovat euronormien mukaan luokiteltuja, poliisi- ja vakuutusviranomaisten hyväksymiä kassakaappeja. Ne valmistetaan 4 mm teräksestä ja pienin kaappi painaa 125 kg. Kaapit on varustettu Boda-asekaappilukolla. Vakiovarustukseen kuuluu aseteline, panoshylly, kolme säilytyslaatikkoa ja pohjapehmuste. Kaapien pintakäsittely on pulverimaalaus. Corrosafeasekaapit on testattu Ruotsissa SIS3492 -standardin mukaan. Ovirakenteen taittuminen karmin taakse ja kampalukitus merkitsevät Corrosafe -kaapeissa turvallisuuden maksimointia. mulant måste vara homogen för att säkra upprepbarheten det är att kulan utsätts för samma krafter varje gång, oavsett träffpunkt och vem som utför testet; 2) simulanten måste efterlikna motståndet som en kula utsätts för vid penetrering av mjukvävnad det är att inträngningen i simulanten är sammanlikningsbar med den i levande mjukvävnad; 3) simulanten måste vara lätt tillgänglig och enkel att an- vända. Det är få vävnadssimulanter som uppfyller dessa krav. Den bästa är så kallat ordnance gelatin (ballistiskt gelatin). Men inte ens med den kan vi sätta likhetstecken mellan kaviteten man ser i simulanten och sårkanalen som samma kula skulle ge i levande vävnad. Många material som används för att testa kulor är för hårda, och kan inte förväntas ge en kuldeformation som är sammanlikningsbar med den som uppstår i levande vävnad. Och man kan inte heller säga mycket om effekten olika kulor PL 131, 95440 Tornio puh. 016 449 438, 0400-635 179 e-mail: corrotech@corrotech.fi Tilaukset ja esitteet myös netistä www.corrotech.fi/tilaus.html Tilaukset: www.corrotech.fi Jägaren 6 / 2008 45
• har på vilt från information om inträngning, kavitet i testmaterialet, expansion, restvikt och eventuell fragmentering eller mantelseparation efter skjutning i vävnadssimulanter. Om vi verkligen vill lära oss något om hur en projektil uppträder i ett levande djur finns det ingen annan framkomlig väg än att samla in projektiler från skjutna djur och sammanlikna projektilens expansion, inträngning, restvikt och eventuell fragmentering med organträff, vävnadspenetrering, vävnadsskador och flyktsträcka. Det görs nu i ett stort forskningsprojekt på älg (Norge, Sverige och Finland), björn (Sverige, Finland och Balkan) och lodjur (Norge och Sverige) i regi av Norsk Institutt for Naturforskning, Högskolan i Hedmark och Sveriges lantbruksuniversitet, tillsammans med många institutioner och organisationer i de medverkande länderna. Några av resultaten är direkt relevanta for ivriga testskyttar, se referenser nedan, som är tillgänglig elektroniskt. För att illustrera problemen med att tolka resultaten av testskjutning i vävnadssimulanter har vi som exempel tagit data för en vanlig kultyp, Norma Oryx i kal. .30 med 180 grains kula. Figur 1 visar att genomsnittlig restvikt för kulor från 77 skjutna älgar är 85 % (data från vårt projekt), medan motsvarande värde för telefonkataloger är 75 % (9 kulor, data från jakttidningar), 98.7 % för ballistisk tvål (endast en kula, data från jakttidning) och 95 % för ballistiskt gelatin (varierar från 90 till 100 %, data från fabrik och från jakttidningar). Vi ser alltså att telefonkataloger är väsentligt hårdare än levande vävnad och ger lägre restvikt. För tvål och gelatin, som är mjukare, blir resultatet högre restvikter. Det är också intressant att se på en eventuell mantelseparation, eftersom ingen, 46 Jägaren 6 / 2008 så vitt vi vet, har rapporterat om detta vid skjutning i vävnadssimulanter. Vi fann däremot mantelseparation i 7 % av fallen med träff i bärande skelettdelar och i 4 % av hela materialet. Detta beror på att vävnadssimulanter är homogena, medan levande djur består av flera typer av vävnad såsom skinn, muskler och ben. Kulor som penetrerar levande vävnad utsätts därför för långt mer dynamiska krafter än kulor som skjuts i homogena simulanter. Vi vill med denna artikeln öka medvetandet om de begränsningar som ligger i sådana tester, och vilka slutsatser som inte kan dras från sådana tester. Vävnadssimulanter är bäst lämpade till att jämföra egenskaperna hos olika kultyper förutsatt att testas i samma simulant. Däremot kan vi inte, utifrån håligheten i simulanten, säga något om om de vävnadsskador som kulan skulle åstadkomma i levande vävnad. Orsaken är att egenskaperna hos simulanten och levande vävnad är alltför olika. G Litteratur Botten L. Ekspanderende prosjektiler for storviltjakt. Deformasjonshistorie og vevssimulanter. Bacheloroppgave, Högskolan i Hedmark, 2007. (lasse.botten@gmail.com) Botten L, Stokke S, Arnemo JM, Storaas T, Gundersen H, Svensberg M, Bergqvist G. Jaktpatroner formförändringar och vävnadssimulanter. Jägaren 2007 (5): 24-27. (http://www.riista.fi/se/) Stokke S, Arnemo JM, As-Aune G, Andersen O, Brainerd S. Testskyting i ulike vevssimulanter: Ligner telefonkatalogen på en elg? Hjorteviltet 2006; 16: 80-85. (http://www.hjorteviltet.no/id/229) Norma Oryx kal. .30 - 180 grainis kula 100 90 Restvikter i älg och olika vävnadssimulanter Restvikt % 80 70 60 50 Älg Tif. kataloger Ballistik tvål Ballistik gelatin Figur 1. Restvikter för Norma Oryx kal. 30 med 180 grains kula från skjutna älgar och från testskjutning i tre olika vävnadssimulanter
• Knappt om skogshöns har vi jagat uthålligt? Utifrån resultaten av triangelinventeringen väntade vi oss att senaste jaktsäsong skulle bli ett bottenår. Siffrorna för skogshönstätheterna gav raka besked. Tätheterna hade fallit med tiotals procent i nästan hela landet. Hur såg det då ut i jaktmarkerna under hösten? Blev prognoserna besannade? Står fågelbestånden pall för den faktiska jakten? 48 Jägaren 6 / 2008
• Varje jägare ska komma ihåg att för sitt eget vidkommande ta hänsyn till nuläget och jaga med sans och måtta under svaga fågelår och då koncentrera avskjutningen på unga individer. Från rykten till kalla fakta Under sommarens lopp började det droppa in preliminära uppgifter från olika håll i landet. Enligt somliga handlade det helt klart om ett bottenår för fåglarna medan andra inte alls bedömde läget som tröstlöst. I vissa trakter verkade det inte förekomma några fågelkullar alls medan det i andra trakter fanns rätt hyfsat med kullar. I det stora hela handlade rapporterna om observerade kullar ändå bara om mellan ett par och en handfull kycklingar per kull. Samtidigt gick det rykten som gjorde gällande att det siktats kullar med hela tio kycklingar! Och jägarna skrapade sig i huvudet. Vad kunde vara sanning i detta och hur mycket fågel skulle man stöta på i de egna jaktmarkerna när säsongen började? Ett var dock säkert och det var att jakten måste bedrivas med sans och måtta. Jaktföreningarna tog det aktuella läget med i kalkylerna på sina sommarmöten. Det vill säga de föreningar som höll sitt möte sedan de preliminära resultaten av vilttriangelinventeringarna blivit klara. I början av augusti började det droppa in färsk information om fågeltätheterna, kullarnas storlek och andelen kycklingar. VFFIs webbsajt blev livligt frekventerad eftersom alla ville veta vad som gällde. De första uppgifterna om höstens läge lades ut torsdagen den sjunde augusti. Det hade varit meningslöst att lägga ut info innan dess eftersom materialet inte hade varit tillräckligt omfattande. En allt för tidig publicering av resultatet för enskilda trianglar skulle ge en felaktig bild av verkligheten. Det hade nämligen funnits en risk för att generalisera enskilda triangelresultat så att de skulle gälla för ett större område än vad de de facto gjorde. I så fall hade vi rört oss långt borta från verkligheten. Av den orsaken påpekade VFFI för flera jaktvårdsdistrikts del att det fortfarande kunde bli stora justeringar i resultaten, både till det bättre och det sämre, på grund av det ringa antalet inventerade trianglar. Dagarna kring den tionde augusti är ett bra datum att publicera de preliminära resultaten för de jaktföreningar, som håller sitt sommarmöte och klubbar av hönsfågelkvoterna i slutet av augusti eller så sent som i början av september. Majoriteten av jaktföreningarna håller emellertid sitt möte innan jaktsäsongen börjar, huvudsakligen under den första veckan i augusti eller senast på veckoslutet innan duvjakten kör igång. Till de här föreningarna hinner inte resultaten från hönsfågelinventeringarna fram för att kunna användas när besluten fattas, utan de får hålla till godo med resultaten från sin egen vilttriangel och kanske också grannföreningarnas. Det här betyder att slumpen kan ha en stor inverkan på informationen om fågelbestånden så att föreningen hamnar långt ifrån det faktiska tillståndet. Detta beror i sin tur på att jaktföreningarna i regel bara har en enda Jägaren 6 / 2008 49 Marko Mikkola, viltvårdskonsulent på Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt D en kalla väderleken i början av sommaren fördystrade sinnet för jägarna, både de manliga och de kvinnliga. Snöslasket i norr och de kalla duggregnsvindarna som blåste i nästan hela landet bar bud om att de nykläckta skogsfågelkycklingarna inte hade det särskilt lätt. Vid samma tid kollapsade sork- och lämmelstammarna i norr, vilket också det stämde humöret i moll för alla de jägare som respekterar och känner naturen. De här illavarslande tecknen i kombination med frosten som slog ut blåbärsblomningen målade upp en dyster prognos för den kommande fågeljaktsäsongen.
• vilttriangel som till på köpet kan vara gemensam med grannföreningen! Att det här är ett problem, det är alla parter medvetna om och man har försökt avhjälpa problemet genom att tidigarelägga triangelinventeringarna och returnera inventeringsresultaten per epost. Problemet tillspetsas när väderleksförhållandena blir så pass exceptionella som de nu har varit och oväntat många skogsfågelkycklingar dukar under. Träffade prognoserna rätt? Rapporterna under höstens lopp avslöjade förlusterna i hela sin förfärlighet. I synnerhet ripbestånden i norra Lappland hade drabbats av ett riktigt dråpslag. Det fanns knappt några kullar alls men desto fler fågelpar som hade förlorat äggen eller kycklingarna. Rapporter med likartat innehåll flöt in från hela landet och gällde också de övriga skogshönsen. Självfallet fanns det i ett land av Finlands storlek också trakter där häckningen hade lyckats, men i det stora hela var riktningen en brant dykning. På grund av det svaga skogshönsläget fryste man ner försäljningen av höstens hönsfågeltillstånd. För enskilda jägare kan beslutet kännas rätt så radikalt, men på det här viset tryggas de framtida jaktmöjligheterna i de aktuella områdena. Vad göra när trenden dyker? Riksdagen har godkänt en jaktförordning där det i den 24 paragrafen stadgas om fredningstiderna för de olika viltarterna. Under övriga tider är de här arterna lovliga att jaga, såframt inte till exempel ett jaktvårdsdistrikt har infört en egen, regional begränsning. De begränsningar i jakttiderna för skogshönsen som distrikten besluter om grundar sig alltid på det aktuella läget och fågelbeståndens utveckling under de föregående åren. Besluten måste dock fattas i början av sommaren då distrikten ännu inte känner till hur kullarna har klarat sig. Jaktvårdsdistrikten inför inte några begränsningar i jakttiderna utan välgrundade orsaker eller utan att först höra med jaktvårdsföreningarna. Det räcker inte med att nu gör vi så här för säkerhets skull, utan beslutet ska bygga på en tydligt observerad akut situation som kan bevisas och där det är befogat att införa begränsningar i jaktsäsongens längd för att trygga en arts fortbestånd. Trots att distrikten fattar sina beslut i gott uppsåt är det inte någon självklarhet att de når önskade resultat. När den av staten fastslagna jakttiden blir förkortad är det fullt möjligt att jakttrycket ökar i motsvarande grad och i själva verket ökar fåglarnas totala mortalitet så att den kanske till och med blir större än den skulle ha varit utan några begränsningar! Det här är en fråga som borde utredas, men den är omöjlig att utreda eftersom vi inte vet hur det skulle ha gått om vi hade gjort på något annat sätt i stället. Enligt principen för uthålligt nyttjande Tjugonde paragrafen i jaktlagen fastställer att jakten måste bedrivas enligt principen för uthålligt nyttjande för att viltbestånden inte ska äventyras. I samma paragraf bestäms det också att kontinuiteten hos viltbestånden ska tryggas med ändamålsenlig viltvård. I lagens 56 paragraf nämns de myndigheter som handhar viltärendena samt vilka andra som har hand om jakt- och viltvårdsärenden, som bland annat jaktföreningarna. Det här betyder att jaktvårdsdistrikten inte är de enda som har i uppgift att trygga viltstammarnas fortbestånd, utan att det är en skyldighet som åligger var och en av oss som jagar. Jaktföreningarna har mycket riktigt varit aktiva med att utfärda rekommendationer och kvoter som envar skogsfågeljägare har att rätta sig efter. Varje jägare ska komma ihåg att 50 Jägaren 6 / 2008 för sitt eget vidkommande ta hänsyn till nuläget och jaga med sans och måtta under svaga fågelår och då koncentrera sig på unga individer. Ungfåglarna löper nämligen en större risk än de vuxna att duka under på vintern. Deras fortplantningseffekt är mindre och de är inte lika viktiga som de äldre fåglarna när det gäller att bevara spelplatsens livskraft. Forststyrelsen, som är den myndighet som administrerar jakten på statens marker, har under innevarande år fattat ett drastiskt beslut. På grund av det svaga skogshönsläget fryste man nämligen ner försäljningen av höstens hönsfågellicenser. För enskilda jägare kan beslutet kännas rätt så radikalt, men på det här viset tryggas de framtida jaktmöjligheterna i de aktuella områdena. En god sak kräver ibland drastiska beslut! Varje jägare bär ett stort ansvar Varje jägare ska bära sin del av ansvaret för att fågelbestånden ska klara sig genom svaga år. Resultaten av en triangelinventering borde automatiskt innebära att varenda jägare tar situationen på allvar och prutar på sina egna mål och önskningar. För den som i fjol sköt exempelvis tre orrar borde det inte vara någon oöverstiglig uppoffring att i år nöja sig med två orrar för fågelbeståndens och det egna jaktintressets bästa på lång sikt. Genom samarbete mellan jägarna, viltforskningen och viltförvaltningen tryggar vi bevarandet av fågelbestånden och en ny ökning för dem. Vem vet nästa år kan det finnas gott om fågelkycklingar igen! Men för att bestånden ska öka rejält så krävs det flera år av återhållsam jakt på hönsfågel samt gynnsamma väderleksförhållanden. Vi ska dock hålla i minnet att det alltid har förekommit svaga år och att det alltid kommer att förekomma sådana. De kan inte undvikas, men vi måste ta dem på allvar. Om vi gör det så kan vi se fram emot goda fågelår mellan de svaga, och allt emellanåt toppenår. G
• Lås: 229,PREMIUM kostnader KU- FI N A N SI för 16 vapen Nyhe t! Bostadsinbrott har haft en alarmerande ökning och vapen är en efterfrågad vara. Enligt lagen om förvaring av vapen som trädde i kraft 1.3.1998 måste både vapen och patroner förvaras så att det inte nns någon risk att de hamnar i utomstående händer. räckhåll för barn och olovliga vapnen säkra reservnycklar och fast säkerhetshandtag låser dörren säkert säker förvaring 749,www.eratukku. kostnader kv alitets förhå Metsästäjä 6 / 2008 51 la l nde iskt ekn avan EKO UND NOMIS K ERS ÖKN ING RI E 339,- tom 60 d räntefri b ar et ag id ingst aln UK NG kostnader T ERÄ rad ce t m ä rk t p r is
• Med Eki på vandring På långfärd med skidor På frusna sjöar och myrar glider utrustningen lätt i pulka. Också korta andhämtningspauser friskar upp, när man slipper bära en ryggsäck som tynger. Till de större utmaningarna vid en långfärd på skidor hör att hålla vätskebalansen. Du känner inte nödvändigtvis av någon törst trots att du borde dricka lika mycket som på sommaren. I vinter kommer åter en gång ett stort antal inbitna friluftsmänniskor att bege sig på långfärd med skidor ut i obygderna, i fädrens spår så att säga, fast utan färdiga skidspår. Och med en gnutta tur kommer obygdsfararna att stöta på spårlöpor efter djuren i markerna. M Text och foto Eerikki Rundgren ången jägare vill ut i skog och mark också på vintern. Oftast handlar det väl om jakt på räv och hare, vilket är populärt i hela landet under vintermånaderna. Ripjakten med snara som bedrivs längst uppe i norr utgör dock ett kapitel för sig. Redan naturförhållandena är så exceptionella att de gör ripjakten annorlunda än alla andra jaktformer. Själva jakten behöver ju inte nödvändigtvis alltid spela huvudrollen. Den som forslar foder till utfodringsplatser eller avverkar en inventeringstriangel får sig en dos med bästa tänkbara vinternyttomotion. Den som studerar och följer spårlöpor i snö kan på egen hand utveckla sina naturkunskaper och färdigheter, och göra en bedömning av viltbeståndens tillstånd i sina egna jaktmarker. 52 Jägaren 6 / 2008 För min egen del vill jag varje vinter göra några längre skidfärder. För den som vill komma våra sällsyntare viltarter in på livet hjälper inte annat än att skida iväg långt bort från civilisationen och känna på vildmarkslivet som det levdes förr i världen. Ibland kan man råka ut för glada överraskningar, som det gick i vintras när jag med en kompis gjorde en långfärd på skidor i Lieksa. På den östra stranden av sjön Ruunaanjärvi stötte vi på spår av skogsren trots att beståndet i trakten officiellt betraktas som utplånat. Men oftare än skogsren såg vi spår av järv och varg. Att skogsrenarna blir färre i hela landet beror väl åtminstone delvis på att de stora rovdjuren blir allt fler. Under en gran hittade min kompis Tommi ben av skogsren, som vi antog att någon järv hade gömt undan. Skogsfärdigheterna sätts på prov På en vinterhajk prövas mannens skogsfärdigheter extra hårt. I synnerhet orienteringen och vägvalet avviker vintertid väldigt mycket från förhållandena under barmarkstid. På sommaren kan man nämligen följa stigen som löper uppe på bergets hjässa, men vintertid skidar man un- der bergets branter, på myren eller sjön som vilar under snö och is. Den som på vintern tar sig fram för egen maskin gör det på skidor eller kanske på snöskor. I regel tillryggalägger en skidlöpare avsevärt längre sträckor än en karl på snöskor. Om terrängen däremot är brant eller snårig så klår snöskorna ändå skidorna. Är det fråga om en längre expedition så lönar det sig alltid att välja skidorna, men det är ändå praktiskt och klokt att ta snöskorna med och använda dem till exempelvis vid sysslorna kring lägerplatsen. Det är inte heller någon dum idé att byta till snöskor om man måste ta sig upp för en väldigt brant sluttning. När du planerar rutten ska du ändå försöka undvika sådana ställen i terrängen eftersom de tär på krafterna. Det räcker ändå inte med bara orienteringskunskaper utan det är en fråga om liv och död att också veta hur man slår läger och gör upp eld, även i sträng kyla. Även om det är meningen att tillbringa natten i en övernattningsstuga så ska du för säkerhets skull ta med dig ett tält eller tyg till ett vindskydd. Det kan bli ett plötsligt omslag i vädret eller så blir man överraskad av mörkret.
• En poet skrev en gång att den som skidar i färdiga spår inte är fri utan fånge! På kvällen gör man det bekvämt för sig, vare sig det är i en stuga eller vid en lägereld. Kvällsstunden vid brasan blir ofta en av färdens höjdpunkter. Man snackar om dagens händelser och planerar för morgondagen. De allra tuffaste skogsgossarna samlas varje år i Pudasjärvi för att göra upp om världsmästerskapet i skidning i fri terräng. På bilden snabbetappen och en grupp karlar som närmar sig målgång. En tipi är ett mera exotiskt sätt att lösa inkvarteringen. I en sådan kan två till fyra personer övernatta och på en kortare tur är tipin inte alltför besvärlig att frakta i pulkan. Ställ pulkan vid stugans eller vindskyddets vägg och ta inte in mera grejor än du behöver för stunden. På det viset blir det mera plats för de andra. Till de större utmaningarna vid en långfärd på skidor hör att hålla vätskebalansen. Du känner inte nödvändigtvis av någon törst trots att du borde dricka lika mycket som på sommaren. Dessutom borde vattnet drickas så varmt som möjligt så att kroppen inte behöver använda energi till att värma upp det. En termosflaska är en lösning på problemet, en annan är att stoppa en vattenflaska innanför jackan. Att smälta snö till vatten och värma upp det så det blir drickbart tar en massa tid och slukar en hel del av fältkökets bränsle. Därför ska man hellre smälta snö i en kastrull på kaminen eller vid lägerelden alltid när det är möjligt. Vid rasterna och på lägerplatserna skopar man upp vatten från en isfri bäck eller källa om det finns en sådan i närheten. av ryggsvett och blir lätt blöt när den ställs i snö och används till att sitta på. På pulkan kan man däremot utan bekymmer sätta sig och gräva fram matsäcken och pausjackan. Packandet av bärmesen för en vinterexpedition är egentligen inte märkvärdigare än att göra det under någon annan årstid. En pulka är däremot större och tyngre, och ingenting som man frivilligt släpar in i stugan. In i vindskyddet ryms inte pulkan riktigt heller, så det är en god idé att packa grejorna i exempelvis rörkassar eller vattentäta påsar. När ni har kommit fram till övernattningsplatsen tar alla raskt itu med lägerbestyren och gör det glatt och gott för sig och gänget. Byt till torra kläder, fixa nattkvarteret och tänd lägerelden. Kvällsstunden vid brasan hör till vinterfärdens höjdpunkter och får därför inte fuskas bort. Med tillräcklig vila och ett stadigt mål mat återhämtar man sig snabbare och följande dags etapp blir så mycket trevligare. G Klä dig med omdöme Vintertid gäller samma regler för att klä sig i skikt som under de övriga årstiderna. Även om man är tvungen att ta på sig lite mera kläder så ska man akta sig för att bylta på sig för mycket. Ryggsäcken eller pulkan i kombination med ett lagom tempo ser nog till att mannen håller sig varm! En gammal god regel för klädseln säger att det före start ska kännas lite svalt. Om du ändå trots allt har byltat på dig för mycket så ska du strax efter starten hålla en kort paus och skala av dig det som är för mycket. Gör det innan du börjar svettas! Svettningen förbrukar nämligen kroppens förråd av vätska och energi och suger fort musten ur skidlöparen. En trött vandrare med fuktiga kläder tvingas pausa och börjar lätt frysa när han vilar. Han förlorar initiativförmågan och försummar ännu värre att ta hand om sig själv. På en vinterfärd blir det ännu viktigare att medlemmarna i gänget ser efter varandra. Man håller ett öga på hur kompisen har det och påminner honom om att dricka och fixa sin självservice. Om kölden är sträng så ska man också allt emellanåt kolla kamraternas ansikten så att inte en förfrysning kommer åt att smyga sig på. Ett boktips och en tävling I Boken Vaeltajan opas som utkom tidigare i år fyller en gapande lucka i den finska friluftslitteraturen. Under de senaste åren har ju förlagen nöjt sig med att nästan enbart ge ut översättningar från de övriga nordiska länderna. Författaren Jouni Laaksonen har skrivit sin bok för finländare som rör sig i den finländska terrängen. Han går igenom de kunskaper och färdigheter som behövs för vinterfärder och gör det heltäckande och med sakkunskap. Även säkerhetsaspekterna och första hjälpen ute i terrängen får den uppmärksamhet som de förtjänar. Tyngdpunkten ligger på att förebygga och minimera riskerna. Den som tror sig vara tillräckligt bevandrad i ämnet kan pröva krafterna i Pudasjärvi när världsmästerskapen i fri terrängskidning går av stapeln. Det tävlas både i lag och individuellt. Mera info finner du på adressen www.umpihankihiihto.pudasjarvi.fi Med pulka på slätmark Hur utrustningen ska transporteras är en avdelning som delar åsikterna i olika läger. Majoriteten föredrar att bära en mes på ryggen medan minoriteten helst satsar på en pulka. Bägge metoderna har sina goda sidor och därför ska man se lite längre än sina egna preferenser och ta terrängen med i beräkningen. Om terrängen är mycket kuperad är det inte värt besväret att släpa pulkan med sig. Om terrängen däremot består av slät skogsmark eller myrar så är pulkan ett alldeles utomordentligt transportfordon. Skidorna sjunker inte heller så djupt ner i snön när grejerna åker bakom en i stället för på ryggen. Dessutom är det så, att en duktig karl kan dra så mycket som halva sin kroppsvikt i pulka medan bärmesen enligt rekommendationerna inte borde väga mer än maximalt en tredjedel av kroppsvikten. Den som drar en pulka har paus så fort han har stannat, medan den som bär på en mes först måste ställa ner sin börda. Mesen kan bli fuktig Jägaren 6 / 2008 53
• Ålandsnytt Information om blåtunga I Blåtunga är en allvarlig virussjukdom som drabbar idisslare och kameldjur. Sjukdomen sprids inte via direkt kontakt utan via blodsugande svidknott. Dessutom kan djur som blivit infekterade under dräktigheten föra över viruset till sitt foster. Blåtunga kan inte drabba människor. Det är ofarligt för en människa att bli biten av ett infekterat svidknott eller handskas med infekterade djur. Symptomen skiljer sig mellan får och nötkreatur. Generellt är symptomen tydligare hos får. Nötkreaturen kan bära på viruset utan att uppvisa några symptom alls. Namnet blåtunga beror på att svårt drabbade djur kan få blå och svullen tunga, men detta symptom är ovanligt. De vanligaste symptomen är svullnad i huvudoch halsregionen, sår och flöde från mun, nos och ögon samt salivering. De senaste åren har blåtunga spridit sig genom Europa norrut och fört med sig lidande hos djur och stora kostnader för djurhållare. Sjukdomen har påträffats i Danmark och nyligen även i Sverige. Vitsvanshjorten är speciellt känslig för sjukdomen. En kartläggningen av blåtunga genomförs för närvarande på Åland och i Egentliga Finland. Landskapsregeringen har därför varit i kontakt med flera rådjurs- och älgjaktlag för få hjälp med insamling av blodprover från fällda rådjur, älgar och vitsvanshjortar. Jaktlag eller jägare som inte blivit kontaktade men skulle vilja medverka i provtagningen kan vända sig till jaktenheten eller landskapsveterinären för vidare information om provtagningen. Hjortdjurshälsovården vill trygga hjortdjurspopulationen och viltstammarnas livskraft även i framtiden. En viktig målsättning är således att i ett tidigt skede upptäcka sjukdomar som kan ha allvarliga konsekvenser för hjortdjurpopulationen. Projektet verkar i nära samarbete med jaktlagen och landskapsförvaltningen. MN och Mikael Karring, Landskapsveterinär Skyttedag i Jomalaskogarna I Jomala jaktvårdsförening anordnade en skyttedag i Överby-Ytterby i Jomala lördagen den 23 September 2008. Skyttedagen var öppen för Junior-, dam- och herrklass och besöktes av 43 deltagare som ville trimma formen inför den stundande höstjakten. Skyttet gjordes mot stillastående och rörliga jaktmål med både hagel och kulvapen på totalt 7 stationer. Efter skyttet kunde kaffe och korv åtnjutas i det strålande solskenet. Tävlingen besöktes av jägare från nästan alla åländska kommuner. För att locka så många deltagare som möjligt lottades ett kikarsikte till ett värde av 960e ut bland alla startande. Segrade i juniorklassen gjorde Alexander Jonasson Föglö (62p) följd av Levi Eriksson Jomala (36p) och William Pettersson Mariehamn (32p). I damklassen vann Ann-Britt Harberg-Lindroos Hammarland (58p) följd av Johanna von Wetter-Rosenthal Jomala (43p) och Lena Helsing Lumparland (42p). I den täta toppstriden i herrklassen gick segern till slut till Rune Karlsson Jomala (84p) följd av Fredrik Blomqvist Sund (83p) och Ted Nedergård Hammarland (80p). Vinnare i utlottningen av kikarsiktet blev Johan Lindfors Jomala. Kristian Aller, ordförande Jomala jvf Älglicenserna 2008 I Jaktvårdsföreningarna har beviljat licenser på 269 älgar för jaktåret 2008, vilket är en ökning med 29 älgar jämfört med föregående år (Se tabell 3). Fortfarande bedöms älgstammen på fasta Åland vara relativt svag och därför har jaktvårdsföreningarna tilldelat licenser med en viss försiktighet. Generellt har hög andel kalv beviljats, detta för att höja medelåldern i stammen för att förhoppningsvis öka produktiviteten. I skärgården bedöms situationen vara bättre och man är på de flesta håll nöjd med nuvarande älgstam. RG Kommun Beviljade älglicenser 2008 Vuxna Kalvar Totalt Beviljade älglicenser 2007 Vuxna Kalvar Totalt Fällda älgar 2007 Summa Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Tabell 3 54 21 5 8 14 5 6 7 27 6 3 4 8 2 5 4 125 21 8 10 13 4 12 5 37 10 6 3 5 1 4 5 144 42 13 18 27 9 18 12 64 16 9 7 13 3 9 9 269 24 6 4 12 4 4 3 26 9 3 4 4 3 5 6 117 22 8 6 13 4 12 2 26 7 6 2 5 2 3 5 123 46 14 10 25 8 16 5 52 16 9 6 9 5 8 11 240 12 1 0 7 1 0 1 11 3 2 1 3 1 0 2 45 10 1 2 4 1 0 0 10 6 1 3 1 0 3 3 45 19 1 2 13 1 3 2 15 5 4 1 4 0 2 1 73 41 3 4 24 3 3 3 36 14 7 5 8 1 5 6 163 Älginventering i vinter I Under vintern planerar landskapsregeringen i samarbete med jaktvårdsföreningarna att göra en inventering av älgstammen. Nästa år är det dags för jaktvårdsföreningarna att anhålla till landskapsregeringen om nya älglicenser för den kommande treårsperioden 2009-2011. För att få en uppfattning om hur mycket älgar det finns i landskapet brukar en totalinventering av vinterstammen göras med treårsintervall. Denna inventering tillsammans med avskjutningsstatistik och uppskattat antal älgar kvar efter jakten utgör tillsammans med älgstammens trend underlaget för vilket uttag vi kan göra i populationen. Inventeringen utförs första bästa helg då snö- och väderleksförhållandena är lämpliga. MN Jägaren 6 / 2008 Kalv Tjur Ko
• U UT UUSI U 9 S0 U Erä-lehden testivoittajan uutuusmalli: YLIVOIMAINEN POINTER KOIRA-GPS! POINTER esitteli 2000-luvun alussa maailman ensimmäisen koira-gps:n. Nyt lähes vuosikymmenen kokemuksella, kymmeniätuhansia Pointerin koira-GPS -käyttäjiä kuunnellen, on syntynyt UUSI Pointer MAGNUM, jonka vertaista ei ole ennen ollut. Uusi POINTER MAGNUM on tehty Suomessa erittäin vaativaan koirakäyttöön ja siinä on ylivertaiset ominaisuudet. UU U TU S0 9 UU Uusi Magnum GPS-panta Uusi Magnum -seurantaohjelma Testivoittajan uutuusmalli Selvät, monipuoliset ja tarkat kartat Jatkuva koiran sijainnin seuranta Erittäin helppo ja nopea käyttää Yhteensopiva kaikkien Pointer- ja Tracker GPSlaitteiden kanssa Monipuoliset ominaisuudet Erittäin edulliset käyttökustannukset U TU 9 S0 Testivoittajan uutuusmalli Tehokas, nopea, varmatoiminen Uusi A-GPS moduli paikantaa koiran vaikka sisätiloista Vesitiivis ja iskunkestävä rakenne Testattu Erittäin pienikokoinen (vain 225g käyttökunnossa) Uusi suurtehoakku, toiminta-aika jopa 10 vrk mm.haukkulaskuri, haukunkuuntelu, matkamittari,jne GPRS yhteyden ansiosta jatkuva koiran seuranta erittäin edullisesti KÄYTTÖVALMIS UUSI MAGNUM 1. 2. SEURANTAOHJELMA Testivoittajan uutuusmalli. Nyt meiltä myös PAKETTI: UUSI MAGNUM GPS-PANTA Testivoittajan uutuusmalli. 3. HUIPPUPUHELIN iskunkestävä ja vesitiivis Sony Ericsson C702 TAI Nokia 6210 Navigator 4.HYVITYSTARJOUS TUTKA KUIN TUTKA VÄHINTÄÄN S! UUTUU ittäin Mm. Er 5g vain 22 pieni ta-aika toimin vrk jopa 10 S! UUTUU a atkuv Mm. J ijainnin koiran s a t seuran Soita ja kysy lisää! Panta + Ohjelmatti ke + 3v:n palvelupa MAGNUM -PALVELUPAKETTI SISÄLTÄÄ: 1. Aina uusimmat ohjelmapäivitykset pantaan ja seurantaohjelmaan (35kk) 2. Tuoreimmat karttaaineistot (10x aiempaa enemmän) 3. LIVE-palvelu, jossa koiran sijainnin jatkuva seuranta (35kk) 4. Nopea huoltopalvelu sijaislaite tilalle 48h:n kuluessa laitteesi saapumisesta huoltoon 5. 3 vuoden takuu 6. Sopimuskauden jälkeen laitteet jäävät asiakkaalle Panta & Ohjelma (879¤) (199¤) a Tuotteet erikseen ostettun palvelupakettia yht. ilman + toimituskulut + 39¤/kk (35kk) + toimituskulut POINTER MYYNTI 0500 176 596 0400 245 083 s.com myynti@pointersolution t.fi www.valiokoiravarustee
• Resultat från älgskytteprovet I Sammanlagt 605 personer avlagde älgskytteprovet i år vilket är en ökning med 41 personer jämfört med föregående år. Det är dock en bit kvar tills antalet skyttar är uppe i samma antal som i början av 2000-talet då ca 650 jägare avlagde provet varje år. Skyttestatistiken omfattar endast de som avlagd provet så förhoppningsvis har banornas övningstillfällen utnyttjats flitigt, även av dem som inte har tänkt jaga älg i höst. Antalet skjutprov ökade i år på alla banor. Värt att nämna är att från och med i år så har även Lemlandsbanan elektronisk markering, som andra åländska bana, vilket gör att man får mera information om hur skotten verkligen tar samt att flera hinner skjuta per tillfälle då resultaten kommer upp direkt. I den procentuella fördelningen mellan banorna jämfört med året innan så är det små förändringar. Hammarland och Lemland hade 38% respektive 36% av skyttarna medan Föglö i år var störst i skärgården med 10% tätt följt av Kumlinge på 9% samt Brändö 7%. RG 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Tabell 1 År 2008 2008 2008 2008 2008 Tabell 2 620 657 669 643 626 475 540 564 605 603 639 644 616 576 452 506 542 577 17 18 25 27 33 16 33 22 28 922 902 988 871 873 690 833 780 856 Antal skyttar 46 62 237 56 223 Godkända prov 43 59 222 51 202 Underkända prov 53 125 307 89 335 Underkända prov Godkända prov Blev utan prov Skyttar År Bana Brändö Föglö Hammarland Kumlinge Lemland Skyttarnas procentuella fördelning bland skjutbanorna Brändö 7 % Lemland 36 % Föglö 10 % Kumlinge 9 % Diagram 1 Hammarland 38 % 56 Jägaren 6 / 2008
• stark trupp. Var och en är lika mycket värd, och om han går ur älgjaktlaget så får han en viss procentuell andel av gällande anslutningsavgift. EU-projekt och ungdomsarbete Petsamon Erä inledde sitt arbetet med ungdomar i slutet av 90-talet. Eleverna i föreningens fadderskola, Pulkonkoski lågstadium, gjorde höst och vår en utfärd med cykel till stugan. På de här utfärderna har eleverna fått lära sig om viltvård, som exempelvis utfodring och viltåkrar. Eleverna har också fått se olika hundraser, gamla fångstredskap och vapen. Den som vill har fått prova på att skjuta med luftgevär. Pricken över i på utfärderna har alltid varit korvgrillningen vid en brasa eller under grilltaket. Våren 2005 innebar en vändpunkt också för ungdomsarbetet. I maj grunnade medlemmarna åter en gång på att bygga ut stugan och någon kom på idén att ordna finansieringen någonstans utifrån. Vid ett extra medlemsmöte beslöts det att göra ett EU-projekt av det hela. Föreningens skogsfackman Veikko Korhonen planerade en 1,5 kilometer lång och varierad naturstig i terrängen kring stugan. Taina Väre som var verksamhetsledare på Ylä-Savon Veturi rf bekantade sig med projektet Petsamon Erä Maaninka Från skuggan under granar till egen stuga P etsamo, som är en by i det västra hörnet av Maaninka kommun, har fått sitt namn av att den ligger så avsides. I likhet med så många andra byar på den finska landsbygden har Petsamo genomlevt skiftande öden. När det på sextiotalet äntligen drogs en väg värd namnet till trakten så blev de stora åldersklasserna tvungna att flytta till södra Finland eller Sverige för att få jobb. Jaktföreningen i byn heter Petsamon Erä och grundades år 1966. I dag har föreningen ungefär 80 medlemmar, av vilka 14 är älgjägare. Föreningen arrenderar nästan 4000 hektar jaktmarker och medlemskåren består av markägare eller personer som bor på orten permanent eller på sin fritid. Till föreningens fyrtioårskalas trycktes ett programblad med rubriken Petsamon Erä 40 vuotta - Kuusenkatveesta omaan majaan, det vill säga att föreningen började med ingenting, men har jobbat upp sig till en egen jaktstuga. Rubriken ger en bra bild av hur föreningen i likhet med så många andra jaktföreningar har utvecklats under de årtionden som gått. Jaktföreningen Petsamon Erä fick sin första älglicens år 1974 för en enda kalv! Därefter har antalet licenser ökat i takt med att älgarna har blivit fler. Till en början hängde man upp älgkropparna i någon lada eller tröskhus. Åtminstone på hygiensidan skulle den tidens inkvartering inte ha uppfyllt dagens EU-direktiv. Och i början av 90-talet började medlemmarna fundera på att skaffa sig en egen stuga. Föreningen köpte Piilola, en stuga i risigt skick på en tomt som var 1,99 hektar stor, vilket var det största tillåtna enligt den tidens markförvärvslag. An58 Jägaren 6 / 2008 skaffningen utgjorde tillika startskottet för femton år av talkoarbeten. På talko 92 Byggs lidret och toaletten 93 Isoleras stugans ytterväggar och taket målas 94 Byggs bastun och sovrummet byggs om till kök 95 Byggs vedlidret 96 Flyttas boden, aggregatet får ett skjul och grävarbetet för dammen inleds 98 Bastu-uthuset, ladan, vattenflödet till dammen, stränderna sätts i skick 99 En kåta kallad Töpinä för allmänt bruk 00 Laihasuo rustas upp 01 Ett grilltak byggs i Piilola 02 Ett mellanår 03 Piilola byggs ut 04 Piilola byggs ut ännu mer 05 Köket byggs ut, elarbeten 06 En naturstig, köket utrustas, museiboden får tak Av den ursprungliga stugan återstod slutligen egentligen bara spisen. Talkotimmarna uppgick till cirka 10 000, plantskogsvård har gjorts på cirka 80 hektar, 20 000 plantor har planterats och dessutom har medlemmarna skjutit till nästan 20 000 euro i pengar. Under de intensivaste somrarna kastade de ivrigaste talkojobbarna in ungefär 50 arbetsdagar. Alla de här ansträngningarna har resulterat i en mångfunktionell helhet som nuförtiden gör tjänst som jaktstuga, lägercentrum och festlokal. Alla arbeten har gjorts med egna krafter av en nästan tjugo man Samarbetspartner i fonden förungdomsverksamhet: Ossi Hirvonen, ordförande, Jaktföreningen Petsamon Erä ry Leupold kikare, långa Baikal -krutvapen Jaktgevär Garmin kart-GPS, Jahti-Jakt -jaktkläder
• i juni samma år och ställde sig positiv till det. Till projektet hörde en naturstig och anläggandet av en terrängcykelbana från Petsamo till Kankaisenmäki, att utrusta köket, dra el till stugan och rusta upp museiboden. Projektet beräknades till 26 000 euro och beslutet, som var positivt, kom i september 2005. Hälften av finansieringen kom från TE-centralen (EU och staten) och kommunen medan den andra hälften huvudsakligen bestod av eget talkoarbete och varudonationer. Talkoarbetet uppgick till ungefär ett tusen timmar. Projektet stod klart i slutet av 2006. Naturstigen består av följande stationer med infotavlor: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. viltåker skjutbana orrfälla gärdsgård och grind gallringsbestånd marktäkt blockmark och spång vindskydd o brasa virkesstapel barkningsbockar utfodring med tak saltsten gallringsbestånd gammal sved fälla gamla fälltyper hermelinfälla 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. bäck o broar rävtana (gammal fälla) älgtorn lund rastplats gärdsgård och grind viltlada lastad timmersläde museibod Naturstigen Naturstigen är ett sätt att berätta för dagens ungdomar om livet på landsbygden förr i världen om skogens betydelse för levebrödet, både som arbetsplats och som matleverantör. En av målsättningarna är att öka ungdomarnas kunskaper om naturen och förståelse för den. Sommaren 2007 höll församlingen i Maaninka, kommunen och 4H läger på jaktstugan. På lägerprogrammet stod också naturstigen, där tre av föreningens medlemmar fungerade som guider. Stigen har också visats för olika grupper som kan ha intresse av den, som exempelvis familjedagvårdare och byaråd. Naturstigen är öppen för alla och envar att promenera och den som så önskar kan kontakta jaktföreningen för guidning. G Kettulaskolan på utfärd I I vintras planerade lärarna på Kettulaskolan en utfärd till föreningens jaktstuga och jaktföreningen skickade kopior av naturstigens infotexter till lärarna för deras planering. Kvällen innan kunde lärarna dessutom bekanta sig med sitt utfärdsmål med jaktföreningsmedlemmar som guider. Fredagen den 23 maj i år fick sedan Petsamon Erä besök av skoleleverna från Kuopio. Det var eleverna i årskurserna två, tre och fyra i Kettulaskolan som anlände klockan nio till Petsamo efter en 55 kilometer lång bussfärd. Med eleverna följde lärarna Paula Reinikainen och Tarja Miettinen. Veikko Korhonen visade hur jaktstugan Piilola ser ut inuti och berättade om jakt i allmänhet och om naturstigen. Barnen satte sig på långbänkarna inne i stugan och lyssnade med spetsade öron. Efter presentationen gick alla ut, för vädret var varmt och soligt. Eleverna delades in i tre grupper. Veikko Korhonen fick sällskap av Pekka Väisänen och Heikki Miettinen som guider på naturstigen. Vägen dit gick via en grind där eleverna såg en gärdsgård och ett vedskjul. De tre grupperna gick naturstigen och stannade på de olika stationerna och lyssnade uppmärksamt på sina guider. Eleverna såg en potatisstuka och ett vindskydd, vedhuggning och barkning av virke. De fick lära sig se skillnaderna mellan bestånd av olika ålder och olika slag. Från saltstenen fortsatte eleverna via en sved till de gamla fångstredskapen och fällorna. På stigen fanns en fälla som förr användes för att fånga skogshöns, och barnen fick själva känna på att gillra den. Också hermelinfällan och rävtanan väckte intresse och frågor. Vid bäcken fick barnen slå sig ner och lyssna till vattnets porl och sorl, och vårskogens ljud, och de fick till på köpet smaka på det friska och klara bäckvattnet! Efter naturstigen smakade det riktigt gott att hugga in på det medhavda mellanmålet och få grilla korv. Vid stugan fick barnen bekanta sig med de grå norska Takko och Rokki, och olika modeller av halsband med hundpejl. När barnen nu hade en stund ledigt passade de på att klappa hundarna och kasta smörgås i bastudammen. I synnerhet Pekkas och Veikkos personliga erfarenheter som de berättade om på naturstigen fascinerade både eleverna och lärarna. Måndagen därpå, när eleverna var tillbaka i skolan, repeterade de och mindes utfärden, och ritade och skrev. Petsamon Erä fick av stadsbarnen tack och uppskattning för den härliga utfärdsdagen. De kom särskilt ihåg hundarna, vindskyddet och de olika fällorna Meningen med ungdomsarbetet är självfallet inte att vinna ekonomisk nytta av något slag. Barnens och ungdomarnas äkta intresse för naturen och jaktkulturen är belöning nog. Som ett fint tecken på uppskattning fick undertecknad, i egenskap av ordförande för jaktföreningen Petsamon Erä, å föreningens vägnar motta på jaktvårdsdistriktets årsmöte JCOs diplom och stipendium för det ungdomsarbete som vi har uträttat. Må diplomet som nu är upphängt på väggen i vår jaktstuga fungera som en påminnelse för framtida petsamojägare om vår viktiga uppgift att ge barn och ungdomar naturfostran! Jägaren 6 / 2008 59
• I fjolårets sista nummer av tidningen Jägaren skrev undertecknad en artikel om ett ungdomsprojekt som hade startats i Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt. Som en del av det här projektet arrangerades Jaktlerduvan 2007, som visade sig väcka ett så stort intresse att också Jägarnas Centralorganisation beviljade ekonomiskt stöd ur sin ungdomsfond. Pengarna togs emot med tacksamhet och gjorde det möjligt att med framgång arrangera Jaktlerduvan också i år. Projektet har blivit väldigt populärt bland skolelever och vi kan därför varmt rekommendera det för också andra jaktvårdsdistrikt. Jaktlerduvan belönades Jaktkunskaper på skoltid för högstadiet Jaktlerduvan är avsedd för ungdomar som går i högstadiet och som är intresserade av jakt, skytte och naturen. I fjol arrangerades Jaktlerduvan på Jakobstads Skytteförenings skjutbana i Jakobstad onsdagen den trettionde maj. Jaktlerduvan är det samlande namnet för en hel rad med aktiviteter som ungdomarna kunde delta i under dagens lopp. Meningen med arrangemanget är att i undervisande syfte öka elevernas kunskaper om säker vapenhantering och hur man i praktiken tillämpar jaktlagstiftningen, med tyngdpunkten på jaktens etik. På samma gång fick sig deltagarna en dos information om gamla jakttraditioner i svenska Österbotten. De fick också veta hur jägarexamen går till och var man kan skriva den. Deltagarna fick gå en jaktstig med sex kontroller. Där prövades elevernas kunskaper om jakt, jaktens etik, artkännedom och avståndsbedömning. De elever som hade vapenlicens kunde dessutom delta i en hagelskyttetävling på Jakobstads Skytteförenings utomordentliga sportingbana, under funktionärers vakande ögon. Banan var planerad för nybörjare, men var det oaktat väldigt krävande. Vid andra Mathias Lindström, jaktchef, Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt kontroller gavs eleverna kunskaper om fällor, vapen, vapenhantering och hundutbildning. För att inte tala om att det också bjöds på grillkorv och kaffe med bulle under dagens lopp! Värt att observera i sammanhanget är att både informationen och själva arrangemanget ägde rum på skoltid. Det är därför avgörande viktigt att samarbetet med de berörda skolorna fungerar. Jaktlerduvan erbjuder elever som är intresserade av jakt och natur en möjlighet att syssla med sitt intresse också på skoltid. Arrangemangen och framtidsutsikterna Bakom satsningen Jaktlerduvan står en arrangörsstab med företrädare för Pedersörenejdens jaktvårdsförening och Jakobstads Skytteförening. Som ordförande fungerar JohnErik Jussila som är lärare på Sursik skola. Arrangemangen kräver självfallet en hel del tid. Ovannämnda arrangörer och funktionärer är därför förtjänta av ett stort tack för sin värdefulla insats! Jaktlerduvan blev så väl emottagen att fjolårets arrangörer åtog sig den väldiga uppgiften att arrangera evenemanget också i år eftersom de tyckte att Jaktlerduvan var en juvel som kunde slipas lite till. Dagen arrangerades med andra ord också i år och antalet deltagare var lika stort som året innan. Arrangemangen var i det stora hela likadana, bortsett från några smärre ändringar. För att göra det hela ännu intressantare gavs ungdomar som fyllt femton och som hade vapenlicens möjlighet att skjuta vid jaktstigens skyttekontroller. Att arrangera Jaktlerduvan är en hedersuppgift, men den kräver massor av tid. Pedersörenejdens jaktvårdsförening har tillsammans med Jakobstads Skytteförening burit huvudansvaret för arrangemanget två år i följd och nu är det dags för följande jaktvårdsförening att ta vid som arrangör för det här viktiga ungdomsevenemanget. Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikts sportskyttesektion har grunnat på hur det här fina evenemanget borde organiseras och hur vi ska ge det en framtid. Tanken är att två jaktvårdsföreningar ska stå tillsammans som arrangör för Jaktlerduvan nästa år och att arrangörsansvaret ska cirkulera i jaktvårdsdistriktet så att inte någon förening behöver känna att den dignar under uppgiften. Förhoppningsvis kan den arrangerande jaktvårdsföreningen sedan som bonus notera ett växande antal hugade spekulanter som vill skriva jägarprovet! Närpesnejdens jaktvårdsförening har utfäst sig att sköta arrangemangen för nästa år och har redan tagit itu med förberedelserna. Avslutningsvis önskar jag rikta ett stort tack till JCOs ungdomsfond och fondens sponsorer som gör det möjligt att förverkliga ett ungdomsprojekt av det här slaget med frivilliga och oavlönade krafter. G - LÄMMITETTÄVÄT VARUSTEET Klan hot inner Jacket 149,- KLAN - toimiva, luotettava ja turvallinen vaihtoehto kylmettymistä vastaan! KLAN akku Klan hot inner Waistcoat 139,KLAN Akkulaturi Klan hot inner cloves 79,- Tutustu valikoim aan netissä nopeasti .Tilaukset ja helposti: Euro Motor Center Voudintie 2 90400 OULU 08-534 6500 60 Jägaren 6 / 2008
• Jägaren 6 / 2008 61
• ärlekl mat Av k til Aila Hietala Ugnsduva 5 1 tsk 1 tsk 2 tsk 300 g 1 tsk duvor salt pepprad örtblandning vitlökspulver sidfläsk salt För formen: 3 dl vatten 2 lökar 1. Torka av duvorna med hushållspapper. 2. Gnid in kryddorna och saltet i duvornas yta. 3. Skiva sidfläsket och lägg skivorna över duvbrösten. Fäst dem med tandpetare. 4. Strö 1 tsk salt över skivorna. 5. Lägg duvorna bredvid varandra i en smord ugnsform. Tillsätt 3 dl vatten samt de klyftade lökarna i formen. 6. Lägg formen i ugn i 175°. 7. Låt steka ca 3 timmar. Ös duvorna emellanåt med skyn i formen. 8. Sänk i slutskedet temperaturen till 150° och lägg en folie över så att duvorna inte torkar. 9. Tag de stekta duvorna ur ugnen och och låt dem dra en stund innan du benar ur dem. 10. Sila skyn och tillsätt ännu 1 dl vatten samt 1 köttbuljongtärning. 11. Avred skyn med 3 msk mörk maizena. Tillsätt 1dl matgrädde. Koka upp. 12. Bena ur duvorna och skär upp dem i skivor som läggs i en form. Häll en aning sås över duvorna och dekorera med finhackad persilja. 13. Servera med ugnsbakade rotsaker, potatis, sallad samt tranbärsgelé. Hjortfilé recept för 4 personer 850 g 2 msk 1 tsk 1 tsk 1 tsk 1 tsk 1 2 dl hjortfilé olja salt pepprig örtblandning grovmalen fempepparblandning vitlökspulver lök vatten Sås: 3 dl steksky + vatten 2 msk mörk maizena 1 dl grädde 1. Torka filéerna mycket torra med hushållspapper. 2. Bryn dem i olja på båda sidor i gryta. 3. Gnid in kryddorna i filéernas yta. 4. Tillsätt den klyftade löken i grytan. 5. Tillsätt vattnet. Lägg in grytan i ugnen i 175°. 6. Stek filéerna färdiga, tid ca 45 minuter. 7. Ta filéerna ur grytan. Sila skyn i en kastrull. Tillsätt så mycket vatten i stekskyn så att det blir totalt 3 dl buljong. 8. Avred buljongen. Tillsätt grädden och koka upp. 9. Skiva filéerna och häll en aning sås över skivorna. 10. Servera med kokt blomkål, löksalsa, potatis och en sallad. 62 Jägaren 6 / 2008
• Älg-rotsaksgryta för 5 personer 900 g 3 msk 7 dl 2 3 1 tsk 1 tsk 1 tsk 1 tsk 4 1 msk 3 100 g 100 g 100 g älgstek olja vatten lökar vitlöksklyftor hela kryddpepparkorn hela vitpepparkorn hela grönpepparkorn enbär lagerblad salt morötter kålrot palsternacka selleri Rådjurs-potatismoslåda för 4-5 personer 2 1,3 l 3 msk 2 2 500 g 3 msk 1 tsk 1 tsk 1 tsk 2 dl påsar djupfryst potatismos mjölk + vatten fett lökar vitlöksklyftor rådjursfärs olja salt paprikapulver svartpeppar ört-tomatkross Borsjtjsoppa på vilt för 4-5personer 850 g 2 l 1 msk 3 10 10 1 2 250 g 230 g 1 100 g 50 g 50 g 3 dl 1,5 l 2 dl 2 tsk 1 tsk 3 2 msk 1 pkt framrygg av tamren, skogsren eller älg vatten salt lagerblad vitpepparkorn kryddpepparkorn lök vitlöksklyftor rödbeta huvudkål morot purjo palsternacka selleri olja vatten tomatkross salt svartpeppar vitlöksklyftor vinättika bacon 1. Torka av steken. Tärna den till kuber på ca 2 cm x 2 cm. 2. Bryn stektärningarna i olja. Tillsätt vattnet och kryddorna. 3. Sätt in grytan i ugn i 200° för 15 minuter. Sänk temperaturen till 175°. Blanda emellanåt. 4. Skala rotsakerna. Tärna rotsakerna till stora kuber. 5. Tillsätt de tärnade lökarna till grytan. 6. Låt grytan småputtra en timme. Sätt rotsakerna i grytan. Blanda. 7. Sänk temperaturen till 150°. Låt grytan småputtra ännu omkring en timme. Dvs totalt 2 2,5 timmar. Tiden beror på hur väl steken har mörats. 8. Servera med kokt potatis, krossade lingon och delikatessgurka. Att strös på ytan: persilja Att servera: smetana 1. Koka upp två liter vatten. Tillsätt köttbitar och salt. Låt koka upp. Skeda bort skum från ytan. 2. Tillsätt lagerbladen, pepparn och löken. 3. Låt koka tills köttet är färdigt (ca 1 timme). 4. Tag bort köttet ur buljongen. Sila denna. Tillsätt 1,5 liter vatten. 5. Skala rotsakerna. Riv dem med grovt rivjärn. 6. Bryn lätt de rivna rotsakerna i olja och lägg dem i buljongen för att kokas. Låt koka ca 15 minuter. 7. Tillsätt kryddorna. 8. Bryn den tärnade baconen. Lägg den med i soppan. 9. Låt soppan koka färdig i sammanlagt ca 35 minuter. 10. Bena ur köttet och tärna det. 11. Tillsätt sist det tärnade köttet samt vinättikan i soppan. 12. Strö före servering finhackad persilja över soppan. 13. Serveras med smetana och rågbröd. 1. Värm upp mjölken+vattnet. Tillsätt den djupfrysta potatismosen och saltet. Blanda. Låt mosen dra en stund. 2. Bryn färsen och den tärnade löken i olja. Tillsätt vitlökskrosset, kryddorna och örttomatkrosset till färs-lökblandningen. Blanda. 3. För över lagervis i en smord form. Först potatismos, sedan färsblandningen och överst igen ett lager potatismos. Gör dekorativa ränder med hjälp av en sked. 4. Stek i 200° ca 45 minuter. 5. Servera med en tomat-löksallad och delikatessgurka. PS. För den här rätten kan du också använda hjort-, älg- eller harfärs. Aila Hietala är född i Paavola i Uleåborgs län. Hon är professionell kokfru och har 40 års erfarenhet av matlagning i storhushåll. För närvarande verkar hon som kokfru i Punkalaidun samskola. Hennes stora intresse utöver arbetet är att planera och experimentera med nya recept. Intresset har resulterat i två kokböcker. Ailan keittokirja 2 utkom våren 2006. Recepten vi nu tar del av kommer från den kokboken. Jägaren 6 / 2008 63
• Satsa nu på julklappar från JCO:s lager! Viltet i Finland Viltarter ? Minnesspel med illustrationer av däggdjursviltet i vårt land tecknade av Dick Forsman. Kortspelet har 32 kortpar. Text på finska och svenska. Pris 10 euro. postrar ? Nu första gången i Finland. Fågel- och däggdjur på toppenfina postrar. Dick Forsmans artbestämningsteckningar i Handbok för jägare nu på postrar. Fåglar och däggdjur på separata postrar. Storlek A2. Pris 1,5 euro/poster.. minnesspel! I hjortmarkerna Film om jakt på vitsvansvilt. Spelkort Finlands viltarter, Strand- och sjöfåglar, Finlands skar, Gårdsplanens småfåglar, Gårdsplanens växter och Gårdsplanens smådjur ? Vitsvansviltet är en från Nordamerika till Finland införd art, som inte förekommer i praktiken på annat håll i Europa. Arten har acklimatiserat sig framgångsrikt i vårt land och har blivit ett viktigt vilt i i sydvästra och södra Finland. Metoder som används vid jakt på viltsvansvilt är vakjakt samt jakt med tax. I filmen Peuramailla får vi följa med jakt på vitsvansvilt med två jaktföreningar i Vesilahti. Tittaren får uppleva verkliga önskesituationer med såväl hundförare som jägare på pass, likaså spännande ögonblick på vakplatserna. Eftersom taxar inte används vid hjortjakt i Nordamerika, ursprungslandet för jakt på vitsvansvilt, är det fråga om en globalt sett unik film. Filmens speltid är 55 min. Produktion: Videosara 2008. Pris på JCO:s lager 26 euro. Jaktlmen Lumiset Pienpetojahdit ? Filmen handlar om smårovdjursjägares jaktfärder i i snörika jaktmarker. Du får delta i en rävjakt där den finska stövarens friska skall ekar i markerna och bekanta dig med spetsens och terrierns arbete i trånga gryten på räv- och mårdhundsjakt. Du får också följa med spetsens intensiva skall på mården i trädtopparna och svettiga grävande under jorden. Vi blir inte heller utan byte på vårens vakjakt vid grävlingens gryt Filmens speltid 55 min. Produktion: MH-jahtivideot 2008. Pris på JCO:s lager 26 euro ? På korten finns arternas namn på finska, svenska och engelska samt dessutom deras latinska namn. Korten med viltarter har illustrerats av Dick Forsman och de övriga av bröderna von Wright. Korten sälj till priset 5 euro/lek. 64 Jägaren 6 / 2008
• Ny SÄLbok ? Hylje hylkeen käsittely laukauksen jälkeen är en bok som kommit till som ett resultat av ett nordiskt samarbete och handlar om hur en säl ska hanteras genast efter skottet för att kött, päls, skinn och fett ska bibehålla en möjligast god kvalitet. Boken är ett utmärkt läromedelspaket för säljägare. Med hjälp av boken får du täckande information om hur bytet kan nyttjas i sin helhet, vilket ju särskilt första gången kan kännas en aning svårhanterligt. Boken behandlar systematiskt hanteringen av sälen arbetsmoment för arbetsmoment med ett rikligt och belysande bildmaterial. Finns i finsk och engelsk version. 63 sidor. Pris från JCO:s lager 12 euro + portokostnader. Beställ till julen spel, böcker, planscher och filmer! Beställ före den 15.12.2008 så att produkterna hinner till julen. NYHETER: Peuramailla- dvd Lumiset pienpetojahdit dvd Sälen -bok Planscher: (vikta) Vilda fåglar Vilda däggdjur Spel: Viltarter- minnesspel Viltspel Spelkort: Finlands viltarter Strand- och sjöfåglar Finlands fiskar Gårdsplanens fåglar Gårdsplanens växter Gårdsplanens smådjur DVD:n Björnens rätta ansikte (finska+svenska) Rådjuret Laukauksia ja latvateeriä Haaveitteni metsähanhi Lumisten kairojen metsähaukut Tavoitteena talviriekot Hirvieläimet liikenteessä Böcker: Tuo hiisi hirviäsi Bättre en fågel Snöspårsguiden Lilla fälthandboken,spår Handbok för jägare Vildmarksliv Jäniksen selässä 26 e ______st 26 e ______st 12 e ______st 1,50 e ______st 1,50 e ______st 10 e ______st 32 e ______st 5e 5e 5e 5e 5e 5e 15 e 25 e 26 e 26 e 26 e 26 e 17 e 28 e 10 e 5e 6e 30 e 5e 7e ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st Hela sortimentet finns på våra internetsidor www.riista.fi Vi levererar på postförskott (postförskottsavgift 3,55 + postavgift enligt vikt). Beställ före den 15.12.2008. Björnens rätta ansikte - DVD konung. Den har alltid väckt stora känslor, högaktning, hat, rädsla. Bland oss rör sig otaliga föreställningar och uppfattningar om björnen och björnens beteende och farlighet. DVD:n Björnens rätta ansikte är en samnordisk produktion som berättar om björnen och björnens beteendemönster i ljuset av dagens vetskap. Det lönar sig att respektera björnen men man behöver inte vara rädd för den. Speltid 27 minuter. Pris 15 euro (finsk och svensk version på samma DVD). Beställ per post: Jägarnas centralorganisation, lagret, Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom. Per telefon: 09 - 2727 8120. ? Björnen anses vara våra skogars Via internet: www.riista.fi ______________________________________________________________________ Namn ______________________________________________________________________ Näradress ______________________________________________________________________ Postnummer Postanstalt ______________________________________________________________________ Telefonnummer Jägaren 6 / 2008 65
• Jägarorganisationen meddelar Sauli Härkönen biträdande verksamhetsledare I AFD Sauli Härkönen har utnämnts till biträdande verksamhetsledare för Jägarnas Centralorganisation fr.o.m. 20.10.2008. Han kommer närmast från tjänsten som forskare vid Skogsforskningsinstitutet. Före det har han verkat som överinspektör vid jord- och skogsbruksministeriets fiske- och viltavdelning och därförinnan som viltvårdskonsulent vid Södra Savolax jaktvårdsdistrikt. Förtydligande I Insticksartikeln om skymningskikare i senaste nummer av Jägaren var en kommersiell annons, vilket även framgick på artikelns första sida. På den tryckta bilagan saknades dock följande uppgifter: Bilagans förläggare är Schmidt&Bender Gmbh, vilket framgår på tidningens sida 27. Testen har publicerats i följande mellaneuropeiska tidningar: Jagd in Tirol, Jagd und Natur (Schweiz), Chass dalsak (Frankrike) och den publiceras härnäst i tidningen Pirsch i Tyskland. (redaktionen) Ändrade adresser I Pylkönmäki jvf: ny verksamhetsledare Timo Leppämäki, Saarijärventie 146, 43440 Pylkönmäki, tfn 040-5612341, timo.p.leppamaki@gmail.com. Delta i traditionsinsamling! I G.A. Serlachius-museet i Mänttä inleder innevarande höst en omfattande insamling av traditioner med jakttema. Målet är att för eftervärlden bevara jakterfarenheter och jägarfunderingar om deras eget fritidsintresse med anknytning till Mänttä med omnejd. Av materialet kommer det att sammanställas en utställning som öppnas i G.A. Serlachiusmuseet på våren 2010. Året är ett jubileumsår för många av de lokala jägarna: Jaktföreningen Mäntän Metsästysyhdistys ry. fyller då 80 år. Utställningen kommer att vara rik på upplevelser och interaktiva inslag. Därför kommer man också att fotografera en hel del material som presenterar jaktkultur och jaktliga händelser. Med utställningen vill vi inte bara belysa jaktens historia utan också förändringar i jaktkulturen. Särskilt vill vi bryta ner förstelnade stereotypier. Trots att traditionerna lever är jakten inte bara en sysselsättning för gamla gubbar utan fascinerar också nya utövare. Man ser allt fler unga och kvinnor på jaktstigarna, konstaterar museets intendent Pauli Sivonen, också själv ivrig jägare. Alla intervjuer i samband med traditionsinsamlingen fotograferas. Hågade kan anmäla sig för intervju hos producent Sampo Linkoneva, tfn 044 5789 238, sampo.linkoneva@honkahovi.fi. Också foton och föremål med anknytning till jakt tas gärna emot. Ytterligare info: Pauli Sivonen, tfn 050 5661 355, pauli.sivonen@serlachius.fi Maria Nikunlaakso kommunikationsplanerare vid JCO I SVM Maria Nikunlaakso har utnämnts till kommunikationsplanerare vid Jägarnas Centralorganisations kommunikationsenhet. Hon övergår i JCO:s tjänst från informatörsuppgifter vid jord- och skogsbruksministeriets kommunikationsenhet. Jägarorganisationens verksamhet och effektivitet utvärderas Jord- och skogsbruksministeriet har inlett en i lag fastställd evaluering av jägarorganisationens verksamhet och effektivitet. Föremål för utvärderingen är hela organisationen, dvs Jägarnas Centralorganisation (JCO) på riksnivå, jaktvårdsdistrikten på landskapsnivå och jaktvårdsföreningarna på lokal nivå. I Inom statsförvaltningen har de statsunderstödda organisationernas verksamhet överlag utvärderats under 2000-talet. Skogscentralerna, fiskerisidans rådgivningsorganisationer samt Renbeteslagens förening har redan utvärderats och nu står Jägarorganisationen i tur. Ministeriet har träffat avtal om evalueringen med konsultföretaget Talent Partners. För jaktvårdsdistriktens och JCO:s del är det centrala målet för projektet att få en helhetsbild av distriktens och centralorganisationens verksamhet, organisationsstrukturens funktionsduglighet och fokuseringen av resurserna samt av möjligheterna att öka produktiviteten. Central är också frågan om hur jägarorganisationens verksamhet ska utvecklas så att medborgarna även i framtiden kan garanteras till viltet knutna tjänster just via den. I avtalet har evalueringsuppgiften definierats på följande sätt: 1) utvärdering av det aktuella tillståndet för verksamheten i jaktvårdsdistrikten och JCO med tyngdpunkt på följande punkter: a) Resursernas nivå och fokusering i relation till utbytet b) Utbytets betydelse i relation till viltpolitiken/den offentliga viltkoncernens strategiska mål c) Organisationsstrukturens allmänna funktionsduglighet d) De centrala intressegruppernas bedömning av verksamheten 2) ge konkreta förslag om a) hur nuvarande organisationsstruktur och fokusering av resurserna ska utvecklas för att lösa vid utvärderingen enligt punkt 1) eventuellt observerade problem och effektivera tjänsterna. b) hur jaktvårdsdistriktens och Jägarnas Centralorganisations organisationsstrukturer bör revideras och styrningssystemen utvecklas så att de i Vanhanens II regerings regeringsprogram ställda målen för utvecklingen av den regionala och centrala förvaltningen kan uppnås. För jaktvårdsföreningarnas del är målet för evalueringen primärt att verkställa den av Jägarnas Centralorganisationens representantmöte åt JCO:s centralbyrå givna uppgiften att utvärdera organisationsstrukturens allmänna funktionsduglighet och resursernas tillräcklighet. Så här beaktas också jaktvårdsföreningarna i ovannämnda punkt 2). Evalueringen sker i form av interaktion och inom ramen för resurserna ges tillräckligt många representanter för jägarorganisationen på olika håll i landet möjlighet att delta i evalueringen. Metoderna är av sakkunniga utförda intervjuer samt särskilda workshoppar på olika håll i landet. Till dessa workshoppar kallas också representanter för jaktvårdsföreningarna. Rättelse I Bland de nämnda författarna av artikeln om det förnyade älgobskortet på sidan 80 i föregående nummer av Jägaren saknades VFFI:s rovdjursforskare Ilpo Kojola. Också han hörde alltså till skribenterna. (redaktionen) Ännu hinner Du delta i forskningsprojektet på älgammunition I Jägarnas centralorganisation fortsätter samarbetet med de norska forskarna kring älgammunitionsenkäten. Vår förhoppning är att Du som älgjägare deltar i insamlingen av undersökningsmaterial genom att besvara vårt enkätformulär. Noggrannare anvisningar och enkätformulär hittas på JCO:s webbplats på adressen www.riista.fi. Skriv ut formuläret från webben. Avsikten är att av älgskyttarna få så många ifyllda enkätformulär och kulor med vilka de på formulären nämnda älgarna har fällts som möjligt. Forskningsprojektet utreder tillåtna kalibrers och kultypers lämplighet och egenskaper vid älgjakt i Norge, Sverige och Finland. Utredningen av älgpatroners och -kulors egenskaper har ansetts vara nödvändig med hjälp av samnordisk forskning. Forskningsprojektet startade hösten 2005 i Norge, Sverige och Finland som ett samarbete mellan Jägarnas centralorganisation, Svenska jägareförbundet och Norsk Institutt for naturforskning. Projektets resultat kommer även i fortsättningen att publiceras i Jägaren. Mellan jägare i Finland som returnerat enkätformuläret kommer fem varupriser att utlottas. 66 Jägaren 6 / 2008
• När du skickar skinn för beredning, kom ihåg Flåning I Avlägsna inälvor, bendelar, fett och annat överlopps. Det är viktigt att allt fett har skrapats bort innan lagring. Fettet surnar med tiden och får hårremmen att lossna och gör skinnet skört. Vid flåningen uppstår det lätt snitt och hål i skinnet som sedan rivs upp under beredningsprocessen. Lösgör svansbenet. Vänster pekfinger och tumme fattar om skinnet vid svansroten varefter man med höger hand drar ut svansbenet ur skinnslidan. Öppna svansen efter att benet avlägsnats. Avlägsna också brosk och kött från öronen så att de inte far illa under torkningen. Torkning För att hindra krympning torkas skinnen på en tana. Det finns tanor av olika storlek för olika djur. Man trär skinnet på tanan med hårsidan utåt. Torka skinnen i relativt låg temperatur och använd om möjligt en fläkt som hjälp. Lägg därtill ett rent papper mellan tanan och skinnet för att detta inte skall klibba fast vid tanan och eventuell smuts på tanan inte ska fördärva skinnet. När skinnen har torkat kammas de. Sändning för beredning Torkade skinn lönar det sig inte att förvara länge, för fettet på skinnet surnar och gör skinnet skört. Om du har särskilda önskemål om t.ex. bevarande av djurets klor eller svans ska du komma ihåg att nämna om du vill att skinnet bereds för att bli en FÄLL, ska STOPPAS UPP eller användas till KLÄDER. Om skinnen skall färgas, ge anvisningar skriftligt med hjälp av: 1) Beredarens färgkoder 2) Egna entydiga färgmodeller 3) Pantone-färgkoder Vik inte torkade skinn för de kan brytas eller få hål. Skinnen kan sändas för beredning per post eller via Matkahuolto. Kom ihåg att paketera försändelsen ordentligt. Kom ihåg att ge dina kontaktuppgifter med försändelsen!! Det händer i distrikten Södra Savolax Storsavolax Jaktrökar kallar till Kangasniemi I Tid: Lördagen den 13.12 med början klockan 14.00. Plats: Kangasniemi travbana, skyltning via riksväg 13. Eldarna och stockfacklorna kallar alla vildmarksfrälsta till en trivsam kväll i terrängen intill travbanan vid riksväg 13! Det traditionella friluftsevenemanget arrangeras i samarbete mellan Södra Savolax jaktvårdsdistrikt, FJF:s Storsavolax distrikt, kenneldistriktet samt de lokala aktörerna Kangasniemi kennelklubb och jaktvårdsförening. Som tema för Jakteldarna 2008 har valts jakthundar. Ifjol premierades kennelklubben i Kangasniemi för sin aktivitet med hederstiteln Jaktförening. Jakthunden, finska stövaren Nokikallion Haka kom från samma socken. Det passar därför bra med temat för årets evenemang att de som kommer till Jakteldarna också tar sina egna hundar med sig. En av de inflytelserikaste jaktpåverkarna på högsta nivå i landet, avdelningschef Pentti Lähteenoja på JSM, har ställt upp som huvudtalare vid evenemanget. Under kvällen offentliggörs även traditionellt innevarande års Jägare, Jakthund och Jaktförening. Deltagarna i kvällens evenemang har möjlighet att avnjuta grillkorv, kaffe och saft. Välkomna hela familjen! Kajanaland kenneldistrikt, Forststyrelsen, Suomussalmi kommun och de lokala jaktföreningarna och enskilda jägare. Mellersta Finland Mellersta Finlands tjäderparlament uppmuntrar till fångst av små rovdjur I Mellersta Finlands tjäderparlament hoppas att jägarna satsar hårt på fångsten av små rovdjur. För att uppmuntra jägarna arrangerar tjäderparlamentet en tävling i fångst av små rovdjur. Tävlingen försiggår 10.9.2008 30.4. 2009. Deltagandet sker genom att anmäla sin fångst av små rovdjur inom Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikts verksamhetsområde med hjälp av en blankett som kan skrivas ut från tjäderparlamentets webbplats på adressen http://www.metsoparlamentti.fi/. Mellan alla som deltar utlottas ett antal värdefulla priser. De bästa fångsterna premieras separat. Normalt med hårda bo- och kycklingförluster Starka variationer i bestånden är typiska för skogsfågelbestånden. Just nu ser det ut som om en nedgång i beståndet skulle ha inletts. Rikliga bestånd av små rovdjur kan tillspetsa och förlänga beståndens kräftgång. Orsaken till häckningens misslyckande senaste sommar var det bedrövliga vädret. Ibland kan de små rovdjuren vara en betydande orsak. Vädret kan vi inte göra något åt. Men med effektiv fångst kan bestånden av små rovdjur decimeras. Genom att följa upp orrar som försetts med radiosändare har det framgått att de genomsnittliga boförlusterna uppgår till 25 33 %. Som värst har närmare 60 % av bona förstörts redan innan kycklingarna kläckts. Av tjäderns bon förstörs 27 55 %. Bona förstörs av såväl däggdjur som kråkfåglar. Sannolikt plundras äggen av räv, mårdhund, mård eller grävling, de vanligaste små rovdjuren i området. Historien om tjäderteven blir dvd Våren 2008 skapade Mellersta Finlands tjäderparlament tillsammans med sina partner tjäderteven, som i realtid följde med händelserna under tjäderspelet och tjäderhönans häckning på webben med hjälp av teknik för övervakningskameror. Utnyttjande modern teknik erbjöd tjäderteven en möjlighet att följa med tjädrarnas fortplantning från det heta gruppspelet till kläckningen av kycklingar som en avslutning på tjäderhönans tålmodiga ruvning. Tjäderteven öppnades den 16.4.2008 och stängdes efter att tjäderhönan Lottas kycklingar lämnat boet den 5.6.2008, en varm sommardag. Dvd:n har fångat tjädertevens berättelse och magiska naturskådespel, vars urkraft vi inte kan annat än beundra. Skivans speltid är ca nio minuter. Den innehåller också material om bl.a. skyddet av bon. Ett begränsat antal skivor kan beställas via tjäderparlamentets webbplats. Norra Tavastland Jakteldar i Valkeakoski den 11.12.2008 med början kl. 18.00 I Valkeakoski, Juhansali Adress: Suutarinlahti 21, 37770 Tarttila http://kartta.valkeakoski.fi/Valkeakoski/map.php Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt, Norra Tavastlands kenneldistrikt samt Jägarförbundets distrikt i Norra Tavastland arrangerar tillsammans med jaktföreningen Saarioispuolen Metsästysseura ry det traditionella julevenemanget Jakteldar. Under evenemanget får vi höra representanter för arrangörerna hålla festtal. Traditionellt utlyses julfrid för skogens djur (utlysandet av julfrid har blivit en traditionell ritual i samband med Jakteldarna som dock inte innebär att jakt skulle vara förbjuden mellan tidpunkten för nämnda evenemang och jultidens traditionella julfred). Under evenemanget bjuds på varm dricka, korv och annat trevligt. Inträdet till Jakteldarna är fritt. Välkomna! Norra Karelen Kajanalands Jakteldar i Suomussalmi 20.12.2008 I Traditionella Kajanalands Jakteldar tänds nu för nionde gången. Den här gången firas Jakteldarna på Scandic Kiannon Kuohu i Suomussalmi. Evenemanget inleds kl. 11.00 med en paneldiskussion kring det aktuella temat renen och rovdjuren. I skymningen på kvällen förflyttar vi oss ut till eldarna och stockljusen för att lyssna på aktuella översikter om viltsituationen. Det bjuds också på älgsoppa och braskaffe för att inte tala om ett vapenlotteri. Samtidigt offentliggörs årets Jägare och Jakthund. Till evenemanget väntas ett tusental deltagare. För evenemangets arrangemang svarar Kajanalands jaktvårdsdistrikt, Suomussalmi jaktvårdsförening, Scandic Kiannon Kuohut, Finlands Jägarförbunds distrikt i Kajanaland, Kajanalands Norra Karelens Jakt- och skeeldar hålls i Nurmes I Norra Karelens Jakt- och fiskeeldar tänds den 21.12.2008 med början kl. 13.00 i Multiharjuterrängen i Lipinlahti i Nurmes. Platsen för evenemanget är belägen ca 8,5 km från Nurmes mot Lieksa. Skyltning från väg nr 73 till Jakt- och fiskeeldarna. Talare vid evenemanget är ordföranden för Finlands Jägarförbund Lauri Kontro och verksamhetsledaren för Norra Karelens fiskericentral Päivi Kiiskinen. Julfred utlyses av kyrkoherde Raimo Kemppainen. Det traditionella jakt- och fiskeeldsevenemanget hålls nu för 33:dje gången. Under evenemanget offentliggörs Årets Jägare och Årets Fiskare. Evenemanget inklusive servering är fritt. Jägaren 6 / 2008 67
• Adresser Jägarnas Centralorganisation, G verksamhetsledare, Jari Pigg, G kommunikation, tidningarna JCO Fantsvägen 13-14, 01100 ÖSTERSUNDOM, Telefoner: 09-272 7810 telefax 09-2727 8130 e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi www.riista.fi Jaktvårdsdistrikt e-mail: förnamn.tillnamn@riista.fi Egentliga Finland: Tehdastie 2, 21530 Pemar, tel. 02-477 9610, fax. 02-477 9615. Jaktchef Heikki Uotila, tel.0400-530 548, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 0400-909 565. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi, tel. 0400-188 565, fax. 08-712 397. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 0400-137 028, vv-konsulent Markus Pekkinen, tel. 0400-268 390. Kymmene: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn, tel. 0440-494 006, fax. 05-344 0998. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 0400-258 479, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 040-716 2223. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96101 Rovaniemi, PB 8050, tel. 016-379 0081, 0400-864 329 (byrå), fax. 016-379 0085. Jaktchef Teuvo Eskola, tel. 0400-392 667, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 0400-394 329. tel. 09-2727 8111. G bitr. verksamhetsledare, Sauli Härkönen, tel. 09-2727 8111, 050-5055 635. G ekonomi: Pekka Lehikoinen, tel. 09-2727 8118, 0400-648 678. G jakt, viltvård, utbildning och rådgivning: Tuomo Pispa tel. 09- 2727 8115, 0400-700 778, Marko Svensberg, tel. 09-2727 8119, 040-557 3827. Metsästäjä och Jägaren: Klaus Ekman, tel. 09-2727 8116, 0400-463 943. G lager och beställningar: Marion Sundqvist, tel. 09-2727 8150. G Laitiala försökscenter: 16790 Manskivi, tel. 03-882 570, telefax 03-882 5711, bil 049-350 852, Ilkka Ala-Ajos, 0500-817 913. Marko Muuttola, 050-911 3832. Adressändringar: 0303 9777 40100 Jyväskylä, tel. 020 7479 630, fax. 020 747 9639. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 0400-242 727. vv-konsulent Olli Kursula, tel. 0400-243 414. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu, tel. 013-285 261, fax. 013-285 263. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 0400-376 189, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 013-285 262, 0500-196 622. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Tel. 044-365 3810, fax. 017-282 3005. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 0500-376 800, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 050-431 1276. Norra Tavastland: Finnentie 8, 36200 Kangasala, tel. 03-3140 9400, fax. 03-3140 9450. Jaktchef Jani Körhämö, tel. 0400-231 452, vv-konsulent Marko Mikkola, tel. 03-3140 9417, 045-135 9690. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, tel. 09-350 7230, fax. 09-387 2878. Jaktchef Reijo Orava, tel. 0500-420 810, vv-konsulent Visa Eronen, tel. 050-366 1114. Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. 09-350 7244, 0500-458 357. Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila, tel. 02-531 9000, fax. 02-531 9001. Jaktchef Mauri Krusberg, tel. 0500-638 062, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 0500-742 354. Svenska Österbotten: Kungsgårdsvägen 58 G, 65380 Vasa, tel. 06-356 0351, fax. 06-356 0360. Jaktchef Mathias Lindström, tel. 050-349 0175, vv-konsulent Stefan Pellas, tel. 06-356 0352, 050-511 7279. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva, tel. 0440-452 830, fax. 015-452 831. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 0500-257 407, vv-konsulent Veli-Matti Pekkarinen, tel. 0400-257 407. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus, tel. 03-644 650, fax. 03-644 6522. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 0400-225 745. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos, tel. 08-535 3500, fax. 08-533 3555. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 0500-387 705, vv-konsulent Harri Hepo-oja tel. 0500-282 082. Österbotten: Vapaudentie 3234 B 21, 60100 Seinäjoki, tel. 06-421 7223, fax. 06-421 7225. Jaktchef Jarkko Nurmi, tel. 0400-180 084, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 06-421 7222, 0400-180 083. Björntelefon 016-3790 086. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel 09-16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Mariegatan 23, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet. Telefax 09-1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. 09-1605 3373, 040-735 3173. Neuvotteleva virkamies Sami Niemi, tel. 09-1605 3374. Överinspektör Madeleine Nyman, tel. 09-1605 2469, 040-752 3302. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. 09-1605 2283, 040-733 6229. Överinspektör Outi Helander, tel. 09-1605 2188, 040-484 7778. Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel 018-25 000, Telefax. 018-19 240. www.ls.aland.fi Enheten för jakt och viltvård: Vik. jaktförvaltare: Marcus Nordberg, tel. 018-25 313 e-mail: marcus.nordberg@ls.aland.fi Vik. jakthandläggare: Roger Gustavsson, tel. 018-25 328, roger.gustavsson@ls.aland.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020 57 511, telefax 020 575 1201. Besöksadress Viksbågen 4. G Ilomants viltforskningsstation, 82900 Ilomantsi, tel. 020 575 1500, telefax 020 575 1509. G Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. 020 575 1400, telefax 020 575 1409. G Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. 020 57 511, telefax 020 575 1429. G Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. 020 575 1870, telefax 020 575 1879 G Söderskärs viltforskningsstation, tel. 020 575 1896. G Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. 020 575 1550, telefax 020 575 1559. G Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. 020 575 1680, telefax 020 575 1689. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Olavi Joensuu, PB 81, 90101 Uleåborg, tel 020 564 6609, 040-290 707, olavi.joensuu@metsa.fi Överinspektör tf. vildmarksshef Jukka Bisi, tfn. 040-537 0993, jukka.bisi@metsa.fi Överinspektör Ahti Putaala, tel. 040-827 2574, ahti.putaala@metsa.fi Forststyrelsen, Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel 020 344 122, www.villipohjola.com Viltsjukdomar och dödsorsak Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. 020 772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. 09-1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki, tel. 019-722 293, fax. 019-719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. 09-4531. JCO international intressebevakning 68 Jägaren 6 / 2008
• Affärer Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2008 är priset 15 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Upprepningsrabatten för annonser som publiceras i på varandra följande nummer är 15 %. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet ska skickas till redaktionen. Adressen är Fantsvägen 13-14, 01100 Östersundom. E-post: marja.kraufvelin@riista.fi. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 1/2009 utkommer 23.01.2009. Material för det numret ska vara redaktionen till handa senast 14.12.2008. Valpar av finsk spets, tfn 040-582 1043. Säljes valpar av finsk spets, 044-758 3596. Finska stövare, gamla nog för dressyr. Födda 24.5. Tuff härstamning, härliga exteriör. Tfn 0400-569 816. Räv- och harjägare, se hit! Valpar av finsk stövare, f 29.8.08, hanar och tikar, tuffa bruksföräldrar. I släkten också sådana som driver lo. Ny kombination, nytt blod. Toppen stamträd. Tfn 03-452 4140, Ikalis. Valpar av finsk stövare, födda 12.08.2008. Far dubbelch, mor drev 1. Tfn 0400-781 173. Valpar av finsk stövare. Far XXX Pokon Mika. Ny kombination! Tfn 0400-429 971. Valpar av finsk stövare födda 5.8.08. Föräldrarna Alapörkän Pivo och Tervasmetsän Piki, båda med fin härstamning. Tfn 0400-372 990. Hanvalpar av engelsk-rysk stövare, reg & vet granskade. Ring för mera info! Tfn 050-563 3006. Ryska stövarvalpar / vuxna, tfn 050-548 5403. Hemsida kotisivu.mtv3.fi/itarajan. Ryska stövarvalpar, drevgaranti. Tfn 0400-274 744. Labradorvalpar med jagande härstamning. 0440-665 891, 0400-886 921. Drevervalpar av drivande föräldrar. Föds vecka 41. Tfn 040-572 4496. Drevervalpar, harjagande championföräldrar. Tfn 0400-567 762. Trefärgade drevervalpar f 14.08.2008. Drivande föräldrar. Tfn 040-743 3714. Beaglevalpar f 1.10.2008. Ring tfn 0500-699 292. Jack Russell terriervalpar av bruksföräldrar (working jrt). Reg JRTCGBSF rf. Ring för mera info 040-574 5550. Valpar av tysk jaktterrier. Tuff härstamning. Mor BCH, UCH Matukan Rita. Far BCH Eräpiku Urkki. Tfn 040-526 7039. Tysk jaktterrier, valpar och vuxna. Hanar för avel. Tfn 0500-198 163. Vi väntar valpar av släthårig foxterrier vecka 39. U J Foxtorpets Obelix och U J Bix. Bägge grythundar. Valparna finns i Uppsala. Tfn +46-70-349 5623 (Vi bor i Sverige). Valpar av engelsk setter med jagande härstamning. Födda 01.10.08. Mor Fin & S UCH, tävlar i segrarklassen. 040-869 9841. Irländsk setter, röd, 3 år, egen irländsk import. Säljes pga flyttning till jagande hem på landet. Tfn 040-903 1360. Valpar av strh tax. Drevch föräldrar. Tfn 040-913 8660. Till avel: strh tax FIN25112/01, flerfaldig ch. Förfr tfn 040-537 6661. Valpar av american foxhound, födda 6.8.08. Föräldrarna med bra skall. Tfn 050-325 3898. Säljes Nät. Mink-, hund-, får-, ren-, struts-, svin- mfl. Tfn 09-876 5291. För fiskare. Timo kvalitetsnät och tillbehör förmånligt. T:mi Timo-Paula. Tfn 044-584 3611. Gösnät 50-55 mm, handknutna, djup 5m, längd 56m. Bp 52 e/st. Tfn 0400-205 273. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Fällor för små rovdjur av tillverkaren. Gjorda av starkt förzinkat nät. För mink och mård 72 x 18 x 15 cm, 24 e/st. Genomgångsfälla 105 x 18 x 15 cm, 36 e/st. För mårdhund och räv 120 x 35 x 38 cm, 55 e/ st. Undervisningsvideo om jakt med fällor 60 min, 25 e/st + frakt. V. Syynimaa, 62310 Voltti. Tfn 06-484 9116, 040-700 7528, 06-484 5221. Fällor för små rovdjur: fotsnaror för räv med reservvajer. Användarvänliga fällor och slagjärn för alla smårovdjur inkl bäver. www.kesavaylan.net / Taisto Hietala, tfn 0400-181 498. Fotsnaror för räv, funkar fint, hållbara, lätta och säkra att gillra. Garanti. Tfn 044-523 0554. Säljes Kanu-fällor 80 x 180 x 60. Avgillringsmekanismen väderbeständig nylon. 300 e, inkl frakt. Tfn 050-518 8533, Tarvo Salvik, Kongonsaarentie 159, 57230 Nyslott. Slagjärn till gott pris för mink och mård. www.koti.mbnet.fi/pienpeto . Tfn 044-087 8773 /Pete. Organisationer och föreningar Bassethundar för jakt! Kontakta Bassetföreningen, Seppo Erkkylä, tfn 0400-174 992. Drevern är de drivande hundarnas lilla jätte, som tack vare sina starka ben passar utmärkt för har- och rävjakt. Valpförmedling tfn 040-547 0448. Medlemsfrågor tfn 040-508 3588. www.dreeveri.fi Beaglen är en glad, liten engelsk harhund med nos för vilt, främst hare. Tänker du skaffa en beagle, kontakta Finlands Beagleklubb. Valpförmedlingen tfn 03-633 6150, medlemsregistret och kassören Ritva Jauhiainen tfn 040-522 2839 eller ritva.jauhiainen@beaglejarjesto.fi. Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s valprådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Petri Teräs tfn 0500-122 588 och om grå norska Jaakko Kytönen tfn 06-232 1269, 040-705 4785. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja Kytönen 050-572 7010 för nästa medlemstidning. Internet: http://www.shhj.fi. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Saara Heikkinen, 044-526 5647. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto Finska Taxklubben rf:s valpförmedling på tfn 03-342 1532, 040-531 1340 eller 0400-774 914 samt www.mayrakoiraliitto.fi. Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Marko Soini 040-761 1111, Jorma Tahkola 040-750 0246.Norrbottenspets: Timo Järvinen 050-563 8811, Ensio Lehisto 0400-286 311. Eller ordf Risto Ylitalo 044-274 8636. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens sajt: http://www.spj.fi. När du skaffar en setter eller pointer, kontakta först rasorganisationen KanakoirakerhoHönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi: irländsk setter: Tero Savolainen 0440-130 703, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Juha Mäkinen 0400-017 270. VENÄJÄNAJOKOIRAYHDISTYS ry föreningen för ryska stövare. Valpförmedling tfn 0400-798 704. Medlemsärenden tfn 050-538 6434. Gå med i vår nöjda skara. Den ryska stövaren är en mångsidig och vädertålig jaktkamrat. Finns valpar av både räv- och harjagande föräldrar. Webbplats: www.venajanajokoirayhdistys.net Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto ry. Det finska förbundet för jägare och fiskare har 60 års erfarenhet av att bevaka jägares och fiskares intressen, i synnerhet för dem som saknar egna jaktmarker och fiskevatten. Kom med i vår verksamhet! Mera info på 03-212 6543 och www.eramies.org. Konservatorer Pasi Ahopelto, Soini. 0400-567 078. I Joensuu Kyösti 050-371 4496. Alla uppdrag! www.lehonpaja.net. Markku Haapaniemi, Norintie 107, Teuva. Tfn 0500-360 962. Marja-Liisa Hakso, Kolari. 040-512 8799 eller 040-507 4253. Fåglar, däggdjur, fiskar. Säljer och hyr ut uppstoppade djur. www.elaintayttamo.fi. Konservator Niko Heinonen, Laitila. Tfn 040-528 3563. Harri Huuhtanen, Ahmas. Tfn 0400-346 109. www.konservaattori.com Den naturvetenskapliga konservatorn. Esa Kemppainen, Mattilantie 56, 12450 Vähikkälä (15 km från Riihimäki). Tfn 019-449 223, 050-563 0169. Jag preparerar fåglar, däggdjur och fiskar. Kurser i uppstoppning av småvilt, säljer up
• Docter 3-12x56 690 e, Kahles 2,5-10x50 890e, Leupold 2-7x33 249 e, 3-9x40 269 e, Swarovski 1,5-6x42 990 e, Meopta 1,5-6x42 480 e, Bushnell 3-12x56 ljusp 298 e, 3-9x40 135 e, Meopta 3-12x56 595 e, Leupold 1-4x20 370 e, Tikka T3 Hun 770 e, Tikka Lite SS 790 e, Sako 85 Syn SS cal 308+AU dämpare 1650 e, Browning A Bolt 660 e, Browning Citori 1190 e. Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi , 63800 Soini, tfn 06-528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76 syn 360 e, 12/89 syn 440 e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin, Sasta Goredräkter, Chiruca vandringskängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518 Snabb och förmånlig leverans med post eller buss! www.anonase.com Vi säljer nya och beg jaktgevär: Benelli, Remington, Lincoln, Baikal mm samt patroner, krut, tändhattar, kulor och andra jakttillbehör till konkurrenskraftiga priser. Krono Järn, Torgarevägen 2, Kronoby. Tfn 06-834 5003, 050-411 0473. Vapen, vapen, vapen, vapen, vapen! Sako, Tikka, Beretta, Franchi, Stoeger, Browning, Cz, Toz, Ruger, Remington, Marlin, Finnclassic mm. Vi har de populäraste kikarsiktena och ett brett sortiment patroner. Importerar Boar-patroner. Be om offert och titta gärna in! Kala-Oskarin Teerikirnu, Pulkkila. Tfn 08-812 1080/ 040-558 2016. www.teerikirnu.com . Asetalvitie.fi, tfn 0500-526 008, Sagu. Vapen, kikarsikten, sikten, installeringar med mera. Kombi Baikal Taika 12 222 årsmodell 2003, kikare Fontaine 4x40. Skjutit studsaren 30 skott, hagel 10 skott. Som nytt! 450 e. Tfn 050-338 4917. Gevär + patr. + laddningsutrustning + handtag tfn 019-782 307 www.mattikauppi.fi www.ouluntyostokeskus.com . Spana in våra medeltida och japanska svärd! Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar förmånligt på webbshoppen www.asetarvike.com Tfn 040-540 1182. Storstädning i vapenskåpet!!! Svenskt militärgevär 6,5x55 årsm 1941, fint skick + 10 askar patroner, helmantlade & älg, 400 e. Hagel halvautomat Remington 11-78 Premier byteschoker kal 12/76, 500 e. Kikarsikte Zos 6-24x50E-SF steglöst ljuskors, nytt, 70 e. Kikärsikte BSA Catsey 1,5-4,5 förstoring + Kwik site klackar 100 e. Kikarsikte natt + infraröd Yukon NVRS gen 1 förstoring 2,5x50 + skena Weaver, 400 e. Patroner 9,3x57 för älg 16,5 gr, 16,6 gr, 18,5gr i originalaskar. Patroner 22 Hornet 5,6x36R 28 st + hylsor 40 st + laddn utrustn. Tfn 044-522 0165. Email: www.tom.osterlund@welho.com Kikarspecial! Tasco 3-9x40 (75:-) med 10 års garanti. Sako, Tikka studsare. Benelli, Beretta, Finn Classic och Lincoln hagel. Be om offert! Ylöjärven Asetarvike, Rantatie 7, 33480 Ylöjärvi. Tfn 03-348 4004. Beg vapen på nätet: www.ylojarvenasetarvike.com. Ljuddämpare för studsare kal .22 hornet - .458. IT-Asepaja, Runkotie 17, 54120 Joutseno. Tfn 0500-497 981. www.it-asepaja.com. Inhemska AU jet Z ljuddämparen. Supereffektiv, lätt och hållbar. För alla gevärskalibrer (22LR 0,50 MG). Asesepänliike Ase Ultra, Rahkeentie 6, 80100 Joensuu. Tfn/fax 013-227 234, 050-569 0499. Patenterade Reflex ljuddämpare för alla kulvapen, dämpningseffekten över 90%. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi, e-post: markku@guns.connect.fi. Låsbara vapenställningar som fästs på väggen. Tillverkade av stål. Svartmålade. Passar alla vapen. För 3 vapen 50 e, för 4 vapen 55 e, för 5 vapen 60 e, för 6 vapen 65 e + leveranskostnader. Tfn 06-834 5377, 040-547 0607, 050-594 9670. På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Hundkojor: endelade 250 e och tvådelade 350 e. Beställ broschyr på tfn 050-511 7465. www.netikka.net/kivineva. Hundgård (ny) 24 m2 för bara 590 e. Tfn 050-2694. Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder Mark III samt med lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 02-458 8615. Deben grytpejl, Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mink o mård. Vapen och optik. Ring, det lönar sej! Se också www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-82 64 04 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Vi har de nya Tracker G400 och 360i GPS hundpejlarna samt Tracker Classic, Pico, Maxima, Exakt och begagnade servade pejlar med garanti. Snabb och pålitlig Tracker pejlservice. Köper Tracker pejlar av nyare modeller. VHF-telefoner + utrustning. Petsafe skallbegränsare samt skolningshalsband. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 LARSMO. Tfn 0400-362 136, 06-728 1520. www.larsmohelcom.fi. Star Hunter och Lafayette VHF-telefoner. Ultrapoint hund-GPS, pejlbatterier. Peltor hörselskydd, skyddsglasögon. Snabb och säker leverans i hela landet. Agripalvelu Ky, Joutsa. OBS nytt tfn nr 050-585 5058. Nätbutiken: www.agripalvelu.fi . VHF-jaktradior, GPS och tillbehör samt hundpejlar mm service. Lägsta pris mellan Hangö och Utsjoki! RJAK, Pb 26, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjänerikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nya modeller. Lafayette, Star PA8099 samt övriga märken. Hörselskydd. RitKos Oy Mäntsälä. 019-688 4111, 0400 203 398, www.ritkos.fi. Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi. Vassklippare direkt av tillverkaren, även för sommarstugebruk. Tfn 015-361 955, 0500-652 241. www.kaislaleikkurit.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar och specialmonteringar direkt av tillverkaren. Också för pistoler. Asesepänliike BR-Tuote Ky, Sahamyllynkatu 33, 80170 Joensuu. Tfn 013-896 862. Webbadress: guns.connect.fi. E-post: markku@guns.connect.fi. KIKARKLACKAR till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440. Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Jakt-, fiske- och båttillbehör. Säljer, köper, byter. Eräpori, Teljänkatu 10, Bborg. Tfn 02-633 0400. Knivblad och tillbehör för knivtillverkning, också långfärdsskridskor. Tfn och fax 06-724 7813, tfn 06-729 0431. Jaktinspirerade prylar av läder, päls, horn och trä samt Victorinox. Ultima Thule Design Oy, tfn 016-622 727, www.ultimathule.fi . MIDWAY SUOMI OY Ca 70000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, kikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbklackar för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 09-17, 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Wehrmachts kombinerade terräng och snödräkt. Actiontestad! Tysk. Se www.wh-varuste.fi eller beställ broschyr tfn 0400-722 007, Hfrs. Älgflugedräkt strl SXXL. Inkl vändbar mössa med styv kant. Fixar också fästingar. Inhemsk testvinnare! Pris 14,95 (riktpris 59,- ), 5 st 30 % rabatt. Tfn 044-337 8877, 0500-331 849. E-mail: jom-hunter@virtainhovi.fi . Se www.jom-hunter.reiru.net. Priskrig! Men vi gillar inte krig så vi sänkte priserna! Hunters camo-membrandräkt (byxor + jacka) + på köpet fleece, mössa och jaktvantar till paketpriset 199 e! Se mera på www.varusvarasto.fi Suomen Tukkuri, partihandeln för jaktföretag. Tfn 020-756 9976, www.tukkuri.fi. Suomen Sekatavarakauppa. Där hittar jägaren vad han behöver! www.sekatavarakauppa.fi . www.nokal.fi - jakt-, frilufts- och armygrejer. Kolla sajten! Tak- och väggplåt direkt av tillverkaren. Även med tegelfigurer. Koto-Pelti Oy, 43700 Kyyjärvi. Tfn 014-471 475, fax 014471 523, 0400-661 379. Fasaner! Tfn 0400-567 758, Olli Ikonen, Alajärvi. Fasaner året om och i alla åldrar. Forssa, www.fasaanitila.net Tfn 050-307 3752. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås and järpe älg hjort rådjur räv mårdhund mink kråka hök duva fasan björn varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Bra
• Jakt erbjuds I Finland: Älg, vitsvanshjort för utländska grupper. I Estland: Vildsvin, gås, björn, kronhjort, rådjur. Tfn 050-520 6100. E-mail: juhani.tuomaala@nic.fi Jaktpaketresor till Afrika. Björnresor till Kanada. Tfn 0400-220 557 eller 040-551 5669. WWW.JAHTIMATKAT.NET. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Följ med på våra individuella och toppklassiga jaktresor till viltrika marker i Estland, Namibia eller Sydafrika. Förfr: scanhunting@co.inet. fi eller tfn 040-561 1000. Jaktresor sedan 1993. Scanhunting Oy. I Hauho finns fasanjakt och möjl till hunddressyr, and- och duvjakt. Fråga på inkv och måltider. Ulla Kokkala, tfn 050-588 9593 / Auvo Kokkala, tfn 040-841 0999. Fasanjakter, fåglar för hundträning. Torp, strandbastu, rökbastu. En upplevelse! Lojo, Tfn 040-558 1422 www.elamystila.net. Uthyres Luosto: stockstuga med bekv, fridfullt läge. Vid goda harmarker. Tfn kvällstid 040-546 7385. Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska o plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. Fritidsstuga vid Simojärvi i Ranua. Fina möjligheter pilka, jaga, plocka bär. Tfn 0400-193 351. En stuga i Paljakka i Puolanka nära skidcentret. Vid stora jaktmarker. Tfn 040-545 5406 eller 050-407 3356. En jaktstuga för 8 pers + rökbastu mitt i statsmarker (7693). Nära Varkaus. Tfn 050-559 8145. En jaktstuga i Rautavaara. Förfr Juha Korhonen, tfn 0400-945 999. Fritidsstugor i östra Kuhmo. Tfn 0500-253 563. Gammal bondgård med moderna bekv vid Siikajokis mynning. Fina möjl till sjöfågeljakt, bärpl och fiske. Båtramp o sjöväg till havet. Tfn 0500-583 649. Uthyres!! I byn Piispajärvi 57 km med väg E63 från Suomussalmi centrum norrut finns ett egnahemshus med alla bekv, oljeuppv. Pris 100 e/dygn/1-4 pers + 10 e dygn / ytterligare pers. Hyresgästen egna sängkläder. Förf tfn 0500-177 330. Fira jul i Pyhä! Stuga med bekv för julveckan 350 e. Tfn 0400-215 188. Tärkeä tiedotus! Vuonna 2005 toteutettu .308 patruunoiden takaisinkutsu Koska vuonna 2005 takaisinkutsuttuja korroosioviallisia patruunoita palautuu edelleen, toistamme kutsun uudelleen. Alkuperäinen kutsu annettu 10.11.2005 Vanhoissa Sakon .308 patruunoissa saattaa esiintyä korroosiovikoja On ilmennyt, että osassa vuosina 1990-1992 valmistetuissa Sakon .308 kaliiperin patruunoissa saattaa olla korroosiovikoja. Viat ilmenevät joissain tapauksissa hylsyjen rikkoontumisina ammuttaessa, mistä saattaa aiheutua ruutikaasun purkautumista taaksepäin. Hylsyn korroosiovika ei aiheuta aseen rikkoutumista. Patruunoiden valmistusvuosi ilmenee alkuperäisestä rasiasta, jossa olevan leiman kaksi viimeistä numeroa kertovat latausvuoden. On mahdollista, että kyseisillä patruunoilla ammuttaessa on ongelmia erityisesti, jos patruunoita ei ole säilytetty asianmukaisesti viileässä ja kuivassa tilassa. Koska kysymyksessä on huomattavan vanha patruunaerä, on suurin osa patruunoista jo käytetty. Tämän patruunaerän korroosio-ongelma on syntynyt pitkän, yli kymmenen vuoden varastoinnin seurauksena. Varmistaaksemme asiakkaidemme turvallisuuden, kehotamme viemään 1990-1992 valmistetut Sako-patruunat, joiden kannassa on kaliiperimerkintä .308, aseliikkeeseen joka edustaa Sakon patruunoita, paikalliselle poliisiviranomaiselle tai Sako Oy:lle Riihimäelle. Patruunoita ei saa lähettää postissa. Vialliset ja viallisiksi epäillyt patruunat hyvitetään uusilla. Muissa Sakon patruunoissa vastaavia ongelmia ei ole havaittu. Lisätietoja: Sako Oy Antti Sukuvaara p. 010830 5341 Övrigt KONTANTER behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis 03-781 8350, Luottopantti, Joensuu 013-227 010. Vi gör jordanalyser på skjutbanor och sanerar med över tio års erfarenhet i hela landet. www.PTI-Soil.fi. Tfn 010-632 140, mobil 0400-315 511. PTI-Soil Oy. Älghippa, lillajul eller annat kul i sikte? Vi fixar programmet efter önskemål med humor, sång, dans mm. För info: Jari Järveläinen puh. 050-355 6895, 03-223 1422. Erkki Kauppi p. 010830 5303 Tidningen Jägarens adressändringar och jägarregistret 1. Adressändring via Posten Finland G Flyttningsanmälan som gjorts med Postens ofciella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Jägarnas centralorganisations jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens yttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på nska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. G En till posten lämnad yttningsanmälan ändrar tidningen Jäga- utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy / Jägarregistret Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 22, 01621 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: rens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte yttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras Jägaren 6 / 2008 71
• FINLANDS TUFFASTE GPS-ERBJUDANDE Nüvi 550 navigator Nu har Garmin utvecklat en navigator som kan användas överallt i bilen, båten, snöscooter, och terängen. Nuvin har en högkänslig GPS mottagare och är givetvis vattentät allt enligt IPX7 standarden. - 10 rutter kan sparas, 1000 waypoints och automatisk optimering av rutter - Kompatibel med GTM 25 Destia Nordics TMC mottagare - Kompatibel med Blue Chart Sjökort och Topo Suomi Plus terräng kartor - Touch screen, kompassvisning - Minnet kan expanderas med Micro SD minneskort - Track Back function som hjälper dig att alltid hitta tillbaka via samma rutt - Garmin lock, stöldskydd - Mått: 10,7 cm(L) x 8,5 cm (H) x 2,3 cm(B) Vikt: 215 g. - 3,5 QVGA TFT färgskärm med vit bakgrunds ljus, 324x240 pixlar - Strömförsörjning: Li ion Akkumulator som man lätt kan både ladda eller byta ut - Brukstid upp till 8 tim Finlands tuff a GARMIN KART-GPS MED TOPO SUOMI PLUS TERRÄNGKARTOR Erätukkus förmånspaket 60 CX kart-GPS med terrängkarta Två valfria Topo Suomi Plus kartor installeras på ett 1 Gt minneskort. 1 Gt minneskort med adapter, för förinställda kartor och installationsmedia. Oregon 300 kart-GPS med terrängkarta Jägarnas favorit-GPS tu Finlands s+ leveran kostnader Premiär i Finland! Finlands tu + leverans kostnader + leveranskostnader ffaste GPS -e Toppnyhet 369,- ste GPS-erbju dande! 445,inkl. förm ffas judande! te GPS-erb Erätukku snabbladdare + NiMH akkumulatorer. ånspaket + 200 får ste snabba inkl. förm 499,- rbjudande ! ånspaket Kartcentralens GPS-handbok (värde 29,-) Beställ www.eratukku. eller ring 020 747 7000 (måfre 917)