• BLANDSKOG GER ÄLGKÄK I LAPPLAND RÄKNAS RIPORNA MED HUNDAR ASF-BEKÄMPNINGEN I FINLAND HELMIPROJEKTET FICK EN FORTSÄTTNING HAR ÄLGJAKTEN EN FRAMTID? MÅLEN FÖR ÄLGSTAMMEN SPIKAS PÅ VÅREN 6/2023 Tidningen når fler än 300 000 jägare 01_Kansi_JÄ0623.indd 1 01_Kansi_JÄ0623.indd 1 27.10.2023 8.14 27.10.2023 8.14
• JAKTEN 10 Har älgjakten en framtid? 14 Vitsvanshjorten och brunsten 20 Gränsbevakningen: Var uppmärksam vid östgränsen 28 Plötslig sjukdom på jakt 34 Ungdomsredaktionen 52 Väderbeständighet för jaktgevär 56 Viltrecept 58 Flera sätt att salta köttet 60 Den mytomspunna dominanta råbocken 64 Säkerheten framför allt VILTET 18 Älgen: Matbordet dukas efter årstiden 22 ASF: Virusbekämpning och vildsvinsreglering 24 Förvaltningsplanen för skogsvildrenen uppdaterades 30 Vildsvinet – klövdjuret som anpassar sig 38 Av kärlek till viltet 40 Den afrikanska svinpesten i Lettland 42 Tunnhamn — Ett fönster mot skärgårdsfåglarnas framtid 50 Ripstammarna och de två inventeringsmetoderna i Lappland 62 I Tervola befrias åarna från mink AKTUELLT 5 Nyheter 26 Skytteutbildning för SRVA-jägare i östra Finland 33 Halvautomatiska jaktgevär och hur du intygar att hobbyn är aktiv 42 Jägarnas eget museum 54 Brott & Straff 65 Jakt och jägare 66 Åland KOLUMNER 3 Ledaren 4 Gästskribenten 5 Vice ordförandens spalt 49 Ministeriet informerar LAGAR & LICENSER 48 Om hunden angriper – undvik och avbryt När nätterna också i söder kryper ner under nollan börjar den händelserikaste tiden för vitsvanshjorten 14 22 Den afrikanska svinpesten: Virusbekämpning och vildsvinsreglering 30 Vildsvinet – klövdjuret som anpassar sig Jägaren 6/2023 2 Innehåll 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0623.indd 2 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0623.indd 2 27.10.2023 8.15 27.10.2023 8.15
• Skränande från ytterkanterna E n gång för decennier sedan var jag djupt oense i en fråga med en irländsk kollega. När mitt tänkande gick i baklås och jag lade armarna i kors reagerade min motpart på ett annat sätt. Han konstaterade lugnt att vi tydligen är av olika åsikt i frågan och bytte elegant infallsvinkel. Han lät sig inte provoceras eller förvirras. Inte heller ändrade han ståndpunkt utan började leta efter beröringspunkter mellan respektive syn på saken. Händelsen återkommer ofta i tankarna när jag följer med debatter här hemma, både i offentligheten och privat. Syftet verkar vara att skarpt markera motsatt åsikt, vilket leder till ett gapande mellan ytterligheter. Tillsätt de nuförtiden så populära alternativa sanningarna eller åtminstone ett selektivt urval fakta som stöder ens egen åsikt, så får vi en giftig soppa. Det här skapar klickmonster på nätet, men jag tvivlar på att metoden för konstruktivt framåt. I värsta fall yttrar det här sig i ett klandervärt beteende på nätet också bland organisationer kända för gott samarbete. Där klickar folk så vilt att de inte begriper att de samtidigt blockerar en förnuftig utveckling. De fungerande lösningarna hittar vi i regel mellan ytterligheterna, om det så är fråga om att jämka ihop skyddandet med det ekonomiska i primärproduktionen eller avvägningen mellan att begränsa jakten och tillåta den. Ofta får jag intrycket att parterna inte ens försöker nå en lösning, men lyckligtvis förekommer exempel på det motsatta. Det krävs sakligt argumenterande för att nå en lösning, att man lyssnar på varandras synpunkter och är villig att kompromissa. Det skadar inte heller att känna till tidigare beslut i frågan och deras konsekvenser, men i dagens samtalskultur verkar även den här aspekten ha övergått till att tjafsa om gamla misstag och söka syndabockar. Mera fruktbart vore att granska tidigare beslut som idag känns fel utifrån den faktabas som man hade och byggde på. På det viset kan vi lära oss av tidigare erfarenheter. Ute i världen anses vi finländare vara rationella och pragmatiska – och till och med samarbetsbenägna! Enligt min syn på saken bör vi utveckla vår samtalskultur i den här riktningen, även i viltfrågor. JARI VARJO Direktör Finlands viltcentral 50 Ripstammarna och de två inventeringsmetoderna i Lappland 10 Har älgjakten en framtid? Vi intervjuar Juhani Kukkonen, ordförande för det nationella viltrådet, och Tauno Partanen, ordförande för Finlands viltcentral. Ledar n 3 Jägaren 6/2023 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0623.indd 3 2-3_Sisällys+Pääkirjoitus_JÄ0623.indd 3 27.10.2023 8.15 27.10.2023 8.15
• E n härlig jaktoch konsertturne i Kajanaland och Lappland fyllde två fina veckor i september. Jag gav sex konserter på två veckor på sex olika orter: i Sotkamo, Pudasjärvi, Puolanka, Uleåborg, Rovaniemi och Kuusamo. De mellanliggande dagarna njöt jag av landskapet i Kajanaland och fick till och med några fällningar. Några fåglar och ett par harar blev stoppade i ränseln. Jag började jaga redan som åttaåring, när grannarna lät mig hänga med på harjakt. Jag blev biten direkt. Som tolvåring skrev jag jägarexamen och sedan dess har jakten hört till det mest emotsedda på höstarna. I mitt arbete ingår stora mängder övning och mina största roller har jag repeterat i upp till fyra år före premiären. Till de bästa metoderna för att koppla av och nollställa mig efter allt detta repeterande hör de här jordnära dagarna i våra skogar; än i regn, än i kyla, än i solsken. Jakten rensar hjärnan och skärper koncentrationsförmågan. Jag repeterar ofta orden till mina konserter medan jag strövar i ståtliga landskap, och skogen ger tolkningen av sångerna djup och färg. När jag sjunger på konserter återvänder tankarna ofta till landskapen. För att fira mitt 35-årsjubileum har jag turnerat med en konsert där jag framför Tapio Rautavaaras och Mauno Kuusistos fina sånger. Sångerna Rakovalkealla och Kaunis kotimaani väcker ännu djupare känslor när jag före konserterna har strövat i våra inhemska ödemarker. De här känslorna når också fram till publiken. Dessutom har sången och jakten det gemensamt att bägge kräver koncentration. Oavsett om jag jagar med hund eller utan ska sinnena vara skärpta. I Kajanaland fick jag för första gången tillfälle att prova på kungsgrenen, alltså jakt med finsk spets. Orren satt i trädet och skallet var fint, men jag gjorde en oförsiktig rörelse och så var orren borta. Trots att jag hade blivit tillsagd att undvika rörelser i sidled. Lyckligtvis kunde jag följande dag fälla två orrar och återställa mitt goda namn och rykte. Visserligen utan hund den här gången, men ändå. En hare fann också vägen ner i ränseln. De här trevliga jaktdagarna ger mig kraft för de förestående tre veckorna som är späckade med föreställningar och repetitioner. Därefter återvänder jag till Puolanka för en fem dagars jaktresa. Jag orkar med jobbet eftersom jag vet att jag sedan får ströva i markerna igen. Skogen ger kraft, också åt kulturen! JYRKI ANTTILA Skribenten är en tenor som firar sitt 35-årsjubileum som konstnär. Jakten och kulturen stöder varandra Jägaren 6/2023 4 Gästskribenten I SPALTEN GÄSTSKRIBENTEN PRESENTERAR UTVALDA SKRIBENTER OLIKA SYNVINKLAR PÅ JAKTEN. ÅSIKTERNA ÄR SKRIBENTENS OCH STÄMMER DÄRFÖR INTE NÖDVÄNDIGTVIS ÖVERENS MED VAD TIDNINGEN JÄGAREN ELLER FINLANDS VILTCENTRAL ANSER. 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 4 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 4 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
• Nyhet r den. Syftet med den skulle vara att säkra kontinuiteten för verksamheten. I det nya regeringsprogrammet betonas kostnadseffektiviteten i naturvården. Helmiprojektet passar därför som hand i handske eftersom det bygger på frivillighet. Tack vare detta betalar sig projektet tillbaka 1,5 gånger per år. Utan aktiva och kunniga smårovdjursjägare vore en projekthelhet som den här inte ens möjlig. För detta är samtliga deltagande jägare värda ett stort tack! Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren ingår i Helmiprogrammet för livsmiljöer som drivs av miljöministeriet och jordoch skogsbruksministeriet. Syftet med programmet är att trygga mångfalden i landets natur och i det här fallet i synnerhet för de hotade sjöfåglarna. HELMIPROJEKTET MOT DE FRÄMMANDE ROVDJUREN FICK EN FORTSÄTTNING Helmiprojektet mot de främmande rovdjuren engagerar ungefär 400 jägare som är specialiserade på minkoch mårdhundsfångst, fördelade på 72 värdefulla fågelvatten runt om i landet. Projektet har nu fått en fortsättning. D et ursprungliga projektet inleddes våren 2021 och upphör med utgången av innevarande år. Fortsättningen ska pågå till utgången av 2024. Projektet drivs av Finlands viltcentral och Forststyrelsen, och handlar om att eliminera de främmande rovdjuren mink och mårdhund för att underlätta sjöfåglarnas häckning. Under fjolåret fångades nästan 700 minkar och drygt 4000 mårdhundar. Sammanlagt gjordes under fjolåret 48 150 timmar elimineringsarbete, det vill säga 26,76 manår. De imponerande fångstinsatserna börjar också visa sig i uppföljningarna. Enligt de preliminära resultaten som forskarna på Åbo universitet har kommit fram till verkar i synnerhet mårdhundarna ha blivit färre på flera Helmiobjekt. Men trots jägarnas hårda arbete kommer elimineringen av rovdjuren att kräva uthållighet på lång sikt. Resultaten kommer att bli ännu bättre efter hand som den effektiva jakten fortsätter. Resultaten av elimineringarna och Helmi-iståndsättningarna kommer förhoppningsvis att visa sig i fågellivet under de närmaste åren. En fortsättning på fortsättningen? Med fortsättningen som inleds vid årsskiftet säkrar vi den nuvarande rovdjursjakten. Vi ska också vidareutveckla verksamheten utifrån årets resultat. Under nästa år ska vi dessutom utreda förutsättningarna för en fortsättning på fortsättningen som skulle löpa under den nuvarande regeringsperioTO M I NE VA LA IN EN Jägaren 6/2023 5 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 5 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 5 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
• Tumma aldrig på säkerheten! V isionen noll jaktolyckor under jaktsäsongen infriades tyvärr inte heller i år. Vi jägare bär ett stort ansvar och det här ansvaret måste vi kunna axla. Jägarna har rätt att inneha och använda skjutvapen. Rättigheten innebär en skyldighet att öva skytte och hantera vapen säkert. Beklagligt ofta hör man under jaktåret uttalanden som ”Sitter kikarsiktet månne fortfarande rätt; jag har inte hunnit till skjutbanan för att kolla” eller ”Jag hinner väl med älgprovet nästa år”. Vi slipper uttalanden som de här om jägarna skulle lägga lite mera tid på att öva skytte. Så upptagen eller likgiltig får man inte vara att man hoppar över skytteträningen och inskjutningen. Varje träningsskott bidrar till ett säkrare fällande skott. Det går helt enkelt inte att öva för mycket på säker vapenhantering. Genom att nöta in goda vapenvanor skapar vi rutiner som ökar säkerheten för en själv och andra. Skytteträningen är rätta tillfället att repetera säker vapenhantering och de fyra reglerna. 1. Hantera alltid ett vapen som om det vore laddat. 2. Rikta aldrig ett vapen mot någonting som du inte har för avsikt att skjuta (”pipdisciplin”). 3. Håll pekfingret borta från avtryckaren (”avtryckardisciplin”). 4. Skjut inte förrän du är säker på målet och det som finns bakom. De här fyra reglerna borde sitta i ryggmärgen på varenda jägare. Följ dem både på skjutbanan och på jakt så inträffar inga olyckor. Under innevarande år har ett säkerhetsmässigt oroväckande fenomen stuckit upp huvudet, där jägarna av någon orsak slår ifrån hundpejlens safety-funktion. Teknologin eliminerar självfallet inte jägarens skyldighet att se till att skjutriktningen är riskfri, men safety-funktionen visar (som namnet anger) var någonstans andra människor och jakthundar befinner sig. TEPPO KAKKONEN Vice ordförande Finlands viltcentral JOHN DEERE GATOR-AJONEUVOT JOHN DEERE XUV865M/R-GATOREIHIN NYT KAUPAN PÄÄLLE TALVITAI KESÄRENGASSARJA ALUMIINIVANTEILLA SEKÄ LED-VALOPALKKI YLIVOIMAINEN AJOMUKAVUUS JA SUORITUSKYKY Ku va n ko ne er iko isv ar us te in . TILAA NYT JA HYÖDYNNÄ KAMPANJA TARJOUKSET OTA YHTEYTTÄ GATOR-MYYNNIN AMMATTILAISIIMME JA PYYDÄ TARJOUS Veli-Pekka Johansson +358 40 514 2180 veli-pekka.johansson@wihuri.fi Vesa Aalto +358 44 2720176 vesa.aalto@wihuri.fi LUE QR-KOODI JA LÖYDÄ LÄHIN JÄLLEENMYYJÄSI TAI VIERAILE OSOITTEESSA WITRAKTOR.FI/YHTEYSTIEDOT Tehdastilauskoneisiin valittavissa katuajoon soveltuvat Predator-renkaat tai maastoon suunnatut Maxxis Big Horn -renkaat alumiinivanteilla. Vanteiden väri valikoituu koneen värin mukaan. Heti toimitukseen saatavia koneita on rajallinen määrä joten toimi nyt ja tilaa ajoneuvosi ajoissa! Kampanja voimassa 9.10-30.11.2023. Kampanjaa ei voi yhistää muihin etuihin. Märket för viltolycka har förnyats Viltolyckor med hjortdjur ska anmälas till nödnumret 112. Märk olycksplatsen med märket för viltolycka eller någonting annat som du råkar ha i bilen så att storviltsassistansen SRVA hittar olycksplatsen. Märket för viltolycka har förnyats. Du kan skriva ut det nya märket i storleken A4 på webbplatsen srva.fi. Verksamhetsledaren på jaktvårdsföreningarna kan mot postkostnaden beställa viltolycksmärken för utdelning i jaktvårdsföreningarnas interna nätbutik. Vildsvinsarbetsgruppen formulerade målen för stammen och skulle tillåta mörkersikten Jordoch skogsbruksministeriets arbetsgrupp för vildsvinet har formulerat några åtgärder för att få bukt med risken för afrikansk svinpest, ASF. Enligt arbetsgruppen är målet på kort sikt att fortsätta skära ner stammen. På medellång sikt är målet att halvera stammen. Utanför koncentrationerna i östra Nyland och sydöstra landshörnet är målet att vildsvinet enbart ska påträffas sporadiskt; några koncentrationer eller någon etablerad stam får inte uppstå. Som en andra åtgärd föreslår arbetsgruppen att mörkersikten ska tillåtas på vildsvinsjakt. Detta skulle dock kräva en ändring i jaktlagen. I detta nu är en fast ljuskälla tillåten medan mörkersikte kräver dispens av Finlands viltcentral. I arbetsgruppen sitter representanter för jordoch skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket, Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral, svinuppfödarnas förening Suomen Sikayrittäjät ry., Finlands Jägarförbund rf, Jägarförbundets Kymmenedistrikt rf, Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter, de regionala viltråden i Sydöstra Finland och Nyland samt Djurens hälsa ETT rf. Läs mera om ämnet på sidan 22. KOLAROITKO HIRVEN, PEURAN, KAURIIN, VILLISIAN TAI SUURPEDON KANSSA? KROCKADE DU MED EN ÄLG, HJORT, ETT RÅDJUR, VILDSVIN ELLER STORT ROVDJUR? Soita onnettomuuspaikalta 112 Ring 112 från olycksplatsen 112 3. Huolehdi loukkaantuneista 1. + Ta hand om de skadade Estä lisäonnettomuudet ja varoita muuta liikennettä varoituskolmiolla ! 2. Förhindra ytterligare olyckor och varna övriga trafikanter med en varningstriangel 4. Merkitse onnettomuuspaikka näkyvästi vaikka tällä merkillä Markera olycksplatsen tydligt med till exempel det här märket TOIMI NÄIN GÖR SÅ HÄR Livlig debatt om dispenserna för lodjur I år har Finlands viltcentral beviljat stamvårdande dispenser för 300 lodjur. 1995 när Finland gick med i EU uppgick lodjursstammen i vårt land till c 800 individer. Sedan dess har den stamvårdande dispensbelagda jakten, som inleddes efter EU-inträdet, visat sig fungera. Lodjuren har blivit avsevärt fler. Naturresursinstitutet Luke uppskattar att det före jaktsäsongen 2023-2024 fanns mellan 2390 och 2575 lodjur äldre än ett år. Trots detta har det uppstått en omfattande och livlig debatt om stammens storlek. Finlands viltcentral kommer därför att lägga ut mera information om lodjuren på webbplatsen riista.fi. K lumn Jägaren 6/2023 6 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 6 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 6 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
• Nyhet r JOHN DEERE GATOR-AJONEUVOT JOHN DEERE XUV865M/R-GATOREIHIN NYT KAUPAN PÄÄLLE TALVITAI KESÄRENGASSARJA ALUMIINIVANTEILLA SEKÄ LED-VALOPALKKI YLIVOIMAINEN AJOMUKAVUUS JA SUORITUSKYKY Ku va n ko ne er iko isv ar us te in . TILAA NYT JA HYÖDYNNÄ KAMPANJA TARJOUKSET OTA YHTEYTTÄ GATOR-MYYNNIN AMMATTILAISIIMME JA PYYDÄ TARJOUS Veli-Pekka Johansson +358 40 514 2180 veli-pekka.johansson@wihuri.fi Vesa Aalto +358 44 2720176 vesa.aalto@wihuri.fi LUE QR-KOODI JA LÖYDÄ LÄHIN JÄLLEENMYYJÄSI TAI VIERAILE OSOITTEESSA WITRAKTOR.FI/YHTEYSTIEDOT Tehdastilauskoneisiin valittavissa katuajoon soveltuvat Predator-renkaat tai maastoon suunnatut Maxxis Big Horn -renkaat alumiinivanteilla. Vanteiden väri valikoituu koneen värin mukaan. Heti toimitukseen saatavia koneita on rajallinen määrä joten toimi nyt ja tilaa ajoneuvosi ajoissa! Kampanja voimassa 9.10-30.11.2023. Kampanjaa ei voi yhistää muihin etuihin. Glöm inte den landsomfattande bäverinventeringen! Anteckna under innevarande höst samtliga observationer av bäverbon (bebodda vinterhyddor) och arten i Oma riista. Alla bäverobservationer är värdefulla; anteckna därför också syn-, dammoch gnagobservationer. I avslutningsanmälningen för älgjakten frågas det också efter bävrar i jaktområdet. Naturresursinstitutet efterlyser gnagspån från trakter där bägge bäverarterna kan förekomma. Du finner anvisningarna för inskickandet på institutets webbplats. Institutet använder informationen för att uppskatta storleken på och utbredningen för bäverstammarna samt för undersökningarna av hur bävrarna använder sin livsmiljö. Botätheten anges på kartan i rutor om 20 km x 20 km på adressen https://luonnonvaratieto.luke.fi/kartat?panel=pienriista&lang=sv. Ytterligare information om inventeringen av bäverbon: majavapesa@luke.fi Tappat jaktkortet? Det enklaste sättet att få ordning på jaktkortet är att registrera dig i tjänsten Oma riista på adressen oma.riista.fi > svenska. Som registrerad användare kan du under punkten för egna uppgifter skriva ut jaktkortet och betala det. Ungefär fem dagar efter betalningen hittar du ditt elektroniska jaktkort på samma plats och det är lika giltigt som ett papperskort. Alltid med dig i Oma riista-appen När du har registrerat dig rekommenderar vi att du laddar ner Oma riista-appen. Den är en lättare version av Oma riista som är avsedd för telefoner. Då har du alltid jaktkortet och skjutprovsintyget med dig! 237 000 DRYGT ANVÄNDER NU OMA RIISTA 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 7 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 7 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
• JÄGAREXAMEN 60 ÅR JUBILEUMSBOKEN UTKOMMER INOM KORT. FÖRHANDSBESTÄLL DITT EGET EX ELLER SOM JULKLAPP! I Finlands viltcentrals nätbutik kauppa.riista.fi eller tfn 09 584 045 60. Pris: 30 euro Daniel Söderlund tillbringade en trevlig höstdag med sin familj i Lappfors skogarna där han och hans fru har jaktmarker. ”De var en lördagmorgon i september som vi åkte ut för jaga lite och plocka lite lingon med hela familjen. Vi kom fram till en grillplats. Så vi släppte ut hunden Milton så att han eventuellt skulle hitta någon hare att jaga, men det tog inte så länge innan Milton stötte upp en orre, så jag tog chansen när den kom, så orren fick komma med hem och ett till trevligt jaktminne fick vi ta med oss hem." AKTUELLT I OMA RIISTA Jägaren ? Bokför samtliga dina fällningar och observationer omedelbart i viltloggen; på det viset sköter du automatiskt dina lagstadgade skyldigheter och anmälningar för jaktföreningen/jaktsällskapet/ licensinnehavaren. ? Se efter att du har uppdaterat appen i telefonen med den senaste versionen. Jaktledaren och licensinnehavaren ? Avsluta hjortdjursjakten: först avslutar varje licensdeltagare sin egen jakt. Därefter stänger licensinnehavaren licensen och betalar fällningsavgifterna. Verksamhetsledaren ? Skjutproven kan redigeras tills den sista december. ? Kontrollera och komplettera verksamhetsberättelsen för årsmötet. ? Skriv in datumet för jaktvårdsföreningens årsmöte i händelsekalendern. Dispenserna ? Kom ihåg fällningsanmälningen och att avsluta jakten i Oma riista Oma riista -helpdesk hjälper dig vardagar 12.00-16.00, tfn 029 431 111 eller oma@riista.fi Ungdomar ledde ungdomar i Enonkoski Det första veckoslutet i september ordnades det traditionella jaktlägret för barn och ungdomar i Enonkoski. Det var det 23 lägret och platserna fylldes på en dag. Det uppstod ett behov av fler halvplutontält eftersom ungdomar som hade deltagit i tidigare läger undrade om de kunde fungera som lägerledare. – Vi har alltså ett positivt problem, konstaterade lägrets vuxna ledning och beslöt att ge ungdomarna mera ansvar för lägerledningen. Det visade sig vara ett utmärkt beslut. Utöver de 39 lägerdeltagarna anmälde sig hela tio ledare i åldern 14 till 17 år. I whatsup-gruppen för lägerdeltagarna fördelades uppgifterna, köksoch nattvaktsturerna och funderades på program. Ett stort tack till er för det lyckade lägret, Eemeli, Oona, Satu, Riina, Ronja, Neea, Aino, Eelis, Aulis och Noora! IN MEMORIAM Simo Syrilä Mångårig ordförande för Jägarnas Centralorganisation och Österbottens Jaktvårdsdistrikt. Jägaren 6/2023 8 Nyhet r PLOCKAT UR DE SOCIALA MEDIERNA Om du vill publicera din bild här så märk den @metsastajalehti. Vi publicerar en bild i varje nummer av tidningen och kontaktar fotografen för att få berättelsen kring bilden. Vi betalar ett honorar på 50 euro för bilden. 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 8 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 8 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
• JÄGAREXAMEN 60 ÅR JUBILEUMSBOKEN UTKOMMER INOM KORT. FÖRHANDSBESTÄLL DITT EGET EX ELLER SOM JULKLAPP! I Finlands viltcentrals nätbutik kauppa.riista.fi eller tfn 09 584 045 60. Pris: 30 euro 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 9 4-9_Uutiset_JÄ0623.indd 9 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
• central jaktlicenser så att jägarna kan nå det regionala viltrådets uppställda mål. Kukkonen inleder intervjun med en genomgång av nuläget. – Hittills har målspannet tolkats allt för snävt. Varenda by behöver inte ligga inom spannet utan det räcker med medelvärdet för hushållningsområdet. Det nationella viltrådet har föreslagit att anvisningarna ska uppdateras på så vis att det går att avvika från det riktgivande målspannet på 0,5 älgar per 1000 ha om det visar sig vara ändamålsenligt vid en granskning av älghushållningsområdet och vid förhandlingarna med intressegrupperna. I de bärkraftigaste områdena får det alltså finnas fler älgar eftersom det är hushållningsområdets medelvärde som avgör. Världen har förändrats Fastställandet av målsättningarna för stammen är en process där det regionala viltrådet hör intressegrupDär bärförmågan det tillåter och rovdjursläget så kräver borde det finnas fler älgar än det gör idag Har älgjakten en framtid? I vår ska beslut fattas om målen för älgstammen för de följande tre åren. Juhani Kukkonen som är ordförande för det nationella viltrådet och Tauno Partanen som är ordförande för Finlands viltcentral sänder här en kraftfull hälsning till de regionala viltråden. TexT och bilder Tero Kuitunen I det finländska systemet väljer jaktvårdsföreningarnas regionmöte det regionala viltrådet och till viltrådets viktigaste uppgifter hör att fastställa målen för älgstammen. Älghushållningsområdets mål uttrycks oftast som ett spann, exempelvis 2,5 till 3,0 älgar per 1000 hektar. De 15 regionala viltråden fastställer målen för de inalles 59 älghushållningsområdena. Det här målspannet är avgörande för mängden älgar i framtiden. När Naturresursinstitutet har tagit fram en uppskattning av älgstammen beviljar Finlands viltJägaren 6/2023 10 10-11_Partanen_Kukkonen_haastattelu_JÄ0623.indd 10 10-11_Partanen_Kukkonen_haastattelu_JÄ0623.indd 10 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
• perna. Den kanske viktigaste gruppen består av markägare. Med processen söker vi en nivå på älgstammen där exempelvis skogsskadorna är acceptabla. – I dagsläget förekommer det stora skillnader beträffande älgstammen i regionerna. Därför är det så viktigt att inkommande vår fastställa målen för älgstammen, understryker Kukkonen. Han och Partanen är överens om att den stora björnoch vargstammen gör frågan ännu viktigare. Kukkonen och Partanen lyfter fram Egentliga Finland som ett exempel; där finns det föda för rovdjuren och dessa utgör därför inte något problem som de gör i till exempel Norra Karelen där älgstammen är gles. – När rovdjuren äter upp älgstammens avkastning och väldigt få jaktlicenser blir beviljade så slutar älgjakten kännas intressant. Dessutom faller stora åldersklasser bort från älgjakten under de följande fem till tio åren. Då uppstår en reell fara för att vi ska förlora beredskapen för att trappa upp jakten igen om och när älgstammen börjar växa. En titt på historien bekräftar att det här kommer att hända så småningom, konstaterar Kukkonen. – På grund av rovdjuren eller älgbristen blir det också meningslöst för jägarna att skaffa eller föda upp älghundar, vilket försvagar beredskapen ännu mer. Det bästa botemedlet vore en livskraftig älgstam som år efter år ligger på en stabil nivå, tillägger Partanen. Även jägarkåren förändras När de stora årskullarna faller bort under de närmaste åren förvandlas älgjakten till en livsstil som passar för de yngre generationerna. Även där ser Kukkonen och Partanen utmaningar som vi bör räkna med när vi nu spikar målen för älgstammen. – I motsats till de stora åldersklasserna har ungdomarna ofta flyttat till stan. De här urbaniserade jägarna åker knappast på älgjakt om licenserna är väldigt få, konstaterar Kukkonen. – I vitsvansoch rådjursområdena har älgjakten tappat betydelse eftersom hjortoch rådjursjakten ger säkrare avkastning och känns mindre bindande, och därför upplevs som meningsfullare. Men på många orter är det uttryckligen älgjakten som kan vara det enda som förenar byn; som samlar byborna och ungdomarna som har flyttat till stan. Älgjaktens värde för välmåendet på landsbygden och det sociala umgänget är oersättligt, filosoferar Partanen tankfullt. Att vi inkluderar ungdomarna i älgjakten och bevarar deras jaktintresse betraktar Kukkonen och Partanen som ett viktigt framtidsmål att sträva till. – Ungdomarna ser på världen med andra ögon och det måste föreningarna begripa för att ha en framtid. Ungdomar kan sällan binda sig till älgjakten för en hel höst, så det krävs flexibilitet med arrangemangen. Även en ungdom som bara hinner delta ett enda veckoslut ska känna sig välkommen, påpekar Kukkonen. Älgjaktlagen måste kika på ålderspyramiden. Den avslöjar hur det går för en förening om tjugo år utan nya medlemmar. – Sänk tröskeln, till exempel genom att slopa anslutningsavgiften för ungdomar. Ge dem också ansvar och platser i styrelsen. Ja, dra er inte för att rent av truga sådant på ungdomarna och rent generellt på nya jägare! tillägger Kukkonen. – Låt också barnen få nosa på jakten. Ordna skottchanser för ungdomarna och släpp fram dem ända till skallet, det tänder intresset för älgjakt, uppmuntrar Partanen. Och sköt älgstammen med tanke på framtidens jägare. Vargläget kräver förändringar Kukkonen och Partanen önskar också lyfta fram konsekvenserna av rovdjuren för jaktens framtid. Rädslan för att vargen ska ta jakthunden är en realitet i stora delar av landet och rovdjuren behöver stora mängder hjortdjur som föda. – Vargläget frestar på den sociala hållbarheten och därför måste frågan få en lösning. Jag ser det som högprioriterat att uppdateringen av förvaltningsplanen för vargen blir klar snarast eftersom det skulle ge ett underlag för stamvårdande jakt, sammanfattar Kukkonen. – I områdena med väldigt gles älgstam räcker inte älgarna till för både rovdjuren och jägarna. Det borde finnas mera älg än vi har just nu för att vi inte ska förlora jaktens positiva effekter för gemenskapen och välmåendet på landsbygden, tillägger Partanen om rovdjuren och älgläget. Kukkonen instämmer. – Och tvärtom; med förvaltningsplanen för vargen och med stamvårdande vargjakt kan vi påverka älgläget där det behövs. Vi måste övergå till flerartsförvaltning eftersom naturen är beskaffad på det viset att allt påverkar allt annat, understryker han. Klimatet förändras Även klimatförändringen utgör ett bekymmer eftersom den gör det svårare att odla gran. – Skadorna orsakade av granbarkborrar ökar, vilket betyder att vi måste satsa mera Juhani Kukkonen från Södra Savolax har varit med i det nationella viltrådet ända från början (2011) och de senaste sex åren som ordförande. Tauno Partanen från Norra Savolax började 2009 som ordförande för Jägarnas Central­ organisation och har fungerat som ordförande för styrelsen för Finlands viltcentral sedan den grundades (2011). Bägge två är dessutom aktiva skogsägare. på odling av tall och blandbestånd i skogsbruket, förklarar Partanen. Kukkonen och Partanen varken kan eller vill styra de regionala viltråden i deras beslutsfattande, men de uppmanar råden att lyfta upp de här aspekterna till en högre nivå. Båda är överens om att älgmängderna berör hela samhället och att skogsbruket måste ta detta på allvar. Det är dags att fördomsfritt diskutera med intressegrupperna om alla tidigare och nya utmaningar med anknytning till den optimala storleken på älgstammen. Jägaren 6/2023 11 10-11_Partanen_Kukkonen_haastattelu_JÄ0623.indd 11 10-11_Partanen_Kukkonen_haastattelu_JÄ0623.indd 11 27.10.2023 8.16 27.10.2023 8.16
• HANKKIJALTA VARUSTE ET TALVEN JAHTEIHIN JALMARIN LAATIKKORAUTA PIENPETORAUTA 64 95 Erityisesti minkin ja näädän pyyntiin silloin kun loukkua ei voida käydä kokemassa päivittäin. RAJOITETTU ERÄ! KARVALAKKI SWEDTEAM 29 95 Lämmin karvalakki, joka on vuorattu pehmeällä keinoturkiksella. Korvaläpät kiinnitettävissä hihnalla joko leuan alle tai ylös päälaelle. * 30 PV ALIN HINTA SAMA KUIN NORM HINTA. HINNAT VOIMASSA 31.12.2023 ASTI TAI NIIN KAUAN KUIN TUOTE ERIÄ RIITTÄÄ. JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI/ VILJATON/LAMMAS JA RIISI 3 KG 13 59 NORM. 15,99/16,99* 4,66 €/KG Kotimaiset täysravinnot aikuisille koirille. Testaa nyt edulliseen hintaan! HAALARI SWEDTEAM RIDGE ZERO 299,Erittäin lämmin tuulenja vedenpitävällä Covertex kalvolla vuorattu haalari talvikeleille. 240 g vanuvuori. Runsaasti taskuja. Säädettävä huppu. Lahkeissa pukemista helpottava kokopitkä vetoketju. MIESTEN JA NAISTEN MALLIT MERINOVILLA ALUSASU ALASKA 89 95 NORM. 99,95* Lämmin ja pehmeä alusasu, joka lämmittää myös kosteana. 100 % merinovillaa, joka on nopeasti kuivuva ja antibakteerinen materiaali, huolloksi riittää usein pelkkä tuuletus. JAHTI&VAHTI NIVELRAVINNE 400 G 28 99 NORM. 32,99* 72,48 €/ KG suunniteltu ylläpitämään koirien nivelten normaalia toimintaa. WERRATON AKTIIVI 12 KG 47 65 52,95* 3,97 €/KG Sisältää tuoreita kokonaisia kananmunia, siipikarjaproteiinia sekä ohraa ja kuorittua kauraa aktiiviselle koiralle. JAHTI&VAHTI KANA JA RIISI/ RAJOITETTU ERÄ! TAKKI SWEDTEAM RIDGE JUNIOR 85,Lasten ja nuorten metsästystakki huomiovärillä ja naamiointikuviolla. Hiljainen, vedenja tuulenpitävä Covertex-kalvo. Irrotettava huppu, säädettävät hihat ja helma. METSÄSTYSPUKU SWEDTEAM RIDGE M COVERSET ZERO 139,NORM. 169,00* Kevyt lumipuku aktiiviseen metsästykseen ja kyttäyspyyntiin. Desolve® Zero -kuviointi maastouttaa erinomaisen hyvin. Kiinteä huppu, radiopuhelintasku, 2 GPS -laitetaskua, 2 etutaskua. SAAPPAAT VIKING ARCTIC 2.0 79 95 NORM. 89,95* Villaa sisältävä sisävuori pitää jalat lämpimänä kovimmillakin pakkasilla. Kevyet, saumattomat ja vedenpitävät. SADEVIITTA ORANSSI CAMO 29 95 Hupulla varustettu sadeviitta on nopea pukea ja riisua. Digicamo -kuviointi maastouttaa tehokkaasti. Hiljainen, kahisematon materiaali. Edessä tasku. Hankkija_Metsästäjä6_420x275.indd All Pages Hankkija_Metsästäjä6_420x275.indd All Pages 12-13_Ilmoitus_JÄ0623.indd 12 12-13_Ilmoitus_JÄ0623.indd 12 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
• VAKUUMIKONE FOODMASTER COMPACT 129,Tehokas kahdella tyhjiöpumpulla varustettu vakuumikone. Automaattija käsisäätötoiminnot. HANKKIJALTA VARUSTE ET TALVEN JAHTEIHIN RIISTAKAMERA NITEFORCE EZMAIL 20 MP 4G 219,Erittäin helppokäyttöinen riistakamera. Lähettää kuvat ja videot sähköpostiin. Korkea 20 MP kuvaresoluutio ja laadukkaat Full HD (1080P) videot. Nopea 4G-yhteys. LEIKKUULAUTA 800 X 400 MM 39 95 Korkealaatuinen 13 mm paksusta elintarvikemuovista valmistettu leikkuulauta. Suuri leikkuuala mahdollistaa hirvenlihan ja ison kalan käsittelyn. KAUPAN PÄÄLLE MARINOINTIASTIA! ARVO 14,90 € VAKUUMIKONE ARVO 14,90 € VALIKOMAT VAIHTELEVAT MYYMÄLÖITTÄIN. KAIKKI TUOTTEET SAATAVILLA MYÖS VERKKOKAUPASTA hankk? a.fi LOUKKUVAHTI NITEFORCE SMS 119,Hälyttää tekstiviestillä puhelimeen kun loukku on lauennut. Lähettää kerran vuorokaudessa tarkastusviestin, jolloin tiedät että valvonta loukulla toimii ongelmitta. RIISTAKAMERA NITEFORCE LIVE 360 GREEN 4G 279,NORM. 299,00* Katso reaaliaikaista videokuvaa kohteesta. Kameraa voi kääntää ja zoomata puhelimella ilmaisella sovelluksella. Tallenteet tallentuvat sovellukseen, josta ne voi jakaa tarvittaessa useammalle käyttäjälle. RIISTAVAAKA GENZO 1000 KG 79 95 Korkealaatuinen digitaalinen riistan, rehun, lannoitteiden ym. punnitsemiseen. Punnituskapasiteetti jopa 1000 kg asti. Tarkkuus 100 g. KANULOUKKU 150X100X50 CM 349,Erittäin tukeva kotimainen elementeistä koottava loukku supikoiran, mäyrän ja ketun pyyntiin. Sisältää laukaisulaitteen. RAJOITETTU ERÄ! RADIOPUHELIN GENZO ROYAL 70XTM 299,Herkkä vastaanotin ja Suomen taajuuksille viritetty antenni takaavat erinomaisen kuuluvuuden. Bluetooth -valmius. Tehokas 3400 mAh akku. Suomenkielinen valikko. ETÄISYYSMITTARI BURRELL ELITE XT RANGEFINDER 159,Pro-tason laseretäisyysmittari jopa 720 m mittausmatkalla. Soveltuu metsästyksen lisäsi myös gol in. Pinseeker -pistemittaus, kaltevuuden mittaus ja etäisyyden kaltevuuskorjaus. LIUKULUMIKENGÄT ALTAI HOK 145 399,"Lumikenkien Mersu” huippuominaisuuksilla. Teräskantit takaavat sivuttaispidon jäisillä rinteillä. Huippuluokan mohairpolyester-pitokarva. Valmiina siteet 36-45/46 kenkiin. Lasikuituvahvisteinen puuydin. Pituus 145 cm. LIUKULUMIKENGÄT HAGHUS SKINNER 145 249,Lyhyet ja leveät sukset metsässä ja umpihangessa hiihtämiseen. Huippuluokan mohairpolyester-pitokarva. Valmiiksi kiinnitetyt siteet 36-45/46 kokoisiin kenkiin. Monikerroksinen puuydin, pohja HDPE-muovia. Pituus 145 cm. RIISTAKAMERA BURREL S12HD + SMS3 199,Liiketunnistin, jopa 25 m. Tallentaa kuvat ja videot muistikortille ja lähettää kuvat sähköpostiin. Etäohjattava. 12 MP kuvanlaatu ja Full HD -videokuvaus. Huomaamaton inframustasalama. 20.10.2023 16.17 20.10.2023 16.17 12-13_Ilmoitus_JÄ0623.indd 13 12-13_Ilmoitus_JÄ0623.indd 13 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
• Brunsten I oktober-november när nätterna också i södra Finland kryper ner under nollan börjar den intressantaste och händelserikaste tiden för vitsvanshjorten; brunsten. TexT och bilder Taneli Sinisalo M en jägarna här i landet vet väldigt lite om vitsvansens brunst och förmår sällan ta vara på den. Brunsten är jaktligt sett den överlägset mest givande tiden på säsongen, bara man koncentrerar sig på hjortens naturliga livsmiljöer i stället för utfodringsplatserna. Hjortarna rör sig aktivt under de ljusa timmarna och vaktandet ger resultat både morron och kväll. Den testosteronstinna bocken är dessutom en ståtlig syn. Med en smula tur kan man till och med få bevittna en ursinnig uppgörelse mellan två bockar! Kalvens födelsetid bestämmer tidpunkten för brunsten Tidpunkten då vitsvansen brunstar är behäftad med många myter. ”Inte brunstar de ännu, vädret är alldeles för varmt”, ”hjortarna visar sig inte aktivt i dagsljus så brunsten har inte börjat”, ”brunsten börjar först när det är frost på nätterna” – se där ett plock ur de sociala medierna apropå jakten på vitsvanshjort. Det är därför skäl att understryka att vitsvansen brunstar vid samma tid varje år. Brunsten är inte beroende av rådande väderlek och verkligen inte av månens faser. Varje år är olikt de föregående åren, men en faktor är konstant från år till år; längden på dagen, det vill säga förändringen i mängden dagsljus. Brunsten är tajmad så, att kalvarna ska födas vid ? Hjortbockarnas förmåga att tåla varandra minskar när brunsten närmar sig. Aktiviteten i dagsljus når sin topp i november. ? Bockarna fejar hornen för att ge utlopp för sin frustration. Samtidigt lämnar de sin doft i terrängen. Vitsvanshj rtens år Jägaren 6/2023 14 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 14 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 14 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
• en optimal tidpunkt för att överleva. Om kalvarna föds för tidigt har våren inte framskridit tillräckligt långt och dödligheten för de nyfödda skulle öka rejält. Om kalvarna föds för sent så hinner de inte lägga på sig tillräckligt med massa och näringsreserver för vintern. Hos oss infaller den idealiska tidpunkten för kalvningen vid månadsskiftet maj-juni. Om vi därifrån räknar bakåt hindens dräktighetstid på ungefär 200 dagar så landar vi på brunstens klimax. Den infaller år efter år i mitten av november. Men eftersom samtliga hindar inte brunstar på samma dag är det förstås omöjligt att ge något exakt datum. Brunstens klimax, då de flesta betäckningar inträffar, pågår i en dryg vecka. Höjdpunkten blir exaktare ju längre norrut vi går. Hindarnas parningsberedskap startar i hjärnan När dagarna blir kortare och ljusmängden minskar aktiveras hypofysen och hypotalamus i hjärnan på hinden och äggstockarna börjar producera hormoner som leder till att hinden blir parningsberedd. Hinden ovulerar inte eller visar andra tecken på brunst förrän nivåerna av luteiniserande hormon, östrogen och progesteron i kroppen är de rätta. När detta har skett är honan parningsberedd under en mycket kort tid, i ungefär två-tre dygn. Bockarna är i praktiken parningsberedda så fort de har fejat basthuden av hornen. Deras tolerans gentemot andra bockar börjar minska och ”ungkarlsflockarna” som uppträder allmänt på sommaren börjar upplösa sig. Parningsdesperationen växer under hösten och de ständigt ökande testosteronnivåerna visar sig i beteendet. Frustrationen får utlopp på olika sätt, som att gnida hornen mot träd, sparka upp gropar i marken och slutligen strida med andra bockar. Först i mitten på november kommer bockarna åt att betäcka hindarna. Parningsförmågan sitter i ända tills de fäller hornen på vårvintern. Bockarna strövar mera under brunsten I motsats till rådjuren hävdar vitsvanshjortarna inte revir. Hjorten håller sig alltså inte med ett eget revir att övervaka där den aktivt avhyser inkräktare. Hjortarna har i stället hemområden där de i regel håller till. Hjorthanarnas hemområden är större än råbockarnas revir och överlappar ofta andra hjorthanars hemområde. I Nordamerika har man med GPS-halsband följt med hur vitsvanshjortar rör sig och det har visat sig finnas betydande individuella skillnader. Universitetet i Mississippi försåg 92 bockar med halsband och 45 av dem rörde sig under brunsten långa vägar utanför sitt hemområde medan de övriga höll sig i eller nära hemområdet. Somliga hanar håller sig alltså strikt till sitt eget hemområde medan andra strövar långa vägar utanför. En bock simmade till och med varje år av och an över Mississippifloden, vilket betyder en simtur på cirka 1,6 km enkel resa. Bockarna strövade omkring året om, men gjorde det ännu mer under brunsten. Värt att notera är att de undersökta bockarna år efter år strövade enligt i stort sett samma mönster. Om Jägaren 6/2023 15 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 15 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 15 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
• främmande bockar gästspelar i dina jaktmarker under brunsten, sådana som inte annars visar sig under jaktsäsongen, är det mycket möjligt att de nästa år upprepar visiten vid i stort sett samma tid. Under brunsten ökar dessutom aktiviteten under den ljusa tiden på dygnet, i synnerhet på morgnarna. Bästa tiden för jakt infaller ett par veckor före brunsttoppen Den parningsberedda hinden håller sig dold i skogen tillsammans med sin utvalda bock för att koncentrerar sig på det förestående. De rör sig därför väldigt lite. Under brunstens höjdpunkt kan det därför kännas som om de vuxna hjortarna skulle ha försvunnit. På åkrarna syns mest bara enstaka kalvar. För bockjakten infaller den jaktmässigt bästa tiden under de två-tre veckorna före brunsten toppar. Den här tiden kallas förbrunsten. Det klart viktigaste vid planeringen av jakten är att jaga i ett område där det finns gott om hindar. Vid månadsskiftet oktober-november börjar bockarna aktivt göra dagliga rundor för att kontrollera hindarnas legor för att känna efter om de första honorna skulle ha börjat brunsta. När testosteronnivåerna står på max beter sig bockarna vårdslöst och rent av desperat, och därför kan man se dem igång längs hela dagen. När bockarna kontrollerar legorna använder de luktsinnet och rör sig därför under vinden för att känna efter om det skulle finns feromoner i luften som skvallrar om parningsberedda honor. Vid den här tiden på året är bockarna därför benägna att snarare korsa sina upptrampade stigar än följa dem. När det desperata letandet efter en parningsberedd hind pågår är bockarna också maximalt känsliga för stimulans av olika slag. Den som härmar honans brunstläte med en lockpipa kan lura till sig en kärlekskrank bock inom skotthåll. Likaså kan skramlande med horn få en aggressiv bock att dyka upp för att avhysa even? Att skramla med horn är en lockmetod som fungerar, i synnerhet i början av brunsten. ? Lockjakt med hjortbulvaner är en rätt ny jaktform här i Finland. Se videon om lockjakt jagarentidningen.fi Jägaren 6/2023 16 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 16 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 16 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
• tuella konkurrenter, i synnerhet om det i grannskapet finns honor som snart brunstar. Novembermorgnar i början av månaden och i närheten av legorna är särskilt bra platser för att locka på hjorthanar. Honornas beteende förändras däremot inte särskilt mycket före brunsten, så kvällsjakten bör därför förläggas till platserna där hjortarna betar. Även där är lockandet en metod som rekommenderas. Det kan vara precis vad som behövs för att locka fram en parningsgalen bock i dagsljus. En kombination av hjortbulvan och hornskrammel eller lockpipa gör lockjakten ännu intressantare. På en stor åkerslätt kan detta vara den avgörande faktorn som lockar den utsedda hjortbocken inom skotthåll. Hjortstammens könsfördelning är avgörande När hinden har hittat en lämplig bock och parningen har lyckats så är brunsten över för hennes del och hon återgår till sin normala rytm. Bocken däremot fortsätter leta efter nästa hind att betäcka. För bockarna är brunsten således inte alls ett hundrameterslopp utan snarare en maraton. Men om hinden inte hittar en partner eller om betäckningen misslyckas så blir hon brunstig igen efter cirka 28 dygn. Om parningen inte lyckas då heller så flyttas brunsten igen 28 dagar framåt. I praktiken fortsätter det här ända tills hinden blir dräktig. Eventuella kalvar föds alltså minst en månad senare, vid månadsskiftet juni-juli. De ovanligt små kalvar som förekommer på hösten är nästan undantagslöst sent födda. Litenheten beror alltså inte på någon utvecklingsstörning eller på att kalven skulle vara moderlös. Om det förekommer ovanligt många små kalvar i ens jaktmarker så beror det på bockbrist. Vilket jaktföreningen ska reagera på genom att justera fällningsproportionerna. Man hör ofta jägare säga att den selektiva jakten bara handlar om att odla troféer, men ingenting kan vara mera fel. Syftet med den selektiva jakten är att bevara en optimal struktur på stammen för att det ska finnas tillräckligt många parningsgamla bockar i förhållande till hindarna. När tillräckligt många bockar blir fullvuxna har det självfallet också betydelse för jägare som uppskattar troféer. Men det har också en direkt koppling till slaktvikten på höstens kalvar. Om stammen mår bra och brunsten fungerar som den ska, så mår också jägarnas frysboxar fint! Den selektiva jakten är ett viktigt verktyg för förvaltningen av stammen och gynnar i det långa loppet samtliga parter. Oavsett om det primära syftet är viltkött eller troféer. Novembermorgnar i början av månaden och i närheten av legorna är särskilt bra platser för att locka på hjorthanar. Ruokavirasto_Jägaren_nro6_SV_2023.indd 1 Ruokavirasto_Jägaren_nro6_SV_2023.indd 1 18.10.2023 19.54.07 18.10.2023 19.54.07 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 17 14-17_Valkohäntäpeuran_vuosi_kiima_JÄ0623.indd 17 27.10.2023 8.17 27.10.2023 8.17
• Närkontakt med älgens matvanor får vi oftast när den betar i tallplanteringar på vintern. Men under barmarkstiden äter skogens konung väldigt varierat och kan till och med vara kräsen beträffande vad den helst letar efter och äter. TexT Markus Melin, Juho Matala N är vintern upphör och våren fram­ skrider vandrar älgarna till sina sommarbeten. Även älgar som inte gör några egentliga vandringar rör sig inom sitt betesområde eftersom vinterns tallplanteringar inte längre utgör det bästa betet. På sommaren utgör tillgången på föda inte någon begränsning utan det är kvalite­ ten som avgör; det finns så mycket att äta att älgen kan satsa på kvaliteten. De grundligaste undersökningarna av älgens sommartida matvanor har gjorts i Norge och Sverige. Forskarna noterade att hela 31 olika växter stod på älgarnas meny. Nio av dem bildade kärnan i dieten medan de övriga växternas andel under sommarens frossande uppskattades till under en procent. Till de mest omtyckta trädslagen hörde sälg, de olika videarterna, rönn, björk och asp. Älgen äter tall också på sommaren, men i motsats till vintern så utgör tallen inte någon stapelföda på sommaren. Bland träd­ slagen hade björken den största åtgången Älgens diet varierar med årstiderna från maj till oktober, men var på sommaren inte särskilt omtyckt. Om det fanns att välja mellan så åt älgen hellre olika videarter, asp och rönn. Allt emellanåt noterade forskarna att älgen också åt gran, och i sällsynta fall även en, brakved, klibbal och gråal. Unga växter smakar delikat Menyn nådde sitt maximum i juli och då kunde forskarna inte urskilja någon särskild dominerande favorit bland växterna eller träden. Vid valet av födoväxter syntes också den fenologiska aspekten under sommaren när växterna utvecklas; unga växter smakar gott medan äldre växter kan utveckla ett vaxskikt på bladen och bilda ämnen som avskräcker från betning. Då är det dags att växla till någon annan födoväxt – inte heller Från sommarens salladsbuffé till vinterns talldiet AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N Älg n som vilt Jägaren 6/2023 18 18-19_Hirven_ravinto_JÄ0623.indd 18 18-19_Hirven_ravinto_JÄ0623.indd 18 27.10.2023 8.18 27.10.2023 8.18
• älgarna vill ha bekymmer med matsmält­ ningen! Kalvarna och hornen kräver energi Tack vare det stora utbudet av födoväxter på sommaren blir också älgens utnyttjande av livsmiljön väldigt varierande. På de fro­ digaste platserna där det finns gott om födo­ växter vet vi att älgen rör sig mera och letar efter den bästa kvaliteten. I kargare marker strövar älgen däremot mindre på sommaren eftersom det på sådana platser sällan lönar sig att ströva och leta efter bättre föda. Det vore snarare att slösa med energin. Energi­ anskaffningen är mycket riktigt orsaken till att älgen sommartid satsar på kvalitet. För älgkorna handlar födovalet i hög grad om behovet av mjölk för kalvarna som föds i maj; kon behöver mängder av kvalitetsföda för att klara av den växande kalvens mjölk­ behov. Men kalven börjar så småningom vänja sig vid växtföda. Tjurarna har igen bråttom med att utveckla hornen för höstens brunst och det kräver massor med energi Från vattenväxter till ris, från bär till svamp Älgarna äter gärna inte bara träd utan också andra växter, främst bland annat blåbär, mjölkört, hallon, kruståtel, odon och lingon. Även vattenväxter som gul näckros, sjöfräken och vattenklöver kan gästspela på menyn. Vi känner till att älgarna kan simma också långa sträckor, men vi kan också påträffa älgar betande i strandbuskage där videsnår och vattenväxter smakar. Forskarna noterade att blåbäret utgör den klart viktigaste födoväxten vid sidan av träden medan exempelvis kruståtel betas enbart på våren innan den blir grov. På hösten smalnar utbudet När sommarsäsongen är över och sallads­ buffén stänger så smalnar menyn och förändras. Vid valet av livsmiljö prioriterar älgarna nu platserna med den bästa höstdie­ ten. På hösten äter älgen fortsättningsvis de ovannämnda risväxterna, nu med ljung som ett nytillskott. Vid den här tiden brukar utbudet av fö­ doväxter krympa rejält och björk och blåbär blir dominerande på menyn. Apropå älgens kvalitetsmedvetenhet kan vi här nämna en detalj om björkbetandet; på sommaren äter älgen helst de översta grenarna och top­ parna, men på våren och hösten betar den grenarna på sidorna. Bakom det här valet ligger antagligen att älgen undvikar tanninföreningarna som skyddar bladen mot betning. Ensidig diet på vintern När risväxterna blir täckta av snö är det dags att flytta till vinterbetet. På vintern gäller det att spara energi. Även älgens matsmältning anpassar sig och går ner på sparlåga. Vinterbetet bör därför bjuda på tillräck­ ligt mycket och tillräckligt näringsrik föda som kräver en så liten energiåtgång som möjligt. I våra skogar betyder det här tall­ dominerade unga och äldre planteringar. På vintern äter älgen kvantitativt sett mest tall; både kvistar och toppar med barr och allt. Det här beror på att utbudet av föda består mest av tall och tallen är det lättaste sättet att få i sig grön biomassa. Tunna kvistar och knoppar på lövträd utgör därför ett välkom­ met komplement. Det här betyder att om det i plantering­ en finns björk och andra lövträd så gör de planteringen attraktivare som bete och älgen äter dem gärna. Men inslaget av lövträd brukar vara så litet i planteringar att de sna­ rare kompletterar den vintertida talldieten än ersätter den. Älgen kan också sträcka på sig och bryta plantor som har vuxit sig stora för att smaska i sig toppen. Ofta komplet­ terar älgen födan genom att skrapa på träd som asp för att komma åt floemet, skiktet innanför barken. Med tanke på att älgen (beroende på kroppsstorleken) på vintern behöver 5 till 15 kg torrvikt växtföda per dygn så betyder det en rejäl trave tallgrenar. Dieten och växtutbudet på sommaren och vintern är varandras motsatser, så vandringen mellan sommar­ och vinterbetet går från den ena ytterligheten till den andra. Om vi komprimerar vårt vetenskapliga vetande om favoritväxterna under olika års­ tider så gäller följande; på vintern placerar sig tallen på första plats tack vare tillgång­ en, och från våren till hösten kniper björken och de övriga lövträden tätplaceringen, med blåbäret på hösten. I juli flödar markerna av lämpliga födoväxter och det kulinariska når sin kulmen. Ingen enskild växt tar då klart ledningen som den populäraste. Under större delen av året, därtill nödd och tvungen, får den tillgängliga kvantiteten föda ersätta kvaliteten som urvalskriterium. Men på sommaren när naturen står som grönast och grannast får också älgen njuta av ett överflöd på kvalitetsföda! Under växtperioden är ungbjörk med löv och alltihop en definitiv hitt på salladsbordet. Älgarna hade kompletterat vinterdieten i barrträdslandskapet genom att skrapa aspar. ? Blåbäret har inte utan orsak utnämnts till en nyckelart i våra skogar. Under växtperioden är blåbäret populärt bland insekter, hönsfåglar och älgar. AS KO H ÄM ÄL ÄI NE N BI LD ER : M AR KU S M EL IN Jägaren 6/2023 19 18-19_Hirven_ravinto_JÄ0623.indd 19 18-19_Hirven_ravinto_JÄ0623.indd 19 27.10.2023 8.18 27.10.2023 8.18
• Gränsbevakningen påminner jägarna om hur de ska uppträda i närheten av gränszonen och östgränsen. G ränsbevakningsväsendet övervakar jaktens laglighet tillsammans med polisen och andra myndigheter. Jägarna uppmanas vara särskilt uppmärksamma när de rör sig i terrängen och i vattenområden nära gränsen. Jakt i närheten av riksgränsen ska alltid planeras omsorgsfullt. I synnerhet vid jakt på storvilt, till exempel björn och älg, ombeds jägarna fästa särskild uppmärksamhet vid säkerheten och jaktens lagenlighet när det gäller skjutsektorer, transport av vapen och ordnande av jaktevenemang. Jakt i gränszonen Det krävs alltid tillstånd för att röra sig i gränszonen och det är straffbart att röra sig utan tillstånd i gränszonen. För jakt i gränszonen krävs gränszonstillstånd, som i första hand ska sökas elektroniskt via medborgarnas e-tjänst på adressen suomi.fi/hemsidan. I tjänsten kan elektroniska bilagor bifogas till ansökan. Gränszonstillstånd beviljas fall för fall av den berörda gränsbevakningssektionen och personen som rör sig i gränszonen ska alltid ha med sig sitt tillstånd. Jakt i gränszonen ska alltid anmälas till gränsbevakningssektionens ledningscentral. Gränsbevakningssektionerna behöver inte underrättas om jakt och användning av skjutvapen utanför gränszonen. I närheten av riksgränsen ska man även utanför gränszonen sträva efter att undvika att skjuta i riktning mot gränsen. Gränsbevakningssektionens ledningscentral ska alltid kontaktas om jakthundar som gått över gränsen eller om skadat vilt Gränsbevakningsväsendet uppmanar jägarna att inte släppa hundar lösa nära gränszonen, eftersom vilt ofta flyr över gränsen till Ryssland och hundarna följer efter dem. Gränsbevakningssektionernas patruller tar hundar som tagits fast i närheten av riksgränsen till en hittedjurspark. Alla hundar som har gått över gränsen till Ryssland anmäls i Finland till en veterinär som bedömer fall för fall om hunden skall lämnas in för undersökning för att förhindra spridning av djursjukdomar. Veterinärerna bestämmer också om eventuella fortsatta åtgärder. För att hämta en jakthund från gränszonen eller för att leta efter och avliva skadat vilt beviljas gränszonstillstånd muntligt fall för fall. Varje enskilt fall behandlas separat. Kontakta gränsbevakningssektionens ledningscentral om en hund har gått över GRÄNSBEVAKNINGEN INFORMERAR gränsen eller om ett skadat djur har gått in i gränszonen. Gränsbevakningsväsendet tackar alla som jagar i närheten av riksgränsen för gott samarbete och önskar angenäma jaktupplevelser. Var uppmärksam vid gränsen BI LD ER : GR ÄN SB EV AK NI N GE N Tarkkaile riistaeläimiä tai valvo mökin pihapiiriä Helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Winter Pack -valvontapaketti sisältää Burrel S12 HD SMS Pro 4G -kameran, lyijyhyytelöakun, akkukaapelin, 32 GB:n muistikortin sekä merinovillapipon. Tilaa omasi: elisa.fi/burrelkamerat BURREL-LIITTYMÄT ALK. 3,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. TILAA MYÖS SOITTAMALLA 0800 93 93 93 289?€ Winter Pack -valvontapaketti 895471_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22WA_Metsastaja_10_23_210x275.indd 1 895471_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22WA_Metsastaja_10_23_210x275.indd 1 23.10.2023 11.48 23.10.2023 11.48 GRÄNSBEVAKNINGS­ SEKTIONERNAS LEDNINGSCENTRALER • Sydöstra Finlands gränsbevaknings sektion, tfn 0295 422 012 • Norra Karelens gränsbevakningssektion, tfn 0295 412 300 • Kajanalands gränsbevakningssektion, tfn 0295 424 027 • Lapplands gränsbevakningssektion, tfn 0295 412 510 Jägaren 6/2023 20 20-21_Rajavartiolaitos_tiedottaa_JÄ0623.indd 20 20-21_Rajavartiolaitos_tiedottaa_JÄ0623.indd 20 27.10.2023 9.33 27.10.2023 9.33
• Tarkkaile riistaeläimiä tai valvo mökin pihapiiriä Helppokäyttöinen, lähettävä riistakamera valvontaan ja riistantarkkailuun. Winter Pack -valvontapaketti sisältää Burrel S12 HD SMS Pro 4G -kameran, lyijyhyytelöakun, akkukaapelin, 32 GB:n muistikortin sekä merinovillapipon. Tilaa omasi: elisa.fi/burrelkamerat BURREL-LIITTYMÄT ALK. 3,99 €/KK, EI AVAUSMAKSUA. TILAA MYÖS SOITTAMALLA 0800 93 93 93 289?€ Winter Pack -valvontapaketti 895471_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22WA_Metsastaja_10_23_210x275.indd 1 895471_Elisa_Big_Logo_Burrel_S22WA_Metsastaja_10_23_210x275.indd 1 23.10.2023 11.48 23.10.2023 11.48 20-21_Rajavartiolaitos_tiedottaa_JÄ0623.indd 21 20-21_Rajavartiolaitos_tiedottaa_JÄ0623.indd 21 27.10.2023 9.33 27.10.2023 9.33
• De svenska djurhälso­ myndigheterna meddelade den 6 september att afrikansk svinpest (ASF) hade påträffats hos ett vildlevande vildsvin. Det inträffade påminner oss i Finland om att det krävs fortlöpande vaksamhet och förebyggande åtgärder för att hålla sjukdomen utanför landets gränser. TexT Visa Eronen Bild Esko Inberg D en svenska ASF-smittan konstaterades hos ett dött vildsvin som påträffades i Fagersta kommun i landets mellersta delar. Fagersta ligger ungefär 150 kilometer nordväst om Stockholm. En smittskyddszon har upprättats i området där det är förbjudet att jaga och även i övrigt röra sig i terrängen. Afrikansk svinpest har inte tidigare påträffats i Sverige; inte heller förekommer sjukdomen i något annat nordiskt land. Sjukdomen har med andra ord tagit ett jättekliv till det här nya området; de närmaste kända smittområdena befinner sig nämligen drygt 400 kilometer bort, i Estland och Lettland på andra sidan Östersjön. Den afrikanska svinpesten: Virusbekämpning och vildsvinsreglering Ett smittsamt och seglivat virus Den afrikanska svinpesten är en sjukdom hos svin som orsakas av ett mycket smittsamt virus. Det smittar både vilda och tama svin och är dödligt för dem. Viruset smittar inte andra djur eller människor. Viruset är oerhört seglivat, vilket försvårar arbetet med att begränsa smittan. Det överlever i månader i naturen, tål frysning och kan smitta genom livsmedel som innehåller svinkött; korv, skinka eller rökt svinkött, eller genom slaktrester. Det är väldigt svårt att utplåna sjukdomen bland vildlevande vildsvin. I Estland har sjukdomen förekommit sedan 2014. Den förekommer också i Ryssland. Att ? Det är viktigt att vildsvin som påträffas döda anmäls till kommuneller länsveterinären. Jägaren 6/2023 22 22-23_ASF-tilanne_JÄ0623.indd 22 22-23_ASF-tilanne_JÄ0623.indd 22 27.10.2023 8.20 27.10.2023 8.20
• Intresserad? Lyssna då på podden Sorkkia ja sarvia på jagarentidningen.fi sjukdomen förekommer i våra grannländer understryker behovet av åtgärder för att förhindra att den når oss. Dessutom blir det viktigt med åtgärder som hjälper oss att upptäcka sjukdomen på tidigaste möjliga stadium, om den skulle nå vårt land. I Belgien lyckades man utrota sjukdomen eftersom den upptäcktes tidigt och effektiv bekämpning kunde sättas in. Om ASF når Finland skulle det innebära omfattande och mångåriga bekämpning och enorma ekonomiska förluster för svinuppfödarna. Människan utgör den största risken för smitta Den afrikanska svinpesten kan anlända till vårt land med vildsvin. Men människan utgör sannolikt en ännu större risk; hon kan hämta viruset med kontaminerade kläder, utrustning, fordon, foder eller livsmedel. Den som återvänder från ett land där det förekommer afrikansk svinpest ska vara noga med att följa anvisningar och rekommendationer. Avstå därför hellre från jaktresor till länder och trakter där sjukdomen förekommer. Vid hemkomsten från en jaktresa i utlandet bör jägaren därför tvätta och rengöra utrustningen omsorgsfullt. Närmare anvisningar finner du på Livsmedelsverkets webbplats. Avgörande för bekämpningen är också att svingårdarna vidtar åtgärder för att skydda sig mot smittan. Vildsvinsproverna avgörande För att sjukdomen ska bli upptäckt på ett tidigt stadium är det viktigt att jägarna tar prover på fällda vildsvin och skickar dem till Livsmedelsverket för analys. För inskickade prover betalas ett honorar. Dessutom ska en anmälan göras till Finlands viltcentral för fällda vildsvin. Det är synnerligen viktigt att vildsvin som påträffas döda eller sjuka omedelbart blir anmälda till kommunalveterinären eller länsveterinären för att prover ska bli tagna och kropparna destruerade enligt anvisningarna. Det är avgörande att sjukdomen blir tidigt upptäckt för att vi ska kunna utrota sjukdomen så fort det bara går och för att de negativa konsekvenserna ska bli så små och kortvariga som möjligt. Du hittar kontaktuppgifterna till kommunalveterinärerna och länsveterinärerna på Livsmedelsverkets och kommunernas webbplatser. Livsmedelsverket betalar ett honorar till den som anmäler ett sjukt eller dött vildsvin. Viktigt att reglera vildsvinsstammen Vi minskar risken för ASF genom kraftig reglering av vildsvinsstammen. Vi har kunnat begränsa vildsvinets utbredning genom aktiv jakt och enligt Naturresursinstitutets uppskattning har svinen börjat bli färre. Vildsvinsgruppen som jordoch skogsbruksministeriet nyligen tillsatte föreslog att vildsvinsstammen här i landet skulle halveras från nuvarande nivå. Utanför kärnområdet i Östnyland och Sydöstra Finland skulle målet vara att vildsvinet enbart påträffas sporadiskt; några koncentrationer eller någon etablerad stam ska inte få uppstå. För att effektivera jakten föreslår arbetsgruppen en lagändring så att mörkersikten ska få användas vid vildsvinsjakt. I dagsläget kräver ju mörkersikten dispens av Finlands viltcentral. Det är avgörande viktigt att inleda vildsvinsjakten så fort de första svinen uppenbarar sig i trakten. Men skjut inte ledarsuggan före de andra svinen i flocken, för då kan flocken skingras och de unga suggorna kan bli dräktiga i förtid. Men vildsvinsjakten kräver att man satsar på den och är villig att lära sig nytt. Det är alltså klokt att kontakta kunniga svinjägare för att få hjälp, kunskaper och färdigheter. Inom utbredningsområdet har man ofta nått I smittskyddszonen skulle det vara förbjudet att jaga. goda resultat vid snöföre genom samjakter med flera deltagande jaktföreningar, och hundar och förare med stor erfarenhet av vildsvinsjakt. Kom också ihåg att inte göra vildsvinsbeståndet produktivare genom utfodring utan enbart använda utfodringen som ett effekthöjande lockmedel. Smitta skulle aktivera drastiska motåtgärder Om det hos oss skulle upptäckas afrikansk svinpest hos något vildlevande vildsvin skulle Livsmedelsverket upprätta en smittskyddszon runt platsen och där skulle all jakt vara förbjuden. Det skulle också kunna bli aktuellt med begränsningar i rörligheten för tamsvin, svinprodukter och biprodukter. Det kan också bli aktuellt med ytterligare begränsningar i området om detta bedöms vara nödvändigt. Smittskyddszonens omfattning skulle avgöras från fall till fall utifrån rådande omständigheter. Diametern på området skulle sannolikt uppgå till tiotals kilometer. Om sjukdomen påträffas är det Livsmedelverket som leder informationsförmedlingen och bekämpningen nationellt. På regional nivå koordineras åtgärderna av regionförvaltningsverket och på lokal nivå leds bekämpningen av kommunalveterinären, enligt Livsmedelsverkets och regionförvaltningsverkets anvisningar. Regionförvaltningsverket kommer att behöva hjälp av jaktvårdsföreningarna och jägarna på orten och deras lokalkännedom för många av de bekämpande åtgärderna. Det kan inledningsvis handla om att leta efter döda vildsvin och att hantera och tramsportera kropparna. Längre fram kan regionförvaltningsverket behöva hjälp med sådant som att minska på vildsvinen i trakten. Men elimineringen av svinpesten kan bli ett långtidsprojekt. Detta innebär att de införda begränsningarna i smittskyddszonen kan bli långvariga och det kan bli aktuellt med ytterligare en zon ytterom, med lindrigare begränsningar. Bekämpningen av den afrikanska svinpesten kräver ansvarsfullhet av samtliga som återvänder från ett infekterat område. Jägarna spelar en nyckelroll för åtgärderna som vidtas för de vildlevande vildsvinen. Håll alltså den förebyggande ASF-bekämpningen i tankarna och handla ansvarsfullt både i hemlandet och utomlands för att hålla sjukdomen utanför landeets gränser! Artikelförfattaren Visa Eronen är Finlands viltcentrals representant i Livsmedelsverkets expertgrupp för svinpest. Jägaren 6/2023 23 22-23_ASF-tilanne_JÄ0623.indd 23 22-23_ASF-tilanne_JÄ0623.indd 23 27.10.2023 8.20 27.10.2023 8.20
• Det främsta målet för förvaltningen av skogsvildrenen är att stärka stammen och förena delpopulationerna i Suomenselkä och Kajanaland. TexT Joni Saunaluoma bilder Juha Sahlgren, Pekka Kilpeläinen och Jaakko Alalantela P rojektet Skogsvildren Life lider mot sitt slut och som en del av projektet bereddes under Finlands viltcentrals ledning en uppdatering av förvalt­ ningsplanen. Uppdateringen bygger på stam­ mens utveckling under de senaste åren och de senaste vetenskapliga rönen. Att hålla isär tamrenen och skogsrenen hör fortsätt­ ningsvis till det viktigaste för förvaltningen. Det faller på Forststyrelsens ansvar att fortsätta med åtgärderna med vilka man i Kajanaland har lyckats rätt väl med att hindra vildrenar från att nå renskötselområdet. Vi ska fortsätta underhålla renstängslet som löper utmed renskötselområdets sydgräns och om det är gör­ bart så sätter vi upp ett likadant stängsel också i Norra Förvaltningsplanen för skogsvildrenen uppdaterades Österbotten. Vi ska följa med hur skogsrenarna rör sig och om skogsrenar förirrar sig in i renskötselområdet försöker vi styra dem tillbaka till rätt sida av gränsen. Men om ingenting annat hjälper så måste vi avliva dem. På motsvarande sätt försöker vi tillsammans med renbeteslagen minimera antalet renar som lämnar ren­ skötselområdet. Även Forststyrelsens fältpersonal spelar en viktig roll i arbetet med att bevara tamrenen och skogsrenen renrasiga. På forskningssidan ska Natur­ resursinstitutet utveckla ett verktyg med vilket vi enkelt kan identifiera eventuella korsningar mellan de två. Livsmiljöerna förändras Under de senaste åren har skogsrenens livsmiljöer i allt högre grad utsatts för ett förändringstryck, i synnerhet på grund av omläggningarna i energiproduktionen. Naturresursinstitutet ska därför forska fram ny kun­ skap om vindkraftens konsekvenser för skogsvildrenen. Det är viktigt att klarlägga vilka möjligheter och behov vi har för att aktivt kunna ta hänsyn till skogsrenen vid planeringen av olika markanvändningsprojekt. Detta i synnerhet som vind­ och solkraften kommer att byggas ut i allt större omfattning i vårt land. ? Tamrenarna ska hållas inom renskötselområdet och skogsvildrenarna söder om det. Jägaren 6/2023 24 24-25_Metsäpeuran_kannanhoitosuunnitelma_JÄ0623.indd 24 24-25_Metsäpeuran_kannanhoitosuunnitelma_JÄ0623.indd 24 27.10.2023 8.20 27.10.2023 8.20
• Rapportera dina skogsrensobservationer i Oma riista När skogsvildrenen sprider sig till nya marker är det viktigt att observationerna når forskarna och myndigheterna. Det hjälper arbetet med att följa stammen och uppskatta storleken på den. Observationerna är särskilt viktiga i nya återutsättningsområden där populationen fortfarande är väldigt gles. Alla som har Oma riista i telefonen kan enkelt skriva in sina synoch viltkameraobservationer av skogsrenar. Då ser vi hur de strövar och breder ut sig, och hänger med i utvecklingen. Vi ska ta särskild hänsyn till skogsrenens primära vinterbeten och Naturresursinstitutet ska därför kartlägga dem. Vi uppmuntrar skogsbruket att ta hänsyn till vinterbetena och skogsbruksaktörer och skogsägare ska informeras. Finlands viltcentrals koncept för viltvänligt skogsbruk ska utvidgas till att omfatta även skogsvildrenen. Där tar vi hänsyn till både vinterbetena och kalvningsområdena på våren och försommaren. Uppföljningen är avgörande Stammens utveckling utgör en viktig mätare när vi bedömer skötselåtgärdernas effekt och forskar fram ny information. Den pågående uppföljningen med sändarhalsband fortsätter inom ramarna för våra resurser så att vi kan följa med hur skogsrenarna rör sig och vandrar. Uppskattningen av stammens storlek fortsätter som flygräkning i Naturresursinstitutets regi, men inventeringen ska utvidgas så att den också omfattar de nya återutsättningsområdena. Vi fortsätter följa kalvproduktionen och kalvdödligheten med höstinventeringar i terrängen. På lång sikt syftar skogsrensförvaltningen till att förena populationerna i Suomenselkä och Kajanaland, och detta ska ske genom att vi stärker båda delpopulationerna. Vi klarlägger behovet av stödande återutsättningar och flyttningar till terrängen mellan populationerna. På samma sätt kan vi även stöda de nuvarande återutsatta populationerna genom fortsatta utsättningar i liten skala. Jakten och flerartsförvaltningen Tanken är att skogsvildrenen ska fortsätta vara ett jaktbart vilt i form av småskalig jakt med licenser beviljade av Finlands viltcentral. I mån av möjlighet ska vi vid styrningen av jaktlicenser för stora rovdjur även beakta hur skogsrenen utvecklas i de olika områdena. Undersökningarna av de stora rovdjurens inverkan på skogsrenen fortsätter liksom undersökningarna av hur de indirekta effekterna av åtelutfodringen vid östgränsen påverkar dynamiken mellan rovdjuren och skogsrenarna. Vid förvaltningen av hjortdjuren kommer vi mer och mer att övergå till flerartsförvaltning och uppmärksamma de eventuella konsekvenserna för skogsrenen. Det här väger vi sedan också in när vi formulerar målsättningarna för områdena med skogsvildrenar. Vid förvaltningen av hjortdjuren kommer vi att använda oss av den modell för flerartsförvaltning som Naturresurs­ institutet har utvecklat. Skogsrenarna har knappt alls vållat några ekonomiska skador, men även i fortsättningen kommer ersättningar att betalas ut i enlighet med viltskadelagen. I de allvarligaste fallen kan tillstånd beviljas för avskräckning eller avlivning av den problematiska individen. Tillsammans med NTM-centralerna ska Finlands viltcentral utveckla förebyggandet av viltolyckor, bland annat genom att utveckla kommunikationen och stöda utvecklandet av ny varningsteknologi. För skogsrenarna är det viktigt att vi förebygger viltolyckorna i trafiken eftersom den mänskliga faktorn och trafiken står för den överlägset största dödligheten. Stammens utveckling utgör en viktig mätare när vi bedömer skötselåtgärdernas effekt och forskar fram ny information. Jägaren 6/2023 25 24-25_Metsäpeuran_kannanhoitosuunnitelma_JÄ0623.indd 25 24-25_Metsäpeuran_kannanhoitosuunnitelma_JÄ0623.indd 25 27.10.2023 8.20 27.10.2023 8.20
• För tredje gången ordnade polisen i Östra Finland en skytteutbildning för SRVA-jägarna i Kuopio jaktvårdsförening. Som utbildare fungerade poliser som också i tjänsten ger skytteutbildning för poliser. TexT Harri-Pekka Pohjolainen och Jaakko Heikkinen Bilder Polisinrättningen i Östra Finland ? Här kollar deltagarna nivån på sitt skytte. ? Äldre konstapel Jaakko Heikkinen bedömer träffarna. Östra Finland: Skytteutbildning för SRVA-jägare T idigare har utbildningen hållits på den karelska flygflottiljens skjutbana, men i år förlades den till Koillis-Savo jaktvårdsförenings skjutbana i Tuusjärvi. På den nya kursplatsen fanns möjligheter till mål av olika slag, även rörliga sådana. Kursdagen inkluderade säker vapenhantering, säker skytteträning och självfallet också skytte. En genomgång av polisstyrelsens anvisningar för SRVA-verksamheten med tillhörande aktualiteter ingick också. Deltagarna delades upp i små grupper för att göra undervisningen mera personlig. Även praktiska övningar Kursdagen inleddes som vanligt med en genomgång av säkerheten, som ju utgör grunden för vapenhanteringen. Själva skytte träningen inleddes med en nivåkoll för att få klarhet i dagsformen för skyttarna. Kollen fungerar utmärkt som väckarklocka om det visar sig att det finns brister i vapenhanteringen eller träffsäkerheten. Därefter fortsatte skyttet mot reaktiva Jägaren 6/2023 26 26-27_SRVA-koulutus_poliisi_JÄ0623.indd 26 26-27_SRVA-koulutus_poliisi_JÄ0623.indd 26 27.10.2023 8.21 27.10.2023 8.21
• skjutmål som ger skytten omedelbar respons på träffen. Träffområdet var lika stort som det vitala träffområdet på en björn och avståndet var 50 meter. Varje skytt sköt tiotals skott för att nöta in träffsäkerheten. Deltagarna sköt med sina egna jaktgevär, både studsare och hagel (slugg). Därefter sköt deltagarna en mera realistisk övning på reaktiva tavlor och anfallande björntavla. Dagen avrundades med en ny nivåkoll på skyttet och samtliga deltagare hade blivit avsevärt mycket bättre! Vidareutveckling utifrån deltagarnas synpunkter Samtliga kursdeltagare var koncentrerade och positivt inställda. De var mycket motiverade att utvecklas och höja nivån på sitt kunnande. Enligt deltagarna hade polisen gett dem nya infallsvinklar på skytteträningen och man önskade sig fler kurser. Det stora mängden skott kom som en överraskning för flera av förstagångsdeltagarna. SRVA-jägarna på Kuopio jaktvårdsförening hoppas att polisen också i fortsättningen ska hålla kursen varje år. – Som helhet betraktad blev utbildningsdagen lyckad. Även om programmet var detaljstyrt så var stämningen på skjutbanan avslappnad och positiv, framhöll äldre konstapel Jaakko Heikkinen som ledde utbildningen. Noga övervakat och meningsfullt SRVA, det vill säga storviltsassistansen, bygger på avtal mellan polisen och jaktvårdsföreningarna, och viltförvaltningslagen. Polisen svarar för verksamheten och leder vid behov SRVA-uppdrag, så det faller sig naturligt att polisen utbildar eftersöksjägarna i säker vapenhantering. Övningarna syftar också till att jägarna ska lära känna sitt gevär bättre och deltagarna skjuter med olika patroner för att kunna välja den optimala kombinationen för varje uppdrag, förklarar en av deltagarna, Tapio Multasuo, som är verksamhetsledare för Kuopio jvf. Enligt Multasuo har utbildarna lyckats engagera och intressera deltagarna. Skyttet har varit noga övervakat och meningsfullt. – Utbildarna har ingripit direkt när någon har gjort fel och förklarat vad som blev fel. Dessutom fick deltagarna tillfälle att bli bekanta med varandra, vilket underlättar samarbetet när ett uppdrag så kräver. En utbildning som den här är precis rätt för SRVA-jägare, anser Multasuo. I Finland bygger SRVA-verksamheten på frivillighet. Utan eftersöksjägare som ställer upp skulle polisens kapacitet för att spåra upp och avliva bland annat trafikskadade hjortdjur inte räcka till. Detta gäller i hela landet. Det är därför viktigt att polisen i gengäld kan ge SRVA-jägarna stödande utbildning. SRVA, det vill säga storviltsassistansen, bygger på avtal mellan polisen och jaktvårdsföreningarna, och viltförvaltningslagen. Jägaren 6/2023 27 26-27_SRVA-koulutus_poliisi_JÄ0623.indd 27 26-27_SRVA-koulutus_poliisi_JÄ0623.indd 27 27.10.2023 8.21 27.10.2023 8.21
• Om din jaktkamrat kollapsar – vad gör du då? TexT Tero Kuitunen och Richard Lundell Bilder Tero Salmela O m en jägare drabbas av en sjukdomsattack i terrängen kan det dröja innan tillkallad hjälp anländer. Ett beslutsamt ingripande kan ändå rädda patienten, även i allvarliga fall. Lyckligtvis är de såkallade fältåtgärderna okomplicerade och lätta att komma ihåg. Sanitetskaptenlöjtnant Richard Lundell är också jägare och uppmanar samtliga jägare att informera sina jaktkamrater om de lider av någon sjukdom som kan leda till en plötslig attack, så att kamraterna kan handla rätt. – Till exempel diabetes yttrar sig så, att patienten kan tappa medvetandet på grund av för lågt blodsocker. Om jaktkamraterna vet om det så kan de ge patienten socker, honung eller annat sött. Det har oftast snabb effekt och situationen blir mindre allvarlig. Därför borde minst en av jägarna i sällskapet vara informerad. Enligt Lundell är det viktigt med omsorgsfulla förberedelser på förhand för att en sjukdomsattack inte ska sluta illa. – Ta en funderare på hur ni ska hantera vanliga och allvarliga sjukdomsfall, och gör det på både föreningsnivå, jaktlagsnivå och sällskapsnivå. Infoga gärna Plötslig sjukdom på jakt beredskapen för sjukdomsattacker i jaktplaneringen, med hänsyn till förhållandena på ort och ställe. Om jägarna befinner sig långt borta från vägar, så det dröjer innan hjälpen anländer till platsen, kan det vara skäl att ha med sig utrustning som en defibrillator, understryker Lundell. En allvarlig sjukdomsattack känner man igen på att patienten är okontaktbar. Men oavsett orsaken till medvetslösheten är åtgärderna de samma och de ska inledas omedelbart. Om patienten är svårkontaktad men andas normalt vänder du honom i stabilt sidoläge och håller honom under observation tills hjälpen anländer. Sidoläget håller andningsvägarna öppna. ? En defibrillator, även kallad hjärtstartare, läser hjärtrytmen och kan ge en strömstöt för att starta om hjärtat vid ett hjärtstopp. Apparaten kan därför användas av vem som helst. Apparaten kommer med åskådliga anvisningar för hur elektroderna ska fästas på patienten. ? Som sakkunnig för artikeln fungerar sanitetskaptenlöjtnant Richard Lundell, som även jagar. Jägaren 6/2023 28 28-29_Ensiapu_sairaskohtaus_JÄ0623.indd 28 28-29_Ensiapu_sairaskohtaus_JÄ0623.indd 28 27.10.2023 8.21 27.10.2023 8.21
• Bedöm tillståndet 1 Tala till patienten och skaka honom. Om han inte vaknar, försök med att vålla honom lindrig smärta. 2 Öppna andningsvägarna. Vänd vid behov patientens huvud så, att andningsvägarna hålls öppna. Ring nödnumret 112 3 112-appen rekommenderas eftersom den automatiskt visar den exakta positionen för räddningspersonalen. Hjärtmassage 4 Lägg båda händerna mitt på bröstbenet och tryck med hela överkroppen och raka armar. Gör flera skarpa tryck per sekund. Trycken ska vara ungefär ett par cm djupa. Det är tungt att ge hjärtmassage. Gör därför flygande byten ungefär varje minut om det finns flera personer på plats. Om det finns flera jägare på plats löper åtgärderna smidigare om en person leder första hjälpen och fördelar uppgifterna. Om du däremot är ensam, ring via 112-appen med högtalaren påslagen och inled hjärtmassagen omedelbart efter bedömningen av situationen. Fortsätt med hjärtmassagen tills hjälpen anländer och ger dig tillstånd att sluta. 1 2 3 4 Se videon om åtgärderna vid en sjukdomsattack jagarentidningen.fi Jägaren 6/2023 29 28-29_Ensiapu_sairaskohtaus_JÄ0623.indd 29 28-29_Ensiapu_sairaskohtaus_JÄ0623.indd 29 27.10.2023 8.21 27.10.2023 8.21
• 2018 uppskattades vår vildsvinsstam till högst drygt 5 000 individer. Tack vare den aktiva jakten har stammen minskat sedan dess, men efter hand som vi lär oss mer kan det hända att siffran preciseras retroaktivt. Vi har bromsat vildsvinens uppgång genom jakt, vilket också har haft ett samhälleligt stöd sedan 2014 och den afrikanska svinpestepidemin (ASF). Så vitt känt har vi inte lyckats med att hejda tillväxten eller minska stammen genom jakt trots att försök har gjorts på många håll i världen. Vi kan dock konstatera att även när den var som störst så var vår vildsvinsstam rätt liten i förhållande till landets areal och skogar. Dessutom är utbredningsområdet här i landet rätt litet. Enstaka observationer har ändå gjorts i nästan hela landet, med undantag för Lappland. Pionjärart med effektiv spridning Vildsvinet med sina underarter förekommer nästan över allt i världen. Svinet förökar och sprider sig nämligen effektivt. Enligt den preliminära erfarenhetsbaserade information som vi har börjande från 2010-talet så verkar samma utveckling också pågå i Finland. Enstaka vildsvin och flockar påträffas sporadiskt också på stort avstånd från artens kärnområde som finns i sydöstra landshörnet och Östnyland. Av allt att döma kommer vildsvinet att breda ut sig inåt landet i större omfattning och relativt sett snabbare än exempelvis vitsvanshjorten. För hjortens del tävlar förstås stammens storlek där arten förekommer i en helt annan storleksklass. VILDSVINET – klövdjuret som anpassar sig En vildsvinsunge. Vildsvinet är en allätare som också bökar efter föda under marken. ? Folksagornas nästan skottsäkra galtar kan vi lämna därhän. En kvalitetskula som träffar där den ska fäller också ett vildsvin. Vildsvinet har återvänt till vårt land för att stanna. Åtminstone tills vidare. De första observationerna i modern tid har gjorts med jämna mellanrum ända sedan 1950-talet, men först efter millennieskiftet har denna allätare befäst sin ställning i vår viltfauna. TexT Ohto Salo Bilder Thomas Ohlsson, Simo Janhonen, Jari Niskanen och Georg Fagerlund Jägaren 6/2023 30 30-32_Villisika_riistaeläimenä_JÄ0623.indd 30 30-32_Villisika_riistaeläimenä_JÄ0623.indd 30 27.10.2023 8.22 27.10.2023 8.22
• Allätare Vildsvinets föda består av växtdelar ovanför och under markytan, och av animalisk föda. Enligt rådande uppfattning äter vildsvinet i stort sett vad som helst, men väljer det godaste först. Arten kan leva på den föda som finns i vår inhemska natur trots att den lever på nordgränsen för sin utbredning. Klimatförändringen kan med tiden stärka och stöda artens framgångssaga. Vildsvinet behöver en varierande mängd proteinhaltig föda i dieten, som ofta är av animaliskt ursprung. En vildsvinsflock som huserar på en begränsad areal innebär en kraftig ommöblering av både floran och faunan. Det finns ont om vetenskaplig forskning i ämnet, vilket ändå inte är skäl för att ta lätt på frågan. Inom sitt utbredningsområde ställer vildsvinet till med skador på jordoch skogsbruket. Omfattningen av skadorna varierar en hel del och står i proportion till stammens täthet och storleken på flockarna. Det går ändå att minska på skadorna genom omsorgsfull placering av utfodringsplatserna. Stödutfodring ska enbart göras för att stöda jakten. Suggan leder flocken Vildsvinet skiljer sig från många andra klövdjur genom att det är en hona som leder flocken, som brukar bestå av ledarsuggan, yngre honor och grisar. Det förekommer dock stora variationer i hur flockarna är sammansatta. Galtarna lever oftast ensamma, men det förekommer att de slår ihop sig till små flockar. Bland klövdjuren står vildsvinets fortplantning i en klass för sig. I teorin kan stammen fördubbla sig på ett år, men i praktiken finns det ett antal faktorer som påverkar fortplantningen. Suggans ålder och tillgången på föda med flera miljöfaktorer påverkar storleken på kullarna. Även i vårt land har rätt stora kullar blivit observerade under årens lopp. Vildsvinsjakten i Finland Hos oss jagas vildsvinet främst med vaktjakt eller med hund. Det är känt att vildsvin också har blivit fällda med jaktbåge på vaktjakt och smygjakt. Det händer också att vildsvin blir fällda på sidan om under annan jakt. Det stora flertalet vildsvin blir ändå fällda på särskilda utfodringsplatser för vildsvin eller på åkrar med viltoch nyttoväxter, och på jakter med hund. I inlandet är det populärt att jaga med ställande älghund och under gynnsamma förhållanden når man ofta ett gott resultat. Det händer att vildsvinen gör andra vägval vid jakt än de övriga klövdjuren, vilket betyder att vildsvinsjakten bjuder också erfarna hjortdjursjägare på välkommen omväxling och utmaningar. Men vildsvinsjakten med hund kan emellanåt vara farlig för hunden, vilket hundföraren måste räkna med. Vaktjakten ger bättre möjligheter att välja vilka djur man fäller, men för vildsvinets del är väljandet oavsett omständigheterna ändå svårare än vid exempelvis vaktjakt på hjort. Även på vaktjakt kan skottchanserna komma överraskande och vildsvinen kan vara knepiga att identifiera. Det är förnuftigt att följa med hur jakten och avskjutningen framskrider i eget jaktområde och så långt Jägaren 6/2023 31 30-32_Villisika_riistaeläimenä_JÄ0623.indd 31 30-32_Villisika_riistaeläimenä_JÄ0623.indd 31 27.10.2023 8.22 27.10.2023 8.22
• viktigt att samtidigt ta prover för ASF-undersökning på Livsmedelsverket. Här i vårt land är det i hög grad fortfarande så, att vildsvinet söker sin plats i viltfaunan. Arten känns intressant och betraktas ur jaktlig synvinkel ofta positivt. I detta nu har vildsvinet dock också ett rykte som potentiell sjukdomsspridare och är därför och med rätta också av samhälleligt intresse. På senare tid har vildsvinsstammens uppgång planat ut, men av allt att döma kommer vildsvinet att bli vanligare i våra skogar. Det är därför viktigt att vi inte bara håller blicken i hårkorset utan också på svinets och vår gemensamma framtid. Vildsvinsjakten begränsas inte av licensförvaltningen utan det är jakträttsinnehavaren som besluter om jaktens omfattning. Resultatet kan vi sedan studera med stort intresse under kommande år och årtionden. det är möjligt hålla en jämn avskjutning i de olika åldersklasserna. I princip ska man tänka noga efter innan man fäller en stor sugga. Här i vårt land har vi med dispenser kunnat jaga med ljusförstärkare, som i övrigt är förbjudna på jakt. Sådana innebär tvivelsutan en hjälp och säkerhet vid identifieringen före skottet. I synnerhet under barmarkstiden ska vi inte heller glömma jaktformen med spårande hund. Hade Obelix ändå rätt? För de finländska jägarna är vildsvinsköttet fortsättningsvis en delikatess för ett fåtal. I kunniga händer blir köttet nämligen väldigt gott. Även levern har en utomordentligt god smak. Trikiner påträffas dock regelbundet hos vildsvin, så det är skäl att granska varje fälld individ. Det är också Ett vildsvin och i synnerhet en galt som har blivit skadat på jakt eller i trafiken kan vara farligt för människor. SRVA-jägare bör därför vara försiktiga! Jägaren 6/2023 32 30-32_Villisika_riistaeläimenä_JÄ0623.indd 32 30-32_Villisika_riistaeläimenä_JÄ0623.indd 32 27.10.2023 8.22 27.10.2023 8.22
• Har du skaffat ett halv­ automatiskt jaktgevär efter den 15.7 2019? Om du har det, så gäller för dig och från och med nästa sommar en skyldighet enligt skjutvapenlagen att vart femte år intyga för polisen att hobbyn är aktiv. T ill den tillståndsbeviljande myndigheten (polisen) ska du alltså lämna in en utredning om fortsatt aktiv hobby fem år efter att tillståndet beviljades och därefter vart femte år. Med utredningen visar innehavaren av vapnet att han eller hon fortsättningsvis aktivt bedriver den verksamhet som licensen ursprungligen beviljades för – jakt eller annat skytte. Skyldigheten gäller enbart halvautomatiska vapen som avfyrar ett skott i taget, för vilka ett vapentillstånd har beviljats som gäller tills vidare, och tillståndet har beviljats efter den 15 juli 2019. Skyldigheten gäller inte för jaktvapen med annan mekanism eller för äldre tillstånd för halvautomater. Jakten en aktiv hobby När ett vapentillstånd är beviljat för jakt betraktas hobbyn som aktiv så länge som innehavaren har ett giltigt jaktkort och jaktvårdsavgiften är betald. Jägaren visar alltså att hobbyn är aktiv med sitt giltiga jaktkort och verifikatet på betald jaktvårdsavgift. Tillståndsmyndigheten kan dock begära kompletterande utredningar av licensinnehavaren. Kan göras på nätet Från den 19 september i år kan utredningen om aktiv hobby lämnas in på polisens webbplats med stark autentisering. Det går enkelt och snabbt att lämna in skannade dokument på det sättet och rekommenderas som förstahandsval. Du hittar tjänsten på polisens webbplats poliisi.fi > Svenska > Till nättjänsten > Tjänster för privatpersoner > Skjutvapen­ ärenden. Alternativt kan du skicka dokumenten med post eller sköta ärendet personligen på polisstationen. Håll reda på förnyelsen själv Polisen meddelar inte när licensen ska förnyas, men övervakar ärendet och skickar en påminnelse om tillståndsinnehavaren har Halvautomatiska jaktgevär och hur du intygar att hobbyn är aktiv ETT NYTT MOTSVARANDE VAPENTILLSTÅND INLEDER EN NY 5-ÅRSPERIOD Om en tillståndsinnehavare ansöker om vapentillstånd för ett nytt halvautomatiskt gevär gäller att intyget på aktiv hobby som han då företer också gäller för hans tidigare tillstånd för halvautomater. Aktivitetsintyget som fogas till tillståndsansökningen inleder alltså en ny femårsperiod också för de övriga halvautomaterna. försummat att visa att hobbyn är aktiv. Om innehavaren inte sköter ärendet inom utsatt tid kan innehavstillståndet återkallas. Ett intyg räcker till Om tillståndsinnehavaren har tillstånd för flera halvautomatiska jaktgevär behöver han/hon inte intyga att hobbyn är aktiv separat för varje gevär utan det räcker med ett intyg. Den nya femårsperioden börjar när intyget skickas in. POLISSTYRELSEN INFORMERAR Jägaren 6/2023 33 33_Harrastuksen_jatkumisen_osoittaminen_JÄ0623.indd 33 33_Harrastuksen_jatkumisen_osoittaminen_JÄ0623.indd 33 27.10.2023 8.27 27.10.2023 8.27
• Jag har jagat ända sedan jag var liten, men jakterna har varit högst en dag långa och till kvällen har jag alltid återvänt till ett uppvärmt hus. Det var alltså dags att kravla sig upp ur bekvämlighetsgropen och avrunda en dag på fågeljakt med en övernattning i skogen. TexT och bilder Suvi Seppänen J ag kom till jaktområdet en eftermiddag i september med den finska spetsen Vainu. Utöver den vanliga utrustningen för jakten hade jag packat sovsäck och liggunderlag, tält, en campingyxa, extra kläder och matsäck. Eftersom ryggsäcken därför vägde bortåt tjugo kilo beslöt jag att börja med att leta rätt på en lämplig Övernattning i skogen ? Trots den ovanligt varma kvällen var vädret kyligt och regnigt på morgonen. Korvgrillningen blev höjdpunkten på expeditionen. ? Som sällskap på jakten hade jag den finska spetsen Vainu. Jägaren 6/2023 34 Ungd msredaktionen Se Seppänens rese-vlogg jagarentidningen.fi 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0623.indd 34 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0623.indd 34 27.10.2023 8.27 27.10.2023 8.27
• För den som jagar stillasittande, på pass eller vaktande, med hund eller utan, är det viktigt att känna skogens ljud. Genom hundens skall lär sig jägaren att tolka hur jakten går. TexT och bilder Elisabeth Mattsson F åglarnas beteende kan visa var en annan jägare rör sig. Varnar kråkorna och flyger upp utan någon synlig orsak? Utifrån observationerna går det inte att med säkerhet säga var den andra jägaren rör sig, men om man på ett ungefär kan ana vartåt han eller den rör sig och det hörs oförklarliga varningsläten från det hållet, så får man en ungefärlig uppfattning om hur långt denna någon har hunnit. Och om man hör skillnaden mellan kråkornas varningar för människor och för annan fara så kan man utesluta faktorerna som utlöser de övriga varningslätena. Ett annat sätt är att lyssna på terrängen. Människan är ganska klumpig och ger upphov till ljud, till och med i mossa. Klövdjur kan, när de travar eller löper, inte undgå smärre ljud på berg medan småvilt är ljudlösa också i hög hastighet. En löpande hare åstadkommer knappt något ljud alls, ens på berg. Klorna kan i vissa lägen höras, men i regel kommer det mesta ljudet från undervegetationen. Den som har skarp hörsel kan höra hur gräs och kvistar stryks åt sidan. Med aktiva hörselskydd hör man bättre utan att knallen från geväret skadar hörseln. Skydda alltså hörseln både på banan och på jakt! Att tolka skallet Genom den egna hundens skall lär sig jägaren tolka hur färskt spåret är som hunden följer. lägerplats. Inom kort var en sådan hittad på en trevlig moskogshöjd vid en öppen myr. Jag lämnade grejerna och försäkrade mig om att jag skulle hitta tillbaka. Sedan fortsatte Vainu och jag färden i ett par timmar till, men den här gången höll sig fåglarna undan. När solen började gå ner var det hög tid att återvända och ställa lägret i ordning. Får jag fyr på brasan? När tältet var uppställt var jag redan hungrig. Jag letade rätt på en lämplig tjärstubbe för brasan och efter en stunds pyssel med yxan och elddonen hade jag fått fyr på brasan. Vi grillade korv, Vainu och jag, och satt och beundrade solnedgången bortom myren. Kvällen var ovanligt varm. När vi hade ätit var det redan läggdags. Kring brasan hade det nämligen börjat svärma väldigt aggressiva myggor som jag inte rådde på – jag hade inte ens tänkt på att packa med mej myggmedel för den här septembernatten. Alltså släckte jag brasan och stuvade in resten av grejerna i tältet. Vainu skyggade lite för den prasslande tältduken, men vågade sig till slut in, och så somnade vi. En rymling i natten Jag vaknade av att Vainu gnydde och insåg att hon vill ut. I det nattmörka tältet trevade jag rätt på pejlen; säkrast att inte släppa ut henne utan. Men Vainu var så ivrig att hon på något sätt lyckades öppna tältet och smita ut innan jag hunnit reagera. Efter en kort och sömnig överläggning med mig själv insåg jag att hon knappast skulle försvinna några långa vägar från tältet. Mycket riktigt. Tio minuter senare hördes krafsande mot tältduken och en nöjd Vainu kravlade sig tillbaka för att sova. Resten av natten sov jag djupt, med två avbrott för att släppa ut henne. Ett streck i räkningen När det ljusnade steg jag upp för att komma igång med dagens jakt. Jag beslöt att bryta lägret först efter jakten. Men vinden hade tilltagit och gårkvällens värme var som bortblåst. Vi gav oss iväg, men strax därpå började regnet ösa ner. Efter en halv timme beslöt jag att återvända, packa ihop lägret och åka hem. Enligt prognosen skulle det regna hela dagen. Som helhet betraktat var expeditionen en ny och trevlig upplevelse även om den slutade med dyngsur utrustning och tiotals myggbett. Det blir säkert fler jakter med övernattning i skogen! Skallet brukar vara hårt och tätt om hunden är så nära haren att den ser den. Då går det inte alltid att höra var ett ”hau” slutar och nästa börjar (”HAUHAUHAUHAU..”). Väckskallet är tystare än drevskallet, men oftast ändå fullt hörbart. Väckskallet signalerar att hunden har hittat spår, men ännu inte har börjat följa något. Mina egna hundars väckskall har haft toppen på mitten (”hAu---hAu---hAu...”) och det går att urskilja enskilda ”hau”. När hunden börjar följa ett spår förvandlas väckskallet till ett drevskall (”HAu-HAuHau..”) som berättar var hunden rör sig och om den driver i cirkel eller rakt. Det hjälper jägaren att avgöra vad slags vilt hunden driver. En skogshare löper ofta i krumbukter medan en fälthare löper rakare. Om drevet upphört tvärt är det fullt möjligt, i synnerhet i skärgården, att haren har börjat simma. Då brukar hunden leta rätt på ett nytt spår och fortsätta drevet. Om hunden tappar spåret blir skallet i regel lugnare (”Hau-Hau---Hau----hAu”). Det här är typiskt i synnerhet för unga hundar, men övning ger färdighet också för hundar. När hunden har fått upp ett spår fortsätter den driva. Längden på de olika skedena varierar, så det gäller att lära sig hur ens egen hund skäller; jakten med hund är ju ett lagarbete. Båda har samma mål; att få någonting med sig hem. Det här är sista gången som Elisabeth Mattsson skriver för ungdomsredaktionen. Vi tackar henne och önskar henne lycka till i livet och på jägarbanan! Lyssna i skogen Nu bär det av! Klinga är en passionerad jakthund. Jägaren 6/2023 35 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0623.indd 35 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0623.indd 35 27.10.2023 8.27 27.10.2023 8.27
• Skytteträning är viktigt och skojigt, och förebygger onödiga bommar. TexT och bilder Mika Linna I min jaktförening ordnades en skyttedag på den nya älgbanan i Sievi. I synnerhet ungdomarna uppmanades att haka på. Jag hängde med även om jag inte ännu hör till något älgjaktlag. När vi kommit till banan ställde vi gevären i ställningen och gick för att kolla hur banan fungerar. Sedan började vi öva. Resultaten skickades med radiotelefon till skytten. Vi sköt serier om fyra skott; två skott när tavlan rörde sig åt ena hållet och två skott åt andra hållet. Jag kände mig rätt spänd eftersom jag bara en enda gång förut har skjutit med älgstudsare. Jag sköt med pappas .30-06-kalibriga studsare med syntetkolv. Ett lätt gevär med kraftig kaliber betyder en rätt häftig rekyl för en skytt på 48 kilo. Inte så häftig att jag behövde ta ett steg bakåt, men nästan. ”Ska vi börja med tiorna?” Jag började med två skott på stillastående mål för att få spänningen att släppa. Därefter sköt jag den normala serien om fyra skott, och efter det gick jag och åt korv. Allt som allt sköt jag tre fyraskottsserier. De två första gick hyfsat. Alla skott satt i stort sett där de skulle i tavlan. I den sista serien försökte jag sikte lite mera bakåt. Det blev gängets bästa resultat den dagen! Jag häpnade när rösten i radiotelefonen sade ”Ska vi börja med tiorna?”. I resultatet fanns nämligen hela två tior och jag fick till och med beröm av ledaren för skyttesektionen. En skyttedag på älgbanan ? Skyttarna som väntade på sin tur målade väggarna på den hundra meter långa byggnaden. Jägaren 6/2023 36 Ungd msredaktionen 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0623.indd 36 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0623.indd 36 27.10.2023 8.27 27.10.2023 8.27
• Skytte varvat med talkojobb Dagen var upplagd så, att skyttarna som väntade på sin tur gjorde nytta och målade väggarna på den hundra meter långa skyttebyggnaden. Om jag hade hunnit ta ”före och efter”-bilder skulle de troligen ha platsat i någon inredningstidning. Jaktföreningen bjöd på korv och deltagarna språkade om dagens skytte och drog gamla historier. Korvgrillningen hör, tycker jag, till höjdpunkterna på en sådan här dag. Precis som på en älgjakt. Men korvgubbarna saknade en ordinarie korvgrillningsplats och lade planer för en sådan här på skjutbanan. Men visst smakade korvarna gott också i kanten på parkeringsplatsen! Åk oftare till skjutbanan! Att åka till älgbanan är verkligen nödvändigt och på det viset undviker man onödiga bommar och skadskjutningar. Dessutom är det trevligt att skjuta, i synnerhet om man är ett gäng. Jag skulle tro att den här dagen inspirerade folk till fler besök. Skyttedagens arrangör och tillika skyttesektionens ledare Markku Nikkilä berättade att arrangemangen hade löpt fint. Han berömde den nya banan och sade att den fungerar utmärkt. Men lite förargade det honom att inte fler hade dykt upp. Vi borde locka fler ungdomar till banan för att balansera upp gubbarna i älgjaktlagen. Ungdomarna är framtiden, sade Nikkilä och konstaterade faktum. Jaktföreningen bjöd på korv och deltagarna språkade om dagens skytte och drog gamla historier. allesi koir Lihaisaa laatua Kotimaiset Jahti&Vahti-kuivaruuat sisältävät kaikki koirasi hyvinvointiinsa tarvitsemat ravintoaineet. Suoliston normaalia toimintaa ja koiran luontaista vastustuskykyä tukee Progut ® -valmiste. Ensiaskelet uuden ruuan kanssa voit ottaa kätevillä 3 kg pusseilla, jotka saat nyt edulliseen hintaan. UUTTA RUOKAA KOIRALLESI? MIETITKÖ Hinnat voimassa Hankkijan myymälöissä 31.12. saakka. Saatavilla myös muilta hyvin varustelluilta jälleenmyyjiltä. 13, 59 3 kg 4,66 €/kg Jahti&Vahti Kana ja Riisi, Lammas ja Riisi sekä Viljaton 3 kg (norm. / 30 vrk hinta 15,99-16,99€) TARJOUS! ja ht iv ah ti. fi 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0623.indd 37 34-37_Nuorten_toimitus_JÄ0623.indd 37 27.10.2023 8.27 27.10.2023 8.27
• Bland jägarna finns det ett stort intresse för att vinterutfodra viltet. Går det att ta mera hänsyn i skogsbruket till älgens matbehov? Bilder Hannu Huttu S kadorna som älgarna orsakar skogsbruket rör upp känslorna bland skogsägare, skogsfackmän och intresseorganisationer. Skulle det gynna jägarna om de själva kunde minska på älgskadorna? Mera älgföda Älgskadorna är en funktion av antalet älgar i förhållande till tillgången på föda. Älgstammen är mindre nu än på trettio år. Vi bör därför rikta fokus på att etablera en sådan praxis i skogsvården som skapar mera blandbestånd och ökar foderresurserna. För älgens del utgör vinterfodret huvudproblemet – odlingar med tall och vårtbjörk. Det behövs mera aptitretande älgmat – på stora arealer och vid samtliga skogsvårdsarbeten. Vi ska därför öka på det som älgen gillar mest – asp, rönn, vide och björk. Dem har vi i långa tider röjt bort alldeles i onödan. Den jagande markägaren i nyckelroll I nyckelställning befinner sig de markägande jägarna och deras familjer. De äger hälften av all privatmark här i landet. Finns det hos dem en vilja att införa ändringar i skogsvårdspraxis och tillsammans öka tillgången på naturlig föda för älgarna och på det viset minska riskerna Mera mat åt älgarna Jägaren 6/2023 38 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JÄ0623.indd 38 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JÄ0623.indd 38 27.10.2023 8.28 27.10.2023 8.28
• för skador? Alltså att bjuda på mera mat i egna skogar och göra det på stora arealer. Och diskutera saken med andra skogsägare. Blandbestånd och förlustmarginaler I skogsbruket bör vi sikta på tre faktorer: tillgången på alternativ föda, mera blandbestånd och täta planteringar som tål förluster. Tillgången på föda bör ökas främst genom att vi skapar mera blandbestånd. Genom att odla plantbestånden tätare än normalt skapar vi marginaler för förluster. Då är ingen större skada skedd om älgarna äter en del av plantorna. Undvik överdriven röjning vid samtliga skogsvårdsarbeten. Vid plantskogsvård ska man enbart röja kring plantorna som sparas och höga lövträd som skuggar barrträden. Var noga med planteringstätheten i granplanteringar för att öka inslaget av lövträd och undvika grandominans. Ta vara på naturligt plantmaterial som vårtbjörk och välj blandodling på lämpliga växtplatser. Vid all skogsvård bör målet vara blandbestånd med minst tre trädslag. Minoritetsträdslagens sammanlagda andel bör vara minst 25-30 procent och huvudträdslagets andel högst 75 procent av beståndets totala volym. I en blandskog finns det tall, gran och lövträd. På en karg ståndort får andelen tall gärna vara större. Till det viktigaste för att öka andelen blandskog hör att anlägga, sköta och röja planteringar. Även vid skötseln av gallringsmogna bestånd går det att påverka inslaget av lövträd genom att spara sådana i undervegetationen. Genom inslaget av lövträd minskar vi på älgskadorna samtidigt som vi ökar mångfalden i naturen och stärker beståndets motståndskraft mot klimatförändring och insektskador. Vi skapar mera föda för älgen genom att gallra talloch björkstämplingar på vintern. Lyft upp topparna ovanpå snön och på stenar. På impediment, i ledningsgator och utmed skogsbilvägar kan vi bjuda på välsmakande lövträd. Även viltåkrarna ingår i älgvännernas verktygsback. Det är viktigt att öka tillgången på sådan föda som älgarna verkligen gillar – asp, rönn, sälg och björk. Se videon hur A. Ahlström Fastigheter tar hänsyn till älgen i skogsbruket jagarentidningen.fi Jägaren 6/2023 39 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JÄ0623.indd 39 38-39_Rakkaudesta_riistaan_JÄ0623.indd 39 27.10.2023 8.28 27.10.2023 8.28
• Sommaren 2014 påträffades den afrikanska svinpesten (ASF) i Lettland. Doktor Janis Ozolins (Latvian State Forest Research Institute ”Silava”) har kartlagt sjukdomens utbredning i landet. TexT Christoffer Wallgren KarTor Janis Ozolins D en lettiska vildsvinsstammen växte i stadig takt och hade 2014 nått sin topp på uppskattningsvis 80 000 individer när ASF nådde landet genom ryska vildsvin. Eftersom svinstammen var stor så levde flockarna inpå varandra och sjukdomen spred sig fort, med en hastighet på cirka tio kilometer i månaden. Det vill säga med ungefär hundra kilometer om året, och på knappa fem år hade ASF spridit sig över hela landet. Jägarnas roll I slutet av 2014 engagerades de lettiska jägarna på svinfällartalko för att hejda sjukdomen, men den trotsade förhoppningarna och lät sig inte hejdas. Sommaren 2015 började den lettiska staten betala 100 euro för suggor, 50 euro för övriga vildsvin och 30 euro för prover för att motivera jägarna att skjuta suggor. Dittills hade jägarna mest fällt grisar och galtar. Först nu började sjukdomen slå av på farten, men den lät sig inte brytas. Tredje pestvågen på gång Sedan 2014 har det varit praxis i Lettland att samtliga fällda vildsvin testas för ASF. Det är förbjudet att stycka kroppen och använda köttet innan testresultaten är klara. Om ett infekterat tamsvin påträffas hos en svinuppfödare måste samtliga tamsvin slaktas. Hittills har 73 svingårdar blivit tvungna att tvångsslakta inalles 52 987 svin. I dagsläget, hösten 2023, pågår i Lettland den tredje ASF-vågen, som förhoppningsvis blir mildare än de två föregående. Förhoppningen bygger på att dagens lettiska vildsvinsstam inte är större än en knapp tredjedel av numerären 2014. Men ASF har inte försvunnit från Lettland. Letterna hoppas därför på ett vaccin för vildsvinen. Den afrikanska svinpesten i Lettland Ju mörkare färg på kartan desto större uppskattad vildsvinstäthet (individer/km2). Punkterna visar bekräftade ASF-fall. Svinpestens utbredning i Lettland 2014–2015 2016–2017 2020–2021 O D O T T A M I N E N O N V A I N O S A S I T Ä . Lue metsää ja kuuntele hiljaisuutta vihjeiden varalta. Odota, niin näet kuka sen ensimmäisenä rikkoo. Se on kärsivällisyyden ja molemminpuolisen kunnioituksen mittelö. Pitelet Browning -asetta käsissäsi luottaen siihen, että se on yhtä valmis kuin sinäkin. Sen tunnokas laukaisu ja nopea uudelleenlataus on suunniteltu täydellisesti metsästykseen. Siinä on kaikki, mitä tarvitset siihen yhteen osumaan, joka kruunaa päiväsi, joskus jopa elämäsi. — BROWNI N G — F O R T H O S E I N T H E K NOW. M I T Ä T A H A N S A E T E E S I T U L E E K A A N , S E O N O D O T U K S E N A R V O I S T A K A T S O L I S Ä Ä w w w . a s e . ? Jägaren 6/2023 40 40-41_ASF_Latviassa_JÄ0623.indd 40 40-41_ASF_Latviassa_JÄ0623.indd 40 27.10.2023 8.28 27.10.2023 8.28
• O D O T T A M I N E N O N V A I N O S A S I T Ä . Lue metsää ja kuuntele hiljaisuutta vihjeiden varalta. Odota, niin näet kuka sen ensimmäisenä rikkoo. Se on kärsivällisyyden ja molemminpuolisen kunnioituksen mittelö. Pitelet Browning -asetta käsissäsi luottaen siihen, että se on yhtä valmis kuin sinäkin. Sen tunnokas laukaisu ja nopea uudelleenlataus on suunniteltu täydellisesti metsästykseen. Siinä on kaikki, mitä tarvitset siihen yhteen osumaan, joka kruunaa päiväsi, joskus jopa elämäsi. — BROWNI N G — F O R T H O S E I N T H E K NOW. M I T Ä T A H A N S A E T E E S I T U L E E K A A N , S E O N O D O T U K S E N A R V O I S T A K A T S O L I S Ä Ä w w w . a s e . ? 40-41_ASF_Latviassa_JÄ0623.indd 41 40-41_ASF_Latviassa_JÄ0623.indd 41 27.10.2023 8.28 27.10.2023 8.28
• M useichefen betraktar jakten ur ett aningen annorlunda perspektiv eftersom tidsfönstret omspänner tusentals år. Jaktens historia börjar på stenåldern och var nödvändig för att överleva. Den fortsatte länge att vara viktig för försörjningen vid sidan av jordbruket. Så sent som på 1950-talet var jakten nödvändig för cirka 17 procent av de finländska hushållen. Under 1900-talet omvandlades jakten efter hand till ett fritidsintresse. Samtidigt undergick fångstredskapen avsevärda förändringar och i synnerhet vapnen utvecklades. Även kvinnornas andel av jägarkåren ökade. Men visst har det också skett stora förändringar i viltets livsmiljöer och i viltfaunan, funderar Uotila-Laine. Detta mångtusenåriga kontinuum visar sig också i jaktmuseets utställningar som bara utgör en liten del av verksamheten på museet. Jaktmuseet utgör ett informationscentrum för jakten i vårt land där kärnan består av att vi utökar och sköter samlingarna. Vår enhet för samlingarna betjänar också jägarna och den stora allmänheten vid informationssökning. Genom utställJägarnas eget museum ? Museets basutställning förnyades i etapper och stod klar 2019 då Björnsalen öppnades för besökarna. Namnet Otso (björn) var besökarfavorit också 2010 då det ordnades en namntävling för att hitta ett modernt namn på museet, men inget sådant blev ändå antaget. Finlands Jaktmuseum finansieras med medel ur jaktvårdsavgiften som varje jägare betalar. Museets mångåriga chef Anne Uotila-Laine går vid årsskiftet i pension. Vi passar därför på att höra hennes tankar om museet och verksamheten. TexT Mikko Sirkiä Bilder Thomas Ermala, Finlands Jaktmuseum Jägaren 6/2023 42 42-43_Metsästysmuseo_JÄ0623.indd 42 42-43_Metsästysmuseo_JÄ0623.indd 42 27.10.2023 8.29 27.10.2023 8.29
• ningarna och den övriga verksamheten sprider vi vetenskaplig information om jakten också till personer som inte jagar. Den här gruppen utgör ju majoriteten av museets besökare. Ett folkminne Till museets uppgifter hör att spara fenomen med anknytning till jakten, också sådana som pågår i nutid. Museet utgör alltså ett folkminne. Jaktmuseets samlingar utökas främst genom donationer av privatpersoner. Ofta handlar det om alldeles vanliga, vardagliga och anspråkslösa saker; ett föremål som personen har gjort själv kan vara värdefullare för museets samlingar än ett industriellt tillverkat lyxföremål. Att bevara den vanliga finländska jäga­ rens vardag ingår i kärnan i Jaktmuseets verksamhet, understryker Uotila-Laine. I museets verksamhet ingår också att bevara minnen. Där intervjuar man gamla jägare och personer som har verkat och verkar inom jakten. Dessutom dokumenterar museet systematiskt olika jaktformer, exempelvis i form av fotograferingsprojekt. Senast dokumenterade vi toppjakten i norra Finland och för några år sedan var det utsättningarna av skogsvildrenar, i samarbete med Forststyrelsen. Det allra mesta av jaktmuseets samlingar finns numera tillgängligt på webbplatsen finna.fi, en söktjänst för kultur och vetenskap. Men på frågan om jaktmuseet håller på att bli digitaliserat tvekar ändå Uotila-Laine med svaret. Museitekniken har utvecklats enormt och museerna gör sitt bästa för att hänga med i utvecklingen. Tekniken används för att ge museerna bredd. På de nyaste museerna i Estland presenteras utställningarna elegant med den senaste tekniken. Där har vi att ta lärdom av. Utställningarna på nätet kompletteras ändå med traditionella utställningar som bjuder på djupare upplevelser. Blir jaktmuseet ett jaktoch fiskemuseum? Jaktmuseet och Finlands Fiskerimuseiförening har inlett ett projekt för en sammanslagning av verksamheterna till ett jaktoch fiskemuseum. Under projektets gång har det dessutom kompletterats med rekreationsbruk i naturen. Ett jakt­ och fiskemuseum skulle om det Finlands jaktmuseum Finlands Jaktmuseum finns i Riihimäki och är ett specialmuseum, det enda i landet som arbetar med att bevara jaktkulturen i vårt land. Museet bedriver också forskning och informerar om jaktoch fiskekulturen i vårt land. Hit räknas också finländare som har jagat och fiskat på andra håll i världen. Jaktmuseet ansvarar således för en betydande del av vår kulturhistoria, från stenålder till nutid. Tidsdimensionen är därmed klart vidare än den brukar vara för museer. De äldsta beläggen för vår kultur är ju knutna till jakten och fisket. www.metsastysmuseo.fi/svenska Ett museum för jakt, fiske och naturkultur Finlands Jaktmuseum och Finlands Fiskerimuseiförening inledde 2020 ett projekt för att grunda ett nytt museum. Projektet har beviljats stöd av Jordoch skogsbruksministeriet, undervisningsoch kulturministeriet och Museiverket. Som placeringsort för museet utsågs Imatra och för driften grundades en stiftelse, Suomen Erämuseosäätiö. Med projektbidraget som har beviljats stiftelsen ska man planera museets koncept och göra upp ett samlingspolitiskt program. Det slutliga beslutet om museet fattas när det grundande projektet löper ut i juli nästa år. www.eramuseo.fi (enbart på finska) blir verklighet fylla funktionen som ett nationellt ansvarsmuseum, någonting som vi saknar här i landet. Det skulle sammanföra jakten, fisket och rekreationsbruket i naturen till en helhet. Då skulle vi kunna presentera jakten för en större publik och belysa jaktens betydelse också för dem som inte är insatta eller som är jaktmotståndare. Bakom sig har Anne Uotila-Laine en drygt trettio år lång yrkesbana på Finlands Jaktmuseum, först som amanuens och sedan 2005 som museichef. Men även efter pensioneringen kommer bandet till museet att vara starkt eftersom hon vid årsskiftet blir styrelsemedlem i jaktmuseets museiförening. Under mina år som chef har jag fått jobba med en synnerligen motiverad, sakkunnig och innovativ personal och med dito samarbetsparter. Min roll i det här utmärkta sällskapet har varit att stöda och möjliggöra nya idéer. Museets styrelse har haft förtroende för personalen och gett den handlingsfrihet, och för det är jag väldigt tacksam. Verksamheten på museet fortsätter tills vidare med amanuens Pekka Allonen som tf museichef. ? Anne Uotila-Laine skickar en hälsning till alla jägare: ”Besök ert eget museum och använd museets tjänster. Med jaktkort är inträdet fritt!” Med jaktkort är inträdet fritt på Jaktmuseet. Jägaren 6/2023 43 42-43_Metsästysmuseo_JÄ0623.indd 43 42-43_Metsästysmuseo_JÄ0623.indd 43 27.10.2023 8.29 27.10.2023 8.29
• De tre senaste åren har det inte funnits minkar eller mårdhundar på öarna i Tunnhamn. Vad har då Föreningen för att vårda och skydda skärgårdsnaturen (SLHSY) och modellobjektet Tunnhamn att berätta om framtiden för fågellivet i skärgården? TexT Mikko Toivola Bilder Mikko Toivola och Tommy Arfman D e välbekanta konturerna av Tunnhamn skymtar vid horisonten. Där har skräntärnan häckat på samma platser i flera år redan. Ejderkullar och ådor flyger upp från strandvattnen och styr utåt öppet vatten. Svärtpar syns både här och där. Det verkar gå bra för fågellivet här i ögruppen. TUNNHAMN – Ett fönster mot framtiden för skärgårdsfåglarna 30 mårdhundar rörde sig här när jakten inleddes hösten 2020. Efter ett intensivt jagande med hundar förklarades området mårdhundsfritt våren 2021. Bara en enda mink syntes till medan jakten pågick och även den avlivades. Därefter övergick området till underhållsladdning, så att säga. Underhållsskötsel Underhållsskötseln handlar om att vi på våren åker ut med hundarna och går igenom de öar som vi har noterat som rovdjurstillhåll. Ortsborna är ivriga att bevara fågellivet och rapporterar till oss om de får syn på någon mink eller mårdhund. Erfarenheterna från rovdjursjakten kommer till nytta på många sätt. I underhållet ingår också att följa med istäcket på vintern. Satellitbilderna och skärgårdsborna ger oss exakt information om mårdhundarnas utbredning. Istäcket gör ju det väldigt enkelt för dem att traska mellan öarna. Om isen ligger länge så bereder vi oss för ett mera omfatJägaren 6/2023 44 44-47_Tunnhamn_osa4_JÄ0623.indd 44 44-47_Tunnhamn_osa4_JÄ0623.indd 44 27.10.2023 8.30 27.10.2023 8.30
• tande hundjobb på våren. För minkarnas del kan insatserna kompletteras med slagjärn. När arbetsmängden minskar kan vi övergå till att jaga på andra platser där det fortfarande förekommer minkar och mårdhundar. Med det här receptet har vi kunnat förhindra att de två rovdjuren återinvandrar till Tunnhamn. Ett projekt som stöder uppföljningen När trycket från minken och mårdhunden lättar börjar fågellivet så sakta återhämta sig, men uppföljningen kräver att vi inventerar fågellivet under många år. Det krävs dock kunnande och resurser för att hålla kvalitet på inventeringarna. Vi har inventerat det häckande fågelbeståndet sedan våren 2020, alltså innan rovdjursjakten inleddes. Räkningarna har Under de tre senaste åren har det totala antalet par för samtliga räknade arter stigit med 35 procent från 717 till 970 par. Det är i synnerhet svärtan, tärnorna och vadarna som står för tillväxten. Förmodligen befinner sig tillväxten fortfarande i sin början eftersom årskullarna som har kläckts till en mårdhundsfri omgivning först nu börjar ingå i den häckande stammen. Antalet svärtpar ökade med 127 procent. Enligt vår bedömning är det nuvarande antalet svärtrevir betydande; hela 150 revir. När predationstrycket upphörde reagerade arten fort och utgör i detta nu den klart vanligaste andfågeln i området. För tärnornas del noterar vi att häckningen är utspridd över inventeringsområdet. Antalet revir har på tre år vuxit med 59 procent till 90 stycken. Året 2020 var I Tunnhamn är svärtan den talrikaste häckande andfågeln. Så fort mårdhundarna i Tunnhamnsområdet var avlivade började svärtornas ungar simma omkring. Det gångna året har inte varit något undantag. gjorts enligt Naturhistoriska centralmuseets anvisningar och vi har kompletterat dem med kullkartläggningar i juli och augusti. Projektet Kovavipe ger SLHSY förmåga att följa med hur fågellivet i ögruppen Tunnhamn utvecklas. I våras var det åter igen dags för en inventering. Paren blir fler med svärtan i täten Ett första smakprov på utvecklingens riktning fick läsarna i nummer 6/2021 av tidningen Jägaren. Då lade vi märke till att svärtan reagerade positivt på elimineringen av mårdhundar och utvecklingen verkar fortsätta i samma riktning. En närmare titt på fågellivet som helhet visar en positiv utveckling för det totala antalet par. Men för fågellivet befinner sig återhämtningen fortfarande i början. Under 2023 fick vi också se ett stort antal skrakkullar simma omkring. Tärnor Svärta Måsar Skrakar Vadare Ejder Små tättingar Simänder Vigg Knölsvan Trutar Tobisgrissla Grågås Knipa Svarthake­ dopping Kustlabb Skräntärna 50 10 15 20 25 2020 2021 2023 För flertalet skärgårdsfåglar har antalet uppskattade revir ett positivt budskap att berätta om hur stammarna utvecklas. Jägaren 6/2023 45 44-47_Tunnhamn_osa4_JÄ0623.indd 45 44-47_Tunnhamn_osa4_JÄ0623.indd 45 27.10.2023 8.30 27.10.2023 8.30
• äggförlusterna och de häckande fåglarna fortfarande koncentrerade till sydkanten på området, men i dagsläget har vi grupper om något tiotal tärnor som häckar runtomkring i inventeringsområdet. Det är möjligt att de här kolonierna kommer att bli ännu större, nu när ungarna får kläckas och bli flygga i fred. Men självfallet finns det många fler faktorer som påverkar dödligheten och utvecklingen. Samtliga vadare som häckar i området visar en uppgång räknat i antalet par. Vadarna är väldigt bundna till strandkanten, alltså till samma miljö där också mårdhunden helst söker sin föda. Vilket betyder att vadarnas ungar, när de har börjat röra sig utanför boet, blir utsatta för mårdhundens predation. Nu när mårdhundarna inte längre patrullerar längs stränderna vågar vi hoppas på att partillväxten, som hittills har nått 47 procent (27 stycken), ska fortsätta. De främmande rovdjuren byts ut till inhemska De främmande rovdjuren i Tunnhamns skärgård är eliminerade, men de inhemska rovdjuren finns kvar. Havsörnens inverkan på fågellivet är uppenbar och synligast för ejdrarna, som har minskat kraftigt i den yttre skärgården. Men havsörnens predation påverkar inte alla arter, vilket svärtorna i Tunnhamn visar. Uttrarna har under de tre senaste åren blivit klart fler i skärgården, men vi vet knappt någonting om hur arten påverkar fågellivet. Det förekommer uttrar också i Tunnhamn, samtidigt som fågellivet utvecklas i en positiv riktning. Enstaka observationer har gjorts av uttrar som plundrar i fågelkolonier, men arten lever huvudsakligen på fisk. Beträffande utterns inverkan på fåglarna Tunnhamn är ett av flera objekt Tunnhamn ingår i SLHSY:s nätverk av skötselområden i Skärgårdshavet. Syftet med skötselområdena är att avgränsa objekt i skärgården där föreningen med systematisk jakt kan eliminera minkarna och mårdhundarna. Vi koncentrerar jägarnas kunnande om och erfarenheter av skärgårdsjakt och erbjuder markägarna samarbete med och stöd för elimineringen av de två rovdjuren. Ytterligare information (på finska) om minkoch mårdhundsjakten finner du på https://saaristoluonto.fi Grupper av häckande tärnor påträffas numera runt omkring i hela inventeringsområdet. Havsörnens och i synnerhet de unga örnarnas effektiva predation ligger bakom ejderns nedgång. Så även i Tunnhamn. torde den avgörande frågan vara om det i ett Östersjön statt i förändring finns tillräckligt med fisk för uttern på våren när fåglarna häckar. Vi människor noterar ovannämnda återgång till inhemska rovdjur främst genom ejderns iögonenfallande nedgång. Men under de synliga förändringarna sker det en hel del positiva saker som undgår ögat. I en skärgård fri från mink och mårdhund blir livet bättre också för många andra skärgårdsfåglar. I Tunnhamn öppnar sig för oss ett fönster mot den framtida utvecklingen. Inventeringsområde Tärnrevir 2023 <10 10...20 20...30 >30 2022 <5 5...10 40...80 >80 Pysy lämpimänä tänä talvena! Svalbard Lämpöliivi Vettähylkivä pintakangas. Sis. akun ja laturin. 129,00 € Haalari Green Lämmin, tuulenja vedenpitävä hyvin miellyttävä haalari, joka on täydellinen kylmiin metsästyspäiviin. 159,00 € Iceland Lämpöliivi Lämpöliivissä on lämpöpaneelit selässä ja hartioilla. Sis. akun ja laturin. 129,00 € Kädenlämmitin/ Jalanlämmitin Kertakäyttöön. Pitää lämpimänä pitkään. 0,70 € /pari Lake Miesten Metsästyspuku Metsästyspuku on vuorattu ja siinä on tuulenja vedenpitävä kalvo sekä teipatut saumat. Vuorattu, pehmeä, hiljainen, tuulenja vedenpitävä puku kylmiin päiviin oleskellessasi metsässä tai istuessasi passissa. 219,00 € Artic Sport Mid Boot Lämpimät ja joustavat talvisaappaat aktiiviseen ulkoiluun. 111,00 € Arctic Original Lämpöliivi Miehet ja naiset Akkukäyttöinen Genzolämpöliivi joustavalla kankaalla. Sis. akun ja laturin. 129,00 € Lämpökäsineet Arctic 3 eri lämpötasoa. Sis. akun ja laturin. 99,00 € Kerrasto Bambu Miehet ja naiset Pehmeä, ihana bambukerrasto. 33,00 € Riistapulkka Täydellinen lisävaruste metsästykseen! Pulkassa voi vetää villisikoja, peuroja ja metsäkauriita. Liukuu helposti eteenpäin ja on erittäin kestävä. 149,00 € Istuinalusta Keflavik Pysy ihanan lämpimänä istuessasi! Tämän ladattavan istuinalustan ansiosta et palele kylmällä säällä istuessasi. Mukana virtapankki. 68,50 € Tundra Saappaat (-30C) Saappaat ovat kevyet ja lämpimät, ja ne on valmistettu eristävästä EVA:sta. Sis. irrotettavan vuorin. 39,00 € Comfort 200 Kerrasto Miehet ja naiset Pohja polyesteri/villa/polyamidi. Round neck 47,50 € Turtle neck 56,00 € Housut 41,00 € Asereppu Torne 25 Reppuun mahtuu useimmat kiikaritähtäimellä varustetut aseet. Tilavuus 25 litraa. 62,00 € Uutuus! Uutuus! Uutuus! Netissä teet ostoksia laajasta valikoimastamme vuorokauden ympäri! info@hylte.fi www.hylte.fi Kaikki hinnat sis. alv. Pidätämme oikeudet painovirheiden, loppuunmyynnin ja mahdollisten hintamuutosten osalta. Hinnat on ilmoitettu mainoksen julkaisupäivänä voimassa olevan Ruotsin kruunun vaihtokurssin mukaan. Katso voimassa olevat hinnat verkkosivuilta. Rahtikulut lisätään hintaan. Katso koko laaja valikoimamme täältä: hylte.fi Jägaren 6/2023 46 44-47_Tunnhamn_osa4_JÄ0623.indd 46 44-47_Tunnhamn_osa4_JÄ0623.indd 46 27.10.2023 8.30 27.10.2023 8.30
• Pysy lämpimänä tänä talvena! Svalbard Lämpöliivi Vettähylkivä pintakangas. Sis. akun ja laturin. 129,00 € Haalari Green Lämmin, tuulenja vedenpitävä hyvin miellyttävä haalari, joka on täydellinen kylmiin metsästyspäiviin. 159,00 € Iceland Lämpöliivi Lämpöliivissä on lämpöpaneelit selässä ja hartioilla. Sis. akun ja laturin. 129,00 € Kädenlämmitin/ Jalanlämmitin Kertakäyttöön. Pitää lämpimänä pitkään. 0,70 € /pari Lake Miesten Metsästyspuku Metsästyspuku on vuorattu ja siinä on tuulenja vedenpitävä kalvo sekä teipatut saumat. Vuorattu, pehmeä, hiljainen, tuulenja vedenpitävä puku kylmiin päiviin oleskellessasi metsässä tai istuessasi passissa. 219,00 € Artic Sport Mid Boot Lämpimät ja joustavat talvisaappaat aktiiviseen ulkoiluun. 111,00 € Arctic Original Lämpöliivi Miehet ja naiset Akkukäyttöinen Genzolämpöliivi joustavalla kankaalla. Sis. akun ja laturin. 129,00 € Lämpökäsineet Arctic 3 eri lämpötasoa. Sis. akun ja laturin. 99,00 € Kerrasto Bambu Miehet ja naiset Pehmeä, ihana bambukerrasto. 33,00 € Riistapulkka Täydellinen lisävaruste metsästykseen! Pulkassa voi vetää villisikoja, peuroja ja metsäkauriita. Liukuu helposti eteenpäin ja on erittäin kestävä. 149,00 € Istuinalusta Keflavik Pysy ihanan lämpimänä istuessasi! Tämän ladattavan istuinalustan ansiosta et palele kylmällä säällä istuessasi. Mukana virtapankki. 68,50 € Tundra Saappaat (-30C) Saappaat ovat kevyet ja lämpimät, ja ne on valmistettu eristävästä EVA:sta. Sis. irrotettavan vuorin. 39,00 € Comfort 200 Kerrasto Miehet ja naiset Pohja polyesteri/villa/polyamidi. Round neck 47,50 € Turtle neck 56,00 € Housut 41,00 € Asereppu Torne 25 Reppuun mahtuu useimmat kiikaritähtäimellä varustetut aseet. Tilavuus 25 litraa. 62,00 € Uutuus! Uutuus! Uutuus! Netissä teet ostoksia laajasta valikoimastamme vuorokauden ympäri! info@hylte.fi www.hylte.fi Kaikki hinnat sis. alv. Pidätämme oikeudet painovirheiden, loppuunmyynnin ja mahdollisten hintamuutosten osalta. Hinnat on ilmoitettu mainoksen julkaisupäivänä voimassa olevan Ruotsin kruunun vaihtokurssin mukaan. Katso voimassa olevat hinnat verkkosivuilta. Rahtikulut lisätään hintaan. Katso koko laaja valikoimamme täältä: hylte.fi 44-47_Tunnhamn_osa4_JÄ0623.indd 47 44-47_Tunnhamn_osa4_JÄ0623.indd 47 27.10.2023 8.30 27.10.2023 8.30
• I synnerhet jakten på små rovdjur och de främmande rovdjuren har väckt frågan om jakthundar får angripa djuret som jagas. Här presenterar vi Finlands viltcentrals syn på saken. Bild Tero Salmela F inlands viltcentral anser att om en jakthund angriper det jagade viltet kan detta inte betraktas som vållande av onödig smärta och lidande enligt jaktlagen (20 §) och lagen om djurvälfärd (6 §). Situationerna varierar enligt jaktform, djurart, terräng och hundar i så hög grad att någon entydig tolkning inte kan göras. På jakt ställs två djur mot varandra och på förhand går det inte att utesluta möjligheten att en hund med stark jaktinstinkt angriper det jagade viltet. Fysisk kontakt kan också uppstå om det jagade djuret angriper och hunden försvarar sig. Det gäller således att försöka undvika fysisk kontakt. Men om kontakt ändå uppstår ska jägaren, med hänsyn till omständigheterna, avbryta så fort han kan. När jägaren märker att hunden har hunnit upp viltet ska han eller hon ta sig till platsen så fort som möjligt och avliva viltet. Eftersom omständigheterna varierar går Undvik och avbryt Om hunden angriper Jägaren 6/2023 48 LAGAR OCH LICENSER ÄR EN SPALT FÖR FINLANDS VILTCENTRALS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER (OFU). OFU ÄR EN OBEROENDE PROCESS SOM BLAND ANNAT HANDLÄGGER JAKTLICENSER OCH DISPENSER, SKÖTER JÄGARNAS GRUPPFÖRSÄKRING OCH ÄRENDEN SOM BERÖR JÄGARREGISTRET SAMT UTNÄMNER VISSA FUNKTIONÄRER I JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA. Lagar och licenser 48-49_Lait&Luvat_JÄ0623.indd 48 48-49_Lait&Luvat_JÄ0623.indd 48 27.10.2023 8.30 27.10.2023 8.30
• Miljötillstånden för skjutbanor bör göras smidigare T ill viltförvaltningens viktigaste uppgifter hör att jobba för en säker och etisk jakt. Till det grundläggande hör att jägarna övar skytte och säker vapenhantering. Nätverket av skjutbanor måste vara tillräckligt tätt för att avstånden till träningen ska förbli rimliga. På samma banor tränar både jägare, sportskyttar, reservister och myndigheter som polisen. Goda träningsmöjligheter utgör en styrka för landsförsvaret i ett glest bebott land. I vårt land drivs skjutbanorna av allmännyttiga och icke-vinstdrivande föreningar som fungerar på frivillig bas med knappa ekonomiska resurser. Det är viktigt att ha kontroll på miljökonsekvenserna, men de avfyrade blykulorna blir tryggt deponerade i sandvallen. Det bekymmersamma är att 259 skjutbanor fortfarande inte har beviljats tillstånd. Jordoch skogsbruksministeriet har finansierat ett projekt för miljötillstånd för skjutbanor som inleddes för tre år sedan. Tack vare projektet har vi redan åstadkommit en avsevärd minskning av utglesningen av nätverket av skjutbanor. Beklagligtvis har det under projekttiden framkommit att det inte alltid räcker till med en proffsig ansökan för att tillstånd ska beviljas. Problemen beror ofta på att lagstiftningen om miljöskydd och skjutbanebuller är föråldrad och har rum för tolkningar. Av oklar anledning har miljöministeriets och miljömyndigheternas tillståndsprocesser inneburit oskäliga svårigheter för verksamheten på många skjutbanor. Lyckligtvis innehåller regeringsprogrammet löften om förbättringar. Regeringen ska trygga skjutbanornas verksamhet och gynna anläggandet av nya banor, och göra detta med hänsyn till regionala behov och eventuella lagstiftningsbehov. Hänsyn ska också tas till behoven hos landsförsvars-, reservist-, sportskytteoch jägarorganisationerna, och myndigheternas behov. Vi ska göra miljötillståndsprocesserna och lagstiftningen kring skjutbanorna smidigare. Regeringen siktar på ett tusental utomhusbanor vid utgången av innevarande decennium. Om din skjutbana saknar miljötillstånd ska ni inte stänga den utan kontakta sportskytteförbundets expert på miljötillståndsprojektet. Av honom får ni råd om vad som är klokast att göra. Inte slå handskarna i bordet, alltså! JANNE PITKÄNEN Specialsakkunnig Jordoch skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen Enheten för vilt och fiske Lagen om djurvälfärd träder i kraft den första januari. I skrivande stund är det därför djurskyddslagen som gäller. det inte att ställa upp några riktgivande eller (ännu mindre) bindande tidsfrister för hur fort jägaren ska ingripa vid kontakt. Vid avlivningen ska jägaren ta hänsyn till hundens och eventuella jaktkamraters säkerhet; det går således inte alltid att skjuta skottet genast. Med ett genomtänkt och välriktat skott förhindrar jägaren dessutom onödigt lidande. Även om fysisk kontakt skulle ha uppstått gäller det således att behålla fattningen och invänta lämpligt läge för skottet. Att avsiktligt låta jakthunden döda rovdjuret är däremot förkastligt. Jägarens och hundförarens ansvar Finlands viltcentral konstaterar att en fysisk kontakt mellan jakthunden och bytesdjuret, när detta är oskadat, aldrig får vara avsiktlig. Detta utesluter ändå inte användningen av kontaktbenägna hundar på jakt, men förutätter att jägaren handlar på det ovan beskrivna sättet för att undvika eller minimera kontakten. Jakten på små rovdjur kräver en viss skärpa av hunden. I synnerhet vid jakt på mink och mårdhund ska jakten dessutom vara effektiv eftersom syftet är att eliminera så många sådana som möjligt. Hundar med stark jaktinstinkt skapar effektivitet i jakten och då går det inte alltid att undvika fysisk kontakt. Det faller på jägarens eller hundförarens ansvar att bedöma situationen och se till att inte hunden eller det jagade djuret vållas oskälig smärta eller lidande. Känn din hund Finlands viltcentral rekommenderar jägarna att använda omdöme med sådana jakthundar som de vet att omedelbart angriper det jagade djuret. Sådana borde inte användas i situationer där jägaren inte kan avbryta kontakten. Undvik exempelvis jakt med kontaktbenägna grythundar på ställen där det inte är möjligt för jägaren att med en rimlig ansträngning ingripa. Vid jakt med ställande hund ska jägaren hålla sig så nära som han kan för att kunna följa med hundens arbete och ingripa om det visar sig behövas. Gott omdöme är avgörande för både hundens och bytesdjurets välfärd. Skadade djur Finlands viltcentral konstaterar att det i vissa fall till och med kan förhindra onödigt lidande för bytesdjuret om hunden angriper det. Skadskjutna eller på annat sätt skadade djur ska avlivas så fort som möjligt för att befria dem från smärta och lidande. En kontaktbenägen jakthund kan ofta hejda det jagade djuret snabbare än jägaren. Det går då fortare att hitta djuret och avliva det. K lumn 49 Jägaren 6/2023 48-49_Lait&Luvat_JÄ0623.indd 49 48-49_Lait&Luvat_JÄ0623.indd 49 27.10.2023 8.30 27.10.2023 8.30
• Ripstammarna kännetecknas av kraftiga årliga ökningar och minskningar. I södra delen av utbredningsområdet har riporna blivit färre, men i fjällen har någon tydlig nedgång inte observerats även om variationerna kan vara stora. Det här har skapat en viss förvirring som beror dels på skillnaderna hos ripstammarna och dels på skillnaderna mellan de två inventeringsmetoderna. TexT Antti Paasivaara, Andreas Lindén, Ahti Putaala och Janne Mustikkamaa Ripstammarna och inventerings metoderna i Lappland I skogsområdena uppskattas ripstammens storlek med vilttrianglar, men sedan 2008 inventerar vi med hönshundar i de öppna och halvöppna fjällandskapen. I båda fallen handlar det om linjetaxering, men det finns också grundläggande skillnader beträffande terrängen och analysprinciperna. Ripans huvudsakliga utbredningsområde finns i de nordliga fjällen där det främst växer ris och lövträd, i synnerhet björk, och bara ställvis gles tallskog. Vi kan alltså säga att vi använder olika metoder för de olika ripstammarna. Ripinventeringen med vilttrianglar Där det växer skog uppskattar vi ripstammen med vilttrianglar som har en fast 60 meter bred inventeringszon. Inventeringen går till så, att tre inventerare avverkar triangeln på samma sätt varje år. Resultatet utgörs alltså av förhållandet mellan antalet ripor som flyger upp och inventeringszonens areal. Bilden visar hur inventeringslinjerna och vilttrianglarna är placerade i Fjällappland och Skogslappland. Hönshundslinje Vilttriangel Jägaren 6/2023 50 50-51_Riekkolaskenta_JÄ0623.indd 50 50-51_Riekkolaskenta_JÄ0623.indd 50 27.10.2023 8.31 27.10.2023 8.31
• Tätheterna som vilttrianglarna ger ligger alltså aningen i underkant, men det viktigaste är att områdena och åren ska vara jämförbara. Hönshundar får inte användas vid triangelinventeringar eftersom det skulle rubba observerbarheten och göra resultaten mindre enhetliga och jämförbara. Dessutom kan det vara svårt att ha koll på hunden i den smala inventeringszonen. Inte heller skulle zonen bli ordentligt genomgången om inventerarna är färre än tre. Vi presenterar här de trianglar och resultat som ligger norr om polcirkeln. Ripinventeringen med hönshund Avståndsinventeringen med hönshund är utvecklad för de öppna tundraoch fjällmiljöerna i Norge och Sverige. Metoden är enhetlig och gemensam för fjällen i de tre länderna. Den utvecklades för att förbättra observerbarheten eftersom hunden också upptäcker ripor som löper undan, skrämda av människan. En annan avgörande skillnad är att inventeringslinjen är flexibel för varje inventering. Vi utgår från att samtliga fåglar (flockar) flyger upp från mitten av inventeringszonen eller intill den, och att det här fenomenet försvagas med avståndet från mittlinjen. Inventerarna ska alltså kunna mäta det exakta avståndet från ripflockens mitt till inventeringslinjen och flockstorleken. Fördelningen av flockarnas avstånd kallas också observerbarhet, men i jämförelse med inventeringen med en fast inventeringszon bestäms avståndsmetodens zon av avstånden till flockobservationerna. Från avståndens fördelning härleder vi matematiskt den effektiva inventeringszonen som samtliga observationer ställs i relation till. Antalet fåglar som hundarna stöter upp är alltså beroende av stammens storlek och flockstorleken (även kullstorleken), och hur långt från mittlinjen som ripflockarna observeras i genomsnitt varje år. Flockobservationernas avstånd från mittlinjen, alltså observerbarheten, och inventeringszonen uppvisar årliga variationer på tiotals meter. Det här beror bland annat på fåglarnas ålder, vädret, hundens rörelser och terrängen med flera faktorer. Hönshundsmetoden och triangelmetoden har en tydlig arbetsfördelning sinsemellan eftersom de är anpassade till var sin del av ripstammen och respektive miljö. Observera att utmed vilttrianglarnas hela zon och längs mittlinjen i hönshundsmetoden antas sannolikheten för att flockarna ska bli observerade vara konstant. Förändringarna hos ripstammen i finska fjällen, Finnmark och Skogslappland I fjällen har riporna varierat från drygt två ripor per kvadratkilometer till drygt 20. Maximum har alltså varit tio gånger större än minimum! I skogarna har riporna däremot varit stabilare, men klart färre. De har varierat från mindre än en per kvadratkilometer till drygt tre. Skillnaden beskriver kvaliteten på livsmiljöerna ur ripans perspektiv; fjällen och tundran är således gynnsammare för ripan än skogen. I den senare miljön håller ripan främst till i öppna våtmarksmiljöer. Å andra sidan visar logaritmerna att variationerna är rätt enhetliga i hela materialet. Diagrammet visar förändringarna hos ripstammen i det finska fjällområdet och Finnmark i Norge samt i Skogslappland norr om polcirkeln åren 2008-2023. Nedan samma diagram i logaritmform med basen 10. I Finland finns nu hönshundslinjer i 52 områden, cirka 750 kilometer, i de tre nordligaste kommunerna. I Finnmark finns inventeringslinjer i 29 områden, cirka 400 kilometer. Jämförelsen omfattar årligen i genomsnitt 105 vilttrianglar norr om polcirkeln med cirka 1260 kilometer inventeringslinjer. Ripans stamvariationer (ind/km2) logaritmisk skala ind /k m2 100,00 10,00 1,00 0,10 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 Hönshundslinjerna i Finland Hönshundslinjerna i Finnmark Vilttrianglar Ripans stamvariationer (ind/km2) ind /k m2 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 Hönshundslinjerna i Finland Hönshundslinjerna i Finnmark Vilttrianglar Intresserad? Lyssna då på podden Sorkkia ja sarvia på jagarentidningen.fi Jägaren 6/2023 51 50-51_Riekkolaskenta_JÄ0623.indd 51 50-51_Riekkolaskenta_JÄ0623.indd 51 27.10.2023 8.31 27.10.2023 8.31
• En jägar s vapen En ytbeläggning på metalldelarna på ett jaktgevär gör geväret både snyggare och mera väderbeständigt. TexT och bilder Antti Saarenmaa S jälv är jag ivrig som jägare, men mindre ivrig som vapenvårdare. Gevären blir lidande, både av fukten och den bristfälliga oljningen. Blåneringen på mina gevär har lidit under de senaste åren och metalldelarna på hagelgeväret för sjöfågeljakt, som ju lätt rostar, har jag dolt under camouflagemönstrad tejp. Driven av dåligt samvete för gevärens bedrövliga tillstånd började jag leta efter ett sätt, hur en slarver som jag skulle kunna sätta dem i skick igen. Väderbeständighet för jaktgevären För den gamla blåneringen skulle en ny blånering förstås vara det mest naturliga, men det skulle åter igen kräva omsorgsfull vapenvård. Jag övervägde också att måla gevären själv, och försökte till och med klura ut om hydrodipping skulle funka. Under mina efterforskningar stötte jag på Cerakote, en ytbeläggning, som många vapentillverkare nuförtiden använder. Cerakoten är en färgblandning i pulverform som sprejas på avfettade och putsade delar. Efter sprejningen hettas delarna upp för att maximera hållbarheten. Ytbeläggningen tål höga temperaturer och flexar utan att flaga. En fackman till undsättning Jag hittade en inhemsk firma som behandlar gevär med metoden. Jag kontaktade företaget, vi gick noggrannt Jägaren 6/2023 52 52-53_Varusteet_pintaa_pyssyyn_JÄ0623.indd 52 52-53_Varusteet_pintaa_pyssyyn_JÄ0623.indd 52 27.10.2023 8.32 27.10.2023 8.32
• igenom hur målningen skulle göras, vi funderade på lämpliga färgnyanser och gjorde upp en plan. Vi beslöt att ytbehandla ståldelarna på studsaren med nyansen Burnt Bronze och använda mattsvart till detaljer som skruvhuvuden och magasinet. För hagelgeväret valde vi en praktisk grön nyans – Foliage Green – och mattsvart för detaljerna. – Varje målad yta blir skyddad mot fukt och rost. Och när man en gång håller på så är det bäst att på samma gång behandla alla delar som metoden passar för, förklarade Petri Oinonen på företaget Laatuase om nyttan med fuktskyddet. Hejdar oxidation När fackmannen plockade isär gevären för målningen avslöjades alla delar som jag hade försummat att sköta. Därför blev somliga delar i lådan på hagelgeväret målade med en speciell påminnelsefärg, även om det officiellt var för att skydda mot rost och oxidering. På det viset glömmer jag inte de här delarna när och om jag någon gång vapenvårdar på allvar – kanske ändå bäst att plocka hagelbössan i bitar efter säsongen? Styva som om de vore nya När gevären var klara kändes det som om jag skulle ha fått två nya gevär. De nybelagda ytorna och de mattsvarta piffiga detaljerna fungerade alldeles utmärkt. Färgvalen var en smula udda, men träffade fullkomligt rätt. Ytbeläggningen innebär att ytorna har fått ett tunt skikt nytt material, vilket märks på delarna med liten tolerans. Smidigheten i låset gick att återställa med en lätt oljning och en stunds vevande av och an. Med gängorna för ljuddämparen fixade det sig med ett par droppar olja varefter jag skruvade dämparen av och på några gånger. Kärva men vackra verktyg Om ett gevär har sett sina bästa dagar och behöver en ansiktslyftning så hör den keramiska målningen till alternativen som fungerar. I synnerhet om vapnet utsätts för hård hantering av en vårdslös ägare. ? Utgångsläget. Ytan på gevärspipan var blånerad och rosten blommade där den hade fått sig smällar. Det är tio år sedan jag lindade camotejp runt hagelgeväret. ? Det går att välja olika färger för olika delar. Vi målade detaljer som säkringen, avtryckaren och skruvarna med mattsvart medan de större ytorna blev bronsfärgade. Även insidan på lådan och kikarsiktets fästen blev målade. ? Den behandlade ytan är matt, felfri och hållfast. Tejpen satt på i många år och under den for järnet illa. Nu ser bössan bra ut och tål också omild behandling. Jägaren 6/2023 53 52-53_Varusteet_pintaa_pyssyyn_JÄ0623.indd 53 52-53_Varusteet_pintaa_pyssyyn_JÄ0623.indd 53 27.10.2023 8.32 27.10.2023 8.32
• AN TT I YR JÖ LÄ E n jägare åtalades för grovt jaktbrott sedan han skjutit en björn som visade sig vara en årsunge. En jägare hade blivit ombedd att delta i jakten på en överårig björnunge som rörde sig ensam och som det fanns jaktlicens för. Björnen hade rört sig ensam och jägaren uppgav att det inte hade funnits skäl att misstänka att det inte skulle ha varit den överåriga björnen som hela sommaren hade rört sig i trakten. Innan han sköt hade jägaren skymtat björnen på hundra meters håll och dragit slutsatsen att det var den överåriga individen. Drevet förde björnen till 20 meter ifrån jägaren och han sköt två skott. Den andra personen sköt därefter avfångningsskottet. Den första skytten noterade nu att björnen var för liten för att vara en överårig unge och kontaktade därför myndigheterna för att utreda det inträffade. Han försökte således inte hålla fällningen hemlig. Enligt åtalet hade jägaren handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt, och åklagaren yrkade därför på jaktförbud i minst tre år för grovt jaktbrott. Vidare skulle den beslagtagna björnen förklaras förbruten till staten, liksom geväret med magasin och fodral. Jägaren medgav att han hade skjutit björnen, men bestred att han skulle ha gjort det uppsåtligt eller av grov oaktsamhet, och krävde att åtalet skulle förkastas. Jägaren uppgav att han inte hade vetat att björnen var en årsunge. Han hänvisade också till att björnens ålder inte hade klarlagts på ett tillförlitligt sätt eftersom det inte går att fastställa åldern med säkerhet enbart utifrån kroppsstorleken. TINGSRÄTTEN BEDÖMDE BJÖRNENS ÅLDER OCH JÄGARENS HANDLANDE Obestridligt i fallet var, att jägaren hade skjutit den ifrågavarande björnen. Däremot var det diskutabelt om björnen var en årsunge, om jägaren hade handlat uppsåtligt Trodde sig skjuta en överårig björnunge – visade sig vara årsunge eller av grov oaktsamhet, och om gärningen som helhet betraktat skulle bedömas som grov. Tingsrätten fastställde att samtliga faktorer i Naturresursinstitutets utlåtande pekade på att björnen hade varit yngre än ett år. Vid åldersbedömningen inverkade också kroppsvikten, cirka 20 kilo. Enligt utlåtandet väger överåriga ungar mellan 43 och 125 kilo. Björnen hade mjölktänkerna i behåll och bredden på framtassarna var mindre än den brukar vara på överåriga ungar. Tingsrätten ansåg det därmed vara bevisat att björnen var en årsunge. Vid bedömningen av uppsåtligheten fastställde tingsrätten att ingenting tydde på att jägaren skulle ha skjutit en årsunge med avsikt. Återstod alltså att bedöma om jägaren hade handlat med grov oaktsamhet. Tingsrätten fastställde att ett förhöjt krav på omsorg gäller för jägare, och om det råder minsta tvivel om det tilltänkta bytesJägaren 6/2023 54 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. HAN ÄR SPECIALIST PÅ FÖRENINGSJURIDIK OCH JAKT. Br tt och straff 54-55_Rikos_ja_rangaistus_JÄ0623.indd 54 54-55_Rikos_ja_rangaistus_JÄ0623.indd 54 27.10.2023 8.32 27.10.2023 8.32
• E n jägare blev åtalad för jaktbrott. Enligt åtalet hade han avsiktligt eller av grov oaktsamhet skjutit en skogsren utan jaktlicens. Åklagaren yrkade på att geväret som den åtalade hade använt skulle förklaras förbrutet till staten och att jägaren skulle ersätta skogsrenens värde med minst 2600 euro. Dessutom yrkade åklagaren på jaktförbud i minst ett år eftersom den åtalade enligt åtalet hade visat uppenbar likgiltighet för jaktliga lagar och bestämmelser. Jägaren medgav att han hade skjutit skogsrenen, men bestred att han skulle ha gjort det med avsikt. Enligt honom hade det handlat om oaktsamhet. djuret ska han vänta med att skjuta tills han är säker på att djuret är lovligt. Även om det under normala omständigheter inte skulle finnas någonting att klandra i en jägares handlande så kan kravet på förhöjd omsorg ändå innebära att det uppstår ett ansvar. En björn som är yngre än ett år är alltid fredad, vilket innebär ett förhöjt krav på omsorg för jägaren. Tingsrätten fastställde att jägarens handlande då han sköt björnen hade varit grovt oaktsamt. Som helhet betraktat ansåg tingsrätten att det inte var fråga om ett grovt jaktbrott utan om ett brott av normalgraden. För detta talade bland annat det, att jägaren omedelbart hade kontaktat myndigheterna för att utreda björnens faktiska ålder. Jaktbrottet kunde således inte betraktas som grovt även om oaktsamheten var det. Eftersom björnar yngre än ett år är föremål för särskilt skydd ansåg tingsrätten att gärningen skulle straffas med fängelse. Jägaren dömdes därför till 60 dagar villkorligt fängelse. Rätten ansåg 1,5 år vara en lämplig längd på jaktförbudet. Det beslagtagna geväret med magasin och fodral förklarades förverkade till staten, liksom den redan beslagtagna fällda björnen. HOVRÄTTEN SKÄRPER DOMEN Jägaren överklagade domen till hovrätten. Skottläget hade varit snabbt och skogsterrängen tät, och det hade därför varit svårt att bedöma storleken på den ensamma björnen. Den hade en tät och långhårig päls, och såg större ut än den de facto var. Jägaren ansåg att hans handlande inte hade visat likgiltighet eller oaktsamhet. Enligt honom handlade det på sin höjd om en jaktförseelse, inte ett jaktbrott. Utöver bevisen som hade framlagts i tingsrätten presenterades i hovrätten också ett utlåtande som byggde på en tandanalys, och detta bekräftade att björnen hade varit yngre än ett år. Vid bedömningen av huruvida gärningen hade varit oaktsam fastställde hovrätten att det kan vara svårt att skilja en överårig björnunge från en årsunge. Med tanke på björnens storlek borde jägaren inte ha skjutit förrän han hade försäkrat sig om vilketdera det var. Eftersom han hade underlåtit att göra detta ansåg hovrätten att han hade brutit mot omsorgsskyldigheten. Eftersom han var en erfaren björnjägare borde han inte ha gjort det. Enligt hovrätten hade jägaren tagit en medveten risk för att björnen kunde ha varit en underårig unge. Hovrätten kom därför till samma slutsats som tingsrätten om bedömningen av oaktsamheten. Faktumet att jägaren hade befunnit sig på en lovlig björnjakt och hade fått veta att det fanns en överårig björnunge som redan länge hade strövat i trakten, kunde enligt hovrätten stöda att jaktbrottet som helhet inte skulle betraktas som grovt. I motsats till tingsrätten ansåg hovrätten ändå att jägaren hade gjort sig skyldig till ett grovt jaktbrott. I sin bedömning betonade hovrätten att björnen hade varit särskilt skyddsvärd. Den åtalade hade brutit mot den förhöjda omsorgsskyldigheten genom att skjuta en årsunge, som alltid är fredad. Enligt hovrättens motiveringar hör förbudet mot jakt på fredade djur liksom skyldigheten att med säkerhet identifiera det tilltänka bytesdjuret till de viktigaste kriterierna för omsorgsbedömningen vid jakt. På grund av den åtalades grova handlande då han begick jaktbrottet förlängde hovrätten den villkorliga fängelsedomen till fyra månader och jaktförbudet till tre år. TINGSRÄTTEN DÖMER TILL JAKTFÖRBUD Det var ett obestridligt faktum att jägaren, när han deltog i en sällskapsjakt, hade skjutit en skogsren i stället för en älg. Eftersom jägaren hade erkänt och det likaså var ett faktum att en ren är relativt enkel att skilja från en älg ansåg tingsrätten att jägaren hade handlat med grov oaktsamhet och därmed gjort sig skyldig till ett jaktbrott. Om ett licensbelagt vilt har blivit fällt utan jaktlicens döms antingen djuret eller djurets värde förbrutet till staten. I det här fallet fastställde rätten att skogsrenen hade överlämnats till staten och att jägaren därför inte behövde ersätta den med pengar. Geväret dömdes däremot förbrutet. Enligt strafflagen kan påföljden för ett jaktbrott bli jaktförbud om den åtalade har handlat med uppenbar likgiltighet för de jaktliga bestämmelserna. Tingsrätten fastställde således att en skogsren är relativt lätt att känna igen och att en jägare ska identifiera djuret innan han skjuter. På de här grunderna dömde tingsrätten jägaren till 13 månader jaktförbud. Sköt skogsren utan licens på älgjakt Jägaren 6/2023 55 I SPALTEN BROTT OCH STRAFF BEHANDLAR TIDNINGEN JÄGAREN AKTUELLA RÄTTSFALL MED ANKNYTNING TILL VILTET, JAKTEN, FÖRENINGSVERKSAMHETEN OCH VAPNEN. FALLEN HAR SAMMANSTÄLLTS AV JURISTEN PANU HIIDENMIES PÅ ADVOKATBYRÅN APPLEX. HAN ÄR SPECIALIST PÅ FÖRENINGSJURIDIK OCH JAKT. Br tt och straff 54-55_Rikos_ja_rangaistus_JÄ0623.indd 55 54-55_Rikos_ja_rangaistus_JÄ0623.indd 55 27.10.2023 8.32 27.10.2023 8.32
• VILTPUCKAR Viltkött är som gjort för att tillagas som pulled pork. Tillagningen på låg värme ger ett mört, smakrikt kött och därmed kan också oädla köttdelar tas tillvara. När köttet har kokat drar jag isär det i mindre bitar för att till sist pressa ihop köttstrimlorna till kompakta, små puckar. 4 portioner 1 kg framdel / bröstkött av sjöfågel eller annat viltkött 1 knippe timjan 1 gul lök 1 morot 2 lagerblad 5 hela svartpepparkorn Vatten 1 vitlök, skalad 200 g färskost salt och peppar Lägg kött, timjan, lök, morot, vitlök, lagerblad, cirka 1 ½ tesked salt och svartpepparkornen i en kastrull. Häll på vatten så att det täcker grönsakerna. Koka köttet på låg värme länge, ända tills det är mört. Ta upp köttet och dra isär det i små bitar med hjälp av en gaffel. Spara buljongen. Krydda köttet med salt och peppar. Rör ner philadelphiaost så att köttstrimlorna binds ihop. Forma köttet till puckar. För att puckarna ska bli högre kan du använda en ringliknande form. LEVERBIFFAR PÅ VILT Det är synd att lever inte alltid tas tillvara, eftersom näringstätheten är hög och smaken är fantastisk. För att höja smaken och konsistensen ytterligare ett snäpp använder jag rivet äpple i smeten. 400 g lever av älg eller rådjur 5 skalade potatisar 3 gula lökar 2 vitlöksklyftor 2 äpplen salt och peppar Skala och klyfta lök och vitlök. Skala äpplena, avlägsna kärnhuset och skär äpplena i bitar. Mal lever, potatis, lök, vitlök och äpple och blanda ihop. Smaksätt med salt och peppar. Värm upp en plättlagg och stek leverbiffarna cirka 2–3 minuter på varje sida. Genom att steka leverbiffarna i en plättlagg får biffarna en rund och fin form. Servera leverbiffarna med kokt potatis, rårörda lingon och en gräddsås. Jägaren 6/2023 56 Mat n TexT Michael Björklund Bilder Linus Lindholm UNDER 2023 ÄR DET MICKE BJÖRKLUND SOM LAGAR DELIKATESSER FÖR TIDNINGEN JÄGARENS LÄSARE. 56-57_Reseptit_JÄ0623.indd 56 56-57_Reseptit_JÄ0623.indd 56 27.10.2023 8.33 27.10.2023 8.33
• GRÄDDSTUVAD PURJOLÖK Krämigheten i den gräddstuvade purjolöken gör att rätten passar fint till vilt. Purjolöken går även bra att kombinera med exempelvis fisk. 2 purjolökar 3 dl grädde ½ dl hackad persilja Salt och peppar Smör till stekning Skär purjolöken i ungefär 10 centimeter långa stavar. Börja från roten och skär så många bitar du får innan purjon börjar dela sig. Koka purjolöken i lättsaltat vatten i cirka 10 minuter. Låt purjolöken svalna i vattnet. Ta den avsvalnade purjolöken ur vattnet och stek den i stekpannan tills purjolöken är gyllenbrun. Tillsätt grädde och låt koka tills konsistensen är simmig. Smaka av med salt och peppar. Blanda i hackad persilja. HARICOTS VERTS I BACONRULLE Baconinlindade bönor är inte bara överraskande goda, de är också ett superenkelt tillbehör till vilt. 4 portioner 8 baconskivor 20 haricots verts Rulla in fem gröna bönor i två baconskivor. Gör sedan likadant med de andra bönknippena. Baka i ugnen i 160 grader i 10 minuter. 57 Jägaren 6/2023 56-57_Reseptit_JÄ0623.indd 57 56-57_Reseptit_JÄ0623.indd 57 27.10.2023 8.33 27.10.2023 8.33
• En skicklig viltkock känner man igen på att köttet är alldeles lagom saltat. TexT och bilder Kati Pohja S altningen hör till våra äldsta metoder för att konservera kött och användes innan vi fick elektricitet, kyl och frys. Saltets konserverande egenskap beror på förmågan att binda vatten, vilket minskar på mikrobernas aktivitet. Numera behöver vi inte salta för att konservera, men som krydda för kött försvarar Flera sätt att salta saltet sin plats. För saltning rekommenderas jodfritt grovt havssalt, men salta med måtta eftersom översaltat kött inte är någon fröjd att äta. Torrsaltning Vid torrsaltning täcker man köttbiten med grovt havssalt och låter den dra i några plusgrader, beroende på storleken i några dagar till några veckor. Efter saltningen kan stora köttbitar läggas i blöt för att mildra ytsältan. Torrsaltningen passar bäst för små eller platta köttbitar eftersom resultatet annars riskerar att bli ojämnt. För större bitar rekommenderas sprutsaltning eller saltlake. Saltlake Saltlake, alltså att man lägger köttet i salt vatten, motsvarar torrsaltning men kräver mindre salt. Koka en tioprocentig saltlösning (100 g salt per liter vatten) och lägg i köttet när lagen har svalnat. Ställ kärlet i kylskåpstemperatur för saltningstiden. Saltningstiden beror på köttbitens vikt och form eftersom platta bitar blir insaltade snabbare än runda. Som en tumregel för saltningstiden gäller ett dygn per halvkilo kött, men även här spelar köttbitens form in. Prova dig alltså fram till en lagom sälta! Vid torrsaltning täcker man köttet helt och hållet med salt. Saltningstiden beror på köttbitens storlek och form. Vid insaltning med saltlake lägger man köttet i en tioprocentig saltlösning. Matlagningsmet der för viltmat InfiRay Tube TH50V2 lämpötähtäin • Resoluutio 640x512 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD <25mK • Näytön resoluutio OLED 2560 x 2560 pikseliä • Paino ilman paristoa 930 g 4290 4290 00 00 InfiRay Mate MAH50 lämpötähtäin • Resoluutio 640x512 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD ?25mK • Näytön resoluutio OLED 1024 x 768 pikseliä • Paino ilman paristoa 530 g 3990 3990 00 00 InfiRay Affo AP13 lämpökamera • Resoluutio 256x192 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD ?40mK • Näytön resoluutio LCOS 720 x 540 pikseliä • Paino ilman paristoa 340 g 699 699 00 00 InfiRay Tube TL35SE lämpötähtäin • Resoluutio 384x288 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD <25mK • Näytön resoluutio 1536 x 1080 pikseliä • Paino ilman paristoa 720 g 1990 1990 00 00 InfiRay Mate MAL25 lämpötähtäin • Resoluutio 384x288 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD ?30mK • Näytön resoluutio 1024 x 768 pikseliä • Paino ilman paristoa 460 g 1990 1990 00 00 InfiRay Eye III EH35 lämpökamera • Resoluutio 640x512 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD ?25mK • Näytön resoluutio AMOLED 1440×1080 pikseliä • Paino ilman paristoa 480 g 2190 2190 00 00 Tähtää tarkemmin! ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 400 000 tuotetta ? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen Jägaren 6/2023 58 58-59_Riistaruoan_menetelmät_suolaus_JÄ0623.indd 58 58-59_Riistaruoan_menetelmät_suolaus_JÄ0623.indd 58 27.10.2023 8.34 27.10.2023 8.34
• Sprutsaltning Sprutsaltning innebär att man injicerar en 6 till 10-procentig saltlösning med jämna mellanrum i köttet. Du behöver ungefär en deciliter lösning per kilo kött. För en tvåkilos stek lagar du alltså en lösning med 2 dl vatten och 2-4 tsk salt. Låt köttet ligga till sig en dag eller två i kylskåpet före tillagningen. Fördelen med metoden är att insaltningstiden blir kortare och resultatet jämnare, i synnerhet för stora köttbitar. Dessutom binder saltlösningen vätska inuti köttet, så resultatet blir mört och saftigt. Det går också att tillsätta smakämnen i saltlösningen och djupmarinera köttet. Smakämnena består i regel av kryddor och örter. Gravat och rimmat kött Gravning innebär att man saltar ytan på köttet. Gnid in saltet, eventuellt med en tillsats av kryddor i, på köttytan en till två dagar före tillagningen. För varje kilo kött gör du en kryddblandning med 3 msk salt, 3 msk socker och 3-4 msk andra kryddor, som peppar, örter och enbär. Att rimma köttet går ännu fortare. Man talar om rimning när köttet saltas bara timmar – förslagsvis 6-12 timmar – före det serveras. Både gravat och rimmat kött skuret i tunna skivor blir en utmärkt inledning på en middag! Utan salt Alltid är det inte nödvändigt att salta köttet, ens för smakens skull. Viltkött av hög kvalitet, som innerfilé av hjortdjur, behöver kanske inte kryddas alls, ens med salt och peppar, bara det serveras med en utmärkt sås. Jag rekommenderar dig att också prova på den här metoden! Sprutsaltning är ett snabbt och billigt sätt att salta. Låt därefter köttet dra i ett dygn eller två före tillredningen. InfiRay Tube TH50V2 lämpötähtäin • Resoluutio 640x512 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD <25mK • Näytön resoluutio OLED 2560 x 2560 pikseliä • Paino ilman paristoa 930 g 4290 4290 00 00 InfiRay Mate MAH50 lämpötähtäin • Resoluutio 640x512 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD ?25mK • Näytön resoluutio OLED 1024 x 768 pikseliä • Paino ilman paristoa 530 g 3990 3990 00 00 InfiRay Affo AP13 lämpökamera • Resoluutio 256x192 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD ?40mK • Näytön resoluutio LCOS 720 x 540 pikseliä • Paino ilman paristoa 340 g 699 699 00 00 InfiRay Tube TL35SE lämpötähtäin • Resoluutio 384x288 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD <25mK • Näytön resoluutio 1536 x 1080 pikseliä • Paino ilman paristoa 720 g 1990 1990 00 00 InfiRay Mate MAL25 lämpötähtäin • Resoluutio 384x288 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD ?30mK • Näytön resoluutio 1024 x 768 pikseliä • Paino ilman paristoa 460 g 1990 1990 00 00 InfiRay Eye III EH35 lämpökamera • Resoluutio 640x512 pikseliä • Sensori 12? • Herkkyys NETD ?25mK • Näytön resoluutio AMOLED 1440×1080 pikseliä • Paino ilman paristoa 480 g 2190 2190 00 00 Tähtää tarkemmin! ? Suomen suurin valikoima! ? Yli 400 000 tuotetta ? Nopea toimitus ? Ilmainen palautus ? 100% kotimainen 58-59_Riistaruoan_menetelmät_suolaus_JÄ0623.indd 59 58-59_Riistaruoan_menetelmät_suolaus_JÄ0623.indd 59 27.10.2023 8.34 27.10.2023 8.34
• B egreppet dominerande bock har brett ut sig i takt med rådjuren. I synnerhet i trakter med gles stam uppmanas jägarna att låta bli att skjuta sådana, för om den blir fälld kan det hända att rågetterna beger sig till annan ort för att leta efter en ny bock. – Anvisningen är i och för sig förståelig och stämmer på sätt och vis. Men vi bör notera att i princip håller sig varje vuxen råbock med ett revir, som den försvarar mot andra bockar från våren ända till slutet av brunsten, berättar Antti Rinne som är älghushållningsområdesplanerare på Finlands viltcentral. Den mytomspunna dominerande råbocken Varje råbock är med andra ord den dominerande bocken i sitt eget revir, med undantag för de yngsta bockarna. De starkaste bockarna erövrar på våren de bästa reviren som ofta är de samma år efter år. Ett bra revir kännetecknas av god tillgång på kvalitetsfoder och gömslen. Rågetterna söker sig till bockarna och bildar egna områden som inte har lika tydliga gränser som bockarnas revir. I synnerhet på våren händer det att rågetterna hävdar sitt område aggressivt. Honornas områden kan delvis överlappa varandra och inkludera delar av flera bockars revir. Den dominerande bocken och haremet I myterna om dominerande bockar ingår en allmän föreställning om att bocken skulle samla ett harem omkring sig, som blir upplöst om bocken blir fälld. I september, efter brunsten, upphör bockarnas revirbeteende. Även bockar som tidigare har stridit vid revirgränsen kan nu beta på samma åker i gott samförstånd. Under hösten och vintern kan rådjuren bilda tillfälliga små grupper eller till och med små flockar på platser med gott bete. – Rådjuret är inte ett flockdjur som dovhjorten eller skogsvildrenen. Getterna bildar egna områden och söker sig till platser där det också finns bockar, men de bildar inte harem kring en enskild bock, preciserar Rinne. I området med tät stam finns det en bock i varje revir och om en av dem blir fälld så passar någon annan på att inkludera det Bland rådjursjägare talas det ofta om dominanta råbockar. Att man ”inte får skjuta den dominerande bocken” är en vanligt talesätt. Vad är då en dominerande bock och varför skulle man inte få skjuta en sådan? TexT och bilder Antti Saarenmaa Jägaren 6/2023 60 60-61_Myytti_valtapukki_JÄ0623.indd 60 60-61_Myytti_valtapukki_JÄ0623.indd 60 27.10.2023 8.34 27.10.2023 8.34
• dröjer sig kvar ett slag i trakten innan de blir bortkörda för att skaffa sig egna revir. Aktiv spaning är det bästa sättet för jägarna att bilda sig en uppfattning om rådjurspopulationen, strukturen och bockbeståndet. Med observationsbaserad kunskap kan vi fatta välgrundade beslut och punktera myterna. lediga reviret i sitt. Alternativt dyker det upp en ung invandrad bock och tar reviret. Om rådjursstammen mår bra så kommer rågetterna att stanna i sina områden eftersom den fällda bocken har blivit ersatt. – Det här innebär att fällandet av en vuxen bock inte behöver leda till någon synlig förändring i rådjurspopulationen, berättar Rinne. Ibland är det bra med omsättning Råbocken hävdar sitt revir så länge som den förmår försvara det mot konkurrenter eller tills den av någon orsak dör. Den når vanligen sin topp i fyra-femårsåldern och börjar försvagas efter sitt sjunde levnadsår. När hanen blir äldre avtar förmågan att producera kid och reviret krymper. Det är fullkomligt naturligt att en gammal hane överlåter sin plats till en yngre hane, vilket samtidigt gör populationen på orten livskraftigare. – Att fälla en gammal och stor råbock är alltså inte någonting som man alltid ska undvika att göra. Den har ju under årens lopp fått sprida sina gener många gånger om. Beslutet om fällning bör alltid fattas utifrån en helhetsbedömning av rådjurspopulationen i trakten. Om det i trakten finns flera stiliga yngre bockar så blir fällningen av en gubbstrutt till revirbock naturens normala kretslopp som bevarar stammens genetiska mångfald, fortsätter Rinne. Hornen allena gör ingen bock dominant Det har förekommit begränsningar i råbocksjakten med anvisningen att spara alla dominanta sextaggiga råbockar. Hornen på en råbock har i normala fall sex taggar och på somliga individer kan redan det första hornparet ha alla sex taggarna. Men antalet horntaggar står inte i proportion till storleken på reviret och det går inte att bestämma åldern utifrån hornen. – I vissa fall kan hornen förbli ogrenade och spjutliknande trots mogen ålder och hanen kallas då spetsbock. Sådana kan hävda sitt revir väldigt aggressivt och reviret kan vara rätt stort. Vid bedömningen av åldern gäller det alltså att också bedöma kroppsformen, berättar Rinne. Är det tillåtet att fälla en dominant bock? Eftersom varje vuxen råbock är den dominerande bocken i sitt revir ska beslutet om fälla eller spara göras utifrån rådjursläget i området som helhet. Är stammen tät här i trakten? Finns det fler råbockar i grannskapet? Finns det också rågetter här och har de kid? Hur gammal är den här bocken? Våren är den bästa tiden för spaning på råbockarna och deras revir när de patrullerar revirgränserna och utkämpar bataljer med grannbockarna. Tidigt på våren får vi ofta också se bockar som föddes i fjol, som Varje råbock är den dominerande bocken i sitt eget revir. Antalet horntaggar säger ingenting om råbockens ålder eller dominans. Det normala är att hornparet får sammanlagt sex taggar, men det är ändå inte ovanligt att också vuxna bockar inte har fler taggar än två per sida. På vintern uppträder rådjuren i små grupper som upplöser sig till sommaren. Jägaren 6/2023 61 60-61_Myytti_valtapukki_JÄ0623.indd 61 60-61_Myytti_valtapukki_JÄ0623.indd 61 27.10.2023 8.34 27.10.2023 8.34
• Tervola jaktvårdsförening har inlett ett projekt där man fångar minkar för att stöda fiskvård och iståndsättningar av vattendrag. TexT Ville Viitanen Bilder Ville Viitanen och Susanna Mäkimartti M inkfångsten har en betydande inverkan på inte bara fågellivet utan också på livet för fiskar, snäckor och andra vattenlevande djur. Tervola jaktvårdsförenings projekt mot minkar vid strömmande vattendrag (Virtavesiminkkihanke) är ett skolboksexempel på hur jägare frivilligt kan ställa upp och stöda både viltvård och fiskvård. I Tervola är de strömmande vattendragen viktiga I Tervola i södra Lappland finns det bara en handfull sjöar, men en stor del av biflödena till Kemi älvs nedre lopp rinner genom kommunen. Vattendragen har en betydande potential, vilket man har märkt vid iståndsättningen av ån Runkausjoki; efter hand som mångfalden ökar mår också de naturliga bestånden av harr och öring bättre. Efter iståndsättningen har man planterat lax i ån. Vattendragen i Tervola kräver iståndsättningar på grund av sin historia som flottningsleder. Forsar har röjts och platser där fiskar leker har fördärvats. Dessutom finns det ett mycket stort behov av iståndsättningar av avrinningsområden eftersom jordoch skogsbrukets tidigare svaga insatser för vattenskyddet har försvagat kvaliteten på vattnet. Fasta partiklar gör vattendragen grundare, de växer igen och fiskarnas lekplatser försämras. Näringsämnena eutrofierar, vilket kan leda till förekomster av blåalger. Naturvårdande ortsbor I Tervola jaktvårdsförening har vi med intresse följt med iståndsättningen av Runkausjoki och funderat på hur föreningen skulle kunna stöda arbetet. När minkar började visa sig i trakten blev vi oroliga för fiskbestånden. Storsatsningen på ån skulle inte få omintetgöras! Inom jv-föreningen började vi fundera på ett projekt för minkjakt, inriktat på de strömmande vattendragen. Det är ju livsviktigt att jaga de främmande rovdjuren vid Tervola: Åar och bäckar befrias från mink Jägaren 6/2023 62 62-63_Virtavesiminkki_JÄ0623.indd 62 62-63_Virtavesiminkki_JÄ0623.indd 62 27.10.2023 8.35 27.10.2023 8.35
• bäckar, åar och älvar. I bland annat Lappland bildar åarna och älvarna utmärkta livsmiljöer för fiskar och fåglar, och även sällsynta arter som flodpärlmusslan. Minken är ett effektivt rovdjur. En enda mink kan förstöra tiotals fågelbon eller tömma en fors på fisk. Sedan föreningens styrelse hade fattat ett positivt beslut satte vi igång med att göra upp en projektplan och utreda finansieringen. Utgiftssidan handlade främst om att skaffa fällor. Projektet finansierades inte bara av jv-föreningen själv utan också av Kemijoki Ab, Tervola kommun och Kalasydän Oy. Projektet ska löpa i halvtannat år och projektområdet består av Tervola jv-förening med åar och bäckar, med fokus på Runkausjoki. Utbildning och fällor Huvudsyftet med minkprojektet är att genom effektiv minkjakt göra livet lättare för alla andra arter som lever vid och i åar och älvar, och att aktivera och handleda ortsbor i minkjaktens finesser samt att för finansiärerna skapa en verksamhetsmodell för minkjakt vid framtida iståndsättningar av strömmande vattendrag. Under projekttiden arrangerar vi utbildning i säker och etisk minkjakt. Men minkjakten ska inte upphöra när projektet upphör den sista december nästa år utan jv-föreningen ska utan kostnad ställa fällor till intresserade personers förfogande. I skrivande stund har projektet köpt in drygt 60 minkfällor och därtill kommer de egna fällor som somliga deltagare har. Utifrån fångstrapporterna utvärderar vi sedan effekten hos olika fällor och beten. Till projektets övriga syften hör att uppmuntra folk att inventera sjöfåglar, bokföra observationer av uttrar i Oma riista och erbjuda studerande möjligheter till examensarbeten. Dessutom uppmuntrar vi också andra jv-föreningar att dra igång projekt mot de främmande rovdjuren! I projektet deltar ett tjugotal mink­ jägare. ? Ån Runkausjoki i Tervola åter­ ställdes 2021 till naturtillstånd. För istånd sättnings­ arbetet stod Kalasydän Oy medan Apajax Oy skötte planeringen och arbets ledningen. Iståndsättningen finansierades av Kemijoki Oy och Lapplands NTM­ central. ? Minkjägarna använder inte bara köpta fällor utan också egenhändigt byggda. Jägaren 6/2023 63 62-63_Virtavesiminkki_JÄ0623.indd 63 62-63_Virtavesiminkki_JÄ0623.indd 63 27.10.2023 8.35 27.10.2023 8.35
• De rät ta sva ren : 1b, 2c, 3c, 4b, 5a, 6b, 7a, 8b, 9a, 10c Vapensäkerhetens fyra regler är absoluta, men här ska vi koncentrera oss på avtryckarfingret. TexT Tero Kuitunen Bild Tero Salmela S kjutvapen är formgivna på det viset att pekfingret obehindrat lägger sig på avtryckaren. Vilket i sin tur innebär en högst verklig säkerhetsrisk. Var och en som har sysslat en längre tid med skytte eller jakt har hört det där om att ”skottet bara small”. Men skjutvapen avfyrar inte sig själva, så historierna är så gott som alltid lögn eller självbedrägeri. Om det smäller så är det skytten själv som tryckte av. Oftast med avtryckarfingret. Men det finns en lösning på problemet; en enkel vana att lägga sig till med. När du fattar geväret så lägger du automatiskt pekfingret rakt utmed geväret. Och du flyttar inte fingret till avtryckaren förrän du har målet i siktet och har fattat beslutet att skjuta. Det första du gör när du har skjutit är att flytta pekfingret tillbaka och lägga det rakt utmed geväret. Håll pekfingret rakt! Även om geväret skulle vara en enkelskottare. Först därefter sänker du geväret eller gör någonting annat. Öva tills den nya vanan sitter Om du är van vid att låta fingret slarva på avtryckaren så krävs det medveten träning för att nöta in den nya vanan. Men efter hand som du upprepar rörelsen så blir den naturlig och sedan behöver du inte desto vidare tänka på var pekfingret håller hus. Fel plats för fingret börjar kännas fel och en person som har tillägnat sig vanan håller pekfingret rakt, oavsett om hen håller en borrmaskin eller banan i handen. Säkringen kan gå sönder Det ovannämnda påverkas inte av att det finns mekaniska säkerhetsfunktioner på geväret. Att säkra geväret rubbar inte pekfingerregeln. Säkringen och låset kan få ett mekaniskt fel, vilket är så allvarligt att du ska betrakta risken med sunt förnuft. ”Pekfingret bort från avtryckaren!” är en av vapensäkerhetens fyra hörnstenar. Följ regeln och kräv att också jaktkamraterna ska göra det. I likhet med de övriga tre reglerna finns här ingenting att förhandla om. 1. Vad menas med torrsaltning? a) att du lägger köttbiten i saltlake b) att du täcker köttbiten med salt c) att du injicerar en saltlösning i köttet 2. Vem fastställer målen för älgstammen? a) jordoch skogsbruksministeriet b) naturresursinstitutet c) det regionala viltrådet 3. Hur många taggar brukar råbocken ha på hornen? a) två b) fyra c) sex 4. Vad triggar igång brunsten hos vitsvanshindarna? a) sjunkande temperaturer b) minskande dagsljus c) nattfrost 5. Du har skaffat ett jaktgevär efter den 15 juli 2019. För vilken gevärstyp gäller kravet att intyga att hobbyn är aktiv? a) Halvautomatiska gevär b) Vilket jaktgevär som helst c) Enkelskottare 6. Hur mycket äter älgen per dygn på vintern, räknat i torrvikt? a) 3-5 kg b) 5-15 kg c) 15-25 kg 7. Till de viktigaste målen i förvaltnings­ planen för skogsvildrenen hör att: a) förena delpopulationerna i Suomenselkä och Kajanaland b) koncentrera skogsrensstammen till Suomenselkä c) öka antalet individer med sändarhalsband 8. Vilken sjöfågel är den vanligaste i Tunnhamn? a) sjöorre b) svärta c) knipa 9. Vilken åtgärd vidtar du först om din jaktkamrat får en sjukdomsattack och blir medvetslös? a) försöker väcka honom och kollar att han andas b) ringer efter hjälp (112) c) ger hjärtmassage 10.Fågelinventering med hönshund görs i a) sydvästra skärgården b) på karelska myrar och mossar c) i Lappland Kan du d t här? Jägaren 6/2023 64 Säk rheten framför allt 64_Turvallisuus_ensin_JÄ0623.indd 64 64_Turvallisuus_ensin_JÄ0623.indd 64 27.10.2023 8.35 27.10.2023 8.35
• ÖVRIGT Vitlök! www.anttilanluomutila.fi. Däck: 4x4 för bil och ATV, www.riekko.eu. SÄLJES Värmeisolerade hundkojor, odelade 350 € och tvådelade 460 €. Även värmeaggregat och flikdörrar, 050-5117465, www.koirankoppi.fi. Fina begagnade vapen och tillbehör. 040-5417308, porinase.fi. ERÄTAPIO burkförslutare direkt av tillverkaren. Tfn 040 585 8133, www.eratapio.fi. Tikka M65 magasin, 040 7581 366. Tillbehör för djuruppstoppning och troféer, bla blekmedel och trofésköldar. www.tayttötarvike.fi, 040 964 2611. Asetalvitie.fi, 0500-526008. Vapen, ljuddämpare, patroner, kikarsikten, fästen, delar, vapensmedsarbeten. Specialpris på vissa gevär. Inhemska läderstövlar och landstigningskängor, www.manskankenka.fi, 02 5722 566. Studsare 5,7 Sako, kikarsikte, Haulikko Leijona 12 + skeet & hagel 16 Husq. Kontrollerad, tillstånd, tfn 044-5527 675. PSE deer hunter s3, tfn 040 7343 377. Skogsfastighet i Enontekis. Gammal blandskog med stora träd, c 30 ha. Andel i samfällda skogen Enontekiön Yhteismetsä. Telefon 0500 203 039. Din vapensmed: Asekorjaamo Vantaa. info@aseteam.fi. Pälsberedningstjänster. R Halkola, halkolareijo@gmail.com, tfn 040 527 8219. JAKT Säljakt, seanature.net, 0400-154 600. Jaktsafari (gevär/båge) i Sydafrika. www.seeprasafaris.com. Jaga och fiska i Kanada. Älg, björn, varg, karibo, lax och öring. New Foundland, Ontario, British Columbia, Yukon och Alaska. www.paulpalmu.fi/retkivuosi 2024. Jakt. Tfn 044 0123 629. UTHYRES En stuga i Karesuando i Enontekis / 040 7396 382. Egnahemshus uthyres 120 m2 vid stranden av Enare träsk, 040 875 2368 Mäkinen. HUNDAR Valpar av amerikansk toy fox terrier. 045 630 4345, 045 636 0596, www.toyfox.fi. Valpar av amerikansk foxhound, 4 hanar, chippade, reg, överlåtelsegamla. Tfn 050-3459 957. www.blackpepoon.com, Kouvola, 040 7066 659, släthåriga retrievrar, överlåts 1/2024. Som nya; kombigevär Valmet 12/76 + 12/76/308, S&S drilling 16/70/7x57R + 22 WinMag, hagel Luigi Franchi 12/70 samt tävlingspistoler Walther standard och olympisk, tfn 040 574 4798. Osuma 220 ljuddämpare till 6,5 mm vapen med 5/8”x 24 UNEF gänga, 040 967 6709. Merkel 201E hagelgevär, piporna över-under, som ny, med fabriksintyg. 2200 €, penttikoskivuori@elisanet.fi hundmuggar, puukkoknivar och jaktgåvor, www.helmihelena.fi, tfn 040 128 5775. www.sissos.fi/erikoistarjoukset; restpartier hos importörerna; Zeiss, Derya, Remington, Neverlost, ISSC, Niggeloh. Finfina horntrofésköldar! Älg 15 €, hjort 12 €, rådjur 10 €. 050 561 6493. TILL ER TJÄNST Vapensmedsarbeten med gediget kunnande! YLÖJÄRVEN ASETARVIKE, tfn 040 718 8170. Lägg din plan under vatten och anlägg en våtmark! Våtmarksplanerare Juha.Siekkinen@ kosteikkomaailma.fi, tfn 040 413 9606, Kempele. Jägare ohoj! Vi syr hattar, handskar, västar mm av era beredda skinn. Tfn 050 500 4233, Turkisatelje. Kylrum för vilt och slaktskjul, skräddarsytt för era behov. Servar, reparerar och gör lagstadgade besiktningar på gamla anläggningar. Verksam i hela landet. 0400 733 992, ristopitkanenoy@gmail.com, www.ristopitkanenoy.fi. Valpar av chesapeake bay retriever på ingång! C 17 december. Premierade föräldrar. Stark retrieverinstinkt och apporterar sjöfågel, skogsfågel, mindre och större vilt. Förfrågningar Sonja Rosbäck, 050-3217 408, sonja.rosback@gmail.com. Valpar av finsk spets, 0440 490 777. Hannoveranska viltspårhundar, www.dolnywiatr.fi. Köper en registrerad BEAGLE. Ge ett bud! Tfn 040-5843 751. KONSERVATORER Pasi Ahopelto, 0400 567 078, Soini. Heikki Ahopelto, 0400 249 094, Akaa, www.lehonpaja.net. Eläintoppari, Vanda, Ackas, tfn 040 501 5166. Markku Haapaniemi, m.a.haapaniemo@gmail.com, 0500 360 962, TEUVA. Esa Kemppainen, trofeet.fi, 050 563 0169. Niko Heinonen, Laitila, 040 528 3563. Tom's Taxidermy, Kouvola. 040 736 1609. KÖPES Pälsskinn, R Pentinmäki, Jäpintie 344C, 60800 Ilmajoki, tfn 050 554 6852. Ett parti saltade hjorthudar, R. Pentinmäki, Ilmajoki, tfn 050 5546 852. JÄGAREXAMEN 60 ÅR JUBILEUMSBOKEN UTKOMMER INOM KORT. FÖRHANDSBESTÄLL DITT EGET EX ELLER SOM JULKLAPP! I Finlands viltcentrals nätbutik kauppa.riista.fi eller tfn 09 584 045 60. Pris: 30 euro Jägaren 6/2023 65 JAKT OCH JÄGARE OBS! Tidningen Jägarens försäljning av annonser till Jakt och jägare sköts av tjänsten Eräverkko. Du lämnar in din annons till tidningen Jägaren på adressen www.eraverkko.fi/ilmoitukset och väljer i vilket nummer annonsen ska införas. Tjänsten ger tydliga anvisningar för hur du ska göra och information om tjänsten. Titta in! Under rubriken Jakt och jägare publicerar vi enbart annonser om en spaltbredd (42 mm). Annonsen ska vara minst två och högst tio rader stor. På varje rad ryms det cirka 40 tecken inklusive mellanslag. Under 2024 är priset 25 euro per rad (40 tecken). Annonsen betalas med nätbankskoder när den lämnas in. Tjänsten Eräverkko producerar materialet för tidningen i samma form som kunden har skrivit in det. Redaktionens ansvar för eventuella fel är begränsat till priset för annonsen. Jägaren nummer 1/2024 utkommer den 19 januari. Materialet till detta nummer ska lämnas in på tjänsten Eräverkko senast den 19 december. Observera att radannonserna till spalten Jakt och jägare bara kan lämnas in på Eräverkko. Kontaktuppgifterna till tjänstens kundtjänst finns på adressen www.eraverkko.fi. 65_Eräilmoitukset_JÄ0623.indd 65 65_Eräilmoitukset_JÄ0623.indd 65 27.10.2023 8.36 27.10.2023 8.36
• ÅLÄNDSKA JAKTKORT ÅR 2022-2023 KOMMUN ANTAL JÄGARE (föregående år inom parentes) ANDEL AV ALLA JÄGARE % INVÅNARE (ÅSUB 2022) ANDEL JÄGARE I KOMMUN% KVINNLIGA JÄGARE PER KOMMUN ANDEL KVINNLIGA JÄGARE PER KOMMUN Brändö 105 (110) 2 % 450 23 % 10 9,5 % Eckerö 181 (186) 4 % 939 19 % 24 13,3 % Finström 321 (320) 7 % 2588 12 % 36 11,2 % Föglö 139 (144) 3 % 504 28 % 18 12,9 % Geta 103 (106) 2 % 507 20 % 14 13,6 % Hammarland 242 (238) 6 % 1628 15 % 27 11,2 % Jomala 520 (500) 12 % 5610 9 % 48 9,2 % Kumlinge 101 (102) 2 % 306 33 % 10 9,9 % Kökar 60 (65) 1 % 223 27 % 7 11,7 % Lemland 295 (301) 7 % 2131 14 % 26 8,8 % Lumparland 63 (67) 1 % 360 18 % 5 7,9 % Mariehamn 649 (671) 15 % 11757 6 % 58 8,9 % Saltvik 248 (256) 6 % 1793 14 % 22 8,9 % Sottunga 39 (40) 1 % 111 35 % 2 5,1 % Sund 177 (169) 4 % 1001 18 % 20 11,3 % Vårdö 118 (121) 3 % 451 26 % 24 20,3 % 3361 (3401) 78 % 30359 11 % 351 10 % Icke ålänningar 962 (964) 22 % 39 4,1 % TOTALT 4323 (4365) 100 % 390 9,0 % Jaktkort 2022–2023 Den åländska jägarkåren är fortsättningsvis väldigt stabil. TexT Roger Gustavsson F öregående säsong minskade antalet åländska jägare till 3 361 vilket är 40 färre än året tidigare. Detta betyder att 11 % av den åländska befolkningen löser jaktkort. Glädjande är att trenden med att allt fler tjejer börjar jaga håller i sig, 351 damer löste jaktkort vilket är 1 mer än föregående år. Nu är damernas andel av jägarkåren 10 %. Även gästjägarna fortsätter komma i samma omfattning som tidigare, i år kom 962st. jämfört med 964 jägare året före. Vilket betyder att gästernas antal är tillbaka på samma nivåer som de var före pandemin. Antalet jägare som skriver jägarexamen visar även det på en positiv trend. Fem år i rad har över 70 personer avlagt en godkänd jägarexamen vilket aldrig har hänt tidigare på den här sidan milleniet. Orsaken till detta förutom ett stort jaktligt intresse på Åland, kan säkert finnas i att det nya jägarexamens materialet Avlagd jägarexamen 1999-2022 199 9 200 5 201 1 201 7 200 2 200 8 201 4 202 200 200 6 201 2 201 8 200 3 200 9 201 5 202 1 200 1 200 7 201 3 201 9 200 4 201 201 6 202 2 250 200 150 100 50 Antal prov Godkända Jägaren 6/2023 66 Åland 66-67_Åland_JÄ0623.indd 66 66-67_Åland_JÄ0623.indd 66 27.10.2023 8.37 27.10.2023 8.37
• Inventeringar vintern 2023-2024 Om snöförhållandena tillåter planeras en inventering av älgstammen i vinter. I nventeringen organiseras av jaktvårdsföreningarna enligt tidigare modell och jaktförvaltningen kontaktar föreningarna när det blir aktuellt, men liksom alla år fastställs det exakta datumet med kort varsel varför det är bra att fundera igenom upplägget i god tid. Även om en inventering genomfördes förra vintern är det med beaktande av älgstammens negativa utveckling angeläget att förbättra uppföljningen av stammens storlek, särskilt när de flesta älgvårdsområden valt att helt och hållet avstå från jakt detta år. Där det inte jagas saknas uppskattningar om stammens storlek som vanligtvis baseras på observationer under jakten och dessutom blir det särskilt intressant att få en direkt uppföljning av läget i älgstammen efter ett år med mycket begränsad jakt. Jaktförvaltningen är som vanligt intresserad av rapporter om vildsvin, varg eller lodjur. Kontakta gärna enheten för jaktoch viltvård om du observerar spår eller gör andra iakttagelser av dessa arter så vi får möjlighet att dokumentera förekomsten. ROBIN JUSLIN som kom 2018 har gjort studierna intressantare. Under de här 5 åren med det nya jägarexamensmaterialet har även några jaktvårdsföreningar varit väldigt aktiva med att hålla jägarexamenkurser vilket skapat goda möjligheter för nya jägare att få en bra start på jägarbanan. Landskapsregeringen har även tagit fram en nytt digitalt skolningsmaterial som står till jaktvårdsföreningarnas förfogande vilket förstås både underlättar och moderniserar kurserna. Ännu mera glädjande är att vad gäller kvinnor så har de senaste fem åren 159 kvinnor klarat jägarexamen vilket gör att deras andel av nyutexaminerade jägare uppgår till 37 %. H AN N U HU TT U Åland Nr. 6/2023 72. årgången Jägaren är Finlands viltcentrals upplysningsblad, som sänds till alla som erlagt jaktvårdsavgift. Upplaga ca 18 500. Jägaren utkommer sex gånger i året, nästa gång 19.1.2024. Tidningen svarar inte för texter och bilder som sänts till redaktionen utan avtal därom. Redaktionens adress Jägaren, Finlands viltcentral, Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors, E-post: förnamn.efternamn@riista.fi Redaktion Ansvarig chefredaktör: Jari Varjo Chefredaktör: Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Redaktionssekreterare: Tero Kuitunen, tfn 029 431 2122 Layout: Markku Pakarinen (Aste Helsinki Oy) Översättning: Berndt Zilliacus Redaktionsråd Johanna Hellman, Tero Kuitunen, Marko Mikkola, Markku Pakarinen, Mirja Rantala, Mikko Sirkiä, Marko Svensberg, Jouni Tanskanen och Petri Vartiainen. Annonser Radannonser till spalten Jakt och Jägare: www.eraverkko.fi/ilmoitukset Övriga annonsärenden: Tero Kuitunen, tfn. 029 431 2122 och Mikko Sirkiä, tfn 029 431 2109 Tryckeri: Hansaprint 2023/Jag23_06 Pärmfoto: Getty Images ISSN-L 0047-6986 ISSN 0047-6986 ISSN 2323-1475 Medlem i Tidningarnas Förbund Jägarregistret PB 22, 00331 Helsingfors, tfn 029 431 2002 metsastajarekisteri@riista.fi Sompiovägen 1, 00730 Helsingfors Kundservice och rådgivning Tfn 029 431 2001, vardagar kl. 9–15, asiakaspalvelu@riista.fi Jaktkortsärenden och adressändringar Oma riista -helpdesk Tfn 029 431 2111 vardagar kl. 12 – 16 oma@riista.fi Licensförvaltning lupahallinto.kirjaamo@riista.fi Registratorskontor kirjaamo@riista.fi Regionernas adresser www.riista.fi Butik och beställningar Tfn 09 5840 4500 kauppa@riista.fi kauppa.riista.fi 67 Jägaren 6/2023 66-67_Åland_JÄ0623.indd 67 66-67_Åland_JÄ0623.indd 67 27.10.2023 8.37 27.10.2023 8.37
• H u o m io p a ik a lli se t m ä ä rä yk se t kä yt tä e ss ä si p im e ä n n ä kö la it te ita . © 20 23 www.liemke.com HÄMÄRÄ ON KÄSILLÄ! Pienikokoinen ja tehokas – Keiler-lämpökameroiden kanssa olet valmis hämärän haasteisiin. Liemken korkeatasoisesta lämpökameravalikoimasta löytyvät sekä monikäyttöettä erikoiskäyttölaitteet. -VALIKOIMA KEILER KEILER 25.1 Yleislaite kyttäysjahtiin 25 m objektiivilla ja 18,5 metrin näkökentällä yli 100 metriin. Svh. 2 590,00 € Kytikselle 1.250 m KEILER 2 Pitkän matkan erikoislaite 50 mm objektiivilla ja 15,4 metrin näkökentällä yli 100 metriin. Svh. 4 150,00 € Pitkälle matkalle 2.500 m KEILER 1 Laadukas monikäyttölaite vaihtelevaan maastoon 35 mm objektiivilla ja 22 metrin näkökentällä yli 100 metriin. Svh. 3 850,00 € Yleiskäyttöön 1.750 m UUTUUS Kysy kauppiaaltamme: www.nordis.fi/jalleenmyyjat 68_Takakansi_JÄ0623.indd 68 68_Takakansi_JÄ0623.indd 68 27.10.2023 8.15 27.10.2023 8.15