Vapepa-info sve/2019 - Lehtiluukku.fi

Frivilliga räddningstjänsten – ett nätverk av hjälpare VAPEPAinfo 2019
2 VAPEPAinfo JO O N A S BR AN DT Ledare .................................................................... 3 Tufft men givande arbete inom psykiska första hjälpen Psykiska första hjälpen behövs vid både olyckor och efterspaningar ..................................................................4 Frivilliga räddningstjänsten i siffror Nätverkets arbete i bilder och siffror .............................6 Försvunnen i en byggnad Vid efterspaning i byggnader är mörkret endast en av de utmaningar som efterspanaren möter .....................8 Alla möjliga typer av uppdrag I hurdana uppdrag arbetar frivilliga inom Frivilliga rädd ningstjänstens larmgrupper? ...........................................11 En hobby som belönar Suvi Pyyvaara vill vara en gruppledare som man kan fråga vad som helst av .....................................................12 Obemannade flygfartyg till efterspanarens hjälp Fjärrstyrda luftfartyg tar oss dit benen inte bär...........15 Frivilliga En dykare och en sjöräddare berättar sina historier ....16 Vad packar efterspanaren ner i sin ryggsäck? Vad packar de frivilliga ner i sina ryggsäckar när de ska ut på efterspaning? ............................................. 18 TO N I R A S IN K A N G A S Frivilliga räddningstjänsten VERKSAMHETEN • är frivillig • stöder myndigheterna • organiserad • utbildad medborgarverksamhet – ETT NÄTVERK AV HJÄLPARE SAMLAR frivilligorganisationer inom olika områden BISTÅR myndigheterna i stöduppgifter till räddningsarbetet DE VANLIGASTE uppgifterna är att söka personer som försvunnit och ge första omsorgen efter bränder VERKSAM HETEN samordnas av Finlands Röda Kors IDÉN: Varje förening erbjuder sitt eget kunnande, sina frivilliga och sin utrustning till stöd för myndigheterna i nödsituationer. Organisationerna övar samarbete regelbundet. Vapepa-info 2019 UTGIVARE Finlands Röda Kors, Fabriksgatan 1 a, 00140 Helsingfors REDAKTION Ossi Seppälä DESIGN OCH LAYOUT Graafinen suunnittelu Gomedia Oy OMSLAGSBILD Joonas Brandt ÖVERSÄTTNING Grano TRYCK Takomo Tuotanto Oy ISSN 1456-2553 INNEHÅLL
VAPEPAinfo 3 LEDARE F rivilliga räddningstjänstens nätverk, som består av över 50 organisationer och samarbetsaktörer och som sam ordnas av Finlands Röda Kors, bistår myndigheten nästan varje dag på året. I Frivilliga räddningstjänstens, eller Vapepas, larmgrupper finns nästan 10 000 utbildade och kunniga frivilliga, redo att hjälpa till i olika räddningssituationer. Det finns ett ökande behov av detta stöd. Vid sidan av den organiserade verksam heten organiserar sig människor som är villiga att hjälpa även via sociala medier. Samtidigt sägs det att organiserad frivil ligverksamhet och långvarigt engagemang är på nedgång. Effektiv hjälp Frivilliga räddningstjänsten har redan i över 50 års tid fung erat som en organiserad och effektiv medborgarverksam het mellan myndigheterna och privata hjälpare. Via Frivilliga räddningstjänsten får myndigheten stöd av utbildade och självledande frivilliga. Vid sidan av de frivilliga i larmgrup perna som Frivilliga räddningstjänsten har utbildat anlitar man även andra människor som erbjuder sin hjälp i rädd ningssituationer. Efter en snabbutbildning inkluderas de i Frivilliga räddningstjänsten organisation, varvid myndighe ten inte behöver offra resurser på att handleda människor. Det finns dock ofta begränsningar för om det är möjligt att ta emot och utnyttja dessa spontana frivilliga. Det är såle des fortsättningsvis mycket viktigt att vi får med och kan utbilda nya frivilliga för larmgrupperna. En verksamhet som lever med sin tid För Frivilliga räddningstjänstens framtid har dess med lemsorganisationer en nyckelroll. Frågan är om Frivilliga räddnings tjänstens verksamhet även fram över kommer att vara en erkänd och synlig del av medlemsorganisation ernas verksamhet? Att aktivera orga nisationerna när det gäller Frivilliga rädd ningstjänstens verksamhet har varit i fokus under några år, men här finns ännu mycket att göra. Verksamheten måste vara intressant och aktuell. I den här tidningens artiklar berättar vi till exempel hur drönarna har fåtts med i efterspaningarna och andra räddningssi tuationer som en del av den frivilliga flygräddningsverk samhet som Finlands flygräddningssällskap samordnar. Det finns fler olika typer av utbildningar och övningar inom Fri villiga räddningstjänsten än tidigare. Även webbtjänsterna och utbildningssystemet utvecklas och förbättras. Blicken framåt Vi står som bäst inför nya frågor när vi upprättar vår verk samhetsstrategi, som sträcker sig till år 2030. Hur vill vi att vårt organisationsnätverk, som kanaliserar denna organiserade och effektiva medborgarverksamhet till stöd för myndigheterna, ska se ut om tio år? Det finns som sagt ett behov av verksamheten, och att bibehålla den på nuvarande nivå är en utmaning i den föränderliga verk samhetsmiljö som vi befinner oss i. Arsi Veikkolainen, Beredskapskoordinator Finlands Röda Kors Ett nätverk som har betydelse Det finns fler olika typer av utbildningar och övningar inom Frivilliga räddnings tjänsten än tidigare. JO O N A S B R A N D T
4 VAPEPAinfo N är det sker en olycka upprör det både de inblandade och deras anhöriga. Räddningspersonalen kan koncentrera sig på sina grundläggande uppgifter, när de frivilliga inom psy kiska första hjälpen stödjer dem som är upprörda över händelsen. Anja Tunturi har arbetat som frivillig inom psykiska första hjäl pen i Norra Satakunta i tiotals år redan. Att hon började arbeta som frivillig inom psykiskt stöd har hon sin far att tacka för. – Pappa var kommunens brandchef och jag var med i Finlands Röda Kors första hjälpengrupp. Pappa bad mig att följa med på räddningsuppdrag för att ta hand om husets invånare, så att det inte behövdes brandmän till att hjälpa dem, berättar Tunturi. Då på 1970 och 1980talen kände man nästan inte alls till arbe tet inom psykiskt stöd. Medvetenheten var dålig ännu när Tunturis arbetskamrat dog i samband med ett rån i början av 1990talet. – Vi fick någon form av stöd, men man begick även misstag. Vid ungefär samma tid inträffade det många olyckor och självmord bland unga i våra trakter. Vi bad hälsocentralens psykolog om hjälp, men även hen upplevde att hen inte hade kompetens för att hjälpa. I FRK:s Satakuntadistrikt grundades grupper för psykisk första hjälp år 2010. Grupperna har jour och samarbetar med myndighe terna. De har årligen ca 5–6 uppdrag. Ofta kallar socialjouren till uppdragen, ibland polisen eller räddningspersonalen. Vanligtvis gäller uppdragen olyckor och plötsliga dödsfall. Det hjälpande paret åker till platsen genast eller vid avtalad tidpunkt. Psykiska första hjälpen behövs vid både olyckor och efterspaningar. Den erfarna frivilliga Anja Tunturi har hjälpt till i många allvarliga situationer. TEXT ELINA TEERIJOKI TEXT JUSSI PARTANEN TUFFT MEN GIVANDE ARBETE INOM PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN Enligt Anja Tunturi lär man sig något nytt av varje hjälpuppdrag.
Stora öron och liten mun lämpliga för en hjälpare I larmgruppen för psykisk första hjälp i Föreningen för Mental Hälsa i Kouvola finns det 13 aktiva frivilliga. Ulla-Maija Tukiainen är en av dem. Tukiainen berättar att Föreningen för Mental Hälsa utbildar sina frivilliga med hjälp av en kurs för stödpersoner där det går att specialisera sig på till exem pel psykiska första hjälpen. De som går med i larmgruppen för psykiska första hjälpen får sedan en introduktion till Frivilliga räddningstjänstens verksam het. Vid larmuppdrag får nybörjaren en erfaren frivillig som partner. En del av de frivilliga från Föreningen för Mental Hälsa som verkar inom Fri villiga räddningstjänsten är yrkesverk samma inom mentalvården, men vem som helst som är balanserad och villig att hjälpa klarar uppgiften. Upplevda och bearbetade livskriser kan ge styrka. Att kunna lyssna är en viktig färdighet. – En hjälpare behöver ha stora öron och liten mun, sammanfattar Tukiainen. Larmuppdragen omfattas av tystnads plikt. Genomgång av situationerna görs i huvudsak i den egna gruppen med hjälp av egna handledare. Vid behov får man hjälp med hanteringen via en vik tig samarbetspartner, beredskapsche fen för FRK:s distrikt i Sydöstra Finland. Frivilligarbetet inom psykiska första hjälpen har lärt Tukiainen mycket om att bemöta människor och om samhäl let. Förutom i larmuppdrag och möten deltar gruppmedlemmarna även aktivt i Frivilliga räddningstjänstens utbild ningar och övningar samt i evenemang inom Kouvola stads krisnätverk. – Om man har vilja att hjälpa öppnar frivilligarbetet en helt ny värld. Jag har lärt mig enormt mycket och fått vän ner och bekanta inom Frivilliga rädd ningstjänsten. VAPEPAinfo 5 – Vanligen hinner vi i lugn och ro fundera på vem som ska ta upp draget och väljer de mest lämpliga. I regel väljer vi hjälpare som inte känner de som blir hjälpta sedan tidigare, berättar Tunturi. Även en erfaren är nervös När de är på väg på ett uppdrag har hjälparna känselspröten ute. I situ ationen agerar vi enligt vad den som blir hjälpt önskar. Den som blir hjälpt kan genast komma fram och krama en hårt, och det är tillåtet. – Varje gång man är på väg på ett uppdrag är man nervös. Jag fun derar på vad jag borde säga, fast jag mycket väl vet att jag inte behö ver säga någonting alls. Ibland pratar de som blir hjälpta mycket och hjälparen lyssnar. Många känner sig skyldiga och ställer frågor som det inte finns något svar på. Andra är tysta, och då kan hjälparen fråga om små saker: är du törstig, fryser du, vill du prata? Om vi befinner oss hemma hos de som blir hjälpta, kan det vara nödvändigt att till exempel se till att familjens barn får mat. Hjälparna är oftast på plats i 2–3 timmar. Ibland kommer de föl jande dag igen på begäran, men senast efter två dygn övergår hjäl pansvaret på till exempel socialjouren eller familjerådgivningen. – Vi ser alltid till att följande aktör har information om situatio nen och att den som blir hjälpt inte lämnas åt sitt öde. Situationerna är inte lätta för hjälparna heller. Man orkar när man märker att det man gör är till nytta. Av varje uppdrag lär man även sig själv något. I dag är Tunturi även utbildare inom psykiskt stöd. Ibland är uppdragen dramatiska. Hos Tunturi har till exempel skol skjutningen i Kauhajoki, där hon var med och ordnade hjälporgani sationen, etsat sig fast i minnet. Även flygolyckan i Jämijärvi som inträffade i hemtrakterna var ett stort uppdrag. – En av de överlevande i Jämijärvi frågade mig hur jag kan hålla på med något så här tungt. Kanske det finns något masochistiskt i det också, säger Tunturi och skrattar. I Satakuntadistriktet finns det riktlinjer som säger att de som vill gå med i gruppen ska gå FRK:s grundkurs i psykiskt stöd. Även hjäl parens eget huvud måste vara i skick: man får inte vara inne i någon livskris eller lida av någon allvarlig sjukdom. Hjälparna inom psykiskt stöd deltar i Frivilliga räddningstjänstens efterspaningsuppdrag, bland annat som stöd för de anhöriga till den som efterspanas. Efterspaningar är i princip alltid spännande, men i synnerhet efterspaningar som slutar med att den som eftersöks hit tas död eller situationer som förblir olösta väcker starka känslor. Man sköter även om hjälparnas välbefinnande. – Vi går alltid igenom uppdragen i efterhand och får vid behov arbetshandledning via distriktet, berättar Tunturi. Vi ser alltid till att följande aktör har information om situationen.
6 VAPEPAinfo FRIVILLIGA RÄDDNINGSTJÄNSTEN I SIFFROR Av de frivilliga är 46 procent kvinnor och 54 procent män. Finlands Röda Kors 414 grupper Finlands Jägarförbund 90 grupper Orienteringsförbundet 50 grupper FLEST LARMGRUPPER Finlands Sjöräddningssällskap 2018: Finlands Flygräddningssällskap 2018: 37 LARM OM EFTERSPANING MED FLYG 42 FLYGTIMMAR FÖRSTA EFTERSPANINGEN Visste du att organiseringen av Frivilliga räddningstjänsten Vapepa inleddes efter tragiska händelser i maj 1963? Då slutade efterspaningarna efter en femårig flicka i Muonio på ett tragiskt sätt, när flickan hittades avliden efter att ha varit försvunnen i 13 dagar. Från det har verksamheten utvecklats i rasande fart och Frivilliga räddningstjänsten har under årens lopp deltagit i uppskattningsvis över tiotusen efterspaningar. 1948 RÄDDNINGSOCH HJÄLPINSATSER 3776 PERSONER HAR FÅTT HJÄLP 46 PERSONER HAR RÄDDATS ANSVARADE FÖR 25–30 % AV ALLA RÄDDNINGSINSATSER TILL SJÖSS JO O N A S B R A N D T De statistiska uppgifterna för Frivilliga räddningstjänsten sammanställdes i april 2019 av uppgifter ur larmsystemet OHTO och från medlemsorganisationerna. 54 % 46 %
VAPEPAinfo 7 FRIVILLIGA RÄDDNINGSTJÄNSTEN I SIFFROR Allmänna räddningstjänsten år 2018: Efterspaningar efter försvunna personer i genomsnitt varannan dag . Första omsorgen i genomsnitt två gånger i veckan. Total 450 larm. 4 502 människor har fått hjälp. 391 utbildnings och informationstillfällen inom nätverket. FRIVILLIGA SOM KAN KALLAS IN EFTER REGION (Larmsystemet OHTO) Södra Karelen 276 Södra Savolax 337 Norra Savolax 380 Kymmenedalen 335 Mellersta Finland 648 Lappland 1055 Tavastland 972 Egentliga Finland 893 Nyland 702 Pohjanmaa 1322 Österbotten 185 Satakunta 671 Norra Österbotten och Kajanaland 751 Norra Karelen 344 Via Frivilliga räddnings tjänsten får myndigheten stöd av utbildade och självledande frivilliga. JO O N A S B R A N D T Åland 13
FÖRSVUNNEN I EN BYGGNAD När en myndighet kallar på hjälp av Frivilliga räddningstjänsten för efterspaning i byggnader vet Matti Kutilainen hur man letar efter den försvunna. TEXT OSSI SEPPÄLÄ BILDER TONI RASINKANGAS, HÄMEEN SANOMAT E tt överraskande elavbrott inträffar och blir långvarigt. På grund av storm kan både stora offentliga byggnader, lager och privata affärslokaler mörk läggas. Då måste alla människor som har blivit kvar i byggnaden fås ut på ett säkert och systematiskt sätt. – I en sådan situation fungerar inte nödvändigtvis telefontrafiken, och det finns skäl att anta att det i byggnaden finns människor som inte själva hittar ut däri från. Händelserna utvecklar sig snabbt och det kan komma fram att det plötsligt saknas flera personer. Så beskriver Vapepachefen Martti Kutilainen från FRK:s första hjälpen och beredskapsgrupp i Hauho i Tavastehus det eventuella utgångs läget vid efterspaning i byggnader. Efterspaning i olika situationer Efterspaning i byggnader begränsar sig inte enbart till lokaler som har mörklagts på grund av elavbrott och människor som har fångats i byggnaderna. Det är även vanligt att en myndighet ber Frivilliga räddningstjänsten om hjälp med efterspa ningar på olika inrättningar. – De fastigheter som ska genomsökas i de här fallen är ofta sjukhus, stora äldre boenden eller offentliga byggnader, där det finns många nödutgångar och utgångar. Efterspaningarna gäller ofta människor med minnesstörningar. En del av de som efterspanas kan även vara på flykt och vill inte bli hittade, berättar Kutilainen. Färdigheterna i efterspaning i byggnader är till nytta även vid efterspaning i terräng. Kutilainen påminner om att man vid efterspaningar kan hamna till exem pel i ouppvärmda ladugårdar, som genomsöks med tillstånd av myndigheterna. Hjälp med allt från efterspaning till proviantering När Frivilliga räddningstjänstens larmgrupp kallas till en plats för att bistå myn digheterna kan själva genomsökningen av byggnaden vara endast en del av den hjälp som ska ges. – I uppgifterna kan det även ingå förutom omedelbar första hjälp, även första omsorg och psykisk första hjälp. Beroende på situationen ordnar vi även provi antering och tillfälliga samlingspunkter. Vid elavbrott kan det finnas behov av nöd bostäder. I synnerhet om situationen ser ut att bli långvarig eller om det är kallt måste de evakuerade människorna snabbt fås in i värmen. Uppmärksam framfart Vid efterspaning i byggnader framskrider man systematiskt, så att hela det område som ska genomsökas blir noggrant genomsökt. I praktiken betyder det att efter spanarna framskrider våning för våning i spaningskedjor. – I efterspaningen rör vi oss så på ett sådant sätt att ingen kan ta sig förbi oss eller ingenting lämnar bakom oss utan att vi märker det. När man letar efter en person på flykt utesluts platser, så att personen inte kan förflytta sig eller får möjlighet att leka kurragömma med efterspanarna. 8 VAPEPAinfo En tränad räddningshund kan användas som hjälp vid efterspaningar både i terräng och i byggnader.
VAPEPAinfo 9
10 VAPEPAinfo Att röra sig i mörker sätter sin egen prägel på efterspaningen. För Vapepa-chefen Martti Kutilainen är det mest belönande i frivilligarbetet att hjälpa människor. I verkliga situationer kan vi placera ut vakter i det område som vi lämnar bakom oss, om det i den byggnad som genomsöks finns möjligheter att gå tillbaka. När det gäller antalet personer ställer detta ytterligare krav på efterspaningen. – Det behövs tiotals efterspanare, för att vi ska kunna genom söka ett större område ordentligt. Vid en efterspaning i ett cen tralsjukhus var vi över ett trettiotal, berättar Kutilainen. Mörkret endast en av utmaningarna I efterspaningar kan vi få en mall av räddningsplanen och husspe cifika ritningar som hjälp eller vakter som känner till fastigheten som guider. Så är det emellertid inte alltid. Förutom att fokusera på att utföra uppdraget måste man även fästa uppmärksamhet vid sin egen säkerhet. En som ger hjälp får inte förvandlas till den som behöver hjälp. – Att röra sig i mörker sätter sin egen prägel på efterspaningen. Belysningen och den egna skyddsutrustningen med början från hjäl men måste vara välgenomtänkta. I synnerhet industrifastigheter har i sig många farliga ställen, med allt från trapphus till schakt. Enligt Kutilainen är några av de besvärligaste ställena utrymmen, där människor i allmänhet inte rör sig och där det finns många göm ställen. I sådana fall kräver efterspaningen tid, och det går inte att undvika överraskningar. – Till exempel sjukhusens tunnelgångar med sina transportvagnar eller olika typer av lagerbyggnader är några sådana platser som jag kommer att tänka på. Ofta upptäcker man plötsligt att det är möjligt att ta sig direkt från något ställe till ett annat utan att någon märker det. Man blir riktigt överraskad över hur svårt det är att söka på ett sådant sätt att den som man söker efter säkert inte förblir gömd. Viljan att hjälpa viktigast Kutilainen själv gick med i Frivilliga räddningstjänstens verksamhet redan år 1981. – Vid en slutövning på en första hjälpenkurs var patienterna från Frivilliga räddningstjänsten och de lockade mig att komma med, minns han. Att vara med i Frivilliga räddningstjänsten har varit en gemen sam hobby för honom och hans fru. Även om man utifrån Kutilai nens berättelser snarare skulle kunna tala om en gemensam livs stil, så engagerade är de i verksamheten. – Det spelar ingen roll vem som har jour, vi far ändå tillsammans, säger Kutilainen och skrattar. Båda makarna intygar att det mest belönande med frivilligarbe tet är att hjälpa människor och vetskapen om att man i alla fall har gjort sitt bästa. Även de andra frivilliga i gruppen får beröm och dem träffar de regelbundet över en kopp kaffe. Till de som är intres serade av verksamheten i larmgrupperna har Kutilainen ett tydligt budskap. – Det finns saker att göra för alla enligt vars och ens egen för måga och vilja. Man behöver inte vara i toppform eller en strålande orienterare. På ledningsplatsen behövs både sekreterare och smör gåsfixare. Det viktigaste är viljan att hjälpa. Räddningshunden hittar det som människan inte ser Även räddningshundar används som hjälp vid efterspaningar i bygg nader. För tillfället finns det över 100 skolade räddningshundar i Räddningshundförbundets 44 larmgrupper. År 2018 ordnade dess föreningar totalt 4 042 regelbundna veckoövningar. Sett till anta let timmar innebar detta över 12 000 timmars träning. – Dessa grupper tränar enbart för efterspaning av försvunna personer och är specialiserade på det. Vår beredskap att hjälpa är verkligen god, men vi försöker ändå hela tiden utveckla den. För tillfället är vårt mål att utöka antalet räddningshundar, säger verk samhetsledaren för Finlands Räddningshundförbund Mika Soininen. En räddningshund som behärskar de grundläggande sakerna kan användas både i terräng och i byggnader. Även om olika galler och hala ytor som kan finnas i industribyggnader kan vara krävande för en hund. Målet är ändå detsamma. – I sökandet hittar hunden det som människan inte ser. Det är alltid viktigt att träna, eftersom lukterna rör sig på ett annat sätt i byggnader än i terrängen.
VAPEPAinfo 11 ALLA MÖJLIGA TYPER AV UPPDRAG Som utbildad frivillig inom Frivilliga räddningstjänsten får du möjlighet att hjälpa i olika typer av uppgifter och situationer. Nedan följer några exempel på frivilliga inom Vapepaorganisationernas larmgrupper. Mer information och fler berättelser om de frivilliga hittar du på vår webbplats på adressen www.vapepa.fi/sv. TRAFIKLEDARE Ny organisation inom Frivilliga räddningstjänsten Rädda Barnen strävar i sin verksamhet efter att skydda barn och beakta deras specialbehov i olika typer av krissituatio ner. Organisationen anslöt sig till Frivil liga räddningstjänstens nätverk, för att barnens behov ska bli beaktade på ett mer övergripande sätt i krissituationer. Som bäst kartlägger man möjligheterna för deltagande i verksamheten. – Hos oss innebär beredskapsarbetet att vi är beredda att bistå myndigheterna i de kris och störningssituationer som drabbar barn och familjer i Finland, berät tar Eveliina Viitanen från Rädda Barnens centralbyrå i Helsingfors. – Vid till exempel efterspaningar i terräng är det viktigt att ha förståelse för hur man bemöter och beaktar barn samt för hur barn beter sig under avvikande omständigheter. Vi håller som bäst på att utarbeta utbildningen Lapsen kohtaami nen kriiseissä (Att bemöta barn i kriser), som ger beredskap att bemöta barn i överraskande situationer, fortsätter psy kolog Jenni Häikiö som arbetar inom orga nisationen. När det år 2015 kom många asylsökande till Finland införde organisationen den internationella verksamheten med barn vänliga utrymmen (Lapsiystävällinen tila) först på polisstationen i Böle och sedan på mottagningscentralerna. – Vi delade ut varma kläder och lekte med barnen när föräldrarna uträttade ären den. För familjerna betyder det mycket att det finns någon som ler, behandlar dem vänligt och frågar hur de mår, beto nar Viitanen. www.pelastakaalapset.fi/sv PROVIANTÖR FRIVILLIG INOM FÖRSTA OMSORGEN INFORMATÖR OLJEBEKÄMPNING EFTERSPANARE I TERRÄNG B IL D E R JO O N A S B R A N D T
12 VAPEPAinfo En gemensam respekt för arbetet ger fin sammanhållning, tror Suvi Pyyvaara.
VAPEPAinfo 13 S uvi Pyyvaaras familj flyttade till Teisko i Tammerfors när hon var sju år gammal. Bland barnen i hennes ålder var det många som var med i scouterna, och därför kändes det naturligt att själv gå med. – I scoutkåren hade vi en ledare som var aktiv inom Frivilliga räddningstjänsten och som ordnade en efterspaningskurs för oss år 2013. Så vi gick alla med i larmgruppen och fick genast delta i verksamheten, berättar exscouten om sin första kontakt med Fri villiga räddningstjänsten. Aktivera den egna larmgruppen Verksamheten i larmgruppen inom Tammerforsregionens scouter var tidigare närmast nominell. Medlem marna var redo, men det saknades aktivitet i verksamheten. I slutet av 2018 bestämde sig Pyyvaara för att ta på sig ansvaret för verksamheten – och en ny larmgrupp. – Jag ville utveckla verksamheten och i det lokala utskottet sade man bara att det gick bra att jag tog på mig ansvaret för larmgruppen. Nog hjälper vi dig om det behövs. Efter det utvecklade sig allt i rask takt. Från den första tiden kommer jag särskilt ihåg kontakterna med Finlands Röda Kors distriktsbyrå i Tavastland. – Allt ordnades på allra bästa sätt. De frågade genast vilka mate rial jag behövde och när jag ville hämta dem. De erbjöd även saker som jag själv inte ens förstod att fråga efter. Det fina bemötandet kändes riktigt bra, minns Pyyvaara. Ansvar och öppenhet Larmgruppens ledare har ett stort ansvar för sin grupp. Informa tionen måste nå ut till medlemmarna och människorna måste hål las uppdaterade om kommande evenemang. Förutom grundläg gande saker måste vi även erbjuda stöd och trygghet, om situatio nen kräver det. EN HOBBY SOM BELÖNAR Suvi Pyyvaara startade verksamheten för larmgruppen inom Tammerfors scoutkår. För sin egen grupp vill hon vara en person som man kan prata om vad som helst med. TEXT OSSI SEPPÄLÄ BILDER RAMI MARJAMÄKI Det fina bemötandet kändes riktigt bra.
14 VAPEPAinfo – Det är på mitt ansvar att vara den per son som man kan komma och prata med för att gå igenom händelser och känslor om man vill. Jag vill vara en sådan gruppledare som man får fråga vad man vill. Om jag inte vet, så tar jag åtminstone reda på, betonar Pyy vaara. En bra gruppledare ska enligt Pyyvaara vara systematisk, eftersom man måste hänga med i alla lägen. Även ett visst mått av akti vitet och lyhördhet inför den egna gruppen behövs. – Jag är en sådan person som märker om det är något som inte står rätt till med grupp medlemmarna och genast för saken vidare. Det är viktigt att kunna ställa även korkade frågor. Det underlättar saker och ting betyd ligt om man är öppen och kommer överens med olika slags människor. Respekt skapar sammanhållning Pyyvaara berättar att det aldrig har hänt att det inte skulle ha varit roligt att åka på ett uppdrag. Tvärtom. En gemensam respekt för arbetet skapar fin sammanhållning. – Alla tas varmt emot på uppdragsplat sen och allas tid är lika viktig. Det är fint att det inte spelar någon roll vilken bakgrund, vilket yrke eller vilka färdigheter man har. Vars och ens timme är en timme. Gemensamma stunder belönar Vanligtvis kan man vara lugn och nöjd när man kommer hem från en efterspaning, oavsett vad den gett för resultat. – När man har satt tid på uppdraget, och allt som har kunnat göras har blivit gjort känns det alltid värt besväret. – Jag kommer särskilt ihåg en lång efterspaning i terräng som sist och slutligen pågick i över fjorton timmar. Då fick man vara rätt så stolt över sina medlemmar. Gänget gick på gränsen till vad de klarar av och gav allt de hade. Det var en fin känsla att se att sam arbetet fungerar i verkliga situationer och att alla var engagerade i efterspaningen, fortsätter hon. Det är även inspirerande att se folk aktivera sig och att få respons. – En tidigare gruppledare sade att det är roligt att du har gjort det här. Sådana kommentarer får en att orka och fortsätta vara entusiastisk. Vid varje larm lär man sig något nytt Pyyvaara berättar att hon, förutom att ha lärt känna människor, även har lärt sig mycket nya saker och färdigheter genom frivilligar betet. Detta eftersom varje larm är unikt. – Dessutom har jag fått riktigt goda vänner. Det här är också på det sättet en bra hobby, att man får se människor – på lednings platsen tänker man hur roligt det är när olika bekanta är på plats. Man träffar många olika slags människor och lär sig av aktiva från olika organisationer och med olika bakgrund. I framtiden skulle Pyyvaara vilja utöka antalet medlemmar i larm gruppen. Men det får dock inte vara till nackdel för de som redan är med. – Jag vill att vi även i fortsättningen har en högkvalitativ och fung erande grupp. Medlemmarna måste må bra och fritidsintresset måste på alla sätt kännas roligt. Det skulle också vara roligt att starta egen övningsverksamhet, nästan lovar gruppledaren redan. Alla tas varmt emot på upp dragsplatsen och allas tid är lika viktig. I framtiden skulle Suvi Pyyvaara även vilja ordna egen övningsverksamhet.
VAPEPAinfo 15 O bemannad flygfart är på uppgång både ute i världen och i Finland. Ofta hör man talas om drönare. För offi ciellt bruk har dock termen RPA ( Remotely Piloted Aircraft, ett fjärrstyrt luftfartyg) eta blerat sig, när det gäller anordningar som flyger själva. När man sedan lägger till fly garen och alla andra saker får man ett RPAS (Remotely Piloted Aircraft System, ett fjärr styrt luftfartygssystem). Vid efterspaningar utgör RPASlarmgrup pen en av de enheter som genomsöker ett område. I ett RPASteam fokuserar flyga ren på att styra farkosten och följa med bilden i realtid. Utkiken i sin tur övervakar farkosten och luftrummet. Anordningen i sig själv kan vara av helikoptertyp eller ha fasta vingar. Som sensorer eller avkännings anordningar fungerar i huvudsak olika typer av kameror. Dit benen inte bär Finlands Flygräddningssällskap, som samord nar den frivilliga flygräddningsverksamheten i Finland, förmedlar obemannad luftfart för efterspanings och övervakningsflygningar. – Efterspaningsflygningarna är nummer ett av dessa. Det kommer flest förfrågningar om sådana och det är dem vi fokuserar på. Det efterfrågas även information om över svämningar, oljeutsläpp och stormskador samt uppdateringar av situationsbilden, men i relativt liten utsträckning, säger bered skapschefen för Finlands Flygräddningssäll skap Arto Kupiainen. Med hjälp av ett luftfartyg kan man kont rollera det område som ska genomsökas rakt uppifrån. På det sättet kan man titta på relativt stora områden och undersöka på andra sätt svårtillgänglig terräng. Exempel på sådan terräng är avverkningsområden, mjuka mossar och vassdungar. – Vi kan flyga lågt och då ser vi ner till trädrötterna. Drönaren kan även stanna på ett ställe, där man misstänker att objektet befinner sig, förklarar Kupiainen. Förflyttning från en plats till en annan Ett efterspaningsområde för ett bemannat flygplan är vanligtvis cirka fem gånger fem kilometer. Med en RPAanordning är områ det en cirkel med en radie på 500 meter från styrningsplatsen. – Det kan hända att fjärrstyrningsplat sen finns i utkanten av det området som ska genomsökas. Om ett större område ska genomsökas måste man byta ställe. Då gran skar man ett område, landar drönaren och förflyttar sig till ett nytt ställe. – En del tror att vi bara kommer till plat sen, installerar batterierna och börjar flyga. Men det har ingenting att göra med vårt arbete, säger Kupiainen och ler. Kvalificerad verksamhet Enligt dagens praxis samordnas all luftfart sverksamhet som sker inom Frivilliga rädd ningstjänsten av Finlands Flygräddningssäll skap. Vid sidan av bemannad luftfart och obemannad luftfart ingår även motordriven skärmflygning, eller MOVA, i verksamheten. Larmgrupperna fungerar på samma sätt som på marken – med hjälp av utbildade frivil liga. – För tillfället har vi fem RPASlarmgrup per. Tanken är att utöka antalet, så att grup pernas räckvidd till slut täcker hela Finland, säger Kupiainen. Utbildningen till RPApilot och utkik sker via Flygräddningssällskapets uppgiftsspeci fika utbildning. – En fjärrpilot ska vara myndig, finsk med borgare och kunna flyga en drönare som han eller hon redan äger. – Efter att personen har genomgått en teoridel, som genomförs på nätet, och ett prov omvandlas teorin till praktik vid ett land och flygutbildningsevenemang. Om allt går bra föreslår larmgruppens ledare att personen är kvalificerad, och han eller hon ansluts till larmgruppen. Läs mer: www.lentopelastus.fi OBEMANNADE FLYGFARTYG TILL EFTERSPANARENS HJÄLP Luftfartyg som fjärrstyrs från marken blir allt vanligare både för hobby och professionellt bruk. Antalet RPASlarmgrupper, som Finlands Flyg räddningssällskap utbildar, växer även inom Frivilliga räddnings tjänsten. TEXT OSSI SEPPÄLÄ BILD JOONAS BRANDT
” HEIKKI UUSVUO, ÅBO Som däcksmatros ansvarar jag för sjöräddningsfartygets allmänna uppgifter. Dessa är till exempel navigering, att köra fartyget, förberedelser för bogsering och avfärd samt yträddningsuppdrag. Som utbildningsansvarig inom Sjöräddningssällskapet planerar jag utbildningar för de frivilliga. De frivilliga i vår grupp är mycket likasinnade och vi har roligt tillsammans. När jouren börjar på fredag tycker man alltid att söndagen kommer överraskande snabbt. Det finaste med den här hobbyn är när man kan hjälpa människor. Kanske bara genom att bogsera ett fartyg som har fått slut på bränslet. När man åker till sjöss kan man aldrig veta vad som väntar. FRIVILLIGA JU S S I V IE R IM A A 16 VAPEPAinfo
” SANNA PAUKKU, VANDA För tillfället är jag apparatdykarinstruktör och medlem i styrelsen i vår dykförening. Under årens lopp har jag gått olika typer av dykkurser och utbildat mig på olika områden. Jag blev intresserad av att lära mig mer om Frivilliga räddningstjänstens verksamhet, eftersom det är viktigt för mig att man gör saker tillsammans, samarbetar med andra människor och naturligtvis hjälper andra. Jag hoppas att jag genom Frivilliga räddningstjänsten får möjlighet att utvecklas och får nya perspektiv på dykarintresset. Det skulle vara fint om mina dykfärdigheter kom till nytta i situationer och på platser som kräver specialfärdigheter. Jag är även intresserad av att se hur samarbetet med myndigheterna fungerar. JU S S I V IE R IM A A VAPEPAinfo 17
18 VAPEPAinfo VAD SKA MAN TA MED SIG PÅ UPPDRAG? Pannlampa och kompass – karta och kaffe? Frivilliga inom olika uppdrag inom Frivilliga räddningstjänsten berättar vad de packar med sig i ryggsäcken när de ska ut på efterspaning. Och hur förbereder sig proviantören för larm? KONTAKTUPPGIFTER ”För mig är vatten och pannlampa sådana saker som jag åtminstone måste ha med mig. Under en efterspaning vet man aldrig vart man riktigt hamnar.” ”Allra första packar jag ner en gul reflexväst.” ”Jag kontrollerar alltid att jag åtminstone har vatten eller något annat att dricka med mig.” ”Jag packar ner något enkelt mellanmål i ryggsäcken. Till exempel frukt eller proteinstänger.” ”Beroende på vädret packar jag ner torra ombyteskläder, allt från handskar till strumpor. Också en varm extra jacka kan behövas.” EFTERSPANARE I TERRÄNG ”Eftersom vi ofta går långa sträckor har vi helst lätt utrustning med oss när vi går i skogen. Något att dricka, en lampa och markeringsband är alltid med – likaså en kompass som sätts fast i västen.” ”Tillsammans med en hund går man snabbt igenom stora områden, så det blir många kilometrar till fots. En midjeväska är betydligt mer behändig i skogen än en ryggsäck, och då bär man inte heller med sig onödiga saker.” ”Till hunden packar man ner egen utrustning, såsom väst, godsaker och mat beroende på tidpunkten för efterspaningen. Och naturligtvis en belöningsleksak.” HUNDFÖRARE ”En liten första hjälpen-väska är bra. Produkterna fungerar för både hundar och människor.” ”Jag åker aldrig utan kompass, och något att dricka ska man också alltid ha med sig. Hundpatrullen är i allmänhet den enhet som går från uppdrag till uppdrag utan att gå via bilen.”
VAPEPAinfo 19 Hitta den organisation och utbildning som passar dig: www.vapepa.fi/sv Inom Frivilliga räddningstjänsten finns både uppdrag som kräver erfarenhet och sådana som lämpar sig för nybörjare. Kontakta en medlems organisation i Frivilliga räddningstjänsten, så berättar vi mer! KONTAKTUPPGIFTER Finlands Röda Kors är samorganisation för Frivilliga räddningstjänsten och ansvarar för den nationella och regionala samordningen av den allmänna räddningstjänsten. E-postadresser: fornamn.efternamn@rodakorset.fi. NATIONELL SAMORDNING Nationell samordning: beredskapskoordinator Arsi Veikkolainen, tfn 040 120 9022 Kommunikation: kommunikatör Ossi Seppälä tfn 040 664 7779 Utbildning: planerare av beredskapsutbildningen Taru Hakanen, tfn 040 809 7370 Första omsorgen: beredskapsplanerare Melinda Palomaa, tfn 0400 724 663 Samordning av det psykosociala stödet: planerare av psykosocialt stöd Tuula Luoma, tfn 0400 458 369 Oil spill -projekt: Projektplanerare Heta Hyvärinen, tfn 040 191 3393 Postadress: Frivilliga räddningstjänsten, c/o Finlands Röda Kors, PB 168, 00141 Helsingfors REGIONAL SAMORDNING Beredskapscheferna i Röda Korsets distrikt samordnar det regionala samarbetet mellan medlems organisationerna i Frivilliga räddningstjänsten och stöder larm gruppernas frivilliga runt om i Finland. Beredskapschefer HELSINGFORS OCH NYLAND (Helsingfors) Jarmo Hollstein, tfn 0400 465 162 TAVASTLAND (Tammerfors) Tommi Mattila, tfn 040 589 5780 SYDÖSTRA FINLAND (Kouvola) Eila Siira, tfn 0400 965 407 LAPPLAND (Rovaniemi) Annikki von Pandy, tfn 0400 391 868 VÄSTRA FINLAND (Seinäjoki) Aki Valonen, tfn 040 528 0902 ULEÅBORG Ari Haaranen, tfn 040 727 6691 SATAKUNTA (Björneborg) Kari Petäjä, tfn 0400 322 191 SAVOLAX-KARELEN (Kuopio) Mika Korppinen, tfn 0400 648 268 EGENTLIGA FINLAND (Åbo) Tommi Virtanen, tfn 0400 127 152 ÅBOLAND (Åbo) Annalena Sjöblom, tfn 0400 838 675 ÅLAND (Mariehamn) Olof Collin, tfn 040 675 8455 ÖSTERBOTTEN (Vasa) Rolf Sund, tfn 0400 263 448 Finlands Sjöräddningssällskap samordnar sjöräddningsverksamheten inom Frivilliga räddningstjänsten: meripelastus.fi/sv Suomen Lentopelastusseura (Finlands Flygräddningssällskap) samordnar flygräddningsverksamheten inom Frivilliga räddningstjänsten: lentopelastus.fi ”Det som proviantören först tänker på är vätska. Jag har dunkar som jag fyller med vatten eller söt saft gjord på egna bär.” ”Kaffe är något som människorna väntar på. Det släcker inte törsten, men när det bjuds på kaffe blir människorna konstigt nog genast på bättre humör.” ”Nuförtiden gör vi ofta upp en brasa och grillar korv. Samtidigt blir den en trevlig vilopaus och folk får en social stund för småprat.” PROVIANTÖR ”Smörgåsar är ett relativt enkelt alternativ som man kan bjuda på. Om situationen drar ut på tiden behöver man bjuda på riktig mat.” ”När man lagar mat för larmuppdrag är det oftast soppa. Den lagas färdig i förväg och hämtas varm till platsen. I motsats till vad många tror så använder vi inte soppkök.”
ETT NÄTVERK AV HJÄLPARE Finn räddaren inom dig – bli frivillig vapepa.fi/sv Suomen Suunnistusliitto T TT T O O R Y . . . . KE E R N E A V I II L L Y Y