• SVÅRJAGAT VILT VILDSVINET ÄR ETT KLÖVDJUREN SKAPAR VÄLMÅENDE FÖRORDNINGEN OM SLAGJÄRN UPPDATERADES SKRIV SANSAT I DE SOCIALA MEDIERNA! 6/2022 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JA?0622.indd 1 01_Kansi_JA?0622.indd 1 1.11.2022 12.10 1.11.2022 12.10
• JAKT 10 ABC för drevjakt 13 Utrustningen: Skjutstöd 14 Vaktjakt vid hjortstigar 26 Vildsvinsjakten i Finland 30 En jaktdag med en mårdexpert 42 Sjöfågeljakten blir bättre medan säsongen framskrider 44 Jakten i de sociala medierna 52 Från valp till jakthund, del 2 54 Viltrecept a la Kati Pohja VILTET 8 Skärgårdsnaturensikonfick internationell förvaltningsplan 16 Av kärlek till viltet 34 Från Medelhavet till höga nord – sjöfåglarnas sak är gemensam 46 Vargattackerna på får sker främst i juli 65 Jakten gav fjällräven utrymme AKTUELLT 5 Nyheter 18 Ungdomsredaktionen 23 Blyhaglen blir förbjudna i våtmarker 33 Förordningen om slagfällor för små rovdjur förnyas 49 Viltinformationen nu på adressen luonnovaratieto.luke.fi 50 Jvf-samgångarna: Ska de tu bli ett? 56 Brott och straff 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 6 Viceordförande har ordet FORSKNING 38 Verktygen för att beräkna referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå för vargen 60 Våragrågässföljertvåflyttvägar 62 Tjädern motiverar skogsägarna till samarbete LAGAR & LICENSER 58 Så framskrider en dispens för björnjakt 59 Färre stamvårdande dispenser för lodjur beviljades 26 Vildsvinet är ett mångsidigt vilt 30 En jaktdag med en mårdexpert 62 Forskning: Skogsägare tar gärna hänsyn till viltet i sitt skogsbruk 54 Vildsvinet – en delikatess i köket Jägaren 6/2022 2 Innehåll 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0622.indd 2 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0622.indd 2 1.11.2022 12.12 1.11.2022 12.12
• Tidningen Jägaren enbart på nätet – ett försök E n och annan blir väl orolig när årets sista nummer av tidningen Jägaren inte dimper ner i postlådan som den brukar, utan utkommer enbart på nätet. Somliga läsare har önskat sig en förändring medan andra har varit rädda för det. Men ingen fara på taket – det handlar bara om ett försök och följande nummer utkommer som vanligt på papper. Syftet med det här numret är att samla erfarenheter av utgivning på nätet; kanske kan en del av tidningen hädanefter ges ut enbart på nätet? Kostnaderna för pappret och distributionen har stigit brant, vilket är en bidragande orsak till försöket. Försöket kommer säkert att väcka debatt och kritik, men erfarenheterna kommer att hjälpa oss att planera tidningen så, att vi kan betjäna samtliga jägare på bästa vis. Tidningen har funnits på nätet i samma form som den tryckta sedan början av 00-talet och kommentarerna har oftast varit positiva. Men pappersutgåvan har även den ett stabilt stöd bland läsarna. Många av oss grånande jägare vill ha en konkret tidning att hålla i händerna medan de yngre läsarna har flyttat nästan mangrant ut på nätet. Förhoppningsvis kan vi utifrån försöket bygga en framtid som motsvarar era behov. Webbtidningen är ett aktuellt, kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ. På nätet kan vi dessutom bredda innehållet med videor, ljud och tvåvägskommunikation. Samtidigt råder inget tvivel om att vi inom en överskådlig framtid kommer att publicera nummer där vi informerar om sådant som jv-föreningarnas möten och bifogar jaktkortet som pappersutgåva. På det viset kan vi vara säkra på att det viktigaste når fram till samtliga. Jag tackar läsarna för det gångna året! JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 14 Hjortjakt vid stigar och naturbeten 33 Jaktförordningen uppdateras – slagjärnen ska vara skyddade Ledar n 3 Jägaren 6/2022 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0622.indd 3 2-3_Sisa?llys+Pa?a?kirjoitus_JA?0622.indd 3 1.11.2022 12.12 1.11.2022 12.12
• D et är höst. Jag andas djupt och beundrar skogens färgförvandling. Jag har klätt mig i vädertålig jacka och vattentäta kängor, och på huvudet en orange luva som jag har virkat själv. Årets svampskörd ser ut att bli mager, men blåbär har det funnits desto mer. Jaktsäsongen har börjat och här i skogen huserar ett energiskt jägargäng. Jag befinner mig i Kyrkslätt där det finns så mycket hjort och rådjur att de har blivit rena landsplågan. När marthorna beger sig till skogs tar de gärna med sig en vän, en kollega eller en nykommen invandrare för att koppla av, njuta och dela med sig av sitt kunnande. På sommaren och hösten identifierar och plockar vi bär och svamp, och på våren vilda örter. Vi delar med oss av naturglädjen och kunskaperna om hur man hållbart tar vara på det som skogen ger. Naturens mångfald är värd att bevara! Vi uppmuntrar folk i alla åldrar från livets alla vägar att bege sig till skogs; där berättar vi om allemansrätten, ger tips om utfärdsmat och bildar en grupp som vi gärna tänder en brasa med på brasplatsen och njuter av kaffet. Vi är övertygade om att positiva naturupplevelser och förståelse för naturen i vårt land ökar känslan av samhörighet och viljan att leva på ett naturoch klimatvänligt sätt. Även vår ekonomiska rådgivning stegar ut i skogen. Det är lättare att tala om ekonomiska bekymmer och annat som tynger sinnet ute i en miljö som känns trygg. För oss marthor är maten en hjärtesak. Den uttrycker kärlek och förenar människor, både vid bord och brasa. Vi marthor vill att också kommande generationer ska få uppleva naturen. Och där har våra matval betydelse. Att bevara mångfalden i naturen genom att äta vegetariskt är en princip i vardagen som många av oss gärna följer. Vi uppmanar folk att välja inhemsk vildlevande fisk som det nuförtiden är lätt att få tag på i mataffärerna. Våra kurser om viltmat är populära. Många betraktar viltet som ett hållbart val och viljan att lära sig ta vara på hela det fällda djuret är avgörande. Naturprodukterna avnjuts förstås helst färska, men vi vet hur man konserverar dem för vintern och påföljande vår. Marthornas högsäsong handlar om att konservera och frysa in i slutet av skördetiden. Konserveringsmetoderna har utvecklats från att salta in till att torka och att frysa in. Därefter krävs det kunskap för att tillaga den här maten så den blir en del av en varierad kost. Marthorna förknippas med livsmedelsberedskap, det vill säga förmågan att klara ett längre elavtrott eller en karantän. Konserverade naturprodukter är ett billigt och ekologiskt sätt att ha mat i förråd hemma. Det ska finnas mat och dryck för hela familjen för tre dagar, och dessutom en hel del annat nödvändigt samt vatten för den personliga hygienen. Havsvinden smeker kinderna och det är dags att återvända till stugans värme. På vägen hejdar vi oss, hunden och jag, för att beundra en av invånarna i närskogen, älgen som betar bland unga alar. Vilken ståtlig syn! MAIJA SOLJANLAHTI är magister i livsmedels­ vetenskap och jobbar på det finska marthaförbundet som utvecklingschef för mat­ och näringsfrågor. Marthorna och jakten Jägaren 6/2022 4 Gästskribenten 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 4 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 4 1.11.2022 12.13 1.11.2022 12.13
• geografiska luckor i den DNA-baserade informationen skulle det försämra precisionen i uppskattningen av stammens storlek och det skulle bli väldigt svårt att separera angränsande revir, förklarar specialforskare Mia Valtonen på Luke. INSAMLINGSSÄSONGEN FÖR VARG-DNA BÖRJAR Insamlingen av vargspillning för DNA-forskningen pågår från första november till sista februari. I nsamlingen av prover med vargDNA inleddes den första november. DNA-analyserna hjälper oss att identifiera vargindivider och revirgränser. Dessutom får vi veta om ett visst revir innehas av ett par eller en flock. – I fjol deltog ungefär 180 frivilliga i insamlingen och vi fick in drygt tusen DNA-prover, berättar forskningsingenjör Antti Härkälä på institutet. Andelen prover insamlade av frivilliga var klart större än under föregående säsong och den geografiska täckningen var väldigt god. DNA-resultaten är sammanställda på en karta som du finner här: Luonnonvaratieto.luke.fi > svenska. – Det är vår förhoppning att de frivilliga håller ångan uppe och fortsätter med det här viktiga arbetet, säger Härkälä. Förhållandena för insamlingen av vargspillning för DNA-forskningen är bäst på vintern. Snön gör det lättare att följa med hur vargarna strövar och DNA:t tar inte skada av kylan. Långsiktigt arbete avkastar tillförlitliga data Informationen som vargobservationerna och DNA-insamlingen ger oss bildar underlaget för förvaltningen av stammen. Både myndigheterna, viltförvaltningen och vanligt folk har nytta av exakt information som samlas in under en lång tid. – Om det uppstår kvantitativa eller Du finner anvisningarna för nya DNA-insamlare och kontaktuppgifterna för de insamlingsansvariga här: Luonnonvaratieto.luke.fi > svenska. JA AK KO AL AL AN TE LA Jägaren 6/2022 5 Nyhet r 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 5 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 5 1.11.2022 12.13 1.11.2022 12.13
• TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral Vi fick klarhet i jakten med slagjärn D ebatten om slagjärn för små rovdjur gick het i somras och våras. Olika åsikter, verksamhetsmodeller och hotbilder fördes fram från både jägarhåll och jaktmotståndare. Debatten har nu utmynnat i ett beslut, eller åtminstone har vi fått klarhet i riktlinjerna tack vare ändringen i jaktförordningens 10 §. Slagjärnen, oavsett om de är av conibeartyp eller lådtyp, ska placeras i ett skyddande hölje med en öppning på maximalt 80 mm. Ändringen är tydlig och rakt på sak, och kräver åtgärder beträffande det skyddande höljet. Vi har fått klara anvisningar för hur vi ska göra. Ändringen i förordningen träder i kraft 1.12 i år så det finns tid för jägarna att uppdatera sina fällor till laglig status. För den jaktliga effektiviteten innebär detta ingen nämnvärd försämring. Själv ser jag det som betydelsefullt att slagjärnsjakten på de små rovdjuren får fortsätta. Ett totalförbud mot slagjärn hade inneburit ett dråpslag för smårovdjursjägarna och en katasrof för mångfalden i naturen. Om jakten med slagjärn hade blivit förbjuden så hade förbudet utplånat hela kulturen kring mårdjakt med slagjärn. Vilka konsekvenser skulle det ha haft för skogshönsen? Det kan vi bara spekulera om. Effekten i minkjakten hade utan tvekan sjunkit till en bråkdel av dagens årliga saldo på drygt 50 000 minkar. I många trakter med mycket mink skulle det i praktiken ha blivit omöjligt att hålla rovdjuren under kontroll med fällor som fångar levande. Eliminieringen av minkar både där sjöfåglarna häckar och utmed forellbäckarna i Lappland är ett högprioriterat arbete. Vi får behålla verktygen för det här jobbet, och vackert så. Nu gäller det att jobba vidare; fånga de små och främmande rovdjuren och bedriva effektiv naturvård! Har du bytt e-postadress? Uppdatera din nya adress i tjänsten Oma riista: ? Registrera dig på nytt genom att på inloggnings­ sidan välja ”E­postadressen har ändrat”. ? Registreringen kan göras både på datorn och i mobilappen. ? Du förlorar inte din tidigare information vid omregistreringen. AKTUELLT Jägaren ? Anteckna genast samtliga observationer och fällningar i viltloggen; på det viset sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar för föreningen /jaktsällskapet /licensinnehavaren. ? Kontrollera att du har laddat ner den senaste versionen av appen. Jaktledaren och licensinnehavaren ? Avsluta jakten på hjortdjur: deltagarna i licensen ska först avsluta sin egen jakt. Därefter avslutar licensinnehavaren licensen och betalar fällningsavgifterna. Verksamhetsledaren ? Skjutproven kan redigeras ända till utgången av året. ? Kontrollera och komplettera verksamhetsuppgifterna och färdigställ verksamhetsberättelsen för årsmötet. ? Skriv in datumet för årsmötet i händelsekalendern. Dispenserna ? Kom ihåg fällningsanmälningen och att avsluta jakten i Oma riista. Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar kl 12–16, tfn 029 431 111 eller oma@riista.fi Vad tyckte du om att vi publicerade Jägaren enbart på nätet? Svara på enkäten och tyck till om nummer 6-22 av Jägaren, som vi den här gången publicerade enbart på nätet. Ditt svar hjälper oss att vidareutveckla tidningen. Länken till enkäten finner du på jagarentidningen.fi Svara senast den sista december. Vi lottar ut en viltkamera bland samtliga som har svarat. Nästa nummer av Jägaren utkommer i vanlig ordning som tryckt, pdf-tidning och webbtidning. Nummer 1-23 utkommer den 20 januari. Där finner du bland annat kallelsen till din jv-förenings årsmöte. K lumn Jägaren 6/2022 6 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 6 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 6 1.11.2022 12.13 1.11.2022 12.13
• @sennieveliinaaa Ivalobon Senni Soikkonen jagade fågel med sin hund Tiittu, men jakten började galet eftersom energidrycken skummade över på byxorna. Och blixtvisiten till butiken blev allt annat än snabb. ”Till slut var vi i alla fall tillbaka i skogen och det fanns fågel. Men till en början gick det inte alls att ställa dem. Till slut stannade i alla fall en tjäder för att lyssna på Tiittu. Bra skällt, men där jag befann mig syntes fågeln inte alls! Och naturligtvis tog tjädern till sjappen medan jag letade efter en ny plats.” Dagen blev usel men Soikkonen gav inte upp utan återvände redan ett par dagar senare. DET TAR I GENOMSNITT SEKUNDER FÖR SRVA ATT SVARA I TELEFON Insamlingen av hjortobservationer fortsätter Finlands viltcentral önskar att hjortjägarna ska fortsätta anteckna observationer av hjortar som de gör på jakt i tjänsten Oma riista. Under början av säsongen har det gjorts aningen färre observationer än i fjol. Observationsmaterialet används vid beräkningen av hjortstammens storlek, könsstruktur och kalvproduktion på lokal nivå. Varje jägare antecknar själv sina synobservationer i Oma riista. I motsats till älgobservationerna behöver jaktledaren inte godkänna anteckningarna. Det är också önskvärt att jägarna antecknar hornuppgifterna för de fällda bockarna. Informationen kan användas vid modelleringen av de fällda bockarnas åldersstruktur. Anvisningar och ytterligare information om anmälningarna finner du på viltinfo.fi och viltcentralens regionkontor. https://www.riistainfo.fi/sv/oma-riista-anvisningar/ anvisningar-om-oma-riista-tjansten/ Webbplatsen Viltinfo förnyas Vi har förnyat utbildningswebbplatsen Viltinfo (på finska Riistainfo) och har sammanställt materialet till helheter som gör det enklare att använda den. Vi rekommenderar dig att ta en titt på åtminstone följande helheter. Ny jägare: Information och övningsmaterial som du behöver inför jägarexamen. https://www.riistainfo.fi/sv/ny-jagare/ Ansvarsfull jägare: Här finner du helheter för bland annat hönsjägare, sjöfågeljägare och hjortdjursjägare. https://www.riistainfo.fi/sv/ansvarsfull-jagare/ Jaktvårdsförening: Här finner du samtliga utbildningspaket som OFU, de offentliga förvaltningsuppgifterna, har publicerat. https://www.riistainfo.fi/sv/jaktvardsforening/ PA SI NI EM IN EN Jägaren 6/2022 7 Om du vill publicera din bild här så använd IG-taggen #metsästäjälehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 7 4-7_Vieraskyna?+uutiset_JA?0622.indd 7 1.11.2022 12.13 1.11.2022 12.13
• AEWA:s (avtalet om bevarandet av de afro-eurasiska flyttande sjöfåglarna) åttonde partsmöte godkände i september i Ungern förvaltningsplanen för ejdern. Trots byråkratin är det internationella samarbetet och viljan att nå målet ett måste för att ejdern ska kunna återhämta sig. TexT Mikko Alhainen Bild Harri Taavetti B akom ejderstammens kollaps ligger flera faktorer, vilket komplicerar arbetet med att skapa en framtid för arten. Predationen mot honorna och ungarna utgör det allvarligaste hotet, som förvärras av förändringarna i Östersjöns hälsa och ejdrarnas föda. Ejdrarnas flyttväg är lång. De möter hotfaktorer både där de häckar och där de övervintrar, och därför måste åtgärderna riktas rätt. Ejdrarna i Östersjön häckar främst i den finska och den svenska skärgården. Den här delen av stammen har minskat mest. Skärgårdsnaturens ikon fick internationell förvaltningsplan Rovdjuren utgör den största enskilda faktorn och den leder till förhöjd dödlighet bland de häckande honorna och svag produktion av ungar. Vad kan då göras? Det viktigaste är att fler honor ska överleva och få mera ungar. Med projekten Sotka och Helmi har vi utvecklat den effektiva och samordnade jakten på mink och mårdhund i skärgården. Det är självfallet också viktigt att minimera de inhemska rovdjurens predation. Där ska vi tillämpa olika metoder, med hänsyn till nationell och internationell lagstiftning. Jakten utgör inget allvarligt hot mot ejdrarna. Enligt AEWA-avtalet kan vår ejderjakt fortsätta enbart om den ingår som en del av en helhet i jakten på flyttvägsnivå, precis som med taigasädgåsen. Implementeringen av förvaltningsplanen Här i vårt land vill vi inte att förvaltningsplanen ska förbli en papperstiger. Implementeringen har förberetts sedan början av 2021 och det här systemet för internationell reglering av jakten ska ut på remiss under vintern. Länderna där ejdern jagas ansvarar för att jakten blir hållbar och att det tillhörande vetenskapliga arbetet får finansiering. Redan nu är ejderjakten kraftigt begränsad i länderna utmed flyttvägen. Utvärderingarna på flyttvägsnivå hjälper oss att bedöma om det går att jaga hållbart och i så fall med hur stora kvoter. Om jakten kan fortsätta ska den under de närmaste åren begränsas till enbart hanarna, gudingarna. – Förvaltningsplanen för ejdern utgör ett betydelsefullt steg på vägen för att hjälpa de försvagade jaktbara sjöfåglarna. Men utan internationellt samarbete går det inte att stärka sjöfåglarna och hålla jakten på en hållbar nivå, berättar Janne Pitkänen, specialsakkunnig på jordoch skogsbruksministeriet. Ejdern är en värdefull jaktbar fågel i vår skärgård, men att få stammen att vända uppåt igen går varken fort eller enkelt. Den internationella förvaltningsplanen hjälper oss att rikta resurserna hos de olika länderna utmed flyttvägen rätt, och det skapar förutsättningar för att hejda nedgången och inleda en uppgång. Lyssna också (på finska) på podden Sorkkia ja sarvia, avsnittet om farorna som hotar fåglarna i skärgården, ”Saariston lintujen vaarojen vuodet”. Som gäst i studion har vi ekologen Kim Jaatinen, som har studerat ejdern i mer än 15 år. HUIPPUUUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 5.10.2022 8.14 5.10.2022 8.14 Jägaren 6/2022 8 8-9_Haahka_JA?0622.indd 8 8-9_Haahka_JA?0622.indd 8 1.11.2022 12.14 1.11.2022 12.14
• HUIPPUUUTUUS BURREL S22 WA – BLACK EDITION VAIN ELISALTA! BLACK EDITION VAIN ELISALTA! Burrel S22 WA on edistyksellisellä laajakulmaoptiikalla varustettu, helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Burrel S22 WA -riistakamera • Paras toimintavarmuus • Uudistettu kuorirakenne • Edistyksellinen optiikka • Näkymätön mustasalama • Havaitsee liikkuvan kohteen jopa 25 m asti • Myyntipakkaus sisältää valvontakyltin ja ikkunatarrat 8,30 €/kk, 36 kk sopimus. Kokonaishinta 298,80 €. 299 € BURREL-LIITTYMISSÄ TYYTYVÄISYYSTAKUU! EI AVAUSMAKSUA JA ENSIMMÄISET 14 VRK MAKSUTTA. TILAA OMASI: elisa.fi/burrelkamerat | elisa.fi/burrelplus 0800 93 93 93 9 99 € /KK SIS. RAJATTOMAN 4G -LIITTYMÄN JA BURREL+ -PALVELUN BURREL PLUS -LIITTYMÄ 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 898057_Elisa_Laitenetti_S22_WA_Burrel_Metsastaja_210x275.indd 1 5.10.2022 8.14 5.10.2022 8.14 8-9_Haahka_JA?0622.indd 9 8-9_Haahka_JA?0622.indd 9 1.11.2022 12.14 1.11.2022 12.14
• På en traditionell centraleuropeisk drevjakt bränner man krut och viltet faller som gräs för lien. På en drevjakt här i vårt land går det däremot inte åt många patroner under dagens lopp och tempot är lugnare, men det är ändå värt besväret att sätta sig in i hur jaktmetoden fungerar. TexT och bilder Jouni Kantonen N är jag för tolv år sedan blev medlem i min nuvarande jaktförening var drevjakten på klövdjur någonting alldeles nytt för mig. Tidigare hade rådjuren och hjortarna fällts på vaktjakt och älgarna för skällande älghund. ABC för drevjakt på hjort I min nya förening finns det bara några få vaktjaktskojor och de används för att decimera de små rovdjuren. Älgarna, rådjuren och hjortarna jagas med jaktlag och taxens skall klingar i skogen. Jakterna har ett högre tempo, de är sociala och på sitt sätt demokratiska. Utifrån de senaste årens erfarenheter vågar jag därför rekommendera jaktsättet för tidningens läsare. Drevjaktens roller Jaktledaren har många uppgifter och ansvaret är stort. Han eller hon bestämmer vad som får skjutas och bekräftar passen och drevet. I somliga föreningar bestämmer jaktledaren också vem som sitter på vilket pass, men i regel lottas passen ut bland skyttarna. En auktoritär jaktledare blir sällan långvarig på posten. Ofta blir det hans uppgift att bekräfta planen som sällskapet har gjort upp tillsammans och han har det sista ordet om det skulle uppstå oenighet. Vilket kräver ledaregenskaper eftersom det sällan råder brist på åsikter. På en välordnad drevjakt är passen tydligt utmärkta på kartan. På det viset vet samtliga deltagare var passkyttarna står och hur drevet framskrider. Märk ut passen som positionspunkter i Oma riista. Jägaren 6/2022 10 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 10 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 10 1.11.2022 12.15 1.11.2022 12.15
• Skyttarnas uppgift är enkel; att fälla det avtalade viltet så effektivt som möjligt, var och en efter sin förmåga. Hundförarens uppgifter är däremot mångsidigare än mången kanske inser. Han stöder hunden och fungerar som kommunikationschef för drevet. I allmänhet är det bara erfarna hundförare som bär gevär, sådana som känner markerna och passen väl. De kan i sin tur stödas av drevkarlar och medhjälpare som har i uppgift att kalla in hunden om den till exempel närmar sig en livligt trafikerad väg. Säkerheten kan inte nog betonas Ladda och plundra geväret på passet, varken tidigare eller senare. En passkytt lämnar inte sitt pass utan tillstånd av jaktledaren, exempelvis för att hjälpa hundföraren. Eller när drevet avslutas. Ingenting är farligare än en jägare som har lämnat sitt pass utan att meddela de andra. I allmänhet kan en erfaren hundförare som känner markerna och passen bära vapen. En hundförare som deltar i en jakt i främmande marker bör däremot tänka sig för innan han tar geväret med sig. Uppgifterna som föregår jakten ökar också säkerheten. Jakttornen gör det, liksom de tydligt utmärkta passen med likaså tydligt utmärkta skjutsektorer. Klövdjuren brukar av gammal vana följa samma stigar, vilket betyder att det blir enklare att placera passen efter hand som erfarenheten växer. Radiotystnad ökar däremot inte säkerheten. En hundförare som kan sin sak håller fortlöpande skyttarna underrättade om hur hunden avancerar, vartåt drevet går och var han själv befinner sig med mera av relevans. Detta gynnar samtliga deltagare. Det samma gäller för skyttarna: den som har gjort en användbar observation ska informera kamraterna. Drevet framskrider och passen placeras Eftersom en drivande hund som följer lagens bokstav är långsam, spårnoga och i regel väldigt liten så rör sig det drivna viltet i normala fall lugnt. Djuret kan göra ett ryck på cirka 100 till 200 meter för att fortsätta lugnt tills hunden som segt knogar på hinner fatt. Djuren har sina invanda rutter som de följer. Konsten att kunna placera passen utmed de här rutterna bygger på erfarenhet. Det är inte förnuftigt att täcka stora områden med pass eftersom mindre såtar brukar ge den bästa avkastningen. Hur jägarna tar sig till passen och vad de gör där är avgörande för hur jakten lyckas. Det gäller att vara tyst och på förhand tänka igenom vägvalet till sitt pass. Det fällande skottet ”Låt bli att skjuta om djuret går i pass i hög fart med stora språng,” rådde mig min läromästare för mer än tio år sedan. Det är ett utmärkt råd som är väl värt att följa. Det går enkelt att för ett ögonblick hejda en hjort eller en älg eller ett rådjur som går lugnt i pass genom att exempelvis vissla och då kunna skjuta ett välplacerat fällande skott. Ett vilt som rör sig i hög fart är ett svårträffat mål med flera variabler i ekvationen, som terrängens former. ? Tekniken är vardagsmat på drevjakt. Hundförarens två viktigaste verktyg är hundpejlen och radiotelefonen. Kommunikationens betydelse för hur både hunden och man själv rör sig kan inte nog betonas. ? En vanlig inhemsk studsare fungerar utmärkt för ändamålet. Det viktigaste är att välja ett kikarsikte eller rödpunktssikte som lämpar sig för rörlig jakt. Hagelgevär används mera sällan på drevjakt, men passar för drevjakt på hjort och rådjur, i synnerhet på platser där studsare är opraktiskt. Ett hagelgevär med slug måste absolut skjutas in före jakten. Skillnaden mellan olika fabrikat kan nämligen vara avsevärd. Hagelgeväret på bilden har räfflad pipa och rödpunktssikte. Med en väl vald slug är bössan mycket exakt upp till cirka 50 meter. Jägaren 6/2022 11 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 11 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 11 1.11.2022 12.15 1.11.2022 12.15
• Försök alltid få till ett säkert, okomplicerat och enkelt skott. Skott i halsen hör inte hemma på en drevjakt! Bestäm på förhand vid vilken punkt i terrängen du kan skjuta och var det inte går att göra det. Det är vanligt att man i jaktföreningar märker ut passens skjutsektorer, vilket underlättar för skyttarna. Det viktigaste är ändå att skytten är medveten om sina begränsningar. Mer än en skadskjutning har börjat på det viset att det första skottet har skjutits på för långt håll, i buskar eller på annat sätt förhastat. På drevjakt inträffar förr eller senare en skadskjutning. Då ska jägaren omedelbart göra en anmälan på radion; ett hurudant djur och vartåt det försvann. Berätta också din egen uppfattning om var kulan tog. Märk ut platsen där djuret träffades med exempelvis band. När anmälningen är gjord ska jägaren invänta eftersökshunden och därefter inleda eftersöket. Om så krävs kan jaktledaren placera ut passkyttarna på nytt för att fälla djuret så snabbt som möjligt. En bra eftersökshund är en ovärderlig hjälp. Utrustningen för drevjakt I synnerhet i slutet av säsongen ska jägaren rusta sig så han eller hon inte börjar frysa. Händerna och fötterna är de mest utsatta kroppsdelarna så satsa på att hålla dem varma. Ett köldstyvt avtryckarfinger ökar inte precisionen i skottet! Somliga jägare använder en kombination av tumvantar och torgvantar, och tar av tumvantarna när drevet närmar sig. Andra håller skjuthanden i fickan och stöder geväret med ett skjutstöd. Hundföraren håller sig däremot i rörelse och blir svettig; han ska i stället kunna ta av och på klädlager. Nere på kontinenten föredrar jägarna dubbelstudsare, halvautomatiska gevär och rakrepeterande. Här i vårt land klarar vi oss fint med normala cylinderlås bara jägaren kan sitt vapen. Jägaren bör dock tänka mera på riktmedlen än på geväret. Eftersom skjutavståndet ofta är kort så är ett rödpunktssikte eller ett så kallat drevjaktskikarsikte med måttlig förstoring ett bra val. Drevjakter äger rum på dagen och därför bör skytten tänka mer på kikarsiktets mekaniska hållfasthet än på optiken. I allmänhet är en medelgrov kaliber mellan 6,5 och 9,3 mm ett säkert val. Rekylen är hanterlig och patronutbudet stort. Prioritera kvaliteten när du väljer patron. Kvalitetskulor fäller viltet hastigt och effektivt, vilket höjer värdet på bytet i slaktskjulet. Hagelgevär med slug används i viss utsträckning, med både slätborrade och räfflade pipor. Tack vare den korta räckvidden lämpar sig sådana för väldigt små såtar. Före jakten bör du omsorgsfullt testskjuta ditt hagelgevär med slug. Ett trebent skjutstöd avlastar händerna och ökar precisionen i skyttet. Geväret är färdigt höjt till skott så du slipper den stora anläggningsrörelsen som djuret kan uppfatta. Trevligt men kräver disciplin En välorganiserad drevjakt är trevlig och säker. Och ger i regel också fällningar. På en välarrangerad drevjakt är i praktiken jobbet gjort innan det första skallet klingar i skogen. Önskar er god jaktlycka! Drevjakten är så mycket mer än att stå på pass och rulla tummarna. Det handlar om att göra tillsammans och dela på både sorg och glädje. Dessutom ingår ofta svettigt fysiskt arbete. Händerna och fötterna är de mest utsatta kroppsdelarna så satsa på att hålla dem varma. Ett köldstyvt avtryckarfinger ökar inte precisionen i skottet! Jägaren 6/2022 12 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 12 10-12_Ajometsa?styksen_ABC_JA?0622.indd 12 1.11.2022 12.15 1.11.2022 12.15
• Övningsskytte på både rörliga och stående mål ingår i en jägares rutiner och vackert så – vägen till det perfekta fällande skottet går ju via skjutbanan. Men passa samtidigt på att också öva med skjutstödet. TexT och bilder Antti Saarenmaa S kyttet på ett rörligt älgmål sker i sitt traditionella utförande på fri hand, men numera är det vanligt också bland älgjägare att ta med sig ett skjutstöd av något slag. Monopoden, enfotingen, är den enklaste modellen och lättast att få tag på. Den kan bestå av en lagom lång och kraftig käpp eller skidstav. Men monopoden är också den mest krävande typen; börja därför bekantskapen med en inkörning på skjutbanan. Ta skjutstödet med också till banan 7 tips för det enbenta skjutstödet Tillsammans med Markku Vehmas, ansvarig utbildare på skytteskolan kivaarikoulu.fi, gick vi igenom det viktigaste beträffande användningen av en monopod. Läs tipslistan här nedan och se videon på jagarentidningen.fi! 1. Om längden på skjutstödet går att justera; börja med att prova dig fram till en lämplig längd. 2. Använd (alltid när det går) skjutstödet tillsammans med något annat stöd, som en trädstam, sten eller stubbe. 3. Skjutstödets uppgift är att stabilisera dels geväret och dels kroppen. Om du tar stöd mot tex en trädstam så luta också kroppen mot stammen. 4. Vid skytte mot ett rörligt mål med en monopod ska du stöda den mot bakre fotens inre kant. Då kan du smidigt följa målet med geväret. 5. Stöd alltid geväret på samma punkt, men aldrig på pipan. 6. Med en monopod går det inte att förhindra att geväret svajar en aning. Kämpa inte emot utan koncentrera dig på att lugnt krama av skottet. 7. Öva flitigt med stödet; det ger rutin och bättre skott. ? Det finns skjutstöd av många modeller. Ju fler ben stödet står på desto stadigare blir stödet. ? Med korrekt träning blir ett skjutstöd väldigt användbart. Bara tekniken sitter fungerar monopoden också vid knästående skytte. Se videon om hur du använder stödet i tre olika ställningar: jagarentidningen.fi Jägaren 6/2022 13 En jägar s utrustning 13_Varusteet_ampumatuki_JA?0622.indd 13 13_Varusteet_ampumatuki_JA?0622.indd 13 1.11.2022 12.15 1.11.2022 12.15
• Vaktjakt vid hjortstigar E nligt Sinisalo, som producerar You Tube-serien Peuran Jäljillä, kretsar hjortarnas liv kring platserna där de vilar och där de betar. – Jag strövar med kikare och spanar vid gläntor och åkrar. Jag kollar var hjortarna betar och sedan börjar jag leta efter stigarna som de följer mellan legorna och betena. Hjortarna följer de här stigarna varje dag, berättar Sinisalo. Utmed kanterna på nästan alla gläntor och åkrar löper en stig innanför skogsbrynet som leder ut till maten. Hjortarna kliver nämligen sällan direkt ut på en åker. I regel följer de åkerkanten en bit och stannar emellanåt för att spana efter faror innan de vågar sig ut på öppen mark. – Under brunsten är trafiken tät på stigarna eftersom bockarna vandrar utmed åkerkanten för att fånga doften av hindar, fortsätter Sinisalo. När Sinisalo har hittat en stig i aktiv användning börjar han vakta nära legan eller betet, beroende på tiden på dygnet. Om två stigar korsar varandra väljer han kanske att vakta vid korsningen. Det krävs observationer och rekognoscering för att hitta de bästa stigarna, så Sinisalo använder också viltkameror som hjälp. Vid legan eller betet? Enligt Sinisalo har hjorten utpräglat regelbundna matvanor. Vid daglegan betar den litet grand runt omkring för att mot kvällen vandra till det primära betet. Där betar den i skymningen och några gånger under natten. I gryningen återvänder den till daglegan. – Skymningsbetet är alltså dagens huvudmåltid, förklarar Sinisalo. Vid dåligt väder håller sig hjorten borta från gläntor och åkrar medan det blåser och regnar som värst för att senare ta igen skadan. Men blåsten och regnet hjälper jägaren att hålla sig dold så det är idé att hålla sig nära kvällsbetet. Sinisalo har noterat att hjorten betar aktivt före en kallfront drar in och under den första kalla kvällen. – Jag brukar välja passet efter årstiden och i förhållande till brunsten. I normala fall gillar jag inte att vakta på morgonen, men under brunsten vaktar jag på morgnarna vid hjortstigarna nära legorna och på kvällarna där de betar, berättar Sinisalo. En betydande del av vitsvanshjortarna som fälls i vårt land skjuts vid utfodringsplatser. Men Taneli Sinisalo som bor i Egentliga Finland har i åratal jagat hjort genom att vakta vid stigarna som hjortarna följer och platserna där de betar. TexT Antti Saarenmaa Bilder Taneli Sinisalo Jägaren 6/2022 14 14-15_Peuraa_poluilta_JA?0622.indd 14 14-15_Peuraa_poluilta_JA?0622.indd 14 1.11.2022 12.16 1.11.2022 12.16
• ibland aktiverar de sig tidigare. En annan viktig sak är den, att jägaren ska placera sig så, att hjortarna kommer med vinden bakifrån. Handkikaren ett måste Oftast jagar Sinisalo med jaktbåge uppifrån ett trädpass. Uppifrån ett träd går det också bra med gevär eftersom jägaren skjuter neråt. Kojor använder han när han vaktar vid en åker där hjortarna betar. Han brukar ställa upp kojan vid åkerkanten minst en vecka före jakten så hjortarna hinner vänja sig vid den. En handkikare av hög kvalitet är det viktigaste i utrustningen, nämner Sinisalo. Det gäller att få syn på hjorten innan den får syn på jägaren. Dessutom gör kikaren det möjligt att jaga selektivt. Fördelarna med att jaga vid hjortens stigar Den som jagar vid hjortens stigar kan ofta skjuta i dagsljus och på korta avstånd. Men det går också att jaga i sämre väder då hjortarna inte söker sig till gläntor och åkrar. – Hjorten är ofta vaksam när den kommer till betet, men på stigarna och i synnerhet nära legorna är de inte lika skygga. Dessutom lär man sig mera om hjortarna i skogen än om man enbart observerar dem när de betar, påpekar Sinisalo. Om det blir förbjudet att vakta vid åtel? Ett förbud mot hjortjakt med foder som lockbete skulle förändra dagens jakt på vitsvanshjort. Många tror att det skulle göra jakten svårare, men Sinisalo tror inte på några klara och tydliga följder. Hjorten är inget matvrak. Om den på kvällsbetet behöver föda motsvarande ett ämbar, hur länge skulle det då ta för den att beta ihop den mängden föda på ett naturbete jämfört med att få allt serverat på ett och samma ställe? Nordamerikanska undersökningar visar att utfodring ökar hjortens nattliga aktivitet eftersom den senarelägger middagen. Om vi till ekvationen lägger ett punktformat jakttryck vid foderplatsen så tvingar det hjortarna att gång på gång senarelägga sin aktiva tid till nattmörkare timmar. – Jag är övertygad om att ett förbud mot jakt med foder som lockbete skulle förändra jakten på vitsvanshjort radikalt, men det skulle göra hjortarna aktivare på dagen och mildra problemen med kraftig utfodring, funderar Sinisalo. Sinisalo misstänker att ett förbud mot vaktande vid en foderplats skulle kräva anpassning och förändringar, men att det till slut kanske till och med skulle göra hjortjakten lättare. Det är bäst att tajma jakten så, att jägaren möter hjorten i stället för att försöka smyga sig dit där hjortarna redan befinner sig. Den som vaktar vid en hjortstig kan ofta skjuta det fällande skottet i gott dagsljus eftersom hjortarna brukar förflyttar sig medan det är ljust. Ute i god tid på passet Sinisalo ägnar sig inte åt morgonjakter nära nattlegorna utanför brunsten. Det är inte lika produktivt som att vakta nära betena, anser han. Men under brunsten lockar ändå utsikterna till en bock honom upp och ut i gryningen. Det händer att en bock tillbringar hela dagen med att leta efter en lämplig hind. – Under brunsten tar jag vara på hela dagen, berättar Sinisalo. Sinisalo tar sig till morgonpasset och gör sig klar innan det ljusnar. Nära legorna dyker hjortarna ofta upp först när det har ljusnat. Men Sinisalo tar det lugnt och låter skogen runt omkring bli stilla. Till kvällspasset går han ofta så tidigt att han är klar ett par timmar innan solen går ner. Hjortarna är aktivast i skymningen, men Sinisalo ställer upp en viltkamera för att bevaka hjortstigen utmed granarna bakom honom. En fälld hjortkalv. Utsikten från trädpasset nära hjortlegorna en novemberdag under brunsten. "Man lär sig mera om hjortarna i skogen än om man enbart observerar dem när de betar." Jägaren 6/2022 15 14-15_Peuraa_poluilta_JA?0622.indd 15 14-15_Peuraa_poluilta_JA?0622.indd 15 1.11.2022 12.16 1.11.2022 12.16
• Våra starka viltstammar bjuder på upplevelserika jaktdagar, livar upp de sociala kontakterna och ökar livskraften i samhällena på landsbygden. Bilder Tero Salmela L juset tänds i stugorna på landsbygden när klövdjursjakten börjar. Jakten sammanför bybor och stadsbor när tusentals jägare samlas kring det gemensamma för att njuta av höstnaturens charm och naturens resurser. För många jägare är inledningen på klövdjursjakten en av höjdpunkterna på året. Den pirrande spänningen inför jakthöstens upplevelser. Den gemytliga stämningen när gänget samlas. Vid den sprakande brasan lyssnar Starka klövdjursstammar skapar välmående vi på jakthistorierna som vi har hört så många gånger förut. Vi småpratar med varandra och är åter en gång församlade. Är det kärleken till viltet som förenar jägarna ? Viltet är värdefullt och förtjänar respekt På många håll i landet finns det gott om klövdjur att jaga. Vi njuter av vår värdefulla viltresurs och välmåendet som viltet ger oss. Utan att för ett ögonblick glömma att respektera djuren. Kärlek är att uppskatta viltet, både de levande djuren och de fällda. Vi vållar inte djuren onödigt lidande och tar vara på det fällda bytet med respekt och omsorg. På jakten är det vad man gör som räknas. Vi skjuter välplaKärleken till viltet förenar människor från olika vägar i livet. Timmarna på jakt och den kroppsliga ansträngningen skapar en sund själ i en sund kropp. Jägaren 6/2022 16 16-17_Rakkaudesta_riistaan_JA?0622.indd 16 16-17_Rakkaudesta_riistaan_JA?0622.indd 16 1.11.2022 12.17 1.11.2022 12.17
• cerade skott på säkra avstånd. Vi letar efter skadskjutna djur utan att spara tid eller besvär. Och vi följer avskjutningsrekommendationerna. Vi hanterar djurkroppen med respekt, passar den med omsorg och tvättar bort blodet. Vi transporterar den med respekt och gör en bädd av grangrenar. Vi tar noga vara på djuret, även skinnet och benen. Och lagar värdefull vildmat. Vi talar om viltet med respekt. Vi talar inte om skadedjur utan om en värdefull naturresurs och om ståtliga hornkrönta huvuden. Viltmat även för andra Efter en lyckad jakt fortsätter viltmaten till köket och middagsbordet. Uppskattningen syns också bland konsumenterna; finländarna skulle gärna ersätta köttet av produktiondjur med vilt. Kanske skulle aktiekursen för viltmaten stiga rent generellt om fler kunde få tag på sådan? Eftersom det finns mer än tillräckligt med klövdjur i söder vore det en välgärning att dela med sig i vänkretsen. Eller varför inte sälja, om det finns ett överskott. I dagsläget seglar klövdjuren i medvind. Regleringen av stammarna handlar inte bara om upplevelser utan också om arbete och ansvar. Ansvaret har lagts på jägarna eftersom de åtnjuter förtroende och detta förtroende ska vi vårda. Av kärlek till viltet och naturen i vårt land. Jakten avkastar miljoner kilogram ren viltmat. Klövdjursjakten bjuder på upplevelser i naturen, höjer pulsen och ger livet mening. Se videon om stämningarna på hjortjakten jagarentidningen.fi Jägaren 6/2022 17 16-17_Rakkaudesta_riistaan_JA?0622.indd 17 16-17_Rakkaudesta_riistaan_JA?0622.indd 17 1.11.2022 12.17 1.11.2022 12.17
• Det krävs ett hundraprocentigt förtroende mellan hunden och föraren. När allt stämmer med hunden, omständigheterna och föraren så ökar utsikterna till ett fällande skott. TexT och bilder Mika Linna Ung jägare med hund Ä ven en ung jägare klarar uppgiften som hundförare bara han eller hon känner hunden och någon med mera erfarenhet kan ge goda råd. Men en bra hund verkar kunna hitta älgar nästan var som helst. Tid tillsammans med hunden Att tillbringa mycket tid med hunden är förnuftigt. Vi har två jämthundar som vi jagar älg med. När vår äldre hund – Rane – kom till oss var jag för ung, så med den Jägaren 6/2022 18 Ungd msredaktionen 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 18 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 18 1.11.2022 12.17 1.11.2022 12.17
• Var öppen och modig, jägare! J akten innebär möjligheter. Att lära sig nytt och förstärka gammalt. Att lära sig mera om naturen och framför allt att lära sig mera om sig själv. Jakten öppnar dörrar som man inte ens hade kunnat föreställa sig att fanns! Somliga av dem har till och med förändrat mitt liv. Under min nästan tioåriga jägarbana har det kommit tillfällen för mig som jag inte hade trott att skulle ha någon anknytning till jakten, åtminstone inte för min egen del. Exempelvis har jag också blivit älghundsdomare trots att varken jag eller familjen någonsin haft hund. Till de finaste möjligheterna jag fått hör att ingå i tidningen Jägarens ungdomsredaktion, där jag har medverkat i snart två år. Det har varit storartat och lärorikt, och jag har upptäckt vilken brokig skara det är som jagar. Så olika men ändå med ett starkt gemensamt intresse. Jag har fått möjlighet att utvecklas som skribent och jobba med journalistik i den jaktliga nischen. Det har varit verkligen intressant. De största och mest omvälvande impulserna har kommit från personer som jag har fått träffa i jaktliga sammanhang. Nya vänskapsband har uppstått och jag är tacksam för vart och ett av dem. Att få dela jaktintresset med personer som faktiskt begriper sig på jakten får stunderna på jakt att kännas särskilt betydelsefulla. Den djupa samhörigheten och ömsesidiga förståelsen kan till och med leda till att två personer jagar tillsammans under återstoden av livet. Allt stöd och all hjälp som jag har fått av jaktkamraterna känns ovärderliga. Utan det hade mitt jagande blivit begränsat och mitt kunnande stampat på stället. Sammanfattningsvis önskar jag att varje jägare i vår gemenskap skulle våga vara modig, fördomsfri och mångsidig som jägare. Jakten har både höjd och bredd, och utrymmet kan med en smula fantasi göras ännu högre och bredare. Låt er hänföras av jakten! LAURI LIUKO medverkar nu för sista gången i ungdomsredaktionen. Vi på redaktionen tackar honom och önskar honom välgång i livet och på jakten! umgicks jag knappt alls. Rane har alltid varit pappas hund, och det är en fröjd att se dem jobba. Åt Rane kan man visa riktningen med handen och så löper han iväg ditåt för att leta efter älgar. Rane verkar kunna läsa pappas tankar. Men det handlar inte bara om utbildning utan också om en enorm mängd samarbete. Samarbetet börjar man bygga redan när hunden är valp. Birk skaffade vi i fjol och med honom har jag varit ute och joggat och i skogen ända sedan valp, så honom känner jag mycket bättre. Den allra första tiden sov vi tillsammans i tamburen. Senare flyttade Birk till fotändan av min säng. Första gången Birk skällde på en älg var han ett halvt år gammal, men med fällningarna hade han otur. Men i oktober klaffade det och Birk fick sin första fällning. Då var han ett år och fem månader. En ungdom i älgjaktlaget I älgjaktlaget har jag känt mig rätt välkommen trots att åldersskillnaden är så stor. Flera har sagt att det är fint att ha ungdomar med. I vårt jaktlag ligger medelåldern långt över femti, så det skadar väl inte med en föryngring. Ungdomarna har förstås ingen erfarenhet, men de gör en lovande start. Åldern innebär förstås också ett bekymmer, eftersom jag saknar egen transport och är beroende av att pappa skjutsar. Men det går förstås att avtala med någon annan av jägarna. Jag vill uppmuntra alla jaktintresserade ungdomar att tillbringa tid med hunden i skogen. Det är en trevlig hobby och tiden går fort! ? Birk med sin första älg och Jyrki Honkanen. Jag heter Mika Linna, är 13 år och bor i Sievi. Jag jagar tillsammans med pappa, min bror och våra två jämthundar. Den bästa jaktformen är älgjakt med hund. Den allra första tiden sov vi tillsammans i tamburen. Senare flyttade Birk till fotändan av min säng. K lumn Ungd msredaktionen 19 Jägaren 6/2022 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 19 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 19 1.11.2022 12.17 1.11.2022 12.17
• Det första veckoslutet i september samlades sju lägerdeltagare på ett tjäderläger (MetsästysMetso) i Mellersta Österbotten. Lägret gav deltagarna både sömnbrist och fina minnen. TexT Suvi Seppänen Bilder Suvi Seppänen och Seija Jussinniemi Ett tjäderläger med jakt och nya lärdomar P å tjäderlägret, som ordnades 2-4 september i Oulainen, fick deltagarna jaga hare, and och rådjur. Det blev många skottchanser och nya erfarenheter! Det var heller inte nödvändigt med tidigare erfarenheter av jakt för att delta i lägret. Ingen brist på skottchanser Ankomstkvällen åkte vi till skjutbanan för att repetera grunderna i vapenhantering och fila på skjuttekniken med hagelgevär. Den som ville fick prova på, med eget eller lånat gevär. Instruktörerna gav tips och handledning för bättre teknik och skjutställning medan tomhylsorna blev allt fler. Följande morgon ringde väckarklockorna vid sex. En smula yrvakna åkte vi ut på harjakt med våra instruktörer och hundar. Vid lunchtid hade vi fått upp fina drev och skottchanser, och fällt några harar. På eftermiddagen stod rådjursoch andjakt på schemat, men inga fällningar. Den sista dagen ägnade sig en del av Lägerledaren Seija Jussinniemi och norrbottenspetsen Ruuti som jagade på den andra lägerdagen. Jägaren 6/2022 20 Ungd msredaktionen 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 20 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 20 1.11.2022 12.17 1.11.2022 12.17
• deltagarna åt drevjakt på hare medan de andra studerade fågeljakt med skällande hund. Veckoslutet var intensivt och vi fällde sammanlagt fyra harar. Lägret bjöd på någonting åt var och en Den praktiska inriktningen är tjäderlägrens styrka. De ger ungdomar tillfälle att prova på jakt och erfarenheter åt sådana som inte har andra möjligheter att jaga. Även ungdomar med erfarenhet får vidare vyer; det är utvecklande att jaga i varierande terräng med andra personer och nya metoder. Det var jaktintresset som fick Kalle Leiviskä och Antti Heikkinen från Tavastkenkä i Pyhäntä att anmäla sig till lägret. Pojkarna, som hade jagat tidigare, var nöjda med lägret. Bägge återkommer om lägret ordnas en gång till. De berättade att de hade lärt sig nya saker om rådjursjakt. – Att vara skytt på pass var det bästa, funderade Heikkinen. Leiviskä tyckte att det bästa var att skjuta en hare på drevjakt. Ett lyckat paket Lägerledaren Seija Jussinniemi uppger att det har ordnats tjäderläger i Oulainen under fem tidigare år. Men det här lägret, som koncentrerar sig på jakt, är ändå det första i sitt slag och Jussinniemi känner sig mycket nöjd. Allt fungerade som det skulle, även om det gjordes smärre ändringar i schemat. – Vi kommer förstås att hålla en genomgång med instruktörerna och fundera på vad som kunde förbättras. Visst kommer vi att arrangera ett sådant här läger till, intygar Jussinniemi. Lägret avrundades med en genomgång, en gruppbild blev tagen och deltagarna fick var sin souvenir innan de åkte hem med nya kunskaper och upplevelser i bagaget. Kalle Leiviskä och Antti Heikkinen var nöjda med lägret. På skjutbanan övade deltagarna vapenhantering och teknik. Tjäderlägret ? Tjäderlägren är jaktläger för jaktintresserade ungdomar där deltagarna får lära sig om jakt, skytte och viltvård. ? Minitjäderlägren är dagsläger som riktar sig till 6-12-åringar. Deltagarna sysslar tillsammans med jaktbetonade teman. ? På tjäderlägren (MetsästysMetso) ägnar sig deltagarna åt jakt i praktiken. ? Information om lägren och arrangemangen finner du på jägarförbundets webbplats metsastajaliitto.fi. ? Det här första tjäderlägret (MetsästysMetso) hade sju deltagare. Jägaren 6/2022 21 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 21 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 21 1.11.2022 12.18 1.11.2022 12.18
• Ungd msredaktionen Vad är storviltsassistansen SRVA? – Till en jaktvårdsförenings uppgifter hör att organisera SRVA-verksamheten, det vill säga storviltsassistansen. Den bygger på ett avtal mellan polisen och jv-föreningen. SRVA-jägarna spårar och avlivar djur som har skadats i en viltolycka. Om djuret påträffas dött så tar jägarna hand om kroppen. I verksamheten ingår också vissa andra uppgifter på polisens begäran, som att avhysa farliga djur från bebyggelse. Personerna som medverkar i sådana uppdrag är ofta rovdjurskontaktpersoner. Vilka är de, SRVA-jägarna? – Jaktvårdsföreningen utser kontaktpersonerna som nödcentralen ringer upp. Dessa förmedlar sedan (i regel) uppdraget till jaktSRVA: Till stor hjälp för polisen föreningen där olyckan inträffade, som i sin tur har utsett eftersöksjägarna. Tycker du att SRVA-verksamheten är viktig? – Javisst, verksamheten är väldigt viktig. Jägarna är till stor hjälp för polisen. Hur ser framtiden ut för verksamheten i Elimäki jvf? – Verksamheten kommer att öka eftersom det visar sig direkt i statistiken om viltstammarna blir tätare. I sydvästra Finland, för att ta ett exempel, ökar behovet eftersom hjortarna blir fler. Vi försöker svara på det här genom att jaga förebyggande. Gör så här vid en viltolycka ? Varna den övriga trafiken. ? Hjälp de skadade. ? Ring nödcentralen. Alla borde ha 112-appen i telefonen. Då får myndigheterna veta exakt var olyckan har hänt. Berätta vad som har hänt och var. Berätta varifrån djuret kom och i vilken riktning det försvann. ? Märk olycksplatsen för eftersöksjägarna, till exempel med en plastpåse. ? Om du har kört på en björn eller ett vildsvin ska du stanna i bilen! Se videon om hur ett SRVA-uppdrag framskrider efter en viltolycka. SRVA-jägaren Markus Sipilä förklarar också hur ett uppdrag startar och vad han tar med sig när han ska leta efter ett skadat djur med hunden Sani. jagarentidningen.fi Elimäki jvf håller på och skapar en insatsstyrka för farligt vilt, det vill säga för björn och vildsvin. Det här är ett utvecklingssteg och en försiktighetsåtgärd eftersom både björnarna och vildsvinen blir fler. Man utvecklar verksamheten genom att ge jägarna utbildning i skytte, bland annat med övningar på en anfallande björnmåltavla. Dessutom skaffar man nödvändig utrustning, som apparater för mörkerseende, vildsvinsbyxor, effektiv belysning och förstahjälpenmaterial. Man jobbar också med att kartlägga sådana hundar som är lämpliga för olika uppdrag. Hunden är ju nämligen det viktigaste hjälpmedlet på ett SRVA-uppdrag! SRVA-jägaren Markus Sipilä och chesapeak bay retrievern Sani letar efter ett skadat djur. På ett SRVA-uppdrag är hunden eftersöksjägarens viktigaste hjälpmedel. Jag intervjuade Antti Raanoja som är ordförande för Elimäki jv-förening om storviltsassistansens (SRVA) verksamhet där jag bor och följde med på ett SRVA-uppdrag. TexT Hanna Metsälä Bild Tero Salmela Jägaren 6/2022 22 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 22 18-22_Nuorten_toimitus_JA?0622.indd 22 1.11.2022 12.18 1.11.2022 12.18
• Från och med den 15 februari nästa år är det förbjudet att använda blyhagel i våtmarker och i skyddszonerna kring sådana, meddelar Säkerhetsoch kemikalieverket Tukes. Förbudet grundar sig på den begränsning av blyhagel som EU-kommissionen godkände i januari 2021 och som gäller inom hela EU. S om våtmarksområde definieras samtliga vattenområden, gräsbevuxna stränder och torvmarker där sjöfåglar uppehåller sig, även då de flyttar eller häckar. Den hundra meter breda skyddszonen börjar vid våtmarksområdets yttre gräns. Dessutom gäller begränsningen av blyhagel också för skjutbanor inom den förbjudna FÖRBUDET MOT BLYHAGEL TRÄDER I KRAFT 15.2! Förbud mot blyhagel i våtmarksområden zonen. Även på sådana träder alltså förbudet mot blyhagel i kraft den 15 februari nästa år. Förbudet gäller hagel med en blyhalt som överstiger 1 %. Syftet med förbudet är att minska de hälsorisker och den belastning på naturen som blyhaglen medför i våtmarker. Tungmetallen bly är giftig för människan och naturen. I Finland är det förbjudet att jaga sjöfågel med blyhagel sedan 1996. Förbudet förenhetligar riskhanteringen inom EU eftersom användningen av blyhagel inte är begränsad i samtliga medlemsstater. En utvidgning av blyförbudet under beredning Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA har på begäran av EU-kommissionen berett ett förslag till en begränsning av marknadsföringen och användningen av blyhaltiga hagel, kulor och fiskeredskap. De övriga komponenterna i patronerna, som tändhatten och hylsan, omfattas inte av begränsningsförslaget, inte heller miliYTTERLIGARE INFORMATION: Gruppchef Pauli Kärkkäinen, (029) 5052 074, pauli.karkkainen@tukes.fi tär eller myndighetsanvänding, eller skytte inomhus. Patrontillverkarna och detaljhandeln samt organisationer och myndigheter har till ECHA kunnat skicka in kompletterande information om riskerna med ammunition och fiskeredskap. ECHA har inhämtat information om bland annat produktionsvolymer, exponering för bly och ersättande material. Ytterligare information om inlämnade förslag på begränsningar som övervägs finner du här på Echas webbplats. Det slutliga beslutet om att godkänna begränsningen fattas i REACH-kommittén, där samtliga medlemsländer är representerade. Här en påminnelse om meddelandet som var infört i föregående nummer av Jägaren. GE TT Y IM AG ES Jägaren 6/2022 23 23_TUKES_tiedottaa_lyijy_JA?0622.indd 23 23_TUKES_tiedottaa_lyijy_JA?0622.indd 23 1.11.2022 12.18 1.11.2022 12.18
• HANKKIJALTA VARUSTE ET TALVEN JAHTEIHIN MINKKILOUKKU 16X18X72 CM 34 95 SUPILOUKKU 36X31X107 CM 79 95 Varmatoimiset, kotimaiset loukut. Valmistusmateriaalina säänkestävä alusinkkiverkko, galvanoidut 4 mm lankavahvikkeet. ALASKA TUNDRA BLAZE 299,Topattu metsästyspuku kylmälle säälle. Takissa pitkä helma, housuissa korotettu vyötärö. Hirvilaillinen väritys. 100 % vedenpitävä ja hengittävä Rain-Stop®-erikoiskalvo. ALASKA TUNDRA BLAZE MYÖS RUSKEANA NAAMIOHUPPU SWEDTEAM DESOLVE ZERO 19 99 Kevyt kasvot peittävä huppu. Desolve® Veilkuviointi maastouttaa riistalta erinomaisesti. TAKKI SWEDTEAM RIDGE JUNIOR 85,Lasten ja nuorten metsästystakki huomiovärillä ja naamiointikuviolla. Hiljainen, vedenja tuulenpitävä Covertex-kalvo. Irrotettava huppu, säädettävät hihat ja helma. METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,00 Kevyt lumipuku aktiiviseen metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Zero -kuviointi maastouttaa erinomaisen hyvin. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. RAJOITETTU ERÄ! JAHTI&VAHTI VILJATON 12 KG 39 95 3,26 €/KG Täysin viljaton, ei sisällä myöskään riisiä tai maissia. Aktiivisille tai normaaliaktiivisille koirille. JAHTI&VAHTI ENERGIA 12 KG 31 95 2,66 €/ KG Kotimainen, paljon liikkuvalle koiralle tarkoitettu kuivamuona. Sisältää muun muassa kananlihaa. JAHTI&VAHTI EXTRA ENERGIA 12 KG 36 95 3,07 €/KG Erittäin aktiivisen koiran Suomessa valmistettu täysravinto. Sisältää runsaasti energiaa ja E-vitamiinia. KARVALAKKI SWEDTEAM 29 95 Lämmin karvalakki, joka on vuorattu pehmeällä keinoturkiksella. Korvaläpät kiinnitettävissä hihnalla joko leuan alle tai ylös päälaelle. SADEVIITTA 29 95 Hupulla varustettu sadeviitta esim. hirvimetsälle. Ghost camo -kuviointi maastouttaa riistalta tehokkaasti. Hiljainen, kahisematon materiaali. Edessä tasku. HIRVILIIVI BEAR CLAW 29 95 Kaksi vetoketjullista sivutaskua, sekä rintatasku radiopuhelinta varten. Antennipidike ja säädettävä vyötärö. Korkea kaulus suojaa viimaa vastaan. UUTUUS! UUTUUS! UUTUUS! HINNAT VOIMASSA 31.12.2022 ASTI TAI NIIN KAUAN KUIN TUOTE ERIÄ RIITTÄÄ. VALIKOMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. Hankkija_Metsästäjä6_420x275.indd All Pages Hankkija_Metsästäjä6_420x275.indd All Pages 24-25_Ilmoitus_JA?0622.indd 24 24-25_Ilmoitus_JA?0622.indd 24 1.11.2022 12.19 1.11.2022 12.19
• PIMEÄNÄKÖLAITE BURRELL NV 400 299,Digitaaliset yökiikarit, jopa 400 m kantama. Erinomainen kyttäyspyyntiin. Videotallennustoiminto ja AV/USB -liitännät. Käyttää 4-32 Gb microSD-muistikorttia (ei sisälly). RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. KAUPAN PÄÄLLE PUHELIN VALJAAT, ARVO 29,90 € HAUDUTUSPATA FOODMASTER PRO 3,5 L 49 95 Lasitettu ja keraaminen. Helppo pitää puhtaana. Ajastin ja lämpötilan säätö. VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. HANKKIJALTA VARUSTE ET TALVEN JAHTEIHIN RIISTAKAMERA BURREL S12HD + SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 Mb kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. UUSI BURREL+ MOBIILISOVELLUS! RIISTAKAMERA BURREL S12HD PRO 4G BURREL+ 249,Tallentaa 12 MP:n kuvia ja HD-laatuista 1080p:n videota muistikortille ja lähettää sähköpostiin. Toimii myös 2G ja 3G -verkoissa. Sarjakuvaus 1-10 kuvaa, videot 1-30 s. Inframustasalama. MOBIILISOVELLUS! MIESTEN JA NAISTEN MALLIT MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 79 95 NORM. 89,95 Lämmin ja pehmeä alusasu, joka lämmittää myös kosteana. Merinovilla on nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali, huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. 100% merinovillaa. JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. RAJOITETTU ERÄ! METSÄSTYSVALO BURREL STD VIHREÄ 89 95 Tehokas vihreää valoa tuottava LED-valaisin esim. supikoirajahtiin ja SRVA -toimintaan.Etäkytkimellä valo saadaan sytytettyä irrottamatta otetta aseesta. Asekiinnike, kantohihna, laturi ja kaksi akkua. LEIKKUULAUTA 800 X 400 MM 39 95 Korkealaatuinen 13 mm paksusta elintarvikemuovista valmistettu leikkuulauta. Suuri leikkuuala mahdollistaa hirvenlihan ja ison kalan käsittelyn. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäsi myös gol in. Pinseeker -pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! ARVO 14,90 € VAKUUMIKONE ARVO 14,90 € KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi 21.10.2022 14.01 21.10.2022 14.01 24-25_Ilmoitus_JA?0622.indd 25 24-25_Ilmoitus_JA?0622.indd 25 1.11.2022 12.19 1.11.2022 12.19
• Vildsvins­ jakten i Finland Vildsvinet är ett mångsidigt vilt som jägarna betraktar på olika sätt – somliga uppfattar svinet som ett hot medan andra uppskattar detta svårjagade vilt. TexT och bilder Antti Saarenmaa V ildsvinet anpassar sig lätt och förekommer i många länder. Utbredningen följer (åtminstone i någon mån) klimatets cykler med uppvärmning och avkylning. Arten återinvandrade från Estland och Ryssland på 50-talet och etablerade sig i vårt land. Till en början omfattade stammen bara några hundra individer och växte långsamt. Kärnan i utbredningsområdet låg länge i det sydöstra hörnet, vid östgränsen, och det finns flera flockar som strövar över gränsen mellan platserna där de betar och där de vilar och känner sig säkra. Under de senaste decennierna har populationen i vårt land vuxit tack vare utfodring, naturlig invandring och rymlingar från hägn. I detta nu beräknas stammen uppgå till några tusen individer. Kärnområdet ligger fortsättningsvis öster om Nyland, men observationerna på andra håll i landet har blivit fler. I Sverige växte vildsvinsstammen explosionsartat från 80-talet till 00-talet. Här hos oss är vi rädda för att det ska hända också här, men avskjutningsstatistiken för januari till oktober åren 2021 och 2022 visar att fällningarna har blivit flera tiotal procent färre. Den kraftiga regionala beskattningen har bitit. Drevjakten ingen enkel match Vildsvinet är ett betydande vilt på många håll i Europa. Där vaktar man på svinet eller driver det med hundar eller drevkarlar. Vildsvinet är ett snabbt flockdjur. När det drivs händer det att svinen förflyttar sig i en lång rad efter varandra. De största individerna brukar gå i täten och sist i kön. Både tempot och svårighetsgraden kan vara väldigt höga på ett drev, vilket gör det ännu knepigare att jaga selektivt. Här i vårt land jagar vi vildsvin både med hundar och som vaktjakt. De regionala skillnaderna spelar Sami Räsänen med ett vildsvin som han har smugit sig på. SA M I RÄ SÄ NE N Jägaren 6/2022 26 26-29_Villisian_metsa?stys_JA?0622.indd 26 26-29_Villisian_metsa?stys_JA?0622.indd 26 1.11.2022 12.19 1.11.2022 12.19
• in vid valet av jaktmetod. I de inre delarna av landet är det vanligare med hundar. Närmare östgränsen är det populärt att vakta eller smyga vid viltåkrar och lockande utfodringsplatser. Men det större jakttrycket vid östgränsen får ofta svinen att sätta sig i säkerhet på andra sidan. Med ställande hund I Östeuropa är laikan populär bland vildsvinsjägarna. Ofta försöker man då ringa in svinen för att därefter släppa in hundarna från ett par olika håll och driva ut svinen till skyttarna. Jan Ylhäinen som bor i Miehikkälä har jagat vildsvin sedan 2014. Det gör han oftast med ställande hund och håller sig med raser som också älgjägarna gillar; jämthund och norsk gråhund. – I mina jaktmarker är terrängen, vägnätet och de övriga förhållandena inte idealiska för en sådan jaktstil, men en jämthund som har körts in på vildsvin fungerar utmärkt. Svinet smiter ingenstans bara hunden har vana att hantera vildsvin och vågar gå tillräckligt nära och skälla med självförtroende, berättar Ylhäinen. Pyttisbon Sauli Joas jagar ofta tillsammans med Ylhäinen och håller med om att det är helt nödvändigt med en spårande hund vid vaktjakt, i synnerhet under barmarkstid. Enligt Joas erfarenhet kan ett vildsvin löpa väldigt långt efter skottet, även om träffen var bra. Men ? Spannmål är gott, oavsett om det handlar om en utfodringsplats eller självservice på en åker. ? Det händer att vildsvinen blir aktiva i god tid innan solen går ner. ? Den som vaktar vid en åkerkant behöver ofta skjuta stående. Den otröskade säden kan vara hög och skytten kan bli tvungen att leta efter ett bra ställe för skottet. Ett skjutstöd är väldigt bra att ha! Jägaren 6/2022 27 26-29_Villisian_metsa?stys_JA?0622.indd 27 26-29_Villisian_metsa?stys_JA?0622.indd 27 1.11.2022 12.19 1.11.2022 12.19
• eftersom svinet har ett tjockt fettlager så blir det ofta knappt om blodspår. Beträffande kalibern på geväret konstaterar Joas, med tiotals svin på meritlistan, att .308 går utmärkt på både älg och gris. – Men träffen är alltid viktigare än kalibern, påpekar han. Selektivt ska det vara Vildsvinet är ett flockdjur med en tydlig hierarki. Ledaren är alltid en äldre hona som ser till smågrisarna och parar sig med galten. Det är i lag förbjudet att skjuta en sugga med grisar. Utöver det etiska skälet finns det dessutom ett skäl till; om den ledande suggan dör så splittras hierarkin i flocken och galten övergår från att betäcka enbart ledaren till att betäcka flera suggor. Vilket leder till en väldig tillväxt i populationen. Dessutom är det ju den ledande suggan som bokstavligen leder flocken, så om hon faller ifrån kan det förändra flockens beteende radikalt. – Enligt observationer gjorda i vildsvinstrakter beror skördeskador som uppstår oväntat och på nya ställen ofta på att den ledande suggan har dött och efterträtts av yngre och oerfarna svin, berättar Ylhäinen. I bägge föreningarna, i både Miehikkälä och Pyttis, jagar man vildsvinen selektivt och med eftertanke. Principen är den, att man koncentrerar sig på överåriga eller galtar och sparar de stora suggorna. Samma flock som har varit framme Den selektiva jakten handlar om att lära sig känna igen flockar och individer. Enligt Ylhäinen kan svinen under ett par veckors tid vandra ett tjugotal kilometer från gränsen för att sedan återvända. Tack vara nätverket av viltkameror och den fortlöpande komOm man jagar vildsvin regelbundet och på samma platser så ruckar de tidtabellen. munikationen mellan jägarna hänger de med i svängarna och kan bilda sig en uppfattning om det faktiska antalet svin i området. Att räkna samma flock flera gånger är ett typiskt fel som görs vid uppskattningen av antalet svin, berättar Ylhäinen och Joas. Utan kommunikation mellan föreningarna blir svinen fler än de är på riktigt eftersom flockarna rör sig aktivt och kan på kort tid visa sig på flera åkrar. Krävs övning för att känna igen individer Att skilja mellan galt och sugga enbart efter exteriören är svårare för ett oövat öga än exempelvis klövdjuren som bär horn. Från sidan betraktat är galten klart mera framtung och även beteendet är ett annat. Den går ofta ensam och vid en utfodringsplats föser den bort alla andra svin. Särskilt svår blir identifieringen på en Se videon om vildsvinsjakt på jagarentidningen.fi Jägaren 6/2022 28 26-29_Villisian_metsa?stys_JA?0622.indd 28 26-29_Villisian_metsa?stys_JA?0622.indd 28 1.11.2022 12.19 1.11.2022 12.19
• Om man jagar dem regelbundet och på samma platser så ruckar de tidtabellen och infinner sig senare och i skydd av nattens mörker. – Om vi låter utfodringarna vara i fred så händer det ofta att svinen tidigarelägger schemat för att få äta i fred, berättar Joas. Svinen är läraktiga. I Pyttis använde man tidigare, när det blev tillåtet, grönt ljus vid foderplatserna, men svinen lärde sig att undvika utfodringarna när ljuset var tänt. Numera använder jägarna ingen belysning utan håller jakttrycket på en måttligt nivå och kan ofta skjuta i dagsljus. Rädslan för vildsvinen förbryllar Att så många vill utrota vildsvinet förbryllar de två jägarna. Markerna där Ylhäinen och Joas jagar är viltrika med mycket älg. Enligt deras observationer orsakar älgarna värre skador på skogen än vildsvinet. Arten orsakar synliga skador på åkrar, men i måttlig omfattning, enligt Ylhäinen och Joas. Enligt deras erfarenhet kan man påverka omfattningen på skördeskadorna med valet av odlingsmetod. Somliga odlare undviker skador genom att så grödor som är mindre lockande för svinen utmed skogsbrynet och placera de mera lockande grödorna i mitten. Svinen håller sig ju gärna vid kanterna där de känner sig säkrare. Dessutom är ju utfodringarna placerade utanför de odlade åkrarna, vilket minskar skadegörelsen på odlingarna. Om det ändå skulle uppstå omfattande skadegörelse någonstans så löser man det med exakt inriktad jakt. Kring vildsvinet förekommer det fördomar och rädslor, bland annat om skadegörelsen på åkrar, så Ylhäinen och Joas betraktar arten som ett storartat men missförstått vilt. Men finländarna har mycket kvar att lära sig om svinet. Det behövs mera kunskap för att vi ska kunna utveckla samlevnaden med svinet. ? Ofta gäller det att få syn på svinen i skymningen på en åker. Det kräver god optik och tålamod. ? Sauli Joas gillar hundar som kan spåra. På bilden det lyckade resultatet. sädesåker på sensommaren, i terräng utan fri sikt och vid oväntade situationer. Ylhäinens och Joas råd till vildsvinsjägare är därför att ta det lugnt och sansat. Bägge jägarna satsar på kvalitetsoptik och att tänka efter före. Lockande utfodring fungerar Att locka vildsvinen med utfodring är fungerande sätt att underlätta jakten. Enligt de två jägarna är det basmat som fungerar, som närodlad spannmål. Glöm inte tjäran och vittra in med måtta! Joas har blandade erfarenheter av doftmedel för vildsvin. Han uppger att han har lärt sig genom försök och misstag att vara sparsam. Vid lockjakt med foder är det viktigt att portionera ut säden i flera separata högar för att sprida ut flocken. Inte bara i nattens mörker Många förknippar vaktjakten på vildsvin med en sömnlös natt på passet, men Joas berättar att vildsvinen besöker utfodringarna också på dagen. Liksom de övriga jaktbara djuren kan svinen förändra sitt beteende. Jägaren 6/2022 29 26-29_Villisian_metsa?stys_JA?0622.indd 29 26-29_Villisian_metsa?stys_JA?0622.indd 29 1.11.2022 12.19 1.11.2022 12.19
• En dag med mårdexperten Takkunen För Voitto Takkunen i Egentliga Finland är mårdjakten med slagjärn en livsstil. TexT Mikko Toivola Bilder Mikko Toivola, Peter Silvendoin I början av 00-talet jagade undertecknad små rovdjur med hund i Lokalahti och i den vevan lärde jag känna Voitto Takkunen. Han har på egen hand fördjupat sig i mårdens liv och leverne, och kan kallas självlärd expert på jaktformen. Takkunen besitter dessutom ett fördjupat kunnande om lockjakt på älg, säljakt och jakt på små rovdjur med åtel. I början av januari följde jag med Takkunen på en dag med mårdjakt och slagfällor. Den här jaktformen är en livsstil för honom, som han själv uttryckte saken. Gäller att placera fällan rätt Som Takkunen minns det trodde inte de andra jägarna på hemorten på någon framgång för mårdjakten. De äldre karlarna var överens om att det inte fanns några mårdar att fånga i trakten. – Jag gillrade de första järnen 1989 och det dröjde inte länge förrän jag började hitta mårdar i fällorna, berättar Takkunen. I Egentliga Finland är det inte många som jagar mård ? Under den hittills bästa säsongen (2018-2019) landade saldot på 51 mårdar. ? Den bästa platsen för en fälla finner du i dunkel granskog under en brant. Jägaren 6/2022 30 30-32_Na?a?da?n_pyynti_JA?0622.indd 30 30-32_Na?a?da?n_pyynti_JA?0622.indd 30 1.11.2022 12.24 1.11.2022 12.24
• Enligt Takkunens bedömning har mård­ stammen vuxit och mårdarna trillar in i jämn och stadig takt. och det finns inte heller någon kultur kring jakten på samma vis som i norr. Vilket på hemorten visade sig i jägarkollegernas kommentarer. Men Takkunen satsade på jaktformen och verkligheten visade sig vara en annan. Det fanns gott om mård så han placerade ut fler fällor. Fällans placering är avgörande för jakten. Terrängen mellan sjöar och remsor mellan åkrar är bra ställen. Skogspartier som förenar skogar bildar naturliga rutter för mårdarna, men också trädbeståndet spelar in. Avverkningar har ofta möblerat om i Takkunens jaktmarker. På den bästa platsen har han under årens lopp knipit 56 mårdar. Inte ens gallringarna och röjningarna som har gjorts runt omkring har fått den att tappa effekten. – Platsen verkar vara en lands vägs korsning för mårdarna, funderar Takkunen. Omsorgsfullt planerade ”mårdholkar” Den bästa fångstplatsen sviker inte honom idag heller. I den hittar vi en mårdhane på 1,39 kilo. Takkunen jagar med ett Conibear slagjärn monterat i en rejäl skyddande holk. I detta nu har han ett fyrtiotal sådana utplacerade i terrängen. Takkunen köper enbart rostfria slagjärn, men har förstås äldre modeller kvar i lager. Enligt honom är det viktigt att underhålla fällorna så de inte tappar slagkraften. Inuti holken ska järnet vara placerat så, att mården styrs till mitten av fällan. Sprötena pekar alltid nedåt för att fällan ska slå igen med optimalt dödande kraft. Takkunens mårdholk är kraftigt byggd och skyddar fällan så att inga objudna gäster når betet. På holkens botten lägger han en blandning av hjortfett och andfjädrar på en bädd av mossa. Varje år låter sig ett fyrtiotal mårdar lockas och det har redan pågått i hela tio år. Som en bifångst kniper han dessutom en till fyra minkar per år. Minken uppehåller sig ju gärna på liknande platser som mården, vid ett vattendrag. Mårdarna har blivit fler med åren Numera fångar Takkunen fler mårdar än när han började, men det beror främst på att han har skaffat fler fällor. Under de första åren jagade han med tre till nio fällor. Under jaktåret 2013-2014 ökade han på med 23 fällor och då blev det ju klart fler mårdar. Enligt Takkunens bedömning har mård stammen vuxit och mårdarna trillar in i jämn och stadig takt. Detta trots att flera enhetliga skogsområdena med åren har förvandlats till planteringar. – Mården verkar vara rätt bra på att hantera förändringarna som skogsbruket åstadkommer, funderar han. Funderingen får stöd av observationen att också planteringarna kan vara utmärkta platser för fällor. Är Jägaren 6/2022 31 30-32_Na?a?da?n_pyynti_JA?0622.indd 31 30-32_Na?a?da?n_pyynti_JA?0622.indd 31 1.11.2022 12.24 1.11.2022 12.24
• det kanske sorkarna som drar mårdarna till sig? Ungefär 66 procent av fångsten består av hanar, vilket betyder en klar övervikt. Sannolikt beror det på att hanarna är aktivare än honorna. Mårdjakten har två årliga toppar; den ena infaller i november och den andra i mars. Den första består av unga individer och den andra av hanar som letar efter honor. Den som jagar lär sig en hel del om djuret som han (eller hon) jagar. Mårdspårandet har lärt honom att hanarna är mer benägna än honorna att röra sig på marken. Honorna väger mindre, vilket gör det lättare för dem att röra sig från träd till träd. En bidragande orsak kan vara att ekonomiskogar är glesare, vilket gör det svårare för de tyngre hanarna att röra sig trädvägen. Respekten för viltet ett fundament Vi kommer till den sista fällan på rundan. Aningen överraskande avkastar den dagens andra fångst, en mårdhane på 1,23 kilo. Att i januari knipa två mårdar på samma dag är enligt Takkunen sällsynt. Mitt i vintern rör sig mårdarna sparsamt och går mera sällan i fällan. Bägge mårdarna är hanar med vacker päls som inte går till spillo eftersom Takkunen tar vara på var enda en. Men han förargar sig över ändringen som infördes 2018, då det blev tillåtet att jaga mård redan den första augusti. Den tiden på året är nämligen pälsen ännu värdelös. Takkunen berättar att han har planer på att låta göra en päls åt sig av mårdarna som han har fällt. Men handarbetet som krävs för att sy en kvalitetspäls är ett dyrt special kun nande som få behärskar. En sådan päls skulle i runda slängar gå löst på 5000 euro. Alltså går pälsarna till försäljning och kommer till nytta som etisk naturpäls. Mårdskinnet är det värdefullaste av naturpälsarna, men priset ligger ändå så lågt som på 20 till 40 euro. Utgifterna för mårdjakten överskrider alltså intäkterna. Livsstilsjakten utvecklar Min dag med mårdveteranen Takkunen ledde till djupsinniga funderingar. I bästa fall fördjupar jakten jägarens förhållande till naturen. Han eller hon fördjupar sig i den utvalda artens beteende och följer uppmärksamt med hur djuret lever. Åren ger erfarenhet och jägaren lär sig att anpassa jakten efter artens årscykel och beteende. Den som knogar på i några årtionden utvecklar en grundmurad kännedom om viltet han jagar och en förståelse för hur naturen och årstiderna påverkar hans eget jagande. Av sådana veteraner kan vi lära oss mycket! ? Voitto Takkunen har planerat sin slagjärnsholk med omsorg. Det kraftiga höljet hindrar andra djur från att ta sig in. ? Den bästa platsen har avkastat så mycket som åtta mårdar på en månad! Även denna januaridag fann vi en ihjälslagen mårdhane i holken. Jägaren 6/2022 32 30-32_Na?a?da?n_pyynti_JA?0622.indd 32 30-32_Na?a?da?n_pyynti_JA?0622.indd 32 1.11.2022 12.24 1.11.2022 12.24
• Bestämmelserna om slagfällor för jakt på små rovdjur förnyas Uppdateringen av 10 § i jaktför­ ordningen om slagjärn för jakt på små rovdjur innebär ett lagstadgat krav på skyddshölje och ett maxmått på 8 cm för ingången. TexT Kari Karhula Bild Ville Kankare S tatsrådet godkände den 6 oktober en ändring i jaktförordningen om användningen av slagjärn. Den nya förordningen träder i kraft den första december i år, vilket innebär att äldre fällor därefter ska vara ombyggda i enlighet med förordningen eller tagna ur bruk. För de jaktbara däggdjuren gäller förordningen mård, iller, vessla och ekorre. Förordningen inkluderar de skadliga främmande arterna och på dem tillämpas bestämmelserna om jakt, fångst och dödande av icke fredade djur. Förordningen gäller således också för mink. Den största förändringen som förordningen medför gäller det skyddande höljet och storleken på ingångshålet. Vid jakt på de här djuren ska ett slagjärn som dödar omedelbart placeras i ett skyddande hölje med en ingångsöppning på maximalt 8 cm. Begränsningen gäller samtliga former på ingången. På exempelvis en fyrkantig öppning får storleken inte överstiga 8 cm diagonalt, från hörn till hörn. När förordningen träder i kraft den första december blir samtliga slagjärnsfällor för jakt på de ovannämna djuren olagliga om de inte uppfyller kraven i den nya förordningen. Vänta därför inte med att bygga om fällorna så de uppfyller de nya kraven! Uppdatera de gamla fällorna Det är dock osannolikt att uppdateringen skulle innebära att gamla fällor måste skrotas. Ta i stället vara på tillfället och rusta upp dina gamla och slitna fällor! Om skyddshöljet inte behöver förnyas så kan man göra nya skivor för gavlarna med 8 cm öppning och fästa dem över de gamla, stora öppningarna. På det viset går det enkelt att uppdatera fällorna för en billig peng. I bakgrunden figurerar slagjärnsbjörnarna Behovet av en uppdatering av bestämmelserna om slagjärn leder sitt ursprung till ett medborgarinitiativ för ett förbud mot slagjärn och de såkallade slagjärnsbjörnarna som fick mycket utrymme i massmedierna; alltså björnarna som hade fastnat med tassen i fälla. Det har dock redan länge funnits rekommendationer och anvisningar för fällornas höljen och storleken på ingången. Uppdateringen av jaktförordningen gör användningen av slagjärn tydligare och underlättar övervakningen. På bilden en slagjärnsfälla för mink där ingången har minskats till 6 cm. Enligt lagen får diametern på öppningen inte överstiga 8 cm. På en fyrkantig öppning får storleken inte överstiga 8 cm ens diagonalt, från hörn till hörn. Jägaren 6/2022 33 33_Rauta-asetus_JA?0622.indd 33 33_Rauta-asetus_JA?0622.indd 33 1.11.2022 12.25 1.11.2022 12.25
• Det italienska jägarförbundet finansierar en iståndsättning av miljön för andkullar i tre Sotka-våtmarker i vårt land. Sjöfågelstammarnas framtid är ett gemensamt bekymmer för de europeiska jägarna. TEXT Mikko Alhainen och Antti Saarenmaa BildEr Petri Jauhiainen Från Medelhavet till höga nord – sjöfåglarnas sak är gemensam I ståndsättningarna av livsmiljöer har en oerhört stor betydelse, i synnerhet för produktionen av ungar. Finland är ett viktigt häckningsområde för många sjöfåglar och vårt land spelar därför en avgörande roll för deras utveckling. När det gäller iståndsättningen av våtmarker och andra livsmiljöer för fågelkullar är vårt land en föregångare. I synnerhet i början av projektet är iståndsättningen av en våtmark ett intensivt arbete. Först ska ett lämpligt område identifieras och avgränsas, och markägaren ska vara positivt inställd. Sedan ska det planeras, dammvallar byggas och regleringsmekanisJägaren 6/2022 34 34-35_Korpinurmi_JA?0622.indd 34 34-35_Korpinurmi_JA?0622.indd 34 1.11.2022 12.26 1.11.2022 12.26
• återställa vattenhushållningen på den åtta hektar stora våtmarken Viiksikangas på NTM-centralen för ett utlåtande. Iståndsättningarna planeras och realiseras av Finlands viltcentrals våtmarks projekt SOTKA. Sotka-våtmarken i Korpinurmi ger resultat Det danska, nederländska och brittiska jägarförbundens finansiering via Waterfowlers’ Network bidrog till iståndsättningen av våtmarken i Korpinurmi i Ilomants. Dammvallarna och regleringsmekanismen byggdes i augusti i fjol. I våtmarken fanns redan ett etablerat, häckande fågelbestånd. Fåglarnas livskvalitet kommer att öka när vattennivån höjs i vår och det bildas en flera gånger större svämäng. I somras följde vi med livet i våtmarken med en direktsändande kamera; viggar, stjärtänder, sädgäss, svarthakedoppingar, vadare – en artrik fågelfauna! men installeras. Allt detta kräver kapital och många timmars arbete. Men trots detta är det ändå värt besväret eftersom satsningen på häckningsmiljön ger fler kullar. Stiftelse skapar finansieringsnätverk Viltvårdsstiftelsen samlar in medel för finansieringen av iståndsättningar av våtmarker i vårt land och jobbar aktivt med att skapa ett nätverk för förmedlingen av finansiering, även internationellt. Iståndsättningsstödet från Italien som vi har fått genom den multinationella organisationen Waterfowlers’ Nework utgör ett gott exempel på välriktad finansiering på flyttvägsnivå. Även om satsningarna på livsmiljöer för fågelkullarna är lokala så blir effekterna internationella. Finansieringen från Medelhavet sträcker ut sin generösa hand till tre livsmiljöer för fågelkullar här i norr, via Viltvårdsstiftelsens insamling av medel. I Leväjänkä i Torneå iståndsätts en torvtäkt till en 48 hektar stor våtmark. På den fem hektar stora Vitmossen i Vörå pågår jobbet med en översvämningsbenägen åker. I Rovaniemi befinner sig planen för att ? Arbetet med att iståndsätta våtmarken Leväjänkä har fått finansiering av italienska jägare. Den nya dammregleringsmekanismen installerades i juli. I en restaurerad våtmark kan också krävande arter som svarthakedoppingen trivas. Våtmarken Korpinurmi i Ilomants har iståndsatts med finansiering av det danska, nederländska och brittiska jägarbundet. Genom att understöda iståndsättningen av de bästa häckningsplatserna förbättrar vi ändernas produktion av ungar. För ytterligare information se riistasaatio.fi H O LT TI H AK O NE N Det senaste avsnittet i podden Sorkkia ja sarvia handlar om vad vi kan göra för sjöfåglarna: jagarentidningen.fi Jägaren 6/2022 35 34-35_Korpinurmi_JA?0622.indd 35 34-35_Korpinurmi_JA?0622.indd 35 1.11.2022 12.26 1.11.2022 12.26
• Genzo Värmeväst Arctic Original Batteridriven värmeväst som levereras komplett med ett 6000mAh Panasonic-batteri, laddare, instruktionsanvisning och adaptersladd om du skulle vilja driva värmevästen med powerbank istället för batteri. Finns i två modeller, herr/unisex och dam. Komfortabel stretch i ryggslutet Inbyggda värmeslingor över skuldrorna och i ryggslutet Två bröstfickor och två fickor i sidan Batterificka för det löstagbara batteriet Isolerande foder Knapp för fyra olika lägen: Avstängd Komfort (32-37°) Varmt (38-45°) Extra varmt (46-53°) Lätt vaddering Batteri ingår! Upp till 18h drifttid! Levereras komplett med batteri och laddare. 149,00 € Toppresultat i tester! Klä dig rätt! Med värmekläder slipper du frysa Värmehandske Arctic Värmehandskar som håller kylan borta. Inkl. batteri och laddare. 89,00 € Värmesulor Uppladdningsbara Bekväma värmesulor för dig som lätt fryser och behöver lite extra värme i skor eller stövlar. 89,00 € Värmevante Sibiria Värmevantar som värmer skönt. Inkl. batteri och laddare. Svart eller brun. 89,00 € Värmeväst Svalbard Bekväm värmeväst som håller dig varm. Inkl. batteri och laddare. 149,00 € Camohuva Snö 14,50 € Snöcamo set OPTIMA-5 Snöcamoställ med jacka och byxa i snöcamouflage. Passar både dam och herr. Tillverkad i vindoch vattenavvisande tyg. 75,00 € Yukon Anorak Blaze/Black Vindoch vattenavisande anorak. Extremt tålig och slitstark med hög synlig varselorange. 319,00 € Underställ Merino Herr och dam Mjukt och skönt underställ i 100% merinoull. Tröja 45,00 € Byxa 39,00 € Nyhet! Tröja+byxa 75,00 € Socka + Linersocka Merinoull Set Set med en linersocka och en tjockare, längre socka i merinoull/nylon/ akryl/elastan. Grön eller grå. 9,90 € Overall Grön Vindoch vattentät overall. Fodrad med polyestervadd. 149,00 € Ranger GTX Svart Känga Vattentät känga med Gore-Tex membran. 339,00 € XP-4200 Pannlampa Riktigt kraftfull pannlampa med 4000 lumen och tre olika ljuslägen. 89,00 € XO-G1000 LED-lampa Robust lampa med grönt LED-ljus. 1000 lumen, räckvidd upp till 300 meter. 75,00 € Grönt ljus Viltdragare Med dubbla axelremmar och midjeband som ger dig extrem styrka samtidigt som du får händerna fria. 17,00 € Bulls Eye Inskjutningsstöd Stabilt inskjutningsstöd med steglös höjdjustering. 85,00 € Nyhet! Trijicon 2,5-10x56 DC Green Vakjägarens favorit som också fungerar fint på den rörliga jakten. Batterioberoende riktmedel som alltid är på är standard. 889,00 € Inkl. inskjutningsstöd Värde 54,99 € Max-On 2-12x50 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett allroundsikte med väl slipade glas och bra ljustransmission. 589,00 € Royal 70XTM Komradio En populär radio som är testvinnare i både Finland och Sverige. Hög kvalitet, lång livslängd, tydlig display, slitstark. 3 års garanti. 301,00 € Vakuumförpackare ProPack V5 Professionell vakuummaskin/ vakuumförpackare i rostfritt stål. Vakuumpacka kött och livsmedel enkelt hemma. 269,00 € Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Priserna justeras enligt den valutakurs för svenska kronor som gäller på dagen för annonsens publicering. Se gällande priser på hemsidan. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi 36-37_Ilmoitus_JA?0622.indd 36 36-37_Ilmoitus_JA?0622.indd 36 1.11.2022 12.26 1.11.2022 12.26
• Genzo Värmeväst Arctic Original Batteridriven värmeväst som levereras komplett med ett 6000mAh Panasonic-batteri, laddare, instruktionsanvisning och adaptersladd om du skulle vilja driva värmevästen med powerbank istället för batteri. Finns i två modeller, herr/unisex och dam. Komfortabel stretch i ryggslutet Inbyggda värmeslingor över skuldrorna och i ryggslutet Två bröstfickor och två fickor i sidan Batterificka för det löstagbara batteriet Isolerande foder Knapp för fyra olika lägen: Avstängd Komfort (32-37°) Varmt (38-45°) Extra varmt (46-53°) Lätt vaddering Batteri ingår! Upp till 18h drifttid! Levereras komplett med batteri och laddare. 149,00 € Toppresultat i tester! Klä dig rätt! Med värmekläder slipper du frysa Värmehandske Arctic Värmehandskar som håller kylan borta. Inkl. batteri och laddare. 89,00 € Värmesulor Uppladdningsbara Bekväma värmesulor för dig som lätt fryser och behöver lite extra värme i skor eller stövlar. 89,00 € Värmevante Sibiria Värmevantar som värmer skönt. Inkl. batteri och laddare. Svart eller brun. 89,00 € Värmeväst Svalbard Bekväm värmeväst som håller dig varm. Inkl. batteri och laddare. 149,00 € Camohuva Snö 14,50 € Snöcamo set OPTIMA-5 Snöcamoställ med jacka och byxa i snöcamouflage. Passar både dam och herr. Tillverkad i vindoch vattenavvisande tyg. 75,00 € Yukon Anorak Blaze/Black Vindoch vattenavisande anorak. Extremt tålig och slitstark med hög synlig varselorange. 319,00 € Underställ Merino Herr och dam Mjukt och skönt underställ i 100% merinoull. Tröja 45,00 € Byxa 39,00 € Nyhet! Tröja+byxa 75,00 € Socka + Linersocka Merinoull Set Set med en linersocka och en tjockare, längre socka i merinoull/nylon/ akryl/elastan. Grön eller grå. 9,90 € Overall Grön Vindoch vattentät overall. Fodrad med polyestervadd. 149,00 € Ranger GTX Svart Känga Vattentät känga med Gore-Tex membran. 339,00 € XP-4200 Pannlampa Riktigt kraftfull pannlampa med 4000 lumen och tre olika ljuslägen. 89,00 € XO-G1000 LED-lampa Robust lampa med grönt LED-ljus. 1000 lumen, räckvidd upp till 300 meter. 75,00 € Grönt ljus Viltdragare Med dubbla axelremmar och midjeband som ger dig extrem styrka samtidigt som du får händerna fria. 17,00 € Bulls Eye Inskjutningsstöd Stabilt inskjutningsstöd med steglös höjdjustering. 85,00 € Nyhet! Trijicon 2,5-10x56 DC Green Vakjägarens favorit som också fungerar fint på den rörliga jakten. Batterioberoende riktmedel som alltid är på är standard. 889,00 € Inkl. inskjutningsstöd Värde 54,99 € Max-On 2-12x50 HD 4-dot Kikarsikte, belyst Ett allroundsikte med väl slipade glas och bra ljustransmission. 589,00 € Royal 70XTM Komradio En populär radio som är testvinnare i både Finland och Sverige. Hög kvalitet, lång livslängd, tydlig display, slitstark. 3 års garanti. 301,00 € Vakuumförpackare ProPack V5 Professionell vakuummaskin/ vakuumförpackare i rostfritt stål. Vakuumpacka kött och livsmedel enkelt hemma. 269,00 € Alla priser inkluderar moms. Vi reserverar oss för tryckfel, slutförsäljning och eventuella prisändringar. Priserna justeras enligt den valutakurs för svenska kronor som gäller på dagen för annonsens publicering. Se gällande priser på hemsidan. Fraktkostnader tillkommer på priset. Se hela vårt breda utbud här: hylte.fi Du kan handla online från vårt breda utbud dygnet runt! info@hylte.fi www.hylte.fi 36-37_Ilmoitus_JA?0622.indd 37 36-37_Ilmoitus_JA?0622.indd 37 1.11.2022 12.26 1.11.2022 12.26
• Verktygen för att beräkna referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå för vargen Naturresursinstitutet publicerade i september slutrapporten om arbetet med att beräkna ett referensvärde för en gynnsam skyddsnivå för vargen. Projektet, som pågick i två år, tog inte bara fram nya verktyg för ändamålet utan också en mängd ny information om vargarna i vårt land. TexT Inari Helle, Samu Mäntyniemi, Mia Valtonen, Helena Johansson, Vesa Nivala, Suvi Ponnikas, Jenni Harmoinen, Annika Herrero, Samuli Heikkinen, Laura Kvist, Jouni Aspi, Katja Holmala och Ilpo Kojola Bild Kari Rossinen R eferensvärdet för en gynnsam skyddsnivå beskriver den storlek på stammen där vargen är livskraftig i vårt land på både kort och lång sikt, förutsatt att också de övriga kriterierna är uppfyllda. Definitionen av den gynnsamma skyddsnivån bygger på EU:s naturdirektiv där syftet är att bevara en gynnsam skyddsnivå för sådana växtoch djurarter och naturtypen som medlemsländerna anser vara viktiga. Det finns inga detaljerade anvisningar för hur referensvärdet ska beräknas. I naturdirektivets anvisningar för rapporteringen nämns generella principer för detta, bland annat att beräkningen ska bygga på ekologiska och biologiska utgångspunkter. Den ska ta hänsyn till försiktighetsprincipen och inkludera en säkerhetsmarginal för stammens nuläge och osäkerheten för framtiden. Referensvärdet ges två numeriska kriterier; det ska vara större än stammens storlek var när naturdirektivet Trots den starka ryska kopplingen och tillväxten har den genetiska mångfalden hos vår vargstam försvagats under de senaste två decennierna. F rskning Jägaren 6/2022 38 38-41_Suden_viitearvon_ma?a?ritys_JA?0622.indd 38 38-41_Suden_viitearvon_ma?a?ritys_JA?0622.indd 38 1.11.2022 12.27 1.11.2022 12.27
• Verktygen för att beräkna referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå för vargen trädde i kraft och det ska vara större än den minsta livskraftiga populationen, betraktat ur perspektivet för demografisk och genetisk livskraft. Populationens livskraft en viktig faktor Kärnan i beräkningen av referensvärdet består av vargstammens demografiska och genetiska livskraft. Demografiska egenskaper som nativitet, mortalitet och vandringar påverkar hur populationsstorleken förändras över tid, liksom även risken för att en population ska dö ut. De genetiska faktorerna som påverkar livskraften inkluderar bland annat den genetiska bredden och de negativa effekterna av eventuell inavel. Vid bedömningen av livskraften kan vi studera olika tidssekvenser som hjälper oss att förstå förändringarna som pågår i en population. För demografins del studerar man vanligen en tidsperiod (tex 100 år) som populationen borde överleva med en viss sannolikhet. Beträffande den genetiska livskraften skiljer vi mellan långa och korta perioder; en population bör vara tillräckligt stor för att den under en kort period (fem generationer, hos oss 17 år) ska undgå de negativa effekterna av inavel och för att den på lång sikt ska ha förmågan att anpassa sig till förändringar i miljön. För bägge infallsvinklarna kräver beräkningen att den som fattar besluten ska träffa val om bland annat den acceptabla risknivån. Vid exempelvis en granskning utifrån populationens demografi gäller det att välja periodens längd och den godtagbara risken för att populationen ska dö ut under perioden. Vid en granskning utifrån den genetiska livskraften gäller det igen att välja en godtagbar risk för en underskattning av den genetiskt sett minsta livskraftiga storleken på populationen. Referensvärdet ska studeras ur flera vinklar Beräkningen av referensvärdet bygger på forskningsmaterial samt vetenskapliga metoder och verktyg, men kräver också att beslutsfattaren gör ett antal val. Enligt rapporteringsanvisningarna för naturdirektivet ska referensvärdet vara större än den minsta livskraftiga populationen, betraktat ur både genetisk och demografisk vinkel. Det första steget i beräkningsprocessen är att uppskatta den minsta livskraftiga populationen. När den är beräknad använder vi den som utgångspunkt för referensvärdet. Vargstammens storlek året 1995, när naturdirektivet trädde i kraft i Finland, utgör den absoluta undre gränsen för referensvärdet. Enligt experternas bedömning fanns det då ungefär 120 vargar utanför renskötselområdet (i början av vintern). Enligt retroaktiva beräkningar utifrån populationsmodellen och ett större material fanns det uppskattningsvis 31 till 65 vargar i november 1995. På motsvarande sätt bestäms referensvärdets absoluta övre gräns av den ekologiska bärförmågan, det vill säga av livsmiljön och tillgången på bytesdjur. Den ekologiska bärförmågan uppskattar vi med en modell för hur många vargrevir som får plats söder om renskötselområdet med hänsyn till landskapets struktur, tillgången på bytesdjur och vargens krav på sin miljö. Simulationsmodellen tar också hänsyn till att reviren eventuellt kommer att krympa i området med täta hjortdjursstammar. Utifrån simuleringen bedömde vi den ekologiska bärförmågan till cirka 200 revir, vilket skulle innebära mellan 800 och 1600 vargar. Siffran är dock inget referensvärde utan ett teoretiskt maximum. Miljön kan inte försörja en större vargstam än så. Vargstammens utveckling sedan 1990 Med projektet om referensvärdet utvecklade vi en demografisk populationsmodell för vargstammen i vårt Utifrån simuleringen bedömde vi den ekologiska bärförmågan till cirka 200 revir, vilket skulle innebära mellan 800 och 1600 vargar. Jägaren 6/2022 39 38-41_Suden_viitearvon_ma?a?ritys_JA?0622.indd 39 38-41_Suden_viitearvon_ma?a?ritys_JA?0622.indd 39 1.11.2022 12.27 1.11.2022 12.27
• land. Med den kunde vi beräkna den demografiskt sett minsta livskraftiga populationen samt vargstammens utveckling, produktion av ungar och mortalitet. Med modellens hjälp kombinerade vi datan om stammen, den kända mortaliteten och triangelinventeringarna för de senaste tre decennierna. Enligt modellresultaten har vargstammen i vårt land vuxit sedan 1990 med i genomsnitt tio procent per år, men utvecklingen har inte varit jämn. Där finns både fleråriga nedgångar och snabba uppgångar. Om den genomsnittliga årliga dödligheten stannar på samma nivå som den legat på under de senaste tre decennierna så kommer vargarna enligt prognosen att bli fler. Om vi inte begränsar tillväxten genom att öka dödligheten eller minska på bytesdjuren så begränsas den till slut av tillgången på lämpliga revir. Våra vargar är delade på två delstammar De genetiska analyserna visar att den finska, skandinaviska och ryska vargstammen har kontakt med varandra. Men flyttningsrörelsen mellan Finland och Skandinavien är rätt liten och vargar rör sig bara slumpartat i bägge riktningarna. Däremot finns det en så stark koppling mellan vargarna i östra Finland och ryska Karelen att de genetiskt sett kan betraktas som samma stam. Trots den starka ryska kopplingen och tillväxten har den genetiska mångfalden hos vår vargstam försvagats under de senaste två decennierna. Det här visar att inflödet av gener från Ryssland inte räcker till för att ersätta förlusterna av genetisk variation i vår nuvarande vargstam. Med tanke på livskraften är den alltså rätt liten. Enligt resultaten är vargstammen i vårt land delad i två separata delstammar, en östlig och en västlig, med ett väldigt litet genetiskt utbyte mellan dem. Den östra delstammen har en större genetisk mångfald än den västra, vilket främst beror på den fasta förbindelsen med vargarna i ryska Karelen. Vargarna i den västra delstammen parar sig huvudsakligen med individer i de västra reviren, vilket ökar risken för inavel. Eftersom vargstammen är delad i två delstammar måste de behandlas separat när vi beräknar ett referensvärde utgående från genetiken. En jämförelse med den demografiskt sett minsta livskraftiga populationen är i detta nu möjlig enbart om vi slår ihop delpopulationernas genetiska minsta livskraftiga population. För att vår vargstam ska vara genetiskt enhetlig också i framtiden borde vargarna vandra mera och para sig oftare med individer från olika delar av landet. Detta kunde bidra till en jämnare fördelning av vargarna här i landet utanför renskötselområdet. Under de senaste tio åren har tyngdpunkten hos vargstammen förskjutits västerut och i Insjöfinland har det bara funnits ett fåtal revir. Med verktygen för referensvärdet kan vi pröva olika alternativ Eftersom beräknandet av den minsta livskraftiga populationen och referensvärdet förutsätter samhälleliga val går det inte att bestämma någotdera värdet enbart på vetenskapliga grunder. Under senhösten publicerar Naturresursinstitutet på sin webbplats ett verktyg med vilket man kan studera hur olika samhälleliga val, som en viss risknivå, påverkar referensvärdet för den gynnsamma skyddsnivån när valen kombineras med data om vargens biologi. Även beslutsfattare kan ha nytta av verktyget. Vad har vi lärt oss? Projektet om referensvärdet innebar en uppdatering av dagsläget för vargen i vårt land. Under arbetets gång utvecklade vi nya verktyg och infallsvinklar för den minsta livskraftiga populationen och referensvärdet, med transparens som ledord. Projektet belyste också ställen i naturdirektivets anvisningar där det saknas entydiga svar. Vi bör hålla i minnet att resultaten bygger på nuläget, vilket innebär att uppfattningen om vargstammens genetiska och demografiska livskraft – och därmed även referensvärdet – kan förändras längre fram. Den genetiska livskraften påverkas både av inflyttningen från andra länder och vandringarna inom landet. Den demografiska livskraften påverkas igen av förändringar i mortaliteten och nativiteten. Vargarnas livsmiljö befinner sig i en omvälvande tid, bland annat för att de små hjortdjuren blir fler. Likaså kan den mortalitet som människan står för förändras. Referensvärdet kan också undergå förändringar om det införs ändringar i naturdirektivets anvisningar för uppskattningen av en populations livskraft eller hur referensvärdet beräknas. Det är viktigt att vi följer med vargstammens egenskaper och situation, och vid behov uppdaterar referensvärdena och logiken i hur de beräknas. Vi kan undersöka vargen genetiskt med DNA-prover från avföring. RI IK KA HU RR I Jägaren 6/2022 40 38-41_Suden_viitearvon_ma?a?ritys_JA?0622.indd 40 38-41_Suden_viitearvon_ma?a?ritys_JA?0622.indd 40 1.11.2022 12.27 1.11.2022 12.27
• Frågor och svar Luke har beräknat att det finns plats för 800 till 1600 vargar söder om renskötselområdet. Är det här institutets uppfattning om hur många vargar det borde finnas här i landet? Det är det inte. Institutet är en forskningsorganisation med uppgift att ta fram forskningsdata för dem som fattar besluten. Luke tar således inte ställning till samhälleliga mål. Enligt forskningen skulle det enligt livsmiljöns bärförmåga finnas plats för maximalt 800 till 1600 vargar utanför renskötselområdet. Detta är samtidigt ett maximum för referensvärdet. Varför tar referensvärdet inte hänsyn till sociala och ekonomiska faktorer? Enligt rapporteringsanvisningarna i naturdirektivet ska referensvärdet för den gynnsamma skyddsnivån grunda sig enbart på ekologiska och biologiska faktorer. Alltså har vi undersökt bärförmågan enbart ur dessa perspektiv. Vilken roll har Luke i arbetet med referensvärdet? Institutets uppgift är att ta fram vetenskapliga data om vargens biologi och utveckla vetenskapliga verktyg som kan användas för att beräkna referensvärdet. Med projektet om referensvärdet har Luke tagit fram en metod med vilken referensvärdet kan beräknas sedan vi har gjort några val med anknytning till skyddsviljan. Det är jordoch skogsbruksministeriet som besluter om eventuella val och hur verktyget används. I Finland klassas vargen som starkt hotad. Är referensvärdet för den gynnsamma skyddsnivån knutet till detta? Det handlar om en separat process. Arbetsgrupperna med experter gör en utvärdering av hotnivån ungefär vart tionde år och detta görs av miljöförvaltningen. Vid bedömningen följer vi Internationella Naturvårdsunionens (IUCN) klassificering och kriterier. Vid den senaste bedömningen av hotnivån (2019) klassades vargen som starkt hotad i Finland. Den gynnsamma skyddsnivån är däremot ett mål uppställt i EU:s naturdirektiv. Referensvärdet beskriver således en storlek på stammen där den gynnsamma skyddsnivån skulle vara säkrad i vårt land. Detta förutsatt att även de övriga kriterierna är uppfyllda. ? Värdet är framtaget med hjälp av populations­ modellen och observationsmaterialet och visar antalet vargar som lever helt och hållet inom landet åren 1990­2022. Diagrammet visar kraftiga variationer inom åren. Kurvan når en topp i maj och botten i mars. Värdena för de tidigaste åren är osäkrare än värdena för de senaste åren. ? Vargindividernas fördelning på delstammarna åren 2020­2021. Varje individ är hänförd till någon av de fyra följande klasserna: västfinsk (mörkblå punkter), östfinsk /rysk­karelsk (röda punkter), skandinavisk (gula punkter) eller blandad (turkosa punkter) genotyp. ? Principen för referensvärdet för den gynnsamma skyddsnivån för vargen. Värdet måste var större än den minsta livskraftiga populationen och storleken på stammen när naturdirektivet trädde i kraft 1995. Den ekologiska bärförmågan utgör den övre gränsen. Vi får fram den minsta livskraftiga populationen genom att jämföra de demografiska och de genetiska värdena med varandra. Oavsett beräkningsmetoden blir referensvärdet alltid större än den minsta livskraftiga populationen. Källa: Naturresursinstitutet och Uleåborgs universitet. 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 500 400 300 200 100 Antal Den genetiska minsta livskraftiga populationen Den demografiska minsta livskraftiga populationen Den minsta livskraftiga populationen Referensvärdet Referensvärdets övre gräns: Den ekologiska bärförmågan, dvs det maximala antalet vargar som livsmiljön kan bära. Referensvärdets undre gräns: Vargstammens storlek 1995 Jägaren 6/2022 41 38-41_Suden_viitearvon_ma?a?ritys_JA?0622.indd 41 38-41_Suden_viitearvon_ma?a?ritys_JA?0622.indd 41 1.11.2022 12.27 1.11.2022 12.27
• För mången sjöfågeljägare är andjakts­ premiären i augusti årets höjdpunkt. Säsongen ändrar karaktär efter hand som hösten framskrider och fortsätter ända till sista december. TexT och bilder Antti Saarenmaa D en som uppfattar sjöfågeljakten som en aktivitet i början av säsongen gör klokt i att uppgradera säsongens bortre ända. Vädret svalnar och höstflyttningen drar i gång, och det ger jakten nya intressanta nyanser. I början av säsongen blir det hastigt tyst Inledningen på sjöfågeljakten innebär ofta ett par intensiva dagar då det kan bli avsevärda mängder fällda fåglar. Men det blir hastigt tyst vid vattendragen där det jagas aktivt. Sjöfågeljakten blir bättre medan säsongen framskrider Jakttrycket driver iväg sjöfåglarna till fridfullare trakter så kvällarna blir stillsamma redan i början av hösten. Om en jägare bara har ett enda ställe att jaga på så gör han eller hon klokt i att lämna platsen i fred mellan jaktdagarna. Vettar intressanta för höstflyttare Höstflyttningen innebär att sjöfåglarna lämnar sina nordliga häckningsområden. Instinkten att bilda flockar vaknar och vettarna blir effektivare efter hand som hösten framskrider. Vattendragen som öppnar sig för sjöfåglarna utmed flyttvägen utgör tänkbara rastplatser där en lämpligt placerad jägare kan fånga in en flyttande flock med sina vettar. Efter hand som hösten framskrider fungerar vettarna bättre ju fler de är. Aki Perälä som bor i Egentliga Finland och driver webbplatsen houkuttelupyynti.fi är inbiten sjöfågeljägare. Han berättar att han ofta inleder säsongen med en enda vette med rörliga vingar och lockpipa. Efter hand som hösten framskrider och vädret svalnar lägger han ut fler vettar. ? Vettar av olika slag hör till vid sjöfågeljakt, i synnerhet i slutet av säsongen. Svanar har en lugnande inverkan på de små sjöfåglarna. Svanbulvaner väcker sjöfåglarnas uppmärksamhet redan på långt håll. Jägaren 6/2022 42 42-43_Vesilinnustus_paranee_JA?0622.indd 42 42-43_Vesilinnustus_paranee_JA?0622.indd 42 1.11.2022 12.27 1.11.2022 12.27
• Jakttrycket skrämmer bort fåglarna De danska forskarna Jesper Madsen och Anthony David Fox vid Aarhus universitet har forskat i jaktens konsekvenser för sjöfåglarnas beteende. De har funnit att sjöfåglarna hastigt byter betesoch rastplatser om de jagas. Tyska forskare har noterat att jakten vid ett vattendrag får fler sjöfåglar att flyga därifrån än jägarna fäller. Bara en sjättedel av fåglarna stannar kvar efter jakten. Hösten framskrider och lägger till nyheter på fåglarnas meny. Tröskade och översvämmade sädesåkrar fungerar som lockande tankningsstationer och utmärkta platser för jakt. Jägaren bör alltså övergå från enbart stränder till att också spana vid åkrar. I oktober-november kan en översvämmad åker fyllas med flyttande gräsänder när det skymmer. Enligt Perälä kan vettar som är utlagda på en svämmad eller skördad åker avkasta så mycket änder att jägaren gör klokt i att begränsa sin jakt. – Det händer att det landar alldeles sanslöst mycket änder kring vettarna, berättar Perälä. Kallfronter och lämpliga vindar Den som jagar sjöfågel på hösten bör följa med väderprognoserna och lära sig faktorerna som påverkar fåglarnas flyttning. När ljuset minskar och skymningen kommer krypande tickar fåglarnas inre klocka igång nedräkningen till uppbrottet. Vädret avgör flyttdagen, liksom det att temperaturerna sjunker och maten blir knappare. Att vattendragen fryser hör till de sista signalerna för att uppbrottets timme är slagen. Det är inte ovanligt att de sista flyttande änderna blir fällda när isen lägger sig utmed stränderna. Medvinden utgör ett energieffektivt hjälpmedel under flyttningen. Nordliga eller nordostliga vindar ger fart åt fåglarna som höstflyttar över Finland. För jägarna kan en stark nordlig vind därför innebära aktiva kvällspass. Vinden och regnet är sjöfågeljägarens vänner Motvind kan tillfälligt avbryta flyttningen. Det viktigaste är att luften rör sig. Vid vackert väder är fåglarna ofta rätt passiva. – Det bästa vädret är när vettarna knappt hålls kvar i vattnet, skrockar Perälä. Vid hård vind samlar sig fåglarna i skyddade vikar och fördjupningar i växtligheten. Genom att aktivt spana på hur fåglarna beter sig kan jägaren klura ut det rätta stället för vettarna. Även om vettarna skulle vara – enligt jägaren – perfekt placerade så ska man enligt Perälä inte tveka att byta plats om fåglarna verkar föredra någon annan plats. Perälä nämner snöyra som ett strålande väder för sjöfågeljakt bara isen inte har lagt sig. Upplevelser och feta fåglar mot säsongslutet En kallfront kan föra med sig väldiga flockar med flyttande sjöfåglar och förändra läget dramatiskt. I september-oktober har vettarna kanske inte lockat mer än en handfull fåglar när en nordan med duggregn hämtar flockar med hundratals och tusentals fåglar till sjöar och svämmade åkrar. När vädret svalnar och det regnar och blåser så kan flygandet pågå hela dagen och åkrarna, som föregående dag var tomma, vimlar av fåglar. Sjöfågeljakten med vettar och lockpipa kräver att man sätter sig in i jakten och satsar på den, och när allting klaffar är det en hänförande upplevelse. En flock flyttande fåglar under inflygning till vettarna är en enorm upplevelse. En gräsandshane som har ätit upp sig inför flyttningen är både fet och grann att skåda. Viltkökets adel – absolut! ? Det gäller att smälta in i terrängen eftersom sjöfåglarna har skarp syn. ? Sjöfåglarna upptäcker en vette med rörliga vingar på långt håll och lockar dem till sig. Aki Perälä ger goda råd om hur en sådan vette ska placeras. Se videon om sjöfågeljakt i slutet av säsongen på jagarentidningen.fi Jägaren 6/2022 43 42-43_Vesilinnustus_paranee_JA?0622.indd 43 42-43_Vesilinnustus_paranee_JA?0622.indd 43 1.11.2022 12.27 1.11.2022 12.27
• Iina Saarikko, som skriver om jakt i de sociala medierna, berättar hur man gör en perfekt uppdatering och hur man hanterar de negativa sidorna på nätet. TexT och bilder Iina Saarikko D en som delar med sig av sitt jaktintresse i de sociala medierna väcker reaktioner av varierande slag. För många är ämnet både känsligt och intressant. Man måste inse att det finns lika många åsikter som människor. Ändå är det viktigt att jakten blir belyst ur olika vinklar på de olika plattformerna och görs tittarvänlig för en bred publik. Medierna är utmärkta kanaler för att ge jakten synlighet och skapa en positiv bild, också för dem som inte vet särskilt mycket om ämnet. Men folk inser inte alltid hur många som följer jägarna i medierna, utan att de ens vet om det. Jakten i de sociala medierna Överdriven försköning eller rå realism? Ibland hör man folk säga att jakten inte ska strykas medhårs med vackra bytesbilder utan den ska visas precis sådan som den är. Annars får de som är intresserade en alldeles för snäll och prydlig bild av jakten och blir chockerade när de sedan står där med blodiga händer. Var enda jägare vet ju att blod och tarmar och allt emellanåt ett dåligt skott ingår. En oinsatt person inser inte alltid det här utan ser på bilden bara en jägare utan respekt för det döda djuret. Det här kan leda till en onödigt negativ inställning till jägare. En jaktintresserad person ska bli handledd in i jaktens finesser från ruta ett och lära sig förstå varför det hela går till som det gör. Den perfekta uppdateringen på nätet Det finns inte något enda rätta sättet att göra en perfekt uppdatering i de sociala medierna. En snygg bild och en kort beskrivning av händelsen är ändå mera stämningsfullt och upplysande än ett kadaver i en pöl av tarmar och en ölstops-emoji. Om du berättar om jaktdagen förstår läsarna hur mycket tid och möda som jakten kräver. Dessutom visar texten jägarens ? Ofta hör man sägas att det inte finns tid för vackra bilder efter en fällning. Men det går att ta en vacker bild med ett minimum av tid och besvär. På den här bilden är inälvorna dolda under älgen och geväret är placerat med låset öppet för vapensäkerheten. Man ser ibland bilder där skytten sitter på älgen, men det uppfattas ofta som respektlöst och ger negativa kommentarer på nätet. Jägaren 6/2022 44 44-45_Someohjeet_JA?0622.indd 44 44-45_Someohjeet_JA?0622.indd 44 1.11.2022 12.28 1.11.2022 12.28
• förhållande till naturen; det är inte jägaren som tar utan skogen som ger. Åt den som gör sig besväret. Ibland blir det dåliga skott; så är det bara. Om du vill berätta om dem så fäll in dem i deras sammanhang så inte läsaren tror att du skjuter vilt omkring dig. Alla för­ står inte att det ibland blir sämre skott trots att jägaren gör sitt bästa. De sociala mediernas mörka sida De sociala medierna har en givande solsida och en brutal skuggsida. Det går lekande lätt att gnälla ano­ nymt, mucka gräl, skälla på andra och provocera fram negativa och aggressiva svar som sedan kan användas som tillhygge mot den andra. På nätet är det också enkelt att sprida falsk infor­ mation, i synnerhet om sådant som är oklart. Ibland till och med om klantigt tagna bilder. Men det händer att också vackra bytesbilder och berättelser blir nersablade. Sådant är omöjligt att undvika, i synnerhet på öppna plattformer. När du publicerar någonting på nätet ska du alltid komma ihåg att vem som helst kan ta en skärmdump av det. Även om du skulle ha gjort uppdateringen i en sluten grupp eller på ett privat konto. Det som publice­ ras på nätet stannar på nätet – för evigt. Även om du skulle koka av ilska så är det klokast att svara neutralt, sakligt och utan påhopp. Det händer att folk kommenterar negativt bara för att jäklas. Lämna det hellre obesvarat om du redan har förklarat saken för den personen. Ett öppet och vänligt samtal skapar en trevlig stämning även om parterna skulle vara av olika åsikt. Tjafs leder ingenvart – inte heller på nätet. Ibland får man en känsla av att jägarna är sina egna värsta fiender på de sociala plattformerna, i stället för att hålla ihop och godkänna att det finns lika många sätt som det finns jägare. Bara vi jagar med god smak och stannar innanför lagens ramar. Följ Saarikko på instagram: @iina_elisabeth ? Jakten på små rovdjur med grythund är ett ämne som väcker debatt, i synnerhet bland dem som inte jagar. Det gäller att tänka efter vad man delar på nätet för att undvika missuppfattningar. Det handlar ju om en effektiv jaktform, i synnerhet på mårdhund. ? Situationsbilder är ofta stämningsfulla. En bädd av granris är inte nödvändig bara djuret presenteras på ett respektfullt sätt. ? En bädd av grangrenar gör bilden bättre och ger betraktaren en känsla av respekt. Men kom ihåg att det inte är tillåtet att bryta kvistar utan markägarens tillstånd! Jägaren 6/2022 45 44-45_Someohjeet_JA?0622.indd 45 44-45_Someohjeet_JA?0622.indd 45 1.11.2022 12.28 1.11.2022 12.28
• En betydande del av vargattackerna på får drabbar samma uppfödare. I år inträffade attackerna främst i juli. text och bilder Mari Tikkunen E n betydande del av sommarens vargattacker drabbade samma fårgårdar. I bland annat Kannus och Vesanto angrep vargarna samma fårflock flera gånger. Totalt har i år enligt viltskaderegistret ersättning betalats för 317 får (läget 30.9). I registret, som upprätthålls av myndigheterna, införs sådana skador för vilka den drabbade har ansökt om ersättning av staten. Djuren Vargattackerna på får sker främst i juli som ersätts av försäkringar syns däremot inte i registret. För samtliga fall där husdjur har blivit angripna gäller att landsbygdsnäringsmyndigheten ska göra en besiktning på plats för att ersättning ska beviljas. För hundar kan det ändå räcka med ett utlåtande av en veterinär. 58 angrepp på fårflockar har registrerats. I jämförelse med samma tidsperiod i fjol noterar vi att angreppen och ersättningarna har ökat. Trots detta ligger antalet drabbade orter ändå på nästan samma nivå som i fjol, vilket även det visar att angreppen är koncentrerade till samma områden. Vid utgången av september i fjol hade tjugo orter drabbats av vargangrepp och i år stannade siffran på tjugoett. ? Ett välskött rovdjursstängsel utgör det säkraste skyddet mot rovdjur. Jägaren 6/2022 46 46-48_Riistavahingot_JA?0622.indd 46 46-48_Riistavahingot_JA?0622.indd 46 1.11.2022 12.28 1.11.2022 12.28
• 350 300 250 200 150 100 50 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Attacker som beviljats ersättning Antalet får Vargattackerna på får i januari-september åren 2017-2021 (1.1-30.9). Uppgifterna för 2022 hämtades ur registret 3.10. Vargangreppen på hundar står för de högsta ersättningsbeloppen. Vargattackerna på får sker främst i juli Antalet ersatta får ökar Under de senaste åren har antalet djur som skadas eller dödas vid angrepp ökat. Ett enda angrepp kan resultera i tiotals döda får, vilket ökar antalet ersatta djur och därmed även ersättningsbeloppen. Vid utgången av september detta år hade drygt 90 000 euro betalats ut i ersättningar för vargangrepp på får. Under samma tid i fjol betalades cirka 70 000 euro ut. Vid utgången av fjolåret hade ersättningsbeloppet stigit till cirka 94 000 euro. I år har vargangreppen på får oftast ägt rum i början av betessäsongen. I fjol inträffade bara en tredjedel av angreppen före augusti, men i år inträffade två tredjedelar av samtliga angrepp före augusti (läget 30.9). Det här förklarar varför ersättningarna uppgår till så stora belopp innan betessäsongen har upphört. Attackerna har nästan undantagslöst inträffat inom eller nära vargrevir. Undantagen utgörs av Björkö och Kvarkens skärgård, östra Willmanstrand samt gränstrakterna mellan Mellersta Finland och Norra Savolax där det inte finns några bekräftade vargrevir. Trots det har vargattacker förekommit där upprepade gånger. Attackerna på kor utgör bara en bråkdel En ljudskrämma fungerar med rörelsedetektor. Ljusskrämman Foxlight aktiveras automatiskt när det skymmer. En övervakningskamera med solceller behöver inte laddas på sommaren. av samtliga vargangrepp. Enligt viltskaderegistret hade bara en handfull sådana inträffat vid utgången av september. Vargstängsel ger det bästa skyddet Finlands viltcentral beviljar djurgårdar elektriska rovdjursstängsel som skyddar betande djur. I somras beviljade jordoch skogsbruksministeriet viltcentralen ett särskilt bidrag för 65 kilometer rovdjursstängsel. Villkoret för att beviljas är att värdet på djuren som ska skyddas överstiger värdet på stängslet. En kilometer vargstängsel kostar 2 900 euro. Sedan 2020 har det också varit möjligt 2017 2018 2019 2020 2021 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Hundar (€) Får (€) Vargattackerna på hundar (svarta trianglar) och får (röda cirklar) i år enligt viltskaderegistret (läget 30.9, uppgifterna hämtade 3.10). Kartan visar angreppen som har beviljats ersättning med stöd av viltskadelagen. Vargreviren enligt Naturresursinstitutets uppskattning i mars 2022 visas i grått. Jägaren 6/2022 47 46-48_Riistavahingot_JA?0622.indd 47 46-48_Riistavahingot_JA?0622.indd 47 1.11.2022 12.28 1.11.2022 12.28
• Gott om bytesdjur kan minska vargattackerna på hundar TEXT Mari Tikkunen V argattackerna mot hundar kan bli färre i områden där det finns mera bytesdjur för vargen, avslöjar en nyligen publicerad undersökning som har gjorts i Finland och Estland. I synnerhet förekomsterna av vargens primära bytesdjur älgen påverkar benägenheten att attackera hundar. Här i vårt land undersöktes problematiken i landets östra delar, där vargen lever till 90 procent på älg. I Estland lever vargarna däremot främst på vildsvin och rådjur. I bägge områdena ökade det årliga antalet angrepp på hundar när den naturliga födan minskade. Vargen ser hunden som konkurrent I Estland sker vargattackerna på hundar främst hemma, ute på gården. Det var oftast unga strövande individer som stod för attackerna, och par som rör sig vid bebyggelse och letar efter ett eget revir. Eventuellt upplevde vargarna då hundarna som konkurrenter som måste elimineras. Dessutom är de unga individerna ofta oskickliga jägare. För dem utgör hundarna en lättfången middag i en tid då de naturliga bytesdjuren minskar. I Estland korrelerade antalet hundattacker med antalet vargflockar, men samma fenomen har inte observerats hos oss. Vilket eventuellt förklaras av att jakthundar inte släpps ut i områden där det har gjorts många vargobservationer. I Finland är det oftast jakthundar som blir angripna av vargar. Kanske uppfattar vargarna en jakthund som skäller på vilt på långt håll från ägaren som en konkurrent. De dödade hundarna blir i regel uppätna, men som helhet betraktat utgör hundarna inte mer än en liten del av vargarnas föda. Ätandet utgör närmast ett bonus vid elimineringen av en konkurrent. Vid en tidigare undersökning som gjordes i vårt land fastställdes att vargarna är särskilt benägna att angripa hundar vid sin revirgräns, vilket tyder på att vargarna främst uppfattar hundarna som konkurrenter. Inkludera vargkonflikterna i beskattningen av hjortdjuren Men det är inte bara förekomsten av det viktigaste bytesdjuret älgen som inverkar på hundangreppen; det gör också tillgången på mindre och lättfångade bytesdjur. I landets sydvästra delar jagar vargarna inte bara älg utan också vitsvanshjort. I landets östra delar, där det inträffar fler attacker på hundar, är vargens viktigaste bytesdjur älgen, som på grund av sin storlek är svårjagad. Även om hjortdjuren orsakar olyckor i trafiken och skador på skogen så bör vi vid beskattningen inkludera deras roll i konflikten mellan människan och vargen. Vargarnas angrepp på hundar och husdjur utgör en betydande konflikthärd inte bara i Finland utan också i flera andra europeiska länder och i Nordamerika. Undersökningen har publicerats i serien Wildlife Biology 2022(5): Ilpo Kojola, Ville Hallikainen, Marko Kübarsepp, Peep Männil, Mari Tikkunen and Samuli Heikkinen (2022): Does prey scarcity increase the risk of wolf attacks on domestic dogs? att skaffa vargstängsel via projektet VargLife. Projektet har beviljat drygt 40 djurgårdar stängsel, inalles bortåt 67 kilometer. I år har elva kilometer stängsel levererats till olika gårdar. Projektet VargLife erbjuder uppfödare även andra sätt att skydda djuren, som viltoch övervakningskameror, GPS-halsband, stängsel som fungerar i vattendrag, flagglina och avskräckning med ljud och ljus. Under årets betessäsong har vi även gjort försök med uppblåsbara skrämmor som fungerar med tryckluft. Sådana har tidigare använts för att hålla fåglar och hjortdjur borta. Angreppen på hundar kostar mest Även om attackerna på får utgör den största skadegruppen (räknat i antal) så vållar attackerna på hundar de största ersättningsbeloppen. Enbart i år (läget 30.9) har ersättningsbelopp på nästan 47 000 euro betalats ut för hundar i enlighet med viltskadelagen. Summorna varierar stort beroende på sådant som hundens meriter i prov och på tävlingar. De flesta hundar som blivit angripna har varit jakthundar, men bland de drabbade finns också sällskapshundar. Hittills i år (läget 30.9) har det inträffat aderton vargangrepp på hundar. Några av fallen befinner sig i skrivande stund under handläggning. I fjol ersattes 32 hundangrepp och ersättningsbeloppet överskred 121 000 euro. Även om vargarna har blivit fler under de senaste åren så har inte i attackerna på hundar ökat. Detta kan bero på att jägarna undviker områden med varg eller på att hundarna utbildas att jobba närmare sin förare. Siffrorna för angreppen visar läget 3.10 i viltskaderegistret. Projektet VargLife är ett sexårigt samprojekt där Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, Polisinrättningen i östra Finland, Forststyrelsen och Finlands naturskyddsförbund (Nylands distrikt) deltar. Projektet ska förebygga vargattacker, utveckla DNA-uppföljningen, förbättra samspelet på lokalplanet samt producera och förmedla information om vargen. Projektet har beviljats finansiering ur EU:s Life-program, jordoch skogsbruksministeriet, miljöministeriet och de deltagande organisationerna. Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter (MTK) bidrar med finansiering för åtgärder som skyddar husdjur och förebygger angrepp. Ytterligare information om projektet finner du på susilife.fi Jägaren 6/2022 48 46-48_Riistavahingot_JA?0622.indd 48 46-48_Riistavahingot_JA?0622.indd 48 1.11.2022 12.28 1.11.2022 12.28
• Luonnonvaratieto är en ny webbplats som samlar Naturresursinstitutets information på en och samma adress. Där finner du institutets information om uppföljningsoch forskningsresultaten inom vilt-, fisk-, skogsbruksoch lantbrukssektorn. TexT Sinikka Jortikka W ebbplatserna riistahavainnot.fi och riistahavainnot.luke.fi är avslutade och innehållet har överförts till den nya tjänsten luonnonvaratieto.luke.fi. – Där kan du studera uppföljningsoch forskningsresultaten, bland annat på kartor och i diagram, berättar Kitta Suhonen, ledande sakkunnig på Luke. Du väljer i tjänsten vilka uppgifter du vill studera på kartan. Om du söker information om vargen kan du välja exempelvis DNA-prover, vargobservationer och revir. På samma karta går det också att ta fram data om andra arter och från skogsbruksoch jordbrukssektorn. I karttjänsten går det också att välja ett specifikt år som man vill studera. I avdelningen med numeriska uppgifter går det att studera tidsserier i diagramform, exempelvis mängden hjortdjur under olika år. I diagrammen går det att kombinera utvecklingen för olika arter. Längre fram kommer naturresursdatatjänsten även att inkludera nyheter från olika sektorer, kalkylatorer och verktyg, blanketter, datainsamling och faktapaket. – Den tekniska utvecklingen av tjänsten och produktionen av innehåll kommer att fortsätta under nästa år. Följande tillskott i viltsektorn består av innehållet i webbplatsen riistakolmiot.fi. Avdelningen med kalkylatorer och verktyg kommer senare i år att utökas med ett verktyg med vilket man bestämmer referensvärden för vargstammens gynnsamma skyddsnivå, berättar Suhonen. AN TT I SA AR EN M AA Viltinformationen nu på adressen luonnonvaratieto.luke.fi Jägaren 6/2022 49 49_Luonnonvaratieto.fi_JA?0622.indd 49 49_Luonnonvaratieto.fi_JA?0622.indd 49 1.11.2022 12.29 1.11.2022 12.29
• För fyra år sedan stödde viltcentralen jaktvårdsföreningar som ville slå ihop sig med ett projektet som på finska kallades Virtaa vapaaehtoiseen yhdistymiseen. Projektet ledde till sju nya jaktvårdsföreningar och en modell för föreningar som funderar på en samgång. TexT Paula Laukkanen och Petri Vartiainen Bild Ville Kankare Jvf-samgångarna: Ska de tu bli ett? D et är alltid jv-föreningarna själva som ska komma på idén med en samgång och den är frivillig. De bakomliggande orsakerna kan bero på svårigheter med att leda verksamheten, att verksamheten går på sparlåga eller på tidigare samarbete med grannarna. Ytterligare en orsak kan vara att åldersstrukturen på mötena är ogynnsam. Oavsett om det handlar om ett enda skäl eller summan av flera så är syftet med samgången att bevara tjänsterna på lokal nivå för jägarna, den stora allmänheten och samarbetsparterna. Börja med en fullmakt för utredning En samgång är alltid ett stort projekt så det är klokt att börja med att diskutera frågan på årsmötet där ju de aktiva medlemmarna är närvarande. Mötet ger styrelsen Se videon om hur samgången lyckades för Perhonjokilaakso jvf jagarentidningen.fi Jägaren 6/2022 50 50-51_Rhy_yhdistyminen_JA?0622.indd 50 50-51_Rhy_yhdistyminen_JA?0622.indd 50 1.11.2022 12.30 1.11.2022 12.30
• fullmakt att utreda samgångsfrågan med grannarna. I utredningen ingår en kartläggning av nuläget i de deltagande jv-föreningarna, att ringa in tänkbara svårigheter och att presentera lösningar för dem. Utredningen görs av företrädare som styrelsen har utnämnt, i regel verksamhetsledaren och ordföranden, men ibland också någon person till. Styrelserna deltar i beredningen av ärendet under sommaren och förhösten när utredningen väl är färdig. Styrelserna kommer överens om innehållet i samgångsavtalet och fattar besluten om extraordinarie möten. Jv-föreningarna som umgås med samgångsplaner får stöd, råd och handledning av viltcentralens tjänsteprocess och av jv-föreningar som har gått igenom samgångsprocessen tidigare. Håll medlemmarna underrättade Från och med årsmötet i februari ska medlemmarna hållas underrättade om hur processen framskrider. Nuförtiden finns det ju utmärkta kanaler för att få ut informationen. Lokaltidningen försvarar sin plats och med Oma riista når informationen både föreningarna och medlemmarna. Om förhandlingarna lutar mot en förlovning och styrelserna bereder ett avtal om samgång ska innehållet i avtalet förankras på fältet. Ett beprövat sätt är att skicka ut avtalsutkastet till de berörda föreningarna före sommarmötena. På det viset får man in åsikterna på fältet om eventuella trösklar innan avtalet skrivs klart. Beträffande verksamheten på skjutbanorna har det förekommit svårigheter, eller snarare hotbilder. På samtliga skjutbanor som hittills har berörts av sammanslagningar har verksamheten fortsatt som förut, enligt sitt miljötillstånd. Det här utgör det självklara målet för skjutbanorna också vid framtida samgångar. Högsta beslutande organet avgör Det är jaktvårdsföreningens möte som fattar beslutet om samgång. Det har visat sig vara praktiskt att sammankalla ett extraordinarie möte i november. Då kan den nya jv-föreningen inleda sin verksamhet i enlighet med övergångsbestämmelserna den första januari. Samtliga tidigare styrelsemedlemmar fortsätter i den nya föreningen till utgången av sin mandatperiod. Vägen till den gemensamma jaktstigen tar i bästa fall inte ens ett år. Pieksämäki och Mellersta Karelen på slutrakan I skrivande stund har två frierier under det gångna året gått till final. De extraordinarie mötena har sammankallats och i oktober-november avgör medlemmarna om det ska bli äktenskap. Kides och Kesälahti i Norra Karelen samt Jäppilä och Pieksämäki i Södra Savolax kan stå modell för hur man smidigt och grundligt ska gå till väga. På samtliga skjutbanor som hittills har berörts av samman­ slagningar har verksamheten fortsatt som förut, enligt sitt miljötillstånd. allesi koir Lihaisaa laatua Jahti&Vahti-koiranruuissa mahaa hellii ainutlaatuinen Progut ® -valmiste. Progutin ominaisuudet tukevat suoliston normaalia toimintaa sekä eläimen luontaista vastustuskykyä. Progut ® on saatavilla vain Jahti&Vahti koirien kuivaruuissa. ja ht iv ah ti. fi Hankkijan myymälöistä ja hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. Progut ® Vastustuskykyä ja hyvinvointia koirallesi Tukee vastustuskykyä infektioita vastaan Vähentää haitallisten bakteerien kiinnittymistä Muuntaa ja vakauttaa suolistomikrobistoa Progutin kolmivaiheinen toimintamekanismi 2 1 3 50-51_Rhy_yhdistyminen_JA?0622.indd 51 50-51_Rhy_yhdistyminen_JA?0622.indd 51 1.11.2022 12.30 1.11.2022 12.30
• FRÅN VALP TILL JAKTHUND – DEL 2 Vilis första veckor i nya hemmet Den engelska settern Vili, som tidningen Jägarens läsare följer, har anlänt till sitt nya hem och börjat vänja sig vid husets seder och bruk. Vi övar lydnad och det grundläggande i korta pass varje dag. TexT och bilder Panu Hiidenmies D e första stegen på den blivande jakthundens bana består av dagligt lärande. Socialiseringen in i familjen med husfolket och de andra hundarna är ett fortlöpande givande och tagande, och motgångar emellanåt. Vilis uppfödare, Jari Vettenniemi på Kynäsjoen kenneli, understryker att det måste finnas tid för valpen. Det här innebär att vi filar på samspelet i vardagen och inte enbart på träningen. Alla nya och upprepade situationer kan ju också betraktas som utbildning. – För en jakthundsvalp innebär livet ett fortlöpande lärande. Vem går först när dörren öppnas och med vems tillstånd får man börja äta när matkoppen ställs på golvet, förklarar Vettenniemi med ett par praktiska exempel. Vili anländer till nya hemmet Livet vänds upp och ner för en valp när den lämnar syskonflocken, människorna den känner och uppfödarens hem. De första dagarna efter hemkomsten var all annan aktivitet pausad så valpen i lugn och ro kunde nosa på sin nya miljö. Inlärningen av dygnsrytmen och jobbet med att göra valpen rumsren kräver en helhjärtad insats. På Videon där Vili återser sina syskon och träffar duvor ser du här: metsastajalehti.fi > svenska. ? Jari Vettenniemi kollar hur valpen reagerar på en duva som flyger upp. Valpen gör stora ögon och undrar vad det där var för något. Tillsammans m d hunden Jägaren 6/2022 52 52-53_Metsa?styskoiran_vuosi_JA?0622.indd 52 52-53_Metsa?styskoiran_vuosi_JA?0622.indd 52 1.11.2022 12.30 1.11.2022 12.30
• morgonen går vi ut på gården så Vili får uträtta sina behov och därefter serveras det första av dagens fyra mål. Blötlagt valpfoder och kött. Efter maten går vi raskt tillbaka ut på gården för att uträtta behoven och leka. Efter lekandet följer en tupplur och därefter kör vi samma procedur på nytt. Och på nytt. Vili fick lära sig att man inte tuggar på vad som helst i nya hemmet och att låta de äldre hundarna äta i fred. Men mest av allt ska Vili känna trygghet, gränser och omsorg. Det lägger grunden för det kommande samarbetet. – Själv sover jag med valparna på golvet under de första veckorna. Enligt min erfarenhet bidrar det till att skapa ett starkt band mellan husse (eller matte) och valpen, berättar Jari Vettenniemi. Lydnadsträningens första steg Med tanke på framtida jakter är det viktigt att valpen lär sig lita på sin förare och lyssna på kommandon. – Vid jakt med hönshund är tanken den, att ekipaget ska fungera som en enhet och hunden ska jaga för sin förare. Lydnaden byggs upp av små bitar som i sin tur står och faller med förtroendet. Förtroendet kan inte tvingas fram utan ska skapas, sammanfattar Jari Vettenniemi. Tvång leder inte till någonting gott, men valpen ska begripa var gränserna går. Enklare sagt än gjort! Numera vet vi att vi inte ska kommendera hunden utan belöna den när den gör rätt. För Vilis del har undervisningen under de första veckorna gått utan bekymmer. Vili lyssnar uppmärksamt på nyanserna i husses röst och tar glatt emot belöningarna, både berömmen och godbitarna. Jag kallar in henne till maten för att stärka effekten och Vili har ända från början reagerat på visselsignalen genom att komma störtande till mig. Mer än så har undervisningen ännu inte handlat om; inkallning och kommandot plats. Bägge kommer att behövas och de måste fungera på jakt så inte jaktinstinkterna tar över. Med små steg Redan under sina första veckor har Vili haft några tillfällen att hänga med på bäroch svampplockning. Då har hon ägnat sig åt att gräva gropar och käka blåbär. Hon har åkt med till skjutbanan och till butiken för att handla. Under varma sommardagar blir det fort hett i bilen, så det går egentligen inte alls att lämna en hund ensam i bilen. Inuti bilen rusar ju temperaturen iväg när solen gassar. Vilis första veckor i nya hemmet har avlöpt exemplariskt. Hon verkar vara skärpt men lugn, och har knappt alls reagerat på hagelskott. Som en negativ händelse kan ändå nämnas ett oväntat blixtnedslag här nära huset. Knallen var enorm och fick henne att störta in och gömma sig. Men inte ens efter det här reagerade hon på hagelskott på skjutbanan eller på sitt första duvpass där hon deltog som praktikant. På duvjakten grävde hon en stor grop och drack grumligt vatten i ett myrdike. Som hon sedan spydde upp i bilen på hemresan. I nästa nummer ska Vili prova på apport och nosa på höns. ? – Det viktigaste är att den här första övningen känns positiv. Det är på sådana upplevelser som vi bygger fortsättningen, förklarar Vettenniemi, här med med valpen i famnen. ? De äldre hundarna i huset har tagit väl emot Vili. Men det är förstås klart var skåpet ska stå. Valpens första månader ägnas åt lek och ståhej. Men vi tränar i små doser för det som komma skall. Jägaren 6/2022 53 52-53_Metsa?styskoiran_vuosi_JA?0622.indd 53 52-53_Metsa?styskoiran_vuosi_JA?0622.indd 53 1.11.2022 12.30 1.11.2022 12.30
• Av vildsvin lagar vi god mat till både vardag och fest. Nacken, även kallad kassler, passar som både gryta och paté. P å grund av risken för trikiner ska vildsvinsköttet alltid vara genomstekt, det vill säga +70 grader helt igenom. I praktiken betyder det att vi inte kan grava svinkött eller laga råbiff eller mediumbiff, utan enbart genomstekta rätter som grytor, såser och soppor med mera som kräver en lång tillagningstid. Vildsvinskassler kan lagas på samma sätt som en klassisk osso buco. Vi kröner verket med tomatsås, grönsaker och kryddor, och långkoket borgar för att köttet blir saftigt. Av kassler kan vi också laga paté. En paté för festbordet får sin smak av lever, bacon och madeira. Den försvarar sin plats både på julbordet och som inledning på släktmiddagen. VILDSVIN A LA OSSO BUCO Cirka 6 portioner Cirka 800 g vildsvinsnacke, dvs kassler ½ dl vetemjöl 1 tsk salt ½ tsk svartpeppar 2 msk smör 2 msk rypsolja 2 lökar 2 vitlöksklyftor 1–2 morötter 4 dl vittvin 1 tsk (500 g) tomatkross 5 timjankvistar 3 lagerblad Skär köttet i centimetertjocka skivor. Rör ner saltet och pepparn i vetemjölet. Mjöla köttskivorna på båda sidorna i mjölblandningen. Stek köttet i några omgångar i fett i en stekpanna, på båda sidorna, och lägg skivorna i en gryta eller en grund ugnsform. Skölj pannan, hetta upp den med nytt fett och stek nästa omgång. Fortsätt tills allt kött är stekt. Skala och finfördela lökarna. Skala och tärna morötterna. Hetta upp fett i en kastrull och lägg i löken och morötterna. Rör om tills löken är fräst. Tillsätt vittvinet, tomatkrosset och kryddorna. Hetta upp till kokning och tillsätt köttet. Täck med lock eller folie. Grädda i cirka 1 ½ timme på 200 grader i ugnen. Sänk temperaturen till 100 grader, ta av locket eller foliet och grädda vidare i ½–1 timme. Servera med exempelvis potatis och sallad. Ett tips: Osso buco kan också lagas på mildrökt svinnacke. Det blir alldeles utmärkt! Vildsvinskassler till vardag och fest Jägaren 6/2022 54 Mat n bilder Laura Riihelä Följ Kati Pohja på Instagram: @sorsalassa MATREDAKTÖR OCH JÄGARE KATI POHJA LAGAR VILTDELIKATESSER FÖR VÅRA LÄSARE. 2018 GAV HON UT BOKEN RIISTAA LAUTASELLA MED RECEPT PÅ VILTRÄTTER. 54-55_Reseptit_villisika_JA?0622.indd 54 54-55_Reseptit_villisika_JA?0622.indd 54 1.11.2022 12.31 1.11.2022 12.31
• VILDSVINSPATÉ Cirka 8 portioner 1 lök 2 vitlöksklyftor 2 tsk smör Ca 1 kg vildsvinsnacke, dvs kassler 350 g nötlever 1 paket (170 g) bacon 2 tsk timjanblad 1 tsk rosmarinblad 1 tsk dragon 1 msk honung 1 dl madeira 1–2 tsk salt ½ tsk svartpeppar Smörjningen 2 tsk olja Dessutom 1 dl tranbärseller lingongele 1 dl tranbär eller lingon (färska eller frysta) 1 rosmarinkvist Skala och finfördela lökarna. Fräs dem i smör i panna. Skär köttet och levern till ett par cm stora bitar. Lägg samtliga ingredienser i mixerskålen och kör dem till en jämn smet. Se tipset nedan om du inte har en mixer. Klä en brödform på cirka 1 ½ liter med bakplåtspapper så att papperskanterna ligger utanför formens kanter. Smörj pappret med olja, häll massan i formen och vik in pappret över. Täck formen med folie. Ställ patéformen i en större form. Häll hett vatten i den större formen, halvvägs upp på patéformen. Grädda i cirka 1 ½ timme på 175 grader i ugn tills massan är genomstekt och känns fast. Låt svalna och stjälp upp först när den har svalnat helt. Dekorera patén med gele, lingon eller tranbär, eller varför inte med rosmarinblad? Ett tips: Om du malar massan med stavmixer eller matberedare så kör ingredienserna i mindre partier som du sedan rör ihop. Det går också att mala i köttkvarn och skära eller riva lökarna riktigt fint. Ett tips: Madeiran håller i månader i kylskåp i väl sluten flaska. Den går att använda som krydda i mat och bakverk. 55 Jägaren 6/2022 54-55_Reseptit_villisika_JA?0622.indd 55 54-55_Reseptit_villisika_JA?0622.indd 55 1.11.2022 12.31 1.11.2022 12.31
• AN TT I YR JÖ LÄ V id eftersöket på en skadskjuten älgkalv hade en jägare dessutom fällt kalvens mor. När jakten inleddes hade jaktföreningen kvar en enda licens, för en kalv. Åklagaren yrkade på böter för jaktbrott, licensavgiften för en vuxen älg samt att intäkterna från försäljningen av köttet från den fällda älgen skulle gå till staten. Dessutom krävde åklagaren att jägaren skulle meddelas ett årslångt jaktförbud. Jägaren hade alltså deltagit i en älgjakt där jaktlaget inte hade fler jaktlicenser än en enda, för en kalv. Jägaren hade skjutit på kalven, men bara skadat den. En hund ställde kalven och kon, och när jägaren fick syn på dem stod kalven framför sin mor. Älgarna hade därefter varit skymda en stund och jägaren sköt det fällande skottet när en av älgarna visade sig. Han hade antagit att det var den skadade kalven, men den fällda älgen visade sig vara den fullvuxna älgkon som hade gått framför sin kalv. Jägaren hade således jagat lagstridigt utan licens för den fällda älgkon. JÄGAREN BESTRED INTE GÄRNINGEN Jägaren samtyckte till rättslig behandling utan någon huvudförhandling, men begärde att jaktförbudet för ett år skulle upphävas. Som skäl angav han att han hade erkänt och att det inte fanns skäl att betvivla sanningshalten i det han berättat. Jägaren hade enligt gärningsbeskrivningen visat uppenbar likgiltighet för jaktlagens bestämmelser. Tingsrätten godtog åklagarens yrkanden och betraktade gärningen som grov oaktsamhet. JÄGAREN ÖVERKLAGADE TILL HOVRÄTTEN Jägaren överklagade tingsrättens dom till hovrätten. Han ansåg sig skyldig till jaktförseelse och yrkade på att åtalet för jaktbrott skulle förkastas. Därtill yrkade han på att straffet skulle sänkas till dagsböter. Jägaren motiverade sitt yrkande med att gärningen inte varit uppsåtlig eller grovt oaktsam, utan enbart enkel oaktsamhet. Kon och kalven var ungefär lika stora och kunde ha bytt plats med varandra medan de var skymda. Hovrätten förklarade att en jägare måste vara absolut säker på sitt mål innan han skjuter. Tingsrätten vägde dessutom in att det handlade om en erfaren jägare som var medveten om att hjortdjur har för vana att sinsemellan byta plats. Således kunde han absolut inte veta vilketdera djuret som skulle visa sig först. Hovrätten betraktade således jägarens handling som grovt oaktsam och att han därmed hade gjort sig skyldig till ett jaktbrott. Tingsrättens dom stod alltså fast. Hovrättens ledamöter var dock inte alldeles eniga. Ett hovrättsråd med avvikande åsikt bedömde gärningen som en jaktförseelse med motiveringen att det inte handlade om en normal jaktsituation utan om att jägaren avsåg att avliva ett skadat djur. Han skulle ha betraktat förväxlingen som enkel oaktsamhet och därmed som en jaktförseelse, inte ett jaktbrott. Utan jaktlicens för vuxen älg – fällande dom Jägaren 6/2022 56 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. Br tt och straff 56-57_Rikos_ja_rangaistus_JA?0622.indd 56 56-57_Rikos_ja_rangaistus_JA?0622.indd 56 1.11.2022 12.32 1.11.2022 12.32
• 56-57_Rikos_ja_rangaistus_JA?0622.indd 57 56-57_Rikos_ja_rangaistus_JA?0622.indd 57 1.11.2022 12.32 1.11.2022 12.32
• Viltcentralen fattar beslut om dispensen Luke gör en uppskattning av stammen JSM utfärdar en förordning om avskjutningen med hänsyn till • förvaltningsplanen • lagstiftningen Viltcentralen behandlar ansökningen med hänsyn till • syftet med jakten • den gynnsamma skyddsnivån • annan tillfredsställande lösning • lagstiftning och rättspraxis Rovdjurskontaktpersonerna gör observationer av stora rovdjur • observationer av kullar Jägaren ansöker om dispens för björnjakt Besvärstiden är 30 dagar. Både den som ansöker och registrerade regionala och lokala naturorganisationer har rätt att besvära sig. Jakten börjar Inget verkställighetsförbud En naturorganisation överklagar Ett överklagande lämnas in till förvaltningsdomstolen (FD) Jägaren överklagar FD meddelar verkställighetsförbud (jakten får inte inledas) FD behandlar fallet och fattar beslut Den överklagande kan begära prövningstillstånd av högsta förvaltningsdomstolen (HFD) Ny rättspraxis bildas som påverkar framtida dispensansökningar HFD beviljar prövningstillstånd och behandlar fallet /beviljar inte prövningstillstånd Dispensen beviljas till fullo eller med begränsningar Ansökningen avslås Björnjakt kräver dispens, men bakom dispensen finns en händelsekedja i flera steg. Diagrammet visar processen steg för steg. bild Tero Salmela H östens björnjakt blev delvis inställd i Norra Karelen och Kajanaland, och helt inställd i Norra Tavastland. De stamvårdande dispenserna som Finlands viltcentral hade beviljat överklagades till förvaltningsdomstol och belades med verkställighetsförbud. Det här väckte livlig debatt och frågor om rätten att överklaga och om hur processen för dispenser går till. Rätten att överklaga dispenser bygger på jaktlagens 90 §. Enligt denna har även en sådan registrerad lokal eller regional sammanslutning besvärsrätt vars syfte är att främja natureller miljöskyddet. Diagrammet beskriver hur en stamvårdande dispens för björn framskrider från observation till domstolsbeslut. Processen omfattar flera steg och överklagandena kan göra den flera år lång. Dispensprocessen är i stora drag likadan för de övriga stora rovdjuren. Handläggningen av dispenser för vilt ingår i Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter. Dispensbesluten fattas efter föredragning och under tjänsteansvar. Så här framskrider en dispens för björnjakt LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser Jägaren 6/2022 58 58-59_Lait_ja_luvat_JA?0622.indd 58 58-59_Lait_ja_luvat_JA?0622.indd 58 1.11.2022 12.32 1.11.2022 12.32
• Skydda slagjärnen En uppdatering om användningen av slagjärn har införts i jaktförordningen. Från och med första december ska slagjärn för små rovdjur vara placerade inuti ett skyddande hölje. Diametern på ingångshålet får vara maximalt 8 cm. Läs mera på sidan 33. Ruokavir_Metsästäjä_nro6_SV_2022.indd 1 Ruokavir_Metsästäjä_nro6_SV_2022.indd 1 21.10.2022 12.49.13 21.10.2022 12.49.13 GE TT Y IM AG ES Färre stamvårdande dispenser för lodjur beviljades Finlands viltcentral beviljade 178 stamvårdande dispenser för lodjur för jaktsäsongen som börjar den första december. Detta är klart färre än i fjol. Dispenserna för lodjursjakt beviljades i regioner där stammen bedöms vara tät och stabil eller växer. Dispenser beviljades inte i viltcentralsregionerna Kajanaland, Lappland, Kust-Österbotten eller Österbotten. Där bedöms utvecklingen vara negativ eller så är tätheten klart lägre än i det övriga landet. Dispensövervägandet följde domstolsbesluten om den stamvårdande jakten på lodjur och varg. Vid handläggningen av ansökningarna bedömdes lodjursstammens storlek och beskattningsnivå separat för varje region, utifrån Naturresursinstitutets (Luke) data om lodjurskullarna. Dispenströskeln överskreds inte om det på institutets kullkarta hade införts ett enda eller inget revir alls med ungar i en region. Därför avslogs klart fler ansökningar än under tidigare år. 58-59_Lait_ja_luvat_JA?0622.indd 59 58-59_Lait_ja_luvat_JA?0622.indd 59 1.11.2022 12.32 1.11.2022 12.32
• Åbo universitet har under åren 2019 till 2022 märkt inalles 71 grågäss med GPS-sändare på olika häckningsområden utmed kusten. Med hjälp av sändarfåglarna och cirka 400 halsringsmärkta fåglar har vi fått en väldigt god uppfattning om hur våra häckande grågäss rör sig. Det här är viktig information för både jakten och förvaltningen. TexT Antti Piironen, Åbo universitet G rågässen som häckar i Bottenviken flyttar längs den västra rutten över havet från Finland till Sverige och vidare till sina övervintringsområden i Danmark och Västeuropa. Gässen i De finska grågässen följer två flyttvägar Du kan följa de GPS-märkta gässen på nätet på adressen satelliitti.laji.fi Finska viken flyttar igen främst längs den mellersta rutten från Finland och över de baltiska staterna och Polen till övervintringsområdena i Centraleuropa. Gässen mellan Bottenviken och Finska viken, alltså i Satakunta och Österbotten, använder bägge rutterna: ungefär 80 procent av grågässen i Satakunta flyttar till Centraleuropa och 20 procent till Västeuropa medan proportionerna i Österbotten är de motsatta. Gässen i Bottenviken höstflyttar tidigast Var som helst utmed kusten kan de första grågässen bryta upp redan i början av augusti och lämna landet. Men det här handlar om en väldigt liten del av gässen och inverkar knappt alls på flyttningen som helhet. I Bottenviken inleder gässen flyttningen på allvar kring mitten av augusti och i slutet av augusti finns det bara ett fåtal grågäss kvar där. Efter uppbrottet flyger gässen i Bottenviken vanligen nonstop till Sverige, till rastplatser väster om Stockholm, där de stannar och tankar ända till oktober-november. Grågässen som häckar söder om Bottenviken lämnar däremot landet först i september-oktober. Före höstflyttningen rör de sig i trakterna omkring sina häckningsområden och flera av dem flyttar till de kända samlingsområdena i Egentliga Finland och Nyland. Flyttningens inverkan på förvaltningen Ur jaktens och förvaltningens synvinkel betraktat har flyttningen två viktiga aspekter. Gässen i Bottenviken och i södra Finland förekommer nämligen i praktiken inte alls i samma trakter. Det betyder för det första att jakten i söder inte påverkar gässen i Bottenhavet – och vice versa. För det andra; i södra Finland kan grågässen jagas minst en månad längre än i Bottenhavet. Med tanke på regleringen av jakten är det viktigt att veta om det finns skillnader AR I SE PP Ä F rskning Jägaren 6/2022 60 60-61_Tutkittua_Merihanhi_JA?0622.indd 60 60-61_Tutkittua_Merihanhi_JA?0622.indd 60 1.11.2022 12.33 1.11.2022 12.33
• i utvecklingen eller mortaliteten mellan de olika delarna av landet. En annan intressant fråga är den, om skillnaderna i jakttryck bidrar till att gässen håller sig med olika tidtabeller för flyttningen. Den senare frågan är svår att besvara eftersom de regiona­ la skillnaderna i jakttryck inte har blivit undersökta. Dessutom är våra kunskaper om grågåsstammens utveckling på olika håll i landet bristfälliga, även om det finns tecken som tyder på regionala skillnader. Inven­ teringarna av grågäss som Natur resurs­ institutet inledde i fjol kommer sannolikt att belysa utvecklingen. På Åbo universitet analyseras mortaliteten under innevarande och nästa år. Mer om detta i kommande nummer av tidningen Jägaren! VI SAMARBETAR De finska grågässens flyttvägar. Gässen i Bottenviken följer den västra flyttvägen (svart), gässen i Finska viken och Skärgårdshavet följer den mellersta flyttvägen (rött) och gässen i Satakunta och Österbotten följer bägge flyttvägarna. De finska GPS-gässens rörelser i augusti-september. Majoriteten av gässen i Bottenviken flyttar i augusti medan flyttningen i södra Finland infaller i september-oktober. AR I SE PP Ä Jägaren 6/2022 61 60-61_Tutkittua_Merihanhi_JA?0622.indd 61 60-61_Tutkittua_Merihanhi_JA?0622.indd 61 1.11.2022 12.33 1.11.2022 12.33
• Många skogsägare tar gärna hänsyn till viltet i sitt skogsbruk och gör det dessutom ofta tillsammans med andra skogsägare. TexT Piia Ikonen Bilder Ville Kankare och Tero Salmela Tjädern motiverar skogsägarna till samarbete skogsvårdsmetoderna. Ett av undersökningens ledande teman var skogsägarnas beredskap att samarbeta med sina skogsägande grannar. Ett samarbete skulle kunna bli aktuellt om den gränsöverskridande skogsvården skulle få särskilt positiva effekter för viltets trivsel. Skogshönsen behöver en skoglig mosaik Skogshönsen trivs i flera olika typer av ekonomiskog och kraven de ställer på sin livsmiljö varierar med årstiderna. Exempelvis tjädern kräver olika typer av skog under loppet av ett år. N umera sätter skogsägarna ett större värde än förut på kvaliteten på viltets livsmiljöer. Allt fler skogsägare har ett speciellt syfte för sin skog och skogsvården. Det kan, parallellt med virkesproduktionen, handla om rekreationsmöjligheter och naturvärden. Men å andra sidan kan viltvänligheten också skapa osäkerhet eller motstridiga känslor hos skogsägaren; är det säkert att den här skötselmetoden motsvarar mina önskemål? I en avhandling som snart blir färdig kartlägger skribenten skogsägarnas intresse för de viltvänliga Jägaren 6/2022 62 F rskning 62-64_Riistametsa?nhoito_JA?0622.indd 62 62-64_Riistametsa?nhoito_JA?0622.indd 62 1.11.2022 12.34 1.11.2022 12.34
• Tjädern spelar på våren och spelplatsen ligger ofta i en barrträdsdominerad gallringsmogen skog med varierande täthet och terräng. Platsens lämplighet som spelplats för tjädern beror på om det runt om finns tillräckligt med mogen skog och om skogslandskapet är tillräckligt variationsrikt. Tjädertupparnas spelrevir bildar en spelplats som kan vara så mycket som ett tjugotal hektar stor. Tillsammans med reviren där tupparna vilar och betar kan spelplatsen omfatta flera hundra hektar. Här i vårt land är skogsfastigheterna i genomsnitt inte större än några tiotal hektar. En spelplats kan därför utgöra ett skolboksexempel på skogsvård där flera skogsfastigheter samarbetar med planeringen och vården. Spelplatsen förenar Tjädern har en särskild plats i skogsägarnas tankar och hör till våra mest uppskattade viltarter. Fler än fyra skogsägare av fem är beredda att vårda en tjäderspelplats om en sådan skulle påträffas i hans marker. Likaså är ungefär tre skogsägare av fyra beredda att delta i ett Tillsammans med reviren där tupparna vilar och betar kan spelplatsen omfatta flera hundra hektar. Jägaren 6/2022 63 62-64_Riistametsa?nhoito_JA?0622.indd 63 62-64_Riistametsa?nhoito_JA?0622.indd 63 1.11.2022 12.34 1.11.2022 12.34
• Avhandlingen bygger på två enkäter och ett antal intervjuer, och beräknas bli färdig i början av 2023. Enkätsvaren har viktats med statistiska metoder för att kunna tillämpas på samtliga skogsägare. Avhandlingens resultat kan tillämpas vid planeringen av skogsvårdssamarbeten och viltvänlighet på landskapsnivå. Kartläggningen visar att det finns en efterfrågan på skogligt samarbete, men att det i praktiken kräver noggrann planering och ofta även en person som koordinerar. råöverskridande skogsvårdssamarbete om spelplatsen fortsätter in på flera grannars område. Ofta verkar utsikterna till ett samarbete öka intresset för att vårda spelplatsen i skogsbruket. Vanligen sköter ju skogsägare sin skog oberoende av grannarna, vilket innebär att ett samprojekt också inkluderar en smula osäkerhet. Trots detta var ändå den rådande inställningen till skogligt samarbete positiv. Möjligheten att stärka tjäderstammen och samarbeta med de andra skogsägarna verkade öka intresset för ett viltvänligt skogsbruk som överskrider fastighetsgränser. Ett frivilligt samarbete av den här typen utgör säkerligen det bästa konceptet för att nå ett optimalt resultat. Skogsägarna öppna för viltvänligt skogsbruk Det viltvänliga skogsbruket har blivit allt mer acceptabelt under de senaste åren. 2017 hade tre av fem skogsägare åtminstone hört om den här typen av skogsvård och en stor del av dem var intresserade av att omsätta det i praktiken eller hade redan realiserat skogsvårdsmetoder som gynnar viltet. I regel hade skogsägarna ännu inte hittat några viltvänliga skogsvårdstjänster, men skogsfackmännen visade sig vara intresserade av att gynna viltet i sitt arbete. Tre år senare, 2020, visade en ännu större grupp skogsägare beredskap att tillämpa viltvänliga skogsvårdsmetoder i sin skog. Fler än tre skogsägare av fyra Det viltvänliga skogsbruket Det viltvänliga skogsbruket består av en uppsättning skogsvårdande åtgärder med vilka vi bevarar viltets livsmiljöer i ekonomiskog. I allmänhet är den viltvänliga skogsvården inriktad på skogshönsen. Skogshönsen gynnas när ekonomiskogen är tillräckligt sluten med inslag av olika trädslag. Metoden har verktyg för att bevara viltvänligheten under beståndets hela omloppstid. I sin enklaste form sparar man snår och riktar röjningen så, att det odlade trädbeståndet får utrymme, men beståndet förblir tillräckligt slutet. På det här viset inkluderas det viltvänliga skogsbruket i den planmässiga skogshushållningen. I bästa fall är det okomplicerat och kostnadseffektivt, och förenar skogsoch naturvården i ekonomiskogen. var beredda att gynna blandbestånd och spara viltsnår och skyddande buskar. Viltvård som realiseras i den här omfattningen skulle innebära en avsevärd förbättring för skogshönsen i ekonomiskog. Skogsägarnas öppenhet för de viltvänliga metoderna visar att skogsägarna är intresserade på allvar. Det torde inte vara en överdrift att hävda att viltvänligheten vinner terräng i våra ekonomiskogar. Lyssna på avsnittet om viltvänligt skogsbruk i podden Sorkkia ja sarvia. Jägaren 6/2022 64 62-64_Riistametsa?nhoito_JA?0622.indd 64 62-64_Riistametsa?nhoito_JA?0622.indd 64 1.11.2022 12.34 1.11.2022 12.34
• För första gången på drygt 25 år har fjällräven lyckats få ungar i vårt land, närmare bestämt i fjällen i Enontekis. Jakten på rödräv och den kompletterande utfodringen har bidragit till framgången. TexT Johanna Hellman F jällräven, som även kallas polarräv, påträffas i de arktiska områdena från Skandinavien till Kanada, men är en sällsynt syn i norra Finland. Tack vare det långsiktiga skyddsarbetet har tre fjällrävsungar blivit födda i år. Överinspektör Tuomo Ollila på Forststyrelsen har ansvarat för fjällrävsskyddet i hela 20 år. I fjolårets första nummer av tidningen Jägaren tänkte sig Ollila att fjällräven skulle föröka sig i Finland inom några år. – Arbetet har varit framgångsrikt. Visst smakade morgonkaffet bättre än det gjort på länge när jag fick veta det här, berättar han blygsamt. Vi får information om hur fjällrävarna rör sig genom DNA-proverna som samlas in i lyor. Hos grannarna har stammen vuxit Föryngringen beror framför allt på att fjällrävarna har blivit fler i Sverige och Norge, och utvandrar till Finland. I Norge har man under de senaste åren släppt ut hägnfödda fjällrävar i naturen. Den nordiska fjällrävsstammen uppgår till cirka 450 individer. Här i vårt land har vi dessutom stött arten genom kompletterande utfodring och jakt på rödräv, som är en svår motståndare för fjällräven. Den äter samma föda, Jakten gav fjällräven utrymme använder samma lyor och kan till och med döda fjällrävar. Den systematiska jakten på rödräv är med andra ord avgörande för fjällrävens överlevnad. – I regel har den effektiverade jakten på rödräv en märkbar effekt också utanför fjällområdet eftersom den dämpar invandringen till fjällen, förklarar Ollila. Ollila förväntar sig att vår fjällrävsstam ska växa under de närmaste åren. Lyssna på avsnittet om fjällräven (på finska) på podden Sorkkia ja sarvia: https://metsastajalehti.fi/kategoria/ sorkkia-ja-sarvia/ Läs mera om rävjakten i fjällen här: https:// metsastajalehti.fi/sv/jakt/jagaren-ar-fjallravens-basta-van/ Tuomo Ollila är van vid att röra sig i terrängen i fjällen. Med avsides belägna foderautomater stöder man fjällräven i vårt land. AN TT I O HE N O JA FO RS TS TY RE LS EN Jägaren 6/2022 65 65_Naali_JA?0622.indd 65 65_Naali_JA?0622.indd 65 1.11.2022 12.34 1.11.2022 12.34
• Åland Riktgivande karta med områden som sannolikt omfattas av blyförbudet markerade i rött. Vattenområden ut till sex meters djup har markerats med ljusare röd färg. Förbud mot blyhagel i våtmarksområden F örbudet gäller användning av blyhagel i och inom 100 meter från våtmarksområden, samt att inneha blyhagelammunition i ett sådant område om man inte kan styrka att man endast passerar för att skjuta någon annanstans. Med våtmark menas inte bara grunda strandområden utan förbudet utgår från Ramsar-konventionens definition av våtmark vilken omfattar sumpmarker, kärr, torvmossar eller vattenområden, vare sig de är naturliga eller konstgjorda, permanenta eller tillfälliga eller har ett vatten som är stillastående eller rinnande, sött, bräckt eller salt, samt havsområden vilkas djup inte överstiger sex meter. Användning av blyhagel utgör ett hot för fågelarter som genom sitt födosök i våtmarksområden riskerar att få i sig skjutna blyhagel, eller för rovfåglar som äter fåglar som kan ha skjutits med blyhagel. Sjöfåglar är särskilt känsliga för att exponeras för metalliskt bly i matsmältningskanalen eftersom den kraftiga muskelmagen effektivt finfördelar haglen till mindre fragment vilket ökar upptaget. Blyhagel utgör också en risk för människor som äter fåglar som skjutits med blyhagel. Bly har väldokumenterade toxikologiska effekter hos djur och människor och kan hämma till exempel nervsystemets utveckling eller njurfunktionen. Det är därför önskvärt att minska användningen av bly där det finns andra tillgängliga alternativ. EU-kommissionen har i detta skede beslutat om ett förbud mot användande av blyhagel i våtmarksområden, men parallellt med detta pågår också ett arbete om att utvidga begränsningen till allt ammunitionsbly, både hagel och kula, vid all jakt och skytte, även utanför våtmarksområden. Det är alltså hög tid att börja utreda olika alternativ för den egna jakten och det finns gott om valmöjligheter på marknaden. Det finns dock några saker att tänka på. Olika hagelmaterial har olika egenskaper Bly är en mjuk och tung metall vilket är bra egenskaper för hagelmaterial ur flera aspekter. Olika alternativhagel kan vara hårdare eller sprödare, tyngre eller lättare, men inget alternativ har i dagsläget exakt samma egenskaper som bly. Beroende på hur alternativet skiljer sig behöver det kompenseras för på ett eller annat sätt. Nedan följer några exempel. Stål – lättare och hårdare än bly, behöver kompenseras genom att gå upp i hagelstorlek och hastighet. Det hårdare materialet ökar risken för rikoschetter. Samma pris som bly och ett bra alternativ för fågeljakt över vatten eller åkermark. Moderna höghastighetspatroner kräver stålhagelgodkända vapen. Volfram (tungsten) – hårdare och tyngre än bly. Kan gå ner i hagelstorlek jämfört med bly. Finns i många olika legeringar och laddningar för att passa olika jakter och typer av vapen men råvarupriset medför att patronerna är dyra. Vismut – något lättare än bly men mjukt. Behöver kompenseras genom att gå upp något i hagelstorlek men kan användas i Från och med den 16 februari 2023 är det förbjudet att använda blyhagel vid jakt eller skytte i våtmarksområden. Förbudet grundar sig på en ändring i EU:s kemikalieförordning (Reach) som förbjuder användning av blyhagel i eller kring våtmarker inom hela EU. Syftet är att begränsa spridningen av bly i miljön. TexT Robin Juslin Jägaren 6/2022 66 66-67_A?land_JA?0622.indd 66 66-67_A?land_JA?0622.indd 66 1.11.2022 12.35 1.11.2022 12.35
• alla hagelgevär och medför inte någon ökad risk för rikoschetter. Högre pris än bly men inte lika högt som volfram. Kontrollera att ditt vapen lämpar sig för alternativhagel Många äldre vapen är olämpliga för de hårdare alternativhaglen, särskilt stålhagel i höghastighetsladdningar. De är ofta laddade till sådana tryck att endast moderna hagelgevär bör användas. För äldre vapen finns dock till exempel vismuthagel, som har egenskaper som är mer lika bly. Se upp med rikoschetter Hårdare alternativhagel medför en ökad risk för rikoschetter. Vid jakt på fastare mark kan det vara något att beakta. Tyngre hagel kan dessutom ha längre räckvidd och således vara farligare för omgivningen på längre håll. Välj alternativ beroende på jaktform Inget enskilt material ersätter bly i alla jaktformer, men till alla jaktformer finns lämpliga alternativ. Utred vad som passar i ditt vapen och vad som kan vara lämpligt till din jakt. Prova sedan hur det fungerar i ditt vapen, särskilt med olika choker eftersom alternativhagel reagerar annorlunda på choke. Var dock uppmärksam på att vissa laddningar kan vara olämpliga att skjuta i trängre choke än halv. Utdrag ur förordningstexten Följande är förbjudet i eller inom 100 meter från en våtmark efter den 15 februari 2023: a) Avlossande av hagelammunition med en blyhalt (uttryckt som metall) som motsvarar eller överstiger 1 viktprocent. b) Medhavande av all sådan hagelammunition vid skjutning i våtmarker eller på väg till eller från skjutning i våtmark. Vid tillämpning av första stycket gäller följande: a) Med inom 100 meter från en våtmark avses inom 100 meter från våtmarkens yttre gräns. b) Med skjutning i våtmark avses skjutning i eller inom 100 meter från en våtmark. c) Om en person påträffas med hagel­ ammunition i eller inom 100 meter från en våtmark vid skjutning eller på väg till eller från skjutning ska skjutningen i fråga antas vara skjutning i våtmark om inte personen i fråga kan styrka att det rör sig om någon annan sorts skjutning. EU Ecolabel : 67 Jägaren 6/2022 Nr. 6/2022 71. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 20.1.2023. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Klaus Ekman, Johanna Hellman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Markku Pakarinen, Mirja Rantala, Tero Salmela, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Klaus Ekman, tfn 029 431 2103 Tryckeri: Hansaprint 2022/Jag22_06 Pärmfoto: Getty Images ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Butik och beställningar: Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Adresser Jaktkortsärenden och adressändringar: 66-67_A?land_JA?0622.indd 67 66-67_A?land_JA?0622.indd 67 1.11.2022 12.35 1.11.2022 12.35
• DAS WESENTLICHE. UUTUUS! Leica Camera AG I Am Leitz-Park 5 I 35578 WETZLAR I SAKSA I www.leica-sportoptics.com Leica Geovid R. Katselukiikarit etäisyysmittauksella. Leican uudistunut Geovid R -mallisto keskittyy Leican ydinosaamiseen: erinomaiseen suorituskykyyn, tarkkaan, nopeaan ja luotettavaan etäisyysmittaukseen (jopa 1 800 m saakka), sekä helppokäyttöisyyteen. Entistä parempi, kirkkaampi ja ergonomisempi Leica Geovid R asettaa riman uudelle tasolle. Metsästäjille, jotka arvostavat ensiluokkaista optista suorituskykyä ja etäisyysmittausta ilman kompromisseja. Saatavana 8 x 42, 10 x 42 sekä 8 x 56 ja 15 x 56. LEICA GEOVID R 8 x 42 Tutustu Leica Geovid R -malleihin – vieraile valtuutetulla Leica-kauppiaalla tai leica-camera.com/leica-geovid-r Maahantuonti: Valokuvaustukku Foka Oy Markkinointi: Nordic Distribution Oy NorDis 1-1_ad_Leica_Geovid-R_EU_1_210x240+4mm_FIN.indd 1 1-1_ad_Leica_Geovid-R_EU_1_210x240+4mm_FIN.indd 1 10.10.2022 09:11:56 10.10.2022 09:11:56 68_Takakansi_JA?0622.indd 68 68_Takakansi_JA?0622.indd 68 1.11.2022 12.35 1.11.2022 12.35