• PROJEKTET SKÄRGÅRDS­ MOT FRÄMMANDE ROVDJUR LOCKA VILDSVIN EFFEKTIVT STÅLHAGEL PASSAR OCKSÅ GAMLA BÖSSOR Vitsvansens väg från åker till bord 6/2020 Tidningen når fler än 300 000 jägare
• JAKT 4 Den första fällningen 12 Vitsvanshjortens väg till matbordet 16 Etiskt godtagbar klövdjursjakt med hund 22 Älgjaktsmetoderna: jakt på öar 28 Skadorna kan minskas med riktad jakt 31 Blyhagelförbudet – vad gör jag nu? 36 Alternativa och ersättande hagelmaterial 38 Lockmedel för vildsvin 40 Ljusförstärkare eller värmekamera? 44 Operation Tunnhamn 48 Så tränar du jaktbågskytte 58 Karelska jakttraditioner 44 31 54 40 SOTKA-projektet mot främmande rovdjur ska ge effekt också i skärgården Även gamla hagelgevär kan laddas med stålhagelpatroner Djuridentifiering i mörker VILTET 42 De viktigaste jaktbara ändernas parmängder vände nedåt 50 Vargarna ger fårfarmarna arbete 52 Ett nätverk av rastplatser som fågelreserver 62 Recept a la Akseli Herlevi 64 Sothönan AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 21 Intäktsföringen av klövdjurens ekonomiska värde 26 Välmående av vilt: Hjorten – en tillgång eller belastning? 54 Jätten i södra Finland Samma verksamhet men bara 1/7 av byråkratin 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 6 Ordförandens spalt 61 Ministeriet informerar FORSKNING 56 Älgjaktsdagens ekonomiska värde LAGAR & LICENSER 60 Björnjakten avlöpte som planerat Sju jv-föreningar förenades till Västra Nylands jvf Vargarna ger fårfarmarna arbete Rovdjursstängslen ger trygghet men botar inte oron 50 Jägaren 6/2020 2 Innehåll JA0620_book.indb 2 5.11.2020 16.15
• 48 Bågskyttet gör träningen speciell JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral Förändringens höstvind D iskussionen om angelägenheter som berör jakten och viltet är livlig trots corona och distansarbetet eller kanske just därför. I skrivande stund närmar sig hjortdjursjakten sitt maximum liksom debatten om den optimala storleken på stammarna. För vitsvanshjortens del har inledningen på säsongen i området med tät stam gjort en bra start och det har blivit fler fällningar än i fjol. Men samtidigt pekar statistiken för viltolyckor i trafiken uppåt, vilket är bekymmersamt. Det finns gott om oanvända licenser och därför är det viktigt att vi i området med tät stam använder så många av dem som möjligt. För älgens del är det i synnerhet de regionala förtätningarna som folk talar om. Jobb finns det alltså mer än nog för att hålla stammarna under kontroll och inställningen till vår verksamhet, som har utvecklats positivt under de senaste åren, forsätter. Det här bjuder på utmaningar eftersom vi vårdar och utnyttjar viltstammarna inom kraftiga begränsningar. Skötandets och nyttjandets vånda koncentrerar sig kring bland annat den vitkindade gåsen. Vi borde börja begränsa stammen, men EU:s bestämmelser gör det så gott som omöjligt. Samtidigt innebär de små öppningar som vi har åstadkommit ofta begränsningar i utnyttjandet av de fredade djuren som för det sunda förnuftet ter sig märkliga. Ett annat gott exempel på de tilltagande begränsningarna utgörs av EU:s beslut att förbjuda blyhagel i Ramsarvåtmarker, som definieras på ett sätt som för oss förefaller egendomligt. Saker och ting verkar bli allt mer komplicerade, men också i det här läget ska vi fungera enligt beprövade och goda principer. Vi ska sköta livsmiljöer och viltstammar hållbart, men samtidigt så att bieffekterna för samhället och våra medmänniskor inte blir outhärdliga. Kanhända ska vi komplettera den gamla visdomen att inte ta mer än viltstammen håller och vi faktiskt behöver – med en ny dimension: Vi tar ändå tillräckligt mycket för att hålla stammarna under kontroll, oavsett om det handlar om hjortdjur eller främmande arter. Älgjakt på ö kräver annorlunda förberedelser än på fastlandet 22 Ledar n Jägaren 6/2020 3 JA0620_book.indb 3 5.11.2020 16.15
• F örra jaktsäsongen var den första för österbottningen Viljami Hökkä. Han fällde duvor och ett par järpar, men det ”riktiga bytet”, det vill säga ett rådjur, lät vänta på sig medan årstiderna avlöste varandra. På hösten och vintern satt jag tiotals timmar och vaktade på rådjur, men kom aldrig till skott. Jag kände inte ännu till rådjursställena i mitt område tillräckligt bra, berättar Hökkä. Till vintern rustade han till en utfodringsplats, men var för sent ute; inga rådjur syntes till. Det kändes bitterljuvt när viltkameran äntligen skickade bilder på rådjur från utfodringen. Utfodringen hade fått besök av riktigt riktiga rådjur! Det kändes helt otroligt att jag hade lyckats! Men å andra sidan var det för sent. Jakttiden hade gått ut dagen innan, berättar Hökkä om sina blandade känslor av besvikelse och entusiasm. Tredje gången gillt Hökkä fortsatte med utfodringen och hoppades på bockjakt på våren. Ibland fanns det inga rådjur alls på utfodringen och ibland vimlade det av rådjur där. Hökka gick dit nästan varje dag för att ta bilder av de besökande rådjuren och väntade otåligt på att bockjakten skulle börja. Äntligen började jakten! En skottchans uppenbarade sig redan den andra jaktdagen, men bocken kom rakt emot mig. Jag hade bara min farbrors hagelgevär, vilket gjorde det hela ännu knepigare. Bocken tog av till höger, men jag tordes inte chansa. Det var ju bara andra jaktdagen och gott om tid. Dessutom fanns det inte fler rådjur i kvoten än ett. Hökkä fortsatte vakta vid åkrar, men såg inga fler rådjur. En kväll begav han sig igen till utfodringen för att vakta och fotografera, och den här gången fick han en bock som sällskap. Bocken betade bakom ett träd och pulsen rusade när jag förberedde skottet. Jag var så uppspelt att jag av någon märklig anledning beslöt att ringa min bror. Men bocken hörde när jag viskade till brorsan att nu smäller det. Bocken blev skrämd och det blev inget skott. Hökkä återvände ett par dagar senare, klokare av sitt misstag, och lät telefonen ligga i fickan. Han berättar att det var så spännande att han satt ännu tystare än förut. Men bocken syntes inte till. Hökkä väntade i flera timmar och kämpade med förargelsen från föregående gång. Jag undrade om den hade slutat komma. Borde jag åka hem? Men å andra sidan måste den ju äta, minns han hur tankarna spann den kvällen. Äntligen skymtade rörelse i skogen. En fyrtaggad bock klev försiktigt fram. Spänningen steg, skulle det hända idag? Pulsen rusade uppåt tvåhundra medan jag väntade på att den skulle vända sidan till. Vänd dig, vänd dig, vänd! malde en röst inuti huvudet. Bocken vände sig och Hökkä kramade avtryckaren. Han berättar att pulsen gasade på en lång stund efter skottet. Hans pappa och bror kom och hjälpte honom ta ur och flå bocken. Skallen står numera som en prydnad på en hylla i Hökkäs rum. Det var en lång historia om mitt första rådjur, avslutar Viljami Hökkä sin berättelse. ”En lång historia om mitt livs första rådjur” Viljami Hökkä fällde sitt första rådjur efter tålmodig väntan. text Johanna Hellman bild Arto Hökkä Jägaren 6/2020 4 Den f rsta fällningen JA0620_book.indb 4 5.11.2020 16.15
• 09_Kuvateksti En viltolycka med hjortdjur måste alltid anmälas till nödcentralen på numret 112. Det enklaste sättet att göra anmälningen är att ringa från olycksplatsen med 112 Suomi-appen som du har laddat ner i telefonen. Då får nödcentralen samtidigt din exakta position och SRVA hittar fram. Med dig i bilen ska du alltid ha märket för viltolycka med anvisningar för en olycka med storvilt. Markera olycksplatsen med viltolycksmärket eller någonting annat som du har i bilen, exempelvis en plastpåse. Markeringen underlättar utredningen av olyckan och eftersöket på det skadade djuret. Du kan skriva ut viltolycksmärket på Finlands viltcentrals webbplats på adressen www.riista.fi/riistaonnettomuusmerkki. REKORDAVSKJUTNING IGEN PÅ HJORTJAKTEN I SEPTEMBER Septemberjakten på hjort syftar särskilt till att minska viltolyckorna i trafiken, men utan att jakten i sig skulle öka djurens rörlighet och därmed olycksriskerna. J ägarna var än en gång väldigt flitiga; drygt 6300 vitsvanshjortar fälldes under vaktjakten i september. Det här är ungefär 10 procent mera än under motsvarande tid i fjol. Samtliga som jagade i september är således förtjänta av ett stort tack! Avskjutningen under vaktjaktssäsongen har ökat för varje år sedan lagändringen 2017. Det här visar att avsevärda mängder hjort kan fällas under vaktjaktssäsongen och samtidigt effektivt förebygga hjortskador. Genom att jaga hjort i närheten av vägar kan vi dessutom minska på trafikolyckorna. Vitsvansavskjutningen under vaktjakten 2017 2018 2019 2020 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Markera platsen för en hjortdjursolycka Jägaren 6/2020 5 Nyhet r JA0620_book.indb 5 5.11.2020 16.15
• VÄRDET PÅ KLÖVDJURSJAKTEN 206 000 000 € Utbildningarna flyttade ut på nätet På grund av coronapandemin flyttade utbildningarna som Finlands viltcentral ordnar med rekordfart ut på nätet. Övergången avlöpte smidigt och kommentarerna har oftast varit berömmande. Tack vare distansarrangemangen har många kunnat delta utan besväret att åka till en kursplats. Utbildningarna som kräver fysisk närvaro återvänder till utbildningskalendern när förhållande har normaliserat sig, men distansutbildningarna kommer att komplettera kursutbudet även framledes. Tills vidare hålls alla utbildningar dock på distans. TAUNO PARTANEN Ordförande Finlands viltcentral Säkerheten framför allt D en här hösten har jägarna varit tvungna att tänka på säkerheten ur olika vinklar. I synnerhet för arrangemangen kring sällskaps­ jakter innebar coronapandemin ett flertal nyheter för att inte utsätta jägarna, i synnerhet inte dem som hör till någon riskgrupp, för risker. Likaså måste även utbild­ ningarna för jägare till största delen hållas på distans och producerandet av materialet till dem måste göras med ilfart. Även om det aldrig går att fullt ut ersätta utbildning­ arna där deltagarna samlas rent fysiskt så har anvisning­ arna, råden och bestämmelserna nått fram till jägarkåren. Vi har kunnat ordna jakter utan att tumma på säkerheten och enligt min uppfattning har jägarna inte orsakat några virusutbrott. Låt oss fortsätta på den inslagna vägen! Däremot har vapensäkerheten denna höst inte till alla delar legat på den nivå som krävs. Vi har fått höra tragis­ ka nyheter om två personer som miste livet och minst en jägare som fick hagel i kroppen. De här händelserna är chockerande och borde inte ha inträffat. I vårt land uppgår antalet jaktdagar per år till cirka 5,5 miljoner och i synnerhet olyckor som drabbar utomståen­ de är oerhört sällsynta. Men när det kommer till vapensä­ kerheten har envar skäl att se sig i spegeln. I fortsättning­ en kommer vi att fästa särskild uppmärksamhet vid detta. Även om skottchanserna ofta kommer överraskande och beslutet att skjuta måste fattas fort så är säkerheten alltid prio ett. Ett misstag kan förstöra återstoden av livet för någon, så kom ihåg att det alltid kommer nya riskfria skottchanser. Låt oss tillsammans se till att säkerheten sitter i hög­ sätet och vägleder verksamheten. Varje jaktolycka är en olycka för mycket. Jägarregistret betjänar jägarna Finlands viltcentral för ett jägarregister i enlighet med lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift. Jägarregistrets adressregister används bland annat vid postningen av tidningen Jägaren och inbetalningskorten för jaktvårdsavgiften. Jägarregistrets kundtjänst betjänar jägarna per telefon, mejl och brev. metsastajarekisteri@innofactor.com, 029 431 2002. Läs mera på nätet på www.jagarentidningen.fi. K lumn Jägaren 6/2020 6 JA0620_book.indb 6 5.11.2020 16.15
• Efter en händelsefattig jaktdag gick Pauliina Pesonen en liten promenad i skogen för att spana efter järpar och tjädrar: ”Plötsligt flög en ståtlig tjäder upp så jag skyndade mej efter den in i skogen. Länge hann jag inte spåra den innan en mindre fågel flög upp framför mej och satte sig i en gran helt nära för att kolla läget. Efter ett försiktigt patronbyte trasade ett skott sönder stillheten i skogen. En dämpad duns följde. Den kvällen fällde jag äntligen min första järpe!” Corona-anvisningar för jägare • Håll säkerhetsavstånd och ta alltid hänsyn till jägare i riskgrupper. • Genomgången för stora jägargrupper görs utomhus eller i små grupper. Verksamheten i små grupper • Varje grupp har en ledare. Vid jakt på licensbelagda hjortdjur och stora rovdjur ska denna vara anmäld till jvf som jaktledare. • Jaktledaren och gruppledarna avtalar om jaktdagens anvisningar och områden på förhand. • Varje grupp sköter hela sin fällning (passning, transport, flåning), alternativt gör en separat grupp detta. Byteshanteringen • I slaktskjulet befinner sig inga andra än de som deltar i hanteringen, även när kött avhämtas. I slaktskjulet ska god hygien iakttas. • Ytor och händer desinficeras före och efter. • Kött, redskap och lådor hanteras med skyddshandskar. • Skyddsmask rekommenderas. • Djurkropparna hanteras i den ordning de anländer. Om lokalen är stor kan flera kroppar hanteras samtidigt, med iakttagande av säkerhetsavstånd. VAPENSÄKERHETENS 4 REGLER 1. Alla vapen är alltid laddade Tro aldrig att ett vapen är oladdat. Kontrollera alltid vapnet när du ska hantera det och följ därefter de övriga reglerna. 2. Rikta aldrig pipan mot någonting som du inte är beredd att skjuta på Med ett skjutvapen får man bara sikta på sådant som man är beredd att skjuta på även om man inte tänker göra det. Detta förändras inte ens av att vapnet skulle vara oladdat (se regel 1). 3. Håll fingret borta från avtryckaren Ett vapen avfyrar inte sig självt utan det är någon som gör det. Håll fingret utanför varbygeln ända tills du ser målet i siktet. 4. Var säker på ditt mål Skjut inte på någonting som du inte har identifierat. Skuggor, ljud eller silhuetter ska du inte skjuta på om du inte ser målet ordentligt. Kontrollera också kulfånget så kulor som går igenom eller bommar målet inte orsakar fara. De här reglerna gäller alltid och över allt. Hjortdjursjakten Jägaren: anteckna bytet i din viltlogg (utan licensnumret). Licensdeltagarna (förening/ jaktlag): jaktledaren eller föreningens kontaktperson kontrollerar och godkänner fällningarna och avslutar licensdeltagarens jakt i tjänsten Oma riista. Licensmottagaren/licensens huvudanvändare: anmäler att jakten avslutas genom att stänga licensen sedan varje licensdeltagare har avslutat sin jakt. Därefter betalar huvudanvändaren licensavgiften. STAMVÅRDANDE LODJURSJAKT MED DISPENS Jägaren antecknar bytet i sin viltlogg med dispensnumret. Anteckningen skickas till huvudanvändaren för godkännande. Därefter meddelar huvudanvändaren att jakten är avslutad. Jägaren 6/2020 7 Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. JA0620_book.indb 7 5.11.2020 16.15
• D en europeiska kemikaliemyndigheten ECHA:s förslag till begränsning av blyet i kulor och hagel som används vid jakt på torr mark och i sportskytte samt vid fiske har uppskjutits eftersom coronaviruset försenar utredningen. Myndigheten börjar troligen höra berörda parter i mars-april nästa år. ECHA har under utredningen hört bland annat nationella och internationella jaktoch sportskytteorganisationer, vapenindustrin, forskare, medborgarorganisationer samt övervakande myndigheter i EU:s medlemsländer. ECHA har under beredningen även kontaktat försvarsmakten och säkerhetsmyndigheterna i EU-länderna. I februari ordnade ECHA en workshop i Helsingfors för företrädare för jakt-, sportskytteoch vapenbranschen. Från finsk sida deltog experter från bland annat jordoch skogsbruksministeriet, viltcentralen, Finlands jägarförbund samt patronoch vapenindustrin. De karelska jaktoch fisketraditionerna mellan pärmar Ett uppslagsverk som berättar om jaktens och fiskets rika kulturhistoria på Karelska näset och i Ladogakarelen och Gränskarelen från stenåldern till 2000-talet. Som huvudredaktör för boken står FD Tuija Kirkinen. Skribenterna forskare och experter på finsk och karelsk jaktoch fiskeekonomi är sjutton till antalet. Som huvudfinansiär för bokprojektet står Karelska Kulturfonden. Följande stiftelser har också bidragit till projektet: Stiftelsen Karjalaisen Kulttuurin edistämissäätiö, stiftelsen Vuoksen Säätiö, Teollisuudenja liikkeenharjoittajain Seura Pamaus ry samt stiftelsen Raija ja Ossi Tuuliaisen Säätiö. Ett antal karelska sockenstiftelser har också understött projektet. Boken finns att köpa i bland annat Karelska förbundets nätbutik www.karjalanliittofi\siemiepuoti och i nätbutiken www.eraverkko.fi. Den kostar 29 €. Julen närmar sig Julklappsidéer hittar du i viltcentralens nätbutik kauppa.riista.fi Begränsningen av blyet i kulor förslaget ut på remiss nästa år KEMIKALIEMYNDIGHETEN ECHA INFORMERAR Tidtabellen Innan ECHA:s begränsningsförslag går vidare till politiskt beslutsfattande ska det publiceras och innehållet går ut på remiss på nätet. Det här händer sannolikt i mars-april nästa år. ECHA önskar sig vetenskapligt underbyggda och verifierade synpunkter, i synnerhet på de samhälleliga och ekonomiska konsekvenser som eventuella begränsningar får. De inlämnade synpunkterna beaktas när ECHAS kommitteer för riskvärderingsoch socioekonomisk analys avger sitt oberoende utlåtande om förslaget som underlag för kommissionens och medlemsstaternas beslutsfattande. Det slutliga beslutet fattas således av EU:s medlemsstater tillsammans. Om begränsningsförlaget går vidare till beslutsfattande träder det i kraft tidigast i slutet av 2022. Ytterligare information: ECHA: Blyet i hagelkulor och fiskesänken echa.europa.eu/fi/hot-topics/lead-in-shot-bullets-andfishing-weights Jägaren 6/2020 8 Nyhet r JA0620_book.indb 8 5.11.2020 16.15
• gran och trillade från gren till gren ända ner till marken. När jag hade återhämtat mig från överraskningen gick jag till en låg kulle mellan oss för att se efter vad i all världen det kunde vara för en fågel. Några sekunder förflöt, men när jag tänkte gå ännu närmare stack ett vitt huvud upp ur riset. En uggla! Det syntes på den att den var alldeles förvirrad. Den ruskade på huvudet och såg yrvaken ut. Vilket den mycket väl kunde vara; vem skulle inte bli bortkollrad efter en krock huvudstupa mot ett träd? Det dröjde dock inte länge förrän ugglan hade återhämtat sig och strax fick den syn på mig. Jägaren som stod några meter ifrån och glodde var uppenbarligen en motbjudande syn för ugglan och med en knyck blev den definitivt klarvaken. Ugglan kom på vingarna som ett skott och for iväg över öppningen. V id millennieskiftet befann jag mig på hönsjakt i Forststyrelsens småviltsområde i Orivesi. Det hade varit en dimmig höstmorgon, men efter hand som dagen framskred klarnade vädret och solen började värma en smula. Jag smög mig fram på en mo med ett glest och drygt tio meter högt bestånd av tallar och granar. Som sig bör med skärpta sinnen och beredd att kasta hagelgeväret till kinden om ett höns skulle flyga upp framför mig. Barrträden glesnade ännu mer och när jag närmade mig kanten till en öppning flög en fågel iväg från en gran framme till vänster. Jag slog ifrån säkringen samtidigt som hagelbössan åkte upp till axeln, ögonen sökte en lämplig framförhållning och fingret krökte sig kring avtryckaren – men där hejdade sig rörelsen: Jag insåg att fågeln var så gott som helvit. I samma ögonblick dunsade fågeln rätt in i stammen på följande text Tero Kuitunen teckning Antti Yrjölä Yrvaken Jägaren 6/2020 9 Det händ sig på jakt teckning JA0620_book.indb 9 5.11.2020 16.15
• PIMEÄNÄKÖLAITE BURREL NV-400 299,RET750241 Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin riistan lajin/sukupuolen määritykseen. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,RET004735 Tehokas, kaksi tyhjiöpumppua. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan, sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. JAHTIKAUTEEN HANKKIJALTA! RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,RET810021 Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu. Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjaus puhelimella. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. KAUPAN PÄÄLLE PITKÄ MAASTOANTENNI, (ARVO 29,90 €) RADIOPUHELIN BURREL PRO VHF 149,RET710295 Täysin pölyja vesitiivis rakenne (IP67). Kohinasalpa, kuiskaustoiminto, FM-radio, headset-valmius ja ääniaktivointi. 128 kanavapaikkaa, joista 26 ohjelmoitu valmiiksi. METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,| HWC100049110L-XL Kevyt lumipuku aktiiviseen pienriistan metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Zero -kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisen hyvin. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. RAJOITETTU ERÄ! HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 90 RET920001 Valmista mureat liharuoat ja maukkaat puurot vaivattomasti. Lasitettu keraaminen pata toimii myös tarjoiluastiana ja se on helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. VEITSISETTI VERN BUTCHER 49 90 RET940042 Nylkemiseen ja lihan paloitteluun. Sisältää avausveitsen, 6" nylkyveitsen, 6"paloitteluveitsen sekä teroituspuikon. Terät pysyvät terävinä pitkään ja ne on helppo teroittaa. RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 325,NAV019048 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. UUTUUS! METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,RET515853-7, RET515873-7 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. TARKISTA TARJOUKSET MUISTA DAGSMARK-RUOISTA WWW.HANKKIJA.FI KÄSINEET SWEDTEAM GRIP GREEN 29 90 NORM. 39,90 | HWC100217M-XXL Laadukas käsine, jolla saa pitävän otteen ja hyvän tuntuman. Lämmin villavuori. Materiaali mahdollistaa älypuhelimen käytön. -25% SAAPPAAT VIKING ARCTIC 2.0 69 90 NORM. 79,90 | VI54400029137-47 Villaa sisältävä sisävuori pitää jalat lämpimänä kovimmillakin pakkasilla. Kevyet, saumattomat ja täysin vedenpitävät. Varren kiristysnauha pitää lumen ulkona saappaasta. MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 79 90 NORM. 89,90 | RET515411-15, -4312-16 Lämmin ja pehmeä alusasu, joka lämmittää myös kosteana. Merinovilla on nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali, jonka huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. 100% merinovillaa. KOIRANRUOKA DAGSMARK HÄME 10 KG 35,NORM. 39,90 | DPF110 (3,50 €/KG) Ruuassa on maukas ja proteiinipitoinen koostumus ja sulavuudeltaan erinomaiset raaka-aineet. MUSH VAISTO 3 KG 16,NORM. 17,80 | MUS50321-27 (5,33 €/KG) Luonnonläheiset Vaisto-täysravinnot ovat täysin lisäaineettomia. Helppo tapa siirtyä raakaruokintaan. JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 90 JO4472 (1,86 €/KG) Paljon liikkuvan ja energiaa tarvitsevan aktiivikoiran täysravinto. Monen suomalaisen koiran hyväksi havaitsema suosikki! HINNAT VOIMASSA 30.11.2020 SAAKKA TAI NIIN KAUAN KUIN ALEJA KAMPANJAERÄT RIITTÄVÄT. TUOTETIEDOT, MYYMÄLÄSALDOT JA VERKKOKAUPPA: hankkija.fi JA0620_book.indb 10 5.11.2020 16.15
• PIMEÄNÄKÖLAITE BURREL NV-400 299,RET750241 Laadukkaat digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin riistan lajin/sukupuolen määritykseen. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,RET004735 Tehokas, kaksi tyhjiöpumppua. Tyhjiöpakkaa lihan, kalan, sekä muut elintarvikkeet nopeasti ja helposti. Automaattija käsisäätötoiminnot. JAHTIKAUTEEN HANKKIJALTA! RIISTAKAMERA BURREL S12HD+SMS3 199,RET810021 Näkymättömällä inframustasalamalla varustettu. Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjaus puhelimella. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. KAUPAN PÄÄLLE PITKÄ MAASTOANTENNI, (ARVO 29,90 €) RADIOPUHELIN BURREL PRO VHF 149,RET710295 Täysin pölyja vesitiivis rakenne (IP67). Kohinasalpa, kuiskaustoiminto, FM-radio, headset-valmius ja ääniaktivointi. 128 kanavapaikkaa, joista 26 ohjelmoitu valmiiksi. METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,| HWC100049110L-XL Kevyt lumipuku aktiiviseen pienriistan metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Zero -kuviointi maastouttaa riistalta erinomaisen hyvin. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. RAJOITETTU ERÄ! HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 90 RET920001 Valmista mureat liharuoat ja maukkaat puurot vaivattomasti. Lasitettu keraaminen pata toimii myös tarjoiluastiana ja se on helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. VEITSISETTI VERN BUTCHER 49 90 RET940042 Nylkemiseen ja lihan paloitteluun. Sisältää avausveitsen, 6" nylkyveitsen, 6"paloitteluveitsen sekä teroituspuikon. Terät pysyvät terävinä pitkään ja ne on helppo teroittaa. RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 325,NAV019048 Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. UUTUUS! METSÄSTYSPUKU ALASKA BLAZE 3 229,RET515853-7, RET515873-7 Täyttää uuden metsästyslain vaatimukset hirvija karhujahtiin. Huomioväri takaa turvallisuuden ja Blaze™ -camokuvio maastouttaa erinomaisesti. 100% vedenja tuulenpitävä, sekä hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. TARKISTA TARJOUKSET MUISTA DAGSMARK-RUOISTA WWW.HANKKIJA.FI KÄSINEET SWEDTEAM GRIP GREEN 29 90 NORM. 39,90 | HWC100217M-XXL Laadukas käsine, jolla saa pitävän otteen ja hyvän tuntuman. Lämmin villavuori. Materiaali mahdollistaa älypuhelimen käytön. -25% SAAPPAAT VIKING ARCTIC 2.0 69 90 NORM. 79,90 | VI54400029137-47 Villaa sisältävä sisävuori pitää jalat lämpimänä kovimmillakin pakkasilla. Kevyet, saumattomat ja täysin vedenpitävät. Varren kiristysnauha pitää lumen ulkona saappaasta. MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 79 90 NORM. 89,90 | RET515411-15, -4312-16 Lämmin ja pehmeä alusasu, joka lämmittää myös kosteana. Merinovilla on nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali, jonka huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. 100% merinovillaa. KOIRANRUOKA DAGSMARK HÄME 10 KG 35,NORM. 39,90 | DPF110 (3,50 €/KG) Ruuassa on maukas ja proteiinipitoinen koostumus ja sulavuudeltaan erinomaiset raaka-aineet. MUSH VAISTO 3 KG 16,NORM. 17,80 | MUS50321-27 (5,33 €/KG) Luonnonläheiset Vaisto-täysravinnot ovat täysin lisäaineettomia. Helppo tapa siirtyä raakaruokintaan. JAHTI&VAHTI ENERGIA 15 KG 27 90 JO4472 (1,86 €/KG) Paljon liikkuvan ja energiaa tarvitsevan aktiivikoiran täysravinto. Monen suomalaisen koiran hyväksi havaitsema suosikki! HINNAT VOIMASSA 30.11.2020 SAAKKA TAI NIIN KAUAN KUIN ALEJA KAMPANJAERÄT RIITTÄVÄT. TUOTETIEDOT, MYYMÄLÄSALDOT JA VERKKOKAUPPA: hankkija.fi JA0620_book.indb 11 5.11.2020 16.15
• H jortstammens uppgång har varit en framgångssaga utan motstycke. Framgången har varit så stor att hjortarna rent av blivit ett plågoris i områdena med tät stam. Men den här artikeln ska inte handla om problemen och olägenheterna utan koncentrera sig på möjligheterna som hjorten öppnar för jakt och närmat. Arten har ökat explosionsartat under de senaste åren och olägenheterna känner vi till. På landsorten i södra Finland är ju vitsvanshjorten det till antalet mest fällda hjortdjuret. Arten har en massiv inverkan på jakten och i synnerhet på jaktens volym. Det kommer knappast som en överraskning att hjortköttet blir allt vanligare i jägarhushållen och ofta figurerar när det dukas till fest. Även i familjer där ingen jagar får man ställa hjortkött på bordet tack vare försäljningkanalerna. En gång i tiden infördes vitsvanshjorten till vårt land för att bli en viltresurs. Målet nåddes med råge och hjorten har blivit betydande som vilt och råvara för inhemsk viltmat. Under innevarande jaktår kommer åter en gång ett rekordantal hjortar att fällas. text Panu Hiidenmies bilder Panu Hiidenmies och Ville Kankare Vitsvanshjortens väg från åker till bord Jägaren 6/2020 12 JA0620_book.indb 12 5.11.2020 16.15
• Jägaren 6/2020 13 JA0620_book.indb 13 5.11.2020 16.15
• Lägg skottet bakom skulderbladet En vitsvanshjort ska fällas med ett lungskott i det vitala området. Fällningen blir säkrare och oftast behöver man inte sticka djuret för att få ut blodet. Kulan skadar inte skulderbladet utan passerar bakom det och genom revbenen. Om kulan inte är allt för snabb slipper vi också omfattande blödningar. Om skottet tar för långt bak kan jägaren bli tvungen att putsa träffområdet. Om skottet tar för långt fram skadas skulderbladet. Jägare med övertro på sin skjutförmåga sportar med skott mot huvudet och nacken, liksom de som inte en enda gång har letat efter en hjort på snölös mark. Ta vara på bytet snyggt Jägare vet att jobbet börjar efter skottet. Bytet ska tas till vara snyggt. Äldre hjortjägare väntar ofta med jagandet tills tjälen har gått i jorden och det helst också har fallit snö. Då går det så mycket lättare att hitta djuret och baxa upp det på bilflaket. Där hjortstammen är tät inleder jägarna på många håll jakten redan den första september. Hjortkropparna måste släpas på pulka från leriga åkrar. Om någon pulka inte finns att tillgå kan jägarna försöka släpa kroppen o-urtagen längs växtlighet. Vid jakt på åkrar är marken ofta lerig och våt, vilket innebär svårigheter. Och som känt stupar hjortar sällan knall och fall ens för ett välplacerat skott. Via kylen till vacuumpackaren Förr klagade folk ofta på hjortköttet. Sedan dess har misstron skingrats efter hand som jägarna har lärt sig att hantera bytet. Hygienen ska hålla hög standard under samtliga moment av hanteringen för att köttet inte ska fördärvas och värdefull råvara gå till spillo. Inledningen på hjortjakten har också denna höst varit väldigt varm för årstiden. Efter fällningen ska kroppen utan dröjsmål göras klar för transporten till kylrummet. Hjorten kan föras till slaktskjulet innan den tas ur. Arbetsställningen, belysningen och hygienen fungerar klart bättre där. Arbetet görs ofta genast om kroppen ska flås och inte hängas med skinnet på. Oavsett vilket ska kroppen kylas ner så fort som möjligt. Efter ett bra skott i lungorna har blodet runnit ut i En vitsvanshjort ska fällas med ett lungskott i det vitala området. Fällningen blir säkrare och oftast behöver man inte sticka djuret för att få ut blodet. Förr klagade folk ofta på hjortköttet. Sedan dess har misstron skingrats efter hand som jägarna har lärt sig att hantera bytet. Jägaren 6/2020 14 JA0620_book.indb 14 5.11.2020 16.15
• Hjort: 3 kg skulderblad av hjort, med eller utan ben 4 lökar i stora klyftor 4 morötter i stora bitar Salt, lagerblad, kryddpeppar (10 korn) och svartpeppar (30 korn) Färska örter: timjan, rosmarin, persilja Vatten Skölj skulderbladet med kallt vatten om det är väldigt blodigt. Lägg det i en ugnsform, tillsätt övriga ingredienser och vattnet. Stek i ugn under lock i 160 grader i 2-3 timmar tills köttet lossnar lätt. Tillsätt vatten vid behov så köttet hålls täckt. Låt svalna en stund och riv köttet medan det är varmt. Tillsätt spad om köttet känns torrt. Det återstående BI LD : O LL I KA NG AS Det är glädjande att se hur hemmakockar och yrkeskockar fördomsfritt provar nyheter och hjortrecept i köket. Inledningen på hjortjakten har varit väldigt varm. Efter fällningen ska kroppen utan dröjsmål göras klar för transporten till kylrummet. spadet kan du använda som bas för köttsoppa eller en sås. Grönkål: Nyp lagom stora bitar av bladen men lämna stjälken. Stek bitarna i olja i het panna tills de är spröda och salta lätt. Hampafrön: Använd fröna som sådana eller rosta dem i torr panna tills de är vackert gyllenbruna. Rönnbär: 2 kg färska rönnbär Buljong på salt och ättika 1 liter vatten bukhålan och det mesta följer med när kroppen passas. Därefter skär man bort de blodiga delarna och delar som kan fördärva köttet. De varma förhöstarna, den tidigarelagda jakten och de många fällningarna har fått många jaktföreningar att skaffa kylrum för kropparna. Mörningen kan då göras vid en optimal temperatur oavsett vädret. Även styckningen, packandet av köttet och frysningen har utvecklats i en väldigt positiv riktning. Det ordnas kurser i kötthantering och även professionella styckare finns att tillgå, vilket innebär hög kvalitet på hanteringen av kropparna. Det har blivit vanligare med vacuumpackare, vilket också höjer kvaliteten. Kött som hanteras och packas korrekt kan möras vidare i kylskåp i dagar och till och med i veckor. Det lyfter mörningen till en ny nivå. Hjortmiddagen har kommit för att stanna Hjortköttet kan förvandlas till en rad olika rätter, liksom de inre organen och tungan. Det är glädjande att se hur hemmakockar och yrkeskockar fördomsfritt provar nyheter och recept i köket. Efter hand som jägarna blir skickligare på att jaga och ta vara på bytet går vitsvansens väg från åker till bord längs vägen som det var tänkt när hjortarna i tiden infördes till landet. PULLED HJORT PÅ JAKTMACKORNA 2 dl starkvinsättika 0,2 dl salt Skölj och rensa rönnbären. Koka upp buljongen, tillsätt bären och låt svalna. Buljongen går fint att spara i kylen så du kan göra en större laddning om bären räcker till. Duka med gott bröd. Där hjortstammen är tät inleder jägarna på många håll jakten redan den första september. Jägaren 6/2020 15 JA0620_book.indb 15 5.11.2020 16.15
• I juni i fjol infördes en ändring i jaktförordningen som höjde mankhöjden på hundar som driver hjortdjur från 28 cm till 39 cm. Ändringen ska effektivera jakten och hämta nytt hundfolk till hjortdjursjakten. Men ändringen är ändå inte alldeles oproblematisk, vilket konstateras i promemorian till förordningen. Där konstateras att höjningen av den maximala mankhöjden till 39 cm kan tillföra hjortdjursjakten många hundar Effektiveringen av jakten på vitsvanshjort är ett högaktuellt samtalsämne och under de senaste åren har det även införts lagändringar som stöder temat. Däremot väcker användningen av hundar på jakt knappt alls någon debatt. Hur ska vi göra för att den effektiva jakten också ska vara etiskt godtagbar? text Antti Rinne, Valto Kontro bilder Valto Kontro och Milos Fischer som följer luftvittringen och är snabba. Detta kan leda till etiska problem under exempelvis vissa snöförhållanden. I Finlands viltcentrals etiska anvisningar för jakten på hjort och rådjur sägs att vid jakt med drivande hund ska drevets varaktighet anpassas till omständigheterna. Under barmarkstiden får drevet inte vara för snabbt eller långvarigt, och om snötäcket är djupt blir föret tungt för både hunden och hjorten eller rådjuret som drivs. I Sverige har drevern avlats specifikt för jakt på små hjortdjur. Etiskt godtagbar klövdjursjakt med hund Jägaren 6/2020 16 JA0620_book.indb 16 5.11.2020 16.15
• Detta i synnerhet om snön bär hunden men inte det drivna viltet. Under exceptionellt svåra snöförhållanden ska jägarna avstå helt från att jaga med drivande hund. Drevhastigheten varierar Det finns betydande skillnader mellan hundar, både mellan raser och individer. Somliga hundar går på luftvittring och andra på markvittring, vilket påverkar hundens drevhastighet. En hund som följer luftvittring driver i allmänhet viltet snabbare än en hund som spårnoga följer markvittringen. Det finns också skillnader i upptaget. En klövdjursjakt börjar med att hunden släpps. För tax och drever är det rastypiskt med ett upptag som lugnt sätter viltet i rörelse. Beaglen är däremot avlad till motsatt beteende, vilket innebär att viltet ofta störtar iväg i panik från legan, berättar Timo Kilpeläinen på Finska Beagleklubben. Somliga hundar kan vara otroligt uthålliga. Jägaren ska vara uppmärksam på omständigheterna och se till att djuret som drivs inte stressas. Om hjorten uppenbarar sig efter ett par timmars drev, flåsande med hängande tunga, så sätter man inte en ny hund på drevet. 1-15 februari får hund inte användas vid jakt på rådjur och vitsvanshjort eftersom hindens och getens dräktighet redan är tämligen långt framskriden och djuren därför inte får stressas. Jaktledarens ansvar Jaktledaren har rätt att besluta vilken hund som används när. I terrängen är det svårt att mäta mankhöjden på en hund. Det händer till och med på utställningar att mätningarna ger olika resultat. Jaktledaren ska därför ha koll på vilka hundar som finns att tillgå och hur de lämpar sig för jakt på hjort och rådjur. ETISKA REGLER för jakt på små hjortdjur Med stötande hundar gäller det att vara uppmärksam så inte hunden börjar driva. Om den drivande hunden är för snabb löper hjorten i språng med full fart, vilket ökar risken för en skadskjutning. Det faller på jaktledarens ansvar att jakten är etisk för viltet. Beaglen ingen självklar klövdjurshund Före ändringen i förordningen var drevjakt i det närmaste synonymt med tax. Ändringen innebar en öppning för några nya raser som drever och basset. Även somliga beaglar ryms under den nya maximihöjden. Hos beaglen är de individuella variationerna större och arbetsmetoden är i regel och i synnerhet vid klövdjursjakt luftvittring och raskt tempo. Finska beagleklubben har därför beslutat att vända sig till jordoch skogsbruksministeriet med en begäran om att rasen inte ska tillåtas vid jakt på hjortdjur. Beaglen är inte avlad för drevjakt på klövdjur, så det har inte funnits något behov av att sänka drevhastigheten. Även om drevsättet i viss mån är en tolkningsfråga så kan vi lugnt konstatera att beaglen inte uppfyller jaktförordningens bestämmelser om hur hundar ska jaga, konstaterar Kilpeläinen. Etiska regler för jakt på små hjortdur: riista.fi/sv/publikationer/etiska-regler/ Om den drivande hunden är för snabb rusar viltet och gör språng, vilket gör det svårt för skytten att träffa rätt. Vid jakt med drivande hund ska drevets varaktighet anpassas till omständigheterna Jägaren 6/2020 17 JA0620_book.indb 17 5.11.2020 16.15
• SVÅRIGHETEN ATT VÄLJA SITT FÖRSTA GEVÄR, DEL 2 Studsaren Få vet precis vilket vilt de tänker jaga när de inleder sin jägarbana. Välj därför den första studsaren så, att den klarar det mesta. text och bild Karlo Ruotsalainen E tt färdigt vapenpaket som innehåller studsaren, kikarsiktet, fästena och som tillval en ljuddämpare utgör ett praktiskt alternativ för nybörjaren. Ljuddämparen är inte nödvändig, men den gör skyttet behagligare på både jakt och bana. I synnerhet för ungdomar är budgeten ofta en begränsande faktor, så ett begagnat vapen kan vara ett gott val. Om studsaren är av ett känt fabrikat så blir det heller inga problem med reservdelarna. Kaliber och funktionssätt Välj kalibern med tanke på användningskostnaderna. Ju vanligare kaliber desto billigare patroner. Det här är särskilt tydligt i början när det gäller att träna flitigt. Jag rekommenderar allroundkalibrer som 6,5x55, .308 Win och .30-06 för den som ännu inte vet vad hen tänker jaga. .308 är den vanligaste gevärskalibern här i landet och inte utan skäl. Den passar till allt jaktbart vilt vi har och patronerna är inte dyra. På låsavdelningen är cylinderlåset det klart vanligaste. Rakrepetergevär, halvautomater och enskottare är mera sällsynta. Kraven på att studsarkolven ska passa skytten är inte lika höga som för hagelgevär, men även här kräver passformen uppmärksamhet, i synnerhet för ungdomar. Tycke och smak har ett stort inflytande på valet av studsarens yttre, exempelvis materialet i stocken och metalldelarna. Somliga uppskattar trä och blånerat stål, andra syntetmaterial och rostfritt stål för deras väderbeständighet. Satsa på siktet Ett bra kikarsikte kostar ofta mer än geväret. Vid valet av optik ska du verkligen inte ta det billigaste. Om kikarsiktet innebär ett ständigt bökande så tappar du förtroendet för det. Som kamrat till universalgeväret passar helt logiskt ett universalkikarsikte. 3-9 eller 3-12 är lämpliga omfång för ett kikarsikte som klarar det mesta. Välj diametern på objektivet, det vill säga frontlinsen, efter syftet; för jakt i dagsljus räcker 40 mm till. Den som också jagar i skymning ska välja ett ljusstarkare sikte med ett minst 56 mm objektiv. Ljusstyrkan är dessutom beroende av diametern på tuben. De vanligaste har en tubdiameter mellan en tum och 30 mm. I dunkel är det också bra att ha en ljuspunkt. För kikarsikten gäller i regel att priset står i proportion till kvaliteten. Kvalitetssikten håller i regel i decennier. Det är alltså bättre att direkt satsa på kvalitet även om det svider. Men köper du ett bra kikarsikte ska du inte heller snåla med montaget. Dåliga fästen fördärvar också ett bra kikarsikte! Jägaren 6/2020 18 Ungd msredaktionen JA0620_book.indb 18 5.11.2020 16.15
• Ett stort litet rovdjur M årdhunden, detta förskräckliga lilla rovdjur, spred sig till vårt land på 30och 40 talet och numera är stammen väldigt stor. Arten har inga naturliga fiender här i landet och kan därför föröka sig ostört. Mårdhunden är en skadlig främmande art som inte hör hemma i vår natur. Trots sin ringa storlek är den ett formidabelt rovdjur. Arten är allätare och tackar inte nej till fågelägg, vilket har gjort den ökänd som boplundrare. Dessutom är djuret ingen ovanlig gäst i trädgårdar där den äter bär och äpplen och lämnar visitkort efter sig… Dessutom sprider arten sjukdomar som rabies och skabb. En mårdhund som snokar kring huset kan smitta husdjuren. Varje höst är mårdhunden ett plågoris för älghundar och ofta hör man älgjägare – inklusive undertecknad – svära över den. Mårdhunden får numera jagas året om. Varje jägare borde ställa upp och delta i jakten. Den som stöter på en mårdhund borde avliva den direkt. Undertecknad har fällt en och annan mårdhund på strövtåg i älgskogen med hunden. På många orter utgör mårdhundarna ett problem och bestånden borde skäras ner drastiskt. Sällskapsjakterna som jaktföreningar ordnar utgör ett utmärkt sätt att göra det. Mårdhunden kan jagas på olika sätt; med fälla, hund eller vaktjakt vid åtel. Fälljakten är en effektiv passiv jaktform. Själv gillar jag att jaga mårdhund med hund eftersom jakten är både effektiv och spännande. Man vet aldrig på förhand hur jakten utvecklar sig! Jakten på mårdhund utgör nödvändig och nyttig viltvård som gynnar många fågelarter. Mångfalden i naturen känner lättnad för varje främmande skadegörare som plockas bort. Själv jagar jag mårdhund för att hjälpa hönsen och sjöfåglarna i våra jaktmarker. Ställ mangrant upp för detta viktigt viltvårdsarbete! HANNA METSÄLÄ Skribenten är gymnasieelev och bor i Kouvola. Hon jagar helst älg. Räven traskade fram till åteln och där satte en kula punkt för vaktjakten. Åteln bestod av fiskar som fångats med nät. Det är en tydlig och naturlig jaktbild. De små blodfläckarna stör inte utan berättar sanningen om rävens öde. Bilden kunde dock vara bättre komponerad och visa hela räven. Komponera jaktbilden med omsorg En jakt och det fällda viltet kan vara så fina att jägaren vill föreviga detta på bild. text och bild Johan Salminen D et kan vara trevligt att ta en bild av viltet man fällt och varför inte dela den med jaktkamraterna. När du tar bilden ska du först tänka på kompositionen. För småvilt kan du göra ett snyggt underlag av grangrenar som visar att djuret är uppskattat. Respekten för det fällda djuret både får och ska synas i bilden. Bilden kan kompletteras med geväret som fällde djuret. Ta en funderare på hur du lägger vapnet så inte pipan vårdslöst pekar vart som helst. Bilderna och deras innehåll har en avgörande betydelse för jaktens ansikte utåt. Tänk efter innan du tar bilden En liten berättelse om bytet och jakten gör bilden intressantare om du tänker dela den i de sociala medierna. För dig räcker det med enbart bilderna som ett fint minne, men andra som ser dem vill gärna höra berättelsen kring bilderna. På en sällskapsjakt kan du knäppa en bild av hela gänget som poserar kring djuret, men då ska du komma ihåg att be om tillstånd att dela bilden. Bilden av viltet och inramningen ska vara snyggt arrangerad, vilket gör den trevlig att titta på och understryker respekten för viltet. Men bilden får inte vara överdrivet städad för betraktaren ska inte glömma djurets faktiska öde. Det är alltså inte meningen att skapa en omslagsbild för en skönhetstävling utan att sakligt visa vad skogen denna gång gav. Numera går det enkelt att ta fina bilder med telefonen och med lite grundläggande fotokunskap blir bilden fin och respektfull. K lumn Jägaren 6/2020 19 JA0620_book.indb 19 5.11.2020 16.15
• D et var enkelt att anmäla sig till kursen. Dessutom mejlades en påminnelse om kursen en timme före den började och uppkopplingen till kursen gick problemfritt via en länk. Det gick smidigt att delta på datorn. Förbin­ delsen fungerade hela tiden bra utan några tekniska bekymmer. Diagram och älghorn Jag väntade mig att få repetera tidigare kunskap och lära mig nytt, vilket mycket riktigt skedde. Jag har jagat älg i ungefär fem år och fick en rejäl dos ny kunskap. Emellanåt var jag vimmelkantig av alla älgberäkningsgrafer och diagram, men lärde mig mycket nytt. Efter kursen begrep jag mig bättre på uppskattandet av stammens storlek under älgens årscykel; när stammen står på minimum, när korna kalvar, efter kalvningen och under jakten. Intressant var också hur de olika procent­ andelarna för jakten, rovdjuren och trafiken fördelar sig på kalvar och vuxna. Dessutom blev jag bättre på att känna igen älgar i olika ålder på kroppsbyggnaden. Kursen innehöll mycket som jag redan kände till, men upp­ repning är ju all lärdoms moder. Kursen innehöll intressant stoff som varje älgjägare bör känna till: fakta om uppskattningen av älgstammens storlek, hur man antecknar fällning och observationer i Oma riista, säkerhetsaspekter, aktuella coronadirektiv och älgens biologi. Utbildningen var intressant, nyttig och välarrangerad. Den ena kursledaren undervi­ sade med diabilder medan den andra svarade på frågor under diskussionsavsnittet. Kursen passar också veteraner som en repövning och för nykomlingar ger den ökad säkerhet på älgjakten. Nyttig kunskap för fortsatt använding! Erfarenheter från en älgjägarkurs I slutet av september deltog jag i en öppen utbildning för älgjägare som Finlands viltcentral ordnade. Den här gången arrangerades kursen på distans. text Hanna Metsälä Jägaren 6/2020 20 Ungd msredaktionen JA0620_book.indb 20 5.11.2020 16.15
• I synnerhet hjortdjuren kan generera avsevärt mera intäkter för jaktföreningar, markägare och tjänsteproducenter än de gör idag utan att äventyra hobbyjakten. För markägarna innebär det här en kompensation för skadorna som hjortdjuren vållar. Om intäkterna är större än utgifterna för viltet så kan vi börja tala om att mångbruket av skogen ger en avkastning. För jaktföreningarna går intäkterna främst till jaktens infrastruktur och en minskning av viltvårdskostnaderna. För dem som producerar jakttjänster ökar detta landsbygdens livskraft och genererar beskattningsbar inkomst för samhället. Inte enkelt att fördela intäkter Ett sätt att närma sig en rättvis fördelning av intäkterna kan vara med en kostnadsbaserad modell där vi granskar kostnaderna ur parternas synvinkel med ett insats/avkastning-tänkande för arbetskostnaderna, själva jakten och helheten. Kontoplanen för kostnaderna för jakten är synnerligen brokig för både jaktföreningen, markägaren och tjänsteproducenten. I synnerhet frågan vilka kostnader som hänför sig till intäktsföringen av det ekonomiska värdet orsakar diskussion; jakten är ju i regel hobby och Intäktsföringen av klövdjurens ekonomiska värde Det totala ekonomiska värdet på klövdjursavskjutningen i vårt land överskrider 200 miljoner euro. Hur intäktsför vi det här värdet och fördelar det rättvist mellan parterna? text Tommi Häyrynen, Jyväskylä yrkeshögskola, enheten för affärsverksamhet bild GettyImages Viltet utgör ett kapital för olika behov Projektet ”Intäktsföring av värdet på den hållbara vilthushållningen” som drivs av Jyväskylä yrkeshögskola och Finlands viltcentral undersöker regionalt förutsättningarna för ett ekonomiskt utnyttjande av viltet med en transparent värdefördelningsmodell. Projektet uppmuntrar de deltagande aktörerna att diskutera en mångsidigare användning av klövdjuren. Projektet finansieras av jordoch skogsbruksministeriet. rekreation. Dessutom sköter föreningarna beskattningen av klövdjuren, vilket redan i sig är betydelsefullt. För markägarna orsakar viltet skador i varierande grad oavsett om djuren utnyttjas ekonomiskt eller inte. Det här innebär ofrånkomligen att en specificering av enbart kostnaderna för själva jakten inte räcker till som grund för en intäktsfördelning. Vi måste närma oss frågan med en helhetssyn och tillämpa exempelvis ett insats/avkastning-tänkande. Jägaren 6/2020 21 JA0620_book.indb 21 5.11.2020 16.15
• Vid vackert väder får ö-jägarna njuta av ett ståtligt nationallandskap. Jägaren 6/2020 22 JA0620_book.indb 22 5.11.2020 16.15
• ÄLGJAKTSMETODER, DEL 7 Öjakten Älgjakt på en ö kräver annorlunda förberedelser än på fastlandet och många anser att det uttryckligen är på öar som man upplever den finaste jakten. text Lauri Itkonen bilder Veli Röyttä, Keijo Matilainen och Juha Reinikka – den bästa jakten J akten på en ö innebär att jägaren inte kan säga ”jag åker klockan 14” eftersom båtfärden tillbaka till bilen kan vara reserverad för en 300 kilos älgkropp. Jaktledarna Kari Haatainen på Leppävirran Metsästysseura, Juha Reinikka på Hentulan Hirviporukka och Keijo Matilainen på Tutjunniemen Erä berättar om sin förenings öjakter i östra Finland. Tidigarelagd jakt eller inte Om vintern kommer tidigt blir det bekymmer för ö-jägarna eftersom det räcker med ett tunt istäcke för att skada träbåtar. Snö, vatten och kyla gör båtarna och klipporna hala och frestar på motorerna. Och plötsligt sätter isen stopp för båtåkandet. Det går att skicka in en ansökan om tidigarelagd älgjakt till Finlands viltcentral med motiveringen att jakten på en ö är kortare och osäkrare. På Föreningen Leppävirran metsästysseuras öar varierar fällningarna från år till år. Föreningen har inte ansökt om att få börja tidigare. – Även vi har blivit överraskade av köldmorgnar då båtmotorn vägrar starta. Öjakten upphör senast när vikarna och båtramperna fryser, berättar Kari Haatainen. Däremot har Libelitsföreningen Tutjunniemen Erä ansökt om tidigareläggning varje höst. Ungefär en tredjedel av föreningens jaktmarker utgörs av öar och ungefär en femtedel av licenserna används där. I år inleddes jaktsäsongen den 26 september. – Vi återvänder till fastlandet den 10 oktober när den ”normala” jakten börjar. Det har varit nödvändigt och motiverat att inleda jakten tidigare. Den här hösten har det funnits mycket älg på öarna. Under de senaste åren har det inte blivit kvar några älgar på öarna över vintern, berättar Keijo Matilainen. För föreningen Hentulan Hirviporukka är den tidigare lagda jakten inte längre lika viktig som förr, även om en stor del av jakten försiggår på öar. Jägaren 6/2020 23 JA0620_book.indb 23 5.11.2020 16.15
• Skogarnas struktur har förändrats och älgbetena har minskat. Det finns ingen bestående stam på öarna utan älgarna använder dem som genomfartsleder och älgläget varierar från vecka till vecka. – Den tidigarelagda jakten ger oss spelrum, understryker Juha Reinikka. Kräver förberedelser Hentulan Hirviporukka hade tidigare tillgång till det gamla brandvaktshuset på ön och där samlades jägarna i skymningen dagen innan. Det gick också att flå och stycka älgarna på ön. Men det gick inte att hålla byggnaderna i stånd, så numera utgår jakten från Karvio, några kilometers båtfärd ifrån, med ”stora busterbåtar”. – Dessutom har vi en ”köttbåt”. Logistiken går till så, att vi drar det fällda djuret på pulka till båten, som sedan vinschas upp på en ramp till ett släp, och väl framme hissar vi upp kroppen från båten, berättar Reinikka. För Tutjunniemen Erä är transporten kort och lösningen därefter. Föreningen har en pråm med vilken man transporterar en ATV till ön för att dra pulkan. På returen forslar man älgarna till hemstranden. I planeringen för öjakterna ingår dessutom att ordna tillgången på båtar. – Om det kniper så går det att ordna en retur tillbaka till utgångshamnen mitt på dagen, förklarar Matilainen. Om jägarna i Leppävirran Metsästysseura fäller en älg mitt på ön så släpar de den för hand till stranden och baxar upp den i båten. I tre år har de haft en motordriven vinsch som hjälp. Pulkan åker inte av och an utan stannar alltid på ön. Passen avtalas på fastlandet innan jägarna stiger i båtarna. – Det händer att vi måste lägga om tidtabellen så det gäller att vara beredd på överraskningar. En halvdagsjakt kan pågå ända till sena kvällen så det gäller att rusta sig med varma kläder, matsäck, ström och belysning, tipsar Haatainen. Det måste gå att köra båtarna i både mörker och dimma. Dagens teknik underlättar men rår inte alltid på naturkrafterna. Det händer att en usel väderprognos sätter stopp för båtresan till ön. Jaktarrangemangen på en ö På fastlandet organiseras en jakt så, att passkarlarna – bara de räcker till – bildar kedja i älgarnas sannolika gångriktning. De bästa passen i kedjorna ligger vid stigarna som älgarna brukar följa. På öarna handlar det om ställena där älgarna simmar ut. – De här simställena kan vara stabila i decennier, men å andra sidan kan en älg börja simma precis var som helst, till och med över en fjärd där den är bredast, om den blir tvingad till det, berättar Reinikka. Förr eller senare kommer älgen till simstället eller en udde med jägare. En simmande älg upptäcker lätt en passkarl på stranden. Nej, lätt är det inte! – Vi har varit tvungna att köra flera mil med bil runt sjöar för att få tag på en envis hund som simmar efter en älg, fortsätter Reinikka. – Älgen simmar utmärkt och lär sig fort att bli kvitt en hund som inte kan simma. Å andra sidan kan en älg som drivs av en sådan hund stanna på följande ö, vilket ger mig som jaktledare tid att göra nya planer, tipsar Matilainen på Tutjunniemen Erä. Älgarna trivs på ön i Leppävirta och använder den som genomfartsled. – Det normala upplägget är att vi startar med två hundar samtidigt från var sin ända av ön, berättar Haatainen. Han understryker att om det samtidigt löper omkring De som jagar på en ö ska bereda sig på blåst och kyla. I Leppävirta börjar öjakten innan det ljusnar. Jägaren 6/2020 24 JA0620_book.indb 24 5.11.2020 16.15
• flera älgar på ön så ska jägarna hålla huvudet kallt och bara skjuta som avtalat. Beträffande kalvarna ska man akta sig för att skjuta en ko med kalv eftersom kon ofta uppträder utan kalven. Eftersöket på en skadskjuten älg på en ö blir enligt Hatainen besvärligt om älgen lämnar ön simmande. På fastlandet är det lättare att organisera ett eftersök. Även välkända vatten kan överraska På hösten är det iskalla vattnet ett livsfarligt element för en tungt utrustad jägare. Jaktledarna kräver att varje deltagare ska använda flytväst. Den som faller i sjön fungerar inte många minuter. Risken för att falla i sjön ökar om jägarna inte räknar med älgkroppens vikt. Några centimeter fribord räcker inte till. Sjögången eller svallvågorna från en annan båt kan försätta dem ombord i fara. Stenar utgör ett bekymmer i synnerhet vid lågt vatten. Det händer att också välkända vatten överraskar, så det är bäst att hålla koll på hastigheten. Säkerheten ska prioriteras även vid placeringen av passen. Det får inte finnas öppet vatten som kulfång. Samtliga intervjuade föreningar håller sig med strikta regler för detta. En älgkula är farlig i flera kilometer och studsar från vattenytan. På föreningen Hentulan Hirviporukka gäller ett absolut förbud mot att skjuta på simmande älg. – Träffområdet på en älg som simmar är allt för litet och risken för rikoschett är stor, säger Reinikka. Om det inträffar ett missöde eller en sjukdomsattack under båtfärden så dröjer det innan hjälp anländer. Första hjälpen-utrustningen ska därför vara genomtänkt. 112-appen som laddas ner i mobilen underlättar lokaliseringen så att hjälpen hittar fram. Att beakta på en öjakt • En älg får inte skrämmas eller spåras i jaktsyfte, inte heller skjutas från en båt med motorn i gång. Enligt JL 32 § får dock en skadad älg avlivas i vatten. • I en båt med motorn i gång ska jaktvapnet vara oladdat och lagt i ett fodral eller ett skyddat utrymme. JL 32 § tillåter dock ett undantag; en skadad älg får avlivas i vatten. • En älg som står i vatten får inte skjutas om inte jägaren har jakträtt i vattenområdet. Inte enbart elände och faror På föreningen Tutjunniemen Erä är öjakten höstens höjdpunkt, i synnerhet en höst som denna med gynnsamt väder. – Sjön är ett element som sätter sin speciella prägel också på pausen vid brasan, berättar Matilainen. Stämningen på öjakterna i Leppävirta är en annan än på fastlandet. Jaktdagen med sina båtresor bildar en fin helhet. – Hundarnas sök går snabbare och tempot blir högre om båda hundarna har var sin älg och de stannar på ön. Flera av jägarna kommer nästan till skott även om det inte bär ända fram, berättar Haatanen. Standardvyn för Hentulan Hirviporukka består av vacker natur, höstfärger och ståtliga klippor. – Utmärkt jakt, sammanfattar Reinikka. Pausbrasan kan tändas på en bildskön plats på ön. Den här älgen föll i strandkanten. Jägaren 6/2020 25 JA0620_book.indb 25 5.11.2020 16.15
• Kalvolan metsästysseura jagar. Första fällningen för Ilkka Väisänens tax Elli. Projektet Välmående av vilt Hjorten – en tillgång eller belastning? Det är dags att dela med sig till samtliga föreningar av pilotföreningarnas och -jaktlagens erfarenheter. I den här artikeln ska vi kortfattat berätta om vad medlemmarna i jaktföreningarna funderar på beträffande gästjägarna, försäljningen av vilt och relationerna till markägarna. text Petteri Pietarinen bilder Riitta Kaikkonen Jägaren 6/2020 26 JA0620_book.indb 26 5.11.2020 16.15
• låter försäljning av okontrollerat kött. Det finns en stor latent efterfrågan, men kanalerna är ännu inte tillräckligt utvecklade. I pilotföreningarna har medlemmarna utvecklat fungerande system för att få tillgång och efterfrågan att mötas lokalt. Det är ett faktum att finländarna gärna köper rent och etiskt viltkött. Det finns ett stort intresse för möjligheterna med okontrollerat viltkött. Gynnar markägarna Det traditionella sättet att tänka utgår från att markägaren har nytta av jaktföreningen. Jakten på hjortdjur minskar skadorna på odlingarna och skogen. Hjortstammen har vuxit rejält, vilket har lett till att köttet måste delas eller säljas också utanför kretsen kring jägarna. I regel har markägarna inte haft någonting emot att föreningen säljer vilt för att täcka sina utgifter. Det finns ett flertal arrangemang som gynnar mark­ ägarna. Sålunda har Kalvolan metsästysseura ordnat jakt på kajor för att hindra fåglarna från att fördärva foderbalar och kacka i ladugårdar. Alternativen är många. Det viktigaste är att det finns en fortlöpande dialog mellan markägarna och jaktföreningen, och att båda parterna vinner på arrangemangen. Jaktföreningen Kalvolan metsästysseura jagar den tredje oktober. Matti Rantanen och Kimmo Savijoki (hundförare) planerar. M ålen för vitsvansjakten under innevarande säsong är åter igen rekordhöga och ställer krav på föreningarna i områdena med mycket hjort. Ett av målen för projektet är därför att höja effekten i hjortjakten genom att utveckla praxis med gästjägare så, att den målsatta avskjutningen upplevs som en tillgång snarare än en belastning. Som exempel kan nämnas välorganiserade jakter med hund där hjortarna kan sättas i rörelse oavsett vädret. Det finns olika modeller för gästjakten, från att ta med sig en kamrat på föreningens egen jakt till separata gästjakter för betalande jägargrupper. Sätten är många och sättet som en förening väljer beror på många faktorer: traditioner, målsättningar, avskjutningen, medlemskåren och markägarna. Hjortförsäljning gynnar föreningsekonomin Föreningarna har börjat utnyttja hjorten ekonomiskt, men metoderna varierar från förening till förening. Det vanligaste sättet att generera intäkter är att sälja den fällda hjorten till den deltagande gästen. Den motsatta metoden är att sälja vilt direkt till en restaurang eller minuthandeln, och från slaktskjulet till ortsborna. Att bjuda ut kött till konsumenter och detaljhandel är fortsättningsvis rätt sällsynt även om det moderna slaktskjulet en så kallad anmäld livsmedelslokal tillSamprojekt med många aktörer Projektet finansieras av Programmet för utveck­ ling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014­ 2020. I finansieringen deltar NTM­centralerna i Egentliga Finland, Nyland, Birkaland, Egentliga Tavastland, Päijänne­Tavastland och Satakunta. Projektet drivs av yrkeshögskolan Novia, Finlands viltcentral, Brahea­centret vid Åbo universitet och Svenska handelshögskolan Hanken i Helsingfors. Projektet pågår i 2,5 år och avslutas 31.7 2021. Närmare information finner du i rapporten och i Handbok för försäljning av viltkött som ger upp­ daterad och viktig information om försäljning av obesiktat viltkött och gällande krav på slaktskjul, hygien och köttsäkerhet. • riista.fi/wp-content/uploads/2020/10/ hvr-loppuraportti-pietarinen-valmis-002.pdf • riista.fi/wp-content/uploads/2019/11/ Riistan-lihan-myynnin-opas-02_2020.pdf • www.novia.fi/valmaendeavvilt/home/ Jägaren 6/2020 27 JA0620_book.indb 27 5.11.2020 16.15
• Skador kan minskas med riktad jakt Den långa jaktsäsongen och riktad jakt ger utmärkta möjligheter att lokalt minska hjortdjursskadorna också i slutet på säsongen. Jägarna uträttar ett värdefullt arbete! text Pirkka Peltonen och Ville Viitanen bilder Ville Viitanen och Ville Hokkanen D et är vanligt att jägare avslutar älgjakten senast i december då dagarna är korta i norr medan marken är snölös i söder. Trots det behövs jägarnas insatser under hela säsongen. I slutet av året börjar älgarna vandra till sina vinterbeten, vilket innebär bekymmer för både trafiken och jordoch skogsbruket. I områdena med mycket vitsvanshjort är det viktigt att jaga effektivt eftersom det går att minska på viltolyckorna med riktad jakt. Januarijakten lokalt betydelsefull I januari i vintras fälldes 603 älgar i hela landet, de flesta i landets norra delar. Någon nedskärning av älgstammen blev det inte med den mängden, men den kan vara lokalt betydelsefull. Fällandet av en älg som övervintrar vid en väg minskar många gånger om nära ögat-situationerna i trafiken och eliminerar en allvarlig olycka helt och hållet. I december och januari kan man jaga en älg som övervintrar i en plantering genom exempelvis att spåra den. Samlicenser och banklicenser underlättar uppgiften att minska täta populationer och eliminera hjortdjur som vållar skador. Deltagarna i en samlicens gör klokt i att i god tid före jakten avtala om banklicensernas antal och hur de ska användas. Jägaren 6/2020 28 JA0620_book.indb 28 5.11.2020 16.15
• Dessutom ska vi fälla älgar som vållar skador på jordoch skogsbruket för att avvärja omfattande ekonomiska förluster. Samarbetet mellan markägare och jägare brukar avkasta resultat och det gäller att ta vara på de korta ljusa dagarna i början av vintern. Jakten i december och januari handlar inte enbart om att förhindra skador utan bjuder också på en intressant jaktform till. Jakt på skidor eller snöskor kan bli en enastående upplevelse som ger både motion och social och regionalekonomisk nytta. Snön underlättar hjortjakten När älgjakten sjunger på sista versen börjar den intensivaste jaktperioden för vitsvanshjort. När tjälen går i jorden och ett tunt snötäcke lägger sig så söker sig hjortarna till utfodringsplatserna där de kan fällas effektivt och selektivt. I fjol inträffade 6654 viltolyckor med vitsvanshjort. Den värsta olyckstiden infaller i oktober och november, men olyckor är vanliga också på vintern efter brunsten. Även om den största nyttan med riktad jakt infaller i början av jaktsäsongen så går det att åstadkomma en betydande minskning av olyckorna efter brunsten genom att rikta jakten mot särskilt utsatta vägavsnitt. Finlands viltcentral har publicerat riskkartor för vägtrafiken och lantbruket som hjälper jägarna att rikta jakten. Den som anlägger utfodringsplatser ska undvika att placera dem i närheten av livligt trafikerade vägar. Det går att minska viltolyckorna med hjortdjur genom att rikta jakten till utsatta vägavsnitt. • Riskkartorna för lantbruket (Södra Finland) finner du på adressen riista.fi/sv/jordbruksskadorna-minskas-med-hjalp-av-inriktad-jakt • Riskkartorna för vägtrafiken (Södra Finland) finner du på adressen riista.fi/sv/hjortdjursjakteni-borjan-av-hosten-minskar-olycksrisken-3/ Älgarna lär sig fort att riva sönder rundbalar och därför ska man helst inte utfodra viltet med sådana. Jägaren 6/2020 29 JA0620_book.indb 29 5.11.2020 16.15
• Perintömme on avain tulevaisuuteemme Unkarissa ja ympäri maailman Yhtä luonnon kanssa Metsästyksen ja luonnon maailmannäyttely Unkari 25. 09. – 14. 10. 2021. JA0620_book.indb 30 5.11.2020 16.15
• S jöfågeljakt har ju redan länge varit förbjudet med blypatroner men trots det hör jag fortsatt frågeställningar och felaktigheter, förhoppningsvis reder vi ut en del av dessa. Tar vi kaliber 12 som exempel är det relativt enkelt. Står det 12/89 på vapnet kan jag skjuta patronlängder som 89mm, 76mm, 70mm och 65mm utan nån fara. Man kan som de flesta vet skjuta kortare patronlängder men absolut inte längre än vad som står på vapnet. Nästa val blir hagelstorlek och märke enligt tycke och smak eller gammal och ohejdad vana. Går vi istället till stålpatroner är det inte lika självklart då vi förutom patronlängd även behöver ta vapnets provstämplar i beaktande. Vi tar det från den enkla sidan. En magnumpatron i 12/89 har samma maximala arbetstryck som en magnumpatron i 12/76 dvs 1050 bar. En 12/70 å andra sidan har normalt sett ett maximalt arbetstryck på 740 bar. Därtill finns även en del 12/70 vapen som är provade för magnumtryck, dessa är vad som brukar kallas semimagnum och vår finska valmet 412 borde väl vara det vanligaste exemplet på en sådan bössa. På 90-talet blev den franska liljan ett begrepp då stålhagelgodkända vapen kom på marknaden och sen Blyhagel förbudet blir verklighet, vad gör jag nu? Blyhagelförbudets vara eller inte vara har pågått i vad som känns en evighet, ingen har väl riktigt tagit det fullt på allvar men tanken har legat och gnagt i bakhuvudet på mången jägare, vad gör jag med min gamla bössa om jag inte kan skjuta bly? Går bössan sönder eller är det rent av farligt att skjuta stål i en gammal bössa? text och bilder Kristian Johansson Ingen orsak att skrota gamla vapen pga blyhagelförbud. Stålhaglet levererar även i gamla pipor. BI LD GE TT Y IM AG ES Jägaren 6/2020 31 Perintömme on avain tulevaisuuteemme Unkarissa ja ympäri maailman Yhtä luonnon kanssa Metsästyksen ja luonnon maailmannäyttely Unkari 25. 09. – 14. 10. 2021. JA0620_book.indb 31 5.11.2020 16.16
• Om vi då generaliserar lite kommer vi fram till att alla vapen med magnumprov, 12/89 såväl som 12/76 och semimagnums i 12/70 per definition är stålhagelgodkända så länge trångborrningen är MAX halv. Detta även om de har franska liljan stämplad på sig eller inte och oavsett tillverkningsår. Det är provstämpeln och trångborrningen som spelar roll. Morfars bössa Så långt allt väl men nu skulle detta handla om lite äldre vapen, risken som finns om och när ett blyhagelförbud blir verklighet är att folk gör sig av med sina vad de tror är värdelösa vapen och då marknaden svämmar över av gamla bössor blir det skrotdöden för en majoritet. För en med intresse i gamla vapen är detta en mardröm. Räddningen här kan vara om man inte är beredd att betala för bismuthhagel t.ex att söka i andra änden av stålhageltillgången, de såkallade standard stålpatronerna. Dessa har ett maximalt arbetstryck på 740 bar, alltså samma som en vanlig blypatron i 12/70. CIP som bestämmer standarden har bestämt att en standard stålpatron får ha max 4 mm hagelstorlek och laddas till max 32 gram. I länder där lerduvepatroner med bly är förbjudna som t.ex Sverige och Danmark skjuts det med stålpatroner i alla bössor. Låg laddvikt och tryck gör att det är säkert att skjuta även med trängre trångborrningar men eftersom stål funkar lite annorlunda rekommenderas inte heller här trängre trångborrning än halv, oftast blir träffbilderna lidande. Vi kan ta min gamla sauer & sohn som exempel då detta torde vara ett i Finland rätt så vanligt vapen, tillverkat i 2 världskrigets efterdyningar av östtyskt ”specialgewehr lauf-stahl”. Här finns informationen dold som på de flesta vapen, ta av förstocken och ta loss piporna för att granska provstämplarna. Här finns förutom den 3-siffriga koden 556 som eftersom detta är en tysk bössa betyder att den är tillverkad i maj 1956, även den livsviktiga Nitrostämpeln. Fanns det ingen Nitrostämpel skulle denna endast vara provad för svartkrut och allt vad heter stålhagel ska absolut glömmas. Nitro betyder Däremot ser det bättre ut för gyttorppatronerna, 32 gram och 4 mm hagel låg gränsen på och granskar jag tillverkarens hemsida hittar jag 740 bar som maximalt arbetstryck för 32-grammaren och lite lägre för 28 g så dessa stoppar jag glatt i bössan. dess är det väldigt få vapen man inte kan skjuta stål i. För att bli stålhagelgodkänd måste en pipa provtryckas för 1320 bar vilket ju om vi tittar ovanför är lite mer än magnum (och semimagnum) har. Därtill får inte pipans strypning överstiga 0,5mm om man använder hagel grövre än 4mm. Detta motsvarar ungefär halv trångborrning. CIP-standarden för stålprov för 12/70 och 12/76 är i princip samma, det som skiljer är gränsen för nåt som kallas Ns-värde. Det har att göra med gränsvärden för hastighet jämte hagelstorlek men för gemene jägaren som köper sina patroner är inte detta ett bekymmer då köpepatronerna ligger under gränsvärdena. Ha koll på din bössa! Olika länder har olika provstämplar men alla stämplar berättar nåt viktigt. Jägaren 6/2020 32 JA0620_book.indb 32 5.11.2020 16.16
• röksvagt modernt krut som bildar högre tryck än svartkrut och är det absolut första kriteriet för att ens tänka på stålhagel. Här står även 12/70 men däremot avsaknad av 1340 bar-märkningen vilket säger mig att denna bössa är provtryckt till 930 bar och ska alltså matas med patroner med ett maximalt arbetstryck på 740 bar. Ser vi då på lokalhandelns utbud av stålhagelpatroner finns det en del i 12/89, 12/76 och även i 12/70. Winchester drylok 35 g, 2 olika Gyttorp wetland i 28 g resp 32 g, Hull Steel game 32 g samt Fiocchi Steel shot 35 g. Redan av att se på CIP-standarden kan vi utesluta Winchestern och Fiocchin då de laddas till 35 g, vidare efterforskning visar att de de facto är 1050 bar-patroner och ska därför endast skjutas i stålhagelgodkända pipor med max halv trångborrning. Däremot ser det bättre ut för gyttorppatronerna, 32 gram och 4 mm hagel låg gränsen på och granskar jag tillverkarens hemsida hittar jag 740 bar som maximalt arbetstryck för 32-grammaren och lite lägre för 28 g så dessa stoppar jag glatt i bössan. Samma gäller för Hull-patronen. Speciellt äldre vapen som tillverkades på rullstukningarnas tid har ofta branta övergångskonor vilket gör att trycket höjs. Dessa kan löna sig att föra till en vapensmed som kan jämna ut vinkeln lite. Med fördel öppnas även trångborrningen då stål dels chokar trängre än bly vilket betyder att du oftast får en trängre trångborrning med stål jämtemot samma laddning i bly, och dels för att det finns en risk att få en skottbula i pipan om det är riktigt trångt. Dessutom får man oftast en jämnare hagelbild med öppnare trångborrning tillsammans med stålpatroner. Som alltid då det gäller vapen och patroner ska allt ske enligt omdöme och på egen risk och vid minsta tvivel ska en vapensmed kontaktas för råd. Hankkija Jahti&Vahti 1/2 Här syns övergångskonan som en skarp ring i pipan, utjämning av dessa rekommenderas för en jämnare hagelsvärm utan risk för höga tryck. Risk för förväxling. En passar i gamla bössor, en absolut inte. jahtivahti.fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. hankkija.fi Jahti&Vahti Extra Energia ja Energia ovat asiantuntijoiden kehittämiä energiapitoisia erikoisruokia metsästyskoirille ja muille aktiivisille työkoirille. Ruoat vastaavat kovan rasituksen asettamiin vaatimuksiin: koira jaksaa paremmin ja sen hyvä kunto pysyy yllä pidempään. Jahti&Vahti -kuivamuonat ovat premiumlaatua ja tarjoavat markkinoiden parhaan hinta-laatusuhteen. ENERGIAPITOISET TÄYSRAVINNOT AKTIIVISEEN MENOON EXTRA ENERGIA ENERGIA JA0620_book.indb 33 5.11.2020 16.16
• 169 90 145 CM 369 00 379 00 MINIFLAME KAASULÄMMITIN Teho 600–1600W. Nopea lämmitys, puhdas ja hajuton palaminen, ei asennuksia. HC30 OTSALAMPPU 1000 LM Äärimmäisen tehokas lujasta alumiinista varustettu otsalamppu. DENVER NVI-450 PIMEÄNÄKÖLAITE Kompakti ja edullinen. 5 x optinen + 5 x digitaalinen suurennos. HM65R SUPERRAPTOR OTSAVALAISIN 1400 LM Tehokas ja tasaisesti lähelle sekä kauas valaiseva otsavalaisin 1 400 lumenin valoteholla. H30 R+G TAI R+UV LADATTAVA 4000LM OTSAVALAISIN Todella monikäyttöinen valaisin 4000 lm maksimivaloteholla. 217 TAI 227 CAMO XL LUMIKENGÄT Pehmeässäkin lumessa kantavat lumikengät kuudella teräspiikillä. FRAME GRIP LUMIKENGÄT Alumiinirunkoiset, kevyet ja kestävät lumikengät. 69 90 OAC KAR 147 KAR + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT 127 WAP 349,00 XCD GT 160 399,00 ALTAI HOK + X-TRACE PIVOT -LIUKULUMIKENGÄT Leveä ja lyhyt metsäsuksi, jossa yhdistyvät suksien ja lumikenkien parhaat puolet. 125cm 349,00 S12 HD+SMS PRO Uusi 4G-versio lähettää nyt myös videota. Erinomainen kuvanlaatu, toimintavarmuus sekä helppo käyttöönotto. 249 90 Etutuotteen arvo xx,xx €. Kampanja voimassa xx.xx. asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Paristot ja muistikortti KAUPAN PÄÄLLE! S12 HD+SMS III Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD -videot, etäohjaus ja mustasalama. 199 90 Etutuotteen arvo xx,xx €. Kampanja voimassa xx.xx. asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Paristot ja muistikortti KAUPAN PÄÄLLE! 799 00 WRAITH HD 4?32X50 DIGITAALINEN YÖ-/ PÄIVÄTÄHTÄINKIIKARI Monipuolinen ja laadukas yötähtäin laajalla suureennosalueella. Kantama pimeässä 180 metriä. NV008A DIGITAALINEN YÖTÄHTÄIN Pimeänäkötilassa kantama jopa 200 metriin. NV007A PIMEÄNÄKÖLAITE KIIKARITÄHTÄIMEEN Tallentaa kuvaa ja videota. WiFi-valmius. 629 00 449 00 ALASKA TUNDRA (2019) TAKIT JA HOUSUT PIMEÄÄN HINTAAN! VARASTON SYYSSIIVOUS! APEX APS METSÄSTYSPUVUT Myös naisille (vihreä ja BlindTech Invisible). TREKKING LITE ULKOILUHOUSUT Laadukkaat ja hengittävät tekniset housut kaikenlaiseen ulkoiluun. Kevyestä materiaalista valmistetut housut joustavat ja istuvat hyvin. BLAST JA BEAT ULKOILUHOUSUT Huippulaadukkaat ulkoiluhousut. Runsaasti taskutilaa ja säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI BLINDTECH SNOW Erittäin lämmin toppahaalari. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä Rain-Stop®-kalvo. SEWARD TOPPATAKKI Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop®-kalvo. Joustava pintasekä vuorikangas. Huom! koskee vain kuvassa olevaa väriä/mallia. PREDATOR METSÄSTYSHOUSUT Suositut metsästyshousut Rain-Stop -kalvolla. Locker Boot™ -kiristysmekanismi lahkeissa. MERINOKERRASTO 180G Laadukkaat kerrastot 100% merinovillasta. Väri grafiitin harmaa. POWERFLEECE 240G Monikäyttöinen, hyvin istuva lämmin fleecetakki. Väri tummanruskea. MALLIT NAISILLE JA MIEHILLE! MALLIT NAISILLE JA MIEHILLE! MALLIT NAISILLE JA MIEHILLE! CHASER METSÄSTYSKENGÄT Erittäin kevyet ja vedenpitävät. Liikkuvalle metsäställe. Kaksi väriä: ruskea ja BlindTech Invisible. -43 % -50 % -30 % -37 % -50 % AJANKOHTAISET TÄRPIT ALKUTALVEEN! LISÄÄ TARJOUKSIA LUVASSA SUNNUNTAINA! 49 90 (79,90) 165 00 (329,90) 49 90 (79,90) 89 90 (129,90) KATSO HINTAA! 129 90 (229,00) 64 90 (129,90) HUIPPUHINTA! 89 90 (119,90) HUIPPUHINTA! 25 00 (39,90) 69 90 (99,80) TAKIT 89 90 (149,90) HOUSUT 69 90 (129,90) 99 00 HUIPPUHINTA! (109,00) 59 90 40 KPL ERÄ! (69,90) 99 90 50 KPL ERÄ! (169,90) 124 90 HUIPPUTEHOKAS! VARASLÄHTÖ BLACK WEEKIIN 59 90 HUIPPUHINTA! (79,90) TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 10–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 10-18, La 10-15 Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET! @ RE TK ITU KK U Hinnat voimassa vähintään 30.11.2020 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. JA0620_book.indb 34 5.11.2020 16.16
• 169 90 145 CM 369 00 379 00 MINIFLAME KAASULÄMMITIN Teho 600–1600W. Nopea lämmitys, puhdas ja hajuton palaminen, ei asennuksia. HC30 OTSALAMPPU 1000 LM Äärimmäisen tehokas lujasta alumiinista varustettu otsalamppu. DENVER NVI-450 PIMEÄNÄKÖLAITE Kompakti ja edullinen. 5 x optinen + 5 x digitaalinen suurennos. HM65R SUPERRAPTOR OTSAVALAISIN 1400 LM Tehokas ja tasaisesti lähelle sekä kauas valaiseva otsavalaisin 1 400 lumenin valoteholla. H30 R+G TAI R+UV LADATTAVA 4000LM OTSAVALAISIN Todella monikäyttöinen valaisin 4000 lm maksimivaloteholla. 217 TAI 227 CAMO XL LUMIKENGÄT Pehmeässäkin lumessa kantavat lumikengät kuudella teräspiikillä. FRAME GRIP LUMIKENGÄT Alumiinirunkoiset, kevyet ja kestävät lumikengät. 69 90 OAC KAR 147 KAR + EA BINDING LIUKULUMIKENGÄT 127 WAP 349,00 XCD GT 160 399,00 ALTAI HOK + X-TRACE PIVOT -LIUKULUMIKENGÄT Leveä ja lyhyt metsäsuksi, jossa yhdistyvät suksien ja lumikenkien parhaat puolet. 125cm 349,00 S12 HD+SMS PRO Uusi 4G-versio lähettää nyt myös videota. Erinomainen kuvanlaatu, toimintavarmuus sekä helppo käyttöönotto. 249 90 Etutuotteen arvo xx,xx €. Kampanja voimassa xx.xx. asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Paristot ja muistikortti KAUPAN PÄÄLLE! S12 HD+SMS III Lähettää kuvat sähköpostiin tai puhelimeen. 12 MP kuvat, Full HD -videot, etäohjaus ja mustasalama. 199 90 Etutuotteen arvo xx,xx €. Kampanja voimassa xx.xx. asti tai niin kauan kuin tavaraa riittää. Paristot ja muistikortti KAUPAN PÄÄLLE! 799 00 WRAITH HD 4?32X50 DIGITAALINEN YÖ-/ PÄIVÄTÄHTÄINKIIKARI Monipuolinen ja laadukas yötähtäin laajalla suureennosalueella. Kantama pimeässä 180 metriä. NV008A DIGITAALINEN YÖTÄHTÄIN Pimeänäkötilassa kantama jopa 200 metriin. NV007A PIMEÄNÄKÖLAITE KIIKARITÄHTÄIMEEN Tallentaa kuvaa ja videota. WiFi-valmius. 629 00 449 00 ALASKA TUNDRA (2019) TAKIT JA HOUSUT PIMEÄÄN HINTAAN! VARASTON SYYSSIIVOUS! APEX APS METSÄSTYSPUVUT Myös naisille (vihreä ja BlindTech Invisible). TREKKING LITE ULKOILUHOUSUT Laadukkaat ja hengittävät tekniset housut kaikenlaiseen ulkoiluun. Kevyestä materiaalista valmistetut housut joustavat ja istuvat hyvin. BLAST JA BEAT ULKOILUHOUSUT Huippulaadukkaat ulkoiluhousut. Runsaasti taskutilaa ja säädettävät lahkeensuut nepparikiristyksellä. CHEVAK 2.0 TOPPAHAALARI BLINDTECH SNOW Erittäin lämmin toppahaalari. Hengittävä sekä vedenja tuulenpitävä Rain-Stop®-kalvo. SEWARD TOPPATAKKI Vedenja tuulenpitävä sekä hengittävä Rain-Stop®-kalvo. Joustava pintasekä vuorikangas. Huom! koskee vain kuvassa olevaa väriä/mallia. PREDATOR METSÄSTYSHOUSUT Suositut metsästyshousut Rain-Stop -kalvolla. Locker Boot™ -kiristysmekanismi lahkeissa. MERINOKERRASTO 180G Laadukkaat kerrastot 100% merinovillasta. Väri grafiitin harmaa. POWERFLEECE 240G Monikäyttöinen, hyvin istuva lämmin fleecetakki. Väri tummanruskea. MALLIT NAISILLE JA MIEHILLE! MALLIT NAISILLE JA MIEHILLE! MALLIT NAISILLE JA MIEHILLE! CHASER METSÄSTYSKENGÄT Erittäin kevyet ja vedenpitävät. Liikkuvalle metsäställe. Kaksi väriä: ruskea ja BlindTech Invisible. -43 % -50 % -30 % -37 % -50 % AJANKOHTAISET TÄRPIT ALKUTALVEEN! LISÄÄ TARJOUKSIA LUVASSA SUNNUNTAINA! 49 90 (79,90) 165 00 (329,90) 49 90 (79,90) 89 90 (129,90) KATSO HINTAA! 129 90 (229,00) 64 90 (129,90) HUIPPUHINTA! 89 90 (119,90) HUIPPUHINTA! 25 00 (39,90) 69 90 (99,80) TAKIT 89 90 (149,90) HOUSUT 69 90 (129,90) 99 00 HUIPPUHINTA! (109,00) 59 90 40 KPL ERÄ! (69,90) 99 90 50 KPL ERÄ! (169,90) 124 90 HUIPPUTEHOKAS! VARASLÄHTÖ BLACK WEEKIIN 59 90 HUIPPUHINTA! (79,90) TILAUKSET 24/7 www.retkitukku.fi tai PUHELIMITSE 040 828 1000 ark. klo 10–17 MYYMÄLÄ Rautionkatu 2 C, Oulu Ark. 10-18, La 10-15 Toimitamme ostoksesi nopeasti ja edullisesti. NOPEAT TOIMITUKSET! @ RE TK ITU KK U Hinnat voimassa vähintään 30.11.2020 asti tai niin kauan kun tavaraa riittää. JA0620_book.indb 35 5.11.2020 16.16
• Alternativa och ersättande hagelmaterial Blyet har varit det dominerande materialet i patroner ända sedan skjutvapnens barndom, men begränsningar i användningen kommer att införas. I den här artikeln berättar jag om alternativa och ersättande hagelmaterial. text Arto Määttä bilder Tero Kuitunen och Arto Määttä D e ersättande materialen är sådana som faktiskt kan ersätta blyet i haglen, det vill säga att de har motsvarande tillgänglighet, pris och prestanda. De alternativa materialen är igen sådana som går att använda om geväret inte klarar ersättande hagelpatroner. Priset, egenskaperna eller tillgängligheten eller en kombination av samtliga begränsar en storskalig användning av de här materialen. Jägaren 6/2020 36 JA0620_book.indb 36 5.11.2020 16.16
• DE ERSÄTTANDE MATERIALEN STÅL Stålhaglen har en lägre densitet än blyet och är klart hårdare. En kubikcentimeter stål väger 7,9 gram medan bly väger 11,3 gram. Tack vare sin hårdhet klarar stålhaglen mycket väl belastningen inuti pipan vid höga utgångshastigheter, vilket utnyttjas med framgång i moderna High performance stålladdningar. Internationellt sett är stålet det enda materialet med potential att ersätta blyet eftersom priset på patronerna och tillgången på metallen inte begränsar storskalig användning. Stålet är det enda som kan ersätta blyet i de flesta jaktformer och i synnerhet på skjutbana. Priset på banpatroner är till och med lägre än på patroner med blyhagel på grund av prisskillnaden mellan metallerna. En annan styrka hos stålhagelpatronerna är den långt drivna produktutvecklingen, i synnerhet i Staterna, där blyet har varit regionalt förbjudet vid sjöfågeljakt sedan 1987 och nationellt sedan 1991. Industrins produktutveckling har alltså redan i decennier varit inriktad på att höja stålhaglens prestanda. VOLFRAM Metallen volfram har blivit vanligare i alla de nischer där det krävs prestande i klass med blyet eller bättre av patronerna. Volfram har densiteten 19,3 g/cm³, men den legeras alltid med något annat material för att få egenskaper som lämpar sig för hagelpatroner. I dagsläget finns det dels volframlegeringar med samma egenskaper som blyet och dels ”nästan rena” volframhagel för specialbruk som är verkligen tunga och hårda. Till de begränsande faktorerna hör det höga världsmarknadspriset och den svaga tillgången. Men den här metallen har så flexibla egenskaper att intresset för den är stort. Volfram är det enda materialet där hagelvikten kan varieras inom ett så brett spann och metallens prestanda räcker till också för det mest krävande. På grund av den höga densiteten finns det inget pipmaterial som klarar kontakten, vilket betyder att kvaliteten på hagelkoppen är avgörande. Dessutom är priset på de här specialpatronerna så högt att det är viltet och antalet skott som avgör om det känns meningsfullt att ladda med volfram. Alternativa och ersättande hagelmaterial ALTERNATIVA MATERIAL KOPPAR Koppar har en täthet på omkring 9 g/cm³. Viktmässigt är skillnaden gentemot stålet liten, men metallen är mjukare och utgör ingen fara för pipan. Priset på kopparhagelpatroner är dock klart högre. I dagsläget är utbudet av kopparhagelpatroner litet och haglens prestanda når inte upp till samma nivå som high performance stålhagel. För patroner med standardtryck som kan användas i så gott som samtliga hagelgevär är utbudet av stålhagelpatroner klart större än utbudet av kopparpatroner. VISMUT Vismut har en densitet på cirka 9,8 g/cm³. Användningen av vismut i hagel bromsas av tillgången och priset. Det finns inga vismutgruvor utan metallen utvinns som en sidoprodukt, främst i blygruvor. Den minskade användningen av bly har således också försvagat tillgången på vismut. Vismut är dessutom en skör metall, vilket ställer krav på choken. En alltför kraftig choke kan smula en del av haglen redan vid pipans mynning. TENN Tennet har en densitet på cirka 7,3 g/cm³. Metallen används i regel i legeringar tillsammans med någon annan metall. Att tennet används i hagel beror på att det är mjukt och alltså riskfritt i gamla hagelgevär. Prestandamässigt avviker inte tennhagelpatronerna nämnvärt från standardpatroner laddade med stålhagel, men de små tillverkningsmängderna, det höga priset och det smala utbudet gör patronerna dyrare än de flesta andra patroner. ZINK Zink har en täthet på 7,1 g/cm³. Metallen är den lättaste av de vanligaste alternativa hagelmaterialen och utgör ingen risk för gevärspipan. Zinkens effekt vid träff är svagare än stålets, vilket rent praktiskt betyder att metallen är den jaktmässigt mest begränsade. Prismässigt är zinkpatronerna ganska billiga, men metallens svaga prestanda styr jägarna till material med större potential. Till vänster High performance stålpatroner som kräver ett hagelgevär som klarar sådana. Till höger stålpatroner med standardtryck som med ren cylinder kan användas också i gevär klassade för lägre tryck. Observera att tillverkaren på asken frånsäger sig ansvaret om patronerna används i andra gevär än stålhageltestade. De hårda hagelmaterialen kräver en speciell hagelkopp som rymmer hela laddningen. På det viset kommer haglen inte i kontakt med pipans väggar. Jägaren 6/2020 37 JA0620_book.indb 37 5.11.2020 16.16
• D et viktigaste med lockandet är att fodret ska bestå av sådant som svinen är vana vid. Räsänen berättade att han hade provat det mesta, från kasserade grönsaker och majs till spannmål och hade stannat för vete som basen i lockfodret. Vetet var den säkraste magneten för att få svinen att återvända gång på gång medan övrigt foder gav varierande resultat. Rautjärvibon Kemppinens erfarenheter stöder Räsänens observationer gjorda i Lovisa, även om han har stannat för havre. Havre och emellanåt gammalt bröd bildar basen för Kemppinens lockutfodring. Om inga svinflockar strövar omkring i trakten så brukar skogens övriga invånare gärna ta för sig. För båda jägarna stavas nyckeln till framgång långsiktighet. Utfodringen lockar inte svinen till sig omedelbart utan effekten ökar efter hand bara jägaren håller ut. Tjära? Tjäran utgör följande hörnsten när det gäller att locka och observera vildsvin. Stryk tjäran på en hög stubbe, en stolpe eller ett träd så att det blir klibbigt och inbjudande att skrubba sig. Vilket träd som helst duger bara stammen är tillräckligt tjock för att hålla när ett större svin lägger manken till. Kemppinen påpekar att granar fungerar särskilt bra för ändamålet. När svinet kletar ner sig med tjära så skavs barken i regel av och tjäran blandas med kåda. Vildsvinet lämnar sin doft på trädet, vilket med tjäran och kådan skapar ett oerhört lockande naturligt skrubbträd som därefter fungerar av sig självt, konstaterar Kemppinen. Bägge jägarna är överens om att tjäran utgör en nödvändig ingrediens i lockandet. Den fungerar till och med under årstider då svinen vänder utfodringarna ryggen och ägnar sig åt sädesåkrar. Enligt Räsänen uppstår det en tydlig paus i juli-augusti när säden mognar, men efter skörden återvänder svinen och besöker utfodringarna mera regelbundet. Eero Kemppinen har observerat samma rytm i slutet av sommaren. Han påpekar att den här tiden på året kan tjäran vara det enda som lockar svinen. Potatis och rotfrukter? Enligt Kemppinens observationer är vildsvinen inte särskilt begivna på potatis utan plockar främst småpotatis i ett potatisland och gillar det vita myceliet som potatisBekämpa svinpesten: Lockmedel för vildsvin Vi intervjuade två aktiva jägare som redan i åratal hade jagat vildsvin, Eero Kemppinen och Jukka Räsänen, för att få reda vilka lockmedel som fungerar bäst på vildsvin. text Antti Saarenmaa bilder Jukka Räsänen och Reijo Salminen Jägaren 6/2020 38 38-39_Villisian_houkutteet_JA0620.indd 38 6.11.2020 9.38
• Om du tänker jaga vid utfodringen ska du fördela fodret på flera högar för att sprida flocken och kunna skjuta ett etiskt fällande skott. plantan bildar. Räsänen berättar att han också funderar på om det är maskarna som brukar trivas i potatisland med lucker jord som svinen finner särskilt delikata. På en utfodringsplats brukar potatisen inte gå åt, uppger Räsänen. Bägge jägarna uppger att de har bjudit svinen på grönsaker, rotfrukter och äpplen. Räsänen berättade om året då han forslade kasserade grönsaker till utfodringarna, men utan framgång. När han insåg att utfodringen liknade en kompost och att svinen lyste med sin frånvaro så återgick han till vetet. Kemppinen håller med om att rotfrukterna knappt går åt när de är färska, men att äpplena har strykande åtgång efter höstens första lätta köldknäppar när de inte är riktigt fräscha längre. Övriga lockmedel? I Sydsverige var ”majsbomben” väldigt populär – det vill säga att man kletade ihop majs i ett kar med bröd, öl, socker och vatten, och lät geggan jäsa. Resultatet blev en äckligt söt majsröra som spreds ut på utfodringsplatsen. Här i Finland har majsbomben ändå inte blivit särskilt populär – varför inte det? Både Räsänen och Kemppinen har provat med majs och majsbomben, men utan särskilt goda resultat. Efter en smula eftertanke säger Räsänen att han tror att majsens fungera eller inte fungera hänger på viltets matvanor på orten och växterna som odlas där. I Finland är majsodlingar rätt sällsynta jämfört med Sydsverige och därför är majsen rätt främmande för våra svin. Samma faktor förklarar alldeles utmärkt varför våra inhemska sädesslag fungerar bäst som lockfoder. Jäsningsprocessens betydelse för att göra fodret mera lockande är svår att mäta, men Räsänen antar att jäsningen sätter sprutt på ett välbekant foder och därför höjer den lockande effekten. Bägge jägarna berättar att de har provat en hel rad med olika lockmedel och har fått än mera och än mindre sprutt på lockandet, men med måttliga doser. Räsänen berättade att kommersiell plommonessens styr svinen klart bättre när han har skvättat sådan på högen med foder. Kemppainen berättade att han hade noterat att svinen petnoga sorterar fram bitarna av julpepparkakor som han har blandat i säden. Den som varsamt varierar och provar kan hitta lockmedel som ger utfodringen mera stuns, men bägge förordar måtta i användningen. De berättar att kraftiga doftmedel lätt blir avskräckande om man stänker på för mycket. Mindre är mera, konstaterar Räsänen. En tjärad stolpe eller ett träd utgör en hörnsten i lockandet, både med utfodring och utan. Beträffande fodermäng­ derna är det måtta som gäller. Utfodringen ska inte förvandlas till en kompost. Dutta sparsamt med doft­ medlen – du behöver inte ösa på för att svinen ska känna doften. Jägaren 6/2020 39 JA0620_book.indb 39 5.11.2020 16.16
• Ljusförstärkare eller värmekamera? Jakten på de skadliga främmande arterna underlättades genom en lagändring i fjol. Mårdhund får nu jagas med ljusförstärkare och andra apparater som ser i mörker. Men vad ska jag skaffa, en ljusförstärkare eller en värmekamera? Ett sikte eller en betraktningsapparat? text och bilder Olli Kangas Med en värmekamera ser man hjortarna också i mörker. Enligt Timo Huikkala har intresset för apparater som ser i mörker ökat rent enormt. Här visar han en modell som fästs på kikarsiktet. L jusförstärkarteknologin har varit i militärt bruk sedan slutet av andra världskriget. Då var apparaterna chockerande dyra och enbart batterierna till de bärvara versionerna vägde långt över tio kilo. Först nyligen har teknologin kommit inom räckhåll för konsumenterna efter hand som priserna har sjunkit. I detta nu ligger prisspannet mellan cirka 600 euro för betraktningsapparater och drygt 5000 euro för sikten. Men det lär inte finnas särskilt många som investerar tusentals euro i ett sikte som får användas enbart för mårdhund. Därför är det vanligt att jägare väljer en manick som monteras på ett vanligt kikarsikte. Priset korrelerar med kvaliteten Även den billigaste värmekameran räcker till för att hitta ett skadskjutet vilt i höstmörk skog även om bilden inte är lika skarp som i de dyrare apparaterna. Exempelvis en hjortkropp bevarar tillräckligt med värme i flera timmar sedan djuret dött. – Med de billiga apparaterna får du inte en lika skarp bild som med de dyra, som naturligtvis har bättre teknologi, bekräftar köpman Timo Huikkala på Asetalo. Jägaren 6/2020 40 JA0620_book.indb 40 5.11.2020 16.16
• – Även räckvidden ökar med priset, upplyser Huikkala. I butiken frågas det oftare efter värmekameror än ljusförstärkare, men det beror troligen på att ljusförstärkarna är rätt nya för jägarna. Men folk frågar allt oftare efter sådana, Vilket enligt Huikkala troligen beror på att priserna har sjunkit under smärtgränsen. Huikkala visar en modell som kan både handhållas och fästas på ett kikarsikte. Men också Huikkala måste prova sig fram eftersom han ännu inte har fått rutin. När den rätta adaptern sitter på så går det hur fort som helst att klicka på ljusförstärkaren. När mörkerseendet inte behövs så fungerar adaptern som ett skydd för frontlinsen. Hjälper vid identifieringen En ljusförstärkare eller värmekamera får monteras på siktet enbart på mårdhundsjakt och med tillstånd också för vildsvin. Men också en separat betraktningsapparat är till stor hjälp för att identifiera ett djur före skottet. – Man kan börja med att kika på mårdhunden med värmekikaren och sedan knäppa på ljuset och skjuta, förklarar Jussi Näsi som är inbiten smårovdjursjägare. På nattpass använder han oftast ett sikte med värmekamera. Med apparaten som går lös på cirka tre tusenlappar ser han djuren på flera hundra meters håll och bilden är skarp som ett fotografi. På frågan ”Värmekamera eller ljusförstärkare?” har Näsi ett klart svar: – Om jag skulle skaffa en enda apparat så blir det en betraktningsapparat med värmekamera, säger han utan att tveka. En sådan är smidigare än ett kikarsikte och man kan avspana terrängen åt olika håll. Dessutom är den ett lagligt hjälpmedel också för den som vaktar på hjortdjur på kvällen. Även om ljuset räcker till för att skjuta så kan identifieringen vara osäker. Då förlänger apparaten alltså jakttiden även för den som vaktar på hjort. Stor hjälp vid eftersök SRVA-uppdrag handlar ofta om att nattetid leta efter djur på märkliga ställen. Då är det väldigt bra att ha en värmekamera. Näsi har en imponerande samling nattbilder av olika djur. På en värmebild tagen på 70 meter syns till och med en mus som en lustig prick. En fältkikare med ljusförstärkare kan kompletteras med en värmekamera. I dagsljus fungerar ljusförstärkaren självfallet som en normal kikare och kamera. På flera modeller kan nämligen ljusförstärkarfunktionen knäppas av. En kvalitetsapparat med kamera kan förstås också användas som en hobby i sig. Naturfotografering på natten är spännande. Bilderna som värmekameran tar blir emellanåt ren konst. På en värmebild tagen på 70 meter syns till och med en mus som en lustig prick. Värmekameran behöver ett stativ vid fotografering men kan handhållas vid observering. En mårdhunds sista stund fångades av kameran på siktet. Aaro Hyödynmaa har ett kikarsikte med monterad ljusförstärkare. Jägaren 6/2020 41 JA0620_book.indb 41 5.11.2020 16.16
• G räsandens häckande stam har vuxit på lång sikt sett, men under de senaste fem åren har arten gått tillbaka. Den negativa utvecklingen fortsatte i år, men resultatet stannade ändå nära långtidsmedelvärdet (1989–2020). Däremot hade gräsandens produktion av ungar ökat med 21 % sedan fjolåret och indexet för produktionen av ungar steg över långtidsmedelvärdet. Indexet för produktionen av ungar visar antalet observerade ungar vid kullräkningarna och förändringarna som har inträffat, men inte det egentliga häckningsresultatet. Indexet visar hur mycket ungfåglar som kan finnas i fågelvattnen när andjakten börjar. Krickans häckande stam fluktuerade kraftigt i början av inventeringsperioden för att efter hand stabilisera sig. På lång sikt sett har stammen gått tillbaka och nedgången har fortsatt under de senaste fem åren. Krickans produktion av ungar höll i år samma storleksklass som i fjol och låg cirka 25 % under långtidsmedelvärdet. Knipans häckande stam var länge relativt stabil, men efter 2012 vände den nedåt, vilket innebär att stammen har minskat på lång sikt. Årets parmängd ligger cirka 20 % under medelvärdet för inventeringsperioden. Knipans produktion av ungar har vuxit med 23 % sedan fjolåret. Bläsandens häckande stam har på lång sikt minskat kraftigt. Årets index för den häckande stammen var det lägsta för hela inventeringsperioden, bara 50 % av långtidsmedelvärdet. Även produktionen av ungar har sjunkit på lång sikt sett. Även om indexet för produktionen av Jaktbara ändernas parmängder vände nedåt Våra fyra viktigaste jaktbara änder har under de senaste fem åren utvecklats negativt krickan, knipan och bläsanden har redan gjort det en längre tid. Gräsandens goda produktion av ungar skapar ändå förväntningar om en givande andjakt. text Hannu Pöysä, Andreas Lindén, Tuomas Rajala, Katja Ikonen, Naturresursinstitutet, Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet ungar visar en tillväxt på hela 46 % från i fjol så stannade den långt under långtidsmedelvärdet. Bläsanden är sedan 2019 rödlistad som VU, sårbar. På Naturresursinstitutets webbplats finns ett antal diagram för de övriga sjöfåglarnas utveckling: www.luke. fi/sv/om-naturresurser/villebrad-och-jakt/sjofaglar/. För brunanden fortsätter utförsbacken: antalet par minskade med 11 % från i fjol. Glädjande är däremot att viggen, som har minskat på lång sikt, ökade med hela 55 % från i fjol. Men parindexet för arten stannade trots det klart under långtidsmedelvärdet. Produktionen av ungar följer inte alltid den häckande stammens utveckling Hos de fyra viktigaste jaktbara änderna finns det tydliga skillnader beträffande hur produktionen av ungar har utvecklats. Gräsandens produktion av ungar har förblivit stabil, medan den har minskat hos de andra arterna. En jämförelse mellan diagrammen för produktionen av ungar och antalet par visar att bläsandens produktion av ungar tämligen väl följer variationerna i antalet par medan gräsandens produktion inte gör det. Det vore intressant att veta om vi hos produktionen av ungar kan se någon riktning på lång sikt även med hänsyn taget till antalet par. En preliminär analys visar att krickans och knipans produktion av ungar sjunker på lång sikt oavsett storleken på den häckande stammen medan gräsandens och bläsandens motsvarande produkJägaren 6/2020 42 JA0620_book.indb 42 5.11.2020 16.16
• tion av ungar inte visar någon riktning. Resultatet tyder på att även produktionen av ungar i förhållande till antalet par sjunker för knipan och krickan. Med andra ord verkar häckningsresultatet ha blivit svagare. Observationen är oroväckande och kräver en grundligare undersökning. Inventeringspunkterna ökar med god fart I synnerhet Finlands viltcentral och Naturhistoriska centralmuseet har under de senaste åren uppmuntrat folk att inventera sjöfåglar och detta visar sig i en svindlande ökning av antalet punkter. I synnerhet punkterna för parräkning ökade dramatiskt i år. Det här beror delvis på ett forskningsprojekt finansierat av jordoch skogsbruksministeriet. Tack vare projektet gick det att återuppta inventerandet på ett stort antal punkter som knappt alls har räknats sedan slutet av 80-talet. Projektet lappar i synnerhet det glesa nätverket av punkter i norra Finland och gör därmed inventeringsresultaten geografiskt mer representativa. Förhoppningsvis kommer alla punkter som räknades i år att förbli aktiva och nya grundas. Vi riktar ett varmt tack till alla organisationer som har jobbat för och stött inventeringarna samt ett särskilt tack till de många jägare och fågelskådare som har deltagit. Indexen som visar hur den totala mängden par och ungar hos de viktigaste jaktbara änderna har utvecklats. Skalan för bägge materialen är så konstruerad att 100 % står för medelvärdet för perioden 1989-2020. Det färglagda området kring indexet är ett 95 % konfidensintervall som beskriver den osäkerhet som spridningen i materialet orsakar värdet på indexet. GR ÄS AN D PAR UNGAR KR ICK A KN IPA BLÄ SA ND 1990 2000 2010 2020 år 1990 2000 2010 2020 200 150 100 50 200 200 150 100 50 200 150 100 50 150 100 50 ind ex (% ) Parmängderna och totalmängden ungar för de viktigaste jaktbara änderna Parräkning Kullräkning Inventeringspunkternas utveckling 1986-2020 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Inv en te rin gs pu nk te r 19 86 19 88 19 90 19 92 19 94 19 96 19 98 20 00 20 02 20 04 20 06 20 08 20 10 20 12 20 14 20 16 20 18 20 20 år Jägaren 6/2020 43 JA0620_book.indb 43 5.11.2020 16.16
• Operation Tunnhamn Arbetet med att eliminera mink och mårdhund inom Sotka-projektet mot de främmande rovdjuren bygger i skärgården på omsorgsfullt planerade skötselområden för att få effekt i naturvården. I den här artikeln ska vi fördjupa oss i förberedelserna för Tunnhamns skötselområde. Det praktiska arbetet omhänderhas av en förening för skydd och skötsel av skärgårdsnaturen, Saaristoluonnon hoitoja suojeluyhdistys ry. text Tommy Arfman och Mikko Toivola bilder Tommy Arfman Tunnhamns skötselområde förbereddes omsorgsfullt innan elimineringen av rovdjur inleddes, bland annat genom att förse tre honor med GPS-halsband. Jägaren 6/2020 44 JA0620_book.indb 44 5.11.2020 16.16
• O mrådet består av huvudön Tunnhamn med omgivande öar och skär; en helhet på cirka 200 km2 inklusive vattenområdena. Skötselområdet består av statsmarker och privata marker. Kärnan i skötselområdet ungefär 180 hektar öar i varierande storlek ägs av familjen Brunström på Tunnhamn. Familjen utgör ett gott exempel på markägare som vill höja naturvärdet på sina ägor. Familjen gjorde ett avtal med föreningen som sköter området och på det viset skapades en fungerande helhet. Fågellivet Tidigare fanns det en stark häckande ejderstam i området och även svärtan var typisk där. I detta nu är dock tillståndet för fågellivet bedrövligt. En inventering visade att vissa arter försöker häcka i området, men att ungarna sällan blir flygfärdiga. Flest häckningsrevir identifierades för svärta, småskrake, storskrake och gräsand. Iögonenfallande var det, att inventerarna på de flesta skär bara påträffade äggskal med tandmärken efter mårdhund. De tydligaste fallen av boplundring noterades på måsoch tärnskären. Det var bara på Rysskobb i södra kanten av inventeringsområdet som fåglarna hade fått häcka i fred. Dit hade mårdhundarna ännu inte hittat, åtminstone inte under häckningen. Plundrade fågelbon påträffades dock också på Halsskär söder om huvudön Tunnhamn. De främmande rovdjurens rike Planeringen av skötselområdet inleddes i fjol somras. Rekognosceringarna inleddes med markägarens tillstånd och avslöjade att öarna var ockuperade av mårdhundar. Elimineringen av rovdjur inleddes dock inte genast. Den första åtgärden var att förse ett par mårdhundar med GPS-sändare för att klarlägga hur djuren rör sig under årstiderna. Förhoppningsvis skulle sändarna ge oss användbar information för upptrappningen av jakten. Eliminerandet av rovdjuren sköts också upp för att vi med fågelinventeringarna kan påvisa mårdhundens inverkan på den ursprungliga faunan. För att kunna visa att åtgärderna påverkar fågellivet är det viktigt att få fram siffror på fågelfaunan innan skötselåtgärderna inleds. SOTKA-finansieringen hade ännu inte börjat så föreningen sökte finansiering för GPS-halsbanden på annat håll. Jägarförbundet, Naturoch viltvårdsstiftelsen och Finlands viltcentrals region Egentliga Finland ställde upp och är förtjänta av ett stort tack. Arbetet med sändarhalsbanden inleddes i början av september i fjol norr om huvudön. Det första halsbandet sattes på en vuxen hona som fångades på Bergholm och halsband nummer två sattes på en yngre hona på Horsskär. Senare fick vi ett par halsband till och den 14 Mårdhundarna kan utmärkt väl överleva året om i skärgården. I områden där de inte jagas kan bestånden växa till oanade proportioner, som på Tunnhamn i Skärgårdshavet. Det är främst mårdhundarna som står för angreppen på fågel livet i området. Den första inventeringen i augusti avslöjade att det enbart finns mårdhund och utter i skötselområdet. På grund av betande djur är i skrivande stund ännu inte hela området genomgånget. Jägaren 6/2020 45 JA0620_book.indb 45 5.11.2020 16.16
• februari i år fick en vuxen hona på Marsskär det ena. Sålunda fick tre honor på tre grannholmar ett halsband. En mästare på överlevnad Upplägget var späckat med intressanta frågor. Kan det på ett så litet område finnas tillräckligt med föda för mårdhundar att stanna en längre tid eller är de tvungna att vandra vidare till nya områden? Får de ungar? Överlever de ända till våren? Har de nått Tunnhamn simmande eller raskat över isen? För att ta sig från Tunnhamn till nya jaktmarker måste de simma en sträcka på cirka två kilometer. Tidigare var hanarna som fått halsband i skärgården väldigt rörliga, men inte heller för deras del kunde det bevisas att de hade simmat två kilometer. Dessutom hade de mist sin partner medan vi inte hade ingripit i Tunnhamnsdjurens liv. På den viktigaste frågan – om de överlever till våren – fick vi ett entydigt svar. Det gör de. Hona 1 simmade på förhösten mellan några öar och undvek tvåans revir. För vintern slog hon sig ner på Äspskär som är ett naturskyddsområde. Hona 2 höll sig huvudsakligen på Horsskär och Fåfängskär som ligger söder om. Simträckan var inte längre än några tiotal meter. Hona 3 var den rörligaste och rörde sig tidvis i de båda andras marker, men i regel undvek även hon de andra och höll sig på Marsskär. Hösten 2019 fanns det gott om rönnbär, vilket kan vara en förklaring till att djuren överlevde. Mest förvåning väckte dock tvåan som överlevde på det fem hektar stora Horsskär och stannade där från september till juni. Ungar Halsbandsdjurens liv handlade inte enbart om överlevnad. Vi vägde dem när vi bytte halsband och de hade gått upp i vikt under hösten och mådde såpass bra att ettan och tvåan fick ungar. Viltkamerorna på Äspskär tog bilder av ungar som uppenbarligen var ettans. Hon hade sitt högkvarter där ända till juni. Såvitt känt fick hona 3 inga ungar, vilket syntes på hennes vandringar. Hon var uppenbart missnöjd med sin holme och gästade tidvis, också under längre tider, Lindören som är en liten ö väster om Äspskär. Dessutom observerade under sommaren en sommargäst på Tunnhamn en vuxen med ungar. Vi hade misstänkt att där skulle finnas flera revir eftersom halsbandshonorna aldrig satte sin fot där. Tre revir med ungar på ett så här litet område i skärgården bevisar för oss att en vanskött skärgård i värsta fall kan hysa en väldig mårdhundspopulation. Halsbandet avslöjar Det är intressant att fundera på hur det hade gått under en vinter med isar. Sannolikt hade åtminstone trean gett sig iväg liksom också de övriga i ögruppen som saknar partner eller bor trångt. Djuren med revir parar sig i februari och början av mars och om de har tillräckligt att äta så är de troligen nöjda med sina öar. Att djuren var så stationära under vintern ledde till beslutet att vintern vore den bästa tiden att jaga dem. Djuren finns på öarna där de har slagit sig ner i november-december. Om insatserna pågår i exempelvis tre-fyra dagar så är det på vintern lättare att hitta samtliga mårdhundar i ett Fågelinventeringen i Tunnhamn omfattade ett 70-tal öar. Diagrammet visar antalet häckningsrevir, men vi ska vara medvetna om att ett identifierat revir inte är liktydigt med en lyckad häckning. Mängden utplånade fågelkolonier och förstörda ägg i terrängen visar att fåglarna försöker häcka men sällan lyckas. Bilden visar hur mårdhundshonorna som fick halsband norr om Tunnhamn har vandrat. Hösten 2019 och sommaren 2020 följde vi honorna 1 och 2. Hona 3 följde vi från februari i år till slutet av augusti. Avstånden på bilden visar sträckorna som en mårdhund måste simma för att nå andra öar från Tunnhamn. silv ert ärn a fisk må s svä rta sto rsk rak e sm åsk rak e kn öls van skr att må s str an ds kat a fisk tär na grä san d 50 100 150 200 250 300 281 91 77 59 57 53 48 46 37 30 3 km 2,2 km 2,2 km 1,7 km Tunnhamn Äspskär Lindören 2 km Hona 1 Hona 2 Hona 3 Marskär Horsskär Fåfångskär Rysskobb Halsskär Tunnhamn Äspskär Morumsörarna S 44 Bilder: nimi puuttuu S 45 ok S 46 Ylempi kartta: Apskär > Äspskär r liikaa: Morumsörarna b puuttuu: Rysskobb Fågelinventeringsområde Alempi kartta: Hona 1 Hona 2 Hona 3 Äspskär eikä Apskär S 47 ok B Fågelinventeringsområde Plundrad fågelkoloni Tärn/måskoloni Jägaren 6/2020 46 JA0620_book.indb 46 5.11.2020 16.16
• område. Under den varma tiden på året rör de sig mera och avjagade öar kan få påfyllning från grannöar. På vårvintern avslöjar halsbanden dessutom reviröarna, vilket är viktigt för de kommande insatserna. Det är bra att kunna pricka in de ”heta” öarna på kartan när ett skötselområde har nått underhållsnivån. Halsbandsmårdhundarnas öde En enda halsbandshona överlevde ända till augusti då elimineringarna skulle inledas. Hona 1 dog på midsommaren på Lindören samtidigt som hona 3 befann sig på den lilla holmen. Vi misstänkte att det blev strid om reviret och att ettan förlorade kampen. Trean stannade på holmen i två dagar och åt tydligen upp ettan. När vi anlände fanns bara ryggraden kvar. Fyndplatsen låg djupt inne bland enar, vilket tyder på att den andra mårdhunden hade ätit upp den föregående revirinnehavaren i skydd av enesnåren. Normalt håller sig mårdhundar med revir på minst 100 hektar, vilket betyder att konkurrensen blir skoningslös när reviren är väldigt små. I Tunnhamn är reviren bara en bråkdel av detta. Efter ettans död tog nummer tre över Äspskär och stannade där till slutet av augusti. Hona 2 mötte sitt öde i början av juli. Hon hade fått ungar på en ö med sommarstuga och stugans ägare Projektet mot de främmande rovdjuren är inlett på fastlandet SOTKA-projektet mot de främmande rovdjuren är ett pilotprojekt för upptrappad jakt på mink och mårdhund i skärgården och på fastlandet. I slutet av augusti inleddes verksamheten i jaktvårdsföreningarna Lahtisnejden, Nokianejden och Tavastkyrö-Viljakkala. Projektet ska utveckla modeller för att få kontroll på minken och mårdhunden för att minska skadorna på sjöfågelfaunan som de båda arterna orsakar i eutrofa fågelvatten. Jaktvårdsföreningarna har utsett sina viktigaste fågelområden till jaktområden för projektet. För den egentliga jakten bildas jägargrupper som består av smårovdjursaktiva på respektive ort. I nummer 1/2021 berättar vi mera om erfarenheterna av pilotprojektet på fastlandet. Djuren spårades upp och ställdes med kunniga hundar. De fångades, vägdes, mättes och könsbestämdes. När halsbanden byttes vägdes de igen och hälsotillståndet undersöktes. ledsnade på att ha mårdhundar drällande på backen, så han fångade honan och fyra ungar i en fälla. Senare upptäckte han att det fanns en unge till på ön. Vi hade förutsett en konflikt och underrättat sommargästen om halsbandsmårdhunden och bett honom meddela oss om den påträffades död. Han hörde av sig och vi avtalade att vi hämtar halsbandet och tar med hundar och letar rätt på den återstående ungen. Jakten avkastade en vuxen hane men ingen unge. Ytterligare observationer av ungen inkom, men vi knep den först i augusti. Tydligen känner inte hundarna vittringen av ungar förrän senare på sommaren. Etappvis uti i skärgården Halsbandsmårdhundarna gav oss en uppfattning om hur arten sprider sig i skärgården. De slår sig ner på fuktiga, lundartade öar där det gärna får finnas rönn, vass och sötvatten. Sådana förhållanden skapar resurser som hjälper dem att överleva vintern. Dessutom påverkar utbudet av människoskapad föda artens val av boplats. Djuren får ungar och om det går så simmar somliga individer till nya jaktmarker. Detta inträffar sannolikt i slutet av sommaren. Om sommarflyttningen förhindras av långa simsträckor så väntar de på vinterisar. På det viset erövrar mårdhundarna skärgården bit för bit. Systematisk eliminering är det enda sättet att förhindra att mårdhunden erövrar skärgården. I områden med tät population, som i Tunnhamn, kräver detta en väldig insats. Om så bara en enda individ förblir i livet så börjar processen om igen. I skrivande stund har elimineringen inletts. Mera om detta följer i en kommande artikel. Systematisk eliminering är det enda sättet att förhindra att mårdhunden erövrar skärgården. Jägaren 6/2020 47 JA0620_book.indb 47 5.11.2020 16.16
• Så tränar du jaktbågskytte I den här artikeln fördjupar vi oss i hur man tränar jaktbågskytte och det speciella med bågskyttet. text och bilder Antti Saarenmaa P ilbågen har etablerat sig i vårt land som ett jaktvapen, i synnerhet under de senaste två decennierna efter hand som allt större vilt har blivit jaktbara med båge. Strax efter millennieskiftet blev rådjuret tillåtet och från jaktåret 2017 de övriga klövdjuren, inklusive vildsvinet, men minus älgen. När de större viltarterna blev tillåtna infördes också ett skjutprov för jaktbåge. Skjutteknikens grunder Skyttet med compoundbåge är till sin dynamik jämförbart med stående gevärsskytte på fri hand. Vid draget ankras pilhanden på lämplig plats på eller vid käkbenet. När siktet på strängen är riktigt inställt hamnar det mellan det siktande ögat och det främre siktet och bildar ett dioptersikte, alltså en typ av öppet sikte. Vid instinktivskytte använder skytten inget sikte utan träffsäkerhet utvecklas efter hand som skytten utvecklar koordinationen mellan hand och öga, vilket kräver mycket övning och systematisk träning. En fördel med bågskytteträningen värd att nämnas är att den inte kräver någon särskild skjutbana utan träningen kan försiggå på någon lämplig plats där skytten har koll på området bakom tavlan och pilar Jägaren 6/2020 48 JA0620_book.indb 48 5.11.2020 16.16
• som bommar landar på marken eller i en vall utan att utsätta någon för fara. Att träningen är så okomplicerad är en oerhört fördel eftersom det i synnerhet i början av karriären krävs aktiv och regelbunden träning för att utvecklas och bli bra. Det speciella med träningen Bågskyttet är ensidigt. Skytten siktar med det dominerande ögat och väljer högereller vänsterbåge därefter. Musklerna och lederna i vardera armen utsätts för samma belastning gång på gång, vilket betyder att intensiv träning också kräver balanserande träning och vila för att skytten inte ska drabbas av smärtor och skador. I synnnerhet i början när träningsivern står på topp är det oerhört viktigt med en förnuftig rytm i träningen. Bågskyttet belastar muskulaturen och tröttheten påverkar direkt träningens effektivitet och nytta. Skytten måste därför unna sig tillräckligt med vila, mellan både pilserierna och träningarna. En utmattad skytt lägger sig lätt till med teknikfel av olika slag. För att hålla hög kvalitet på träningen är det därför bättre att skjuta ofta men lite, än mycket på en gång. I början av karriären är några tiotal skott per träningspass en lämplig tumregel. Efter hand som skytten får rutin kan träningsvolymen öka. Nära eller långt ifrån? Det genomsnittliga skjutavståndet på bågjakt understiger 20 meter. Trots det relativt korta avståndet är det skäl att systematiskt öka avståndet på träningarna för att bli träffsäker också på mycket längre håll. Som tumregel kan tillämpas en term plockad från en nordamerikansk bågjaktstidning; “double distance training”, det vill säga att aktivt träna på ett dubbelt så stort avstånd som på jakt. Om du kan träffa en tennisboll på 40 meter så vet du att ett skott på 20 meter går på rutin. När är jag färdig? Storleken på det vitala träffområdet varierar en hel del hos arterna som får jagas med båge, men i praktiken gäller det för nästan samtliga att träffa ett mål stort som en tennisboll. Med övning och erfarenhet lär sig skytten att skjuta med rutinerad säkerhet och träffar med varje pil när han tränar. Det är vanligt att föreningar som är inriktade på bågjakt har terrängbanor med 3D-mål och sådana ger god övning och besked om skjutskickligheten. 3D-måltavlorna är realistiska djurfigurer som ger bågjägaren en uppfattning om träffsäkerheten i förhållande till storleken på det vitala träffområdet hos bytesdjuret. Dessutom får skytten övning i att sikta på en annan punkt än mitten på den vanliga runda tavlan. Det effektivaste sättet att komma i gång med träning på rätt sätt är med handledning av någon kunnig skytt. Om det finns en bågjaktseller bågskytteförening där du bor så är det ett bra sätt att träffa andra intresserade. Föreningarna hittar du bland annat på de båda förbundens webbplats: • Detfinskabågjägarförbundet: www.jousimetsastys.fi • Finlandsbågskytteförbund: www.sjal.fi Bågjakt på klövdjur kräver ett skjutprov också av bågjägare. Bågjägare placerar ofta passet uppe i ett träd. Därför är det bra att träna på branta skjutvinklar. Jägaren 6/2020 49 JA0620_book.indb 49 5.11.2020 16.17
• S olen får kinderna att glöda. En aning sommar dröjer kvar i luften fast det är september. Vi står vid en fårhage i Karleby. Betessäsongen tar snart slut och fåren flyttar inomhus. Fårhjorden består av finsk lantras och Kajanalands grå, och vårdar det traditionella landskapet, bevarar det genetiska arvet och producerar kött och ull. Landsbygdsföretagaren Satu Kumpulainen berättar om gårdsslakteriets och spinneriets verksamhet. Hon har många järn i elden och tar vara på allt som fåren ger. Bara så ni vet, flickor, så har jag ett nytt recept på er! hojtar vår ylletröjsklädda företagare med ett skratt till tackorna. Stämningen är fridfull. Även fåren verkar njuta av de sista sommardagarna. Året innan var läget ett annat. Kumpulainen fick en påringning av markägaren som bor bredvid betet. Han hade upptäckt ett dött får i hagen och ägaren borde komma dit genast. Medan samtalet pågick upptäckte grannen fler fårkroppar och det klarnade att dråparen var ett rovdjur. Vargarna ger fårfarmarna arbete Rovdjursstängslen skapar trygghet, men lindrar inte fårfarmarnas oro. text: Mirja Rantala bilder Jaakko Alalantela Vargangrepp – och världen stannade 22 döda tackor blev påträffade och rovdjurskontaktpersonen på orten identifierade två vargar som gärningsmän. Jag var chockad och världen stannade. Jag brukar placera någon beskedlig individ i varje flock för att göra flocken lättare att hantera. Så jag har en hel rad med favoriter, berättar Kumpulainen. Vid utredningen av angreppet deltog inte bara fårägaren och markägaren utan också polisen, veterinären, rovdjurskontaktpersonen och folk från jaktföreningen. En del av fåren hade dött genast, medan andra måste avlivas. Sex får hittades nästa dag ätna i skogen. Kumpulainen hade erfarenheter av en lodjursattack så hon visste vad hon skulle göra. När ett angrepp har inträffat ska man kontakta rovdjurskontaktpersonen och landsbygdsnäringsmyndigheten. Ekonomiskt bestod den största förlusten av att de dödade tackorna var dräktiga. Ersättningarna täcker enbart tackorna, men inte de ofödda lammen. De förlorade djuren var av ursprungsras och av sällsynta släktlinjer. Jägaren 6/2020 50 JA0620_book.indb 50 5.11.2020 16.17
• Att ersätta dem var värre än svårt. Enligt stödvillkoren ska de döda betesdjuren ersättas med motsvarande djur inom tio dagar. Rovdjursstängsel kräver underhåll Fotografen flyger omkring med drönaren för att få en helhetsbild av betet. När drönaren flyger lågt makar fåren fridsamt på sig. Fös dem mot stranden så får du bättre bilder, uppmanar Kumpulainen. I våras sattes ett rovdjursstängsel upp runt betet. Gården har nu ungefär 26 hektar beten med rovdjursstängsel. Inte är det så svårt att sätta upp rovdjursstängsel. Bara man kan konsten så är det egentligen ganska enkelt, uppmuntrar Kumpulainen. Isolatorerna ska man fästa redan på vintern innan tjälen går ur jorden, tipsar hon. Om man jämnar till marken med grävmaskin så går det lättare att slå gräset, vilket är den jobbigaste delen av underhållet. I början av sommaren när gräset växer som intensivast ska det slås under stängslet varje vecka eftersom den understa tråden som hindrar vargen från att gräva sig in löper bara 20 centimeter över marken. När det nu finns rovdjur och man sätter upp stängsel så undrar jag hur mycket av jobbet som kan sättas på primärproduktionens konto, frågar hon sig. Kumpulainens gård är ekologisk och betesgång hör till reglerna. Betandet fortsätter naturligtvis trots rovdjuren. Vi kliver in i hagen. Det går att krångla sig in mellan de sex trådarna bara man kommer ihåg att koppla från strömmen från de två batterierna. Kumpulainen har kompletterat det statligt finansierade stängselmaterialet med några trådar till. Hon har också två batterier. Det andra som är kraftigare skaffade hon när en viltkamera uppsatt på en stängselstolpe tog en bild av en varg. Rovdjuren har hållit sig utanför stängslet, men skapar ändå oro. Det elektriska rovdjursstängslet är ett effektivt men arbetskrävande sätt att skydda betande djur, men det är nyttigt också på ett annat sätt. Under sommaren behöver jag inte en enda gång se efter om fåren har gått genom stängslet. Idén med rovdjursstängslet är att det håller rovdjuren utanför och fåren innanför. Inte starkare än svagaste länken Flocken har gjort ett gott jobb och gräset är snaggat. Det är bara tuvorna med nässlor som inte har gått åt. Vi går en sväng runt betet och aktar oss för att trampa på fårpillren. Vi tar en närmare titt på trumman som har spärrats med stålnät. När stängslet sattes upp upptäcktes en lucka i planen: ett rör under en väg skapade en bakdörr in till betet. Stängslet är inte starkare än sin svagaste länk, konstaterar Kumpulainen. Fårskocken som drönaren har föst till stranden har fortsatt mot sitt väderskydd. De kikar nyfiket på gästerna men låter sig inte fotograferas. Till väderskyddet flydde de också i fjol, men då hjälpte inte skyddet utan de första kropparna hittades strax bredvid. Gästerna hoppar alltså över närbilderna och låter flocken betrakta läget i fred. Hur ska hon orka? Det finns också en björn som rör sig nära betet och har rivit foderbalar. Det händer att Kumpulainen funderar på hur hon ska orka. Fåren som betar längre bort gör övervakningen arbetsdryg. För mig är det otänkbart att gå och lägga mig om det på kvällen kommer ett larm från en viltkamera, så jag kör dit och kollar att djuren och stängslen är okej, berättar Kumpulainen. Vi krånglar oss mellan trådarna ut från betet och knäpper på strömmen igen. Sommaren gick utan attacker. Till våren vankas mera stängselbyggande och underhåll. I planerna ingår också att prova på nya avskräckningsmetoder. Betesgången fortsätter tills vidare i Karleby. Finlands viltcentral har rovdjursstängsel som kan rekvireras kostnadsfritt. • Ersättningsvärdet på djuren som ska stängslas in ska överstiga värdet på stängslet (2 500 €/km). • Möjligheten att beviljas ett stängsel beror på betesdjurens art, rovdjurstätheten och skadeutvecklingen i området. • Det är djurhållaren som ska sätta upp stängslet och underhålla det. • Projektet Varg LIFE undersöker med en enkät riktad till djurhållare vad det kostar att förebygga rovdjursattacker, testar nya metoder för att förhindra skador och erbjuder rovdjursstängsel. www.susilife.fi Ett korrekt uppsatt och underhållet rovdjursstängsel skyddar effektivt. Jägaren 6/2020 51 JA0620_book.indb 51 5.11.2020 16.17
• Ett nätverk av rastplatser som fågelreserver M ed rastplatser för sjöfåglarnas höstflyttning avses här enskilda platser och helheter av platser där vi minimerar störningar av alla slag under hösten. Syftet med rastplatserna är att fördröja sjöfåglarnas höstflyttning så att den inte börjar för tidigt. Både forskningen och fältet har konstaterat att mängderna sjöfåglar hastigt minskar efter den 20 augusti då andjakten börjar. Den landsomfattande inledningen på jakten utlöser en tidigarelagd flyttning, till och med veckor före den naturliga tidpunkten. En betydande del av de flygfärdiga fåglarna söker sig då till samlingsplatserna därifrån de olika arterna flyttar vidare till sina övervintringsområden. Merparten av avskjutningen längs flyttvägen sker i övervintringsområdena Om det här i landet skulle finnas fler naturliga eller anlagda livsmiljöer av hög kvalitet där fåglarna inte blir störda på hösten så kunde fåglarna stöda sig på de här platserna när de förbereder sig för flytten. Då skulle den normala jakten kunna fortsätta längre än vad som nu är fallet på de övriga sjöfågelobjekten inom området. Erfarenheten visar att det knappt alls Pilotprojektet för ett nätverk av rastplatser ingår i sjöfågelprojektet SOTKA text Veli-Matti Pekkarinen bild Heikki Helle 52 Jägaren 6/2020 JA0620_book.indb 52 5.11.2020 16.17
• blir några förändringar i den totala avskjutningen och säsongen skulle bli längre medan fåglarna förbereder sig för flyttningen på orten där de har blivit födda. Dessutom skulle genomflyttande fåglar också samlas där. Enligt utländska modeller Syftet med pilotprojektet är att inhämta internationell information om och erfarenheter av rastplatser. I täten för arbetet med rastplatser går Danmark, men information om hur systemet fungerar och resultaten finns även andra länder. Utifrån erfarenheterna av samarbetsnätverket inleds under hösten en utbildningsoch informationsverksamhet riktad till markägare, jägare och intressegrupper. Verksamhetssättet som tillämpas i här i Finland bygger på att rastplatserna anläggs frivilligt och genom de berörda parternas egen aktivitet. Intresserade kan därför ta direkt kontakt med projektarbetarna. Se organisationernas projektetsidor på nätet för ytterligare information. SOTKA-projektet för rastplatser Jordoch skogsbruksministeriet finansierar ett tvåårigt projekt där Finlands Jägarförbund och BirdLife Finland deltar. Projektet ska skapa samarbete och ett nätverk. Bägge organisationerna har anställt sjöfågelexperter. Pilotprojektet ska till en början på frivillig bas grunda Kontaktuppgifterna till det tvååriga projektets sjöfågelexperter: Veli-Matti Pekkarinen, Finlands Jägarförbund rf,050 472 8724, veli-matti.pekkarinen(a)metsastajaliitto.fi. Heikki Helle, BirdLife Finland rf, 010 406 6209, heikki.helle(a)birdlife.fi. YTTERLIGARE INFORMATION: Finlands Jägarförbund, projektsidorna: metsastajaliitto.fi BirdLife Finland, projektsidorna: birdlife.fi/suojelu/alueet/hairintavapaa-verkosto/ Jordoch skogsbruksministeriet, SOTKA-projektet: mmm.fi/sv/sotka-projektet 25 rastplatser för höstflyttningen. Utifrån erfarenheterna ska nätverket därefter utvidgas till att omfatta hela landet. Ett informationspaket på temat ska också sammanställas för intresserade. Jägaren 6/2020 53 JA0620_book.indb 53 5.11.2020 16.17
• V ästra Nylands jaktvårdsförening bildades av de tidigare Hangöudds, Ekenäs, Tenala, Karis, Pojo, Ingå-Snappertuna och Sjundeå jvf. Verksamhetsområdet är synnerligen stort och sträcker sig från spetsen på Hangö udd till Kyrkslätt i väster. Den gemensamma nämnaren för jv-föreningarna är tvåspråkigheten och närheten till kusten, vilket har bidragit till en friktionsfri samgång. I bakgrunden finner vi också 2009 års kommunsamgång då städerna Ekenäs och Karis samt Pojo kommun bildade Raseborgs stad. Före sammanslagningen av jaktvårdsföreningarna verkade fem jaktvårdsföreningar inom Raseborgs stad. Enligt viltförvaltningslagen ska en jv-förenings verksamhetsområde i princip omfatta en eller flera kommuner. Deltidsanställd verksamhetsledare sköter byråkratin Tanken på en samgång föddes dock redan före kommunsammanslagningarna och blev ännu starkare när Jägarnas Centralorganisation med sina distrikt förenades till Finlands viltcentral. När det administrativa elementet växte förändrades också jaktvårdsföreningarnas roll. Att koncentrera flera föreningars byråkrati till ett enda skrivbord betraktades som den förnuftigaste lösningen. Dessutom ville man förbereda sig för framtiden. Vi måste kunna se 10-20 år framåt i tiden. Folk flyttar från orten och det gör det svårare att binda sig till en förenings verksamhet, konstaterade förra ordföranden för Ingå-Snappertuna jaktvårdsförening, Otto von Frenckell, i en intervju i fjol höstas. En arbetsgrupp bestående av aktiva inom de samgående jv-föreningarna bildades och började driva projektet framåt, bland annat genom att låta göra en utredning av förutsättningarna för en samgång. Utredningen bekräftade tanken att en anställd verksamhetsledare vore den bästa lösningen för en hållbar verksamhet. Jordoch skogsbruksministeriet hade Jätten i södra Finland Samma verksamhet men bara 1/7 av byråkratin Västra Nylands jaktvårdsförening har under sitt första verksamhetsår varit föremål för särskild uppmärksamhet eftersom den uppstod när sju jaktvårdsföreningar slogs ihop till en förening som med sydfinska mått mätt är oerhört stor. text och bild Valto Kontro Västra Nylands jaktvårdsförening är med sydfinska mått mätt en stor förening, både till arealen och medlemsantalet. Jägaren 6/2020 54 JA0620_book.indb 54 5.11.2020 16.17
• samma syn på saken och beviljade samgångsprojektet en treårig projektfinansiering som bland annat täcker anställandet av en verksamhetsledare på deltid. I fjol höstas började arbetsgruppen leta efter en verksamhetsledare att anställa för den nya föreningen. Några kandidater vaskades fram, bland dem Tomas Randström från Bromarv som slutligen utsågs. Mitt intresset för uppgiften tog avstamp från jaktintresset. Jag ville jobba med någonting som kändes viktigt för mig, berättar Randström. För jägarna är förändringen liten För jägarna skulle den synliga förändringen vara så liten som möjligt. I praktiken innebar det att samlicenserna fortsatte som förut och att skjutbaneoch SRVA-verksamheten behöll sin lokala förankring. Några av föreningarna hade skjutbanor och där överfördes ägandet till separata skjutbaneföreningar. Även om jv-föreningen inte administrerar skjutbanorna så fortsätter skjutproven som förut. Samlicensområdena ändras inte heller. Men vi har haft fnurror på tråden mellan SRVA och polisen. Det har hänt att polisen ringer till Hangö när en viltolycka har inträffat i Sjundeå, men vi jobbar på att lösa det. Enligt Randström har man fått rätt lite kommentarer om själva samgången, vilket betyder att föresatsen att jägarna ska se minimalt med förändringar kan betraktas som uppfylld. Besvärligheter har förstås uppstått och som den största kan betraktas begränsningarna med anledning av coronapandemin. Möten och andra arrangemang måste ordnas på distans, vilket har försvårat jobbet för den nya verksamhetsledaren ovanpå allt annat nytt som han har haft att lära sig. Trots begränsningarna har Västra Nylands jaktvårdsförening kunnat öka satsningarna på bland annat ungdomsverksamheten. Representanter för föreningen har – med hänsyn till coronabegränsningarna – bland annat ordnat evenemang för skolelever som presenterar jakten och viltvården. Föreningen anser det vara viktigt för jaktens framtid att man rekryterar nya jägare. Frivillig samgång får stöd Den senaste tidens sammanslagningar av jaktvårdsföreningar har gjorts inom Finlands viltcentrals projekt för frivillig samgång. Projektet har mycket riktigt burit frukt; utöver Västra Nyland har sex nya föreningar grundats med stöd av projektet. Etelä-Soisalo inledde verksamheten i fjol och de övriga i år. Jord och skogsbruksministeriet har stött samgångsprojekten med särskild finansiering för att etablera verksamheten. Ministeriet uppmuntrar fortsättningsvis jaktvårdsföreningarna att skärskåda sin egen situation med tanke på eventuella samgångsbehov. Just nu pågår ansökningstiden för projektfinansiering där jv-föreningar som planerar en sammanslagning kan ansöka om särskild finansiering för att exempelvis utreda förutsättningarna för en samgång. Även Finlands viltcentral erbjuder hjälp. Föreningar som funderar på en samgång uppmuntras att kontakta sitt regionkontor – inga frågor är för små! Tack vare Västra Nyland och de andra samgångsbildade jv-föreningarna är tröskeln för en samgång idag Jätten i södra Finland Samma verksamhet men bara 1/7 av byråkratin sannolikt lägre än för några år sedan. Projektet har gett oss mera erfarenheter av förutsättningarna för sammanslagningar. Randström har ett budskap till de föreningar som planerar en sammanslagning. Planera hela processen med omsorg. Det är det enskilt viktigaste rådet som jag har att ge. KITEEN NIVUNGIN METSÄSTYSALUEEN VUOKRAUS UPM-Kymmene Oyj tarjoaa vuokrattavaksi n. 4 200 ha:n suuruisen Nivungin metsästysalueen Kiteellä. Lisätietoa: www.upmbonvesta.fi Verksamhetsledaren Tomas Randström jagar ivrigt, bland annat med sin hund Kira. Jägaren 6/2020 55 JA0620_book.indb 55 5.11.2020 16.17
• Älgjakten står för en avsevärd del av vilthushållningens omsättning i vårt land. text Janne Artell, Jani Pellikka, Tuija Lankia bild Tero Kuitunen N yttan som en jaktdag avkastar skapar ett värde för älgjägaren som kan mätas i pengar och är större än utgifterna. Webbenkäten riktad till älgjägare som Naturresursinstitutet gjorde hösten 2019 hjälper oss att fastställa detta värde och vad det består av. Gränsdragningen för utgifterna Att hobbyer kostar är ingen nyhet. Älgjägare sparar sällan på kvitton för utgifter eller räknar ihop dem efter jaktdagen. Eller väger kvittona mot det som jaktdagen givit. Det avgörande är att jakten upplevs som värd besväret och utgifterna. Men samhället är intresserat av penningflödet och jaktens värde. Det kan bestämmas via flera faktorer, som de uppskattade utgifterna, värdet på köttet och den upplevda ekonomiska nyttan. Samtidigt måste vi dra en gräns för vad som kan inkluderas i beräkningarna. Det blir svårare att hänföra kostnader till en älgjaktsdag när vi flyttar fokus från korttidsutgifterna (jakttillstånd, patroner, reseoch levnadskostnader) till långtidsutgifterna (större anskaffningar som bil, fritidsbostad). Å andra sidan måste vi dra gränser också för det som älgjakten ger. Hur och i vilken omfattning ska vi beakta sådant som värdet på naturupplevelserna och gemenskapen, eller beräkna jaktens andel av en längre resa om den bara ingår som en del av resan? En nyligen gjord undersökning undersöker i synnerhet värdet på dagsresor, vilket är vad nästan 90 procent av svararna gör. Här inkluderades enbart utgifter för den specifika resan, vilket betyder att uppskattningen är en underskattning av älgjaktens totala penningflöde och värde. Utgifterna för resor med egen bil Bara en knapp tredjedel av svararna hade ett begrepp om jaktdagens utgifter. I genomsnitt lade jägarna ut nästan 21 euro per dag. Resorna med egen bil utgjorde den största utgiftsposten. Bara fem procent åkte på något annat sätt. Utgifterna för boendet på resor med övernattning uppgick i genomsnitt till 29 euro per dygn för dem som uppgav sina övernattningskostnader. Det här innebär en genomsnittlig boendekostnad på 95 euro per resa för resor med övernattning (tabell 1). De låga boendekostnaderna pekar på att jägarna oftast övernattar hos bekanta, släktingar eller i egen stuga eller bostad. En genomsnittlig älgjägare lägger ut 20,62 euro om dagen och jagar 13 dagar under en säsong, vilket innebär att de 111 900 älgjägarna som har betalat jaktvårdsavgiften skapar ett årligt penningflöde på cirka 30 miljoner euro. Ändå är detta en underskattning eftersom summan inte inkluderar långtidsanskaffningar. Älgjakten skapar avsevärd nytta för jägarna Älgjaktens ekonomiska värde för jägaren kan mätas med konsumentöverskottet, som definieras som skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är villiga att betala för en vara (smärtgränsen) och vad de faktiskt betalar. Om vi använder resekostnaderna som Älgjaktsdagens ekonomiska värde för jägaren Jägaren 6/2020 56 F rskning JA0620_book.indb 56 5.11.2020 16.17
• svararna själva uppger som den uppskattade kostnaden för en jaktdag eller alternativt fastställer resekostnaden utifrån den angivna sträckan och tidsåtgången för resan så ger modellen ett årligt nyttovärde i spannet 150 till 300 miljoner euro. Men inte heller det här värdet täcker det totala värdet på älgjakten eftersom det enbart bygger på verifierbara resekostnader. Älgjaktens värde förblir således okänt, men undersökningen har gett oss en välgrundad uppfattning om nyttans storleks klass och betydelse för samhället. Vi berättar mera om den här artikelseriens bakgrund, modeller och antaganden i en rapport som Naturresursinstitutet publicerar inom kort. Skribenterna önskar tacka jägarna som har svarat på frågorna. Penninganvändningen på älgjakt SAMTLIGA SVARARE ENBART SVARARE SOM UPPGETT UTGIFTEN Alla resor Dags­ resor Med över­ nattning svarare (alla resor) Alla resor Dags­ resor Med över­ nattning svarare (alla resor) Resor 18,30 € 6,60 € 62,40 € 4490 67,80 € 39,46 € 94,96 € 1212 Boende 3,32 € 0,26 € 14,82 € 4490 87,06 € 54,41 € 90,66 € 171 Jaktutrustning 5,24 € 1,83 € 18,13 € 4490 82,92 € 64,76 € 92,79 € 284 Livmedel 13,15 € 3,62 € 49,07 € 4490 48,56 € 21,78 € 73,72 € 1216 Övriga inköp 3,32 € 1,18 € 14,13 € 4490 47,49 € 33,10 € 54,99 € 368 Sammanlagt 43,91 € 13,47 € 158,54 € 4490 149,13 € 70,92 € 230,47 € 1322 Den genomsnittliga penninganvändningen på den senaste älgjaktsresan, fördelat på samtliga älgjägare (även dem som uppgav euro i utgifter) och dem som uppgav enbart verifierbara utgifter. Jägaren 6/2020 57 JA0620_book.indb 57 5.11.2020 16.17
• Karelska jakttraditioner blev finländsk jaktkultur För cirka 80 år sedan gick de karelska jaktmarkerna förlorade. Hur såg då jakttraditionerna ut i det avträdda Karelen? TexT Reijo Orava Bilder Finlands Jaktmuseum Säljakten i Finska viken och Ladoga utgjorde ett särdrag i den karelska jaktkulturen. Sälarna konkurrerade med fiskarna, vilket bidrog till den intensiva jakten. Jakten började organisera sig På 1800-talet uppstod tanken att skydda viltet och organisera jakten, liksom även de första jaktföreningarna. Men först när Finland hade lösgjort sig från Ryssland började jaktföreningar bildas, främst bland de högre samhällsskikten i städer och kyrkbyar. Utvecklingen tog fart på allvar sedan Finlands jägarförbund grundats 1921. Tre av de elva grundande föreningarna fanns i Viborg. Tack vare förbundets rådgivande verksamhet började föreningar uppstå också på landsbygden och i slutet av 30-talet fanns det åtminstone 56 jaktföreningar i det numera avträdda Karelen. Följande milstolpe kom med 1934 års jaktlag. Där stadgades att jaktvårdsföreningar skulle grundas, vilket även skedde i Karelen. Men när vinterkriget bröt ut hade verksamheten knappt ens börjat. I början av 1900-talet var de jaktliga förhållandena i det numera avträdda Karelen väldigt varierande. Näset var tätt bebodd jordbruksbygd. Älgar och stora rovdjur var så sällsynta att observationer rapporterades i pressen. Jakten handlade om småvilt och var till övervägande del en söndagssyssla. Ladogakarelen och Gränskarelen var däremot skogsdominerade och glest bebodda, till och med ödemarker. Där fanns rovdjur och älgar, åtminstone så det räckte till för tjuvjakt. För många familjer var jakten betydelsefull i kosthållet och specialiserade pälsjägare sålde vidare till kringresande uppköpare och gjorde sig stora förtjänster. Ekorrarna, rävarna och mårdarna var med dagens mått mätt sällsynta. Det var nödvändigt att minska på de stora rovdjuren. I slutet av 1800-talet rörde sig de skickligaste jägarna ända till Åbo som rådgivare vid vargjakt. På björn tjänade man bäst på att sälja jakter till herrskapsjägare. På vårvintern anlände penningstarka gäster ända från Helsingfors och utlandet för att jaga björn. I björnjakten i Näätäjoki i Loimola 1929 deltog bland annat herrarna Jansson och Ekman, forstmästarna Krook och Multamäki samt apotekare Durchman. Tikka T3X TAC A1 .223 Musta tukkinen tarkkuuskivääri. Hinta 1699€ Tikka T1X Pienoiskivääri 17HMR 22lr. Hinta alkaen 599 € Myös pakettina ja vasen kätinen 17HMR. Tikka T3X Lite Veil 308 Tyylikkäällä Veil Camon Alpine-kuosilla ja Ceracote-pinnoitteella. Hinta 1645 € Steiner Ranger 3-12x56 Baikal 94-Express 9,3 x 74R Tuplakivääri. Hinta 499 € OULUN ASE OY Planeettatie 5, 90440 KEMPELE | Puh. 08-516 370 | info@oulunase.com | Liike auki ark 10–18 ja la 10–14 | Verkkokauppa www.oulunase.fi VUODEN SAKOKAUPPIAS Sako Powerhead TSX 308 ja 30-06 20ptr Hirvensurma ja täyskupari luoti! 899,39 90 OULUN ASE Benelli SBE2 12/89 26” piippu, musta ja MAX4-camo kuvio. Hinta 1590€ Franchi Affinity 3 Elite Pro Bronze, 12/76 puoliautomaatti haulikko. Hinta 949 €. Tämä uutuus FRANCHI -aselaukussa vain meiltä! Sako S20 Hunter 6,5 Creedmoor. Hinta 1999 € Sako S20 on asealan kovin uutuustuote vuodelle 2020! Jägaren 6/2020 58 JA0620_book.indb 58 5.11.2020 16.17
• Den jaktliga utvecklingen och organiserandet följde samma banor i Karelen som i övriga Sydfinland. Kriget avbröt karelarnas jagande För de evakuerade rådde svaga jaktliga förutsättningar. Det rådde brist på utrustning och jaktmarker eftersom många hade lämnat kvar jaktgevären i hembygden. Inte heller räckte de nya markerna till för jakt. Under kriget gick jaktföreningarna på sparlåga. Efter kriget avvecklades några på ett sista medlemsmöte, men åtminstone två Viborgsföreningar fungerar fortfarande. Deras jaktmarker låg i Luumäki innanför dagens östgräns så föreningarna kunde fortsätta verksamheten trots att hemstaden hade gått förlorad. De karelska jägarna smälter in Många återskapade sina jaktmöjligheter genom att gå med i jaktföreningen på den nya hemorten eller grunda en ny. Det här bidrog till den starka organiseringsvåg som började på 50-talet och höll i sig i ett par decennier. De moderna jv-föreningarna grundades för att utveckla samarbetet på sockennivå. Jägarna ute i byarna grundade en enorm mängd nya jaktföreningar. Syftet var att utveckla viltvården och jakten, och sätta stopp för tjuvjakt och egenhandsrätt. Man strävade till förnuftig jakt och att skapa enhetliga jaktområden. Och jägarna lyckades fint med detta. Efter mitten av 1900-talet inledde älgarna en uppgång som ingen tidigare ens hade kunnat drömma om. Vad finns kvar av jaktkulturen i det avträdda Karelen? Den enhetliga finländska jaktkulturen har sedan kriget befunnig sig i en så kraftig och gynnsam utveckling och förnyelse att det är omöjligt att avgöra varifrån den har hämtat sina drag. Karelarnas sociala gemenskap, tolerans genom dyrköpta erfarenheter och humor är drag som har hjälpt oss att utveckla jakten. Motsvarande organisationsgrad har inte funnits förut. De finländska jägarna har tillsammans skapat en ny kultur. Medlemmar i föreningen Viipurin riistamiehet under ett drevprov i Luumäki. Tikka T3X TAC A1 .223 Musta tukkinen tarkkuuskivääri. Hinta 1699€ Tikka T1X Pienoiskivääri 17HMR 22lr. Hinta alkaen 599 € Myös pakettina ja vasen kätinen 17HMR. Tikka T3X Lite Veil 308 Tyylikkäällä Veil Camon Alpine-kuosilla ja Ceracote-pinnoitteella. Hinta 1645 € Steiner Ranger 3-12x56 Baikal 94-Express 9,3 x 74R Tuplakivääri. Hinta 499 € OULUN ASE OY Planeettatie 5, 90440 KEMPELE | Puh. 08-516 370 | info@oulunase.com | Liike auki ark 10–18 ja la 10–14 | Verkkokauppa www.oulunase.fi VUODEN SAKOKAUPPIAS Sako Powerhead TSX 308 ja 30-06 20ptr Hirvensurma ja täyskupari luoti! 899,39 90 OULUN ASE Benelli SBE2 12/89 26” piippu, musta ja MAX4-camo kuvio. Hinta 1590€ Franchi Affinity 3 Elite Pro Bronze, 12/76 puoliautomaatti haulikko. Hinta 949 €. Tämä uutuus FRANCHI -aselaukussa vain meiltä! Sako S20 Hunter 6,5 Creedmoor. Hinta 1999 € Sako S20 on asealan kovin uutuustuote vuodelle 2020! Jägaren 6/2020 PB JA0620_book.indb 59 5.11.2020 16.17
• Björnjakten avlöpte som planerat Under höstens stamvårdande jakt fälldes 342 björnar. 289 dispenser hade beviljats och dessutom en regional kvot på 95 björnar i renskötselområdet. Antalet dispenser och fällda björnar var det största någonsin. text Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter bild Hannu Huttu E tt klart större antal dispenser än förut beviljades för östra Finland där björnstammen är tätast. Syftet med att koncentrera dispenserna till landets östra delar var att hejda tillväxten eller minska stammen. I övriga delar av landet var avsikten att bevara stammen på befintlig nivå eller öka den. Höstens jakt nådde de uppställda målen. I Norra Karelen blev samtliga beviljade dispenser hastigt använda. Bytet blev rekordstort, hela 163 björnar. Likaså var de 32 björnarna i Sydöstra Finland och de 12 i Norra Savolax fler än någonsin i respektive region. I övriga delar av landet söder om renskötselområdet fälldes sammanlagt 64 björnar. Den västligaste fällningen gjordes i Virdois i Norra Tavastland. Inom renskötselområdet fälldes sammanlagt 71 björnar; 16 i det västra kvotområdet och 55 i det östra. Den stamvårdande björnjakten 2020 Viltcentralsregion Den stamvårdande björnavskjutningen Lappland (renskötselområdet) 29 Uleåborg (renskötselområdet) 22 Kajanaland (renskötselomr) 20 Uleåborg (utanför renskötselområdet) 2 Kajanaland (utanför renskötselområdet) 15 Sydöstra Finland 32 Södra Savolax 34 Mellersta Finland 11 Österbotten 1 Norra Tavastland 1 Norra Karelen 163 Norra Savolax 12 RENSKÖTSELOMRÅDET SAMMANLAGT: 71 ÖVRIGA LANDET SAMMANLAGT: 271 HELA LANDET SAMMANLAGT: 342 Jägaren 6/2020 60 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser JA0620_book.indb 60 5.11.2020 16.17
• JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Utfodring med säd förvandlar andjakten till shooting J aktens sociala och kulturella hållbarhet får allt mera uppmärksamhet i samhället. Det är utmärkt att jakten, viltet och naturen intresserar fler än jägarna. Ett av målen i regeringsprogrammet är ju att låta naturens håvor skapa tillväxt och välmående. Därför ska också jakten utvecklas som en naturhobby. Det har blivit vanligt att utfodra med säd vid sjö­ fågeljakt, vilket ökar utsikterna till att fälla enormt mycket fågel. Den här utvecklingen har gynnat den kommersiella jakten. Det har anlagts ett stort antal utfodringsplatser och i värsta fall har verksamheten fått drag av kapprustning när folk tippar tusentals kilo säd i sjön. Detta samtidigt som samtliga sjöfågelstammar har vänt nedåt. Vid utfodringarna skjuts också hotade arter som bläsand och stjärtand. För jaktkulturen och den sociala hållbarheten är detta en utveckling på både gott och ont. Den stor­ skaliga utfodringen lockar änder från ett stort område, vilket leder till en ännu ojämnare fördelning av jakt­ möjligheterna. Dessutom kan utfodrandet försvaga jägarnas jakt­ liga kunnande eftersom jakten inte kräver förmåga att hitta viltet. De som inte deltar i utfodrandet – ofta ungdomar – blir utestängda. Vilket vid närmare efter­ tanke kan vara lika så bra. När vadarbyxorna byts till crocs och hjullastare för­ vandlas andjakten till shooting. Även om utvecklingen rullar på så är den inte alltid hållbar. Om vi inte styr den så kan den slå in på villovägar. Anteckna alltid bytet efter fällningen Anteckna samtliga fällningar i appen Oma riista genast efter det fällande skottet. Då sköter du samtidigt också de obligatoriska fällningsanmälningarna. E fter fällningen ska du inom sju dagar göra den lagstadgade fällningsanmälningen till Finlands viltcentral för rådjur, vildsvin, iller, sädgås, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. För brunand och småskrake råder ett tidsbestämt jaktförbud. En fälld gråsäl ska anmälas senast den tredje vardagen efter fällningen. På utbildningswebbplatsen viltinfo.fi finns anvisningar i ord och bild för anmälningen. Du kan kontrollera din lagstadgade fångstanmälan i webbtjänsten Oma riista 24 timmar efter registreringen. Anmälningarna finns under funktionen Bytesregister. Lodjursjakten börjar första december Finlands viltcentral har beviljat 314 stamvårdande dispenser för jakt på lodjur. Det är fler dispenser än året innan. D e stamvårdande dispenserna riktades främst till Södra och Norra Savolax, Kajanaland och Södra Tavastland. I de här regionerna är lodjursstammen störst eller har vuxit kraftigt. För landet söder om renskötselområdet beviljades 307 dispenser. Syftet med den stamvårdande jakten är att stabilisera stammen och bevara lon som en människoskygg art. Det finska sättet att reglera lodjursstammen har visat sig fungera. Finländarna har en positiv inställning till lodjuret och systemet för uppskattning av stammen som bygger på frivilliga observationer är landsomfattande och fungerar. Även skadorna som lodjuren orsakar är välkontrollerade. Tack vare den stamvårdande jakten bevarar vi dessutom ett stycke värdefull inhemsk jaktkultur. Naturresursinstitutet uppskattar att det här i landet finns mellan 2065 och 2170 lodjur äldre än ett år före jaktsäsongen. Den uppskattade storleken på stammen har sedan fjolåret vuxit med drygt 200 individer. I fjol fanns det cirka 400 lodjurskullar i landet. I renskötselområdet inleddes lodjursjakten den första oktober. Finlands viltcentral beviljade sju stamvårdande dispenser för lodjur i renskötselområdet. K lumn Jägaren 6/2020 61 JA0620_book.indb 61 5.11.2020 16.17
• 10_Laatikonteksti_nega Metsäkanalinnut xxxxxxx xxxxx TEERI WELLINGTON 4 kpl teeren rintafileitä 8 kpl parmankinkkuviipaleita 1 iso paketti voitaikinaa 150 g tuoreita herkkusieniä 1 tl tuoretta timjamia, hienonnettuna 20 g voita 2 tl balsamietikkaa 2 keltuaista 2 dl punaviinikastiketta 100 g tankoparsaa 100 g porkkanoita Suolaa ja pippuria Hienonna sienet mahdollisimman pieniksi muruiksi veitsellä tai monitoimikoneessa. Paista sienimurut pannulla voissa ja lisää joukkoon hienonnettu timjami sekä balsam KÖTTPIROG PÅ HJORT FÖR FYRA PERSONER 800 g malet hjortkött 2 st gula lökar, skalade och finfördelade 50 g smör 100 g g kokt ris (torrvikt) 4 st ägg, hårdkokta och skalade 200 g creme fraiche 120 g smetana 2 pkt smördeg (á 500 g, färdigt i plattor) Salt och malen kryddpeppar Bryn det malda hjortköttet och löken i en stekpanna. Salta och krydda generöst med kryddpeppar, och skrapa ner i en stor omrörningsskål. Tillsätt det kokta och avrunna riset, de finfördelade hårdkokta äggen, creme fraichen och smetanan. Rör om till en jämn massa. Avsmaka och krydda vid behov med salt och kryddpeppar. Kavla ut smördegen till en jämn platta på en ugnsplåt med bakplåtspapper. Bre ut fyllningen jämnt på degen och kavla en smördegsplatta till att lägga ovanpå. Jämka ihop smördegsplattornas kanter och tryck ihop dem. Pensla degytan med vispad äggula och stek i ugn på 180 grader i 30–40 minuter eller tills degen har fått en vacker brun färg. Ta plåten ur ugnen och låt den svalna en stund. Skär pirogen i bitar och avnjut den på stående fot eller spara den till matsäck på nästa jakt. Servera med köttbuljong. bilder Elina Himanen Det här är min egen favorit när jag är ute och jagar, och jag lagar den jämt. Ofta blir köttpirogen uppäten med en gång, men visst har jag också lyckats spara pirog till matsäck. Själv sörplar jag i mig köttbuljongen kryddad med sherry direkt från koppen medan andra häller buljongen på pirogen och avnjuter den på sådant vis. Jägaren 6/2020 Mat n 62 Följ Akseli Herlevi på Instagram: @akseliherlevi SOM TIDNINGEN JÄGARENS VILTKOCK HUSERAR TOP CHEF-VINNAREN, ”MISTER NAUGHTYBRGR” AKSELI HERLEVI. HAN ÄR INBITEN JÄGARE OCH TROLLAR FRAM RECEPT TILL VILTDELIKATESSER SOM FÅR SNÅLVATTNET ATT RINNA. JA0620_book.indb 62 5.11.2020 16.17
• STAGHEAD BURGER 4 st Vasa Naughty BRGR-semlor 600 g malet hjortkött 4 st skivor Naughty BRGR cheddarost 2 gula lökar, skalade och skivade 2 dl Naughty Base Aioli 100 g mjukt smör 1 msk färsk finfördelad timjan 50 g soppar, stekta och finfördelade 1 dl Jägermeister eller liknande örtlikör 2 dl coladryck 3 dl ketchup 0,5 dl worcestershire-sås 1 msk socker 50 g smör 0,5 tsk salt 1 dl saltgurka i skivor Salt och peppar Tillsätt örtlikören, coladrycken, ketchupen, worcestersåsen, sockret och smöret i en kastrull. Sjud i fem minuter och ställ åt sidan. Rör ihop 2 dl Base Aioli och 0,5 dl örtbbq-sås och ställ i kylen. Grilla lökskivorna i het panna eller grill och lägg i en liten kastrull. Tillsätt resten av ört-bbq-såsen och låt dra. Rör ihop det mjuka smöret, den finfördelade stekta svampen och timjanen. Forma det malda köttet till fyra lika stora biffar som passar till semlorna och krydda med salt och peppar. Grilla biffarna 3-4 minuter per sida på het grill eller i het panna. Lägg en matsked soppsmör mitt på varje stekt biff och lägg en ostskiva ovanpå. Lägg biffarna med ost och alltihop på en ugnsplåt med bakplåtspapper och värm i några minuter i ugn på 180 grader tills osten har smultit och täckt överraskningen, dvs soppsmöret. Stek semlorna i ugn på 180 grader i ett par minuter eller värm dem på het grill. Plocka ihop burgarna med ingredienserna i receptet och njut! Den här burgern har varit en av de populäraste säsongrätterna på mina Naughty BRGR-restauranger och därför delar jag gärna med mig av receptet! Knorren med burgaren är en överraskning; svampsmöret på soppar som du kan göra på förhand och lägga i frysen bara du formar det till exempelvis en stång och slår in det i bakplåtspapper och folie. Logon på etiketten på likören Jägermeister kallas Staghead och av den har burgaren fått sitt namn. 63 Jägaren 6/2020 JA0620_book.indb 63 5.11.2020 16.17
• Sothönan är trind, mattsvart och räknas till strandhönsen. Vingarna är rundade i spetsen och fötterna grågröna med simflikar på tårna. Den vita näbben och pannskölden syns tydligt. Unga individer är brungrå. Strupen och halsens överdel är ljusa. Vuxna har röda ögon medan unga har bruna. Sothönan häckar och lever i näringsrika fågelvatten och vid kusten i södra och mellersta Finland ända upp till Uleåborg. I april-maj lägger honan 6-12 sandfärgade mörkprickiga ägg. Båda könen ruvar. Boet är gjort av vattenväxter och ligger dolt i vassen. Under häckningen är sothönan aggressiv och jagar bort andra sjöfåglar från boets närhet. Höstflyttningen börjar i mitten av augusti och pågår långt in på hösten. Övervintrar i Västeuropa, Sydskandinavien och på Åland. ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Sothöna Fulica atra Eurasian coot / Nokikana Föda Vattenväxter och ryggradslösa smådjur. Vinge Ägg Källa: Lintuatlas.fi Insekter Unge Ryggradslösa djur Vattenväxter Den årliga avskjutningen 0,6–1,2 g 70 –8 cm 36–42 cm Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Helsvart fjäderdräkt Vuxna har röda ögon Uppfloget Vit näbb Vit pannsköld Simflikar på tårna Svarta och grågröna ben Breda vingar med runda spetsar Sothöna Rörhöna fridlyst Vattenrall fridlyst 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Tusen sothönor 00 08 04 12 16 14 10 06 02 18 190–490 g 75–190 g Kg 0,6–1,2 g Kg C M Y CM MY CY CMY K Nokikana_svenska.pdf 1 31/10/2020 12.06 Jägaren 6/2020 64 JA0620_book.indb 64 5.11.2020 16.17
• KONSERVATORER Fiskar. Studio Antti Saraja Oy, 0400 712 149. Pasi Ahopelto, 040 056 7078, lehonpaja.net. Esa Kemppainen, www.trofeet.fi, 050 5630 169, Mattilantie 56, 12450 Vähikkälä. Studionaturalia.fi ,Järvenpää. Markku Haapaniemi, Teuva, m.a.haapaniemi@gmail.com, 0500 360 962. Jag stoppar upp fiskar, fåglar och däggdjur. Juhani Hirvonen, tfn 045-3303 417. Suomen eläintäyttämö, Vanda, tfn 040 5015 166. TILL ER TJÄNST Obs! Vi servar och reparerar vapen. YLÖJÄRVEN ASETARVIKE. Tfn 040 7188 170. Lägg dina planer i blöt > anlägg en våtmark! Våtmarksplanering, Juha.Siekkinen@ kosteikkomaailma.fi, tfn 040 413 9606. Jägare hallå! Vi gör hattar, handskar, västar, pälsar av era skinn. Med yrkeskunskap. Tfn 050 5004 233. Pälsberedningstjänst R HALKOLA BROKER, tfn 040 5278 219. SÄLJES Begagnade vapen, tillbehör, vapendelar. 040 5417 308, www.porinase.fi. Fina hundkojor, 1-delad 310,och 2-delad 390,-. 06-4534 333, www.koirankoppi.fi. 43 år pålitliga affärer. Mossber 308 + kik 399 €, Mossb 12/89 synt 560 €, Tikka T3x, Sako, Yildiz, Marlin. Sasta Goredräkter, HAIX vandr kängor, Ultracom GPS-pejlar, kikare mm. Anon Ase ja Tukku, Pudasjärvi, 0400-384118. WWW.ANONASE.COM, snabba leveranser från webbshopen! Vapen, patroner, jaktutrustning, tracker-hundpejlar mm, www.ahtarineravaruste.fi, tfn 040 5388 827. Däck till bil, atv, mc, www.riekko.eu. Värmeelement för hundkojor, tfn 040-5599 007, myynti@purewarm.com, butiken purewarm.fi. Laddnings-, skytteoch jakttillbehör, optik och hundpejlar förmånligt på nätet, www.asetarvike.com, tfn 040 5401 182. Tillbehör för konservering av djur samt skalloch horntrofeer. Bla blekmedel, underlag och trofesköldar, www.tayttotarvike.fi, tfn 040 9642 611. Merkel 20/76, choke 1/1 och 1/2, fin. Pris 500,-, tfn 0400-432 869. Merkel-drilling 12/70, .222. Kikarsikte. Nickel 1x4, snabbfäste, pris 1600 €, 0400 642 578. Valmet 412 pipor: 2x308 W, 12/76-308W och skeet, pentti.yliniva@elisanet.fi. Älgsäckar, jaktpåsar, ventilerade vacuumpåsar mm, www.nerivalgroup.fi. ERÄTAPIO burkförslutare direkt av tillverkaren. Tfn 040 5858 133, www.eratapio.fi. Säljer fasaner och kaniner, Nilsiä. 0452072987 Förmånligt tanor för pälsdjur, tfn 0400 283 023. Gevär-Delar-Tillbehör, www.euroase.fi. För jägare bor julgubben här: www.tuntsa.fi Fasaner för hundutbildning och jakt. Avhämtning eller leverans enl överensk. Se www.selkeensulka.fi, selkeensulka@ gmail.com. Plog för personbil och terrängbil. Fästs i lina på dragkroken. www.lumitapio.info, Pris 495 e inkl frakt, tfn 045 1178 287, Lumi Tapio. KÖPES Vi köper hjort-/älg-/rådjurskroppar. Kontakt och förfr 045-6165 562. HUNDAR J.H valpar, Far: XXX, Mor: XX, Nissas Kennel, 050-3647 165. Köper vuxen drivande beagle. Anbud. Tfn 040-5843 751. JAKT Rådjursjakt, 044 0123 629. Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. Bästa Eräkonttikunder, vi hälsar er välkomna till Eräkolmio på Tuulosentie 1, 14810 Tuulos. Fasaner, hundutbildning och jakt. WWW. FASAANITILA.NET, Forssa, 045-3496 096. Redan 33 år jakt och fiske i Kanada, www. paulpalmu.fi. Ripjakt och pilkfiske på våren i Enare. Topin kalajahti, tfn 050 3221 377. ERÄ-KORPINEN.FI: vinterjakt på tjäder och orre 20.1-31.1.2021. Forststyrelsens område 5634, strandstuga, tfn 040 5551 394 /Sakari. DIVERSE Kylrum för vilt och slaktskjul enligt kundens önskemål. Även service och reparationer på gamla maskiner samt lagstadgade granskningar. Hela landet. 0400 733 992, ristopitkanenoy@gmail.com. ERÄKONTIN LUONNONJA RIISTANHOITOTUOTTEET Riistanhoidon ABC on opas metsästysseura­ muotoisen riistanhoidon suunnitteluun ja toteutukseen. Hinta 10,00 € / kpl Riistanhoitoaiheinen seinäkalenteri 2021 Hinta 10,00 € / kpl Riistanhoidon ansiomerkki, Kulta, Hopea ja Pronssi Hinta 10,00 € / kpl Ansiokirja riistanhoidon ja metsästyksen edistämisestä Hinta 2,10 € / kpl Oy Eräkontti Ab www.erakontti.fi Sothönan är trind, mattsvart och räknas till strandhönsen. Vingarna är rundade i spetsen och fötterna grågröna med simflikar på tårna. Den vita näbben och pannskölden syns tydligt. Unga individer är brungrå. Strupen och halsens överdel är ljusa. Vuxna har röda ögon medan unga har bruna. Sothönan häckar och lever i näringsrika fågelvatten och vid kusten i södra och mellersta Finland ända upp till Uleåborg. I april-maj lägger honan 6-12 sandfärgade mörkprickiga ägg. Båda könen ruvar. Boet är gjort av vattenväxter och ligger dolt i vassen. Under häckningen är sothönan aggressiv och jagar bort andra sjöfåglar från boets närhet. Höstflyttningen börjar i mitten av augusti och pågår långt in på hösten. Övervintrar i Västeuropa, Sydskandinavien och på Åland. ILLUSTRATIONER: ASMO RAIMOAHO Sothöna Fulica atra Eurasian coot / Nokikana Föda Vattenväxter och ryggradslösa smådjur. Vinge Ägg Källa: Lintuatlas.fi Insekter Unge Ryggradslösa djur Vattenväxter Den årliga avskjutningen 0,6–1,2 g 70 –8 cm 36–42 cm Häckning Häckning Säker Sannolik Möjlig Helsvart fjäderdräkt Vuxna har röda ögon Uppfloget Vit näbb Vit pannsköld Simflikar på tårna Svarta och grågröna ben Breda vingar med runda spetsar Sothöna Rörhöna fridlyst Vattenrall fridlyst 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Tusen sothönor 00 08 04 12 16 14 10 06 02 18 190–490 g 75–190 g Kg 0,6–1,2 g Kg C M Y CM MY CY CMY K Nokikana_svenska.pdf 1 31/10/2020 12.06 Hirvi& luontotorni alkaen 345.00 € Tilaa turvallinen ja tukeva torni nyt. www.eraset.fi RÄSET E Riistanhoidon kalenteri 2021 Kalenterissa riistanhoitovinkkejä joka kuukaudelle. Täydennä kalenteria oman riistanhoitoalueesi tarpeiden mukaan. Lisää tietoa Riistanhoidon ABC -oppaassa. Jägaren 6/2020 65 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2021 är priset 20 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 1/2021 utkommer den 22 januari. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 1 januari. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. JA0620_book.indb 65 5.11.2020 16.17
• Judas-mårdhundar ett nytt verktyg i mårdhundsjakten I ett försök att ytterligare effektivisera kontrollen av den invasiva mårdhunden har landskapsregeringen tagit i bruk GPS-halsband för att utnyttja så kallade Judas-mårdhundar i jakten. text och bild Robin Juslin T ekniken med Judas-djur går ut på att utnyttja artens sociala beteende och mårdhunden är speciell i och med att de vuxna djuren under hela året strävar efter att leva i par och därmed är på jakt efter en partner. Genom att sätta GPS-halsband på en individ kan man följa dess rörelser och kontrollera upp den vid behov för att avliva den nya partnern. Därefter får den fortsätta leta efter nya mårdhundar. Detta kan låta grymt, men det kan inte nog poängteras att detta inte handlar om jakt, utan om hantering av ett stort naturvårdsproblem förorsakat av en invasiv art. Metoden har använts framgångsrikt i det svenska mårdhundsprojektet som hittills har lyckats förhindra etablering av mårdhund i Sverige. Detta projekt är en del av arbetet med åtgärdsplanen för ejderstammen på Åland som i samarbete med jaktvårdsföreningarna strävar till att effektivisera predatorkontrollen i skärgårdsområden genom utökade samarbeten och effektivare verktyg. Många jaktvårdsföreningar arbetar nu aktivt med så kallade mårdhundsprojekt som syftar till att minimera mårdhundsstammen inom verksamhetsområdet. Genom att minska mårdhundsförekomsten på de större landområdena minskar En vuxen tik med halsband också utvandringen till skärgården vilket underlättar kontrollen även där. Den huvudsakliga jaktmetoden går ut på att inrätta ett nätverk av åtelstationer med sändande viltkameror i området och sedan genom samarbete mellan jägare och jakträttsinnehavare ge jägare med specialiserade jakthundar tillgång till att jaga över större områden. När kamerorna sänder en bild på en mårdhund kan hundföraren åka till platsen och försöka få bort den. Med duktiga hundar och jägare är jaktmetoden synnerligen effektiv och störningen för det övriga viltet minimal. Lemlands jaktvårdsförening var det första kommunomfattande projektområdet och är nu inne på den fjärde säsongen av systematisk jakt. Tack vare jägarnas starka engagemang och samarbete över ett tillräckligt stort område har projektet varit framgångsrikt och har haft en tydlig effekt på mårdhundsstammen. De sista individerna är dock alltid svårast att få tag i och i ett försök att ytterligare effektivisera jakten ska nu Judas-mårdhundar testas. Tommy Arfman från Skärgårdsnaturens skötsel och skyddsförening r.f. och jordoch skogsbruksministeriets Jägaren 6/2020 66 Åland JA0620_book.indb 66 5.11.2020 16.17
• Inventeringar vintern 2020 Under kommande vinter planeras en inventering av älgstammen om vädret tillåter. Inventeringen organiseras av jaktvårdsföreningarna och mer information kommer när det blir aktuellt. Under vintern är landskapsregeringen också intresserade av rapporter om vargeller lodjursspår. Kontakta gärna enheten för jaktoch viltvård om du observerar spår så vi får möjlighet att dokumentera förekomsten. RJ SOTKA-projekt kom till Åland i början av oktober och instruerade projektjägarna i Lemlands jaktvårdsförening i användningen av GPS-halsband. I skrivande stund finns tre halsbandsförsedda mårdhundar i Lemland och nu ska metoden utvärderas för att se hur det fungerar i våra förhållanden. Till att börja med är målsättningen att sätta halsband på vuxna hanar för att de ska leta upp vuxna honor som sedan kan tas bort, men på längre sikt behöver säkert också honor utnyttjas för att minska tillgången på lediga hanar som inte har halsband. Det återstår att se på vilket sätt metoden behöver anpassas för att fungera på bästa sätt men om arbetet är framgångsrikt kan det bli ett nytt verktyg att tillämpa även i andra projektområden. Senast nu är det därför dags att på allvar ta diskussionen om mårdhundens framtid. Sedan den första mårdhunden påträffades på Åland 1975 har stammen exploderat och trots att den har varit jaktbar året runt i stort sett från början, har man inte sett något tecken på att i större skala få bukt med stammen. Idag är förutsättningarna dock helt andra än för 45 år sedan. Nya verktyg gör det fullt möjligt att utrota mårdhunden från hela Åland om vi gemensamt går in för att det är den slutliga målsättningen. Den ena jaktformen utesluter inte den andra och det är inte meningen att utestänga någon, det viktiga är att etablera samarbeten och göra jakten så effektiv som möjligt. Alla har till exempel inte tid att jaga hela tiden, men någon har alltid tid. Varje mårdhund som kommer bort är ett steg närmare målet, oberoende om det var du eller jag som sköt den. Mårdhunden har funnits så länge på Åland att det är svårt att föreställa sig att det någonsin skulle vara möjligt att utrota den men om jägarna skulle lyckas med detta skulle det vara en prestation i naturvårdsarbete som saknar motstycke. Vinsten för de markhäckande fåglarna skulle vara enorm. Landskapsregeringen vill passa på att uppmärksamma jägare på att dessa mårdhundar nu rör sig i landskapet. Om en mårdhund med halsband observeras tar landskapsregeringen tacksamt emot rapporter, särskilt om mårdhunden skulle påträffas död. Jägare kan också vara särskilt observanta under jakten och gärna titta en extra gång efter det gula reflexförsedda halsbandet till exempel före en mårdhund avlivas i fällan. Det är inte förbjudet att skjuta mårdhundarna men kontakta gärna landskapsregeringen, helst före mårdhunden avlivas, annars för att returnera halsbandet så det kan sättas på en annan mårdhund. Jägaren 6/2020 67 Jaktkortsärenden och adressändringar: Nr. 6/2020 69. årgången. Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga 18 547 (UK 2009). Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 22.1.2021. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Arja Karjula (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Mirja Rantala, Jouni Tanskanen, Marko Svensberg, Petri Vartiainen, Johanna Hellman och Arja Karjula. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2020/Jag20_06 Pärmfoto: Getty Images ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 020 331 515 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9 – 15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Adresser Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@innofactor.com JA0620_book.indb 67 5.11.2020 16.17
• UUTUUS! DAS WESENTLICHE. LEICA CALONOX VIEW LEICA CALONOX SIGHT Maahantuonti: Valokuvaustukku Foka Oy Markkinointi: Nordic Distribution Oy NorDis Leica Calonox. Lämpökamera. Metsästäjänä tiedät, että jokainen laukaus on ammuttava vastuullisesti – tunnistat riistan ja haluat ampua täydellisen laukauksen. Metsästäjänä tiedät, että vastuullinen metsästys tarkoittaa myös laadukkaita varusteita jokaiseen tilanteeseen. Uusi Leica Calonox -lämpökamerasarja määrittää tason nykyaikaiselle metsästykselle. Leican innovatiivinen kuvaoptimointi (LIO™) tuottaa erityisen tarkan, yksityiskohtaisen ja tarkasti eritellyn kuvan Calonox View -lämpötähystimeen. Leica Calonox Sight on vakaa ja luotettava tähtäinkiikariin pikakiinnitettävä lämpötähystin erinomaisella tarkkuudella sekä toistettavuudella. Metsästä vastuullisesti. Luota Leica Calonox -lämpökameraan. leica-calonox.com Noudata metsästyslakia käyttäessäsi lisälaitteita. NorDis Oy Leica Calonox Metsästäjä nro 6 210x240.indd 1 20.10.2020 13.14.13