• Utgivare: 6/2012 Tidningen Jägaren förnyas ? svara på vår enkät på riista.fi Vitsvanshjorten ? otroligt ortstrogen s. 4 Vikarnas rörlighet bjöd på överraskningar, s. 54 Kulans bana, s. 58 Endagsinventering av lodjur, s. 32
• Ledaren Vitsvansviltet är en naturresurs Vitsvansviltets värde som jaktbart vilt gör arten till vårt lands nästviktigaste viltart. Trots att vitsvansviltet hör till våra främmande arter har det inte kunnat konstateras att det här viltet skulle ha orsakat betydande skador på sin livsmiljö eller på ursprungsarter i områden där stammen hållit en rimlig täthet. Övriga arter har t.o.m. haft nytta av vitsvansviltet; lodjursstammen i Sydvästra Finland hade knappast ökat till sin nuvarande omfattning utan vitsvansföda. Det regionala viltvårdsrådet i Södra Tavastland har utarbetat en förvaltningsplan för bestånden av vitsvansvilt i regionen. I planen dras riktlinjerna upp för mål och åtgärder vid förvaltningen. I Västra Nyland har frivilliga aktörer startat projektet Sorkka 2020 (Klöv 2020). Även det har som mål att fästa uppmärksamhet vid hjortdjursstammarnas inklusive vitsvansviltets tillstånd. Inom ramen för vartdera projektet har vitsvansstammens nuvarande tillstånd beskrivits: på grund av den kraftiga handjurs- och kalvavskjutningen har stammens struktur snedvridits och blivit alltför hinddominerad. I åtgärdsplanerna har det fästs stor uppmärksamhet vid återställandet av vitsvansstammens naturliga struktur och särskilt vid höjandet av handjurens livslängd. I och med att dessa åtgärder realiseras kommer följderna även att kunna iakttas av alla naturvänner som rör sig i skogen. I flockarna av vitsvansvilt kommer det att uppenbara sig ståtliga hjortar med stora horn. I Södra Tavastlands plan understryks vikten av återhållsamhet även i områden där stammen är tät. De skador som vitsvansviltet orsakar jordbruket är koncentrerade till specialodlingar. På livligt trafikerade huvudvägar kan trafikskadorna vara betydande. Uppställandet av kvantitativa mål för stammen görs av jaktvårdsföreningarna. De känner bäst till de lokala förhållandena och skaderiskerna samt intressegruppernas inställning till vitsvansviltet. Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Lodjurets återkomst till den finländska naturen har varit en framgångssaga. Jägare som är intresserade av vilthushållning har redan i många år talat om de skador lodjursstammen orsakar andra arter. Särskilt rådjuret är på sina håll i trångmål och för närvarande är också vitsvansviltet utsatt för liknande problem. Gällande förvaltningsplan för lodjursstammen godtar dock inte vilthushållning som grund för förvaltningen av lodjursstammen. Skyddet och vilthushållningens intressen bör dock kunna sammanjämkas bättre när förvaltningsplanen för lodjuret uppdateras nästa gång. Det här skulle såväl lodjuret som dess predationsarter dra nytta av. Vitsvansviltet är viltmat. Det avkastar jaktupplevelser och dagar fyllda av fritidsintresset jakt. Vitsvansviltet intresserar också jägarna ute i det övriga Europa och kunde vara ett trumfkort för jaktturismen. Vitsvanshushållningen platsar bra i jord- och skogsbruksministeriets nya strategi: Föda och förnybara naturresurser ? välstånd från en livskraftig natur. PS! Nästa år förnyas tidningen Jägaren. Följande nummer kommer att både verka och kännas annorlunda, men tidningens uppgift förblir densamma, att meddela aktuell information om lagstiftningen inom branschen, tillståndet hos viltbestånden och den hållbara jakten till alla jägare. 2 l Jägaren l 6 l 2012 62 På besök hos grannen i väster: Viltskadecenter i Grimsö 26 Beredningen av förvaltningsplanen för älgstammen på slutrakan
• Innehåll ? 6 ? 2012 2 Ledaren: Vitsvansviltet är en naturresurs 4 Vitsvanshjorten ? otroligt ortstrogen 8 Stort vitsvanshjortprojekt i Västra Nyland 10 Vitsvanshjortens framtid på jägarnas ansvar 12 Vitsvansbockar i siktet 15 Viceordförandens spalt: Regleringen av viltbestånden förnyas ? aktuell information och förvaltningsplaner 6 Beredningen av förvaltningsplanen för älgstammen 2 på slutrakan 30 Håll koll på hunden i renskötselområdet! 32 Endagsinventering preciserar lodjursbeståndens storlek 36 Vargens och hundens genetik, del 2: Hybrider inget hot mot vargstammarna 39 Vetenskaplig viltkunskap: Målsättningar, åtgärder och effekter 50 Intresset för triangelinventeringarna ökar ? ett tack till jägarna! 52 Koposensuo På vandring med Eki: 68 Vintertältning ? en bäverdrabbad plantskog förvandlades till ett paradis för sjöfåglar 54 Vikarnas rörlighet bjöd på överraskningar 58 Kulans bana 60 Skrivtävlingens skörd: Jägare och naturskyddare 61 Jakten på statens marker: Med en tjäderhöna i siktet 62 På besök hos grannen i väster: Viltskadecenter i Grimsö 66 Jakt är en form av naturbruk 68 På vandring med Ekin: Vintertältning 70 Åland 72 Märkliga händelser: Elden lös på rävjakt 4 Älgavskräckningsmedlet Trico förhindrar 7 betningsskador i planteringar 76 Vildmaten ny finsk exportframgång 78 Ny lagstiftning om viltkött: Den småskaliga direktförsäljningen kan fortsätta utan köttkontroll 80 Nyhetsmagasinet 85 Affärer 87 Adresser Jägaren l 6 l 2012 l 3
• V Vitsvanshjorten ? otroligt ortstrogen 4 l Jägaren l 6 l 2012
• Text och bild: Mikael Wikström Fyra år av uppföljning har gett en hel del ny information om vitsvanshjortens vandringsbeteende i Finland. Unga djur kan vandra långa sträckor, men när de etablerat sig är de mycket ortstrogna. Om fullvuxna djur får leva länge stannar de inom samma område år efter år. Det ska vi jägare fundera på när vi väljer vilket djur som ska fällas. V l Vi måste ha kunskap om stammens populationsdynamik för att kunna sköta om vitsvanshjortstammen; information om produktivitet, dödlighet och vandringar samt vilken inverkan stammens täthet, könsfördelning och åldersfördelning har. Före denna studie har det inte funnits fakta om vitsvanshjortens vandringsbeteende i Finland. Den första vitsvanshjorten som förseddes med en GPS-sändare var i Tenala i västra Nyland den 25 november 2008. Mer än 30 vitsvanshjortar sändarförseddes åren 2008?2009. En del av djuren fick sitt sändarhalsband i Nyland, en del i Tavastland och en del fick sina sändare i Savolax. En del av vitsvansarna fångades med hjälp av narkosgevär och en del med fällor. Detta är ett forskningsprojekt i samarbete med bland annat Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Skogsforskningsinstitutet och finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet. Med hjälp av de sändarförsedda vitsvanshjortarna har det blivit möjligt att kartlägga vitsvanshjortarnas vandringsbe- teende och hur täthet, kön och ålder påverkar vandringarna. Migration Det är typiskt för väldigt många arter att unga djur vid något tillfälle vandrar bort från födelseorten. Så gör också vitsvanshjorten. En orsak till beteendet är för att undvika parning mellan syskon eller med föräldrarna. Det skulle leda till en genetisk försvagning av stammen. Utmärkande för vitsvanhjorten är att unga hanar utvandrar när de är ungefär ett år gamla, i juni-juli. Honorna flyttar lite tidigare, i marsapril. De sändarförsedda vitsvansarnas vandringar i Finland varierade från ett par kilometer till mer än fyrtio kilometer. Hanarna flyttade i genomsnitt lite längre än honorna. Det tog ungefär en vecka att hitta ett nytt levnadsområde. För vissa individer tog det ändå nästan en månad att hitta ett nytt levnadsområde. Storleken på årshemområdet Unga vitsvansar som utvandrar rör sig inom ett mycket stort område under året. När de blir äldre minskar storleken på det levnadsområde som de använder under ett år. Detta område kallas för hemområde. Vitsvansar har inga revir som de försvarar mot andra vitsvansar, som till exempel rådjur gör under brunsten. Av den anledningen används inte ordet revir när man pratar om vitsvansens vandringar. När vitsvanshjorten efter utvandringen har hittat ett lämpligt område, stannar den kvar i området. Efter detta rör den sig inom ett mycket mindre område än vid yngre ålder. Årshemområdet för en etablerad vitsvans är ganska stort också i fortsättningen, även om det är betydligt mindre än den unga vandrande individens. Förutom djurets ålder påverkar även djurets kön och stammens täthet storleken av årshemområdet. Årshemområdet för en etablerad hona är i genomsnitt mindre än för den etablerade Det finns mer än 30 GPS-sändarförsedda vitsvanshjortar i Finland. Här förser författaren en fullvuxen hona i Tenala 9.2.2009. Honan har levt inom nästan helt samma område i närapå fyra år. Om jägarna kan komma överens om att ungbockar, ... kommer hanarna att vistas inom samma område år efter år och jägarna kan fälla dem som fullvuxna, som denna 1½-åriga hane, tillåts att åldras... som denna 5½-åriga bock. Jägaren l 6 l 2012 l 5
• Ortstrohet Om vitsvansarnas årshemområden är i genomsnitt 3 000 hektar (blått område), bör samma principer följas på ett 40 000 hektar stort område för att förvaltningen ska gälla för hälften När vitsvanshjorten väl är etablerad är den mycket ortstrogen. En jämförelse av årshemområdets centrum ett år med medelpunkten för följande år, gör det möjligt att mäta hur ortstrogen vitsvanshjorten är. Av de sändarförsedda vitsvanshjortarna som etablerat sig, överlappade medelpunkterna för på varandra följande års hemområden så mycket, att det bara skiljde 22 meter mellan dem. Avståndet var i genomsnitt 140 meter, vilket är en mycket kort sträcka i naturen. Vad detta innebär i klartext är att vitsvanshjorten, som tillåts att bli äldre, stannar inom samma område även i framtiden. av områdets population. Om förvaltningsområdets storlek är 100 000 hektar finns ca 70 procent av djuren hela tiden inom området. Detta innebär att åtminstone 50 jaktföreningar måste samarbeta om föreningarnas jaktmarker i genomsnitt är 2 000 hektar stora (rött område.) Förvaltning av en ?egen? vitsvanshjortstam Ur denna text framgår att vitsvanshjorten rör sig inom ett stort område under ett år. En hel vitsvanshjortpopulation rör sig naturligtvis inom en ännu större radie. Skötseln av en ?egen? vitsvanshjortstam kräver därför ett mycket stort område. I Sverige har forskare utvecklat en modell, med hjälp av vilken det går att räkna ut hur stora jaktmarker jägarna borde ha till förfogande för att kunna förvalta en egen stam. Med detta menas en stam där djuren hela tiden hålls inom det egna jaktområdet. 5 km 2 000 ha 3 000 ha 6 l Jägaren l 6 l 2012 40 000 ha 100 000 ha 10 000 9 000 Årshemområdets storlek, hektar hanen. Ju tätare stam, desto mindre är också årshemområdet. Till exempel är årshemområdet för en etablerad hona i Nyland oftast ca 2  000 ? 4  000 hektar stort. Den etablerade hanens årshemområde i hela Finland är ca 2 000 ? 6 000 hektar. 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Byte: 0 Vinterstam: 0 5 8-10 10 15-20 15 23-30 20 31-40 25 38-50 Täthet / per 1 000 ha Vitsvansarnas rörelsemönster beror på ålder, kön och tätheten. Storleken på etablerade handjurs årshemområden omfattar oftast 2 000 ? 6 000 hektar. Till exempel om hela hemområdets storlek är 3  000 hektar, är jägarna i behov av ett skötselområde som är 40  000 hektar stort för att hälften av djuren skulle förbli inom skötselområdet under hela den tiden. För att 70 procent av djuren skulle vara egna och hela tiden inom det egna skötselområdet behövs det ett 100 000 hektar stort område inom vilken djuren förvaltas enligt samma principer. Förvaltning i praktiken I Västra Nyland har jaktföreningar och jaktlag i genomsnitt mindre än 2000 hektar jaktmarker till sitt förfogande. Jaktvårdsföreningarna på samma område är i snitt 23 000 hektar stora. Både jaktföreningar och jaktvårdsföreningar är således för små för att själva kunna förvalta de egna vitsvanshjortstammarna. En förutsättning för framgång är ett omfattande samarbete. Jaktföreningar och jaktvårdsföreningar måste utarbeta gemensamma mål och gemensamma beskattningsprinciper för tillräckligt stora områden för att lyckas med förvaltningen av vitsvansstammen. Av den anledningen startades projektet Klöv 2020, i vilken alla jaktföreningar och jaktvårdsföreningar i västra Nyland samarbetar. (Beskrivning av projektet i tidningen Jägaren nr 3/2012.) Området inom vilken västra Nylands hjortdjursstammar förvaltas enligt samma principer omfattar 140 000 hektar. Vilka djur bör tillåtas bli äldre? Tack vare vitsvansarnas otroliga ortstrohet är det lätt att besluta vilka djur man vill hålla kvar i markerna i framtiden och vilka som borde tas bort. En vitsvanshjort vars ålder är 1½ år eller mer, har sannolikt etablerat sig och kommer att stanna inom samma område i framtiden om den får leva. Varje beslut om vilka djur som ska fällas och vilka som får leva påverkar den framtida stammen. En stor och fin hona eller en lovande ung hane gör kanske mera nytta i naturen än i frysen. Genom beslutet att skjuta eller att låta bli kan varje jägare påverka hur framtiden för vitsvansstammen ser ut. Genom att fälla många kalvar kan stammens medelålder höjas. I en högre ålder rör sig vitsvansarna mindre. Ju mindre vitsvansarna rör på sig, desto mindre är risken att de står inför svårigheter i trafiken. Genom att fälla flera vitsvanskalvar kan man således minska på antalet unga djur. På samma gång minskar antalet djur som rör sig längs vägar och hamnar i trafikolycksstatistiken. Insamlade data om vitsvansarnas vandringsbeteende är tillgängliga för alla som vill sköta om sin vitsvansstam. För att uppnå resultat bör förvaltningen starta genom en dialog med grannarna om mål och beskattningsprinciper. l
• Parasta palvelua ja parhaat tarjoukset Tutkakeskukselta! oneraa esim. S ksell u im p so 8,- alk. /kk HUIPPUUUTUUS! lma +ohje Panta kpl nyt 50 erä 599,ovh. 758,+puhelin tai tabletti 18,90 26,90 Uusittu vesitiivis panta. Alhainen virrankulutus ja pitkä toiminta-aika. Kotimainen tuote. DoGPS ohjelmistojen välinen viestintäjärjestelmä. Veloitukseton maastokartta-aineisto koko Suomesta. Panta us! o j r a T 699,- SportDOG Tek 1.0 Huippuus! o 549,j r Ta 449,- ärinä Ääni/v su t u l Kou illa 749,modul Kompakti, kevyt, helppokäyttöinen. koira GPS-panta ja kämmentietokone vedenpitäviä. GPS-panta DryTek? -tekniikalla, virrankestoltaan 2h latauksella vähintään 20 tuntia jatkuvaa käyttöä. Reittipisteiden syöttö ja kompassi. Suomenkielinen käyttövalikko. 599,- Garmin Astro 320 ja DC40-panta Panta us! o j r a T 569,- Tracker Classic +Intello -panta Uusi erittäin monipuolinen koira-GPS. Garminin navigointiominaisuudet ovat tunnetusti parasta laatua. us! Tarjo 599,- Bellman 1900 luolatutka 249,- 7,90 Vakuumipakkaajat /100 kpl tarjous Suositut Pyydä suuremmista Premium eristä! vakuumipussit ilmakanavoidut ja sileät Duo 50x2 us! Tarjo 1999,- 2499,- us! 999,- Tarjo us! 399,Tarjo 499,- Katso lisää tuotteita netistä! Lite lihamylly us! Tarjo 149,- Haudutuspata 349,- us! Tarjo MaxiPLUS Tarjous! 699,lihamylly 899,- Mini Deluxe Uusi malli! IP67 suojattu, vedenpitävä ja iskunkestävä polykarbonaattikotelo. Ladattava akku ja laturi. Akun kesto jopa 16h. 5v. takuu! Huippuus! 449,Tarjo Erätuotteet nettohintaan - suoraan maahantuojalta! alk. /vuosi kun teet Jahtiliittymäsopimuksen Ultrapoint koira-GPS Tracker uutuus! HUIPPUUUTUUS! Ilmakuvartat ja maanmittauslaitoksen tarkkalaatuiset kartat. Meri- ja GT-kartat. Supernopea paikannus (viive n. 1 sek.). Erittäin helppokäyttöinen. kk/24kk kk/24kk Uusi herkkä GPS-vastaanotin pysyy kartalla. GSM-kuuluvuus jopa tuplasti parempi ja akunkesto jopa 50% pidempi G400-malliin verrattuna. Android 2013 -ohjelmisto Tarjous! 59,- PRO MAGNUM tai TRACKER G500 POINTER MAGNUM tai TRACKER G400 kun teet Jahtiliittymäsopimuksen Tracker G500 Black Magnum POINTER Pro Saunalahdelta huippuedulliset pantatarjoukset us! Tarjo 69,- Katso lisää tuotteita ja tilaa kätevästi verkkokaupastamme! www.valiokoiravarusteet.fi tai soita 0500 176 596 Hintoihin lisätään toimituskulut. Oikeudet muutoksiin pidätetään. Tarjoukset voimassa niin kauan kuin tavaraa riittää.
• Text: Mikael Wikström, Jaana Kekkonen och Jon Brommer I Bild: Mikael Wikström Stort vitsvanshjortprojekt i Västra Nyland Under jaktsäsongen 2012?2013 förverkligas en omfattande undersökning av vitsvanshjorten i Västra Nyland. Syftet är att samla in information om kroppsstorlek och horn, ålder och genetik på samtliga fällda fullvuxna individer. Med några få undantag samarbetar områdets alla jaktföreningar och jaktlag i insamlingen av de nödvändiga uppgifterna. Av alla fällda vuxna vitsvansar tas huvud, en provbit och slaktvikten till vara. En bild med logona för de samarbetande parterna. Forskningsprojektet Vitsvans-DNA samarbetar med förvaltningsprojektet Klöv 2020 och internationella jakt- och viltvårdsrådet CIC. 8 l Jägaren l 6 l 2012 D l Denna studie görs i samarbete med Vitsvanshjort-DNA- projektet, Internationella jakt- och viltskyddsrådet (CIC) samt jaktföreningar och jaktlag som deltar i Klöv 2020. För att kunna förvalta en vitsvanshjortstam behövs information om åldersfördelningen och om hur åldern påverkar individernas utveckling. Syftet med studien är bland annat att kartlägga ålderfördelningen på de fällda hanarna och honorna samt hur djurens kroppsvikt och hornstorlek påverkas av åldern. Dessutom undersöks vitsvanshjortens genetiska variation och hur de genetiska faktorerna styr kroppsstorleken och hornens utveckling. Förutom omfattande frivilligarbete gör Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse och Societas pro Flora et Fauna Fennica det möjligt att förverkliga denna forskning. Det finns 71 jaktföreningar och jaktlag i Västra Nyland som jagar på sammanlagt cirka 140 000 hektar. Nästan alla föreningar deltar i forskningsprojektet. Dessa föreningar kommer uppskattningsvis att fälla 1  200 vitsvanshjortar under jaktsäsongen 2012?2013 och av de fällda djuren kommer ungefär 500 att vara fullvuxna. Eftersom det är möjligt att få väldigt omfattande material, kan jägarna få tillförlitlig information om områdets vitsvanshjortstam. I samband med undersökningen mäts slaktvikten på varje vitsvanshjort. I samband med slakten tas dessutom tillvara en provbit från muskeln och huvudet av de fullvuxna individerna. Den exakta åldern uppskattas med hjälp av underkäken. Storleken på hornen bestäms av officiella trofédomare som är auktoriserade av CIC. DNA kommer i sin tur att isoleras från provbitarna vid Helsingfors universitets laboratorium. När all nödvändig information samlats in från de fällda djuren, är syftet att på ett särskilt ställe visa upp alla horn och övrig information om varje djurs ålder och kroppsvikt. Där kan den som är intresserad av vitsvanshjorten bekanta sig med dem. Efter detta returneras hornen till ägarna. Om alla uppgifter om de fällda fullvuxna djuren kan samlas in med hjälp av jaktföreningarna kommer denna studie att ge en mängd ny information om den näst viktigaste viltarten i Finland. l
• Jyri Rauhala, jaktchef, Finlands viltcentral I Bild: Mikael Wikström Vitsvanshjortens framtid på jägarnas ansvar Jaktledarna och de som erhållit jaktlicenser i västra delen av södra Tavastland samlades i början av september i Jockis för att fundera på jakten efter vitsvanshjort inför den kommande säsongen. Forskare Mikael Wikström från västra Nyland hade bjudits in som sakkunnig. S l Situationen för vitsvanshjorten har i stor utsträckning utvecklats likartat både i Tavastland och i Nyland. I många regioner har utöver stammens storlek speciellt handjurens andel av stammen och handjursstammens dåliga kvalitet orsakat oro. Situationen för rådjuren och älgarna verkar inte heller vara speciellt bra. Förändringarna som kan skönjas i nyckeltalen för vitsvansbeståndet i södra Tavastland kan dateras till åren 2008/2009. Senare har det kunnat konstateras att samverkan av de olika dödsorsakerna, d.v.s. effektiv jakt, lodjuret Ainakin toinen sarviAinakin toinen sarvi- Molemmat sarvipuoliskot haarautumaton: puolisko haarautumaton: haarautuneet, sisälev. alle korvien: VOIDAAN KAATAA VOIDAAN KAATAA EI KAADETA Båda sidorna är förgrenade Åtminstone ena sidan Åtminstone ena sidan och hornens inre bredd är är oförgrenad: är oförgrenad: mindre än öronens bredd: HJORTEN KAN FÄLLAS HJORTEN KAN FÄLLAS HJORTEN FÅR BLI ÄLDRE Ainakin toinen sarviAinakin toinen sarvi- Molemmat sarvipuoliskot haarautumaton: puolisko haarautumaton: haarautuneet, sisälev. alle korvien: VOIDAAN KAATAA VOIDAAN KAATAA EI KAADETA Båda sidorna är förgrenade Båda sidorna är förgrenade Båda sidorna är förgrenade och hornens inre bredd är och hornens inre bredd är och hornens inre bredd är mindre än öronens bredd: klart större än öronens bredd: klart större än öronens bredd: HJORTEN FÅR BLI ÄLDRE HJORTEN KAN FÄLLAS HJORTEN KAN FÄLLAS Molemmat sarvipuoliskot Molemmat sarvipuoliskot Molemmat sarvipuoliskot haarautuneet, sisäleveys alle haarautuneet ja sisäleveys haarautuneet ja sisäleveys korvien: selvästi yli korvien: selvästi yli korvien: 10 l Jägaren l 6 l 2012 EI KAADETA VOIDAAN KAATAA VOIDAAN KAATAA och trafikdöden, sist och slutligen varit för mycket för vår hjortstam. Utvecklingen har även senare varit likadan, och även om det minskande antalet hjortkrockar är någonting mycket positivt och länge efterlängtat, kom utvecklingen genom sin plötslighet som en sorts överraskning. Frågan kan ställas om hjortstammens utveckling är under kontroll och om den faktiska utvecklingen av stammen är känd. Mikael Wikström skriver om ämnet i nummer 3/2012 av tidskriften Jägaren under rubriken: Klövviltet behöver hjälp. Projekt som har för avsikt att förbättra populationernas kvalitet har därför startats både i västra Nyland och i södra Tavastland. I Nyland går projektet under namnet KLÖV 2020/SORKKA 2020 och startades år 2009. Planen i södra Tavastland som har som mål att befrämja vitsvansbeståndet blev färdig i september och fick namnet ETELÄ-HÄMEEN VALKOHÄNNÄT 2015 (Vitsvansarna i södra Tavastland). Mot en mera balanserad stam Speciellt i södra Tavastland har situationen i en viss utsträckning varit svår, eftersom hjortstammen traditionellt är skarpt indelad i en östlig och en västlig del. På den östra sidan kan stammen på vissa områden anses vara i praktiken obefintlig, vilket delvis har lett till att det varit svårt att få till stånd gemensamma målsättningar. I Jockis presenterade Mikael Wikström de principer enligt vilka processen skulle kunna framskrida. Hjortstammen påverkas under alla förhållanden även av annat än jaktdödligheten, och i förhållande till antalet djur som ska fällas under följande jaktsäsong borde vinterstammen vara två gånger större. När de stora rovdjurens inverkan är betydande måste koefficienten höjas. Det är bortom allt tvivel att lodjursstammens inverkan på hjortstammen är betydande.
• Omasta kontista Passion -kirja (Eugéne Reiter) for Hunting and Wildlife in Europe Englanninkielinen 400 sivuinen upeasti kuvitettu suurteos! Recommend by Face and CIC Tarjoushinta 99 ? (119?) Juha Mäntysaari På mötet i Jockis funderar drygt 150 jaktledare över vitsvansviltets situation. Forskare Mikael Wikström var inbjuden som sakkunnig till mötet. Vinterstammens naturliga sammansättning förutsätter också att fördelningen mellan han- och hondjur är någorlunda i balans, kalvarnas andel av stammen efter jakten kunde lämpligen ligga på 20 ? 30 %. Handjurens ringa antal märks även nu som en allt lägre kalvvikt som orsakats av en senare dräktighet, och de sent födda kalvarnas utgångsläge är inte speciellt mycket att skryta med. För att få igång en positiv utveckling måste både stammens könsfördelning fås i jämvikt och medelåldern höjas. Utgångspunkterna för utvecklingsarbetet är goda, eftersom vår hjortstams genetiska variation är på en någorlunda skaplig nivå oberoende av att populationen har fått sin början från ett litet antal individer. Förbättring av hornkvaliteten Handjuret är biologiskt fullvuxet vid cirka 6-7 års ålder. Ett stort problem är att fullvuxna hanar utgör en obetydlig del av hjortstammen. Det existerar säkert ett flertal olika verksamhetsmodeller som kunde förbättra situationen, men oberoende av om man diskuterar ett eller annat tillvägagångssätt är målet entydigt: handjurens proportionella andel av stammen måste ökas och deras medelålder måste höjas. I planen ETELÄ-HÄMEEN VALKOHÄNNÄT 2015 valdes som grundrekommendation det råd som presenteras i schemat. I den presenterade modellen ger man de handjur som anses ha horn med utvecklingspotental en möjlighet att bli äldre. Syftet med det presenterade schemat är ingalunda att alla individer som fyller förutsättningarna ska fällas. De kan väljas ut som byte då de påträffas regelbundet på området. Erämiehen luonto (Martti Hahtola) 38? Kirjan ainutlaatuiset kuvat ovat täynnä elämää. Kuvat teksteineen tarjoavat paljon tietoa riistaeläimistä ja auttavat tunnistamaan myös pihojen lajistoa. Elämää suurempia Eräretkiä ja Pystykorvat kairassa DVD:t 23,90? /kpl Jägarnas ansvar Båda de ovan nämnda utvecklingsplanerna grundar sig på ett frivilligt utvecklande av jakten. Som styrverktyg fungerar även den i bestämmelserna angivna jaktlicensprocessen. Hos oss har det ändå ansetts att dess roll är mest ändamålsenlig vid skötsel av minimistammar som är nära sina uthållighetsgränser. Speciellt för vitsvansviltets del är det naturligast att jaktvårdsföreningarna uppställer de kvantitativa målsättningarna, medan det är befogat att bestämma de kvalitativa målsättningarna på en bredare bas. I västra Nyland har det visat sig att den målmedvetna verksamheten fört med sig goda resultat. När samarbetet kan arrangeras på tillräckligt bred grund syns också resultaten någorlunda snabbt. l Meiltä myös lahjakortit! Muista hyödyntää Metso -arpajaisten voitot (alennuskoodilla) Eräkontin verkkokaupassa! a aupp ok Verkk hntti.fi 24 k era o . www Eräkontti Avoinna arkisin ma-to 10-17, pe 10-18 Keskittämällä ostoksesi Eräkonttiin, tuet Suomen Metsästäjäliiton toimintaa! Metsästäjä l 9410, 6 l 2012 l 11 ERÄKONTTI, Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki, p. 010 440 www.erakontti.fi
• Ilkka Ala-Ajos & Veli Lappalainen I Bild: Veli Lappalainen I Teckning: Kaarlo Nygren Vitsvansbockar i siktet En sned ålders- och könsfördelning är det största problemet i vår vitsvanshjortstam idag. Med hjälp av selektiv jakt går det ändå att ändra på stammens struktur i önskad riktning. Det viktigaste är inte det som bärs ut ur skogen, utan det som blir kvar efter jakten. Läs hur informationen om ålder och horntroféernas mätresultat skulle kunna stöda skötseln av vitsvanshjortstammen och förbättra hornkvaliteten. P l Principen med selek- tiv jakt innebär att förvalta hjortstammen på ett sådant sätt, att den kvarhålls strukturellt livskraftig och produktiv. De jaktmetoder och vanor som pågått under många år, har resulterat i att hjorthanarna idag i allmänhet är snarast ?tonårspojkar?. Målet med hjortförvaltningen har liknat älgens, dvs. en så bra avkastning av kalvar som möjligt med ett litet kapital. Kalvarna har också utgjort den största delen av avskjutningen. För att kunna öka produktiviteten bör målet vara en höjning av den genomsnittliga åldern för hjorthanarna i stammen, vilket i sin tur skulle öka andelen hjorthanar som uppnår troféklass. Det är fortfarande aktuellt med en sådan princip att tyngdpunkten i beskattningen riktas mot kalvarna. En ojämn beskattning av de vuxna djuren håller dock på att leda till en försämring av produktiviteten. Av olika skäl har man strävat till att spara på honorna och jakttrycket har riktats för mycket mot 3-4 åriga hanar, dvs. den produktiva medelåldersklassen. En ganska vanlig kommentar när en ung hjortbock med sex- eller åtta taggar har blivit fälld tycks vara ?det var en så vacker bock att??. Det verkar som om det nästan är en regel att fälla dylika halvvuxna hornhuvuden, även om det står mycket sämre utvecklade ?pinnbockar? alldeles bredvid. 12 l Jägaren l 6 l 2012 Ett antal fällhorn från en 1,5-årig åttataggare till en 4,5-årig tiotaggare. På det vänstra hornet atypiska taggar. Hanen dukade under efter brunsten i den stränga kölden i januari 1987. Hos hjortdjur som vitsvanshjorten är det vanligt att det föds något fler hanar än honor. När kalvarna vanligtvis skjuts som s.k. könlösa, är hankalvarnas andel i avskjutningsstatistiken ca 52 %. Det naturliga förhållandet mellan hanar och honor bland vuxna hjortar bör vara 1,2; med andra ord ca 1,2 honor per hane. Det lönar sig att kontinuerligt studera den vuxna populationens könsfördelning. Det är dessutom skäl att vid en uppskattning fästa uppmärksamhet på skillnaden hur terrängen och tiden utnyttjas beroende på kön. De äldre hjorthanarna vistas mera i skogen under året, särskilt under brunstperioden. När stammen har en optimal struktur bildar hanarna också egna vinterflockar efter brunsten. Om beskattningen är jämn och tidvis sparsam kommer stammen att bestå av individer med stora horn. På så vis kvarstår även fler produktiva bockar i medelåldern, vilket senare märks som en ökning av individerna i troféklass. När jakttrycket ökar av olika skäl är det lätt hänt att det fälls för mycket avelshanar som närmar sig den produktiva åldern. CIC Finlands utställnings- och trofékommissions arkiv innehåller över 400 mätresultat på vitsvanshjorttroféer som bedömts på troféutställningar mellan åren 1977 och 2012. Sedan 2009 har det också gjorts åldersbestämningar. Åldersdata på troféer som mätts tidigare är ofullständiga, men baserat på hela materialet kan det klart och tydligt konstateras att horntroféer kan utvecklas till medaljklass i regel vid 5-7 års
• Här några av de finaste hornen som jaktföreningen Lokalahden Urheilumetsästäjät fällt under det senaste decenniet. ålder. Åldern på bra avelshanar är från 3-4 år och uppåt. Under en lång tid har beskattningen av vitsvanshjorthanar riktats för mycket på den s.k. medelåldersklassen (3,5?4,5 åringar). Av denna anledning når allt färre hanar just nu de faktiska troféklasserna, dvs. massiva hornvolymer. Allmänt om hornutvecklingen ? Hornens framtida grundform och kva- litet syns redan på 1,5?2,5 åriga hanar. ? På en 1,5-årig hjortbock som utvecklas väl kan hornen i bästa fall ha 3+3 taggar eller ännu mer, och hornstången kan mäta över 40 cm. ? Det individuella taggantalet utvecklas oftast vid 4 års ålder ? äldre hanar kan få exceptionella former på taggarna. ? Det är inte vanligt med över tio taggar bland de typiska hornformerna. ? Hornens volym är som störst vid 5 - 7 års ålder. Mätresultat av hornstänger och taggar ? På en fin hjortbock (som ska sparas) som är 1,5 år kan hornstången vara mer än 40 cm och längden på taggarna 5-15 cm. ? Taggarna på horn av medaljklass är 15?30 cm långa, längden på t.ex. ögontaggen är över 15 cm. ? På en svagt utvecklad hane (som ska fällas) på 1,5 år förblir hornhalvor- nas stänger eller längden på den ena stången under öronhöjd och ögontaggarna saknas. ? Stark asymmetri kan ses som en dålig egenskap i samtliga åldersklasser ? individens hornstänger är anmärkningsvärt olika långa, korta hornstänger eller avsaknad av taggar eller korta taggar. ? Kransens omkrets är 10?20 cm på medaljklassens horn, omkretsen på hornstången mellan taggarna i genomsnitt 10?20 cm. ? Dessa mått på omkrets speglar hornens massa och är riktgivande för individens ålder. ? Genomsnittligt utlägg på medaljhorn är 50-55 cm och längden på hornstängerna 60-80 cm. Nyckeln till hållbar beskattning av hanar ? Som en allmän regel sparas hanar med 6-8 taggar, med undantag av starkt asymmetriska horn. Redan på två-tre år producerar detta förfarande ett betydande tillskott av hanar som uppnår medaljklass. ? Vid ett jaktligt uttag av hanar läggs fokus på unga individer (1,5?2,5 åriga), som har max 1+1(2) eller 2+2(3) taggar eller som saknar delar (asymmetri). ? En hane med horn som inte når öronbredd kan alltid fällas. ? Äldre bockar fälls (4+5, 5+5 eller mera) först när djuren är i s.k. skörde- mogen ålder (5 år >). Vi rekommenderar också att även skördemogna hanar som har betydliga anomalier eller asymmetri i hornen ska fällas. Hornen kan vara massiva även om hornstängerna och taggarna är korta men tjocka. ? En riktlinje är bredden på hornens utlägg i förhållande till bredden mellan öronspetsarna. Detta är ganska lätt att iaktta och är en anledning till fällning. Enligt trofémätningsstatistiken bör utlägget ändå vara åtminstone 50 cm. Baserat på det faktum att hanarna ofta har ett utlägg på 50 cm först när de närmar sig medaljklass. ? Beroende på olika horntyper eller anlagstypen har några av de över 5,5 åriga hanarna maximalt taggantal eller endast 6 eller 8 taggar. Då är den totala massan på hornstängerna ändå redan betydligt större än hos de yngre lovande individerna med motsvarande taggantal. En viltkamerabild av en 5,5 år gammal hane med sändarhalsband. Bilden tagen 14 september i år. Den fick sitt halsband 2008 som 1,5-åring. Årets fällhorn vägde 2,592 kg och var 0,495 kg tyngre än fjolårets. Det betyder cirka 50 CIC-poäng. Trofédata berättar Till exempel var var fjärde trofé i mätdata bara 4+4, dvs. åttataggare. Detta kan bero på ärftlighet och förblir därför vissa individers maximala taggantal. Andelen guldmedaljhorn hos 8-taggarna är 6 %, silvermedalj 28 % och andelen bronsmedalj 42 %. Också andelen 8-taggade troféer som inte nådde medalj var 35 %. Enligt trofédata är den genomsnittliga bredden på utlägget på samtliga horn 49 cm, varierande från 39 cm till 69 cm. Den genomsnittliga bredTabell 1 TROFÉDATA FÖR VITSVANSHJORT Guld Silver Brons Ej medalj Utlägg Min 38,8 40,0 36,0 34,4 34,4 Utlägg medeltal 52,2 49,7 47,9 43,2 49,3 Utlägg Max 68,7 65,9 58,7 56,3 68,7 4+4 taggar (st) 8 42 39 19 108 4+4 andel 5,9 % 27,6 % 41,5 % 34,5 % 24,7 % medaljhorn (st) 136 152 94 55 437 Poäng medeltal Alla 340,1 Jägaren l 6 l 2012 l 13
• Medaljer och avskjutning regionvis 8000 60 1,5 år: hornen 40 4000 20 0 a dr Sö kortare än Avskjutning Antal medalje 6000 öronen eller helt olika 2000 nd la st a v Ta rra No nd la st a v Ta a lig nt e Eg nd la Fin S a nt ku a at nd la Ny n na An 0 on gi re 2 år: Medalj Avskjutning ögontaggar saknas Trofédata avslöjar att största delen av medaljhornen (29 %) har fällts i Egentliga Finland. Lika bra är utmärkelsen i Nylands hjortavskjutning (27 %). 70 % av alla guldmedaljhorn har fällts inom dessa områden. Flest guldmedaljhorn har fällts i Nyland. (Figur 1) 80 Medaljhorn Guld 60 Medalj Fullvuxen: saknar 40 St taggar eller stängerna 20 tjocka med 0 a dr Sö nd tla as v Ta rra No nd tla as v Ta a lig nt e Eg nd la Fin S a nt ku a at nd la Ny n na An on gi re korta taggar Den selektiva jakten efter hanar inleds redan vid 1,5 års ålder. Om medaljhornen jämförs med den årliga avskjutningen har Nyland producerat mest horn i alla Hanar som saknar taggar eller uppvisar andra horndefekter fälls. medaljklasser.( Figur 2) den på horn av guldmedaljklass är 52 cm och bronsmedaljhorn 48 cm och de som inte nådde medaljklass 43 cm. Sammanfattningsvis kan vi säga att de hjorthanar som inte nådde medalj, och även de som nått bronsmedaljgränsen, har i regel varit för unga när de fällts, under fem år gamla. Lokalahden Urheilumetsästäjät ry. i Egentliga Finland har bedrivit selektiv hjortjakt på ett exemplariskt sätt. Föreningen har ända sedan början av 2000-talet följt de gemensamt överenskomna spelreglerna. En betydande del av avskjutningen är fortfarande kalvar, av de vuxna djur som fälls är ungefär hälften honor. Föreningen tillåter hjorthanarna att åldras och således har andelen skördemogna bockar med stora horn ökat i stammen. Förutom en god kalvproduktion producerar stammen även hanar av troféklass. Föreningens riktlinje lyder: det är tillåtet att fälla en bock under hösten och brunsten, men hornen bör vara 14 l Jägaren l 6 l 2012 av medaljklass, annars tillfaller köttet föreningen. I slutet av säsongen fälls även övriga hjorthanar, men då framför allt från den svagare sidan. Man turas om att fälla horn av medaljklass. Under de senare åren har avskjutningen och handlingsplanen, som man gemensamt bestämt om, gett mycket bra resultat. Inom föreningens ca 7700 hektar stora område har det fällts över 20 av de bästa hanarna i troféklass i Finland. Det viktigaste för beskattningens helhet är en hållbar dimensionering. Den beaktar lodjursstammen och effekterna av andra dödlighetsfaktorer, och är baserad på en inventering som granskar stammens struktur och andra inventeringsmetoder. Hållbar jakt efter hjorthanar som producerar medaljklasstroféer höjer medelåldern på hjorthanarna och säkrar hjortstammens produktivitet och kvalitativa hjortjakter. Nu är det hög tid för en översyn av attityder och praxis. l Åldersbestämning Åldern på vitsvanshjortar kan bestämmas utgående från tandutvecklingen och slitaget. Genom att kombinera mätdata på hornen med åldern får man en realistisk bild av områdets uttag och hjortstam och man lär sig hurdana horn djuren i de olika åldersklasserna bär. Det finns en handbok om åldersbestämning av vitsvanshjort (på finska), som kan beställas från Finlands viltcentrals butik. CIC Finlands utställnings- och trofékommission kräver att djurets käkben lämnas in för åldersbestämning tillsammans med horntroféerna till utställningar. Länken till troféernas mätprogram (på finska): www.riista.fi Metsästäjälle Trofeet Yleisimpien trofeiden pisteytyksien laskentaohjelma.
• Ordförandens spalt Regleringen av viltbestånden förnyas Aktuell information och förvaltningsplaner Höstens jaktsäsong har inletts och vi har fått in de första uppgifterna om viltets faktiska tillstånd såsom jägarna själva upplevt det. För skogshönsens del förefaller det som om vårens miserabla förhållanden skulle ha beskattat fågelkullarna hårt, särskilt i Lappland. Om häckningens misslyckande berättar även observationerna av honfåglar som inte haft kycklingar. I den sydliga delen av vårt land lyckades förökningen mycket bättre, i en del av landet rentav utmärkt. Beslutet om jakttiderna för hönsfåglar fattades under den gångna hösten redan för andra gången på ett från tidigare avvikande sätt genom att tillämpa den av lagstiftningen givna möjligheten att beakta resultaten från vilttriangelinventeringen då beslutet gjordes. Utifrån inventeringsresultaten förkortades jakttiden i de sex lappländska kommunerna med en månad i slutet. Den förkortade jakttiden väckte ett starkt motstånd hos många lappländska jägare. En del av de nordliga spetsjägarna hade önskat att jakttiden skulle ha kortats av i början av jakttiden. Triangelresultaten bjöd dock på såpass krassa fakta att det var helt motiverat att begränsa jakttiderna. I genomsnitt för hela landet kan vi konstatera att älgstammen håller önskad nivå. Den målsatta älgtätheten på 2-4 älgar / 1000 ha har uppnåtts i nästan hela landet. Älgtätheten varierar dock kraftigt mellan olika områden. Vid förvaltningen av älgstammen är det viktigt att sträva till en stabilare älgstam. Under tider av hård avskjutning har stammens struktur blivit kraftigt snedvriden inom många av älgens ekonomiområden. Ett överdrivet sparande på älgkor har ofta förhindrat en nedskärning av stammen trots att antalet jaktlicenser har utökats. Många jaktvårdsföreningar har börjat rätta till snedvridningen genom att ge rekommendationer som gäller antalet horntaggar. Syftet med rekommendationerna är att spara fertila tjurar med 6 -10 taggar i deras bästa ålder. Likaså har en minskning av kalvuttaget rekommenderats. Förvaltningsplanen för älgstammen, som blir klar vid årsskiftet, ska förvisso ge vägkost för en bättre förvaltning av älgstammen. Apropå älgar så har vi också fått tråkiga nyheter från fältet. Under hösten lopp har det uppdagats ett flertal fall av tjuvjakt på älg eller försök till tjuvjakt. De här ?viltbovarna? bör ställas inför rätta och svara för sina gärningar, eftersom tjuvskyttarna alltid äter från andras tallrikar! Det är varje jägares skyldighet att så långt möjligt hjälpa polismyndigheterna vid utredningen av sådana fall. Noggranna anteckningar om alla misstänkta personer som rört sig i närheten av brottsplatserna kan vara av avgörande betydelse vid utredningen av jaktbrott. En av de regionala viltvårdsrådens viktigaste uppgifter är att höra intressegrupperna i viltärenden och bereda grupperna tillfälle att delta i beredningen av dessa ärenden. Under oktober ordnade de regionala viltvårdsråden möten för intressegrupperna. Temat vid dessa sammankomster var de stora rovdjuren och konflikterna som de ger upphov till. De för behandlingen av stora rovdjursfrågor ansvariga tjänstemännen vid jord- och skogsbruksministeriet deltog i regionernas sammankomster och presenterade riktlinjer och grunder för den bedrivna policyn för de stora rovdjuren. I de här mötena deltog också representanter för vilt- och fiskeriforskningsinstitutet samt för viltcentralens personal i egenskap av sakkunniga. Särskilt jakten på varg med stöd av dispens inom områden med tät förekomst av varg väckte livlig diskussion. Risto Hanhineva styrelsens viceordförande Fnlands viltcentral Utgående från nämnda möten har det sammanställts regionala sammandrag om konflikter som berör de stora rovdjuren. Sammandragen har behandlats och godkänts i respektive regionalt viltvårdsråd. Dessutom kommer en sammanfattning av de stora rovdjurskonflikterna inom viltcentralens verksamhetsområde att sändas till riksviltvårdsrådet via viltcentralen. Rådet utarbetar ett riksomfattande ställningstagande i frågan. Förhoppningsvis kommer behållningen av de här mötena att framgå tydligt av den förvaltningsplan för vargen som kommer att uppdateras inom de närmaste åren! Jägaren l 6 l 2012 l 15
• Slutförsäljning av den populära Alaska 2012 kollektionen Vi tömmer lagret! Resten av Alaska ja Alaska Light och Light Camo HD TM jaktställ Den nya generationens jaktställ för en rörlig jägare. Designad och testad tillsammans med finländska jägare. Som mål har vi haft ett komplett jaktställ. Iklädd i det lätta Alaska light jakstället upplever du njutning och framgångsrik jakt. Upp till 35 % lättare ? ? Passar för åretrunt- bruk A Är vattentät och andas, precis som det lovades. Det allra bästa jaktstället som jag har använt. B Jussi Kamula, Siikalatva C D E Jaktstället är alldeles underbart! Den sitter bra, är lätt, känns behagligt mjuk och den ser bra ut! Jari Pussila, Liminka Vid köp av Alaska Light eller Camo HD jaktställ får du jaktkeps och säkerhetsväst på köpet, helt gratis! Restparti -20 % F I J G RESTPART TM O? sammanlagt värde 54,80 ? H I ENDAST K Jaktkeps 119 ? ? norm. 149 orange signalfärgad Säkerhetsväst Safety Camo -mönstrad * FÖRMÅN L -20 % , betala Julhandla nu % ränta i februari! 0 BESTÄLLNINGAR www.retkitukku.fi KUNDTJÄNST p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17
• ktställ till nettopris för de snabbaste! Tekniskt övermäktig ? överlägsen i komfort Alaska Light jaktställs teknik och komfort har höjt jatktklädernas standard till en helt ny nivå! Vid tillverkning av Alaska Light jaktställ har man använts sig av den allra senaste membrantekniken i material och ytbehandlingar. Den andas och är vind- och vattentät. Allsidigt testad. Passar för åretrunt- bruk. Superlätt Torkar snabbt Tack vare den moderna materialteknologin är materialet otroligt lätt (upp till 35% lättare). Den avancerade HI-DRY? behandlingen gör att ytmaterialet är vatten- och smutsavvisande. Den nya AntiWhistler? behandlingen gör att yttyget inte prasslar. Flertal tekniska finesser Alaska Light jaktställs tekniska detaljer: Avancerat material och ytbehandling I. Förhöjd midja på ryggen J. Många justeringsbara funktioner: bl.a. kragen, midjan, i nedkant, armmuddar, benlängd K. Formsydda knän L. Justerbar benlängd M. Grönbrun färg med mörkbruna effekter A. B. C. D. E. Justerbar löshuva Vattentät och andas Vattentäta dragkedjor Extra-tejpade sömmar Ventilerande armhålor med dragkedja F. Fodermaterial som andas G. Dragkedja med X-Strong? avdragare H. Många fickor: sammanlagt 7 st. Modern membranteknik Alaska Light -jaktställ med camomönster Alaska Light Camo HD jaktställ har samma tekniska egenskaper som Alaska Light jaktställ. Den enda skillnaden är färgen. C TM Restparti -25 % A B D E F I J H G RESTPART En äkta Camo HD -mönster ENDAST TM Alaska Camo HD? innehåller många välvalda detaljer från den finländska naturen. Vid sammanslagning av dessa uppfann vi det första finska diskreta camomönstret, som används på yttyget på Alaska camo jaktställ. Julhandla nu, betala i februari. Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?). I K * 134 ? ? norm. 179 FÖRMÅN L -25 % , betala Julhandla nu % ränta i februari! 0 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Alaska kollektionens mest mångfasetterade jaktställ ? restparti -25%! Alaska Superior jaktställ - fungerande teknik, elegans och bekvämlighet Superior-klassens elegans Alaska Superior erbjuder, förutom sina tekniska finesser, elegans, värdighet och komfort för ett aktivt åretrunt- bruk. Slittåligt material och välfungerande detaljer. Testat membran Den allra senaste membrantekniken gör materialet vattentätt och ventilerande. Testats i världens ledande testlaboratorier. Alaska Superior -jaktställs tekniska detaljer: A. Avtagbar huva B. Fullständigt vattentät och andas C. Vindslå framför dragkedjan D. Extra tejpade sömmar E. Ventilerande armhålor med dragkedja F. Fodermaterial som andas G. Rejäla storlekar H. Dragkedja med X-StrongTM avdragare I. Många tekniska finesser såsom patronfickor, antennhållare och gummibeklädda tryckknappar J. Många fickor: C sammanlagt 11 st. E Superior jaktställ Alaska Superior-jaktställ är designad för aktivt åretrunt-jaktbruk ? vi har inte snålat med något. Den framställdes av de mest slitstarka materialen enligt den nya generationens teknologi. Alaska Superior är kungen i skogen in i de minsta detaljerna. Vid köp av Alaska Superior jaktställ får du en jaktkeps och säkerhetsväst på köpet, helt utan kostnad! O? sammanlagt värde 54,80 ? F K L Restparti -25 % A B D G H I J reSTParTi eNdaST * 149 ? M Jaktkeps ? norm. 199 5% FÖrMÅN -2 orange signalfärgad Säkerhetsväst Safety Camo -mönstrad K. Förhöjd midja på ryggen L. Många justeringsbara funktioner: bl.a. kragen, midjan, i nedkant, armmuddar, benlängd M. Formsydda knän N. Justerbar benlängd O. Skogsbrun färg med grafit effekter N , betala Julhandla nu % ränta i februari! 0 beSTÄLLNiNGar www.retkitukku.fi kuNdTJÄNST p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17
• Populära Alaska Kodiak Light jaktkängor ? Ett restparti -23%! Den nya generationens jaktkänga Teknisk överlägsenhet i alaska-membran kängor Slitstakt och tåligt oxläder. Överdelen tillverkad av Nubuc-läder. Stadigt skaft (26cm) 200 g Thinsulate foder som passar för åretrunt- bruk FootShape? passform ? sitter bra på foten Mjuk och följsam plös, lätt att ta på och av Kodiak Light Starka skosnören som är lätta att fästa, länkar av metall jaktkänga Extra vaddering vid bakkappan för hälsenan Gummihätta i spetsen och i hälen Formpassad för hälen 3-lagers innersula stöder, värmer och andas Alaska Kodiak Light representerar den allra senaste tekniken vad gäller lätta jaktkängor. Kodiak Light är helt vattentät tack vare det nya Rain-Stop® X-Proof membranet. Speciellt vatten- och smutsavvisande ytbehandling extraGrip? yttersulan är tålig, följsam och kylisolerad Förstärkt mellanlager för hård användning TM Som bonus vid köp av Kodiak Light ? jaktkängor får du Alaska jaktsockoror utan kostnad! O? reSTParTi eT eNdaST * 99 ? ? norm. 129 3% FÖrMÅN -2 DryTech Teknisk strumppa av bästa möjliga material. Materialet är 85% bomull, 10% nylon och 5% elastan , betala Julhandla nu % ränta i februari! 0 Restpartiet -23 % värde 14,90 ? NÄTPriS NÄTPriS * 49 ? * ? 34 * 79 ? * ? 59 ÄLL aLaSka ST Vid kÖP aV Softshell ÄLL aLaSka ST Vid kÖP aV Teddy-FLeeCe karibu-SoFTSheLL Den varma Alaska Teddy - fleecejackan är designad för män som har hund eller som står på pass. Materialet andas och den passar även vid lager på lager klädsel. Jackan har sex rymliga fickor, förlängd bakdel, stadig krage och tumlänk vid handen. Behagligt mjuk fleece. Sänkt pris vid köp av Alaska Light, Camo HD och Superior ställ. Det bästa valet för jakt och fritid. Har en Rain-Stop® Softshell-membran som gör jackan vattenavvisande, vindtät och låter jackan andas. Många praktiska detaljer såsom rymliga fickor, ventilerande armhålor med dragkedja, hög krage och justerbar nedkant. Mjuk softshell-material som inte prasslar. Färgen är grönbrun. Sänkt pris vid köp av Alaska Light, Camo HD och Superior ställ. TM Julhandla nu, betala i februari. Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?). TM RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Även dessa kläder till lagerrensningspriser! ? beställa nu! NÄTPRiS TrekLite R X-ligHT SNOW cAMO HD jAkTSkAlSTÄll VentureHeat EPic Ett lätt X-Light Snow Camo HD skalställ är enkelt att klä på ett vanligt jaktställ. Det passar speciellt bra vid vinterjakt. En äkta Snow Camo HD mönster garanterar den bästa maskeringen i en snöig terräng. Materialet är vattenavvisande och slittåligt Rip-Stop tyg. Hellång YKK-dragkedja. En behändig förvaringspåse medföljer. Håller fingrarna varma i vinterkyla! För arktiskt klimat designade kvalitativa värmehandskar med membran passar för kälkåkare, pimplare och för vintersportare. Du kan lätt justera värmen med en 3-stegs knapp. Handflatsdelen av läder, 100 g Thinsulate vadd. Max drifttid för batteriet 8 timmar. Paketet innehåller: Venture heat EPIC handskar, 2 st. laddningsbara batterier, en laddare och en förvaringspåse. Storlekar: M, L och XL. TM lADDNiNgSbARA VÄRMEHANDSkAR TM TM NÄTPRiS jÄTTESuccÉ! * 990 ? coolDry TEkNiSk SOckAR NÄTPRiS * 299 ** ? / mån eller från 9 60 ? ala betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 ? Skarp HD-storbild och kvalitativt ljud ? kvalitativ vapenvideokamera ? lätt att fästa och använda TARgET HDTM -vapenvideokamerapaket Varje jägares dröm! Med en vapenkamera sparar du dina jaktstunder på en kvalitativ HD-video. Lätt att fästa och använda! Ett monteringsfärdigt hundvideokamerapaket innehåller * bet julhandla nu, ? Testad av professionella % ränta i februari! 0 ? kvalitativ 135° äkta HD-storbild ? Tjusig storlek, stark och tålig konstruktion Ett monteringsfärdigt Burrel Target HD? -vapenvideokamera, stångvapenvideokameraoch snabbfästen, förvaringspåse, handledsrem, paket innehåller USB-kabel, laddare, bruksanvisning Burrel CamDog HD? -hundkamera, en vattentät skyddsbox, en hundsele, en USB-kabel, en laddare, extra fästen, bruksanvisning * NYHET! Titta på tillläggstillbehör på nätet NÄTPRiS * 149 ? ** ? / mån eller från 11 TRÖjA Den eleganta och varma Alaska tröjan har en skyddande ribbad krage, nedkant och muddar. En stark YKK-kort dragkedja, tygförstärkta axlar och armbågar. Formpassad. Passar utmärkt vid jakt och fritid. Materialet är 80 % ull, 20 % nylon. Färgen är grönbrun. fiNlANDS TE POPulÄRAS lAgER! RENSNiNg Effektiv infraröd! TREkliTE -MEMbRANSTÄll SOfTSHEll-TAkki TrekLite® -membranställ med sin funktionalitet gör utomhusbesöken till en trevligare upplevelse än tidigare - i vilket väder som helst. Färger: röd jacka och svarta byxor för damer, turkos jacka och svarta byxor för herrar och damer. Storlek: XXS-XXXL. Vattenavvisande och vindtät jacka försedd med ett Rain-Stop® Softshell ?membran för utomhusbruk och fritid. Många funktionella egenskaper som underlättar bruket. Yt-materialet är ljudlöst softshell och fodermaterialet mjukt och behagligt fleece. Färger: turkos för herrar och damer och svart för damer. Ny och toppmodern membranteknologi, utmärkt vattentäthet och andningsbarhet. Testad i världs ledande testlaboratorier. Softshell lAgER! RENSNiNg * 99 ? ? norm. 129 ÖRMÅN fÖ -23 betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 lAgER! RENSNiNg! Vorot kiinni! n Valovoimaine optiikka lAgER! RENSNiNg fÖRMÅN ? Kompakt storlek ? Effektiv centrerad infraröd ? Ny ergonomisk design betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 59 ? norm. 79 ? 5 fÖRMÅN -2 betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 bESTÄllNiNgAR www.retkitukku.fi kuNDTjÄNST p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17 ? norm. 279 ? En förbättra optik (gEN1+) ? Noggrann 5x förstoring ? långt tittaravstånd fÖRMÅN 30 ? betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 POiNTER cONTROl 4x50S nattkikare buRREl NigHT ViSiON gEN1+ 5x50 nattkikare POINTER CONTROL 4x50S nattkikare är ett fantastiskt hjälpmedel i omständigheter som saknar dagsljus. Med hjälp av intern infraröd förstärkare får du mer ljus i bäckmörker. Med nattkikaren kan du lätt följa hur vilt rör sig. Enheten passar utmärkt när du rör dig i mörkret i terrängen eller sjön. Uusi BURREL NIGHT VISION GEN1+ är en nattkikare försedd med en effektiv optik för krävande användare. Lättanvänd, snabb igångsättning. Effektiv infraröd och noggrann 5x förstoring garanterar ljusare och skarpare bilder på långa avstånd. Tittaravstånd upp till 200 meter. AVSTÅNDSMÄTARE * -20 * 249 ? ? norm. 199 TrekLite 100 % vattentätt och ® andningsbar Rain-Stop * fÖR ? JAKT ? SJÖN ? SPÅRNING ? ÖVERVAKNING 159 ? R värde 9,90 ? 129 ? ? norm. 359 fÖRMÅN * cAMDOg HDTM -hundvideokamerapaket 1490 ? TrekLite O? ? NÄTPRiS Passar till alla vapen Ett litet parti populära nattkikare till extrapris! R Köp ett TrekLite membranställ så får du CoolDy sportsockar på köpet! * Se på hur din hund arbetar med vilt på en HD-kvalitetsvideo med en omåttligt populär Burrel CamDog HD? -hundvideokamera DryTech VARMA ARR YllESOckARR 39 ? 59 ? För en snabb beställare! 0 ST ENDAST 5 lAgER! E R NSNiNg för En hundsele alla raser NÄTPRiS NYHET! Ett litet restparti mycket populära Burrel-videokameror! kg-679E jÄgAR-VHf En fantastiskt skarp avståndsmätare för jägare. Den mäter objektet med en meters precision upp till 800 m avstånd. Scan funktionen finns för mätning på realtid av rörliga objekt. lAgERRENSNiNg! 98 * ? ? norm. 129 4 2 fÖRMÅN Kvalitativ VHF-telefon med mångsidiga funktioner.26 förinställda kanaler. 5W sändningseffekt, hörbarhet upp till 5-7 km. fRÅgA EfTER kOMPiSOffERT! julhandla nu, betala i februari. Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?). TEAM PRO PluS jÄgAR-VHf lAgERRENSNiNg! 119 * ? ? norm. 129 0 1 fÖRMÅN ? NYHET! En ny förbättrad version av testvinnaren (TM 2007). Med den största tillåtna sändningseffekten har telefonen mycket hörbarhets avstånd, upp till 5-7 km. Paketet är färdigt att använda, lättanvänd. NÄTPRiS * 249 ? ? / mån eller från 14 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta **
• Även dessa kläder till lagerrensningspriser! ? beställa nu! NÄTPRiS TrekLite R X-ligHT SNOW cAMO HD jAkTSkAlSTÄll VentureHeat EPic Ett lätt X-Light Snow Camo HD skalställ är enkelt att klä på ett vanligt jaktställ. Det passar speciellt bra vid vinterjakt. En äkta Snow Camo HD mönster garanterar den bästa maskeringen i en snöig terräng. Materialet är vattenavvisande och slittåligt Rip-Stop tyg. Hellång YKK-dragkedja. En behändig förvaringspåse medföljer. Håller fingrarna varma i vinterkyla! För arktiskt klimat designade kvalitativa värmehandskar med membran passar för kälkåkare, pimplare och för vintersportare. Du kan lätt justera värmen med en 3-stegs knapp. Handflatsdelen av läder, 100 g Thinsulate vadd. Max drifttid för batteriet 8 timmar. Paketet innehåller: Venture heat EPIC handskar, 2 st. laddningsbara batterier, en laddare och en förvaringspåse. Storlekar: M, L och XL. TM lADDNiNgSbARA VÄRMEHANDSkAR TM TM NÄTPRiS ÄTTEuccÉ! * 990 ? coolDry TEkNiSk SOckAR NÄTPRiS * 299 ** ? / mån eller från 9 60 ? ala betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 ? Skarp HD-storbild och kvalitativt ljud ? kvalitativ vapenvideokamera ? lätt att fästa och använda TARgET HDTM -vapenvideokamerapaket Varje jägares dröm! Med en vapenkamera sparar du dina jaktstunder på en kvalitativ HD-video. Lätt att fästa och använda! Ett monteringsfärdigt hundvideokamerapaket innehåller * bet julhandla nu, ? Testad av professionella % ränta i februari! 0 ? kvalitativ 135° äkta HD-storbild ? Tjusig storlek, stark och tålig konstruktion Ett monteringsfärdigt Burrel Target HD? -vapenvideokamera, stångvapenvideokameraoch snabbfästen, förvaringspåse, handledsrem, paket innehåller USB-kabel, laddare, bruksanvisning Burrel CamDog HD? -hundkamera, en vattentät skyddsbox, en hundsele, en USB-kabel, en laddare, extra fästen, bruksanvisning * NYHET! Titta på tillläggstillbehör på nätet NÄTPRiS * 149 ? ** ? / mån eller från 11 TRÖjA Den eleganta och varma Alaska tröjan har en skyddande ribbad krage, nedkant och muddar. En stark YKK-kort dragkedja, tygförstärkta axlar och armbågar. Formpassad. Passar utmärkt vid jakt och fritid. Materialet är 80 % ull, 20 % nylon. Färgen är grönbrun. fiNlANDS TE POPulÄRAS lAgER! RENSNiNg Effektiv infraröd! TREkliTE -MEMbRANSTÄll SOfTSHEll-TAkki TrekLite® -membranställ med sin funktionalitet gör utomhusbesöken till en trevligare upplevelse än tidigare - i vilket väder som helst. Färger: röd jacka och svarta byxor för damer, turkos jacka och svarta byxor för herrar och damer. Storlek: XXS-XXXL. Vattenavvisande och vindtät jacka försedd med ett Rain-Stop® Softshell ?membran för utomhusbruk och fritid. Många funktionella egenskaper som underlättar bruket. Yt-materialet är ljudlöst softshell och fodermaterialet mjukt och behagligt fleece. Färger: turkos för herrar och damer och svart för damer. Ny och toppmodern membranteknologi, utmärkt vattentäthet och andningsbarhet. Testad i världs ledande testlaboratorier. Softshell lAgER! RENSNiNg * 99 ? ? norm. 129 fÖRMÅN -23 betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 lAgERRENSNiNg! Vorot kiinni! n Valovoimaine optiikka AgERlA l ! RENSNiNg ÖRMÅN fÖ f ? Kompakt storlek ? Effektiv centrerad infraröd ? Ny ergonomisk design betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 59 ? norm. 79 ? 5 fÖRMÅN -2 betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 bESTÄllNiNgAR www.retkitukku.fi kuNDTjÄNST p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17 ? norm. 279 ? En förbättra optik (gEN1+) ? Noggrann 5x förstoring ? långt tittaravstånd ÖRMÅN fÖ f 30 ? betala julhandla nu, % ränta i februari! 0 POiNTER cONTROl 4x50S nattkikare buRREl NigHT ViSiON gEN1+ 5x50 nattkikare POINTER CONTROL 4x50S nattkikare är ett fantastiskt hjälpmedel i omständigheter som saknar dagsljus. Med hjälp av intern infraröd förstärkare får du mer ljus i bäckmörker. Med nattkikaren kan du lätt följa hur vilt rör sig. Enheten passar utmärkt när du rör dig i mörkret i terrängen eller sjön. Uusi BURREL NIGHT VISION GEN1+ är en nattkikare försedd med en effektiv optik för krävande användare. Lättanvänd, snabb igångsättning. Effektiv infraröd och noggrann 5x förstoring garanterar ljusare och skarpare bilder på långa avstånd. Tittaravstånd upp till 200 meter. AVSTÅNDSMÄTARE * -20 * 249 ? ? norm. 199 TrekLite 100 % vattentätt och ® andningsbar Rain-Stop * fÖR ? JAKT ? SJÖN ? SPÅRNING ? ÖVERVAKNING 159 ? R värde 9,90 ? 129 ? ? norm. 359 fÖRMÅN * cAMDOg HDTM -hundvideokamerapaket 1490 ? TrekLite O? ? NÄTPRiS Passar till alla vapen Ett litet parti populära nattkikare till extrapris! R Köp ett TrekLite membranställ så får du CoolDy sportsockar på köpet! * Se på hur din hund arbetar med vilt på en HD-kvalitetsvideo med en omåttligt populär Burrel CamDog HD? -hundvideokamera DryTech VARMA YllESOckARR 39 ? 59 ? För en snabb beställare! 0 ST ENDAST 5 lAgER! E R NSNiNg för En hundsele alla raser NÄTPRiS NYHET! Ett litet restparti mycket populära Burrel-videokameror! kg-679E jÄgAR-VHf En fantastiskt skarp avståndsmätare för jägare. Den mäter objektet med en meters precision upp till 800 m avstånd. Scan funktionen finns för mätning på realtid av rörliga objekt. g RlAgE Ng! iN RENSNi 98 * ? ? norm. 129 4 2 fÖRMÅN Kvalitativ VHF-telefon med mångsidiga funktioner.26 förinställda kanaler. 5W sändningseffekt, hörbarhet upp till 5-7 km. fRÅgA EfTER kOMPiSOffERT! julhandla nu, betala i februari. Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?). TEAM PRO PluS jÄgAR-VHf AgERlA RENSNiNg! 119 * ? ? norm. 129 0 1 fÖRMÅN ? NYHET! En ny förbättrad version av testvinnaren (TM 2007). Med den största tillåtna sändningseffekten har telefonen mycket hörbarhets avstånd, upp till 5-7 km. Paketet är färdigt att använda, lättanvänd. NÄTPRiS * 249 ? ** ? / mån eller från 14 RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• De bästa åtel- och övervakningskam Nu introducerar vi en efterlängtad nyhet! DUNDERNYHET! Bilderna direkt till e-post eller mobilen! Enastående bildkvalitet NÄTPRIS Marknadens mångsidigaste Uways produkter hittar du endast hos Retkitukku! JARE! , betala Julhandla nu % ränta i februari! 0 UWAY VH-GSM B åtelkamera med sändningsfunktion 60 IR LED Stealth Otroligt effektiv infrasvart blixt med 60 st. LED garanterar utmärkt bildkvalitet E-MAIL / GPRS Passar mycket bra för fotografering av vilt och för åretruntbruk. 2.0? BÄSTSÄL ** ? / mån eller från 15 Programvaran kan upgraderas De omåttligt populära Uway -kamerorna har äntligen kommit till Finland. Designen, testningen, komponentvalen, vädertåligheten samt funktionaliteten på Uway kamerorna gör att de är av världsklass. * 279 ? 720p HD-video Se på bilderna och ändra inställningar på LCD-färgskärmen. Lättanvänd. Bilderna direkt till e-post eller mobilen. Kan beställas med vårt förmånliga abonnemang och installations service Vissa kommandon kan göras med mobilen. Se närmäre beskrivning i manualen HD 720P Kameran kan även ta mycket skarp 720p HD-video NYHET! 110 infrasvarta LED! IONELL SENSAT ILL NYHET T ROR! E ÅTELKAM UWAY XtendIR-B2 Extra blixt En övermäktig rörelsedetektor! NÄTPRIS * 169 ? 60 st infrasvart LED! NÄTPRIS * 179 ? ** Menyer 30 IR LED Stealth Den senaste teknologins rörelsedetektor, infrasvart blixt med 30 st. LED garanterar utmärkt bildkvalitet UWAY VH-200B åtelkamera 60 IR LED Stealth Otroligt effektiv infrasvart blixt med 60 st LED garanterar utmärkt bildkvalitet Den osynliga LED-tekniken gör att kameran passar mycket väl för övervakning. Även video Sparar bilderna på ett SD-minneskort. Bilderna är överföringsbara till dator. UWAY Nätadapter UWAY batteripaket 24,90 ? Se på bilderna och ändra inställningar på LCD-färgskärmen. Lättanvänd. 2.0? Se på bilderna och ändra inställningar på LCD-färgskärmen. Lättanvänd 29,00 ? För modeller: VH-GSMB VH-200B U250B Passar mycket bra för fotografering av vilt och för åretrunt- bruk. Även video. Sparar bilderna på ett SD-minneskort. Bilderna är överföringsbara till dator 2.0? 99,00 ? ? / mån eller från 11 ** ? / mån eller från 11 UWAY U250B NORDIC En extra blixt med 110-LED, effektiv och osynlig. Möjliggör skarpare bilder i mörker och från längre håll. Passar bl.a. till Uway, Pointer Control och Uovision åtelkameror. UWAY STÖLDSKYDD Skydda din åtelkamera med en stöldskydd av metall. Boxen kan låsas med ett separat lås (ingår inte i paketet). 34,90 ? BESTÄLLNINGAR www.retkitukku.fi KUNDTJÄNST p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17
• eror till nettopris från Retkitukku! De nyaste Pointer Control ?kamerorna för övervakning DERAD UPPGRA ARE! LJ STORSÄ ILL NYHET T RT PRIS! A B OSLAG Extra förmån till alla som köper en åtel- eller övervakningskamera nu: HUOMIO! ALUEELLA TALLENTAVA KAMERAVALVONTA! Övervakningsskylt och 2 st fönster klistermärken (värde 10,-) Copyright Suomen Retkitukku Oy 2011 NÄTPRIS 99 ? Kompakt och diskret åtelkamera! NÄTPRIS ** ? / mån eller från 9 POINTER CONTROL Julklapp ! CX5 åtelkamera 15 IR LED Effektiva infrasvarta LED! * 159 ? ** ? / mån eller från 11 Inkl. minneskort 8GB, batterier och samtliga inställningar. Saunalahti abonnemang fr.o.m. 5,56?/mån 35,00 ? POINTER CONTROL CX8 övervakningskamera Iinfraröd blixt med 15 st IR-LED, utmärkt bildkvalitet 36 IR LED Stealth INSTALLATIONS SERVICE för åtelkameror med sändningsfunktion POINTER CONTROL Nätadapter till åtelkameran Bildsensor av högsta kvalitet. Infrasvart blixt med 30 st. LED garanterar Batteriladdare utmärkt bildkvalitet Batteripaket till åtelkamera 19,90 ? 19,00 ? 29,00 ? Passar utmärkt för fotografering av vilt och för åretrunt- bruk. Även video Utmärkt för övervakning av egendom TRANSCEND t.ex. villa, båt, sommarstuga mm. Även video 8GB SD-minneskort 15,00 ? Sparar bilderna på ett SD-minneskort. Bilderna är överföringsbara till dator. Sparar bilderna på ett SD-minneskort. Bilderna är överföringsbara till dator. RETKITUKKU 10,00 ? Tidsinstälning. Ställ in tider när kameran är aktiv Tidsinstälning. Ställ in tider när kameran är aktiv PANASONIC Väggfäste till åtelkameran 5,90 ? 8 x 1.5V AA batterier Åtelkameror MED SÄNDNINGSFUNKTION till oslagbara priser! GPRS- kamera A ST SÅLD DEN ME EN! MODELL 12 Mpx GSM med sändningsfunktion! LAGER! RENSNING med sändningsfunktion! * NÄTPRIS 199 ? ? norm. 245 FÖRMÅN -18 % betala Julhandla nu, % ränta i februari! 0 POINTER CONTROL 12 Mpx GSM Stealth SMS/ MMS 24 IR LED Stealth Bilderna direkt till mobilen. Kan beställas med vårt förmånliga abonnemang och installations service Rörelsedetektorer i sidled. Infrasvart blixt. (24 st.) IR-LED, skarpa 12 Mpx bilder. Även video Se på bilderna och ändra inställningar på LCD-färgskärmen. Lättanvänd ** ? / mån eller från 13 SCOUT GUARD SG-550M-8M E-MAIL / GPRS 30 IR LED Bilderna direkt till e-post eller mobilen. Fråga efter förmånliga abonnemang och monterings tjänster. 30 st infraröda LED garanterar bra bilder i mörkret. Även video Ny 20 cm lång effektiv antenn! * 249 ? ** ? / mån eller från 14 SCOUT GUARD SG-880MK E-MAIL / GPRS 30 IR LED Bilderna direkt till e-post eller mobilen. Kan beställas med vårt förmånliga abonnemang och installations service 30 st osynliga infrasvarta LED och känslig rörelsesensor. Även video Stealth Passar mycket bra för fotografering av vilt. Följ djuren i realtid. 2.2? * 219 ? NÄTPRIS Följ djuren i realtid. Bra mottagning även vid svåra förhållanden 1.5? Se på bilderna och ändra inställningar på LCD-färgskärmen. Lättanvänd med fjärrkontroll Julhandla nu, betala i februari. Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?). Följ djuren i realtid. En förbättrad GSM anslutning med den nya antennen. 1.5? Se på bilderna och ändra inställningar på LCD-färgskärmen. Lättanvänd med fjärrkontroll RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Kvalitetsjulklappar till nettopris f rån Retkitukku ? Beställ genast! En trådlös extrablixt till åtelkamera endast från Retkitukku! Upp till 200 % mer ljus! TisK EN FaNTas NYHET! UPPGRADERA DIN GAMLA åTELKAMERA TILL EN OSyNLIG INFRASvART KAMERA! NÄTPris * 79 ? NYHET! FÖR ÖvERvAKNING Av STUGAN, HEMMET ELLER KONTORET Bländande effektiv belysning ? direkt från importören! C DUNDErsU 100 % GSNIN ANväND vID KLAR S! LEvERAN NÄTPris NÄTPris * 189 ? ajille xP-1100 trådlös extrablixt PoiNTEr CoNTroL övervakningskamera Med en XP-1100 trådlös extrablixt kan du enkelt uppgradera alla dina gamla åtelkameror till fullständigt osynliga infrasvarta kameror. Extrablixten har sammanlagt 110 st. 94 nm infrasvarta LED, så att du får upp till 200 % mer ljus till din kamera! Möjliggör skarpare och ljusare bilder i beckmörker! Lätt och snabbt att montera! Sparar bilder och videon och alamerar billigt direkt till mobilen eller e-posten. En diskret IRblixt för fotografering i mörkret. Den bästa hjälpen för övervakningen av stugan eller kontoret. Levereras som ett monteringsfärdigt paket (inkl. abonnemang). månadsavgift för abonnemanget från 5,56 ?/mån Huipputehokkaat yökiikarit johtavilta valmistajilta Den bästa utrustningen för köket hittar du hos oss! sJUDNiNGsGrYTa 4,5 L En lättanvänd, populär och eldriven sjudningsgryta. Passar utmärkt till att laga gröt, pasta och framför allt smaskiga kötträtter i. oLiKa TYPEr aV KNiVar KNiVsET NÄTPris Knivset av högsta kvalitet till köket. Settet innehåller 3 olika knivar. * 79 ? NÄTPris Pris/sT: 5? 19,90 ? ? / mån eller från 9 ** 6? 24,90 ? * 5990 /? kk ? tai alk. 12 ** 7? 29,90 ? Ett brett sortiment av Marttiini knivar i nätbutiken. Kolla och beställ till dig själv eller som en prensent! CoNDor 11cm 38,90 ? sKiNNEr marTEF 42,90 ? Komplet Garmin Astro-paket med förbättrad räckvidd P is NÄTPr asTro NorDiC 320 + DC40 BaND En ny godkänd modell. Vi har ett litet parti i lagret! En mycket mångsidig hund-GPS, där du kan följa hundens rörelser på den stora färgskärmen. Agera genast! * 598 ? ** ? / mån eller från 36 eps Garmin -k Till de ! på köpet ste som a 50 snabb stro a köper en 39 ? 79 ? värde 29,90 ? BEsTÄLLNiNGar TÄLLN www.retkitukku.fi KUNDTJÄN KUNDTJÄNsT p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17 * 55 ? M20S X-Warrior -vapenbelysning, pipfästen, en tålig portfölj, ett grönt ljusfilter, en fjärrkontroll, en väska, en handledsrem, användarmanual och 2 st. CRI23Abatterier. Ett extra fäste till vapen med ljuddämpare 24,90 ? NÄTPris LADDNINGSBART BATTERI + NäTvERKSADAPTER * 119 ? ? / mån eller från 9 ** i6 FiCKLamPa s80 BaToN FiCKLamPa Ny extremt kompakt men efftektiv Olight S10 Baton ficklampa med 320 lm och upplysningsavstånd på 85 m. Tack vare den lilla storleken kan man även fästa den på mössan. CREE XM-Lpassar bra i handen och är försedd med en LED-lampa. Lång drifttid. En lampa med 400 lm och upplysningsområde på 200 m. Mycket effektiv, laddningsbar Olight LED-lampa med omvälvande 750 lm. Upplysningsområde över 250 m. Mycket tålig vattentät aluminiumstam. * n** 9? må 14 ta ?/ 9 nhin älä frå ym myr elle * NÄTPris Ett fullständigt monteringsfärdigt vapenbelysningspaket innehåller: s10 FiCKLamPa 12 NÄTPris En recyltålig vapenbelysning designad för spårning av skadeskjutet vilt samt för militära ändamål. Den fäster du lätt på geväret eller hagelgeväret med det medföljande fästet. En medföljande grön ljusfilter hjälper dig att lokalisera blodspåren vid spårning. En fjärrkontroll som fästs på stocken underlättar användningen av belysningen. Du kan använda X-Warror som ficklampa med den medföljande vanliga sockeln. SUPER EFFEKT I KOMPAKT STORLEK 990 ? 4 ** ? / mån eller från 9 *) Priset inkl. ej fraktkostnader 8,90 ?, 14,90 ? (kläder och skor) **) Den verkliga årsräntan varierar med summan och den valda avbetalningskampanjen. Tex. köpet på 1000? med 36 mån avbetalningskampanj är den verkliga årsräntan 21,86%. Exakta villkor kan du få i samband med beställningen i vår nätbutik * NÄ En lätt specialväst för Garmin Astro. Att använda bandet med västen ökar upptagningsområdet 1-3 km. En väl synlig signalfärg. Passar till alla raser. Storlekar: S, M och L m20s x-warrior -vapenbelysning Ladningsbart batteri + nätverksadapter 39,90 ? iHiNTa NETT TPris asTro-HUNDVÄsT NYHET! olight-belysningen utnyttjar den nyaste LED-teknologin och representerar dagens absoluta spetsprodukter vad gäller ficklampor. Gemensamt för alla olight-produkter är en utmärkt kvalité och en effektiv belysning. NÄTPris JÄTKÄNVUoLU 26,90 ? , betala Julhandla nu ari! 0 % ränta i febru 200 m Batteriernas drifttid över 85 h - Dränktålig iPx-8 - slag- och rekyltålig , betala Julhandla nu % ränta i februari! 0 tila netti-/puh. ? Upp till 200 % mer ljus! ? Lättanvänd övervakningskamera med sändningsfunktion ? Du kan vidga bildupptagningsområdet med flera extra blixtar ? Sänder bilderna till mobilen eller till e-posten ? Kompatibel med alla åtelkameror ? Fjärrstyrd med textmeddelanden ** ? / mån eller från 9 Näe kuten 500 lm effekt ällä - Upplysningsområde över päiv ** * 99 ? lla Passar till a vapen ? / mån eller från 12 ** ? / mån eller från 9 CÉ! ETU 24,10 ? netti-/puh. NÄTPris * 4490 ? NÄTPris * 525 ? MARKNADENS KRAFTFULLASTE HANDLAMPA! ? / mån eller från 23 ** tilaajille sr51 FiCKLamPa H15 waVE PaNNLamPa x6 HaNDLamPa NYHET Extremt effektiv Olight SR51 LEDlampa med 900 lm. Upplysningsområdet över 475 m. Mycket tålig vattentät aluminiumstam. Mycket efftektiv LED-pannlampa som fungerar med AAA-batterier. Passar till många användningsområden i hemmet och i fritidsintressen. Cree XM-L LED-pannlampa ger 150 lm ljus och har ett upplysningsområde över 65 m. För professionellt bruk, när man behöver största möjliga ljusstyrka. Lampan har 6 st. CreeXM-L (T6) Led, som tillsammans ger hela 5000lm. och en räckvidd på 640m. Julhandla nu, betala i februari. Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?). RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Kvalitetsjulklappar till nettopris f rån Retkitukku ? Beställ genast! En trådlös extrablixt till åtelkamera endast från Retkitukku! Upp till 200 % mer ljus! TisK EN FaNTas NYHET! UPPGRADERA DIN GAMLA åTELKAMERA TILL EN OSyNLIG INFRASvART KAMERA! NÄTPris * 79 ? NYHET! FÖR ÖvERvAKNING Av STUGAN, HEMMET ELLER KONTORET Bländande effektiv belysning ? direkt från importören! C DUNDErsU 100 % GSNIN ANväND vID KLAR S! LEvERAN NÄTPris NÄTPris * 189 ? ajille tila netti-/puh. ? Upp till 200 % mer ljus! ? Lättanvänd övervakningskamera med sändningsfunktion ? Du kan vidga bildupptagningsområdet med flera extra blixtar ? Sänder bilderna till mobilen eller till e-posten ? Kompatibel med alla åtelkameror ? Fjärrstyrd med textmeddelanden PoiNTEr CoNTroL övervakningskamera Med en XP-1100 trådlös extrablixt kan du enkelt uppgradera alla dina gamla åtelkameror till fullständigt osynliga infrasvarta kameror. Extrablixten har sammanlagt 110 st. 94 nm infrasvarta LED, så att du får upp till 200 % mer ljus till din kamera! Möjliggör skarpare och ljusare bilder i beckmörker! Lätt och snabbt att montera! Sparar bilder och videon och alamerar billigt direkt till mobilen eller e-posten. En diskret IRblixt för fotografering i mörkret. Den bästa hjälpen för övervakningen av stugan eller kontoret. Levereras som ett monteringsfärdigt paket (inkl. abonnemang). månadsavgift för abonnemanget från 5,56 ?/mån Huipputehokkaat yökiikarit johtavilta valmistajilta Den bästa utrustningen för köket hittar du hos oss! sJUDNiNGsGrYTa 4,5 L En lättanvänd, populär och eldriven sjudningsgryta. Passar utmärkt till att laga gröt, pasta och framför allt smaskiga kötträtter i. oLiKa TYPEr aV KNiVar KNiVsET NÄTPris Knivset av högsta kvalitet till köket. Settet innehåller 3 olika knivar. * 79 ? NÄTPris Pris/sT: 5? 19,90 ? ? / mån eller från 9 ** 6? 24,90 ? * 5990 /? kk ? tai alk. 12 ** 7? 29,90 ? Ett brett sortiment av Marttiini knivar i nätbutiken. Kolla och beställ till dig själv eller som en prensent! JÄTKÄNVUoLU 26,90 ? CoNDor 11cm 38,90 ? sKiNNEr marTEF 42,90 ? asTro NorDiC 320 + DC40 BaND En ny godkänd modell. Vi har ett litet parti i lagret! En mycket mångsidig hund-GPS, där du kan följa hundens rörelser på den stora färgskärmen. Agera genast! * 598 ? ? / mån eller från 36 ** eps Garmin -k Till de ! på köpet ste som a 50 snabb stro a köper en 39 ? 79 ? ** värde 29,90 ? BEsTÄLLNiNGar www.retkitukku.fi KUNDTJÄNsT p. 040 828 1000 vardagar kl. 9-17 * 55 ? M20S X-Warrior -vapenbelysning, pipfästen, en tålig portfölj, ett grönt ljusfilter, en fjärrkontroll, en väska, en handledsrem, användarmanual och 2 st. CRI23Abatterier. Ett extra fäste till vapen med ljuddämpare 24,90 ? NÄTPris LADDNINGSBART BATTERI + NäTvERKSADAPTER * 119 ? ? / mån eller från 9 ** i6 FiCKLamPa s80 BaToN FiCKLamPa Ny extremt kompakt men efftektiv Olight S10 Baton ficklampa med 320 lm och upplysningsavstånd på 85 m. Tack vare den lilla storleken kan man även fästa den på mössan. CREE XM-Lpassar bra i handen och är försedd med en LED-lampa. Lång drifttid. En lampa med 400 lm och upplysningsområde på 200 m. Mycket effektiv, laddningsbar Olight LED-lampa med omvälvande 750 lm. Upplysningsområde över 250 m. Mycket tålig vattentät aluminiumstam. * n** 9? må 14 ta ?/ 9 nhin älä frå ym myr elle * NÄTPris Ett fullständigt monteringsfärdigt vapenbelysningspaket innehåller: s10 FiCKLamPa 12 NÄTPris En recyltålig vapenbelysning designad för spårning av skadeskjutet vilt samt för militära ändamål. Den fäster du lätt på geväret eller hagelgeväret med det medföljande fästet. En medföljande grön ljusfilter hjälper dig att lokalisera blodspåren vid spårning. En fjärrkontroll som fästs på stocken underlättar användningen av belysningen. Du kan använda X-Warror som ficklampa med den medföljande vanliga sockeln. SUPER EFFEKT I KOMPAKT STORLEK 990 ? 4 ? / mån eller från 9 *) Priset inkl. ej fraktkostnader 8,90 ?, 14,90 ? (kläder och skor) **) Den verkliga årsräntan varierar med summan och den valda avbetalningskampanjen. Tex. köpet på 1000? med 36 mån avbetalningskampanj är den verkliga årsräntan 21,86%. Exakta villkor kan du få i samband med beställningen i vår nätbutik * NÄ En lätt specialväst för Garmin Astro. Att använda bandet med västen ökar upptagningsområdet 1-3 km. En väl synlig signalfärg. Passar till alla raser. Storlekar: S, M och L m20s x-warrior -vapenbelysning Ladningsbart batteri + nätverksadapter 39,90 ? Ta Ta NT HiN iH iHi NETT TPris asTro-HUNDVÄsT NYHET! olight-belysningen utnyttjar den nyaste LED-teknologin och representerar dagens absoluta spetsprodukter vad gäller ficklampor. Gemensamt för alla olight-produkter är en utmärkt kvalité och en effektiv belysning. NÄTPris Komplet Garmin Astro-paket med förbättrad räckvidd NÄTPris , betala Julhandla nu ari! 0 % ränta i febru 200 m Batteriernas drifttid över 85 h - Dränktålig iPx-8 - slaglag- och rekyltålig , betala Julhandla nu % ränta i februari! 0 xP-1100 trådlös extrablixt ** ? / mån eller från 9 Näe kuten 500 lm effekt ällä - Upplysningsområde över päiv ** * 99 ? lla Passar till a vapen ? / mån eller från 12 ** ? / mån eller från 9 CÉ! ETU 24,10 ? netti-/puh. NÄTPris * 4490 ? NÄTPris * 525 ? MARKNADENS KRAFTFULLASTE HANDLAMPA! ** ? / mån eller från 23 tilaajille sr51 FiCKLamPa H15 waVE PaNNLamPa x6 HaNDLamPa NYHET Extremt effektiv Olight SR51 LEDlampa med 900 lm. Upplysningsområdet över 475 m. Mycket tålig vattentät aluminiumstam. Mycket efftektiv LED-pannlampa som fungerar med AAA-batterier. Passar till många användningsområden i hemmet och i fritidsintressen. Cree XM-L LED-pannlampa ger 150 lm ljus och har ett upplysningsområde över 65 m. För professionellt bruk, när man behöver största möjliga ljusstyrka. Lampan har 6 st. CreeXM-L (T6) Led, som tillsammans ger hela 5000lm. och en räckvidd på 640m. Julhandla nu, betala i februari. Betala först i slutet av februari till 0 % ränta (uppläggningsavgift 3,95 ?). RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta
• Beredningen av förvaltningsplanen för älgstammen på slutrakan Hannu Huttu Beredningen av den nationella förvaltningsplanen för älgstammen är inne på slutrakan. Under beredningsarbetet har olika intressegrupper och privatpersoner hörts i stor omfattning. Vid förvaltningen av älgstammen ska målsättningen vara en stabilare stam än tidigare. Vi ska utveckla utnyttjandet av våra kunskaper om älgen och utöka samarbetet mellan aktörerna och möjligheterna att påverka. 26 l Jägaren l 6 l 2012
• J Jani Körhämö, projektchef, Finlands viltcentral l Jord- och skogsbruksministeriet har gett Finlands viltcentral i uppgift att bereda en strategisk plan för förvaltningen av landets älgstam. I planen dras linjerna upp för den framtida förvaltningen av älgstammen. Beredningen har en styrgrupp som har utsetts av ministeriet och för det praktiska arbetet svarar Finlands viltcentral. Såväl berörda intressegrupper som alla privatpersoner har beretts möjligheter att delta i beredningsprocessen. En älgenkät som genomfördes på hösten besvarades av totalt inemot 4500 personer. Under hösten 2011 och våren 2012 deltog närmare 330 representanter för olika aktörer i utarbetandet av förvaltningsplanen genom att bidra med synpunkter och bearbeta preliminära förslag till riktlinjer vid regionala sammankomster för intressegrupper. I dessa sammankomster deltog organisationer och myndigheter som representerade jord- och skogsbruket och markägare, jägarnas frivilligorganisationer och jaktvårdsföreningar, organisationer och myndigheter för trafik, naturvård och landsbydens utveckling samt olika forskningsinstitut. Vid beredningen har även riksviltvårdsrådets och de regionala viltvårdsrådens sakkunskap utnyttjats. De grundläggande riktlinjerna tjänar som utgångspunkt Eftersom beredningen inte ännu har slutförts ska alla presenterade riktlinjer och förslag till åtgärder betraktas som utkast som under det fortsatta arbetet ännu finslipas till sin slutliga utformning. Vid beredningen av förvaltningsplanen har följande grundläggande riktlinjer för förvaltningen av älgstammen fastställts preliminärt via den offentliga viltkoncernens samhälleliga effektivitetsmål: Viltbestånden bevaras livskraftiga ? Målet för förvaltningen av älgstam- men är att den bevaras livskraftig, produktiv och traditionellt mångsidig. Vilthushållningen skapar välmåga ? Älgstammen är en förnybar naturresurs som avkastar såväl materiell som immateriell välfärd. Älgstammen utnyttjas hållbart i såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt avseende. ? Förvaltningen av älgstammen grundar sig på samarbete och skapar social gemenskap. Jägaren l 6 l 2012 l 27
• Jakten och viltvården är etisk och ansvarsmedveten ? Älgjakten är organiserad och grundar sig på jaktföreningarnas och ?sällskapens regionalt täckande verksamhet. ? Målet för förvaltningen av älgstammen är ökad stabilitet för stammen. Kontroll över viltskadorna och -konflikterna ? Älgskadorna beaktas vid regleringen av stammen och hålls under kontroll. ? Både markägare och intressegrupper har möjligheter att påverka förvaltningen av älgstammen. ? Konflikter i samband med skogs- och jordbruksskador hålls under kontroll med stöd av ett ersättningssystem som finansieras med jaktlicensavgifter. Lokal anknytning och samarbete understryks Enligt de preliminära riktlinjerna för förvaltningsplanen kommer älgstammens uppdelning i ekonomiområden att öka i betydelse i jämförelse med dagens läge. I fortsättningen kommer analys av målsättningen för älgstammen, planeringen av avskjutningen, älgstammens inverkan samt realiserandet av målen för regleringen i högre grad att ske utgående från respektive ekonomiområde. Målet är att utöka det ömsesidiga samarbetet mellan jaktvårdsföreningarna samt det till älgen knutna samarbetet över förvaltningsgränserna mellan olika parter vid förvaltningen av älgstammen. Det är också skäl att se över gränserna för älgens ekonomiområden och i högre grad än tidigare beakta älgarnas utnyttjande av områdena och betydelsefulla hinder för rörligheten. Ifråga om verkställandet av jakten främjas flexiblare licenspraxis och jaktföreningarnas användning av s.k. samlicensområden. I sistnämnda fall understryks den lokala prövningens betydelse. Fastställandet av målen för förvaltningen av älgstammen stöder sig på lokalt samarbete. Under ledning av det regionala viltvårdsrådet kan berörda parter förhandla om önskad målsatt storlek för älgstammen inom respektive ekonomiområde eller t.ex. om den maximala omfattningen på skadorna. Vilt28 l Jägaren l 6 l 2012 vårdsrådet fastställer målen och förverkligandet av dessa behandlas årligen gemensamt. Förfarandet syftar till att stärka intressegruppernas möjligheter att påverka förvaltningen av älgstammen och förbättra regionens särdrag, såsom skogens strukturer, älg- och rovdjursstammarnas tillstånd, trafikens, rennäringens samt jord- och skogsbrukets skadesituation och beaktandet av praktiska jaktarrangemang. Inom områden som ägs av staten i Norra Finland utvecklas beviljandet av Forststyrelsens tillstånd för älgjaktområden och Finlands viltcentrals jaktlicenser för älg genom att utöka samarbetet mellan aktörerna samt harmonisera och klarlägga anvisningar och tillstånds- och licensförfaranden. Syftet är att säkerställa en rättvis fördelning av jaktmöjligheterna, säkerheten vid jakt och en ändamålsenlig reglering av älgstammen. Målet är att med hjälp av rådgivning, utbildning och licens- och tillståndsvillkor öka kontakterna och överenskommelserna om utnyttjandet av jaktområden mellan licensinnehavare som jagar inom samma område samt att främja bildandet av samlicensområden. Målet är en livskraftig och stabil älgstam Förvaltningen av älgstammen strävar till att ge denna bättre stabilitet än tidigare. Det här sker genom att återställa balansen i stammens struktur samt förbättra flexibilitet och reaktionsförmåga vid reglering av stammen. Enligt det preliminära målet för förvaltningsplanen ska älgstammen i genomsnitt ha maximalt 1,5 älgko per tjur i samtliga ekonomiområden. Ju lägre älgtäthet i området, dess viktigare är det att strukturen är i balans. Vid planeringen av avskjutningen beaktas den eftersträvade strukturen för älgstammen genom att fastställa rekommendationer för avskjutningens struktur. Nyckeln till en balanserad struktur för stammen är att anpassa jakten till det tillstånd stammen befinner sig i vid respektive tidpunkt. Jägarnas roll vid regleringen av stammen förblir stark Utgångspunkten i förvaltningsplanen för älgstammen är att regle- ringen via jaktföreningarna och -sällskapen fortsättningsvis grundar sig på en organiserad frivillig jakt. Jägarna innehar även en central position som producenter av information om älgen. Avsikten är att utveckla de geografiska informationssystemen och insamlingen av information om älgen så att det framöver blir möjligt att samla in fakta om älgläget och jaktens framskridande i realtid. Härigenom blir det möjligt att under jaktsäsongens gång precisera fokuseringen av jakten såväl kvantitativt och kvalitativt som lokalt. I fortsättningen ger datasystemen även jägarna möjlighet att veckovis avge rapporter om älgavskjutningen och i samband med jakten gjorda älgobservationer. Målet är att erbjuda jägarna aktuellare prognoser om älgläget än tidigare samt rekommendationer för jakten. Beredningen av förvaltningsplanen fortsätter fram till utgången av 2012 och senare under hösten ska de regionala viltvårdsråden och riksviltvårdsrådet höras om planen. Den egentliga remissbehandlingen av förvaltningsplanen samt finslipningen och publiceringen av denna sker nästa år. l Växelverkan mellan de stora rovdjuren och älgarna ska beaktas n De stora rovdjuren inverkar kraftigt på älgstammen, i synnerhet inom vargflockarnas revir och i områden med stark björnpopulation. Skyddet av de stora rovdjuren behandlas i särskilda förvaltningsplaner för arterna ifråga, men det är nödvändigt att även i förvaltningsplanen för älgstammen beakta växelverkan mellan rovdjuren och älgen. Vid intressegruppernas möten i anslutning till den regionala beredningen av förvaltningsplanen för älgstammen presenterades olika synpunkter. Å ena sidan framfördes önskemål om en begränsning av rovdjursstammarna för att gynna älgen och å andra sidan sågs de stora rovdjuren som en naturlig reglerare av älgstammen vid sidan av den jakt som människan bedriver. Alternativt föreslogs det även större älgstammar inom vargreviren för att säkerställa älgjakten. Den tanken rönte dock motstånd eftersom man befarade att älgskadorna ökar. För att förvaltningen av älgstammen ska vara hållbar bör effekten av de stora rovdjurens predation beaktas som en del av den totala avgången vid dimensioneringen av älgjakten. I förvaltningsplanen kommer det inte att föreslås tillämpning av större älgstammar inom vargreviren. Riktlinjerna för stammarnas målsättningar ska under de regionala viltvårdsrådens ledning fastställas som en helhet på regional nivå och på grundvalen av förhandlingar mellan aktörer som är aktuella inom regionen. Förvaltningsplanen för älgstammen har även syftet att fastslå den grundläggande principen enligt vilken det är nödvändigt att i alla skeden av förvaltningen beakta de stora rovdjurens inverkan på älgstammen, både vid uppställandet av mål och planeringen av den årliga beskattningen och vid själva jakten. Tanken är inte ny eftersom det vid beskattningen av älgstammen också tidigare har varit nödvändigt att beakta effekterna av de stora rovdjurens predation så att älgstammens hållbarhet och älgjaktens kontinuitet säkerställs. För att reglera älgstammen räcker inte enbart de stora rovdjurens predation till, inte ens inom vargreviren och områden där effekterna av rovdjurens predation är starka. Dessutom varierar förekomsterna av stora rovdjur och deras revir. Därför är det nödvändigt att säkerställa jaktens kontinuitet även inom områden med starka rovdjursstammar.
• Laatua liikkumiseen... TSL 227 ESCAPE EASY WATER LUMIKENKÄ Vaativimmankin käyttäjän toiveet tyydyttävät komposiittilumikengät 6:lla teräspiikillä monipuoliseen käyttöön tasaiselta mäkiseen maastoon ja kaikenlaiseen lumeen. - Joustava kansi, iskunvaimennus ja uusi sauvalla käännettävä kantapääkorotus mäkiosuuksia varten! Nopeasti eri kokoisille kengille (35-46) säädettävä side ja pumppusolki. Kantavuus 140kg. Pituus 74 cm, leveys 22,7 cm. Paino 2100 g/pari. Toimitetaan kuljetuspussissa. 2 vuoden materiaali- ja valmistusvirhetakuu. Valmistettu Ranskassa. 2 tki 1/1 aja Re oitt Testiv 185? ,0 Morpho Nato lumikengät Valkoiset lumikengät kestävällä pumppulukolla. Säädettävä kengänkoko. Kevyt, mutta kestävä runko joustaa ja lisää askeltaessa kantavuutta pehmeässäkin lumessa. Pohjassa piikit jäiselle alustalle. Kantavuus 90-120kg. ANAR RIDDO LUMIPUKU Kevyt lumipuku talviseen luontoon. Hyvin hengittävä materiaali, liikkuvalle metsästäjälle. - Koot: M-XXXL 20 29 ? ARMEIJAN RUKKANEN Pakkasrukkaset Armeijan varastosta. Jos kestää tosikäytössä, niin varma valinta myös siviilikäyttöön. Hanskoissa ?liipaisinsormi? voit metsästää hanskat kädessä. ? Kärkinen RETKISIDE 34 90 Sniper lumipuku Niho VAKUUMIKONE PERFECT LINE MX-80 PISTOOLIJOUSI Huipputehokas 80lb pistoolivarsijousi - Ergonominen, yksinkertainen, turvallinen. - Auto-Turvamekanismi virittämiseen. - Alumiiniä ja lasikuitua - Paketissa 10 nuolta.. Muista lisänuolet! 19 90 169 ? YUKON NV 2X24 PATROL YÖKIIKARI Tyhjiöpakkaamisella parannat tuotteen säilyvyyttä ja se vie vähemmän tilaa pakastettaessa. Paketti sisältää aloituspaketin pakkauspusseja. Katso hintaa! 195? Perinteinen retkiside metsäsuksiin. Sopii hiihtorantillisiin tai normaali saappaaseen mäystinremmin avulla. Kätevä! Uusi extra kevyt lumipuku luontoon sulautuvalla lumimaastovärillä. Pienessä kuljetuspussissa toimitettavan puvun saat nopeasti päälle tilanteen sen vaatiessa. Koot xs-xxl Rentokärkiset eräsukset umpihankeen. Cap kuorirakenne, kevyt ja kantava vaihtoehto talvisiin harrastuksiin. Pituudet 230cm, ja 270cm. Kotimainen ammattimallin rentokärkinen eräsuksi pitopohjalla, mahdollistaa liikkumisen paksussakin hangessa. Pituudet 230cm, 250cm, 270cm. 3pr 19 KÄRKINEN ERÄSUKSET PELTONEN METSÄSUKSET Kestävät! 50? Metsästäjän suosikki sukset. Lyhyet 160 cm pitkät, mutta tavallista leveämmät sukset, joilla kantoa riittää kuten pidemmälläkin suksella. Huomattavasti helpompi vaihtoehto risukkoon ja paikkoihin, joissa et pitkillä suksilla muutoin voi paikallaan kääntyä. Varaa omasi ajoissa. 125? 99? 29 Etus TSL 217 ESCAPE KÄRKINEN 160 CAMO LUMIKENKÄ CM ERÄSUKSI Vaativimmankin käyttäjän toiveet tyydyttävät komposiittilumikengät kuudella teräspiikillä monipuoliseen käyttöön tasaiselta mäkiseen maastoon ja kaikenlaiseen lumeen. - Kantavuus 140kg. - Side säädettävissä käyttäjän kengän mukaan. 90 % i -38 165? 99? Yökiikari, jolla näet kaikki muut pimeässä, mitä et muuten näkisi. Suosittu kiikari, vartijoille, metsästäjille, poliiseille, yms. Lahjaksi erämiehelle! 149 ? PERFECT LINE BOWFISHING #40 TALJAJOUSI Täydellinen jousiase settikalastukseen. - Vetovastus 40 paunaa - Nuolen nopeus jopa 274 km/h - Cnc koneistetut pyörät - Suositeltu nuoli 32? lasikuitu. Jousi soveltuu myös metsästyskäyttöön pienin muutoksin. Alkutalven raju tarjous! 249 79 ? BRUNTON GET BACK MINI GPS ? PERFECT LINE 150LB TALJAVARSIJOUSI Perfect line 18? taljanvarsijousi. Huipputehokas vaihtoehto tauluammuntaan. Paketin mukana toimitetaan punapistetähtäin. Aseessa myös säädettävät avotähtäimet. Suositeltu nuolen pituus 18?-20?. Tehot: 150 paunaa. Nopeimmille, vain verkkokaupastamme Helppokäyttöinen pieni suunnistuslaite toimii ilamn paristoja. Muutamalla napinpainalluksella tallennat reittipisteet ja löydät takaisin vaikkapa autolle. Pikkuruinen Brunton get GPS. Erälehden testivoittaja. Laite painaa vain 40 grammaa. Käyttöaika yhdellä latauksella jopa 12 tuntia. - Paino: 40g - Käyttöaika yhdellä latauksella jopa 12 tuntia - Tallennetavissa 3 lähtöpistettä - Ei paristoja, lataus usb kaapelilla Osta myös verkosta: www.karkkainen.com se edullisen ostamisen tavaratalo Kärkkäinen Ylivieska Kärkkäinen Oulu Kärkkäinen Ii Kärkkäinen Lahti Keskus 010 430 3000 Keskus 010 430 3020 Infopiste 010 430 3820 Keskus 010 430 3630 Ollilanojankatu 2, Ylivieska Alasintie 12, Limingantulli, Oulu Sorosentie 2, Ii Pasaasi 2, Renkomäki, Lahti Verkkokauppa osoitteessa: www.karkkainen.com
• Anne Ollila, Verksamhetsledare, Renbeteslagsföreningen Renskötselområdet omfattar en areal på 114 000 km², det vill säga 36 procent av hela Finlands areal. Det omfattar hela landskapet Lappland med undantag av Kemi, Torneå och Keminmaa samt de norra och östra delarna av landskapen Norra Österbotten och Kajanaland. Administrativt är renskötselområdet indelat i 56 renbeteslag, vilka sköter om och ansvarar för renskötseln i sina respektive områden. Varje renbeteslag leds av en renvärd och varje renägare är delägare i ett renbeteslag (www.paliskunnat.fi). Håll koll på hunden i renskötselområdet! När en hund möter en ren blir det en konfrontation som kan få allvarliga följder. Det händer allt oftare att hundar orsakar skador i renskötselområdet och renägarna har orsak att vara bekymrade. M i naturen med hund känner sitt ansvar och handlar därefter, men under de senaste åren har det blivit vanligare med problem och nonchalans. För att skapa en friktionsfri samvaro i renskötselområdet försöker vi ta fram mera information om renskötseln och utveckla hållbara verksamhetsmodeller. Renskötselområdet är en av landets livligaste turistregioner och är likaså populärt bland jägare. Ett renbeteslag som ligger i ett område med livlig jakt och turism kan råka ut för tiotals skador på ett år. Jakthundar orsakar skador både när de jagar och när de utbildas före jaktsäsongens början. Värst för renarna är älghundar, andra stora hundar med stark jaktinstinkt samt hundar som springer lösa utan övervakning. Hundar som tillhör jägare från annan ort är ofta ovana vid renar, men det händer förstås också att ortsbor orsakar skador. Jägare som inte är medvetna om vad hundar kan ställa till med och andra som rör sig i naturen orsakar nästan undantagslöst farliga situationer genom att släppa lös sin hund som inte van vid renar - i värsta fall flera hundar på samma gång. Renbeteslagsföreningen l Majoriteten av de jägare som rör sig En hund som är ovan vid renar kan gå till direkt angrepp mot en ren eller skrämma renen så att den flyr och skadar sig allvarligt. den så att den blir så illa skadad att den måste avlivas. Vanligen handlar skadorna om att renen bryter ett horn eller ett ben eller får inre skador. Det händer också att hundar driver ut renar på svag is så de drunknar eller ut på vägar så de kolliderar med en bil. Exempel på andra väldigt typiska olyckor är att renar bryter genom staket, att hjordar skingras, betande renar blir störda och renägare blir förhindrade i sitt arbete. Lösa hundar stör också renarna i deras naturliga livsrytm: kalvarna kommer ifrån sina mödrar, renkorna blir störda när de brunstar och renarna blir oroliga. Renar blir skadade och dör Hundar dödar renar både direkt genom att riva dem och indirekt. När en hund dödar en ren indirekt går det oftast till så, att hunden river renen eller driver 30 l Jägaren l 6 l 2012 En jakthund lös i taget Det bästa sättet att förhindra skador är att följa lagstiftningen om när hundar ska hållas kopplade och göra det un- der tiden första mars till 19 augusti. En hund får aldrig vara lös på annans mark utan tillstånd av markägaren eller jakträttsinnehavaren. Även under den lovliga tiden har hundägaren alltid ansvar för sin hund när den jagar. På jakt minimerar man skaderisken genom att bara låta en hund i taget vara lös. Den ska hållas under uppsikt och vara fri från tendenser att jaga ren. En hund som har skadat en ren får under inga omständigheter släppas lös en gång till i ett renskötselområde. En skada som har orsakats av en hund ska alltid och ovillkorligen anmälas till polisen och hundägare gör klokt i att också ha en försäkring som täcker skadan. Beträffande kommunikationen om skador orsakade av hundar så finns det utrymme för förbättringar eftersom skador eller störningar som har inträf-
• Antti Impola, jaktchef, Finlands viltcentral fat ofta lämnas orapporterade eller anmäls först senare. Ur rennäringens synvinkel är det inte bra med jakt i områden där det pågår arbete med renarna. I det här avseendet fungerar kommunikationen bäst om de som rör sig i området med hund meddelar renbeteslaget om sina planer, medan renbeteslagen i sin tur informerar om var någonstans de arbetar. Till områden där renbeteslagen har fasta stängsel är det bäst att inte ta med sig någon hund alls. Den som rör sig i renskötselområdet gör klokt i att på förhand ta reda på vilka bestämmelser som gäller för hundar. Enligt renskötsellagen är det klart och tydligt förbjudet att skrämma renar, och en eventuell skada ska ersättas till renägaren och renbeteslaget. Dessutom har renägaren och de myndigheter som övervakar att jaktlagen följs rätt att avliva en herrelös hund som påträffas under tiden då hundar ska hållas kopplade, om hunden driver ren eller under annan tid river ren om inte hunden låter sig kopplas eller skadan kan förhindras på annat vis. Med gott samarbete och ansvarsfulla verksamhetsformer blir det så mycket trevligare att ströva i naturen i norr, utan några tråkiga överraskningar eller stora ekonomiska skador. Enkätresultatet Rådjursbestånden krisar F Nytt verktyg informerar om renarbeten Hösten 2012 provkörs ett samprojekt med Syväjärvi renbeteslag i Sodankylä, Forststyrelsen och renbeteslagsföreningen som kallas Poroparkki (www.porotyot.fi). Projektet handlar om att informera om renarbeten med hjälp av positionsbestämning. Med hjälp av programmet ska Syväjärvi renbeteslag informera om pågående renarbeten i vissa terrängavsnitt. Att samla renarna innebär ett stort arbete. Renarna samlas för en kort tid innan de drivs till skiljningsgärdet. Det är viktigt att de inte blir störda under den här tiden. Renarna hålls samlade så länge de är lugna och då går det att driva dem till skiljningsgärdet. Eventuellt kommer arrangemanget att utvidgas till att omfatta hela renskötselområdet. Till dess är det renbeteslaget som kan ge information om var renarbeten pågår. Kontaktuppgifterna till renbeteslagen finns på renbeteslagsföreningens hemsida www.paliskunnat.fi. Det går också att ringa numret 016-331 6000. Forststyrelsen delar ut den här informationen till jägarna med de beviljade licenserna. l l Finlands viltcentral gjorde i maj en webbenkät om rådjuret riktad till jaktvårdsföreningarnas verksamhetsledare. Syftet med enkäten var att kartlägga rådjursläget i hela landet vid en och samma tidpunkt och med en så hög täckningsgrad som möjligt. Sammanlagt 129 verksamhetsledare svarade på rundfrågan. I rundfrågan bad vi bland annat verksamhetsledarna uppskatta rådjursbeståndens storlek i sina respektive områden. Enligt de svar som vi har fått in finns de tätaste rådjursbestånden vid kusten i söder och sydväst; i Finlands viltcentrals regioner Nyland, Egentliga Finland och Satakunta. Rådjursbeståndens tätheter i viltcentralens regioner. Klart fler än hälften (67 %) av de svarande gjorde bedömningen att rådjursbestånden hade minskat i eget område under de senaste fem åren. Som det vanligaste skälet till att bestånden minskat uppgavs att de stora rovdjuren blivit fler, men det nämndes också orsaker som stränga vintrar och på sina håll en alltför kraftig och felriktad avskjutning. Rovdjurens och främst lodjurets predation anses i detta nu i genomsnitt vara en mera betydande dödlighetsfaktor för rådjuren än jakten. Uttaget av rådjur 1.9.2011 till 31.1.2012 samt de svarandes uppskattning av antalet rådjur som blivit fällda av rovdjur. Av svaren att döma har rådjursstammens Jaktåret 2011-12 kris blivit all1400 mänt uppfattad på jaktfören1200 ingsnivå. 72 % av de svarande 100 uppgav att jaktföreningarna har 800 på eget initiativ St 600 begränsat jakten efter rådjur 400 helt eller delvis. Dessutom hade 200 jägarna i många regioner satsat 0 mera på viltvård. Egentliga Finland Uleåborg Sydöstra Finland Av svaren framRådjursavskjutningen Fällda av rovdjur, hela regionen gick också att det finns ett större behov av en kvalitativ styrning av avskjutningen än vad som är fallet i dagsläget. I synnerhet efterlystes måttfullhet i uttaget av bockar för att spara på de bästa revirbockarna. I 12,5 % av svaren uppgavs att rådjuren hade orsakat ekonomiska skador av annat slag än trafikskador. Skadorna hade drabbat jordgubbsodlingar samt gran- och björkplanteringar. I norra Finland hade även stackar med färskt foder och balar drabbats några gånger. Allmänt taget bedömdes de ekonomiska skador som rådjuren orsakar som små. Sammanfattning Rundfrågan till jaktvårdsföreningarna bekräftade den allmänna uppfattningen att rådjursbestånden i vårt land har gått kraftigt tillbaka. Av svaren att döma befinner sig rådjursbestånden i en stor del av landet redan på en sådan nivå att jaktens hållbarhet kan ifrågasättas. Som känt är förstås beståndens lokala variationer stora. Av svaren på rundfrågan att döma regleras jakten efter rådjur kraftigt på jaktföreningsnivå. Under rådande förhållanden är det nödvändigt att reglera jakttrycket på lokalnivå för att trygga rådjursstammens framtid. l Jägaren l 6 l 2012 l 31
• Katja Holmala, forskare, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Hannu Huttu D 32 l Jägaren l 6 l 2012
• Endagsinventering preciserar lodjursbeståndens storlek Vid endagsinventeringen av stora rovdjur som gjordes i januari koncentrerade vi oss på att räkna lodjurskullar. Sammanlagt deltog ungefär 6000 frivilliga jägare och naturvänner i inventeringen. Dagen gav oss viktig information som vi kan använda för att utveckla uppskattningarna av lodjursbeståndens storlek. D l Det är en svår uppgift att beräkna hur många rovdjur det finns eftersom djuren är skymningsaktiva och skygga. I synnerhet för björnen och lodjuret bygger uppskattningarna främst på de observationer av spår och djuren själva som görs av rovdjurskontaktpersonerna. Som underlag för beräkningarna behöver vi så exakt information som möjligt om antalet kullar. I områden med täta lodjursbestånd fungerar inte den vanliga beräkningsmetoden lika bra som i trakter med glesa bestånd. Med den här endagsinventeringen får vi en precisering av och kompletterande information om antalet kullar och stammens struktur. I januari i år genomfördes en endagsinventering av de stora landrovdjuren i fem regioner (Norra och Södra Savolax, Mellersta Finland, Satakunta och Östra Nyland). Inventeringen koordinerades av Finlands viltcentral. Även om vi under inventeringen observerade spår av alla stora rovdjur var det primära målet att få fram så exakta siffror som möjligt på lodjurskullarna i regionerna. Omfattande inventering med frivilliga krafter I inventeringen deltog sammanlagt ungefär 6000 frivilliga jägare och naturvänner. Inventeringsområdet omfattade cirka 20 000 kvadratkilometer. I de fem berörda viltcentralsregionerna var det totalt bara några enstaka jaktvårdsföreningar som inte ställde upp. Copyright Lantmäteriverket, tillstånd nr 6/MML/11 Copyright Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Inventerarna tillryggalade till fots och med olika fordon sammanlagt drygt 55 000 kilometer. Endagsinventeringen gav oss detaljerad information både om de rovdjur som blev observerade och om lodjurskullarna. I Södra Savolax påträffade inventerarna 49 kullar, i Norra Savolax 78, i Mellersta Finland 73, i Östra Nyland 14 och i Satakunta 38. I Norra Savolax, Mellersta Finland och Satakunta observerades fler lodjurskullar än vi väntat oss utifrån siffrorna från tidigare års beräkningar och de observationer som rovdjurskontaktpersonerna gjort under andra dagar. Det här talar om för oss dels att lodjuren har blivit fler i regionerna och dels att några kullar undgått observation under tidigare år. I Södra Savolax och Nyland fanns det nu på motsvarande sätt aningen färre kullar som konstaterats vara separata än vid 2010 års beräkningar av antalet kullar. Vid inventeringen fick vi information inte bara om antalet kullar utan också om hur många ungar det fanns i kullarna. Det här gav oss riktningsgivande upplysningar om produktiviteten hos lodjuren i regionen. Sammanfattningsvis kan de inventerade regionerna klassas som högproduktiva med tämligen täta och täta lodjursbestånd. I genomsnitt hade honorna 1,6 till 1,8 ungar. Av de inventerade regionerna fanns det största antalet ungar i Norra Savolax där 58 % av de observerade kullarna bestod av två ungar. Observationsmaterialet som samlades in under inventeringsdagen gjorde det också möjligt att uppskatta kullarnas andel av alla observerade lodjur. Det upplyser oss bland annat om på vilket stadium i utvecklingen som lodjursstammen befinner sig. Inventeringsdagen i Södra Savolax. Kartan visar rutterna som avverkats och observationerna av lodjur och kullar. Grön linje: rutt som avverkats. Svart stjärna: lodjursobservation. Röd kvadrat: bekräftad kull. Tät lodjursstam i Södra Savolax I Södra Savolax omfattade endagsinventeringen en areal på nästan 17 000 km2 och samtliga jaktvårdsföreningar ställde upp på inventeringen. Jägarna avverkade drygt 18 000 km vägar, stigar och Jägaren l 6 l 2012 l 33
• Beställ tidningen Jahti?Jakt nu! andra rutter. Det här innebär att vi med råge uppfyllde en av målsättningarna för dagen; en kilometer inventerad rutt per kvadratkilometer mark. Sammanlagt bokfördes under inventeringsdagen 365 observationer av lodjur och två bestyrkta observationer av varg. De 49 kullarna som blev observerade räknade sammanlagt 124 lodjur. Över hälften av de observerade kullarna bestod av en enda unge medan cirka 40 % bestod av två. Dessutom påträffades tre kullar med tre ungar. I vårt land består en typisk lodjurskull av en eller två ungar. Även om somliga kullar iakttogs i närheten av varandra var det genomsnittliga avståndet mellan kullarna 7-10 km. Södra Savolax är en region med tät lodjursstam och mycket produktiva honor. Utifrån observationerna verkar lodjursstammens tillväxt i regionen som helhet ha saktat av, men lokala avvikelser har förstås noterats. Om Du beställer tidningen före årsskiftet, får Du alla år 2013 nummer hem för endast 29 euro (5 nummer). JÄSENLEHTI RFÖRBUND RY:N - FINLANDS JÄGA SÄSTÄJÄLIITTO SUOMEN MET Nro 2 2012 8,00 ? Jäsenlehti rFÖrBunD ry:n - FinlanDs JäGa sästäJäliittO suOMen Met Nro 3 2012 8,00 ? Kattava i ja Amerikan lah tietopaketta Suomelle metsähanhest HYLKIJÄILLÄ MaailManM pas estari kyyhky sissa MA JAVA KIIK Oppia häMärä ARISSA Resultaten används till mycket ME SATAVUOTIAS TSÄMIES aMMuntaan Beställ tidningen från metsastajaliitto.fi/jahti metsastajaliitto.fi K. Holmala Erbjudandet gäller nya prenumerationer. Observera att Du kan beställa tidningen också som julklapp till en vän! Så här stort är avtrycket efter en lodjurstass 34 l Jägaren l 6 l 2012 Även om inventeringsförhållandena på sina ställen var svåra så lyckades inventeringen som helhet betraktat fint och avkastade data av många slag som även hjälper oss att utveckla uppskattningarna av bestånden. Jag önskar därför rikta ett stort tack till Finlands viltcentral som koordinerade projektet och till alla jägare och naturvänner som ställde upp. I regioner med ett tätt lodjursbestånd påvisade inventeringen bristerna hos det vanliga systemet beträffande observationer av kullar, vilket hjälper oss att vidareutveckla uppskattningsmetoden. Den information som vi fick från endagsinventeringen hjälper oss bland annat att beräkna antalet kullar för året 2011 i de regioner som inventerades i år. De första resultaten av inventeringen har under sommaren presenterats i de inventerade regionerna på ett tiotal tillställningar för allmänheten och en skriftlig rapport publiceras i elektronisk form under hösten. Utifrån de erfarenheter och den respons som vi har fått kan metoden vidareutvecklas för framtida behov. I vinter kommer en endagsinventering att göras i sex nya viltcentralsregioner. l
• Har husse tappat bort sig i tillståndsdjungeln? Eräluvat.fi E?? ???? ?? ? ??????????. Webbutiken för jakt-, ?ske- och terrängtra?ktillstånd överförs i januari till Forststyrelsens nya webbsidor eräluvat.? och telefontjänsten till det nya servicenumret 020 692 424. På webbsidorna eräluvat.? ?nns även all övrig information om vildmarkstjänster på statsägd mark. Villi Pohjola säljer inte längre ?ske- och jakttillstånd år 2013, men förmedlar fortsättningsvis bostäder och stugor. ? ? Anmäl dig till e-postlistan på adressen eräluvat.? och bli först med att få veta när tjänsten öppnas Det nya servicenumret för vildmarkstillstånd är fr.o.m. början av januari 020 692 424
• Jouni Aspi, direktör, Naturhistoriska museet, Uleåborgs universitet Vargens och hundens genetik Del 2. Hybrider inget hot mot vargstammarna Forskningen visar att korsningar mellan varg och hund är rätt sällsynta. Varghundarnas utsikter att överleva i naturen är svaga. 36 l Jägaren l 6 l 2012 Ryssland Finland 1.0 FCA 2 (7.8 %) T l Tidigare antogs det att vargstammarna i Ryssland och Östeuropa var genetiskt enhetliga. En internationell undersökning år 2007 av polska, vitryska och engelska forskare påvisade emellertid att de östeuropeiska vargstammarna är lokalt och genetiskt differentierade på grund av ekologiska faktorer (bl.a. bytesfaunan). Även en spansk undersökning som gjordes 2011 kom till slutsatsen att den ryska vargstammen inte är enhetlig. På motsvarande sätt visar våra egna undersökningar att också den finska vargstammen är genetiskt särpräglad och inte utgör en del av den större ryska vargstammen. Vargarna i Finland och ryska Karelen ser ut att avvika från varandra i ungefär samma grad som människoraserna. Vid gränszonen är dock skillnaderna inte särskilt stora, men de ökar med avståndet och vargarna blir allt mer olika. Under de senaste åren har andelen från Ryssland invandrade vargar i den finska vargstammen varit liten. Våra undersökningar visar att det är mindre än tre procent av våra vargar som under de senaste åren har invandrat från Ryssland. Även det faktum att den 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -0.5 0.0 FCA 1 (10.7 %) 0.5 1.0 Det inbördes släktskapet mellan finska vargar (födda 2007-2009) och vargar i ryska Karelen. De rysk-karelska vargindividerna är inramade. Pilen pekar ut varghanen som vandrade in från ryska Karelen till Finland (Jansson et al, opublicerad).
• finska vargstammens genetiska bredd har minskat sedan mitten av 1990-talet tyder på att invandringen har minskat. Invandrarnas betydelse för stammens fortlevnad är således minimal. Vi måste alltså ta hand om vår vargstam själva och kan inte bygga på invandrare från Ryssland, som dessutom avviker genetiskt från sina finska artfränder. Ovanligt med korsningar mellan varg och hund Trots den långa separationen kan hundar och vargar fortsättningsvis få ungar med varandra. Med genetiska metoder kan vi dock tillförlitligt separera korsningar mellan de två (varghundar) och individer som har återgått till ursprungsarten, från renrasiga hundar och vargar. Eftersom en korsning mellan de båda arterna får hälften av sina gener från den ena ursprungsarten och hälften från den andra, vet vi hur de är genetiskt beskaffade. Det har utvecklats populationsgenetiska klassificeringsmetoder som tillförlitligt kan placera hybrider mellan ursprungsarterna. Under de senaste åren har varghundar identifierats med genetiska metoder vid flera olika undersökningar i bland annat Sverige, Lettland och Italien. Den senaste undersökningen som i stor skala kartlade förekomsten av varghundar gjordes bland vargarna på den iberiska halvön (Spanien och Portugal). Undersökningen publicerades i oktober i fjol i tidskriften Molecular Ecology. I artikeln undersöktes 408 vargar med genetiska metoder. Utifrån sin exteriör misstänktes fyra av dem vara korsningar. Med genetiska metoder konstaterades inte bara de fyra misstänkta vara hybrider utan också fyra andra. De fyra senare hade dock ett utseende som inte gav upphov till misstankar. Andelen hybrider i stammen uppgick till två procent, vilket betyder att det inte heller i Sydeuropa är särskilt vanligt med korsningar trots att det på grund av naturförhållandena borde vara vanligare med korsningar där än i norr. Hos oss har vi kommit till väldigt likartade resultat för korsningar mellan hund och varg. Under åren 1996-2009 undersökte vi med genetiska metoder ungefär trehundra vargar i vårt land och under den tiden påträffade vi bara tre säkra hybrider. Den första av dem var i Juva 2005 och den andra i Kuhmo 2010. Samma år ? 2010 ? påträffades en hel kull i Parkano. I alla dessa fall har mtDNA:t härstammat från vargen, vilket betyder att de ursprungliga korsningarna har skett mellan en honvarg och en hanhund. Även undersökningar som har gjorts på andra håll bekräftar att korsningar i allmänhet sker mellan honvargar och hanhundar. Varghunden ingen överlevare i vår natur Även om hundar och vargar kan para sig med varandra utgör hybriderna ändå inget större problem för den finska vargens renrasighet eftersom det naturliga urvalet eliminerar hundgenerna väldigt fort ur stammen. Varje hundägare kan grunna på hur länge hans sällskapshund skulle överleva på egen hand i en finsk vinterskog. Eller på hur länge en individ skulle överleva, vars gener till hälften eller en fjärdedel kommer från en sällskapshund? Sannolikt inte länge alls. Under hundens och människans långa liv tillsammans har det mellan vargen och hunden uppstått en stor Jägaren l 6 l 2012 l 37
• Jägare, tungt i skogen? Har du tänkt på att det är lättare och smidigare att röra sig i skog och mark utan övervikt? Dessutom minskar risken för hjärtinfakt och andra sjukdomar. Vem vet, kanske också jaktlyckan blir bättre! Vi på Cambridge Viktprogram har lång erfarenhet av att hjälpa människor att gå ner i vikt. Våra erfarna och duktiga coacher står till ditt förfogande och de finns tillgängliga på många orter runt om i Finland. Annika Rak, VD Läs mer på cambridgeohjelma.fi mängd genetiskt definierbara skillnader, bland annat i exteriör, fysiologi och beteende. De egenskaper som genkombinationen hos en hybrid resulterar i är i flera avseenden synnerligen ofördelaktiga ute i naturen. Som exempel kan vi ta skillnaden mellan vargens och hundens fortplantningsfysiologi. I naturen löper varghonan bara en gång om året och valparna föds mycket riktigt under årstiden med den bästa tillgången på föda. En tik kan däremot löpa när som helst under året. På grund av den bristfälliga genkombinationen kan en hybrid i naturen få ungar vid en tidpunkt som är fel för ungarnas överlevnad. Detta har eventuellt varit fallet med kullen i Parkano. Ungarna påträffades under rävjaktssäsongen i en lya mitt i vintern, i februari, och deras utsikter att överleva vintern var nästan obefintliga. Skillnaderna i fortplantningsfysiologi är bara en av flera anpassningsskillnader mellan vargen och hunden. Alina Niskanens undersökningar påvisar klara skillnader mellan arterna även 38 l Jägaren l 6 l 2012 beträffande somliga immunogener. Hos vargen verkar de här generna vara kopplade till bland annat parasitresistensen, vilket betyder att ett hunddjur med en halv uppsättning hundgener, som lever vilt i vår natur, skulle vara utsatt för parasitinfektioner som försvagar det. Även om en varghund skulle överleva och fortplanta sig i vår natur skulle hundgenerna i vargstammen elimineras väldigt fort. Den enda fortplantningspartnern för en varghund i naturen är sannolikt en annan varg. Hos en varghund kommer hälften av generna från en hund, men hos avkomman som varghunden får med en varg återstår bara en fjärdedel. När återgången fortsätter kommer det efter ytterligare tre generationer att finnas bara cirka tre procent hundgener kvar hos avkomman. Enligt modern forskning är det ungefär lika mycket som alla vi europeer beräknas ha kvar gener av en annan människoart, det vill säga av neandertalmänniskan. Med andra ord är korsningarna med hundar inte det största bekymret för den finska vargstammens överlevnad. l Ilpo Kojola Vargarnas färgteckning n Vargarnas färgteckning varierar. Det finns mörka och ljusa individer i flocken, grå och gulskiftande. Dom är inte renrasiga, dom där ljusa eller gula, säger han som nöjer sig med att döma efter färgen. Men ska alla vargar verkligen vara gråpälsar? Vad har de ryska handböckerna att säga om vargens färger? Den kändaste av våra informationskällor är D. I. Bibikov, som i sitt klassiska verk som är översatt till tyska och engelska vet berätta att färgvariationen är typisk för arten. Vargens färgteckning varierar från mörkgrått till sandgult. Den grå färgen är karaktäristisk för vargarna i norra Ryssland och den sandgula för vargarna i södra Ryssland. Generna är omöjliga att se ens med mikroskop, men trots det är de ett säkrare mått på rasrenheten än pälsfärgen. Med molekylbiologiska analyser kan vi identifiera olika hundraser, korsningar mellan varg och hund, och vargar. Den som hävdar annat avslöjar att han är okunnig om den moderna analysteknikens möjligheter. Gjorda analyser av DNA ger vid handen att en ljus eller gulaktig färg inte beror på korsning med hund. Den ljusa individen är alltså gråpälsens like.
• Vetenskaplig viltkunskap Målsättningar, åtgärder och effekter Viltförvaltningen reglerar genom sina åtgärder jaktens inverkan på viltstammarna. Den yttersta målsättningen är att med lagstiftning garantera arternas livskraft. Samtidigt ska det vara möjligt att på ett hållbart och allsidigt sätt utnyttja vår viktiga förnybara naturresurs viltet. Artspecifika kompletterande målsättningar eller motiveringar för en reglering kan till exempel vara att låta en art utvidga sitt utbredningsområde eller öka sin population, att minska på de skador som viltet orsakar eller att ändra på en stams ålders- eller könsfördelning. En del av regleringsbehovet kommer sig av internationella avtal som EU:s fågel- eller naturdirektiv. hönskullarna har hunnit skingras när jakten börjar. Viltets fredningstider behandlas varje år innan jaktåret börjar. För att öka jakttrycket kan vi korta av fredningstiden eller öka på antalet licenser som jägarna kan ansöka om. Det är dock svårt att öka på ett fritidsintresse som bygger på frivillighet utan att jägarna själva är motiverade. Då är det enklare att införa begränsningar i jakten. Kvantitativa, tidsmässiga och geografiska begränsningar, eller begränsningar som påverkar avskjutningens ålders- och könsfördelning är klara besked ? den som underlåter att följa dem gör sig skyldig till jaktbrott eller jaktförseelse. En annan faktor att beakta är att det tar tid innan effekterna av jakttrycket blir synliga. Hos flera långlivade arter är den naturliga dödligheten låg hos vuxna individer och jakten är främst fokuserad på andra individer än de fertila honorna. Ett ökat jakttryck visar sig konkret i stammens utveckling först när de fertila honornas medelålder stiger och fortplantningseffektiviteten sjunker. Det kan ta flera år att balansera det här tillståndet. Begränsningarnas effekter på jakttrycket är ofta förutsägbara. Att reglera jakttrycket med antalet licenser är det minst komplicerade, även om en fokusering på avskjutningens struktur har en betydande inverkan på stammens fortsatta utveckling. Genom att fokusera jakten på unga individer som ännu inte är könsmogna eller på hanar påverkar vi snarare stammens struktur än storlek. Att på en och samma gång minska på älgstammens storlek och bevara stammens struktur i balans har visat sig vara svårt utan en stram reglering av avskjutningens struktur. Det är som känt svårt att nå två målsättningar samtidigt. För de flesta viltarter reglerar vi jakttrycket med längden på jakttiden och tidpunkten. När vi kortar av jakttiden är målsättningen att fler individer ska överleva till följande fortplantningssäsong. Genom att senarelägga säsongstarten påverkar vi bland annat hur stor del av gässen som har inlett flyttningen eller i hur hög grad När vi bestämmer om begränsningar av jakten är datumen en av de avgörande faktorerna. En feltajmad annullering av en begränsning kan omintetgöra en positiv förändring som redan satt igång. I synnerhet hos arter som skogshönsen, där kraftiga variationer hör till artens ekologi, ökar risken för att stammen ska börja minska om vi ökar jakttrycket efter ett år med svag produktion av ungar. På motsvarande sätt är det svårt att återställa stammens struktur genom selektiv jakt om tätheten är låg redan vid starten. Utöver de biologiska effekterna på viltet blir det allt viktigare att känna till hur jägarna reagerar på begränsningar. Jagar de effektivare under den förkortade jakttiden, vilket skulle innebära att det knappt alls blir någon förändring i jakttrycket. Eller minskar jägarna under ett år med begränsningar ytterligare på jakten eftersom jakttiden är kortare och viltstammens utveckling svag? Beträffande fisket på världshaven har vi dåliga erfarenheter; när fiskbestånden krymper blir fisket intensivare för att hålla fångsterna uppe på samma nivå som förut. Vesa Ruusila, forskningsdirektör, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Färsk information om viltstammarnas storlek och utveckling, uppskattningar av jakttryckets effekter på varje enskild art och kännedom om jägarnas beteende utgör delar av en kunskapshelhet som numera är nödvändig för att säkra en hållbar och etisk jakt. Ett regleringssystem som bygger på vetenskaplig forskning och på att jägarna tar personligt ansvar för att jakten ska vara accepterad av samhället är avgörande för att vi ska ha en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar vilthushållning också i framtiden. Jägaren l 6 l 2012 l 39
• Supererbjudande på Pro- och Camo-ställ Favoritjackan för både älgjägare och andra. Helt vind- och vattentät, Pro membranställ Finlands populäraste jaktställ JahtiJakt Pro är ett utmärkt universalställ för all slags jakt. Ställets låga vikt och goda ventilationsförmåga fungerar bra vid rörlig jakt och ställets detaljer uppfyller alla önskemål vid passjakt. AIR-TEX2-membranet gör att Pro-stället ventilerar mycket bra och är helt vatten- och vindtätt. Tack vare att membranet är laminerat direkt på yttertyget är stället lätt och blir inte blött ens i regn. Utnyttja det supererbjudan KÖP NU! 229 Favoriten bland ställ för allmän jakt Löstagbar justerbar Löstagbar älgflugehuva -huva mer: Beställningsnum ställ an br em -m o JahtiJakt Pr JJ01B5Q758 Nätfoder som ventilerar och transporterar fukt Mjukt och ljudlöst TEFLONbehandlat yttertyg 00 Superrb e judande : fram till 30.11 a ck a safetycamo-j på köpet! Ventilationsöppningar med dragkedja vid armhålorna. Nätskydd mot bl.a. älgflugor Nätskyddade ventilationsöppningar vid höfterna Gott om smarta fickor Mångsidiga justeringsmöjligheter Garnet fleecejacka för jakt och fritid. MicroDry underställ MicroDry underställ transporterar effektivt bort fukt från huden. Materialet torkar också snabbt. Stället har perfekt design för jakt. Jackan har en främre dragkedja som kan öppnas åt två håll samt åtdragning i fåll och midja. Byxorna har en lättanvänd trepunkts midjejustering. PÅ NÄTET www.eratukku.fi PÅ TELEFON t. 020 747 7000* Värmande fleecehandskar lagt 92,60 ? Värde samman MED POST (mån-fre 9-17) Sotka vändbar keps med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Safetycamo membranjacka 0? Värde 129,90 Safetycamo-jacka på köpet ventilerar väl. Tejpade sömmar. Ljudlöst yttertyg. Camo membranställ Otroligt nära djuren Kamouflerande klädsel öppnar helt nya världar för jägare och andra som rör sig i naturen. Camomönstret suddar ut konturerna och djuret kan inte uppfatta vandraren. Du kommer åt att skjuta på vilt från kortare avstånd än en jägare klädd i traditionell jaktklädsel. För bågskytten är kamouflageklädsel nära nog ett måste. ? Camo-mönster som kamouflerar utmärkt? Perfekta egenskaper för jakt Löstagbar och justerbar -membranhuva Löstagbar älgflugehuva Ljudlöst TEFLON-behandlat material Ventilerande och fukttransporterande nätfoder Sömmar med vattentät tejpning Nätskyddad ventilation under armarna Höftventilation med nät Gott om smarta fickor Mångsidiga justeringsmöjligheter Scentech-behandlingen minimerar den vittring djuret kan få av jägaren Utnyttja det supererbjudan KÖP NU! 249 mer: Beställningsnum embranställ -m mo Ca kt iJa Jaht JJ01B4P75C 00 Supererbjudande : fram till 30.11 a ck safetycamo-ja på köpet! Bekväm och värmande fleecetröja för jakt och fritid. Halvlång dragkedja. Ställets design tar också hänsyn till bågskyttens behov. Strängarna fastnar inte i ställets sömmar. Scentech-behandlingen minimerar den vittring som djuret får av jägaren och gör det klart svårare att upptäcka jägaren. Scentech MicroDry underställ transporterar effektivt bort fukten från huden även under snabb rörelse. Materialet torkar också snabbt. Keps med camo-mönster Erbjudandena giltiga till och med den 30/11. I BUTIKERNA runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA Bandana Bandana som kan användas till mycket. Camo-hängslen med knappfastsättning lagt 116,50? Värde samman
• Fodrat frostställ Specialegenskaper för kallt väder I det stora JahtiJakt-sortimentet finns också rätt ställ för riktigt kallt väder. Den nya JahtiJakt Padded Hunting Suit håller dig varm på passet även i det kallaste vädret. Det fodrade frostställets egenskaper har omsorgsfullt testats under de krävande förhållandena i norr. vinterNu i början av rpris. upe säsongen till s KT! BESTÄLL DIRE 199 00 Egenskaper för mycket kallt väder Värmande 80 g stoppning i jackan Rörligheten förbättras genom 60 g stoppning i ärmar och byxor Rejäla mått för skalklädsel Helt vind- och vattentätt tack vare -membran som ventilerar väl Hållbart, mjukborstat material Värmande och snyggt foder Jacka med mått som skyddar ryggen Förhöjd midja i byxan skyddar ryggen Rikligt med fickor, fickorna lätt åtkomliga även när man har vapen och ryggsäck Mångsidiga justeringsmöjligheter i jacka och byxor Ventilationsöppningar i sidan av jacka och byxor Extra ljudlöst material, Teflon-behandling stöter bort smuts Inga detaljer som fastnar lätt mer: Beställningsnum ing Suit nt Hu ed dd Pa JahtiJakt 7 75 1Q 4B JJ1 Fleeceluva Härligt värmande fleece. MicroDry mellanställ Transporterar effektivt bort den fukt som bildas på huden. Materialet torkar också snabbt. Generösa mått för skalklädsel. Du klarar dig bra med stället även vid jakt i mycket kallt väder. Fleecehandskar Härligt värmande fleece. Halsvärmare i fleece Härligt värmande fleece. lagt 59,60 ? Värde samman Erbjudandena giltiga till och med den 30/11. PÅ NÄTET www.eratukku.fi PÅ TELEFON t. 020 747 7000* MED POST (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• SnowCamo membranställ Rätt klädsel för den vita vintern Membranskalställ i toppklass kamouflerar och skyddar under vinterjakt. Det av konstnären och jägaren Kimmo Takarautio designade kamouflagemönstret kamouflerar jägaren otroligt bra i snöig terräng. De tekniska egenskaperna i stället som är speciellt framtaget för vinterförhållanden sörjer för jägarens välbefinnande. Stället fungerar mycket väl under såväl rörlig jakt som på pass. ? Camo-mönster som kamouflerar utmärkt? Avancerade egenskaper för vinterförhållanden Du smälter in i terrängen klart bättre än med vanliga vita kamouflageställ Helt vind- och vattentätt tack vare -membran Mycket välventilerande tack vare -membran Tejpade sömmar Teflon-behandlat tåligt och ljudlöst yttermaterial Löstagbar justerbar huva Snölås i benslut och jackans midja Förhöjd midja i byxan skyddar ryggen Rikligt med fickor, fickorna lätt åtkomliga även när man har vapen och ryggsäck Skyddade ventilationsöppningar i jackans och byxans sidosömmar Snowcamostället är ett skalställ av hög kvalitet som passar mycket väl för såväl pass som rörlig jakt. entyr med Upplev nya äv dsel. kamouflageklä Snölåsen i benslut och jackans midja hindrar snö att komma in vid t.ex. krypning. Fleecehandskar Värmande fleece. KT! BESTÄLL DIRE 199 90 mer: Beställningsnum anskalställ br em -m mo Ca JahtiJakt Snow JJ01B6R00C MicroDry underställ Transporterar effektivt bort fukten från huden även under snabb rörelse. Materialet torkar också snabbt. I BUTIKERNA runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA Fleeceluva Värmande fleece. lagt 64,70? Värde samman
• Massor med gåvotips för jägaren! Erbjudandena giltiga till och med den 30/11. Hunter stolryggsäck, rymlig och kan användas till mycket. En dold sits fungerar som förstyvande ram inne i ryggsäcken. Löstagbart regnskydd medföljer. En smal modell som passar särskilt bra för jägaren. Rymd 35 l. JahtiJakt fågelryggsäck med helt ljudlöst yttertyg. Fack för vapen i ryggsäckens ryggdel. Stadigt, justerbart höftbälte. Justerbar bröstrem i ryggsäckens bärremmar. 29 49 90 90 Beställningsnummer: JJ8402A759 Beställningsnummer: snöcamo: JJ8403C00C, grön: JJ8403C759 ? Gåvor till folk som rör sig i naturen? Moss vapenfodral för hagelgevär, studsare och gevär. Den fodrade påsen skyddar ditt vapen för skador. Två separata dragkedjefickor för tillbehör, stadiga bärremmar. Inre längd 125 cm. Tåliga, vatten- och smutsavvisande sätesskydd. Modellen passar alla bilar. Skydden är lätta att hålla rena och kan tvättas i maskin i 60 grader. 19 14 90 90 Beställningsnummer: JJ8401A757 Victorinox filékniv. Supervasst blad av specialstål. Victorinox palisanderskaft med utmärkt form. Traditionell finländsk vildmarkskniv. Äkta Kauhava-blad och läderslida med mönster. 24 PÅ NÄTET Ypykkä kåsa är tillverkad av en björkknöl. Den silkeslena utsidan är resultatet av borstning med bivax. Cirka 1,3 dl. Beställningsnummer: 7611160502087 www.eratukku.fi 29 Läderpärm för tillstånd. 8 plastfickor och 8 fickor för kreditkort. Bredd 8 cm, höjd 12 cm. 90 90 90 Beställningsnummer: JJ8643K191 29 Beställningsnummer: svart: JJ8705K189, grön: JJ8705K757 Beställningsnummer: KUKSA002 PÅ TELEFON t. 020 747 7000* 990 Beställningsnummer:JJ8703E999 MED POST (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• IN IN IN 5års I I I 5års OTTSGARA BR NT NT 5års OTTSGARA BR NT OTTSGARA BR SIS-godkända och certifierade OTSO 8-15 R PRO vapenskåp för upp till 15 vapen. Gott om plats för långa vapen och sådana som har kikarsikte samt för pistoler. Kraftigt 4 mm stål. Dörr med brytsäker stålkonstruktion. Specialsäkrat dyrkskydd. Förankringshål i rygg och botten. SIS-godkänt och certifierat OTSO 16 R PRO vapenskåp för ca 16 vapen. Gott om plats för långa vapen och sådana som har kikarsikte samt för pistoler. Skåpet kan lätt ändras med mellanvägg och hyllor. Kraftigt 4 mm stål. Dörr med brytsäker stålkonstruktion. Specialsäkrat dyrkskydd. Förankringshål i bakvägg och botten. SIS-godkänt och certifierat JahtiJakt Premium Gunsafe vapenskåp med hög finish, för ca 16 vapen (utan sidohyllor). Gott om plats för långa vapen och sådana som har kikarsikte samt för pistoler. I dörren finns fem rymliga förvaringslådor. Kraftigt 4 mm stål. Dörr med brytsäker stålkonstruktion. Botten och bakvägg med förankringshål. Mått: H 1500 x B 500 x D 370 mm Vikt: tom 130 kg Mayer säkerhetslås och reservnyckel Färg: grå Mått: H 1500 x B 575 x D 400 mm Vikt: tom 152 kg Mayer säkerhetslås och reservnyckel, kraftig kamlåsning Färg: grå Mått: h 1500 x b 575 x d 400 mm Vikt: tom 152 kg Mayer säkerhetslås och reservnyckel, kraftig kamlåsning Färg: svart/guldfärgad Beställningsnummer: OTSO8-15PRO Beställningsnummer: OTSO16RPRO Beställningsnummer: JJ8802D992 499 00 629 Uovision UV565 åtel- och övervakningskamera. Camomönster, rörelsedetektor med vid vinkel, väderbeständig konstruktion. Mycket bra bildkvalitet även i mörker. Osynlig infraröd strålning. 8 megapixel digital hög upplösning. (8 MP, 5 MP och 3 MP) 169 90 Beställningsnummer: ET1211 Med hjälp av JahtiJakts Bore Sight-kollimator kan du själv rikta in din kikare snabbt, enkelt och exakt. Direkt från pipans centrum projicerar anordningen en laserpunkt på väggen som det är lätt att rikta kikarens riktpunkt mot. 49 90 Beställningsnummer: JJ94120KX04 879 00 Uovision UM565 åteloch övervakningskamera. Camomönster, rörelsedetektor med vid vinkel, väderbeständig konstruktion. Mycket bra bildkvalitet även i mörker. Osynlig infraröd strålning. Vidaresändning av bilder i mobilnätet. (8 MP, 5 MP och 3 MP) 289 00 00 Nyhet: Åtelkamera med fjärrstyrning Uovision Panda är den första fjärrstyrda GSM-åtelkameran på marknaden. Du kan ?begära? en bild från kameran för att kontrollera läget på platsen eller byta kamerans inställningar från annan plats. Kameran erbjuder åtelkamerafunktioner av hög kvalitet (6 MP). Med bilderna får du uppgift om temperatur och batteriets laddning. 399 00 Obs! Produkten finns att få från vecka 49 Beställningsnummer: ET1210 Led-ficklampa Path Lite PL-350. Driftstid 3?5 timmar, reglerbar ljuskägla. Fäste för cykelstyre. 3xAAA batterier. 19 90 Beställningsnummer: ET01315 I BUTIKERNA runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA Beställningsnummer:1210020020038 Led-ficklampa Path Lite PL-750. Driftstid 3?5 timmar, reglerbar ljuskägla. Laddningsbart Li-jonbatteri. Fäste för cykel samt laddare för nätspänning och bil medföljer. 29 90 Beställningsnummer: ET01314
• Butiken är full med klappar till jägare och naturmänniskor! Tåliga JahtiJakt-tröjor för terräng och fritid. Äkta ull värmer även när den är fuktig. Maskintvättbar. 39 90 ? Värmande klappar för varje tomtesäck!? Trawler stickad tröja Ull (50 %), akryl (50 %). Beställningsnummer: JJ4407L151 Forest ylletröja Ull (50 %), akryl (50 %). Beställningsnummer: Premium stickad tröja JJ4401G757 Ull (50 %), akryl (50 %). Beställningsnummer: JJ4405L171 En fleeceväst som mellanlager under skaljackan värmer axlar och rygg. Behagligt mjukt material. 19 Yllestrumpor är överlägset bekväma och funktionella strumpor för terrängförhållanden. JahtiJakt-yllestrumpor, 70 % ull. En storlek, 40?48. 790 Beställningsnummer: JJ6502B75740 PÅ NÄTET www.eratukku.fi Pro Hunter tröja Ull (50 %), akryl (50 %). Beställningsnummer: JJ4402G898 Varm och behaglig fodrad Teeri fleecejacka för jakt och fritid. Sidofickor med dragkedja och innerficka. Förstärkningar i axlar, bröst och armbågar. Snygg flanellskjorta av 100 % bomull för fritiden. Bröstficka. 39 90 29 90 Beställningsnummer: JJ0607G758 Supreme ylletröja Ull (70 %), akryl (30 %). Beställningsnummer: JJ4406L828 90 Beställningsnummer: JJ0514Q747 Beställningsnummer: JJ4302G058 De traditionella Tupa yllestrumporna är tillverkade av 100 % kardat ullgarn som spunnits i Finland. Material 100 % ull. Storlekar: 37?39, 40?42, 43?45. 90 9 1 Beställningsnummer: röd JJ6508V454, grå JJ6508V191 Erbjudandena giltiga till och med den 30/11. PÅ TELEFON t. 020 747 7000* MED POST (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Casey funktionellt underställ transporterar fukt mycket effektivt. MicroDry-materialet torkar också snabbt. Scentech antiluktteknik. Högklassigt Alton mellanställ av MicroDry-material. Värmande och mjuk microfleece. Transporterar fukt effektivt och torkar snabbt. Kan även användas som underställ. 29 29 24 Beställningsnummer: JJ5109V75C Beställningsnummer: JJ5411Q757 Beställningsnummer: JJ5101L757 90 Högklassigt funktionellt mellanställ av MicroDry-material. Transporterar bort fukt mycket effektivt från huden och torkar snabbt. 90 90 Martti keps av ylletyg med vikbara öronlappar. Kepsens kant med elegant konstläderkantning. Utsida 100 % ull, quiltat foder. Storlekar: 57, 58, 59 och 60. Vändbar Antti keps för jakt. Öronlappar kan vikas in. Teflon-behandlat yttertyg, quiltat foder. Storlekar: 57, 58, 59 och 60. 29 19 24 Beställningsnummer: JJ6134V754 Vattentäta Tundra-handskar med AIR-TEXmembran. Hållbart silikonmönster i handflatan. Kardborråtdragning i handleden. Mjukt och ljudlöst yttermaterial. Mjukt stickat foder. Storlekar: M, L och XL. Beställningsnummer: JJ6133V754 90 ? Massor med presentidéer för jägaren!? Värmande Thor fleecejacka. Justerbar fåll samt sido- och bröstficka med dragkedja. 90 90 49 Beställningsnummer, grön: JJ6302C757, svart: JJ6302L999 Behagligt mjuk och värmande fleecejacka. Praktisk vändbar modell grön/safetycamo. Vindtätt och starkt vattenavvisande, ventilerande NoWind-membran. 59 90 90 Beställningsnummer: JJ0515P868 Beställningsnummer: JJ0503G35C Honka knapphängslen med kraftiga läderhållare. Tåligt och lagom elastiskt material. 14 90 Beställningsnummer: JJ6410Q782 Elastisk strechlivrem med metallspänne. 9 90 Beställningsnummer: JJ6407Q757 Elegant läderlivrem i hög kvalitet. Metallspänne. 19 90 Beställningsnummer: JJ6405E858 I BUTIKERNA runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA JahtiJakt handduk av högklassig 100 % bomull. Storlek 150 x 90 cm. 14 90 Beställningsnummer: JJ8704K757
• Välj rätt utrustning för vinterns jakt JahtiJakt Snöcamo Light förvandlar vilket ställ som helst till ett snöcamoställ Den nya JahtiJakt Snöcamo Light-dräkten erbjuder ett helt nytt alternativ för vinterns jaktoch vildmarksklädsel. Dräkten är avsedd att användas ovanpå vilket som helst jaktställ. Snöcamo Light fungerar mycket väl ovanpå det ?gröna? membranjaktstället eller, när extra varm klädsel krävs, tillsammans med en vadderad overall. Ett tunt, lätt och mycket tåligt material som suger upp mycket lite fukt. Dräktens glatta yta fungerar mycket bra också när jaktsituationen kräver att man kryper i snötäckt terräng. Funktionellt MicroDry-underställ i hög kvalitet. Transporterar bort fukt mycket effektivt från huden och torkar snabbt. Scentechbehandlingen minimerar den vittring djuret kan få av jägaren. Fleecemellanställ av behagligt extra tunt fleece. Halv dragkedja i den höga kragen. Plagget lämpar sig som mellanlager vid skalklädsel eller som mjukisplagg. 59 39 29 Beställningsnummer: JJ2108R00C Beställningsnummer: JJ5403I00C Beställningsnummer: JJ5103Q00C 90 ? Värmande klappar från Erätukku?? 90 90 Värmande huvudbonad med öronlappar, quiltat foder och detaljer av fuskpäls. Värmande handskar med teddyfoder. Förstärkt grepp. Justeringar i handled. Handskens pekfinger med avtryckaröppning. Storlekar: S, M, L och XL 29 Mångsidig bandana-schal i vinterns färg. 90 Beställningsnummer: JJ61B1D00C Erbjudandena giltiga till och med den 30/11. PÅ NÄTET www.eratukku.fi PÅ TELEFON t. 020 747 7000* 590 Beställningsnummer: JJ6202R001 MED POST (mån-fre 9-17) med kupongen *Samtalspriser inkl. moms 23 %: från fast telefon 8,28 cent/samtal + 6,85 cent/min, från mobiletelefon 8,28 cent/samtal + 16,56 cent/min
• Finlands populäraste jaktkänga JahtiJakt Premium Supervarma Kamik Goliath -60 °C Kamik Icebreaker -40 °C JahtiJakt Premium är Finlands populäraste jaktkänga. I kängorna används det senaste AIR-TEX2-membranet som garanterar att kängan har en utmärkt vattentäthet under alla förhållanden samtidigt som den har bra ventilation. Vatten utifrån tränger inte igenom membranet men fukt från fötterna kommer ut. De supervarma Kamik Goliath-kängan tål minusgrader ner till -60 °C. Kängan är helt vattentät och är försedd med ett högklassigt snölås. Den löstagbara 13 mm Zylex-innerkängan är mycket varm. Sulans tjocka konstruktion och 11 mm Zylexinnersula isolerar effektivt mot markkyla. Den stabila kängan är mycket skön att gå i. Den mycket högklassiga och varma Kamik Icebreaker-kängan tål minusgrader ner till -40 °C. Kängan är helt vattentät och försedd med ett högklassigt snölås. Kängan har en löstagbar, värmande 8 mm Zylex innerkänga. Sulans tjocka konstruktion isolerar effektivt mot markkyla. Trackersulan med bra grepp är skön att gå med. 129 90 Beställningsnummer, svart: JJ7104L999 Beställningskupong Ja, jag vill beställa 119 Storlekar och beställningsnummer: 39-40 (US 7) 0056248203727, 41 (US 8) 0056248203734, 42 (US 9) 0056248203741, 43 (US 10) 0056248203758, 44-45 (US 11) 0056248203765, 46 (US 12) 0056248203772 Beställ alla produkter du vill ha samtidigt med denna kupong. Erätukku betalar portot för beställningskupongen. Beställningar även per telefon 020 747 7000* (må-fr 9-17) och i vår webbutik www.eratukku.fi Erätukku betalar portot Expeditionskostnad läggs till beställningssumman. Ställ. Anteckna alltid längd, vikt och midjeomfång för den som ska ha stället Produktnamn 90 Storlekar och beställningsnummer: 39-40 (US 7) 0056248203567, 41 (US 8) 0056248203574, 42 (US 9) 0056248203581, 43 (US 10) 0056248203598, 44-45 (US 11) 0056248203604, 46 (US 12) 0056248203611, 47 (US 13) 0056248203628 Produkternas beställningsnummer finns i anslutning till priset i annonsen. Beställningsnummer 79 00 Pris Antal längd cm vikt kg midjeomfång cm Erätukku Kod 5013247 Kängor, handskar och huvudbonader. Notera fotens längd för JahtiJakt-skor. Notera önskad storlek för handskar, huvudbonader och Kamik-kängor. Beställningsnummer Produktnamn Övriga produkter. Beställningsnummer Antal Pris 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE Fotens längd (cm) irekt: Beställ d Antal Produktnamn Telefonnummer E-post Beställarens underskrift 9-17) Adress Postnummer och -ort (ma-pe 47 7000* tfn. 020 7 ost ngen per p med kupo vårdnadshavarens underskrift för personer under 18 år Jag ansluter mig samtidigt kostnadsfritt till Erätukku-klubben och får de senaste erbjudandena direkt i min e-post. (anteckna din e-postadress) I BUTIKERNA runtom i Finland ÅMNNE | JYVÄSKYLÄ | KAJANA | KUOPIO | VILLMANSTRAND | ULEÅBORG | BJÖRNEBORG | ROVANIEMI | SEINÄJOKI | TAMMERFORS | VANDA | YLIVIESKA Jägaren 6/2012 Beställarens namn kku.fi www.eratu Pris Expeditionsavgift tillkommer på beställningens pris. (I Finland 7,90 - 23,40 beroende på beställningens storlek och betalningssätt. Expeditionsavgift för vapenskåp 49,00)
• Vilthushållningschef Jarkko Nurmi Intresset för triangelinventeringarna ökar rna! Ett TACK till jäga redde i mitten av augusti ett förslag till jakttider för jord- och skogsbruksministeriet. Arbetet leddes av ledaren för teamet för hållbar jakt (Kestävä metsästystiimi), jaktchef Jukka Keränen. Jakttiderna bygger på viltdata I år fattades besluten om jakttiderna för skogshönsen utifrån resultaten av årets triangelinventeringar. Förnyelsen har motiverat inventerarna och antalet räknade trianglar ökade klart. Finlands viltcentral kommer under vintern och våren att köra en aktiveringskampanj i alla regioner för att permanent höja antalet inventerade trianglar till över tusen stycken. l I juli-augusti var det fler ansvarsfulla jägare som var ute och inventerade trianglar än det varit på flera år. Trenden har ju i många års tid varit negativ och allt färre trianglar har blivit inventerade. Att besluten om jakttiderna nu kan fattas utifrån årets inventeringsresultat har inneburit en vitamininjektion och antalet avverkade trianglar steg till 821. Finlands viltcentral och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet analyserade de färska resultaten och viltcentralen be50 l Jägaren l 6 l 2012 Till vilka beslut har då årets kedja av viltdata lett? Årets skogshönsbestånd är i det stora hela starka och i större delen av landet fanns det inte något behov av att begränsa jakten. I norra Finland blev det däremot avsevärda begränsningar i jakttiderna för alla skogshöns eftersom inventeringarna avslöjade att produktionen av ungar var rekordsvag i regionen, i synnerhet i mellersta Lappland. Reaktionen på detta blev i några kommuner en fredning av skogshönsen från början av oktober. För norra Finlands del hade en beslutsgång enligt det gamla arrangemanget inneburit att vi hade utgått från siffrorna för fjolåret och hade inte alls reagerat på årets svaga fågelbestånd. Fjolåret var ett toppår och besluten hade fattats redan i juni. I Egentliga Tavastland och i somliga östnyländska kommuner kunde vi däremot tillåta tjäderjakt under hela säsongen eftersom bestånden var så starka. Med färska siffror blev det alltså möjligt att fatta regionala och logiska beslut efter det faktiska läget. De praktiska erfarenheterna av den nu avslutade jaktsäsongen visar att begränsningarna och förlängningarna av jakttiden träffade rätt. Stram tidtabell för inventeringsresultaten Den nya beslutsgången tillämpades i år för första gången hundraprocentigt. Även om det finns gott om detaljer att vidareutveckla så nådde vi huvudmålet, att använda årets inventeringsresultat.
• Förordningen blev klar så sent som i mitten av september och i fortsättningen måste jägarna få jakttiderna betydligt tidigare. I föregående nummer av Jägaren rapporterades det utförligt om den nya metoden och informerades att jakten efter skogshöns börjar den 10 september i hela landet och att eventuella begränsningar förläggs till slutet av säsongen. Ändå blev viltcentralens kundtjänst nedringd precis innan jakten skulle börja av jägare med frågor om jakttiderna. Det var högst förargligt för kunderna. Vi kan inte annat än beklaga och försöka bättra oss på den här punkten till nästa år. Det är ändå inte så enkelt att snabba upp tidtabellen från dagsläget eftersom jord- och skogsbruksministeriet är bundet beträffande förordningen om jakttider till vissa direktiv av justitieministeriet gällande remissfrister. Därför kunde jakttiderna i år inte begränsas under september utan begränsningarna måste förläggas till oktober. Utvecklingsideer Det återstår således att utreda om det är möjligt att göra ändringar i den tidtabell som vi följde i år. Det skulle ge jord- och skogsbruksministeriet en tillräckligt rymlig och flexibel verktygslåda. I fortsättningen borde det vara möjligt att utifrån årets inventeringsresultat och vid behov kunna förlägga begränsningarna till september och även att totalfreda någon art för en jaktsäsong. I år hade vi kanske behövt en sådan utvidgad fredningsmöjlighet för ripan, men administrativa förhinder gjorde det omöjligt att reagera. Problem att lösa finns det gott om också när det gäller att sammanjämka Forststyrelsens licensförsäljning och förslaget till jakttider som bereds av Finlands viltcentral. Användningen av årets inventeringsresultat har en stram tidtabell på varje stadium av hanteringen och nästa år måste hela arrangemanget ha bättre flyt. Det finns i alla fall ett moment där vi kan få loss ungefär en vecka spelrum; lejonparten av inventeringarna måste fokuseras till de två första veckosluten i augusti. På det viset skulle den regionala mängd inventerade trianglar som behövs till förslaget om jakttider hinna bli tillräckligt täckande innan mitten av augusti. Ärendet bereds i ett nära samarbete med viltforskningen. Triangelinventeringarna och skogshönsjaktens framtid Under vintern och på våren kommer viltcentralens regionkontor att kontak- ta jaktföreningarna för att höja täckningsgraden hos nätverket av trianglar. Det gör vi genom att grunda nya trianglar och återuppliva gamla som fallit ur bruk. Den modell som viltförvaltningen nu utvecklar, där besluten kan fattas på rykande färska forskningsresultat, är unik i världen. Verksamhetsmetoderna utvecklas i samarbete med forskare. När informationshanteringen står på en fast vetenskaplig och administrativ grund blir det möjligt att utveckla olika verktyg med vilka jaktföreningar och andra jakträttsinnehavare kan fatta sina egna jaktbeslut (kvoter) utifrån färsk information. Detta kommer att minska på behovet av beslut om jaktbegränsningar som fattas av staten. Dessutom blir det även möjligt att förlänga jakttiderna under toppår utan att äventyra jaktens hållbarhet. Det här förutsätter i sin tur att nätverket av vilttrianglar byggs ut. Tack vare samarbetet mellan viltförvaltningen, forskarna och jägarna är viltinformationen i vårt land i detta nu den mest täckande, snabbaste och exaktaste i världen. Det är en milstolpe i utvecklingen som hela vårt samhälle har orsak att vara stolt över! ! l Triangelmålsättningarna regionvis Region Areal (km²) Södra Tavastland Södra Savolax Areal/ triangel Målet, antal trianglar Inventerade sommaren 2012 8 802 176 50 24 16 343 178 92 62 Sydöstra Finland 10 783 161 67 37 Kajanaland 20 252 253 80 92 Mellersta Finland 15 567 185 84 66 Lappland 93 057 535 174 139 Uleåborg 36 856 307 120 99 Österbotten 19 449 172 113 64 8 869 161 55 24 Norra Karelen Norra Tavastland 17 782 200 89 66 Norra Savolax 16 511 176 94 49 6 998 206 34 15 Kust-Österbotten Satakunta 12 173 174 70 50 9 898 183 54 21 9 996 175 Nyland Egentliga Finland Tillsammans 57 13 1 233 303 336 821 Källa: Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet 2012 Utmaningskampanjen sponsras av: RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta Skogshönsens livsmiljöer blir projekt på viltcentralen n Finlands viltcentral har inte bara inlett flera projekt för att utveckla jaktens hållbarhet. Nu har viltcentralen också inlett ett samarbete med aktörer i skogsbranschen för att stöda förslag till åtgärder i skogshönsens förvaltningsplan och höja kvaliteten på skogshönsens livsmiljöer. I skrivande stund pågår redan projektet Riistaa reunoilta för skötseln av kullmiljöer i kantzoner. Nyligen inledde Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio och Finlands viltcentral ett projekt som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Huvudsyftet med projektet är att definiera var viltfokus ska ligga i skogsbruksrekommendationerna. För koordineringen av bägge projekten svarar projektchef Marko Svensberg. Projektet ska i avsevärd grad öka fokuseringen i det praktiska skogsbruket på de krav som viltet ställer på sina livsmiljöer. Projektet kallas ?Metsänhoidon suositukset riistapainotuksella? och i expertgruppen finns även företrädare för Forststyrelsen, Skogsforskningsinstitutet och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. Längre fram ska vi med olika uppföljningsprojekt försöka skapa nya verksamhetsmodeller och kriterier för skogsbruksplaner med fokus på viltet som kan göras upp för sådana skogsägare som prioriterar viltvården. Ett praktiskt åtgärdsprogram till stöd för förvaltningsplanerna Hädanefter ska viltcentralen göra upp ett praktiskt åtgärdsprogram till varje förvaltningsplan som ges ut. Med det här vill vi försäkra oss om att planen inte förblir blott och bart en skrivbordsprodukt utan att åtgärderna omsätts i en praktisk verksamhet som kan följas upp och mätas. För att realisera detta jobbar vi också aktivt på att skaffa fram möjligheter till extern finansiering för att bredda vilthushållningens finansieringsbas. Jägaren l 6 l 2012 l 51
• Mikko Alhainen, projektchef, Hembygdsvåtmark Life-projektet Våtmarken lockar också till sig fåglar som häckar på annan ort. De landar för att tanka inför flyttfärden. - En bäverdrabbad plantskog förvandlades till ett paradis för sjöfåglar Vattendränkt impediment restaurerades till en våtmark, som erbjuder skydd och näring åt fåglar och andra djur. F l Fram till millenniumskiftet brukades Koposensuo i Kides i Norra Karelen som odlingsmark. Sedan beskogades åkrarna med gran. Bristen på näring samt frosten och vattenskadorna försvårade dock avsevärt en lyckad beskogning. När plantbeståndet äntligen visade några tecken på tillväxt, anlände en bäver till området. Den plattsvansade filuren täppte till diket med den påföljden, att en del av plantbeståndet utsattes för vatten. Bävern och dess dammbyggen avlägsnades, men efter några år upprepades problemet igen. Påföljden var att de planterade granarna på ett drygt hektars område kvävdes. På det vattendrabbade området växte nu bara vide, mjölkört och brännässlor. På jaktmässan i Kuopio fick markägaren för första gången höra om Finlands viltvårdscentrals Hembygdsvåtmark Life-projekt. Fröet till idén om en nyanvändning av det förstörda området såddes under en diskussion på mässan. Därefter tog markägaren kontakt med viltcentralens regionkontor i Norra Karelen och framlade ett önskemål om terrängundersökning och planeringshjälp för att grunda en våtmark. Våtmarken byggs genom grävning och fördämning Terrängöversikten på området gjordes i augusti 2011. I samband med detta mättes också områdets höjdskillnader med en planlaser. Tillsammans med markägaren övervägdes olika alternativ att öka arealen öppet vatten. Samtidigt ville man säkra dräneringssystemets funktionsduglighet för det område, som blev utanför själva våtmarken. Dräneringsdikets naturtillstånd måste också utredas vid avdelningen för miljö och naturtillgångar vid NTMcentralen i Norra Karelen. Eftersom projektet inte skulle komma att påverka de i naturtillstånd varande vattendragen, och eftersom möjliga skador skulle drabba markägarens egna marker, fanns inga hinder för grundandet av en våtmark. Erfarenheten har varit inspirerande, nu skall våtmarken utvidgas. 52 l Jägaren l 6 l 2012 Att grunda våtmarken genom grävning och fördämning var det enda alternativet. Våtmarkens areal inklusive fördämningsvallar blev 1,3 ha, varav vattenyta hela 0,9 ha. Trots att våtmarkens övre tillrinningsområde bara är 43 ha, tryggar det rikliga antalet källor på tillrinningsområdet tillförseln av vatten till våtmarken även under torra somrar. Den våta torvmarken innebar också utmaningar för maskinarbetet och de olika konstruktionernas hållbarhet. Fördämningsvallarna planerades till att vara 5 meter breda vid åsen, så att de skulle hålla för vårens ymniga översvämningstopp samt att skötseln och slåttern på sommaren kunde genomföras maskinellt. Fördämningsvallarna planerades 80 cm högre än vattenytan, massorna skulle tas genom grävning från insidan av våtmarken. Regleringen av vattennivån sker med hjälp av en grunddamm, till vilken installeras ett tömningsrör för tömning av våtmarken samt för att jämna ut översvämningstopparna. Planen var klar och godkänd i slutet av augusti. Lätt grävmaskin blir rätt Områdets trädbestånd röjdes, varefter slyet samlades ihop och brändes på platsen. På grund av den fuktiga och dåligt
• Färdig våtmark. Fördelen med en grävmaskin med lång arm är den stora räckvidden på ett underlag som bär dåligt. Byggandet av våtmarken inleddes med en röjning av området. bärande jorden valdes lättast möjliga bredbandade grävmaskin med lång arm, som klarade av att gräva och forma jordmassor på ett stort område utan överflödiga flyttningar på det mjuka underlaget. En nerfrysning av området skulle ha varit ett betydligt dyrare alternativ. Även av föraren krävs erfarenhet av våtmarksbyggande. I början av arbetet observerades att det inte lönar sig att söndra jordytan på en tre meter lång radie från fördämningsvallarna, så att vallarna inte skulle sjunka av grävmassornas tyngd. När arbetet framskred uppstod flera problem på grund av jordmånen. För att få ett hållbart underlag för maskinen måste jordmassor flyttas under maskinen. Våtmarken färdigställdes i sin helhet innan man ledde vattnet från dräneringsdiket till området. Eftersom jordmånen var mjukare än förväntat, steg maskinarbetets andel från 40 timmar till 70 timmar, vilket resulterade i att kostnadsberäkningen överskreds betydligt. Andfågelbeståndet växte snabbt Jakten på små rovdjur sker med fällor Jakten regleras av strikta regler. som fångar bytet levande och med dödande slagjärn. Närmast är det mink och mårdhund som fångas. På våren utfördes på området en parräkning av sjöfåglar, i vilken man kunde konstatera ett flertal sjöfågelpar. Vid inventeringen av kullarna i juli påträffades rikligt med krick- och gräsandskullar samt cirka 40 fullvuxna gräsänder. Vid höstens sjöfågelräkning kom man upp till cirka 80 fåglar, till största delen gräsänder. Före våtmarkens grundande kunde någon enstaka kricka nu och då hoppa fram från de gamla åkerdikena. Den första jaktdagen var 24.8, därefter har det varit möjligt att jaga på fredags- och lördagskvällar. Möjligheten att jaga har utnyttjats med eftertanke. Det första veckoslutets byte var 10 gräsänder, och efter det har ytterligare 10 änder skjutits på området. Flyttande sjöfåglar har besökt våtmarken åtminstone ända till mitten av oktober. Samarbete ger resultat Tömningsröret I projektet deltar Finlands viltcentrals Hembygdsvåtmark Life+ -projekt, markägaren samt Kiteen Metsästysseura ry. Markägaren och jaktsällskapets medlemmar har för projektet utfört talkoarbete motsvarande cirka 60 arbetsdagar. Vindskydd, eldplats och parkeringsplats har byggts och skyltar satts upp. Även eget kapital har använts för byggandet. På området har redan arrangerats ett flertal informationstillfällen, som lockat tiotals intresserade. Uppmuntrad av erfarenheten köpte markägaren av Kides stad ett markområde nedanom våtmarken, till vilket han har för avsikt att på egen bekostnad utvidga våtmarken. Också Tornator Oy har visat intresse för att utvidga våtmarksområdet till en fastighet, som befinner sig i direkt anslutning till det påtänkta området för utvidgningen. De båda markområdena består av impediment, som inte kan användas som skogsbruksmark. l installeras i grunddammen. Jägaren l 6 l 2012 l 53
• Mervi Kunnasranta, Sari Oksanen och Markus Ahola, VFFI Uppföljningen av vikare i Bottenviken med gps/gsm-utrustning Mervi Kunnasranta Vikarnas rörlighet bjöd på överraskningar A Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet utreder som bäst vikarens inverkan på yrkesfisket i Bottenviken. I undersökningen utreds med hjälp av ett satellitbaserat uppföljningssystem beteendet hos sälar som har fångats i närheten av fångstredskap. 54 l Jägaren l 6 l 2012 l Av östersjövikarens fortplantningsområden är Bottenviken det enda där stammen vuxit under de senaste årtiondena. Vikarhonornas fortplantningshälsa har förbättrats i och med minskningen av livmoderförträngningar och stammen växer i medeltal med knappa 5 % per år. Merparten av östersjövikarstammen lever i Bottenviken. Vid de sydligare yngelområdena mår vikarna inte lika bra, till en viss del på grund av de milda vintrarna. Trots att gråsälen orsakar merparten av alla sälskador har Bottenvikens yrkesfiskare uppskattat att de skador som orsakas av vikaren ökat märkbart under de senaste åren. De tidvis milda vintrarna har fört vikarna, som trivs på istäcka vatten, närmare kusterna. Forskningsmästare Petri Timonen och fiskare Juha Vierimaa för vikare som fångats med sälnät till stranden för att fästa instrumenten. Vikarna håller sig mycket lugna och behöver inte sövas ned under proceduren Det har uppskattats att problemen som hänför sig till vikaren och fisket på Bottenviken kommer att öka ytterligare. Bristen på information försvårar dock uppskattningen både av problemets omfång och olika lösningsmodeller. Våra kunskaper om sälarnas rörelser och sälskador, och hur vi förhindrar skador i Östersjön hänför sig nästan enbart till gråsälen.
• Samarbete med yrkesfiskarna Vikaren rör sig på ett vitt område Med bågryssjorna fångades under sensommaren 2011 halvdussinet på våren födda kutar, som var för små för att kunna förses med instrument. I september fångades i Piehinki i Brahestad två unga honor (ca 40 och 50 kilo) som emellertid kunde användas för uppföljning. Dessa rörde sig på ett vitt område i Bottenviken och Bottenhavet, från Luleåtrakten i norr till havsområdet i Raumo i söder. Levnadsområdet för dessa individer omfattade 17 500 och 34 000 kvadratkilometer. De sista positionsbestämningarna som vi fick från utrustningen i januari och mars antyder, att de båda ryssjevikarna stannade för övervintring i Kvarkenområdet. Efter ryssjesäsongens slut fortsatte fångsten av vikare med traditionella sälnät under fisketiden för siklöja. I Simo finns fortfarande säljägare som i tiden fångade vikare med sälnät på hösten. Enligt de här karlarnas anvisningar och genom att utnyttja gammal kunskap och tillämpa ny fångade vi vikare i oktobernovember. Enligt säljägarna i Simo ?kommer havsvikarna för att titta på snön på Levnadsområdena för vikare fångade i Bottenviken under hösten och vintern 2011-2012. stranden?, och sedan den första snön fallit kunde vikare fångas med nät som jägarna förutsagt. Med nät fångades betydligt större vikare än med ryssjor. Med undantag för en ung individ på 40 kilo var den genomsnittliga vikten på vikarna drygt hundra kilo, den trindaste honan vägde 113 kilo. Av de sex vikare som fångades i Simo höll sig fyra på området vid Bottenviken och norra Bottenhavet, i ett levnadsområde på mellan 1 500 och 18 000 kvadratkilometer. Av dessa färdades en 108 kilo tung hona längst för att övervintra, och honan stannade för att bygga bo söder om Umeå. Som förväntat hade isbildningen en tydlig inverkan på vikarnas rörelser under vintern. Gäster från Estland i Bottenviken? Den största överraskningen medförde ändå två vikarhonor som fångats i början av november och som tog kurs från Bottenviken mot Estland efter bara ett par tre veckor. Färden till Rigabukten tillryggalades på 8-17 dagar, den ena sälen ginade genom Skärgårdshavet medan den andra tog en tur runt Åland. Färdvägarna blev cirka 800 och nästan 1000 kilometer långa. Området utanför Ösel, dit vikarna sökte sig, är ett traditionellt yngelområde för vikare i Rigabukten. De sista signalerna från vikarna registrerades i februari, vilket innebär att de sannolikt också byggde bohålor på Estlands isar. De färder som dessa vikare avverkade är de längsta uppmätta enskilda förflyttningarna för östersjövikarens del. I en tidigare undersökning, där vikare i Bottenviken, Finska viken och Rigabukten försågs med satellitutrustning, Mervi Kunnasranta Avsikten med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets (VFFI) pågående projekt är att utreda vikarens inverkan på yrkesfisket i Bottenviken. I undersökningen utreds med hjälp av ett satellitbaserat uppföljningssystem beteendet hos sälar som har fångats i närheten av fångstredskap. GPS/GSM-instrumentet som fästs på pälsen med lim samlar in och sänder exakt information om sälens rörelser, dykningar och viloperioder. VFFI har tidigare med motsvarande utrustning utrett med ryssjor fångade gråsälars rörelser i Bottenhavet och Finska viken. Vikarna fångas med bågryssjor försedda med sk. sälstrumpor samt med sälnät i Bottenviken. Vikarfångsten har beviljats dispens av Viltcentralen och fångandet sker i samarbete med lokala yrkesfiskare. De åtta första vikarna (en hane och sju honor) fångades i augusti-november 2011. Vi kunde följa deras rörelser under 20-187 dagar; som bäst alltså till vårvintern 2012 då utrustningen lossnade. Uppföljningen för år 2012 pågår som bäst, i september detta år fångades de första vikarna av lämplig storlek. NTMcentralen i Kajanaland har beviljat projektet finansiering ur Europeiska fiskerifonden (EFF). observerades inga förflyttningar mellan olika yngelområden. Det har konstaterats att vikarna är mycket trogna sina fortplantningsområden i Ishavet och Saimen, och framför allt tycks honorna vara sina boplatser speciellt trogna. Enligt undersökningar gjorda i Alaska kunde vikarna under tiden för öppet vatten förflytta sig så mycket som tusen kilometer, men återvände sedan till exakt samma område för att bygga bo inför nästa fortplantningsperiod. I ljuset av denna information kunde Forskningsmästare Petri Timonen och fiskare Juha Vierimaa har precis lyft en stor vikarhona ombord på båten från sälnätet. Jägaren l 6 l 2012 l 55
• vikarhonorna som fångats i Simo tänkas vara gäster från Estland, som hade kommit till Bottenviken för att tanka siklöja inför den kommande fortplantningsperioden. Det lönar sig knappast för Bottenvikens honor att bege sig till Rigabukten med dess osäkra isförhållanden för att bygga bo. Efter hand som undersökningen framskrider får vi sannolikt säkrare svar på de här frågorna. trots att en del av de märkta ryssjegråsälarna återvände till samma fångstplats 1-3 gånger. Det är också möjligt att den hos vissa gråsälsindivider observerade specialiseringen på att kalasa vid fångstplatserna inte är lika typisk för vikaren. Samma års vikarkutar kommer antagligen i misstag för att äta vid fångstredskapen medan de utvidgar sitt levnadsområde ? som bekant rör unga sälar mycket på sig. Unga vikare i ryssjorna En med GPS/GSMutrustning försedd vikare är klar att Petri Timonen återvända till havet De preliminära resultaten pekar på att östersjövikarens beteende i flera, dels överraskande, avseenden skiljer sig från gråsälens. En tidigare uppföljningsundersökning visade att pontonryssjor besöks av gråsälar i alla åldrar, men att dessa nästan uteslutande är hanar. Hos vikarna hittades inga sådana skillnader mellan könen; bland de vikare som har fångats med bågryssjor har det funnits både honor och hanar. Däremot verkar det som om de vikare som besöker ryssjor i huvudsak skulle vara unga (0 eller 1 år). Ryssjevikare försedda med instrument eller märke på simhuden har än så länge inte påträffats på nytt i ryssjorna, 56 l Jägaren l 6 l 2012 Vikaren dyker djupare I vikarnas vandringar har det inte påträffats lika regelbundna rytmer som hos gråsälarna, som regelbundet förflyttar sig mellan sina mat- och viloställen i Finska viken och Bottenhavet. Vikarna ser inte heller ut att favorisera vissa kustområden på samma sätt som gråsälarna, utan de rör sig på ett vitt område. I gråsälens vandringar kan vi observera en viss rätlinjighet från plats a till plats b, medan vikarens vandringar karakteriseras av ett ?omkringflackande? på ett vidare område. Det var en stor överraskning att de undersökta vikarna rörde sig på ett i snitt större område än gråsälarna. I jämförelse med den för sina vandringar kända gråsälen har ju vikaren traditionellt ansetts vara ett djur som rör sig litet och är speciellt platstroget. Det genomsnittsliga levnadsområdet för de åtta vikare som var med i uppföljningen var dock hela 18 100 kvadratkilometer. På basen av de 17 ryssjegråsälar som undersökts med motsvarande metod var gråsälens genomsnittsliga levnadsområde däremot cirka 11  700 kvadratkilometer. Vikarna gjorde också något djupare dykningar än gråsälarna: vikarnas dykningar nådde i medeltal till sjutton meters djup och varade i tre minuter. Gråsälarnas dykningar nådde i medeltal till tretton meter och räckte något under tre minuter. Av de undersökta vikarna gjordes djupdykningsrekordet (209 meter) av en 40 kilo tung hona under en drygt sex minuter lång dykning. Denna dykning överträffar den 77 kilo tunga gråsälhanens 181 meter djupa rekorddykning från en tidigare undersökning. Tidsmässigt ligger de maximala dyktiderna för de båda arterna vid cirka 20 minuter. l
• EN STARK OCH SÄKER LEGEND. www.toyota.? TOYOTA HILUX. Professionella yrkesmänniskor litar på Hilux styrka och hållbarhet - därför är den Finlands överlägset mest sålda pick-up. Efter mer än 40 år har Hilux uppnått legendstatus: en kontinuerlig utveckling försäkrar att Hilux har de bästa terrängegenskaperna, de minsta utsläppen och en märkbart hög utrustningsnivå. Som standard har Hilux SR bl.a. en stor Toyota Touch multimediaskärm, som inkluderar backkamera, Bluetooth handsfree och ett audiosystem med 6 högtalare med aux-in/USB-uttag. Välkommen att testa Hilux! Hilux Extra Cab 2.5 D-4D, modeller från: rekommenderat pris exkl. bilskatt 28 310 ?, uppskattad bilskatt 6 297,50 ?, uppskattat totalpris 34 607,50 ?. Hilux Double Cab 2.5 D-4D, modeller från: rekommenderat pris exkl. bilskatt 31 650 ?, uppskattad bilskatt 15 210,89 ?, uppskattat totalpris 46 860,89 ?. Hilux Double Cab 3.0 D-4D automat, modeller från: rekommenderat pris exkl. bilskatt 36 800 ?, uppskattad bilskatt 22 447,59 ?, uppskattat totalpris 59 247,59 ?. EU-kombinerad förbrukning 7,3-8,6 l/100 km, CO2-utsläpp 193-227 g/km. Garanti 3 år/100.000 km. Pick Up-klassens förbrukning och CO2-utsläpp i jämförelse: Hilux Extra Cab 2,5 7,3 l/100 km CO2 193 g/km VW Amarok Trendline 2,0 TDI 7,9 l/100 km CO2 208 g/km Isuzu D-Max Space Cab 2,5 7,4 l/100 km CO2 194 g/km Nissan Navara King Cab 2,5 8,4 l/100 km CO2 222 g/km Ford Ranger Super Cab XL 2,2 8,3 l/100 km CO2 219 g/km Uppgifterna hämtade från importörernas nätsidor 6.9.2012.
• Text och bildert: Erkki Kauppi s n b a a n l a u K Tidigare användes knepiga tabeller för att beräkna kulans bana. Det gick massor av tid till att räkna ut banan. Nu räknar datorn ut kulbanan på bråkdelen av en sekund med hjälp av ett ballistikprogram. K l Kulbanan för ett avfyrat skott kan delas in i fyra delar. På insidan av pipan finns det innerballistiska området. Kulan startar av krutgasernas effekt och accelererar kraftigt. Den ytterballistiska fasen finns mellan vapnets pipa och målet. I början av detta område kan vi urskilja ytterligare ett mellanballistiskt område som finns direkt efter pipmynningen. När kulan lämnat vapnets räfflor ger krutgaserna en extra stöt till. Det tar ett par meter innan kulan stabiliseras i 58 l Jägaren l 6 l 2012 kulbanan. Slutballistiken definierar hur kulan beter sig när den träffat målet. Den här artikel fokuserar på den ytterballistiska fasen. Jordens gravitation och luftmotståndets effekter När kulan lämnar pipans mynning påverkas den av två stora faktorer; jordens gravitation och luftens motstånd. Dessutom orsakar kulans vridning en liten rotation, likaså vrids kulans bana av corioliseffekten som orsakas av jordens omlopp. Deras effekt är dock så liten att vi inte behöver ta hänsyn till dem vid jaktskytte utan kan överlåta det bekymret till artilleriet. Luftmotstånd innebär att skjuta undan luften åt sidorna vilket fortlöpande saktar ner kulans hastighet. Ju bättre ballistisk form kulan har, desto bättre klarar den luftmotståndet. En kula med spetsig topp behåller hastigheten betydligt bättre än en kula med rund eller platt topp. Bondade kulor och brennekepatroner tappar hastigheten mycket snabbt. Ballistisk koefficient (BC = ballistic coefficient) är ett tal som anger kulans ballistiska egenskaper. Jaktkulornas BC är vanligtvis mellan 0,15 ? 0,55. Den förstnämnda är för en kort, trubbig kula och den senare för en spetsig, ?boat tail?- kula. Mycket spetsiga kulor kallas för VLD (very low drag) kulor. Värstingarna är svarvade av mässing, nålvassa och med en ballistisk koefficient på mer än 1,0. Den ballistiska koefficienten ändras något vid olika hastighetszoner. Amerikanska Sierra Bullets ger flera olika värden beroende på kulans hastighet. Vid normalt jaktskytte klarar man sig bra med ett BC-värde.
• Tabell 1 ballistiska värden för 308 Win /236 A Hastighet Energi Fall Flygbana Vind m m/s Joule cm cm cm sek. 0 795 3686 0,0 -4,5 0,0 0,0000 50 760 3370 -2,0 1,4 0,7 0,0643 100 726 3076 -8,2 3,0 2,9 0,1316 Avstånd Flygtid 150 693 2802 -19,1 0,0 6,7 0,2021 200 661 2547 -35,2 -8,1 12,2 0,2760 250 629 2310 -56,8 -21,9 19,5 0,3535 300 599 2092 -84,6 -41,8 28,8 0,4350 350 569 1890 -119,7 -68,6 40,2 0,5206 400 541 1705 -161,5 -103,0 53,8 0,6107 450 513 1536 -212,1 -145,7 69,8 0,7057 500 487 1382 -272,1 -198,8 88,4 0,8057 1000 312 568 -1667 -1514 436 2,13 1500 252 370 -5558 -5327 1025 3,94 2000 215 234 -13378 -13067 1802 6,12 2500 188 206 -26772 -26383 2780 8,7 Kulor i tabell 2, från vänster 120A, 256A Hammerhead, 236A Super Hammerhead och 408A Swift Scirocco. Tabell 2 BC Avst Hastighet m/s Flygbana cm Vindavvikelse cm 0m 100 m 200 m 300 m 0m 100 m 200 m 300 m 0m 100 m 200 m 300 m 120A 0,316 900 802 711 626 -4,5 0 -10,8 -41,2 0 3,3 14,0 33,4 256A 0,270 795 689 592 504 -4,5 0 -16,3 -60,9 0 4,7 20,0 48,7 236A 0,420 795 726 661 599 -4,5 0 -14,6 -50,9 0 2,9 12,2 28,8 408A 0,507 795 738 683 630 -4,5 0 -13,6 -48,2 0 2,4 10,0 23,3 Ballistikprogram till hjälp Den ballistiska koefficienten räknas ut med formeln: M ??l BCPhysics = ???????? = ???????? Cd Cd ? A BCPhysics = ballistisk koefficient M = kroppens massa A = kroppens tvärsnittsarea Cd = luftmotståndskoefficient ? = genomsnittlig densitet l = kroppen längd Av detta kan vi se att ju större luftmotståndskoefficient, desto mindre BC. Ökad densitet ökar likaså den ballistiska koefficienten. Tidigare användes knepiga tabeller för att räkna ut kulbanor. Att beräkna en kulbana tog massor av tid. Nu räknar datorn ut kulbanan på bråkdelen av en sekund med ett ballistikprogram. Det finns program till salu, men också gratisversioner på Internet. Många kul- och patrontillverkare lämnar också uppgifter om ballistik. Ballistikräknare finns bl.a. på Lapuas, Normas och Sakos webbplatser. I de mer avancerade räknarna går det att välja olika inskjutningsavstånd. Det går också att beakta skjutvinkel och effekten av luftens densitet i bergsförhållanden. Eftersom frågan är så omfattande granskar vi olika kulor av kaliber 308 Win som exempel. Följande tabell visar de ballistiska värdena på Sakos 308 Win/236A älgkula uträknat med programmet Ballistic Explorer. På jakt finns ingen användning för information om vad som händer efter några hundra meter, men det ger en uppfattning till exempel om hur farlig en kula kan vara på långa avstånd. När kulan lämnar pipans mynning börjar jordens dragningskraft dra den neråt. Om kulan släpps från en och en halv meters höjd träffar den enligt fysikens formler marken efter 0,553 sekunder. Vi kan se i kolumnen för flygtid att en kula som skjuts vågrätt då befinner sig på cirka 370 meters avstånd. Det stämmer rätt väl överens med siffrorna i fallkolumnen. Fallkolumnen visar kulans fall från pipans mittlinje. Flygbanan igen visar hur kulan avviker från siktlinjen. Vindavvikelsen är för sidvind på fem m/s, vilket vi med andra ord normalt inte behöver notera på älgjakt. Tabellen nedan visar tre olika värden på 308 Win kulor. Kulorna är en 8 grams helmantlad, en 11,7 g trubbig Hammerhead, en Super Hammerhead och en spetsig Swift Scirocco. Kulan 120A behåller hastigheten ganska bra, flygbanan är väldigt rak och vindavvikelsen acceptabel, men måste beaktas om du skjuter toppfågel på långt avstånd. Hammerhead förlorar hastighet ganska kraftigt, flygbanan faller dubbelt på 300 meters avstånd jämfört med en helmantlad. Vindavvikelsen är avsevärd. Super HH och Swift Scirocco behåller hastigheten väl, flygbanan är bra och vindavvikelsen utmärkt. På inhemsk älgjakt är skjutavståndet vanligtvis under hundra meter och då är det inte nödvändigt att bry sig om flygbanor. Men om man åker till exempel till en savann för att skjuta små antiloper så är det bäst att bekanta sig med ballistiken. Älgkulornas flygbanor avviker inte mycket i praktiken. I följande tabell visas några kulor i kalibern 308 Win inskjutna på 100 meters avstånd. Även om de beräknade fallen på Jägaren l 6 l 2012 l 59
• Skrivtävlingens skörd Tabell 3 Kulans flygbana 308 Win Kula Vikt Avstånd/fall g 0m 25 m 50 m 75 m 100 m 150 m 200 m 300 m 235A 9,7 -4,5 -2,06 -0,47 0,23 0 -3,46 -11,3 -41,8 480A 10,7 -4,5 -1,91 -0,27 0,38 0 -4,08 -13,0 -47,2 256A 11,7 -4,5 -1,74 -0,01 0,59 0 -5,15 -16,3 -60,8 236A 11,7 -4,5 -1,81 -0,13 0,49 0 -4,53 -14,2 -50,9 408A 11,7 -4,5 -1,83 -0,16 0,46 0 -4,35 -13,6 -48,2 227A 13,0 -4,5 -1,56 0,22 0,76 0 -5,73 -17,7 -63,3 Tabell 4 Fågelkulor Hastighet m/s Patr/kula BC Flygbana cm Avstånd m Avstånd m 0 Vindavvikelse cm Avstånd m 100 200 300 100 150 200 300 0 100 200 300 222/105G 0,184 975 802 649 515 2,1 0 -6,8 -39,4 0 5,3 23,3 58,5 243/114E 0,348 870 783 701 624 2,4 0 -6,8 -36,1 0 3,1 13,2 31,3 308/120A 0,316 900 802 711 626 2,2 0 -6,5 -34,6 0 3,3 14,0 33,4 kulor av olika modell avviker väsentligt från varandra är flygbanorna väldigt lika när vapnet är inskjutet på hundra eller 150 meters avstånd. Vissa jägare vill skjuta in sitt vapen på 75 meters avstånd för att säkerställa ett godkänt resultat på ett ?svårt? skjutprov. Men tabellen visar att det går rätt bra också att på skjutprov skjuta in på 100 meter. Om man behöver skjuta på 300 meters avstånd måste siktpunkten höjas, annars går kulan under älgen. Kulor av olika typ men med samma vikt träffar ganska bra på samma ställe. Lättare och tyngre kulor kräver å andra sidan en ny inskjutning. Även om de teoretiska flygbanorna är nästan identiska kan de beteendemässiga skillnaderna hos olika vapen vara förvånansvärt stora. Det är en bra idé att testa med sitt eget vapen. De vanligaste kalibrarna vid fågeljakt är 222 Rem, 243 Win och 308 Win. I följande tabell visas några värden med tanke på fågeljakt. Tabellen visar att flygbanorna upp till trehundra meter är ganska lika. Om du vill skjuta till exempel på 200 meter, lönar det sig att skjuta in vapnet på till exempel 175 meters avstånd. I det här fallet går kulan knappa fyra centimeter över på hundra meter och lika mycket under på tvåhundra meter. En lätt 105G förlorar hastighet upp till femhundra och vindavvikelsen är betydligt större än hos tyngre kulor. Dessa behåller också en hastighet på ca 150 m/s på 2500 meters avstånd, vilket gör att de fortfarande är livsfarliga. För 60 l Jägaren l 6 l 2012 Fågelkulor 222Rem/105G, 243 Win/114E och 308 Win/120A att skjuta så långt krävs det en utgångsvinkel på omkring 40°, men på toppjakt är detta möjligt. Visserligen ingår det inte i normal jakt, men att skjuta från flygplan ger en intressant bild av ballistikens under. Tänk dig ett flygplan som flyger lite snabbare än ljudets hastighet, 350 m/s och en kula 7,62x51 som avlossas och far med 840 m/s. I förhållande till marken far kulan iväg i 1190 m/s. Efter sju sekunder har kulan flugit 2500 m och har en hastighet på 204 m/s. Samtidigt har flygplanet flugit 2450 m. Om planet håller en lämplig kurs kommer kulan strax in genom bakfönstret.. l Ville Alasalmi 17 år Jägare och naturskyddare n Jag sitter ensam på passet. Skogen susar omkring mig. Det är fridfullt. Naturen visar igen sin vackra sida. Sedan hörs knaster och prassel. Där uppenbarar den sig bakom träden: älgen. Så stor den är, och ståtlig. Skogens härskare. Längre bort uppenbarar sig en kalv, ett litet och skyggt djur på skrangliga ben i sin mammas fotspår. I det läget tänker väl var enda jägare tanken: ska jag skjuta? Alltså, får jag skjuta? Det får jag. Jag har licens för det. Borde jag skjuta? Det borde jag göra. Kan jag skjuta? Javisst. Jag befinner mig på den perfekta platsen. Studsaren är klar och ingenting skymmer sikten i kikaren. Jag kan lägga ett bra skott. Jag är redo. Men ändå: ska jag skjuta? Jakten har en etisk grund som delar folk och engagerar. Somliga är för medan andra är emot. Somliga har inte tänkt igenom saken ordentligt. Andra vill inte ens göra det. Själv har jag tänkt på saken rätt mycket och också rätt grundligt. Som jag ser det är människan bara ett djur bland andra som strövar på denna jord. Men människan är helt klart det mest utvecklade av alla djur. Bara en idiot skulle förneka det. Inget annat djur har omskapat jordklotet lika mycket som människan, som har lämnat ett bestående avtryck i naturen ? mest av ondo. Människans verksamhet har inneburit att många djur har dött ut och är ett hot mot naturen. Eftersom människan står överst i djurvärlden är det, tycker jag, människans skyldighet att skydda det övriga livet. Vilket vi också försöker göra. Därför ska jakten vara reglerad och följa god sed. Viltet ska avlivas på ett sätt som inte vållar oskäligt lidande. På den kanten står det väl till i vårt land. Vi ska ha en ödmjuk inställning till jakten och visa empati gentemot viltet. Djupsinniga tankar är vackra på pappret, men på jakt tenderar de att bli glömda. När vi är ute på jakt och en lovlig fågel flyger upp rätt framför näsan på en så finns det inte tid för etiska grubblerier ? i synnerhet inte om jägaren är ung och oerfaren. Det medger jag också för min egen del. Man pangar bara på efter fågeln, litet uppskrämd, utan att alltid ha tänkt efter. En äldre och klokare jägare kan klara av att tänka förnuftigare. Borde åtminstone. Etiskt sett är jakten i själva verket ett smärre ont medan köttproduktionen är en större etisk fråga. Där är djuren ingenting mer än maskiner för människan. I naturen är djuret fritt och har en chans att överleva. Jägaren behöver både skicklighet och tur för att fälla ett vilt medan köttproduktionen är obeveklig; nuförtiden skulle mänskligheten inte ens kunna leva på jakt. Grottmänniskans tidevarv är sedan länge förbi. Jakten är en del av livets kretslopp, en del av den cirkel som vi har läst om i biologin; det är meningen att räven ska äta haren. Jakten ingår i naturlagarna, i djungelns lag. Och människan är skapt till att också äta kött. Evolutionens resultat är ingen slump. Självfallet är vi inte några renodlade rovdjur, men redan grottmänniskorna hade ju vapen.
• Jakten på statens marker Med en tjäderhöna i siktet Den duggregniga tystnaden i ödemarkerna i Tulppio bryts av spetsens ettriga skall. Jag smyger försiktigt an, litet andfådd. Jag lägger mig okvinnligt raklång i det våta riset och jämkar hårkorset på plats. Där sitter den ju och väntar, fast den inte vet om det. Den stora tjäderhönan. Mitt första vilt. ?Jakten, liksom överhuvud varje hushållning som grundar sig på naturens håvor, innebär att vi tar vara på överskottet?. Ett utdrag ur en pinfärsk förvaltningsplan för skogshöns? Ingalunda. Det var den första jakttidningen i vårt lands historia, Sporten ? Tidning för manlig idrott, som publicerade detta fortfarande aktuella budskap redan år 1887. Varje jägare vet att viltet ska utnyttjas utan att tära på den produktiva stammen. Men det är lika viktigt att också omsätta kunskapen i praktiken. Hur ser stammen och dess struktur ut och hur stor är avskjutningen? Aktuell viltinformation som har samlats in med tillförlitliga metoder har blivit ett primärt kriterium som styr beslutsfattandet. Orsakerna ligger i tidsandan. Det viktigaste är förstås att säkra jaktens hållbarhet. Åtgärder som berör naturen granskas nuförtiden med ett ständigt finmaskigare såll, oavsett om det handlar om gruvdrift, skogsbruk eller jakt. Vi är en del av EU:s gemensamma naturresurspolitik, som ställer specifika krav på hur naturen utnyttjas och skyddas. Kontrollen ökar kontinuerligt och även andra än jägarna deltar gärna i debatten om viltet. Av jägarna krävs det allt oftare klara bevis på att jakten är hållbar. Jägarna är absolut inte någon konsensusförening. Vilket vi också kunde se under den gångna höstens uppskattningar av hönsstammarna och förslag till fredningar. Jakten har varit och är fortsättningsvis motstridiga strävanden, passioner och konkurrens om marker och resurser. Det finns älgjägare, björnjägare, spetsjägare, vorstehjägare, marklösa, markägare, bågskyttar. Det finns ortsbor och det finns höga herrar från Nyland. Vad värdet beträffar står ingen jaktform över någon annan. Vi har inventerat skogshönsen i decennier med olika metoder och den längsta tiden med vilttrianglar. På lång sikt ser dock inventeringsaktiviteten ut att ha minskat. I framtiden kommer förändringarna i befolkningsstruktur och livsstil, urbaniseringen och jägarnas åldersstruktur att vara faktorer som tvingar jägarkåren att fördomsfritt börja utveckla nya metoder. Det gäller att för framtiden säkra tillgången på viltinformation och hålla inventerarnas motivation uppe. I dagsläget samlar vi in mängder av olika slags observationsinformation som skulle kunna producera lika exakta uppskattningar av bestånd och tätheter som triangelinventeringarna eller åtminstone fungera som ett kompletterande material bara vi utvecklar systematiken. Det är ju jägarna själva som producerar all den här informationen ? genom trianglar och på andra sätt. Till dessa andra sätt hör bland annat observationer som görs under pågående jakt och fåglar som räknas vid skallprov. Genom att ta hänsyn till regionala särdrag - som vi gör i fjällområden genom att inventera med hönshundsassistans ? blir det kanske möjligt att lokalt ta fram ett betydande observationsmaterial. En förnyad granskning av vilttrianglarnas biotoper vore kanske av nöden, liksom att använda avskjutningsstatistiken effektivare än vi gör idag. För forskningen tar arbetet inte heller slut: vi borde utreda vilken effekt som tidsmässiga begränsningar och förbud har på avskjutningens storlek och struktur, och hur stort uttag arterna tål. Pirjo Ilvesviita Regionchef/ Jakttjänster, Forststyrelsen I dessa tider då jakten som hobby blir allt mera trängd och det ständigt ropas efter fler naturskyddsområden krävs det framför allt kompromisser och samförstånd, och att vi sluter upp kring ett gemensamt mål. Vi ska göra oss hörda, men också lyssna uppriktigt. Debatten om jakttiderna på hönsfåglar visade ? åtminstone här i norr ? att processen fortfarande söker sin form. Om det inte känns jobbigt utan orättvist så ska vi självfallet ifrågasätta. Faktum är att de viktiga målsättningar som har blivit uppställda för jakten aldrig kan realiseras om inte folket på fältet och de styrande instanserna engagerar sig och för en konstruktiv dialog. Ingen har råd med arrogans - varken på fältet eller i förvaltningen. Vi måste vårda kontinuiteten. Jag andas in djupt och kröker pekfingret. Det dunsar till under tallen. Vovven nickar gillande och ler ? åtminstone tolkar jag det så. Visst, det fanns fler stora baddare, men det räcker till med en. För den här gången. Jägaren l 6 l 2012 l 61
• Jyri Rauhala, Reijo Kotilainen och Jörgen Hermansson I Bilder: Teemu Karhula På besök hos grannen i väster: Viltskadecenter i Grimsö Jari Niskanen I slutet av augusti åkte representanter för jaktvårdsföreningarna i Södra Tavastland och Egentliga Finland till Viltskadecenter i Grimsö i Sverige för ett studiebesök. Vi fick veta mera om centrets verksamhet, inventeringar av stora rovdjur och systemet för skadeersättningar. 62 l Jägaren l 6 l 2012 V
• V l Viltskadecenter ligger i Grimsö i Lindesbergs kommun, drygt två timmars körning från Stockholm mot Oslo. Centret är underställt Svenska Lantbruksuniversitetet, SLU. Trots vår strama tidtabell hann centrets chef Inga Ängsteg och forskaren Jens Karlsson ge oss en oerhört fin presentation. Det svenska viltskadecentret är ingen viltpolitisk aktör, utan verksamheten leds av en styrelse till vilken hör företrädare för bland annat intressegrupper och länsstyrelser. Det hör inte heller till centrets uppgifter att bevilja tillstånd. Till Viltskadecenters egentliga uppgifter hör utöver direktivarterna (bland annat de stora rovdjuren, örnarna, tranorna och svanarna) även vildsvinen och gässen. Centret ska följa med de här arternas bestånd och skadeutveckling, och förebygga skador. Med andra ord är det centrets grunduppgift att förebygga och begränsa skador som orsakas av fredade arter. Viltskadecenter uträttar delvis samma arbete som Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet hos oss i Finland. Det praktiska arbetet med att förhindra viltskador tangerar i viss utsträckning den finska viltförvaltningens uppgifter. På internetsidan www.viltskadecenter. se finns en hel del matnyttigt att läsa om centret och dess verksamhet. Rovdjuren och inventeringarna i Sverige Inventeringarna av järv, lodjur och varg görs huvudsakligen på vintern. Jägare, renskötare och andra rovdjursobservatörer rapporterar sina rovdjursobservationer till en besiktningsman, som i de flesta fall åker ut till platsen för en besiktning, och för in uppgifterna i en positionsdatabas. Björnbeståndens och även vargbeståndens storlek beräknas genom analyser av dna:t i djurens avföring. Vid inventeringarna används också telemetri. I Sverige finns cirka 70 personer avlönade av länsstyrelserna som i sitt arbete bland annat koordinerar och kvalitetssäkrar rovdjursinventeringarna. Under 2011 uppskattades den svenska björnstammen till 3500 individer, lodjuren till 1500, järvarna till 750 och vargarna till 300 individer. Med andra ord finns det fler björnar och järvar hos grannen i väster än hos oss, ungefär lika många vargar och klart färre lodjur. Jens Karlsson visar en skyddsväst för hund. Skadeersättningar Till Viltskadecenters uppgifter hör också att följa med vildsvinsstammarna och förebygga skador I Sverige är den övergripande principen den, att normala viltskador inte blir ersatta. Skador orsakade av direktivarter som de stora rovdjuren ersätts och det läggs resurser på det förebyggande arbetet. I normalfall ersätts inte skador orsakade av jaktbara viltarter som älg, utan förebyggandet av sådana viltskador ska skötas inom den normala dimensioneringen och inriktningen av jakten. Den klart största delen av de medel som används till skadeersättningar och förebyggande av skador, går till att ersätta och förebygga skador orsakade av sälar, och till skador orsakade av stora rovdjur. För produktionsdjurens del är det meningen att ersättningarna ska betalas ut till sitt fulla belopp. Som en detalj i sammanhanget kan vi här nämna att det sedan 1997 inte har hänt en enda gång i Sverige att en häst blivit dödad av en björn. För vargens del finns det några kända fall. Dessutom finns det ett känt fall där ett lodjur har angripit en häst. De stora rovdjuren dödar årligen mellan 500 och 700 andra produktionsdjur än ren. Av detta är vargens andel 200 till 400 djur. Jägaren l 6 l 2012 l 63
• De stora rovdjuren och örnarna orsakar skador på renar för cirka 50 miljoner kronor om året. Samebyarna ersätts med 200 000 kronor om det i området konstateras häckande kungsörn eller kullar av järv, lo eller varg; varje art separat för sig. I Sverige dödas årligen mellan 30  000 och 50  000 renar av örn eller rovdjur. Bara mellan 300 och 1000 av renarna är slagna av varg, vilket beror på att vargen förekommer sparsamt i renskötselområdet. I Sverige utbildas besiktningsmän som besiktar inträffade rovdjursskador och identifierar rovdjuret. Skador orsakade av fåglar och sälar ersätts i Sverige med ungefär 25 miljoner kronor per år. De största skadorna uppstår på våren när enorma flockar med tranor landar för att beta på åkrarna. Tranan river nämligen upp brodden med rötterna ur marken. Under perioden 1980 till 2003 ökade antalet tranpar från 12 000 till 23  000. Liksom i Finland är tranan en fredad art. Även antalet gäss har vuxit kraftigt, räknat i individer. Grågåsstammen uppskattades i september 2008 till 220 000 individer, kanadagässen i november samma år till 45 000 och sädgässen i oktober till drygt 60 000 individer. Vi fick veta att jakten efter de jaktbara gåsarterna har minskat i Sverige, vilket i sin tur inverkar på skadeutvecklingen eftersom fåglarna inte blir störda när de betar. Jaktturisternas intresse för gåsjakt har däremot ökat. Förebyggandet av skador sker i första hand genom jakt, förutsatt att arten som orsakar skadan är jaktbar. Föreläsning pågår. 64 l Jägaren l 6 l 2012 Den svenska lagstiftningen avviker avsevärt från finsk praxis när det gäller förebyggandet av viltskador med jaktliga metoder. Hunden i människans tjänst Ett av de starkaste minnena från vårt besök på Grimsö var sättet på vilket svenskarna använder hund vid undersökningen av olika rovdjursskador och de fortsatta åtgärderna. När en rovdjursskada inträffat försöker svenskarna säkra en observation av rovdjuret med hjälp av en specialutbildad hund, vars utbildning håller ?knarkhundsnivå?. Det är staten som äger de här hundarna och står för kostnaderna medan hundföraren står för utbildningen. I verksamheten används ofta labradorer med jaktlig härstamning, schäfrar och belgiska vallhundar. Vi var väldigt intresserade av att gå in på detaljer om hur de här hundarna utbildas; så mycket klarnade dock att de testas omsorgsfullt på riktiga rovdjur försedda med gps. Genom att jämföra hundens och exempelvis en björns positionsangivelser kan det bekräftas att hunden följer rätt rovdjur. I synnerhet när det gäller björn använder svenskarna rätt färska spår eftersom det i trakter med gott om björn finns en risk för förväxling med andra björnar. Under gynnsamma förhållanden kan en hund ta upp spår som är en hel vecka gamla. Utbildningen av specialhundar är en krävande process och för att nå den önskade nivån måste hundarna klart och tydligt klara de test som krävs. I bästa fall kan man med en sådan hund också under svåra förhållanden verifiera vilket stort rovdjur som har varit framme i ett enskilt fall. Hundarna används inte bara vid hanteringen av en skada utan också vid fällningen av ett problemrovdjur, om en sådan lösning är påkallad. Självfallet dödar rovdjuren hundar också i Sverige. Ungefär 50 till 70 hundar blir dödade varje år och i uppskattningsvis 25 till 50 av fallen är det en varg som varit framme. Också i Sverige upplevs detta som ett stort problem. Antalet dödade hundar är inte stort i förhållande till det totala hundbeståndet, men en ersättning i pengar lindrar inte de mänskliga känslor av sorg och hat som förlusten av en jakthund eller sällskapshund framkallar. till bebyggelse och åkrar för grönföda eftersom det fortfarande är knappt om föda i skogen. Det här är ett fenomen som det självfallet är svårt att förhindra. Svenskarna har kommit till samma slutsats som vi: förhindra så gott det går björnens möjligheter till föda vid bebyggelse. Däremot finns det inga uppgifter om att människor skulle ha blivit angripna av varg. För lodjurets del känner vi till ett fall där en småvuxen individ attackerade en kvinna som var ute på promenad och bet henne i benet. Om vi förstod det hela rätt så gick det värre för lodjuret än för kvinnan, eftersom kvinnans manliga promenadsällskap hittade en lagom stor sten att kasta. Samarbete välkommet Rovdjuren och det övriga viltet ? rovdjuren och människan I områdena med de tätaste rovdjursbestånden i Sverige anser man att det vilt som jägarna och rovdjuren konkurrerar om inte längre riktigt räcker till för jakt. I synnerhet inom vargrevir är effekterna på älgbestånden stora. I områden med täta rådjursbestånd har man observerat att vargens inverkan på det övriga viltet är mindre eftersom vargen gärna riktar in sin predation på rådjur om sådana finns att tillgå. Hur klarar sig då människan i konkurrensen med rovdjuren? Varje år händer det en gång eller två att en människa blir attackerad av en björn. Ofta följer attacken på en skadskjutning under en jakt. På våren söker sig björnarna Här presenteras Viltskadecenter. Under vårt besök nämnde Inga Ängsteg att de på Grimsö knappt någonsin får gäster av det här slaget från Finland. Samarbete i forskningsfrågor har förekommit i viss utsträckning, men jägarna och viltförvaltningen har lyst med sin frånvaro. Vi som besökte Grimsö ser goda möjligheter att utveckla samarbetet: i mångt och mycket hanterar vi de här frågorna på samma sätt i bägge länderna. Från Viltskadecenters sida skulle man gärna se ett utökat samarbete. De korta samtal som vi hann med under de få timmar som besöket varade visade också att vi kan ha olika erfarenheter av saker och ting. l Ett stort tack till Viltskadecenter och till Inga och Jens!
• Uovision Technology on johtava riista- ja valvontakameroiden valmistaja, jonka innovatiiviset tuotteet ovat saavuttaneet vankan suosion maailmanlaajuisesti. Uovision-riistakamerat ovat huippulaadukkaita ja teknisiltä ominaisuuksiltaan alan edelläkävijöitä. Kaikki mallit ovat varustettuja suomenkielisellä käyttövalikolla, joten ne ovat miellyttäviä käyttää. Uovision-riistakamerat käyttävät ihmisen silmälle täysin näkymätöntä inramustasalamaa, joten ne soveltuvat erinomaisesti myös valvontakäyttöön. UUTTA! 419 ? 339 ? 399 ? UM565-3G 8.0 MP HD PANDA 6.0 MP HD 8.0 MP lähettävä riistakamera Edullinen kuvien datalähetys sähköpostitse! UM565-HD 8.0 MP 8.0 MP riistakamera Täysin näkymätön inframustasalama! Lähettävät etäohjelmo ja kaksisuuntitavat a riistakame iset rat UM565-3G 8.0 MP HD PANDA 6.0 MP HD UM565-HD 8.0 MP Kuvien pyyntö kameralta tai asetusten vaihto etänä tekstiviestikomennoin! Katso lisää nettisivuiltamme 159 ? 279 UM565 ? UV565 Puh. 0600 14902
• Pirjo Ilvesviita, regionchef, djurtjänster, Forststyrelsen Jakt är en form av Just nu följer samhället jakten med känsliga känselspröt. Jakten som en form av hållbart nyttjande av förnybara naturresurser måste därför kunna motiveras. Detta kan vara svårt eftersom djuren har många olika betydelser för människan och jakten innefattar avlivning av djur. Likaså ställs naturvård och jakt ofta i onödan mot varandra trots att jakten gynnar både naturen och samhället. D l Djuret är inte enbart en samhällelig utan också en mycket personlig fråga för var och en av oss. Husdjur är för de flesta en del av familjen och de har en viktig funktion för människans välbefinnande. Djur, både vilda och tama, humaniseras och samma känslor riktas mot dem som mot en annan människa. Även kulturen formar uppfattningen om djur. Vissa djur blir tabubelagda med starkt symbolvärde medan andra ? också akut hotade ? väcker knappt något intresse. Människans relation till djuren är full av motsägelser som är svåra att förklara rationellt. Detta återspeglas i utövandet av jakten och i attityderna mot jakt. Samhället måste acceptera jakten I Finland har attityden till jakt alltid varit väldigt positiv, bl.a. har det stora antalet jägare, de omfattande jakträttigheterna och naturens betydelse för människornas fritidsaktiviteter och rekreation bidragit till detta. Det har också funnits tillräckligt med jaktmarker och utrymme att jaga. Genom lagstiftning har jaktmöjligheten tryggats för alla som är intresserade. Viltstammarnas livskraft är relativt bra och dessutom har jaktens styrsystem kunnat reagera tillräckligt snabbt på förändringar både i naturen och i samhället och på de krav som de ställer. Jägarna har många motiv för sin jaktverksamhet. För en del är jakten att föra 66 l Jägaren l 6 l 2012 traditioner vidare och nästan en livsstil, för andra innebär jakten en viktig del av fritiden och samhörighet med andra. Största delen njuter av att vara ute i naturen, av att iaktta djur, av hundens arbete eller av stillheten. Andra kanske söker spänning, troféer eller stora fångster. Dessa personliga motiv ger anledning till att jaga. Jakten är ändå ingen självklarhet och i dagens samhälle går det inte enbart att ge personliga motiv för ett godkännande. För att jakten ska vara möjlig, kommer den alltid att behöva ha något slags nytta eller värde också ur hela samhällets perspektiv. Det innebär att det behövs goda argument för att överhuvudtaget kunna jaga. Jakten är då ett viktigt verktyg för att uppnå mål som är godkända av samhället. Djurets unika ställning Men varför är det så? Varför måste jakten berättigas och vad beror det på att jakten väcker större intresse än till exempel fiske eller bärplockning, som dock i princip handlar om samma sak: nyttjande av en naturresurs för människans behov? Det främsta skälet är kanske att djurets status i förhållande till människan är unik och avviker tydligt från övriga varelser. Djuren är som ?vi?, men ändå inte. Fysiskt står de mycket nära män-
• ELÄMÄÄ SUUREMPIA ERÄRETKIÄ Arttu Kotisaran ohjaama uutuuselokuva ikuisesti mieleen jäävistä eräretkistä naturbruk niskan och de förknippas med flera värden. De väcker många känslor ? såväl hat som affektion ? och tillgodoser människors sociala och emotionella behov och det är lätt att identifiera sig med dem. I synnerhet däggdjur och fåglar hör till samhällets moraliska omsorgsområde oavsett om de är vilda, tama eller halvtama. För fiskar och växter är situationen mycket mer neutral. Inställningen till djur och hur de behandlats har varierat med tiden. Massbränning av katter under midsommarfirandet eller förföljande av rovdjur har varit förståeligt i förhål- lande till tidsperioden, trots att moderna människan inte godkänner sådant. Lika lite som en människa från medeltiden skulle ha förståelse för att det spenderas närmare 3 miljarder euro på pälsvård, skönhetstjänster och hotell för husdjur ? som i Nordamerika förra året. Inställningen till djuren avspeglar sig alltid i jakten. I varje samhälle finns vissa gemensamma kulturella överenskommelser om vad som är tillåtet och vad som är förbjudet när det gäller hur djur behandlas. Utöver alla etiska principer och normer är förhållandet till djur också juridiskt reglerat. Djuren klassas också i olika kategorier som samtidigt rättfärdigar olika sätt att behandla dem. Man tillåter annorlunda hantering av produktions- eller försöksdjur än av husdjur eller vilt och det berättigas till exempel genom att skadan som det orsakar djuret värderas lägre än nyttan för människan. Logiken bakom djurhanteringen dikteras av de gemensamt godkända viktiga målen. Problematiken med döden Föreställningarna om jakten är förknippade med samhällets acceptans. Även om bytet inte nödvändigtvis är huvudsyftet med jakten, är det ändå en väsentlig del av jaktens karaktär. Vid jakt ingriper man i frilevande vilda djurs liv och det finns alltid en koppling till dödandet och döden. Dödandet och döden är i sin tur saker som människan har svårt att hantera, även om de är en del av naturen och livets gång. I själva verket vill man inte se det. I regel känner människan sympati och ångest inför ? oavsett om det gäller människor eller djur ? lidande eller smärta. Att orsaka smärta eller död åt en annan är alltid en svår sak som människan i de flesta fall vill avstyra från medvetandet. Också i samhället göms Pääasiallisena aihepiirinä on kana- ja vesilintujen pyynti, mutta monitasoisuudessaan elokuva aukoo uusia uria eräelokuvien kentällä. Tarjolla on niin silmänruokaa, hienoja tunnelmia, upeita tilanteita kuin myös syvältä luotaavaa ajattelemisen aihetta! Kesto n. 60 min., h. 23,90 ?. Runsaasti myös muita eräelokuvia, tilaa nyt pukinkonttiin! Soita tai tekstitä numeroon 0400 229 739 tai tilaa sähköpostiviestillä os. arttu@videosara.fi Lisätietoja www.videosara.fi och hygieniseras döden någonstans ?bakom kulisserna?, i slakterier för de djur som ska bli föda. Den moderna människan ser sällan hela produktionskedjan av de djur som blir föda. Man kan säga att avståndet mellan att döda och äta djuret har vuxit och förmodligen vill man inte ens se sambandet mellan köttproduktionen och de åtgärder som föregår. En livslevande kalv och biffen på tallriken verkar inte ha något med varandra att göra. På sätt och vis har människan lättare att acceptera en benoch skinnfri filead köttbit, eftersom djuret inte längre går att identifiera. Annat är det med jakt. Det speciella med jakten och det som ger upphov till konflikter strandar till stor del just på frågan ovan. Vid jakt är djurets död någonting mycket mer konkret än broilern som ligger i köttdisken. När djuret är inlindat till ett snyggt rektangulärt paket, har det liksom redan förflyttat sig till en annan kategori. Däremot är en blodig älg som spretar i släpkärran motbjudande och väcker avsky, eftersom döden kommer inför ögonen. Ur djurets synpunkt är det ändå frågan om precis samma sak. Jaktens samhälleliga värde betydande Naturvård, förbättring av djurens livsmiljöer och förvaltningen av viltstammarna är viktiga uppgifter i samhället, som någon måste sköta. Denna roll har jägarna redan haft i årtionden och genom tiderna har det varit det viktigaste argumentet för att få jaga. De är också ett bevis på verksamheter, där både samhällets intressen och de privata intressena kombineras på ett väldigt kostnadseffektivt och imponerande sätt. När samhället och naturen förändras måste jaktens värde och nytta motiveras om och om igen. Den tiden är förbi när jakten kunde motiveras med tillfredställande av jaktinstinkterna, jakt som sport eller avlivande av stora rovdjur. Idag har den hållbara jakten en betydande roll i bevarandet av biologisk mångfald och naturtillstånd i den mån det är möjligt. I ljuset av aktuell forskning bidrar vistelse i naturen märkbart till människans psykiska och fysiska välbefinnande, med betydande hälsoeffekter som följd. Naturrelaterade verksamheter bidrar till en utveckling av sociala kontakter och ger vid behov utrymme för egen frihet. Dessutom erbjuder det rikligt med naturupplevelser och nöje. Man kan bara gissa nyttan för nationalekonomin. Detta gäller i stor utsträckning även jägare och jakten. Frivilliga insatser i samband med jakten gynnar direkt jägaren, men framför allt samhället i övrigt. Det ekonomiska värdet rör sig årligen om miljoner euro. Vidare är jaktens betydelse viktig för den sysselsättning som relaterar till försäljning av utrustning och turismföretagande. Värdet av det fällda viltet är betydelsefullt för jägaren, men det är även den regionalekonomiska inkomsten för lokalsamhället och den näringsverksamhet som jakten bidrar till. En skarp motsättning mellan naturskydd och jakt talar framför allt om okunnighet och är inte längre förenligt med nutid. Det går absolut inte att förenkla jakten till ett dödande av djur. l Jägaren l 6 l 2012 l 67
• Text och foton: Eerikki Rundgren På vandring med Eki Vintertältning Tältet är en säkerhetsutrustning som inte ska lämnas hemma när man campar under vintern, även om avsikten är att övernatta i ödestugor. Det är få som vill till stugorna efter att de lärt sig knepen med vintertältning. I l I Norra Finland går det i de flesta fall Lunchrast i ett tält medan vinden viner utanför. Naturguidestuderande på toppen av Naltiofjäll med utbildaren Iiro Kakko. 68 l Jägaren l 6 l 2012 att skida från en ödestuga till nästa. Särskilt i vissa av de populäraste utflyktsmålen är stugnätverket så tätt att följande stuga nästan alltid finns inom en eller högst två dagsturer från den föregående. Under senvintern kan ödestugorna dock bli så fyllda av vandrare att det är ett trevligare alternativ att sova utomhus i ett tält. Och trots att det fortfarande finns plats kvar i stugan tidigt på kvällen, kan de som är sent ute komma skidande långt efter att mörkret fallit. Lyckligtvis gäller det bara de populäraste regionerna under den livligaste säsongen. I regel finns det gott om utrymme i ödestugorna och utrymme skapas efter behov när sängarna fylls av strövandrare. För det mesta står stugorna ändå alldeles tomma. Ödestugorna innebär bekvämlighet och trygghet för vintercamping. Till och med oerfarna grupper vågar sig ut på skidvandring om det finns en plats där de kan värma sig på kvällen, laga mat och torka utrustningen. När en del övernattar i tält kan andra sova i stugan. Planera skidvandringen så att den går via stugorna och även tangerar skärmskydd och andra eldplatser. Också om du väljer att sova i tält i stället för på skärmskyddets liggplats, kan kvällssysslorna göras bekvämt vid eldplatsen. Det går lika bra att koka vatten och torka stövlarna vid lägerelden som vid en kamin. Det går ändå inte enbart att förlita sig på övernattningar i stugor och i skärmskydd när man planerar en skidvandring på vintern. På grund av svåra väder? eller snöförhållanden kan fär-
• den gå långsammare än planerat, eller av någon anledning går stugan eller skärmskyddet inte att hitta. Då skall man även kunna övernatta utomhus i tält. Att övernatta i tält helt utan tryggheten av en stuga eller ett skärmskydd kräver redan lite mera erfarenhet. Också själva tältet måste vara av bra kvalitet och uppfylla de krav som vintercamping ställer. Tältet måste hållas uppe också vid övernattning i hård kuling i fjällen. Vind och snö är camparens vänner På vintern förbereds övernattningen i tält noggrannare än vanligt. Tältplatsen ska vara en skyddad men ändå tillräckligt öppen plats, där vinden har möjlighet att genom tältets ventilationsluckor blåsa bort fukt som bildats inne i tältet. Snö är inte ens nära på så kallt som underlag som tjälfrusen mark. Av den anledningen ska du inte skyffla bort snön, utan stampa den så kompakt som möjligt med hjälp av skidor eller snöskor. Det går utmärkt att slå upp ett tält på snön om du låter snön hårdna till en stund efter att du stampat. Tältet förankras i snön med hjälp av långa stöd som grävs ner horisontellt och täcks över med snö. I stället för vanliga tältpinnar kan du själv tillverka pinnar av t.ex. rönn, som du använder när du tältar på vintern. Ju kallare desto snabbare hårdnar snön runt pinnarna. Om tältet har en separat absid utöver sovutrymmet, lönar det sig ändå att skyffla bort snön. Det är lättare om du klär av dig såväl kläderna som stövlarna i fördjupningen mellan sovutrymmet och absiden innan du kryper till kojs. Ta inte in fuktiga och snöiga kläder i sovutrymmet för att undvika att fukt ska följa med i tältet med kläderna. Lämna ventilations- och dörröppningar så öppna som vind- och övriga väderleksförhållanden bara tillåter för att minimera den fukt som uppstår genom andningen. Det går att tillverka ett underlag av skumplast som är lika stort som sovutrymmets golv och som kan transporteras ihoprullat till exempel i pulkan. Rulla ut underlaget och sovsäckarna genast när tältet är uppsatt för att de ska hinna lufta sig före det är läggdags. Värmeproduktionen kräver energi Människans förmåga att klara kyla är mycket individuell. Där en sover sött kan en annan frysa. En och samma sovsäck passar inte alla, eftersom den måste vara måttanpassad så långt som möjligt för den som ska sova i den. En stor säck är kall eftersom det finns för mycket utrymme att värma upp. Det är viktigt att förstå att sovsäcken i sig inte värmer, utan endast håller inne värmen som människokroppen skapar. Ät och drick ordentligt före du går och lägger dig, eftersom det går åt mycket energi för att producera värme. På så sätt underlättar du också återhämtningen efter dagens ansträngningar. Ta med en smörgås och varm dryck i sovsäcken så får kroppen tilläggsenergi om det trots allt blir kallt under natten. Koka upp vattnet redan på kvällen och häll det i termos så går det mycket snabbare att få i ordning frukosten. Vädra sovsäcken utomhus genast på morgonen om vädret tillåter. Skaka ner kondenserad fukt som frusit till is på tältets innertak och sopa bort det innan du viker ihop tältet. Det är bättre att gräva upp tältpinnarna i stället för att dra, så att tältets fästningsöglor inte går sönder. Förutom att tältet är ett övernattningsredskap ska det ses som säkerhetsutrustning. När vinden viner i fjällen är det trevligt att tillbringa lunchrasten inomhus och redan ett tält räcker som väderskydd för en stor grupp människor. Vid olyckor är det verkligen viktigt att få patienten snabbt inomhus. l Det går bra att torka utrustningen och laga maten i en ödestuga även om man övernattar i tält. Vid Carissa Manto-oja renskötarstuga. Tältet skyddar effektivt mot vindens temperatursänkande effekt. Hanna och Eerikki tar emot det nya året i Noux. Tips n Sovsäcken behöver inte vara den dyraste möjliga vintersovsäcken om du redan äger till exempel en rymlig tresäsongs syntetsovsäck, samt en lätt dunsovsäck som ryms inuti den. Vid sträng kyla används båda, men vid milt väder eller när du övernattar i stuga räcker det om du kryper in i den ena. Använd hellre två underlag i stället för bara ett, precis som med sovsäcken. Ifall det inte finns tillräckligt med isolering undertill fryser du även i en bättre sovsäck . Ett luftfyllt underlag är riktigt skönt men kan alltid bli trasigt. Av den anledningen är det bra att ta med ett liggunderlag av skumplast. Jägaren l 6 l 2012 l 69
• Resultat från älgskytteprovet Antal skyttar på varje skjutbana n Inför årets älgjakt har 655 jägare avlagt det nya älgskytteprovet. För att skjuta godkänt, alltså att få ihop en totalsumma av åtminstone 150 poäng, har de flesta skyttar behövt skjuta tre serier (à 12 skott). En lite mindre del klarade sig på två serier medan några skyttar var tvungna att skjuta fyra eller fem serier. Medelpoängen per skott var 5,7. Nu återstår bara att utvärdera det nya älgskytteprovet tillsammans med skytteprovsledarna men hittills har omdömet varit övervägande positivt. (RJ) Brändö; 44 Föglö; 45 Lemland; 215 Kumlinge; 53 Hammarland; 301 Antal serier per skytt för godkändt prov. 400 350 350 300 262 Skyttar 250 200 150 100 50 41 2 3 5 4 Serier 5 Juha Reiman 0 Godkända älgskytteprov år 2000-2012 750 700 650 Antal prov 639 600 655 644 617 616 610 603 576 577 550 587 542 506 500 452 450 400 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År 70 l Jägaren l 6 l 2012 Åteljakt n Nu när vintern närmar sig börjar det på allvar dra ihop sig till säsong för åteljakt. Jakt- och viltvårdsenheten vill därför påminna om att det sedan den 1 augusti 2012 är tillåtet att sätta upp belysning vid åtel för att underlätta jakten på mårdhund, mink, räv och grävling i enlighet med 51b § jaktlagen (ÅFS 2012/13)
• Kommun Beviljade älglicenser 2012 Beviljade älglicenser 2011 Fällda älgar 2011 Vuxna Vuxna Totalt Tjur Kalv Totalt Kalv Ko Kalv Summa BRÄNDÖ n Jaktvårdsföreningarna har beviljat licenser på 270 älgar för jaktåret 2012 fördelat på 126 vuxna, 130 kalvar och 14 extralicenser som endast får utnyttjas i undantagsfall. Tilldelningen har legat på samma nivå de fyra senaste åren. (RJ) 27 54 25 27 52 15 9 18 ECKERÖ Älgjakten 2012 27 8 6 14 6 6 12 3 2 2 7 FINSTRÖM 0 8 8 8 10 18 3 1 2 6 20 FÖGLÖ 42 12 12 24 11 15 26 8 3 9 GETA 4 4 8 5 4 9 2 1 3 6 HAMMARLAND 8 10 18 15 10 25 2 2 6 10 6 6 12 8 8 16 2 2 0 4 KUMLINGE JOMALA 25 25 50 24 35 59 10 10 12 32 KÖKAR 10 6 16 9 8 17 3 5 5 13 8 8 16 9 8 17 5 1 8 14 LEMLAND LUMPARLAND 4 3 7 4 3 7 2 0 3 5 SALTVIK 5 5 10 6 5 11 2 2 3 7 SOTTUNGA 1 1 2 1 2 3 1 0 0 1 SUND 2 3 5 2 7 9 0 0 1 1 VÅRDÖ 6 6 12 8 7 15 3 1 7 11 126 130 256 133 155 288 61 39 79 179 Börja stödutfodra Augustismällen n Det är nu hög tid att börja stödutfodra rådjuren. Det är viktigt att inleda vinterns utfodringar i god tid innan vintern slår till på riktigt så rådjuren hinner hitta till och vänja sig vid utfodringsplatserna och den nya dieten. Några saker att tänka på vid utfodring av rådjur: ? Välj platsen där rådjuren naturligt vistas under vintern och gärna i öppen högstammig skog. Samtidigt måste platsen vara lättillgänglig så påfyllningen av foder kan fortsätta under hela vintern. Den ska dock inte ligga nära trafikerade vägar så rådjuren riskerar att bli påkörda på väg till och från utfodringsplatsen. En foderplats per 200 hektar är önskvärt. ? Utfodra på flera ställen på samma utfodringsplats, gärna med 50 meters mellanrum. Annars finns det en risk att ett fåtal starka djur dominerar foderplatsen och svagare djur, alltså de som behöver fodret mest, hindras från att komma fram och äta. Vid svåra snöförhållanden kan man med fördel också köra upp ett vägnät till foderplatsen med exempelvis snöskoter för att underlätta för rådjuren att ta sig till och från platsen. ? Utfodra med flera olika sorters foder. Bra foder är pellets (ex. renfor), havrekross, ensilage, frukt, rotfrukter och grönsaker. Sätt också gärna ut en saltsten i anslutning till foderplatsen. OBS! Ge inte hö till utmärglade rådjur! ? Vänj djuren vid platsen. Ställ ut foderautomaterna i god tid på hösten och börja gärna med att lägga ut foder direkt på marken eller på stubbar i närheten av foderautomaterna. På så sätt kommer rådjuren att vänja sig med att hitta foder i anslutning till foderautomaterna och så småningom börja äta direkt ur dessa. ? Mata hela vintern! Har man börjat utfodra är det mycket viktigt att det alltid finns foder på platsen ända tills det naturliga fodret börjar växa och rådjuren själva lämnar platsen. Vårvintern är den tid då dödligheten är som störst och avbryter man utfodringen för tidigt kan man göra mer skada än nytta. (RJ) n Lemlands och Lumparlands jaktvårdsföreningar ordnade den årliga Augustismällen den 25.8 i år. Efter några intensiva kvällar med planerande och iordningsställande var banan klar. Den 25.8 vräkte regnet ner och starten skulle gå kl. 09.00. Som tur var slutade det regna och funktionärer och startande kunde komma ut på stigen något försenade. Det löpte på rätt bra och deltagarna tycktes ha gott humör trots en gråmulen dag i skogen runt Bredmo i Lemland. Det var bra uppslutning. Drygt 30 tävlande och fyra lag deltog. Lagklassen: 1: Niadmi, med Niklas Rehn, Adam Jansson och Mikael Påvals på 419 poäng. 2: Kapellvikens skytte AB, med Kjell Danielsson, Bror Helsing och Mikael Wilhelms på 338 poäng. 3: Valtra, med Marcus Påvals, Fredrik Söderlund och Erik Ekström på 331 poäng. 4: Hammarland, med Conny Häger, Bengt Häger och Simon Häger på 221 poäng. Seniorklassen: 1: Adam Jansson, 157 poäng 2: Lennart Åkerblom, 147 poäng 3: Bengt-Olof Lindgren och Niklas Rehn, 141 poäng var. Vid omskjutningen vann Bengt-Olof och blev 3:a. Juniorklassen: 1: Marcus Söderlund, 100 poäng 2: Andreas Fellman, 76 poäng 3: Lucas Sjögren, 39 poäng Tyvärr var det ingen damklass i år. Ett stort tack till funktionärer och markägare för er hjälp. Hoppas att ni ställer upp nästa år igen för utan er blir det ingen jaktstig. Ha en trevlig höst och vinter med god jakt. Hälsar gör jaktstigsgruppen: Kristina, Gunnar, Börje, Nicklas, Brage och Michael. Jägaren l 6 l 2012 l 71
• Juha K. Kairikko Märkliga händelser Olyckan framme på ekorrjakt n Gamla jaktrapporter är såtillvida sorglig läsning att de innehåller en hel del om de märkligaste jaktolyckor. Unik är inte till exempel händelsen i Rytkylä i Kiuruvesi år 1963, då en 22-årig jägare klättrade upp i ett träd för att hämta en skjuten ekorre som fanns kvar i trädet. Grenen gick av och jägaren föll i marken. Ryggmärgsskadan ledde till omedelbar förlamning. Den ängsliga hunden sprang hem och fick ynglingens far att följa med till olycksplatsen. Den skadade jägaren dog efter tre dagar. Den döde var sina föräldrars enda barn. Hundratals män på vargjakt n Vargen skulle vinna överlägset om man skulle sammanställa vilken viltart som varit mest omskriven i tidningarna under de senaste hundra åren. Det har säkert skrivits spaltkilometrar om vargen och vargjakten. Påpekas bör att ännu år 1962 föreskrevs i jaktlagen att om björn, varg eller järv vistades eller rörde sig på orten hade vem som helst rätt att jaga den också inom områden där man saknade jakträtt, eller där det inte var tillåtet att jaga. Dessa djur betraktades som så fruktansvärda rovdjur att de alltid skulle dödas när de påträffades. Då fanns inga förvaltningsplaner. Om sådana hade upprättats hade huvudsyftet varit att eliminera rovdjursstammarna helt och hållet. Rovdjursjakterna fick jägarna att gå man ur huse. Även Försvarsmaktens truppförband deltog många gånger i jakterna. Ofta namngavs vargen efter den ort där den observerades för första gången. Berömda blev bl.a. vargen i Vederlax, vargen i Rääkkylä och i Kides. En varg kallades för Tavastlandsvargen, eftersom den rörde sig inom flera socknar i Tavastland. För att få livet av vargen i Vederlax deltog 700 beväpnade jägare i en gemensam jakt. I Kides klarade man sig med 400 män och hundratals deltog även i vargjakten i Tavastland. Den främsta orsaken till varghatet var de stora skadorna på boskap. Vargarna kunde under en höst döda upp till hundratals husdjur i ett län. Dödade egen budbärare Hagel i hjärtat n I Niittylahti nära Joensuu hade far och son lyckats ringa in en räv med flagglina. Den fullvuxna sonen som gått innanför rundan trodde sig se räven bakom en omkullvält grantopp och sköt mot den med hagelgevär.äin. Men under trädet fanns en lite pojke som samlade kottar. Jägarna hann fatt pojken som försökte springa iväg. Pojken var allvarligt skadad och transporterades till Centralsjukhuset. Där konstaterades att ett hagel hade träffat hjärtat. Dokumenten berättar inte om pojken återhämtade sig. Jag hoppas han gjorde det. Elden lös på rävjakt n Rävjakt är en tuff sport. Ibland kan den sysselsätta förutom jägaren eller jägarna, också FBK, övrig lokalbefolkning och gränsbevakare. Så gick det till i Uukuniemi i början av maj 1963, då en jägare gjorde upp eld vid mynningen av en lya för att få fram räven som gömde sig där. Elden spred sig till skogen och ett par hektar hann brinna upp innan förstärkningen lyckades släcka elden. Mitt under släckningsarbetet rusade räven ut ur sin lya och sprang sin väg frisk och kry allt vad den orkade. 72 l Jägaren l 6 l 2012 n Kapten Paavo Linnanterä, som länge var verkställande direktör för Jägarförbundets distrikt i Södra Tavastland, var i sin tidiga ungdom skyddskårens lokalchef i trakten av Loppis. Redan på den tiden var han en jägare som uppskattade duvjakt och en duvmåltid. Tidigt en höst sköt han en duva och upptäckte sedan att den hade en liten metallcylinder runt benet. Inuti den fanns en tunn pappersrulle med mystisk text. Det framgick dock att det var frågan om skyddskårens brevduva. Sannolikt kommer ingen jägare under denna eller kommande höstar att i misstag skjuta ett ilbud från sitt eget företag under duvjakten. Fallet Paavo Linnanterä förblir förmodligen unikt i sitt slag i finsk jakthistoria.
• Oturshjortar n Det undras ofta över varför importen av vitsvanshjortarna till Finland har varit en riktig framgångssaga, medan dovhjortsstammarna har vuxit väldigt långsamt. Man skulle mycket väl kunna föreställa sig att dovhjortarna också skulle ha klarat sig utmärkt här, liksom i nästan alla andra länder där arten har introducerats. Lodjuret bär en stor skuld till den långsamma tillväxten och till de stora tillbakagångarna periodvis. Problemen började i mitten av 1950-talet när husbond på Kytäjä Gård, Väinö Vähäkallio, byggde ett dovhjortshägn på sina marker, ur vilken det så småningom var avsikten att släppa hjortar ut i naturen. Hägnet hade ett rejält nätstängsel som var ett par meter högt. En morgon hittades 19 av hägnets 22 hjortar ihjälrivna. På basen av spår kunde man konstatera att den skyldiga var ett lodjur som plötsligt hade dykt upp på orten. De lokala jägarna inledde jakten genast, vilket ändå inte ledde till något resultat. Nästa morgon jagade foxterriern Pete lodjuret in i en grotta där kattdjuret som skakat hela bygdens fred sköts. Vähäkallio skaffade en ny uppsättning hjortar till hägnet, men de hade också otur. En flock av herrelösa hundar grävde sig under stängslet och rev ihjäl en av hjortarna. En hjort lyckades fly ut ur inhägnaden. Fortsättningsvis har lodjur orsakat betydande skador på dovhjortar i området. Älg på kyrkogårdens grind n Mechelingatan är en av de stora gatorna i Helsingfors. Den går delvis bredvid den stora begravningsplatsen i Sandudd. En natt i juni 1961 upptäckte några förbipasserande att en storvuxen älgtjur hade försökt hoppa över den nästan två meter höga järngrinden vid det gamla kapellet. Grinden var alltför hög och älgen hade fallit på mage ovanpå grinden, varvid de tjugo centimeter långa vassa järnpiggarna hade genomborrat älgens mage. Älgen var så illa däran att den måste avlivas. Två lag till tinget n Det hände sig i början av 1950-talet på gränsen mellan Pudasjärvi och Puolango, att ett tremanna tjuvjägarlag fällde en älg och saltade köttet i ett gömställe som de hade berett invid en å. Avsikten var att plocka upp köttet direkt när snön fallit, då det skulle vara lättare att transportera köttet. Ett tremanna skogshuggarlag hittade ändå gömstället och gissade vad det var frågan om och transporterade köttet till sina hem. Både tjuvskyttarna och de som knyckt det tjuvjagade köttet hamnade i tingsrätten. Ärendet löstes genom att tjuvjägarlaget anklagade fel man för köttstölden. Denne brusade upp och anmälde ärendet till polisen. Det enda vapnet för en person från Kajanaland n Den 18.8.1955 hade Kainuun Sanomat en artikel om den stundande jaktsäsongen. Ett pråligt inlägg hade rubricerats som Enkelpipigt hagelgevär det enda riktiga vapnet för en jägare från Kajanaland. Artikeln berättar att ett hagelgevär för en jägare från Kajanaland bör vara så långt som möjligt och enkelpipigt. Men bössorna av det slaget var redan slutsålda för hösten och läget för de dubbelpipiga började bli detsamma. Jägaren l 6 l 2012 l 73
• Juho Matala och Markus Melin, Skogsforskningsinstitutet Älgavskräckningsmedlet Trico förhindrar betningsskador i planteringar S Avskräckningsmedlet Trico smakar illa och förhindrar av försöksresultaten att döma älgskador i planteringar. Nu får skogsägarna grunna på vad medlet kostar och på vilken arbetsinsats som krävs. l Skadorna som älgar orsakar i planteringar är ett samtalsämne som ständigt är aktuellt. Beståndsreglering genom jakt är den främsta metoden för att minska på skadorna, men också under perioder med svagare älgbestånd kan skadorna på planteringar vara betydande, i synnerhet på älgens vinterbeten. Då behövs det andra metoder för att minska på skadorna. En metod är att skydda skogsodlingar med ett avskräckningsmedel som luktar och smakar illa och på så vis förhindrar eller minskar på betningen. I vårt land har det emellertid under de senaste åren saknats ett fungerande avskräckningsmedel i handeln. Skogsforskningsinstitutet har i tre års tid testat avskräckningsmedlet Trico för bekämpning av älgskador. Medlet är utvecklat i Österrike och var ursprungligen avsett att hålla mindre hjortdjur som rådjur borta från planteringar. På skogsforskningsinstitutet har vi med fältförsök testat medlets avskräckande förmåga. Dessutom har vi i samarbete med Finlands viltcentral med en rundfråga samlat in praktiska erfarenheter från skogsägare som har provat medlet i sina planteringar. Fältförsöken gav klara resultat Skogsforskningsinstitutet Metla gjorde vintern 2010-2011 en serie försök med avskräckningsmedlet i en samfälld skog i 74 l Jägaren l 6 l 2012 Kuusamo. Området är ett älgvinterbete med ständiga allvarliga älgskador på skog. Försöket gjordes i en tallplantering på cirka en hektar. De utsedda plantorna besprutades i sin helhet med avskräckningsmedlet Trico, men topparna och det översta grenvarvet behandlades extra noga. Under vintern fanns det gott om älg i försöksområdet, vilket betydde att vi vid mätningarna sommaren därpå fick klara besked om medlets effekt (bild 1 och 2). De många älgarna i området åt stora mängder med obehandlade plantor. I genomsnitt blev tolv till tjugo procent av de obehandlade plantorna betade i toppskottet under försöksvintern. På 32 till 49 procent av plantorna var det översta grenvarvet betat och sammanlagt var 53 till 72 procent av de obehandlade plantorna betade. I jämförelse med de obehandlade plantorna var det väldigt få av de behandlade plantorna som blev betade. På flera av försöksytorna blev inga toppskott alls betade medan försöket pågick. Andelen besprutade toppskott som blivit betade varierade i genomsnitt mellan noll och två procent av plantorna. Likaså låg andelen plantor med betning av det översta grenvarvet på mellan noll och två procent. Andelen plantor med betade grenar låg i genomsnitt på mellan tre och tio procent av de behandlade plantorna. Försöket gav god respons För att få en bättre helhetsbild av hur Trico fungerar så samlade vi in erfarenheterna från 78 privata skogsägare som hade testat medlet i sina egna planteringar under vintern 2010-
• hade observerat några älgar i sina planteringar. Gruppen som uppgav att medlet hade en klar effekt hade även tidigare erfarenheter av älgskador. Skogsägarnas erfarenheter hade varit påtagligt positiva, för 96 procent av dem uppgav att de gärna skulle fortsätta använda medlet. Skogsägarna ombads också att uppge hur mycket de var beredda att betala för medlet om det kom ut i handeln. Här var spridningen stor: ett acceptabelt pris varierade mellan 4 och 100 euro per hektar med ett medelvärde på 32,50 euro per hektar. Besprutningen som PR? ? Sommaren 2011; en planta som behandlats med Trico hösten innan. Plantan har inte blivit betad och tillväxten har kommit fint igång. Medlet är fortfarande synligt. ? Medan försöket pågick blev de obehandlade plantorna utsatta för kraftig betning. Både försöken och användarnas erfarenheter visar alltså att avskräckningsmedlet Trico fungerar och minskar på älgskadorna i planteringar. Säkerhets- och kemikalieverket Tukes har därför i juni 2012 beviljat medlet godkännande för försäljning. Men Trico är rätt dyrt. Utan statligt prisstöd skulle den årliga kostnaden per hektar för enbart medlet stiga till drygt 100 euro med en åtgång på cirka tio liter. Ekonomiskt sett är det för mycket för att vara förnuftigt, åtminstone på de vanligaste objekten, det vill säga i tallplanteringar eftersom behandlingen måste upprepas några gånger under de mest utsatta åren. Via Finlands viltcentrals regionkontor finns Trico nu i handeln och kostar med statligt prisstöd 50 euro för 10 liter. Det kan väl betraktas som ett överkomligt pris för utsatta planteringar? En skogsägare som överväger att använda avskräckningsmedlet ska också väga in den arbetsinsats som krävs. Här öppnar sig ett utmärkt tillfälle för älgjaktlag att skapa positiv PR bland skogsägare som kämpar med älgskador i sina planteringar. Ingenting hindrar exempelvis ett avtal där älgjaktlaget betalar arrendet för jaktmarken genom att på talko bespruta de mest utsatta planteringarna. l Juho Matala 2011. Försöksplanteringarna fanns på olika håll i landet, från sydkusten ända upp till Rovaniemi. I de flesta fall var det fråga om planteringar med enbart tall eller tallplanteringar med inslag av andra trädslag. Alla planteringar som deltog i försöket hade tidigare drabbats av älgskador; 45 procent av dem allvarliga, 40 procent lindriga och 15 procent obetydliga. Till arealen varierade de behandlade planteringarna mellan 0,4 och 11 hektar medan medelhöjden varierade mellan 0,5 och 3 meter. I genomsnitt behandlades 1240 plantor per hektar. I de flesta fall besprutades plantorna under perioden september till november med ryggsäcksspruta eller handspruta. 91 procent av skogsägarna hade besprutat toppskottet och av dessa hade 81 procent också besprutat det översta grenvarvet. 72 procent av försöksdeltagarna tyckte att besprutningen gick enkelt och att medlet fäste bra eller ganska bra på plantorna. Svaren på frågan om besprutningens verkan visar klart att avskräckningsmedlet Trico är effektivt. 62 procent av de svarande bedömde att medlet hade minskat betningsskadorna klart och 24 procent ganska bra (bild 3). 13 procent uppgav att de inte hade observerat några älgar på sin mark och en enda svarare ansåg att medlet inte haft effekt. Svarsalternativen hade preciserats på det viset att ?klart? betydde ett utfall där älgar och älgskador blivit observerade i området, men inga behandlade plantor blivit betade. Med ?ganska bra? effekt avsågs ett utfall där också enstaka behandlade plantor blivit betade. Majoriteten av dem som svarade ansåg att medlet hade haft en klart avskräckande verkan. I den här gruppen hade 84 procent gjort enstaka observationer av älg i sin plantering under försökstiden medan 11 procent hade gjort många observationer. Två svarare uppgav aningen motsägelsefullt att medlet hade klart minskat på betningen även om de inte Jägaren l 6 l 2012 l 75
• Marja Lammi, kommunikationsplanerare, Finlands viltcentral Den världsberömda finska formgivaren Klaus Haapaniemi har skapat ett visuellt uttryck för vildmaten. Vildmaten Den finska vildmatens nya logo gör sitt första framträdande på affischen för det finska laget som tävlar i Bocuse d?Or i Frankrike. finsk exportframgång Ö Den finska vildmaten, Finnish Wild Food, är ett nytt begrepp som ska göras känt ända ner till Sydafrika. Fasaner på väg till finsmakares tallrikar. l Över allt i världen ska man associera ren och god vildmat med Finland. Bakom den här ambitiösa målsättningen står projektet Wild Food from Finland som har startats av stiftelsen ELO som jobbar för finsk matkultur. På fonden verkar en skara påverkare från olika branscher som förenas av sitt intresse för mat och en önskan att ställa upp 76 l Jägaren l 6 l 2012 som frivilligjobbare för god matkultur. Meningen är att öka exporten av finska råvaror genom att skapa en internationell efterfrågan och öka på matturismen med destination Finland. Projektet har tagits emot med uppräckta armar och exempelvis utrikesminister Alexander Stubb och statsminister Jyrki Katainen talar för den finska vildmaten. På en handelsresa till Kazakstan som ordnades av utrikesministeriet deltog för första gången en ambassadör för matbranschen, kocken Sami Tallberg som är specialist på vildmat. Följande resa går till Sydafrika. Med vildmat menas rena och färska råvaror ur vår natur, som bär, vilt, örter, svamp och fisk. - I livsmedelsbranschen som helhet är vildmaten en alldeles smal sektor, men det är just det unika som vi kan bjuda världen på. När det gäller topprodukter som vildmat är det berättigat att sätta ett högt pris och exportera till kunder som är beredda att betala, uppger direktör Sari Mattila på stiftelsen ELO. Företagsamhet kring vildmaten Stiftelsen ELO som grundades 2009 är
• Vilthushållningen ökar välståndet Köksmästare Sami Tallberg, som ställer upp som ansikte utåt för Wild Food, det vill säga vildmatsprojektet, önskar att också den yngre generationen ska lära sig sätta värde på naturens skatter. en icke vinstdrivande stiftelse som arbetar för att främja finsk matkultur både nationellt och internationellt. Utöver vildmaten har stiftelsen valt att jobba med att göra skolmaten intressant och satsa på kocktävlingar som lyfter fram den virtuosa sidan av matlagningen. Årets kock är ett finskt mästerskap som arrangeras av stiftelsen med samarbetspartners. Stiftelsen stöder också Finlands representant i världens mest prestigefyllda matlagningstävling Bocuse d?Or. Finnish Wild Foods egen logo har nyligen blivit klar; den symboliserar råvarorna som vi får från vår natur. Logon har planerats av den internationellt kända illustratören och formgivaren Klaus Haapaniemi, som också står bakom bland annat Iittalas Taika-servis. Logon planerades på talko och i arbetet deltog även formgivaren Harri Koskinen som är styrelsemedlem i stiftelsen ELO. Kring vildmaten kan det utvecklas verksamheter av många slag, från miljövård och anskaffning av råvaror till produktionen av produkterna, hygieniskt kunnande och olika tjänster. Dessutom utgör matkulturen en naturlig del av jakt- och lantgårdsturismen. - Ett av stiftelsens syften är att vi genom att arbeta för den finska matkulturen kan stimulera livet på landsbygden på många olika sätt, säger Mattila. Skogens håvor ut i handeln Jägarna och deras släkt och vänner får tillfälle att avnjuta finska viltdelikatesser medan övriga får nöja sig med affärens frysdisk och då handlar det i regel om uppfött och importerat vilt. Det är inte heller ofta man ser inhemskt vilt på en restaurangmeny. Älg och björn serveras på somliga restauranger, men harstek och andstek går knappt att få tag på ens under jaktsäsongen, för att inte tala om hönsfåglar. Restaurangerna skulle köpa in mera älg och björn om bara jaktlagen bjöd ut av köttet. I vårt land begränsar också lagstiftningen försäljningen av småvilt. Det är tillåtet att sälja bland annat hare, ripa, rapphöna, fasan, duva och gräsand, men förbjudet att sälja kanadagås, sädgås, årta, alfågel, knipa, småskrake, storskrake, järpe, orre och tjäder. Bä- ren, svamparna och örterna är en naturresurs som till största delen blir kvar i skogen och i bästa fall blir uppätna av viltet. Svamp och bär som vi plockat i naturen är en självklarhet för oss finländare. Få reflekterar över att det hos oss är riskfritt att plocka blåbär och stoppa i munnen eftersom bären inte är smittade med djursjukdomsbakterier, vilket ofta är fallet längre söderut i Europa. Vildmaten och anskaffningen är finsk välfärd av bästa märke och öppnar en enastående möjlighet också till inkomster. - Med projektet vildmat jobbar vi för att öka möjligheterna till utkomst så att Finland fortsätter att vara bebott från norr till söder. En av de stora svårigheterna med att få ut råvarorna i handeln är att bygga upp logistiken. Bärplockningen är ett värdefullt arbete när vi tar till vara de värdefulla råvarorna och exporterar dem i en stilig burk till exempelvis London, beskriver Sari Mattila.. l
• Maaria Hackzell, veterinärmedicinsk överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet Ny lagstiftning om viltkött: Den småskaliga direktförsäljningen kan fortsätta utan köttkontroll Ny nationell livsmedelslagstiftning trädde i kraft den första januari i år. Den tillämpas på frilevande vilt eller kött av sådant när viltet eller köttet säljs vidare eller överlåts till en konsument. Den som jagar för eget bruk eller överlåter en smärre mängd vilt eller viltkött inom sin närmsta krets berörs inte av livsmedelslagstiftningen. l En jägare eller en jaktförening får direkt till konsument överlåta maximalt 1000 frilevande harar (skogshare och fälthare) och kaniner om året, frilevande fåglar maximalt 3000 stycken om året och frilevande hjortdjur enligt följande: maximalt 10 älgar, 30 hjortar (vitsvanshjort, kronhjort, dovhjort, sikahjort och vildren) eller 50 rådjur om året. Djuren ska vara primärproducerade, det vill säga varken flådda eller plockade. I de här fallen krävs ingen anmälan om primärproduktionsställe, anmälda livsmedelslokaler eller köttkontroll. På motsvarande sätt får en jägare eller en jaktförening leverera maximalt 1000 frilevande harar och kaniner till lokal detaljhandel (affär, restaurang) om året och maximalt 3000 frilevande fåglar. De ska vara primärproducerade, det vill säga varken flådda eller plockade. Inte heller här krävs någon anmälan om primärproduktionsställe, anmälda livsmedelslokaler eller köttkontroll. Trikinundersökning på björn och vildsvin Det är fortsättningsvis tillåtet för en jägare eller jaktförening att överlåta små mängder kött av frilevande vilt direkt till konsument utan köttkontroll. För den här verksamheten krävs det dock en anmälan till kommunens livsmedelsövervakningsmyndighet (anmäld livsmedelslokal). Nytt är däremot kravet på trikinkontroll av trikinutsatta djurarter (exempelvis björn, vildsvin, säl, grävling, bäver, bisam, sumpbäver och lodjur). Köttet får inte överlåtas till konsumenten förrän ett negativt svar på trikinundersökningen föreligger. Jägaren kan själv ta provet och 78 l Jägaren l 6 l 2012 skicka in det till laboratoriet. På livsmedelssäkerhetsverket Eviras internetsida finns en förteckning över laboratorier som gör trikinundersökningar. Även polisen och jaktvårdsföreningen får auktionera ut kött av frilevande vilt från anmäld livsmedelslokal direkt till konsumenterna utan köttkontroll. Likaså får jägare och jaktföreningar fortsättningsvis leverera kött av frilevande harar, kaniner och fåglar från anmäld livsmedelslokal till lokal detaljhandel (affär och restaurang) utan köttkontroll. En nyhet är att också kött av frilevande hjortdjur får levereras från anmäld livsmedelslokal till lokal detaljhandel utan köttkontroll. Maximalt är det tillåtet att leverera kött motsvarande 1000 harar eller kaniner, 3000 fåglar, 10 älgar, 30 hjortar och 50 rådjur om året. Jägarna måste kunna livsmedelshygien Av jägare som hanterar kött av frilevande vilt i anmäld livsmedelslokal krävs hädanefter dokumenterat kunnande i livsmedelshygien. Kravet träder i kraft efter tre månaders arbete, men en övergångstid har blivit beviljad till den 31 augusti 2014. Dokumentet kan vara ett såkallat hygienpass eller en hälso- och hygienutbildning för jägare som är godkänd av livsmedelssäkerhetsverket Evira. I varje jaktlag bör det finnas minst en hygienutbildad person som kan sköta den preliminära besiktningen av ett frilevande vilt på plats efter fällningen. Den egentliga köttbesiktningen ska däremot alltid göras av en kontrollveterinär. Om det finns en anmälan om utbildad person bifogas den till det frilevande viltet när det skickas till köttkontroll. Jägare får fortsättningsvis hålla privata tillställningar (sk älghippor) i en livsmedelslokal, till exempel en restaurang, där det hanteras obesiktat kött av frilevande vilt. Jägare får även låta vidareförädla obesiktat kött av frilevande vilt genom till exempel rökning i en anmäld livsmedelslokal bara köttet returneras till jägarens eget bruk när det är färdigt. Praxis med slaktskjul upphör nästa år Det frilevande viltet levereras för köttkontroll till en vilthanteringsanläggning eller ett renslakteri. Björn och säl får fortsättningsvis flås där djuret fälldes för att kroppen ska svalna snabbare, förutsatt att flåningen kan göras hygieniskt. Om detta inte är möjligt levereras djuret till köttkontroll oflått och oplockat. Inälvorna behöver däremot inte levereras till köttkontrollen utan kan lämnas där djuret fälldes. En vilthanteringsanläggning är en godkänd anläggning som är avsedd för den slutliga hanteringen av viltkroppar. Viltköttet besiktas också där. Även ett slakteri eller ett småslakteri kan godkännas som vilthanteringsanläggning. Sådana ska godkännas av livsmedelssäkerhetsverket Evira som även ansvarar för besiktningen av köttet där. En vilthanteringsanläggning kan också godkännas som styckningsanläggning, även om den saknar ett särskilt utrymme för styckningen bara den uppfyller kraven i förordningen. Små mängder av frilevande vilt kan också slaktas och köttbesiktas på ett renslakteri bara slakteriet är godkänt för verksamheten. På renslakterierna svarar regionförvaltningmyndigheterna för köttbesiktningen. Tills vidare får frilevande vilt levereras för köttkontroll också till en annan plats (ett slaktskjul) som är godkänd av kommunalveterinären. Denna såkallade slaktskjulspraxis har beviljats en övergångstid till den 31 augusti 2013, förutsatt att kommunalveterinären har gett slaktskjulet tillstånd innan ändringen i livsmedelslagen trädde i kraft den 1.9.2011. Det är kommunalveterinären som kontrollerar köttet i slaktskjulen. Beträffande det tekniska utförandet av en köttbesiktning har det inte skett några väsentliga förändringar för det frilevande viltets del. För de trikinutsatta djurarternas del har det tillkommit en smärre precisering av var på kroppen proverna ska tas. l
• Beställ till julen Bekanta dig med vårt bredare produktsortiment på www.riista.fi Beställ före 14.12.2012 så hinner paketet till julen. Ödemarksvandringar större än livet ? Vad gör ödemarksvandringen till en minnesvärd upplevelse? Vänskap eller ensamhet, en rik fångst eller lugnet i naturen? Denna film handlar om tre olika fågeljaktresor till samma skogsbygd, var och en av dem blir på sitt sätt upplevelser större än livet. En film som tack vare sin mångfacetterade karaktär bryter ny mark bland vildmarksfilmer. Produktion: Videosara, 2012 Tid: 60 min., Pris: 24 ? Tjusningen med älgskällare ? Filmen berättar om finsk älgjakt och älghun- dar. Höstens jakt sammanför kompislaget och duktiga hundar garanterar en framgångsrik jakt. De tre vanligaste älghundsraserna, norsk älghund, jämthund och karelsk björnhund arbetar ihärdigt. Hundförarna smyger till skallet, älgar blir fällda. Det är skördetid i skogen. Produktion: Videosara, Tid: 50 min, Pris: 24 ? Spetsarna på landsbygden ? Remu, Kata och Iitu är finska spetsar i olika åldrar. Gemensamt för dem är husse Antti Korhonen och en oändlig jaktlust efter fåglar. Filmen tar tittaren till de stora skogarna i norr, där tjädrar och orrar väntar på att upptäckas. Skall, smygande och skottläge har fångats på film som verkliga situationer, precis som jägaren själv ser det. Filmen är en hyllning även till landskapet och viltet i norr. Filmen ger en realistisk bild av vad det innebär att jaga med finsk spets när det är som bäst. Drömmar, besvikelser och stunder av lycka följer oavbrutet varandra. Produktion: Videosara/Savon erämedia, 2012, Tid: 50 min., Pris: 24 ? NYHETER: Elämää suurempia eräretkiä ?dvd Pystykorvat kairassa ?dvd Hirvihaukkujen hurmaa ?dvd Linnustaja ?dvd 24 ? 24 ? 24 ? 24 ? ______st ______st ______st ______st Böcker: Nyheter: 8 askelta metsälle ? Aloittelevan metsästäjän ABC 2 ? ______st Valkohäntäpeuran ikämääritys ?opas 5 ? ______st Handbok för jägare Kohtaamisia metsässä-bok Metsäpeura Rangifer tarandus fennicus Metästäjän opas, uppdaterad Viltvåtmarker, en handbok Jousimetsästys-kirja Jägarens dagbok Första jägarboken Vilt för vardag och fest ?kokbok Fågelguide för jägare Bättre en fågel Snöspårsguiden Vildmarksliv Jäniksen selässä Lintukoirat metsästyksessä ?bok Metsäpeuraopas Vesilinnustus ?bok Postkort: (storlek A4) Vilda däggdjur Vilda fåglar Planscher: (vikta) Vilda fåglar Vilda däggdjur Spel: Viltarter?minnesspel Spelkort: Finlands viltarter 30 ? 19 ? 42 ? 30 ? 5 ? 48 ? 5 ? 5 ? 14 ? 10 ? 5 ? 5 ? 5 ? 7 ? 35 ? 5 ? 40 ? ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st 1 ? ______st 1 ? ______st 1,50 ? ______st 1,50 ? ______st 10 ? ______st 5 ? ______st Fågeljägaren ? Fågeljägaren är en film om fågeljägarens höstliga jaktstigar. Hösten börjar med jakt efter sädgås på Lapplands vidsträckta myrar. Under höstens gång är det ödemarkernas tjädrar och orrar som jagas. De jagas med hjälp av stående fågelhundar och trädskällare. Mot slutet av hösten beger sig jägaren ut på rimfrostiga myrar på toppfågeljakt. Lyckosam jakt efter grågås längs stränderna i södra Sverige är ett kapitel för sig, där bjuder havet på sin bästa sida. Förutom en hisnande fin jaktstämning innehåller filmen djupa funderingar om förhållandet mellan skogen och jägaren. Fågeljägaren är en fristående fortsättning på filmen Fågeljägarens höst som kommit ut tidigare. Produktion: Videosara, 2011, Tid: 80 min., Pris: 24 ? Strand- och sjöfåglar Finlands fiskar Gårdsplanens fåglar Gårdsplanens växter Gårdsplanens smådjur 5 ? 5 ? 5 ? 5 ? 5 ? 20 ? 26 ? 26 ? 24 ? 23 ? 15 ? 25 ? 26 ? 26 ? 26 ? 26 ? 28 ? 26 ? DVD Metsästysaseena jousi? johdatus perusteisiin Harrastuksena metsästys Unelmien hanhisyksy Hirvimetsä Hirviruhon paloittelu Björnens rätta ansikte (finska+svenska) Rådjuret Peuramailla Laukauksia ja latvateeriä Haaveitteni metsähanhi Lumisten kairojen metsohaukut Metsästäjä ? vastuu, turvallisuus Lumiset pienpetojahdit ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st ______st Hela sortimentet finns på våra internetsidor www.riista.fi Vi levererar med postförskott (postförskottsavgift 3,90 ? + postavgift enligt vikt) Beställ: Via internet: Per post: Per telefon: www.riista.fi, kauppapaikka Finlands viltcentral, Lagret, antsvägen 13-14, 00890 Helsingfors 029 431 2111 ____________________________________________________________________________ Namn: ____________________________________________________________________________ Näradress: ____________________________________________________________________________ Postnummer: Postanstalt: ____________________________________________________________________________ Telefonnummer: Jägaren l 6 l 2012 l 79 Metsästäjä
• Nyhetsmagasinet Försäkringsskyddet för jaktvårdsföreningarna och viltcentralen utvidgades n Finlands viltcentral har utvidgat försäkringsskyddet för jaktvårdsföreningarnas funktionärer. Försäkringarna trädde i kraft den första oktober i år. På If Skadeförsäkringsbolag gäller nu följande försäkringar: Rättsskydd för verksamhet Rättsskyddsförsäkring Privat olycksfallsförsäkring ? ? ? I samtliga ovannämnda försäkringar är försäkringstagaren Finlands viltcentral, där det arbetar cirka 65 funktionärer och i vars förtroendeorgan finns cirka 183 medlemmar och 183 ersättare. Utöver dessa omfattar försäkringen även följande personer i jaktvårdsföreningarnas styrelser och förtroendeuppdrag: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Jaktövervakare som har som uppgift att bistå de myndigheter som svarar för tillsynen över efterlevnaden av jaktlagen vid övervakning av jakten. Examinatorer av skjutprov vilkas uppgift är att anordna och övervaka i jaktlagen avsedda skjutprov. Examinatorer av jägarexamina vilkas uppgift är att anordna i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift avsedda jägarexamina. Viltskadeinspektörer vilkas uppgift är att delta i terrängundersökningar som avses i 25 § i viltskadelagen. Personer vilkas uppgift är att ge intyg som avses i skjutvapenlagens § 45 och § 53 a. Sådana oavlönade och tillfälliga arbetsutövare som försäkringstagaren eller försäkrad ansvarar för enligt gällande rätt (medhjälpare vid verksamhetens utövande). Självständiga företagare som jämställs med arbetstagare vilka försäkringstagaren eller försäkrad ansvarar för enligt gällande rätt. Försäkringen rättsskydd för verksamhet ersätter person- och sakskador som vållats annan person vid i försäkringsbrevet nämnd verksamhet. Ersättningsansvaret uppstår huvudsakligen genom vårdslöshet eller försummelse. Försäkringen ersätter den försäkrades av skadefallet orsakade nödvändiga och skäliga kostnader för advokat- och rättegångskostnader, som har uppstått vid tvistemål, brottmål och ansökningsmål. Rättsskyddsförsäkringen berör inte de skyldigheter eller krav som är föremål för tvisten eller rättegången. Den privata olycksfallsförsäkringen ersätter vårdkostnader som uppstår vid plötslig yttre händelse och andra fall som nämns i försäkringsvillkoren. Försäkrade är jaktövervakare, examinatorer av skjutprov och jägarexamina, viltskadeinspektörer och personer som utfärdar intyg som avses i skjutvapenlagens § 45 och 53 a. Försäkringen gäller inte vid sjukdom. Försäkringen är i kraft enbart i Finland. Försäkringen gäller vid talkoarbeten samt vid annat oavlönat arbete och resor i anslutning till dessa arbeten. Försäkringen ersätter inte olycksfall i arbetet enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Från och med första oktober i år gäller en ansvarsförsäkring för styrelse som skyddar den försäkrades personliga egendom om denne begår ett fel i tjänsten och blir ersättningsskyldig. Försäkringen täcker också eventuella rättegångskostnader. Försäkringen omfattar Finlands viltcentrals ledning och personal samt de personalgrupper som nämns i gällande viltförvaltningslag, som medlemmarna i viltråden, jaktvårdsföreningarnas styrelsemedlemmar, verksamhetsledarna och övriga funktionärer. De preciserade försäkringsvillkoren och anvisningarna vid olycksfall kommer inom kort att delas ut till jaktvårdsföreningarna. 80 l Jägaren l 6 l 2012 Älgjaktlagen i norr kan ansöka om områdeslicens n Finlands viltcentral rekommenderar att också lokala älgjaktlag ska ansöka om Forststyrelsens områdeslicens i området med fri jakträtt (området som avses i jaktlagens 8 §). Ansökningstiden för Forststyrelsens områdeslicens är i januari och därefter ska jaktlagen i april ansöka om jaktlicens hos viltcentralen. Syftet med rekommendationen är att motverka rusningen till vissa av statens älgjaktsmarker och på så vis öka säkerheten på jakten. Det är bara älgjaktlag som består av ortsbor som har kunnat ansöka om licens direkt hos viltcentralen utan att först ansöka om områdeslicens hos Forststyrelsen. Därefter har viltcentralen i sina licensbeslut hänvisat de lokala jaktlagen till något älgjaktsområde på statsmark. Hittills har alla jaktlag som haft jägare från annan ort ansökt om områdeslicens i januari hos Forststyrelsen. Eftersom områdena har fördelats i två omgångar har det ibland blivit trängsel i vissa områden. Om så många lokala jaktlag som möjligt skulle ansöka om områdeslicens så skulle Forststyrelsen och jaktvårdsföreningarna kunna beräkna jakttrycket med större exakthet. Då skulle det också gå att ta hänsyn till lokala jaktlag när jaktlagen med jägare utifrån placeras ut. För jaktlag som består av ortsbor är områdeslicensen gratis. Ansökningstiden för Forststyrelsens områdeslicens är i januari och ansökningarna görs på adressen http://lupahaku. protacon.fi. Det finns också anvisningar på adressen www.metsa.fi/metsastys. Delta i nätenkäten om tidningen Jägaren! Tidningen Jägaren förnyas nästa år. Tala om för oss hur du vill att din tidning ska se ut! Enkäten är inte lång och den finns på Finlands viltcentrals hemsida www.riista.fi. Fyll i dina kontaktuppgifter om du vill delta i utlottningen av fina priser, men du kan också svara anonymt på frågorna.
• Nya jägare fick en jaktlig överraskning i posten n Finlands Jägarförbund, Finlands viltcentral och Forststyrelsen har gemensamt skickat ett paket med jägarmaterial till alla nya jägare som har avlagt jägarexamen under året. I början av oktober dunsade det i postlådan eller postluckan hos nästan sju tusen nya jägare när ett jaktligt välkomstpaket trillade in. Paketet innehåller bland annat anvisningar för trygg och etisk jakt, och information om nya jägares möjligheter att komma igång med sitt intresse i en jaktförening eller på statsmark. Paketet innehåller bland annat handboken Aloittelevan metsästäjän ABC-opas som har tagits fram av Jägarförbundet och viltcentralen. De nya jägarna fick också ett ex av Jägarförbundets tidning Jahti-Jakt och Forststyrelsens tidning Kieppi. Ett antal paket som inte blev postade delas ut vid somliga av årets återstående jägarexamenstillfällen. Jaktvårdsföreningarna kan beställa sådana paket och dela ut dem. Det kommer också Materiaalipaketin sisältöä att delas ut paket i sommar på Jägarförbundets Tjäder-ungdomsläger. Även om det inte skulle finnas paket så det räcker till för alla årets återstående examenstillfällen så är det ingen fara. När årets paket är utskickade kommer donatorerna att premiera personer som avlägger examen nästa år. Det är nämligen meningen att materialpaketet till nya jägare ska bli en tradition som återkommer varje höst. Text: Pentti Kataja Salonejdens jaktvårdsförening 50 år n Under de senaste femtio åren har det i vårt land skett en hel del förändringar beträffande viltet och därför har också jaktvårdsföreningarnas roll blivit en annan. Salonejdens jvf inledde sin verksamhet 1962. Till föreningens verksamhetsområde hörde Salo köping och kommunerna Halikko, Kuusjoki, Pertteli, Uskela och Muurla. Sedan dess har Salo stad slukat de nämnda kommunerna plus litet till. Det återstår att se om också jvf:s område kommer att bli större. Under hela 24 år, från 1973 till 1997, var det Eero Marttila som höll i ordförandeklubban i Salonejdens jaktvårdsförening. Han efterträddes av nuvarande ordföranden Martin Hägglund. Ett långt dagsverke har också verksamhetsledaren Pasi Aaltola gjort; han valdes till befattningen år 1981 och leder verksamheten än i denna dag. 1963 trädde det obligatoriska älgskytteprovet i kraft och året därpå jägarexamen. Sju personer utbildades till examinatorer för provet. Någon jägarutbildning var vid den tiden ännu inte påtänkt utan aspiranterna infann sig självlärda. 1971 beviljades de första licenserna för vitsvanshjort på föreningens område. Jaktföreningen Angelniemen Metsästysseura fick två licenser. Samma år förordade jvf 24 älglicenser på sitt område. I slutet av 1970-talet började älgstammen växa i Salotrakten. Tidigare hade älglicenserna uppgått till några tiotal, men 1979 beviljades totalt 180 licenser för vuxna älgar och 135 för kalvar, och alla blev använda. Det första rådjuret siktades 1981 och sedan dess har beståndet vuxit i stadig takt. Likadant har det gått med vitsvanshjorten; numera ligger antalet licenser på jvf:s område vid fyrahundra. Det första vildsvinet sköts i Vaskio i Halikko 1987. 1990 förnyades jägarexamen och förnyelsen innebar en utbildning, för vilken vi utbildade utbildare och skaffade gevär. Föreningens skytteverksamhet, utbildning, älgskytteprov och tävlingar har hållits i gott samarbete med skytteföreningen Salon Seudun ampujat på skjutbanan i Hevonpää i Halikko. I början av 1990-talet märkte vi att skogshönsen hade börjat minska. Föreningen föreslog en totalfredning av tjädern för jaktvårdsdistriktets styrelse och tjädern har mycket riktigt varit fredad sedan dess. Samma år beviljades de första licenserna för kanadagås på föreningens område. Numera förekommer den gåsen i stora mängder hos oss. I hälarna på rådjuret och vitsvansviltet gjorde även lodjuret entre. Det första lodjuret på hundra år fälldes i Muurla. Året därpå beviljades fyra lodjurslicenser, som alla kvickt blev använda. 2011 beviljades tre lodjurslicenser och även de gick fort åt. Jägare! Vill du vara med och utveckla skötseln av vitsvansviltet? n Gå i såfall in på riista.fi och svara på enkäten om hur vitsvansviltet ska förvaltas. Finlands viltcentral börjar under nästa år göra upp ett åtgärdsprogram för vitsvansviltet. Resultaten av enkäten kommer att bilda underlag för en precisering av målsättningarna för förvaltningen och en sammanställning av jägarnas behov och utvecklingsidéer. Jägaren l 6 l 2012 l 81
• Nyhetsmagasinet Anna Grenfors, informatör, Finlands Jägarförbund Ansökningar till statens älgjaktsområden ? Forststyrelsen har cirka 340 älgjaktsområden. ? Ansökningarna om ett älgjaktsområde lämnas in i januari på adressen http://lupahaku.protacon.fi. ? Läs anvisningarna och villkoren omsorgsfullt innan du fyller i ansökningen eftersom det kan ha tillkommit preciseringar. ? Ett område går till den ansökning där jägarförteckningen har flest jägare som avlagt skjutprov men som inte har andra möjligheter till älgjakt. ? Forststyrelsen övervakar och kontrollerar ansökningarna. Var därför fullkomligt ärlig när du fyller i punkten om andra jaktmöjligheter. Vid behov samarbetar Forststyrelsen med den berörda jaktvårdsföreningen vid utredningen av en ansökning. ? Att avsiktligt uppge falsk information leder alltid till utredning, vilket kan leda till fällande dom för uppgivande av felaktiga uppgifter till myndighet. ? I området med fri jakträtt för kommuninvånare kan det förekomma flera älgjaktlag på samma område. Jägarna är då skyldiga att hålla kontakt med de andra jaktlagen på området för att det inte ska uppstå fara. Sastamala och Mouhijärvidistriktets jvf utreder samgång n Sastamala jvf och Mouhijärvidistriktets jvf i Sastamala i Birkaland har inlett ett projekt för att utreda möjligheterna till en samgång. Bakom projektet ligger en formulering i 2011 års viltförvaltningslag om jaktvårdsföreningars verksamhetsområden och kommunsammanslagningar. Efter sammanslagningar finns det i dagens Sastamala kommun fyra olika jaktvårdsföreningar. Två av dem, Sastamala jvf och Mouhijärvidistriktets jvf, ligger numera i sin helhet inom Sastamala kommun. Tillsammans har föreningarna cirka 1700 medlemmar. Syftet med projektet är att kartlägga jaktvårdsföreningarnas nuvarande verksamhet och hur verksamheten är organiserad, och att kontakta jaktföreningarna och klarlägga medlemmarnas åsikter och förväntningar på föreningarnas verksamhet och på eventuella geografiska förändringar. Projektet ska också göra upp en plan med tidtabell för hur en eventuell samgång ska gå till i praktiken. Till projektet hör också de administrativa uppgifter som en eventuell samgång kräver. Just nu pågår en insamling av bakgrundsfakta. På ett allmänt plan ska projektet också ta fram nya verksamhetsmodeller som gagnar vilthushållningen så att jaktvårdsföreningen även i framtiden ska kunna producera tjänster effektivt och kundorienterat. En jaktvårdsförening fungerar huvudsakligen med frivilliga krafter. Att trygga verksamhetsförutsättningarna kommer därför att bli en av viltförvaltningens viktiga uppgifter. Finlands viltcentral stöder Sastamala jvf:s och Mouhijärvidistriktets jvf:s projekt. Ny verksamhetsledare i Lappland n Pello jaktvårdsförening har fått en ny verksamhetsledare: Maija-Liisa Pakisjärvi, Orajärventie 29 B, 95750 Orajärvi, telefon 040 3579 131 ja e-post pello@rhy.riista.fi. 82 l Jägaren l 6 l 2012 Finland invald i ledningen för två internationella jägarorganisationer n Finland fick för första gången in en representant i ledningen för två internationella jägarorganisationer när Lauri Kontro, ordförande för Finlands Jägarförbund, utsågs till en viktig post i både nordiska NJS och europeiska FACE. I slutet av augusti valdes Kontro till ordförande för den nordiska jägarorganisationen Nordisk Jägersamvirke (NJS). Ett par veckor senare utsågs han till nordisk representant i de europeiska jägarnas takorganisation FACE, närmare bestämt till viceordförande för styrelsen och medlem av arbetsutskottet. Bägge valen är historiska eftersom Finland nu för första gången sitter i ledningen för en internationell jägarorganisation. Kontro är ordförande för Finlands Jägarförbund och till yrket chefredaktör för tidningen Maaseudun Tulevaisuus. NJS är takorganisationen för de nordiska jägarorganisationerna och representerar Ordförande Lauri Kontro cirka 600 000 jägare i Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island. Organisationens målsättning är att främja de nordiska jakttraditionerna. FACE (Federation of Associations for Hunting and Conservation of the EU) är de europeiska jägarorganisationernas takorganisation. Den representerar cirka 7 miljoner jägare i Europa och driver jägarnas sak i EU:s beslutsfattande organ. Finlands Jägarförbund representerar Finland i NJS och FACE. Bedrägeri vid ansökning leder till förundersökning n Forststyrelsen ser allvarligt på felaktiga uppgifter i en ansökning om områdeslicens för älgjakt. Älgjaktsområdena på statsmark går till ansökningarna med flest skyttar i förteckningen som saknar andra möjligheter till älgjakt. Alla misstankar om felaktigheter i en ansökning utreds. Brottsrubriceringen är uppgivande av felaktiga uppgifter till myndighet. I våras dömde Norra Savolax tingsrätt en person som hade ansökt om områdeslicens på felaktiga grunder. Två år i rad hade han uppgett att jägarna i hans jaktlag inte hade andra möjligheter till älgjakt, men verkligheten var en annan. Under det första året hörde åtta jägare till älgjaktlaget och det andra året sju jägare. Liknande domar har förekommit tidigare. Ett exempel: år 2009 dömde Rovaniemi hovrätt en man som ansökt om ett älgområde. I ansökningens skytteförteckning hade han fyllt i personer utan att ens tillfråga dem. Dessutom hade mannen felaktigt uppgett att jägarna saknade andra möjligheter till älgjakt.
• Jägarkalendern 2013 ute nu Jaktmuseet visar den finska viltforskningens historia Lambert von Essen, Finlands Viltvårdsstiftelse, Jaktmuseet n En ny specialutställning på Finlands jaktmuseum berättar om Finlands Viltvårdsstiftelses historia. Utställningen heter För viltet ? Finlands Viltvårdsstiftelse 70 år och pågår till den sista mars nästa år. Viltvårdsstiftelsen har en förtjänstfull historia som föregångare till dagens Vilt- och fiskeriforskningsinstitut. Stiftelsen grundades 1942 under pågående krig och forskningsinstitutet som den nya stiftelsen grundade svarade för den finska viltforskningen och i synnerhet för fältarbetena ända till 1964 då Statens viltforskningsinstitut, dagens VFFI, grundades. Den första egna forskningsstationen, Kaitalammi i Evois, inledde sin verksamhet redan 1945. På utställningen visas utrustning som forskare på Evois har använt, som äggkläckningsmaskiner och ett mikroskop. För att stöda stiftelsens arbete grundades även ett omfattande nätverk av frivilliga observatörer. Ända från början var forskningen i havslevande vilt ett eget gebit i stiftelsens arbete och ur nätverket av observatörer avskildes till och med ett separat havsnätverk. I 43 år fungerade Söderskärs fyr som en forsknings- och ringmärkningsstation för sjöfåglar. Numera är den här speciella och viktiga stationen nedlagd, men den har fått en egen monter på utställningen. Utställningen visar ett stycke finsk naturvetenskaplig historia. Du kan lyssna på kända viltbiologer som berättar om sina minnen från Stiftelsens tid och från svunna tider i den finska viltforskningens historia. En glad fläkt från 1980-talet finns det också på utställningen, nämligen en film som VFFI har gjort, kallad Riistantutkimusosasto toimii. I början av 1960-talet förändrades Viltvårdsstiftelsens roll, men uppgiften att ge ut årsboken Suomen Riista kvarstod. Med på utställningen finns också de nio bästa artiklarna i Suomen Riista från åren 1948 till 1964. De ger en lärorik bild av vad stiftelsen åstadkom i sitt forskningsarbete under sin guldålder. Pris 9,90 ?/st Beställningar: Kinturinkuja 4, 11120 Riihimäki tfn 010 440 9410 erakontti@erakontti.fi www.erakontti.fi Ettei tieto tule puun takaa Suurpedot.fi tarjoaa virallista ja vahvistettua tietoa suurpedoista kellon ympäri. Ole karvan verran viisaampi ja käy petojen verkkosivuilla. Aktuell vuxenutbildning i viltvård och jakt Specialist i viltbranschen (naturinstruktör) n Den här utbildningen är lämplig för personer verksamma i exempelvis jaktvårdsföreningar, jaktlag eller naturturismföretag och ger kunskaper och färdigheter om djur och natur. Utbildningen lägger särskild vikt vid skötsel och restaurering av viltmiljöer, jakt och hantering av fällt vilt. Även iståndsättning av våtmarker ingår i utbildningen, liksom olika kurser som ger certifikat. Utbildningens närundervisning ges vardagkvällar 17.30 till 20.45, en kväll i veckan, samt en lördag i månaden. Utbildningen ges som vuxenutbildning och utgör en del av Grundexamen i natur och miljö (naturinstruktör). Deltagarna bereds möjlighet att avlägga examen i sin helhet enligt ett personligt studieprogram. Mera information om utbildningen och hur du ansöker finns på webbsidan www.sakky.fi/toivala eller skolans kansli, tfn 017-214 4109. Ansökningstiden går ut den 5 december. Rättelse till artikeln Blykulor vs blyfria i Jägaren 5/2012, s 46 n I en av bildtexterna i artikeln uppges felaktigt att Lapua enbart tillverkar kalibrerna 7,62 mm och 9,3 mm. Faktum är att Nammo Lapua Oy tillverkar Naturaliskulor för ett flertal kalibrer. Ammunitionen kan köpas både som enbart kulor och som fabriksladdade patroner. Kulorna tillverkas i kalibrerna 6 mm, 6,5 mm, 7 mm, .30, 8 mm, .338 och 9,3 mm. Som fabriksladdad patron finns kulan i följande kalibrer: .243 Win, 6,5x55 SE, .308 Win, .30-06, 8x57 IS, 8x57 IRS, .338 Lapua Mag. , 9,3x62 och 9,3x74R. Viltvårdare Yrjö Paasikunnas håller en duvhök i sin hand. Bredvid en hökbur. Jägaren l 6 l 2012 l 83
• Nahkasaapas, vuorittomia tai teddyvuorilla, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla Hinta 62? 65 koot 37-48, sama saapas myös 1/2 pitkällä varrella, saappaita myös kumiterällä. Korkealaatuinen. vahvarakenteinen, Boots, tylppäkärkinen, musta. Hinta koot 37-46 69? Maihari, vettä hylkivä nahka, öljynkestopohjalla, varren suussa lumilukko, kiinteä iltti, sisäreunassa vetoketju. Hinta 69? koot 37-48 Saapas, "custom" tyylinen, vahva vettähylkivä nahka, pitävä pohja, kestävällä tekstiilivuorilla. Hinta koot 36-48 69? Nahkasaapas, kosteutta kestävä nahka, teddykarva vuori, varrensuussa nauhakiristys, pitävä pohja Hinta koot 38-48 ÄLGOMRÅDEN SKA SÖKAS I JANUARI Forststyrelsens jaktområden för hjortdjur kan återigen sökas 1-31.1.2013 Fyll i din ansökan i ansökningssystemet för tillstånd på adressen lupahaku.protacon.fi Mer information får du på adressen www.metsa.fi/metsastys och på servicenumret 020 692 424 (fr.o.m. 1.1.2013) Notera att vi övergår till den nya adressen www.eraluvat.fi i januari. 84 l Jägaren l 6 l 2012 74? Jägarbrasan tänds i Hyrynsalmi 15 december n Evenemanget Kainuun Erätulet, som har etablerat sig som en tradition, tänds nu för trettonde gången. Den här gången är platsen Ukkohalla friluftsområde i Hyrynsalmi. På programmet står bl.a. tal, underhållning, värdering av vapen och premieringar (årets jägare och årets jakthund). Självklart serveras också braskaffe. Programmet med tider meddelas senare i tidningarna och på viltcentralens hemsida. Förslagen till årets jägare ska lämnas in till viltcentralens Kajanalandskontor senast den 30 november. Till årets jägare kan utses en person som kan tjäna som ett gott föredöme för jägare. Vem som helst som känner en lämplig kandidat kan lämna in ett förslag med motiveringar. Förslaget kan vara fritt formulerat eller skrivet på en färdig blankett som finns på jaktvårdsföreningarna och regionkontoret. Förslagen mejlas till adressen kainuu@riista.fi eller postas till Finlands viltcentral Kajanaland, Syväyksenkatu 1 B27, 89600 Suomussalmi. För arrangemangen svarar Hyrynsalmi-Ristijärvi jaktvårdsförening, Suomussalmi jaktvårdsförening, Finlands Jägarförbunds Kajanalandsdistrikt, Kajanalands kenneldistrikt, Forststyrelsen, föreningen Matkailuyhdistys Ukkohalla Ry, Finlands viltcentral Kajanaland samt jaktföreningar och jägare på orten. Välkomna! Ansök om dispens i god tid n Finlands viltcentral påminner om att det är bäst att vara ute i god med ansökningarna om dispens för jakt efter bl.a. kråka och björktrast under fredningstiden våren och sommaren 2013 ? helst redan i januari. Skälet till detta är att beslutet om dispens inte kan verkställas förrän besvärstiden (30 + 7 dagar) har gått ut. Sannolikt blir det ändringar i bestämmelserna om fågeljakten och därför är det bra att strax innan ansökningen lämnas in kolla upp det finstilta om ansökningar och dispenspraxis på viltcentralens hemsida riista.fi. Ansökningar om förutsebara skador bör lämnas in till viltcentralen så tidigt som möjligt, helst minst 2-2,5 månader innan den ansökta dispensen ska träda i kraft. Detta skulle innebära en rimlig tid för beredningen av beslutet. Merparten av dispensbesluten för icke fredade fåglar fattas under årets tre första månader, vilket innebär att det lätt blir stockning i handläggningen. I princip handläggs ansökningarna i den ordning som de lämnas in. Den som är ute i god tid ökar sina chanser att få sätta igång med skadebekämpningen på dispenstidens första dag. Krogell utnämnd till chef för Enheten för naturens rekreationsanvändning på ministeriet n Biträdande avdelningschef Christian Krogell har utnämnts till chef för Enheten för naturens rekreationsanvändning på den nya Naturresursavdelningen vid jord- och skogsbruksministeriet. Enheten för naturens rekreationsanvändning handlägger bl.a. frågor som rör vilthushållning och fritidsfiske. Den nya organisationen på jordoch skogsbruksministeriet träder i kraft den första januari 2013. Den har tre separata avdelningar: naturresursavdelningen, livsmedelsavdelningen och förvaltnings- och planeringsavdelningen. Christian Krogell är jaktråd och filosofie magister och bor i Kyrkslätt. Han har bakom sig en lång och förtjänstfull karriär inom viltförvaltningen, bl.a. på jord- och skogsbruksministeriet, Forststyrelsen och Jägarnas Centralorganisation.
• Affärer Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2013 är priset 20 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet, med faktureringsadress, ska skickas till marja.kraufvelin@riista.fi eller Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 1/2013 utkommer den 23 januari. Material til detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 14 december. Observera att vi inte tar emot annonsmaterial per telefon! Organisationer och föreningar Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö - Finska jämt- och gråhundklubben rf:s avelsrådgivare ger råd om bra valpkullar. Info om jämtvalpar ger Janne Romakkaniemi 050-365 9222 eller Jussi Kuittinen 050-306 7480 och om grå norska Pauli Äijälä tfn 050-327 1782 eller Marko Niemelä 045-131 6109. Som medlem i vår rasorganisation håller du dig ajour i älghundsfrågor. Ring Marja-Helena Ilvonen tfn 050-572 7010. Internet: http://www.shhj.info. Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s sekreterare Marjo Halonen tfn 040-764 0104. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400-176 934 eller 03-515 3230. Medlemsärenden tfn 09-874 7230. Webbsajt: http://www.metsastysnoutajat.com Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto ? Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig v älja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050-569 9221, Pekka Inkinen 040-832 2858. Karelsk björnhund: Jaana Oinas, jaana@kaamosmetsan.com, 0400-740 443, Johannes Lehtomäki, johannes.lehtomaki@mhy.fi, 040-450 0024. Norrbottenspets: Soile Kattainen 050-327 4259. Eller ordf Uolevi Sirviö 044-296 8530. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens webbsajt: http://www.spj.fi. Om du tänker skaffa dig en setter eller pointer så kontakta först Hönshundssektionen rf:s avelskonsulenter. Pointer: avelskonsulent Jorma Korpela 044-511 2013, engelsk setter: Matti Juuti 040-505 6935/ me.juutit@kolumbus.fi, irländsk setter: Risto Kannisto 0400-544 030, Tapio Ranta 0400-870 788, gordonsetter: Mika Maliniemi 0400-139 041. Foxterriern är en prima jakthund. Valpförmedling: 040-706 6810. Medlemssekreteraren 040-734 6356. www.foxterrier.fi . Konservatorer Pasi Ahopelto, 0400-567 078. www.lehonpaja.net Markku Haapaniemi, Teuva. Tfn 0500-360 962. Erkki Hartikainen, Pusula. Tfn 0400-499 579. Stoppar upp småvilt och säljer tillbehör i branschen. I lager över 800 produkter för djurkonservering, även trofésköldar mm. Antti Kaatrasalo, Lapinlahti, tfn 040-9642611, www.tayttotarvike.fi Alla arbeten i branschen med 20 års erfarenhet. Vesa Kapanen, Virrat, tfn 0400-669 918. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050-563 0169.  www.trofeet.fi Joiko Launonen, Siilinjärvi, tfn 0400-170 601. Raimo Lietsala, Orivesi. Ögon av glas ? material för uppstoppning. Tfn 040-558 4019, www.lietsala.net Antti Mäkilä, Tammela, alla arbeten i branschen! Tfn 0400-879 581 antti.makila@elaintentaytto.fi, www.elaintentaytto.fi Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Tfn 06-438 8901, 0400-363 345. www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa, tfn 0400-317 828, www.jariniskanen.net Kunskap och erfarenhet, Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri / Vasa, 040-581 9624, www.trofeart.tk Konservator Kari Rantanen, 23600 Kalanti, kvalitet utan överpris! Tfn 0400-546 438, www.karirantanen.fi T:mi Eläinkonservaattori Teemu Salonen. www.elainkonservaattori.fi, Ingå. Tfn 050-563 7820. Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 019-784 871 eller 0400-712 149. Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017-361 1073, 0400-177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla uppdrag i branschen, tfn 0400-788 636. Suomen eläintäyttämö Österberg, Brännbergavägen 41, 01490 Vanda. Tfn 09-823 5757, 040-501 5166. Hundar Karelska björnhundsvalpar för älg- och björnjägare. För avel godkänner jag bara tikar som premierats vid prov eller har VOI I premierad avkomma. R. Ikonen, tfn 013-881 985, 0500-279 777. Björnhundsvalpar av provpremierade föräldrar, födda 23.8.2012. Tfn 0400 221 436. Björnhundsvalpar födda 12.8. Jagande championföräldrar. Tfn 050-589 3502, Kauhava. Norska gråhundsvalpar efter dubbelch föräldrar, födda 9.11.12. Risto Hämäläinen, S:t Mickel, tfn 044-370 8273. Västsibiriska laikor. Tfn 0400-186 986. A. Halonen. Jämthundsvalp, tik 7 mån. Vidsökande tidigt mogna föräldrar som bch. Far jagar även björn. Varit på jakt, åkt bil, förstår visselpipa. Tfn 050-363 6580/ Jouko Lotvonen. Valpar av rysk stövare, drevgaranti. Usvavaaran kennel. 0400-274 744. Labradorvalpar, bruks- och jakthundar. Födda vecka 44, överlåts vecka 51. 040-763 2011/ Sodankylä. Drevervalpar efter drivande föräldrar. Tfn 0400-814 165. Drevervalpar efter dubbelch föräldrar, tfn 050-564 5812 / Brahestad. Beaglevalpar efter drivande föräldrar. Beräknad nedkomst 19.11. Mera info på 050-360 6986. Patterdaleterrier hanvalpar 6.7.12. Effektiv grythund. Förfr Eero Suomus, 0400-788 636 /Vichtis. Valpar av tysk jakterrier. Tfn 0400-635 516, www.batvikens.fi Tyska jaktterriervalpar, 5 månader gamla. Drivande och grytskarpa föräldrar. Vörå 045-256 9907. Strh taxvalpar födda 4.9. Far BCH-A,-L,-M Hiidenloukon Formula. Mor BCH-L Vuorenkaiun Jane. 040-824 3399, Klaukkala. Strh taxvalpar. Far BCH-A Palakosken Punssi. Mor Bodnäs Ferrari, 2x MÄAJ-1. Nevaslammen Kennel. Päivi och Pauli Muranen. 0500-734 740. Strh taxvalpar med drevgaranti. Samma föräldrar har gett lysande drivande hundar. Förfr 0400-885 716. Strh vorsteh 2 tikvalpar. Championföräldrar; far 2x, mor uch/voi 1. Vet granskade, vacc, chippade. Tfn 040-569 2195. Valpar av engelsk springer spaniel efter engelska bruksföräldrar som premierade på jaktprov. Tuomo Kotasaari 0400-287 465. Överlåtelsegamla plotthundsvalpar, 1 tik och 3 hanar. 040-550 5614. Säljes Nät för hund, mink mm. Rautarantala Oy, tfn 09-876 5291. www.rautarantala.com. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06-764 1033. Smårovdjursfällor: fotsnaror för räv, slagjärn för små rovdjur, även bäver. Tfn 0400-181498, Taisto Hietala, http://www.kesavaylan.net/ Funktionssäkra avgillringsmekanismer för Kanufällor och fällor för smårovdjur och viltvård. Se vårt sortiment på www.ph-riista.fi eller ring 050-566 2691. Tikka T3 Hun 830,-, Tikka T3 Lite SS 890,Armsan A612 299,-, Armsan 612DW 350,Marocchi 03 Field 950,-, Finn 412SK 899,Baikal MP27 420,-, Sabatti Falcon 650,Remington 870 480,-, Remington 770 560,Stevens cal 223 299,-, Brow. Phoenix 950,Kahles 2,5-10x50 920,-, Aimpoint 9000 380,Bushn. Trophy XLT 3-9x40 169,-, 4-12x40 290,Ahti Huvila Oy, www.ahtihuvila.fi 63800 Soini, tfn 06-528 1203. 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76syn 360e,12/89 syn 440e Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin Sasta Goredräkter, Chiruca vandr kängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08-821 337, 0400-384 118, 0400-384 518. Snabbt och pålitligt med post och buss! www.anonase.com Tikka T3 Forest 308Win paketspecial med Burris optik 3-9x40 ljuspunkt1290e. Testvinnare Howagevär från 699 e. Beretta, Finn 412, CZ och Benelli. Kikarspecial! Meopta R1r 3-12x56 4K 795e, Hawke 3-9x50 85e. Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7, Ylöjärvi. Tfn 03-348 4004, www.asetarvike.fi. Specialaffären på nätet för begagnade vapen: www.euroase.fi Vi säljer vapen och tillbehör, bilder på nätet. porinase.fi. Valmet 312KE 12/76 + kombigevär 12/76/222 rem + weaver 2,5-7x, bp 1190,-. Tfn 050-410 9990. Husqvarna 12 kal stiligt hagelgevär haulikko årsm 1873 i fint skick, tfn 050-380 9409, Kari Nars. Valmet Petra ? 86 308W, 2 magasin + kikars tfn 0400-236 759. Valmet Leijona hagel årsm -71, 12 cal bock + koffert och 20 patroner. Köptillstånd. Totalpris 350 euro. Tfn 050-576 9964. Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040-540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustn och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019-782 307. UNLIMITED AMMO OY, UnA-Tungsten hagel som är 65 % tyngre än bly mm komponenter och laddningstillbehör för hagelpatroner, UnA-choketuber mm vapentillbehör. www.unlimitedammo.fi Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 130 euro, installering 65 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08-311 31 33, 040-508 58 33. Silentum och Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400-842 196, www.jahtivaruste.fi. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi  På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500-176 596. Grytpejlar, www.deben.com, Terrier Finder modellerna Mk3 och lång räckvidd dvs long range till gott pris. Snabb leverans. Tfn 0400-820 492. Deben grytpejlar Terrier Finder MK III samt long range. Slagjärnsfällor för mård / mink. Vapen och optik, kolla sortimentet! Titta också in på www.kimitojaktbod.fi. Tfn 0500-826 404 eller 02-423 804, fax 02-423 805. Säljer nya Tracker G 400/G 500 hundpejlar samt dessutom alla modeller av riktningsvisande Tracker och Pointer handpejlare. Snabb och pålitlig pejlservice. Reservdelar och batterier till alla modeller. Med Petsafe 900 m skolningshalsband säkrar du att hunden är med då du återvänder från jakten. VHF-telefoner + tilläggsutrustning. Larsmo Helcom, Nils Hellman, Åkervägen 9, 68570 LARSMO, tfn 0400-362 136, 06-7281 520. www.koiratutkat.fi Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050-557 2000. Jägaren l 6 l 2012 l 85
• VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08-761 831, 0400-296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400-203 398, www.ritkos.fi. Effektiva batterier för jaktmobiler mm. Samsung Galaxy Xcover från 29e. kee@iki.fi, 044-370 2141. Kvalitetsbatterier till hundpejlar och jakttelefoner m.m. CELLPAC Oy, 06-364 1565, www.cellpac.net. Jakttält, kaminer, nattkikare. Tfn 040-586 7152. www.haukka.fi Vassklippare, även för sommarstugebruk. Betalar bra för beg motorklippare. Tfn 0500-652 241. www.kaislaleikkuri.net. Även kvällar och veckoslut. Kikarklackar till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017-824 123 eller 040-527 4440, Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi , tfn 06-729 0431, 06-724 7815. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09-5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midwaysuomi.com Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. Gås ? and ? järpe ? älg ? hjort ? rådjur ? räv ? mårdhund ? mink ? kråka ? hök ? duva ? fasan ? björn ? varg mm. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400-835 511. Motstånd för kallrökning, fungerar med 12 volt. Pris 35 e + leveranskostnader. Tfn 0400- 304 633. Inhemska burkförslutare direkt av tillverkaren. ERÄTAPIO OY, tfn 040-5858133, www.eratapio.fi Puuru älgdragskivor, se demo på www.puuru.com. Tfn 044-368 1441. Köper och säljer, www.jahtihuuto.net Finfina trofésköldar för horn; älg, hjort, rådjur. Mink- och mårdhundsfällor. 050-5616493, www.puuseppa.info. Horntrofésköldar: rådjur 9 e, hjort, älg 14 e. Ultrapoint hundpejl, Nokia 6210 navigator med telefon. Tfn 050-438 2370. Vid Sevettijärvi i Enare c 1 ha och Vanttauskoski i Rovaniemi c 1,1 ha. Bägge skiftena vid goda jaktmarker! Säljes enligt anbud. Tfn 020-743 1200 (vard 8-16). Vacker och personlig vinterbonad stuga på 1 ha strandtomt vid Unarinjärvi. Invid statsvatten och jaktmarker. Bp 69.500 euro. Väg fram. Förfr: Risto tfn 0400-892 536, Maritta 0500-892 536. Köpes Vi köper fortlöpande alla slags vilthudar till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 A 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400-271 291. Vi köper skinn av mårdhund, räv mm samt älghorn. R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki. Tfn 050-554 6852. Sälj era pälssinn direkt till oss! Panfur2000 Oy, Noksonkuja 98, 61310 Panttila, tfn 06-450 0600, Panfur 2000 FI. Arbete utförs Vi bereder skinn av pälsvilt. Kiikalan Raktur Oy, Juhani Ahola, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Tfn 02-728 7503. Vi bereder alla slags pälsskinn. Nahkajalostamo M. Salonen Ky, Röppääntie 3, 50670 Otava, tfn 010-387 3090. www.taljatukku.fi. Vapenreparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 03-779 6268. http://koti.phnet.fi/gotsch. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044-565 0257. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08-311 6520, 0500-435 703. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400-528 098. Ylöjärven Asetarvike. Vi reparerar och servar vapen! Tfn 040-7188 170. Vapensmedsarbeten, vapen, patroner och tillbehör. Ase ja Optiikkahuolto, Kasarminkatu 43 b, 87500 Kajana, tfn 08-6130655, 040-5354134, www.asehuolto.net. Jag servar jaktradior, hundpejlar? RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050-557 2000. Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03-448 1296. Tracker och Pointer (ej GPS) hundpejlservice. Lindholms TV-service, Pb 1, 66601 Vörå. Besöksadress: Nygatan 1. Tfn 06-383 2980. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. www.optifocus.fi Hirsimäentie 21, Pl 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400-150 356. www.optifocus.fi. Fasaner från dunungar till vuxna. Fasanjakter. Måltider och inkvartering. www.kalastuslomat.fi Upplev fantastiska jakter i Sverige, Polen och Tyskland! Gås, vildsvin, rådjur mm. www. hanhijahdit.fi/ 045-1261269. Jakt och fiske över allt i världen sedan år 2000. VSD SAFARIS, www.vsdsafaris.fi, tfn 0400-888 875, hunt@vsdgroup.fi. Kwalata i Sydafrika, 18 antiloparter, Big-5. En upplevelse för livet! Upplevelseresor också för dem som inte jagar. www.finscoop.fi, info@finscoop.fi Jaga storvilt och småvilt i västra Lappland och på Ösel, lohijarvenerakeskus.fi Toppenpopulära drevjakter i Polen, 3 jaktdagar, 4 nätter, ring 0400-628671. www.hanhijahdit.fi Estland: drevjakt på vildsvin i fantastiska marker! Sverige: gåsjakt du inte glömmer! www.hanhijahdit.fi WWW. FASAANITILA.NET, Koijärvi, fasanförsäljning, hundutbildning, jakt, 045-349 6096. I Hauho finns fasanjakt och möjl till hundutbildning. Fasanförsäljning. Fråga på inkv och måltider. Mejla auvo.kokkala@aina.net. Ulla och Auvo Kokkala, 050-588 9593. Uthyres Stugor att hyra vid Saunajärvi i Kuhmo. Fina möjligheter jaga, fiska, plocka bär. Tfn 0400-892 194. personal.inet.fi/yritys/saunajarvi/default.htm. I västra Lappland sköter www.lohijarvenerakeskus.fi boendet för jägare och fiskare. Tfn 044-505 8855, även grupper. Övrigt Kontanter, kontanter ! ! ! Behändigt genom att panta tex ditt gevär. Ring eller titta in. P-H Pantti, Lahtis, 03-781 8350. Luottopantti, Joensuu, 013-227 010. Jägaren N:o 6/2012, 61. årgången. Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 23.1.2013. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktion: Ansvarig chefredaktör:: Jari Pigg Chefredaktör: Klaus Ekman Redaktionsekreterare: Marja Lammi Layout: Ilkka Eskola Översättning: Berndt Zilliacus och Julia Westerberg Redaktionsråd: Jari Pigg (ordf) Klaus Ekman Ilkka Eskola (Hansaprint) Marko Mikkola Marja Lammi Marko Svensberg Petri Vartiainen Ilkka Lampi Aku Ahlholm Vesa Ruusila Redaktionens adress: Finlands viltcentral Fantsvägen 13-14 , 00890 Helsingfors tel. 029 431 2103, eller 029 431 2109 Adressändringar och jaktkortsärenden: Tfn 0303 9777 Tryckeri: Hansaprint 2012/Jäg12_06 Jakt erbjuds Gås och allt storvilt EST/FIN, 050-520 6100, juhani.tuomaala@netikka.fi. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Europa: vildsvin, kronhjort, rådjur. Afrika: fågel, savannvilt och Big-5. Argentina: fågel och storvilt. Kanada: björn. Samt mycket mer! Noga utvalda jaktmål till konkurrenskraftiga priser! B&R Hunting Oy, tfn 040-417 8807 eller 050-545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Pärmfoto: Mikael Wikstrom Medlem i Tidningarnas Förbund ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolkningsregistret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. Oklara fall i anslutning till jaktkortet: YAP Solutions Oy /Jägarregistret 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret. Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. 3. Anmälningar om ändrad jaktvårdsförening görs skriftligt till adressen: YAP Solutions Oy / Jägarregistret PB 243, 01511 VANDA Telefax 09-794 031 e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi 86 l Jägaren l 6 l 2012 Telefon 0303 9777 Samtalets pris är 0,0821 e + 0,320 e/min. Samtal från mobiltelefon: 0,190 e/min. Samtal från utlandet: av utländsk operator fastställt pris. Telefax 09-794 031, e-post: metsastaja.rekisteri@yap.fi
• Adresser FINLANDS VILTCENTRAL SUOMEN RIISTAKESKUS Fantsvägen 13?14, 00890 Helsingfors Kundtjänst och rådgivning: 029 431 2001 (vardagar kl 9-15) www.riista.fi ? Kontaktuppgifter Styrelsen för Finlands viltcentral: Direktör Reijo Orava, tel. 029 431 2101 Biträdande direktör Jari Pigg, tel. 029 431 2102 Chef för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen, tel. 029 431 2104 Chef för vilthushållningen Jarkko Nurmi, puh. 029 431 2105 Administrationschef Tuomo Pispa, tel. 029 431 2106 Kommunikationschef Klaus Ekman, tel. 029 431 2103 Styrelsens sekreterare Riitta Huhtinen, tel. 029 431 2100 Jaktkortsärenden och adressändringar: 0303 9777 Viltcentralens kundtjänst och rådgivning 029 431 2001 (vardagar kl 9-15) asiakaspalvelu@riista.fi Lager och beställningar: 029 431 2111, www.riista.fi/tilaukset Tidningen Jägaren och kommunikation: Klaus Ekman, tel. 029 431 2103; Marja Lammi, tel. 029 431 212 Tidningen Jägaren, spalten Affärer: Marja Kraufvelin, tel. 029 431 2112 Finlands viltcentrals regionkontor: Egentliga Finland: Hadvalantie 8 7B, 21500 Pikis. Jaktchef Mikko Toivola, tel. 029 431 2341, vv-konsulent Jörgen Hermansson, tel. 029 431 2342, kansliföreståndare Pirkko Järvinen, tel. 029 431 2343. Kajanaland: Syväyksenkatu 1 B 27, 89600 Suomussalmi. Jaktchef Jukka Keränen, tel. 029 431 2231, vv-konsulent Marko Paasimaa, tel. 029 431 2232, kansliföreståndare Ritva Juntunen, tel. 029 431 2233. Kust-Österbotten: Långgatan 4, PB 16, 66531 Kvevlax. Jaktchef Stefan Pellas, tel. 029 431 2311, kansliföreståndare Lena Södergård-Ahlskog, tel. 029 431 2313. Lappland: Vanamokatu 3 D, 96500 Rovaniemi. Jaktchef Antti Siira, tel. 029 431 2251, vv-konsulent Urpo Kainulainen, tel. 029 431 2252, kansliföreståndare Leena Haapamäki, tel. 029 431 2253. Björntelefon 029 431 2500. Mellersta Finland: Kauppakatu 19 A 7, 40100 Jyväskylä. Jaktchef Jukka Purhonen, tel. 029 431 2241, vv-konsulent Olli Kursula, tel. 029 431 2242, kansliföreståndare Seija Kiiveri, tel. 029 431 2243. Norra Karelen: Teollisuuskatu 15 A, 80100 Joensuu. Jaktchef Juha Kuittinen, tel. 029 431 2291, vv-konsulent Reijo Kotilainen, tel. 029 431 2292, kansliföreståndare Kaija Riikonen, tel. 029 431 2293. Norra Savolax: Kiekkotie 4, 70200 Kuopio. Jaktchef Jouni Tanskanen, tel. 029 431 2301, vv-konsulent Ville Hokkanen, tel. 029 431 2302, kansliföreståndare Tuula Ruuskanen, tel. 029 431 2303. Norra Tavastland: Labkotie 2, 36240 Kangasala. Tf. jaktchef Marko Mikkola, tel. 029 431 2282, tf. konsulent Otto Hölli, tel. 029 431 2284, kansliföreståndare Leena Särkijärvi, tel. 029 431 2283. Nyland: Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors. Jaktchef Visa Eronen, tel. 029 431 2331, tf. vv-konsulent Antti Piironen, tel. 029 431 2332, kansliföreståndare Carola Lönnfors, tel. 029 431 2333. Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tel. Statsrådets växel (09) 16 001. Fiske- och viltavdelningen Besöksadress, Hallituskatu 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet, fax. (09) 1605 2284. Avdelningschef Pentti Lähteenoja. Bitr. avd. chef Christian Krogell, tel. (09) 1605 3373, 040 7353 173. Konsultativ tjänsteman Sami Niemi, tel. (09) 1605 3374. Överinspektör Jussi Laanikari, tel. (09) 1605 2283, 040 7336 229. Överinspektör Rami Sampalahti, tel. (09) 1605 2188. Överinspektör Janne Pitkänen, tel. (09) 1605 2469, 040 8672 667. Ålands Landskapsregering Pb 60, 22101 Mariehamn, Tel. växel (018) 25 000, fax. (018) 19 240. www.regeringen.ax Enheten för jakt och viltvård: Vik. jaktförvaltare: Roger Gustavsson, tel. (018) 25 328, roger.gustavsson@regeringen.ax Vik. jakthandläggare: Robin Juslin, tel. (018) 25 313, robin.juslin@regeringen.ax Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, tel. 020-57 511, fax. (020) 5751 201. Besöksadress Viksbågen 4. Joensuu vilt- och fiskeriforskning, Yliopistokatu 6, 80100 Joensuu, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 409. Evois viltforskningsstation, Rahtijärventie 291, 16970 EVO, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 429. Uleåborgs vilt- och fiskeriforskning, Tutkijantie 2 A, 90570 Uleåborg, tel. (020) 57 511, fax. (020) 57518 79 Taivalkoski vilt- och fiskeriforskning, Ohtaoja, 93400 Taivalkoski, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 559. Åbo vilt- och fiskeriforskning, Itäinen Pitkäkatu 3, 20520 Åbo, tel. (020) 57 511, fax. (020) 5751 689. Forststyrelsen Jakt- och viltvårdsärenden Vildmarkschef Jukka Bisi, tel. 040 5370 993, jukka.bisi@metsa.fi Överinspektör Ahti Putaala, tel. 040 8272 574, ahti.putaala@metsa.fi Villi Pohjola Kundservice och försäljning av tillstånd tel. (020) 344 122, www.villipohjola.com Huvudstadsregionens jägarbyrå: Veikko Seuna, tel. 029 431 2334. Viltsjukdomar och dödsorsak Satakunda: Porintie 9, 29250 Nakkila. Jaktchef Antti Impola, tel. 029 431 2321, vv-konsulent Reima Laaja, tel. 029 431 2322, kansliföreståndare Tuija Korhonen, tel. 029 431 2323. Sydöstra Finland: Pikkuympyräkatu 3 A, 49400 Fredrikshamn. Jaktchef Erkki Kiukas, tel. 029 431 2221, vv-konsulent Jouni Tolvanen, tel. 029 431 2222, kansliföreståndare Airi Karvinen, tel. 029 431 2223. Södra Savolax: Virastotie 3, PB 14, 51901 Juva. Jaktchef Petri Vartiainen, tel. 029 431 2211, tf. vv-konsulent Teemu Lamberg, tel. 029 431 2212, kansliföreståndare Tuula Varjus, tel. 029 431 2213. Södra Tavastland: Lukiokatu 14, 13100 Tavastehus. Jaktchef Jyri Rauhala, tel. 029 431 2201, byråsekreterare Sirpa Kuhlström, tel. 029 431 2203. Uleåborg: Ratatie 41, PB 35, 91501 Muhos. Jaktchef Keijo Kapiainen, tel. 029 431 2261, vv-konsulent Harri Hepo-oja, tel. 029 431 2262, byråsekreterare Ritva Oksanen, tel. 029 431 2263. Österbotten: Vapaudentie 32?34 B 22, 60100 Seinäjoki. Jaktchef Mikael Luoma, tel. 029 431 2271, vv-konsulent Juha Heikkilä, tel. 029 431 2272, byråsekreterare Sirpa Hakala, tel. 029 431 2273. Laitiala centrum: Metsästäjäntie 39, 16790 Manskivi. fältchef Ilkka Ala-Ajos, tel. 029 431 2116, vv-planerare Marko Muuttola, tel. 029 431 2116. Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Uleåborgs regionenhet, Satamatie 15, 90520 Uleåborg, postadress: PB 517, 90101 Uleåborg tel. (020) 772 003. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. Fynd av ring- och vingmärken Ringmärkningsbyrån, PB 17, 00014 Helsingfors universitet, (Besöksadr. Norra Järnvägsgatan 13) tel. (09) 1912 8847. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki. Tel. (019) 722 293, fax. (019) 719 378. e-mail: info@metsastysmuseo.com, internet: http://www.metsastysmuseo.com Jägarförsäkring I försäkringsärenden kontakta Tapiolabolagen, tel. (09) 4531. Finlands Jägarförbund: Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tel. växel 010 8410 050, fax. 010 8410 051 e-mail: suomen@metsastajaliitto.fi, http://www.metsastajaliitto.fi Finska Kennelklubben: Kamrersvägen 8, 02770 Esbo. Tel. (09) 887 300, fax. 09-8873 0331, e-mail: http://www.kennelliitto.fi. Jägaren l 6 l 2012 l 87
• Caldwell Rock Jr. Skjutstöd - ta WEB en ti BSH tt ww OP w.m id PRODUKTNR 518138 60? 80? Världens bredaste utbud av vapentillbehör för den finländska jägaren. - leveranstid 1-2 veckor - nästan 100.000 produkter - lagersituationen på nätsidorna - per post i hela Finland 80? - PRODUKTNR 875691 100? Lansky Deluxe sliip sett + fällniv PRODUKTNR 921336 PRODUKTNR 274844 70? 120? www.midway.fi info@midway.fi telefonservice vard. 12-17 09 5122 933 Sökes vapensmed förfrågningar o. mera info: Matias 0500-826404 matias@asejaera.fi Ase ja Kone NAD Ameristep Doghouse Pyrchkoja Midway Dogtown varmintkulor .22 50gr 500kpl PRODUKTNR 682485 ÖPP way .fi LaserLyte koolimator Cal .22 - .50 PRODUKTNR 682659 Caldwell XLA Pivot bipod 35-70cm NY Tecla TCL 330 JollySteel INOX 490 ? ÅBO Tel. (02) 239 0930 Kemiön Metsästyspuoti KIMITO Tel. (02) 423 804 Leonardi köttkvarnar 360 ? fr. www.asejaera.fi Vapen & Skyttetillbehör, Optik, Fällor, Hundpejlar, Vapensmedsservice, Montering av Sikten & Ljuddämpare, Reparationer, Renoveringar, Custom byggen.