• Jägaren 6 l Vad tycker du om våra tjänster? 2014 Jägarna mobiliserar mot svinpesten Ändringar i jakttiderna, s. 54
• Innehåll l 6 l 2014 Staten grundar naturskyddsområden – hur går det med jakten?, s. 12 Kunderna betalar gärna för viltkött, s. 30 Ta vara på mårdhundsskinnen i vinter, s. 20 3 Ledaren: Bekämpning av svinpest kräver effektiv reglering av vildsvinsstammen 4 Den afrikanska svinpesten ett osynligt hot 6 Åtgärdsprogrammet för regleringen av vildsvinsstammen 6 Inga katastrofala souvenirer från jaktresan! 7 Aktuellt från ministeriet: För många vildsvin 8 Afrikanska svinpesten: Vad är det fråga om? 12 Staten grundar naturskyddsområden – hur går det med jakten? 14 Enkäten om sjöfågeljakten vid sydkusten 16 Mårdhundarna ett otyg i skärgårdens naturskyddsområden 19 Viceordförandens spalt: Inrättandet av naturskyddsområden och jakten   20 Ta vara på mårdhundsskinnen i vinter 22 Salta mårdhunden och ta vara på pälsen 24 Aktuellt från ministeriet: Byråkratitalko 26 Gör en bedömning av viltets hälsa 2 l Jägaren 6 l 2014 Använd stöden i viltvården: Våtmarkerna gynnar hela trakten, s. 44 30 Kunderna betalar gärna för viltkött 32 Viltaffär på uppgång i Ingå 34 Jaktens internationella dimension 36 Bly i motvind 38 Jaktinspektören som ingriper mot näthat 40 Allmänheten tyckte till om vargförvaltningsplanen 41 Mården 42 Ut i viltskogen: Viltvänliga arbetsanvisningar 44 Använd stöden i viltvården, del 1: Våtmarker 48 Mot förgubbningen: en handbok för ungdomsverksamhet 50 Jägarexamen förnyas: utbildningen betonar ansvaret 52 Veijo Kantanen producerar jaktupplevelser 54 Nyhetsmagasinet: Ändringar i jakttiderna för räv, grävling, rapphöna, orre och mufflonfår 58 Åland 60 Juniorsidan 61 Affärer 63 Adresser
• Ledaren Reijo Orava Direktör Finlands viltcentral Bekämpning av svinpest kräver effektiv reglering av vildsvinsstammen Bakom våra gränser breder en ny djursjukdom hotande ut sig. Den afrikanska svinpesten sprider sig i Östeuropa och har redan nått vårt östra grannland och Baltikum. Sjukdomen smittar inte människor, men är dödligt förgörande för tamsvinet och dess stamform vildsvinet. Om farsoten sprider sig till svingårdarna förorsakar den enorma förluster för svinköttsproducenterna. Redan det att sjukdomen förekommer epidemiskt också bland våra vildsvin skulle leda till exportförbud för svinhushållningens förädlingsprodukter, vilket, om förbudet varar länge, kan förorsakar förluster i miljardklassen för svinhushållningen och köttindustrin. Den afrikanska svinpesten kan sprida sig till vårt land med vildsvin, men kanhända ännu sannolikare är att den kommer med infekterade livsmedel eller med resenärers infekterade utrustning. Livsmedelssäkerhetsmyndigheterna har därför redan gett noggranna anvisningar för hur dessa risker ska undvikas. I vårt land finns det några hundra vildsvin, kanhända ett tusental djur. Vildsvinet är en viltart som väcker intresse. Arten kan berika den finländska vilthushållningen. De facto har några jaktföreningar inlett skötseln av sin vildsvinsstam med normal vilthushållning som målsättning. Vildsvinet hör till våra ursprungsarter och kunde faktiskt med stränga skyddskriterier definieras som en hotad art. Men eftersom vildsvinet inte är ett sympatiskt djur har något sådant inte gjorts. Förebyggandet av svinpesten kräver nu målmedvetna åtgärder. Jord- och skogsbruksministeriet förbjöd i oktober utfodring av vildsvin. Motive- ringen var att utfodringen lockar vildsvin över riksgränsen i öster till vårt land. Experter inom vilthushållningen ifrågasatte dock genast lösningen, eftersom framgångsrik jakt efter vildsvin uttryckligen grundar sig på användning av näring som lockmedel. Det är därför nu av behovet påkallat att ta timeout i den på vilthushållningens principer grundade skötseln av vildsvinsstammarna. Deras täthet och utbredning bör nu begränsas med väl övervägda åtgärder så att svinpestens utbredningskedja bryts. Förlusten av vilthushållningsvärdet är inte slutlig om vi bara får svinpestproblemet i Europa under kontroll. Vildsvinet förökar sig snabbt och stammen återhämtar sig fort, om vi så vill och beslutar. Vid de jägarkvällar som hållits under höstens lopp har vi format ett regleringsprogram för vildsvinsstammen. Antalet svin bör minskas, men samtidigt bör vi sträva till att hålla de återstående svinen i kullarna samlade inom sina tidigare områden. Lösningen är en förstklassig utfodring av svinen och selektiv jakt. Att skjuta de ledande suggorna eller bedriva drevjakt efter djuren splittrar kullarna och sprider ut djuren. Också uppföljningen av vildsvinsfångsten går in i en ny era. Webbsajten Riista.fi har utökats med ett statistikfönster där det går att följa med hur anmälningarna på tjänsten Oma riista inverkar på den totala fångstens utveckling. Jord- och skogsbruksministeriet och Finlands viltcentral har vädjat till jägarna att de omedelbart ska sätta igång med stamregleringsprogrammet för vildsvin. Verksamheten kan starta så fort förbudet mot utfodring av vildsvinen har hävts. Jägaren 6 l 2014 l 3
• Laura Ticklén Den afrikanska svinpesten Ett osynligt hot Jari Niskanen – jägarna uppmanas till största försiktighet Medan vildsvinet håller på och etablerar sig i vår viltfauna så närmar sig en virussjukdom som hotar produktionen av svinkött. Viltförvaltningen måste fatta beslut i snabb ordning och kunna lita på samarbetsviljan hos i synnerhet viltvårdarna vid gränsen i sydost. F inlands viltcentral har arrangerat två tillfällen för jaktföreningar, jaktvårdsföreningar och övriga berörda för information och diskussion om vildsvinen och den afrikanska svinpesten. Det första arrangerades den 24 oktober i Sydöstra Finland tillsammans med Finlands Jägarförbund och det andra den 30 oktober i östra Nyland tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet. Människan sannolikare smittospridare än vildsvinet Den afrikanska svinpesten är en virussjukdom hos djur, som smittar vid direkt beröring svin 4 l Jägaren 6 l 2014 emellan eller vid indirekt beröring, till exempel via infekterat foder eller när ett svin stryker sig mot en människas förorenade kläder. Sjukdomens inkubationstid är mellan några dagar och ett par veckor. När symptomen har framträtt dör djuret fort, i genomsnitt inom en vecka. - Det finns varken vaccin mot afrikansk svinpest eller vårdmetoder. Det enda sättet att bli kvitt sjukdomen är att avliva alla svin. Jag hoppas att vi inte råkar i den belägenheten. Därför försöker vi nu tillsammans hitta en förnuftig och hållbar storlek på stammen, som inte är noll, uppgav kanslichef Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet under informationen i Villmanstrand. Vildsvinet är ett uppskattat vilt, men orsakar i sin glupskhet stora skador på bland annat lantbruket och viltfaunan. Därför pågår nu en principiell och nationell diskussion om stammens vara eller inte vara,och storlek.Men eftersom den afrikanska svinpesten hotfullt rycker närmare blir vi tvungna att angripa problematiken ur en ny vinkel. - Vilken lösning som är den bästa på kort sikt är en avgörande fråga, sammanfattade Husu-Kallio. - Vi ska också tänka igenom Förordningen om förbud mot utfodring av vildsvin kan hävas lika fort som den utfärdades. skuggsidan; ju fler svin desto mera skador. Staten kommer inte att kunna finansiera ersättningarna. Ett hot mot landets ekonomi och vår välfärd Om ett enda fall av afrikansk svinpest påträffas i vårt land så lamslår det köttproduktionen och livsmedelsindustrin,vilka sysselsätter tiotals tusen finländare.Vår självförsörjningsgrad beträffande svinkött är nästan hundra procent, vilket betyder att vi egentligen inte behöver någon köttimport alls. På grund av sjukdomsrisken började det gå dåligt för svinnäringen redan långt före bojkotterna mot Ryssland,och exportförhandlingarna med Kina skulle sannolikt stranda om sjukdomen dök upp. Under 2011 gjorde både Livsmedelssäkerhetsverket Evira och den Europeiska Unionen (EU) en riskbedömning av den afrikanska svinpesten. Bägge konstaterade då att den
• sannolikaste vägen för sjukvecklas och läget vore under Om ett enda fall av domen till Finland inte är gekontroll, uppgav Kiukas. afrikansk svinpest påträffas nom vildsvinen utan genom - Vi har besegrat rabies genom jägarnas talkoarbeköttprodukter. i vårt land så lamslår - Nu har situationen emelte och kan göra det samma det köttproduktionen och lertid förändrats, inte bara i med svinpesten. Vildsvinen är tunga, har Finland utan också i övriga livsmedelsindustrin, vilka Europa, eftersom mängden betar och rör sig fort i stora sysselsätter tiotals tusen svin har ökat avsevärt under flockar,vilket gör dem till ett finländare de allra senaste åren, påpevilt som till och med är farlikade Husu-Kallio. gare än de stora rovdjuren. Enligt Husu-Kallio har tullen inte resurser enormt värdefullt att jägare skickar in prover Jakten underlättas av att i synnerhet honorna håller sig i närheten av utfodringar. I början av att övervaka livsmedelsimporten, vilket bety- till Evira. der att det är viktigt att varje resenär handlar Det vandrar in vildsvin från Ryssland och oktober förbjöd statsrådet genom en förordarten anpassar sig och förökar sig mycket ning utfodring av vildsvin. Förbudet kan dock ansvarsfullt. Konsumenterna i vårt land önskar att pro- väl. I dagsläget uppgår stammen i vårt land hävas om jägarna förbinder sig till en decimeduktionssvinen ska må bra, bland annat ge- till mellan 500 och 1000 vildsvin som lever i ringsplan för stammen. nom att få röra sig utomhus.Vilket tyvärr ökar flockar på upp till 20-30 djur. Uppskattning- Det handlar inte ens om veckor utan förriskerna för kontakter med vilt. Husu-Kallio arna borde dock vara exaktare och den biten ordningen kan hävas lika fort som den utfäruppgav att det är naturligt att vildsvin söker kunde ordnas av jägare som känner sina jakt- dades, försäkrade kanslichef Husu-Kallio. marker. - Jag är övertygad om att jägarna själva vet kontakt med tamsvin. Den afrikanska svinpesten försvårar bland Jaktchef Erkki Kiukas på Sydöstra Finland vilka utfodringar som är avsedda för vildsvin annat verksamheten för storviltsassistansen betonade också att det är viktigt att skriva in och avsedda att föda upp dem för jakt.Självfaleftersom bilar, hundar och eftersöksjägare de fällda vildsvinen i tjänsten Oma riista för let är det inte tänkt att alla utfodringar för vilt kan bli infekterade utan att märka det. Det är att få fram statistisk information om den ef- ska tas bort eller att det vore möjligt att begränsa deras tillgänglighet. viktigt med desinficering och karantän, men fektiverade jakten. - Tjänsten Oma riista är väldigt lätt och besvärligt. - Jakten måste intensifieras,inte bara efter snabb att använda och det är bara den som vildsvin utan även efter små rovdjur, kråkor har inloggningsuppgifterna som kan se inoch skator så att inte heller de kan sprida vi- formationen om djuren. Jag hoppas innerligt ruset, exempelvis från slaktavfall till produk- att det börjar komma in information så att vi tionsgårdar, påpekade jaktchef Erkki Kiukas kan följa med jakten på jaktvårdsföreningsnivå, vilket är en noggrannhet som räcker till på Sydöstra Finland. för dem som fattar besluten, vädjade Kiukas i Föreningarna i nyckelställning Villmanstrand. Evira började testa inskickade prover av fällt Tidigare var vildsvinet totalt fridlyst, men vilt för svinpest redan 2010,innan EU ens kräv- numera är jakt förbjudet bara på våren. Arten lll Livsmedelssäkerhetsverket Evira de det. önskar att jägarna ska skicka in är fri på så vis att det är jakträttsinnehavaren Till en början testades ungefär tio prover som bestämmer hur många som ska fällas.En prover av vildsvin som har fällts eller om året, men i år har redan ett femtiotal tes- sugga med ungar får dock inte skjutas. påträffats döda inom landet. För tats.Kanslichef Husu-Kallio betraktar det som Kiukas anser att föreningarna redan på varje vildsvin betalar Evira ett honoföljande möte ska slorar på 50 euro. Provet ska bestå av pa totalfredningarna ena njuren, mjälten och blod. Det som de själva har klubär särskilt viktigt att få undersöka bat av. Till Sydöstra självdöda vildsvin och sådana som Finlands styrka hör verkar sjuka. Provet kan bestå av att jägarkåren är välhela kroppen eller organ. organiserad och andeÄven kroppar som har varit döda len statsmark är liten. länge och börjat ruttna kan med Jägarna känner sina fördel undersökas för afrikansk jaktmarker och rabiessvinpest eftersom viruset överlever risken har gjort dem en lång tid i döda kroppar. Hela vildtill rutinerade provsvin som påträffas döda ska omeinsamlare. delbart anmälas till den kommunala - Om vi hade exakt veterinären och till Eviras enhet i besked om stammens Uleåborg för eventuell patologisk Kanslichef Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet och storlek så skulle vi undersökning, tfn 029 530 4924. verksamhetsledare Ari Berg på svinföretagarföreningen tackade i Villkunna bestämma avProverna skickas till Evira, djurmanstrand de närvarande för att de hade tagit den farliga sjukdomen skjutningen efter försjukdomsvirologi, Mustialagatan 3, på allvar och stod enade i kampen mot den. eningens och markens 00790 Helsingfors. För närmare - Det går alltid att skylla på oss tjänstemän, men jag önskar inga bärförmåga. Vi skulle anvisningar se evira.fi. konflikter mellan jägarna, köttproducenterna och övriga parter, sade också kunna följa med kanslichef Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet. hur avskjutningen ut- Laura Ticklén Evira efterlyser vildsvinsprover från jägarna Jägaren 6 l 2014 l 5
• Åtgärdsprogrammet för regleringen av vildsvinsstammen Syftet med åtgärdsprogrammet för regleringen av vildsvinsstammen är att minimera risken för att den afrikanska svinpesten ska nå vårt land, sprida sig och etablera sig. Programmet realiseras genom förvaltning och reglering av vildsvinsstammen. Målet är en effektiv och behärskad jakt efter vildsvin för att reducera stammen och hindra den från att breda ut sig. lll Åtgärderna nedan gäller för ett läge där afrikansk svinpest inte har konstaterats i landet. Åtgärderna uppdateras om ASF når Finland. Då måste bland annat användningen av hundar vid jakt kraftigt begränsas. Åtgärderna verkställs så här: Hygien I. Vi ser till att sjukdomen inte når landet med kläder, hobbyutrustning eller presenter. En precisering av den uppskattade stammen I. Enkäter riktade till jakträttsinnehavarna. Ändamålsenlig och planmässig jakt I. Vi håller hög klass på utfodringen (varken hushållsavfall eller rester efter djur) och håller flockarna samlade och kvar i trakten. II. Vaktjakt den primära metoden. III. Selektiv jakt, avskjutning i rätt ordning (mycket gris och ungdjur, inte suggor med grisar). IV. Vi avstår från jaktmetoder som driver djuren från området. V. Utanför kärnområdena får enstaka invandrade svin och små flockar fällas med den jaktmetod som bedöms som lämplig. Användning av ljuskälla tillåtet med dispens. VI. Tänkbara övriga metoder efter beslut av Finlands viltcentral. VII. Jakten efter små rovdjur och ickefredade fåglar effektiveras inom vildsvinsstammens kärnområden. Behovet av författningsändringar I. Förbudet mot utfodring upphävs. Hanteringen av fällda djur I. Risken för smitta minimeras vid hanteringen av fällda djur och slaktavfall (andra djur får inte komma åt vare sig inälvor eller annat avfall). Effektiv bevakning av sjukdomsläget I. Stöd till jägare, jaktföreningar och storvilts assistanspersonal för inskickning av prover till Evira (blodprovstuber, formulär, rådgivning). Anmälning av fällt vildsvin I. Tjänsten Oma riista och en öppen bevakning i realtid gör det möjligt att följa med och utvärdera effekterna av åtgärdsprogrammet. En hög nivå på informationsspridningen och utbildning är avgörande för bekämpningen av sjukdomsriskerna Obs! Hannu Huttu Ett skadskjutet vildsvin är farligt! Ett sådant djur i terrängen ska omedelbart anmälas till polisen. Inga katastrofala souvenirer från jaktresan lll Jägare ska iaktta särskild försiktighet vid hemresa från de baltiska länderna, Polen, Ryssland, övriga länder i östra och sydöstra Europa, Sardinien och Afrika. Komihåg för jaktturisten l Om du tänker ta med dig presenter eller jaktminnen från resan så kontrollera på förhand om det finns specialvillkor eller begränsningar för införsel till landet. l Tvätta och rengör all utrustning inklusive bilen före hemresan. l Tvätta kläderna som du har använt i högsta 6 l Jägaren 6 l 2014 rekommenderade temperatur. Tvätta bort synlig smuts från stövlar och skor. Tvätta och putsa din personliga och jakthundarnas utrustning så noggrant som möjligt. Lägg in de tvättade kläderna, stövlarna och utrustningen i en het bastu för ett par timmar. l Tvätta hundarna som har följt med på jaktresan med omsorg. l Bada själv bastu när du har återvänt från resan. l Åk inte till någon svingård eller delta i en vildsvinsjakt i Finland inom två dygn efter hemkomsten. Undvik under den här tiden också kontakt med foder för viltutfodring, åtelmaterial för rovdjur, påfyllning för åtel och att åka till en utfodring.
• Aktuellt från ministeriet Jaana Husu-Kallio kanslichef jord- och jordbruksministeriet För många vildsvin Livsmedelssäkerhetsverket Evira publicerade 2011 en riskprofil för den afrikanska svinpestens ankomstvägar till Finland. Bakgrunden till det här arbetet var uppgiften om att ett fall av den här smittosamma virussjukdomen hade konstaterats i Ryssland på mindre än 200 kilometers avstånd från vår gräns. Enligt bedömningen som då gjordes ansågs det största hotet mot de finländska svinfarmerna vara människor som rört sig inom områden där svinpest hade konstaterats. Risken för att vildsvin skulle föra med sig smitta ansåg vara mindre. Den centrala grunden för den här slutsatsen ansågs vara den glesa vildsvinsstammen i vårt land. Sjukdomens överföring från bärardjuret vidare till friska svin ansågs sålunda knappast sannolik. Det vetenskapliga arbetet underströk dock vissa faktorer som påverkat bedömningen. Bland de viktigaste var bristen på kunskaper om vildsvinens verkliga roll som reservoar för spridningen av sjukdomen. Även uppgifterna om finländarnas jaktresor var knappa. Europas livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA gör i en 2011 publicerad riskbedömningsundersökning bedömningen att risken för spridning i EU:s medlemsländer endast är medelmåttig och att den sannolikt då kommer med förorenat matavfall. Risken för spridning till vildsvin ansågs inte vara stor. Också EFSA underströk att sjukdomen endast kan spridas över större områden om vildsvinen brett ut sig jämnt. Därför ansågs det även på EU-nivå att risken för Finlands del är liten. Efter Eviras och EFSAs undersökningar har situationen i EU-området klart förändrats. I bakgrunden finns framför allt virusets utbredning till Ryssland. Situationen är för den afrikanska svinpestens del därför helt annan nu än vid tiden för de ovannämn- da bedömningarna. Jag kommer bra ihåg hur jag i egenskap av Eviras generaldirektör lugnade svinuppfödarna och köttindustrin för den obetydliga risken för att sjukdomen skulle komma till oss. Nu gör jag inte det mera. Den afrikanska svinpesten har uttryckligen kommit till Östersjöområdet med vildsvinen från Ryssland. Det är klart att det kommer att utföras mycket forskningsarbete kring smittokällorna och sjukdomens spridning. Den vägen kommer vildsvinets roll att klarna. Detta kommer förhoppningsvis att underlätta de förebyggande åtgärderna vid eliminerandet av sjukdomen. I likhet med alla andra virus som sprider sig lätt har ett tidigt fastställande av sjukdomen en avgörande betydelse för förhindrandet av vidarespridningen. För de vilda djurens del är situationen givetvis allra svårast. Personer som rör sig i skogen och särskilt jägarna, som följer med viltets rörelser, är i nyckelposition då det gäller lokaliserandet av insjuknade vildsvin. Svinpestviruset överförs från döda eller levande svin till andra vildsvin. Antalet djur har sålunda en avgörande betydelse för spridningen av sjukdomen. Även i vårt land har antalet djur ökat betydligt. Alla EU-länder har gjort sitt bästa för att sjukdomen inte ska komma in i deras länder. Det här bör också Finland gå in för på allvar. Viruset dödar vildsvin säkrare än jägarens kula. Samtidigt hindrar det exporten av finländskt ansvarsmedvetet producerat svinkött för åratal framåt till den marknad där det just nu för näringens skull är nödvändigt att få salufört. Det är dags att minska antalet vildsvin drastiskt. Eller vågar vi följa Danmarks modell och försöka göra slut på dem alla? Det är avsevärt lättare att få in vildsvin på nytt i landet än att helt slippa den här eländiga virussjukdomen. För Spanien tog det i tiden årtionden. Jägaren 6 l 2014 l 7
• Mikael Antell, ordförande för Finlands CIC-delegation Afrikansk svinpest – Vad är det fråga om? Den afrikanska svinpesten har under de senaste åren spritt sig i Östeuropa. Sjukdomen har påträffats så nära oss som i nordöstra Estland. Viruset är livskraftigt och oerhört smittsamt. Sjukdomen är dödlig för vildsvin och tamsvin, men infekterar inte människor. Däremot kan människor överföra sjukdomen till svin exempelvis via sina kläder. köksavfall som matats åt bakgårds- eller fribetande tamsvin. Epidemin bland tamsvinen spred sig snabbt till Armenien och Asserbadjan. De första fallen hos vildsvin upptäcktes i södra Ryssland i november 2007 och sjukdomen spred sig inom några månader till Tjetjenien, Ossetien och Iran som en lokal epidemi. Under de följande åren uppstod en smittocirkulation mellan tamsvin och vildsvin där viruset spred sig från Kaukasus och södra Ryssland norrut mot europeiska Ryssland, Ukraina och Vitryssland. A SF (African Swine Fever) förorsakas av ett virus med ursprung i Afrika.Viruset betecknas som ovanligt komplext och livskraftigt. Hela regionen söder om Sahara till norra delarna av Syd-Afrika är mer eller mindre kontinuerligt besmittad. Viruset förmedlas av en fästing, Ornithodoros moubata, som förekommer i nästan alla jordhålor och termitbon som det afrikanska vårtsvinet använder som boställen.Vårtsvinet har utvecklat immunitet mot viruset,men kan vara en livslång bärare av sjukdomen. I hela regionen utgör ASF ett mycket allvarligt hot mot den lokala tamsvinproduktionen då fritt betande tamsvin förekommer allmänt och direkt kontakt mellan vårtsvin och tamsvin inte helt kan förhindras. Svinpesten sprider sig i Östeuropa Violetta Nowak CIC En omfattande ASF-epidemi härjade i Väst-Europa under flera årtionden. Till exempel Italien, Spanien och Portugal förklarades fritt från ASF i 1990-talet. På Sardinien kvarstår denna epidemi som endemisk ännu idag. Det första nya fallet av ASF uppdagades i Georgien 2007. Smittokällan antas ha varit 8 l Jägaren 6 l 2014 Svinpestviruset är dödligt för vildsvin och tamsvin men infekterar inte människor
• Då de första fallen upptäcktes i Vitryssland 2012 beslöt sig myndigheterna för att försöka utrota vildsvinet genom intensifierad jakt. Resultatet var tyvärr inte det eftersträvade då jakten spred vildsvinen över hela landet. De första sjukdomsfallen upptäcktes snart i Vitrysslands grannländer Polen, Litauen och Lettland. Sedan sommaren 2014 har 12 smittofall hos vildsvin registrerats i Estland. I Finlands närområde i Ryssland har inga sjukdomsfall bland vildsvin upptäckts, men några fall hos tamsvin har registrerats runt S:t Petersburg och ett i Murmansk. Alla dessa fall ligger i närheten av militärförläggningar och man antar att viruset har smittat via köksavfall från matpaket som beväringar har fått sig tillsända från Kaukasus. Alla insjuknade svin dör ASF-viruset är ytterst smittsamt och beständigt. Viruset förekommer i hela vildsvinet; i kroppsvätskor, avföring, blod och kött. I finländska förhållanden där tamsvin inte hålls fribetande utomhus är en direkt smitta från vildsvin till tamsvin osannolik då det skulle förutsätta en direkt fysisk kontakt. Smittorisken är däremot inte alls utesluten genom mänsklig förmedling. Dels transporteras en stor mängd tamsvin dagligen inom Europa vilket utgör en klar risk för smittospridning, dels kan jägare, men även andra människor, av oaktsamhet förmedla viruset. Vildsvin som påträffas döda i naturen ska rapporteras till veterinärmyndigheterna och ett prov ska skickas till Evira. Helst ska även prov av fällda vildsvin skickas in En intorkad blodsdroppe på stövlarna kan aktiveras av värmen och fukten i ett svinstall ännu efter en vecka, i kött i kylskåpstemperatur lever viruset minst 110 dygn, i djupfryst kött vaknar det upp ännu efter 1000 dygn, i salami och rökt eller saltad skinka mår viruset gott och om produkten är vakuumförpackad trivs viruset ännu bättre. För det europeiska vildsvinet är sjukdomen dödlig. Ett smittat vildsvin blir letargiskt och förlorar sin skygghet, kan vara vinglande och osäkert i sina rörelser. 50-60 % av smittade vildsvin dör inom 48 timmar sedan de första symptomen framträtt och 100 % dör inom 12 dygn av omfattande inre blödningar. Viruset är dödligt även för tamsvin men smittar inte människor. Sprängda svinflockar kan öka spridningen Risken för att ASF bibehålls en längre tid i en lokal vildsvinsstam är liten då vildsvin synbarligen spelar en sekundär roll i infektionsförloppet. Kontakt mellan tamsvin och vildsvin ser dock ut att kunna skapa en långvarig viruscirkulation. I kallt klimat finns en möjlig risk för att viruset kan bestå längre än i varmare klimat då döda vildsvin i naturen fryser och förruttnelsen fördröjs under vintern. Ett ökat jakttryck medför risker. Jakt har visat sig kunna spränga flockarna och leda till större regional spridning av vildsvinen. Vildsvin är till sin natur mycket stationära och inte benägna till längre vandringar om de inte tvingas till det genom störning eller avsaknad av mat. Erfarenheten visar även att man med jakt inte egentligen har lyckats reducera vildsvinsstammen någonstans i Europa. Ett försök att utrota vildsvin genom jakt kan däremot leda till ett adapterat beteende där stammen ökar både genom ökad fertilitet och inflyttning från kringliggande områden. Jägare ska tänka på hygienen och skicka in prover Om ett dött vildsvin hittas i naturen bör de lokala veterinärmyndigheterna omedelbart underrättas och ett prov skickas till Evira för undersökning. Det är även önskvärt att prov skickas på vildsvin som fällts under jakt eftersom djuret kan vara smittat utan att sjukdomssymptom ännu framträder. Detta är speciellt viktigt om djuret har uppvisat ett avvikande beteende som t.ex bristande skygghet. All import av kött eller förädlade produkter av vildsvin från områden där ASF nu registrerats är strängt förbjudet. Efter jakt i områden med ASF måste all utrustning desinficeras ytterst noggrant, d.v.s knivar,stövlar,handskar,kläder - i praktiken allt som har kommit i kontakt med naturen i jaktområdet, också t.ex. stolryggsäckens ben och vapenfodralet,om man har lagt det på marken. Personer som är verksamma inom svinproduktionen i Finland bör överväga extra noga om risken att röra sig i ett område där ASF registrerats är värd att ta. Vildsvin är till sin natur mycket stationära och inte benägna till längre vandringar om de inte tvingas till det genom störning eller brist på mat. Jägaren 6 l 2014 l 9
• U D U A T S VARU ! N I I T H A TALVIJ VALLE LUMICAMO TOPPATAKKI JA -HOUSUT Huippulämpimät housut hirvipassiin, kettujahtiin tai peurankyttäykseen. Suunniteltu yhteistyössä aktiivisesti metsästävien suomalaisten kanssa. Tyylikäs, kevyt, lämmin ja äänetön housu vaativaan makuun. Lämpöä heijastava materiaali vuoressa. Hiljainen ja kevyt sekä kestävä päällismateriaali (tekninen mokka). Air-Tex kalvo ja teipatut saumat. Vanueristeen vahvuus 80 g/m2. KI VALLE -TAK 169 LUMICAMO TOPPAHAALARIT Laadukas ja taatusti lämmin JahtiJakt-toppahaalari on kovien pakkasten suosikki. Päällikangas on erittäin hiljaista teknistä mokkaa (100 % polyesteri), jossa on veden- ja tuulenpitävä Air-Tex-kalvo ja teipatut saumat. Lämmin 100 g vanu yläosassa, 80 g vanu housuosassa. Runsaasti taskuja. 149 90 00 SUT VALLE -HOU 149 90 KARVALAKISSA EI PÄÄTÄ PALELE! BRUNO -KARVALAKKI Lämmin Bruno lumicamo korvaläpällinen päähine, jossa tikkivuori ja keinoturkissomisteet. Lumicamotai safetycamo -kuosi 24 90 (179,00) Kaikkien suomalaisten ulkoilukauppa 19 90 NEWIS -KÄSINEET Lämpimät Newis lumicamo- tai safety camo käsineet teddyvuorella ja liipasinhalkiolla.
• LÄMPIMÄT ALUSASUT JAHTIIN Korkealaatuiset alus- ja väliasut siirtävät erittäin tehokkaasti kosteutta pois iholta ja kuivuvat nopeasti. Lämmin ja kosteutta siirtävä alusasu on toimivan kerrospukeutumisen perusta! 49 90 PRO ALTON MICRODRY FLEECEALUSASU VÄLIASU MERINOVILLAALUSASU 19 39 99 90 LUMICAMO-LINTUREPPU JahtiJakt linturepussa on täysin kahisematon pintakangas. Aseelle on kotelo repun selkäosassa. Saatavana myös vihreä malli. TRAWLER -NEULEPAITA KAULURI Tyylikäs ja kestävä ajattoman harmaa neule metsälle ja vapaa-aikaan. Lämpimästä ja pehmeästä fleecemateriaalista valmistettu kauluri. 5 00 39 90 HUNTING VILLASUKKA Pitkävartiset saapassukat jotka ovat Merinovillan ansiosta miellyttävät käyttää. 12 90 90 90 TÄSTÄ TALVISAAPPAAT APPAITA MYÖTEN! & VIERESTÄ SUKAT SA 79 90 (99,90) NEOPREENISAAPPAAT Loistava ja kestävä saapas suomalaiseen talveen pitävällä pohjakuviolla. HUIPPU-UUTUUS! Näppärä kääntöveitsi pitävällä kumikahvalla ja kotelolla. 16 90 S M S U.C.M SMS -RIISTAKAMERA 199 00 (Lähettävä/Etäohjattava malli) U.C.M -RIISTAKAMERAT Suomenkieliset valikot, helppo käyttää ja kiinnittää. Liiketunnistimella toimiva infrapuna-yökuvaus mahdollistaa terävät kuvat myös pimeässä tai hämärissä. SMS-malli on kännykällä etäohjattava. Tuotteet saapuvat viikolla 46. U.C.M -RIISTAKAMERA 119 90 Uovision UV535 Pikku-Panda riistakamera tarjoaa monipuoliset ominaisuudet pienessä koossa. Suomenkieliset valikot, helppo käyttää. 135 00 *Puhelujen hinnat sis alv 24 %: kiinteästä verkosta 8,28 snt/puh + 6,85 snt/min, matkapuhelimesta 8,28 snt/puh + 16,56 snt/min 129 00 (Tallentava malli) UV535 -RIISTAKAMERA MYYNTI JA ASIAKASPALVELU P. 020 747 7000* (MA-PE 10-16) 439 00 OTSO 5-7 R PRO SIS-hyväksytty ja sertifioitu asekaappi n. 5 aseelle. 5 vuoden murtautumattomuustakuu. Täyttää aselain vaatimukset. METSO 4 Näppärä asekaappi noin neljälle aseelle. Täyttää aselain vaatimukset. www.eratukku.fi Tarjoukset voimassa 30.11.2014 saakka. POCKET KNIFE
• Text: Mikko Toivola, jaktchef på Finlands viltcentrals region Egentliga Finland Staten grundar naturskyddsområden – hur går det med jakten? Med övriga naturskyddsområden menas alla statliga naturskyddsområden utom nationalparkerna och naturreservaten. Hannu Huttu Staten förvärvar markområden i allt intensivare takt och grundar skyddsområden av olika slag. Naturskyddslagen utgår från att det är förbjudet att fånga, döda eller störa djur i naturskyddsområden som inte klassas som nationalpark eller naturreservat, men att undantag kan göras på vissa villkor. Förenklat är grundprincipen den, att i norra Finland kan jakten fortsätta nästan som förut medan den i södra Finland begränsas. 2 011 inleddes ett samarbete som fortfarande pågår mellan miljöministeriet och Forststyrelsen som administrerar statens marker, för att ge skyddsområdena officiella fredningsbestämmelser. När samarbetet inleddes fanns det totalt cirka 670 000 hektar sådana områden. Arealen inkluderar också merparten av de Natura 2000-områden, som fortfarande saknar officiella fredningsbestämmelser. Jakten i Natura 2000-områdena avgörs genom undantag 12 l Jägaren 6 l 2014 från fredningsbestämmelserna. I regel förbjuder ju inte bestämmelserna för Natura 2000 jakt, men däremot begränsas jakten av vår nationella naturskyddslag som har en striktare syn på jakten än Natura. De officiella fredningsbestämmelserna har i skrivande stund blivit klara för naturskyddsområdena i Suomussalmi, Egentliga Finland och Saimen. På grund av naturskyddslagen infördes betydande begränsningar av jakten i Egentliga Finland och Saimen. Jakten tillåten i norr - begränsad i söder Det finns ett stort antal skyddsområden av olika slag i vårt land, med väldigt varierande möjligheter till jakt. Nationalparkerna med sina kontroversiella jaktfrågor debatteras ofta i offentligheten. Övriga naturskyddsområden avhandlas inte alls lika ofta. Med övriga områden avser naturskyddslagen alla andra statliga områden som klassas som naturskyddsområden – utom alltså nationalparkerna och naturreser- vaten. För vilthushållningen är de övriga naturskyddsområdena minst lika betydelsefulla som nationalparkerna och naturreservaten. Enligt gällande naturskyddslag grundas naturskyddsområden som är mindre än 100 hektar genom en förordning av miljöministeriet. På de här områdena medger lagen inga möjligheter till jakt. Områden som är större än 100 hektar grundas genom en förordning av statsrådet och för sådana kan undantag göras som tillåter
• jakt. I norra Finland är utgångspunkten den, att jakt är tillåtet, medan det i södra Finland krävs att jakten begränsas. Planering, samråd och utlåtanden Eftersom naturskyddslagstiftningen är komplex och förvärvandet av områden har pågått så länge så krävs det omfattande planering när skyddsområden inrättas. Det är främst Forststyrelsens planerare som gör arbetet. fattas från fall till fall och med beaktande av allemansrätten, rekreationsaspekterna och naturvärdena. De begränsningar som behövs bereds i samarbete med olika intressegrupper. Jaktbegränsningarna kan också vara regionala, bundna till en viss tidsperiod eller gälla specifika viltarter. Om det naturskyddsområde som ska inrättas också ingår i natura 2000 iakttas dessutom vad statsrådet särskilt har konstaterat om jakt i sitt beslut. Syftet är också att gällande jaktpraxis inte ska ändras på ett väsentligt sätt inom dessa områden. År 2009 ansåg regeringen att det var viktigt att beredningen görs tillsammans med berörda parter. I praktiken har samarbetet kring de realiserade skyddsområdena inneburit samråd där parterna har beretts tillfälle att ge sina synpunkter på planerna. I Egentliga Finland blev bara älgjakten kvar När skyddsområdena i Egentliga Finland skulle grundas inledde I Egentliga Finland är det närmast älgjakten som är tillåten i skyddsområdena. I skyddsområdena i Saimen gick det bättre för småviltsjakten; i merparten av områdena blev det tillåtet att jaga skogshare, fälthare, orre och järpe. Områdena sammanförs till helheter och deras nuvarande användning sammanställs till stöd för planeringen. Det här inkluderar även den jakt som bedrivs där. När helheten som ska skyddas är klar och bakgrundsinformationen inhämtad ska begränsningarna beredas tillsammans med berörda intressegrupper. När naturskyddslagen ändrades ställdes följande villkor: Inom de övriga naturskyddsområden som ännu ska inrättas ska med utgångspunkt i det som sägs ovan besluten om jakt Skyddsmålen för våtmarksprogrammet utesluter inte jakt. Det gör sällan de övriga skyddsprogrammen heller. man jaktaspekten med att höra det regionala viltrådet. Till flera av de regionala samråd som följde bjöd man in de jaktföreningar som jagade i skyddsområdena för att höra deras syn på saken. Närvarande var även representanter för Finlands viltcentral, jaktvårdsföreningarna och Finlands jägarförbund. Efter samråden bereddes förordningarna på miljöministeriet. För Egentliga Finlands del tog det över ett år från samrådet innan utkastet till förordning skickades på remiss. I utkastet föreslogs i första hand älgjakt för de skyddsområden som skulle grundas i Egentliga Finland. I de slutliga förordningarna kunde älgjakten fortsätta i 84 procent av områdena medan rådjursjakten blev tillåten i några skyddsområden i skärgården. För skyddsområdena i Saimen blev utfallet gynnsamt för både älgjakten och småviltsjakten. I merparten av områdena blev det tillåtet att jaga skogshare, fälthare, orre och järpe. Stör jakten skyddsmålen? Innan programmet Natura 2000 förvärvade staten naturskyddsområden genom olika naturskyddsprogram, som sorterades temavis under olika naturtyper. Deras primära syfte var att bevara livsmiljöer. I det kompletteringsprogram för skyddandet av våtmarker som nu pågår är det väsentliga att bevara vattenhushållningen och att bevara trädbeståndet på de våtmarker som är trädbevuxna. De här skyddsmålen bevarar även objektens övriga naturvärden och jakten har ingen negativ inverkan på målsättningarna. Skyddsmålen för våtmarksprogrammet hindrar med andra ord inte jakten. Det gör sällan målen för de övriga skyddsprogrammen heller. Men att jakten inte stör realiserandet av skyddsprogrammens målsättningar betyder ändå inte att vilthushållningen kan fortsätta utan begränsningar när ett område blir skyddat. Detta gäller i synnerhet när staten förvärvar ett område. I jämförelse med skyddsmålen för tidigare grundade områden ser dagens naturskyddslag mera till helheten. När nya skyddsområden har grundats, har det åtminstone i Egentliga Finland och Saimen gått till så, att man har buntat ihop områden som ännu inte har grundats i samma förordning. Även målsättningar som hör till programmet Natura 2000 har lagts in i samma förordning. Syftet är att säkerställa att ekosystemen i de områden som skyddas får utvecklas ostört. Jägaren 6 l 2014 l 13
• Det är inte förnuftigt att klamra sig fast vid all jakt, men inte heller att kategoriskt förbjuda all jakt efter småvilt. Men tolkningen av jaktens konsekvenser för den ostörda utvecklingen hos ekosystemet som ska skyddas är långt ifrån okomplicerad. När vi i fortsättningen grundar skyddsområden bör det föras grundliga överläggningar mellan jakt- och miljöförvaltningen om principerna för jakt som inte äventyrar skyddsmålen ovan. Samarbete nödvändigt för att nå skyddsmålen Grundandet av skyddsområden enligt gällande lag är i södra Finland förenat med krav på begränsningar av jakten. När regeringen gjorde lagändringen förutsatte den dock planering och samarbete vid grundandet av övriga naturskyddsområden. Planeringen av begränsningar i jakttiderna bör göras som en öppen dialog mellan experter på jakt och naturskydd. Det är inte förnuftigt att klamra sig fast vid all jakt, men inte heller att kategoriskt förbjuda exempelvis all jakt efter småvilt. Trots de många samråden i Egentliga Finland blev det nästan totalförbud för jakt efter småvilt. Viltförvaltningens och de lokala deltagarnas kommentarer, som till exempel att tillåta jakt efter räv, vann knappt alls gehör. Rävjakten förbjöds också i skyddsområdena i Saimen, även om den säkerligen hade kunnat planeras så att den hade blivit ett stöd för skyddsmålen. Det här betyder att rävar, liksom de invandrade skadedjuren mink och mårdhund, i framtiden kan elimineras i skyddsområden enbart med ett dispensförfarande. Vid beredningen av bestämmelserna för blivande skyddsområden bör samarbetet mellan miljö- och viltförvaltningen fördjupas för att vi inte ska skapa ytterligare byråkrati som hindrar oss att lösa problemen med 14 l Jägaren 6 l 2014 arter som klassas som skadliga eller som förökar sig för fort. Möt upp och påverka! Den typiska jägaren i vårt land är förtegen om vad han har för sig. Det faller sig naturligt för honom att tänka att det är bäst att hålla tyst om den där myren där han ofta jagar - det kan ju bli förbjudet att jaga där! Men när processen där bestämmelserna bereds pågår är det dumt att sitta hemma och tjura. Det är viktigt att berätta om jakten på våtmarkerna inom sitt jaktområde. Det är värt besväret att möta upp på samråden som miljöförvaltningen ordnar och öppet berätta om det där stället som är så värdefullt. I skrivande stund har det ännu inte klarnat i vilken region följande omgång naturskyddsområden ska grundas. Enligt inofficiella källor har det gjorts långt gångna förberedelser för helheter i södra Norra Österbotten och i södra Karelen. Enligt Finlands viltcentrals syn på saken kan vi när ett skyddsområde grundas vinna lokalsamhällets godkännande och inverka positivt på de naturvärden som ska skyddas om vi tar hänsyn till hur området används, exempelvis för jakt. Finlands viltcentral har även börjat göra upp en strategi som främjar skötseln av naturskyddsområden och preciserar deras jaktliga användning. Mera om detta i kommande nummer av tidningen Jägaren. Utifrån strategin har viltcentralen även uppdaterat regelverket för jakten i naturskyddsområden. När nya naturskyddsområden grundas kommer viltcentralen att till de berörda jaktvårdsföreningarna och jaktföreningarna skicka ett uppdaterat informationspaket till stöd för avgivandet av utlåtanden. Text: Visa Eronen, jaktchef, Finlands viltcentral, Nyland Möjligheterna till jakt på statens vattenområden i Finska viken och södra Skärgårdshavet upplevs bland jägarna som väldigt viktiga. Det här framgår av enkäten om sjöfågeljakt i skärgården som Forststyrelsens jakttjänster har gjort tillsammans med Finlands viltcentral. Med enkäten kartlades vilka områden vid sydkusten som sjöfågeljägarna tycker är viktiga, hur områdena används och vilka behov av att utveckla servicen i områdena som eventuellt föreligger. U ngefär 200 personer som jagar i områdena svarade på enkäten, som pågick från maj till augusti i år. Reklam för enkäten gjordes på jaktmässan i Riihimäki, i tidningen Jägaren, på nätet och i sociala medier. Enkäten gjordes med GISteknik. Svararna fick på en karta märka ut områden och platser som de tyckte var viktiga, det vill säga områdena där de brukade jaga och de specifika platser (öar eller skär) som var viktigast. Den typiska svararen var en man mellan 21 och 40 år som bor i huvudstadsregionen. Han jagar på statens vattenområden, främst alfågel och ejder, och han tillbringar en dag på jakt. Den typiska jaktresan går till skärgården mellan Helsingfors och Borgå. Hälften av svararna bor i huvudstadsregionen, en fjärdedel i övriga Nyland och en knapp tredjedel på annat håll i landet. Av svaren framgick det väldigt tydligt att möjligheterna till jakt på statens vattenområden var väldigt viktiga för svararna.15 procent av svararna uppgav att de inte hade möjligheter att jaga sjöfågel någon annanstans än i området som avsågs i enkäten. Hälften av svararna uppgav att de också kunde jaga sjöfågel på andra statliga områden. 12 procent kan jaga på områden som ägs av staden, 18 procent jagar på sin egen jaktförenings områden, 15 procent av svararna kan jaga som någon jaktförenings gäst och 5 procent kan jaga på områden som de själva äger. Alfågel och ejder populärast Enligt svaren är skärgården utanför Helsingfors det populäraste jaktområdet i Finska viken, men en stor mängd viktiga jaktställen märktes också ut i skärgården mellan Helsingfors och Hangö.Även utanför Borgå De som svarade på enkäten önskade att sjöfågeljakten på statens vattenområden skulle ha en framtid även om det eventuellt inrättas nya naturskyddsområden
• Enkäten om sjöfågeljakten vid sydkusten: Jakten på statens vattenområden viktig för jägarna Kymmenedalen Egentliga Finland Nyland Nationalparker Kartan visar de platser som svararna har uppgett som viktiga, nationalparkerna i skärgården samt Natura 2000-områdena. Forststyrelsen har fått i uppdrag att bereda en uppgradering av statsägda naturskyddsprogramområden till naturskyddsområden. Finska vikens år 2014 ska bland annat utreda hur nätverket av naturskyddsområden i Finska viken kan utvecklas. Resultatet av utredningen behövs som underlag för att de här projekten, som drivs av Forststyrelsen och miljöministeriet, ska kunna ta hänsyn till jaktfrågorna. och Kotka fanns jaktområden som upplevdes som viktiga. Oktober är den populäraste jaktmånaden och september den nästpopuläraste. Nästan en tredjedel av svararna har jagat på sommaren, vilket uppenbarligen handlar om jakten efter guding som börjar första juni. Alfågel och ejder är de klart populäraste fåglarna i Finska viken; 60 procent av svararna uppgav att de jagar de här arterna. För de här arternas del är enkätområdet utan tvekan det främsta området i landet där det går att jaga på både statsmark och statsvatten. Som trea på listan kommer gräsand, som jagas av ungefär var fjärde jägare. Enligt enkäten är det väldigt få jägare som jagar de sällsyntare arterna. Bara var tjugonde jägare uppgav att han jagade dykänder. Listan på arter som jagas är ganska lång. Enligt svaren går det i enkätområdet att jaga sjöfågel av många arter,vilket är betydelsefullt även för att bevara och berika jaktkulturen. Fler jaktområden på önskelistan De angivna jaktställena jämfördes också med befintliga naturskyddsområden, eventuella utvidgningar av skyddsområden och eventuella framtida skyddsområden. Det största jakttrycket riktas mot Nyland med Ekenäs skärgårds nationalpark och Långörens och Söderskärs naturskyddsområde. I regionen finns också Natura 2000-områden som kanske delvis kommer att fogas till befintliga skyddsområden eller till eventuella nya naturskyddsområden som kan bli aktuella vid utredningen av temaåret Finska vikens år 2014. På motsvarade sätt bedrivs det jakt också i havsområdena i Sydöstra Finland och Egentliga Finland; i be- fintliga naturskyddsområden och i närheten av sådana. Den absoluta majoriteten av svararna ansåg att det inte fanns något behov av att utveckla jaktarrangemangen. De enda utvecklingsideer som framfördes gällde den stora mängden jägare. Svararna önskade mera övervakning på populära platser och efterlyste något slag av turer, så att alla som vill jaga sjöfågel får samma möjligheter. Svararna önskade också att det skulle grundas fler områden där jakt är tillåtet. Svararna uppskattade att myndigheterna visar intresse för sjöfågeljakten i havsområdena och ansåg att stoffet i enkäten var viktigt för dem. Svararna önskade att sjöfågeljakten på statens områden skulle ha en framtid även om Natura 2000-områden Jaktplatser Många Få markeringar markeringar det eventuellt inrättas nya naturskyddsområden. Enkäten ger information som är värdefull vid planeringen av havsområden och utvecklandet av tjänster för jägare. Forststyrelsens jakttjänster och Finlands viltcentral tackar alla som svarat på enkäten för den värdefulla hjälpen. En rapport om sjöfågeljakten vid Finlands sydkust publiceras inom kort i Forststyrelsens publikationsserie och blir nerladdningsbar på nätet. Forststyrelsen och Finlands viltcentral kommer att informera om publiceringen i sina informationskanaler och i tidningen Jägaren. Jägaren 6 l 2014 l 15
• Tommy Arfman MÅRDHUNDARNA ett otyg i skärgårdens naturskyddsområden Nästan alla skyddsområden i skärgården har invaderats av någonting som försvagar deras naturvärden: av fyrfota rovdjur, och somliga av dem räknas som invandrade skadedjur. Även Ulkokrunni, som är ett avsides beläget privat skyddsområde i Bottenviken, har fått påhälsningar av det här slaget. 16 l Jägaren 6 l 2014 U tmed kusterna i vårt land finns ett stort antal naturskyddsområden av olika typer. De största enhetliga helheterna består av nationalparker i statlig ägo. Bland dem finns det dessutom privata skyddsområden. Somliga av dessa saknar fredningsbestämmelser och kommer under de närmaste åren att förvandlas till skyddsområden.Alla de här områdena har skyddats för att de omfattar viktiga naturvärden. Syftet är att bevara den variationsrika naturen och de ursprungliga arterna. Ulkokrunni hör till en skärgård som är ett privat naturskyddsområde grundat 1956. Ön Ulkokrunni ligger cirka 20 kilometer från fastlandet. Ön har bildats genom landhöjningen; den är låg och skogbevuxen, och omfattar flera olika biotoper. Den är också känd för sitt Mårdhunden är en invandrare som förökar sig effektivt. Inte ens de yttersta öarna i den yttre skärgården går säkra för arten. artrika bestånd av häckande fåglar och för att grågässen ruggar där. Människan ut och rovdjuren in Utflyttningen har tömt skärgården på fast bosättning och de små rovdjuren har flyttat in och fyllt tomrummet.Fenomenet förvärras i skyddsområden där människans aktivitet är begränsad med exempelvis omfattande jaktförbud. På Ulkokrunni har rävarna av hävd varit en plåga,men de har blivit eliminerade. Den första observationen av invandrade små rovdjur
• gjordes 2008 då Naturskyddsr ska ju vd ro å sm jägare fällde några förbundet skriver av g in er Effektiv elimin också i sitt utlåtanmårdhundar. , ar nd iga hu Sedan dess har de att havsörnen alltid göras med kunn attas pf up n ka mårdhunden jagar mårdhund. ll hå ar dd ky vilket på naturs varje år varit Det kan mycket väl ar ck hä na som stämma, men om preen plåga för de som att störa fåglar dationen vore effektiv skulle det inte finnas ursprungliga arterna på häckar på ön. Visserligen är havsörnen käns- något mårdhundsproblem på Ulkokrunni! ön. Dessutom förökar sig mårdhunden på ön och får stora kullar. Artens närvaro har lig för störningar under häckningen, men om Själv har jag två vårar efter varandra fällt redan avsatt spår i det häckande fågelbes- jakten förläggs till tiden då örnungarna redan ett mårdhundspar på ön där örnen häckar,och tåndet. Nästan alla markhäckande sjöfåglar är kläckta så finns det inte längre någon risk ön är bara ett par hektar stor. Om havsörnen vore en effektiv mårdhundsjägare skulle väl och vadare har försvunnit från huvudön och för att häckningen ska misslyckas. Undertecknad har själv eliminerat rov- de här mårdhundarna inte ha funnits där! Jag grannöarna. - Bland annat den sällsynta gravanden har djur på det här viset. Det var en liten ö där det lämnade till och med kropparna nära boet som försvunnit helt från det häckande beståndet, häckade en havsörn, och där fanns ett enda middag, men de dög inte. Det här är ett gott exempel på att överbeupplyser Kyösti Juola som övervakar området. träd, boträdet, men hittills har häckningen inte blivit lidande. skydd av ett område till och med kan försvaÖverbeskydd försvagar ga mångfalden där. mångfalden På våren ger jakten efter små rovdjur det bästa resultatet för de häckande fåglarna. Om man eliminerar rovdjuren efter islossningen blir det mycket svårare för nya rovdjur att ta sig till öarna. I synnerhet till Ulkokrunni som ligger långt från andra öar kan rovdjuren bara ta sig över isen.Det problematiska är att isarna går upp så sent här, ofta först i maj. Då har fåglarna redan anlänt och i rask takt inlett häckningen. Effektiv eliminering av små rovdjur ska alltid göras med kunniga hundar, vilket på naturskyddarhåll kan uppfattas som att störa fåglarna som häckar. Sanningen är dock så pass brutal att om det finns ett mårdhundspar på ön så är häckningsfriden redan förlorad. Dessutom är det marginellt vad kunniga jägare med hundar stör fågellivet. Om rovdjursjakten förläggs till hösten så är det mest ungar som blir fällda, och det är inte ovanligt att mårdhunden får tio tycken.Risken finns att någon eller några av ungarna kommer undan och i sin tur sätter en ny kull till världen. Dessutom kan det under vintern anlända nya rovdjur som på våren gör processen kort med häckningen. Vårjaktens betydelse ska således inte underskattas. Men inte ens bland naturskyddare inser man betydelsen. Ett gott exempel på det här är Finlands naturskyddsförbunds utlåtande om vårjakten på Ulkokrunni, där förbundet förordar ett förbud mot vårjakt med hänvisning till att det stör fågellivet. På naturskyddarhåll inser man till fullo att rovdjuren försvagar naturvärdena,men man har inte insett vårjaktens stora betydelse. I utlåtandet hänvisas bland annat till att jakten skulle störa havsörnen som En mårdhundsjakt på Ulkokrunni lll I höstas åkte jag ut till Ulkokrunni för att jaga mårdhund. Det hade observerats mårdhundsungar där under sommaren, vilket betydde att havsörnen uppenbarligen hade slarvat med sin uppgift. Nu gick uppdraget till jägare på orten, så vi stuvade Kyösti Juolas båt full med hundar av olika raser, alla specialister på små rovdjur. I skymningen anlände vi till öns sydspets, till den lilla stugbyn för fiskare, där vi inrättade vårt högkvarter. Hundarna släppte vi lösa och de fick samma kväll fatt i ett par mårdhundsungar nära stugorna. När morgonen grydde skulle vi kamma igenom ön med alla hundarna. Med oss hade vi en stövare, en grythund, en retriever och en björnhund. Varje hund hade sitt eget sätt att jaga, så det lovade bli en svart dag för mårdhundarna. Vi inledde svepet över ön och jag började inse hur svårjagad den här ön var. Där fanns djupa, täta snår av vass och en, och ogenomträngliga videbuskage. Det fanns ett överflöd av gömslen för mårdhundarna att trycka i, så hundarna fick verkligen ligga i. Under dagens lopp knep vi åtta mårdhundar: sju ungar och den allra viktigaste; deras mor. När det skymde var hanen fortfarande en jagad man, men skakade av sig hundarna genom att simma. Tyvärr medgav inte tidtabellen en jaktdag till; då hade vi sannolikt knipit också hanen. Ulkokrunni är en svårjagad ö när det gäller mårdhund. Ön är stor och består av flera olika terrängtyper som är mycket svårgångna även för hundar. Jägaren 6 l 2014 l 17
• Långsiktig rovdjursjakt kräver samarbete Ilmainen Att hålla skärgårdens naturskyddsområden fria från små rovdjur är ett långsiktigt arbete som kräver samarbete mellan flera parter. Även naturskyddarna bör förstå omständigheterna och de lagbundenheter som gäller. Om eliminerandet av små rovdjur görs allt för byråkratiskt eller omständligt så lockar det inte jägare till jakt under de krävande förhållandena i skärgården. Om värdefull skärgårdsnatur invaderas av mårdhund, mink och räv så går en stor del av skyddsvärdet till spillo. Genom att stöda jägarna i den här uppgiften genom att bevilja jakträtt och ersätta utgifterna för jobbet kan vi höja kvaliteten avsevärt på områdena. Ett är åtminstone säkert; i skärgården har minken och mårdhunden inga andra fiender att räkna med än människan. Om vi männ- Med tillgång till hundar av olika raser blir mårdhundsjakten effektiv. Varje ras har sitt speciella sätt att gripa sig an mårdhundar. Utan kunniga hundar går det inte att jaga små rovdjur effektivt. Det enda som garanterar fåglarna häckningsfrid är att fälla var enda mårdhund. iskor lämnar skyddsområdena åt sitt öde så kommer rovdjuren helt klart att ta över. Det har vi sett överallt utmed våra kuster. Jahdissa-lehti, lukijamenestys! Lue tietokoneella, android-tabletilla, lataa iPadiin. Mahtava metsästyspaketti! JAHDISSA.FI Mårdhundshonan som producerar ungar är eliminerad. Ijobon Marko Kantola har skäl att se nöjd ut. Om det inte blir kvar någon honunge på ön eller kommer en ny hona över isen på våren så ljusnar fåglarnas utsikter att lyckas med häckningen. 18 l Jägaren 6 l 2014
• Viceordförandens spalt Risto Hanhineva viceordförande Finlands viltceentral Inrättandet av naturskyddsområden och jakten Projektet för inrättande av naturskyddsområden på statens marker framskrider. Den här gången är södra delen av Uleåborg och Östra Lappland under arbete. På vårt lands statliga marker har det tidigare inrättats inemot 450 naturskyddsområden med en sammanlagd areal på närmare två miljoner hektar. I Norra Österbotten finns det totalt 43 planerade skyddsområden med en sammanlagd yta på cirka 21000 hektar. Största delen av dessa områden är avsedda för säkerställande av myrskyddet. Vid sidan av myrarna ingår det också skogsobjekt i planerna. Största delen av de aktuella objekten är sedan gammalt statens marker som förvaltas av Forststyrelsen. Ytterligare ingår objekt som i samband med realiserandet av skyddsprogrammen har övergått i statens ägo. Det till inrättandet knutna beredningsarbetet utförs av Forststyrelsen i egenskap av lokal sakkunnig. Forststyrelsen arrangerar även ett omfattande informationsmöte för den lokala befolkningen och olika intressegrupper. Beredningen av utkasten till förordning och remissbehandlingen sköter miljöministeriet. En hel del har det talats om att intressegruppernas, jägarnas och jaktföreningarnas ställningstaganden och synpunkter kommer att beaktas. Ur jaktens synvinkel är dock utgångsläget ytterst dåligt. Miljöministeriet har på förhand meddelat som sin riktlinje att jakten som regel är förbjuden på alla under hundra hektar stora områden som ska grundas söder om det i JL 8 § avsedda området. Förhandlingsläget skulle vara ärligare om det vid dessa samrådsmöten fördes en öppen diskussion om ett eventuellt behov av begränsning av utnyttjandet av naturen och om avsikten med grundandet av respektive naturskyddsområde äventyras, om t.ex. jakt skulle tillåtas där. Den i vårt land bedrivna jakten är i princip hållbar och bedrivs i huvudsak på senhösten när bär- och svamp- plockningssäsongen har avslutats. Att med obehövliga jaktförbud inom skyddsområden begränsa en användargrupps möjlighet att skaffa sig välbefinnande i naturen inom ramen för sitt fritidsintresse är onödigt. Finlands viltcentrals första styrelses tre år långa arbetspass avslutas vid utgången av innevarande år. Styrelsens roll har klart förändrats i jämförelse med det arbete som styrelsen för viltcentralens föregångare Jägarnas centralförbund utförde. Trots den förändrade rollen har arbetet förlöpt i god anda. Vi har besparats från större motsättningar, trots att det under perioden har gjorts ett flertal långsiktiga strategiska beslut. Besluten har fattats efter grundliga diskussioner. Under mandatperioden har vi röstat bara två gånger. Den nu avgående styrelsens arbete har varit av rätt hög klass. Principen har varit att styrelsen styr och övervakar och den operativa ledningen håller igång den praktiska verksamheten. Enligt min åsikt har styrelsen inte förlorat sig i detaljer och å andra sidan har den operativa ledningen fått det stöd den behövt vid starten av den nya organisationen. Arbetet har också främjats av det ypperliga beredningsarbete som viltcentralens ledning har gjort. För styrelsen har det varit lätt att fatta besluten utgående från den grunden, även i svåra frågor. I mandatperiodens början diskuterade vi den interna kommunikationen. Enligt min åsikt fungerade informationsprocesserna gällande verksamheterna dåligt i riktning mot styrelsen. Senare har saken förbättrats avsevärt sedan processdirektörerna börjat sammanställa välberedda översikter. Ministeriet har fastställt utnämningen av den nya styrelsens medlemmar och uppdraget börjar genast i januari. Omsättningen av medlemmar är för de medlemmars del som har jägarbakgrund rätt stor, vilket beror på personbyten inom valområdena. Av de nya medlemmarna har de flesta varit med redan länge, så erfarenhet finns också bland de nyvalda. Jägaren 6 l 2014 l 19
• Maria Nikunlaakso Ta vara på mårdhundsskinnen i vinter Till en jägares etiska ansvar hör att ta vara på det fällda viltet, men för mårdhundens del sker detta beklagligt sällan. Mellan början av december och slutet av mars kan vi få mera glädje av fällda mårdhundar genom att ta vara på pälsen. Det här förutsätter förstås att vi hanterar skinnet på rätt sätt ända från början. F örst och främst ska jägaren akta sig för att göra mera skada på pälsen, påpekar Markku Ahonen som är viltvårdskonsulent på naturpälsföreningen och Jägarförbundets Nylandsdistrikt. Ahonen vet vad han talar om eftersom han de senaste tjugo åren har åkt omkring i landet och visat jägare hur man behandlar naturpäls på rätt sätt. - Ett av de värsta felen är att låta hunden slita i en död mårdhund eftersom det kan lämna fula spår i skinnet. Pälsen får inte bli blodig, våt eller smutsig. Den som stoppar ner skinnet i en plastpåse eller sopsäck kan vara säker på att det blir förstört,påpekar Ahonen. Inga knölar på ryggen I regel går det att ta vara på mårdhundspälsen från början av december till slutet av mars, men förstås inte alltid. Ha alltid spån till hands vid avpälsningen. 20 l Jägaren 6 l 2014 - I vintras hade vi långa perioder med varmt och vått väder, så i mars tillbringade inte mårdhundarna dagarna i grytet utan tog sin daglega under en gran eller liknande. Då hann inte pälsen torka innan den blev våt på nytt. Problemet är att bottenullen filtar i hop sig till bollar stora som fingertoppar. Det innebär att en päls som utanpå ser bra ut ändå kan vara värdelös i praktiken, förklarar Ahonen och visar ett mårdhundsskinn som vid ett första betraktande ser vackert och fint ut,men som vid en närmare granskning ändå visar sig vara odugligt. Ahonen ger rådet att först se efter hur
• mårdhunden ser ut utanpå. Skabbiga exemplar och individer med dålig päls kasseras och destrueras. Därefter känner man sig genom ryggen, utmed ryggraden. Om där finns tovor duger pälsen bara till att spika upp på väggen. Den går inte att skära till eller sy i eftersom tovorna jämt är i vägen. Om mårdhunden tas med fälla, åtel, i gryt, på öppen mark eller spåras spelar enligt Ahonen ingen roll för skinnets kvalitet. Alla jaktformer är lika goda och kompletterar varandra. Kyl på rygg och håll skinnet rent Avbloda mårdhunden så allt blod rinner ur. Tvätta skinnet med vatten eller snö så fort som möjligt och torka med torrt spån. Avpälsa mårdhunden samma dag som du fällt den. Kyl ner kroppen liggande på rygg, helst på ett nät, så svalnar den jämnt. - Kyler man ner en mårdhund som skjutits med hagelgevär liggande på mage, så är risken särskilt stor för att magsyrorna ska tränga igenom. De färgar skinnet grönt och det blir väldigt fort odugligt, förklarar Ahonen. Stoppa inte ner mårdhundsskinnet i en plastpåse eller sopsäck! Att hålla skinnet rent är viktigt också vid avpälsningen. - Vid avpälsningen ska man vara uppmärksam på att det inte börjar rinna blod någonstans ifrån, exempelvis ur nosen. Om det händer ska blödningen hejdas. Efter avpälsningen ska det blod som finns på skinnet sköljas bort med ljummet vatten och skinnet torkas med spån. Enligt Ahonen är avpälsning utan spån någonting man inte ens ska tänka på. Det finns en hel del att tänka på vid avpälsningen. På naturpälsföreningens webbplats finns under ”Turkisnahan käsittely” detaljerade anvisningar för avpälsningen. Skinnet torkas på bägge sidor på en tana och när det är torrt förvaras det på en plats med god luftcirkulation och inga insekter. Det går också att lägga skinnet i frysen och där håller det utan bekymmer i ett år. Mårdhundsskinn efterfrågade i Centraleuropa Ahonen rekommenderar att jägarna i första hand använder skinnen av sina mårdhundar själva. Till medlemsförmånerna i naturpälsföreningen, som fungerar som ett andelslag och inte eftersträvar vinst,hör att man genom föreningen kan få sina skinn beredda till ett klart lägre pris än hos kommersiella företag där listpriserna inklusive frakt rör sig i storleksordningen 35-40 euro. Om jägaren inte har någon användning för skinnen är det ändå bättre att sälja dem. I mån av möjlighet hjälper naturpälsföreningen till med marknadsföringen av skinnen. Ahonen nämner också annonserna under rubriken Affärer i tidningen Jägaren som en bra försäljningskanal, liksom pälsauktionerna. Av mårdhundsskinn görs främst kanter till huvor, och priset på ett skinn avgörs i allmänhet av hur många meter kant det går att få. - En päls som utanpå ser bra ut kan ändå vara värdelöst om bottenullen är tovig, förklarar Markku Ahonen på naturpälsföreningen och visar ett mårdhundsskinn som vid ett första betraktande ser vackert och fint ut, men som vid en närmare granskning ändå visar sig vara odugligt. - Det lönar sig inte att bereda ett skinn om man inte har en köpare. I allmänhet får man ändå lika mycket eller mera för ett råskinn som för ett berett. Tillverkarna bereder hellre skinnen själva för sina egna behov, påpekar Ahonen. För ett skinn som är berett på ett sätt som passar köparen kan man få 50 euro. Om det är dåliga tider och du inte hittar någon köpare så är det bättre att lägga skinnen i frysen i väntan på bättre tider. I allmänhet är det dessutom lättare att sälja en större mängd skinn på en gång; ofta får man då också bättre betalt. Naturpälsföreningen uppmuntrar medlemmarna att förädla sina skinn ända till slutprodukt, eftersom det då går att få bästa möjliga pris. Det finns ett intresse för naturpäls i Centraleuropa och det har kommit förfrågningar efter tiotals tusen skinn! Då kunde styckepriset för toppkvalitet stiga så högt som 80 euro. - Vi kan skapa kanaler till Mellaneuropa och Sydeuropa, men sådana mängder kan vi inte få fram på en gång. För att få fram en sådan mängd krävs det väldigt många jägare som dessutom kan vänta länge på sina pengar från försäljningen, förklarar Ahonen. Finsk viltpäls Naturpälsföreningen har registrerat den finska viltpälsen som ett varumärke (Wild Finnish Fur, WFF). På det viset kan föreningens medlemmar deklarera produktens ursprung och etiska hållbarhet. Produkterna som säljs WFF-märks och förses med producentens medlemsnummer i föreningen. På det visat kan köparen vända sig till föreningen och få reda på produktens ursprung och var viltet är fällt, men inte namnet på jägaren. Liksom kött kan indelas i intensivuppfött, ekologiskt och naturkött, det vill säga vilt, så kan också pälsarna delas in på samma sätt. Vi föreställer oss gärna att efterfrågan på naturpäls ska öka efter hand som konsumenterna höjer sina etiska krav. Beträffande naturpäls måste konsumenten visserligen godkänna att sådana inte kan hålla samma jämna kvalitet som farmpäls. Å andra sidan är det tänkbart att personer som vägrar klä sig i farmpäls kan tänka sig naturpäls. - Det är inte ovanligt att personer som motsätter sig intensivuppfödning av kött och pälsfarmning godkänner naturpäls och äter viltkött, påminner Ahonen. Mera om naturpälsföreningen på adressen https://sites.google.com/site/luonnonturkis/. Där finns detaljerade anvisningar för bedömning av pälskvalitet, hantering, avpälsning, torkning och frysning, samt ansökan om medlemskap. Jägaren 6 l 2014 l 21
• Text och bild: Marko Muuttola, viltplanerare, Finlands viltcentral Salta mårdhunden och ta vara på pälsen Sedan pälsjaktens guldålder är det allt färre som tar vara på pälsen när de jagar små rovdjur – det är ju en hektisk tid vi lever i. Priset på tanade skinn står inte i proportion till tidsåtgången och allt färre har tid eller plats att lägga skinn i lager i väntan på bättre tider för försäljningen. Dessutom har den nedärvda kunskapen om skinn nästan dött ut. I oktober arrangerades i Fredrikshamn en pälsningsdag för pälsvilt där experter på jakt efter små rovdjur delade med sig av sina kunskaper och visade metoder som kanske fungerar bättre i vår nutid. G arveriet Modifur införde för två år sedan ett alternativ för dagens stressade smårovdjursjägare: företaget började ta emot saltade pälsar av små rovdjur, främst mårdhund. Tanken är att vi i högre grad ska ta vara på naturpäls. Metoden är i all sin enkelhet lätt och snabb jämfört med traditionell torkning på tana. - I dagsläget har vi ett fast pris på goda skinn, men vi överväger en stegad prissättning enligt kvalitet. Modifur skickar till jägaren en låda att packa skinnen i och rätt sorts salt. Jägaren returnerar de saltade skinnen i lådan till Modifur och betalningen trillar in på jägarens konto. Modifur står också för transportkostnaden,förklarar Seija och Reijo Halkola som företräder företaget. Saltning av skinn är det säkraste sättet att få bästa möjliga utbyte av sitt arbete. Torkning på tana är mycket osäkrare, i synnerhet om man inte har den rätta skrapan, tumlaren och torkningen, liksom verktygen och fackkunskapen. 22 l Jägaren 6 l 2014 Ett rovdjur avpälsas så, att man drar av skinnet som en strumpa, helst redan samma dag som djuret är fällt.Börja avpälsningen med att lägga ett snitt från det ena bakbenet till det andra och följ gränsen mellan rygg- och bukpäls. Passera analöppningen på båda sidorna på väg mot svansen,som öppnas längs mitten ända ut i spetsen. fram utmed ryggen; om där finns tovor så lönar det sig knappast att ta vara på skinnet. Tryckluft är ett bra sätt att ta reda på skinnets och pälsens kvalitet.Blås in luft i ryggen; om pälsen går i mjuka vågor så är den bra.Metoden avslöjar omedelbart tovor i bottenullen. Börja avpälsningen med att lägga det första snittet från det ena bakbenet till det andra. Följ gränsen mellan buk- och ryggpäls. Passera analöppningen på bägge sidor och lösgör svanskotorna. Granska pälsen redan i skogen Ett skott i huvudet är det bästa sättet att avliva ett rovdjur eftersom den delen av skinnet är minst värt. Även vid vakjakt vid åtel och grytjakt sker avlivningen ofta med studsare eller hagelgevär, vilket kan försämra skinnkvaliteten. Det är bäst att direkt efter skottet granska pälsen och känna igenom den med fingrarna. Det är ingen idé att avpälsa en individ i dålig kondition eller med dålig päls. Pälskvaliteten klarnar när man med fingrarna känner sig Avpälsa helst samma dag Tassarna behöver inte följa med Känn med fingrarna på pälsen redan på skottplatsen för att kontrollera kvaliteten. Om det finns tovor på ryggen så lönar det sig inte att avpälsa djuret. Tryckluft är ett bra knep som kan göras hemma. Kapa skinnet på benen, men inte längre ner än vid knäna. Att tassarna inte behöver flås snabbar upp jobbet avsevärt. Dra därefter av skinnet som en strumpa. Använd sågspån.Detta lyckas bäst om djuret hänger från bakbenen. Hjälp till med kniven bara på ställen där skinnet inte lossnar när du drar, som på huvudet.
• Öronen kan skäras bort Efter pälsningen skrapar man bort det mesta av fettet på en skrapstock. Mungiporna och öronbrosket behöver inte snyggas till. - I själva verket vore det bättre att skära bort öronen, och det finns faktiskt ett specialverktyg för ändamålet som gör ett runt hål, förklarar Reijo Halkola på Modifur. När man skrapar bort fettet behöver man inte vara lika småpetig som vid taning.Skrapningen fungerar bäst i riktningen från svansen till huvudet, för då jobbar man medhårs i förhållande till pälsens hårrötter. Ett halvkilo salt per mårdhund Dra av pälsen som en strumpa och använd kniven bara på ställen där den inte vill lossna. När fettet är bortskrapat öppnar man skinnet på buksidan från svansroten till underkäken. Använd gärna ett bräde med en rak skåra för kniven att följa. Öppna även frambenen, som ju drogs av som strumpor. Nu är skinnet klart för saltning. Bred ut det skrapade skinnet och strö salt i varje vinkel och vrå,utan att glömma svansen. Ungefär ett halvkilo havssalt räcker bra till för ett djur i storleksklassen mårdhund. Pälsar saltas alltid med hudsidan uppåt. Lägg följande skinn ovanpå det föregående och låt skinnen ligga i trave tills partiet är klart att skickas.Avlägsna det mesta av saltet när pälsarna ska skickas och trava dem i lådan. Modifur betalar frakten. Modifur Oy:s kontaktuppgifter www.modifur.fi info@modifur.fi Tfn 06 4500 600 Salta det skrapade skinnet och spara det tills du har ett parti skinn att skicka. Fördelarna med saltning l Det går fort; 4-5 djur i timmen l Skinnet behöver inte kammas l Ingen torkning l Fast pris Jägargrupp föredöme: jaga rovdjur och ta vara på skinnet lll I Fredrikshamn finns en grupp jägare som kallar sig Rämäryhmä och som kläckte idén att arrangera en avpälsningsdag för pälsvilt. Det här gänget med aktiva jägare har gjort sig ett namn bland annat genom att i fjol ta hem FMsegern i jakt efter små rovdjur. Att gruppen satsar på det här visar saldot för föregående jaktsäsong; 1150 rovdjur. För avpälsningsdagen hade gruppen med ställande hund på två kvällar tagit 33 mårdhundar att avpälsa. ”Rämäryhmäs” intresse begränsar sig inte till de små rovdjuren, utan gruppen har också åtagit sig att sprida information och kunskap om hur man tar vara på pälsar. Genom att föregå med gott exempel sporrar gruppen jägare att satsa mera på rovdjursjakten. Enligt gruppen är det oetiskt att begränsa jakten till enbart fällningen och lämna pälsen eftersom finska mårdhundsskinn är uppskattade ute i världen och priserna på viltpäls stiger. Dessutom önskar ”Rämäryhmä” stöda och utveckla Modifurs verksamhet. Det är ju Modifur som har tagit initiativet till saltningen som ett alternativ. Ta kniven till hjälp när du flår huvudet. Jägaren 6 l 2014 l 23
• Aktuellt från ministeriet Petteri Orpo Jord- och skogsbruksminister Byråkratitalko Har snart varit jord- och skogsbruksminister ett halvt år. Uppdraget kom som en trevlig överraskning. Det har varit verkligt intressant att upptäcka hur omfattande och utmanande jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsfält är. Till de viktiga aktiviteter som ingår i ministeriets ansvarsområde hör även fritidsfisket och jakten, en källa till ökat välbefinnande för mången. Fritidsfiskets effekter på välbefinnandet har jag själv åtnjutit i hela mitt liv. Nu får jag också uppleva jaktens stressvårdande inverkan. På hösten avlade jag nämligen jägarexamen och har redan nedlagt mitt första byte. Att bli jägare var en utmanande procedur. Själva jägarexamen var en tilltalande och lärorik upplevelse, men skaffandet av vapenlicensen gav mig gråa hår. Regeringens samfällda vilja att minska på byråkratin behövs verkligen. Av regeringsperioden finns det inte mer än ett halvt år kvar, så något underverk kan inte åstadkommas inom den här tiden, men givetvis går det att få en början på de här frågorna. Avsikten är att fästa uppmärksamhet vid minskningen av byråkratin när vi nästa år inleder den partiella revideringen av jaktlagen. Behoven har under årens lopp blivit många. Exempelvis när det gäller skyddet av älgkalvar bör det så vitt jag kan se göras en sådan ändring, att den som utan uppsåt fäller en älgko som följs av kalv inte åtalas för jaktbrott. Handläggning som jaktförseelse, som rättsligt är ett betydligt lättare alternativ, borde räcka i det här fallet. Är också av den åsikten att vapenlagen bör tillåta en så kallad 24 l Jägaren 6 l 2014 byteslicens. Det här gör det möjligt för en person som redan har vapenlicens att byta sina vapen till andra med samma eller mindre kaliber genom en anmälan till myndigheterna. Vårt mål är att regeringen ska lämna sin proposition om ändring av jaktlagen till riksdagen hösten 2015. Lagen jämte till denna knutna författningar på lägre nivå avses träda i kraft fram till början av jaktåret 2016-2017. Vid utarbetandet av förslaget beaktas bland annat riktlinjerna i förvaltningsplanerna för älgstammen, skogshönsbestånden och beståndet av sädgås. I riksdagen visade det sig att lagen om fiske väckte en hel del starka känslor för de värdefulla naturintressena fiske och jakt, och skötseln av fisk- och viltbestånden. Det här gör det svårare att nå ett bredare samförstånd. En egen ”lax” påträffas också på viltsidan. Tack vare det rationella jaktlicenssystemet uppstår det inte problem mellan jägarna eller jaktföreningarna vid älg- eller vitsvansjakten, men däremot nog mellan jägarna och vargen. Uppdateringen av förvaltningsplanen för vargstammen i vårt land börjar vara på slutrakan. Under ledning av Finlands viltcentral lämnas ett utkast till förvaltningsplan till ministeriet i december. Avsikten är att vi redan i vinter ska kunna förvalta vargstammen enligt de nya riktlinjerna. Till dess är min förhoppning att alla berörda har tålamod och öppenhet i kontakterna med forskningen, så att vår kännedom om vargstammen blir så riktig som möjligt.
• Text : Sauli Laaksonen Sauli Laaksonen Gör en bedömning av viltets hälsa Bedömningen av det fällda viltets hälsotillstånd och köttkvaliteten är den mest krävande delen av hygienen vid jakt. Syftet är att försäkra sig om att viltköttet som överlåts till en konsument inte innebär en risk för människor eller djur, och att bara friskt vilt blir mat. T ryggandet av säkerheten inkluderar både en bedömning av viltets hälsa och en hygienisk hantering av viltet med korrekt slaktteknik. Om slakttekniken skrev jag i föregående nummer av Jägaren. Bedömningen av ett djurs hälsotillstånd är tvådelad: först observerar jägaren viltet i levande tillstånd under jakten och därefter kontrollerar han kroppen och de inre organen. 26 l Jägaren 6 l 2014 Lär känna miljön som viltet lever i Innan jakten börjar har jägaren – vid viltvårdsarbeten, med viltkameror och när han rör sig i terrängen - gjort observationer av viltstammarna,viltets rörelser och till och med avvikande individer. De här observationerna underlättar förhandsplanering av jakten och till och med valet av djur som ska fällas. Viltets livsmiljö, spåren efter betning och informationen om hur viltet rör sig upplyser om eventuella miljögifter eller andra främmande kemiska ämnen som viltet kan ha fått i sig med födan och som kan hamna i köttet. Till exempel industrier och gruvor i trakten kan vara källor till utsläpp. Slitaget på betena och betning av växter som viltet inte brukar äta tyder på allt för täta populationer. Om viltet äter på samma ställen som husdjur utfodras och betar så innebär det risker för att viltet och husdjuren infekterar varandra. Olämplig eller illa utförd utfodring av viltet underlättar spridningen av sjukdomar. Det kan till och med hända att importerade livsmedel för med sig nya sjukdomar. Om viltet inte undviker människor, uppträder avtrubbat, har dålig hållning, hänger med huvudet, slokar med öronen och går för sig själv brukar det betyda att djuret är allvarligt sjukt. Spår och utsöndringar berättar Till de traditionella jägarfärdigheterna hör att kunna läsa spår.En skadat hjortdjur spärrar ut klövarna medan hältor på grund av olyckor går att urskilja som släpspår. Ett kort steg kan avslöja att djurets allmäntillstånd är svagt. Djurens legor kan berätta en hel del, i synnerhet när det finns snö. Olika ”läckage” och utsöndringar från exempelvis huden,munnen, analöppningen eller slidan kan bero på någon infektionssjukdom medan blödningar ofta beror på skador.Hudutsöndringar och varutgjutningar kan bero på bölder eller hudparasiter som älgflugor. Förändringar i spillningens utseende eller konsistens, som diarre, kan tyda på förgiftning, allmän ohälsa, infektion i tarmkanalen,
• Observera före skottet hur djuret rör sig Det är viktigt att observera viltet innan man fäller det. Sjukdomar kan orsaka yttre symptom och avvikande beteende, som inte går att se efter skottet. Under en jakt ges det ofta tillfälle att observera hur djuret rör sig. Om djuret inte rör sig på artens typiska vis – till exempel en fågel som inte flyger – kan detta tyda på någon sjukdom. Hältor kan vara ett tecken på smärta i ett ben eller i bröst- och bukhålan, eller sjukdom i centrala nervsystemet. Om djuret går i cirkel är det ofta ett tecken på en ögonsjukdom eller en allvarlig sjukdom eller förgiftning i centrala nervsystemet. Dålig hållning,hängande huvud eller slokande öron är ofta ett tecken på allvarlig sjukdom. Det samma gäller för djur som krummar med ryggen eller står med benen brett i sär som en sågbock. Uppburrade och smutsiga fjädrar är hos fåglar en typisk sjukdomsyttring eftersom de inte putsar sig längre, blinkhinnan glider fram och de hänger med huvudet. Sauli Laaksonen parasiter eller olämplig föda, till exempel vid utfodring. Blod i avföringen är däremot ett tecken på att tillståndet är allvarligare. Typiskt för en sjuk fågel är att fjädrarna blir burriga och smutsiga, blinkhinnan glider fram och den hänger med huvudet. Avvikande beteende tyder på sjukdom I normala fall är vilda djur skygga och undviker människor.Att ett djur inte skyggar för människor utan verkar avtrubbat hör mycket riktigt till de vanligaste tecknen på sjukdom och är Kimmo Kemppainen Att ett djur inte skyggar för människor utan verkar avtrubbat hör till de vanligaste tecknen på sjukdom och är lätt att se. Älgjakt med ställande hund ger jägaren tid att studera älgen och lägga det fällande skottet rätt. lätt att se. Symptomen kan bero på flera sjukdomar. Om ett vilt uppträder aggressivt kan det bero på att det är skadat,brunstigt eller försvarar sitt revir eller byte, men det kan också vara ett tecken på svält eller sjukdom - exempelvis en infektion av bromsbett eller rabies. Kontrollera djurets kropp, horn och päls Kroppsliga förändringar hos ett djur,som svullnader i leder,käke,juver,bukhåla eller ljumskar är sjukliga och lätta att upptäcka. Svullnaderna kan bero på olika inflammationer eller ett allmänt sjukdomstillstånd. Utsöndringar från olika kroppsöppningar är också lätta att upptäcka. De kan bero på lokal sjukdom eller ett allmänt sjukdomstillstånd. En klassificering av djurets allmäntillstånd är ett enkelt sätt att bedöma ett levande vilts hälsa och kondition, men går även att göra efter fällningen. Man bedömer okulärt tjockleken på underhudsfettet och muskelmassan, och på husdjur kan det även göras handgripligt. Det här kan göras både på ryggen (yttre file) och höfterna.På fåglar bedömer man konditionen och muskelmassan genom tjockleken på bröstmusklerna och hur tydligt bröstbenet avtecknar sig. För hjortdjur använder vi en klassificering i fyra steg där I är utmärglad, II mager, III normal och IV i synnerligen god kondition. Torr päls som lockar sig,ofta i kombination med förändringar i huden,tyder på en försämring av det allmänna hälsotillståndet.Ett försenat byte till vinterpäls eller vuxenpäls är också ett tecken på sjukdom eller svag tillgång på föda under sommaren. På hjortdjur är hornen en god mätare för hälsan. De berättar om djurets hälsa under perioden då hornen växte ut. Horntillväxten påJägaren 6 l 2014 l 27
• verkas av djurets kondition och tillgången på föda, av sjukdomar och mineralhalten i födan (hornen består till cirka 60 procent av mineraler), och av skador som hornen råkat ut för när de hade basthud. skjutet innan det faller så sjunker inte köttets pH, kroppen klarar inte mörningen och köttet blir smaklöst och mörkt.Det samma gäller köttet på ett vilt som har hetsats till utmattning under jakten. Vid en träff i tarmarna sipprar tarmbakterier och oönskade lukter ut i kroppen. I bägge fallen går köttet inte att möra. Skottet påverkar köttkvaliteten Jägarens kunskaper om hur det fällande skottet ska läggas är också viktiga för bedömningen av köttkvaliteten. Om djuret har löpt skad- Kännetecken för ett friskt vilt Jasna Prodanov-Radulovic och Radoslav Dosen l l l l l l l djuret är uppmärksamt, på sin vakt och medvetet om sin omgivning ögonen är klara och rena djuret håller öronen upprätt och rör på dem pälsen/fjäderdräkten har glans och är ren djuret uppträder aktivt och reagerar fortlöpande på bla insekter djuret rör sig normalt spillningen är arttypisk. Om viltet inte är friskt l Ett djur som är uppenbart sjukt ska inte föras till slaktskjulet och komma kontakt med friska djurkroppar. Använd skyddshandskar och -kläder. Skär inte i sjukliga förändringar eller kroppsdelar. Tvätta händerna och kläderna med hett vatten och tvål när du är klar. Tvätta och desinficera omsorgsfullt all utrustning som har använts vid slakten. Ge inte hunden eller andra djur kött eller delar av ett sjukt vilt. Om du misstänker farlig djursjukdom eller zoonos, eller om det finns flera döda djur, kontakta alltid först tjänsteveterinären. l l l l l l Om det finns flera döda eller sjuka djur eller om det rör sig om ett vildsvin ska jägaren kontakta tjänsteveterinären. 28 l Jägaren 6 l 2014 Boken Metsästäjän terveysoppi och hygien- och hälsoutbildningarna för jägare ger mera information om viltsjukdomar och vilthantering.
• TA AL SI! M Ä O ÄT JA YYJ KU M PU EEN SY ÄL KY F C J S BR O WN BE AR TAK K I s h. 19 9,- KODI AK GORE-T EX TAKKI sh. 329, - O R ANSSI s h. 21 9,- ORAN SSI sh. 349, - BR O WN BE AR H O US UT s h. 12 9,- KODI AK GORE-T EX HOUSUT sh. 219, - BROWN BEAR PUKU KODIAK GORE-TEX PUKU Tyylikäs ja kevyt ,veden- ja tuulenpitävä hiljainen asu Beretta BWB-kalvolla ja teipatuilla saumoilla. Takissa on radiopuhelintaskut, niin vasen- kuin oikeakätisille ampujille, verkkovuori ja tuuletusaukot kainaloissa sekä liukumattomat olkavahvikkeet. Housujen selkäosa on korotettu ja housuissa on hengittävä verkkovuori. Polvet ovat muotoonommellut ja sivutaskut ovat vetoketjulliset. Tässä puvussa on paljon yksityiskohtia, jotka antavat sinulle täyden suojan koko metsästyspäivän ajaksi. Aktiiviseen liikkumiseen, Pohjoismaissa suunnitellussa kevyessä, hiljaisessa, veden- ja tuulenpitävässä Gore-Tex asussa on paljon teknisiä ominaisuuksia. Takissa on radiopuhelintasku, hengittävä verkkovuori, muotoillut kyynärpäät, säädettävät hihansuut ja kaula-aukko sekä tuuletusaukot kainaloissa vedenpitävillä vetoketjuilla. Olkavahvikkeet ovat luistamattomat ja tuulisuoja on muotoonommeltu, jotta se ei jäisi vetoketjun väliin. Housuissa on hengittävä verkkovuori, tuuletusaukot suojaverkolla housun sivuilla sekä selästä korotettu, säädettävä vyötärö. Lahkeissa portaaton remmikiristys ja vahvikkeet kulutukselle alttiissa paikoissa. Housuista löytyvät kiinnitysnapit olkaimille. Reisitaskut ovat hieman vinoon ommellut, jolloin taskulle pääsee helposti myös istuessa. SAKO OY, PL 149, 11101 RIIHIMÄKI SAKO FIRST CLASS KAUPPIAAT LÖYDÄT OSOITTEESTA WWW.SAKOSUOMI.FI
• Text och bild: Maria Nikunlaakso Kunderna betalar gärna för viltkött And, duva och älg. Kanske inte det mest exotiska på en jägares middagsbord, men för mången vanlig helsingforsare är de sällsynta delikatesser. Utan jägare i bekantskapskretsen är det väldigt svårt för stadsbor att få tag på viltkött. Och därför är folk beredda att betala, förklarar Anna Härö, som sedan juni driver köttaffären Annan Villiliha i Gamla Saluhallen. A llt emellanåt måste jag förklara för kunder varför ekologiskt kött är dyrt, men alla begriper vilket jobb och besvär som ligger bakom viltköttet, förklarar kötthandlare Anna Härö. Därför är konsumenter som tänker på köttets kvalitet och den etiska aspekten beredda att betala 11 euro styck för duva och 25 euro för and. Härö förklarar att affären Annan liha inte konkurrerar med priset utan med kvaliteten och därför säljer hon enbart kött av premiumklass, det vill säga vilt och ekologiskt. Härö uppskattar att ungefär en fjärdedel av försäljningen kommer att bestå av vilt, bara jaktåret kommer igång och fler viltarter blir tillgängliga. - Det känns bra att jag grundade en köttaffär som också säljer vilt. Annars kunde det ekonomiskt bli rätt kärvt eftersom viltet utgör en betydande del av försäljningen, förklarar Härö. Björnköp med sms I slutet av september inkluderar sortimentet i köttaffären duva, and, älg fälld i Lappland och björn fälld i Valtimo. - Så fort jag fick höra att min man har en vän vars kollega har en bror som är med i en jaktförening som har fällt en björn så messade jag och sa att jag köper den, fortsätter Härö. Det var inledningen på ett väldigt projekt som började med en trikinundersökning och fortsatte med anskaffning av försäljningstillstånd för både jaktföreningen och affärsinnehavaren, och slutade med att Härö måste ordna med ett större frysförråd. Medlemmarna i jaktföreningen styckade och vakuumpackade björnen enligt Härös anvisningar. - Här i affärens frys håller jag bara lite björnkött i taget, främst beställda bitar, förklarar Härö. 30 l Jägaren 6 l 2014 Pålitliga jägarkontakter viktiga Härö skaffar småviltet hon säljer från några jägare hon känner. Alla änder och duvor hon säljer kommer från en och samma jägare. - Goda,inarbetade kontakter är avgörande för en affär som säljer viltkött. Andjägaren som jag anlitar levererar enbart hela och snygga fåglar, fortsätter Härö. Den här andjägaren levererar i regel fåglarna i partier om 20 stycken och därför hinner de emellanåt ta slut i affären. - Men hellre ett ”tyvärr slut för tillfället” än sälja kött av dålig kvalitet, som trasiga fåglar, påpekar Härö. Innan jaktsäsongen började hade Annan Villiliha 70 änder från föregående säsong och de gick åt allihop innan det nya jaktåret hade börjat. Enligt Härö är en del av kunderna väldigt insatta i jakttiderna och när det är säsong för olika vilt.I alla fulla fall är viltet tätt förknippat med hösten och folk börjar fråga efter viltkött när jaktsäsongen börjar. - Lustigt nog fanns det kunder som tog för givet att jag skulle ha and samma dag som andjakten började, utbrister Härö med ett skratt. Viltköttet räcker till Efter hand som hösten framskrider utökas sortimentet i affären Annan Villiliha med åtminstone hjort, hare och fasan. På grund av svinpesten är det ännu osäkert om det går att få in vildsvin från Estland. Beträffande knytandet av kontakter berättar Härö att hon har fått mycket hjälp av den tidigare kötthandlaren i Gamla Saluhallen och av fiskhandlaren i vars affär hon jobbade i flera år. - Tack vare mina goda kontakter får jag numera in så mycket viltkött som jag behöver, säger Härö. Hon försöker också uppfylla kundernas önskemål om kött som inte ingår i bassortimentet. - På beställning har jag hittills kunnat ordna med alla lovliga viltfåglar som kunder har frågat efter. Vår färska företagare i köttbranschen anser att lagstiftningen för köttkontroll är oklar beträffande viltfåglarna eftersom en jaktförening får sälja en viss mängd (3000) fåglar okontrollerat per år. För älgens del är det raka besked, för i praktiken ska allt älgkött till försäljning kontrolleras. Talar för den etiska aspekten Anna Härö jagar inte själv, men hon studerar husdjursvetenskap vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten och grunnar på att skaffa jaktkort. - En gång var jag på vippen att anmäla mig till en jaktkortskurs som de akademiska jägarna i Vik ordnade, men sedan var det nåt som kom i vägen, minns Härö. Ingen i Härös familj jagar så hon har fått lära sig hantera vilt på jobbet och på praktikplatser under studierna: ”Jag har fått banka in det, med mästare som handledare”. Härö har blivit så intresserad av viltkött att hon fundera på att skriva sin pro gradu om vilt. Köttets ursprung och den etiska aspekten är viktiga för Härö. Hon åker ofta ut till gårdarna som levererar det ekologiska köttet och det uppfödda viltköttet som hon säljer.Hon är mycket riktigt en entusiastisk förespråkare för viltkött. - För alla som är intresserade av ekologiskt rekommenderar jag vilt eftersom det är det mest etiska köttet. Djuret har ju fått leva det liv som det är skapt för, säger Härö. Som sin personliga favorit nämner Härö först and – och efter att ha tänkt efter nämner hon and en gång till. - Det kan förstås bero på säsongen - och jag byter favorit efter säsong.I alla fulla fall är det lätt att sälja sådant som man själv är intresserad av! utbrister Härö med ett skratt.
• - För alla som är intresserade av ekologiskt rekommenderar jag vilt eftersom det är det mest etiska köttet. Djuret har ju fått leva det liv som det är skapt för, säger Anna Härö som säljer viltkött i sin affär Annan Villiliha. Goda kontakter till jägare är avgörande för en affär som säljer viltkött Jägaren 6 l 2014 l 31
• Text och bild: Marja Martikainen Vilthandel på uppgång i Ingå Många som inte jagar skulle gärna äta vilt, men det vilt som fälls stannar i regel hos jägarnas familjer. I Ingå grundade Tomas Landers en vilthandel för att nå ut till fler konsumenter och samtidigt höja viltköttets status. och att man följer gemensamma regler, konstaterar Landers. Viltstammar som mår bra avkastar upplevelser i naturen och kött av bästa kvalitet. - För markägare och landsbygden innebär det inkomstkällor och stora möjligheter.Viltköttet måste ligga på en egen och tillräckligt hög prisnivå, vilket samtidigt höjer värdet som folk sätter på viltet i sig, påpekar Landers. Går ihop om en hjort i frysen I Finland har vi friska djur och rent kött, men vi håller viltstammarna små. Naturen skulle kunna bära mycket mera vilt, som vi kunde utnyttja ekonomiskt,anser företagaren Tomas Landers som driver bl.a. vilthandeln Viltgården i Ingå. Tidigare jobbade han som fastighetsdirektör på Fiskars. Undersökningar visar att jakten i vårt land är allmänt accepterad och att många som inte äter kött godkänner viltkött eftersom viltet lever fritt i naturen.I mataffärer och på restauranger är det däremot svårt att få tag på inhemskt vilt. Det är fortsättningsvis också besvärligt att få ut viltet i handeln. Viltgården får i huvudsak sitt kött från stora gårdar i södra Finland där viltbruk ingår i verksamheten och viltstammarna sköts hållbart och selektivt. - Forskningsresultaten börjar äntligen tas på allvar och på det viset höjer vi klövdjursstammarnas kvalitet och produktion, vilket projektet Klöv 2020 redan har gett klara belägg för. Men i sista hand är det ändå jägarna som avgör hurdan klövdjursstam vi får. För att lyckas med skötseln av viltstammarna krävs det förvaltning 32 l Jägaren 6 l 2014 Välskötta viltstammar öppnar många möjligheter för landsbygden , uppger Tomas Landers. Ingå ligger bra till för en viltaffär; där finns gott om hjort, älg och sjöfågel, och en del av fåglarna övervintrar till och med där. Tomas Landers var med och startade Slow Food -närmatsmarknaden som vid månadsskiftet september-oktober lockar drygt 10 000 besökare till bruksområdet i Fiskars. Det uppstår hela tiden nya evenemang och aktiva kundgrupper kring viltet och närmaten. - I Ingå hålls en närmatsmarknad under det sista veckoslutet i september.På Västankvarn ordnas det var annan vecka på sommaren en timslång beställningsmarknad som kallas REKO för kunder som har förhandsbeställt bl.a. grönsaker, fisk och vilt. Somliga närmatscirklar går ihop om en hjort och styckar själva köttet. Grupperna finns på Facebook och beställningsmarknader hålls åtminstone i Pojo, Ekenäs, Ingå och Österbotten, fortsätter Landers. På ett berg med utsikt över havet bygger Landers ett viltslakteri för Viltgården som ska stå klart till nästa säsong. Dit kan jägare föra sitt vilt för vidare hantering och försäljning. I slakteriet jobbar styckarna med att flå och plocka kropparna, och stycka köttet eller mala det enligt kundernas önskemål. - Folk har ju lärt sig att köpa ren-
• ter måste köttet stämplas på en köttanläggning. Stämplingsprocessen utgör i detta nu en stor utgift och borde ordnas på ett förnuftigare sätt. Lagstiftningen för viltköttet borde göras tydligare och mera konkret, och onödig byråkrati skalas bort, konstaterar Landers. Älgsoppa på kolkraftverket Några kilometer från Viltgårdens hemadress ligger Ingå kolkraftverk, men det enorma området och byggnaderna står numera så gott som tomma. Personalmatsalen för 400 personer verkar ha blivit övergiven i största hast: i korridoren står en pyntad julgran och i vitrinskåpet minner pokaler om svunnen storhet. Där finns också ett välutrustat Joachim Silfver sålde grågåsfileer, storkök. Idag är det Viltgårdens and, ringduva och hjortkorv på kräftor och viltsoppor som kokar matevenemanget på järnvägstorget i köket. Där utvecklar Joachim i Helsingfors. Silfver, som driver cateringföretaget Smaka, nya viltprodukter och lägger buljong och pateer på burk. Han och Tomas Landers är kompanjoner. Ett av målen Ett av målen för produktutvecklingen är att ta vara på de för produktmer udda delarna av viltet, såsom utvecklingen sjöfåglars ben. På till exempel en grågås tar folk ofta bara bröstär att ta vara bitarna, men efter dem finns det på de mer fortfarande två kilo ätbart kvar på udda delarna av fågeln. - Joachim och jag lärde känna viltet, som varandra för några år sedan eftersjöfåglars ben. som vi har barn i samma ålder.Han kom med på jakt, jag bjöd honom på viltdelikatesser och lärde honom mer om viltbruk. Joachim blev intresserad av kött i paket och det borde gå att jakt och specialiserade sig på att göra likadant med älg och hjort. laga viltmat, och så hyrde vi de här Somliga säger att det inte finns lokalerna av Fortum. I Ingå djupplats i frysen för ett helt eller halvt hamn finns ett stort fryslager och djur,men en halv låda hjortkalv kan med hjälp av det kan Viltgården väga så lite som fem kilo.Det är vik- sikta på verksamhet året om, förtigt att ha kunskap om vilt,viltkött klarar Tomas Lander. och hur man lagar mat av vilt. Landers menar att Västnyland Landers berättar att folk i all- kan kallas Finlands Toscana. mänhet gärna köper fileer, men - Här kan man i alla fall under att allt fler numera tar hela djuret. vissa tider av året åka från gård till - När slakteriet är klart kan vi gård och inhandla majs,örter,grönhöja förädlingsgraden och få ut saker, potatis, fisk, kött och vilt. Vi fler produkter på marknaden. Idén har satt ihop en närmatskatalog är att ta vara på hela djuret, förkla- och med den får vi ut informatiorar han. nen om verksamheten, upplyser För förädlade köttproduk- vår driftiga företagare. TALVIHARJOITTELUUN, LAHJOIKSI... Ilma-aseita t ta o oitteluun talvi harjoitteluun kivääreitä mm; Hämmerli AR20FT, AR R20FT, tarkkuusmalli, 4,5mm, 300 bar säiliö 7,5J 7,5J.............. 7,5J..............830,0 ..............830,00 Magtech AR750 50 4,5mm taittopiippuinen perusilmakko 13J 165,- ........ NYT 125, 125,00 Magtech AR N2 Adventure taittopiipp. Kaasumäntä 5,5mm ..............255,00 Magtech AR N2 Extreme kaasumäntä 4,5 mm tehopaketti! ................399,00 Magtech AR N2 Extreme kaasumäntä 5,5mm tehopaketti! .................399,00 Umarex ilmapistooleita/revolvereita e ereita C96 Legends, 4,5mm Ukko-Mauserin kopio o opio UUTUUS! UUTUUS!...............................110,00 .... ...... ... ........................ ...............110 mm UUTUUS! ................................165,00 ................................ ... ..... ........165 . 165 Colt Python 4” niklattu, revolveri 4,5 mm o .......................................................160,00 ............... ...... ...... ... .... ...... ...... ......... ........ ............... ...... ...... ... .......... ..... ...... ................ 160 0 Walther PPQ poliisin virka-aseen kopio .................................. ..... ...... ........ ....................... ....... ...... ............ ... ... 185 5 Walther P38, kal 4,5mm ......................................................................................185,00 ............................ ... ........... ........ ........................... ... .. 98 P .08 Legends, Parabellumin kopio .................................................................. 98,00 ................................................... .... ... ...... ......... ..... 195 Colt 1911 M45 CQBP, 4,5 mm ...........................................................................195,00 Valoa kansalle! Nyt kestävät amerikkalaiset rikkalaiset valaisimet tarjoushinnoin! Käsivalaisimia mm; 3C luxeon, keltainen, SL33242 .................................................65,00 ...NYT 45,50 3N led, SL62304 .............................................................................28,00 ...NYT 19,60 ..................................................................3 ........... .... ... ... ....... .. .... ...... ......... ........... ........................ ... ...... ................. ................ ... ..... ... ......... ............... ......... ..... 2AA led, SL67100 .........................................................................37,00 ...NYT 25,90 ..................................................................4 ........... ... ................... ........ ..... .. ...... ......... ...... ............. ...... ............ ...... ...... ....... ... ...... .......... ......... ........ 4AA led, SL68304 ..........................................................................44,00 ...NYT 30,80 Stinger C4 led ladattava, a, kkunnon valaisin! l i i ! SL75826 .......... 20 200,00 ..NYT 140,00 TLR-1 Game spotter, SRVA VA miehille aseeseen vihreä valo ... 24 245,00 ...NYT 200,00 Streamlight otsalamput kovaan käyttöön mm: m: Enduro Led 2x AAA paristo 6-24 h käyttöä .................................................. ..................... .......... ................... ................ 21,00 ... ... ............... ................ 39,00 Trident OD Green,Led/xenon jopa 150h käyttöää .............. ...................................... .............. ................. .......... ...... .... ... ........... ......... ... ......... ... ..................... 36,00 Trident HP,keltainen (61080) .............................................................................. ............ ............ .................... ....... .......... ... ....... ....... ...... ................ ..... 40,00 Trident HP, Blaze Cam (61082) ........................................................................... ............ ........ ......... ......... ........................ ...... Argo Led , 3x AAA paristo 24 lum. ................................................................... 53,00 SLIP 2000 aseenhoitokemikaalit: Slip 2000 Gun Lube synteettinen aseöljy 30 ml .............................................8,00 ..................... ................8 ..................... . ........ .. .. 12 Slip 2000 EWL AR15/AK47 aseöljy 30 ml........................................................ 12,00 .................. .... .... ............... ............... 14 Slip 2000 725 rasvanpoisto/puhdistusaine 118 ml .................................... 14,00 ..................... ........ . ... .... ......... ...... 15,00 15 Slip 2000 Carbon Killer/karstanpoistoaine 118 ml ..................................... ....... ........ .............. ............ .................. .......... 15,00 15 Slip 2000 Copper Cutter/kuparinpoistoaine 118 ml ................................. Slip 2000 haulikon haulikon puhdistusaine setti, 3 pulloaa............................. .... ......... ............................. ...... ....... ........ ... ...... 25 25,00 Slip 2000 veitsiöljy 30 ml, jahdin jälkeen veitset kuntoon!! ................................5,50 .... ......... ........... ........... ... . ................5 Talvi tulossa! Varaudu jahtiin kunnon alusasuilla! NYT –30% Termo Swed huppu, vihreä .......................................................19,50 .............. ...... .............. ....... ........19,5 ...NYT 15,00 ........................22,5 ....... ...... ...... .... ............ Termo Swed neckwarmer/putki ..............................................22,50 ...NYT 16,00 TermoSwed light asut, ympärivuotiseen käyttöön: äyttöön: TermoSwed light aluspaita lyhyillä hihoilla ........................39,00 ...NYT 27,30 TermoSwed light alushousu miehille ....................................42,00 ...NYT 29,40 TermoSwed light lyhyt alushousu miehille .........................31,00 ...NYT 21,70 Termoswed Wool Mukava, lämmin! 92014 pitkät alushousut .............................................................63,00 ...NYT 44,10 91024 pitkähihainen aluspaita, korkea kaulus, vetoketju ...79,00 .....NYT 55,30 Kun tavoitellaan mukavuutta ja suojaa, on valintasi TermoSwed. KYSY TUOTTEISTA KAUPPIAALTASI TAI SUORAAN MEILTÄ! Varastossamme runsaasti käytettyjä metsästys– ja urheiluaseita. Kysy tuotteistamme kauppiaaltasi tai meiltä tai vieraile sivuillamme www.asetalo.com Kotisivumme: www.asetalo.com • E-mail: asetalo@asetalo.fi LIIKKEEMME AVOINNA MA-PE 9.00-17.00, LA 10.00-13.00 MAAHANTUONTI-, TUKKU-, POSTI- JA VÄHITTÄISMYYNTILIIKE PL 32, 34801 VIRRAT. Puh. (03) 4755 371, fax (03) 4753 151 Jägaren 6 l 2014 l 33
• Text: Klaus Ekman Jaktens internationella dimension – intressebevakningen har flyttat till Bryssel ”För den finska jakten och vilthushållningen är EU den överlägset viktigaste internationella aktören,” konstaterar Finlands Jägarförbunds ordförande Lauri Kontro. ”Naturdirektivet och fågeldirektiven är avgörande i de här frågorna, men minst lika viktiga är den miljöpolitik och lantbrukspolitik som EU bedriver,” fortsätter Kontro. Den här intervjun med Lauri Kontro inleder en artikelserie i tidningen Jägaren där vi presenterar internationella avtal och aktörer med inflytande över jakten i Finland. J akten i vårt land blir i allt högre grad bunden till internationellt beslutsfattande. Många frågor som vi hittills har fattat beslut om nationellt och med stor samsyn är i dag underställda internationella avtal eller EU-beslut. – Det är oerhört viktigt att vi är närvarande i alla dessa forum där beslut fattas som berör jakten i vårt land, påpekar ordförande Lauri Kontro. – Om vi inte själva företräder den finska jakten vid förhandlingsborden så gör någon annan det och EU:s politik gentemot de stora rovdjuren visar att denna någon inte nödvändigtvis ställer sig lika gynnsamt till exempelvis regleringen av rovdjursstammarna som vi jägare och övriga som lever med rovdjuren. FACE lobbar för jakten I EU är det FACE, det vill säga de europeiska jägarorganisationernas förbund, som för jägarnas talan. Lauri Kontro är vice ordförande för FACE och företräder de nordiska jägarna i presidiet. – I de nordiska länderna är vi väldigt eniga i de här frågorna och kan lätt fatta en gemensam ståndpunkt i många frågor eftersom vi 34 l Jägaren 6 l 2014 Lauri Kontro: Det är fullt tillåtet att använda sunt förnuft vid tolkningen av direktiven har så likartade jaktkulturer. Även de baltiska länderna är med i vår grupp och i många frågor får vi även stöd av länder som Polen och Tyskland. – Det är viktigt att vi finns i Bryssel och diskuterar med kommissionen ansikte mot ansikte. Till exempel rovdjursfrågan är en typisk fråga där vi behöver en rak kommunikation med kommissionen. Vid våra förhandlingar har det framgått att kommissionen har fått felaktig och till och med lögnaktig information i flera frågor som rör våra stora rovdjur.Å andra sidan ska vi också hålla i minnet att vargen och vargproblematiken är väsensskilda frågor på spanska högplatån,i norra Tyskland och i Enare. Lauri Kontro flaggar för samtal ansikte mot ansikte. De nordiska jägarorganisationernas förbund, det vill säga NJS, håller mycket riktigt på och flyttar sitt kontor från Danmark till Bryssel, det vill säga till beslutsfattandets kärna. Det är där kursen bestäms för alla frågor av betydelse,även för dem som berör jakten. Bland de aktuella frågorna kan vi nämna smärtfri fällfångst, blyfri jaktammunition, begränsningarna i handeln med sälprodukter och direktivfrågor som fågeloch naturdirektivet. Nu skapar också vapendirektivet rubriker. Med andra ord behövs det intressebevakning i realtid. Smärtfri fällfångst kräver åtgärder Debatten om den smärtfria fällfångsten är efter flera års tystnad tillbaka i offentligheten. Det finns ett avtal som kräver att fällorna ska testas och jägarna utbildas, och nu måste de nationella lagstiftarna implementera avtalet. – Den smärtfria fällfångsten utgör ett exempel på debatt som har skapats av vissa grupper som vill att samma riktlinjer för välfärd ska gälla för vilda djur som för produktionsdjur. Det är dock fullkomligt klart att de etiska bestämmelser som gäller för produktionsdjur inte kan gälla även för vilda djur och i det här fallet för vilt, konstaterar Kontro. Kontro anser att fällorna som fångar levande inte utgör något problem och att det inte finns några alternativ till slagjärn vid till exempel minkjakt. Men EU har en strategi för främmande arter och i vårt land är slagjärn nästan det enda effektiva sättet att decimera minkstammen. Kontro anser också att dagens jakt med slagjärn är synnerligen selektiv eftersom det bara är de djur som jagas som kan gå i fällorna. Blyet och jakten Blydebatten går het och har hastigt gått upp i debattoppen i hela EU. Mera om blyet på annan plats i denna tidning. – Överallt böljar blydebatten fram och tillbaka. Ett första steg vore att förbjuda blyhagel vid jakt efter sjöfågel eller vid våtmarker i hela EU. Det vore en bra början, tycker Kontro. – På kulsidan finns det fortfarande mycket att utveckla och vi ska komma ihåg att alla blyfria alternativ inte är giftfria och att det är svårt att påvisa blyhaglens och kulornas faktiska hälsoeffekter. Det finns säkert inte någon snabb lösning på frågan, så debatten kommer att fortsätta. Det viktigaste är dock
• direktiven i nationella forum orsakar stor förvirring, till och med munterhet. – Det är fullt tillåtet att använda sunt förnuft vid tolkningen av direktiven. Ta den vitkindade gåsen som exempel. Hos oss håller miljömyndigheterna hårt i arten och den är fredad enligt naturskyddslagen. Men när fågeln i fråga flyger till Estland står det finska jägare på åkrarna och väntar in dem och skjuter fullt lagligt. När samma vitkindade gäss sedan flyger vidare till Holland för att övervintra så fångas de med nät på åkrarna och kropparna bränns upp.Allt detta inom ett och samma fågeldirektiv. Ska det föreställa förnuftigt? frågar sig Lauri Kontro. – Det samma kan man fråga sig om storskarven.Eller grunna på vårt dispensförfarande vid bekämpningen av skador som björktrastar orsakar på odlingar. I flera EU-länder har man för sådana här fall en så kallad ”open license”, som ger varje person som är utsatt för skador rätt att själv bedöma om de här arterna ska decimeras i odlingarna eller inte. Rådande praxis hos oss,där viltförvaltningen som finansieras av jägarna själva belastas med ärenden av den här typen, passar inte in i ett läge där statsförvaltningen försöker minska på byråkratin. – Hos oss i Finland har vi det dock sällsynt väl ställt; jägarna och viltförvaltningen samarbetar på bred front och jägarna ställer upp på storskaligt frivilligarbete, vilket besparar staten väldiga summor. Enbart det frivilligarbete som jaktvårdsföreningarna gör för staten uppskattas till bortåt 400 manår. Vapendirektivet på tapeten igen Vad jakten beträffar säger sig Lauri Kontro vara allätare, men favoriten är ändå fågeljakten. Hemma finns två taxar och vem vet, med dem kniper han kanske en hare? att blydebatten inte inverkar negativt på viltköttets image som ren ”vildmat”. Lauri Kontro passar därför bollen till vapen- och ammunitionsindustrin. Den blyfria jaktens framtid hänger nu på industrins innovationsförmåga. Säljakten i fara Ett förbud mot handel med sälprodukter är på gång. Den småskaliga husbehovshandel som hittills varit tillåtet skulle i så fall hamna på förbjudna listan.Det betyder att den etiska bottnen går ur säljakten och sälen reduceras till ett skadedjur som dödas för att förhindra skador för fiskerinäringen. – Vi måste kunna bevara handelsförbudet på nuvarande nivå, det vill säga att åtmins- tone en småskalig handel med sälprodukter ska vara tillåtet eftersom det är enda sättet att visa att sälen är ett uppskattat vilt och att jakten kan stå på en etiskt hållbar grund, dundrar Kontro. – FACE är också i den här frågan en nyckelaktör för jakten.FACE och kommissionen höll för någon vecka sedan ett möte om saken och nu bearbetar vi de nordiska MEParna och kan bara hoppas att resultatet blir positivt för hur sälen värderas. I EU pågår i detta nu även ett projekt i syfte att öppna skjutvapendirektivet. Kontro kan inte låta bli att kommentera också detta projekt som han anser vara överflödigt. – Ur finländsk synvinkel är det här projektet fullkomligt onödigt. Vi har redan Europas modernaste vapenlagstiftning och det här projektet skulle åter igen ge upphov till onödigt arbete. Även FACE är emot projektet. Smärtpunkterna i kommissionens förslag är en nedre åldersgräns på 18 år för tillstånd att inneha vapen och ett förbud mot halvautomatiska vapen.Projektet kommer dock knappast att framskrida med någon högre hastighet eftersom den nya kommissionen precis har inlett sin verksamhetsperiod. – Det är alltså en hel del stora saker på gång och det kräver internationell intressebevakning och att vi jägare ständigt är på alerten, avrundar Kontro vår intervju. Direktivens förunderliga värld Direktiven påverkar även jakten i vårt land på många sätt. Direktiven utgör lagstiftningsnormer i syfte att förenhetliga praxis inom unionen. Men den praktiska tillämpningen av Lauri Kontro har de senaste 15 åren varit chefredaktör för tidningen Maaseudun Tulevaisuus men avgår den sista januari. Jägaren 6 l 2014 l 35
• Jan Heino, Ordförande för CIC:s politik- och lagdivision Bly i motvind CIC är en internationell jakt- och viltvårdsorganisation. Förkortningen baserar sig på det franska namnet Conseil International de la Chasse et de la Conservation du Gibier – det Internationella Rådet för Jakt och Skydd av Viltet Det finns till och med planer på ett internationellt totalförbud för ammunition som innehåller bly. För jägarna är det viktigt att den alternativa ammunitionen bygger på exakt vetenskaplig forskning. Dessutom måste vi garanteras en tillräckligt lång övergångsperiod innan blyet eventuellt kan avskrivas som material i jaktammunition. Var enda jägare välkomnar säkert en övergång till giftfri och miljövänlig ammunition, bara det går att ta fram ett alternativ som uppfyller alla krav och kriterier. A tt bly är giftigt känner alla till. Förgiftning genom blyintag leder till trötthet och dålig aptit genom att blyet skadar de röda blodkropparna samt slutligen även nervsystemet. Samtidigt är bly ett av de kemiskt mest stabila grundämnena som ända sedan bronsåldern har använts för ett stort antal ändamål, såsom vattenledningar och el- och telefonkablar. Bilbatterier och ackumulatorer står idag för 80 % av all blyanvändning i världen. Som ett formbart och tungt ämne lämpar sig bly väl både för framställning av hagel- och gevärsammunition. Av miljöskäl har man i många länder förbjudit blyhagel vid jakt i våtmarker eller rentav utfärdat förbud mot all användning av blyhagel,vilket är fallet i exempelvis Danmark, Norge och Nederländerna. En viktig orsak till inskränkningen av nyttjandet av blyhagel är den att sjöfåglar kan välja hagel av misstag när de letar efter stenar för krävan vilket för dem leder till en dödlig blyförgiftning. Även gällande gevärsammunition har en 36 l Jägaren 6 l 2014 diskussion redan pågått i flera år gällande införandet av inskränkningar eller förbud också mot blykulor. Några länder har redan lagstiftat eller på annat sätt förbjudit användningen av blykulor på grund av framförda miljö- och hälsorisker. Det ser ut att ha utvecklats en trend som kan leda till att bly i ammunition för jaktändamål överges i allt större utsträckning. Några aktuella aktiviteter på det internationella planet bestyrker att starka krafter ligger bakom att generellt förbud på sikt. Hälsorisker vid användningen av blykulor Senaste numret av Jägaren innehöll en förtjänstfull artikel om blykulors inverkan på älgköttet. I andra nordiska länder har rekommendationerna för jägare varit i stort sett likadana: det gäller att särskilt fästa uppmärksamheten vid kötthanteringen! Då viltet styckas skall man inte spara på de av kulan sönderrivna partierna,utan nogsamt avlägsna de delar som kan innehålla blypartiklar. Om så sker finns det obetydliga risker att blyhalten stiger till en nivå med betydande negativa konsekvenser. Livsmedelsverket i Sverige har i juni 2012 gett ut en riskhanteringsrapport om bly och förtäring av viltkött. Denna rapport är baserad bl a på undersökning av blyförekomsten i malet kött av älg från privata frysar och viltslakterier.Som en slutledning rekommenderar rapporten att gravida kvinnor och barn under sju år undviker konsumtion av kött från vilt (skjutet med blyammunition) som kommer från delar av djuret som är nära kulans sårkanal. Också andra konsumenter rekommenderas begränsa sin konsumtion av dylikt kött till en gång per vecka. Livsmedelsverket har i samarbete med den svenska statens veterinärmedicinska anstalt och Jägareförbundet fortsatt och fördjupat studierna om blykulorna och deras inverkan på köttkvaliteten. Också i Norge har undersökningar om bly och viltkött genomförts. En rätt färsk
• undersökning framför att det finns en risk för förhöjd blyhalt i blodet för mänskor som äter hjort- eller älgkött en gång eller oftare per månad. Genom att avlägsna vävnad runt skottkanalen reduceras blyexponeringen från hjortviltkött, betonar undersökningen vidare. Den norska undersökningsrapporten ger inte tillräcklig information för slutsatser om hur mycket kött runt skottkanalen måste kasseras för att avlägsna blyresterna. Den påpekar dock att det är skillnader mellan olika slag av ammunition – en del kulor splittras betydligt mera än andra. Internationella förbud mot bly Som exempel på hur blyförbud har kommit till på andra håll i världen kan nämnas skogscertifieringssystemet FSC (Forest Stewardship Council) och dess tillämpning i Tyskland. Flera av Tysklands delstater som har infört FSC har också förbjudit jakt med blykulor i sina statsägda skogar med hänvisning till ett av kriterierna som stipulerar om miljöhänsyn vid jakt. För att få certifikat på att skogarna är uthålligt skötta har det statliga skogsbruket på detta sätt säkerställt att alla kriterier uppfylls. Ett annat exempel är det principbeslut som fattats i Kalifornien. Guvernören har godkänt ett juridiskt bindande beslut enligt vilket all ammunition skall vara blyfri vid ingången av år 2019. I delstaten Oregon går diskussionens vågor höga och miljörörelsen pläderar kraftigt för ett liknande beslut.Detta kan vara exempel som bidrar till att förbudsvågen sprider sig till andra delar av världen. Ett tredje och allvarligt exempel av internationell art är det förslag om ett generellt blyförbud vilket dök upp i somras inom ramen för den så kallade Bonnkonventionen (Överenskommelse för bevarandet av vandrande vilda djur) som är en del av Förenta nationernas miljöprogram, UNEP. Konventionens alla parter (CoP) skall komma samman i november i Quito, Ecuador. I ett förberedande möte i Bonn i juli framfördes ett förslag till resolution som skulle innebära totalförbud mot all blyanvändning i ammunition. Detta förslag sägs ha utvecklats och framförts av miljöorganisationerna. Förslaget till resolutionen om blyförbud kom utan förvarning och skulle ha gått vidare om inte bland annat CIC och den europeiska jaktorganisationen FACE hade ingripit. Mycket talar för att frågan kommer att finnas på agendan på mötet i Ecuador i november.Det vore därför viktigt att kunna bevaka frågan också från medlemsländernas sida och särskilt EU som ett starkt block.Om inte så sker finns det en stor risk att få ett blyförbud innan giftfria, effektiva och till kostnaderna överkomliga alternativ kan erbjudas jägarna. Jägarna borde också finnas representerade på förbjuda jakt har framförts av bland andra Countryside Alliance i England. Det finns ju både hagel- och gevärsammunition på marknaden som baserar sig på andra material än bly. Tyvärr är dock informationen om hälso- och miljöeffekterna av dessa alternativa material ännu bristfälliga. Stålhagel medför en betydande risk för rikoschetter, är ett problem i sågtimmer och kräver moderna vapen anpassade också för stålhagel. Tungsten och vismut, som är goda substitut och kan användas även i äldre vapen, är 10 - 20 gånger dyrare än blyhagel och deras hälsoeffekter föga undersökta. Alternativet till blykulor är kanske närmast koppar, som dock inte heller är ett helt giftfritt alternativ. Både koppar och bly har exempelvis förbjudits vid framställningen av målfärg. I stora mängder är också koppar giftigt, men å andra sidan behöver kroppen små mängder koppar för ämnesomsättningen. Gifteffekterna av kopparrester i viltkött kan därför anses vara mindre allvarliga än av blyrester. Några välfungerande solida expanderande kulor har redan utvecklats men många tillverkare har svårt att behärska terminalballistiken, dvs hur kulan uppträder då den träffar viltet. I hälsoundersökningar som genomförts har man synbarligen utgått från “gammaldags” halvmantlade blykulor som ofta har vetenskapligt n o g å n e t n i s n Det fin älso- och h m o p a k s n u k e heltäckand ia hagel- och r f y l b n e d v a a miljöeffektern marknaden å p s n n fi m o s on studsarammuniti detta möte för att bevaka frågan. Det är naturligtvis viktigt att skapa en tillräcklig övergångstid innan blyet eventuellt helt överges som material för produktion av jaktammunition. Alternativen till bly Huvudargumentet mot blyammunition är livsmedelssäkerhet, dvs. oron för att jägarfamiljer och andra som konsumerar viltkött får i sig alltför stora mängder bly. En amerikansk studie visar att regelbundet intag av viltkött kan höja blyhalten i blodet med 50 %. Andra studier som gjorts bland jägare i några länder har däremot inte visat att jägarna och deras familjer skulle ha högre blyhalter än befolkningen i genomsnitt. Under CIC’s generalförsamling 2014 framfördes detta bland annat av den italienska experten Mannucci från Milano.Att kampanjen mot bly i jaktammunition är politisk och att hälsoaspekten endast tagits som ett medel i strävan att försvåra eller en mycket hög splitterverkan och låg restvikt. Moderna halvmantelkulor med kemiskt bondad blykärna uppvisar regelmässigt en restvikt på över 95 % och blyförekomsten i köttet torde vara betydligt reducerad. En eventuell övergång till ett giftfritt, miljövänligt ammunitionsalternativ kan välkomnas av alla, om det bara lyckas att ta fram ett sådant som fyller alla de krav som ställs. Ur jägarens och jaktens synvinkel måste de nya ammunitionsalternativen naturligtvis basera sig på grundlig vetenskap. Det gäller hälsooch miljöeffekter, men också kraven på olika vapen, ballistik, kulans dödande effekt på viltet och mycket annat därtill. Ur den enskilda jägarens synvinkel är ett plötsligt genomdrivet allmänt förbud mot blyammunition naturligtvis inte önskvärt. Ett stort ansvar vilar också på industrin,som borde vara lyhörd för de internationella och politiska tongångarna i diskussionen och vara förberedd på en radikal omställning. Jägaren 6 l 2014 l 37
• Text: Marja Martikainen Jaktinspektören som ingriper mot näthat Den första jaktinspektören på nätet i vårt land, Toni Murto, försöker lägga fram kalla fakta när temperaturen stiger på diskussionssidorna på nätet, och återkalla debattörerna till ordning. F orststyrelsens jaktinspektör på nätet, Toni Murto, har sedan juni haft som jobb att följa med diskussionerna om jakt och fiske i de sociala medierna. Hans egen Facebooksida hittar du på ”erätarkastaja Toni Murto”. Polisen har redan länge rört sig ute i de sociala medierna och det är uppenbart att det också behövs en jaktinspektör där. Vår första jaktinspektör på nätet har redan ungefär fyrahundra följare på Facebook och det är en jämn ström av frågor och folk som kontaktar honom.Dessutom är han med i 14 diskussionsgrupper. De sociala medierna gör det lättare för allmänheten att ta kontakt och ställa frågor än att ringa. - I början fick jag massor med frågor om fiske, jakt och Forststyrelsens verksamhet. Det finns ett formulär på nätet för anmälan till jaktinspektören och den vägen kom det in en del anmälningar om körande i terrängen och bilder på fiskar som inte håller måttet.När jaktsäsongen hade börjat kom det bland annat in anmälningar om jägare som skjutit från väg, berättar Murto som även är utbildad polis. Om det eventuellt har begåtts ett jaktbrott och Murto får veta var någonstans,så informerar han jaktinspektören i regionen. I sin egen verksamhet fokuserar han på rådgivning och konstruktiva kommentarer.Vid armbrytningar av typen jodu-nejdu tar han inte sida utan försöker lägga fram fakta. stämmer in. Den andra parten reagerar med att provocera och hälla bensin på lågorna, och så är den onda cirkeln igång, förklarar Murto. Det är av flera skäl väldigt oroande när folk underblåser hat på det här viset, och det skapar sannerligen inte någon konstruktiv dialog mellan lägren. - I allmänhet är det samma personer som står bakom de extrema skriverierna, men de stämplar hela gruppen och förvränger dess strävanden, sett med utomstående ögon. Det räcker med en enda tanklös kommentar för att bromsa ett samarbete som har fått en lovande start eller fördärva det.I värsta fall gör skribenten sig skyldig till ett brott, fortsätter Murto. Jaktinspektören på nätet uppmuntrar nätgruppernas administratörer att tänka på vilken bild diskussionerna ger av gruppen.Administratören ansvarar för gruppens webbsidor, men varje skribent ansvarar för sina egna texter. Även läsarna kan ingripa mot osakligheter. - Det minsta man kan göra som privatperson är att rapportera saken till forumets administratör som vid behov kan dölja diskussionen för att förhindra att läget förvärras, och eventuellt rapportera vidare. Om ett fall anmäls till myndigheterna är det viktigt att allt material finns tillgängligt med klockslag och datum. Kulturen i de sociala medierna utvecklas och på flera forum märks det att det finns gränser för vad som tolereras. - Mängden tips från privatpersoner stiger konstant och det är jag väldigt glad för. Även övriga myndigheter som övervakar lagarnas efterlevnad följer med diskussionerna på nätet. Om det är påkallat lämnar vi in en begäran om förundersökning till polisen eller skickar ärendet till rätt myndighet för kännedom.Samarbetet över administrativa gränser och med privatpersoner fungerar bra.Somliga administratörer för Facebookgrupper har på eget initiativ kommit med i samarbetet och bär på så vis sin del av ansvaret för det som skrivs på nätet och för gruppens image, förklarar Murto. På nätet finns ett formulär för anmälningar till jaktinspektören om exempelvis jaktförseelser Murto håller utkik efter häftiga meningsutbyten mellan personer för jakt och emot jakt, som inte längre kan kallas diskussioner. - I de oresonligaste kommentarerna hotar man till och med med att döda, eller antyder det indirekt. Standardmönstret ser ut så, att den ena parten skriver ett inlägg med en negativ nyhet som har udden riktad mot den andra parten, och sedan blir det ett hallå när hela kören 38 l Jägaren 6 l 2014 Pekka Väisänen / Pohjoinen Fantasia De extrema förvränger diskussionerna på nätet Den för närvarande enda jaktinspektören på nätet, Toni Murto, har även terrängdagar på jobbet.
• ERÄMAAN HIRVENPYYTÄJÄT Videosaran uusi, sykähdyttävä elokuva hirvenpyynnistä Inarin suurissa erämaissa. Komeita haukkuja, veret seisauttavia tilanteita, erätunnelmia vailla vertaa! Katso uudelta metsästäjien netti-tv –kanavalta www.eraelokuvat.fi tai tilaa dvd osoitteesta arttu@videosara.fi tai puh. 0400 229 739. Myös kymmeniä muita eräelokuvia! Lisätietoja www.videosara.fi God Jul och älgjakt! Planeringen av nästa års älgjakt börjar snart efter julen. Älgområden kan ansökas i januari. Forststyrelsens jaktområden för hjortdjur kan återigen sökas 1.–31.1.2015 kl. 16. Fyll i din ansökan i ansökningssystemet på adressen lupahaku.eraluvat.fi. Mer information får du på adressen www.eraluvat.fi och på servicenumret 020 69 2424. Eräluvat.fi Jägaren 6 l 2014 l 39
• Text: Maria Nikunlaakso Allmänheten tyckte till om vargförvaltningsplanen Arbetet med att uppdatera förvaltningsplanen för vargstammen har pågått under innevarande år. Allmänheten – både personer som bor där det finns varg och andra – fick tycka till medan beredningen pågick. D iskussionsforumet sudenhoitosuunnitelma.fi var öppet från mars till juni och där kunde vem som helst tycka till om förvaltningen av vargstammen, vargrelaterade problem och förebyggandet av problem. - Meningsutbytet mellan debattörerna ledde till nya synvinklar och förslag till verksamheter, som i sin tur bildade underlag för de workshopar som i höstas arrangerades på orter med vargrevir, berättar Mikael Luoma på Finlands viltcentral som är projektchef för uppdateringen av vargförvaltningsplanen. På de tio workshoparna som ordnades på orter med vargrevir konstaterades att vargen hör till vårt lands natur och att den hör hemma i sina nuvarande revir. - I till exempel Kjulo sade deltagarna att det går att leva med vargar bara det finns möjligheter att ingripa mot problemindivider. derna vara de samma överallt, konstaterar Luoma. Enligt Luoma ska vargstammen skötas på lokal nivå och de som bor i vargtrakter borde ha ett större inflytande i vargfrågor än personer som bor på annan ort.Tre av fyra finländare håller med om det här, visar en urvalsundersökning som Taloustutkimus gjorde i maj. I workshoparna fick de som till vardags lever med vargen grunna på hur vargarna i deras hemtrakter skulle skötas. Vid de omfattande samråd med intressegrupper som arrangerades av regionala viltråd diskuterade deltagarna hur det regionala samarbetet kunde utvecklas i vargfrågor. Ökad social acceptans för vargen Syftet med förvaltningsplanen som är under beredning är att öka skyddet för vargen och den sociala acceptansen för vargen bland allmänheten. - Men det räcker inte till med enbart at- titydfostran och upplysning. Ortsborna behöver flexiblare möjligheter att ingripa mot problemindivider. En möjlighet vore att bevilja beståndsvårdande dispenser. Det kunde ha en väldigt positiv effekt på den sociala acceptansen för varg. Men då ska vi också följa upp dispensernas konsekvenser för stammen, påpekar Luoma. Dessutom bör vi jobba mera med att utveckla avskräckningsmedlen, att förbygga och ersätta vargskador och att identifiera och eliminera korsningar mellan varg och hund. Vargen är ett djur som väcker starka känslor och åsikter. - I förvaltningsplanen försöker vi jämka ihop olika gruppers synpunkter på bästa möjliga vis, fortsätter Luoma. Finlands viltcentral har tillsammans med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet berett utkastet till förvaltningsplan för vargen och överlåter det till jord- och skogsbruksministeriet före årsskiftet. De som bor i vargtrakter borde ha mera inflytande i vargfrågor än personer som bor på annan ort. Ansvaret för skötseln ner på lokalnivå På workshoparna som hölls på orter med vargrevir konstaterades att vargen hör till vårt lands natur och att den hör hemma i sina nuvarande revir. Syftet med förvaltningsplanen är att höja skyddet för vargen och den sociala acceptansen för varg bland allmänheten. 40 l Jägaren 6 l 2014 Jari Niskanen På olika håll i landet lever vargarna i väldigt olika miljöer och därför kan inte heller åtgär-
• ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Triangelformiga öron Ger ett mörkt gulbrunt intryck (vinter) Slagjärn Stora livliga ögon 42–5 6 cm cm 28 – 20 cm Gulvit haklapp cm kg 0,6–1,8 kg Mörkt huvud Klättrar vigt Korta ben Gyllene strupe (sommar) Lång svans Fåglar och små däggdjur Parsprång Mård Spillning Den årliga avskjutningen 30 Tusen stycken 25 20 15 10 Fyrsprång På vintern Framtass European pine marten/Näätä Mården är ett slankt, kortbent 230-270 dagar, eftersom arten har fördröjd fosterutveckling. Boet finns i regel i en håla eller en holk. Mården får 2-5 ungar som föds i maj. Mården äter särskilt gärna sorkar som den vintertid jagar under snön. Den äter även andra däggdjur upp till en hares storlek samt fåglar, fågelägg, bär, svamp, insekter och as. Arten lägger upp Mården förekomförråd. mer i barrskog i hela landet, men man ser Mården jagas för den sällan eftersom den pälsens skull, främst Skalle rör sig mellan skymning med slagjärn eller stäloch gryning. lande hund. Den årliga avskBrunsten infaller i juli-augusti. jutningen rör sig mellan 10 000 och Dräktighetstiden är mycket lång, 26 000 djur. djur med lång svans som är mycket snabbt i rörelserna. Helhetsintrycket är mörkt gulbrunt med en gul eller gulvit haklapp. Öronen är triangelformiga och breda vid basen, och avtecknar sig tydligt från det mörka huvudet. Ögonen är livliga. Mården rör sig i språng och klättrar vigt i träd. 5–7 cm Allätare; små däggdjur, bär, insekter, as, ägg och fåglar På sommaren Martes martes Bär och insekter Föda Sommartid är pälsen tunn Inventeringen av spår i snön 2013 Spårindex –0,50 0,51–1,0 1,01–1,50 1,51–2,00 2,01– De små rovdjuren i Finland i storleksordning 5 0 00 01 02 03040506 07 08 09 10 11 12 13 Hermelin Mink Mård Mårdhund Grävling Räv Källa: VFFI Metsästäjä 6 l 2014 l 41
• REN TU JÄG AR METS OA ONT Ut i viltskogen VÅRDAR NA NA Viltvänliga arbetsanvisningar i samarbete med skogsfackmän Jari Kostet Den bärande tanken i projektet Ut i viltskogen är att införa små förändringar över stora arealer. På det viset åstadkommer vi stora effekter till små kostnader. I bakgrunden finns insikten att det räcker med väldigt små förändringar i skogsbrukets metoder för att höja kvaliteten på viltskogen. V 42 l Jägaren 6 l 2014 Lämna gärna kvar trädgrupper och buskage på en förnyelseyta. Mest gynnas viltet av trädgrupper med träd i alla storlekar. skötsel. De ska bearbetas till användbara anvisningar för dem som sköter skogsbruket i praktiken och vara lätta att lägga på bordet när virkesaffärer görs upp. Skogsägare ska kunna omsätta dem i praktiken när de så önskar. Härefter flyttas fokus till realiserandet av pilotobjekt. Vi har fått in en berömligt mängd förslag till objekt av skogsägare som är intresserade av att sköta viltmiljöer. före gallringen väldigt varierande, från obefintligt till stort. Arbetet gjordes i enlighet med utkastet till arbetsanvisningar för projektet Ut i viltskogen; man lämnade kvar buskage för viltet och gynnade blandskog. Där lämnades också kvar en varierande mängd undervegetation som skydd för viltet. I september arrangerade projektet en workshop med sina samarbetspartners där vi vidareutvecklade arbetsanvisningarna utifrån de praktiska erfarenheterna från pilotobjektet. Det framgick klart att den inledande röjningen utgjorde en smärtpunkt för det fortsatta arbetet. Om man vid röjningen lämnar generöst med undervegetation blir tidsåtgången mycket större och skogsmaskinsföraren upplever arbetsbelastningen som hög. Första steget taget ut i viltskogen Det första pilotobjektet i projektet Ut i viltskogen blev klart i september på bolaget Finsilvas marker i Multia.Objektet realiserades tillsammans med projektets samarbetspartners Metsä Group och Metsä-Multia Oy.Platsen inkluderar ett modellobjekt för röjning av plantskog och en gallringsdel.I den senare var behovet av röjning Marko Svensberg id skötseln av viltskog är föda och skydd avgörande faktorer. Om vi vid röjningen av planteringar och vid gallringar sparar fyrafem buskage på högst en eller två ar per hektar, lämnar kvar en del övrig undervegetation och håller trädbeståndet blandat så finns det skydd för viltet under skogens alla utvecklingsstadier. Ett annat delområde är att med plockhuggning eller höggallring sköta om kärr som är viktiga för viltet och andra övergångszoner mellan mo och våtmark. Åtgärderna görs så, att det blir kvar gömslen och blåbärsris. Den tredje biten i helheten är att iståndsätta dikade våtmarker där tillväxten har uteblivit till miljöer för ripa, orre, sädgås med flera viltarter. Om vi omsätter de här tre delområdena i praktiken så tar vi ett stort kliv framåt i skötseln av livsmiljöer. Dessutom utan att nämnvärt försvaga möjligheterna till virkesproduktion. Hittills har projektet varit fokuserat på att ta fram arbetsanvisningar för viltvänlig skogs- Det är viktigt för viltet att vi lämnar kvar buskage – i synnerhet granar i undervegetationen ger viltet gömslen.
• Förhoppningsvis leder workshoparna till ett regelverk som i sin tur leder till att skogsbruket sparar tillräckligt med skydd för viltet, men utan att oskäligt försvåra skogsmaskinsförarnas ar- bete. Under hösten kommer arbetsanvisningarna att läggas ut på Finlands viltcentrals webbplats. Anvisningarna utvecklas fortlöpande och uppdateras på nätet. Komihåglista för viltfokuserad skogsvård l Plantskogsskötsel l Buskage för viltet l Blandbestånd l Inledande röjning l Buskage för viltet l Spara övrig undervegetation l Gallringar l Buskage för viltet l Blandbestånd l Slutavverkning l Skiktade grupper av sparade träd l Buskage för viltet l Ta vara på undervegetationen l Förnyelse l Ta vara på undervegetationen l Ingen stubbrytning / lämna tillräckligt med stubbar l Plantering i omvänd torva l Blandbestånd vid förnyelsen l Specialobjekt (övergångszoner, kärr mm) l Skogsodling med varierad struktur, plockhuggning l Höggallring och förlängd omloppstid Projektet Ut i viltskogen l Syftet med projektet Ut i viltskogen är att etablera en Marko Svensberg viltvänlig verksamhetskultur i det finska skogsbrukets vardag. Projektet omsätter den nya förvaltningsplanen för skogshöns och de nya rekommendationerna för skötsel av viltskog i praktiken. Projektet verkställs av Finlands viltcentral och Finlands skogscentral med Mellersta Finlands tjäderparlament som styrgrupp. Projektet är ett av Metsoprogrammets naturvårdsprojekt och finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Projektet pågår till utgången av 2015. Till vänster om diket finns det gott om skydd medan det till höger saknas. Det lönar sig inte att röja utmed ett dike om det inte är nödvändigt för att diket ska iståndsättas. Även då kan man med fördel lämna kvar oröjda avsnitt.
• METSÄ NTOA UO DEL I viltvården i n e d ö t s d n Anvä VÅRDAR NA NA REN TU JÄG AR Text och bild: Hia Sjöblom Lantbruket står inför en ny programperiod och ny lagstiftning för miljöersättningarna är under beredning. Programmet för utveckling av landsbygden ska bli färdigt i november. Ansökningar om stöd enligt det nya systemet kan göras för växtperioden 2015. Vi kan vänta oss nya möjligheter för viltet. Den som har viltvårdsplaner gör klokt i att hålla ögonen öppna. Våtmarker gynnar stora kringområden Flexibilitet på lokalnivå i paragrafdjungeln, önskar sig Marko Laine som driver Mikkola gård i Halikko. Laine är jaktintresserad och föder även upp får på sin gård som i fjol utsågs till den miljövänligaste gården i landet. På gården har han anlagt två våtmarker, som lockar till sig vilt samtidigt som de reglerar vattenflöden och binder näringsämnen. Vid naturvård är samarbete alltid en bättre metod än fanatism. 44 l Jägaren 6 l 2014 D et vimlar av liv i skyddszonerna utmed åkrarna och vid våtmarkernas stränder. Våtmarkerna anlades för ungefär fem år sedan och där simmar fortfarande några kvardröjande gräsänder omkring. Några jaktgäster med hagelgevär som har kommit till gården strövar längs åstranden,bort från viltvattnet. Idag är det fasanjakt som gäller. – Ända sedan barnsben har jakten och naturen varit mitt sätt att leva, säger husbond Marko Laine, som även tar emot jaktgäster som önskar sig upplevelser. Vägen hit har varit målmedvetet och planmässigt utstakad.Laine har anlagt två våtmarker på gården,som lockar till sig vilt samtidigt som de reglerar vattenflödena och binder näringsämnen. – Tanken är att jobba för miljöns och Östersjöns bästa, förklarar den jaktintresserade husbonden på gården. Arbetet premierades i fjol när Peppi och Marko Laines gård utsågs till den miljövänligaste gården i landet i en tävling arrangerad av WWF och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, MTK. – I själva verket är viltvattnen mycket mera än så. De förskönar landskapet och skapar mångfald och positiva effekter för hela trakten, upplyser Marko Laine. Änderna flyger upp. Viltvattnet mitt ute på åkrarna är ett tjugotal ar stort och omsluts av en bred skyddszon. Det är inte billigt att anlägga en våtmark. Med skyddszonen innebär det en avsevärd minskning av odlingsarealen. Om vi beräknar nyttan kortsiktigt i euro så förblir mången våtmark ogjord. Stödpolitiken går inte alltid ihop med de lokala våtmarksplanerna. – Det borde finnas alternativa fredningsmöjligheter redan av det skälet att våtmarkerna skapar ett generellt positivt lyft, också för stora områden. Det räcker inte med passion för att finansiera markarbetena eller ens planeringen, konstaterar Laine. Samarbete skapar lösningar Marko Laine önskar sig mera flexibilitet i paragrafdjungeln. Framför allt önskar han att myndigheterna skulle lyssna på dem som har lokalkännedom och ta hänsyn till lokala förhållanden. På Mikkola gård finns två viltvatten, men under föregående programperiod uppfyllde ingendera villkoren för stödet för ickeproduk-
• tiva investeringar för våtmarker. De borde ha varit 25 hektar stora. – Till all lycka hittade vi via Järkiprojektet (jarki.fi/svenska) till WWF:s nätverk av experter som hjälpte oss att planera och anlägga de här två mindre våtmarkerna som är lämpliga för vår gård, berättar Laine och fortsätter: – Naturligtvis behövs det bestämmelser, det får vi leva med. Men till min glädje har jag märkt att när man förklarar läget för personerna bakom bestämmelserna och pekar ut det i terrängen så hittar vi sympati bland paragraferna. I bästa fall kan praxis och målsättningar finna varandra. En våtmark är en väldigt lokal historia. Vattnet rinner inte enligt planer utan söker sig egna vägar. Utifrån detta faktum gäller det att ta fram den förnuftigaste lösningen. – Samarbete är alltid en bättre metod än fanatism, konstaterar Laine. Skyddszon som dukat bord Husbondsfolket på Mikkola gård har jobbat med viltvården både uthålligt och med variation. Utmed den smala ån Purilanjoki som rinner genom gårdens ägor har paret Laine anlagt ungefär femton hektar skyddszoner och ungefär fem hektar mark som hör till specialstödet för främjandet av mångfalden i naturen och landskapet. Alltihop fungerar dessutom som ett dukat bord för viltet. Skyddszonerna är utmärkta platser också för många viltarters fortplantning.Även hjortdjuren finner vägen till de här dukade borden. Till Marko Laines glädje är viltåkrar berättigade till stöd. Även hjortarna och älgarna gillar grödorna på viltåkrarna i skogen. På några av dem odlar han foder för gårdens får och i somras bärgade han tre skördar. -– Även små våtmarker är viktiga. Kriterierna för sådana borde vara flexibla så att de lokala förhållandena kan utnyttjas förnuftigt, funderar den jaktintresserade husbonden på Mikkola gård. Viltet trivs vid våtmarker och i skyddszoner, vilket kan betyda extra inkomster av jaktturism för gårdar som anlägger sådana. Hia Sjöblom Det nya utvecklingsprogrammet för landsbygden: Både gammalt och nytt Det nya programmet för utveckling av landsbygden söker sin slutliga form och torde träda i kraft till 2015. Förhandlingarna med EU-kommissionen om att godkänna programmet pågår fortfarande. Tanken är att programmet i ännu högre grad än förut ska fokusera på hållbarhet och miljö. lll – I det nya landsbygdsprogrammet blir miljöstödet en miljöersättning, men där ingår element som jägarna känner igen. Åtgärderna riktas i högre grad än förut på områden och objekt. För de miljöförbindelser som gäller lantbrukare bestäms åtgärderna specifikt för varje objekt när avtalen görs upp. Därefter kräver de avtalsenliga miljöersättningarna inte att lantbrukaren är bunden till miljöförbindelsen för åkerbruk. NTMcentralerna får utökade möjligheter att påverka valet av våtmarksobjekt som beviljas stöd, sammanfattar överinspektör Anna Schulman på jord- och skogsbruksministeriet de planerade ändringarna. Det nya landsbygdsprogrammet kommer att innehålla både gamla bekanta formuleringar och nyheter, vilket innebär konsekvenser för jägarna och viltvården. Besluten väntas bli klubbade till årsskiftet. Håll alltså korpgluggarna öppna! Schulman plockar fram några punkter som berör jägarna: 1. Anläggande av våtmark: Kvarstår som en ickeproduktiv investering. Nytt: Kravet på utlåtande av Leadergruppen för registrerade föreningar slopas. Även dikningsföretag kan beviljas stöd. Utbetalningarna förenklas för smärre investeringar. Mera flexibilitet som anpassas till terrängförhållandena. Fler objekt än förut blir ersättningsberättigade. Kravet på åkerandelen av en våtmarks tillrinningsområde sänks. 2. Våtmarksskötsel: Plan som hör till miljöersättningssystemet kräver miljöavtal. Nytt: Kräver inte en miljöförbindelse för jordbruk. Utlåtandet av Leadergruppen slopas. 3. Skyddszon: Ingår i miljöförbindelsens skiftesvisa åtgärd Miljövårdsvallar. Nytt: Kräver inte en separat plan eller avtalshandläggning. Odlaren kan anlägga en skyddszon på ett åkerskifte som ligger vid ett vattendrag eller ett utfallsdike. 4. Naturvårdsåker: Ingår i miljöförbindelsens skiftesvisa åtgärd Miljövårdsvallar. Anläggning och skötsel ersätts. Nytt: Naturvårdsåkrarnas andel av en gårds åkerareal begränsas på ett annat sätt än förut. Andelen är större i södra Finland än i norra. 5. Mångfaldsåkrar, dvs viltåkrar: Ingår i miljöförbindelsens skiftesvisa åtgärd Åkernaturens mångfald. Anläggning och skötsel ersätts. Nytt: Till fältfåglarna tas mera hänsyn än förut. Jägaren 6 l 2014 l 45
• Ett exempelområde. De röda linjerna visar rårna mellan markägare som äger åstrand. Rårna går ända ner till ån. Utmed ån finns en böljande ängszon. Här och där utmed ängszonens kanter finns en buffertzon mellan åker och äng, som passar till bete eftersom där växer bla gräs. I vardera ändan av betet finns väg och åkrar med säd, och inhägnader för djuren. Där släpps de på våren ut på betet och fångas in på hösten. Körvägarna till inhägnaderna är gjorda för att bära även stora fordon för boskapstransport. RÅ ÄNG STÄNGSEL SKYDDSZON Det går att skapa stora och fungerande beteshelheter genom att slå ihop flera markägares marker. Text: Eija Hagelberg, grafik: Toinen Keksi Oy Tips till markägare: Slå ihop impedimenten och arrendera ut dem Grannar kan slå ihop impediment och naturängar, och arrendera ut dem som betesmark för djuruppfödare i trakten. Det är både förnuftigt och möjligt. Det är också viltvård. lll Så här inför vintern är det en utmärkt tid att grunna på om impedimenten kunde utnyttjas på något vis. I princip passar alla buskage och igenvuxna ängar fint för betesgång, vilket ökar mångfalden i naturen. Naturängar och impediment finns det mer än nog av här i landet. Ägostrukturen kan dock komplicera betesarrangemangen. Betade ängar är utmärkta livsmiljöer för viltet och lämpar sig även som jaktmarker. Betesmarker och impediment kan arrenderas ut till lantbrukare på samma sätt som åkrar. Ansökningstiden för ersättning är i april, så det är bäst att börja planera redan nu. Det finns flera mallar för hur samarbetet kan läggas upp. Upplägget ska kännas lika gott för alla parter. I samråd diskuterar man fram en bra kompromiss. Minneslista i tio punkter: 1. Odlare och registrerade föreningar, exempelvis jaktföreningar, kan få miljöersättning för skötsel av naturbeten och impediment, och för att anlägga och sköta våtmarker. Det här är möjligt också på arrenderad mark. 2. Det är bäst att alltid göra ett skriftligt arrendeavtal. Om arrendatorerna tänker ansöka om miljöersättning är det obligatoriskt med ett skriftligt avtal. 3. Den som ansöker om miljöersättning med ett avtal ska bifoga en skötselplan. En sådan är ändå bra att ha för att kunna uppskatta kostnaderna och välja de rätta åtgärderna. 4. Om arbetsfördelningen kan avtalas från fall till fall. 46 l Jägaren 6 l 2014 En markägare kan arrendera ut hela sitt område till en djuruppfödare som sköter hela området (stängsling, övervakning med mera). Ett annat alternativ är att odlaren-markägaren ansöker om stödet och gör ett avtal med en djurägare om betesgång. Ett tredje alternativ är att markägaren arrenderar ut sin mark till exempelvis en jaktförening som åtar sig ansvaret för skötseln. Dessutom går det att göra olika kombinationer (en bygger stängslet, en annan fixar elen, en tredje sköter övervakningen osv). 5. Det går inte att tjäna pengar på att arrendera mark. Miljöersättningen är avsedd att ersätta utgifterna och inkluderar inte sådant som arrendet. Arrendet kan utgå i pengar eller ett skriftligt åtagande att sätta området i skick. 6. Markägaren får omskötta marker och större mångfald medan jakträttsinnehavaren får bättre jaktmarker. 7. Om det uppstår problem eller schismer är det bäst att ta itu med saken genast. Konflikter som drar ut på tiden blir bara värre. 8. Ett bra avtal är inte tillkrånglat. Där kan avtalas vad som ska göras med stängslen efter avtalstiden och vem som tar hand om träden och slanorna efter röjningar. 9. Det är bäst att få avtalen om impediment gjorda under vintern för i april har jordbrukarna händerna fulla med annat pappersarbete. 10. Be rågrannen som också äger impediment att gå med i planen. Håll kontakt med djuruppfödaren och konsulenten för landskapsvård. Ett bra samarbetsavtal leder ofta till fler samprojekt! För arrendering av marker som inte är åker finns det en blankettbotten på bland annat Laidunpankki, (laidunpankki.fi) där tillgång och efterfrågan på skogsbete kan finna varandra.
• Jussi Partanen & Laura Kumpula , Finlands jägarförbund Mot förgubbningen: Jussi Partanen En handbok för ungdomsverksamhet Världen förändras och i framtiden kan jägarna bli en naturresurs på uppehällningen. Skaffa därför Jägarförbundets nya handbok och sparka igång ungdomsarbetet redan idag! I dagsläget talas det ofta och mycket om förgubbningen av jägarkåren. Vi borde få fler ungdomar att börja med den här fina hobbyn, men hur? Ungdomarna är inte intresserade. Jaktföreningarna släpper inte in dem. Dessutom är det nuförtiden så besvärligt att få vapenlicens. Se där några plock ur åsiktsfloran som ofta framförs som skäl till att ungdomar inte börjar jaga i samma omfattning som förr. Men visst är ungdomar intresserade, jaktföreningarna tar emot ungdomar och polisen beviljar vapenlicenser varje dag. Men det är klart att samhället har förändrats och det är inte längre lika lätt som förr att börja jaga. 48 l Jägaren 6 l 2014 Kanske måste vi rucka på tänket ”från far till son” på samma sätt som ungdomar nuförtiden går med i idrottsföreningar och börjar idrotta för att kamraterna gör det. Om medelåldern i en jaktförening pendlar mellan sextio och graven så uppfattar ungdomar inte nödvändigtvis det som särskilt lockande. Läger och klubbar lockar unga Till exempel tjäderlägren och jakt- och fiskeklubbarna samlar ungdomar med liknande intressen. På lägren och i klubbarna får ungdomarna kunskaper för den inledande etappen på jägarbanan,och lär sig uttryckligen tillsammans med jämnåriga. Här behövs det hjälp av jaktföreningarnas veteraner. Intresset för lägren och klubbarna räcker till, men emellanåt uppstår det brist på frivilliga handledare. Ofta känns tröskeln att börja jobba med ungdomar för hög – alldeles i onödan. Att jobba med ungdomar är ändå inte någon komplicerad vetenskap och det finns kunnande av På ett sommarläger kan ungdomarna få lära sig att lägga ut vettar. alla de slag i landets jaktföreningar.Någon kan visa hur man jagar små rovdjur, en annan hur man riggar en viltkamera, en tredje är en fena på att snickra. Det handlar alltså ”bara” om att förmedla sitt kunnande till ungdomarna. Med handboken som starthjälp Med den nyutkomna handboken i ungdomsarbete, Nuorisotoiminnan ABC, vill Finlands Jägarförbund sänka tröskeln för vuxna att engagera sig i barns och ungas intresse för jakt och uteliv. Med handbokens hjälp kan också oerfarna personer ställa upp som handledare för barn och unga. Tack vare de lättfattliga anvisningarna i början av boken är Nuorisotoiminnan ABC lätt att använda.
• Handboken omfattar över 100 intressanta uppgifter som kan användas rakt av i jaktklubbar och på läger i programmet för 6-15-åringar. I temauppgifterna går boken igenom grunderna i jakt och uteliv, praktiska färdigheter och hur man rör sig i naturen. Dessutom finns det bland uppgifterna spel, lekar, snickarprojekt och utfärder. Varje uppgift inkluderar en lista på material och verktyg som behövs och eventuella förberedelser på förhand. Där finns också en beräkning av tidsåtgången för uppgiften, vilket underlättar planeringen för läger och klubbar, och kombinerandet av uppgifter inom den tid som står till förfogande. Uppgiftshelheten visar hur stoffet ska presenteras och i vilken ordning aktiviteten framskrider. Handboken Nuorisotoiminnan ABC lll Finlands Jägarförbund har gett ut en handbok för ungdomsarbete, Nuorisotoiminnan ABC: l för alla som jobbar med jaktintresserade ungdomar l 100 sidor l 120 uppgifter l bl.a. jägarfärdigheter, artkännedom, jakt och skytteträning l tydliga anvisningar, bilder och teckningar. Ladda ner handboken kostnadsfritt på: www.metsästäjäliitto.fi > julkaisut > oppaat > Nuorisotoiminnan ABC eller beställ den som bok i Jägarförbundets nätbutik Eräkontti för tio euro. Nätbutiken hittar du på adressen www.erakontti.fi Har man gjort den Jussi Partanen själv så har man! Handledare med mera erfarenhet kan dra nytta av sina erfarenheter och idéer som de vet att fungerar i praktiken samtidigt som de ur handboken kan hämta nya tips för till exempel hur man organiserar olika jaktdagar, och anvisningar och ritningar för olika byggprojekt Syftet med handboken Nuorisotoiminnan ABC och användningen av den på läger och i klubbar är inte att utgöra en förberedelse för jägarexamen, utan syftet är att öka barnens och ungdomarnas kunskaper om jakt och friluftsliv genom inspirerande verksamhet. Barnen och ungdomarna ska bland annat lära sig naturkunskap, jägarfärdigheter, viltvård, olika jaktformer, tillvaratagande av fällt vilt, säkra metoder och god jägarsed. Handboken är ett gott hjälpmedel vid planeringen för klubbar och läger. När man handleder barn och unga går det inte alltid som man tänkt sig, men med god planering kan en klubbkväll eller lägerdag ändå bli lärorik och intressant. Om vi lyckas tända jägargnistan redan i unga år och på rätt sätt så blir älgarna utsläpade ur skogen också i framtiden. Aku Ahlholm Läs mera om Jägarförbundets ungdomsverksamhet på www.metsastajaliitto.fi och om du är intresserad av ungdomsarbete så kontakta jussi.partanen@metsastajaliitto.fi. Vid handledd verksamhet får ungdomarna från första början lära sig att tänka på säkerheten. Jägaren 6 l 2014 l 49
• Marko Mikkola, projektchef, Finlands viltcentral, projektet för förnyande av jägarexamen Jägarexamen förnyas: UTBILDNINGEN FÖR JÄ betonar ansvaret Jägarexamen förnyas 2016. Det största förnyelsebehovet gäller uppdateringen av utbildningen för examen och läromedlen. Förnyelsen utgår från att det också i fortsättningen ska vara möjligt att börja jaga nära hemorten och till rimliga kostnader. Jägarexamen ska lugnt och sansat lotsas in i datorns tidsålder. I början av detta år kartlades förnyelsebehoven hos jägarexamen, läromedlen och undervisningsmaterialet. Vi samlade in synpunkter från nya och erfarna jägare,företrädare för jaktvårdsföreningarna, experter inom viltförvaltning och företrädare för intressegrupper som representerar olika sektorer i samhället.Medan det här arbetet för att involvera och engagera pågick blev det bekräftat att det största behovet av förnyelse gäller examensutbildningen och läromedlen. Etik och ansvar bärande teman Syftet med jägarexamen är att säkerställa att en person som avlagt examen är kapabel att börja jaga på ett säkert sätt och i enlighet med samhällets normer. Det här förutsätter att personen har tillägnat sig tillräckliga 50 l Jägaren 6 l 2014 Det största behovet av förnyelse gäller examensutbildningen för jägarexamen och uppdateringen av undervisningsmaterialet. Hädanefter kommer artidentifieringen att göras utifrån fotografier i stället för teckningar, som det är idag. kunskaper och insikter, i synnerhet om jaktlagstiftningens grunder, artkännedom och säkerhet vid jakt. Den nya jägaren ska kunna jaga etiskt och förstå vad det betyder att beskatta viltstammarna enligt principerna för hållbart nyttjande. Till de övriga viktiga helheterna i examensförnyelsen hör viltvård och viltekologi, jaktvapen och ammunition, jaktformer och hantering av det fällda viltet. Det här stoffet inkluderar en rad viktiga detaljer som jägaren måste känna till från första början.
• Efter examen är det viktigt att kunna rätta sitt jagande efter sitt faktiska kunnande och vetande GAREXAMEN Vid jägarexamen behöver man ändå inte veta allt om allt – det viktiga är att kunna det grundläggande och förstå betydelsen av att jaga ansvarsfullt, etiskt och säkert. Efter examen är det viktigt att kunna rätta sitt jagande efter sitt faktiska kunnande och vetande. Inlärningen av de här viktiga grundkunskaperna kommer huvudsakligen att ske genom att aspiranterna deltar i en närstudieperiod som förbereder för examen.Deltagandet i utbildningen kommer dock fortsättningsvis att vara frivilligt, det vill säga att man även framledes kan läsa in examensstoffet på egen hand med hjälp av det förnyade undervisningsmaterialet. Börja jaga nära hemorten Under arbetet med att involvera och engagera framgick det att allt fler vill att examen ska vara datorbaserad. Dock anser en betydande del av dem som ordnar examen att det är en nästan omöjlig tanke i dagsläget och under de närmaste åren. Tanken har väckt farhågor; kanske skulle det bli omöjligt att ordna examenstillfällen lika kundnära som hittills, och kanske skulle examenstillfället och tillförlitligheten bli alltför beroende av att tekniken fungerar. Problematiskt kan det också bli att skaffa fram de datorer som behövs för alla som vill skriva examen, utan att arrangörerna blir tvungna att ordna fler examenstillfällen än förut - villkoren för att få använda datorklassrum och möjligheterna varierar från ort till ort. Om det bara går att ordna examenstillfällen i hyrda utrymmen i tätortscentra så kan det bli dyrare att skriva examen. I den andra vågskålen ligger flera av den moderna teknikens fördelar som en elektronisk examen kan innebära för aspiranter och arrangörer. De som nyligen avlagt jägarexamen anser dock att den nuvarande examensformen fungerar, vilket framgick vid djupintervjuer med färska jägare. En av utgångspunkterna för examensförnyelsen är, att oavsett på vilket sätt provet går till så ska det också i fortsättningen vara möjligt att börja jaga nära hemorten, och det får inte bli oskäligt dyrt. Det ska vara möjligt för varje jaktvårdsförening i landet att ordna jägarexamen på ett realistiskt och intresseväckande sätt. Mera artkännedom i examen Efter förnyelsen kommer jägarexamen att ha samma form som förut; en skriftlig tentamen med flervalsfrågor. Det kommer att införas ändringar i var tyngdpunkten i frågorna ligger,och antalet artigenkänningsfrågor blir fler i förhållande till det totala antalet frågor. Det blir nya och fler serier med frågor. Avsnittet med artidentifiering kommer att läggas i början och frågorna kompletteras med fotografier. Tiden kommer att vara begränsad. Samtidigt som jägarexamen förnyas utvecklar Finlands viltcentral praktiska elektroniska tjänster för både kunder och jaktvårdsföreningarnas funktionärer. Även jägarexamen är lugnt och sansat på väg in i datoråldern. De närmaste åren får utvisa när det blir möjligt att skriva examen på dator. Låg tröskel för nybörjare att skytteträna För jägare är det också viktigt att känna till fångstredskap och kunna använda sådana på ett säkert sätt. Utbildningen satsar på att lära ut det rätta sättet att använda fällor och säker vapenhantering. Undervisningen bygger på Finlands jägarförbunds ABC-utbildning i skytte. Undervisningsmaterialet ger en försmak av ABC-utbildningen och gnistan att anmäla sig till den efter avklarad jägarexamen. Utbildningen koncentrerar sig på att utveckla jägarens vapenhantering och skytte utgående från det som jakten kräver. Under engagemangsrundan noterade vi att nya jägare behöver en låg tröskel till skytteträning tillsammans med andra nybörjare. Sedan nybörjaren har lärt sig grunderna i säker vapenhantering på examensutbildningen faller det sig naturligt att bygga vidare på färdigheterna genom att delta i de skytteutbildningar som jaktvårdsföreningarna, jaktföreningarna och Finlands Jägarförbund ordnar för nya jägare. Även skytteföreningar och kommersiella aktörer kan arrangera sådana utbildningar. På examensutbildningen uppmuntras deltagare att aktivt delta också i andra skytteövningar som frivilliga krafter ordnar i trakten. Medan kursen pågår informeras deltagarna om tidpunkter och arrangemang för att tillgång och efterfrågan ska möta varandra. Det största behovet av förnyelse gäller examensutbildningen för jägarexamen och uppdateringen av undervisningsmaterialet. Hädanefter kommer artidentifieringen att göras utifrån fotografier i stället för teckningar, som det är idag. Ny examen i oktober 2016 lll Projektet för förnyande av jägarexamen pågår under 2014 och 2015. I slutet av innevarande år koncentrerar vi oss på att ta fram innehållet till den nya jägarexamen, den förberedande utbildningen och en handbok för nya jägare. Förnyelsen av jägarexamen och det tillhörande undervisningsmaterialet ska vara klart till den första oktober 2016 och tas i bruk. Mera information om förnyelsen av examen, utbildningen och undervisningsmaterialet kommer att publiceras i Jägaren under 2015. Jägaren 6 l 2014 l 51
• Text och bild: Marja Martikainen Veijo Kantanen producerar jaktupplevelser: Branschen behöver utbildning med kvalitet! Veijo Kantanen är passionerad jägare och kring hans jaktintresse uppstod företaget Kuninkaan Erä som arrangerar jakter och upplevelser i naturen. I tio års tid har Kantanen sålt jaktupplevelser i kombination med god mat. Han ser bland annat bristen på utbildning som ett hinder för branschen att utvecklas V eijo Kantanens intresse för jakt väcktes redan som liten grabb i Puulavesi i Joutsa där han ofta fick följa med sin pappa på orrjakt. God mat har han också varit intresserad av ända sedan ungdomen. Efter beväringstiden grundade Kantanen sitt första företag, en cateringfirma, och efter den några olika restauranger. Jaktturismen kom in i bilden år 2004 när Kantanen började grunna på att kombinera jobbet med jaktintresset. – Redan när jag höll på med cateringföretaget märkte jag att det fanns en efterfrågan på jaktturism och viltmat.Jag insåg också att det var ett absolut villkor för lönsamhet i verksamheten att den ska drivas året om och med ett helhetsgrepp. Alla tjänster ska finnas under samma tak och hålla hög standard, förklarar Kantanen. Från skott till tallrik Kantanen beslöt att konceptet viltmat ska gå från utfodring till tallrik.För att kunna erbjuda kunderna jaktupplevelser måste viltet först födas upp och skötas om. Kantanen skaffade sitt första högkvarter på Petsikkotunturi för att jaga ripa. Därefter följde hjortmarker på Laukko gård och fasan-, duv- och andmarker på Irjala gård i Janakkala. Dessutom har han breddat urvalet med några omsorgsfullt valda samarbetspartners både inomlands och utomlands. Kuninkaan Erä och systerföretaget, be52 l Jägaren 6 l 2014 Jakten är en upplevelse som man njuter av med alla sinnen, menar Veijo Kantanen, här vid en rökugn. ställningsrestaurangen Kuninkaan Lohet Oy, koncentrerar sig på att arrangera kundtillställningar för företag. Servicen täcker in hela helheten; transporterna, de guidade jakterna med hundar, maten och företagspresenterna som minnen från evenemanget. Oavsett om kunderna befinner sig inomhus eller uppe på fjället så avsätts generöst med tid för måltiderna och trerättersmenyerna avnjuts vid bord som är dukade med bordduk, bästa porslinet och kristallglas. I den historiska miljön kring Vandaforsen ordnas möten och fester på Kuninkaan kartano och vid den gamla filfabriken invid forsen. I början av september öppnades på herrgården en restaurang med kvällsöppet som har vilträtter på menyn. Råvarorna kommer från företagets egna jakter. Temakurser som lerduveskytte, älg- och björnmärket och matlagningskurser håller igång verksamheten även utanför jaktsäsongen. – Det måste finnas ett stort och brett sortiment produkter.Vi har 20 fast anställda och 5-7 underleverantörer, berättar Kantanen. Kundkrets börjande från nybörjare Kantanen vänder sig inte bara till företag. Nya jägare är en växande kundgrupp; personer som vill skaffa jaktkort eller som nyligen har gjort det. I år har Kuninkaan Erä ordnat flera kurser för jägarexamen tillsammans med Helsingfors jaktvårdsförening, med bortåt hundra deltagare. Kursen består inte enbart av teori utan deltagarna tillbringar en dag på skjutbana,skaffar utrustning tillsammans och lär sig hantera det fällda viltet. Därefter kan till exempel far och son jaga tillsammans. Kvinnor kan gå med i ett gäng med kvinnor som jagar tillsammans. Då tar det inte emot att fråga om råd. – När jaktkortet väl är fixat så infinner sig en rad med frågetecken. Vi sänker tröskeln till den här hobbyn och erbjuder hjälp med att köpa gevär, var och hur man tränar skytte, var på djuret man ska sikta och varför.Med en skyttesimulator kan man lära sig att lägga träffen rätt, förklarar Kantanen. Kantanen understryker att kunderna inte köper en enskild jakt utan en tjänst. Om ett företag bara lovar fällningar blir kunden besviken om han inte fäller något. – Sälj inte bara laxfiske eller ripjakt utan sälj en upplevelse! När man säljer en helhetsupplevelse blir också företagarens intäkter större.
• Då är man inte heller beroende av om det finns gott om eller ont om fågel, eller om kunden fäller ett vilt. Själva jakten kan utgöra en mindre del av upplevelsen när helheten består av mycket mer, uppmuntrar vår erfarna jaktföretagare. Jaktturismen öppnar möjligheter Kantanen önskar att vi i Finland äntligen skulle vakna upp och inse vilka möjligheter som jaktturismen öppnar. Branschen behöver certifiering och nivån på utbildningen bör höjas för att motsvara internationella krav. Även de kulturella skillnaderna är stora. Det behövs gemensam marknadsföring, bra produkter, kunnigt yrkesfolk och nätverk av underleverantörer. Annars blir det inga paket som kunder vill köpa. – Vi har guider som kan berätta historier och är kunniga,men helhetsgreppet och servicekunnandet saknas. Bara produkten är som den ska vara så finns det köpare. Kantanen anser att den kommersiella jakten kan öppna möjligheter också för markägare och jaktföreningar. – Genom att arrendera jakträtter och sätta rätt pris på viltet kan alla parter få intäkter, påpekar Kantanen. Enligt Kantanen förstår även utländska kunder att värdesätta våra ripor och hjortar. Dessutom har vi Tana älv som är den finaste laxälven i Europa. Kantanen anser att utvecklandet av jaktturismen försvåras av bristen på både yrkeskunnighet och vilt. Vår karga natur avkastar inte alltid en skörd som räcker till för den kommersiella jaktens behov. På något vis borde vi få mera effekt i dagens viltstammar och deras produktivitet, eller åtminstone lyfta dem till svensk nivå. – På lokal nivå är det fortsättningsvis den oerhörda avunden som är det största hindret. Folk ser inte det positiva som jaktturisterna kan innebära för hela samhället. Men det växande intresset för viltåkrar och för att anlägga våtmarker är ändå ett tecken på att ett nytt sätt att tänka har börjat vinna terräng, grunnar Kantanen. Själv jobbar Kantanen i skogen åtta månader om året och letar dessutom efter nya produkter och tjänster under sina resor. Han tycker att vi finländare kunde lära oss organisering och punktlighet av exempelvis polackerna. Över hela linjen blir upplevelserna i naturen allt viktigare som en motvikt till dagens stressande. Jakten är psykisk hälsovård av bästa märke! - Det kunderna efteråt minns är den friska luften, naturen, spänningen och belöningen i form av en god middag och beröm. Jag läser i kundernas ansikten hur de upplever att sitta vid brasan och känna doften av tjärved.Därför håller jag på med det här,nickar Kantanen. Jaktskolan tipsar: Några tumregler vid tillagning av vilt Viltet kommer bäst till sin rätt om det tillagas färskt. Djupfryst vilt ska tinas långsamt, helst i kylskåp. Att steka viltköttet tills det torkar och förlorar smaken är det grövsta felet vid tillagningen. Ju bättre köttbit desto kortare til?lagningstid. De bästa bitarna av fågel och däggdjur (bröst, fileer) ska aldrig bli genomstekta, utom vildsvin som alltid ska stekas tills köttet är genomstekt. Tillagning av älgkött Älgköttet har en låg fetthalt och smaken påminner närmast om nötkött. De bästa bitarna, som stekar och fileer, ska tillagas varsamt så inte köttet förlorar sin mörhet och saftighet. Tillagning av tjädertupp och höna Tjäderbröst är tacksamma att tillaga. Det räcker med att steka dem för att det ska bli gott, bara man ser till att inte steka dem för länge. Av benen kan man laga en härlig gryta med rotfrukter som får stå och sjuda. Tillagning av duva Duva smakar väldigt gott bara man tillagar köttet rätt. Även här är det viktigt att steka med måtta så att bröstbitarna förblir rosa inuti. Duvkött har en mild, kryddig smak. Tillagning av ripa Ripans kött är väldigt mörkt med stark viltsmak. Stek med måtta så bevaras den starka goda aromen. I stekpanna är stektiden för ripbröst bara cirka två minuter per sida. Grillad älgentrecote Älgentrecote 700g Salt Peppar Tillagning: Avlägsna kötthinnorna med en vass kniv. Skär biffar av jämn storlek och låt dem vänta i rumstemperatur på grillningen. Grilla på het grill eller i het stekpanna cirka tre minuter per sida, så att köttet förblir rosa inuti. Krydda med salt och peppar. Låt dra i folie i cirka tio minuter. Ta av foliet och stek i het panna så baconytan blir vackert brynt. Sätt ugnen på 160 grader. Stek i ugnen tills temperaturen inuti når 58 grader och köttet har blivit vackert rosafärgat. Låt svalna i foliet i minst 10 minuter. Skär i centimetertjocka skivor och servera med exempelvis lingon. Tillagningsanvisningar: Kuninkaan Lohet Riistakoulu Tjädertournedos En tjäder Amerikansk bacon 170 g Malet viltkött 50 g Salt Svartpeppar Tillagning: Skär ut bröstbitarna med en kniv som har vass spets. Lägg ut baconet till ett täcke på foliet. Krydda bröstbitarna med salt och peppar. Lägg köttfärsen på bröstbitarnas inre ytor, lägg bitarna mot varandra och rulla in dem i baconet. Strama åt ”stabben” med foliet och låt svalna i kylskåp. Ripa i calvadossås, lagad över öppen eld. Jägaren 6 l 2014 l 53
• Nyhetsmagasinet Ändringar i jakttiderna för räv, grävling, rapphöna, orre och mufflonfår Naturskyddslagen uppdateras – vad tycker du? Tiden är inne för en uppdatering av naturskyddslagen. Miljöministeriet efterlyser allmänhetens åsikter om problem vid tillämpningen av naturskyddslagen, behovet av utveckling, skyddet av mångfalden i naturen och det hållbara nyttjandet rent generellt. Genom beslut av statsrådet har jakttiden för flera viltarter ändrats. Ändringen trädde i kraft den första november. För räv och grävling kortas jakttiden av medan jakttiden för rapphöna och mufflonfår blir längre. Toppjakt på orrtuppar i januari blir eventuellt tillåtet, men i vinter kommer den här jakten att vara förbjuden eftersom stammen är svag. lll Miljöminister Sanni Grahn-Laasonen hoppas att frivilligheten ska spela en större roll i den förnyade lagen än den gör idag. – Experter har noterat att vår naturskyddslag knappt alls känner metoder som bygger på frivillighet. Lagen uppmuntrar inte till frivillighet trots att vi har goda erfarenheter av frivilligt skogsskydd. Det här är ett sätt att se på förnyelsen av lagen. Den nuvarande naturskyddslagen är från 1996 och miljöministeriet önskar nu höra allmänhetens åsikter om hur den nästan 20 år gamla lagen borde uppdateras. Gå in på dinasikt.fi (otakantaa.fi/luonnonsuojelulaki) senast den 7 december och tyck till! lll Enligt ändringen i jaktförordningen är jakttiden för räv 1.8-30.4 i landskapet Lappland. I övriga delar av landet är jakttiden för räv 1.8-14.4, dvs tiden är förkortad med ett par veckor. Den nya jakttiden för grävling är 1.8-31.3. Notera att sommarjakten 1.5-31.7 efter räv och grävling inte längre är tillåten i någon som helst form. Ingen toppjakt på orrtuppar i januari 2015? Den allmänna jakttiden för orre ändras för orrtupparnas del så, att toppjakt blir lovligt 1-20 januari i vissa regioner. Januarijakt på orrtupp blir lovligt i Södra Österbotten, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Österbotten, Norra Karelen, Norra Österbotten, Norra Savolax och Lappland utom i kommunerna Enontekis, Enare och Utsjoki. Eftersom orrstammen är svag blir det av allt att döma knappast någon toppjakt på orre i januari. Jord- och skogsbruksministeriet har befogenheter att begränsa eller förbjuda jakten och i skrivande stund bereds för orrtupparna ett beslut om begränsning av jakttiden i januari 2015. Ändringen i jakttiderna öppnar dock för möjligheten att toppjakt i januari kan bli verklighet längre fram. Förutsättningen för att januarijakt efter orrtupp ska bli tillåtet är att triangelinventeringarna regionalt avkastar tillräckligt med information, och den här biten borde jägarna nu ta hand om. Virtuell älgjakt lll I samarbete med Finlands jägarförbund började Finlands jaktmuseum i början av 2013 utveckla en jaktspelssimulator för etisk jakt. Jaktmuseet fungerade som ansvarig producent för utvecklingsprojektet med Sako Oy som sponsor. Sako tog fram en styrspak för geväret och simulatorn beställdes från TunnelVision Oy. Idén med simulatorn är att visa hur ett fällande skott ska läggas, vad jaktlagen stadgar, vilka bestämmelser som gäller och i vilka lägen det är okej att skjuta. Grundtanken är att den som aldrig hållit i en studsare förut ska inse att det inte handlar om något ”pangduärdöd-spel” utan ett spel som i högsta möjliga grad ger en äkta jaktkänsla. Innan spelaren ger sig ut på jakt kan han (eller hon) skjuta älgprovet. Simulatorns älg är gjord med en 3D-modellering och efter skottet kan man följa upp kulans verkan i älgkroppen. Förlängd jakttid för rapphöna och mufflonfår Jakten efter mufflonfår börjar den första augusti och förlängs i slutändan till den sista januari. Ändringen har redan trätt i kraft. Tidigare var jakten tillåten till sista november. Jakttiden för rapphöna kommer hädanefter att vara 1.931.10. Jakttiden förlängs alltså i början med nio dagar. I Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten kommer rapphönan att vara licensfri 1.9-31.10, men i övriga delar av landet kommer jakten fortsättningsvis att kräva licens av Finlands viltcentral. Finlands jaktmuseum Tehtaankatu 23 A, 11910 Riihimäki, tfn 019 722 294, www.metsastysmuseo.fi Kajanaland lll Vuolijoki jvf: Heikki Nissinen, Rauhaniementie 127, 88270 Vuolijoki, vuolijoki@rhy.riista.fi, 044 9881263 Satakunta lll Björneborgs jvf: Mikko Jokinen, Vihneentie 2 B 6, 28130 Pori, pori@rhy.riista.fi, 041 4656835 lll Pohjois-Satakunta jvf: Ny e-postadress pohjois-satakunta@rhy.riista.fi. 54 l Jägaren 6 l 2014 SMM / Jukka Peltonen. Nya verksamhetsledare för jaktvårdsföreningar:
• Riistanhoidon kalenteri 2015 Norra Savolax Aktuell vuxenutbildning i viltvård och jakt: Specialist i viltbranschen (naturinstruktör) lll Kursen lämpar sig som ett fackligt informationspaket Kalenteriin on merkitty riistanhoitotöitä, joita kannattaa kunakin vuodenaikana tehdä. Täydennä kalenteria oman riistanhoitoalueesi tarpeiden ja maantieteellisen sijainnin mukaan. Kuukauden nostoissa esitellään tärkeimpiä riistanhoidollisia toimenpiteitä. Lisää tietoa Riistanhoidon ABC -oppaassa. Dags att skaffa jägaralmanackorna! lll Nu är det dags att skaffa Finlands viltcentrals och Finlands Jägarförbunds almanackor: almanackan Metsästäjän kalenteri 2015 kostar 10 € och Jägarförbundets väggalmanacka 2015 kostar 12,90 €.  Beställ på http://www.erakontti.fi/ för exempelvis personer som jobbar i jaktvårdsföreningar, jaktföreningar eller företag inom naturturismen. Prioriterade områden är skötsel och iståndsättning av viltmiljöer, jakt och vilthantering. Som specialtema behandlas bland annat iståndsättning av våtmarker. I programmet ingår också kurser för olika kort. Följande kurs (7.1–16.12.2015) går vardagkvällar (17.30– 20.45) en kväll i veckan och en lördag i månaden. Kursen genomförs som en del av grundexamen inom Natur- och miljöbranschen (naturinstruktör). Deltagarna har möjlighet att avlägga examen i sin helhet enligt ett personligt studieprogram. Ytterligare information om kursprogrammet och ansökan får du på webben på adressen www.sakky.fi/toivala eller av skolans kansli, tfn 017-214 4109. Hör av dig – det kan fortfarande finnas lediga platser kvar! Metsän poika tahdon olla, sankar jylhän kuusiston. Tapiolan vainiolla karhun kanssa painii käyn, ja maailma unholaan jääköön. Aleksis Kivi, Metsämiehen laulu Miten toimit kohdatessasi suurpedon? Runouden sankareilla on useimmiten kovat luulot voimistaan, mutta painiottelussa mesikämmen ottaa erävoiton sitkeästäkin urhosta. Suurpedot-sivusto tarjoaa luotettavaa tietoa suomalaisista suurpedoista ja auttaa yhteiselossa petojemme kanssa. Uudistetut verkkosivut avataan loppuvuodesta. Metsästäjä 6 l 2014 l 55
• Nyhetsmagasinet Ojanperäs trofésamling nu i fickformat På Finlands jaktmuseum går det nu att se den finaste trofésamlingen i landet i e-form. Aldrig förr har ett museum kommit så nära sina besökare – i fickan! lll Nu kan du titta på Jaakko Ojanperäs trofésamling som är utställd på jaktmuseet i din smarttelefon eller tablettdator. Inte nog med att du får fram information om de fina troféerna; där finns också länkar till Wikipedia om djuren. Efter hand kommer museiguiden att byggas ut med film, berättelser och fotografier. Jaakko Ojanperäs samling omfattar troféer och andra djurprover av bortåt hundra djurarter och underarter som Ojanperä fällde på sina resor i Afrika, Asien, Nordamerika och Europa – Finland inte att förglömma. Totalt uppgår samlingen till cirka 220 olika troféer. 1997 donerade Ojanperä sin trofésamling till Finlands jaktmuseum. Under årens lopp har samlingen kompletterats och i januari 2014 flyttades den till nya och större utställningsutrymmen. Tack vare den elektroniska museiguiden har mängden information om Ojanperäs samling vuxit rent enormt. I somras tog jaktmuseet som ett av de första i landet i bruk Finlands museiförbunds mobiltjänst. Se samlingen på http://tarinasoitin.fi/jotrofee eller scanna in QR-koden. Vår femte Sankt Hubertusriddare Den internationella Sankt Hubertusorden, Les Compagnons de Saint-Hubert, har kallat Juha Kylmä till riddare. Dubbningen ägde rum den sista maj vid en flera timmar lång ceremoni i Sankt Hubertuskatedralen i Belgien. lll Juha Kylmä har bakom sig en lång karriär till fromma för den inhemska och internationella bågjaktskulturen. Han är hedersordförande för det finska bågjägarförbundet, CIC:s bågjaktsexpert och den europeiska bågjaktsfederationens första viceordförande samt grundande medlem. Han har också skrivit en ansenlig mängd artiklar om bågjakt i inhemska och utländska jakttidningar och gett ut en handbok i bågjakt. Riddarorden har sitt namn efter Sankt Hubertus (656-727 evt) som en påskmorgon på jakt fick syn på en kronhjort med ett lysande gyllene kors mellan hornen. Sedermera blev Hubertus biskop i Liège och skyddshelgon för jägare och ryttare. Riddarorden som bär hans namn omhuldar höga etiska värden och är mycket aktiv. Till orden hör över 1100 medlemmar och kansliet finns i Belgien. Huvudspråket är franska med engelska och tyska som officiella språk. Riddarna sammankommer varje år till ett stormöte i Sankt Hubertus stad. En annan stor gemensam tilldragelse är Hubertusdagen den tredje november. Därutöver arrangeras under året evenemang på olika teman. Den helige Hubertus vördas bland jägare som den etiska jaktkulturens skapare. - Även om utnämningen är personlig så är den också en hedersbevisning för bågjakten. Den visar att den här jaktformen har nått en etablerad och uppskattad ställning även i Europa, konstaterar Juha Kylmä. Sankt Hubertusriddarna i vårt land: De finländska medlemmarna i riddarorden är jaktrådet Olavi Joensuu, jaktrådet Lorenz Uthardt, jaktrådet Juha K Kairikko, jaktrådet Christian Krogell och nu även Juha Kylmä. Vad tycker du om vår verksamhet? Norra Tavastland lll Viltcentralen har igen öppnat jägarenkäten för att få veta vad jägarna tycker om vår verksamhet. Den som svarar deltar i utlottningen av värdefulla produktpriser donerade av Retkitukku. Enkäten finns på adressen riista.fi eller använd QR-koden här invid. RETKITUKKU.fi Nettohintaan suoraan tehtaalta Södra Savolax Evenemanget Suur-Savon eräsavut 2014 Nyslott 19.12 kl 18 Jägarbrasan tänds lll Söndagen 21 december tänder vi jägarbrasan kl 13 i Kisaranta i Kangasala. På programmet jakthundsdemo och hundutbildning, årets jakthund, arrangörernas hälsning, julfrid utlyses och gemytlig samvaro med korvgrillning, braskaffe och het saft. Arrangörer: Kangasala jvf, Finlands viltcentrals region Norra Tavastland, Finlands jägarförbunds distrikt Norra Tavastland och Norra Tavastlands Kenneldistrikt. Fritt inträde! Välkomna! Köranvisning: Kisaranta–Kustaa Kolmannen tie 39, Kangasala. lll Årets evenemang hålls i Kyrönniemi i Nyslott. Bilparkering utmed Punkaharjuntie och därifrån till fots till evenemanget. På programmet bla musik och festtal. Julfriden utlyses och vi offentliggör årets jägare, jakthund och jaktförening. Fritt inträde. Kaffe och korv serveras. En kväll för hela familjen! 56 l Jägaren 6 l 2014 Norra Karelen Evenemanget Pohjois-Karjalan Erätulet lll Evenemanget Pohjois-Karjalan Erätulet arrangeras lördagen 13 december kl 14 vid skjutbanan i Juuka, Viitaniementie 422, Juuka. Det hålls inte bara tal utan vi offentliggör även Årets jägare och Årets fiskare i Norra Karelen. Skyltning från väg 508. Kaffe och korv serveras.
• HÅRDA JULKLAPPAR! Beställningar före 16 december hinner fram till jul. Se hela sortimentet i vår nätaffär på www.riista.fi Tfn vardagar 029 431 2111 Ny bok av Finlands viltcentral och Tjäderparlamentet: METSO havumetsien lintu METSO HAVUMETSIEN LINTU TROFEE ARVOSTELU lll I boken berättar experter på skog och vilt hur lll Boken fungerar som en introduktion i trofémätningens skogarna och tjäderstammen i vårt land har utvecklats i ett långt perspektiv. De berättar också om tjäderns framtidsutsikter och förutsättningar att anpassa sig till ekonomiskog, och går på djupet med jaktkulturens övergång från matanskaffning till fritidsintresse. Principerna för skötseln av tjäderskogar behandlas på både landskapsnivå och spelplatsnivå. Vi får följa med en skogsarbetare i en plantskog och en första gallring. Verket är bildsatt med fotografier av över tjugo fotohavumetsien lintu grafer. Till de mest kända hör Hannu Huttu och Jorma Luhta, vilka även har gjort sig ett namn som tjäderfotografer. Merparten av bilderna har inte publicerats tidigare. historia, med tonvikt på den betydelse som mätningen av jakttroféer och resultaten har för dagens skötsel av viltstammarna. Den behandlar även det hållbara nyttjandet av viltresurserna och bevarandet av naturen och dess mångfald. Boken fokuserar på de viktigaste viltarterna för finländska jägare, men tar även upp en betydande del av de drygt trehundra troféarter som CIC listar. Den lyfter fram de vanligaste europeiska viltarterna utan att förbigå de afrikanska, asiatiska och nordamerikanska arterna. Boken hjälper jägaren till en större förståelse för trofématerialet som en metod att följa med viltstammarna. Artspecifika, statistiska förändringar i mått och form hos troféer kan ge en fingervisning om en stams genetik och vandringar, om utvecklingen som pågår i miljön och om effekterna av jaktens inriktning. METSO 241 sidor, Pris 40 € 152 sidor, Pris 38 € Jägaren 6 l 2014 l 57
• Ålandsnytt Älgjakten 2014 lll Jaktvårdsföreningarna har beviljat Seppo Ronkainen licenser för 273 älgar för jaktåret 2014 fördelat på 121 vuxna, 137 kalvar och 15 extra licenser som endast får utnyttjas i undantagsfall. Tilldelningen är på samma nivå som de senaste åren med en liten ökning på 20 älgar, dock var även ifjol utnyttjandegraden låg varför årets älgjakt förväntas ge ett resultat på ca 180-200 älgar. RG 58 l Jägaren 6 l 2014 Kommun Beviljade älglicenser 2014 Beviljade älglicenser 2013 Fällda älgar 2013 Vuxna Vuxna Totalt Tjur Ko Kalv Summa BRÄNDÖ 27 28 55 25 24 49 12 9 21 42 ECKERÖ 6 9 15 8 6 14 4 3 4 11 FINSTRÖM 5 8 13 4 8 12 1 1 2 4 13 12 25 14 12 26 6 5 11 22 GETA 4 4 8 4 4 8 1 2 3 6 HAMMARLAND 7 7 14 7 6 13 1 1 6 8 JOMALA 7 6 13 7 6 13 1 1 3 5 23 23 46 20 19 39 11 7 13 31 FÖGLÖ KUMLINGE KÖKAR Kalv Totalt Kalv 8 8 16 8 8 16 6 2 8 16 10 10 20 10 10 20 4 4 3 11 LUMPARLAND 6 3 9 4 4 8 0 0 5 5 SALTVIK 8 5 13 5 5 10 0 2 4 6 SOTTUNGA 1 2 3 1 2 3 1 0 0 1 SUND 3 4 7 4 4 8 0 1 3 4 VÅRDÖ 8 8 16 8 6 14 5 1 6 12 136 137 273 129 124 253 53 39 92 184 LEMLAND
• Trofémätare Belysning tillåts vid jakt på vildsvin lll Landskapsregeringen har anordnat en utbildningsdag för lanskapets trofémätare och i samband med detta så har några trofemätare valt att sluta och istället har vi kompletterat med ett antal nya officiella trofémätare för i första hand hjortdjurstroféer men de kan även bedöma övrigt vilt enligt CIC:s internationella regler. Dessa kan även mot ersättning utföra montering och förarbete av din trofé. Det finns 8 trofémätare på Åland, tag kontakt med någon av dem om du vill ha din trofé mätt. För att bedömningen ska kunna göras krävs för hjortdjur att tre månader har gått sedan de fällts, detta för trofén skall hinna torka innan den vägs vid bedömningen. Efter att din trofé har blivit bedömd får du ett protokoll om den håller medaljklass. Man kan även få en medalj men då krävs att trofén deltar i en utställning. Utställningar ordnas med några års mellanrum. Adress Telefon Karrbölevägen 155, 22150 JOMALA 0400-784862 Runar Jansson Södravägen 93, 22340 GETA 018-49481 Mats Jansson Kroklundsvägen 53, 222310 PÅLSBÖLE 0457-3428590 Mikael Johansson Norrbyn 15, 22530 SUND 0457-0525706 Roger Lindblom Lembötevägen 155, 22610 LEMLAND 0457-3789837 Kjell Lindén Ramsö Fiskö, 22920 BRÄNDÖ 018-56321 Bengt-Olof Lindgren Långnäsvägen 294, 22630 LUMPARLAND 0457-3135589 Åsmund Sundberg Landströmsgatan 21, 22310 PÅLSBÖLE 0457-5244584 För att protokollen skall bli komplett ifyllda är det viktigt att följande uppgifter finns noterade om trofén: l Datum då viltet fälldes l Skyttens namn l Skottplats, kommun och by l Viltets ålder l Viltets vikt, passad l Troféns ägare   I övrigt skall man komma ihåg att för rådjur måste hornet vara löstagbart från skölden, samt att det inte får finnas gips eller annan fyllning i skallen. RG 2014 beslutat att tillåta belysning vid jakt på vildsvin. Belysningen får vara fast monterad, handhållen eller monteras på vapnet och beslutet gäller tillsvidare. Den senaste tidens observationer tyder nu på att det finns flera vildsvin på fasta Åland och eftersom vildsvinen i huvudsak är nattaktiva djur underlättas nu möjligheterna att kontrollera tillväxten. RJ Hannu Huttu Namn Bror Eriksson lll Landskapsregeringen har den 30 oktober Provtagning av vildsvin Uppföljning av lodjursstammen lll Förra vinterns dåliga snöförhållanden gav oss ingen uppdaterad bild över lodjursstammen på Åland. För den framtida förvaltningen är det därför mycket viktigt att vi kan dokumentera förekomst under denna vinter. Om ni hittar spår eller andra tecken på förekomst av lodjur, som till exempel ett slaget rådjur, kan ni höra av er till enheten för jakt- och viltvård på tel. 25000 , eller direkt till jaktförvaltare Robin Juslin, tel. 040 1475313. RJ lll Eftersom vildsvin är en potentiell bärare av trikiner är det viktigt att ta prover för undersökning före köttet konsumeras. Provet som behövs är en bit av mellangärdet samt en bit ur frambensmuskulaturen, läggen. Provet bör sedan kylas ner men inte frysas. För övervakning av svinpest och andra virussjukdomar är också livsmedelssäkerhetsverket Evira intresserade av att undersöka njurar, mjälte och blod. Vi är även intresserade av att undersöka vildsvinets ursprung för att se om det härstammar från finska eller svenska vildsvin och för det behövs hjärtat för DNA-analys. Kontakta enheten för jakt- och viltvård så kan vi hjälpa till med provtagning och sändning av prover. RJ Jägaren 6 l 2014 l 59
• Sakari Lähteenmäki Teckning: Jouko Moisa l Rita in fler djur på utfodringsplatserna! På vintern är det svårare för djuren att hitta tillräckligt med föda. Hur hjälper Johan och Tina djuren att klara sig över vintern? 60 l Jägaren 6 l 2014 Johan och Tina hjälper djuren Färglägg bilderna.
• Hundar Affärer Jämthundsvalpar f 16.08. Far: Stetson FI26810/11. Mor: Pökö FI30976/10. Tfn 0400 586 882. Merijärvi. Under rubriken Affärer publiceras enbart annonser om en spaltbredd (43 mm). Annonserna ska vara minst två och högst tio rader långa. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag, men i den tryckta tidningen kan antalet rader variera av trycktekniska orsaker. Skriv med textade bokstäver. Undvik fax så slipper vi onödiga oklarheter. Under 2015 är priset 20 euro per rad. Minimistorleken för en annons är två rader. Annonserna faktureras när tidningen har utkommit. Annonsen publiceras inte om annonsören har obetalda fakturor som har förfallit. Annonsmaterialet, med faktureringsadress, ska skickas till tidningens redaktion. Adressen är marja.kraufvelin@riista.fi eller Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Vi tar bara emot annonser som berör jakt och viltvård. Jägaren nummer 1/2015 utkommer den 23 januari. Material till detta nummer ska vara redaktionen till handa senast den 11 december. Observera att vi inte tar emot annonsmaterial per telefon! Organisationer och föreningar Vill du ha en bra älghund? Suomen Harmaahirvikoirajärjestö-FJGK rf:s avelsrådgivare ger råd om bra kullar. Jämthundar: Janne Rantanen 0400 267 098, Janne Romakkaniemi 050 365 9222 eller Keijo Vitri 0400 193 317. Grå norska: Marko Niemelä 045 131 6109 eller Jyrki Piispa 050 330 4647. Hällefors och svensk vit älghund: Esa Tammenoksa 040 709 8928. Ring Marja-Helena Ilvonen 050 572 7010 för medlems- och andra ärenden. Internet www.shhj.info Laikan passar för all slags jakt. För mera info kontakta Finska Laikaklubben rf:s ordförande Jukka Tuikka, 044 360 3178. Se www.laikajarjesto.fi. Om du tänker skaffa en retriever för jakt, kontakta Finlands jaktretrieverorganisation rf. Valpförmedling tfn 0400 176 934. Medlemsärenden tfn 0500 562 679. www.metsastysnoutajat.com. Tänker du skaffa dig en tax? Kontakta Suomen Mäyräkoiraliitto–Finska Taxklubben rf för info och valpförmedling. Se www.mayrakoiraliitto.fi. För medlemskap mejla jasenasiat@mayrakoiraliitto.fi Finska spetsklubbens konsulenter hjälper dig välja valp. Finsk spets: Asko Ränkman 050 569 9221, Marja Kontas 040 543 8382, Juha Prinkkilä 050 563 5983. Karelsk björnhund: Annamari Pirinen 040 828 1489, Jenni Suoknuuti 044 579 3546. Norrbottenspets: Eija Karppila 050 411 9928, Raija Tiilikainen 040 778 9900. Fråga samtidigt om medlemsförmåner och bli medlem! Föreningens webbplats: www.spj.fi. JÄGARE! Ett nytt förbund för dig som saknar möjligheter till jakt. Eränkävijäin liitto ry. För information och medlemskap se eraharrastajat.fi. Konservatorer Pasi Ahopelto, 0400 567 078. www.lehonpaja.net. Markku Haapaniemi, Teuva. Tfn 0500 360 962. Alf Cederlund, Pyttis, tfn 050 341 4947. Toppkvalitet! Högvilt, fåglar, däggdjur, golvfällar av björn, afrikanska arter mm krävande uppdrag. Sami Karppinen, Juva, tfn 050 383 4352. Naturvetenskapliga konservatorn Esa Kemppainen, Mattilantie 56, Janakkala. Tfn 050 563 0169.  www.trofeet.fi. Raimo Lietsala, Orivesi. Ögon av glas – material för uppstoppning. Tfn 040 558 4019, www.lietsala.net Antti Mäkilä, Tammela. Alla arbeten i branschen! Tfn 0400 879 581, antti.makila@elaintentaytto.fi, www.elaintentaytto.fi Alla arbeten i branschen. Seppo Malmi, Jyväskylänejden. Tfn 0500 627 346. Taxidermy Art, Markku Natri, Lappo. Tfn 06 438 8901, 0400 363 345. www.markkunatri.fi. Jari Niskanen, Laukaa, tfn 0400 317 828, www.jariniskanen.net. Överlåtelsegamla hanvalpar av finsk stövare. Championföräldrar. Förfrågningar 050 5929 630. Valpar av finsk stövare, god härstamning, födda 25.5. Tfn 0400 157 001. Tikvalp finsk stövare, 5 mån, efter drivande föräldrar. Tfn 045 239 9704. Drevervalpar efter championföräldrar. Tfn 044 990 0668 eller 0400 139 236. Beaglevalpar, föräldrarna jagande härstamning, driver fint. Tfn 040 5843 751. Beaglevalpar efter drivande föräldrar. Överlåts vecka 38. Tfn 040 3585 211. Hanvalpar av kh tax födda 24.7. Överlåts från vecka 37. Mor: Vasert. Far: Lume, bch. Tfn 040 8616 036 /040 7057 230, EeVeePeen kennel. Strh taxvalpar. Mor: BCH-L, M, A. Far: BCH-L, M. Tfn 050 4109 251. Valpar av engelsk springer spaniel, ren engelsk jakt- och brukshärstamning. Tuomo Kotasaari, 0400 287 465. Weimaranervalpar efter prov- och utställn premierade föräldrar. Födda 1.9. Tfn 040 7165 843, Kennel Weimriesen. Kh weimaranervalp efter prov- & utställn premierade föräldrar. Födda 29.9. Tfn 0400 226 556. Skänkes beagle till gott hem, 7 v. Bor i hundgård. 0500 885 421. Säljes Nät för hund, mink, fällor mm. Tfn 09 876 5291. www.rautarantala.com. Fällor för mink, mårdhund, räv. Stadiga och funktionssäkra. Ring för mera info eller se www.granlunds.com. Granlunds Farmtillbehör, 06 764 1033. Funktionssäkra avgillringsmekanismer för Kanufällor mfl fällor. Se vårt sortiment på www.ph-riista.fi eller ring 050 566 2691. Kunskap och erfarenhet, Trofe Art Jarno Raiski, Ähtäri, 040 581 9624, www.trofeart.tk. Kanu fällor i element + avgillningsmekanism. Pris 165,- inkl moms. Förmånlig frakt med Kaukokiito. Se www. westmenlind.fi. Tel 040 1290 200, 050 3742 562. T:mi Eläinkonservaattori Teemu Salonen. www.elainkonservaattori.fi, Ingå. Tfn 050 563 7820. Fotsnaror, slagjärn och fällor för små rovdjur, även bäver. Tfn 0400 181 498, Taisto Hietala, www.kesavaylan.net Särskilt fiskar men också övriga arbeten i branschen. Studio Antti Saraja Oy. Tfn 019 784 871 eller 0400 712 149. Leupold VX-1 2-7x33 Leupold VX-1 3-9x40 Leupold VX-3 3,5-10x50 belysn Meopta R1r 3-12x56RD Meopta R1 4-16x44 Mil-Dot Kahles C 2,5-10x50 Kahles KX 3,5-10x50 belysn Aimpoint 9000 L Ahti Huvila Oy, 63800 Soini, 06 528 1203. www.ahtihuvila.fi Jag preparerar fåglar, däggdjur. Också troféer. Pertti Siipola, Kilinkuja 10, 70780 Kuopio. Tfn 017 361 1073, 0400 177 588. Eero Suomus, Vichtis. Alla uppdrag i branschen, tfn 0400 788 636. Suomen Eläintäyttämö, Nyland. Tfn 040 501 5166, Österberg. Jouko Launonen, Siilinjärvi. Tfn 0400 170601. Stoppar upp fåglar, däggdjur, fiskar. Säljer uppstoppade djur. Tfn 040 8312 566. Soini Kinisjärvi, Kieringintie 3226, 97420 Lohiniva. Marko Väkiparta, Björneborg. Tfn 050 3245 390. Baikal MP-27M 12/76 T3 Sporter .308 vänsterhänt Voere .308, kik, dämp Baikal Artemida .45-70 Meostar 3-12x56 RD Peltor Sport Tac Sordin Supreme Pro-X Fraktfritt med koden METS6 www.sissos.fi 02 822 8282, 9-17.30, lö 10-14 265,315,980,850,840,890,995,399,- 440€ 1590€ 990€ 500€ 830€ 125€ 189€ Fin gammal svartkrutshagelbössa till stugan eller som gåva; Husqvarna modell 1873. Fungerar. 50 svartkrutspatroner medföljer. Pris 520 e. Tfn 09 879 7452, fotografi, info@juhanisinisalo.fi/myyntitilit. Jägaren 6 l 2014 l 61
• 31 år rejäl vapenhandel! Mossber 12/76 syn 360 e, 12/89 syn 440 e, Tikka T3, CZ, Yildiz, Baikal, Marlin, Sasta Goredräkter, Chiruca vandringskängor, Ultrapoint GPS-pejlar, Garmin GPS. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 08 821 337, 0400 384 118, 0400 384 518. Snabbt och billigt med post och buss! Silentum och Noise Stopper ljuddämpare för studsare, kal 22LR-50BMG. Tillverkare: Suomen Jahtivaruste Ky, Hästöntie 432, 25500 Bjärnå. Tfn: 0400 842 196, www.jahtivaruste.fi. Begagnat: stort varierande sortiment vapen. Nytt: Howa, GRS, Guerini, Docter, Leupold mm. www.euroase.fi, 050 465 4695. Kikarklackar till kombivapen. Med den nya modellen slipper du slösa tid på att ta loss och fästa. Skymmer varken sikte, mål eller terräng. Geväret är ständigt klart för alla former av skytte. Tfn 017 824 123 eller 040 527 4440, Kauko Hämäläinen, Kihmulankatu 11, 74130 Idensalmi. Tikka T3 paketerbjudande med kikarsikte från 1099 €. Sako A7 .308 Burris Foux-X 3-12x56 paket 1990 €. Beretta, Benelli, Guerini, FC, CZ och Howa ! Ylöjärven asetarvike, Rantakiventie 7, Ylöjärvi. Tfn 03 3484 004, www.asetarvike.fi. VeTaRo-Tuotes laddningspressar, tfn 040 7519 192, www.vetaro.net Laddnings-, skytte- och jakttillbehör, optik och hundpejlar till gott pris på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 540 1182. Vapen + patroner + laddn grejer, skjutbaneutrustning och mycket mera. www.mattikauppi.fi , tfn 019 782 307. Vi säljer vapen och tillbehör, bilder på nätet. porinase.fi. Effektiva Alfa eller Ultra-Alfa ljuddämpare för studsare från 130 euro, installering 65 euro. Stål eller alu stomme, inte svetsad. Diameter 50 mm, vikt från 210 g. Samt lätta teleskopiska modeller! www.ouluntyostokeskus.com. Japanska och medeltida svärd. Tfn 08 311 3133, 040 508 5833. Vapenskåp, inhemskt, SIS 3492 cert. Mera info på www.corrosafe.fi  På www.valiokoiravarusteet.fi hittar du hundkojor, hundgårdar, värmeelement, pejlar, skallbegränsare, gårdsalarm mm. Tfn 0500 176 596. Pilbågar och tillbehör, ljuddämpare, grytpejlar, fällor, viltkameror, vacuumförpackare och köttkvarnar, kläder, VHF-telefoner, vapensmedstjänster. Tfn 02 239 0930, www.asejaera.fi. Servar jaktradior, hundpejlar. RJAK, Pb 38, 44101 Äki. Tfn kvällar, v-slut 050 557 2000. VHF-telefoner förmånligt och pålitligt från affär i branschen. Batterier, antenner, monofoner mm. Peltor hörselskydd, nya och begagnade vapen. Metsästäjän erikoisliike Raimo Olkkonen Oy, Haapajärvi, tfn 08 761 831, 0400 296 517. www.raimoolkkonen.fi. VHF-telefoner, nyaste modellerna. Lafayette, Zodiac, Hunter, Rexon. Viltkameror. Hörselskydd. RitKos Oy, Mäntsälä. 0400 203 398, www.ritkos.fi. Medlemsprodukter på Eräkontti! Vårt sortiment av fällor 2014/15: Kanu-fälla 201x120x60cm 219,00 € Gävleborg minkfälla 64,90 € Slagjärn Jalmarin laatikkorauta 64,90 € Jalmarifälla med vippbräda 49,90 € Mårdhundsfälla 79,90 € Minkfälla, nät 34,90 € Slagjärn 120 mm rund 59,90 € (5 st/låda) Duke 120/2 slagjärn 12,90 € Conibear 120/2 19,90 € Conibear 120/2 RST 28,00 € Duke 160/2 för mård 19,90 € Duke 330 för bäver 39,90 € Repo fotsnara 29,90 € Oy Eräkontti Ab Kinturinkuja 4 11120 Riihimäki Tfn 010 440 9410 www.erakontti.fi/ 62 l Jägaren 6 l 2014 Slaktskjulsutrustning säljs som obehövlig till reapris: zinkad räls för kroppar 2 m/100 €, upphängningsbyglar RST 50 €/st, krokar 20 €/st, 1000 kg Demagog lyft 300 €, 2 st kylapparater demonterade men fungerar 300 €/st. Dessutom soppkanon med 4 grytor, på vagn 1800 € eller utan 1000 €, demonterad dubbelgryta, oljebrännare, expansionskärl 500 €, sparkstöttning med hjul 50 €, oanvänd rollator 150 €. Tfn 050 2484. Tillbehör för knivtillverkning, www.brisa.fi, tfn 06 729 0431, 06 724 7815. MIDWAY SUOMI OY Ca 100 000 produkter av över 300 tillverkare! Laddningsutrustning, kulor och hylsor. Kikarsikten, fältkikare, lasrar. Stativ, ringar och snabbfästen för kikare. Vapendelar och utrustning, bla kolvar, magasin. Tillbehör och verktyg för vapensmeder. Kulstöpningsverktyg, skytteutrustning mm. Telefonförsäljning vard 12-17, tfn 09 5122 933. Alla produkter och lagerläget på nätet. www.midway.fi. Lockpipor och vittringsmedel direkt från importören. Största sortimentet i landet. www.houkutuspillit.net. Tfn 0400 835 511. Puuru älgdragskivor, se demo på www.puurutuote.com. Tfn 0400 368 144. Inhemska burkförslutare direkt från tillverkaren. ERÄTAPIO OY, tfn 040 5858 133. www.eratapio.fi. Utfodringsautomat. Tippbart tak. 400 liter 190 €. 200 liter 150 €. Tfn 0500 316 165. NYHET! Jaktfilm på DVD. Jakt och fågelhundar i Sompio. Pris 23 € + 2,5 € (post). Beställningar tfn 050 3701 113, www.loimumedia.fi. Videosaras nya webb-tv-kanal för jägare! Titta på tiotals fina inhemska jaktfilmer för priset av ett par dvd. Utmärkt julklapp som ger glädje för hela året! Beställ genast på www.eraelokuvat.fi. Säljes skogsskifte på c 30 ha i Lappland nära Äkäslompolo. Mera info 050 379 0490. Jägare. Snöskoterförare. Fiskare. Högkvarter på 70 m² med alla bekvämligheter + ny snöskoter. I Lappland. Pris 63.000 €! Ring tfn 050 2694. Jägarhögkvarter på fjällen i Koli, beg pris 8500 €. Jiipee0909@gmail.com, tfn 045 8635 969, Jussi. I Kuusamo nära gränsen en 15m² stuga tex som jägarhögkvarter. El och 2300m² tomt nära sjö och pigg jaktförening. Bp 5500 €. Tfn 0500 277665. Köpes Vi köper fortlöpande pälshudar av alla slag till konkurrenskraftiga priser. O. Mauranen, Tyyppäläntie 4 A 2, 40250 Jyväskylä. Tfn 0400 271 291. Vi köper skinn av mårdhund, räv mm samt älghorn. R. Pentinmäki, Jäpintie 344 C, 60800 Ilmajoki. Tfn 050 554 6852. Vi köper ÄLG- och HJORTHUDAR och avhämtar dem enl. överenskommelse. Mokka-Nappa Oy, Karleby, Tel. 040 135 6664, email: mokkanappa@gmail.com. Studsare för vänsterhänt, träkolv. Tikka/ Sako 6,5*55, norra Finland. I nyskick. 040 9630 671. Arbete utförs Måttsydda läderselar och halsband för hundar, www.arlituote.fi, 040 9357 957. Vi bereder pälsskinn. Kiikalan Raktur Oy, Takamaantie 10, 25390 Kiikala. Ahola, 02 728 7503, 050 462 5938. Vapenreparationer, reservdelar. Apel kikarklackar. Asekorjaamo K. Götsch. Tfn 040 581 3124. Aseseppä J. Immonen. Kolvar och andra arbeten i branschen. Koivuniementie, Kuhmo, tfn 044 565 0257. Oulun Asepaja Ky. Alla reparations- och ändringsarbeten i vapenbranschen. Myyntimiehenkuja 6, 90420 Uleåborg. Tfn 08 311 6520, 0500 435 703. Suomen Asetekniikka. Vapensmedsaffären i Varkaus. Tfn 0400 528 098. Vapensmedsarbeten, vapen, patroner och tillbehör. Ase ja Optiikkahuolto, Kasarminkatu 43 b, 87500 Kajana, tfn 08 613 0655, 040 535 4134, www.asehuolto.net. Ylöjärven Asetarvike. Vi reparerar och servar vapen! Tfn 040 7188 170. Din vapentekniker i södra Österbotten: Asetekniikka K. Kapela, Korpuusentie 72, 60550 Nurmo. Tfn 050 524 1838. Vard 9-18. Jag servar jaktradior, hundpejlar… RJAK, PB 38, 44101 ÄKI. Tfn 050 557 2000. Tracker och Pointer hundpejlservice, Parkanon TV-EL Huolto, Peltokuja 6, 39700 Parkano. Tfn 03 448 1296. Optifocus Oy, kikarservice samt service och reparationer på kikarsikten. Hirsimäentie 21, Pb 12, 15101 Lahtis. Tfn 0400 150 356. www.optifocus.fi. Jakt Gås och allt storvilt EST/FIN, 050 520 6100, juhani.tuomaala@netikka.fi. www.kauniskarjala.com arrangerar ditt livs jaktresa! Förstklassiga jaktresor ute i världen! Drevjakt i Polen, Spanien, Kroatien och Tjeckien. Björn- och älgjakt i Kamtjatka. Afrikapaket och mycket mer! B&R Hunting Oy Ltd, tfn 040 417 8807 eller 050 545 4865. www.brhunting.fi, info@brhunting.fi. Säljakt i Bottenviken. Seanature.net, 0400 154 600. I Hauho fasanjakt och möjl utbilda hundar. Försäljning av uppfödda fåglar. Fråga på boende och catering. www.ellilänfasaanitila.net, auvo.kokkala@aina.net. Ulla och Auvo Kokkala, 050 588 9593. Klövdjurs- och andjakt i Sagu. www.prohunting.fi/ 040 558 9012, pro.hunting@luukku.com. Älg- och vildsvinsjakt i Estland. Hundar och jakttorn, bra marker. Mikko, 040 465 1556, villisikajahdit@gmail.com, www.villisikajahdit.fi. Jaga småvilt i Mellersta Finland; hare / hönsfågel. För inkv se villipohjola/raiski. Mera info 040 564 7615 /savolko@live.com. Älg- och vildsvinsjakt i östra Estland. Boende i förstklassiga radhuslägenheter. Helpension och rökbastu efter jakten. Mot ersättning kan du ta hem ditt fällda vilt. Tfn 040 825 96 84. Uthyres Stuga nära Varkaus, mitt i VP, rökbastu, kåta, båt mm. Tfn 050 559 8145.
• Jägaren Nr. 6/2014 63. årgången, Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 22.1.2015. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress: Jägaren, Finlands viltcentral, Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktionsråd: Reijo Orava (ordf), Aku Ahlholm, Klaus Ekman, Ilkka Eskola, Erkki Kiukas, Maria Nikunlaakso, Laura Ticklén Ilkka Lampi, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen Petri Vartiainen och Vesa Ruusila Redaktion: Ansvarig chefredaktör: Reijo Orava Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Maria Nikunlaakso, tfn. 029 431 2121, Laura Ticklén, tfn 029 431 2122 Layout: Ilkka Eskola (Hansaprint Ab) Översättning: Berndt Zilliacus Fantsvägen 13-14, 00890 Helsingfors Regionernas adresser www.riista.fi/Kontaktuppgifter z< Adressändringar och jaktkortsärenden Jägarregistret, tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Tryckeri: Hansaprint 2014/Jag14_06 Pärmfoto: Hannu Huttu ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Adresser Annonser Radannonser till spalten Affärer: Marja Kraufvelin, tfn. 029 431 2112 Övriga annonsärenden: Klaus Ekman, tfn. 029 431 2103 Jaktkortsärenden och adressändringar: Jägarregistret Tfn. 0303 9777 metsastaja.rekisteri@yap.fi Lager och beställningar: Tfn. 029 431 2111 marion.sundqvist@riista.fi www.riista.fi/tilaukset Kundservice och rådgivning Tfn. 029 431 2001, vardagar tfn. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar 1. Adressändring via Posten Finland Flyttningsanmälan som gjorts med Postens officiella blankett uppdaterar adressändringen i det riksomfattande befolknings registret (även hos magistraten) och postens adressregister. Posten sänder den som gjort anmälan ett bekräftelsebrev i vilket posten samtidigt meddelar till vilka företag och samfund den nya adressen förmedlas. Även Finlands viltcentralens jägarregister ingår i denna förteckning. Numret till Postens flyttningstelefon är 0203 457 457 (på svenska) och 0203 456 456 på finska. Telefonsamtalets pris är 0,08 e + 0,01 e//min, mobiltelefon 0,29 e/min. Flyttningsanmälan styr också postgången till den nya adressen. 2. Jägarens egna adressändringar till registret: En till posten lämnad flyttningsanmälan ändrar tidningen Jägarens eller Metsästäjäs adressuppgifter. Om en persons adress byts, men han/hon inte flyttar, görs ändringsanmälan direkt till jägarregistret. Såväl Jägaren eller Metsästäjä som jaktkortet distribueras utgående från uppgifterna i jägarregistret.Jaktkortet distribueras i den extra pärmen till Jägaren nr 4. Jägarregistret byter operatör den 1.1.2015 till Innofactor Abp. Den nya e-postadressen till jägarregistret är metsastajarekisteri@innofactor.com. Det nya telefonnumret och postadressen finns på riista.fi > Svenska > Kontaktuppgifter. Det gamla telefonnumret 0303 9777, postadressen och e-postadressen metsastaja.rekisteri@yap.fi  fungerar till den sista mars 2015. Kontaktuppgifter Jord- och skogsbruksministeriet PB 30, 00023 Statsrådet, tfn. Statsrådets växel 0295 160 01. www.mmm.fi Forststyrelsen PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100 www.metsa.fi Enheten för friluftsliv Besöksadress, Regeringsgatan 3 A, 00170 Helsingfors. Postadress, PB 30, 00023 Statsrådet Forststyrelsens tillstånd Servicenumret för jakttillstånd 020 692 424, www.eraluvat.fi Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Viltforskningen, PB 2, 00791 Helsingfors, Besöksadress Viksbågen 4, tfn. 0295 301 000 www.rktl.fi Viltsjukdomar och dödsorsaker Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA, Forskningsenheten för produktionsoch vilddjurshälsa, Elektroniikkatie 3, 90590 Uleåborg (besöksadress: Elektroniikkatie 5), tfn 029 530 4924. Djurprover, adress: EVIRA, Matkahuolto, Uleåborg. www.evira.fi Finlands Jägarförbund Kinturinkuja 4, PB 91, 11101 Riihimäki. Tfn. växel 010 8410 050 www.metsastajaliitto.fi Ålands Landskapsregering PB 60, 22101 Mariehamn, Tfn. växel (018) 25 000, www.regeringen.ax Jägaren 6 l 2014 l 63
• Leica Magnus -tähtäinkiikarit. Kaikkein haastavimpiin tilanteisiin. Leica Magnus -tähtäinkiikarilla olet aina parhaiten varautunut kaikkiin mahdollisiin metsästystilanteisiin. Valmistettu Saksassa korkeimpien laatuvaatimusten mukaisesti. Parasta laatua näkemiseen. ristikko terävärajaisella valopisteellä ja katkaisuautomatiikalla erinomainen valonläpäisy ja lyömätön kontrasti 60-portainen, säädettävä valopiste päivä- ja hämäräkäyttöön suurennuskertoimet jopa 6,7x asti Magnus 1-6,3x24 , Magnus 1,5-10x42 ja Magnus 2,4-16x56 tähtäinkiikareilla tähtäät aina menestykseen radalla ja metsässä. Maahantuonti: Foka Oy Myynti ja markkinointi: Nordis Oy